SJÖFART Kryssande miljöhot PROJEKTET Målarmusslans återkomst

ANDERS WIJKMAN:»Slopa moms på återvunnet material«

PÅ DJUPET:Skyddad strand väcker starka känslor

KRÖNIKAN:Viveca Lärn om barn­domens bohusjulle

Hav & VattenNUMMER 2 . 2015

ny tidning

Sveriges främsta turistö står inför sin årliga utmaning – att försörja sommarens mångdubblade befolkning

med dricksvatten.

Om Gotland torkar ut

2 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

24 Kommun kontra stat. Medborgare

mot myndighet. Få bestämmelser väcker lika starka känslor som lagen om strandskydd. Är det rimligt att tro att alla kan bli nöjda?

Strandtomt eller en tom strand?

»DET BÖR KOSTA MERAATT UTNYTTJA NATUREN«

10 Igenväxande vikar, algblomning och sjunkande grundvattennivåer. Gotland

står inför årets – ur vattenperspektiv - värsta årstid.

20 Efter snart 40 år inom svensk miljö rörelse förklarar Miljömåls-

utredningens nye ordförande Anders Wijkman (KD) varför ekonomutbildningen är en skandal.

Gotlandsdilemma

PÅ DJUPET

REPORTAGET

foto

kar

l mel

an

der

4 Rekordmånga kryssningsfartyg väntas anlöpa svenska hamnar

i sommar. För kommunerna betyder det välkomna intäkter. Samtidigt är resorna allt annat än miljövänliga.

9 Den raka fåran har återigen blivit en slingrande å. Efter 200 år har

Klingavälsån fått tillbaka sitt utseende. Förhoppningsvis ska det också få målarmusslan att leva där igen.

MILJÖFÖRSTÖRANDE KRYSSNINGAR

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST

FOTO

GÖ

TEB

OR

GS

HA

MN

36 Från en ranglig båt i Vinde l­älven fångar och märker Stig

Westbergh laxsmolt som är på väg till havet. Han önskar att fler av dem klarade sig förbi vattenkraftverket.

29 Den 26 maj är det dags för Havs­ och vatten forum,

konferensen som samlar alla som vill påverka vatten frågor – nu och i framtiden.

VATTENVÄNNEN SOM MÄRKER LAXEN

foto

evel

ina r

ön

nbä

ck

INNEHÅLL

INTERVJUN

foto

an

na si

mo

nss

on

illu

str

atio

n fe

lici

a fo

rte

s

29

»Inte bara för experter«

Havs- och vattenforum är en lite udda konferens. Inget tema, så få talare som möjligt och miljömål till lunch. De som deltar jobbar ofta med andra områden, som skog, gruvor eller stadsplanering.

– Vattenmiljö kan inte bli en fråga för bara biologer, kemister och andra vatten­experter. Vi människor behöver ju använda vatten i en mängd verksamheter. Därför är det

lika mycket en fråga om att hitta ett hållbart nyttjande, säger Björn Risinger, general­direktör på Havs­ och vatten­myndigheten, HaV.

För honom ger forumet viktig information. Han tar med sig synpunkter från deltagarna in i Havs­ och vattenmyndig­hetens verksamhetsplanering.

– Jag vet att jag inte är ensam om det, och att deltagarna inte bara tar med sig information

från HaV – utbytet deltagarna emellan är minst lika viktigt.

På årets upplaga av forumet kommer det att pratas mycket om åtgärder. Allt från goda exempel till långsiktig finansie­ring. Experter från HaV kommer att visa vad de arbetar med just nu, till exempel små avlopp, vattenåtgärder inom jordbruket eller snårig juridik kring vatten­verksamhet. Deltagarna själva ska ta med egna projekt som de dukar upp i en knyt konferens. Där kan man dela med sig av goda och dåliga erfarenheter, senaste forskningsresultaten eller nya metoder.

Årets Havs­ och vattenforum är 26–27 maj i Göteborg. PIA AHNLUND

Havs- och vattenforum är konferensen som samlar alla som vill påverka vattenfrågor. – Bra vatten kan inte bli en fråga bara för experter, säger Björn Risinger, general-direktör på Havs- och vattenmyndigheten.

HaVNYTT Miljökvalitetsnormer, vattenförekomster, kraftigt modifierat vatten och deskriptorer. Visst, ibland blir det lite fikonspråk när vi på myndig-hetssidan ska tala om miljöfrågor och försöka skapa delaktighet i arbetet för bättre vattenmiljö.

Jag hoppas att du under våren haft möjlighet att ta del av såväl vatten-myndigheternas förslag till förvalt-ningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram, som Havs- och vattenmyndighetens förslag till åtgärds-program för havsmiljön. Nu kommer vi ta del av alla inkomna synpunkter för att förbättra förslagen och förbereda för beslut under hösten.

Med det stora engagemang som märkts lokalt, hoppas jag verkligen att vi ska se till att de lokala ambitionerna i vatten-vården ska möta EU:s och riksdagens politiska mål om levande hav, sjöar och vattendrag. Det är ingen tvekan om att framgången sedan hänger på rader av lokala beslut – som VA-frågor, kommu-nernas översiktsplaner, detaljplaner och kommunernas drift och upphandling.Det behövs mer och bättre vägledning för det lokala arbetet, får vi ofta höra. Och nu har vi på HaV ansträngt oss för att möta det, med vägledningen till

dig som arbetar med små avlopp på kommunal nivå. På vår hemsida finns nu praktiska tillsynsråd, checklistor, manualer och information.

I grunden ska dock var och en ta ansvar för miljön. Enkelt uttryckt – har du ordnat så att ditt avlopp inte försämrar vattenmiljön? Annars är det dags att göra något åt saken, oavsett om du bor i stan eller på landsbygden. Vi behöver alla hjälpa till för att minska trycket på våra sjöar och vattendrag. Till sist tjänar vi alla på ett levande hav.

BJÖRN RISINGE RGeneraldirektör

Havs- och vattenmyndighetenbjorn.risinger@havochvatten.se

Goda exempel, nya metoder och spännande projekt. På Havs- och vattenforum bidrar deltagarna med innehåll.

FOTO

JOH

AN

NES

BER

NER

FOTO

KAT

SIN

GER

3

80 vattenprojekt tävlar om att vinna LRF:s, SKL:s och HaV:s nya vattenpris Sjöstjärnan. Vinnaren koras på Havs- och vattenforum, 26 maj i Göteborg.

För fem år sedan började BP:s oljerigg Deepwater Horizon i Mexikanska gulfen läcka olja. National Wildlife Federation har nu släppt en rapport om läget i områdena kring oljeriggen. Enligt den lider minst tjugo olika djurarter fortfarande av oljan.

KALLT

VARMT

LEDARE

Ansvarig utgivare: Maud Larsen 070-865 52 10 maud.larsen@havochvatten.se Redaktör: Kasper Holgers och Karin Fingal, redaktion@havochvatten.se Projektledare: Marit Larsdotter marit@reportageborsen.se Art director & bildredaktör: Pär Ljung/Offside Press

Adress: Hav & Vatten, Havs- och vattenmyndigheten, Box 11 930, 404 39 Göteborg. Besöksadress: Gullbergs Strandgata 15, Göteborg. E­post: redaktion@havochvatten.se Webb: havochvatten.se/tidning Tryck: Sörmlands Grafiska AB ISSN: 2002-0252 Tidningen produceras i samarbete med Offside Press AB. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material i Hav & Vatten publiceras även på havochvatten.se samt lagras elektroniskt i tidningens arkiv. Förbehåll mot denna publicering medges normalt inte. Hav & Vatten ges ut av Havs- och vattenmyndigheten, men speglar inte nödvändigtvis myndighetens åsikter. Tidningen ska bidra till ett ökat intresse för havs- och vattenmiljöfrågor. Enbart de blå sidorna 29–33 är att betrakta som myndighetens officiella linje. Föredrar du att läsa på skärm – läs tidningen på havochvatten.se/tidning. Där kan du även avbeställa ditt pappersexemplar.

Hav&Vatten

D irekt efter att vårt första nummer av tidningen kom ut, fick vi en jättebra fråga från en nyvald kommunpolitiker: Vem gör vad i Vattensverige? Det är en sådan fråga som jag är glad att någon annan ställde, eftersom jag borde kunna svara på den själv. Nu kunde jag med en god förevändning kontakta några av medarbetarna här på Havs- och vattenmyndigheten. Jag fick bekräftat det jag länge misstänkt. Det är inte så självklart, utan tvärtom

ganska knepigt, att få koll på ansvarsfördelningen i Vattensverige. Vi hoppas att vi har hjälpt till att öka tydligheten genom den bild vi presenterar på sidan 6.

Ämnet som frågan tar upp är dessutom högaktuellt. För några veckor sedan presenterades nämligen rapporten från en utredning, SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete. I den föreslår utredaren bland annat att regeringen ska göra en översyn av hur ansvaret för

tillsyn, tillsynsvägledning och tillståndsprövning ser ut. Här är i dag flera myndig heter involverade: kommuner, länsstyrelser och myndigheter på nationell nivå som till exempel Naturvårdsverket

och Havs- och vattenmyndigheten. Om det blir några förändringar kommer vi kanske behöva rita om vår bild i tidningen. Utredningen beställdes av den förra regeringen och innehållet än så länge bara förslag.

Jag vet i alla fall att förr i världen var det min pappa som hade tillsynsansvaret för hur rena mina fötter skulle vara. Under somrarna var det han som bestämde när det var dags att gå ner till havet och låta sanden slipa fotsulorna rena. Nuförtiden är det jag själv som bestämmer. Om jag under lata sommarveckor saknar ork och lust, nöjer jag mig med att peta bort smutsen mellan tårna.

Glad sommar!

PS. Det har strömmat in kommentarer på första numret av Hav & Vatten. Om ni vill läsa finns en del av dem upplagda på vår hemsida. Helt kort säger jag: Vi är väldigt stolta. Stort tack, alla!

En klok fråga i rättan tid

»Jag vet i alla fall att förr i världen var det min pappa som hade tillsynsansvaret för hur rena

mina fötter skulle vara.«

MER INFO PÅ NÄTETVill du veta mer om vår verksamhet? Klicka in på havochvatten.se

MAUD LARSE NKommunikationschef

Havs- och vattenmyndigheten

foto

joh

an

nes

ber

ner

Återvinn din tidning

4 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

Välkommen till andra numret av vår tidning Hav & Vatten. Tycker du något om tidningen? Hör gärna av dig till oss på redaktion@havochvatten.se

SÖTT&SALTAntalet liter vatten som går åt för att producera

en kopp kaffe.

Antal dagar en människa klarar sig utan vatten. Mat klarar man sig

däremot utan i flera veckor.

Reserekord hotar miljön

Y Kryssningsresorna till Norden och Östersjöregionen har ökat kraftigt. Sedan

i början av 2000-talet har antalet passagerare näst intill fyrdubblats. Kustkommunerna får ta del av vinsterna i form av hamnavgifter och skattekronor.

Men kryssningsturismen har ett pris för miljön och klimatet, menar humanekologi- och turistprofessorn Stefan Gössling. Så högt att det inte är hållbart i längden.

– Om vi vill ta klimatfrågan på allvar får vi fundera på om vi kan fortsätta med så här energiintensiva resor, säger Stefan Gössling.

Miljöbelastning för resor räknas ut i form av koldioxidutsläpp per person och dag. Studier visar att utsläpp från just kryssningsresor ligger på höga nivåer. För en tiodagarskryssning landar en resenär på totalt två ton koldioxid.

– På tio dagar når en kryssningsresenär upp till vad som anses vara hållbara utsläpp för en person under ett halvår, säger Stefan Gössling.

I Sverige är det Stockholm som tar emot flest passagerare. I år räknar man med att ta emot en halv miljon kryssningsresenärer, flest någonsin. Styrelsen för Stockholms Hamn AB leds av Stefan Hansson (S). Han understryker turismens ekonomiska betydelse och menar att hamnarna gör vad de kan för att påverka rederierna i en mer miljövänlig riktning:

– Jag skulle säga att Stockholms hamnar har ett gott miljöarbete inom det vi kan påverka. För fartygen jobbar vi med olika miljöaspekter, bland annat elanslutning av fartyg vid kaj som minskar både buller och luftutsläpp.

En annan del är miljö-rabatter på hamnavgifter, där mer miljöanpassade fartyg får lägre avgift.

Dessutom erbjuds fartygen sopsortering och att lämna avloppsvatten. Stefan Hansson medger dock att flera saker, som att lämna avlopps-vatten, är frivilligt för rederierna.

– Visst kan vi göra mer, men det är en balans mellan att motsätta sig att ha stora fartyg och att vilja ha turismen i regionen. Vinsten går tillbaka till kommunen och kan återinvesteras i miljöstödjande verksamheter. När det gäller avfallshanteringen spelar andra länders lagstiftning in och det vore bra med en samsyn för hamnarna runt Östersjön, säger Stefan Hansson. O KASPE R HOLGE RS

i siffror

140Så många liter vatten läcker en vattenledning

per timma, från ett hål stort som en blyertspenna.

2 000

4

Svenska hamnar tar i år emot rekordmånga passagerare från kryssningsfartyg. Kustkommuner, med Stockholm i spetsen, räknar med kraftiga inkomster. Men resorna får kritik från forskare.

ÅR 2000 2005 2010 2014 2015* Stockholm 157 000 250 000 415 000 470 000 500 000 Göteborg 3 400 12 700 51 730 107 971 100 000 Visby 48 339 113 387 52 067 57 600 56 000 Malmö ­ 523 850 32 500 33 000 Helsingborg 6 266 5 984 15 648 4 800 7 800 Kalmar 4 100 2 134 325 1 500 1 000 Karlskrona ­ 1 350 1 000 3 230 580

Källa: Cruise Baltic. *= Uppskattning.

FOTO GÖTEBORGS HAMN

Fyra kryssningsfartyg på väg in i Göteborgs Hamn i fjol. Antalet besökare som kommer till staden med kryssnings-fartyg har dubblats de senaste åren.

ANTALET KRYSSNINGSPASSAGERARE TILL SVENSKA STÄDER

5

»Det är en kul teknik, vi vill se om den kan

användas även i Sverige.« Robert Nordqvist testar Sveriges första

flytande solceller på en sjö i Värmland.

»Växterna behöver mer tid för att återhämta sig.«Artrikedomen ökar – långsamt – i de res­taurerade norrländska timmer flottningsvattnen, konstaterar Lenka Kuglerová, Umeå universitet.

»Utan politiska föränd-ringar och

effektivare sätt att hushålla med våra vattenresurser, riskerar vi en farligare värld.«Biståndsminister Isabella Lövin talade på Världsvattendagen.

BUBBEL

FOTO

PR

IVAT

A

FOTO

PR

IVAT

Mindre försurning än väntat efter branden

Y Vid skogsbränder förstörs växtligheten i de övre marklagren och ämnen som

finns där kan frigöras och spolas bort till vattendrag.

– För oss var branden en möjlighet att bygga upp mer kunskap om hur vattenmiljöer påverkas, vilka kemiska reaktioner som kan uppstå i olika landskapsmiljöer, säger Stephan Köhler, professor i miljögeokemi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

I området finns flera våtmarker, bland annat Märrsjön och Gärrsjöbäcken som sedan flera år ingår i den svenska miljöövervakningen. Båda är försurade men hade börjat återhämta sig. Frågan är om tillförseln av aska med dess basiska ämnen kommer att minska försur-ningen? Eller kommer frigörandet av svavel och kväve från marken att förvärra läget?

Havs- och vattenmyndigheten och Läns-styrelsen i Västmanlands län finansierar ett

projekt som ska pågå i tre år. Hittills har 150 prover tagits i nio olika områden och i 13 sjöar.

– De första analyserna visar att »surstöten«, alltså urlakningen av svavel och kväve, är mindre än vi trodde. Tillförseln av

aska har i viss mån motverkat försurningen. Vi har än så länge inte sett någon urlakning av tungmetaller, säger Stephan Köhler.

Via släckmedel tillfördes också stora mängder av ammoniumsulfat som nu läcker ut från skogen, en slags gödsling som kan hjälpa växter att snabbt återetablera sig men som också kan leda till övergödning i bäckarna och sjöar.

– Vi ska nu undersöka vilka biologiska effekter branden har haft, säger Stephan Köhler. O LE NA OLSSON

Förra sommaren rasade skogsbranden i Västmanland, den största i Sverige sedan 1950-talet. Nu kommer den första rapporten om hur sjöar och vattendrag påverkades.

Stephan Köhler.

Branden i Västmanland förra sommaren krävde en enorm räddningsinsats, bland annat här i Gamleby strax norr om Ängelsberg. Under tre år ska forskare undersöka hur naturen påverkades av både branden och släckningsmedlen.

FOTO

OR

RE

PON

TUS

/ A

FTO

NB

LAD

ET /

IBL

BIL

DBY

RÅ

»Det är en jätteresurs som vi varit dåliga på att utnyttja.« Conny Elf, fiskesamordnare på Bergs kommun, om satsningen på att bli en av Sveriges bästa fiske­destinationer.

6 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

SÖTT & SALT

De ansvarar för vårt vattenMyndigheter, departement, länsstyrelser, kommuner, privatpersoner ... förvirrande många har ansvar för vattnet i Sverige – beroende på var vattnet befinner sig. Men vem gör egentligen vad? Hav & Vatten reder ut begreppen.

ALLA SJÖAR, HAV OCH VATTENDRAG EU påverkar havsmiljö- och vattenpolitiken i Sverige genom direktiv, som vattendirektivet och havsmiljödirektivet. Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål, varav flera berör vatten och havsmiljö. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, genomför miljöpolitiken på regeringens uppdrag, genom att driva på och stödja kommuner och länsstyrelser som utför arbetet. Länsstyrelserna arbetar med vatten- och miljöfrågor i länen. Inom länsstyrelserna finns fem regionala vattenmyndigheter som samordnar arbetet med att bevara och förbättra kvaliteten i våra vatten inom vattendistrikten. Kommunerna ansvarar för att förvalta sina vatten genom planering, tillsyn och andra åtgärder. Många data om våra vatten finns samlade i Vatteninformationssystem Sverige, VISS.

GRUNDVATTEN OCH BRUNN Sveriges geologiska under-sökning, SGU, ansvarar för att vi ska nå miljökvalitetsmålet om ett grundvatten av god kvalitet. En brunnsborrare måste alltid lämna uppgifter om brunnen till SGU. Den enskilde brunnsägaren ansvarar själv för sitt dricksvatten, men får råd av Livsmedelsverket.

SMÅ AVLOPP OCH AVLOPPS-RENINGSVERK Små avlopp har fastighets ägaren ansvar för, och kommunen utövar tillsynen. HaV och Naturvårds-verket vägleder kommunerna och länsstyrelserna i deras tillsyn av avloppsanläggningar. HaVs vägledning gäller små avlopp, Naturvårdsverkets större avloppsreningsverk (för fler än 200 personer).

VATTENVERK OCH VATTENSKYDDSOMRÅDEN Kommunerna har ansvar för driften och kontrollen av vattenverk, efter vägledning från Livsmedelsverket, som arbetar för att säkra att dricksvattnet har god kvalitet. Vattenskyddsområden ska skydda råvattnet som sedan blir dricksvatten. Länsstyrelserna eller kommunerna beslutar om vattenskyddsområden. Det påverkar sedan användningen av marken inom skyddsområdena.

BADPLATSER Kommunerna har ansvar för att kontrollera badvattnet på större badplatser. De rapporterar in sina data till badplatsen.folkhalsomyndig-heten.se. Av HaV får de föreskrifter om hur de ska utföra kontrollerna.

ÖVERSVÄMNING OCH RASRISK Kommunerna ansvarar för planering av byggande och hur man tar hand om dagvattnet. De får vägledning av Boverket och Naturvårdsverket. I sina beräkningar tar kommunerna med risk för ras och översvämningar. Statens geotekniska institut, SGI, arbetar för ett säkert byggande utan ras- eller skredrisk. SMHI gör prognoser för framtida klimatförändringar som kan innebära vattennivåhöjningar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, arbetar förebyggande för att undvika olyckor. Vid olyckor ger de stöd till ansvariga. Länsstyrelserna granskar kommunernas arbete.

VATTENVERKSAMHETER OCH INDUSTRIERNaturvårdsverket vägleder kommuner och länsstyrelser som ska kontrollera miljö farliga industrier med utsläpp till vatten. HaV vägleder länsstyrelserna, som utövar tillsyn över vattenverksamhet.

DIKEN OCH VÅTMARKER Naturvårdsverket vägleder länsstyrelser för kontroll och uppföljning av diken på lands-bygden och landets våtmarker.

Fotnot: Självklart finns det flera frågor och långt fler aktörer i Sverige som på olika vis ansvarar för vårt vatten. Vi har inte kunnat få med allt här. Under våren 2015 kom också Miljömyndighetsutredningens rapport, som föreslår en del föränd-

ringar kring vem som ska göra vad i Vattensverige. Så nästa gång vi ritar den här bilden, kanske den ser annorlunda ut.

GR

AF

IK T

HO

MA

S Ö

HR

LIN

G

VATTENOMRÅDEN OCH FISKE Vattenområden ägs privat, men kommunen eller staten är också stora vattenområdes-ägare. Fiskerätten är privat, man kan äga vatten med fiskerätt. HaV och Jordbruksverket ansvarar tillsammans för fritidsfisket. Yrkesfisket styrs övergripande av beslut på EU-nivå. HaV har ansvar för föreskrifter och kontroll i Sverige.

7

Karin Jonsson (C), ansvarig för miljö- och klimatfrågor, Norrköpings kommun:

– Vi håller på och inventerar

enskilda avlopp nu, och det har vi gjort i flera års tid. Vi har bland annat informationsmöten för allmänheten där vi ger tips och råd om hur man kan göra med sina avlopp. Förr var det väldigt stort motstånd, men jag tycker det har ändrats. Förståelsen har ökat.

Monica Neptun (FP), ordförande i tekniknämnden, Kungsbacka kommun:

– Vi ligger bra till i Kungsbacka kommun, de

enskilda avloppen är en prioriterad fråga. Vi har mycket landsbygd i kommunen och man kan alltid önska att det var gjort i går, men vi jobbar kontinuerligt med att få kontroll på avloppen.

Anders Fjällborg, miljöchef Kiruna kommun:

– Det finns inte många äldre avlopp här, de flesta fritidshus har

nyare. Vi har runt 2 000 enskilda avlopp men vi har inga områden med över gödning på grund av enskilda avlopp. Vi har i stort sett inga jordbruk heller, som ju leder till övergödning. I vissa områden inventerar vi, som i en by där vi vet att det är dåliga markförhållanden.

MOT VÄGGEN Drygt 300 000 av landets enskilda avlopp tros vara icke godkända. Har ni koll på läget i er kommun?

Finska båtägare har vant sig vid toatankarKommer toatanken att explodera? Stinka? Eller kosta skjortan? När fritidsbåtar förbjöds att släppa ut sitt toalettavfall i havet i Finland, för över tio år sedan, var båtägarna lika skeptiska som de svenska. Men nu har de vänt.

Y Som sista land kring Östersjön införde Sverige för några veckor sedan förbud

för fritidsbåtar att släppa ut sitt toalettavfall i havet. Finland var däremot det första landet. Aija Kaski, generalsekreterare på organisatio-nen Håll skärgården ren, var med om hela processen.

– Det är en fråga som väcker ganska stora känslor. Ingen vill borra hål i sin båt. Alla frågor som jag har förstått att ni har i Sverige nu, de hade vi då.

Håll skärgården ren hjälpte myndigheterna att genomföra förbudet. De startade ett frivilligt råd med 40 båtägare som hade olika typer av fritidsbåtar. Dessa fick gratis hjälp att installera toalettankar i sina båtar. I utbyte rapporterade de hur det gick och om hamnarnas mottagnings-

system fungerade. Aija Kaski och hennes kollegor skickade vidare informationen till miljö myndigheten.

– Jag tror det var viktigt att våra myndigheter inte funderade så mycket på hur de skulle straffa folk, utan istället på att man kanske behövde tänka om kring vissa saker, säger hon.

Det finns inga siffror på om förbudet förbättrat havsmiljön i Finland.

– Alla vet ju att båtfolket orsakar en mycket liten del av miljö problemen, men det kan ha stor lokal betydelse, i en grund naturhamn eller i en liten vik.

Numera behöver hon inte längre stå på varenda båtmässa och förklara förbudet och hur det ska efterlevas, som hon gjorde de första åren.

– Det är ingen som ifrågasätter det längre. Det är en helt naturlig del av båtlivet nu. KARIN FINGAL

U Se till att pumpen klarar så många gäster som hamnen brukar ha. U Håll alltid tom plats framför pumpen. U Ta inte betalt.

AIJA KASKIS TIPS TILL SVENSKA HAMNAR:

Sedan 2005 har det varit förbjudet med toatömning i vattnet i Finland. Alla fritidsbåtar med vattentoalett måste vara försedda med ett sugtömningssystem som man kan koppla ihop med en sugtömningsanläggning.

FOTO

HÅ

LL S

KÄ

RG

ÅR

DE

N R

EN

foto

an

na

re

hn

be

rg

FOTO

PR

IVAT

FOTO

PR

IVAT

8 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

AKTUELLA PROJEKTAKTUELLA PROJEKT

3 Var: KungshamnVad: Fiskavfall blir biogas

Om projektet: På industri-området vid Kungshamns fiskfabriker ska fiskavfallet framöver tas om hand och bli till biogas. Gasen ska omvandlas till el, varmvatten och kylvatten som kan användas i bland annat industrin. Restmaterialet blir biogödsel. Bolaget Rena hav siktar på att starta anlägg-ningen senast nästa år.

8 Var: VästeråsVad: Samlad vattenvård för Mälaren

Om projektet: Med »Mälaren – en sjö för miljoner« vill Mälarens vattenvårdsförbund öka miljöåtgärderna i sjön. 22 kommuner ingår i nuvarande fas, där målet är att nå kraven för god vattenkvalitet till 2021. Med Vattenmyndigheten Norra Östersjön som ansvarig hoppas man i höst få EU-projektet

»Life IP North Baltic« och där blanda in vattendistriktets aktörer och 74 kommuner.

1 Var: DoroteaVad: Fler lekbottnar för öring

Om projektet: Dorotea och Vilhelmina kommun kommer under tre års tid arbeta med lokala fiskeorganisationer för att återskapa lekbottnar för öring. Med hjälp av den svenska Hartijoki-metoden används grus och sten som redan finns i vattendragen. Länsstyrelsen i Västerbotten ger bidrag i form av ett lokalt naturvårdsprojekt, LONA.

5 Var: Jåhkågasska tjielldeVad: Åtgärder för våtmarker

Om projektet: För att skona våtmarkerna i fjällen kommer samebyn Jåhkågasska tjiellde under kommande år att arbeta med planer för körning i terrängen. Bland annat ska broar och leder för barmarks-körningen förbättras. Projektet får bidrag från Länsstyrelsen i Västerbotten.

6 Var: RuskseleVad: Restaurering av vattendrag

Om projektet: Umeå universitet är projektägare för Vindel River Life, som restaurerar flottade biflöden till Vindelälven. Målet är att återfå en varierad miljö och bättre livsutrymme för skyddsvärda arter. Projektet är delvis finansierat av EU:s miljöfond.

4 Var: GöteborgVad: Arktisk alg renar

avfallsvattenOm projektet: Swedish algae factory har börjat tillverka råolja i alg odlingar, som ska kunna använ-das till fordonsbränsle. Råvaran är en egenupptäckt arktisk alg som ska växa bra i svenskt klimat. Alganlägg-ningarna kan ta upp koldioxid, fosfor och kväve, och kan även användas för att rena avfallsvatten.

7 Var: UppsalaVad: Åtgärder för Asp

Om projektet: Målet är att öka rekryteringen av fiskarten asp inom regionen. Ett samarbete mellan flera länsstyrelser, med fokus på att öka antalet möjliga lekområden.

9 Var: KvädöfjärdenVad: Undersöker gåta med försämrad

fiskhälsaOm projektet: Forskare från bland annat Göteborgs universitet kartlägger vad den dåliga hälsan hos abborre och tånglake i Östergötland beror på. Miljögifter eller andra miljöfaktorer? En intressant omständighet är att man varken hittat miljöfarliga utsläpp eller större kvantiteter av miljöfarliga ämnen i området.

Här är tio av de projekt som kommuner, organisationer och företag just nu arbetar med runt om i Vattensverige. För tillfället pågår allt från att bygga lekbottnar för öringar till att producera biogas med hjälp av arktiska alger.

2 Var: ÖrebroVad: Utsläpp från gruvor

Om projektet: Forskare vid Örebro universitet ska i ett treårigt projekt undersöka effekter av utsläpp av metaller från fyra gruvor. I ett pågående projekt vid sjön Hornträsket har man fått resultat som tyder på att en nedlagd gruvas utsläpp, som hamnat i sjön, är mindre än man kunde förvänta sig.

På gång i Vattensverige

9

FOTO

JOH

AN

HA

MM

AR

Slingrig å ska hjälpa målarmusslan

Y Klingavälsåns dalgång mellan Sjöbo och Veberöd är ett av Skånes största

naturreservat. Fram till början av 1800-talet hade ån där ett kraftigt slingrande lopp. Men för 200 år sedan rätades den ut och fick en rak fåra. Som en del i projektet Målarmusslans återkomst har ån restaurerats och återfått sin ursprungliga karaktär. Målet med projektet har varit att återskapa livsmiljön för den hotade tjockskaliga målarmusslan och minska läckaget av näringsämnen ut i havet.

– Den tjockskaliga målarmusslan är en bra signalart. Välmående populationer indikerar god vattenkvalitet – de är beroende av att andra arter finns och trivs i vattnet, säger projekt-ledaren Ivan Olsson på länsstyrelsen i Skåne.

Den tjockskaliga målarmusslan har höga krav på en varierad livsmiljö. Som larv lever musslan som parasit hos olika fiskarter. En viktig del i projektet är därför att skapa miljöer där även musslans värdfiskar trivs. I Klinga väls ån har bland annat en gammal

kvarndamm rivits och en mer varierad botten-struktur skapats för att ge bättre livsmiljöer för målarmusslans värdfiskar.

Ivan Olsson tycker att det har varit en viktig tillgång att ha musslan som en tydlig symbol för projektet.

– Där är målarmusslan perfekt. Jag kan plocka upp den och visa för skolklasser och berätta att dess blotta existens är ett bevis på att det fortfarande finns hopp – kan vi få musslan att trivas kommer andra hotade arter också att trivas.

Den tjockskaliga målarmusslan, som har varit helt försvunnen från ån, har nu planterats tillbaka. Hur det går för den är för tidigt att svara på, men i ett liknande projekt i skånska Fyleån har insatserna gett positiva resultat på fiskfaunan, där flera av musslans värdfiskar har återvänt till ån.

– Nu hoppas vi på samma utveckling i Klingavälsån, säger Ivan Olsson. O

KARL-JOHAN NYLÉ N

Skånska Klingavälsån har återfått sin slingrande sträckning. Tack vare projektet Målarmusslans återkomst är nu flera arter på väg tillbaka till den skånska ån.

10 Var: Klingavälsån Vad: Återskapa livsmiljön för den

tjockskaliga målarmusslanOm projektet: Projektet Målarmusslans återkomst syftar till att förbättra vatten-kvalitet och livsmiljöer i tolv sydsvenska vattendrag, och på sikt i Östersjön. Det är ett 50-miljonersprojekt som löper under perioden 2012–2016. Stöd kommer från bland annat EU:s LIFE-fond, Havs- och vattenmyndigheten, Karlstads universitet och länsstyrelserna i Skåne, Blekinge, Kalmar, Jönköping, Östergötland och Södermanland.

Grävarbetet i Klingavälsån pågick under 2014 och har kostat cirka fem miljoner kronor. Delar av den har nu återfått sin slingrande sträckning.

Målarmusslan är en viktig pusselbit i ett levande ekosystem.

FOTO

CR

EAT

IVE

CO

MM

ON

S

10 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

REPORTAGET

Gotlandsdilemma

På en turistö som Gotland är vattnet både den största tillgången och den största utmaningen. Hav & Vatten besöker ön strax innan befolkningen mångdubblas.

text Christer Nilsson foto Karl Melander

11

På Tofta strand har traktens samfällighets-förening röjt sedan länge igenväxta områden.

Föreningen har fått hjälp av Skogsstyrelsen med själva röjningsarbetet. Bortfraktningen av riset sköts av Kurt Johansson och hans skogsmaskin.

12 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

å Gotland, ön som för många svenskar är synonym med sol, bad och skön avkoppling en vecka eller två på sommaren, råder stiltje. Högsäsongen känns ännu avlägsen och stränderna gapar tomma. Ett grått dis sänker sig som en våt filt över ön, och duggregnet strilar stilla.

– Just nu är det jättefint väder, om du frågar mig, säger Jonas Aaw och skrattar.

Jonas är chef för vattenavdelningen på Region Gotlands tekniska förvaltning. I slutet av mars i år kunde han och kollegorna konstatera att

vattennivån i Tingstäde träsk på norra Gotland var lägre än vad den har varit på över 30 år. Vattennivån låg sju centi meter under sin normala nivå. I vattenmängd räknat innebar det att ön saknade 280 000 kubikmeter potentiellt dricksvatten. Detta bara ett par månader innan grundvattnet de facto kommer att sina och vatten ur Tingstäde träsk – som är en sjö – blir en nödvändighet. Precis som det alltid blir, varje vår.

– Det är ingen bra början, om det skulle bli en torr sommar. Men om det här vädret, regnet, fortsätter, så kan det fyllas på igen. Och grundvattennivåerna är än så länge okej – det hade varit ännu värre om de också hade varit låga, säger Jonas Aaw.

T illgången på dricksvatten är Gotlands största problem och en ständig källa till oro och diskussion. Framför allt sommartid, då mångfalt fler än de

57 000 personer som är åretruntboende på ön, ska försörjas med vatten.

Gotland får det mesta av sitt dricksvatten från grund-vattnet, via ett trettiotal vattentäkter runt om på ön. Men en del vatten tas också från Tingstäde träsk. Och det behövs ofta.

Under ett normalår påbörjar man uttaget av vatten ur Tingstäde träsk någon gång i maj, och sedan stängs vatten-verket i Tingstäde vanligen av i november eller december. Under det gångna året påbörjades uttaget i maj men inte förrän i januari i år slutade man ta vatten ur träsket.

Roland Hoas är en av de ansvariga inom norra Gotlands vattenområde och har Tingstäde som bas. Minst en gång i veckan, året om, mäter han nivån i Tingstäde träsk. När Hav & Vatten följer med ut på en mätning i månadsskiftet mars–april, visar det sig att de oroväckande låga värdena som uppmätts någon vecka tidigare har, så att säga, regnat bort.

– Ja, titta! 45,8 meter över havet – det här regnet de

senaste dagarna har gett en del, utbrister han efter att ha låst upp grinden i gallret som stängslar in en simpel mätsticka i ett av utloppen från Tingstäde träsk.

Med vant öga slänger han en snabb blick på vattenlinjen och gläds åt vad han ser.

– När vi har 45 meter över havet har vi normal nivå. Det är via det utloppet som vatten tas till bygdens vatten -

verk, där det genomgår en omfattande renings process innan det går ut i ledningsnätet.

Så här på vårkanten står vattenverket, som ligger ett hundratal meter från mätstationen vid sjön, stilla. Inne i verket är bassängerna tomma, lamporna släckta.

Den stora utmaningen för Gotlands del är just den enormt varierande mängden människor som behöver vatten på

13

sommaren jämfört med på vintern. I Visby behövs normalt cirka 7 500 kubikmeter vatten på ett dygn, men på sommaren närmare 12 000 kubikmeter. I sommaridyllen Åminne på östsidan räcker fem till tio kubikmeter vatten gott och väl under ett vinterdygn – på sommaren krävs 100 kubikmeter. Lika mycket vatten behövs en sommardag på Fårö, där de boende vintertid gör av med blott tre till fem kubikmeter.

– På somrarna kör vi vatten i tankbil till Fårö när det är som värst, säger Roland Hoas.

A tt bevattningsförbud införs på hela, eller delar av, Gotland är snarare regel än undantag. Detta sker dock sällan före midsommar. Men sett till nuvarande

situation kan det mycket väl bli tidigare.

– Om träsket inte är fullt kan jag garantera att det blir ett tidigt bevattningsförbud i år, säger Jonas Aaw.

Om ett bevattningsförbud inte skulle räcka till, finns fler åtgärder.

– Det finns alternativ, men det är inte ofta de behöver användas. Vi kan sänka trycket i ledningarna, eller i värsta fall ransonera vattnet och säga att »ni i det här och det här området får bara duscha på jämna datum«. Men jag tror inte att en ransonering på det sättet någonsin har varit aktuellt i Sverige, säger Jonas Aaw.

Roland Hoas har arbetat i princip i hela sitt liv med vatten. Medan han promenerar längs strandkanten vid Tingstäde träsk berättar han om uppväxten i 1960-talets Visby.

– Min pappa jobbade också med vatten, vid vattentäkten

Roland Hoas basar över norra Gotlands vattenområde. »Just nu skickar vi 1 000 kubikmeter vatten per dygn till södra Gotland«, konstaterar han efter en blick på

sina skärmar. Samtidigt får han telefon från en kollega på norra Gotland där vattnet har sinat i kranen sedan

luft kommit in i ledningen.

Jonas Aaw

14 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

i Langs hage. När det var som mest ont om vatten minns jag att man sänkte trycket i ledningarna. Men det innebar att de som bodde på översta våningen i högre hus inte fick något vatten alls.

Roland Hoas var också med den där sommaren för 30 år sedan, då nivån i Tingstäde träsk var rekordlåg. Då var det mycket nära att man tvingades underskrida minimigränsen för vatten i träsket, 44,4 meter över havet.

– 1976 var vi nere på 44,44 meter. Det hade varit ett torrt år och vi hade inte lyckats få träsket fullt tidigare under året heller. Då lämnade vi in en begäran om att få ta ut mer vatten ur träsket än vad vattendomen som gällde då tillät. Men innan det hade gått igenom och beslutats hade det börjat regna, så vi behövde aldrig ta mer än vad vi redan hade rätt till, berättar Roland Hoas.

En annan viktig faktor som leder till brist på vatten är det faktum att grundvattenlagren under ett normalår bara fylls på mellan oktober och maj. Under sommar-månaderna bildas inget nytt grundvatten alls, samtidigt som förbrukningen är högre än någon annan tid på året. På grund av Gotlands läge och sammansättning – Gotland är krasst uttryckt en kalkstensklippa ute i havet – rinner det

dessutom grundvatten som trots allt finns, av ön fortare än befolkningen hinner tillgodogöra sig vattnet.

– Grundproblemet med den gotländska vattentillgången är egentligen inte att det är brist på vatten. Problemet är att vattnet rinner av ön och förr eller senare går ut i havet via horisontella sprickor. Gotland har en väldigt snabb avrinning, förklarar Jonas Aaw.

Avrinningen i sig går knappast att påverka i någon större utsträckning. Viktigare är istället att se till att det vatten som finns håller högsta möjliga kvalitet och går att använda i största möjliga utsträckning. Därför pågår sedan en tid tillbaka en översyn av så gott som alla vattentäkter på ön, och skyddsområdena ska ses över och moderniseras, något som i de flesta fall inte har skett sedan 1970-talet.

N är det gäller Visbys och Vibbles gemensamma vattenskyddsområde lade Sveriges geologiska undersökning, SGU, fram en ansökan om reviderade

föreskrifter och ett förslag på hur de skulle kunna utformas redan 2005, men först i mars i år klubbades de nya upp-daterade restriktionerna av en enig fullmäktigeförsamling.

Frida Eklund är grundvattenansvarig för miljö- och vattenenheten på länsstyrelsen på Gotland, och en av dem som håller i arbetet med översynen.

– Det finns en del motstående intressen när det gäller vatten-skyddsområden, som att jordbruket använder medel som kanske inte är bra i alla lägen, och att man inte får borra brunn eller borra efter bergvärme hur som helst i ett skydd s- område. Under våren kommer en rad dialogmöten att hållas inom olika skyddsområden, med sikte på lösningar som alla kan enas kring.

Algblomning och släke på stränderna är varje badsugen sommarturists mardröm. De skapas av övergödningen av Östersjön.

»Hela miljön i Burgsviken har liksom kollapsat. Sand bottnarna är borta och det finns ingen rovfisk … Vi bestämde

oss: Så här kan vi inte ha det.«

Frida Eklund

15

GOTLANDS VATTENTÄKTER OCH VATTENSKYDDSOMRÅDEN

Rone MattsarveStorlek: 222,8 ha.Tillkom: 1972.Status: Ska avslutas.

StångaStorlek: 410,0 ha.Tillkom: 1971.

AlvaStorlek: 104,2 ha.Tillkom: 1979.

HavdhemStatus: Ska avslutas.

HemseStatus: Ska ses över i etapp 2.

TräkumlaStatus: Över-syn pågår.

En avsaltningsanläggning planeras att byggas vid Bingeby vattenverk i Visby, möjligen kompletteras denna med en mindre anläggning i Kvarnåkershamn.

ÅminneStatus: Ny täkt planeras.

BursStatus: Över-syn pågår.

RomaStatus: Över syn pågår.

MarteboStatus: Ska ses över i etapp 2.

StenkyrkaStatus: Oklar framtid.

VäskindeStatus: Ska ses över i etapp 2.

NärStatus: Ska avslutas.

HablingboStatus: Ska avslutas.

Etelhem VästringeStorlek: 89,9 ha.Tillkom: 1982.

EtelhemStorlek: 48,9 ha.Tillkom: 1982.Status: Ska avslutas.

Alskog GardeStorlek: 257,2 ha.Tillkom: 1973.Status: Ska avslutas.

Gammelgarn GryngeStorlek: 9,9 ha.Tillkom: 1993.

Östergarn KatthammarsvikStorlek: 103,5 ha.Tillkom: 1984.

DalhemStorlek: 198,4 ha.Tillkom: 1980.Status: Ska avslutas.

TingstädeStorlek: 2 091,5 ha.Tillkom: 2006.

Othem SliteStorlek: 628,6 ha.Tillkom: 1957.

Rute VallevikenStorlek: 25,5 ha.Tillkom: 1970.

Fleringe Hau träskStorlek: 149,0 ha.Tillkom: 1944.Status: Ses över.

Fleringe Bäste träskStorlek: 3 922,9 ha.Tillkom: 1973.Status: Ska ses över.

Ardre LjugarnStorlek: 274,1 ha.Tillkom: 1973.Status: Ska avslutas.

Lojsta AsaträskStorlek: 45,5 ha.Tillkom: 1970.Status: Ska ses över i etapp 2.

Klinte MölnerStorlek: 289,9 ha.Tillkom: 1979.Status: Oklar framtid.

Klinte LoggarveStorlek: 488,0 ha.Tillkom: 1979.

Eskelhem ÖvideStorlek: 91,8 ha.Tillkom: 1974.

LummelundaStorlek: 48,0 ha.Tillkom: 1981.

LärbroStorlek: 107,2 ha.Tillkom: 1980.

Hangvar Kappelshamn, nya och gamla täktenStorlek: 85,9 ha.Tillkom: 1982.

Visby-VibbleStorlek: 11 218,5 ha.Tillkom: 1977.Status: Översyn pågår.

ToftaStorlek: 311,8 ha.Tillkom: 1973.

GOTLANDS 37 VATTENTÄKTERGotlands vattentäkter binds samman av mer än 50 mil huvudvatten ledningar. 25 vattentäkter ligger inom vattenskyddsområden medan 12 saknar sådant skydd.

Det klart största vatten-skyddsområdet är Visby-Vibble, på över 11 000 hektar. Inom detta ligger också öns största vattentäkt, Langs hage i södra Visby. Öns minsta vattenskyddsområde är Grynge Gammelgarn på östkusten, mindre än tio hektar stort.

Knappt tio av vatten-täkterna, de flesta av dem använda sedan 1970- och 1980-talen, planeras att avvecklas.

Vattentäkter som saknar skydd.

Vattentäkter skyddade av vattenskyddsområden.

GR

AF

IK C

HR

ISTE

R N

ILSS

ON

/HO

RIS

ON

T

15

FåröStatus: Ska ses över i etapp 2.

Status: Gamla ska avslutas, nya ska ses över i etapp 2.

Översynen sker i olika prioritetsordningar. Vattentäkter som ses över i etapp 2 är de som ses över i ett senare skede.

16 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

L angs hage i södra Visby är öns största och enskilt viktigaste vattentäkt. Och den ligger i ett känsligt område; tvärs igenom dess tillrinningsområde går

den hårt trafikerade Visbyleden. Där passerar bilister från södra Visby och hamnområdet på väg till riksvägarna såväl söderut som österut och norrut på ön.

Roland Hoas målar upp sitt skräckscenario: – Tänk dig att en tankbil går av vägen i området och läcker

stora mängder bränsle. Det ligger förstås skyddsduk under vägen, men tänk om den går sönder i olyckan ... Då går det rakt ned i grundvattnet och därmed i hela Visbys vattentäkt.

Visby har ett vattentorn med en tank på 450 kubikmeter vatten, men den räcker inte långt om den inte ständigt fylls på.

– Den är tom på en halvtimme om det skulle hända något. Ett annat problem för gotlänningarna – och Gotlands-

besökarna – är det kommunala VA-systemet som byggs ut i takt med att nya bostäder byggs runt om på ön. Många populära områden skriker efter kommunalt vatten och avlopp, men utbyggnaden går långsamt, bland annat på grund av att vattnet redan nu inte räcker till.

– Vi har fått jättebra respons från politiken under de senaste åren, men som det ser ut nu ... Vi klarar inte att släppa in fler abonnenter, framför allt inte på södra Gotland, det går inte. Man säger att man vill fördubbla turismen till 2025 – som det ser ut nu klarar vi inte det, inte ens om alla skulle hålla sig i Visby, säger Jonas Aaw.

Men en lösning ser ändå ut att vara på gång: Region Gotland har nyligen tagit beslut om att börja avsalta havsvatten, för att kunna komplettera dricks vattnet när behovet är som störst. Det är en teknik som väcker känslor, men som Jonas Aaw ser det är det enda lösningen.

– Ska vi klara det här på tio år är det inget snack om saken – vi måste gå ut i havet. Det är ingen okänd teknik, röster höjs mot det men det är svårt att förklara varför, jag förstår inte vad de är emot, säger Jonas Aaw, som själv väckte frågan om avsaltning redan 1997.

– Då var det som att svära i kyrkan. Enligt det nyligen klubbade politiska beslutet ska en

avsaltningsanläggning i Visby börja byggas 2017 och stå klar att användas 2020. Budgeten är satt till 100 miljoner kronor. Möjligen kommer en kompletterande anläggning att tillkomma i Kvarnåkershamn på södra Gotland.

A v Gotlands 57 000 invånare har omkring 43 000 kommunalt VA. Övriga 14 000 har enskilt avlopp. Sedan 2009 har ungefär hälften av dessa

kontrollerats. Arbetet fortsätter, och 250 avlopp har tilldelats användningsförbud eftersom de har hållit för låg kvalitet.

Dåliga enskilda avlopp kan, liksom exempelvis kemikalier från jordbruket, leda till övergödning och

bottendöd i de vikar och vattendrag där det orena vattnet utan undantag så småningom hamnar.

Just igenväxning, övergödning och algblomning är något som hämmar utvecklingen av turistön Gotland. I arbetet med att bromsa problemen är lokala, ideella föreningar ett viktigt inslag.

Ett föredömligt arbete i dessa frågor har pågått och pågår fortfarande i och omkring Burgsvik, det lilla samhället drygt en mil norr om Gotlands sydligaste punkt, som blev rikskänt när TV-succén Så mycket bättre sändes från Burgsviks-restaurangen Grå Gåsen första gången 2010.

Men Burgsvik är inte bara Grå Gåsen och Så mycket bättre. Samhället ligger alldeles intill Burgsviken, Gotlands största havsvik, och om somrarna myllrar här av liv; här

Jan Larsson tilldelades nyligen Stiftelsen Östersjöfondens pris 2015 »för sitt arbete som drivande kraft för den allmännyttiga ideella organisationen Forum Östersjön och dess projekt Rädda Burgsviken«. Prissumman var på 20 000 euro.

»Visby har ett vattentorn med en tank på 450 kubikmeter vatten, men den

räcker inte långt om den inte ständigt fylls på. Den är tom på en halvtimme

om det skulle hända något.«

17

finns camping och hotell, fik och restauranger, hamn och badplats. Som den enda tätorten på Storsudret – Gotlands fem sydligaste socknar – är samhället navet för den sydgotländska turismen.

Föreningen Forum Östersjön har prisats för sitt miljö-arbete och har drivit projektet Rädda Burgsviken. Målet med projektet var att identifiera problemen i Burgsviken och dess närliggande områden samt se vad som kunde gå att göra åt problemen och vad det skulle kosta.

– Sedan tidernas begynnelse har viken i Burgsvik varit en viktig attraktion och en viktig plats för verksamheten på södra Gotland, som fiske, friluftsliv, båttrafiken och hamnen, berättar Jan Larsson, kontaktperson för Rädda Burgsviken-projektet.

– Men hela miljön i Burgsviken har liksom kollapsat. Sand bottnarna är borta och det finns ingen rovfisk. Gäddorna har försvunnit, nu finns mest spigg och växtalger. Vassen växer igen istället – det är väldigt grunt i viken och det bidrar till problemen. Vi bestämde oss: Så här kan vi inte ha det.

Viken och alla kustnära områden på Storsudret är mycket viktiga för bygdens liv och framtid, menar Jan Larsson. De besökare som letar sig till södra Gotland varje sommar är viktiga att locka även fortsättningsvis.

– Burgsviken har i alla tider varit en plats för bad och fiske och rekreation. Runt hela viken har det funnits massor av fina badplatser, och något ställe går väl fortfarande att använda men annars har det mesta växt igen. Badplatserna

18 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

Under våren var vattennivån i Tingstäde träsk lägre än på över 30 år. Då låg nivån i den 4,5 kvadrat-kilometer stora sjön sju centimeter under det normala. Under en riktigt varm genomsnittssommar kan nivån sjunka med cirka fyra centimeter. I de fallen är det mest på grund av avdunstning.

I Nisseviken har man börjat skörda vassen för att få ett öppnare landskap. I andra liknande projekt, som i Burgsviken, har stora mängder vass lämnats till lokala biogasproducenter och bidragit markant till produktionen.

19

är en del av vår näring, vi lever på det. Utan sommargästerna har vi varken butik eller bensinmack, menar Jan Larsson.

Inom projektet Rädda Burgsviken har man bland annat skördat vass och röjt växtlighet på en tidigare frekvent besökt badplats, dikat ut och grävt kanaler genom vass-områden. Man har också återskapat naturliga yngelplatser för rovfisk, undersökt möjligheterna för så kallade fosfor-fällor (ett slags minireningsverk för exempelvis små enskilda avlopp), restaurerat betesmarker och muddrat hamnen i Burgsvik. Rädda Burgsviken jobbar på bred front och har även idéer om vattenförsörjning och vattenhushållning Dessutom har bygdens skola, Öja skola, involverats och både barn och lärare har deltagit i ett omfattande och upp-skattat dokumentations- och informationsspridningsarbete. För detta tilldelades Öja skola Ekokommun-priset 2014.

Jan Larsson anser att för lite görs för att upprätthålla en god vatten- och kustnära miljö från myndighetshåll, och att det gör att boende som han själv väljer att ta saken i egna händer.

– Det finns politiska beslut. EU har sin Östersjöstrategi, havsmiljödirektivet finns också. Sveriges egen myndighet Havs- och vattenmyndigheten, HaV, vet vad som behövs men har svårt med resurser. Man kan säga att det finns ett åtgärds underskott på området, men beslut och planer finns. Då gör vi åtgärderna och söker pengar för det, resonerar han.

Det Rädda Burgsviken har gjort hittills är med andra ord en liten del av vad man har för avsikt att göra, om man hittar finansiering. Ett syfte med den inledande fasen av projektet, som nu är avklarad, var just att ta fram en kostnadsbild och praktiska erfarenheter. En del pengar har man redan fått, bland annat från Leader, EU:s strategi för landsbygds-utveckling, och ett mindre bidrag från HaV.

Föreningens förslag till upprustning av Burgsviks hamn har också vunnit Region Gotlands gillande, och förhoppningen i den entusiastiska föreningen är att man inom kort ska få köpa loss hamnen, som är tänkt att rymma bland annat ett marint centrum för folkbildning. Hamnen ägs i dagsläget av regionen som dock vill sälja den.

– Kopplat till Rädda Burgsviken ser vi möjligheter till att kunna rusta upp hamnen, säger Jan Larsson.

Liknande projekt pågår i stor eller liten skala på många olika platser runt om på Gotland. I Tofta och Gnisvärd söder om Visby ligger öns mest kända och välbesökta badstrand, och där har man under våren städat stranden och röjt när-liggande områden som under åren har växt igen ordentligt, egentligen ända sedan 1940-talet.

– Här finns en väldigt fin flora och ett rikt insektsliv. Vi vill försöka upprätthålla höga botaniska värden samtidigt som det ska vara trevligt för alla besökare, säger Björn Risinger, som är sommarboende i Tofta och ordförande för både Södra Gnisvärds samfällighetsförening och för nybildade

Föreningen för Gnisvärd och Tofta strand, som tillkommit för att de boende mer långsiktigt vill bevara och förvalta Toftas och Gnisvärds stränder.

B jörn Risinger är inte på något vis obevandrad i vattenfrågor. I yrket är han generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, men engagemanget

i Tofta sker enbart i egenskap av boende i området. – Vi har en förhållandevis långsam igenväxning här, allt

tramp från badgäster har på sätt och vis hämmat igen-växningen. Det har funnits en tro, det har nästan varit

präglat i folksjälen, att det bästa man kan göra är att få växter att slå rot och växa upp; men den viktigaste natur-vårdsinsatsen är faktiskt att rensa upp, säger han.

Inom Föreningen för Gnisvärd och Tofta strand finns också planer på att rensa i anslutande bäckar, men än så länge är det större växtlighet som har tagits bort.

På ungefär samma sätt som lokala föreningar rensar, röjer och förbättrar miljön och vattnet på den gotländska landsbygden, har boende gått samman och bildat lokala vattenråd för att tillvarata de lokala intressena för vattnet. I nuläget finns åtta vattenråd, som alla fungerar som remissinstanser i vattenfrågor för olika myndigheter.

A rbetet fortgår på alla plan, både ideellt och inom Region Gotland, länsstyrelsen och andra myndig-heter. Men vattenrelaterade frågor är betydligt

hetare inom vissa områden än andra. Kalkbrytningen på norra Gotland är infekterad och delar

befolkningen i två läger. Kalkbrytningsföreträdarna anser det bevisat att det går att hålla en hög vattenkvalitet och vattentill-gång även med en fortsatt kalkbrytning. Motståndarna hävdar motsatsen, att både kvalitet och tillgång på vatten hotas.

Under våren pågår två rättstvister i Högsta domstolen om fortsatt och utökad kalkbrytning på norra Gotland, tvister som pågått i många, många år. Nyligen vilande förklarades den ena tvisten i väntan på regeringens beslut om eventu-ella Natura 2000-skydd i samma områden som den aktuella kalkbrytningen, något som kommer att försena processerna ytterligare.

Och trots att de vattenrelaterade bekymren på Gotland är många och av skiftande karaktär, hänger de ändå i mångt och mycket ihop. Allt kan kokas ned till det faktum att tillräckligt mycket och tillräckligt rent vatten i kranen är en avgörande faktor för Gotlands framtid.

Med säkrat dricksvatten följer mycket annat. Som en levande landsbygd och engagerade boende, som Jan Larsson.

– Om vår vik får bättre status vågar fler satsa och investera även inne i hamnen. Burgsviken, hamnen, vattenförsörjningen ... allt hänger ihop, säger han. O

VATTENNIVÅN I TINGSTÄDE TRÄSKTingstäde träsksnormala vattennivåär 45 meter över havet och flödet ut genom träskets sydvästra utlopp (varifrån vattentas då vattenverketi Tingstäde är påkopplat) ska varaminst 10 sekundliter.Vattennivån i träsketfår inte understiga44,4 meter över havet. Den nivån bestäms någototippat utifrånplaceringen av detgamla bulverk, resterna av en träfästning från 1100-talet, som finns på sjöns botten och som måste vara täckt av vatten för att inte förstöras.

20 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

ör fem år sedan enades en Miljömåls-beredning med representanter för sju av riks dagens partier om 16 miljömål som skulle vara genomförda år 2020. Det har inte gått så bra. I dagsläget kan man konstatera att bara två av målen – »säker strålmiljö« och »skyddande ozonskikt« – kommer att uppnås.

Det har fått regeringen att bilda en ny Miljömålsberedning för att ta fram en uppdaterad miljöstrategi som de politiska partierna kan enas om. Den här gången ska

beredningens politiker och experter ta fram en klimat-strategi som sträcker sig till år 2050.

Anders Wijkman, tidigare riksdagsman och EU- parlamentariker, ser fram emot att få ta ut riktlinjer för det svenska miljöarbetet på så lång sikt som 35 år. Det är sannerligen en utmaning, för möjligheten finns att något händer som riskerar att göra strategin omodern redan inom 5–10 år. Det räcker med att titta på solkraft, vars kostnader minskat med 21 procent i genomsnitt per år.

– I dag säger kraftbolagscheferna att solen är framtiden. För fem år sedan fnös de åt solkraft, säger Anders Wijkman.

Han är optimistisk kring möjligheterna att skapa »politisk samsyn« i de flesta frågor, eftersom han ser hur kunskaperna kring sambanden mellan ekonomi och ekologi har ökat och att den gamla idén om att ekonomin måste fixas innan man tar tag i miljöfrågorna håller på att försvinna.

Men det finns ett område som skaver.– Jag känner inte att vi har en tillräcklig samsyn om

tillväxtproblematiken. De flesta politiker är fortfarande fast i volym och kvantitet. Men det är ju tillväxtens innehåll som borde diskuteras. Jag tror inte på negativ tillväxt i sig, jag vill att många saker ska växa. På energisidan vill jag att energieffektivisering liksom sol- och vindkraft ska växa som sjutton, men jag vill inte att kolkraft växer. Den avgörande frågan är att se till att inte det totala uttaget av resurser från jorden ökar. Arbetet inom näringslivet bygger oftast på tillväxt. Vad innebär det för möjligheterna att nå miljömålen?

– Näringslivet är inte homogent. Det finns företag och företagsledare som ligger i framkanten. Men sedan har du hela raden av företag som stretar emot. Och det finns viss logik i det. Har man investerat i kolkraftverk, vill man förstås inte se att de ställs av. Det finns vinnare och förlorare i en klimatomställning och det är viktigt att vi inte bara lämnar förlorarna åt sitt öde.Du är kritisk till hur många ekonomer räknar?

– Ekonomutbildningen är en smärre skandal eftersom den lär ut en ekonomi där naturen inte har ett värde utan ses som en konstant, som ett oändligt stort skafferi och en oändlig soptunna. Tittar man på de klimatmodeller som används inom ekonomin skulle fem graders uppvärmning enbart leda till en liten nedgång av BNP, men inte mycket mer. Jag tror inte att vi har någon BNP överhuvudtaget om temperaturen ökar med fem grader.Spelar det någon roll vad lilla Sverige gör i ett globalt perspektiv?

– Ja, för världen skriker efter goda exempel på hur man

text Tomas Eriksson foto Anna Simonsson

Anders Wijkman har spelat en central roll i miljörörelsen i snart 40 år. Nu har han utsetts att leda regeringens

miljömålsberedning, som ska staka ut en miljöstrategi fram till år 2050.

INTERVJUN

ANDERS WIJKMAN:

DET BÖR KOSTA MERAATT UTNYTTJA NATUREN

21

ANDERS WIJKMANFödd: I Stockholm 1944.

Bor: Med Catherine Bonde i Stockholm och på en liten gård utanför Gnesta.

Aktuell: Ny ord-förande i Miljömåls-beredningen.

Bakgrund: Riksdags-man (M), generalsekre-terare i Röda korset, generalsekreterare i Naturskyddsfören-ingen, generaldirektör för Sarec (Styrelsen för U-landsforskning), biträdande general-sekreterare i FN, policy director för FN:s utvecklingsprogram, EU-parlamentariker (KD).

DET BÖR KOSTA MERAATT UTNYTTJA NATUREN

22 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

kan förena god ekonomi med god miljö. Och den globala miljöpolitiken befinner sig i ett svårt läge, där länder som Kina och Indien anser att de rika länderna under lång tid levt upp resurser till låga kostnader och att det nu är deras tur. Detta samtidigt som USA inte vill ha en internationell lagstiftning. Då ska vi inte underskatta behovet av att några länder går före. För inte minst kineserna är väldigt medvetna om behovet av nya lösningar, de upplever varje dag problemen med allt avfall och alla restprodukter, inte minst i luften. De kommer på ständiga besök till bland annat vårt land för att titta på ny miljöteknik. Kan vi gå före och utveckla smarta lösningar kommer de att efterfrågas. Då kan vi exportera det kunnandet.Varför fick du uppdraget att leda Miljömålsberedningen?

– Antagligen för att jag har jobbat med hållbarhetsfrågor i närmare 40 års tid. Och för att jag jobbat på många nivåer, inom FN, EU och inom två politiska partier. Även om min partipolitiska bakgrund inte är enkel, hoppas jag att jag visat att jag låter sak gå före parti.

A nders Wijkman var en gång påläggskalv inom Moderaterna, satt i riksdagen som 26-åring och fanns med i partiledardiskussioner. Men redan 1978 valde han att lämna riksdagen för uppdraget

som general sekreterare för Röda korset. Under 1990-talet var han bland annat biträdande generalsekreterare i FN, med speciellt ansvar för utvecklingsfrågor, och general-direktör för Sarec, styrelsen för u-landsforskning. År 1999 blev han EU-parlamentariker för Kristdemokraterna. Han har sedan han lämnade riksdagen hela tiden också spelat en central roll i svensk och internationell miljö-rörelse, exempelvis som ordförande i Romklubben och som medlem i World Future Council och Internationella miljöinstitutet i Lund.

I den rollen har han sett en miljörörelse som förändrats genom åren – från att främst ha arbetat med naturvårds-frågor till att även omfatta konsumtions- och produktions-frågor. I stort är han nöjd med rörelsens utveckling, men han ser också saker som skulle kunna hanteras bättre.

– Det jag kan tycka att miljörörelsen saknar än i dag, är en förståelse för att de sociala utmaningarna är helt avgörande i många delar av världen. Kommer jag till Grekland och ska tala hållbar utveckling, börjar jag inte med att prata om klimatfrågan. Samma sak som de som jobbar med

biståndsfrågor, de har varit väldigt inriktade på skolor, vård och att bygga vägar och så vidare. Men miljöfrågorna har inte funnits med. Det håller dock på att ändras.Vilka frågor borde miljörörelsen arbeta hårdare med i dag?

– En viktig sak är att visa, inte minst för fackföreningarna, att jobben i framtiden blir många fler om man använder energi och material på ett mer effektivt och miljöanpassat sätt. Där tror jag att beskattningen av arbetskraft är en nyckelfråga. Andelen skatt på arbete är högre i Sverige än någon annan-stans, medan andelen miljöskatter är näst lägst i EU. Att utnyttja naturen bör kosta mera.Du förespråkar vad du kallar en grön skatteväxling. Hur skulle det kunna se ut?

– I Sverige kan vi börja med att ta bort moms på återvunnet material, det skulle betyda väldigt mycket, för i dag är det ofta billigare att använda jungfruliga råvaror än återvunna. Jag vill att vi i strategiarbetet tittar på hur vi kan stimulera återanvändning, kanske genom att i produktledet lägga avgifter på jungfruligt material.Vad skulle du själv göra om du fick göra om ditt arbete för en bättre miljö?

– Jag skulle ha tagit ledigt och doktorerat i ekonomi. För bland de konventionella ekonomerna, de som styr finans-departement, Konjunkturinstitutet och så vidare, finns en tendens att inte lyssna på annat än folk med höga akademiska meriter. Ibland kan jag också fundera över om jag inte skulle varit lite mer kompromissvillig. Då hade jag nog fortfarande varit politiker och fått ut mera resultat i form av beslut.

V atten- och havsfrågor faller förstås också inom ramen för Miljömålsberedningens arbete. Anders Wijkman ser två helt avgörande vattenfrågor. Den ena är havens nedsmutsning med allt större syrefria

havsbottnar utanför kusterna som ett resultat av industri-samhällets material-, energi- och kemikalieanvändning. Den andra är färskvattenproblematiken.

– Vi ser att grundvattennivåerna sjunker kraftigt i stora regioner, vilket kommer att innebära att de inte kommer att ha vatten nog för att odla mat.

När det gäller hållbart fiske ser han dock några goda exempel. Dessvärre finns de inte inom EU.

– Länder som Norge, Island och Nya Zeeland har utvecklat hållbara fiskesystem där man köper fiskerättigheter av varandra. Men tittar vi på EU:s kvoter har de hittills tagit mer

hänsyn till fiskarna på land än i havet, tack vare en politik där ett antal länder i främst Sydeuropa har haft majoritet i fiskefrågorna. Men nu börjar Europaparlamentet svänga, inte minst tack vare Isabella Lövins arbete.Borde vi förbjuda fiske på vissa platser?

– Nej, men vi måste anpassa

»DET JAG KAN TYCKA ATT MILJÖRÖRELSEN SAKNAR ÄN I  DAG, ÄR EN FÖRSTÅELSE FÖR ATT DE SOCIALA UTMANINGARNA ÄR HELT

AVGÖRANDE I MÅNGA DELAR AV VÄRLDEN«

23

kvoterna till vad forskarna säger. Vad som däremot känns mycket hoppfullt är den akvakultur där man nu får ut 70 kilo fisk för 100 kilo foder, vilket är en mycket högre produktivitet än för kött och fågel. Kan man lösa problemen med sjukdomar och utveckla fodret så att det inte bygger på småfisk från havet, låter det väldigt, väldigt bra.Hur borde vi hantera övergödningen i Östersjön?

– Lite oklart, forskningen tycks stå och stampa. Lyssnar vi på ekologiska odlare, är en av lösningarna att radikalt minska kväveanvändningen. Men mycket av kväve utsläppen är gamla försyndelser som redan finns i marken och läcker ut i havet. Ett nytt problem har dessutom dykt upp i form av att kossorna får allt mer proteinfoder, som omvandlas till kväve när de kissar. Hur ser det ut med utsläppen i Östersjön i övrigt?

– I stort tycker jag att Sverige har bra koll på utsläppen, de stora utsläppen från framförallt massaindustrin är i dag helt borta. Däremot är det fortfarande stora problem på den ryska och polska sidan. Det bistra samarbetsklimatet med Ryssland underlättar inte arbetet.Hur ska man få kommunerna att kämpa för att uppfylla regeringens miljömål, när de vet att 14 av 16 mål kommer att misslyckas?

– Kommunerna är, precis som näringslivet, inte homogena. Vissa är mycket aktiva, andra inte. Förhoppningsvis ska deras arbete underlättas genom det uppdrag som Maria Wetterstrand fått med att samordna och kraftsamla det arbete som i dag utförs av de 27 myndigheter som arbetar med miljöfrågor. Ett speciellt område där kommunerna kan göra stor skillnad är offentliga upphandlingar, som utgör 20 procent av den svenska ekonomin. Där kan de bidra

till en hållbar utveckling, vid köp av datorer, mat till skolor, husbyggen och infrastruktur.Har du några andra råd till kommunpolitiker i miljö frågor?

– Ett råd är att ställa krav på en översyn av den gammal-modiga lagstiftningen kring reningsverken. Ett annat är att höja kraven på återvinning och återanvändning av material. Ett tredje är att minska pesticidanvändningen, som jag tror är ett större problem än vi anar.Hur sköter du dig som privatperson? Vi tenderar ju i vårt personliga »miljöbeteende« att vara nitiska i vissa frågor, men också ha blinda fläckar?

– Jag har minskat bilanvändningen radikalt och åker cykel och tåg istället. Däremot är mina utlandsresor med flyg, flertalet i samband med arbete, en plump i protokollen. Dessutom läcker mitt hus på landet värme som ett såll, trots försök att isolera. På plussidan kan jag skriva att jag komposterar på landet. Men i stan är det ett helvete. Varför har inte Stockholm infört insamling av organiskt avfall?

P å Anders Wijkmans hemsida kan man läsa att han vid 71 års ålder utöver uppdraget som ordförande i Miljömålsberedningen också är styrelseordförande i Svensk förpackningsindustri, ordförande i Rom-

klubben, medlem av World Future Council, World Acadamy of Art and Science, Kungliga svenska vetenskapsakademin och Kungliga svenska skogs- och lantbruksakademin och styrelseledamot i Internationella miljöinstitutet i Lund. Man kan ju undra hur det går med pensionärslivet?

– Det går inte så bra, jag måste ta bort några saker. Samtidigt är det väldigt bra att hålla sig igång, så länge minne och hälsa fungerar. O

3FÖREBILDER

Martin Luther KingFör hans kompromisslösa

kamp för de svartas rättigheter och för hans

positiva hållning - »I have a dream«; inte »I had a

nightmare«.

Henri DunantRöda Korsets grundare.

Även han kompromisslös i kampen mot krigets fasor och för att skydda dess offer.

Herman DalyAlternativekonom som utmanar de konventionella

ekonomerna med tesen att naturen inte är en konstant

utan har ett värde. Det innebär att tillväxt

kan vara oekonomisk, inte minst när den

bryter ner ekologin och rubbar klimatet.

24 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

Strandtomt eller en tom

strand?

>

PÅ DJUPET

text Marit Larsdotter illustration Felicia Fortes

Hårda regler som inte alltid efterlevs eller mildare bestämmelser som kontrolleras bättre? Lärke Johns vill lägga

grunden till en strandskyddslag som respekteras av alla.

en som flyger över Sverige ser, som Fredrik Reinfeldt sa när han propagerade för en ökad invandring, ett

glest befolkat land och »oändligt med fält och skog«. Vad han inte sa var att man också ser ett land strimmigt av vattendrag; glittret från omkring 100 000 sjöar på över en hektar, stora älvar, små åar och hela kustlinjen från Strömstad till Haparanda.

Alla som någon gång bläddrat runt på Hemnet vet hur åtråvärt det är att ha utsikt över det här vattnet. Om det så bara kan

skymtas från badrummet på övervåningen är säljaren mån om att framhålla det. Bygglov vid

vatten kan alltså vara ett utmärkt lockbete för kommuner som vill attrahera nya invånare. Där har vi ena sidan av saken: det finns strand

(37 000 mil ungefär, enligt Statistiska centralbyrån) och det finns människor som vill komma den nära.

Den andra sidan stavas strandskydd – en lag som infördes i Sverige på 1950-talet för att säkra allas vår tillgång till stränderna, och i dag även har till uppgift att värna biologisk mångfald.

I stora drag kan man säga att vid vartenda vatten i Sverige – hav, sjö, damm eller å – är det förbjudet att bygga någonting närmare än 100 meter från stranden. Genom beslut från länsstyrelsen, om särskilt skyddsvärda områden, kan strand skyddet utökas upp till 300 meter.

I ett så vattenrikt land som Sverige blir det mycket skyddad mark. För mycket, anser många, som tycker att reglerna hindrar turism, näringsliv – eller bara den enskildes möjlighet till ett gott liv.

På flera håll i landet har vi bevittnat konflikter och

25

26 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

maktmissbruk kopplat till strandskydd. På Gotland fick landshövdingen sparken efter att ha särbehandlat en stor företagare och i Österåker har greve Douglas i decennier tillåtits annektera strandskyddad mark. På lokal tidningarnas insändarsidor och i radions Ring P1 är frågan ständigt återkommande.

Det är politiker i glesbygd gentemot lagens väktare hos länsstyrelsen. Kommun kontra stat. Medborgare mot myndighet.

Frågan engagerar så många och så starkt att regeringen för två år sedan skapade den »arena för samverkan« som kallas Strandskyddsdelegationen. Delegationen består av elva ledamöter och har stöd från ett kansli, en expert-grupp och arbetsgrupper inom områdena tillsyn, tillväxt, tillämpning och öppna data. Målet är att »harmonisera och effektivisera tillämpningen av strandskyddsreglerna och i förlängningen öka legitimiteten för regelverket«.

Uppdraget att leda arbetet gick till Lärke Johns, som tackade ja, lockad av ett uppdrag där många aktörer måste komma överens och stärka sin uppdrags lösning genom samverkan över gränser.

Lärke Johns flyttade på sent 1980-tal från Köpenhamn till Stockholm för att läsa psykologi. Siktet var inställt på att jobba kliniskt, men hennes intresse utvecklades

snart åt organisationspsykologi. Innan hon tog sig an Strandskyddsdelegationen var hon direktör för Kompetens-rådet för utveckling i staten, Krus, fram till myndighetens nedläggning årsskiftet 2012–2013.

– Jag kom från förvaltningspolitiken, som skär igenom allt i den offentliga förvaltningen men som till vardags inte väcker så starka känslor, till ett område som egentligen är ganska smalt men engagerar otroligt mycket, säger Johns.

Sedan hon tillträdde har hon och delegationen bland annat rest runt i Sverige för att skaffa sig inblick i det arbete som bedrivs – från norr till söder. Lärke Johns noterar att det finns påtagliga skillnader i hur beslut om strandskydd vuxit fram under historiens gång, men också att det är viktigt att reglerna ger möjlighet till hänsyn till lokala förhållanden. Strandskyddsreglerna måste fungera i hela landet, skydda det som är skyddsvärt och öppna för utveckling där det är lämpligt. På Gotland tittade hon närmare på framväxten av Bungenäs, ett tidigare militärt område som nu förvandlas till fritidsområde. Arbetet har inte varit enkelt men Lärke Johns tycker att aktörerna Region Gotland, länsstyrelsen och entreprenören valde ett smart förhållningssätt: Man inventerade tidigt området tillsammans och på plats, diskuterade planerna och om det fanns en punkt där man hade särskilt svårt att komma överens – i det här fallet gällde det byggandet av en bastu – sa man »låt oss börja någon annanstans!«. Eftersom det fanns mycket annat som fungerade väl valde man helt enkelt att skjuta på problemet.

»Tonläget är ofta agiterat och det är svårt att lösa problem om man har ett starkt konfliktperspektiv.«

I slutänden löste sig även bastufrågan och besöksnäringen på orten har i dag fått en rejäl vitamininjektion.

Det är Boverket och Naturvårdsverket som har till uppgift att vägleda kommunerna i tillämpningen av strandskydds-reglerna. När Strandskyddsdelegationen skapades var det många som undrade varför det behövdes ytterligare en enhet. Lärke Johns vill inte säga att det var för att frågan är infekterad, men medger att det finns »starka intressen«.

– Tonläget är ofta agiterat och det är svårt att lösa problem om man har ett starkt konfliktperspektiv.

En konflikt av det starkare slaget uppstod exempelvis i december 2014 när länsstyrelsen i Västra Göta-lands regionen beslutade att i stor utsträckning öka

strandskyddet i regionen från 100 till 300 meter.Kommunstyrelsens ordförande i Stenungsund, Sofia

Westergren (M), gick i taket, kallade beslutet vansinnigt och menar att skälet som angavs för utvidgningen – att trygga allmänhetens tillgång till den attraktiva Bohuskusten – med råge är tillfredsställt genom de 100 meter som gällde sedan tidigare.

27

– Självklart ska allmänheten ha tillträde till stränderna. Men varför ska vi ha 300 meter ödemark in på land innan någon får bygga? Beslutet är en skam på torra land, säger Westergren.

Tillsammans med kommunalråden från Öckerö, Kungälv, Tjörn, Orust, Uddevalla, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Tanum och Strömstad gav hon fullmakt åt en advokatfirma att föra kommunens talan och utforma ett gemensamt över-klagande till regeringen där det nu väntar på att behandlas. Den starka reaktionen handlar både om en ilska över att kommunerna anser sig ha blivit överkörda av länsstyrelsen och en oro för att beslutet ska bromsa hela områdets utveckling.

– Det här är en oerhört viktig fråga för våra kommuner, den kommer upp hela tiden och gäller både boende, näringsliv och turism, säger Sofia Westergren.

Även kommunernas intresseorganisation SKL, Sveriges kommuner och landsting, är kritiska mot strandskyddet, som de menar hindrar framför allt glesbygdskommuner att skapa åtråvärda boendemiljöer som kan generera nya skattebetalare.

Lärke Johns

Med ambitionen att öka det regionala och lokala inflytandet över strandskyddet ändrades därför lagen 2009–2010. Då tillkom de särskilda reglerna för Lands-bygdsutveckling i strandnära lägen, Lis, som gör det möjligt för kommuner att upphäva strandskyddet för projekt som »bidrar till utvecklingen av landsbygden«. Vilket inte är helt enkelt att avgöra vad som gör. Men kanske kan dispens för tio strandnära villor locka barnfamiljer som i sin tur gör att skolan på orten får vara kvar? Ett par uthyrningsstugor vid sjön och besöksnäringen får en skjuts?

Ett uttalat mål med Strandskyddsdelegationens arbete är just att »främja tillväxt och attraktivt boende i hela landet«. Någonting som Lärke Johns anser sker just genom att delegationen lyfter fram de möjligheter som strandskydds-reglerna – i första hand Lis – öppnar för.

– Kommunerna kan peka ut särskilda områden där de vill stimulera tillväxt genom att bygga eller göra andra ingrepp där strandskydd annars råder, och då kan landsbygds utveckling användas som skäl att åberopa för dispens. Det är naturligtvis inte alltid enkelt att komma fram till vilka område som är lämpliga, och som alltid stavas

28 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

framgång »tidig dialog«. Med medborgare, markägare och entreprenörer – och inte minst med länsstyrelsen som behöver ge sitt godkännande till att området kan omfattas av Lis, säger Johns.

Många menar dock att länsstyrelsens överprövningsrätt inneburit att det i praktiken inte blivit några lättnader i lagtolkningen. Det blir fortfarande nej till ansökningarna om dispens, planer på Lis och på upphävande av strand-skyddet i detaljplan. I ytterligare ett försök att öka förståelsen och acceptansen för strandskyddet mildrades sommaren 2014 därför reglerna för byggande vid små sjöar och vattendrag.

Som en följd av dessa gränsdragningsproblem, och konflikten mellan åtråvärd strand och strandskydd, uppstår det lätt rykten. Nog verkar det väl som om

någon bor i den där sjöboden? Och hur kan grannen ha fått bygga den där bryggan? Många blir irriterade och klagar.

Sedan 2009 är det kommunernas uppgift att se till att skyddad mark inte exploateras. De får titt som tätt kritik

för att de inte sköter tillsynen. Samtidigt upplever många kommuner att de fick uppgiften i knäet, utan extra resurser för att genomföra den.

Lärke Johns tror att kommunerna skulle kunna effektivisera sin tillsyn genom att planera den. Att kommunerna utifrån sin kunskap om området bestämmer att »i år tittar vi på det här området eller den här typen av byggnader och anläggningar, nästa år tar vi ett annat område«.

– Nu blir det ofta någon som sett eller hört något, som har en upplevelse av att det gjorts otillåtna ingrepp, och kontaktar kommunen. Sedan åker kommunen ut på enskilda ärenden. Det blir reaktivt istället för planerat, och inte alls säkert att kontrollen sker inom det område som är viktigast för strandskyddets syften. Kommunerna bör satsa resurserna där värdet är störst.

Lärke Johns menar att många människor som gör fel, genom att exempelvis anlägga en uteplats inom skyddat område, inte gör galet med flit. Det är också så att strandskydds lagstiftningen ändrats genom åren. Den som ser sig omkring i ett område kan därför få uppfattningen att reglerna är orättvisa och känna sig förfördelad.

På samma sätt väckte det nyligen utökade strandskyddet i Västra Götaland stark ilska och frustration inte bara hos kommuner utan minst lika mycket hos familjer som blivit beviljade bygglov, men ännu inte gjutit grunden till sitt hus, och som därför fick starta om bygglovs processen. Om de nya bestämmelserna kunde ha införts smidigare med hjälp av övergångsregler är ingenting Lärke Johns vill kommentera:

– Vi kommer att prata med kommun och länsstyrelsen och se vad de tycker. Och den 1 juni i år lämnar Naturvårds-verket sin sammanställning av länsstyrelsernas arbete med det utvidgade skyddet till Miljödepartementet. Oavsett åsikt kan man konstatera att beslut om strandskydd påverkar enskildas boende och företag väldigt mycket. Människor blir förtvivlade. Både över inställda byggen och över mark som privatiseras, säger Lärke Johns.

Hon är glad över sin grundutbildning i psykologi som hon tror gör det lättare att se och förstå olika perspektiv och drivkrafter. Med hennes erfarenhet av organisations-psykologi ligger det nära till hands att söka utveckling genom samarbete över gränserna.

– Vi människor är bekväma och stannar lätt inom vår egen grupp där alla delar världsbild, istället för att lägga energi på att uppsöka de personer eller grupper vi behöver komma överens med för att saker och ting ska fungera.

I december avslutar Strandskyddsdelegationen sitt uppdrag med att överlämna en SOU. I den ska delegationen berätta vad de gjort, vem de rekommenderar ska göra vad framöver och hur man ska fortsätta arbetet. Utredningen har däremot inte till uppgift att lämna förslag till regel-ändringar. O

»Nog verkar det väl som om någon bor i den där sjöboden? Och hur kan grannen ha fått bygga den där bryggan?«

29

»Inte bara för experter«

Havs- och vattenforum är en lite udda konferens. Inget tema, så få talare som möjligt och miljömål till lunch. De som deltar jobbar ofta med andra områden, som skog, gruvor eller stadsplanering.

– Vattenmiljö kan inte bli en fråga för bara biologer, kemister och andra vatten­experter. Vi människor behöver ju använda vatten i en mängd verksamheter. Därför är det

lika mycket en fråga om att hitta ett hållbart nyttjande, säger Björn Risinger, general­direktör på Havs­ och vatten­myndigheten, HaV.

För honom ger forumet viktig information. Han tar med sig synpunkter från deltagarna in i Havs­ och vattenmyndig­hetens verksamhetsplanering.

– Jag vet att jag inte är ensam om det, och att deltagarna inte bara tar med sig information

från HaV – utbytet deltagarna emellan är minst lika viktigt.

På årets upplaga av forumet kommer det att pratas mycket om åtgärder. Allt från goda exempel till långsiktig finansie­ring. Experter från HaV kommer att visa vad de arbetar med just nu, till exempel små avlopp, vattenåtgärder inom jordbruket eller snårig juridik kring vatten­verksamhet. Deltagarna själva ska ta med egna projekt som de dukar upp i en knyt konferens. Där kan man dela med sig av goda och dåliga erfarenheter, senaste forskningsresultaten eller nya metoder.

Årets Havs­ och vattenforum är 26–27 maj i Göteborg. PIA AHNLUND

Havs- och vattenforum är konferensen som samlar alla som vill påverka vattenfrågor.

– Bra vatten kan inte bli en fråga bara för experter, säger Björn Risinger, general-direktör på Havs- och vattenmyndigheten.

HaVNYTT Miljökvalitetsnormer, vattenförekomster, kraftigt modifierat vatten och deskriptorer. Visst, ibland

blir det lite fikonspråk när vi på myndig-hetssidan ska tala om miljöfrågor och försöka skapa delaktighet i arbetet för bättre vattenmiljö.

Jag hoppas att du under våren haft möjlighet att ta del av såväl vatten-myndigheternas förslag till förvalt-ningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram, som Havs- och vattenmyndighetens förslag till åtgärds-program för havsmiljön. Nu kommer vi ta del av alla inkomna synpunkter för att förbättra förslagen och förbereda för beslut under hösten.

Med det stora engagemang som märkts lokalt, hoppas jag verkligen att vi ska se till att de lokala ambitionerna i vatten-vården ska möta EU:s och riksdagens politiska mål om levande hav, sjöar och vattendrag. Det är ingen tvekan om att framgången sedan hänger på rader av lokala beslut – som VA-frågor, kommu-nernas översiktsplaner, detaljplaner och kommunernas drift och upphandling.

Det behövs mer och bättre vägledning för det lokala arbetet, får vi ofta höra. Och nu har vi på HaV ansträngt oss för att möta det, med vägledningen till dig som arbetar med små avlopp på kommunal nivå. På vår hemsida finns nu praktiska tillsynsråd, checklistor, manualer och information.

I grunden ska dock var och en ta ansvar för miljön. Enkelt uttryckt – har du ordnat så att ditt avlopp inte försämrar vattenmiljön? Annars är det dags att göra något åt saken, oavsett om du bor i stan eller på landsbygden. Vi behöver alla hjälpa till för att minska trycket på våra sjöar och vattendrag. Till sist tjänar vi alla på ett levande hav.

BJÖRN RISINGE RGeneraldirektör

Havs- och vattenmyndighetenbjorn.risinger@havochvatten.se

Goda exempel, nya metoder och spännande projekt. På Havs- och vattenforum bidrar deltagarna med innehåll.

FOTO

JOH

AN

NES

BER

NER

FOTO

KAT

SIN

GER

30 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

HAVNYTT

NYTT NATIONELLT VATTENMILJÖPRIS

INSATSER FÖR BÄTTRE VATTENMILJÖ

För första gången någonsin delas Sjöstjärnan ut, för att uppmärksamma engagerat lokalt vattenvårdsarbete. Bakom priset står Havs­ och vatten myndig­heten, Lantbrukarnas riks förbund och Sveriges kommuner och landsting.

Prissumman på 50 000 kronor ska användas till sådant som kan bidra till bättre vatten. Det kan till exempel vara åtgärder, informations insatser eller kompetens utveckling. Pris tagaren kan vara en enskild person, en organisation, en förening, ett företag eller en kommun. Priset kan delas ut till både pågående och avslutade insatser eller projekt, som genomförts inom Sverige och som präglats av lokalt engagemang, god miljönytta och samarbete mellan olika intressen. Prisutdelningen sker på Havs­ och vattenforum den 27 maj.

Nu är det återigen dags för Natur­vårdsverket att göra en fördju­pad utvärdering av möjligheterna att nå generationsmålet och miljö kvalitetsmålen. Havs­ och vattenmyndigheten ansvarar för tre miljökvalitetsmål, och föreslår insatser som bidrar till bättre miljö i sjöar, vattendrag, kust och hav, samt fakta om marin ned skräpning.

– Vi föreslår en rad insatser där de ger mest effekt på vatten­miljön, till exempel åtgärder inom vattenkraften, grunda kustnära miljöer och jordbrukets påverkan på övergödning, säger Ulrika Siira, utredare på enheten för forskning och miljömål på HaV.

Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering är en djupare analys än den årliga uppföljningen. Den gjordes senast 2012.

Enklare och tydligare när Badplatsen nylanseras

Sedan 2003 har Badplatsen.folkhalso­myndigheten.se använts för att sprida information till allmänheten om vattenkvalitet, vatten temperaturer och algblomning, för drygt 2 000 badplatser runt om i Sverige. När webb­platsen nu nylanseras har den till exempel fått bättre sökfunktioner, så att man kan se vilka badplatser som ligger i ens närhet.

– Det är jätteroligt att vi nu får en ny, modern webbplats som är lätt att använda och rapportera in data till. På Badplatsen finns mycket spännande information om våra EU­bad, säger Katarina Vartia, utredare på Havs­ och vattenmiljöenheten på Havs­ och vattenmyndigheten.

Större badplatser, med mer än 200 badande i snitt per dag, lyder under EU:s badvatten­direktiv. I Sverige handlar det om ungefär 440 badplatser. Att en badplats lyder under direktivet innebär att kommunen är skyldig att ta badvattenprover som rapporteras in till Badplat­sen. På Badplatsen är EU­baden

märkta med en EU­flagga. Precis som tidigare kommer det också finnas information om mindre bad, som inte klassas som EU­bad.

– Reglerna för provtagning och inrapportering av vattenprover är samma som tidigare, men vi hoppas att det nu ska vara tekniskt lättare för kommunerna att rapportera in sina data än tidigare, säger Katarina Vartia.

Om badvattnet bedöms vara dåligt eller om det utsatts för en kortvarig förorening ska det finnas en skylt med avrådan från bad. Det ska även finnas information om orsaken och vad som görs för att åtgärda problemet. Det är kommunerna som ansvarar för att rätt skyltar finns på plats.

– Alla EU­bad ska ha minst »tillfredsställande kvalitet« i slutet av 2015. Därför är det viktigt att kommunerna ser över och åtgärdar badplatser med dålig vattenkvalitet. När man har åtgärdat

problemet och kan visa att åtgärd­erna gett effekt, nollställs bedöm­ningen av badplatsen, säger Katarina Vartia. CHARLOTTE BE NJAMINSSON

Lagom till badsäsongen kommer en ny version av webbplatsen Badplatsen. Nya kartor, tydligare information och nya sökfunk­tioner är några av nyheterna. Dessutom ska det bli smidigare för kommunerna att rapportera in uppgifter.

MER INFO PÅ NÄTETLäs mer på www.havochvatten.se/badplatsen

Om en badplats, till exempel denna vid Landvettersjön i Mölnlycke, har fler än 200 badande i snitt per dygn lyder den under EU:s badvatten direktiv. Det betyder att kommunen är skyldig att kontrollera vattnets kvalitet.

FOTO

PÄ

R L

JUN

G

31

? Jag undrar om det finns uppgifter om hur många ton

löjrom det fiskas i Vänern? Malte Persson

! Hej, tyvärr har vi inga exakta siffror på mängden löjrom

från Vänern och detta beror på att vi inte samlar in den uppgiften från fångstmottagaren. Däremot gör vi en beräkning på hur stor del av den fångade siklöjan som skulle kunna vara rom, och den siffran för 2013 var 16 ton löjrom. Jarl Engquist, handläggare

? Hej, jag undrar om det finns en gräns på kvävehalten

som avgör om till exempel en sjö är drabbad av övergödning? Anna Svensson

! Sjöar och även vattendrag kan drabbas av övergödning

genom en ökad tillförsel av fosfor från till exempel industri, avlopp eller jordbruksdrift. Fosfor är det ämne som vanligen reglerar tillväxten av växter och alger, och kan därför sägas vara ett tillväxtreglerande ämne eller begränsande ämne i sjöekosystemet. I våra havsvatten är det generellt kväve som reglerar denna tillväxt och på så sätt begränsar produktionen. I kust­miljöer kan det variera mellan fosfor och kväve från period till period.

När det gäller vilka halter som utlöser eller bekräftar en över­gödningssituation är detta svårt att ange exakt eftersom nuvarande halt ska ställas i relation till den halt som finns i sjöns eller vattendragets opåverkade tillstånd, egentligen dess referenstillstånd.

De bedömningsgrunder som finns för fosfor anger att en referenshalt av fosfor, som överstigs med 50 procent, motsvarar måttlig status. Det utgör därmed grund för att initiera åtgärder. Vanliga referensvärden för fosfor i sjöar och vattendrag i skogslandskap ligger på cirka 10 mikrogram per liter vatten.

I vårt slättlandskap med mera

lättvittrade jordar, är referens­halterna betydligt högre. För kväve finns inte motsvarande tydliga bedömningsgrunder (de är under utveckling) men äldre vägledningar kring detta anger att kvävehalter från 0,6 mikrogram per liter vatten kan indikera övergödning i en sjö eller i ett vattendrag.

Kvävehalten ska dock ställas i relation till mängden fosfor. Extremt tillskott och överskott av fosfor i sjöar kan leda till att det istället blir kväve som är det begränsande ämnet. Däremot leder generellt inte en mycket hög kvävehalt i relation till en mycket låg fosforhalt, till en övergödnings­situation i sötvatten. Jonas Svensson, utredare

? Jag undrar över lagarna gällande att det inte är

tillåtet att harpunera fisk för eget bruk i Sverige vid fridykning, eller att ens få inneha licens för ett harpungevär för användning i Norge eller annat EU-land där det är tillåtet. Är detta i strid med gällande regler inom EU eller har Sverige likt snuset ett undantag i denna fråga? Tomas Schiffer

! Det stämmer att harpunfiske är förbjudet i Sverige. Det

finns inget EU­rättsligt förbud på området och flera länder inom EU tillåter harpunfiske. Sveriges nationella regler på området är inte i strid med någon EU­rättslig bestämmelse.

Regeringen har i förordning infört ett förbud mot harpunfiske som grundar sig på bland annat djurskydd. Vissa fiskemetoder och redskap anses inte godtagbara ur djurskyddssynpunkt.

Det är polismyndigheten som prövar frågor om tillstånd enligt vapenlagen. Polismyndigheten är därför bäst lämpad att svara på frågor om tillstånd för innehav av harpungevär för användning vid harpunfiske i Norge eller EU­land där sådant fiske är tillåtet. Märta Zetterberg, verksjurist

NY SAJT FÖR FRITIDSFISKAREDu har väl inte missat svenskafiskeregler.se – webbplatsen som hjälper fritidsfiskare att hålla koll på reglerna? Via sökbara kartor får man information om gällande regler för fritidsfiske i våra fem största insjöar och längs hela svenska kusten. Bakom webb­platsen står Havs­ och vattenmyndigheten och länsstyrelserna. Svenskafiskeregler.se fungerar i datorn, telefonen och surf plattan.

SLÄCKA BRANDEN ELLER TÖRSTEN? Havs- och vattenmyndigheten kommer även i år att finnas på plats i Almedalen. I år handlar vårt seminarium om kemikalier i dricksvattnet. Uppsala, Tullinge och Ronneby är exempel på kommuner som har tvingats stänga av dricksvattnet på grund av PFOS, som finns i bland annat brandsläckningsmedel. Finns det fler kemikalier i vattnet? Får kommunerna den hjälp de behöver? HaV finns på Gotlands Museum, onsdagen den 1 juli klockan 10.00.

ANSLUT DIN KOMMUN TILL CLEAN-UP KUST Var med och minska den marina nedskräpningen genom att plocka skräp längs våra kuster. I vår arrangeras kampanjen Clean­Up Kust av organisationen Håll Sverige rent, med stöd från Havs­ och vattenmyndigheten. Nedskräpningen av våra hav är ett av vår tids största miljöproblem. Håll Sverige rent har arbetat i en rad projekt med att samla in fakta om det marina skräpet. Kommuner ansluter sig till kampanjen via hallsverigerent.se.

FISKA MED TELEFONEN Med HaVs nya Fiskeapp kan man fiska med telefonen – och få veta

mer om få veta mer om svenska vattens ekologiska status. Fiskeapp är ett nytt och roligt sätt att sprida kunskap om miljö tillstånden i våra hav och sötvatten. Det fungerar precis som vanligt. Kasta ut. Dra upp. Du får lax i Strömmen, abborre i Vänern, torsk i skär gården. Välj mellan olika drag, dela din fångst på Facebook och få matnyttig information om vattnet där du befinner dig.

EXPERTERNA SVARARStäll dina frågor till HaVs experter, mejla expert@havochvatten.se

FOTO

KAT

SIN

GER

Anna Jöborn från Havs- och vattenmyndigheten minglar med publiken efter ett seminarium på Almedalsveckan 2014.

32 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

HAVNYTT

Ny vattenreglering kan bromsa mygg

En mygga gör ingen sommar. Men på några platser i landet har de blivit så många att de helt grumlar semesterglädjen. Forshaga kommun skriver om ångest, depression och avfolkning i sin ansökan till Naturvårdsverket om dispens för besprutning. De fick tillstånd att bekämpa mygg längs en bit av Klarälven 2014 och vill göra om det i år. Det handlar om översvämningsmyggor, som är mer aggressiva och bättre flygare än andra stickmyggor. Dessutom är de aktiva mitt på dagen.

– Jag har själv varit på plats och känt av hur det kan vara, så jag har full respekt för problemet. Det är uppenbart att man behöver göra något, frågan är bara hur man ska göra det, säger Niklas Egriell som är utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV, och ansvarig för myndighetens yttranden om myggbekämpning längs Nedre Dalälven och Klarälven.

Det biologiska bekämpningsmedlet Vectobac G innehåller en bakterie som får mygglarvernas tarmar att sprängas. Problemet är, enligt HaV, att konsekvenserna för resten av ekosystemet inte är tillräckligt utredda. Bakterien kan påverka andra organismer, exempelvis fjädermygg, som är viktig mat för fisk och fåglar.

Området kring Nedre Dalälven har besprutats sedan tio år tillbaka och där har mängden encelliga vattendjur ökat väldigt kraftigt. Niklas Egriell kan se två olika förklaringar till detta.

– Den enklaste är att de encelliga djuren blir av med en fiende när myggen minskar. Men det kan också ha att göra med majsstärkelsen som man använder för att sprida bakterierna. Bakterierna sitter fast på stärkelsekorn, och resterna av stärkelsen skulle kunna bli till mat för de minsta djuren.

Vilka följder den här ökningen får kan ingen säga, och det sätter fingret på grundproblemet enligt HaV – de långsiktiga effekterna måste

utredas mer. Dessutom måste alternativa metoder för myggbekämpning undersökas.

Här behöver man backa ett steg och fundera på varför myggproblemen har vuxit sig så stora. En förklaring kan vara att vattenregleringen för med sig många sommaröversvämningar, som gör att myggen hinner kläcka generation efter generation. En annan förklaring är att kulturlandskapet växer igen. När älvängarna fylls med buskar och sly blir de till perfekta skuggiga barnkammare för mygglarver.

Alternativa lösningar skulle alltså kunna vara mer bete och slåtter längs älvarna, och en mer hänsynsfull vattenreglering. Detta har Gävleborgs länsstyrelse föreslagit i en utredning, men hur stor kostnaden för detta skulle bli är ännu inte utrett.

Niklas Egriell vill se en djupgående och lång siktig analys där man väger kostnader, nytta och risker med olika alternativ mot varandra. Dagens lösning är kanske inte ens den effekti-vaste för att reducera myggplågan, menar han.

– Besprutningen kan minska antalet myggor som kläcks precis där man har sprutat, men det finns inga klara bevis för att just själva bekämpningen minskar människors problem. Trots sprutningen har myggen ibland hållit sig kvar på en orimligt hög nivå. ANNA FROSTE R

Bakterier sprutas ut som vapen mot de ökända myggorna vid Dalälven, och Forshaga kommun i Värmland planerar för samma sorts bekämpning. Havs­ och vattenmyndigheten vill lyfta andra metoder för att hejda myggen.

Det saknas bevis för att besprutning är ett verkligt effektiv vapen mot myggplågan, menar HaV som vill utreda frågan mer.

FOTO

SH

UTT

ERST

OC

K

YTTRANDEN TILLSTÅNDSÄRENDEN

Havs­ och vattenmyndigheten, HaV, deltar som part eller expert i olika ärenden som avgörs i domstol eller hos andra myndigheter. Vårt uppdrag är att i domstol ta tillvara miljö­intressen och andra allmänna intressen som har betydelse för havs­ och vattenmiljö eller fiske.

■ Bekämpningsmedel mot mygg i Nedre Dalälvsområdet Naturvårdsverket har fått in en ansökan om spridning av bekämpnings medlet Vectobac G, för att bekämpa mygg i Nedre Dalälvs­området, där de är ett betydande problem. HaV tillstyrker ansökan, men vill se en bättre analys av medlets effekter på myggtätheten. HaV vill också att det tas fram en konkret plan för andra metoder att bekämpa mygg så att användningen av medlet kan minska på sikt. Det går inte att säkert säga att medlet inte skadar fisk­bestånd och vattenmiljö i Dalälven.

■ Vindkraftspark söder om ÖlandRegeringen har bett HaV att yttra sig över en ansökan från energiföretaget Eon, som vill bygga vindkraftverk på Södra Midsjöbanken, söder om Öland. Helt nya data visar att området är viktigt för Östersjöns utrotningshotade tumlare. Därför vill HaV att Eon gör en fördjupad riskanalys eller på annat sätt visar att tumlarna inte påverkas negativt på ett betydande sätt. Om regeringen ger tillstånd till vindkraft parken bör det ställas krav på att anpassa projektet för att skydda tumlarna.

REGERINGSUPPDRAG TILL HAV

Hela HaVs verksamhet sker på regeringens uppdrag, men varje år pekar regeringen ut särskilda uppgifter som vi ska utföra, så kallade regeringsuppdrag.

■ Vattenanknuten recipient-kontroll Uppdrag: Enligt den så kallade recipientkontrollen är verksamhets­utövare som påverkar vattenmiljön

33

Rödspottan återhämtar sig, och övergödningen fortsätter vara ett problem. I Havs­ och vattenmyndighetens rapport om hur det går med myndighetens tre miljökvalitetsmål finns det både plus och minus. Bedömningen är fortfarande att de tre målen – ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård – inte nås till 2020. I alla fall inte om de beslut och planerade styrmedel som tagits, ligger fast. HaV pekar bland annat på att de stora problemen i havsmiljön fortfarande är övergödning, miljögifter och delvis svaga fiskbestånd, och att en stor del av våra sjöar och vattendrag ännu inte uppnår god ekologisk och kemisk status. Samtidigt finns det ljusglimtar, som fler skyddade marina områden och att röd­spottan ökar i Östersjön. HaVs rapport kom den 31 mars. Naturvårdsverket ansvarar för den samlade upp­följningen av alla Sveriges 16 miljö­ mål.

ÅRLIG UPPFÖLJNING AV MILJÖMÅLEN

negativt, exempelvis industrier och reningsverk, skyldiga att samla in miljödata. Uppdraget var att analysera dagens system och ta fram förslag för bättre samordning med den regionala och nationella miljöövervakningen. Redovisades 31 mars.

HaV föreslår bland annat att tillgängligheten till data som samlats in ska öka, kvalitetskrav för hur kontrollen ska utföras ska bli tydligare, en ny vägledning bör tas fram, samt att regeringen utreder frågan om en vattenkontrollavgift för att fler ska bidra ekonomiskt.

■ Långsiktig strategi för medverkan i regionalt tillväxt-arbete Uppdrag: Liksom en rad andra myndigheter har HaV fått i uppdrag att ta fram en strategi för hur vi ska medverka i arbetet för regional tillväxt och EU:s sammanhållnings­politik under de närmaste åren. Redovisades 31 mars.

I HaV:s strategi ingår bland annat att vi ska använda havsplanering för att skapa förutsättningar för hållbar regional tillväxt, genomföra miljö­ och samhällsekonomiska konsekvensanalyser av olika för­slag, bidra med samfinansiering till

olika projekt, stödja ny miljö teknik, vara pådrivande i arbetet med hållbar blå tillväxt och genomföra vårt uppdrag i samverkan och dialog med nyckelaktörer.

NYA RAPPORTER FRÅN HAV

Havs­ och vattenmyndigheten har en rapportserie. De flesta rapporterna trycks inte, men

finns att ladda ned som PDF på vår hemsida.

■ Effektiv tillsyn av små avlopp HaV har tagit fram en vägledning med praktiska råd, checklistor, manualer och information. Den riktar sig till dig som arbetar med små avlopp på kommunal nivå. Vägledningen omfattar tillsyn av anläggningar som inte är tillstånds­ eller anmälningspliktiga, med speciellt fokus på dem som är dimensionerade för 1–25 personekvivalenter. Havs­ och vattenmyndightens rapport 2015:1

■ Uppföljning av läns-styrelsernas tillsyn av vatten-verksamheter Tillsynen är ett viktigt instrument

10 0 10 20 30 40 50 60 70 kilometer

Karlskrona

Bergkvara

Ölands södra udde

för att nå de svenska miljömålen och HaV har i uppdrag att samordna, följa upp och utvärdera den operativa tillsynen av vatten­verksamhet. Den här rapporten sammanfattar uppföljningen av den tillsyn som länsstyrelserna gjorde av vattenverksamheter under år 2013.

Havs­ och vattenmyndighetens rapport 2015:4

■ Havsplanering nuläge 2014 – slutlig rapport Rapporten är tänkt att vara utgångs­punkt för den nationella havs­planeringen. HaV har sammanställt information om hur havets resurser nyttjas, vilka de framtida anspråken är och hur förutsättningarna ser ut. Ambitionen är att förmedla ett tvärsektoriellt perspektiv. HaVs rapport 2015:2

■ Årsredovisning 2014 Havs­ och vattenmyndigheten redovisar verksamheten som har bedrivits under 2014. Här kan

du läsa om vårt arbete inom de tre förvaltningsområdena vatten, hav och fisk under det gångna året.

■ Arbetsfördelning och resursanvändning inom kalkningsverksamheten Här redovisas slutsatserna av den kartläggning av den regionala arbetsfördelningen och resursanvändningen inom kalkningsverksamheten som HaV genomförde under 2014. Samt vilka verktyg, stöd och utbildningar som efterfrågas.

Havs­ och vattenmyndighetens rapport 2013:13

■ Havsplanering – dialog med våra grannländer Som ett led i förberedelserna för införandet av havsplanering i Sverige har HaV har under 2014 besökt samtliga grannländer.

I Havs­ och vattenmyndighetens rapport 2014:23 presenteras slutsatserna kortfattat.

Energiföretaget Eon vill bygga en vindkraftspark i området Södra Midsjöbanken söder om Öland. HaV rekommenderar att Eon gör en förjupad riskanalys för Östersjöns utrotningshotade tumlare.

34 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

På somrarna när jag var liten bodde jag hos min faster och farbror vid havet i södra Bohus-län. De hade inga barn. Man var tvungen att gråta om man slagit sönder en vas, och man tvingades klättra upp i masten på segelbåten, vare sig man vågade eller ej. Min faster var schartauan, så man fick inte sy på söndagar. Trots de hårda nyporna var det min farbror som fick mig att älska och frukta havet.

När jag fyllt fyra fick jag sitta på Karlssons brygga och träna arm- och bentag. Karlssons brygga var alldeles för hög för att man magliggande skulle kunna fiska krabbor. Nedanför var havet två meter djupt. När min farbror, som tävlat i simhopp, tyckte att torrträningen räckte, kastade han mig i sjön. Jag såg mig om när jag hamnade under vattenytan. Vattnet som var blått på ytan var grönt under ytan.

Vi långseglade och medan jag vaggades till sömn av vågorna, låg min farbror i förpiken och vred sig i plågor över ljudet från dansbanorna på land. I gryningen hoppade jag i land för att

räkna havstulpaner. På kvällarna tog vi motorbåten till ett hemligt ställe där vi fiskade vitling. Vi såg de mytomspunna Amerika- och Englandsbåtarna som stävade västerut från Göteborg. Det gick att urskilja passagerare på däck när fartygen passerade Vinga.

Min fasters pappa, min farfar, kom från Tanum i norra Bohuslän. Han läste till sjökapten i Kristiania, nuvarande Oslo, och seglade därefter till Amerika där han tog tåget från öst till väst. Han köpte en segelskuta, Sequoia, och fraktade i många år ved från San Diego till Seattle.

En dag i San Francisco mötte han Ellida som utvandrat med sina systrar från Fiskebäckskil i mellersta Bohuslän. Så småningom gifte de sig och den unga bruden flyttade ombord. Min farmor skrev dagbok om hajar, om stormar och om den förfärliga dag när hon omedvetet satte sig upp mot Gud och kastade sitt broderi i Stilla havet, sedan hennes man upplyst henne om att det var söndag. Min faster växte upp ombord och kröp på däck i hälarna på kineskocken, som var ängslig att hon skulle ramla överbord. Det hände aldrig men min farfar fick slaganfall och de återvände till det gamla landet och Ljungskile. Där föddes min pappa Hubert som lärt mig älska Bohuslän.

Vårt hus på Tjörn var omgivet av kaprifol. Det doftade tjära och tång. Vi levde på ostron, makrill, krabba, torsk, räkor och havs-kräftor. Min pappa och jag satt på klippor och ritade av båtarna. Jag seglade från Skärhamn i min bohusjulle över Marstrandsfjorden, med skräckfyllda tankar på alla förlista fartyg.

På senare år har jag hållit till i Lysekil för att skriva mina romaner om det påhittade Saltön. När första strandskatan kommer på våren paddlar jag i min havskajak till Hållö fyr och ibland söderut till Kapstaden (skojar bara). Ofta med en nyfiken knubbsäl i kölvattnet.

När jag gick i andra klass i Kärralundsskolan i Göteborg hade vi roliga timmen varje lördag. Jag räckte upp handen varje gång.

– Min farfar var sjökapten, sa jag. Han seglade över Atlanten fast han inte kunde simma.

viveca lärn om kärleken till havet

»PÅ KVÄLLARNA TOG VI MOTORBÅTEN TILL ETT

HEMLIGT STÄLLE«

VATTEN KULTUR

Viveca LärnFörfattare och journalist som skrivit både barn- och vuxenböcker, bland annat böckerna om Saltön, som sedan blivit TV-serie.

» VI SÅG DE MYT-OMSPUNNA AMERIKA- OCH ENGLANDS-BÅTARNA SOM STÄVADE VÄSTERUT FRÅN GÖTEBORG.«

foto

emel

ie a

splu

nd

Nästan som DNA-strängar löper havet genom hennes liv. Från gamla släktingars öden, genom barndomen, och ända till hennes egna romaner. Här skriver Viveca Lärn om sin kärlek till havet.

HAVET I FOKUS I SOMMAR-LÄSNING FÖR BARN

Ett havsmonster i hamnen eller en berättelse om de finska krigs­barnen. Lagom till sommarens läsning för små barn har två nya böcker kommit.

Havsmonster i Knipa handlar om bästisarna Mino och Micke som får höra om havsmonstret som härjar runt i hamnen. Med egenuppfunna farkoster drar de iväg för att se vad som hänt, och hamnar långt under ytan.

En helt annan historia hittar man i Systern från havet. Den handlar om Sirkka som reser ensam från Finland för att bo hos en svensk familj under andra världskriget. I familjen finns Margareta, som blir hennes vän. Båda böckerna är för barn mellan 3 och 6 år.

NATUR OCH KONST MÖTS I NY VATTENBYGGNAD »Vattnets röst« heter en ny konst­paviljong som ska stå vid sjön Trummen i Växjö kommun. Den är skapad av konstnären Leo Petterson och tanken är att den ska ingå i Land Art Trummen, Växjö kommuns satsning på att göra sjön Trummen till en plats där konst, natur och friluftsliv möts. Invigningen av konst­paviljongen är tänkt till våren 2016.

ÖSTKUSTEN FÅR BESÖK AV BADJÄVLAR I sommar är det återigen dags för standup­turnén Badjävlar. Nytt för den här säsongen är att komikerna inte bara besöker västkusten, utan tar en sväng till landets östsida och Åhus i Kristianstads kommun. Medverkar gör några av landets främsta komiker, bland annat Björn Gustafsson, Anna Blomberg och Fredrik Lindström.

35

På djupet: Vem ska ta ansvar för gamla synder?

Oskarshamn förbereder för muddring av hamn bassängen som innehåller runt 1 000 ton tungmetaller.

MER PLATS FÖR VATTENFRÅGORFör ett år sedan lämnade hon Håll Sverige Rent för jobbet som vd för Svenskt Vatten. Möt Anna Linusson.

UPP PÅ LAND Undervattensfilmaren Joakim Odelberg är ny programledare för SVT:s Mitt i naturen.

NÄSTA NUMMER

NÄSTANUMMER AV

HAV & VATTENKOMMER I

SEPTEMBER

PUDRAD PLOGLÄPP, SNIGELKOTT OCH DRAKNUDINGY Har du någonsin sett en

draknuding, stjärnfläckad havscitron eller pudrad plogläpp? De svenska nakensnäckorna har hittills levt undanskymt, men nu presenteras de stort i den nya boken Svenska nakensnäckor. På köpet har snäckorna fått nya svenska namn.

Boken är gjord av undervattens­fotografen och marinbiologen

Klas Malmberg och docenten Kennet Lundin. Tillsammans har de dokumenterat och fotograferat de runt 90 arter av nakensnäckor som finns i Sverige. Alla har det gemensamt att de saknar ett skal att krypa in i vid fara.

– Nakensnäckor har något nästan överjordiskt över sig, som något slags havets sagoväsen. De ser så konstiga ut, med märklig

form och färg, och de dyker upp och försvinner. Att leta naken­snäckor är lite som att leta tratt­kantareller. De kan verka osynliga, men när man väl ställt in blicken visar det sig att man nästan går på dem, säger Kennet Lundin.

När Klas Malmberg och Kennet Lundin var klara med sin dokumentation av snäckorna satte de sig ner för att spåna fram

svenska namn till dem. De fick bolla namnen fram och tillbaka med Art databanken. Till slut blev det klart, och numera kan vi stolt­sera med att ha knottrig gurk­nuding, klyvfransläpp och snigel­kott i våra hav. KARIN FINGAL

FOTO KLAS MALMBERG

Pudrad plogläpp Ögonfläckig stumpnuding

Draknuding

Klyvfransläpp

36 | H AV   &   VAT T E N 2   .   2 0 1 5

POSTTIDNING B

»Vi fångar upp till 1 000 smolt per dag«

S tig Westbergh arbetade som tonåring med timmerflottning på Ångermanälven. Då var det få som brydde sig om vildlaxen. Block och stenar som kunde ge skydd för fisken hade för länge

sedan rensats bort för att ge bättre flöde för virket.I dag är timmerflottningen historia. Och Stig har bytt

älv. Sedan 30 år lever och verkar han längs Vindelälven. Här finns inget vattenkraftverk, tack vare en het debatt på 1960-talet, men flottledstiden har satt spår.

– För 15 år sedan började vi riva bort dammar i biflöden och sätta tillbaka stenar och block. I dag är nästan 60 procent av älvfåran återställd, säger han.

»Vi« är Ume-Vindelälvens fiskeråd. Stigs vatten-engagemang handlar inte bara om att sätta tillbaka stenar och riva dammar. Vindelälven rinner ut i Ume-älven och där finns Sveriges största vattenkraftverk,

Stornorrfors. På 1990-talet klarade bara 30 procent av lekvandrande lax att ta sig förbi Stornorrfors och vidare upp i Vindelälven. Efter bygget av en ny, modern fisktrappa och andra insatser är siffran nästan 60 procent.

Sedan 2009 deltar Stig i ett EU-projekt där man försöker förbättra överlevnaden även åt andra hållet, genom att leda laxsmolt, på väg från älv till hav, förbi kraftverkets

turbiner. Ett jobb som bland annat innebär sju dagars arbetsvecka under två sommarmånader och tunga lyft från en ranglig båt, i starka strömmar och ofta hård blåst.

– Vi fångar upp till 1 000 smolt per dag. Genom ett litet snitt i bukhålan opererar vi in små sändare och sätter sedan ut fisken i älven igen. Vid Stor-norrfors registrerar antenner sändarnas signaler. Cirka 200 000 smolt vandrar ner varje år och cirka 75 procent når öppet hav.

Mycket har blivit bättre. Allt fler laxar vandrar upp i Vindelälven och fler bryr sig. Ändå är Stig inte nöjd.

– Jag vill att fler laxar klarar sig förbi Stornorrfors. Och det är en stor sorg att vår fina vildlax innehåller så mycket dioxin att folk varnas för att äta den. O

TEXT LE NA OLSSON FOTO EVE LINA RÖNNBÄCK

62 år, projektledare »Från Kust till

fjäll« i Vindelns kommun, aktiv i Ume-Vindel älvens fiskeråd sedan början av 90-talet.

STIG WESTBERGH

VATTENVÄNNEN | STIG WESTBERGH