Svenska Handelshögskolans Studentkår

04/2015

HANKEITEN

EGET FÖRETAG– VID SIDAN OM STUDIERNA

HUR FIRAR HANKEITERNA

JULAFTON?

VADÅ FÖR TRIPLE CROWN?

CHEFREDAKTÖR Mia Palmgren 0400724974 chefred@shs.fi REDAKTÖRER Viljam Liljeroth Alina Anderson Andreas Svarvar Saara Bergman Fanny Fröman Christina Schauman Charlotta Eriksson

LAYOUTSonja IngmanMelina WeckmanLaura AaltonenNicholas SörensenAleksi ArpalahtiAnna Hedvall

ÖVRIGA MEDVERKANDETomi KoskinenRasmus SinnemaaKim Stranderskjöld - NordenstamMaria Koppatz

ANSVARIG UTGIVARESvenska Handelshögskolans Studentkår

Sanduddsgatan 7 A, II vån.00100 HELSINGFORS

UPPLAGA800

TRYCKERIWhyPrint

PÄRMFOTO PÄRMEN Sonja Ingman

ANNONSFÖRSÄLJNINGstyrelsen@shs.fi

HANKEITEN

Mia Palmgren

AlinaAnderson

AleksiArpalahti

ViljamLiljeroth

SaaraBergman

Charlotta Eriksson

Sonja Ingman

Melina Weckman

Nicholas Sörensen

I DETTA NUMMER

MEDVERKANDE

I AKTUELLT

5

6

9

10

14

Fanny Fröman

Andreas Svarvar

Laura Aaltonen

ChristinaSchauman

Chedredaktörens hälsning

Fun facts om Hankeiterna- Vad gör vi på Julen?

Studentkårens framtid - Hur ser nästa år ut?

Att våga ta sig utanför sin bekvämlighetszon

Slush - En volontärs funderingar

II HÄNT PÅ HANKEN

III LIVET PÅ HANKEN

18

20

24

Vadå för Triple Crown?

Th e Nordic Case Competition

Masters’ Committee - Vem är de?

26

28

30

32

33

34

35

Hänt på utbytet

Man föds till entreprenör

En god jul till alla

Recept: Pepparkakskladdkaka

Frågesport

Hört i foajén

Serie och kontaktuppgift er

Anna Hedvall

God jul och gott nytt år!

HANKEITEN 04/2015 5

huvudtaget hinna växla ett par ord. Mitt nyårslöft e till 2016 kommer därmed vara att våga säga nej och slappna av, och jag tänkte inleda detta löft e redan under jullovet. Förhopp-ningsvis kan ni andra också njuta av er lediga tid, och kom ihåg att se till att den faktiskt är ledig.

Jag vill tacka för det gångna året som chefredaktör och hoppas att min ef-terträdare fi nner arbetet lika givande som jag gjort. Speciellt vill jag tacka min underbara redaktion som verk-ligen utfört ett strålande arbete hela året. Det är med ett brett leende på läpparna som jag överlåter chefre-daktörskapet till nästa chefredaktör.

Mot nya utmaningar,

Mia Palmgren

Julsånger, glögg och pepparkakor. Julandan har börjat sprida sig på

Hanken och vi kan säkert alla vara överens om att vi studerande väntar på våra välförtjänta jullov. I detta vin-ternummer av Hankeiten kan ni hitta några julinspirerade artiklar, som bland annat skildrar Håkan Hankeits julklappsönskemål och aktiviteter över jullovet.

Året börjar närma sig sitt slut, likaså min tid som chefredaktör. Jag har lärt mig mycket i år, men min troligtvis största lärdom är att man inte ska ta för mycket på sig, utan lära sig att säga nej. Man kan inte säga ja till allt, hur mycket man än skulle vilja hjälpa till. Under årets lopp har min redak-tion och jag kommit ut med fyra nummer av Hankeiten. Dessutom har jag studerat vid två högskolor och varit med om att starta ett aktiebolag. Vid sidan om allt detta har jag till för-sökt träff a vänner och familj, ta hand om mig själv och resa runt lite. Jag känner att jag inte är den enda som jämt försöker hålla för många bollar i luft en på en och samma gång, och tycker att allt för många ungdomar nuförtiden inte förstår att det varken är hälsosamt eller eff ektivt att lasta på program och arbete utan att veta var ens gränser går. Har man för mycket på tapeten fi nns risken att man gör allting halvhjärtat och glömmer bort saker. Själv känner jag att jag stressat mycket mer detta år än förut, mycket på grund av sömnbrist och en över-drivet fullbokad kalender. Det är inte rimligt att vara tvungen att boka in kaff e med sin bästa vän för att över-

WHEN ONE DOOR CLOSES, ANOTHER ONE OPENS

Bild

: Am

and

a Grö

nro

os

HÄLSNING

HANKEITEN 04/20156

LIVET PÅ HANKEN

HANKEITEN 04/20156

AKTUELLT

FUN FACTS OM HANKEITERNA – VAD GÖR VI PÅ JULEN?

Text: Fanny FrömanGrafi k: Anna Hedvall

Eft er en lång och rolig höst är det dags för jullov och en välförtjänt paus från studierna. Vi brukar hålla koll på varandra i skolan och på Casa, men vad gör vi då vi lämnar kvarteret för en dryg månad? Redaktionen satte ihop en enkät för att ta reda på.

En stor del verkar vara uttröttade av höstens studier och planerar att ta

de lugnt på diverse olika sätt. På grund av tröttheten verkar inte festandet hel-ler smaka så hemskt många, men trots det är det bara två hankeiter som tän-ker skruva fast korken helt under ja-nuari månad.

Leka soff potatisResaFestaJobbaStuderaSpela pleikkaSlösa pengarAnnars bara slappaÄta Ha tipaton

Då det kommer till själva julaft on är han-keiterna ändå ganska traditionsenliga. Hälf-ten av dem som deltog i undersökningen åker hem till familjen och sammanlagt fyra av fem hankeiter är antingen hemma hos fa-milj eller släktingar under julen. Resandet på själva julaft on är inte alls så vanligt som man kanske kunde tro utgående från tabellen ovan, då bara en knapp tiondel uppger att de kommer att befi nna sig på stranden eller ut-omlands. Fyra hankeiter kommer att åka ut till landet över julen, en ska ta in på ett ho-tell i hemlandet och en kommer att jobba.

Några av oss klarar ändå inte av att lämna våra kära hem i Främre Tölö ens på julen. En han-keit planerar att fi ra jul på Casa, en annan i Futurum och två på biblioteket. Kanske ni fyra kan slå ihop ert julfi rande och njuta av varan-dras sällskap?

Tror du på julgubben?

JA: 47%

NEJ: 53%

Hur tänker du tillbringa jullovet?

HANKEITEN 04/2015 7

Vad ska det stå på julbordet då? Några lustigkurrar önskar att de ska få äta nudlar, nypotatis och färska jordgub-bar på julaft on. För de övriga ser topp-5 ut så här:

För alla kommer jullovet ändå inte att vara bara semester och fritid. Nästan hälft en tror att de kommer att vara tvungna att ägna skolan en del tid un-der jullovet – i form av omtenter.

Kan inte säga ännuAntagligen fl eraKanske enNejNej, skjuter upp de till senare.

Har du omtenter under jullovet?

1. Julskinka2. Fiskrom och kaviar

3. Risgrynsgröt4. Pepparkakor

5. Lax i olika former

Överlag verkar julen ändå vara en glad tid för hankeiterna och många har delat med sig av riktigt mysiga julminnen.

’”Katten klättrade i julgranen så att den föll. Eft er några gånger måste pappa sätta en krok i väg-gen och dra granen fast med ett snöre så att den inte skulle falla.”

”När jultomten åkte upp för Aura å på vattenskoter.”’

”När jag fi ck en fyrhjuling vid åtta års ålder”.

”När jag fi ck två mandlar i gröten.”

”När min lillasyster drog ner skägget på julgubben och sa ”Hej Farfar”.”

”Då jag fi ck hankens inträdesböcker som julklapp då jag var åtta år gam-mal.”

Ibland kan det ändå gå ganska fel på jula� on, som för de här studiekamra-terna.

”Körde i diket, väntade en timme på bärgningsbilen som den också körde i diket.”

”Julgubben var grön ett år. Not cool! Känner ännu också kalla kårar. Liksom what are you go back where you came from!?”

”Vi hade skinkan i ugnen över natt och termostaten på ugnen gick sönder, så att den satt värmen på fullt (typ 350 grader). Alla vaknade till att brandalar-men skrek och huset var i rök. Det blev ingen skinka den julen.”

HANKEITEN 04/2015

”När varmvattenröret under golvet sprack och det blev en inomhusfontän i vardagsrummet. Värsta men roligaste minnet.””

”Mormor gav en stekpanna när jag var sex år gammal och försvarade det med att ”du kommer behöva den senare i livet”. Det är precis vad en sexåring vill hehe.”

Trots de här historierna säger sig nästan hälft en tro på julgubben.

I undersökningen deltog 132 personer.

HANKEITEN 04/20158

LIVET PÅ HANKEN

HANKEITEN 04/20158

AKTUELLT

HANKEITEN 04/2015HANKEITEN 04/2015HANKEITEN 04/2015888 8 8 8 8 888 8

LIVET PÅ HANKEN

Och så till det viktigaste med julen …

I samma veva passade vi på att fråga han-keiterna vad de önskar sig i julklapp. Föga överraskande var pengar den absolut popu-läraste julklappen, medan fondandelar var det minst populära.

Fondandelar och certifi kat

Alkohol

Böcker

Kosmetika

Inget

Tekniska prylar

Kärlek, lycka och vänskap

Idrottsutrustning

Choklad

Heminredning och hushållsprylar

En resa

Kläder

Pengar

1%

2%

2%

2%

3%

3%

5%

17%

21%

30%

40%

42%

60%

Jag, Håkan Hankeit önskar mig …

HANKEITEN 04/2015 9

Vi alla som studerar på Hanken är förutom studerande, också stu-

dentkårsmedlemmar. Studentkåren ska tjäna alla sina medlemmar och vara en gemenskap som balan-serar de teoretiska kun-skaperna som högskolan lär ut, både genom att erbjuda sociala och pro-fessionella möjligheter.

Jag har varit aktiv och tagit mig an fl era av de möjligheter som student-kåren erbjuder, för att hitta en motbalans till mina studier. Som både fullmäktigeledamot, tutor och nu senast styrelsele-damot, har jag fått stark insyn i vad studentkåren kan erbjuda åt Hankeiter. Jag anser dock att det fort-farande fi nns mycket vi kan förbättra och utveckla, och därför ställde jag upp i valet till studentkårens kårordförande och blev nyligen vald.

Då jag valdes till styrelsebildare fi ck jag en stor och utmanande uppgift ; nämli-gen att bilda nästa styrelse för Svenska Handelshögskolans Studentkår (SHS). På SHS har styrelsebildandet under senaste åren varit en balansgång mel-

STUDENTKÅRENS FRAMTID– HUR SER NÄSTA ÅR UT?

lan att intervjua intresserade kandi-dater och att headhunta människor. Detta var även min situation i år, och veckan jag hade på mig för att bilda en styrelse var väldigt hektisk. För mig fanns det två prioriteringar som jag gav mest tyngd på: motivation att jobba hårt för att utveckla vår stu-dentkår för att ge bättre möjligheter åt alla våra medlemmar samt kunskap och gruppdynamik vilket är väldigt viktigt för framgång i styrelsearbete.

Av nästa år förväntar jag mig hårt ar-bete men stora framsteg. Min ledar-skapsstil går ut på att ge frihet med ansvar åt varje ledamot. Jag kommer

att fokusera på att bygga upp klara mål för ledamöterna och sedan ge dem verktygen för att kunna uppnå deras mål. Jag lovar också personli-gen att Hankeiterna kommer att få uppleva en synlig och transparent stu-dentkårsledning och få fl er konkreta möjligheter nästa år. Min styrelse be-står av sju medlemmar inklusive mig.Styrelsen kommer med denna sam-mansättning garanterat att jobba bra

Bild

: Maj

ken Stenberg

Kårordförande: Rasmus Sinnemaa

Högskolepolitik: Erik Kaunismäki

Utbildningspolitik: Elin Bergman

Idrott & Socialpolitik: Ella Veijalainen

ihop, det har jag ingen tvekan om. Dock kommer vi ha fl era utmaningar under året, inte minst i att med fram-gång uppfylla de projekt som fi nns i vår verksamhetsplan för nästa år. Personligen kommer min största ut-maning att vara säkerställandet av att den utvecklingstakt vi haft de se-naste åren åtminstone fortsätter på samma nivå, och att växa till ledare av en organisation av SHS:s storlek.

För det kommande året kan jag inte nämna någon enskild sak jag väntar mest på, och därför tror jag att det jag mest ser fram emot är att få sitta i denna stund nästa år och blicka över

allt vi fått till stånd under året. Jag hop-pas att vi lyckas överträff a alla era förväntningar, och att vi kontinuerligt får ert stöd och er konstruktiva kri-tik under det hela kommande året.

A v s l u t n i n g s -vis vill jag upp-muntra er alla studentkårsmed-lemmar att föra en aktiv dialog med oss i styrelsen, och alltid våga kom-ma fram och tala

med oss oberoende sak eller tanke.

Jag är ödmjukt tacksam för förtroen-det ni lagt i mina och i hela styrelsens händer!

Rasmus Sinnemaa,

Styrelseordförande 2016

Förvaltning & Underhåll: Werner Forsblom

Kommunikation & Internationella ärenden:Majken Stenberg

Näringsliv & Projekt: Linus Lehto

HANKEITEN 04/201510

LIVET PÅ HANKEN

HANKEITEN 04/201510

AKTUELLT

ATT VÅGA TA SIG UTANFÖR SIN BEKVÄMLIGHETSZON

Mirum har två huvudsakliga verksam-hetsgrenar: Digital transformation och integrerad marknadsföring. Det först nämnda går ut på att ändra på af-färsmodeller och service- och pro-duktkoncept för företag, medan den senare handlar mer om inte-grerad 360-marknadsföring som byggs upp kring slutkundens be-hov och beteendemönster. Utgåen-de ifrån slutkundens behov bygger Mirum ett marknadsföring kon-cept som kan leverars genom tex applikationer, tjänster, social me-dia, videon och content marketing.

Enligt Fredrik handlar det om att skapa en mätbar upplevelse för slutkunden, vilken driver business till tillväxt. Detta eft ersom människan gör sina beslut ba-serat på känslor och sedan börjar och rationalisera beslutet – något som oft a förbises. På Mirum är möjligheten till att vara kreativ viktigt i arbetet de gör. Jobbet är varierande och att få arbeta tillsammans med kompetenta kollegor

Text: Charlotta ErikssonBild: Mirum

gör att arbetet får en mening, berättar Fredrik. Viktigt är även att på riktigt kunna påverka och förbättra lösningar för både kunden och slutkunden.

Vilka egenskaper behövs för att jobba med marknadsföring?’

För det första är det viktigt att vara positiv och nyfi ken. Fredrik anser att mycket har med attityd att göra. För det andra bör man våga göra nya och an-norlunda saker, och tänka utanför ra-marna. Det gäller alltså att gå ur sin be-kvämlighetszon. Dessutom måste man

alltid komma ihåg att inte bara tänka på företaget man jobbar med, utan att också tänka på slutkunden, det vill säga slutanvändarna som produkten eller tjänsten kommer att användas av.

Fredrik säger till sist att det vikti-gaste är att allt leder till ökad bu-siness och att man drivs av en klar vision och mätbara mål.

Negativa sidor med jobbet?

Det händer oft a att marknadsföring är det som faller bort till först när det börjar gå dåligt för företag. Fred-rik berättar att detta oft a har berott

på faktumet att det tidigare varit svårt att mäta hur marknadsföring påver-kar företagens resultat. Detta har dock förändrats med digitaliseringen, och Fredrik anser att den ökade mätbar-heten är en väldigt positiv utveckling. Framförallt när den tas ända till mät-ningen och utvecklingen av kundvärde.

Hankeiten har intervjuat Fredrik Holmen, som jobbat på Mirum i åtta år se-dan utexamineringen från Hanken år 2007. Mirum är ett företag som syss-lar med integrerad marknadsföring och digital transformering. Fredrik hade inte marknadsföring som huvudämne, utan hade det som kallades företagande, men hamnade av en slump på Mirum eft er utexamineringen och har jobbat där sedan dess. I dag är Fredrik strategidirektör på Mirum.

Vad sysslar Mirum med?

”Nyckeln är att inse att marknadsföring, och allt annat, för-ändras hela tiden.”

HANKEITEN 04/2015 11

Marknadsförings-tips för Hankeiter

HANKEITEN 04/201512

LIVET PÅ HANKEN

HANKEITEN 04/201512

AKTUELLT

Var ambitiösa, men kom ihåg att ha det

roligt. Detta leder till att man är mer kreativ.

Behöver man ha marknadsföring som huvudämne för att kunna jobba med det?

Det har sina fördelar - men det är inget krav. Det har också blivit allt viktigare med olika sorters bakgrund inom marknadsföring, och även per-soner med yrken såsom psykologer och sociologer jobbar med det. Att kunna förstå beteende blir allt vikti-gare inom branschen. Marknadsfö-ring innebär att ge bra service, och till det behöver man allt mer förstå-else för kunden och kundens beteende.

Behövs marknadsföring också i framtiden?

Fredrik tror att behovet av marknads-föring kommer att växa I framtiden, men den kommer att se lite annorlun-da ut än tidigare. Marknadsföringen kommer inte att vara lika kampanj-baserad, utan man kommer att bygga olika mer långvariga lösningar, vilka bygger upp relationen till slutkunden, som t.ex. Nike+ . Det kommer att fi nnas jobb för dem som förstår det viktiga med kundförståelse, för dem som är kreativa och för dem som vå-gar ta sig ur sin bekvämlighetszon.

Nyckeln är att inse att marknadsfö-ring, och allt annat, förändras hela tiden. Då kan man inte bara titta på då dessa förändringar sker, utan man måste göra någonting konkret åt det.

Andra tips för marknadsföringsintres-serade Hankeiter?

Var ambitiösa, men kom ihåg att ha det roligt. Detta leder till att man är mer kreativ.

HANKEITEN 04/2015 13

HANKEITEN 04/201514

LIVET PÅ HANKEN

HANKEITEN 04/201514

AKTUELLT

HANKEITEN 04/2015 15

SLUSH EN VOLONTÄRS FUNDERINGAR

Världen förändras konstant, nya industrier och branscher växer upp, gamla fal-ler bort – konsumenter, företag och länder strävar ständigt eft er att förnya sig för att hållas med i tidens anda. Finland och den fi nska ekonomin är inget undantag. Den nyaste trenden inom ekonomin är tech- och startup-branschen, vilket råkar vara väldigt passande för Finland, eft ersom landet är på extremt hög nivå då det kommer till tekniskt kunnande och utveckling. Tech och start-up-branschen förespråkar hårt entreprenöriellt tänkande och understryker tankesättet om att det inte är farligt att misslyckas, utan att det viktiga är att man försöker. Finland har en stark startup- och entreprenörkultur och dess fl aggskepp är Slush – en av världens största och mest betydande konferenser inom branschen i dag.

Text: Kim Stranderskjöld - NordenstamBilder: Jussi Hellsten

HANKEITEN 04/201516

LIVET PÅ HANKEN

HANKEITEN 04/201516

AKTUELLT

Slush, som i år ägde rum 11-12 november , samlade 15 000 besö-

kare, 1 700 startupföretag, 800 ven-ture capital-investerare, otaliga talare ... Slush är ett non-profi t evenemang, vars fi losofi är att hjälpa nästa genera-tionens framstående företag framåt för att ta över världen. Evenemanget fi ck sin början år 2008, då det endast hade under 300 besökare. Just på grund av att evenemanget är ideellt , byggs och sköts så gott som all verksamhet med hjälp av volontär. Undertecknad var en av de 1 200 lyckliga som fi ck en plats.

Allt som allt var det alltså 1 200 volon-tärer som jobbade på Slush i år. Det fanns ett tiotal olika team man kunde jobba för, och desto mer arbetsuppgif-ter. Investors Meeting Area var grup-pen jag hörde till. Meeting Arean kall-las oft a Slushs kärna, eft ersom huvud-uppgift en för evenemanget är att knyta ihop startups med investerare. Under de två sista åren har Slush genererat i ungefär 300 miljoner euro till start-ups. Vad detta i praktiken betydde för

oss volontärer var att vi förde diverse investerare, verkställande direktorer, startups, media och övriga personer till rätt bord på Meeting Arean. Låter inte värst svårt, och det var det inte heller. Fastän det blev väldigt långa dagar, hektisk arbetstakt och mycket att hålla reda på, gick hela processen som smort, från början till slut. Eft er Slush kände man sig lite tom i själen och nere, så som eft er en lyckad resa. Hur skulle man nu kunna återgå till vardagen? Jag förstår nu vad det myn-tade begreppet ”Slush-darra” inne-bär, och kan inte vänta till nästa år!

Med facit på hand - vad gav Slush åt en? Förutom arbetserfarenhet och fyllning till CV:n gav tillställningen otroligt mycket; både på personlig och professionell nivå. För det första var det väldigt intressant att se och få uppleva kärnverksamheten på evene-manget – att se Slush inifrån. För det andra blev ens kontaktnätverk utvidgat i kubik. Man träff ade en otroligt bred palett med människor, allt från små startups som ännu befi nner sig i start-groparna via verkställande direktörer för redan etablerade unicorn-företag till vissa av världens största angel in-vestors och venture capitalists. En och annan kändis från företagsvärden råkade man även på. Hela Meeting Arean och Slush i allmänhet präglades av en kännbar aura av ivrig förväntan och allvar, men ändå på att avslappnat sätt. Det var ingen skillnad även om man hade talat med VD:n för Lon-don Ventures eller CEO:n för Skype.

Under den korta tid som man förde sina kunder till sina respektive bord,

“Jag förstår nu vad det myntade begreppet ’Slush-darra’ innebär, och kan inte vänta till

nästa år!”

HANKEITEN 04/2015 17

vilket i praktiken var från en halv till ett par minuter, hann man redan få en trevlig personlig kontakt med dem ge-nom små prat om ditt och datt. Man märkte under andra dagen att många investerare kom ihåg en från dagen innan. Fastän dessa kontakter inte nödvändigtvis betyder något med tan-ke på framtiden känns det ändå som ett steg mot det slutliga målet, det vill säga att få vind under vingarna på en egen startup. Slutligen gav Slush ett lyft i självförtroendet på ens inre en-treprenör. Man blev inspirerad bara av luft en man andades där. Det sägs att man skall försöka omge sig själv med människor som är smartare än man själv, det ändrar på ens tankesätt och utmanar en själv att prestera hårdare – hur banalt det än låter – och detta märkte jag personligen i alla fall under de här två dagarna. För att summera, så var det just de här faktorerna som var de mest givande och värdefulla för mig på Slush.

“Man blev inspirerad bara av luften man andades där.”

Estlands president Toomas Hendrik Ilves talade på Slush 2015.

HANKEITEN 04/201518

HÄNT PÅ HANKEN

VADÅ FÖR TRIPLE CROWN?

En dryg månad sedan fi ck vi höra att Hanken beviljats en ackrediteringav AACSB International och blivit ett exklusivt Triple Crown-universitet. Men vad innebär det här egentligen för oss som studerar vid högskolan, förutom en skumpafrukost i novembermörkret?

HANKEITEN 04/2015 19

AACSB, eller Th e Association to Advance Collegiate Schools of

Business är den äldsta globala ack-rediteringsorganisationen. Deras businessackreditering är en av de högsta utmärkelserna en handels-högskola kan erhålla och Hanken blev en i gänget den 16 november.

Sedan tidigare hade Hanken re-dan säkrat den europeiska EQUIS-ackrediteringen och skolans Execu-tive MBA-program är ackrediterat av AMBA. Detta innebär att Hanken nu innehar tre betydande ackredi-teringar och är ett av de dryga 75 universiteten världen över med det exklusiva Triple Crown-statuset.

Med andra ord är det alltså bara en procent av handelshögskolorna värl-den över som nått samma status som Hanken har nu. I Finland är det bara våra vänner på Aalto-universitetets handelshögskola på andra sidan Ar-kadiagatan (och nuförtiden även i Otnäs) som tidigare lyckats kamma åt sig de tre ackrediteringarna som krävs för att kunna kalla sig själv ett Triple Crown-universitet. Visserli-gen har även handelshögskolan vid Uleåborgs universitet fått AACSB-ackrediteringen, men de saknar fortfa-rande de två andra ackrediteringarna.

Fortsatt ständig utveckling

Medan de fl esta andra ackreditering-arna utgår från externa kriterier, ut-går AACSB från högskolornas egna mål och strävar till ständig förbättring inom dem. Dessutom krävs det att alla utbildningsprogram i skolan genomgå-ende håller en hög kvalitet. Även om skolan skulle vara världsledande inom ett huvudämne, kan man inte få ackre-diteringen om något annat ämne släpar eft er.

– Att uppnå ackrediteringen är ett re-sultat av hårt arbete där Hanken utsatt sig för rigorös intern och extern ut-

arbetet, då man i samband med mot-tagandet av ackrediteringen förbun-dit sig till kontinuerlig utveckling. Skolan får alltså fortsätta med att utveckla den utbildning de ger oss.

En femårig process

Processen för att erhålla AACSB-ack-rediteringen startades år 2010, och har kostat högskolan en hel del pengar. Det är ändå inte frågan om pengar som an-nars använts på vår utbildning, utan fi nansieringen har främst skett med ut-omstående medel från olika stift elser. Vår undervisning har alltså inte lidit av att skolan kämpat eft er ett internatio-nellt erkännande.

– Dessutom så måste man tänka på vad det skulle kosta att vara utanför? I da-gens värld då konkurrensen hela tiden hårdnar och staten stramar åt sin bud-get, så är det fullt möjligt att högklassi-ga ackrediteringar är det som krävs för att Hanken skall överleva som en själv-ständig handelshögskola i det långa loppet, sade Spens, dåvarande prorek-tor och ledare för Hankens AoL-grupp och nuvarande rektor, till Hankeiten år 2013 då processen ännu var i gång.2

Som en del av en grupp på 75 ex-klusiva universitet runt om i värl-den har vi och vår högskola bätt-re chanser att få fortsätta som ett eget Hanken även i fortsättningen.

1Hanken, 2Hankeiten 01/2013

värdering. Under processens gång har vi skärpt vår strategi, utvärderat och utvecklat alla våra kurser och lagt upp ambitiösa mål för vår personalstruktur, sade rektor Karen Spens i samband med att Hanken fi ck ackrediteringen.

Den del av ackrediteringsproces-sen som berört oss Hankenstudenter mest är den så kallade Assurance of Learning-mätningen, eller bara AoL-processen. Man har strävat eft er att kontinuerligt utveckla högskolans ut-bildningsprogram, och se över dem och kursinnehållet. I samband med det här har man även varit tvungen att beakta eft erfrågan inom närings-livet, så att vår utbildning bättre ska motsvara de utmaningar vi kommer att möta i våra framtida karriärer.

Högskolan har också satt upp läran-demål för respektive program. För oss studerande innebär det att vår rättssäkerhet förbättrats då bedöm-ningsprocessen på Hanken blivit mer transparent. Som en del av AoL-processen har högskolan byggt upp bedömningsmatriser för de specifi ka vitsorden inom magister- och kandida-tavhandlingarna, samt för grundkur-serna i de ekonomiska vetenskaperna.1

Våra studieresultat har sedan med hjälp av dessa matriser jämförts med målsättningarna inom de olika hu-vudämnena. Det är ändå inte vår stu-dieframgång som avgjort Hankens ackreditering, utan hur väl skolan följt upp den här processen. Trots att Hanken nu uppnått målet fortsätter

”Med andra ord är det alltså bara en procent av

handelshögskolorna världen över som nått samma status som

Hanken har nu.”

Text: Fanny FrömanGrafi k: Mia Palmgren

HANKEITEN 04/201520

HÄNT PÅ HANKEN

FÖRBEREDELSERNA

Text: Tomi KoskinenBilder: Theresia Lundberg

Det är förmiddag onsdagen den 13 maj och på kåren hör man ljudet

av människor som febrilt skickar e-post till vänster och höger, samt folk som ar-betar sig genom företagens telefonväx-lar. Många frustrerade kommentarer hörs då ingen svarar på samtalen eller då e-postadresserna man fått är föråld-rade, men glädjen är desto större när ett företag visar intresse för att samarbeta.

Jobbet med Th e Nordic Case Competi-tion började redan i februari, och fl era möten, otaliga e-postmeddelanden samt telefonsamtal senare, hade vi samarbetspartners för tävlingen och kulturcentret på Hanaholmen hade lo-vat vara värd för evenemanget. Sedan kunde vi äntligen koncentrera oss på att marknadsföra evenemanget och att hitta de bästa studerandena i Norden.

Det här året sattes stor möda på att marknadsföra tävlingen och fl era nya saker gjordes på den fronten. Det var första gången i tävlingens historia som vi besökte handelshögskolor i Norden och vi hade också gjort en teaser-video för evenemanget i samband med Cocoa Mediaproductions. Ansträngningarna

visade sig vara värt mödan, då många studerande visade intresse för evene-manget när vi besökte deras skolor.

Arbetet i näringslivsutskottet kräver oft a stresstålighet och mycket tåla-mod. Som tidigare nämnt får man oft a anstränga sig hårt med företagens telefonväxlar. Sedan, då man äntli-gen fått kontakt med rätt person, får man använda alla de knep och knåp man kan för att få personen intresse-rad av evenemanget. Men i slutändan är det värt alla ansträngningar, till ex-empel lånade Audi tre stycken bilar till vårt bruk under evenemanget. Jag kan med säkerhet säga att alla som fi ck köra bilarna kände sig som små-barn på julaft on då de satte sig bakom ratten på bilarna för första gången.

En av höjdpunkterna med att ordna evenemanget var att vi fi ck göra nära samarbete med Fortum och BCG. Det var otroligt lärorikt att få se hur de vill sköta saker och vilka saker de värderar. Samtidigt har vi även fått erfara hur högt de lägger ribban, och bland annat fått arbeta med snabba deadlines för att föra projektet framåt i önskad takt.

Det blev också några rysliga kontakter med våra samarbetspartners, vi hade ett möte med båda företagen ett par dagar före deadline för ansökning-arna, då vi endast fått in 36 ansök-ningar, något som Fortum och BCG inte var värst nöjda med. Det krävdes mycket mod att sitta mittemot dem och med god min berätta åt företags-representanterna att vi nog skulle nå vårt mål på 100 ansökningar under de sista dagarna. Fyra dagar senare satt vi på kåren och började gå igenom närmare de 120 ansökningar vi fått.

”Under tävlingen

fi ck tävlarna

använda sig av

MacBooks och iPads,

vilka sponsrades av

Atea och Tector.”

Th e Nordic Case Competiton är en tre dagar lång casetävling som ordnas av Näringslivsutskottet. Organiserandet av evenemanget var en lång process och vi stötte på många oförväntade problem. Trots svårigheter och motgångar blev evenemanget en enorm succé.

THE NORDIC CASE COMPETITION

HANKEITEN 04/2015 21

SLUTSPURTEN

Eft er att deltagarna fått presentera sina lösningar på det första caset märktes det att alla var utmattade eft er allt ar-bete. De hade ändå inte tid att vila ut sig, för eft er en kort paus var det dags för Fortum att presentera sitt egna case. Trots att tävlarna var utmattade eft er att ha löst det första fallet, rusade alla iväg från salen med iver för att få börja på sitt nästa case. Då vi gjorde en runda för att kolla att alla lag hade det bra, märktes det tydligt att många var mycket trötta. Trots allt fortsatte del-tagarna att jobba hårt ända in till det sista. Det fanns inte mer tid att presen-tera fallen, så deltagarna fi ck lämna in en dator som innehöll deras presenta-tion. Stämningen ändrades totalt eft er att de lämnat in sina svar. De tävlande var mycket glada och muntra eft eråt, vilket syntes i form av livlig diskussion under kvällens middag.

EVENEMANGET

NCC ordnandes på Hana-

holmen, som är omgiven

av vacker fi nsk natur

När man kliver in i aulan på Hanahol-men då de tävlande anlänt möts man av ivrigt nätverkande deltagare. Man kan gott säga att networking var te-mat för den första dagen. Deltagarna hade inte ännu fått veta i vilket lag de skulle placeras i, så alla var ivriga att lära känna varandra. Först under för-sta kvällens middag fi ck deltagarna veta sina lagkamrater och det hölls en kort paus för att de skulle få hälsa på varandra. Då alla satt sig eft er pausen var det fantastiskt att följa med bords-diskussionen, då alla deltagarne präg-lades av entusiasm och motivation.

Nästa morgon fi ck deltagarna ta itu med det case som BCG förberett åt dem. Deltagarna hade endast tre och en halv timme på sig att lösa det, vilket casetävlingar troget inte är tillräckligt med tid för att varje enskild deltagare ska kunna läsa igenom materialet nog-grant. Detta innebar att tävlarna var tvungna att dela upp uppgift erna, för att hinna täcka så mycket som möjligt. Det är en del av charmen med casetäv-lingar - det är ytterst viktigt att kunna delegera uppgift erna inom caset och koncentrera sig på det mest essentiella. För att hjälpa deltagarna lite på traven gick en representant från BCG om-kring under caset och gav tips till lagen.

THE NORDIC CASE COMPETITION

HANKEITEN 04/201522

HÄNT PÅ HANKEN

Följande morgon väntade lagen med iver på att få presentera sina lösningar till domarna. Juryn var imponerad och konstaterade med glädje att alla lag utvecklats och att det syntes i de-ras presentationer. De var också nöjda över att det presenterats så många olika lösningar till det andra caset. Eft eråt var det dags för prisceremonin, som inleddes med ett tacktal till alla delta-gare och samarbetspartners. Slutligen var det dags att utse vinnarna, och det var lag nummer sju som kammade hem vinsten året 2015. Laget bestod av Anna Th ostrup, Joonas Bienek, Ask Heje och Jani Laakkonen de blev bland annat belönade med biljetter till årets Slush-evenemang. Eft er ceremonin gavs de som anlänt utomlands ifrån en kort rundvandring i Helsingfors. Vädret var på vår sida och deltagarna fi ck njuta av solen. Det ordnades även nachspiel på Uggla senare på kvällen för dem som fortfarande var i Finland.

Att ha få vara med och ordna Th e Nordic Case Competition 2015 har varit en verklig berg-och-dalbana av stressigt arbete och enorm glädje. Eve-nemanget i sig själv var en mycket lä-rorik erfarenhet och det var fantastiskt att möta alla deltagare. Höjdpunkten för mig var ändå när deltagarna vid fl ygfältet tackade oss med glädje för att vi ordnat evenemanget.

VINNARNA

Deltagarna och NCC-teamet efter

prisceremonin.

NCC är ett utav Nordens största casetävlingar som har ordnats sedan 2011. Tävlingen består av 28 deltagare som väljs från handelshögskolor ifrån hela Norden. Det unika med NCC är att man söker som individ istället som lag, och blir placerad i ett lag först under tävlingen.

THE NORDIC CASE COMPETITION - NCC

HANKEITEN 04/201524

HÄNT PÅ HANKEN

MASTERS’ COMMITTEE – VEM ÄR DE?

Text: Saara BergmanBilder: Sonja Ingman

Under sommaren upphörde kårverksamheten till en stor del, men inom Masters’Committee jobbade man hårt med förberedelser inför studieårets start. Många magisterstuderande kan ha lagt märke till förändringarna som skett inom kommittén. Vad har då förändrats och varför, och vad är det egentligen som kommitténs verksamhet går ut på?

Det engelskspråkiga namnet kan vilseleda många. Masters’ Com-

mittee, eller MC, är en kommitté för alla magisterstuderande på Hanken, inte bara för de nya eller de utländska. Kommittén, som grundades år 2008, har under sommaren omorganiserat sin verksamhet för att bli ett mer aktivt och synligt organ inom studentkåren. I sin nuvarande sammansättning har MC 15 aktiva medlemmar, av vilka 13 började på Hanken som kandidatstuderande. Ordförande Matthew Wood berättar att kom-mitténs två tidigare ord-förande beredde vägen för förändringarna väl, men det kom an på ho-nom och viceordförande Hanna Kauppi att föra verksamheten till en allde-les ny nivå. Oskar Hiekka-nen, medlem i kommittén, blev överraskad då han läste igenom förra årets verksamhetsberättelse.

- Det stod att 50 personer hade del-tagit i vår Halloween-sitz, vilket fram tills dess var det största antalet delta-gare någonsin. I år hade vi 170 del-tagare och intresset för våra övriga

evenemang har också varit betydligt större än tidigare, berättar Hiekkanen.

Även om evenemangen har blivit allt mer populära, råder det för gemene

Hankeiter fortfarande en viss osäkerhet om vad kommittén egentligen fi nns till för. En vanlig missuppfattning bland Hankeiterna har visat sig vara att dessa tror att kommittén fungerar som ett slags Exchange Committee - som

är enbart menat för utbyteselever på kandidatnivå - för de äldre

utländska eleverna, alltså att medlemmarna är tutorer för utländska magisterstu-

derande. Så är fallet ändå inte, berättar Wood. Utö-ver att hjälpa de nya ut-ländska studeranden att bli integrerade i Han-ken försöker MC också se till att magisterstu-derandena skall förbli aktiva i studielivet, och att övergången till arbets-

livet sedan blir smidig.

- Vi använder inte egentligen ordet tutorer, eft ersom Masters’

Committee är till för alla magis-terstuderande, inte enbart för dem

som är nya på Hanken, förklarar Wood.

En utmaning för MC har varit att öka intresset bland de svensktalande ma-gisterstuderandena. Att det hittills va-rit proportionellt fl er utländska delta-

bara för de nya eller de utländska. Kommittén, som grundades år 2008, har under sommaren omorganiserat sin verksamhet för att bli ett mer aktivt och synligt organ inom studentkåren. I sin nuvarande

Oskar Hiekka-, medlem i kommittén, blev

överraskad då han läste igenom förra årets verksamhetsberättelse.

- Det stod att 50 personer hade del-

tror att kommittén fungerar som ett slags Exchange Committee

är enbart menat för utbyteselever på kandidatnivå - för de äldre

utländska eleverna, alltså att medlemmarna är tutorer

ordet tutorer, eft ersom Masters’ Committee är till för alla magis-

terstuderande, inte enbart för dem som är nya på Hanken, förklarar Wood.

HANKEITEN 04/2015 25

gare i evenemangen kan förklaras med att många hankeiter kanske tröttnar på studielivet eft er tredje året eft ersom det börjar kännas repetitivt, anser Hiekka-nen. Enligt honom har det även varit en utmaning att framföra att kommit-tén fi nns till för även de äldre magis-terstuderandena. Det faktum att majo-riteten av de äldre studerandensällan rör sig på kårutrymmena, i kombina-tion med att kommittén ännu inte har en stark tradition, gör det svårt att nå målgruppen. På evenemangen fi nns ändå många likasinnade personer, som måhända är mer intresserade av en middag i nätverksanda än en Casafest.

- Vi håller för tillfället på att fun-dera ut hur vi ska engagera fl er

svenskspråkiga i evenemangen, sä-ger Hiekkanen och medger att pro-blemet dels beror på att kommittén hittills inte har planerat den delen.

Under den senaste terminen har kom-mittén hunnit ordna två sitzer, en väl-komst-BBQ, en orienteringsvecka för de nya studerandena, en vandringsre-sa, två barrundor, och även övriga eve-nemang så som företagsbesök. Utöver dessa evenemang ordnades också Mas-ters’ Night – en middag med tyngd-punkt på kontaktskapande – i sammar-bete med KY, där hela 100 gäster från både SHS och KY deltog. Kommittén fortsätter med sina ambitiösa pla-ner nästa period med bland annat en resa till Lappland och en utomlands.

- Allt detta med 15 personer och bara un-der en termin! förklarar Wood med iver.

Wood och Hiekkanen vill uppmana fl er svenskspråkiga att delta i verksam-heten och tar gärna emot idéer och för-slag till evenemang eft ersom konceptet Masters’ Committee fortfarande håller på att utvecklas. Kommitténs nya sam-mansättning inleder sin verksamhet i januari – förhoppningsvis med aktivi-teter som intresserar alla magisterstu-derande oavsett bakgrund och årskurs!

”Vi håller för tillfället på att fundera ut hur vi ska

engagera fl er svensk-språkiga i evenemangen.”

- Oskar Hiekkanen

”Masters’ Committee är till för alla magisterstude-rande, inte enbart för dem

som är nya på Hanken.”

- Matthew Wood

HANKEITEN 04/201526

LIVET PÅ HANKEN

HÄNT PÅ UTBYTET

Det tredje året är för många Hankeiter vigt åt kandi-skrivande och utbytes-studier (eller utlandspraktik), och Hankeiten har samlat några sanna historier från såväl när som fj ärran.

Text: Viljam LiljerothIllustrationer: Andreas Svarvar

Det är inte ovanligt att lokalbefolk-ningen tar smygfoton av utlänningar på gatan i Taipei, men gänget bleka västerlänningar som sprang runt på campusets sportplan hävde alla dam-mar till försök att dölja fotograferan-det. Ute på stan brukade jag grimasera alltid då jag märkte att någon tog en bild på mig, de fi ck ett roligare minne så! En tjej från Kauppis blev till och med stoppad av polisen mitt på öp-pen gata i centrala Taipei. Som lång, blond och blåögd tjej var hon tydligen en mindre sevärdhet, och poliserna ville helt enkelt ta en selfi e med henne./ Hankeit i Taipei

Jag tillbringade en blöt kväll på karne-val i Sitges (utanför Barcelona) under utbytet i Barcelona, och råkade då ut för en genant incident då jag tog ett nattligt dopp. I en stund av klarhet insåg jag att någon stulit mina byxor, innehållande telefon, plånbok och hemnyckel. En timme senare återfanns byxorna fl ytandes ute på ett par me-ters djup, och mot all förmodan fanns nycklarna kvar i bakfi ckan. Telefonen och plånboken var dock försvunna för en icke försumbar framtid. Med ett par byxor drypande av kallt vatten var goda råd dyra, så för att komma hem från stranden i fråga åkte jag hem iklädd endast boxers och en tunn rock. Tåg-resan in till Barcelona tog en timme, och från tåget hoppade hela sällskapet vidare in i en taxi. Frusen och halv-naken, men ännu enligt temat förvå-nande nog iklädd mina rasta-fl ätor, fi ck jag vidare erfara att min nyckel inte fungerade, utan min rumskompis fi ck lov att öppna dörren, och mötas av en milt sagt underhållande syn./ Hankeit i Barcelona

Ett amerikanskt visum är giltigt i 90 dagar eft er att man kommit över grän-sen första gången, sedan måste man åka ut från Nordamerika ett varv för att inte klassas som illegal immigrant då man nästa gång kommer in i USA. Jag var i Kanada under hösten 2014, och skulle åka på hockeymatch i Bos-ton då jag insåg att mitt visum gått ut för länge sedan. Det samma gällde för fl era i sällskapet, men vi bestämde oss ändå för att ta våra chanser och försöka åka över gränsen. Vid passkontrollen på kanadensisk-amerikanska gränsen satt en gränskontrollant tillsammans med en yngre praktikant, och då de fi ck ett svenskt pass förklarade den äldre gränsvakten att de nu hade ett bra pass framför sig. Kontrollanterna ögnade igenom passet en halv sekund, och gav tillbaka det till sin ägare. Före mig fanns det en annan fi nländare i kön, och vid anblicken av det fi nska passet basunerade den äldre gränsvak-ten ut att det nu var ett mycket bra pass i fråga! I stort sett var blotta anblicken av framsidan på mitt pass tillräckligt för att komma in i USA igen, och jag fi ck se Boston Bruins live på hemma./ Hankeit i Montréal

fi ck lov att öppna dörren, och mötas av en milt sagt underhållande syn./ Hankeit i Barcelona

ten ut att det nu var ett mycket bra pass i fråga! I stort sett var blotta anblicken av framsidan på mitt pass tillräckligt för att komma in i USA igen, och jag fi ck se Boston Bruins live på hemma./ Hankeit i Montréal

STALKERS HALVNAKEN GENOM STAN STARKA PASS

HANKEITEN 04/2015 27

Mina äventyr i Barcelona våren 2015 gick skrämmande oft a ut på att te-lefonen blev stulen, men den mest nervkittlande händelsen (eft er att ha jagat en tjuv genom stadens gator och brottas med honom för att få tillbaka telefonen) var då min kompis låste ut sig och desperat skulle ta sig in i lä-genheten. Lägenheten låg nämligen på tredje våningen. Skulle det inte ha varit skrämmande nog, måste kompi-sen däreft er hasa sig sidlänges fram till det egna fönstret, som fanns åtta me-ter från den enda ordentliga avsatsen på andra våningen; husets ornamen-terade logo. Vägen fram till fönstret bestod av en slät stenvägg, och en fem centimeter bred avsats, högst troligt inte planerat som fotfäste. Kompisen gjorde det enda logiska; och till gran-narnas stora förtjusning och applåder tog han av sig skorna och klättrade upp på mina och en annan kompis axlar för att komma upp till huslogon. Vidare klättrade han upp för fasaden till tredje våningens ännu mindre av-sats, och längs väggen till det egna fönstret. I eft erhand har jag svårt att bestämma sig för om det var bättre att min kompis inte föll, eller att poli-sen inte råkade ta oss på bar gärning./ Hankeit i Barcelona

Tidig lördag morgon under den tredje veckan i Taiwan ska ön ha haft ett min-dre jordskalv, vilket förklarar varför marken gungade så otroligt mycket då jag försökte gå hem från ”all you can drink”– baren, och gick in i väg-gen av en byggnad. Jag tog taxi hem istället. Taipei bjöd senare också på fl er och fl er jordbävningar, då jag en mor-gon i april väcktes av att jag höll på att kastas ur sängen, och gardinerna dan-sade. Några eft erskalv senare steg jag upp, och kollade Facebook. Det första lokalbefolkningen gör då det är jord-bävning är nämligen att uppdatera sta-tusen på Facebook. I princip fungerar det också som ett meddelande till alla nära och kära att man är okej, men å andra sidan översvämmas facebook av jordbävningsstatusar. Senare på kväl-len skakade hela kinesiska-klassen också ordentligt en tio sekunder, och vår lärare skrattade gott åt hur oroade alla vi utlänningar var. Det jordskal-vet visade 6,8 på Richterskalan. Jag vill inte uppleva hur mycket som krävs för att skrämma vår lärare … I vilket fall som helst kunde jag den kvällen stolt-sera med fl ertalet sprickor som pryd-de väggarna i mitt rum som minne./ Hankeit i Taipei

Mina äventyr i Barcelona våren 2015 gick skrämmande oft a ut på att te-lefonen blev stulen, men den mest nervkittlande händelsen (eft er att ha jagat en tjuv genom stadens gator och brottas med honom för att få tillbaka telefonen) var då min kompis låste ut sig och desperat skulle ta sig in i lä-genheten. Lägenheten låg nämligen på tredje våningen. Skulle det inte ha varit skrämmande nog, måste kompi-sen däreft er hasa sig sidlänges fram till det egna fönstret, som fanns åtta me-ter från den enda ordentliga avsatsen på andra våningen; husets ornamen-terade logo. Vägen fram till fönstret bestod av en slät stenvägg, och en fem centimeter bred avsats, högst troligt inte planerat som fotfäste. Kompisen gjorde det enda logiska; och till gran-narnas stora förtjusning och applåder tog han av sig skorna och klättrade upp på mina och en annan kompis axlar för att komma upp till huslogon. Vidare klättrade han upp för fasaden till tredje våningens ännu mindre av-sats, och längs väggen till det egna fönstret. I eft erhand har jag svårt att bestämma sig för om det var bättre att min kompis inte föll, eller att poli-sen inte råkade ta oss på bar gärning.

JORDBÄVNINGAR SPINDELMANNEN

HANKEITEN 04/201528

LIVET PÅ HANKEN

MAN FÖDS TILL ENTREPRENÖRI den tredje delen i vår serie om entreprenörer på Hanken möter vi killarna Henrik Storå, Alf-Oskar Witting, Jonas Åkerblom, Mikael Lagerroos, Ville Takala och Gustaf Borenius. Med en bakgrund inom olika huvudämnen, men med en gemensam iver för att prova på och skapa på något nytt och jobba i småföretag, driver killarna Kipinä Consulting.

Grunden till företaget föddes på en pub i Wien, där så gott som

hela gänget satt med och funderade från det ena till det andra. Hastigt och lustigt hade det beslutats att ett företag skulle grundas, och lika självklart stod beslutet att företaget skulle erbjuda konsulttjänster. Ett gemensamt intresse för ”management consulting” och den minimala risken tack vare de i stort sett obefi ntliga löpande kostnaderna, var något som lockade. Grabbarna är dessutom vänner sedan länge, så att pröva vingarna tillsammans i praktiken utanför skolans skyddande väggar kändes tryggt trots allt.

- Vi insåg att alla hade haft liknande tankar men saknat energi att gå vidare ensamma. De kändes därför naturligt

att bli företagare tillsammans, förklarar Ville.

Företaget erbjuder alltså konsult-tjänster, och har i praktiken arbetat mest med start-ups och småföretag, och varit en stöttepelare då det krävts kompetens inom marknadsföring eller strategifrågor.

- Vad vi försöker göra är att hjälpa andra entreprenörer och småföretagare genom att förse dem med ett businessperspektiv på deras verksamhet, till ett överkomligare pris än större konsultföretag, säger Henrik.

Eft ersom herremännen är så pass manga, och i och med att de alla är i slutskedet av sina studier och nästan

alla i gänget läser olika huvudämnen, kan de stoltsera med en mycket bred kunskap inom ekonomi. De berättar ändå att den mytomspunna friheten

i att driva ett eget företag tyvärr är en myt, då de är duktiga på att delegera uppgift er till varandra. Devisen ”frihet under ansvar” är något Gustaf tycker skildrar vardagen då man driver eget företag. För närvarande är

Text: Viljam LiljerothBilder: Emil Lagerroos

”Projekten vi jobbat

med har på många

sätt stött studierna

och vice versa”

EGENFÖRETAGARE PÅ HANKEN: DEL 3

HANKEITEN 04/2015 29

dock företagets verksamhet projekt baserad, och att kombinera den med studierna är ingen oöverkomlig utmaning. Alla ser att deras studier hjälpt dem i företagandet på ett eller annat sätt, och att företaget fungerat bra som deras “sidoprojekt”. Det kan trots allt vara utmanande att balansera tiden mellan studier och arbete.

- Företagandet är i detta skede främst en hobby och projekten vi jobbat med har på många sätt stött studierna och vice versa, vilket gjort studerande och företagande till en väl fungerande kombination, anser Alf-Oskar.

Jonas instämmer med Alf-Oskar. Han ser även kombinationen mellan studier och företagande som en givande sammansättning.

- Eft ersom att vi är många i företaget så är tidtabellerna väldigt fl exibla. Det

fi nns nog alltid tid för både studier och arbete, tycker Jonas.

Sällskapet är påtagligt enigt om att det enklaste med egenföretagandet är att starta företaget, och det svåra är att etablera sig, att hålla verksamheten igång, och att utveckla nya rutiner.. Att få synlighet är också det en utmaning i sig, men word-of-mouth har visat

sig vara guld värt vad kommit till att nå ut till nya kunder, och företagets marknadsföring har hittills gått ut på att sprida ordet i sina kontaktnät.Ska man tro på herremännen bakom

Kipinä consulting ser framtiden relativt ljus ut för småföretagare i Finland. Synligheten och plattformen för idéutbyte som till exempel Slush skapar, i kombination med en framåtsträvande anda, skapar en god språngbräda. Killarna har ändå båda fötterna stadigt på jorden och konstaterar att det krävs (många) idéer innan man hitter ett lönsamt koncept. De menar att misslyckanden är lärdomar på vägen till den stora framgången.

Det känns ibland som att företagare inte är något man blir (åtminstone inte i vuxen ålder), utan det är något som man föds som, menar gänget, och tycker att det krävs en viss inställning och mentalitet för att bli en framgångsrik egenföretagare. Trots allt är de enade om en fråga; bara man vågar ta steget ut fi nns praktiskt taget väldigt lite att förlora och väldigt mycket att vinna på med att bli företagare.

Kipinä Consulting:s tre tips till de som vill bli företagare!

1. Fokusera på kunden.2. Kom igång så fort som möjligt, saker och ting löser sig på vägen.3. Var beredd att ändra på saker.

”Det fi nns nog alltid

tid för både studier

och arbete”

HANKEITEN 04/201530

LIVET PÅ HANKEN

Största delen av oss har antagligen någon gång fått höra en elak

kommentar, fått en kall blick eller en armbåge i sidan. De fl esta av oss har väl någon gång även börjat må dåligt på grund av att vi är annorlunda, på grund av att vi inte har eller tänker exakt som människorna omkring oss. Det är ingen nyhet att alla inte kan vara kompis med alla, men det är väl ingen orsak till att vara elak? Under högtider som julen händer det lätt att vissa blir utanför eller känner sig nedtryckta. Julefrid med allt det innebär; empati och gemenskap, är något fi nt vi borde ta vara på. Så klart borde vi alltid tänka på andra, men speciellt kan vi ta hänsyn under juletider. Är det rätt eller acceptabelt att vara elak mot någon om man har en tillräckligt bra orsak? Och vad är i så fall en tillräckligt bra orsak? Tyvärr är hemska ord och elaka blickar en vardag för vissa människor. Det fi nns de som dagligen får höra hur otillräckliga de är, att de inte är värda något. Frågan återstår dock, fastän mobbningens existens är ett faktum, skall vi bara leva med att vissa blir mobbade?

Fast man inte tänker på det så kan någon i ens närhet känna sig utanför eller mobbad. Kanske har personen i fråga ett fl ertal gånger blivit utanför och inte bjudits med, eller kanske får den regelbundet elaka eller sarkastiska kommentarer. Viktigt att lyft a fram är även att det fi nns så mycket olika sätt att mobba på, det behöver inte vara en fysisk handling utan kan även vara

Text: Alina Anderson Grafi k: Laura Aaltonen

EN GOD JUL TILL ALLA

psykiskt. Det som många inte tänker på är att skryt, och att framhäva sig själv för mycket, också kan få andra att känna sig dåliga. Speciellt nu under juletider så är det vanligt att man börjar prata om vart man tänker åka över jullovet och vad man önskar sig i julklapp. Det är såklart okej att med sina vänner diskutera planer och önskemål, men det kan vara bra att hålla i baktanke att dessa ämnen kan vara känsliga för vissa. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att alla inte ens vill ha det nyaste av det nya eller åka utomlands över jullovet. Det fi nns även människor som säkert aldrig ens skulle kunna drömma om detta – då ekonomin helt enkelt inte tillåter detta. Vad än orsaken är till att den nyaste macbooken inte ligger bland precis allas högar av julklappar, borde ju inte spela någon roll. Att ge kommentarer som ”du tänker inte åka någonstans?” eller ”fi ck du bara en klocka?!” är totalt onödiga. Man kanske inte alltid tänker på det när man glad och upprymd berättar om sina egna jullovsplaner - för vissa är julen totalt annorlunda. Alla har inte råd att varje jul resa till Th ailand eller ge sina barn en bil i julklapp. Det kan förorsaka väldigt stor ångest för dem som tycker att de blir utanför när de inte har möjlighet till samma slags jul som kompisarna. Alla fi rar jul på eget sätt med egen budget och stil. Allmänt är det viktigt att tänka på att kunna tala om annat än pengar och hur mycket fi na och dyra saker man

själv har. Dagens samhälle är väldigt fokuserat på just dessa saker vilket lätt gör dem till vanliga samtalsämnen bland studenter. Det är bra att komma ihåg att en människas värde inte kan mätas i pengar och att alla är lika värda oavsett socioekonomisk bakgrund. Ett problem är t.ex. att de i kompisgänget som har pengar till förfogande bestämmer vad gänget skall göra och oft ast blir detta dyrt för dem som inte har råd att gå ut och äta eller på bio varje vecka. Det fi nns mycket man kan göra utan att spendera en massa och som ändå är minst lika kul. Detta spenderande kan också få någon i gänget att känna sig utanför, ifall ingen förstår då man berättar att man inte har råd med alla dessa saker. Att sällan kunna delta i aktiviteter med ditt kompisgäng kan leda till att man börjar känna sig ensam och utfryst. Att försöka vara vänlig mot alla, är något som inte kräver allt för mycket och som verkligen kan göra en stor skillnad. Man behöver inte umgås med alla och tycka om alla. Dock kan ett simpelt hej eller ett leende göra en stor skillnad – både på jobbet och i skolan. Varför söka en orsak till att vara ovänlig, då det bara gör skada? Speciellt nu när julen är bakom hörnet vill jag uppmana alla som läser detta att delta i spridningen av julefrid. Håll detta i bakhuvudet och bidrag därmed till att alla, med ett leende på läpparna, kan njuta av denna jul!

Illustration: Maria Koppatz

HANKEITEN 04/2015 31

EN GOD JUL TILL ALLA

”Ett simpelt hej eller ett leende kan

göra en stor skillnad – både på jobbet

och i skolan.”

HANKEITEN 04/201532

LIVET PÅ HANKEN

RECEPT PEPPARKAKSKLADDKAKA

3 ägg3,5 dl socker2 tsk vaniljsocker5 msk kakaoen halv påse pepparkakskryddor2 dl vetemjöl150 g smält smör

Det här behöver du:

Sätt ugnen på 175 grader. Smörj en rund form och bröa den med krossade pepparkakssmulor.

Smält smöret och låt det svalna. Rör ihop ägg och socker i en bunke och rör ihop de torra ingredienserna skilt. Tillsätt de torra ingredienserna i ägg- och sockerblandingen och rör till sist ner smöret.

Häll smeten ner i den smörade och bröade formen och ställ kakan i ugnen i cirka 20-25 minuter. Till sist låter du den svalna i kylskåpet, så var inte orolig om den är lös i mitten när du tar ut den – den stelnar i kylan.

Så här gör du:

Recept: Christina SchaumanFoto: Fanny FrömanIllustration: Laura Aaltonen

HANKEITEN 04/2015 33

PEPPARKAKSKLADDKAKA HANKEITENS FRÅGESPORT

Text: Christina Schauman

FINLAND - TEKNOLOGI

3 poäng 2 poäng 1 poäng

113 x 48 x 22 mm stor och en vikt på 133 gram. Standardfärgen var vinröd, vit eller marinblå men färg och möns-ter gick att byta enligt eget behag med hjälp av skal.

En av världens mest sålda mobiltelefo-ner. Började tillverkas år 2000 och har tillverkats i 126 miljoner exemplar.

Nokias legendariska mobiltelefon som många haft i sin ungdom. Exempel på egenskaper är Snake, Space Impact och möjligheten att göra egna ento-niga ringsignaler.

FINLAND - EN PERSON

FINLAND - MAT OCH DRYCK

FINLAND - FLORA OCH FAUNA

FINLAND - GEOGRAFI

Var Finlands sjätte president 1944-1946, dog 1951 och ligger begraven på Sandudds begravningsplats i Helsing-fors.

Hade svenska som modersmål och spelade en stor roll i Finlands inbör-deskrig. År 2012 kom en fi nsk-keny-ansk fi lm ut om hans liv som väckte stor uppmärksamhet.

Är den enda person som innehaft titeln marskalk av Finland och hittas ridande på sin häst utanför Kiasma.

Denna delikatess spred sig i och med evakueringen av karelarna under an-dra världskriget.

Alces alces på latin. Detta djurs vikt kan överstiga 600 kilo.

En stad med en befolkning på ca 61 580 invånare. Är fj ärde största staden på Nordkalotten och språkligt enbart fi nsk.

Har oft ast en fyllning av ris men kan även hittas med korn-, morot- eller potatisfyllning.

Hittas i hela Finland och står för en stor del av vår jakt. Årligen fås nästan 75 procent av allt viltkött från detta djur.

Brändes till 90 procent ner av retire-rande tyska trupper under Lapplands-kriget.

Denna pirog brukar traditionellttoppas med äggsmör.

Skogens konung och världens största nu levande hjortdjur.

I denna stad hittas bland annat Lordi-tori, som fått namn eft er hårdrocks-bandet Lordi, och Santa Park som har mer än en miljon besökare om året.

Svar: 1) Nokia 3310 2) Mannerheim 3) Karelsk pirog 4) Älg 5) Rovaniemi

Försök lista ut svaret på varje fråga med så få ledtrådar som möjligt. Vet du svaret e er den första ledtråden, längst till vänster, ger det tre poäng för den aktuella frågan. E er andra ledtråden får du två poäng och e er sista ett. Svaren nns längst ner på sidan. Max poäng är 15. I och med att Finlands 98:e födelsedag nyligen rades, har fråge-sporten ett tydligt Finlandtema. Lycka till!

HÖRT I FOAJÉN

Det är åter igen dags för redaktionen att presentera resultatet av sitt spionage- projekt. Märk: ett gott skratt förlänger inte studietiden!

2.

4. 3.

1. SYSKONKÄRLEKENBrodern till sin syster:

”Kom sen ihåg att betala tillbaka din skuld!”Svaret: ”Ta det från mitt arv...”

BUSSRESAN”Hur vet man att en kille är finlandssvensk på bussen?Han öppar Jodel.”

IGNORANSEN”Allt utanför Ring 1 är Pampas, och alla utanför Hanken är humanister!”

SORGESTUNDEN”Idag var en sorglig dag på Hanken. Limumaskinen blev reparerad, och man får inte längre två Batteryn för priset av en liksom de senaste tre åren...”

5. PARTYPROBLEMET”Jag hinner inte kyla ner champagnen till kvällen så jag måste gå via Alko och köpa en färdigt nerkyld.”6. PINSAMHETEN

”Mina kostymbyxor sprack på kontoret så jag måste springa till Stockmann och köpa nya..”

SHS KANSLI

GENERALSEKRETERARE gensek@shs.fi

EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSSEKRETERARE kansli@shs.fi

FULLMÄKTIGEfullmaktige@shs.fi STYRELSEN

SOM HELHET styrelsen@shs.fi KÅRORDFÖRANDE johannes.hanhirova@shs.fi HÖGSKOLE- OCH SOCLALPOLITK antonia.backman@shs.fi UTBILDNINGSPOLITIK sofia.slotte@shs.fi KOMMUNIKATION OCH INTERNATIONELLA ÄRENDEN stina.wahlsten@shs.fi NÄRINGSLIVSANSVARIG rasmus.sinnemaa@shs.fi

KULTUR OCH IDROTT john.fast@shs.fi

FÖRVALTNING OCH UNDERHÅLL jerker.salokivi@shs.fi KOMMITTEER

INFORMATIONSKOMMITTÉN Hankeiten: chefred@shs.fi SHS.FI: webmaster@shs.fi GULNÄBBSKOMMITTÉN mami@shs.fi ÅRSFESTKOMMITTÉN afk@shs.fi EXCHANGE COMMITTEE ec@shs.fi INTERNATIONAL HELSINKI DAYS ihd@shs.fi MASTERS’ COMMITTEE matthew.wood@shs.fi

CASA NOSTRAkarri.lumivirta@shs.fi

KLUBBAR

ACADEMICAPS academicaps@shs.fi HANKINVEST board@hankinvest.org HANKENES hankenes@shs.fi NESU-SHS nesu-shs@nesu.net HANKEN YACHT CLUB hankenyachtclub@shs.fi HANKOFF hankoff@shs.fi HANKFUTSAL hankfutsal@shs.fi

HANKENS WHISKYSÄLLSKAP hws@shs.fi HANKENS ÖLSÄLLSKAP bisse@shs.fi HANKENS VINSÄLLSKAP vinstyrelse@shs.fi

KONTAKTUPPGIFTER PÅ SHS

SERIEIll

ustr

atio

n: A

ndre

as S

varv

ar

Banktjänster för unga 0 €.

Bättre så.

Konto, kort och nätbank avgiftsfritt för dig som är 18–26 år. Läs mera

om våra förmåner för unga på www.aktia.fi och boka en träff på num-

mer 0800 0 2470. Välkommen till Aktia Bank!