HandlingarRiksårsmötet 2013

Röda Korsets Ungdomsförbund

2

InformationVälkommen 3Praktisk information 4-5Schema (övergripande) 6Förslag på föredragningslista 7-8Förslag på arbetsordning 9-13

PropsitionerProposition 1 Policyhögen 14-15 Policyhögen i sin helhet 16-36

Proposition 2 Medlemsavgift 37

Motioner och motionssvarMotion 1 Språkknapp 38 Motionssvar motion 1 39

Motion 2 Engelska 40 Motionssvar motion 2 41

Motion 3 Ändring av humanitärpolitiska programmet 42 Motionssvar motion 3 43

Motion 4 Ledamotsrapport 44 Motionssvar motion 4 45

Motion 5 Ordförandeval 46 Motionssvar motion 5 47

Motion 6 RÅM 48 Motionssvar motion 6 49

Motion 7 Feminism 50-51 Motionssvar motion 7 52-53

Motion 8 Lathund 54 Motionssvar motion 8 55

Motion 9 Dysfunktionell styrelse 56 Motionssvar motion 9 57

Innehåll

3

Motion 10 Medlemskap 58 Motionssvar motion 10 59

Motion 11 Styrelseutbildning 60 Motionssvar motion 11 61

Valberedningens förslag och ordlistaNominerade 64-78Utanför valberedningens nominering 79-81Vanliga termer på Riksårsmötet 82

BilagorBilaga 1 Beslutsuppföljning 83-92Bilaga 2 Årsberättelse för 2012 93-140

3

Välkommen

Välkommen till Riksårsmötet 2013! Vi har väntat, planerat, skrivit motioner och väntat lite till. Men nu får vi äntligen samlas i kultur-meckat Umeå! För att du ska kunna vara med och ta bra beslut och få en riktigt engagerande och spännande helg får du här handlingarna till Riksårsmötet (RÅM 2013). Läs igenom och skicka alla dina eventuella frågor till riksarsmotet@rkuf.se.

Du har maktenPå Riksårsmötet är det du och din lokalförening som har makten. Under helgen kommer vi att skratta tillsammans, diskutera viktiga frågor och fatta beslut som kommer att få ringar på vatt-net flera år framöver. Det är också du som avgör vilka som ska leda Röda Korsets Ungdoms-förbund det kommande året. Under helgen kommer vi att välja ledamöter till förbundsstyrelsen, valberedning och verksamhetsrevisorer.

Förutom alla viktiga motioner som kommit in från medlemmar och lokalföreningar har förbunds styrelsen också lagt propositioner som vi tillsammans kommer att ta beslut om under helgen.

Tillbakablick på 2012Eftersom vi är så många samlade under årsmötet passar vi på att se tillbaka på året som gått. Du får en presentation av vad som hänt under året och kan ställa alla dina frågor direkt till förbunds styrelsen. För att kunna ställa de bästa frågorna tipsar vi om att läsa årsberättelsen och sen skriva upp alla kluringar innan presentationen börjar.

Umeå och Sollefteå har ordetVi från lokalföreningarna i Sollefteå och Umeå vill välkomna er lite extra till Umeå, Norrlands och björkarnas huvudstad som nu är i full blom. Här i Umeå sprudlar det av liv och rörelse! Inte minst med tanke på förberedelserna inför Kulturhuvudstadsåret 2014, men också på grund av Universitetets drygt 35 000 studenter och det starka kulturlivet med en djuprotad musikscen och med de många frivilligorganisationerna där Röda Korsets Ungdomsförbund är en av alla röster.

I år har Riksårsmötet kommit till Umeå och vi är glada att kunna säga att Röda Korsets Ung-domsförbunds röst den här helgen kommer vara starkast i Umeå när vi förmedlar vårt bud-skap… Kärlek och Respekt, ska det vara så jävla svårt?!

Samuel KarlströmOrdförande Umeå lokalförening

Florence Muzito-BagendaOrdförande Sollefteå lokalförening

Hala Mohammed Ordförande Röda Korsets Ungdomsförbund

4

För att bli riktigt laddad inför riksårsmötet är det bra att ha lite koll på allt det praktiska. Om någonting fortfarande är oklart efter att du läst detta ska du inte tveka inte att höra av dig tillriksarsmotet@rkuf.se.

KonferensställetI år kommer vi att vara på Midgårdsskolan som ligger i det gamla Regementet och Umestans Företagspark. Hit kommer du med en kort promenad från Umeå city eller med buss linje 3. Midgårdsskolan har hiss mellan alla planen, hörslinga finns i aulan samt handikappanpassad WC.

BoendetVi bor i år på Umeås två vandrarhem, STF Vandrarhem Umeå och KFUMs Vandrarhem-YMCA Hostel. Vilket som just du kommer att bo på kommer du att få kommer information om i din bokningsbekfäftelse. Båda vandrarhemmen ligger på bekvämt promenadavstånd till buss- och tågstation.

Om du bor i Umeå kommer du inte bo på vandrarhem. Det här beror på att vi alltid måste försöka göra årsmötet så kostnadseffektivt som möjligt och kunna göra andra viktiga saker för pengarna.

Tillgänglighet på boendetVi strävar efter att Riksårsmötet ska vara tillgängligt för alla. Alla behov du angav i anmälan kommer vi se till att bemöta. Om du känner att du inte fått tillgång till de hjälpmedel du behö-ver hör du av dig till riksarsmotet@rkuf.se så snart som möjligt.

KollektivtrafikÅker du fjärrtåg till Umeå landar du mitt i stan och mitt emellan Midgårdsskolan och boendet. Allt ligger inom promenadavstånd i Umeå. Vill man åka kollektivtrafik finns Ultra-bussarna som tar dig lätt mellan våra olika platser.

Ultra sköter lokaltrafiken (de sköter även flygbussarna i Umeå för de som flyger). Lösa biljetter kostar 25 kr för vuxen och 19 kr för ungdom (upp till 25 år). De tar inte emot kontanter på bus-sarna, men man kan köpa biljett med visa/mastercard eller sms*.

Viktigt nummerDet viktigaste numret under RÅM att ha koll på (tips: lägg in i telefonboken redan nu) är RÅM-jourtelefonen som nås på 070 – 531 71 60. Det går att ringa till telefonen redan nu om du har en fråga som behöver tas på telefon. Om ingen svarar kan du lägga ett SMS så ringer vi upp. Du kan också maila till riksarsmote@rkuf.se.

Praktisk information

*OBS! För att kunna köpa via sms måste köpa biljetten via en app som heter Ultra Vill Mer som går att köpa via App store eller Android market. Det går även att köpa kort med minimum 6 resor. All info finns på http://tabus-sen.nu/sv/ultra/. Både boende och konferenslokalen ligger centralt belägna så ni kommer inte att behöva åka speciellt mycket kollektivtrafik under helgen.

5

I sociala medierFacebookgruppen Riksårsmötet 2013 ger en möjlighet att dela material, tankar och diskutera med andra det som händer kring årsmötet. Får du inte tillgång till gruppen kan du maila till kommunikation@rkuf.se så hjälper våra kommunikatörer dig.

Vår egen RÅM-bloggare kommer att uppdatera vad som händer innan, under och efter års-mötet på Riksårsmötesbloggen 2013 http://rkuf.se/riksarsmotet2013

På Twitter och Instagram är det hashtagen #RKUF13 som gäller.

WiFi finns på båda boendena och konferenslokalen

Packning• Kåsa/mugg/vattenflaska (för att vi ska använda så få engångsmuggar som möjligt och

spara på miljön)• Du behöver inte ta med lakan och handduk (finns på plats)• Ta med läsplatta ect om du har en sån f(ör att kunna läsa handlingar)• Manifestationen kommer att vara utomhus på lördagen så se till att med kläder att kunna

vara ute en stund i oavsett väder (men det blir ju såklart soligt)

KartorKartor över Umeå och konferensstället hittar du på http://rkuf.se/blog/artiklar/allt-om-rikarsmotet-2013/

6

Fredag 7 juni9.00-11.00 incheckning och mingel på Midgårdsskolan med fika

11.00-12.00 Workshop om hur ett årsmöte går (till för alla nya deltagare samt de som vill)

12.15 Årsmötet inleds och öppnas (val årsmötesfunktionärer och beslut av formalia)

13.30 Matigt fika med wraps eller liknande

14.00-15.45 Presentation av motioner, propositioner samt valberedningens förslag till styrelse

16.00-19.00 Årsmötet fortsätter med påverkanstorg

19.00 Middag och kvällsaktivitet

Lördag 8 juni8.30-9.30 Ordförandenätverket (kanske gemensam frukost)

10.00 Årsmötet forsätter (fika under förmiddagen)

12.00-13.15 Lunch

13.30-17.15 Utfrågning av samtliga kandidater till styrelsen

Årsmötet fortsätter (fika under eftermiddagen)

17.30 Inledning manifestation

18.00 Middag

19.30 Transport till manifestation

20.00 Manifestation

Söndag 9 juni8.30 Årsmötet fortsätter (fika under förmiddagen)

12.00 Avslutning

13.00–14.00 Lunch

Schema RÅM 2013

7

Förslag till föredragningslista RÅM 2013

§ 1 Mötet öppnas

§ 2 Mötets behöriga utlysande

§ 3 Ombudens behörighet (justering av röstlängden)

§ 4 Val av mötesfunktionärer

Val av mötesordförande

Val av justerare

Val av rösträknare

§ 5 Att fastställa föredragningslistan

§ 6 Att fastställa arbetsordningen

Att välja diskussionspunkter till påverkanstorget

Att välja diskussionsledare till påverkanstorget

Att välja diskussionssekreterare till påverkanstorget

§ 7 Rapporter

§ 8 Godkännande av verksamhetsberättelsen

§ 9 Att fastställa resultat- och balansräkning för 2012

Beslut med anledning av Ungdomsförbundets redovisade resultat

§ 10 Att godkänna revisionsberättelse

§ 11 Att bevilja ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen för 2012 års förvaltning

§ 12 Beslut angående propositioner

Proposition 1 Policyhögen

§ 13 Beslut angående inkomna motioner

Diskussionspunkt Tillgänglighet & transparens

Motion 1 språkknapp

Motion 2 engelska

Motion 3 ändring av humanitär politiska programmet

Föredragningslista

8

Diskussionspunkt Förbundsgemensam nivå

Motion 4 ledamotsrapport

Motion 5 ordförandeval

Motion 6 RÅM

Motion 7 feminism

Diskussionspunkt Stöd åt lokalföreningar

Motion 8 lathund

Motion 9 dysfunktionell styrelse

Motion 10 medlemskap

Motion 11 styrelseutbildning

§ 14 Fastställande av medlemsavgiften

Diskussionspunkt Medlems- och Föreningsutveckling (från påverkanstorgsdiskussion)

Proposition 2 Medlemsavgift

§ 15 Val av förbundsstyrelseledamöter

Fastställande av antal ledamöter

Val av ledamöter

§ 16 Val av revisorer

Val av auktoriserad revisor

Val av verksamhetsrevisor samt ersättare

§ 17 Val av valberedning

§ 18 Övriga frågor

§ 19 Mötet avslutas

9

Förslag på arbetsordning

Arbetsordning – så funkar det!Eftersom ett årsmöte kan gå till på flera olika sätt ska Riksårsmötet i början av mötet fatta beslut om arbetsordningen, som beskriver hur mötet ska gå till. Detta förslag på arbetsordning delar upp hela mötet i två delar, påverkanstorg och plenumförhandlingar. Arbetsordningen skapar bra underlag för beslut och gör att mötet blir effektivt. Det ska vara roligt att vara med och påverka!

Påverkanstorg – forum för diskussion och förslagPåverkanstorg är en form för diskussioner och yrkanden som skapar större möjlighet för alla som kommer till Riksårsmötet att delta aktivt i beslutsprocessen. Målet är att tankar från alla deltagare ska tas tillvara och inte bara åsikter från de som vågar tala inför en stor grupp män-niskor. Ju fler som deltar i diskussionerna, desto mer förankrade blir besluten.

Varje deltagare väljer själv vilka diskussioner den vill vara med i och hur länge. På påverkan-storget kan ombuden komma med yrkanden. Yrkanden är formella tilläggsförslag eller motför-slag till de motioner och propositioner som kommit in till Riksårsmötet.

Alla propositioner och motioner som skickats in till Riksårsmötet grupperas i diskussionspunkter utifrån de ämnen de berör. Diskussionspunkterna får var sin fysisk plats på påverkanstorget, en skärmvägg där motionerna och propositionerna finns uppsatta. Varje diskussionspunkt får också en egen färg och utmärks med färgen i handlingarna, på hemsidan och under påver-kanstorg för att göra det enklare att snabbt hitta rätt.

För att underlätta diskussionerna finns det torgfunktionärer på påverkanstorget - diskussionsle-dare och diskussionssekreterare. Dessa väljs av årsmötet efter förslag av förbundsstyrelsen.

Förslaget är att årsmötet ajourneras för påverkanstorg på fredagen klockan 16.00 och avslu-tas samma dag klockan 19.00. Yrkanden kan läggas fram till klockan 18.30 då yrkandestopp infaller. Därefter tillåts enbart diskussion.

Efter påverkanstorget sammanfattas diskussionerna till ett beslutsunderlag som finns tillgängligt på mail för deltagarna till frukosten på lördagen (alternativt finns det utskrivet till dem som för-anmält detta).

Inga beslut fattas på påverkanstorget. Besluten tas senare, i plenum.

Påverkanstorg När diskussionspunkterna har presenterats är det dags för deltagarna på Riksårsmötet att dis-kutera de motioner och propositioner som finns. Man kan när som helst välja att lämna en dis-kussionspunkt på påverkanstorget för att gå till en annan och diskutera denna punkts frågor.

Arbetsordning

10

Efter en diskussion kanske ombuden vill lägga nya yrkanden i den sakfråga som motionen eller propositionen har tagit upp. De nya yrkandena ska vara kopplade till sakfrågan i de motioner och propositioner som redan finns. Man kan alltså inte lägga fram ett yrkande med ett helt nytt ämne som inte har benämnts i motionerna eller propositionerna. Diskussionsledarna och diskussionssekreterarna kan hjälpa ombuden att formulera yrkanden till språkligt korrekta att-satser.

Efter detta uppstår yrkandestopp, vilket betyder att inga fler tilläggs- eller motyrkanden till mo-tioner eller propositioner kan läggas fram, varken under den tid av påverkanstorg som är kvar eller i plenum.

Deltagarna ska ha tid att sätta sig in i och diskutera eventuella tilläggsyrkanden och motyr-kanden som kommit upp. Ombud, motionärer och förbundsstyrelsen kan också enas om jämk-ningsyrkanden, vilket innebär att flera yrkanden slås ihop.

Ombuden kan närsomhelst under påverkanstorget markera vilka yrkanden de vill stötta vid de respektive motionerna och propositionerna. Eftersom det är ombuden som valts till representan-ter för lokalföreningen är det bara ombuden som får stötta yrkanden med sin röst. De yrkanden som får flest röster är de som kommer att lyftas som huvudyrkanden i plenum.

Under de sista 30 minuterna får inga nya yrkanden läggas på Påverkanstorget. Endast diskus-sion om befintliga yrkanden får förekomma under denna tid.

Roller på påverkanstorget

Ombudens ansvar är att:• Representera lokalföreningen genom att delge och diskutera lokalföreningens åsikter.

• Bidra med sina kunskaper och erfarenheter i sakfrågorna.

• Bidra till en öppen och konstruktiv diskussion.

• Lämna eventuella tilläggsyrkanden eller motyrkanden.

Förbundsstyrelsens ansvar är att:• Representera förbundsstyrelsen genom att delge och diskutera förbundsstyrelsens

åsikter.

• Bidra med sina kunskaper och erfarenheter i sakfrågorna. Bidra till en öppen och konstruktiv diskussion.

11

Diskussionsledarnas ansvar är att:• Se till att diskussionerna är konstruktiva och leds framåt.

• Vara neutrala i sakfrågan och se till att alla får komma till tals.

• Hjälpa till med formuleringar på nya yrkanden som kommer fram under påverkanstor-get.

• Tillsammans med diskussionssekreteraren sammanställa de yrkanden som uppfattats ha mest stöd från påverkanstorget.

Diskussionssekreterarnas ansvar är att:• Hjälpa till med formuleringar på nya yrkanden som kommer fram under påverkanstor-

get.

• Sätta upp förslagen på diskussionspunktens skärmvägg.

• Tillsammans med diskussionsledaren sammanställa de yrkanden som uppfattats ha mest stöd från påverkanstorget.

Efter påverkanstorg – från diskussion till beslutNär påverkanstorget avslutas sammanställer torgfunktionärerna huvudyrkanden, alltså det för-slag som fått flest röster. Ibland kan inte diskussionspunkten sammanfattas i ett enda yrkande, då presenteras ett huvudyrkande och ett eller flera motyrkande. De ursprungliga motionerna och propositionerna kommer automatiskt att finnas med som motyrkande, om det inte är dessa som fått mest stöd och blivit huvudyrkanden till plenumförhandlingarna.

Plenum – forum för beslut Vissa ärenden, som till exempel verksamhetsplan och budget, eller frågor av ideologisk karak-tär kan behöva diskuteras i en större grupp. Förbundsstyrelsen föreslår och stämman beslutar under punkten arbetsformer vilka ärenden som får tid till plenidebatt. Den inflytandepunkts-ansvarige leder diskussionen och där kan förslagsställare, styrelseledamöter, ombud m fl ges utrymme till förtydliganden och debatt. Den andra delen av årsmötet, plenumförhandlingarna, är mer traditionell. Plenumförhandlingarna går ut på att alla sitter tillsammans och beslutar om de yrkanden som diskuterats på påverkanstorget.

På lördagen återupptas förhandlingarna i plenum för att fatta beslut. Utgångspunkten för pleni-förhandlingarna är att förhandlingarna redan har skett. På detta sätt kommer pleniförhandling-arna bara att vara en formell bekräftelse av vad som i princip har framkommit i diskussionerna under påverkanstorget. Varje inflytandepunkt har ett huvudyrkande. Ombudens övriga yrkan-den kan vara tilläggsyrkanden, avslag eller modifieringar av förslaget. Dessa yrkanden måste väckas av en ett ombud nnan stämman går till beslut. Det räcker alltså inte att det står skrivet i beslutsunderlaget.

12

Funktionärer under plenum - presidietUnder plenumförhandlingarna finns det två personer som ska hålla ordning på mötet – en mötesordförande och en vice mötesordförande. Det finns även en eller flera mötessekreterare som har till uppgift att skriva protokoll under mötet. Det är mötesordförandena som leder mötet i plenum men ombuden och alla andra med allmän förslagsrätt har naturligtvis möjlighet att lägga fram förslag till mötesordförandena om de vill att någonting ska göras på ett annat sätt än vad mötesordförandena föreslår.

Vilka yrkanden finns att ta ställning till?Det går bara att rösta på ”lyfta yrkanden”. Huvudyrkandena från påverkanstorget är automa-tiskt lyfta, men för att kunna rösta på ett tilläggs- eller motyrkande måste ett ombud meddela presidiet att de vill lyfta ett yrkande. Då går yrkandet att rösta på i plenum.

Presidiet frågar innan varje omröstning om det är någon som vill lyfta något tilläggs- eller mo-tyrkandena i den aktuella frågan. Om ingen lyfter något tilläggs- eller motyrkande så finns bara huvudyrkandet att bifalla eller avslå, det vill säga att rösta ja eller nej till.

Vem får prata och bestämma i plenum?Alla som kommit till Riksårsmötet får sitta med i plenum och lyssna. De som har yttranderätt får begära ordet och prata till de som sitter i plenumsalen. Förslagsrätt innebär att personen i fråga har rätt att framföra yrkanden till Riksårsmötet. Rösträtt ger en person rätt att rösta i de beslut som tas i plenum.

Följande gäller på Riksårsmötet:• Ombuden har yttrande-, förslags- och rösträtt.• Förbundsstyrelsen har yttrande- och förslagsrätt.• Presidiet har yttrande- och förslagsrätt.• Generalsekreteraren har yttranderätt.• Valberedningen har yttrande- och förslagsrätt endast i frågor om personval.• Motionären (personen som skrivit den aktuella motionen) har yttranderätt. • Revisorerna har yttrande- och förslagsrätt endast i frågan om ansvarsfrihet.• Årsmötet kan också ge andra deltagare med sakkunskaper yttranderätt i vissa frågor, till

exempel till förbundsekonomen om man diskuterar ekonomifrågor.

Om ett ombud inte har möjlighet att närvara vid plenumförhandlingarna har de rätt att över-låta sin röst åt en av föreningens ersättare. Ersättaren övertar då ombudets röstkort och rösträtt.

Den som vill säga något i plenum måste begära ordet. Det gör ombudet genom att räcka upp röstkortet tills presidiet signalerat att de har noterat detta. Personen som begärt ordet sätts upp på en talarlista och de som satts upp där får i tur och ordning prata.

13

Som Riksårsmötets beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid beslut om ändring av stadgar ska 2/3 av de röstberättigade vara eniga om beslutet. Vid lika antal röster sker avgö-randet genom lottning. Omröstningen sker öppet.

PersonvalFlera förtroendeposter kommer att väljas under Riksårsmötet. I möteshandlingarna presenteras valberedningens förslag, samt personer som valt att kandidera utöver valberedningens förslag. På plats på Riksårsmötet finns möjlighet att nominera ytterligare personer inklusive att nominera sig själv. Nomineringsstopp, alltså sista tidpunkt för att lämna in nomineringar till personvalen, bestäms av mötets ombud. Nomineringsstoppet föreslås vara klockan 12:00 på lördagen.

Valen genomförs under plenumförhandlingarna. Personval sker öppet om inte årsmötet beslu-tar om sluten omröstning.

Röstsiffror vid sluten omröstning redovisas i protokollet. Till en sluten omröstning används val-sedlar där ombuden skriver namnet/namnen på den/de kandidater de röstar på. Den blir vald som får flest antal röster av det totala antalet giltiga röster. Om valet gäller fler poster än en och antalet kandidater överstiger antalet poster väljs de kandidater som får flest antal röster.

Får två kandidater lika många röster sker en ny omröstning mellan dessa. Om inget avgörande mellan de två kandidaterna sker i en andra omröstning lottar man mellan dessa två.

Giltig röstsedel ska innehålla högst det antal personer som ska väljas. Presidiet ansvarar för att leda processen kring valen med utfrågningar, valförfarande och ansvarar för att diskussionen hålls relevant, konstruktiv och fri från personangrepp.

ReservationDet ombud som vill reservera sig mot ett beslut som årsmötet fattat måste lämna in en reserva-tion i direkt anslutning till beslutet. Motiveringen måste lämnas in skriftligen till mötessekretera-ren innan årsmötet avslutats.

14

Förslag till Policyhög för Röda Korsets Ungdomsförbund

Vart tredje år uppdaterar Röda Korsets Ungdomsförbund ett av sina styrdokument. I år har turen kommit till Policyhögen, och i dina händer håller du just nu förbundsstyrelsens förslag på reviderad policyhög!

Så vad föreslår vi för ändringar då? Nedan följer en kort summering av huvudsakliga änd-ringar i de olika policyerna. I övrigt får ni själva jämföra med den gamla Policyhögen om ni vill undersöka ändringarna mer i detalj.

Frivilligpolicyn: Själva innehållet är i princip detsamma som tidigare i denna policy, men vi har gjort en del språkliga- och layoutmässiga ändringar. Exempelvis har vi försökt att skapaen lite mer lättöverskådlig struktur, med bland annat punktlistor som tydligare klargör ”rättighe-ter” och ”skyldigheter” för den frivillige. Inspiration till detta har hämtats från SRK:s frivilligpo-licy. Hållbar utveckling: I denna policy har vi gjort en hel del förändringar. Vi har försökt att korta ner den och göra den mer koncis och praktiskt inriktad. Det har inneburit att vi klippt borten hel del av den text som inledde policyn. Att ett hållbar utvecklings-tänk alltid ska följa med oss i vår verksamhet ska inte kräva ett ”försvarstal”, utan vara en självklarhet. Nu är policyn, precis som en policy ska vara, fokuserad på att tala om hur vi rent konkret ska agera i vår verk-samhet. En mer precis textändring som förbundsstyrelsen gjort är att ta bort alla formuleringar som har med ekologiskt och närproducerat att göra. Detta eftersom forskningen på området hela tiden utvecklas, och det har visat sig att det inte per definition alltid är bäst att köpa något som producerats nära. Livscykelkedjan för en produkt är (tyvärr!) betydligt mer komplicerad än så, och vi vill därmed lämna utrymme för detta i policyn och göra den mer flexibel. Vi ska ju handla på det sätt som är bäst för miljön och som policyn är formulerad i denna reviderade version finns mer utrymme för detta. Samtidigt lägger det också mer ansvar på aktiva själva att ha koll på vad som i dagsläget anses vara ”trovärdiga miljömärkningar” och vad som har ”så liten miljöpåverkan som möjligt”.

Policy för mångfald och tillgänglighet: I denna policy har förbundsstyrelsen inte gjort några ändringar. Detta är inte på grund av att vi tycker att den är perfekt som den är, långt ifrån. Som ni säkert vet finns det inom Röda Korsets Ungdomsförbund just nu en ”Likabehand-lings-grupp” som jobbar med att utveckla förbundets likabehandlingsarbete. Förbundsstyrelsen tycker att det enda vettiga är att invänta resultatet av deras arbete innan man ändrar i Policy för mångfald och tillgänglighet.

Policy för valberedning och valförfarande: På Riksårsmötet 2012 fick förbunds-styrelsen bland annat i uppdrag att tillsammans med valberedningen utarbeta ett förslag på Policy för valberedning och valförfarande. Detta har gjorts genom att vissa ändringar och

Proposition 1 - Policyhögen

15

förtydliganden införts i den gamla policyn. Bland annat har det lagts till att det i handlingarna ska framgå hur många personer som kandiderat till de valbara posterna, ett önskemål från förra riksårsmötet. Efter förra årets stadgeändringar har också valberedningens sammankal-lande istället fått namnet valberedningens ordförande. Layouten i policyn har strukturerats om en aning om det har exempelvis infogats ett stycke om att ställa upp som fristående kandidat, samt ett om dokumentation och överlämning av uppdraget. Viktiga principer om tystnadsplikt och öppenhet i valprocessen, som vi vill ska prägla hela valförfarandet, har nu också fått egna stycken och därmed förhoppningsvis lite extra tyngd. Eftersom Policyn för valberedning och valförfarande är tänkt att kompletteras med riktlinjer/introduktion för valberedningen har förbundsstyrelsen ändå försökt att inte göra policyn allt för detaljerad när det gäller valbered-ningens arbetssätt.

Tystnadspolicy: Policyer ska inte ändras för ändrandets skull. Förbundsstyrelsen tycker att Tystnadspolicyn är bra som den är, och har därmed inte några förslag på revideringar.

Alkoholpolicy: Samma resonemang som för Tystnadspolicyn. Inga ändringar föreslagna.Vidare har förbundsstyrelsen valt att lyfta ut Policyn för företagssamarbeten från Policyhögen. Detta då det uppdagades att den version som fanns i Policyhögen inte var tänkt att användas på lokal nivå, utan var specifikt utformad för kansliet och den förbundsgemensamma nivån. Förbundsstyrelsen har därför gett generalsekreteraren i uppdrag att utforma riktlinjer för företagssamarbeten som är anpassade för lokal nivå och infoga dessa i Föreningshandboken istället.

Sist men inte minst har förbundsstyrelsen tillfogat Arvoderingspolicyn, som Riksårsmötet 2012 beslutade om, till policyhögen. Enligt Riksårsmötesbeslutet 2012 ska Arvoderingspolicyn lyftas upp igen nästa år, och förbundsstyrelsen har därmed valt att inte göra några ändringar i detta mycket nya dokument i år.

Förbundsstyrelsen föreslår därför Riksårsmötet:Att anta policyhögen.

16

Bilaga till proposition 1 - Policyhögen

Policyhögen

Röda Korsets Ungdomsförbunds policyhög innehåller regler och riktlinjer för hur vi som förbund ska sköta vår verksamhet samt hur vi som medlemmar bör och ska agera. En policy som Riksår-smötet har bestämt gäller för hela Röda Korsets Ungdomsförbund. Därför är det viktigt att alla läser igenom policyhögen och följer det som står i den.

Förutom de regler och riktlinjer som finns i våra stadgar och i policyhögen så följer vi självklart även svensk lag. Detta gäller såväl i Sverige som när vi representerar Röda Korsets Ungdomsför-bund utomlands, där vi naturligtvis även följer det aktuella landets lagar.

I policyhögen används begreppen förbundsgemensam nivå för att benämna våra gemensamma resurser på nationell nivå och lokal nivå för att benämna våra lokalföreningar och verksamhets-grupper.

Policyhögen innehåller våra riktlinjer om följande:

1. Frivilligpolicy 17

2. Hållbar utveckling 20

3. Policy för mångfald och tillgänglighet 23

4. Policy för valberedning och valförfarande 26

5. Tystnadspolicy 30

6. Alkoholpolicy 32

7. Policy för arvodering av förbundsordförande i

Röda Korsets Ungdomsförbund 33

17

1. FrivilligpolicyRöda Korset ger hjälp frivilligt och osjälviskt. Frivillighet gäller både givare och mottagare. Den frivilliga hjälpen får inte innebära att man ger avkall på kvaliteten. Med osjälvisk hjälp menas att Röda Korset inte har några egna intressen att tillgodose.

Frivillighet är en av Röda Korsets sju grundprinciper. All verksamhet i Röda Korsets Ungdoms-förbund bygger på arbete som frivilliga utför. I enlighet med Röda Korsets Ungdomsförbunds ändamål ska det som frivilliga gör i vårt namn lindra och förhindra mänskligt lidande, skapa respekt för människovärdet, främja ömsesidig förståelse och vänskap samt verka för samarbete och varaktig fred mellan människor .

Alla frivilliga omfattas av frivilligpolicyn. Uppgifter för förtroendevalda och verksamhetsgrup-per regleras också i Röda Korsets Ungdomsförbunds stadgar.

Syftet med Röda Korsets Ungdomsförbunds frivilligpolicy är att:• tydliggöra Röda Korsets Ungdomsförbunds grundläggande syn på och värderingar för

frivilliguppdrag

• fastställa vilka rättigheter och skyldigheter som frivilliga och Röda Korsets Ungdomsför-bund har gentemot varandra

Definitioner på aktörer inom Röda Korsets UngdomsförbundFrivillig, volontär eller aktiv är en person som arbetar tillfälligt eller regelbundet i Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet som ideell, det vill säga utan att få betalt i pengar för den tid man lägger ner. Frivilliga bör vara medlemmar i Röda Korsets Ungdomsförbund.

Verksamhetsledare och ledare är frivilliga som har tagit ett ledaransvar i en verksam-het. Verksamhetsledare och ledare ska vara medlemmar i Röda Korsets Ungdomsförbund eller Svenska Röda Korset.

Medlem är en person som är under 31 år och som har betalat medlemsavgift till Röda Korsets Ungdomsförbund eller Svenska Röda Korset. Endast en medlem kan väljas till förtroendeupp-drag i Röda Korsets Ungdomsförbund samt rösta på stadgeenliga möten.

Förtroendevald kallas en medlem som har valts till ett förtroendeuppdrag i Röda Korsets Ungdomsförbund. Förtroendevalda är också frivilliga .

Verksamhetsdeltagare är en person som deltar i verksamhet som Röda Korsets Ungdoms-förbund bedriver, till exempel går på läxhjälpen en gång i veckan.

Anställd eller tjänsteperson är en person som arbetar för Röda Korsets Ungdomsförbund

18

och får lön för sitt arbete.

Röda Korsets Ungdomsförbund kan också välja att anställa personal som får lön för att sköta administration och andra löpande uppgifter. Anställda är inte en del av förbundets demo-kratiska struktur och kan inte väljas till förtroendeuppdrag. Anställda får inte ha något förtro-endeuppdrag i Röda Korsets Ungdomsförbund samtidigt som de är anställda. Anställda kan dock vara frivilliga i verksamhet parallellt med sin anställning. Anställdas arbete ska underlätta förbundets verksamhet och de frivilligas arbete.

Rättigheter som frivillig• att få tydlig information om vad frivilliguppdraget innebär och vilka krav som ställs

• att få utbildning om Röda korset, våra grundprinciper, värderingar samt ytterligare utbild-ning som krävs för frivillig-uppdraget

• att få stöd i utövandet av frivilliguppdraget

• att kunna avböja ett frivilliguppdrag

• att omfattas av lämpligt försäkringsskydd

• att få ersättning för i förväg godkända utlägg

Skyldigheter som frivillig• att dela våra grundläggande värderingar

• att handla enligt Röda Korsets grundprinciper

• att inte ta emot pengar eller gåvor för eget bruk

• att delta i nödvändiga utbildningar

• att sträva efter och verka för hög kvalitet i det ideella arbetet

• att följa Röda Korsets Ungdomsförbunds tystnadspolicy både under och efter avslutat upp-drag och inte föra vidare saker man fått veta om en individs situation eller liv

• att följa frivilligpolicyn, styrdokument och de riktlinjer som finns inom Röda Korsets Ung-domsförbund

• att aldrig diskriminera någon enskild person eller grupp, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörig-het, religion, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, funktionsnedsättning, privatliv

19

och socioekonomisk status, eller annan bakgrund

• att uppträda utan att kränka människor eller skada sin egen eller organisationens trovär-dighet

• att gå vår grundläggande kurs om Röda korset, våra grundprinciper och värderingar.

En frivillig som bryter mot någon av ovanstående skyldigheter kan bli avstängd från verksam-heten eller som medlem utesluten från förbundet.

Att ta på sig ett uppdrag inom Röda Korsets Ungdomsförbund är frivilligt, men du förväntas fullfölja ditt uppdrag och har rätt att få stöd i det från föreningsstyrelsen. Att ett uppdrag är frivilligt är inte någon ursäkt för att man sköter det dåligt eller lämnar uppdraget mitt i. Eventuell avstängning från verksamhet eller Röda Korsets Ungdomsförbund regleras i förbundets stad-gar.

Åldersgränser inom Röda Korsets UngdomsförbundRöda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet bygger på principen av unga, för unga. Detta innebär att vi strävar efter att unga i så stor utsträckning som möjligt självständigt ska utveckla, leda och driva verksamheten på lokal och förbundsgemensam nivå. Röda Korsets Ungdoms-förbund tillämpar i vissa fall åldersgränser. Åldersgränser inom verksamhet ska utformas utifrån de behov som målgruppen för verksamheten har och ska användas restriktivt.

För att kunna väljas till ett förtroendeuppdrag (undantaget revisorer) krävs att du är medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund och är under 31 år. Detta innebär att alla våra förtroendevalda är unga under 31 år vilket är en av de grundläggande principerna för att vara ett ungdomsför-bund. Från denna princip görs inga undantag.

Verksamhetsledare och ledare över 31 år ska endast i undantagsfall finnas inom Röda Kor-sets Ungdomsförbund och då som en övergående lösning. Dessa skall i sådana fall vara medlemmar i Svenska Röda Korset. För att vara frivillig i våra verksamheter finns ingen övre åldersgräns, det vill säga personer över 31 år är välkomna att vara frivilliga inom Röda Korsets Ungdomsförbund. Om antalet platser till frivilliguppdrag är begränsade ska de under 31 år ges företräde till att bli aktiva.

20

2. Hållbar utvecklingDetta är Röda Korsets Ungdomsförbunds policy för hållbar utveckling. Policyn finns för att medlemmar och anställda ska få hjälp att bedriva den dagliga verksamheten i enlighet med en hållbar utveckling.

Varför arbetar vi med hållbar utvecklingUppdraget att lindra och förhindra mänskligt lidande är Röda Kors-rörelsens huvuduppgift. Idag sker mycket av produktionen av de varor vi köper under omständigheter som skapar stort lidande för många människor och även får förödande konsekvenser för vår miljö.

Röda Korsets Ungdomsförbund arbetar enligt principen av unga, för unga. Vi är unga männis-kor i Sverige som ser hur vårt agerande som organisation eller som unga konsumenter påver-kar andra unga i världen. Vi vill att alla unga ska ha möjlighet till en trygg framtid, något som förnekas de som lever i fattigdom på grund av miljöförstöring, konflikter eller naturkatastrofer. Vår policy för hållbar utveckling är ett sätt att i vårt vardagliga föreningsliv främja en social trygghet världen över.

Hur ska vi arbeta med hållbar utveckling?Vi arbetar med hållbar utveckling på två sätt. Det ena sättet är att genom vissa verksamheter sprida information och påverka individer, i synnerhet ungdomar, men även andra aktörer i samhället om hur de kan bidra till en mer hållbar utveckling. Det andra sättet är genom vårt eget interna agerande i organisationen. Policyn för hållbar utveckling beskriver hur vi både på den lokala och förbundsgemensamma nivån ska tänka kring detta. På alla arrangemang på förbundsgemensam nivå informerar vi om vår hållbarutvecklingspolicy i anmälningsformuläret.

De val vi gör idag kan göra skillnad för vad som kommer att hända med världen i framtiden. Röda Korset är en stor organisation, där frivilliga i sitt engagemang och anställda i sitt arbete gör många inköp och resor. Om alla i organisationen tänker på konsekvenserna av sina val kan vi göra stor skillnad. Frivilliga och anställda inom Röda korsets ungdomsförbund ska därför inom ramen för verksamheten handla medvetet, resa miljömedvetet och försöka påverka i samhället.

Att handla medvetetVi tar vårt ansvar genom att köpa varor och tjänster som tar hänsyn till sociala och miljömäs-siga aspekter. Men det stannar inte bara vid inköp. Hur vi använder varan och vad vi gör med den när den är förbrukad är också viktiga aspekter.

Idag finns det många svåra val att göra om man vill konsumera hållbart. Röda Korsets Ung-domsförbund är medlemmar i Fairtrade Sverige. Fairtrade-märkningen garanterar att produk-ten uppfyller de internationella Fairtrade-kriterierna. Detta är ett exempel på varor som bidrar till en hållbar utveckling.

21

Vilket val av produkt som är bäst för miljön är inte alltid lätt att veta men Röda Korsets Ung-domsförbund uppmuntrar medlemmar och lokalföreningar att handla produkter som har en trovärdig miljömärkning. Vi avstår också i möjligaste mån från livsmedel som inte lever upp till vår hållbarhetspolicy vid arrangemang i Svenska Röda Korsets regi.

Detta är några exempel:• Livsmedel som vi köper på förbundsgemensam nivå, och i den mån det är möjligt även på

lokal nivå, ska vara Fairtrade-märkta eller ha motsvarande likvärdig märkning om sådana alternativ finns.

• Livsmedel som vi köper på förbundsgemensam och lokal nivå bör ha så en liten miljöpå-verkan som möjligt.

• På möten och utbildningar på förbundsgemensam och lokal nivå ska vegetarisk mat serve-ras som huvudalternativ eftersom vegetarisk mat kräver betydligt mindre energi och resur-ser att producera än kött.

• Rengöringsmedel och tvättmedel som vi köper ska vara miljömärkta.

• När vi köper till exempel datorer, papper och kontorsmaterial ska vi välja miljömärkta och socialt hållbara alternativ om det finns.

• Vårt PR- och informationsmaterial, t.ex. t-shirts och broschyrer ska även de vara produ-cerade med hänsyn till miljön och de mänskliga rättigheterna. För att minska slöseri bör produkterna gärna kunna användas i flera sammanhang, och vi tänker därför igenom budskap på t-shirtar och tryckt material noga.

• Vi ska källsortera avfall. Detta ska vara ett krav på den förbundsgemensamma nivån och på lokal nivå så långt det är möjligt.

• Vi strävar också efter att i så liten utsträckning som möjligt använda oss av engångsför-packningar.

• Gamla datorer och kontorsmöbler ska återvinnas eller återanvändas, inte slängas.

• Vad gäller tjänster ska vi i första hand arbeta med företag som själva gynnar en hållbar utveckling.

Att resa miljömedvetetResande påverkar miljön, och medlemmar i Röda Korsets Ungdomsförbund reser mycket till och från möten och arrangemang. Det är viktigt att resa på det sätt som är bäst för miljön, så länge inte priset blir allt för högt eller resan tar orimligt lång tid. Vi väljer enbart porrfria ho-tell/vandrarhem då vi menar att exploatering och objektifiering inte är förenligt med hållbar utveckling. I största möjliga utsträckning ska övernattningsstället vara miljöanpassat. Policyn för

22

hållbar utveckling kompletteras av reseriktlinjer för frivilliga som förbundsstyrelsen beslutar om varje år.

Detta är några exempel:Vi ska alltid välja att resa med tåg såvida kostnaden eller restiden inte blir orimlig

På korta resor ska vi cykla, åka med kollektivtrafik eller samåka när det går. Vi ska inte åka bil om det inte är nödvändigt.

Vi ska välja att ha telefonkonferens i stället för fysiskt möte då det är lämpligt/möjligt.

Att påverka i världen Ungdomsförbundet är en liten del av en stor organisation, men vi har goda möjligheter att påverka andra. Det är viktigt att vi utnyttjar dessa möjligheter. Vi kan påverka Svenska Röda Korset att ta större ansvar för hållbar utveckling, så att de till exempel också köper in produkter som tar hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter. Vi kan också i olika sammanhang belysa hur individen kan bidra till en hållbar utveckling genom sitt handlande.

Detta är några exempel:• Vi ska ha med oss vår policy för hållbar utveckling i våra samarbeten, särskilt i samarbeten

med Svenska Röda Korset.

• I offentlig debatt om hållbar utveckling samt i vår kontakt med andra organisationer och myndigheter ska vi belysa hur t.ex. miljöproblem och en orättvis fördelning av resurserna hänger samman med fattigdom, handel, krig och brott mot mänskliga rättigheter.

23

3. Policy för mångfald och tillgänglighetRöda Korsets Ungdomsförbund är en del av en världsomspännande organisation. Inom denna organisation finns en härlig mångfald av bakgrunder, drömmar, erfarenheter, personligheter och kunskaper. Denna mångfald gör Röda Korset till en stark och klok organisation och är nödvändig för vår utveckling.

Röda Korsets grundprinciper, särskilt humanitet och opartiskhet, innebär ett åtagande att arbeta mot diskriminering och för mångfald. Principen om opartiskhet har sin motsvarighet i artikel 2 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som innebär ett förbud mot diskriminering. De mänskliga rättigheterna gäller alla människor utan undantag.

Värderingar och definitionerMångfald innebär att vår organisation tar tillvara människors kunskaper, färdigheter, erfaren-heter och personligheter oavsett var de kommer ifrån. Det är viktigt att alla ska ses som indivi-der och inte som representanter för olika grupper.

Mångfald innebär också en öppen och bejakande kultur inom alla områden och på alla nivåer i organisationen. Vi arbetar aktivt för att motverka alla former av negativ särbehandling och diskriminering.

AnvändningsområdeDenna mångfalds- och tillgänglighetspolicy ska ses som en vägledning och ett verktyg främst vad gäller Röda Korsets Ungdomsförbunds föreningsarbete, aktiviteter och verksamheter.

Mångfaldspolicyn ska vara ett styrinstrument för alla de som delar Röda Korsets Ungdomsför-bunds grundläggande värderingar och som önskar engagera sig som frivillig, förtroendevald eller är anställd inom organisationen.

Därför är mångfald viktigt för Röda Korsets UngdomsförbundÖkad mångfald inom Röda Korsets Ungdomsförbund är strategiskt viktigt för att vi ska kunna nå våra mål. Detta då det är en förutsättning för att arbetet ska kunna utgå från de behov som människor upplever i samhället, samt för att Röda Korsets Ungdomsförbund ska kunna vara en arena för människors engagemang och delaktighet. Mångfald är även en förutsättning för att Röda Korsets Ungdomsförbund ska vara tillgängligt för alla människor i Sverige. Genom ökad mångfald inom organisationen kan vi också tillgå människors olika erfarenheter och bakgrun-der.

Vårt mål med arbete för mångfaldRöda Korsets Ungdomsförbund vill vara en välkomnande och medmänsklig organisation, där alla människor, utan åtskillnad, ska få stöd och kunna bidra med sitt engagemang.

24

Genom att aktivt verka för att mångfalden ska få utrymme inom vår organisation, bidrar vi till att minska segregation och utanförskap och till att öka integrationen mellan människor i sam-hället. Vi vill inte bara spegla samhället utan också aktivt påverka samhällsutvecklingen. Röda Korsets Ungdomsförbunds mål med mångfaldsarbetet är att eliminera diskriminering och bidra till lika rättigheter och möjligheter för alla människor genom en kultur där personliga olikheter bidrar till organisationens och individens utveckling. Röda Korsets Ungdomsförbund ska vara ett föredöme i samhället genom vårt mångfaldsarbete.

Så här ska vi arbeta1. Varje människa som söker Röda Korsets Ungdomsförbunds stöd eller vill bidra med sitt engagemang ska bemötas med respekt och värdesätts som en aktiv aktör. Målgruppen för en verksamhet ska ses som potentiella frivilliga och uppmuntras att engagera sig som ledare. Vi ska tro på individer, låta dem ta ansvar och genomföra egna idéer.

2. Vi ska medverka till ökad samhällsgemenskap genom att vara en välkomnande och med-mänsklig mötesplats i lokalsamhället.

3. Vi ska förmedla trovärdiga och respektfulla bilder och budskap som inte förringar, margina-liserar eller kränker människor. Vi vill lyfta fram det fantastiska med mångfald.

4. Vi ska höja kompetensen och kvalitén i verksamheten genom att se, förstå, värdesätta och tillvarata individens olika erfarenheter och kunskaper i vår verksamhetsplanering och rekryte-ring. Vi behöver också ha en bredd på våra verksamheter så att olika intressen och bakgrun-der kan komma till nytta. En frivillig ska t.ex. ha möjlighet att delta i verksamhet i sitt lokalom-råde även om denne pratar annat språk än svenska.

AnsvarDet yttersta ansvaret för att policyn efterlevs ligger på förbundsstyrelsen. Det är dock alla förtroendevaldas, frivilligledares, och medarbetares ansvar att se till att mångfaldspolicyn följs. De frivilliga ansvarar för att mångfaldsarbetet levandegörs i verksamheterna.

TillgänglighetHöga mål inom mångfald ställer också krav på oss som organisation för hur vi rent konkret kan arbeta för att människor ska känna sig inkluderade. Tillgänglighet är därför en förutsättning för att uppnå mångfald inom Röda Korsets Ungdomsförbund. Denna text finns som stöd för att medlemmar och personal ska kunna utforma verksamheter och arrangemang på ett tillgängligt sätt.

DefinitionMed tillgänglighet inom Röda Korsets Ungdomsförbund menar vi: Att alla i Röda Korsets Ung-domsförbunds samtliga arrangemang ska kunna delta på lika villkor.

25

VerksamhetRöda Korsets Ungdomsförbunds information, utbildningar, seminarier, årsmöten, verksamhet eller liknande på alla nivåer inom organisationen ska alltid sträva efter tillgänglighet enligt ovanstående definition.

För att skapa tillgänglighet måste vi alltså titta närmare på följande inom vår organisation:

• Verksamheten

• Informationen

• Lokalerna

När vi jobbar för tillgängliga verksamheter, information och lokaler ska vi i all planering och allt genomförande utgå ifrån att alla människor är olika med olika förutsättningar, behov och önskemål. Vi ska synliggöra och åtgärda de hinder som eventuellt finns för att alla ska kunna delta i verksamheten, samt se till att inte nya hinder uppstår. Grundtanken i detta är att skapa verksamhet där alla kan vara med.

Vi kan konkret jobba för tillgänglighet genom att exempelvis se till att:• inbjudan för ett arrangemang är skrivet så att alla känner sig välkomna

• lokalerna alltid kan anpassas och göras tillgängliga vid behov, exempelvis vara tillräckligt rymliga så att man ska kunna manövrera en rullstol eller ha de verktyg som krävs för tillfäl-let.

• innehållet i våra arrangemang alltid kan anpassas vid behov

• våra texter är lättlästa utifrån dess målgrupp

• eventuella externa arrangörer är medvetna och informerade i dessa frågor

• layouten i vår information är tydlig och ger bästa möjliga läsbarhet

• vår information finns i flera alternativa format, exempelvis både digitalt och i tryckt form

26

4. Policy för valberedning och valförfarandeOlika organisationer ser på val, årsmöten, demokrati och inflytande på olika sätt. Denna po-licy syftar till att tydliggöra hur Röda Korsets Ungdomsförbund ser på valberedning, personval och valberedningens arbetsformer. Policyn avser valberedningen på förbundsgemensam nivå, men kan även fungera rådgivande för den lokala nivån. Valberedningens tillsättning, samman-sättning och uppdrag regleras också i Röda Korsets Ungdomsförbunds stadgar.

Valberedningens övergripande uppdrag Valberedningens uppgift är enligt stadgarna att ”ta fram förslag på lämpliga personer för förtroendeuppdrag på den förbundsgemensamma nivån” för att ombuden ska ha ett så väl förberett förslag som möjligt att besluta om på Riksårsmötet.

Målet för valberedningen är att, som en del av ett helhetsförslag, presentera en kandidat till varje valbar post i ledningen för organisationen, inklusive valberedningsposter samt posten som verksamhetsrevisor Detta för att mildra de negativa effekterna av personvalskampanjer med fokus på individerna snarare än gruppen och organisationen som helhet. Valberedningen kan i särskilda fall presentera flera alternativa kandidater till förbundsordförande, då organi-sationen står inför ett vägskäl mellan strategiska inriktningar och kandidaterna representerar tydliga alternativ.

Valberedningens sammansättningValberedningen leds av en ordförande, och ska vidare vara sammansatt på ett sätt som möjlig-gör ett brett perspektiv och givande diskussioner. Exempelvis bör bostadsort, styrelseerfaren-het (både mycket och lite erfarenhet är nödvändigt) och tid i organisationen (både nya och gamla) vara en grund för sammansättningen.

Valberedningens arbetsformerUtöver vad som regleras i stadgarna och denna policy väljer varje valberedning sina egna arbetsformer. Till valberedningens förfogande ska även finnas riktlinjer och en introduktion till uppdraget. I övrigt grundar valberedningen sitt arbete på:

• Tystnadsplikt och sekretess (ej juridisk) både under och efter avslutat uppdrag

• Att deltaga på introduktionskurs för valberedningen

• Att tänka strategiskt och långsiktigt kring organisationens ledning

27

• Att intervjua sittande förbundsstyrelse om sammansättning, brister, styrkor och behov i styrelsen

• Att ta fram kravprofiler på samtliga valbara poster

• Valberedningen ska när de arbetar fram sitt förslag sträva efter ett mångfaldstänkande som speglar både samhället och den egna organisationen. Detta ska vägas emot att öka på stereotypa föreställningar om egenskaper utifrån tillhörigheter till kategorier

• Att ta in nomineringar på personer under hela året samt att själva söka lämpliga kandida-ter internt och externt

• Att följa upp samtliga nomineringar som inkommer till valberedningen

• Att informera alla kandidater gällande mottagning av nominering, intervjukallelse, samt valberedningens urval av nomineringar till Riksårsmötet

• Valberedningen informerar alla nominerade om möjligheten att ställa upp som fristående kandidat till valberedningens förslag och hur man går tillväga

• Att i god tid kommunicera med lokalföreningar och andra organisationer om hur valpro-cessen ser ut

• Att intervjua nominerade personer systematiskt och grundligt för att kunna möta de behov som identifierats

• Mötet med den nominerade personen ska präglas av ömsesidighet då det ska vara ett tillfälle för henne eller honom att ställa sina frågor och valberedningen ska i sin tur ge infor-mation om förväntningar på posten, tiden uppdraget förväntas ta med mera

Om tystnadspliktenFör valberedningen gäller tystnadsplikt (ej juridisk) för all information som framkommer un-der möten, intervjuer, interna samtal eller liknande. Tystnadsplikt gäller även efter avslutat uppdrag. Frågan om tystnadsplikt ska tas upp på första mötet som valberedningen har och alla i valberedningen ska vara medvetna om att tystnadsplikten måste respekteras för att som valberedning upprätthålla förtroendet i organisationen och göra ett bra jobb. Övriga i organi-sationen uppmanas respektera att valberedningen inte får lämna ut uppgifter och bör därmed avhålla sig från att fråga om information som valberedningen inte får lämna ut.

Öppenhet i valprocessenValberedningen har ett stort demokratiskt ansvar och det är därför viktigt att valberedningen öppet redovisar sitt arbetssätt (utan att bryta tystnadsplikten), och väljer sina arbetsformer på ett sätt som gör att medlemmarna förstår hur de ska gå tillväga för att kontakta valberedning-en, nominera kandidater och kandidera. Redan under hösten bör valberedningens arbete ha

28

kommunicerats ut i föreningarna.

I handlingarna till Riksårsmötet ska valberedningen tydligt redovisa tankarna bakom sitt för-slag, till exempel vilken kompetens som förbundsstyrelsen förlorar genom avgående ledamöter och hur det nya förslaget kommer att fylla organisationens och styrelsens behov. Valbered-ningen ska också i riksårsmöteshandlingarna redovisa hur gruppen har arbetat under året så att ombuden får kunskap om hur det slutliga förslaget tagits fram. Det ska även tydligt framgå i riksårsmöteshandlingarna totala antalet personer som sökt till någon av de valbara posterna på förbundsgemensam nivå, deras medelålder och regionstillhörighet samt antalet personer som deltagit på en intervju med valberedningen.

På Riksårsmötet ansvarar valberedningen för att presentera och motivera sitt förslag inför ple-num, svara på frågor kring förslaget och arbetet under året. Valberedningen pläderar för sina kandidater utan att prata om varför andra inte bör väljas.

Att ställa upp som fristående kandidatDe kandidater som valberedningen inte väljer att gå vidare med som en del av sitt förslag, men som likväl vill ställa upp som valbara alternativ till Riksårsmötet, ska även de få tillgång till visst utrymme i handlingarna i form av en skriftlig presentation. Valberedningen ansvarar för att dessa kandidater får information om detta samt hur texten ska utformas.

Att ställa upp som fristående kandidat till valberedningens förslag under riksårsmötet är själv-klart tillåtet och uppmuntras inom tidsramen för nomineringsstoppet. Valberedningen gör dock ingen bedömning av nytillkomna kandidater och kommenterar normalt heller inte dessa.

Det praktiska förfarandet under RiksårsmötetAnsvaret för planeringen av det praktiska kring val, utfrågningar, omröstningsförfarande under Riksårsmötet med mera ligger på förbundsstyrelsen och de som ansvarar för planeringen av mötet. Själva valförfarandet samt mötesformer för Riksårsmötet regleras i arbetsordningen som mötet beslutar om varje år.

Under Riksårsmötet är det presidiets uppdrag och ansvar att leda utfrågningar, pläderingar och diskussioner i plenum kring val. Presidiet ansvarar också för att dessa diskussioner blir relevanta, konstruktiva och hålls i en positiv och god ton utan kränkande personangrepp. Andra i organisationen uppmanas också att använda sig av positiv plädering, dvs. plädera för sina kandidater snarare än varför andra kandidater inte bör väljas. Kandidater bör närvara på riksårsmötet. Alla kandiderande skall erbjudas möjlighet att bli utfrågade under riksårsmötet. Om en kandidat mot all förmodan ej kan närvara på riksårsmötet skall denne, med hjälp av tekniska lösningar, erbjudas möjlighet att utfrågas på distans.

29

Dokumentation och överlämning av uppdragetValberedningens ordförande ansvarar för att se till att någon ur valberedningen dokumenterar alla möten och beslut som tagits, samt att detta överförs vidare till den nästkommande val-beredningen. Innan den avgående valberedningen avgår är den ansvarig för att överlämna samtliga relevanta dokument till ansvarig för valberedningsintroduktionen.

30

5. TystnadspolicyDetta är Röda Korsets Ungdomsförbunds tystnadspolicy. Tystnadspolicyn finns till för att under-lätta för Röda Korsets Ungdomsförbunds frivilliga som i verksamheterna möter barn och unga och tar del av deras personliga livshistoria och levnadsförhållanden. Alla aktiva som arbetar med barn eller ungdomar ska informeras om tystnadspolicyn.

DefinitionerFör myndigheter och andra offentliga verksamheter, såsom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola, finns lagar gällande tystnadsplikt och sekretess. Dessa gäller inte frivilligorganisatio-ner som Röda Korsets Ungdomsförbund. Vi väljer istället att formulera vår egen tystnadspolicy.

Tystnadsplikt och sekretess är också starkt kopplat till skyldighet att anmäla. Personer som professionellt arbetar med barn och unga har enligt socialtjänstlagen skyldighet att anmäla till socialtjänsten om det finns misstanke att ett barn eller en ungdom under 18 år far illa.

Däremot omfattas ideella organisationer endast av de rekommendationer som gäller allmän-heten: ”Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden.” (Socialtjänstlagen 2001:453, 14 kap. 1§) Detta motiveras med att det måste finnas forum i samhället dit unga kan vända sig utan rädsla för att de uppgifter som de lämnar ska lämnas vidare till olika myndigheter.

Så här ska vi arbetaVarje frivillig i Röda Korsets Ungdomsförbund är bunden av en moralisk tystnadsplikt som innebär att vi inte förmedlar vidare när vi får ta del av kring en enskild individs livshistoria eller levnadsförhållanden.

Tystnadspolicyn gäller även efter att man slutat att vara aktiv inom Röda Korsets Ungdomsför-bund. Varje verksamhet tar själv ställning till om tystnadspolicyn ska uppmärksammas vidare och regleras i en skriftlig förbindelse mellan verksamhetsledare eller föreningsstyrelse och den frivilliga. Detta rekommenderas i verksamheter som ofta möter barn och unga i utsatta situatio-ner.

Om en person bryter mot tystnadspolicyn medför detta omedelbar avstängning från verksam-heten. Beslut om avstängning fattas av föreningsstyrelse eller av förbundsstyrelsen.

Vi kan och bör använda oss av information och statistik från våra verksamheter i vår externa kommunikation för att lyfta samhällsfrågor, påtala missförhållanden och driva opinionsbild-ning i det svenska samhället. När vi gör så ska uppgifterna vara avidentifierade och inte gå att spåra till individer.

31

Anmälan om missförhållandenVår styrka som ideell organisation är att de barn och unga vi möter ska kunna berätta om sina problem för oss utan att vara rädda för att informationen förs vidare. Om vi i vår verksamhet möter barn som far illa ska anmälan till socialtjänsten därför alltid göras i samförstånd med den drabbade.

Man bör alltid vara två personer som beslutar att göra en anmälan och det bör alltid ske i samråd med förtroendevald. Kontakt ska även tas med berörd personal på Röda Korsets Ungdomsförbund innan anmälan görs. Varje gång en anmälan görs ska en uppföljning ske och rapporteras till förbundsstyrelsen. Den frivillige uppmuntras att vid behov ta kontakt med passande person eller instans utanför Ungdomsförbundet för rådgivning eller information.

I de verksamheter där barnet eller ungdomen är anonym i relation till den frivillige har vi inte möjlighet att anmäla eventuella missförhållanden. Det vi då kan göra är att hänvisa personen att själv ta kontakt med andra instanser med anmälningsskyldighet, till exempel skolsjuksköter-ska, kurator eller hänvisa direkt till närmsta socialtjänst.

Tystnadspolicyn gäller inteTystnadspolicyn gäller inte vid interna samtal inom verksamhetsgruppen eller vid handled-ningssituationer. Dessa samtal ska ske respektfullt och i lämpliga slutna sammanhang, inte på offentliga platser eller med obehöriga personer. Tystnadspolicyn gäller inte kränkningar som begås av frivilliga inom Röda Korsets Ungdomsförbund. Detta anmäls alltid till polisen.

32

6. AlkoholpolicyRöda Korsets Ungdomsförbund tycker det är problematiskt att aktiviteter knutna till alkohol utestänger de som av olika anledningar inte vill dricka eller enligt lag inte tillåts. Med detta som bakgrund har vi en policy som beskriver hur vi ska tänka när vi står som värdar för arrang-emang. Denna policy gäller på både förbundsgemensam och lokal nivå.

Detta är Röda Korsets Ungdomsförbunds alkoholpolicyVi köper aldrig alkohol för Röda Korsets Ungdomsförbunds pengar. Aktiviteter anordnade av Röda Korsets Ungdomsförbund ska vara fria från alkohol. Detta innebär att ingen alkohol får förtäras av deltagare under utbildning, möte eller annan liknande aktivitet som arrangeras av Röda Korsets Ungdomsförbund, detta innefattar såväl utbildningar och möten på förbundsge-mensam nivå som lokala utbildningar, verksamheter, styrelsemöten eller kick-off möten. Även gemensamma kvällsaktiviteter som anordnas av Röda Korsets Ungdomsförbund ska vara fria från alkohol.

Om Röda Korsets Ungdomsförbund deltar på arrangemang som arrangeras av andra eller samarrangeras med andra organisationer gäller alkoholpolicyn för de som representerar Röda Korsets Ungdomsförbund. Dock kan dessa arrangemang äga rum på platser och i samman-hang där alkohol kan förekomma, men Röda Korsets Ungdomsförbund ska i största möjliga mån sträva efter att även samarrangemang ska vara alkoholfria.

Arrangörerna ska i denna anda prioritera att planera kvällsaktiviteter (alkoholfria såklart) där alla känner sig välkomna och där det finns utrymme för olika aktiviteter. De kvällsaktiviteter som planeras ska sträcka sig över största delen av kvällen, så att detta blir den naturliga sam-lingspunkten för alla deltagare på arrangemanget. Röda Korsets Ungdomsförbund är ibland även arrangör för arrangemang som inte endast riktar sig till våra medlemmar. Vid dessa arrangemang ska vi ställa samma krav på oss som arrangör. Utanför schemalagda aktiviteter gäller eget ansvar. Om en deltagare bryter mot alkoholpolicyn under aktivitet arrangerad av Röda Korsets Ungdomsförbund ska arrangören skicka hem deltagaren på deltagarens egen bekostnad. Detta gäller även i det fall en person intagit alkohol utanför de schemalagda aktivi-teterna och på grund av detta inte kan delta på det sätt som förväntas av deltagarna.

Då medlemmar representerar Röda Korsets Ungdomsförbund på utbildning, möte eller annan liknande aktivitet anordnade av annan arrangör ska de sträva efter att följa alkoholpolicyn. Om man ändå väljer att i detta sammanhang dricka alkohol ska man ha i åtanke att man representerar Röda Korsets Ungdomsförbund och man ska handla på sådant sätt så att Ung-domsförbundets anseende inte kan skadas. Den som ansvarar för en aktivitet i Röda Korsets Ungdomsförbund ansvarar också för att informera om alkoholpolicyn. Alkoholpolicyn gäller såväl i Sverige som utomlands.

33

7. Policy för arvodering av förbunds-ordförande i Röda Korsets Ungdoms-förbund

1. Ideologisk grund för arvodering av förbundsordförandeDel 1 utgör grunden för hur Röda Korsets Ungdomsförbund ser på arvodering av förbundsord-förande i förhållande till frivillighet.

Rödakorsrörelsens grundprincip frivillighet Rödakorsrörelsens arbete vägleds av sju grundprinciper. Frivillighet är en av dem och innebär att Röda Korset ger hjälp frivilligt och osjälviskt. Med osjälvisk hjälp menas att vi som är enga-gerade i Röda Korset inte har några egna intressen att tillgodose.

Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet bygger på unga människors ideella engagemang och det arbete som frivilliga utför. I enlighet med Ungdomsförbundets ändamål ska det som frivilliga gör i vårt namn lindra och förhindra mänskligt lidande, skapa respekt för människo-värdet, främja ömsesidig förståelse och vänskap samt verka för samarbete och varaktig fred mellan människor.

Utgångspunkten för det frivilliga engagemanget är att det är ideellt. Det innebär att frivilliga och förtroendevalda inte ersätts med arvode för den tid de lägger på Röda Korsets Ungdoms-förbunds verksamhet. Däremot har man rätt till ersättning för vissa av sina omkostnader och till stöd och utbildning för sitt uppdrag.

En stark ideologisk närvaro internt och externtFörbundsordförande är ytterst ansvarig för Röda Korsets Ungdomsförbunds förbundsgemen-samma verksamhet. Förbundsordförande väljs av medlemmarna på Riksårsmötet och leder organisationen och förbundsstyrelsen mellan Riksårsmöten.

Så som uppdraget som förbundsordförande ser ut idag är det så omfattande i tid att det kräver att en person har det som sin huvudsakliga sysselsättning. Röda Korsets Ungdomsförbunds förbundsordförande förutsätts avstå från inkomster från annat förvärvsarbete och sätta organi-sationens intressen främst.

Syftet med att arvodera förbundsordförande är att tillföra resurser till Röda Korsets Ungdoms-förbund. Genom en ordförande som har tid och möjlighet att ha kontakt med lokalföreningar och medlemmar säkerställer Röda Korsets Ungdomsförbund en stark ideologisk närvaro och länk mellan medlemmarnas vilja och förbundsstyrelsens arbete.

På grund av uppdragets omfattning och krav är därför uppdraget som förbundsordförande heltidsarvoderat. Uppdraget kan därmed inte direkt jämföras med andra förtroende- eller

34

frivilliguppdrag inom organisationen. Förbundsordförande omfattas i övrigt av Röda Korsets Ungdomsförbunds frivilligpolicy.

Förbundsordförandes uppdragFörbundsordförande ansvarar för att fullgöra de uppdrag och uppgifter Riksårsmötet respek-tive förbundsstyrelsen tilldelar denna. Förbundsstyrelsen fastställer årligen en uppdragsbeskriv-ning för förbundsordföranden som baseras på verksamhetsinriktningen och humanitärpolitiska programmet.

Förbundsordförande leder förbundsstyrelsens arbete och planerar för Röda Korsets Ung-domsförbunds långsiktiga och strategiska utveckling. Förbundsordförande utgör en samman-hållande kraft i vår demokratiska medlemsorganisation och ska genom en god kontakt och regelbundna ideologiska samtal med medlems- och frivilligorganisationen arbeta för den långsiktiga utvecklingen av Röda Korsets Ungdomsförbund.

Förbundsordförande verkar också inom sitt uppdrag för en god närvaro och representation gentemot Svenska Röda Korsets frivillig- och förtroendeorganisation.

2. Ramar för arvodering av förbundsordförandeDel 2 utgör de praktiska ramarna för arvoderingen och fastslår villkor för och nivå på arvodet.

Om uppdraget som förbundsordförandeFörbundsordförande har ett heltidsarvoderat förtroendeuppdrag. Arvodering omfattas inte av lagstiftning om arbetstid, anställningstrygghet eller kollektivavtal. På arvodering dras inkomst-skatt enligt gällande skattetabell.

Förbundsordförande är i princip alltid i tjänst och förväntas ha en hög tillgänglighet för med-lemmar, förbundsstyrelsen, generalsekreteraren, Svenska Röda Korset och allmänheten. Detta innebär oreglerad arbetstid, vilket inkluderar kväll och helger, där förbundsordföranden måste utgå ifrån organisationens och förbundsstyrelsens behov. Förbundsordförande har inte rätt till de ersättningar som anställd tjänsteman har vilket exempelvis kan vara semesterersättning.

Beslut om arvoderingarRiksårsmötet fattar beslut om arvodering av förbundsordförande samt ramar för detta på för-slag från förbundsstyrelsen eller från medlem.

I samband med att styrelsen lägger förslag om treårig verksamhetsinriktning och humanitärpo-litiskt program till Riksårsmötet lägger styrelsen också fram förslag om arvodering av förbunds-ordförande. Förbundsstyrelsen äger utöver detta rätten att även vid andra tillfällen, om behov finns, lägga förslag om arvoderingar till Riksårsmötet.

Medlemmar har rätt att motionera i frågan om arvoderingar till varje Riksårsmöte.

35

Arvoderingsnivå Arvoderingen ska stå i relation till det ansvar och de krav som uppdraget som förbundsordför-ande innebär samt täcka levnadsomkostnader för en skälig levnadsstandard.

Förbundsordföranden får därför ett årsarvode à 6,5 prisbasbelopp varav en tolftedel betalas ut varje månad. Med 2012 års prisbasbelopp innebär det ett arvode till förbundsordförande på 23 883 kr i månaden innan skatt.

För att säkerställa förutsägbarhet för den individ som får arvode ska inte arvodesutvecklingen vara negativ. Arvoderingsnivån justeras därför inte neråt om prisbasbeloppet förändras nega-tivt, utan arvodet kvarstår vid den tidigare högre nivån.

Arvoderingsnivån ligger fast även om förbundsordförandes uppgifter och ansvar förändras tillfälligt till exempel om förbundsordförande behöver träda in i generalsekreterarens ställe.

TjänstepensionFörbundsordförande får tjänstepension enligt samma villkor som anställda tjänstemän på Röda Korsets Ungdomsförbund.

Om ordförande avgår eller avsätts eller om Riksårsmötet sänker arvodet Om förbundsordföranden blir avsatt av Riksårsmötet under mandatperioden utgår tre må-naders arvode från dess att beslut om avsättning fattas. Ordföranden får då arvode på den redan gällande arvodesnivån under dessa tre månader.

Om förbundsordförande väljer att avgå innan slutförd mandatperiod hålls arvode inne med omedelbar verkan från den dag ordförande meddelat sin avgång.

Om Riksårsmötet sänker arvodet med mer än 20 procent under sittande förbundsordförandes mandatperiod eller vid omval får ordföranden arvode på den tidigare högre nivån under en övergångsperiod på tre månader.

Syftet med detta är att ordföranden ska ges möjlighet att göra de omställningar som krävs för att ekonomiskt kunna försörja sig.

Överlämning till ny förbundsordförande Avgående förbundsordförande förväntas dokumentera sitt arbete och förbereda en överläm-ning till inkommande förbundsordförande. Överlämningen sker under en månad. Avgående förbundsordförande får arvodering på samma villkor som i förtroendeuppdraget även under överlämningen.

Utlägg i uppdragetFör utlägg inom uppdraget, samt resor, kost och logi ersätts förbundsordförande i enlighet med Röda Korsets Ungdomsförbunds riktlinjer för förtroendevalda och frivilliga på förbundsgemen-

36

sam nivå. Förbundsstyrelsen fastställer riktlinjerna varje år vid sitt första ordinarie styrelsemöte efter Riksårsmötet.

Arbetsmiljö och förebyggande av sjukdomFörbundsstyrelsen ansvarar för att löpande följa upp ordförandens arbete och säkerställa en god arbetsmiljö.

Röda Korsets Ungdomsförbund står för inköp och underhåll av de arbetsverktyg som krävs för att förbundsordförande ska kunna utföra sitt uppdrag på ett bra sätt samt ha en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

För att förebygga sjukdom och arbetsskador får förbundsordförande friskvård på samma vill-kor som anställda tjänstemän på Röda Korsets Ungdomsförbund.

Arvodering av andra i förbundsstyrelsen När förbundsordförande är frånvarande en längre tid, till exempel vid sjukskrivning, har för-bundsstyrelsen möjlighet att arvodera i första hand vice ordförandena eller annan ledamot i ordförandens ställe för att utföra ordförandes uppgifter.

Beslutet ska fattas av förbundsstyrelsen och protokollföras. Eventuell arvodering får inte över-stiga Riksårsmötets beslutade ramar och ska stå i relation till den uppskattade tidsomfattningen för de uppgifter som delegeras till personen. Om någon annan än förbundsordförande ska arvoderas ska det finnas särskilda skäl för det, som förbundsstyrelsen ska presentera och moti-vera vid nästa Riksårsmöte.

Övriga rutiner och villkorFörbundsstyrelsen ansvarar för att fastställa övriga rutiner och riktlinjer vad gäller arvodering och villkor för förbundsordförandes uppdrag.

37

Proposition 2 - medlemsavgift

MEDLEMSAVGIFT

Medlemsavgiften i Röda Korsets Ungdomsförbund tycker förbundsstyrelsen ska spegla den målgrupp organisationen vänder sig till – unga människor. En låg medlemsavgift ökar möjlig-heterna för fler unga i olika åldersgrupper att vara medlemmar i Ungdomsförbundet. Därför vill vi att medlemsavgiften även under 2014 ska vara 50 kronor.

Förbundsstyrelsen vill att hela medlemsavgiften ska fortsätta gå till lokalföreningen. Medlems-avgifter är ett bra sätt för lokalföreningen att få in extra intäkter till att driva sin verksamhet. Det är lokalföreningen som gör det mesta jobbet för att värva medlemmar och därför är det ni som ska få hela intäkten.

Förbundsstyrelsen föreslår därför Riksårsmötet:

Att medlemsavgiften för år 2014 fastställs till 50 kr

Att hela summan tillfaller lokalföreningen

38

Motion om ändring av ”Välj Språk-knappen” på RKUFs hemsida till Language

Vi i RKUF Växjö Styrelse anser att vi måste jobba mer med integration inom förbundet och ska därför ha tydliga och öppna kommunikations kanaler gentemot alla människor oavsett språkkunskaper. Välj Språk kan göra det svårt för icke svensktalande och lokalisera var de kan byta språk till engelska.

Vi yrkar därfor: Att Välj Språk-knappen byts ut mot Language på Roda Korets Ungdomsforbunds hem-

sida.

Styrelsen i RKUF Växjö

Växjö lokalförening har på sitt möte den 9/4 2013 beslutat att ställa sig bakom motionen.

Sophie Gripenberg, Ordförande för Röda Korsets Ungdomsförbund VäxjöMedlemsnr: 6397945

Motion 1

39

Svar till motion om språkknappen på Roda Korsets ungdomsfor-bunds hemsida

Motionärerna menar att vi bör jobba med integration inom organisationen och bör därför öppna upp våra informations kanaler till alla oavsett språkkunskap och vill därför att språk knappen som vi har på hemsidan byts ut mot language

Röda Korsets ungdomsförbund ska vara tillgängligt för alla oavsett språkkunskap. Vi jobbar aktivt med att få vår hemsida att bli mer tillgänglig och ett led i det har varit att man kan hitta all information på hemsidan även på engelska.

Självklart bör språk knappen bytas ut mot language så att engelskspråkiga besökare enkelt ska kunna navigera sig.

Forbundsstyrelsen foreslår därfor Riksårsmotet:

Att bifalla motionen

Motionssvar motion 1

40

Motion 2

Motion om marknadsforingsmaterial och utbildningar på engelska. Vi i RKUF Växjö Styrelse anser att vi måste jobba mer med integration inom förbundet och anser därför att det ska vara enkelt för lokaföreningarna att använda befintligt material för att kommunicera till alla människor oavsett om de kan svenska eller inte. Det finns en stor efterfrågan på frivilliga som ej kan svenska och därför vill vi att de känner sig lika inkluderade, att delta i utbildningar är därför viktigt för att lära sig mer om RKUF och känna sig delaktig i RKUFs arbete.

Vi yrkar därfor: Att material som går att få tillgång till central och utbildningar som anordnas av konsulenter lokalt och regionalt ska kunna hålla på engelska. Styrelsen i RKUF Växjö

Växjö lokalförening har på sitt möte den 9/4 2013 beslutat att ställa sig bakom motionen.

Sophie Gripenberg, Ordförande för Röda Korsets Ungdomsförbund VäxjöMedlemsnr: 6397945

41

Motionssvar motion 2

Svar till motion om marknadsforingsmaterial och utbildningar på engelska

Motionärerna anser att vi bör jobba mer med integration inom organisationen och anser där-för att vi bör ha kommunikations och utbildningsmaterial tillgängligt även på engelska. Mo-tionärerna har identifierat att det finns en stor efterfråga bland icke svensktalande och anser att detta skulle vara mycket mer inkluderande. Motionärerna vill därför att allt material som används till utbildningar på regional och lokal nivå ska även finnas på engelska.

Under hösten 2012 och våren 2013 har vår likabehandlingsgrupp sett över hur vår organisa-tion ska jobba mot att vara mer inkluderande. Detta arbete kommer sedan att presenteras och ligga till grund för en likabehandlingsplan som organisationen ska jobba utifrån. I detta arbete kommer tillgänglighet i form av språk även att behandlas. Vi kan redan idag erbjuda vår ideologiutbildning på engelska och Förbundsstyrelsen anser att detta har varit ett viktigt steg då denna utbildning handlar om våra grundfrågor och värdering-ar. Förbundsstyrelsen anser att vi i dagsläget bör vänta på likabehandlingsplanen och utifrån den se över vilka utbildningar/material eller verksamheter som skulle kunna vara på andras språk. Om vi ska sikta mot att vara mer tillgängliga måste vi göra en strukturerad översyn av detta, dels för att hitta de mest relevanta delarna men också så att vi är säkra på att vi lägger våra resurser på rätt saker.

Forbundsstyrelsen foreslår därfor Riksårsmotet:

Att avslå motionen till formån for

Att ge Forbundsstyrelsen i uppdrag att utifrån likabehandlingsplanen se over vilket ma-terial eller utbildningar som är relevanta for oversättning till fler språk.

42

Motion 3

Motion om ändring i det humanitärpolitiska programmet

BakgrundI det humanitärpolitiska programmet listas Röda Korsets Ungdomsförbunds viktigaste frågor. En av dessa berör jämlik vård och skola för alla: ”Alla barn och unga i Sverige ska garanteras mänskliga rättigheter, såsom trygg sjukvård och skolgång, oavsett om de har legal rätt att up-pehålla sig i Sverige eller inte”. Vi vill problematisera ordvalet ”legal”. Genom att skriva ”legal rätt” kriminaliserar en människor eftersom motsatsen till legal är illegal. ”Illegal” är ett ord som dessutom används av högerextrema och främlingsfientliga grupper. Vidare kan det ifrågasät-tas vem som bestämmer om en människa är legal eller illegal. Migrationsverket är den myndig-het som beslutar om en människa ska få uppehållstillstånd eller inte. Migrationsverket har från bland annat Röda Korset fått kritik för att asylprocessen inte är rättssäker. Att använda frasen ”legal rätt att uppehålla sig i Sverige” innebär att legitimera Migrationsverkets arbete eftersom det är dem som beslutar om en person ska få stanna i Sverige eller inte. Vi menar att ”pappers-lös” är ett bättre uttryck. Detta eftersom en då inte lägger vikt vid Migrationsverkets beslut och inte kriminaliserar människor.

Med papperslös menas: en person som saknar uppehålls- eller arbetstillstånd, inte har visum och inte aktuellt är asylsökande eller har fått avslag på sin asylansökan.

Vi yrkar därfor att:

Att frasen ”legal rätt att uppehålla” ersätts med ordet papperslos.

Att ståndpunkten därfor skrivs om till ”Alla barn och unga i Sverige ska garanteras mänskliga rättigheter, så som trygg sjukvård och skolgång, oavsett om de är pap-perslosa eller inte”

Att Roda Korsets Ungdomsforbund aldrig ska använda frasen ”legal rätt”, utan alltid papperslos

Röda Korset Ungdomsförbund Malmöstyrelsengenom ledamot Camilla LandinsamtDiana Iskra, medlem i MalmöföreningenSanna Kyllsen, medlem i Malmöföreningen

43

Motionssvar motion 3

Svar till motion om ändring i det humanitärpolitiska programmet

Motionärerna lyfter en viktig och i allra högsta grad relevant fråga. Under de senastemånaderna har vi i Röda Korsets Ungdomsförbund arbetat intensivt med papperslösasrättigheter. Bland annat har vi arbetat tillsammans med andra organisationer för attoffentligt påtala vikten av en humanare migrationspolitik i Sverige. Då vi kommunicerarutåt använder vi oss i Röda Korsets Ungdomsförbund av just ordet ”papperslös”.

Motionärerna ifrågasätter vem som ”bestämmer om en människa är legal eller illegal”.Inom Röda Korsets Ungdomsförbund används inte illegal/legal om individer, utan medhänvisning till en individs rättsliga status enligt Sveriges lagar. Sveriges lagar lyder allaföreningar under, och är något vi alltid måste förhålla oss till. Vissa av dessa lagararbetar vi aktivt för att förändra.

Förbundsstyrelsen anser inte att ändringen som motionärerna föreslår skulle göraskrivelsen i det humanitärpolitiska programmet tydligare. Den formulering som idagfinns i programmet tydliggör att Röda Korsets Ungdomsförbund arbetar för att alla barnoch unga ska garanteras grundläggande rättigheter, oavsett om de enligt Sverigeslagar har rätt att vistas i landet eller ej.

Forbundsstyrelsen foreslår därfor riksårsmotet:Att avslå motionen i sin helhet.

44

Motion 4

Motion om att oka forståelsen for forbundsstyrelsens arbete

För något år sedan rapporterade ledamöterna i förbundsstyrelsen månadsvis genom ett dokument som lades upp på rkuf.se, detta för att effektivisera förbundsstyrelens möten men också för att övriga i organisationen skulle få en chans att sätta sig in i förbundsstyrelsens arbete. Dessa rapporter var mycket uppskattade av frivilliga inom organisationen och information är väsentlig för det erkännande som förbundsstyrelsen förtjänar för sitt hårda arbete. Det är även viktigt för att öka förståelsen av uppdragets omfattning, detta är särskilt viktigt för personer som är intresserade av att sitta i förbundsstyrelsen. Om mer information om vad en förbundsstyrelse-position innebär skulle nå ut till övriga i organisationen tror vi att eventuella avhopp från förbundsstyrelsen skulle kunna undvikas och tillträdande ledamöter skulle vara mer insatt i förbundsstyrelsen tidigare arbete vilket underlättar en överlämning.

Vi yrkar därfor att:

Att var och en i forbundsstyrelsen ges i uppdrag att månadsvis avrapportera om foregå-ende månads arbete

Röda Korsets Ungdomsförbund Göteborgs Styrelse

45

Motionssvar motion 4

Svar till Motion om att oka forståelsen for forbundsstyrelsens arbete

Motionären vill att förbundsstyrelsen skall återinföra det som tidigare kallades  ”ledamotsrap-porten”.

Förbundsstyrelsen håller med motionären om att det är viktigt att förbundsstyrelsen är transpa-rant och tydliggör vad ledamöter och ordförande faktiskt gör inom ramen för sitt uppdrag. 

Forbundsstyrelsen forslår därfor riksårsmotet:

Att bifalla motionen.  

46

Motion 5

Motion om valforfarandet vid val av foreningsordforande

Röda Korsets Ungdomsförbund är en förening med demokrati som en av dess starkaste grund-valar. När det kommer till våra val av föreningsordförande är förfarandet för tillfället sådant att valberedningen tar fram en kandidat som de föreslår till positionen. Naturligtvis finns fortfaran-de möjligheten att kandidera utan att vara valberedningens förslag men i realiteten tror vi att detta är svårt, något som rimmar illa med strävan efter ett omfattande demokratiskt inflytande för föreningens medlemmar. Mot bakgrund av detta vill vi föreslå att valförfarandet avseende val av föreningsordförande ändras på så sätt att valberedningen ska ha som mål att vid varje ordförandeval presentera åtminstone två olika kandidater som de anser vara lämpliga till positionen. Samtidigt som det är positivt för den demokratiska processen tror vi att det kan leda till att valberedningen får större spelrum i sitt arbete. De får härigenom möjlighet att lyfta fram flera kandidater som de tror kan föra föreningen framåt på olika sätt. Vi anser dock inte att valberedningen ska vara bundna vid detta. Det ska således inte utgöra ett krav utan endast ett mål för valberedningen.

Därfor foreslås Riksårsmotet besluta:

Att den nationella valberedningen ska ha som mål att vid varje foreningsordforandeval nominera åtminstone två kandidater

47

Motionssvar motion 5

Svar till motion om valforfarandet vid val av foreningsordforande

Motionärerna anser att organisationens demokratiska process skulle må bättre av att riksårs-mötet erbjöds fler alternativ till förbundsordförande. Därför yrkar motionärerna att den natio-nella valberedningen ska ha som mål att vid varje föreningsordförandeval nominera åtmins-tone två kandidater.

Förbundsstyrelsen delar motionärernas åsikt om att det är viktigt med valmöjligheter för orga-nisationens medlemmar vad gäller förtroendevalda. Detta gäller såklart på alla nivåer inom organisationen, men är kanske av störst vikt just i val av förbundsordförande. Valet av för-bundsordförande har ju en avgörande inverkan på vilken riktning organisationen tar.

Att ge valberedningen det uppdrag som motionärerna önskar skulle dock ta bort en viktig bit av idén bakom valberedningen: dvs. att avgöra den ofta kluriga frågan vem som är den mest lämpliga kandidaten. Valberedningen har en unik möjlighet att intervjua alla kandidater och många medlemmar vill gärna höra dess utlåtande även om de skulle komma till annorlunda slutsats i slutändan.

Vi har full förståelse för att det finns personer som skulle tycka att det var svårt att motkandi-dera till förbundsordförande om de inte blev nominerade. Samtidigt innebär förbundsordföran-derollen en hel del ansvar som är minst lika svårt.

Det finns en risk att motionärernas förslag skulle sätta en orimlig press på framtida valbered-ningar att presentera två ordförandeförslag. Det skulle kanske inte alltid leda till att valbered-ningen gör de mest självständiga eller välgenomtänkta besluten.

I slutändan handlar det även om att det är bättre att försöka bota sjukdomen istället för att bota symptomen. Vi måste alla hjälpas åt att leta efter, identifiera och uppmuntra personer som vill söka till förtroendeposter. Problemet är inte att valberedningen nominerar för få förslag till förbundsordförande utan snarare att det borde komma in ännu fler nomineringar till valbered-ningen.

Forbundsstyrelsen foreslår därfor Riksårsmotet:Att avslå motionen

48

Motion 6

Motion om riksårsmote vartannat år

Röda Korsets Ungdomsförbund står inför en allt svårare ekonomisk situation. Detta gör att or-ganisationen behöver rusta för att klara av att finansiera framtiden och för att samtidigt kunna fortsätta minska lidande och främja humanitet runt om i Sverige. Mot bakgrund av detta vill vi att förbundsstyrelsen undersöker om det är berättigat att anordna riksårsmöte vartannat år istället för varje år som man gör just nu.

Om man har riksårsmöten mer sällan skulle detta frigöra tid åt personal och förbundsstyrelsen att i större utsträckning behandla föreningens kärnverksamhet samt ge riksårsmötets värdfören-ing längre tid på sig att förbereda inför att anordna ett riksårsmöte. Samtidigt ser vi också att riksårsmötet är en skola i demokrati och att mötet förenar hela ungdomsförbundet rent socialt. Det finns klara tidsmässiga och finansieringsmässiga fördelar med att ha riksårsmötet vartan-nat år men vi ser även att det finns vissa nackdelar då det kommer till det sociala och lärandet. Därför anser vi att frågan bör överläggas genom att förbundsstyrelsen utreder frågan.

Därfor foreslås Riksårsmotet besluta

Att forbundsstyrelsen i uppdrag att utreda om riksårsmotet bor anordnas vartannat år eller varje år.

49

Motionssvar motion 6

Svar till motion om riksårsmote vartannat år 

Motionären vill att förbundsstyrelsen utreder möjligheten att ha Riksårsmötet vartannat år istäl-let för som det är nu; varje år.  

Förbundsstyrelsen är medveten om den ekonomiska situationen och välkomnar därför motio-närens motion om att se över hur vi kan göra organisationen mer kostnadseffektiv. 

Förbundsstyrelsen uppdrog våren 2012 Generalsekreteraren att göra en ekonomisk översyn. I detta uppdrag igår bland annat att se över Riksårsmötet.

Eftersom förslaget redan är under utredning så föreslår förbundsstyrelsen att anse den besva-rad.

Forbundsstyrelsen foreslår därfor Riksårsmotet

Att anse motionen besvarad 

50

Motion 7

Motion – Feminism i Roda Korsets Ungdomsforbund

Vi i Röda Korsets Ungdomsförbund verkar för ett humant Sverige där vi vill förhindra och mins-ka mänskligt lidande oavsett vem det drabbar. Vi jobbar för ett samhälle som är lika tillgängligt för alla och där människovärdet sätts i första rummet. Tyvärr ser Sverige inte ut så. Samhället är inte lika tillgängligt för alla. Det existerar idag strukturer i samhället som gör att tjejer och killar behandlas olika på grund av sitt kön. Sett till samhället i stort så har tjejer inte samma makt att påverka samhället och sina egna liv, som killar. Sverige är ojämställt.

Här är några exempel som illustrerar ojämställdheten i Sverige (källa: Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund):• I börsföretag är 4 procent av styrelseordföranden kvinnor• Kvinnor tar ut mer än 75 % av föräldraledigheten • Kvinnor tjänade generellt 85,2 % av mäns löner år 2009• Under 2010 anmäldes 27 301 fall av misshandel mot kvinnor

Här är några exempel som illustrerar ojämställdheten i världen (källa: Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund):• Kvinnor utgör 18,6 % av parlamentarikerna i världen• Kvinnor tjänar 10 % av alla världens inkomster

Mellan 15- 71 % av kvinnor i världen har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av sin partnerJämställdhet innebär att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Att vara feminist är att erkänna att vi lever i ett ojämställt samhälle, där kvinnor strukturellt miss-gynnas på grund av sitt kön, och att vara beredd att agera för att nå det jämställda samhället. Vi är övertygade om att RKUF:s medlemmar delar denna analys av samhället och för att RKUF ska kunna vara en trovärdig aktör inom jämställdhetsrörelsen i Sverige är det av största vikt att RKUF kallar sig för en feministisk organisation.

Tidigare hade RKUF en skrivning om jämställdhet i sitt humanitärpolitiska program och det är beklagligt att en sådan skrivning saknas idag. I takt med att feminismen glömts i det humanitär-politiska programmet så har denna fråga fått allt mindre utrymme i organisationen. En tänkbar förklaring till det minskade utrymmet för diskussion om feminism är att man inte ansett att det existerar en jämställdhetsproblematik inom RKUF, kanske pga övervikten av kvinnliga med-lemmar i organisationen. Men det gör det. RKUF är inte immun mot samhället i stort och de patriarkala (=kvinnodiskriminerande) strukturerna som exiterar där kan i vissa fall återfinnas i RKUF. Detta syns t.ex. i tillgången till ledande positioner, både på lokal och nationell nivå, och vid fördelning av ordet under diskussioner.

För att motverka att patriarkala strukturer existerar i samhället och inom RKUF är det viktigt att alla våra förtroendevalda har kunskap om feminism. Delvis för att kunna känna igen om man själv eller andra utsätts för diskriminerande behandling.

51

Vi yrkar därfor:Att Roda Korsets Ungdomsforbund tar ställning for att vara ett feministiskt

ungdomsforbund

Att varje styrelseutbildning som anordnas inom RKUF ska ha ett pass om feminism

Motionärer:Sara Kukka-Salam, Stockholm Nord, Erika Charpentier, Stockholm Sydväst, Nathalia Guaje, Stockholm Nord Louise Borling, Stockholm Nord Anna Forsberg, Stockholm Nord Caroline Nabavieh, Stockholm Nord

.

52

Motionssvar motion 7

Svar till motion om feminism i Roda Korsets Ungdomsforbund

Motionärerna menar att sedan den skrivning om feminism som tidigare funnits i det humanitär-politiska programmet togs bort 2007, tycks Röda Korsets Ungdomsförbund ha glömt bort att såväl Sverige som vår egen organisation lider stor brist på jämställdhet. Motionärerna yrkar därför för att Ungdomsförbundet tar ställning för att vara en feministisk organisation samt att varje styrelseutbildning ska ha ett pass om feminism.

Precis som motionärerna skriver handlar feminism om att vara beredd att agera för att nå det jämställda samhället. Förbundsstyrelsen tror att Röda Korsets Ungdomsförbund bäst agerar genom att leva som man lär, att se till helheten och genom att bygga en organisation där alla är välkomna och kan bidra. Där är det påbörjade likabehandlingsarbetet ett steg i rätt riktning och i detta ingår jämställdhet som en viktig del. Att endast deklarera att vi är en feministisk or-ganisation anser förbundsstyrelsen inte tillräckligt. Vi måste förändra oss och de strukturer som kartlagts av likabehandlingsgruppen.

Med tanke på det stora samhällsproblem som motionärerna pekar på kan det dock finnas en poäng i att tydliggöra att Ungdomsförbundet står upp för jämställdhet. Därför vill förbundssty-relsen föra in en skrivning om detta i stycket om ”Mångfald och medmänsklighet” i vårt huma-nitärpolitiska program.

Förbundsstyrelsen menar också, att eftersom likabehandling bör genomsyra hela organisatio-nen, är det bättre att jämställdhet uppmärksammas på ideologiutbildningen, vilken har våra styrdokument som grund, och inte enbart begränsas till styrelseutbildningen där endast styrel-seledamöter deltar.

Forbundsstyrelsen foreslår därfor Riksårsmotet 2013:

Att avslå motionens två att-satser till formån for:

Att skrivningen ” Därfor vilar vår organisation på en feministisk grund. Med feminism menar vi en strävan efter att alla människor skall ha samma forutsättningar oavsett kon - en strävan efter jämställdhet. Med kon avser vi såväl biologiskt kon som kon-sidentitet och konsuttryck.” infors i stycket om ”Mångfald och medmänsklighet” i vårt Humanitärpolitiska program for 2012-2014.

Att Roda Korsets Ungdomsforbunds ideologiutbildning, som har det humanitärpolitiska programmet som grund, skall lyfta fram feminism och jämställdhet inom ramen for ”mångfald och medmänsklighet, som en del i utbildningen.

53

2 exempel på hur det kan se ut i det Humanitärpolitiska Programmet:

1. Mångfald och medmänsklighetRöda Korsets Ungdomsförbund vill att alla unga vid riksdagsvalet 2014 röstar på ett parti som ställer upp för mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Vi vill se ett samhälle där människor ses som individer och inte som representanter för olika grupper. Oavsett kunskap, erfarenhet eller bakgrund har alla en personlighet som bör tas tillvara i samhället. Därför vilar vår organisation på en feministisk grund. Med feminism menar vi en strävan efter att alla människor skall ha samma förutsättningar oavsett kön - en strävan efter jämställdhet. Med kön avser vi såväl biologiskt kön som könsidentitet och könsuttryck. Att skapa ett sådant samhälle ansvarar både det offentliga och varje enskild individ för.

Röda Korsets Ungdomsförbund kräver att:•Allasamhällsinstitutionerskaarbetamotfrämlingsfientlighetochrasismochförattdiskrimi-neringslagstiftningen efterlevs.•Allaskolorskaarbetaaktivtmedplanerförlikabehandlingochmotkränkandebehandlingoch diskriminering. Elever ska vara delaktiga i framtagandet av planerna.•BarnochungaiSverigeskatasittansvarsomgodaförebilderochvaramedochskapaettmedmänskligt samhälle där alla människor respekteras.

2. Mångfald och medmänsklighetRöda Korsets Ungdomsförbund vill att alla unga vid riksdagsvalet 2014 röstar på ett parti som ställer upp för mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Vi vill se ett samhälle där människor ses som individer och inte som representanter för olika grupper. Oavsett kunskap, erfarenhet eller bakgrund har alla en personlighet som bör tas tillvara i samhället. Därför vilar vår organisation på en feministisk grund1. Att skapa ett sådant samhälle ansvarar både det offentliga och varje enskild individ för.

Roda Korsets Ungdomsforbund kräver att:• Alla samhällsinstitutioner ska arbeta mot främlingsfientlighet och rasism och för att diskrimi-

neringslagstiftningen efterlevs.• Alla skolor ska arbeta aktivt med planer för likabehandling och mot kränkande behandling

och diskriminering. Elever ska vara delaktiga i framtagandet av planerna.• Barn och unga i Sverige ska ta sitt ansvar som goda förebilder och vara med och skapa ett

medmänskligt samhälle där alla människor respekteras.

1 Med feminism menar vi en strävan efter att alla människor skall ha samma förutsätt-ningar oavsett kön - en strävan efter jämställdhet. Med kön avser vi såväl biologiskt kön som könsidentitet och könsuttryck.

54

Motion 8

Motion om lathundslåda

Vi i RKUF Växjö Styrelse anser att just nu ligger ansvaret för struktur inom lokalföreningarna allt för mycket på lokalföreningarna. Det blir upp till varje förening att strukturera upp och ta reda på ny information varje gång styrelsen byts ut om inte förgående styrelse smidigt lämnar över den informationen. Det skulle underlätta om varje förening hade en låda med lathundar som berör möjlig årsplanering, möjliga aktiviteter inom verksamheterna, möjliga sätt att rekrytera, lathundar som berör Orion etc. Visserligen finns en del information på hemsidan men en låda med det mest grundläggande och generella där även kontaktpersoner och vem man vänder sig till för diverse frågor hade underlättat övertagandet för den nya styrelsen. Vi anser att det är viktigt att den här informationen fysiskt finns utskriven och utgör därför basen för lokalfören-ingens funktion.

Vi yrkar därfor: Att en RKUF låda ska tillsättas i varje lokalforening med den mest grundläggande infor-

mationen om RKUFs sturktur och arbete. Styrelsen i RKUF Växjö

Växjö lokalförening har på sitt möte den 9/4 2013 beslutat att ställa sig bakom motionen.

Sophie Gripenberg, Ordförande för Röda Korsets Ungdomsförbund VäxjöMedlemsnr: 6397945

55

Motionssvar motion 8

Svar till motion om lathundslåda

Motionärerna anser att samtliga lokalföreningar bör tilldelas en låda med bl.a. lathundar och tips för skötseln av en förening och att detta bör finnas fysiskt utskrivet. Detta skulle underlätta arbetet i lokalföreningarna, vilka idag bär för stor del av ansvaret för strukturen inom lokalför-eningen.

Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om vikten av att styrelser i lokalföreningar har tillgång till allt material som kan behövas och som underlättar arbetet. Det finns redan idag material som tagits fram för alla lokalföreningar, som t.ex. organisationens Föreningshandbok. Den innehåller information och ovärderliga tips om saker som verksamhetsplanering, utbild-ningar, marknadsföring och ekonomi.

Förbundsstyrelsen ser gärna att lokalföreningar ansvarar för att själva samla viktigt material som kan vara till vägledning för framtida styrelser i föreningen. Väldigt ofta består detta ma-terial av handlingar eller rutiner som finns på lokal nivå och som förbundsstyrelsen har dålig insikt i.

Förbundsstyrelsen tror också att det finns vissa konflikter mellan den policy om hållbar utveck-ling som organisationen antagit och en tradition där vi alltid skriver ut alla viktiga dokument som istället kan tillgodogöras på digitalt vis.

Forbundsstyrelsen foreslår därfor Riksårsmotet:Att anse motionen besvarad.

56

Motion 9

Forbundsstyrelsen ansvarig när en styrelse är dysfunktionell

Att vara aktiv i en lokalföreningsstyrelse är ofta både roligt, inspirerande och lärorikt. En får lära sig mycket om föreningsdemokrati och de viktiga frågor som Röda Korsets Ungdomsför-bund driver. En får också nya vänner och bekanta och har förmånen att få jobba tillsammans med engagerade och inspirerande människor.

En förutsättning för att en lokalförenings verksamheter ska fungera bra och att föreningen ska kunna utvecklas är att lokalföreningsstyrelsen är en fungerande grupp. Styrelsen måste kunna arbeta tillsammans mot gemensamma mål. Det krävs även att det är tillräckligt många personer i styrelsen för att den ska kunna genomföra det som styrelsen är ålagd att göra.

Ibland finns dock inte de förutsättningar som krävs för att en lokalföreningsstyrelse ska kunna fullfölja sitt uppdrag. Interna konflikter kan uppstå och en lokalföreningsstyrelse kan drab-bas av så stora avhopp att den inte längre kan genomföra det den är ålagd att göra. När en sådan situation uppstår är det i nuläget oklart vem som har ansvar för att hjälpa till att lösa den uppkomna situationen – konsulenterna eller förbundsstyrelsen. Vi anser att då förbundsstyrel-sen är ytterst ansvarig för den verksamhet som sker i Röda Korsets Ungdomsförbund, samt då ledamöterna i förbundsstyrelsen är valda av medlemmarna och därför har ett tydligt mandat att leda organisationen, bör ansvaret att kliva in när en sådan problematisk situation uppstår ligga på förbundsstyrelsen. Att förtydliga detta ansvar är av största vikt då hela ungdoms-förbundets utveckling bygger på att vi har välfungerande lokalstyrelser. Vi har inte råd att ha dysfunktionella styrelser då detta kan resultera i mindre verksamhet på lokal nivå, vilket leder till ett mindre humant Sverige.

Därfor yrkar vi foljande:Att forbundsstyrelsen som ytterst ansvarig for RKUF:s verksamhet ska kliva in när en

lokalforeningsstyrelse är så pass dysfunktionell att den har svårt att fullfolja sitt upp-drag. Forbundsstyrelsens uppdrag är då att identifiera problematiken och att hjälpa till att losa det problem som finns.

Motionärer Erika Charpentier, Stockholm Sydväst Sara Kukka-Salam, Stockholm Nord Nathalia Guaje, Stockholm Nord

57

Motionssvar motion 9

Svar till motion angående forbundsstyrelsens ansvar när en sty-relse är dysfunktionell

Motionärerna menar att det i nuläget är oklart vem som har ansvar för att hjälpa lokalstyrel-serna när dessa har problem som de själva inte kan hantera, såsom interna konflikter och stora avhopp i styrelserna. De anser att förbundsstyrelsen, då denna är ytterst ansvarig för den verk-samhet som sker inom Röda Korsets Ungdomsförbund, ska vara de som identifierar problemen i lokalföreningarnas styrelser och hjälper till att lösa dessa.

Förbundsstyrelsen håller helt och fullt med motionärerna om att hela Röda Korsets Ungdoms-förbunds verksamhet bygger på att vi har välfungerande lokalstyrelser. Dessa utgör en del av basen i hela organisationen och just därför har Röda Korsets Ungdomsförbund valt att lägga resurser på att ha anställda konsulenter som kan stödja dessa. Rollfördelningsfrågan mellan förtroendevalda och tjänstemän i organisationen kan dock ibland verka oklar och förbunds-styrelsen välkomnar därför att motionärerna lyfter detta så att förtydliganden kring roller kan göras.

Precis som motionärerna skriver är förbundsstyrelsen ytterst ansvarig för utveckling och för-valtning av organisationen. För att kunna fullfölja detta uppdrag anser förbundsstyrelsen det oerhört viktigt att ha en god relation till lokalföreningarna. Därför har man utsett regionala kon-taktpersoner i förbundsstyrelsen till lokalföreningarna. Dessa ska i huvudsak fungera som ett naturligt bollplank för lokalföreningarna när det gäller idéer och verksamheter på såväl lokal som förbundsgemensam nivå, och vara en kanal för dialog mellan dessa nivåer.

Förbundsstyrelsen menar att man från förbundsgemensam nivå naturligtvis kontinuerligt ska ha regelbunden kontakt med lokalföreningarna, inte minst när dessa upplever sig ha problem. Ansvaret för att kliva in och identifiera problemen och hjälpa till att lösa dessa ligger dock på konsulenterna i egenskap av att de är anställda tjänstemän med detta i sin uppdragsbeskriv-ning. Förbundsstyrelsens uppdrag är, till skillnad mot tjänstemännens operativa uppdrag, strategiskt. Därmed utgörs förbundsstyrelsens arbete inte av det som motionärerna beskriver, även om den naturligtvis ska vara inbegripen i processen och vad som sker. Förbundsstyrelsen hoppas att det i och med detta blivit klart var det ansvar som motionärerna hittills upplevt som oklart ligger och varför.

Forbundsstyrelsen foreslår därfor Riksårsmotet:

Att avslå motionen

58

Motion 10

Motion om att medlemskapet ska vara giltigt ett år från och med registrering

I nuläget utgår vårt medlemssystem från kalenderår, en är medlem i förbundet från den dag en registreras till och med 31 december innevarande år. Ett alternativ till detta vore att en istället är medlem från det att registrering sker och ett år framåt. Vi ser flera fördelar med detta system. Medlemskapet skulle vara i ett helt år och inte som nu bara fram till årsskiftet-, samtidigt som -det skulle underlätta för lokalföreningen som inför föreningsårsmötet skulle ha tillgång till ak-tuella medlemslistor och inte som nu tvingas förlita sig på medlemslistor från föregående år. Vi ser dock att det skulle kunna föreligga problem med denna förändring, exempelvis eventuella tekniska begränsningar i medlemsregistret. Därför anser vi att frågan bör belysas genom en att förbundsstyrelsen utreder frågan.

Därfor foreslås Riksårsmotet besluta:

Att forbundsstyrelsen utreder om medlemskapet skall vara på kalenderårs basis eller utgå från det datum medlemskapet tecknas

Att forbundsstyrelsen rapporterar resultatet av utredningen på Riksårsmotet 2014

Röda Korsets Ungdomsförbund Göteborgs Styrelse

59

Motionssvar motion 10

Svar till motion om att medlemskapet ska vara giltigt ett år från och med registrering Motionären anser att det nuvarande medlemskapets regler inte är optimala på grund ut av att medlemskapet utgår sista december innevarande år (alltså det år som medlemmen betalade sin medlemsavgift) och att det därfor blir svårt for lokalforeningen att ha uppdaterade med-lemslistor infor foreningsårsmotena i februari. Därfor vill motionären att Forbundsstyrelsen skall utreda om medlemskapet skall vara som det är nu eller om det bor gälla i exakt 1 år från och med att medlemskapet tecknats.

Regler för hur medlemskap fungerar är en stor och viktig fråga i alla ideella medlemsburna organisationer, och framförallt en fråga som är ideologisk och därför kräver stor eftertänksam-het. I Röda Korsets Ungdomsförbund är du medlem till och med 31 december avgiftsåret2. Förbundsstyrelsen ser dock gärna att man betalar sin medlemsavgift så tidigt som möjligt under året.

Till exempel; Om du blir medlem och betalar din första medlemsavgift 23 oktober 2013 så kommer du vara medlem i organisationen till och med sista december 2014. Skulle man tolka stadgarna på det sett som motionären har valt att göra det skulle vi inte ha en ända medlem 1:a januari varje år. Dessutom så skickas den sista påminnelsen om att betala medlemsavgiften ut i mars, alltså efter alla föreningsårsmöten.

Om vi skulle ändra medlemskapet så att det gäller i exakt ett år, från och med betalningsdatu-met, skulle detta vara väldigt kostsamt och dels skulle det krävas väldigt mycket tjänstemanna-tid att administrera ett sådant system.

Forbundsstyrelsen foreslår därfor Riksårsmotet

Att avslå motionens båda attsatser.

2 Detta regleras i Röda Korsets Ungdomsförbunds stadgar §6.1: ”(…)Medlem som inte har betalat sin medlemsavgift senast den 31 december avgiftsåret har då utträtt ur organisatio-nen.”

60

Motion 11

Motion angående omstrukturering av styrelseutbildning

BakgrundPå grund av att regionshelgen inte längre är en del av Röda Korsets Ungdomsförbundsutbildningsutbud anser vi, styrelsen i Lund, att det finns ett behov av att styrelseutbildningenska inriktas på att stärka styrelsens arbete framåt. Vi efterfrågar en utbildning med fokus påteam-buildning, rollfördelning, kommunikation inom och mellan styrelser samt genomförandeav verksamhetsplan för året. Vi önskar en styrelseutbildning med fokus på utveckling, däregna idéer får möjlighet att diskuteras.

Vi finner att praktisk information rörande organisationen bör utelämnas understyrelseutbildningen för att ge mer plats åt de ovannämnda sakerna. På grund av detta anser viatt det bör finnas en ideologiutbildning förlagd innan styrelseutbildningen där nyastyrelsemedlemmar kan lära sig om organisationens grundläggande policy. Om en nystyrelsemedlem inte har någon tidigare kunskap om Röda Korsets Ungdomsförbundspolicyområden och inte har möjlighet att gå på en ideologiutbildning innan styrelseutbildningså är det upp till hen att på egen hand finna denna information.

När regionshelgen inte längre finns, finner vi att efterfrågan på en styrelseutbildning medfokus på motivation, framtidsvisioner och team-building ökar.

Vi yrkar därfor:Att styrelseutbildningen bor omstruktureras där fokus ligger på motivation,

framtidsvisioner och team-buildning.Att det som vanligtvis tas upp på ideologiutbildningen inte bor behandlas på

styrelseutbildningen.

Styrelsen i Röda Korsets Ungdomsförbund i LundLund den 11 April 2013

61

Motionssvar motion 11

Svar till motion om omstrukturering av styrelseutbildning

Motionären tycker att styrelseutbildningen bör lägga mer fokus på team-buildning och grupp-dynamik istället för information om Röda Korsets Ungdomsförbunds styrdokument och or-ganisationskunskap. Dessutom föreslår motionären att ideologiutbildningen skall vara innan styrelseutbildningen så att ledamöter som redan är väl insatta i organisationen inte behöver upprepa detta varje år.

Vi ser det som mycket positivt att styrelserna jobbar med intern team-buildning för att skapa en teamkänsla och vänskap. Dock tycker förbundsstyrelsen inte att styrelseutbildningarna är rätt plats för detta. Styrelseutbildningarna är till för att ge styrelserna kunskapen och verktygen för att kunna arbeta på ett bra sätt under året och ha kunskap om vilka dokument som styr organi-sationen och vilka policys de behöver följa.

Vi föreslår istället att lokalföreningsstyrelserna själva arrangerar kick-offer och team-build-ningsdagar där man fokuserar på den lilla gruppen vilket är svårt att göra när flera lokalfören-ingsstyrelser är i samma lokaler samtidigt.

När det gäller ideologiutbildningen så förstår vi att vissa ledamöter som har suttit i styrelsen länge tycker att det är upprepning varje år på styrelseutbildningen. Förbundsstyrelsen tycker däremot att det är viktigt med den ideologiska förankringen bland våra lokalt förtroendevalda och att de därför är bra att den ingår i styrelseutbildningen. De lokalt förtroendevalda är Ung-domsförbundets företrädare ute i landet och det är därför viktigt att ha uppdaterad och färsk kunskap om vad organisationen står för och vilka frågor vi jobbar med.

Forbundsstyrelsen foreslår därfor Riksårsmotet: Att avslå motionen.

62

Valberedningen har ordetHej, valberedningen här!

Vi som suttit i valberedningen under perioden 2012-2013 är Hanna Svantesson, Camilla Andersson Bonnevier, Ragnar Hedenskog och Rojin Shamlou. På riksårsmötet 2012 fick vi det ärofyllda uppdraget att finna kandidater till förbundsstyrelse, valberedning och revisorsposter. Året har varit fyllt av spännande möten och långa diskussioner. För att ta reda på vilka kom-petenser som efterfrågas i styrelsen har vi dels skickat ut en enkät till alla lokalföreningar och även intervjuat sittande styrelse. Utifrån svaret tog vi fram kravprofiler för de olika posterna som vi sedan utgick ifrån när vi tog fram vårt förslag. För att uppmuntra till fler nomineringar tog vi hjälp av konstnären Jonas Laouini som hjälpte oss att skapa en affisch som vi spridit framförallt via digitala medier. Ramazan Mem Basaran hjälpte oss med att layouten till de annonser som vi har också har använt oss av i marknadsföringen. Vi har annonserat på Röda Korsets Ung-domsförbunds hemsida såväl som på volontärbyrån och i sociala medier, samt varit i kontakt med LSU för att finna lämpliga kandidater. Vi deltog under MOVE där vi fick tillfälle att prata med medlemmar och fick även möjlighet att delta under likabehandlingsworkshopen som an-ordnades av likabehandlingsgruppen. En workshop som var mycket givande då vi fick inblick i Röda Korsets Ungdomsförbunds frivilligas syn på aspekter som genus, makt och diskriminering.

Totalt inkom 41 nomineringar; 21 stycken till förbundsstyrelsen, 7 till valberedning, 6 till verk-samhetsrevisor samt 7 till mötesordförande. Av dessa kallades 22 stycken till intervju. I valet av uppdragstagare har vi tagit hänsyn till geografisk spridning, de aspekter som framkom under likabehandlingsworkshopen, erfarenheter samt förmåga att tidsmässigt fokusera på uppdraget. Det är tack vare er som valberedningen har lyckats finna de fantastiska kandidater som förgyl-ler dessa handlingar och Röda Korsets Ungdomsförbunds framtid. Tack för förtroendet ni gav oss! Fortsätt kämpa för demokrati, likabehandling och ungas delaktighet! Ni är fantastiska, kom ihåg det!

Valberedningens nomineringar

63

Val av förbundstyrelseValberedningen har till uppdrag att föreslå för Riksårsmötet hur många ledamöter som ska sitta i förbundsstyrelsen. Valberedningen vill rekommendera Riksårsmötet att fastställa ledamöter till 9 personer. För två av de nuvarande ledamöterna, Lisa Magnusson och Thorngy Arwidsson, samt ordföranden, Hala Mohammed, sträcker sig mandatperioden fram till Riksårsmötet 2014. Detta innebär att om Riksårsmötet väljer att fastställa antalet ledamöter i förbundsstyrelsen till 9 personer kommer Riksårsmötet att välja in ytterligare 6 ledamöter, eftersom 3 platser redan är tillsatta.

Valberedningen föreslår RiksårsmötetAtt fastställa antalet ledamöter i förbundsstyrelsen till 9 personer medräknat ordföranden.

Val av valberedningValberedningen har till uppdrag att föreslå Riksårsmötet hur många ledamöter som ska sitta i valberedningen. Valberedningen vill rekommendera Riksårsmötet att fastställa antalet ledamö-ter till 5 inklusive ordföranden för valberedningen.

Valberedningen föreslår Riksårsmötet Att fastställa antalet ledamöter till 5 medräknat ordföranden

PersonvalNadine Ghawi har under året lämnat sin plats i förbundsstyrelsen. Då hennes mandattid löper till Riksårsmötet 2014 har valberedningen tagit hänsyn till detta och föreslagit en kandidat för fyllnadsval på ett år för hennes plats.

Även Jesper Sandlund har valt att lämna sin plats i förbundsstyrelsen. Då detta besked nådde Valberedningen efter att ett förslag tagits fram, har valberedningen beslutat att inte lämna något förslag till hans plats. Ett antal kandidater finns dock med som ställt upp utanför valbe-redningens nominering till denna plats.

64

Vi vill stolt presentera våra nomineradeFörslag till ordinarie ordförande på Riksårsmötet 2013:Katarina Gustafsson

Förslag till vice ordförande på Riksårsmötet 2012:Linda Norberg

Förslag till förbundsstyrelseledamöter:Anna Stjernlöf (nyval på två år)Diana Iskra (nyval på två år)Dilem Güler (omval på ett år)Jim Bengtsson (omval på två år)Klara Eck (fyllnadsval på ett år)

Förslag till verksamhetsrevisor:Lisa Nilsson (nyval på två år)

Förslag till vice verksamhetsrevisor:Jonathan Beck (nyval på två år)

Förslag till ordförande för valberedningen:Joakim Henriksson (nyval på ett år)

Förslag till valberedningsledamöter:Moa Sellin-Ödling (nyval på ett år)Sanna Kyllsen (nyval på ett år)Jessica Zhang (nyval på ett år)Malin Bohlers (nyval på ett år)

Förslag till ersättare till valberedningen:Camilla Andersson Bonnevier (nyval på ett år)

65

Valberedningens förslag till ordinarie och vice mötesordförande

Om Katarina GustafssonKatarina Gustafsson är 33 år gammal, utbildad i statsvetenskap och jobbar idag som kom-munikatör på Ideell Arena. Hon har tidigare erfarenhet av att vara ordförande för Röda korsets Ungdomsförbund i sin hemstad Stockholm. Efter att ha varit aktiv i ideell sektor under nio år har hon tillägnat sig stor mötesvana. Katarina Gustafsson har även varit förbundssekreterare i Vi Unga.

Om Linda NorbergLinda är ordförande i Juridiska föreningen i Örebro och har därifrån erfarenhet av att vara mötesordförande vid såväl styrelsemöten som årsmöten. Hon är 23 år gammal och kommer ursprungligen från Göteborg, men bor idag i Örebro där hon studerar till jurist. Tidigare har Linda varit aktiv i Scouterna och har även därifrån erfarenhet av att leda möten.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja Katarina till mö-tesordförande och Linda till vice möteordförandeDå dessa kandidater kompletterar varandra tror vi att presidiet på Riksårsmötet kommer att präglas av ambition, ett pedagogiskt förhållningssätt och framförallt en härlig framåtanda. Till följd av Katarinas och Lindas kompetens, lyhördhet och engagemang kommer Ni, kära frivil-liga, att ledas genom RÅM på ett galant sätt!

Därför föreslås Riksårsmötet besluta Att välja Katarina Gustafsson till ordinarie mötesordförande till Riksårsmötet 2013Att välja Linda Norberg till vice mötesordförande till Riksårsmötet 2013

66

Valberedningens förslag till förbundsstyrelseledamot

Om Anna StjernlöfAnna är 25 år, utbildad i medie- och kommunikationsveten-skap vid Mittuniversitetet och är bosatt i Sundsvall. Till vardags arbetar hon med rekrytering och som jobbcoach. Anna har varit aktiv som styrelseledamot i Röda Korsets Ungdomsförbunds lokala styrelse i Sundsvall i tre år. Då hon brinner för organisa-tionen har hon deltagit i många utbildningar för att genom detta lära sig om Röda Korsets Ungdomsförbunds organisation och omvärld. Senast i raden deltog hon i LSUs Europautbildning i Stockholm/Bryssel. Anna har därtill deltagit i framtagandet av en nationell medlemsrekryteringsutbildning för vår organisa-tion. Under sina år som engagerad har hon deltagit i den lokala verksamheten för ensamkommande flyktingbarn. Anna har valt att kandidera till förbundsstyrelsen då hon verkligen brinner för Röda Korsets Ungdomsförbund och vill vara ett stöd för männis-kor att uppnå ett drägligt liv.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja AnnaValberedningen anser att Anna skulle passa bra som ledamot i förbundsstyrelsen då hon har kunskaper inom medie- och kommunikationsvetenskap, har ett starkt driv och står för sina åsik-ter. Annas starkaste egenskaper är att hon är social, har lätt för att kommunicera med andra och motiverar gärna sitt arbetslag. Hennes hjärtefrågor är humanitet och likabehandling och hon har som mål att likabehandlingsarbetet implementeras i Röda Korsets Ungdomsförbund. Valberedningen anser även att Anna är en tillgång till förbundsstyrelsen då hon har erfaren-heter både från lokala verksamheter och Sundsvalls styrelse och på nationell nivå, vid framta-gandet av en nationell utbildning för Röda Korsets Ungdomsförbund.

Annas egna ordDet som jag tror gör mig till en bra ledamot i RKUFs förbundsstyrelse är att jag är en social person som verkligen brinner för vår förenings frågor och sedan innan vet att jag trivs bra med sådant arbete som ett uppdrag som ledamot i en styrelse innebär. Då jag är utbildad kommu-nikatör tror jag också att jag kan bidra en hel del med mina kunskaper kring kommunikation både inom RKUF och utåt mot andra för att ta oss framåt och göra föreningen ännu större och bättre!

Därför föreslås Riksårsmötet beslutaAtt välja Anna Stjernlöf som förbundsstyrelseledamot med mandattid på två år.

67

Valberedningens förslag till förbundsstyrelseledamot

Om Diana IskraDiana är 23 år och bor i Malmö. Hon studerar statsve-tenskap vid Lunds Universitet med genusvetenskap som sidoämne. Till sommaren är Diana klar med sin kandi-datexamen och tänker till hösten flytta till Stockholm där hon vill jobba med något relaterat till hennes utbildning. Diana har varit aktiv i RKUF sedan 2011 då hon blev in-vald som ledamot i styrelsen i Malmö lokalförening. Hon gick även med i Mosippan, en aktivitetsgrupp för barn i åldrarna 9-12 på ett transitboende, där hon blev verk-samhetsledare. Under 2012 och 2013 satt Diana som ordförande i Malmö lokalförening. Diana har tidigare också varit elevkårsordförande på sin gymnasieskola S:t Petri, och suttit med i Sveriges Elevråds Centralorgani-sations (SECO) styrelse 2007-2009. Hon har jobbat på

Café Element där hon även varit biträdande chef. Under hösten 2012 var hon med och åter-uppstartade UN Women Malmö. Diana väljer nu att kandidera till förbundsstyrelsen då hon vill bidra med sina kunskaper och erfarenheter vid utformandet av de nya verksamhetsområ-dena och det humanitärpolitiska programmet 2014.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja DianaValberedningen anser att Diana passar mycket bra som ledamot i RKUF:s styrelse eftersom hon har stor erfarenhet från diverse olika tidigare engagemang. Hon visar att hon är stresstålig, vilket inte bara visar sig från hennes förtroendeuppdrag utan även från restaurangbranschen. Därtill är Diana initiativtagande och har ett stort driv. Dessutom har hon både erfarenhet från RKUF samt från andra organisationer och företag vilket är en bra kombination eftersom det både betyder kunskap om RKUF samt intryck från andra sammanhang. Hon har många tankar och idéer om organisationen, samtidigt som hon har inställningen och erfarenheterna som visar att hon är handlingskraftig.

Dianas egna ordJag kommer att passa som styrelseledamot i Röda Korsets Ungdomsförbund för att jag är driven, engagerad och har en brinnande kärlek för RKUF. Våra verksamheter är det viktigaste vi har, en övertygelse som jag skulle ta med i styrelsearbetet. Jag känner ett enormt ansvar för RKUF och en förhoppning om att jag kan vara med och göra bra ännu bättre. Min hjärtefråga är att vi som organisation måste våga gå till handling, våga vara politiska, våga ta debatten och våga synas mera. Särskilt i och med valet 2014 –vilken chans att påverka!

Därför föreslås Riksårsmötet beslutaAtt välja Diana Iskra som förbundsstyrelseledamot med mandattid på två år.

68

Valberedningens förslag till förbundsstyrelseledamot

Om Dilem GülerDilem är 29 år, bor i Stockholm och arbetar som VD för det digitala mediebolaget Netric. För drygt fem år sedan började hennes engagemang i Röda Korsets Ungdomsför-bund genom verksamheten Växthuset i Stockholm. Hennes engagemang ledde vidare till två års ordförandeskap för Stockholm Sydväst. I samband med detta arrangerade hon idéutbildningar i Stockholm och på andra orter. Un-der denna tid deltog hon också i regionrådet i Stockholm. Efter sin tid som ordförande fick hon äran att bli nomi-nerad till förbundsstyrelsen där hon nu har deltagit i två år. Det första året var hon adjungerad in i Svenska Röda Korsets styrelse och under sitt andra år har hon varit vice politisk ordförande. Parallellt med detta har hon under ett flertal gånger hållit i kompisgruppsutbildningar i bland an-

nat Stockholm och Örebro. Dilem omkandiderar nu bland annat för att delta i slutförandet av de processer som hon har varit med om att starta. Dessutom vill hon fortsätta att arbeta externt med påverkansarbete för att inför valet 2014 framföra den kunskap som vi tillgodogör oss i vårt arbete.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja DilemValberedningen anser att Dilem är mycket väl lämpad som ledamot i förbundsstyrelsen då hon har en ovärderlig kunskap om organisationen såväl som om kommunikation och dessutom kan säkerställa att förbundsstyrelsen är präglad av kontinuitet. Dilems starkaste egenskaper är att hon är driven och alltid ger sitt yttersta. Hennes hjärtefråga är unga migranter med fokus på att alla barn och unga ska ha rätt till ett värdigt mottagande samt bemötande av samhället. Valbe-redningen anser även att Dilem är en tillgång till förbundsstyrelsen då hon genom sitt tidigare deltagande i förbundsstyrelsen, erfarenhet från växthuset i Stockholm och engagemang i det Svenska Röda Korset har en helhetsförståelse för Röda Korset.

Dilems egna ordJag har varit engagerad i RKUF i snart 5 år. Jag tycker att detta en fantastisk organisation som gör fantastiska saker. Att få sitta ännu ett år i förbundsstyrelsen skulle vara en stor ära och en fantastisk möjlighet för mig att få genomföra alla de saker som vi har jobbat så hårt med detta år för att få på plats. Fortsätta jobba med vår kommunikation och fortsätta synas i nya sam-manhang och på så sätt göra oss mer tillgängliga för grupper som annars inte ser oss och viktigast av allt fortsätta visa upp alla våra fantastiska frivilliga som gör det verkliga jobbet! Jag vill att alla i Sverige ska veta att vi ställer upp för barn och unga och vill att alla ska fråga sig själva: ”kärlek och respekt- ska det vara så jävla svårt?

Därför föreslås Riksårsmötet beslutaAtt välja Dilem Güler som förbundsstyrelseledamot med mandattid på ett år.

69

Valberedningens förslag till förbundsstyrelseledamot

Om Jim Bengtsson Jim är 22 år, studerar för tillfället freds- och konfliktveten-skap C och är bosatt i Malmö. Jim påbörjade sitt med-lemskap i Röda Korsets Ungdomsförbund 2007 genom verksamheten Kosmos Kompis, en mentorskapsverksamhet för ensamkommande flyktingbarn. Efter en termin engage-rade han sig i verksamheten Växthuset Mosippan. Under höstterminen 2010 var Jim adjungerad ledamot i Malmö-föreningens styrelse och under hela 2010 och 2011 var Jim spelledare i rollspelet På Flykt. År 2011 blev Jim invald i förbundsstyrelsen. Under hela perioden har han varit kontaktperson för region Syd och dessutom haft en hel del varierande uppdrag bland annat delaktig i arrangeran-det av RÅM 2012 samt kontaktperson för Jourhavande Kompis. Jim har valt att omkandidera eftersom han brinner

för RKUF, har en stor kunskap om förbundsstyrelsearbete och kan tillföra kontinuitet i förbunds-styrelsearbetet.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja JimValberedningen anser att Jim passar mycket bra som ledamot i förbundsstyrelsen då han under sin mandattid bidragit stort till föreningens utveckling. Han har kunskap om internt organisa-tionsarbete och kan dessutom säkerställa att förbundsstyrelsen är präglad av kontinuitet. Jims starkaste egenskaper är att han är noggrann, tålmodig och duktig på att uttrycka sig i tal och skrift. Hans två hjärtefrågor är humanitär migration samt barn och ungas delaktighet. Valbe-redningen anser även att Jim är en tillgång till förbundsstyrelsen då han genom sitt tidigare del-tagande i förbundsstyrelsen, erfarenhet från växthuset Mosippan i Malmö har en stor kunskap om RKUF.

Jims egna ordUnder de två år jag suttit som ledamot i förbundsstyrelsen har jag fått vara med om mycket. Det har på många sätt varit en omvälvande tid för mig, och jag har fått äran att vara med och styra organisationen i vått och torrt. Två år i styrelsen är inte en lång tid. Första året ger man allt för att vara påläst till mötena samt för att förstå hur arbetet däremellan fungerar egentligen. Nu står organisationen inför ett viktigt år, vi ska bestämma riktning inför framtiden. Vi är på rätt väg, men kan förbättra. Om ett år ska vi fatta beslut om vart vi ska, och jag tror att min känne-dom om organisationen och styrelsearbetet kommer vara organisationen till hjälp i den föregå-ende processen. Jag hoppas få bidra till det arbetet, med passion och engagemang för Röda Korsets Ungdomsförbund.

Därför föreslås Riksårsmötet beslutaAtt välja Jim Bengtsson som förbundsstyrelseledamot med mandattid på två år.

70

Valberedningens förslag till förbundsstyrelseledamot

Om Klara EckKlara Eck är 27 år, arbetar som socionom och är bosatt i Stockholm. 2006 inledde Klara sitt engagemang inom RKUF i samband med studier på Röda Korsets folkhögsko-la. Den ettåriga kursen fokuserade på förverkligandet av FN:s barnkonvention. Hon fick även möjligheten att under två månader praktisera på det Filippinska Röda Korset. I samband med studierna fick hon till uppdrag att undervisa om barnkonventionen i Stockholms grundskolor. Studie-året lockade henne att inleda sitt tvååriga engagemang inom Stockholms kompisgrupp. 2010 blev Klara invald som ordförande i Stockholm nordväst lokalförening, efter ett år som styrelseledamot och 2011 övergick hon till att bli verksamhetsrevisor inom samma förening. Ett internatio-nellt uppdrag som Klara har haft är som 2008 års repre-

sentant för Röda Korsets Ungdomsförbund på sommarkollot för barn från olika samhällsgrup-per på Island. Då hon är redo att ta nästa steg i hennes engagemang kandiderar Klara nu till förbundsstyrelsen.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja KlaraValberedningen anser att Klara skulle passa bra som ledamot i förbundsstyrelsen då hon är utbildad i barnkonventionen, har deltagit i Röda Korsets Ungdomsförbund i 7 år samt är van vid pappersarbete. Klaras starkaste egenskaper är att hon är positiv, ärlig och är modig nog att “lägga korten på bordet”. Hennes hjärtefråga är förutom att förhindra och lindra mänskligt lidande att implementera barnkonventionen i Ungdomsförbundets arbete. Valberedningen anser även att Klara skulle vara en tillgång för förbundsstyrelsen då hon har erfarenheter från lokala verksamheter och Stockholm Nordvästs styrelse samtidigt som hon har insikt i utförandet av Röda Korsets arbete utomlands.

Klaras egna ordRKUF är för mig en organisation som ger unga verktyg till att hjälpa varandra men också en organisation där vi lyfter varandra och varandras kunskaper. Efter flera år i organisationen på lokal nivå önskar jag att även få ta del av framtida RKUF.  Jag vill se att RKUF fortsätter att finnas som ett självklart alternativ för unga som vill finnas i ett sammanhang där man kan göra något gott för andra och samtidigt finna en gemenskap. Jag vill också se att vi tillsammans ut-vecklar verksamhetsområden som speglar det behov som finns här och nu i vårt samhälle. Jag vill genom mitt engagemang även öka tydligheten i varför vi har de verksamheter vi har och öka förståelsen mellan människor som förhoppningsvis genererar i mer kärlek och respekt!

Därför föreslås Riksårsmötet beslutaAtt välja Klara Eck som förbundsstyrelseledamot med mandattid på ett års fyllnadsval.

71

Valberedningens förslag till verksamhetsrevisor

Om Lisa NilssonLisa är 24 år och kommer ursprungligen från Stockholm. Sedan 2008 bor hon i Umeå där hon studerar ekonomi med inriktning mot redovisning och finansiering. Det var i Umeå som Lisa började sitt engagemang för ungefär två år sedan. Hon har under det senaste året suttit som kas-sör i Umeå lokalförening och deltar i arrangerandet av årets RÅM. Lisa har även erfarenhet från revisionsarbete då hon satt som verksamhetsrevisor i Umeå studentkår 2011/2012 och KHS samma år. Lisa kandiderar nu till posten som verksamhetsrevisor då hon med sin erfarenhet och sitt engagemang vill fortsätta bidra till att organisatio-nen utvecklas.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja LisaValberedningen anser att Lisa skulle passa som verksamhetsrevisor då hon har erfarenhet av revisionsarbete såväl som föreningen i helhet. Hon är dessutom utbildad inom revision och visar ett stort engagemang. Som kassör i Umeå lokalförening har Lisa kunskap om föreningen och genom sitt engagemang i Umeå studentkår även erfarenhet om vad det innebär att sitta som verksamhetsrevisor. Hon är en ambitiös tjej som arbetar noggrant och alltid sätter kvalité främst, detta är viktiga egenskaper i revisionsarbetet.

Lisas egna ordMitt engagemang i Röda Korsets Ungdomsförbund startade under hösten 2011. I lite drygt 1 ½ år har jag varit kassör för lokalföreningen i Umeå. Jag tror att mina erfarenheter som verk-samhetsrevisor för Umeå studentkår och kårhusstiftelsen tillsammans med mina personliga egenskaper kommer göra mig till en bra verksamhetsrevisor. Jag tycker jag är noggrann och ser till att saker blir rätt redan från start. Är ambitiös och tycker om att ha mycket på gång men oavsett hur mycket jag har att göra ser jag till att det jag gör blir riktigt bra. Att vara positiv kan sällan vara negativt då inget uppdrag är en dans på rosor.

Därför föreslås Riksårsmötet beslutaAtt välja Lisa Nilsson som verksamhetsrevisor för mandatperioden 1 januari 2014 – 31 december 2015.

72

Valberedningens förslag till ersättare för verksamhetsrevisor

Om Jonathan BeckJonathan är 35 år och studerar vid Umeå universitet. Pa-rallellt med studierna driver han även ett eget företag, en bokhandel, samt är anställd vid Securitas. Jonathan har en djup förankring i organisationen då han 1998 började engagera sig inom RKUFs verksamhet Första Hjälpen Skola för barn. Samma år utsågs han till kassör för dåva-rande föreningen för Hälso- och Olycksfallsvård, en av tre föreningar i Stockholm. När föreningen lades ner fortsatte Jonathans engagemang, denna gång i den nybildade storföreningen för Stockholms län. Resan inom RKUF fort-satte när han flyttade till Umeå, då inom SRK Umeåkret-sens styrelse som RKUF Umeåföreningens verksamhetsre-visor. Utöver engagemanget för RKUF har Jonathan bl.a. även suttit i Umeå studentkårs kårfullmäktige, i styrelsen

för sportföreningen IKSU, samt styrelsen för studentföreningen för ekonomer, HHUS. Jonathan väljer att kandidera som ersättare för verksamhetsrevisor då han brinner för RKUF och vill fort-sätta att bidra med sina kunskaper.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja Jonathan Jonathan har ett brinnande engagemang för RKUFs värderingar och har följt RKUF genom ”tider av utveckling, motgångar och framgångar”. Hans starka personliga engagemang och kritiska men sunda framtoning samt hans vana av organisationsutveckling gör honom mycket väl lämpad för uppdraget som verksamhetsrevisor. På ett personligt plan är Jonathan en pålit-lig och lyhörd person som har lätt till skratt. Hans goda analytiska förmåga i kombination med hans lojalitet och starka intresse för organisationen skulle innebära en förstärkning till verksam-hetsrevisorn.

Jonathans egna ordFör mig är det viktigt att vara inkluderande, öppen för Era synpunkter, diskussion och dialog, för alla som väl vill, orkar, vågar och kanske måste lyfta sina synpunkter eftersom det är det viktigaste för organisationen, både på lokal nivå som central nivå.Vi kan vara Er röst, om Er egen av någon anledning inte hörs.Så tveka inte kontakta oss vid behov om såväl litet som stort. Vi arbetar under tystnadsplikt. Vidare har jag varit verksamhetsrevisor flera gånger tidigare under de senaste 10-15 åren, tillsammans med en rad övriga förtroendeuppdrag inom och utanför RKUF/SRK, som gett mig god insikt i organisationen samt en bred föreningserfarenhet.

Därför föreslås Riksårsmötet beslutaAtt välja Jonathan Beck som ersättare till verksamhetsrevisor för mandatperioden 1 januari 2014 – 31 december 2015

73

Valberedningens förslag till ordförande valberedningen

Om Joakim HenrikssonJoakim är 27 år, studerar till jurist och bor i Lund. Joakim började sitt engagemang i RKUF våren 2007 då han gick med i en läxhjälpsgrupp för asylsökande barn i Lunds lokalförening. Redan samma höst tog han över uppdraget som verksamhetsledare för läxhjälpsgruppen och gick sedan vidare till att bli ordförande för lokalföreningen. Under Joakims snart sju år i RKUF har han som till synes ovanstående hunnit med ett flertal olika uppdrag. Dess-utom har han under de senaste tre åren suttit som ledamot i förbundsstyrelsen, där han bland annat varit med och tagit fram en ny arvorderingspolicy samt varit ansvarig för de senaste två riksårsmötena. Joakim har sedan tidigare erfarenhet av valberedningsarbete från Utrikespolitiska förbundet. Joakim väljer nu att kandidera som ordförande

till valberedningen då han vill använda sina erfarenheter och sitt nätverk till att finna de bästa kandidaterna till nästa års lediga poster.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja JoakimValberedningen anser att Joakim passar som ordförande för valberedningen då han har lång erfarenhet från föreningen samt styrelsearbete. Han vet vad arbetet innebär vilket är en fördel då framtida kandidater ska läggas fram som förslag. Joakim besitter ledaregenskaper såväl som ett brinnande engagemang för föreningen. Han har ett brett nätverk som kan hjälpa när vi söker nya kandidater och visioner om hur valberedningens arbete kan utvecklas framöver.

Joakims egna ordUnder mitt ledarskap kommer valberedningen att genomföra en ambitiös och visionär process där en stabil och kompetent förbundsstyrelse tas fram. Vi kommer att lyfta på varenda sten och finkamma varenda vrå i jakten på unga, ambitiösa medlemmar som brinner för vår orga-nisation. Jag har varit medlem i RKUF i snart sju år. Under tiden har jag haft nöjet att få möta engagerade medlemmar i alla former av sammanhang. Det är uppenbart för mig att vi har otroliga resurser inom organisationen som vi behöver ta vara på bättre! Jag hoppas ni vill ge mig chansen att leda valberedningens arbete så att vi tillsammans kan upprätta en ambitiös vision för vårt förbund. Ta kontakt med mig under riksårsmötet så diskuterar vi Dina idéer för hur det här kan bli en ännu bättre organisation!

Därför föreslås Riksårsmötet beslutaAtt välja Joakim Henriksson som ordförande för valberedningen med en mandattid på ett år.

74

Valberedningens förslag till valberedningsledamot

Om Moa Sellin ÖdlingMoa är 22 år och kommer ursprungligen från Sunds-vall. Sedan 2010 bor hon i Uppsala där hon studerar till personalvetare. Hon jobbar även extra på bemanningsfö-retaget Academic Work som bemanningsansvarig. Sedan hösten 2012 har Moa suttit i valberedningen för RKUF i Uppsala. Hon sitter även med i Akademikerförbundet SSR där hon arbetar till att förbättra studenters tillgång till in-formation som exempelvis examinering. Moa kandiderar till valberedningen eftersom hon där kan fortsätta hennes arbete att utveckla organisationen på nationell nivå.

Valberedningens motivering till varför Riksårs-mötet ska välja MoaValberedningen anser att Moa skulle passa utmärkt i na-

tionella valberedningen då hon har de rätta kunskaperna och erfarenheterna. Hon har genom sin utbildning lärt sig om både samtalsmetodik och intervjuteknik. Hon vet vad uppdraget inne-bär då hon idag sitter i valberedningen för lokalföreningen i Uppsala. Moa har därför goda förutsättningar att göra ett bra arbete i valberedningen. Utöver hennes kunskap och erfarenhet så är hon positiv, lyhörd och bra på att ta initiativ, vilket naturligtvis är bra både i intervjusam-manhang och arbete i grupp.

Moas egna ordJag är en glad och lyhörd person och många ser mig som en god lyssnare. Jag skulle bidra med stort ansvar, engagemang samt med mina erfarenheter från tidigare valberedningsarbete vid RKUF Uppsala. Jag skulle även bidra med min kunskap från mitt extrajobb på Academic Work, bland annat samtalsmetodik och kundkontakt. Jag har även fått erfarenheter från mina studier till Personalvetare, såsom intervjuteknik. Då jag kommer in externt skulle jag kunna bidra med nya sätt att se på saker och ting. Jag vill sitta med i Valberedningen för att utveckla mina erfarenheter vad gäller intervjuer och rekrytering samt för att få kunskap om hur valbe-redningsarbetet går till hos er.

Därför föreslås Riksårsmötet beslutaAtt välja Moa Sellin Ödling som valberedningsledamot med mandattid på ett år.

75

Valberedningens förslag till valberedningsledamot

Sanna KyllsenSanna är 25 år, studerar Statsvetenskap i Lund och är bosatt i Malmö. Sanna har sedan tonåren varit intres-serad av politik, makt och ojämlikhet, vilket är aspekter som hon genom sitt deltagande i likabehandlingsgruppen får möjlighet att fördjupa sig i. Likabehandling är en av Sanna drivkrafter i vardagen och hon är villig att foku-sera på denna aspekt i det arbete hon utför. Genom sitt engagemang som verksamhetsledare för transitboendet Mosippan i Malmö blev hon medveten om vikten av de verksamheter som Röda Korset består av. Sanna väljer att kandidera till valberedningen eftersom hon tror på vikten av att alla perspektiv förs fram i en diskussion.

Valberedningens motivering till varför Riksårs-mötet ska välja Sanna

Valberedningen anser att Sanna är väl lämpad som ledamot i valberedningen då hon kan komplettera andra ledamöter i valberedningen med hennes förmåga att tänka utanför det givna. Sannas starkaste egenskaper är att hon är stresstålig, snäll och flexibel. Vid ett flertal tillfällen har Sanna fått möjligheten att visa prov på sin förmåga att hantera stress exempelvis då hon under en intervju fick hantera flertalet oväntade faktorer. Valberedningen anser även att Sanna är en tillgång till valberedningen då hon har erfarenheter från lokal verksamhet och arbete på nationell nivå i form av likabehandlingsarbetet.

Sannas egna ordJag är en glad och positiv person som tycker om att jobba i grupp. Jag är lyhörd, lugn och tycker om att träffa och samtala med nya människor. Jag har, genom min utbildning och mitt engagemang i samhällspolitiska frågor, ett tydligt normkritiskt perspektiv. Ett perspektiv jag tror är bra i en valberedning. Genom min erfarenhet från Likabehandlingsgruppen kan jag bidra med nya tankar och idéer om hur valberedningens arbete kan utvecklas och jag ser framemot att utveckla mina funderingar kring detta med den nya valberedningen!

Därför föreslås Riksårsmötet beslutaAtt välja Sanna Kyllsen som valberedningsledamot med mandattid på ett år.

76

Valberedningens förslag till valberedningsledamot

Om Jessica ZhangJessica Zhang är 18 år, läser Natural science på Kungs-holmens Gymnasium och är bosatt i Stockholm. Under de år som Jessica har varit aktiv i RKUF har hon haft möjligheten att prova allt från administrativt arbete som att skriva budget och verksamhetsplan till en mer praktisk nivå i form av engagemang i olika verksamheter. Jessicas engagemang började för drygt två år sedan i Stockholm Nord genom Kompisgruppen. Detta var startskottet för ett flertal andra uppdrag som att hon i nuläget har deltagit i Stockholm Sydvästs valberedning. För att finslipa sina ekonomiska kunskaper valde Jessica att bli ekonomisk revisor i Stockholm Nord. Hon har även varit viceordfö-rande i Stockholm Sydösts verksamhet Henrys Vänner och bidragit med sina kunskaper i Svenska Röda Korsets

projekt Under Ytan. Jessica har valt att kandidera till valberedningen då hon aktivt vill bidra till utvecklingen av RKUF.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja Jessica Valberedningen anser att Jessika skulle passa bra som ledamot i valberedningen då hon kan komplettera andra ledamöter i valberedningen genom sitt strukturerade men samtidigt kreativa förhållningssätt. Jessicas starkaste egenskaper är att hon utgår från ett objektivt förhållningssätt i de val hon gör och hon är samtidigt noggrann. Valberedningen anser även att Jessica är en tillgång till valberedningen då hon har erfarenheter från Stockholms sydvästs valberedning och även samarbetat med Svenska Röda Korset, vilket kan bidra till ett utomstående perspektiv på valberedningsarbetet.

Jessicas egna ordMitt engagemang i Ungdomsförbundet började 2010, och sedan dess har jag varit aktiv både inom olika verksamheter och med olika förtroendeuppdrag. Det vore kul att ta med dessa er-farenheter och göra någonting nationellt, och att få lära känna och jobba tillsammans med fler från andra lokalföreningar. Ungdomsförbundet gör ett fantastiskt jobb, och jag tror och hoppas att jag som valberedare skulle kunna bidra till att vi fortsätter med detta!

Därför föreslås Riksårsmötet beslutaAtt välja Jessica Zhang som valberedningsledamot med mandattid på ett år.

77

Valberedningens förslag till valberedningsledamot

Om Malin BohlersMalin är 25 år och har precis tagit sin kandidatexamen med Fred- och Utvecklingsstudier som huvudämne vid Lin-néuniversitetet. Under utbildningen har Malin studerat en termin i södra Uganda och praktiserat en termin på Sve-riges ambassad i Pretoria, Sydafrika. Tidigare har Malin även volontärarbetat i Senegal och Zambia Idag pluggar hon franska och arbetar på Nya Trafikskolan i Falkenberg och till hösten planerar hon att läsa en masterutbildning. Malins engagemang i RKUF började i läxhjälpsgruppen i Växjö, där hon snart blev verksamhetsledare. Hon har också suttit som kassör och verksamhetsrevisor i samma förening. Vid årsmötet 2013 blev hon omvald till revisor även för kommande verksamhetsår. Eftersom Malin vill fördjupa sig i Röda Korsets Ungdomsförbund söker hon nu uppdraget som valberedningsledamot.

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja Malin Valberedningen anser att Malin är lämpad som valberedningsledamot då hon är lösningsfo-kuserad och van vid att möta olika människor. Malin starkaste egenskaper är att hon är duktig på att samarbeta, kompromissa och är strukturerad. Valberedningen anser även att Malin är en tillgång till valberedningen då hon är ihärdig, har erfarenhet från verksamhetsnivå så som läxhjälpare och verksamhetsledare för läxhjälpen samt deltagit I uppbyggandet av Växjö föreningen.

Malins egna ordJag tror att jag skulle passa som valberedningsledamot, då jag har erfarenheter från olika positioner inom ungdomsförbundet, vilket jag tror kommer komma mig till gagn som ledamot i valberedningen. Jag är ambitiös, strukturerad och tycker om att samarbeta för att nå ett gemensamt mål. Dessa egenskaper tror jag gör mig till en bra valberedningsledamot. Om jag blir invald i valberedningen kommer jag göra mitt bästa för att hitta de mest lämpade kandida-terna till de olika posterna. Det är viktigt att hitta kandidater som kompletterar varandra väl och som speglar ungdomsförbundet i stort. Jag tycker att RKUF är en grymt bra förening och skulle vilja fortsätta att engagera mig inom föreningen och hjälpa till att forma morgondagens RKUF.

Därför föreslås Riksårsmötet beslutaAtt välja Malin Bohlers som valberedningsledamot med mandattid på ett år.

78

Valberedningens förslag till ersättare i valberedningen

Om Camilla Andersson BonnevierCamilla bor i Arboga och arbetar som socionom. Camil-las engagemang inom RKUF inleddes år 2009 i samband med Röda Korsets kampanjarbete för svininfluensan. Hen-nes engagemang växte i takt med att hon år 2010 utsågs till kassör för Örebros lokalförening. Åren 2011-2012 var hon vice kassör för att under 2013 återigen bli vald som kassör. Hösten 2011 praktiserade Camilla vid Röda Korset i Peru och fick då möjlighet att prova på arbetet som fältassistent. Under 2012 ingick Camilla i den grupp som arrangerade två modevisningar med secondhand kläder från Kupan. Camillas engagemang för Röda Korset fortsatte även vid hennes utbytestermin vid universitet i Brighton hösten 2012. Dessutom är Camilla sedan år 2012 ledamot i valberedningen. Camilla är även folkrättsinfor-matör för Röda Korset och spelledare för det upplevelse-baserade rollspelet På Flykt.  

Valberedningens motivering till varför Riksårsmötet ska välja Camilla som ersättare i valberedningenCamillas engagemang inom RKUF har med tiden gett henne en bred och allsidig erfaren-het, såväl på lokal som på förbundsnivå. Camilla är en driven och resultatinriktad person som tycker om struktur och ordning. Valberedningen anser att hon som ersättare kan bidra med erfarenhet och kunskaper som kan underlätta valberedningens arbete att hitta en väl samman-hållen förbundsstyrelse. Hon trivs som bäst när hon har mycket ansvar och ligger ofta i fram-kant med allt hon åtar sig. Camilla är lyhörd, organisatorisk och har en fallenhet för konkreta organisatoriska arbetsuppgifter.

Camillas egna ord  Då jag vill att den nya valberedningen ska känna trygghet i sina uppdrag och vara medvetna om att det finns frivilliga som vill hjälpa dem, i det fall ett avhopp sker, söker jag nu uppdraget som ersättare.  Dessutom kan min erfarenhet av valberedningsarbete vara ett stöd till de fram-tida valberedningsledamöterna. Genom den erfarenhet som jag har tillägnat mig i form av mitt tidigare valberedningsledamotsuppdrag tror jag mig veta vilken typ av förbundsstyrelseleda-möter vi vill ha. Dock vill jag ge andra engagerade valberedningsledamöter chansen att prova det spännande uppdraget och därför söker jag nu uppdraget som ersättare.

Därför föreslås Riksårsmötet beslutaAtt välja Camilla Andersson Bonnevier som ersättare i valberedningen med mandattid på ett år.

79

Kandiderar till förbundsstyrelsen utanför valberedningens förslag

Om Sara Kukka-SalamJag heter Sara Kukka-Salam och är 24 år. Mitt engagemang i RKUF började med att jag som 15-åring, tillsammans med min bästis, ringde på hos Röda Korset och frågade om det fanns nå-got vi kunde hjälpa till med. Lyckligtvis fanns RKUFs dåvarande ordförande i huset och kunde berätta om Ungdomsförbundet. Måndagen efter befann jag mig på flyktingboendet Röda Vil-lan tillsammans med kompisgruppen. Där blev jag kvar i fem år, tills att jag flyttade till Tanzania för att plugga sista terminen på gymnasiet.

Året efter jag kom hem valdes jag till ordförande för RKUF Stock-holm Nord. Under mina två år som ordförande har fokus legat på att bygga en större och starkare lokalförening som ska vara lätt för nya att hitta till. Jag har bl.a. startat konceptet inspira-tionskvällar, där medlemmar och allmänhet bjuds in till aktuella humanpolitiska föreläsningar och infört traditionen att alla fören-ingsevent ska börja med en rekryteringsträff.

Jag har också varit med och tagit fram första versionen av ”På Flykt” som presenterades på URIX Åsikts-festival 2006. Idag är jag spelledare i Stockholm.

Att vara partipolitiskt obunden betyder inte att man är opolitisk. Sveriges rasistiska riksdagsparti mobili-serar järnet inför nästa val. Om jag blir vald till FS vill jag arbeta för att RKUF ska vara en röst att räkna med i debatten om diskriminering - oavsett diskrimineringsgrund. Fokus måste ligga på att utbilda våra frivilliga i dessa frågor så att vi är rustade för att ta debatten mot oliktänkande. Första målet måste vara att sparka ut Sveriges rasistiska parti ur riksdagen år 2014.

80

Kandiderar till förbundsstyrelsen utanför valberedningens förslag

Om Emilie ByströmJag heter Emilie Byström, är 23 år och läser Programmet för in-ternationell kris- och konflikthantering vid Umeå universitet.

Jag har de senaste två åren varit aktiv i RKUF-Sollefteå där jag varit verksamhetsledare för en läxläsningsgrup, spelledare för På Flykt och även suttit som vice ordförande.

Jag har erfarenhet av att ha varit kassör i kårsektionen och är aktiv inom SRK som praktiserande första-hjälpare (Umeå) och skademarkör (Stockholm).

Jag är i år på mitt andra RÅM som ombud och har också varit med på MOVE.

Jag är engagerad, positiv och värdesätter RKUF högt som orga-nisation. För mig är engagemang och delaktighet viktiga grundstenar och jag tror på lokalföreningarnas förmåga att motivera och skapa förutsättningar för det hos alla frivilliga!

81

Kandiderar till förbundsstyrelsen utanför valberedningens förslag

Om Felizia WallierJag heter Felizia Wallier och är 20 år och pluggar på komvux på gymnasie-nivå i Nynäshamn där jag bor. Till hösten så har jag planer på att flytta närmare stan pga av studier och vänner som jag vill bo närmare. Jag är intres-serad av humanism, mänskliga rättigheter, dans, musik, möten mellan människor, mångkultur och mycket mer.

Sen januari sitter jag i Ung hums riksstyrelse samt Sthlms lokala förening, där har jag uppgifter inom budskaps-spridning samt är delaktig i evenemang och filosoficafe. Jag har därmed erfarenhet ifrån hur en ideell förening funkar vilket jag tror är en bra merit. Jag är öppen och säger vad jag tycker, och behandlar människor lika ur en demokratiskt vinkel vilket brukar uppskattas.

Inom Röda Korset är jag frivillig arbetare på Hornsgatan i er secondhand butik där jag jobbat 2 ggr, vilket är kul och givande samt går att kombinera bra med studier. Som student har man inte alltid så mycket pengar att ge till välgörenhet, därför uppskattar jag att man har möjlighet att praktiskt kunna hjälpa.

82

Acklamation Istället för att rösta med röstsedlar röstar du som mötesdeltagare muntligt. Vid en acklamation går det bara att säga JA och därför ställs olika frågeställningar mot varandra. För den frågeställningen du vill godkänna svarar du JA.

Ajounering När mötesordföranden väljer att ta en paus i mötet.

Ansvarsfrihet Om styrelsen har fullgjort sitt arbete under verksamhetsåret på ett sätt som du och de andra medlemmarna godkänner får de ansvarsfrihet.

Arbetsordning Dagordningen som gäller för mötet.

Avslå Säga nej till ett förslag, proposition eller motion som tas upp på mötet.

Att-sats Ändring eller tillägg som du vill göra till motionen, propositionen eller förslaget.Om införandet av kött istället för vegetarisk kost är ett huvudförslag kan en att-sats till huvud-förslaget vara att införandet av kött-kost bara gäller på lokal nivå och att sammankomster på regional och nationell nivå fortsätter att ha vegetarisk kost som huvudalternativ.

Beslutsunderlag De sammanställda yrkandena som kommit in under påverkanstorget.

Bifalla Säga ja till ett förslag, proposition eller motion som tas upp på mötet.

Bikupa Arbete under mötet som innebär att du sitter med några andra representanter i en smågrupp och diskuterar.

Bordläggning Ett beslut som skjuts upp till ett senare tillfälle under mötet.

Begära ordet När du som mötesdeltagare räcker upp din hand och får ordet av mötesord-föranden.

Diskussionspunkt En fysisk plats på påverkanstorget som används för att diskutera motio-ner, propositioner och förslag.

Demokrati En grundläggande tanke under riksårsmötet som innebär att en person är lika med en röst.

Diskussionsledare Person som leder diskussionerna vid diskussionspunkterna. Diskussions-ledaren ansvarar för att samla in och sammanställa det som kommer in vid de olika diskus-sionspunkterna som sedan blir beslutsunderlaget.

Enkel majoritet Ett förslag, en motion eller en proposition som får mer än hälften av rösterna i en omröstning.

Ordlista

83

På Riksårsmötet 2012 fattade mötet ett antal beslut som sedan ska genomföras i organisatio-nen. Mellan Riksårsmötena är förbundsstyrelsen ytterst ansvarig för att de beslut som fattas av Riksårsmötet genomförs. Nedan kommer förbundsstyrelsen att redogöra för hur de beslut som fattades under Riksårsmötet 2012 har följts upp under året som gått och i vilken mån de har genomförts. Detta görs så att alla medlemmar ska kunna känna sig trygga i att de beslut som har fattats under Riksårsmötet också genomförs.

Alla som är medlemmar i Ungdomsförbundet kan föreslå något till Riksårsmötet i en motion. Förbundsstyrelsen skriver sedan ett motionssvar med en rekommendation till Riksårsmötet. Om förbundsstyrelsen vill skriva förslag till medlemmarna i organisationen kallas det för propositio-ner. Efter diskussion på Riksårsmötet fattar ombuden beslut, förbundsstyrelsen kommer sedan att vara ansvarig för att besluten genomförs.

I beslutsuppföljningen nedan kommer vi att redogöra för:• Vad förslaget handlade om– En kort sammanfattning.• Vad beslutet blev – En kort sammanfattning av beslutets innehåll.• Hur har beslutet genomförts – En redogörelse för vad som har gjorts under året och om

beslutet har blivit genomfört eller inte.• OBS! Motioner som fick avslag på Riksårsmötet 2012 finns inte med i beslutsuppföljningen

eftersom de inte ledde till några åtgärder.

Motion 1och 2Kallelse till föreningsårsmötenMotionen handlade om:Enligt motionärerna vore det bättre om kallelsen istället kunde skickas ut till medlemmarna senast tre veckor innan mötet, vilket motionerna uppmärksammar gäller för Svenska Röda Korsets lokala kretsar idag. Att ha samma bestämmelser skulle kunna underlätta för lokalfören-ingar och lokala kretsar som vill göra gemensamma kallelseutskick. En av motionerna påpekar också att dagens situation kan kännas stressig för lokalstyrelser med alla förberedelser som ska hinnas med inför kallelseutskicket.

Beslutet blev:Att kallelse till föreningsårsmöten skickas ut senast tre veckor före föreningsårsmötet och att handlingarna (inklusive revisionsberättelse) görs tillgängliga senast en vecka före föreningsår-smötet. Senast tre veckor innan föreningsårsmötet får revisorer tillgång till lokalföreningarnas bokslut och verksamhetsberättelse.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Stadgarna och föreningshandboken har ändrats under 2012 och finns tillgängliga på hemsi-dan.

Beslutsuppföljning

84

Motion 3 Införande av autogirobetalning av medlemsavgiftenMotionen handlade om:Motionärerna menar att det är oerhört viktigt med enkla och varierande sätt att betala sin medlemsavgift på, för att underlätta, både att bli medlem och stanna som medlem, och före-slår därför att Ungdomförbundet ska införa betalning av medlemsavgift via autogiro samt att kunna betala mindre gåvor till sin förening.

Beslutet blev:Att införa autogirobetalning som alternativ och att informera medlemmar och frivilliga om möj-ligheten att betala medlemsavgiften via autogiro. Förbundsstyrelsen fick också i uppdrag att kommunicera ut möjligheten att ge gåvor.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:• Möjligheten att betala via autogiro har kommunicerats ut i medlemsaviseringar.• Monetära gåvor till Röda Korsets Ungdomsförbund uppmuntras gentemot företag men har

inte på ett tydligt sätt kommunicerats mot privatpersoner. Förbundsstyrelsen har i tidningen Henry, lyft att möjligheten finns.

Motion 4 Ekonomiska riktlinjerMotionen handlade om:Motionären anser att det finns behov av att se över föreningsekonomiska riktlinjer och av yt-terligare riktlinjer för lokalföreningarnas styrelsemedlemmars ekonomiska ansvar. Motionären vill också att förbundsstyrelsen ser över hur, och att de föreningsekonomiska riktlinjerna kom-municeras ut på ett tydligt sätt.

Beslutet blev:Att förbundsstyrelsen fick i uppdrag att förtydliga de enskilda ledamöternas ansvar och att förtydliga begreppet ansvarsfrihet i föreningshandboken och i styrelseutbildningen.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Under 2012 uppdaterades såväl föreningshandbok som styrelseutbildning.

Motion 7 och 8Policy Hållbar UtvecklingMotionen handlade om:Tre motioner handlade om hållbar utveckling och besvarades gemensamt motion 6 avslogs dock vilket betyder att motion 7 och 8 följs upp. I motion 7 menar motionärerna att kosten vid våra träffar måste bli bättre mer i enlighet med var vi står i hållbarhetsfrågor, samt agera tydligare mot Svenska Röda Korset i dessa frågor. I motion 8 anser motionärerna att Ungdomsförbundet ska sträva efter att källsortera i så stor utsträckning som möjligt.

85

Beslutet blev:Förbundsstyrelsen fick i uppdra att ändra i Policyn för Hållbar Utveckling och att uppdatera policyn utifrån att vi i Ungdomsförbundet ska sträva efter att inte köpa och använda oss av engångsmaterial samt att ändra formuleringen ”fika” till formuleringen ”livsmedel”. Förbunds-styrelsen fick också uppdraget att inkludera policyn iför praktisk applicering i styrelseutbildning och verksamhetsutbildning.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Policyn för Hållbar Utveckling har uppdaterats 2012 och kommunicerats ut. Policyn finns till-gänglig och ska användas som underlag vid alla nationella arrangemang.

Motion 9Centrala utskick via mejlMotionen handlade om:Motionären menar att brevutskick av kallelse och handlingar är dyra både ekonomiskt och i förhållande till Röda Korsets Ungdomsförbunds strävan att arbeta för en hållbar utveckling. Motionären vill därför att medlemmar i alla nationella utskick uppmanas att anmäla sin e-postadress.

Beslutet blev:Att vi alltid uppmanar Röda Korsets Ungdomsförbunds medlemmar att ange sin mailadress och att kommunikation huvudsakligen sker med hjälp av digitala kanaler.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Medlemsaviseringar innehåller alltid uppmaning om att ange mailadress. Kommunikationen sker i huvudsak digitalt. Vid slutet av 2012 hade drygt 51% av våra medlem-mar angett mailadress.

Motion 11Nationell marknadsföringskampanj Jourhavande kompisMotionen handlade om:Motionärerna vill att förbundsstyrelsen genomför en undersökning av vilka forum som är stra-tegiska att marknadsföra Jourhavande kompis i. Fokus ska ligga på att långsiktigt nå målgrup-pen. Utöver detta vill motionärerna att gemensam nivå skjuter till ekonomiska medel för en nationell marknadsföringskampanj för Jourhavande kompis.

Beslutet blev:Att förbundsstyrelsen tillsammans med jourorterna fick i uppdrag att undersöka vilka plattfor-mar som unga använder sig av på Internet och som skulle kunna vara aktuella för en kampanj på nationell nivå. Fokus är långsiktig synlighet och målgruppsanpassning.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:En undersökning genomfördes våren 2013, rapport presenteras senast i samband med RÅM 2013.

86

Motion 12Nätverk för lokalföreningarMotionen handlade om:Motionärerna vill införa ett nätverk för lokalföreningarna där de kan dela med sig av mark-nadsföringsmaterial, samarbetsavtal och andra dokument som andra föreningar kan ha nytta av. Motionärerna vill minska tiden som idag går åt till administrativt arbete. De föreslår därför att upprätta ett verksamhetsnätverk likt en databas där varje lokalförening kan ladda upp ma-terial och hämta inspiration från varandra och på så sätt avlastas arbetsmässigt.

Beslutet blev:Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att införa ett digitalt forum eller nätverk på nationell nivå där lokalföreningar kan dela material och information.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:I samband med att hemsidan ses över och arbetas om har också möjligheten till ett forum för intern delning setts över. Arbetet genomförs under 2013.

Motion 13Breddning av målgrupp för kommunikationMotionen handlade om:Motionärerna vill öka tillgängligheten för de som vill delta i vår verksamhet. Motionärerna menar att Röda Korsets Ungdomsförbund ska välkomna barn och unga och ge dem möjlighet att utvecklas och kunna delta i våra verksamheter, men att vår hemsida idag inte riktar sig till de som vill delta i verksamhet, utan endast de som vill engagera sig som frivilliga. Motionä-rerna vill därför att Röda Korsets Ungdomsförbund ska se över hur vi kan göra information om vad vi erbjuder för verksamhet mer tillgänglig för alla, att hemsidan ska vara en naturlig väg in i organisationen och att hemsidan också ska innehålla information om hur man kan delta i en verksamhet.

Beslutet blev:Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att undersöka hur vi ska göra vår information mer tillgänglig för alla, inte bara frivilliga. Hemsidan ska vara en naturlig väg in för alla som vill delta, våra aktiviteter ska synliggöras.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:• I samband med att hemsidan ses över och arbetas om har också tillgängligheten setts över.

Delar av hemsidan finns nu på engelska. På Flykt-textbaserat rollspel, ideologiutbildning och kompisutbildning är översatta till engelska.

• Hemsida har renodlats och språket har uppdaterats i enlighet med styrdokument. • Lokalföreningarna har fått hjälp med att göra sina verksamheter mer tydliga på hemsidan.• Arbetet fortsätter under 2013.

87

Motion 14Ansvarsfördelning mellan frivillig och anställdMotionen handlade om:Motionärerna menar att det idag går för mycket av föreningsstyrelsernas tid till administration. De vill därför att konsulenterna ska ansvara för till exempel medlemsregistrering och att skicka kallelser till föreningsårsmötena, så att frivilliga kan ägna tiden åt mer inspirerande aktiviteter som att hålla utbildningar. Motionärerna yrkar därför på att förbundsstyrelsen ska få i uppdrag att göra en förtydligad rollfördelning i enlighet med motionens andemening.

Beslutet blev:Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att se över rollfördelningen mellan frivilliga och anställda och att administration är en del i översynen.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Under våren 2013 har förbundsstyrelsen tagit fram en enkät och skickat ut till frivilliga. Enkätsvaren kommer att presenteras senast RÅM 2013.

Motion 15Ansvarsfördelning mellan frivillig och anställdMotionen handlade om:Motionärerna menar att det saknas en tydlig rollfördelning mellan föreningsstyrelserna, verk-samheterna, verksamhetsledarna och konsulenterna. De upplever att tjänstemännen lägger tid på saker som föreningarna borde ansvara för, och att det kan vara svårt att veta vad man kan be om av sin konsulent som lokalförening. Motionärerna yrkar därför på att ge förbunds-styrelsen i uppdrag att se över rollfördelningen mellan frivilliga och personalen och att därefter kommunicera ut vad som gäller.

Beslutet blev:Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att se över rollfördelningen mellan frivilliga och anställda och att administration är en del i översynen.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Under våren 2013 har förbundsstyrelsen tagit fram en enkät och skickat ut till frivilliga. En-kätsvaren kommer att presenteras i en rapport senast RÅM 2013.

Motion 16Anpassning till personer med funktionshinderMotionen handlade om:Motionären menar att det är viktigt att möjliggöra för personer med funktionshinder att delta på olika utbildningar och möten inom Röda Korsets Ungdomsförbund. Motionären föreslår därför att vi ska undersöka de lokaler som styrelsemöten och riksårsmöten anordnas i, så att dessa är anpassade för funktionshinder. Dessutom föreslås att hemsida och material anpas-sas för att underlätta för våra medlemmar med funktionshinder. Ungdomsförbundet ska också komma ihåg personer med funktionshinder i våra reklamkampanjer.

88

Beslutet blev:Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att se över möjligheterna att anpassa våra mötesplatser, digitala och fysiska, så att de blir tillgängliga för personer med funktionshinder.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Under hösten 2012 och våren 2013 har jobbat med att ta fram en likabehandlingsplan, i lika-behandlingsplanen ingår förslag på anpassning för bättre tillgänglighet i flera av våra forum och utifrån alla aspekter.

Motion 17Ansvarsfördelning mellan frivillig och anställdMotionen handlade om:Motionären vill verka för att öka öppenheten i Röda Korsets Ungdomsförbund och för att öka valmöjligheterna bland de kandidater som ställer upp till val. Motionären föreslår ett antal kon-kreta åtgärder som till exempel att det i handlingarna ska framgå hur många som har kandide-rat till förbundsstyrelsen, att ombuden lättare ska kunna få information om alla kandidater och att möjligheterna till en öppnare och mer transparent valprocess ska ses över.

Beslutet blev:Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att tillse att det framkommer i handlingarna hur många som har kandiderat till förbundsstyrelsen från början och att förbundsstyrelsen ser över hur ombud lättare ska få information om alla kandidater. Förbundsstyrelsen ser över hur valprocessen ska göras till en öppnare och mer transparent process samt att det känns välkommet för en kandi-dat att ställa upp som alternativ till valberedningens förslag. Förbundsstyrelsen och valbered-ningen ska tillsammans utarbeta ett policyförslag för valberedning och valförfarande till RÅM 2013. Förbundsstyrelsen och valberedningen ska gemensamt ta fram rutiner för introduktion till valberedningsuppdraget.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Under hösten 2012 och våren 2013 har förbundsstyrelsen tagit fram förslag på policy för valberedning och valförfarande. Förslaget presenteras på RÅM 2013. Förbundsstyrelsen har formulerat ett förslag på rutiner för introduktion till valberedningsarbetet. Förbundsstyrelsen har också diskuterat förhållningssätt till valprocessen och RÅM 2013.

Proposition 1 a och 1 bStadgepropositionPropositionen handlade om:Att förändra stadgarna med fokus på att förtydliga samt rätta till oklarheter och saker som är inkonsekventa i de då gällande stadgarna.

Allmänt• Språket i hela stadgarna har setts över. Ett exempel är att Svenska Röda Korsets styrelse

har bytt namn, ett annat är att vi föreslår att kalla den nationella nivån för ”förbundsge-mensam nivå”. Vi har också fokuserat på att byta ut begrepp för att ändra ton och innehåll,

89

t.ex. vill vi ersätta ordet tolerans med förståelse.• Vi har stuvat om ordningen på flera olika stycken så att de kommer i en mer logisk ordning.

Ett exempel på detta är vilka uppgifter Riksårsmötet har, så att de nu följer den ordning vi brukar behandla frågorna i.

GrundstadgarnaGrundstadgarna är annorlunda från övriga delar av våra stadgar. Efter att Riksårsmötet anta-git stadgarna i sin helhet i juni 2012 måste grundstadgarna fastställas av Svenska Röda Korsets styrelse. Det är viktigt att formuleringarna i grundstadgarna blir korrekta eftersom de måste överensstämma med att vi är en självständig organisation inom Svenska Röda Korset, och där-med hela rödakorsrörelsen internationellt. Här har vi inte samma frihet som vi har i lokalstadgar och förbundsgemensam nivås stadgar.

Beslutet blev:Att anta förbundsstyrelsen förslag på nya stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund.Förbundsstyrelsen fick också i uppdrag att, vid två separata tillfällen, efter styrelseåren 2013 och 2014, utvärdera den nya mandatperioden.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:• Stadgarna och förbundsstyrelsens mandatperiod är uppdaterad och i enlighet med

beslutet. Stadgarna har lagts upp på hemsidan. • Utvärdering av förändrad mandatperiod ligger i förbundsstyrelsens årskalender 2013.

Proposition 2Policy för arvoderingPropositionen handlade om:Förbundsstyrelsen har arbetat med frågan om arvoderingar i olika arbetsgrupper de senaste två åren. Förbundstyrelsen ansåg att ett bra arbete med arvoderingar måste utgå från organi-sationens ideologiska grund. Därför ville styrelsen utreda Röda Korsets Ungdomsförbunds syn på arvoderingar i förhållande till frivillighet.

Förbundsstyrelsens utgångsperspektiv: Ska Röda Korsets Ungdomsförbund ha en arvoderad ordförande och i så fall varför?

Förbundsstyrelsen anser också att organisationen behöver ett långsiktigt beslut om arvode-ringsramar som tar hänsyn till de praktiska frågor som dykt upp under åren, som till exempel avtalsförfarande och hur nivån på arvodet ska regleras.

Beslutet blev:

Att bifalla propositionen gällande arvodering men att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda och förtydliga frågan om efterskyddsarvode.

90

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:• Policyn för arvodering är uppdaterad, införd i policyhögen och finns på hemsidan.• Förbundsstyrelsen utreder under 2013, frågan gällande efterskyddsarvodering.

Proposition 3

MedlemsavgiftenPropositionen handlade om:Röda Korsets Ungdomsförbunds förbundsstyrelse ansåg att medlemsavgiften ska spegla den målgrupp organisationen vänder sig till – unga människor. Därför ville de att medlemsavgiften även under 2013 skulle vara 50 kronor.Beslutet blev:Att medlemsavgiften för år 2013 fastställs till 50 kr. Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Medlemsavgiften är 50 kr.Beslutsuppföljning från tidigare år

91

RÅM 2010: Motion 9

Ideologiutbildning på engelska Motionen handlade omMotionären ville att den ideologiutbildning som hålls i Ungdomsförbundet för våra frivilliga ska erbjudas på engelska 1-2 gånger per termin. Anledningen var att de som engagerar sig i verksamheter inom Ungdomsförbundet och inte har svenska som förstaspråk inte kan delta på utbildningar som hålls på svenska. Motionären berättar om egna erfarenheter från transitverk-samheten i Göteborg där det finns frivilliga som endast talar engelska.

Beslutet blevAtt ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram ideologiutbildningen på engelska och göra denna tillgänglig för utbildare att hållas lokalt. Att undersöka vilka delar av organisationen som skall finnas tillgängliga på andra språk an svenska och vilka språk som är aktuella, och översätta till de språk som behövs.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet2013 finns Ideologiutbildning, i reviderad upplaga och översatt till engelska, på hemsidan.

RÅM 2011- Motion 3

Översyn av Röda Korsets medlemssystem OrionMotionen handlade om:Motionären vill att vårt medlemshanteringssystem, Orion, ses över eftersom det enligt motionä-ren inte är tillräckligt anpassat för att frivilliga ska kunna använda det.

Beslutet blev:Att förbundsstyrelsen får i uppdrag att jobba för ett mer frivilliganpassat medlemssystem och att göra en utredning av vad lokalföreningarna önskar av ett medlemssystem.

Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Under 2013 kommer ett nytt medlemssystem att implementeras och tas i bruk Orion kommer att fasas ut. Det nya systemen heter Reddy och bygger på undersökning och utvärdering bland såväl frivilliga som tjänstemän i hela Svenska Röda Korset.

RÅM 2011- Motion 11Införskaffande av sms-betalningstjänstMotionen handlade om:Motionären lyfter upp att det blir problem med en alltför lång betalningsprocess när vi med-lemsrekryterar. Ett sätt att lösa detta enligt motionären är att vi inför SMS som betalningsalter-nativ för medlemsavgiften i Ungdomsförbundet.

92

Beslutet blev:Att Röda Korsets Ungdomsförbund utökar sitt betalningsalternativ med en SMS-tjänst för med-lemsregistrering.Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:Under hösten 2012 och våren 2013 har en arbetsgrupp bestående av tjänstemän jobbat med att se över hur andra organisationer, framförallt ungdomsorganisationer har jobbat med att införa betalning av medlemsavgift via SMS. I och med teleoperatörernas nya rutiner och riktlinjer har möjligheterna med SMS-betalning begränsats och det krävs nu någon att form av konto eller s k wire-wallet kopplas till abonnemanget för att betalningar med mobiltelefon ska kunna ske.

Vi samarbetar med Svenska Röda Korset för att komma fram till en lösning och för att kunna ta fram ett bra alternativ till den tjänst som vi kallar SMS-betalning.

Årsberättelse

2012

94

Innehåll

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Kärlek och respekt! 95

Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund 96

Verksamhetsberättelse och årsredovisning - så funkar det 97

Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse 98

Det där som gick riktigt bra 101

Det som gick mindre bra 103

Vår verksamhetsområden

Humanitär migration 104

Barn- och ungas delaktighet 108

Hållbar utveckling 111

Globalt engagemang 113

Medlemmar och frivilliga 115

Årets hyllarlista 2012 117

ÅRSREDOVISNING

Förvaltningsberättelse 120

Resultaträkning 2012 126

Balansräkning 2012 128

Tilläggsupplysningar 130

Nyckeltal 138

Revisionsberättelse 140

95

Verksamhetsberättelse 2012

Kärlek och respekt, ska det va så jävla svårt?Vi har en vision - ett humant samhälle som tar tillvara på barn och unga som en resurs och där människovärdet sätts i främsta rummet!

I vår verksamhetsinriktning 2012-2014 kan man se att vi ska jobba med och för unga! I vår verksamhetsberättelse syns hur vi jobbar och vad vi har uppnått under 2012. OCH det går bra nu, vi kan se tillbaka på ett år då vi verkligen har hunnit göra mycket! Vi har fler medlemmar och vi har fler verksamheter än vi hade år 2011. Vi genomförde bästa MOVE hittills och Halas blogg fick fler kommentarer än någon ordförandeblogg någon gång tidigare har fått, det efter spontanbesöket i  Migrationsverkets korridorer. Vi har kört På Flykt i fler olika sammanhang än tidigare: Nollrasism, Tylösand, Almedalen, MR-dagarna med flera evenemang. Vi inledde ett samarbetsprojekt med Scouterna, Ungdom mot Rasism och Expo. Vi har fortsatt arbeta med SMS-betalning, vi fick våra första medlemmar utan lokalföreningstillhörighet och under hösten när läxhjälpen diskuterades flitigt så valde vi tillsammans med flera andra organisationer att skriva en debattartikel för att lyfta det frivilligarbete som vi bedriver runt om i Sverige med läx-hjälpen.

Vi har gjort så mycket mer än detta, öppna verksamhetsberättelsen och njut!

I år är vi stolta över Ungdomsförbundet och det vi har åstadkommit tillsammans!  

Tack till er allihop!

Hala Mohammed, ordförande och Anna Nubäck, generalsekreterare

96

Det här är Röda Korsets UngdomsförbundVår vision – ett humant samhälle

Röda Korsets Ungdomsförbunds vision är ett samhälle som tar tillvara på barn och unga som en resurs och där människovärdet sätts i främsta rummet. Ett humant samhälle som respekterar alla barn och ungas mänskliga rättigheter och ger dem möjligheter till ett värdigt liv. Vi vill ha ett Sverige där barn och unga är delaktiga och kan påverka sin vardag.

Vi är det unga Röda Korset i Sverige

Röda Korsets Ungdomsförbund arbetar för att förhindra och lindra mänskligt lidande. Vi ställer upp för humanitet och mänskliga rättigheter, och kämpar mot intolerans, rasism och diskrimine-ring. Vår verksamhet och vårt ledarskap utgår från rödakorsrörelsens grundprinciper. Vi påver-kar internationellt genom att arbeta lokalt i Sverige. Vi är den unga organisationen för den som osjälviskt vill engagera sig i humanitärt arbete och vi är en del av Svenska Röda Korset.

Vi finns till för barn och unga

Röda Korsets Ungdomsförbund ställer upp för och tillsammans med barn och unga som befin-ner sig i utsatta situationer. Vi tar alltid barn och ungas perspektiv och utgår från deras behov. Vi ställer upp, oavsett vem du är.

Röda Korsets Ungdomsförbund är barn och unga som jobbar för andra barn och unga. Vår viktigaste resurs är våra frivilliga. Vi erbjuder unga möjligheter till ledarskap och personlig ut-veckling genom sitt engagemang.

Röda Korsets Ungdomsförbund har 22 lokalföreningar runt om i landet. Vi har drygt 127 verk-samheter med runt 1310 engagerade frivilliga som verkar enligt mottot unga för unga.

Glada deltagare under Riksårsmötet i Göteborg 2012

97

Verksamhetsberättelse och årsredovisning – så funkar det!Verksamhetsberättelsen är en sammanfattning av de aktiviteter Röda Korsets Ungdomsförbund gemensamt gjort både lokalt och nationellt under 2012 för att nå upp till de mål som satts i vår verksamhetsinriktning. Grunden till verksamhetsberättelse och vår organisation som hel-het är de aktiviteter lokalföreningarna genomför i sina verksamheter. Detta har regelbundet rapporterats in, framför allt till halv-och helårsuppföljning. (Under varje verksamhetsområde i verksamhetsberättelsen finns en bild som sammanfattar hur det gick 2012. Bilden visar tumme ner om siffrorna är sämre än förra året. Ibland kan vi alltså ha nått upp till målet men ändå ha en tumme ner).

Årsredovisningen är en redovisning av pengarna som har använts för att finansiera det som vi gjort under året. En slags ekonomisk redovisning av verksamhetsberättelsen alltså.

Årsredovisningen som består av förvaltningsberättelsen, tilläggsupplysningar, balans- och resultaträkning handlar om var våra pengar kommer ifrån och hur vi har använt dem. Där får du också en översikt av vår ekonomi i dagsläget.

98

Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse

Om styrelsens uppdrag och sammansättning

Förbundsstyrelsen väljs på Riksårsmötet varje år och är Röda Korsets Ungdomsförbunds högsta beslutande organ mellan riksårsmötena. Förbundsstyrelsen ska intressera och en-gagera unga i vår organisation och skapa förutsättningar för att frivilliga kan bedriva bra verksamhet som fyller behov i samhället.

Under 2012 har två styrelsekonstellationer varit aktiva, som bestått av totalt femton personer varav tre personer suttit över Riksårsmötet. Styrelsen har haft totalt 9 protokollförda styrelse-möten.

Styrelsen har letts av två ordförande 2012, båda var kvinnor.

Styrelsen bestod under våren 2012 av åtta ledamöter inklusive ordförande varav hälften var män och hälften kvinnor. De två vice ordförande, en politisk och en organisatorisk, var båda kvinnor under våren.

Styrelsen som valdes på Riksårsmötet 2012 bestod av fyra män och fem kvinnor varav en nyvald ordförande. I sin konstituering valde styrelsen två vice ordförande, en politisk och en organisatorisk, varav både är kvinnor.

Förbundsstyrelsen samlade i april 2013. Fotograf: Bo Hermansson, Svenska Röda Korset

Dialog med lokalföreningarna

Styrelsen arbetar för en bra dialog med lokalföreningarna  Styrelsen var representerad på regionträffarna i september och på Ungdomsförbundets utbildningshelg MOVE i november.

99

För varje region i Ungdomsförbundet har styrelsen utsett kontaktpersoner som är ansvariga för att löpande hålla koll på och peppa lokalföreningarna i den regionen i sitt arbete. Styrelsen har också en kontaktperson till Jourhavande kompis, en verksamhet som samordnas från natio-nellt håll.

Ordförande har utvecklat dialogen på Facebook, Twitter och på ordförandebloggen (rkuf.se/ordforandebloggen) för de som är intresserade av att följa Röda Korsets Ungdomsför-bund.

Styrelsens arbetsgrupper

Den styrelse som valdes på Riksårsmötet 2012 valde att konstituera sig på ett nytt sätt. Den sto-ra förändringen var att man skapade två övergripande arbetsgrupper. Den ena arbets gruppen fick namnet Demokrati och dialog  och leds av vice organisatorisk ordförande. Den andra arbetsgruppen fick namnet Politik och påvekan och leds av vice politisk ordförande. Under 2012 tillsatte förbundsstyrelsen en arbetsgrupp vid namn Likabehandlingsgruppen som har i uppdrag att ta fram en likabehandlingsplan med konkreta förslag på hur policyn för mångfald och tillgänglighet ska implementeras. Gruppen har bestått av frivilliga, förtroendevalda och representanter från förbundsstyrelsen.

Extern representation

Röda Korsets Ungdomsförbund har varit representerade genom styrelsen i Nätverket för barnkonventionen, Nätverket Rena Kläder, Föreningen Fairtrade och Nätverket för rätt till vård. Ordförande har också ingått i LSU:s ordförandenätverk.

Ordförande Hala Mohammed har gjort en del externa framträdanden. På Almedalsveckan i Visby på Gotland i juli deltog hon i ett panelsamtal om Mångfald i ungdomsorganisation  som LSU anordnade. Under hösten var Röda Korsets Ungdomsförbund även representerade i Oslo genom ordförande på LNU (LSU´s motsvarighet i Norge) seminariedag Ungdom, demokrati och deltakelse i norden där hon deltog i seminariet Vaccin mot utanförskap.

Ordförande deltog under hösten även i ett panelsamtal anordnat av ett politiskt parti gällande integration och mångfald. Deltog även i ett panelsamtal rörande att vara ung ledare i det civila samhället m.m. 

Samverkan med Svenska Röda Korset

Styrelsen har varit representerad i Svenska Röda Korsets styrelse genom ordförande och en ytterligare adjungerad ledamot. Styrelsen är också representerad i styrelsen för Röda Korsets folkhögskola och fonden för verksamhetsutveckling. Styrelsen deltog också på Svenska Röda Korsets Regionalt Forum som arrangerades av Svenska Röda Korset.

100

Internationellt

Styrelsen var representerad med en ledamot i det 20th EYCM, European Youth Cooperation Meeting of Red Cross and Red Crescent societies, i Budapest.  

Delar av styrelsen deltog också på det nordiska styrelsemötet i mars som arrangerades av fin-ska ungdomsförbundet. 

I oktober deltog styrelsen på en nordisk klimatkonferens i Oslo. Förutom en styrelseledamot åkte även två frivilliga med. 

Röda Korsets Ungdomsförbund blev under hösten partner i ett samarbete med fem europeiska länder som anordnade en fem dagar lång workshop vid namnet “Together we can overcome the challenges for equal participation”. Ordförande var med och planerade workshopen i Bu-dapest i november. På workshopen deltog en frivillig från organisationen. 

101

Det där som har gått riktigt braExempel på stora framgångar för Röda Korsets Ungdomsförbund under 2012.

Vi har blivit större, större och större!

Jämfört med förra året har Ungdomsförbundet ökat i antal verksamheter, frivilliga och direkt-medlemmar (alltså personer som väljer att betala sin medlemsavgift direkt till Ungdomsförbun-det)! Det betyder ännu fler unga som kan göra skillnad i samhället! Framför allt kan vi se en ökning inom områdena Humanitär migration, Barn- och ungas delaktighet och Hållbar utveck-ling där ökning skett både i antal verksamheter och i antal frivilliga som engagerar sig.

Fler tar del av våra verksamheter

Vi har även ökat i antalet deltagare i våra verksamheter. Den väldigt stora ökningen jämfört med förra året beror på att vi nu redovisar siffror från Jourhavande kompis i helårsrapporten, vilket vi inte gjort tidigare. Men även utan dessa siffror skulle vi se en ökning jämfört med 2011.

Vi har verksamheter som jobbar mot våra mål

Vi kan se att förbundet generellt har verksamheter som arbetar åt samma håll för att uppnå de gemensamt satta målen i verksamhetsinriktningen. Det är inte alla verksamheter som känner till målen eller har en levande diskussion om dem, men i praktiken är det mot dem man jobbar. Vi kan se att utbildningarna är en avgörande faktor för att skapa ideologisk förankring hos de ak-tiva och därmed i verksamheterna. Därför är det extra roligt att se att både antalet utbildningar och antalet utbildade ökat jämfört med förra året – det innebär fler frivilliga som har bra verk-tyg för att kunna utföra sina uppdrag på ett bra sätt!

Vi har synts!

Vi har synts i media totalt 134 gånger under året. Förutom exemplen under respektive område kan det också nämnas att vi förekommit i 24 övriga artiklar som framför allt handlat om att Röda Korsets Ungdomsförbund fått en ny ordförande!

Då nyvalde ordföranden Hala Mohammed såg till att fixa extra marknadsföring till Ungdomförbundets På Flykt-rollspel under Almedalsveckan 2012

102

Vi tog fram en ny ideologiutbildning under året!

Vårt likabehandlingsarbete är på gång

Vi har börjat få koll på likabehandlingsarbetet inom organisationen. En arbetsgrupp bestående av frivilliga och förtroendevalda har byggt upp en mycket väl fungerande struktur och jobbar intensivt med att rekrytera deltagare till kartläggningen som kommer äga rum i februari 2013. Då kommer likabehandlingsgruppen att lägga grunden till organisationens likabehandling.

Vi har beviljats pengar till ett spännande projekt

Ungdomsförbundet har sökt och beviljats bidrag från Allmänna arvsfonden till ett projekt om elevengagemang. Tanken är att erbjuda eleverna möjlighet att engagera sig för humanitet och mänskliga rättigheter i skolan och göra en samhällsinsats genom Röda Korsets Ungdomsför-bund. Elevernas verksamheter kommer att bygga på egna initiativ och drivkraft att jobba för mänskliga rättigheter.

Vi är bra på att skapa delaktighet under våra nationella träffar

Under Riksårsmötet kände sig de flesta deltagare (75 %) delaktig i beslutsprocessen. I utvärde-ringen som genomfördes efter MOVE-helgen uppgav 92 % att de kände sig delaktiga under helgen.

103

Det där som har gått mindre braExempel på områden där Röda Korsets Ungdomsförbund inte nådde ända fram under 2012.

Vi har inte genomfört någon medlemsutredning

Även om vi fått många nya medlemmar kan vi se att det fortfarande finns en del personer som avslutar sitt medlemskap. Att undersöka varför de valt att göra det är en del av medlemsutred-ningen som skulle gjorts under året, men som nu kommer att göras under 2013 istället.

Vi har inte lyckats nå lika många elever som under 2011

Under hela år 2011 mötte vi 2725 elever med På Flykt. Motsvarande siffra för 2012 är 2182 elever (2406 om Nollrasism räknas in). Trots lite sämre siffror jämfört med 2011 har vi med råge uppnått målen som sattes upp för året gällande På Flykt (att möta 2000 elever)! Dock har vi minskat i mötta elever inom alla verksamhetsområden sammanlagt.

Vi har minskat i antal rörelsemedlemmar

Vi har ökat i antal personer som väljer att betala sin medlemsavgift direkt till Ungdoms-förbundet (så kallade direktmedlemmar). Samtidigt har färre personer under 31 år valt att betala sin medlemsavgift till Svenska Röda Korset och vi har därför tappat i antal så kall-lade rörelsemedlemmar. Låter det krångligt? En längre förklaring till vad vi menar finns under rubriken”medlemmar och frivilliga”.

104

Sagt om På Flykt av elever som upplevt rollspeletHumanitär migration

Under 2012 har vi ökat med antal verksamheter, antal frivilliga och antal deltagare i verksam-heter inom Humanitär migration! Vi har minskat något när det gäller skolbesök med På Flykt jämfört med 2011 men har fortfarande nått upp till målen som sattes för 2012.

Våra verksamheter inom Humanitär migration stärker unga migranter och bidrar till att de får en bra start i Sverige. Detta sker bland annat genom kompisgrupperna som är en oerhört populär verksamhet inom området. Kompisgruppen i Linköping har fått veta genom persona-len på ett boende att ungdomarna verkligen uppskattar att kompisgrupperna finns och hur otroligt skönt det är att få komma ut från boendet och göra något socialt. Just att komma ifrån boendet lyfts som någonting väldigt viktigt – det blir ett avbrott i en annars ganska monoton vardag och skapar möjligheter för nya möten.

Här finns också en stor resurs för Ungdomsförbundet. Många av de som är med i kompis-grupperna vill säkert kunna fortsätta sitt engagemang i sin lokalförening. Några som är extra bra på det här är föreningen i Piteå där flera av de som varit deltagare i verksamheten har blivit medlemmar och även fått förtroendeuppdrag i styrelsen. ”Det är ju verkligen något som får en människa att växa”, skriver föreningen.

Utbildning har genomförts lokalt på många håll under året och vi märker av att det i de grup-per som genomgått utbildning finns bättre rutiner och struktur. Det har också funnits ett behov av vidareutbildning. Under MOVE-helgen i Uppsala erbjöds det därför kompetensutveckling i form av en föreläsning med flyktingpsykolog Lilian Levin, något som uppskattades mycket av deltagarna.

Runtom i landet har det även börjat startas upp en ny form av verksamhet inom området – grupper som riktar sig till papperslösa barn. Frivilliga från en av dessa grupper höll en work-shop på MOVE där de presenterade sin verksamhet och hur man kan göra för att starta upp. För att göra uppstarten lättare har det också tagits fram en utbildning anpassad efter den nya målgruppen och en checklista för föreningar som är intresserade av att starta.

39 377

46845 364 2451

29397483062

3734

Siffror för 2012

Motsvarande siffror för 2011

105

Sagt om På Flykt av elever som upplevt rollspelet

”Det var en aha-upplevelse – att jag även under lekformen kunde förstå att resan skulle innebära påfrestningar. Det måste vara ofattbart svårt att hamna i en sådan situation på riktigt”

”Det suger att lämna sitt land på andras villkor”

”Det var jobbigt när det gick fram och till-baka och inte visste vad som skulle hända beroende på vilket alternativ man valde”

106

Nollrasism och förbundsordförande Martina Anlér som avgick vid Riksårsmötet lyfts mot skyarna av gladiatorn Baron Samedi som också medverkade under Nollrasismturnén.

Inom området är det viktigt för oss att samarbeta med andra för att utveckla vårt arbete. Lokalt finns det många bra samarbeten med Svenska Röda Korset och flera föreningar lyfter fram hur bra det är att kunna använda sig av deras kontaktnät för att nå målgruppen. På nationell nivå har samarbeten inletts, till exempel i arbetet med papperslösa, men på grund av den omorga-nisation som moderorganisationen gjort har vi inte nått ända fram.

Vi påverkar ungas värderingar och motverkar främlingsfientlighet genom att öka förståelsen för vad det innebär att vara på flykt. Detta arbete sker först och främst genom vårt textbaserade rollspel På Flykt. Jämfört med 2011 har vi ökat stort i antal spelledare som håller i rollspelet. 70 frivilliga har varit aktiva i På Flykt-verksamheter över landet (jämfört med 28 under 2011). Ut-bildning av nya spelledare skedde under den senare delen av året vilket medförde att många spelledare inte hunnit genomgå hela utbildningstrappan.

Trots att vi har mött färre elever än förra året märker vi att fler och fler skolor får upp ögonen för På Flykt. Information om spelet sprids till exempel genom medverkan på olika mässor. På MR-dagarna i Göteborg höll 5 spelledare från olika delar av landet tillsammans ett mycket uppskattat pass med På Flykt. Så uppskattat att de fick mota bort folk i dörren då lokalen var helt full! Många skolor gör också återkommande bokningar år efter år, vilket tyder på att de är mycket nöjda med spelet och de frågor vi väcker hos eleverna.

Kortversionen av På flykt - Dilemmaspelet har också använts flitigt på olika event. Det använ-des t.ex. under Nollrasism (en skolturné som Ungdomsförbundet genomförde tillsammans med TV4). TV4 bidrog genom föreläsningar av Jens Assur och Leo Razzak och Ungdomsförbundet bidrog med frivilliga som genomförde Dilemmaspelet.

107

Vi har synts!

Under året har Röda Korsets Ungdomsförbund varit med i 34 olika artiklar som på olika sätt berör området Humanitär migration. Många artiklar har handlat om Vårduppropet – rätt till vård för papperslösa som många lokalföreningar engagerade sig i, men det har även skrivits en hel del om På Flykt.

I kontakten med media och allmänhet använder vi oss av det vi ser i våra verksamheter. Det finns en stor styrka i att kunna uppmärksamma unga migranters situation utifrån det vi själva ser och genom detta vara en tydlig röst för deras mänskliga rättigheter.

Ordförande Hala skrev till exempel ett uppmärksammat inlägg på sin blogg på Ungdomsför-bundets hemsida som handlade om vad hon upplevde under en dag på Migrationsverket.

Hala bloggade om en dag på migrationsverket som satte spår

Men när det gäller synlighet och påverkan handlar inte allt om att finnas med i tidningar eller sitta i nyhetssoffor. Det viktigaste påverkansarbetet är det vi gör varje dag i våra verksamheter, och genom att prata med andra om vad vi gör kan vi sprida medvetenheten ytterligare. Några som har jobbat med samhällspåverkan, utan att egentligen kalla det så, är kompisgrupperna i Uppsala som tillsammans med sin lokalförening och andra organisationer i Uppsala gick ihop när ungdomsgården för nyanlända ungdomar skulle läggas ner. De frivilliga utövade påtryck-ningar på kommunen och involverande även deltagarna som på detta sätt kunde se hur man jobbar med demokrati i praktiken på kommunal nivå.

108

Barn- och ungas delaktighetUnder 2012 har Röda Korsets Ungdomsförbund ökat med antal verksamheter, antal frivilliga och antal deltagare i verksamheter inom Barn- och ungas delaktighet!

49 421

54252 1370 749

1203695851

5184

Siffror för 2012

Motsvarande siffror för 2011

Inom det här området finns det en mängd olika verksamheter ute i landet som har jobbat på hårt under året för att göra vardagen bättre för barn och unga.

Genom våra sociala verksamheter vill vi stärka barn och unga som individer och ge dem en bättre självkänsla. Genom att finnas närvarande i skolan ger vi också fler barn och unga möj-lighet att klara sin skolgång. I vår läxhjälpsverksamhet har vi under året haft 162 frivilliga som bidragit till att 487 barn och unga har fått möjlighet att klara sina läxor. Det är en enkel, men otroligt uppskattad verksamhet, både från deltagare, lärare och föräldrar! Utbildning är även under det här området en viktig del för att de frivilliga ska kunna bedriva bra verksamhet. En läxhjälpsutbildning efterfrågas och kommer att tas fram under 2013. Verksamheterna efterfrå-gar också tydlighet kring vad som gäller med utdrag från belastningsregistret – översyn av detta fortsätter under 2013.

Vi har också en verksamhet som heter Frukostklubben som går ut på att frivilliga från Ung-domsförbundet serverar frukost på skolor. Genom detta får eleverna en bättre start på dagen och bättre förutsättningar för att klara skoldagen. I våra frukostklubbar har 49 frivilliga bedrivit mötesplatser och serverat 6000 frukostar till barn och unga i 4 olika skolor. Frukostklubbarna bygger på samarbete med skolor och alla frukostar som serveras är företagssponsrade.

För att mäta barnen och ungdomarnas upplevelse kring Frukostklubbarna gjordes en utvärde-ring där eleverna fick svara på frågor om verksamheten.

Eleverna som deltog i enkätintervjuerna upplevde att de orkade mer i skolan när de åt där och att de blev gladare med sina kompisar. De uppgav även att de fått en bättre förståelse för att man behöver äta frukost för hälsans skull. Det framkom också att de frivilliga från Ungdomsför-bundet blev som förebilder för dem vilken hade en positiv effekt på eleverna i form av känne-dom om vad frivilligt arbete innebär och det mervärde det ger att agera osjälviskt.

109

Vi stärker barn och ungas rättigheter genom att lyssna på dem när de behöver någon att prata med. Vi ger barn och unga hjälp till självhjälp. Det sker framför allt genom vår verksamhet Jour-havande kompis som är en telefon- och chattjour för unga upp till 25 år. Under 2012 har 116 frivilliga tagit emot 3745 telefon- och chattsamtal från unga som behövt någon att prata med. De vanligaste samtalsämnena under året har varit kärleksrelationer, ångest och familjerelatio-ner, men de jourhavande kompisarna finns där för att prata om allt mellan himmel och jord.

Under hösten gjordes en användarutvärdering av Jourhavande kompis där de som hör av sig till jouren fick möjlighet att svara på frågor om hur samtalet med oss hjälpt dem. På frågan ”Upplevde du Jourhavande kompis som ett stöd för dig?” svarade 91% att de fått ett mycket bra eller okej stöd.

Hur kändes det då efter samtalet? Här är några av användarnas kommentarer:

”Jag kände mig lugnare och säkrare. Mindre ensam. Mina problem kändes mer över-komliga.”

”Lite bättre, jag kände mig lite modigare att våga prata med min kompis som jag var besviken på.”

”Det kändes som att jag var mindre ensam och att livet var lättare.”

”Jag fick lättat på hjärtat. Personen jag chattade berättade för mig att det inte är farligt att be om hjälp och att jag måste våga ta tag i det jag känner och tycker är jobbigt. Att man inte ska behöva må såhär.”

Inom området finns en stor mängd olika verksamheter. Allt från besöksverksamhet för äldre till simskolor och häktesgrupper som besöker intagna unga. Att lyssna och stötta är också en vik-tig del i dessa verksamheter. Och att få våra deltagare att växa. Växer gör de definitivt i våra växthusverksamheter som riktar sig till barn och unga som vuxit upp i en tuff miljö.

En verksamhet som Ungdomsförbundet inte längre har kvar inom området är tjej- och killgrup-per. Beslutet att avveckla verksamheten baserades på en utredning genomförd under 2012 och innebär att Ungdomsförbundet från och med 2013 inte längre jobbar med tjej- och killgrupp-sverksamhet.

110

Vi har synts!

Under året har Röda Korsets Ungdomsförbund förekommit i 32 olika artiklar som berör områ-det Barn- och ungas delaktighet. Mest har det skrivits om läxhjälp och Frukostklubben.

Våra Frukostklubbar blev uppmärksammade i SVT

Under hösten skrev Ungdomsförbundet en uppmärksammad debattartikel tillsammans med andra organisationer om vår inställning till rutavdrag på läxhjälp.

Men vi har också påverkat på andra sätt! Vår moderorganisation, Svenska Röda Korset, har inspi-rerats av vårt ställningstagande för att barnkonventionen ska bli svensk lag och har beslutat att det är något som de också ska jobba för!

111

Hållbar utvecklingÄven inom området Hållbar utveckling kan vi se en positiv trend gällande antal verksamheter och frivilliga. Genom stora satsningar på informationsinsatser har de aktiva grupperna nått ett mycket stort antal mottagare.

10 127

15812 14875 665

91522400

0

Siffror för 2012

Motsvarande siffror för 2011

Genom våra rättvishandelsgrupper har 85 frivilliga nått hela 14 185 personer med informa-tion om hur de kan leva och konsumera mer hållbart. Andra utåtriktade aktiviteter har också skett genom punktinsatser, försköna-grupper m.fl. som anordnat modevisningar och annat där de visat hur man kan återanvända gamla kläder för att skapa något nytt och spännande.

Vårt mål är att inspirera och engagera unga men vi inspirerar inte bara andra – vi inspirerar också varandra! I Uppsala har det fungerat väldigt väl att utbilda inom gruppen då det kom-mit fram att alla bär med sig väldigt mycket kunskap. Det är utvecklande både för individer och för gruppen att dela med sig till varandra av sina kunskaper!

Under året har en utbildning i hållbar utveckling tagits fram och testats. Många grupper som jobbar med hållbar utveckling tycker att det är mycket positivt, men det är samtidigt viktigt att vi inte slutar att jobba inom organisationen för att fortsätta ”leva som vi lär” och tänka på miljö och arbetsvillkor då vi inhandlar varor till möten och aktiviteter. Vi får inte glömma bort att hållbar utveckling också är en förutsättning för att lindra och förhindra lidande.

Det finns många bra exempel på lokala samarbeten mellan lokalförening och krets när det gäller Hållbar utveckling, till exempel i Umeå där samarbete sker vid evenemang kring åter-bruk och hållbar utveckling. Inför kommande år är ambitionen att vi även ska utveckla detta nationellt.

112

Vi har synts!

Under året har Röda Korsets Ungdomsförbund förekommit i 29 olika artiklar som berör om-rådet Hållbar utveckling. Framför allt fick aktiviteter kopplade till klädbytardagar mycket uppmärksamhet. Men det har inte bara bytts kläder. Norrköpingsföreningen blev omskrivna i lokaltidningen då de anordnade klappbytardagar för att uppmärksamma den onödiga kon-sumtionen vid jul.

I Örebro skrevs det om den klimatsmarta modevisning som föreningen anordnat.

I Kalmar visade föreningen att det inte bara är tanter som stickar och passade även på att göra reklam för den vintagehörna som de startat upp.

113

Globalt engagemangInom området Globalt engagemang har antal verksamheter under 2012 minskat något jämfört med 2011. Dock är fler frivilliga engagerade i de verksamheter som finns.

7 32

545 790 0

74553412

0

Siffror för 2012

Motsvarande siffror för 2011

Vilka grupper är det då som är verksamma inom området? Framför allt är det lokala grupper, med olika internationella inriktningar. Inom området finns också goda möjligheter till samarbe-te med Svenska Röda Korset genom deras globalprojekt. Exempel på globalprojekt är: ”Stöd till barn och ungdomar med funktionsnedsättning i Palestina” och ” Hälsa- och sjukvård till utsatta kvinnor och barn i Afghanistan”. Man kan jobba med dessa, och andra, projekt genom att starta globalgrupper, som har som syfte att medvetandegöra om och samla in pengar till olika globalprojekt. Aktiviteterna genomförs i Sverige och syftar inte till direkt samarbete eller utbyte.

Vi har påbörjat att undersökt behov, resurser och ekonomiska förutsättningar för att utveckla och implementera ett internationellt samarbete eller utbyte inom Röda Korsets Ungdomsför-bund. Vi har kikat på hur andra jobbar inom området för att få inspiration till hur vi själva skulle kunna göra. Två tjänstemän och en representant från förbundsstyrelsen deltog också på European Youth Corporation Meeting i Bulgarien och fick genom detta en uppfattning om hur utbytena ser ut i Europa.

Göteborgs lokalförening tog också ett lokalt initiativ till utökat nordiskt samarbete genom att anordna en inspirationsträff med det norska ungdomsförbundet.

Deltagare under MOVE fick även möjlighet att påverka den internationella Röda Korsrörelsen. På plats under helgen fanns danska ungdomsförbundets ordförande som också sitter i ung-domskommittén. Tillfället togs då att samla ihop åsikter från alla deltagarna om frågor som drivs just nu i ungdomskommissionen för att ordförande skulle kunna använda sig av dessa i det internationella arbetet.

114

Vi har synts!

Under året har Röda Korsets Ungdomsförbund förekommit i 13 olika artiklar som berör om-rådet Globalt engagemang. Till exempel intervjuades ordförande i Kalmarföreningen om sitt engagemang och det som fick henne intresserad av just Röda Korsets Ungdomsförbund.

Piteå

Umeå

Sollefteå

Östersund

Sundsvall

Hudiksvall

Mora

Uppsala

Kristinehamn

Eskilstuna

Stockholm

Örebro

Norrköping

Hällekis

Linköping

Göteborg

Jönköping

Oskarshamn

Kalmar

Kristianstad

Lund

Malmö

Ystad

Kartan nedan visar i vilka städer tidningsartiklar som berör Röda Korsets Ungdomsförbund har publicerats under 2012. En röd plupp i en stad innebär att (minst) en artikel som berör arbetsom-rådet Humanitär migration har publicerats där, en vit plupp i en stad innebär att Ungdomsförbundet har omnämnts i en artikel, men att det inte går att klassifi cera vilket specifi kt arbetsområde den berör, o.s.v.

Region nord

Region öst

Region väst

Region syd

Humanitär migration

Barn och ungas delaktighet

Hållbar utveckling

Globalt engagemang

Övrigt

Huma

Barn

Hållb

Övrig

Globa

115

Medlemmar och frivilligaDet kan kännas lite förvirrande att vi pratar om att vi ökat i medlemmar samtidigt som vi tappar medlemmar, men såhär hänger det ihop: 2009 infördes det så kallade rörelsemedlemskapet som innebär att alla som är under 31 år numera är medlemmar i både Svenska Röda Korset och Röda Korsets Ungdomsförbund. Man får alltså göra ett aktivt val gällande vilken organisa-tion man vill betala sin medlemsavgift till. Vi har ökat i antal personer som väljer att betala sin medlemsavgift direkt till Ungdomsförbundet (så kallade direktmedlemmar). Samtidigt har fler valt att betala till Svenska Röda Korset istället och vi har tappat i antal så kallade rörelsemed-lemmar. Vi brukar dock särredovisa de olika medlemsformerna eftersom rörelsemedlemmar inte är bidragsgrundande för förbundet.

Anledning till att vi är stolta över den ökning som skett av direktmedlemmar fastän det totala antalet medlemmar gått ner beror på att vi inte kan styra över medlemsvärvning och medlems-vård av rörelsemedlemmarna på samma sätt som våra direktmedlemmar. Direktmedlemmar är personer vi nått fram till under året och som gjort ett aktivt val att stödja oss. Det är alltså ett resultat av vad vi i Ungdomsförbundet har lyckats med under året och här har vi lyckats bra!

Vi har lockat nya medlemmar men kan samtidigt se att fler avslutade sitt medlemskap än fö-regående år. Varför så många valt att avsluta sitt medlemskap är en av de frågor medlemsut-redningen ska svara på. Den här utredningen kom dock inte igång under 2012 så som det var tänkt, utan planeras nu till 2013.

Kort sammanfattning av 2012 i siffror (2011 inom parentes)

127 2278862

1310

8943

Verksamheter

Frivilliga i verksamhet

Deltagare i verksamhet

22062

4355

35502182

Mottagare

Elever

Varav mötta På Flykt

Föreningar

Utbildningar

Utbildade

Direktmedlemmar

(124)(23)

(59)

(609)

(2709)

(14682)

(6069)

(2725)

(1194)

(3925)

Så här såg året 2012 ut i siffror

DirektmedlemÄr alla medlemmar som betalar sin medlemsav-gift direkt till Ungdoms-förbundet

RörelsemedlemAlla som blir medlem i Ungdomsförbundet blir också rörelsemed-lem i Svenska Röda Korset och alla som blir medlemmar hos dem blir rörelsemedlemmar i Ungdomförbundet

116

En ny form av medlemskap – medlemskap utan lokalföreningstillhörighet – har under året lan-serats för att vi ska kunna anpassa föreningsformen efter nya behov.

Under Riksårsmötet 2011 togs ett beslut att införa SMS-betalning av medlemskap, där intresse-rade enkelt ska kunna betala sin medlemsavgift via telefonen. Under året har vi fortsatt se över hur vi ska erbjuda SMS-betalning som ett alternativ. Något som försvårat arbetet är telefono-peratörernas tolkning av lagen gällande betalning med SMS där man måste koppla ett konto till telefonen för att kunna betala med den. Vi kommer att arbeta vidare med detta under 2013 för att hitta en lösning.

Nu är det också ännu lättare att få tag på mallar till föreningsårsmötet eller tips på hur man kan göra sin förening mer synlig i staden. Föreningshandboken har nämligen arbetats om och ligger nu uppe på hemsidan som en wiki. (rkuf.se/foreningshandboken) för att så många frivil-liga och intresserade som möjligt ska ha tillgång till den.

För att bli starkare behöver vi också använda oss av den stora kunskap som finns bland våra frivilliga och att sprida goda exempel så att fler kan inspireras. Detta gjordes under året, bland annat genom en workshop på MOVE som två frivilliga höll, där de pratade om hur de gått tillväga när de startat verksamhet för gömda barn.

Vi har vuxit!

Röda Korsets Ungdomsförbund har ökat från 2709 till 3550 direktmedlemmar från slutet av 2011 jämfört med slutet av 2012. Däremot minskade vi i antal rörelsemedlemmar med 1116 personer.

Röda Korsets Ungdomsförbund har ökat från 1194 till 1310 frivilliga i slutet av 2011 jämfört med slutet av 2012.

Vi har alltså sett en ökning både i antal frivilliga som engagerar sig i våra verksamheter och direktmedlemmar som vill stötta vårt arbete!

117

Årets-lista 2013Till den här verksamhetsberättelsen har lokalföreningarna själva fått välja ut någonting roligt eller inspirerande som hänt i föreningen under året för att kunna inspirera andra. Här kommer årets de luxe-lista 2012!

Årets läxhjälpare: Malmö som deltog i en stor kampanj som hette Läxhjälp Malmö tillsammans med andra föreningar som också bedriver läxhjälp. Den fick stor genomslagskraft och var både ett sätt att lyfta frågan kring läxhjälp och rekrytera nya frivilliga.

Årets arrangörer: Lund som i december anordnade ett event som kallas Internationen tillsammans med ett gäng andra arrangörer. Liveband, aktiviteter och gratis mat stod på pro-grammet. Samarbetet var lyckat och Internationen otroligt välbesökt och styrelsen är mycket glada med resultatet. Här skapas det internationella mötesplatser!

Årets källarsittare: Helsingborg som tycker att det varit roligt att komma igång med re-noveringen av deras källarlokal som tidigare inte var i speciellt gott skick. Den var även inte lämplig att använda i syfte att utföra aktiviteter med utsatta barn och ungdomar på, men för-hoppningsvis blir den det efter renoveringen.

Årets minglare: Kalmar som har anordnat tre mingelkvällar på Mötesplats Kupan under året. Vid ett av tillfällena hade de en modevisning och visade upp Kupans kläder. Då kom hela åttio besökare!

Årets bryr-sig-om-andra: Föreningen i Växjö som under Allkårsfestivalen fanns på plats för att dela ut vatten, bananer, kondomer och plåster. Festivalen är känd för sin höga alkoholkonsumtion och de ville därför vara en motpol. Att synas under tillfällen som exempelvis Allkårsfestivalen var inspirerande eftersom platsen skiljer sig från andra de brukar besöka (som skolor och liknande). Att använda kreativiteten och vara vandrande ”omtankes-personer” uppskattades av både styrelse och festivalbesökare.

Årets bio-mysare: Piteås föreningsstyrelse som vill lyfta sin verksamhet Valborgsbio som hade totalt 364 unika besökare under Valborgsnatten! Kvällen går ut på att anordna drogfri filmvisning i samarbete med lokal bioverksamhet för att ungdomar ska ha andra alternativ un-der Valborg än att dricka alkohol.

Årets ungdomsgård: har Luleå anordnat på Hertsön genom sina ungdomskvällar. Då fritidsgården privatiserades och fick sämre öppettider tog föreningen initiativ till att ta över vissa dagar och hålla öppet med aktiviteter och trevligt häng.

Årets råmare: Umeåstyrelsen som är mycket stolta och glada över att tillsammans med Sol-lefteå ha blivit valda att anordna 2013-års Riksårsmöte. De hoppas att fler vågar ta steget från ord till handling och skicka in sin ansökan till nästa år.

Årets temadag: stod Sollefteås föreningsstyrelse för då de mötte ca 200 gymnasieungdomar under en temadag som behandlade ämnen som fördomar, rasism, diskriminering och kränkning. Mötet med dessa ungdomar var väldigt givande och

118

inspirerande, berättar de frivilliga, och det mest positiva var att de kände att eleverna som de mötte verkligen blev påverkade på ett positivt sätt!

Årets Ungdomsförbundet + Svenska Röda Korset = sant: Östersund och deras jourverksamhet som har ett grymt samarbete med den lokala mötesplatsen där Jouren ibland har bemannat caféet och vinsten av försäljningen har gått till deras verksamhet.

Årets rekryterare: Föreningen i Sundsvall som har funderat på det här med rekrytering och är i full färd med att ta fram en medlemsvärvarutbildning som ska hållas för alla föreningar som är intresserade vid en gemensam träff under 2013.

Årets utbyte: stod Göteborg för. Föreningen berättar: ”Vårt bästa exempel på något inspirerande och spännande som vi har gjort året som gått är definitivt att vi tagit initiativ till utökat nordiskt samarbete genom vår planering av den kommande inspirationshelgen med både svenska och norska deltagare.”

Årets frivilligutvecklare: Örebro som lyfter att de har en utvecklingsbild för sina frivilliga, hur de kan utbilda sig vidare, hur de kan gå vidare inom lokalföreningen och organisationen. Genom det får de frivilliga att stanna kvar längre och utvecklas.

Årets motivator: Karlstad, som i sin läxhjälpsgrupp bjuder på smörgåsar och frukt för att deltagarna ska få bättre förutsättningar att orka med läxhjälpen efter en lång skoldag. De har också infört en ”belöning” för dem som visat på engagemang för sitt skolarbete genom att komma på läxhjälpen regelbundet och väl där fokusera på att göra sina läxor.

Årets glädjespridare: Borås, som trots ett tufft år både lyckats värva in nya i styrelsen och under hela året behållit glädjen och engagemanget.

Årets globetrotter: Skaraborg, vars ordförande blev uttagen till att delta i Youth Assembly 2012 i Bryssel, som en av 170 deltagare från hela världen. Målet med projektet var att ungdo-mar över hela världen mellan 16-25 år skulle samlas och diskutera demokrati och ungdomar vilket sedan utmynnade i förslag på förbättringar som presenterades på World Forum of De-mocracy.

Årets sociala medie-moguler: Sthlm Sydöst som under 2012 expanderade från att bara kommunicera via rkuf.se och volontärbyrån, till att även sprida information och budskap via sociala medier som Facebook och Instagram. De har även börjat blogga på rkuf.se där de gett tips om intressanta ämnen och spridit information om saker som händer i föreningen och om-världen.

Årets samarbetare: Linköping som är stolta över sitt samarbete med andra föreningar i projektet “Nolla med Koll”. Deras tips till andra föreningar är att överväga samarbete med andra om det kan gynna projektet, för att nå ännu längre.

Årets tips från coachen: kommer från Stockholm Sydväst som vill lyfta den rockad de gjort när det kommer till styrelsemotivation och engagemang. De har gått från ett stadium där flera personer, av olika skäl, inte bidrog till styrelsearbetet och det närmast såg ut att stå still till att bli en väl arbetande styrelse med idéer och planer om föreningens framtid. De ger tre heta tips på hur man gör:

119

1. Ta de svåra samtalen. Det är enormt viktigt att man vågar ta en diskussion med styrelsemed-lemmar som halkat efter om varför de halkat efter och hur man kan tänka sig att lösa det. Det är lätt hänt att styrelsearbetet blir en ångestladdad ond spiral ifall man halkar efter för mycket och risken är då att man skjuter upp mer och mer. 2. Våga fråga de svåra frågorna: En styrelse fungerar inte ifall man har styrelsemedlemmar med stort ansvar som inte gör det de ska. Som en sista instans är det viktigt att kunna fråga den svåra frågan ifall personen verkligen har tid att sitta i styrelsen just nu (man får gå på en fin linje och undvika att trampa folk på tårna för mycket). 3. Formulera målen tillsammans: Det absolut viktigaste dock är att man verkligen ser till att alla är med på de målen man sätter upp för året. Det är lätt hänt att man skenar iväg med mål och visioner som egentligen inte är realistiska, eller för den delen uttrycker de andra personernas önskan. Ifall målen sätts upp på rätt sätt så förebygger man dessutom ofta att behöva ta itu med de två tidigare punkterna.

Årets bortbytare: Norrköping som under sommaren anordnade en klädbytardag som blev mycket uppskattad och omskriven i lokala medier. Många besökare som kom dit visade upp-skattning för vad de gjorde och tyckte att det var ett väldigt bra initiativ. Detta kändes extra ro-ligt för föreningen eftersom det var första gången de gjorde något liknande. Grannföreningen Linköping blev också inspirerade till att anordna en liknande dag.

Årets upprepning av tidigare kategori: Står Uppsala för som även de haft en Svenska Röda Korset + Ungdomsförbundet = sant-relation med kretsen. Dels genom att en frivillig från kretsen var med som frivillig på MOVE. Dels genom att de allt oftare står på mässor tillsammans.

Årets samarbetare: Stockholm Nordväst som är väldigt stolta över sommarkollot för flyk-tingbarn som de anordnar tillsammans med de andra Stockholms-styrelserna. De känner att det är otroligt viktigt att ungdomarna också får en rolig sommar och tycker därför att det är ett viktigt projekt

120

Årsredovisning

Förvaltningsberättelse Verksamhetens syfte

”Svenska Röda Korsets Ungdomsförbund (Röda Korsets Ungdomsförbund) ska engagera unga människor och skapa respekt för människovärdet, öka förståelsen människor emellan samt för-hindra och lindra mänskligt lidande.” (§1.1 Röda Korsets Ungdomsförbunds stadgar, revide-rade på Riksårsmötet 2012).

Rörelsens grundprinciper

Hela rörelsen arbetar efter gemensamma grundprinciper; humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet.

Förbundets inriktning

Röda Korsets Ungdomsförbund är till för de som är engagerade och nyfikna och vill förändra samhället omkring sig till det bättre.

Organisationen arbetar på nationell basis, med en struktur som bygger på förbundsgemensam nivå och med lokal förankring genom självständiga föreningar.

Organisationen är politiskt och religiöst obunden och är en del av Rödakors- och rödahalvmå-nerörelsens nätverk bestående av närmare 100 miljoner frivilliga människor och medlemmar i 187 länder och som arbetar gränsöverskridande.

Röda Korsets Ungdomsförbund arbetar för att förhindra och lindra mänskligt lidande. Vi ställer upp för humanitet och mänskliga rättigheter, och kämpar mot intolerans, rasism och diskrimine-ring. Vår verksamhet och vårt ledarskap utgår från rödakorsrörelsens grundprinciper. Vi påver-kar internationellt genom att arbeta lokalt i Sverige. Vi är den unga organisationen för den som osjälviskt vill engagera sig i humanitärt arbete och vi är en del av Svenska Röda Korset.

Röda Korsets Ungdomsförbunds vision är ett samhälle som tar tillvara på barn och unga som en resurs och där människovärdet sätts i främsta rummet. Ett humant samhälle som respekterar alla barn och ungas mänskliga rättigheter och ger dem möjligheter till ett värdigt liv. Vi vill ha ett Sverige där barn och unga är delaktiga och kan påverka sin vardag.

Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhetsinriktning beslutas av Riksårsmötet, vårt högsta beslutande organ, och gäller under tre år. Verksamhetsinriktningen innehåller de strategiska och långsiktiga mål vi tillsammans ska uppnå under åren 2012-2014 och gäller för både för-bundsgemensam och lokal nivå.

121

Information om verksamheten

Under 2012 har vi arbetat mot ökad långsiktighet i vår ekonomi för att säkerställa resurser till att bedriva bra verksamhet för barn och unga. Vi har arbetat mot att effektivisera organisa-tionen och verksamheterna mot ökad externfinansiering. Två av våra nationella verksamheter finansieras helt externt och till stor del av företag, frukostklubben sponsras till stor del av Kel-loggs’ och Jourhavande kompis av Telenor. Med hjälp av ökad externfinansiering har Frukost-klubbenen utökat sin verksamhet från att servera frukost på 2 till 4 skolor under 2012. Vi har också arbetat mer målinriktat med att söka större bidrag till vår verksamhet och till projekt från andra organisationer. Vi har även inlett ett samarbete med företaget Symbio som bidrar med tekniska lösningar till Jourhavande kompis för att effektivisera verksamheten.

I enlighet med allmänna ekonomiska riktlinjer och i enlighet med att vi på gemensam nivå vill ha en långsiktig hållbar ekonomisk situation har vi kommit fram till, att Röda Korsets Ungdoms-förbunds buffert ska täcka våra kostnader under sex månader. Bufferten bygger härmed på att Röda Korsets Ungdomsförbund på gemensam nivå, har medel som av givaren inte är ända-målsbestämda och täcker våra totala verksamhetskostnader under sex månader. Detta framgår av verksamhetsinriktningen 2012-2014 som antogs på Riksårsmötet år 2011.

År 2012 överstiger bufferten sex månaders verksamhetskostnader då bufferten motsvarar nå-got mer än hälften av de totala verksamhetskostnaderna för året. Beloppen i tabellen nedan anges i tusental kronor.

ExternfinansieringDe pengar vi får från andra organisationer, stiftelser och företag

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

2012 2011

53,10% 61,00%

46,90% 39,00%

Verksamhetskostnaderutöver buffert

Verksamhetskostnaderinom buffert

Verksamhetskostnader inom och utanför buffert i procent

2012 2011

Buffert 6 401 6 501

Verksamhetskostnader för hela året

12 060 10 655

Buffert i förhållande till verksamhetskostnader

53,1% 61,0 %

122

Resultat och ställning

Årets ekonomiska resultat före fördelning uppvisar ett underskott om -100 tkr (697 tkr).

100 tkr i fria medel har utnyttjats motsvande underskottet.

Resultatet av årets verksamhet och föreningens ställning framgår av förvaltningsberättelsen samt efterföljande resultat- och balansräkningar jämte noter och redovisningsprinciper. Belopp i samtliga tabeller anges i tusentals kronor om inget annat anges.

Medlemmar och lokal verksamhetMedlemskap

På Riksårsmötet 2011 antogs en stadgeändring som innebär att medlemmar från och med 2012 kan välja om de vill vara knutna till en lokalförening eller om de vill vara medlemmar utan lokalföreningstillhörighet.

Medlemsavgiften

På Riksårsmötet 2008 i Uppsala beslutades att förbundet skulle sänka medlemsavgiften till 50 kr, den nya medlemsavgiften började gälla årsskiftet 2008/2009. Medlemsavgiften går direkt ut till den lokalförening som respektive medlem tillhör. Medlemsavgiften för medlemmar utan lokalföreningstillhörighet betalas ut till ungdomsförbundet på gemensam nivå och går till lokal verksamhet.

Rörelsemedlemskapet

Under år 2009 infördes det så kallade rörelsemedlemskapet som innebär att alla som är under 31 år numera är medlemmar i både Svenska Röda Korset och Röda Korsets Ungdomsförbund.

Rörelsemedlemskapet bygger på att blivande medlemmar och medlemmarna väljer till vilken organisation de vill betala in sin medlemsavgift, detta innebär att medlemskapet är ett aktivt val. Medlemmarna som aktivt valt att tillhöra Röda Korsets Ungdomsförbund och rörelse-medlemmarna kan särredovisas. Detta sker genom att medlemmar som väljer att betala sin medlemsavgift direkt till Röda Korsets Ungdomsförbund benämns direktmedlemmar. Endast direktmedlemmar med lokalföreningstillhörighet är bidragsgrundande för förbundet.

Den centrala administrationen gällande Röda Korsets Ungdomsförbunds direktmedlemmar och rörelsemedlemmar sker i medlemssystemet Orion och sköts av Svenska Röda Korsets medlems-administration.

Den årliga medlemsaviseringen (betalning av medlemsavgift) skickades ut i början av 2012.

Det totala antalet medlemmar har succesivt minskat sedan 2009 men samtidigt är antalet di-rektmedlemmar fler 2012 än något annat år sedan införandet av rörelsemedlemskapet (Se medlemsstatistiken på nästa sida).

123

Medlemsstatistik 2012

01000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

2012 2011 2010 2009

Rörelsemedlemmar

Direktmedlemmar

Förändringen av antalet medlemmar 2009 till 2012

Antal beta-lande med-

lemmar2012

Antal beta-lande med-

lemmar2011

Antal beta-lande med-

lemmar 2010

Antal beta-lande med-

lemmar 2009

Region Nord

574 608 686 785

Region Öst 2114 2381 2688 3401Region Väst 1530 1596 1429 1972Region Syd 1238 1339 1403 1938Medlem-mar utan lokalfören-ingstillhö-righet

193 0 0 0

Direktmed-lemmer

3550 2709 2991 2679

Rörelse-medlemmar

2099 3215 3213 5417

Andel rörel-semedlem-mar

37 % 54 % 52 % 67 %

Antal medlem-mar totalt

5649 5924 6206 8096

Trots en total minskning av antalet medlemmar från 2011 till 2012, ökade antalet direktmedlem-

124

mar som betalar direkt till Röda Korsets Ungdomsförbund med hela 841 personer!

Egna föreningar och verksamheter

På balansdagen hade vi totalt 22 (23)1 lokalföreningar med sammanlagt 127 (124) verksam-hetsgrupper. 1 310 (1194) frivilliga har engagerat sig i våra verksamheter och vi har mött totalt 4 355 (6 069) skolelever varav 2 182 (2725) med vårt textbaserade rollspel.

Under året har 1(0) lokalföreningar startats upp och 2 (1) har lagts ner.

Förbundets engagemang i andra föreningar och nätverk

När förbundsstyrelsen tar beslut om vilka föreningar och nätverk Röda Korsets Ungdomsför-bund ska ingå i ses nyttan med att ingå i föreningen eller nätverket alltid över. Följande organi-sationer är förbundet medlem i och betalar medlemsavgift till.

Organisation 2012 2011Ledarinstitutet 8 8 LSU 7 6 Föreningen för rättvise-märkt (Fairtrade)

15 15

IDEA 11 11 Nätverket för barnkonven-tionen

2 2

Summa 42 42

Förvaltning

Röda Korsets Ungdomsförbund styrs av medlemmarna via Riksårsmötet som hålls i början av juni varje år. Riksårsmötet väljer förbundsstyrelsen som leder organisationen mellan Riksårs-mötena. Medlemmarna beviljar förbundsstyrelsen ansvarsfrihet på Riksårsmötet som sedan bekräftas av Svenska Röda Korsets styrelse.

Under förbundsstyrelsen finns dels lokalföreningar (lokal nivå) och dels generalsekreteraren med operativt ansvar för ett kansli (gemensam nivå).

Förbundsstyrelsen har det strategiska ansvaret för att driva Röda Korsets Ungdomsförbund i den riktning som medlemmarna har bestämt.

Generalsekreteraren och tjänstemannaorganisationen har det operativa ansvaret att genom-föra de uppdrag som ges av förbundsstyrelsen.

1 Lokalföreningen i Helsingborg startade upp under 2012 och lokalföreningarna i Mölndal och Eskilstuna lades ner.

125

Kontakt med förbundet

Röda Korsets Ungdomsförbund finns i fyra olika städer i Sverige:

Två föreningskonsulenter finns i Malmö på Drottninggatan 2 c.

Två föreningskonsulenter och 1 nationell konsulent finns i Göteborg på Andra Långgatan 19.

Två föreningskonsulenter finns i Umeå på Rådhusesplanaden 10.

Två föreningskonsulenter och resten av tjänstemännen på kansliet finns i Stockholm på Horns-gatan 54.

Vi har en hemsida: www.rkuf.se

Vi har en facebooksida: www.facebook.com/RodakorsetUF

126

Resultaträkning 2012Att Röda Korsets Ungdomsförbund är en ideell förening, utan vinstsyfte och utan externa ägare gör att begrepp som resultat och eget kapital har en annan innebörd än i till exempel aktiebo-lag.

Eget kapital definieras som ”de medel som tillställts organisationen för uppfyllande av dess syfte och som på balansdagen inte har utbetalats och där det inte föreligger sådan juridiskt bindande förpliktelse som klassificeras som skuld eller avsättning”. Inom det egna kapitalet sker ett planerat uttag från och avsättning till olika poster inom det egna kapitalet. Planerad disposition av det egna kapitalet framgår av den budget som varje verksamhetsår antas av förbundet.

Årets resultat, i enlighet med resultaträkningen, utgör skillnaden mellan kostnader och erhållna medel under året.

Not 2012 2011

INTÄKTER

Anslag från Svenska Röda Korset 1 10 000 10 188

Bidrag från SRK:s kretsar och in-terna bidrag

20 28

Insamling, gåvor från allmänheten 2 433 242

Medlemsavgifter 3 4 0

Bidrag från offentliga organisatio-ner

4 1 283 1028

Bidrag från fonder, stiftelse och andra organisationer

5 17 13

Övriga intäkter 6 97 51

S:a INTÄKTER 11 854 11 550

127

KOSTNADER Not 2012 2011Föreningsutveckling 7 -6 331 -5 501

Verksamhetsutveckling 8 -2 713 -2 559

Kommunikation 9 -1 760 -1 364

Ekonomi och administration 10 -1 256 -1 231

S:a KOSTNADER 11 -12 060 -10 655

VERKSAMHETSRESULTAT -206 895

FINANSIELLA POSTER

Ränteintäkter 12 105 41

Räntekostnader 0 0

Förvaltningskostnad engångska-raktär

13 0 -239

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER

-100 697

ÅRETS RESULTAT -100 697

FÖRDELNING AV ÅRETS RE-SULTATÅrets resultat -100 697

Utnyttjande av ändamålsbestämda medel

0 239

Reservering av ändamålsbestämda medel

0 -288

Utnyttjande av fria medel 100 0

ÅRETS RESULTAT EFTER FÖRDELNING

0 648

128

Balansräkning 2012

Not 2012-12-31 2011-12-31TILLGÅNGARAnläggningstillgångar

Finansiella anläggningstill-gångarLångsiktigt värdepappersinnehav 14 0 940

S:a anläggningstillgångar 0 940

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 15 22 9

Övriga fordringar 16 1 071 2 525

Förutbetalda kostnader och upp-lupna intäkter

217 409

S:a kortfristiga fordringar 1 310 2 943

Kassa och bank 7 039 4 453

S:a omsättningstillgångar 8 349 7 396

S:A TILLGÅNGAR 8 349 8 337

129

EGET KAPITAL

Not 2012-12-31 2011-12-31

Grundkapital 2 738 2 738

Reserverade av givaren ändamåls-bestämda medel

17 390 390

Reserverade av styrelsen ända-målsbestämda medel och fria medel

18 2236 2236

Balanserat resultat 1 427 1 527

S:a eget kapital 19 6790 6891

Skulder

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 113 259

Övriga skulder 20 508 473

Löneskatt 129 73

Upplupna kostnader och förutbe-talda intäkter

21 809 640

S:a kortfristiga skulder 1 559 1 446

S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER

8 349 8 337

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

130

TilläggsupplysningarRedovisnings- och värderingsprinciper

Röda Korsets Ungdomsförbunds redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen (ÅRL), samt bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar.

Intäktsredovisning

Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor från i första hand privatpersoner redovisas av naturliga skäl normalt enligt kontantprincipen. Även bidrag från företag och organisationer redovisas normalt i den period då bidraget erhålles. I den mån det på balansdagen finns avtalade men ej erhållna bidrag från företag och organisa-tioner intäktsförs dessa efter individuell prövning.

Kostnadsredovisning

Kostnader är det utflöde av ekonomiska fördelar som är hänförligt till räkenskapsperioden och som har gjorts för förbundets egen räkning.

Upplysning om ändring av fördelningsprinciper

Under 2012 har en förändring skett gällande fördelningsprinciperna för kostnaderna. Perso-nal- och kontorskostnader är numera aööplerade till hänförligt verksamhetsområde. Tidigare räknades dessa som en del av ekonomi- och administrationskostnaderna. 2011 års jämförelse-siffror har räknats om utifrån den nya fördelningsprincipen.

Bidrag från Sida och liknande myndigheter

Samtliga bidrag från Sida och liknande myndigheter redovisas i enlighet med BFN R5 om stat-liga stöd, det vill säga de intäktsförs endast om det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att stödet inte kommer att återkrävas, det vill säga att organisationen haft utgifter för ändamå-let.

Redovisning av förpliktelser En utgift bokförs i resultaträkningen när organisationen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gentemot tredje man. I sam-band med bokslut periodiseras dessa utgifter till kostnader.

Donerade tillgångar

Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till Röda Korsets Ungdomsförbund värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Gåvan bokas som en omsättningstillgång om tillgången ska avyttras snarast möjligt och som anläggningstillgång om avsikten är att behålla tillgången i minst ett år. Intäkten redovisas i posten Insamlingar/gåvor från allmänheten. I den mån det uppkommer en realisationsvinst/-förlust vid avyttringen redovisas denna också i posten Insamlingar/gåvor från allmänheten om

131

tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. Om gåvan är av finansiell karaktär redovisas realisationsresultatet som en finansiell post om organisationen väntat med försäljningen i avsikt att erhålla ett bättre pris. Ett realisationsresultat vid avyttring av en annan tillgång som funnits i organisationen en längre tid redovisas i den funktion där tillgången använts.

Fordringar

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Årets resultat och eget kapital

Att Röda Korsets Ungdomsförbund är en ideell förening – utan vinstsyfte och externa ägare – gör att begrepp som resultat och eget kapital har en annan innebörd än i till exempel aktiebo-lag. Eget kapital definieras som: de medel som tillställts organisationen för uppfyllande av dess syften och som på balansdagen inte utbetalats och där det inte föreligger en sådan juridiskt bindande förpliktelse som klassificeras som skuld eller avsättning.

Årets resultat, enligt resultaträkningen, utgör skillnaden mellan kostnader och erhållna medel under året. Som framgår av definitionen av eget kapital sker också ett planerat uttag från, och avsättning till, olika poster inom det egna kapitalet och i den budget som fastställs för varje verksamhetsår ingår en planerad disposition av det egna kapitalet.

132

Noter 2012Not 1

Driftsanslaget från Svenska Röda Korset är 10 000 tkr och bygger på ett avtal mellan Röda Korsets Ungdomsförbund och Svenska Röda Korset. Avtalet började gälla 2012-01-01 upphör gälla 2014-12-31 och berättigar Röda Korsets Ungdomsförbund ett årligt anslag baserat på huruvida förbundet har nått upp till i avtalet ställda krav.

Not 2

Gåvokälla Ändamål 2012 2011Privatperson Lokalt Stöd 2 0Samarbetet med företag Barn- och ungas delaktighet 430 233

Övriga bidrag från allmänheten

Lokalt Stöd/Kommunikation 0 9

Summa 433 242 Not 3

Medlemsavgiften på 50 kr går direkt ut till den lokalförening som respektive medlem hör till. Beloppet nedan utgörs av medlemsavgifter för medlemmar utan lokalföreningstillhörighet.

Medlemsavgifter 2012 2011Medlemsavgifter 4 0 Summa 4 0

Not 4

Gåvokälla Ändamål 2012 2011Ungdomsstyrelsen; Organisationsbi-drag till Ungdomsorganisationer

Föreningsutveckling 239 248Verksamhetsutveckling 142 63 Kommunikation 28 25

Summa 409 336Ungdomsstyrelsen; Organisationsbi-drag till stöd för ungdomsorganisa-tioners medlemsföreningar

Föreningsutveckling 444 358

Verksamhetsutveckling 113 137

Kommunikation 261 182

Summa 817 677

Sidas Informationsbidrag Ungdoms-styrelsen; projektbidrag

Verksamhetsutveckling/ Håll-bar utveckling

30 14

Summa 30 14 Ungdomsstyrelsen; Projektbidrag Verksamhetsutveckling/ Lika-

behandlingsarbete27 0

133

Summa 27 0

Not 5

Bidragsgivande stif-telse/fond

Ändamål 2012 2011

Gustav V:s minnesfond Folkrätt och flykting 0 13

Gustav V:s minnesfond Lokalt stöd 17 0

Summa 17 13

Not 6

Intäktskälla 2012 2011

Egen försäljning, kurs- och prenu-merationsintäkter

48 41

Övriga externa intäkter 49 10

Summa 97 51

Not 7

Föreningsutveckling utgörs av personalens kostnader (8 föreningskonsulenter på fyra olika kontor i landet, en nationell konsulent, kostnader för Riksårsmötet 2012, valberedningen, verksamhetsrevisorer, förbundsstyrelsen (se separat redovisning), arbetsgrupper i anslutning till förbundsstyrelsen och dess arbete. Ordförandens kostnader, lokalt stöd till föreningar och verksamheter och utbildning ingår i denna verksamhet.

Not 8

Verksamhetsutveckling utgörs av personalkostnader (1 organisationsutvecklare, 1 operativt ansvarig för Frukostklubben och 1 generalsekreterare) och nationella insatser inom fyra på-verkansområden (humanitär migration, hållbar utveckling, barn- och ungas delaktighet samt globalt engagemang). Under verksamhetsutveckling hamnar alla kostnader i samband med nationella projekt. Kostnaderna avser också metodutveckling, informationsinsatser och verk-samhetsutbyten.

Not 9

Kommunikation utgörs av personalkostnader (2 Kommunikatörer), marknadskommunikation, distribution och kostnader för profilmaterial och medlemsadministration.

134

Not 10

Ekonomi och administration utgörs av personalkostnader (1 förbundsekonom och 1 adminis-tratör) och kostnader för revision, banktjänster och medlem-, lön- och redovisningsservice.

Not 11

Anställda och arvoderade

Vid årets slut hade vi totalt 18 anställda tjänstemän.

På gemensam nivå finns en generalsekreterare som arbetar med att verkställa förbundsstyrel-sens beslut och en arvoderad förbundsordförande.

Styrelseordföranden är den enda i förbundsstyrelsen som är arvoderad, detta enligt avtal om 6,5 prisbasbelopp per kalenderår (2012 var ett prisbasbelopp 44 000 kr).

Antal tjänstemän 2012 2011Antal på

balansdagVarav kvin-

norVarav män Antal på

balansdagVarav

kvinnorVarav

mänFörbundssekretariat 7 5 2 5 4 1Regionalt 11 10 1 10 9 1Summa 18 15 3 15 13 2

Antal tjänste-män

2012 Antal tjänste-män

2011

Antal anställda i genomsnitt per

år baserat på antal månader/

år

Varav kvinnor

Varav män

Antal an-ställda i ge-nomsnitt per

år baserat på antal måna-

der/år

Varav kvinnor

Varav-män

Summa 20 17 3 Summa 15 13 2

Styrelse-sammansätt-ning

2012 2011

Antal på balans-dag

Varav kvinnor

Varav män

Antal på balans-dag

Varav kvinnor

Varav män

Förbundsstyrelse-ledamöter (FS)

9 5 4 9 4 5

Generalsekreterare (GS) 1 1 0 1 1 0

135

Summa 10 6 4 10 5 5

Löner och andra er-sättningar

2012 2011

Styrelse och generalsekre-terare

700 814

Övriga anställda 4 545 3545

Summa 5 246 4359 Sociala kostnader 1 787 1 573(varav pensionskostnader) 265 252

Not 12

Ränteintäkt 2012 2011Ränta bankkonto 37 41Reavinst försäljning av vär-depapper

68 0

Summa 105 41

0

20

40

60

80

100

120

2012 2011

37 41

68

0

Reavinst försäljning avvärdepapper

Ränta bankkonto

Ränteintäkter i tkr 2012 och 2011

Not 13

En nedskrivning om 239 tkr av innehavet i Svenska Röda Korsets penningförvalt-ning skedde 2011 för att anpassa portföljen till det totala marknadsvärdet.

Not 14

Långsiktigt värdepappersinnehav 2012 2011Kristianstad C4:

SRK:s penningförvaltning 74 438 andelar (marknadsvärde 2003-04-30) införda 2008 i balansräkningen

0 555

Viljan Mälardalen:

SRK:s aktieförvaltning 60 andelar (marknadsvärde 2009-12-31) införda 2009 i balansräkningen

0 386

136

Summa 0 941 Svenska röda korsets aktuella andelar i penning- och aktieförvaltning såldes under 2012 och kommer att investeras hos den nya förvaltaren SEB under 2013. Innehavets värde på balans-dagen är bokförda som övriga fordringar (se not 16)

Not 15

Kundfordringarna uppgår till 22 tkr och består främst av fakturor som gäller deltagande vid Move i november 2012.

Not 16

Övriga fordringar består främst av Ungdomsförbundets andelsvärde i penningförvaltingen, 582 tkr och i aktieförvaltningen, 427 tkr och en fordran på Svenska Röda Korset, 30 tkr för Sidas informationsbidrag som gäller för 2012 men betalas ut retroaktivt 2013.

Not 17

Reserverade av givaren ända-målsbestämda medel

2012 2011

Våga mötas! 36 36Hugo Stenbecks minnesfond 156 156Kronprinsessan Margaretas fond 10 10Vårsolfonden Svenska Röda Korset 188 188Summa 390 390

Not 18

Medel reserverade av förbunds-styrelsen

2012 2011

Upplevelsebaserad metod 137 137Riksårsmöte 189 189Verksamhetsutvecklings-fond 857 857Kill- respektive tjejgruppsfond 112 112Gemensam verksamhetsadministration och förvaltning

555 555

Mälardalsfond 386 386Summa 2 236 2 236

137

Not 19

Eget kapital – in-gående balans

Ändamålsbes-tämda medel

Balanserat ka-pital

Totalt eget kapital

Ingående balans 2 626 4 265 6 890Reservering 0 0 0Disponering av fria medel

0 100 0

Årets resultat före fördelning

0 -100 -100

Utgående balans 2 626 4 165 6 790

Not 20

Övriga skulder 2012 2011Ungdomsstyrelsen projekt-bidrag till Likabehandlings-arbetet

58 0

Telenor till Jourhavande kompis

57 155

Gustaf V minnesfond till På Flykt

20 37

Kellogg´s till Frukostklubben 93 115Sociala avgifter 149 93Källskatt 131 73Summa 508 473

Not 21

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2012 2011

Kvar övertidsskuld 83 86Semesterlöneskuld 529 299Revision 60 60Redovisning- och Administrations-service

77 170

Datalicenser 45 0

Övriga upplupna kostnader 16 26

Summa 809 640

138

Nyckeltal

Nyckeltal används för att ge indikation på hur Röda Korsets Ungdomsförbund utvecklas i för-hållande till de mål verksamheten har satt upp.

Medlemsavgift 2012: 178 tkr (135 tkr)

Nedan belyses medlemsavgiften i förhållande till förbundets totala intäkter vilket ger en indika-tion på hur det påverkar de totala intäkterna att hela medlemsavgiften går till lokal verksamhet.

Medlemmarnas avgift i förhållande till totala intäkter 2012: 1,5 % (1,2 %)

Förändring i medlemsantal 2012 (egna ingångsmedlemmar): 31 % (-9,5 %)

Betalningsberedskap: (eget kapital i förhållande till totala verksamhetskostnader) 56,3 % (64,7 %)

Andel ändamålsbestämda medel (alla inkluderade): 38,7 % (38,1 %)

Långsiktig betalningsförmåga: (eget kapital i förhållande till summa tillgångar) 81,3 % (82,7 %)

139

140