Havs- och vattenmyndigheten- ett perspektiv på alternativ

1

Havs- och vattenmyndigheten- ett perspektiv på alternativ

Jan Schmidtbauer Crona

Jan Schmidtbauer Crona 2

3

Levande hav, sjöar och vattendragtill glädje och nytta för alla


Instruktion från regeringen

1 § Havs- och vattenmyndigheten är förvaltningsmyndighet på

miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering och hållbart

nyttjande av sjöar, vattendrag och hav.

2 § Myndigheten ska inom sitt ansvarsområde vara pådrivande,

stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken och

verka för en hållbar förvaltning av fiskeresurserna.

Förkortas HaV


Vägen dit

• Vattenförvaltning

• Havsförvaltning

• Fiskeriförvaltning

• Fysisk planering till havs


Grattis Sverige! Havsplanering en ny fysisk planeringsform!

• Havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet

• Ge vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av områdena

• Området 1 nautisk mil (1852 m) från baslinjen inkl. ekonomisk zon

• Miljöbalken 4 kap §10


Ny lagstiftning i miljöbalken 1 september 2014

• Syftet med havsplanerna är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling

• Beslutas av regeringen

• Regeringen får meddela föreskrifter om förbud eller begränsningar som behövs för att uppnå syftet med planen.

• Detaljer för genomförande i havsplaneringsförordning (bereds)


Tvärsektoriell


Ju fler kockardesto sämre…


Delaktighet


Överlappande förvaltning och planering


De olika stegen i planeringen

12

Förutsättningar Analys Plan


Tidplan och arbetsprocess framöver

SLUTLIGNOV 2014


EU:s havsplaneringsdirektiv (2014/89 EU)

• Ramlagstiftning

• Stödja blå tillväxt och hållbar utveckling

• Stödja sektorpolitik och åtgärder för bevarande och skydd

• Ekosystemansatsen ska tillämpas

• Minimikrav för havsplanering(sektorer, gränsöverskridande, land/hav, deltagande, data, översyn)

• Havsplaner senast 2021


Regeringens arbete med en maritim strategi

• Koppling till EU:s integrerade havspolitik

• Syftar till att bygga en bättre samordning mellan olika sektorsområden för att nå gemensamma mål

• Blå tillväxt – fler jobb, ökad välfärd och livskvalitet utifrån en hållbar användning av våra kust- och havsområden

• ”Havsplanering för jobb och utveckling”

• Dialog under våren 2014, beslut under 4e kvartalet 2014

Nulägesbeskrivningen

• Ger en överskådlig bild av förutsättningar för att nyttja havets resurser (hav – kust – land)

• Intressen och anspråk idag

• Förväntad utveckling

• Avstamp för nästa planeringsfas


Ekosystemansatsen – The Ecosystem Approach

• En strategi för bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser.

• Har sitt ursprung i FN-konventionen om biologisk mångfald (CBD).

• Bygger på 12 principer (Malawiprinciperna, 1995, CBD 2000)


Varför?

• Stort politiskt genomslag globalt, inom EU och nationellt

• Fiskepolitiken, havsmiljödirektivet och havsplaneringen

• Behov

• Möjligheter

• Potential


Ekosystemansatsrecept • Gemensamma mål och delaktighet

• Naturens förmåga att producera varor och tjänster är överordnad; försiktighetsprincipen ska tillämpas

• All slags kunskap ska beaktas

• Värdera ekosystemen samhällsekonomiskt

• Avgränsningar i tid och rum

• Flexibel och anpassningsbar

Smaktillsats: engagemang, glädje, lyhördhet, nyfikenhet


Ekosystem-ansatsen

Du


SEA as a tool to implement the Ecosystem Approach

SEA can provide:

• Scoping – focus, ecosystem based objectives

• Framework for a systembased holistic approach

• Development and aggregation of knowledge, forecasting

• Consultations and participation

• Alternative development – plan alternatives, scenarios

• Itegration of social economic evaluation of ecosystem services

The Ecosystem Approach can provide:

• A fitting policy context for application of SEA

• Political incentive for environmental considerations (political will)

21


Lagkrav miljöbedömning/MKB• Miljöbalken 6 kap.11-19§§, MKB-

förordningen 4-11§§

• SEA-direktiv 2001/42/EG ”Om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan”

• Internationella samråd: Esbo- konventionen och SEA-protokollet

DokumentfokusI MKB identifiera, beskriva och bedöma betydande miljöpåverkan inklusive rimliga alternativ.

1.Underrättelse 2.Samråd


Miljöbedömning med utgångspunkt i ekosystemansatsen

• Processfokus/integration

• Miljötillståndet som utgångspunkt

• Systematisk kunskapsuppbyggnad

• Proaktivt förhållningssätt

• Miljöbedömningen genererar förslag

• Återkopplingar/iterativ process

• Ekosystemtjänster länk mot samhällsekonomisk konsekvensanalys

DokumentfokusI MKB identifiera, beskriva och bedöma betydande miljöpåverkan inklusive rimliga alternativ.

Underrättelse - Samråd

+ avgränsningssamråd

+ Processfokus/integrering


Varför viktigt med alternativ?

• Tillföra dynamik, visa möjligheter och valsituationer – Kombinationen:

Alternativ + Konsekvensbedömning =

• Bidra till dialog om framtiden

• Transparens - både i och efter processen

NU

KO

MM

ER A

LTER

NAT

IVD

ELEN

!


VAD för alternativ?

• SYFTET utgångspunkt för alternativ formulering

• HUR kan syftet uppnås?

• Med olika Mål?

• Med olika Strategier?

• Med olika Planförslag?


Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014–2025Underlagsrapport – miljökonsekvensbeskrivning

Syftet med alternativ är att hitta olika lösningar på brister i transportsystemet,

exempelvis bristande måluppfyllelse enligt uppdraget. Det är, enligt miljöbalken: ”den

betydande miljöpåverkan som planens … genomförande kan antas medföra (som ska)

identifieras, beskrivas och bedömas. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller

programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och

bedömas.” (förf anm).1

Begreppet ”alternativ” behöver nödvändigtvis inte uppfattas så

att flera planalternativ måste utformas


TRV-Målstyrd planering

Avgränsningssamråd för miljöbedömning av nationell transportplan 2014-2025

Strategiska val

Dokumentation


Genomförande av havsmiljödirektivet

2012: Hur mår havsmiljön?

2012: Vart vill vi komma? (definition av god miljöstatus)

2012: Hur kommer vi dit? (delmål i form av miljökvalitetsnormer)

2014: Övervakningsprogram

2015: Vad ska vi göra? Åtgärdsprogram

2016: Påbörja åtgärder

2018: Ny bedömning av miljötillståndet

GES


Alternativ i HMD Åtgärdsprogram

• Nollalternativ – BAU 2050

• Programalternativet- Uppdelat i olika teman utgående från miljökvalitetsnormer.

• Vatten ÅP alternativdiskussion- grundläggande åtgärder resp. grundläggande + kompletterande

• Svårighet Åtgärdsprogram havsmiljön – första gången, indirekta åtgärder, styrmedelskaraktär


Olika planförslag (samma syfte?)

Litauens havsplan som exempel

- Olika målbilder/politiska inriktningar gav två planalternativ


Concept A Concept B



Jämför arkitektur -parallellt uppdrag

• Syftet definierat i ett program med önskade funktioner

• Ca tre kontor får uppgift att ”lösa” programmet

• Skala upp till planering?

• Organisations- och storleksproblem?- en planeringsansvarig aktör

-”Det blir för stort att göra två planer”


Scenarioanalys

• Vilka är de möjliga framtidsbilderna (framtidsalternativen)?

som planens syfte och innehåll relateras tillUr MKB- Nationell Transportplan 2014-2025Känslighetsanalys för klimatscenario med minus 20 procent biltrafik och oförändradlastbilstrafik, jämfört med dagens nivå. Resultatet om klimatscenariot skulle vara utgångspunkt för planeringen skulle knappt 40 procent av de analyserade projektenvara lönsamma (Nettonuvärdeskvot, NNK, ≥0,5)

35

Krav på redovisning av framtidsalternativ?

• Nollalternativet- den passiva framtidsbilden

Frågan om planens kraft att påverka framtiden

-”Stark plan” - framtidscenarier som planen reagerar ”emot” försöker förändra ex. trafiköknings-scenarier/prognoser?

-”Svag plan” - framtidscenarier som planinnehållet dimensioneras efter ex. marina klimatscenarier

- Framtidsscenarier kan vara minst lika viktiga som planalternativ



Slutsatser

Fortsätt jobba/experimentera med ALTERNATIV!Rimliga sådana ska redovisas

och de gör NYTTA!Glöm inte

DOKUMENTERA!

Documents

Havs- och vattenmyndigheten- ett perspektiv på alternativ