En informationsskrift om havet och om vad som behöver göras för att kommande generationer också ska kunna njuta av den salta pärla i världsklass som Bohuskusten är.

Till dig som bor vid Bohuskusten

HavsmiljönBohusläns framtid

h av s m i l j ö n - b o h u s l ä n s f r a m t i d2

Vi kan inte nyttja havet som förr, men tillsammans kan vi göra det friskare!Havet var rikt, men marken var mager. Allt man hittade användes för överlevnaden. Till exempel samlades ilandflutet ”klödder” (tång, sjögräs mm) i högar som fick kompostera innan man la det på åkern. Idag sköljs också klödder upp på stränderna, men man får ha ett oändligt tålamod för att rensa bort all plast som syns. De mycket små plastbitarna, som kallas mikroplast, ser man inte och de blir kvar i tången. Tyvärr finns misstankar om att just dess små plastbilar för med sig miljögifter. Så, vem vågar idag lägga klödder på trädgårdslanden?

Ilandflutna plankor och grenar var värdefulla som virke och att elda i spisen med. Man samlade i högar och därmed var just detta insamlade trämaterial paxat. Även idag kan man samla trä i högar, men det mesta som sköljs iland är tryckimpregnerat och vad gör man med sådant giftbemängt material? Inte kan vi elda i spisen med det.

Alla hamnar längs kusten var fyllda med nyttobåtar, självklart mest fiskebåtar av olika storlek. Att inte fisket bär sig lika bra längre är lätt att räkna ut när man ser att hamnarna nu domineras av fritidsbåtar.

Inte bara yrkesfisket har ändrats, även vi som besökte skärgården på sommarlovet märker av den saknade fisken. När jag var barn var det vi ungar som hade i uppgift att fånga middagsfisken. Nu hänger det gamla kastspöet som dekoration på väggen och barnbarnen äter odlad lax i bitar från frysen.

Ett av sommarnöjena var att ankra upp i viken och följa småfisken nere i de gröna svajande sjögräsängarna. Nu finns inte så många sådana ängar kvar och de få som finns är övervuxna med brunt klegg, fintrådiga alger kallar forskarna dem.

Så här kunde man fortsätta listan på allt som inte är bra med vårt Västerhav, men istället försöker vi fokusera på vad vi kan göra. Ingen av oss, boende, turister, organisationer, kommuner, politiker, företag m fl kan ensam återställa kustvattnet, men vi kan göra allt vi förmår för att försöka samlas kring frågorna och ta lärdom av varandra. Vi har därför bjudit in ett stort antal människor att medverka till denna skrift för att berätta om vad just de vill göra för havet. Denna samhällsinformation om havsmiljön går ut till alla hushåll i de 11 kustkommunerna i Bohuslän. Vi hoppas att du som läsare får en bred bild av vilka hot och utmaningar som finns och vad vi kan göra för att bidra till en framtid med ett friskare hav, som vi kan njuta av och bruka utan att förbruka.

Dessutom har vi inför riksdagsvalet passat på att fråga de som står som första namn på riksdagspartiernas valsedlar i Bohuslän vad de tänker driva för frågor, som kan förbättra den marina miljön längs Bohuskusten under kommande mandatperiod. Spara gärna tidningen och kontrollera sedan om politikerna följer sina löften!

Augusti 2014

För VRBKBoel Lanne

Vattenrådet för Bohuskusten är en ideell förening och ett forum för samverkan om havsmiljön för kommuner, företag, intresseorganisationer och enskilda personer. Utöver medlemsavgifter får vi ekonomiskt stöd från Vattenmyndigheten för Västerhavet. Våra främsta arbetsuppgifter är att sprida information om Bohuskustens vatten samt att få kustkommuner, intresseorganisationer och andra aktörer i området att träffas och diskutera kustvattnets miljöproblem och vad vi kan göra åt dem.

Ordinarie styrelseledamöter

Boel Lanne, Naturskyddsföreningen Bohuslän (Öckerö) Ordförande

Elin Ruist, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Stenungsund) Vice ordförande

Gunilla Magnusson, Ordförande Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden MP (Uddevalla)

Karl-Erik Hansson, Ordförande Miljö- och byggnadsnämnden C (Tanum)

Jan-Olof Larsson, Riksdagsledamot S (Sotenäs)

Lars Tysklind, Riksdagsledamot FP (Strömstad)

Ingela Sörqvist, enskild medlem (Tanum)

Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet/Göteborgs Universitet (Strömstad)

Anna Selse, Borealis (Tjörn)

Ersättare

Fredrik Lindberg, Sveriges Fiskares Riksförbund (Göteborg)

Roland Utbult, Riksdagsledamot KD (Uddevalla)

Niclas Åberg, Projekt 8-fjordar (Tjörn)

Hans Henriksson, enskild medlem (Kungälv)

Hans Oscarsson, enskild medlem (Kungsbacka)

Allt vi gör samlas på vår hemsida www.vrbk.se

Kontakta oss på epostadress info@vrbk. se

Foto: Boel Lanne

Foto: Kristin Ladström

Foton på första sidan: Hans Sörqvist.

s a m h ä l l s i n f o r m at i o n f r å n vat t e n r å d e t f ö r b o h u s k u s t e n 3

Främmande arterArter som inte naturligt förekommer längs vår kust kan orsaka stor skada när de sprids. Det händer att arter som hör hemma i andra delar av världen liftar hit med fartygens barlastvatten, släppts ut från akvarier eller rymmer från oaktsam hantering av nätburar som används vid odling eller handel. Om de nya arterna inte har fiender kan de konkurrera ut våra inhemska arter. Dessutom finns risk för spridning av nya sjukdomar som kan drabba hela bestånd och på så vis få en stor inverkan på ekosystemet. Exempel på främmande arter som dykt upp på västkusten är fisken svartmunnad smörbult, amerikansk hummer, japanskt jätteostron, mink och algen agarsnärja.

FörsurningDe stora utsläppen av koldioxid som pågått under det senaste seklet har till stor del aborberats i havet med ett sjunkande pH som följd. Idag talar man om en global försurning av världshaven. Det finns ännu inte så mycket kunskap om hur det marina ekosystemet påverkas av försurningen, men man tror att effekterna kan bli mycket omfattande om pH sjunker mer, t ex kan det bli svårt för de många marina djur och växter som bildar sitt skelett av kalk.

Hotade arterUppemot hundra marina arter är klassade som hotade på Bohuskusten, men då det råder brist på kunskap är troligen mörkertalet stort. Orsakerna varierar men enligt myndigheterna är överfiske och förstörda livsmiljöer till följd av bottentrålning och övergödning de vanligaste hoten. Exempel på starkt eller akut hotade arter i Bohusläns kustvatten är bleka, ål, ögonkorall, stor skålsnäcka och smal bandtång.

KlimatförändringDen pågående klimatförändringen medför en stigande havsnivå, varmare vattentemperatur och lägre salthalt samtidigt som den ökade koldioxidhalten försurar havet. Det varmare vattnet kommer att medföra att nya arter söker sig till upp mot vår kust. De kan påverka näringsväven och få stor effekt på dagens artsammansättning.

Kustexploatering ”Bästkusten” är populär och hårt exploaterad. Tyvärr hotar en ogenomtänkt exploatering havsmiljön. Utfyllnader av havsbotten görs för att bygga hamnar, bostäder, vägar eller industrier. Regelbundna muddringar till hamnar och bryggor frigör föroreningar bundna i sedimenten och bryggor och vägbankar blir vågbrytare som hindrar vattenomsättningen i vikarna. Värdefulla livsmiljöer som oexploaterade grunda havsvikar, musselbankar och ålgräsängar har blivit färre.

Marint skräp Bohuslän är hårt drabbat av marint skräp, särskilt de norra delarna. En kubikmeter i timmen når Bohusläns stränder. 80 % av skräpet kommer från andra länder och förs hit med strömmarna över Skagerrak. Mest är det plast i olika former och det mesta har sitt ursprung på land där det transporterats med vind och rinnande vatten mot havet. Plast försvinner inte, det kan bli kvar i havet i hundratals år och sönderdelas till mindre och mindre bitar. Dessa så kallade mikroplaster finns nu överallt i havet. Skadorna på djurlivet är omfattande då många djur misstar plastbitarna för mat och svälter ihjäl då magen fylls av plast. Skräpet kan också vara förödande som fällor då djur trasslar in sig i det.

MiljögifterIdag lever vi i ett kemikaliesamhälle. Läckage från historiska miljösynder, dagens kemikalieintensiva vardagsprodukter, läkemedelsrester och hormonpreparat, båtbottenfärger, utsläpp från industri och sjöfart: allt hamnar i havet och påverkar det marina livet.

OljeutsläppKonsekvenserna av ett oljeutsläpp som når kusten är förödande! Det fick Tjörn erfara hösten 2011. Det är vid olyckor som de stora utsläppen sker, men även ett stort antal små, avsiktliga utsläpp sker varje år. Bohuslän ligger utsatt på grund av strömmarna och om väl oljan når land är det väldigt svårt att sanera de klippiga och steniga stränderna.

ÖverfiskeÖverfiske innebär ett överutnyttjande av havets resurser genom att man fiskar upp mer fisk än vad som hinner växer till sig. Många bottenlevande fiskar har minskat kraftigt, särskilt den kustlekande torsken som det numera bara finns två lokala bestånd kvar av, vad man vet. En orsak till minskningen av den kustlekande torsken har varit ett överfiske, andra orsaker är miljöförstöring. Förvaltningen av bestånden och den gemensamma fiskeripolitiken inom EU har inte fungerat bra för ett hållbart nyttjande av fiskeresurserna.

ÖvergödningI Bohusläns trånga fjordar och grunda vikar där vattenomsättningen är låg är ofta övergödningen mest påtaglig. Där kan det bildas en kletig gröt av fintrådiga alger som kalasar på näringsämnen som läcker ut från omkringliggade landområde och från näringsrika havsströmmar. Det leder till syrefattiga bottnar, ålgräset konkurreras ut (som på bilden ovan) och det blir färre platser som är bra för fiskynglen att växa upp på. Dessutom har forskare visat att avsaknad av rovfisk troligen har stor betydelse för ökningen av finrådiga alger.

Börjar det vända?Länge har man känt till många av de problemen som drabbar kustvattnet, länge har man också arbetat för att minska den mänskliga negativa påverkan på havet. Många giftiga kemikalier har förbjudits, utsläppen av kväve har minskat, fredningsområden för fisk och fiskerestriktioner har införts. Men naturen är komplex och därför ger sällan åtgärder snabba mätbara resultat. Det tar lång tid och det behövs många olika typer av åtgärder för att återfå balans i det hav vi en gång kände. Dessvärre är det långt ifrån säkert att vi kan återfå det marina ekosystem som fanns för några decennier sedan, balansen kan ha förskjutits så långt att ett nytt ekologiskt tillstånd ställts in.

Flera av åtgärderna som genomförts har enligt forskare äntligen visat tecken på positiva resultat i vissa delar av havet. Den senaste sammanställningen av miljöövervakningen visar att effekterna av TBT (tributyltenn) från båtbottenfärger minskar. Det finns också tecken på att den minskade tillförseln av näringsämnen ger positiv effekt på plankton och bottenlevande djur i de yttre havsområdena. En viss återhämtning av fisken märks också, men tyvärr syns ännu ingen återhämtning av kustpopulationerna av torskfisk, vars roll som rovfisk är central för andra delar av kustekosystemet.

Havsmiljön har påverkats av många olika verksamheter och aktiviteter. En del av dem har pågått under lång tid, andra är relativt nya företeelser. Tillsammans och var och en för sig utgör de på olika sätt hot mot det marina ekosystemet. Här får du en översikt av de största miljöproblemen som drabbar vårt kustvatten.

Foto: Robert Kautsky/A

zote

Hur mår havet?

h av s m i l j ö n - b o h u s l ä n s f r a m t i d4

Vi har låtit representanter för myndigheter, kommuner, branscher, universitet och intresseorganisationer med ansvar och engagemang för havet svara på frågor om havsmiljön. Frågorna vi ställde var:

Vad behöver göras?

- Det viktigaste måste vara en långsiktig lösning avseende den marina nedskräpningen. Det gäller både åtgärder och finansiering som involverar alla länder som bidrar till och berörs av nedskräpningen. Det kan inte längre vara enbart de drabbade kustregionernas ansvar.

-All vår utveckling av maritim turism förutsätter hänsyn till miljö, naturresurser och ekologisk balans. Vi ställer höga miljökrav på de turistföretag som vi arbetar med för att utveckla Bohuslän som en turistdestination. Ett led är vår satsning på Swedish Welcome som genom certifiering och rådgivning bidrar till en hållbar besöksnäring.

Fredrik lindénvd, västsvenska Turistrådet

- vad anser du är viktigast att göra för att skydda och förbättra havsmiljön?

- Hur arbetar din organisation för en bättre havsmiljö?

Fredrik lindBergOmbudsman, sveriges Fiskares riksförbund

- Havsmiljön och fisk bör kontinuerligt övervakas vad gäller förändringar i vattnet och halter av miljögifter. Verkningsfulla åtgärder mot samtliga skadliga utsläpp från land och luft måste till omgående. Lagstiftningen vad gäller utsläpp av t.ex. kemikalier och läkemedelsrester måste skärpas.

- SFR arbetar för en god miljö i hav, sjöar och vattendrag, t.ex. genom att verka för ett långsiktigt hållbart nyttjande av fisk. Rent vatten är en förutsättning för fisket. Fisket är näringsverksamhet på naturens villkor.

-Havsplaneringen blir ett viktigt verktyg för Sveriges fortsatta arbete för en bättre havsmiljö. Vi verkar för att målet med 10% skyddade havsområden ska nås. För detta krävs kartläggning av havets livsmiljöer, ett aktivt åtgärdsarbete och ett ökat samarbete mellan länder.

-Vi arbetar för att lösa viktiga miljöproblem och skapa en hållbar förvaltning av hav, sjöar och vattendrag. En av våra viktigaste uppgifter att skapa arenor för dialog mellan olika intressenter för att lösa de utmaningar vi står inför. Vår vision är ”Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla”.

anna jöBOrnavdelningschef,

Havs- och vattenmyndigheten

- Ett allt större hot är plasten som bryts ner och som påverkar livet i havet. Bohuskusten drabbas hårt av plast som driver in från fartyg och även andra länder.

- Svenskt Vatten jobbar för friskt vatten, rena hav och sjöar. Vi vill att miljögifterna ska stoppas vid källan. Alla kan bidra med att se till att inget farligt hamnar i avloppet. Vattenvårdsförbundet mäter och följer utvecklingen av kvaliteten på kustvattnet på uppdrag av industrin och kommunerna för att de ska veta att de renar avloppsvattnet tillräckligt och bidrar med kunskap om hur havet mår.

agneTa granBergOrdf. svenskt vatten,

ordf. Bohuskustens vattenvårdsförbund

- Ett absolut skydd av de grunda vikarna med mjuka bottnar, som är rika på biologiskt liv. Att ta dem i anspråk för marinor som skuggar ålgräset och där bottnarna påverkas mekaniskt av snabbgående båtar är förödande. Lägg därtill all giftfärg och övriga läckage som förorenar närmiljön sommartid.

- Vår strandskyddsgrupp granskar projekteringar av bryggor och marinor. Vi stöttar och ger juridiska råd till lokalföreningarna som driver sådana ärenden längs Bohusläns stränder och bidrar med kunskap om hur havet mår.

gerHard OlOFssOn vice ordförande,

naturskyddsfören-ingen i Bohuslän

- Forskning kring fungerande, miljövänliga produkter för att förhindra beväxning på båtbottnar anpassade till olika vattenmiljöer, samt att minska skadliga utsläpp från fritidsbåtar och dess motorer.

- Västkustens båtförbund, som är ett av 27 förbund anslutna till Svenska Båtunionen, informerar ca. 17800 båtägare anslutna till 98 klubbar om vikten av att båtlivet värnar om miljön i hav och skärgårdar och följer gällande lagstiftning. Vi bidrar med sakkunskap i aktuella frågor och bedriver lobbyverksamhet mot myndigheter och politiker för att främja ett positivt båtliv.

lars BrickzénOrdförande, västkustensBåtförbund

- Testa fiskestopp för att se om fisken återhämtar sig och för att få tillbaka den ekologiska balansen mellan arterna. Jobba med att bygga våtmarker längs de vattendrag som transporterar mycket kväve och fosfor till instängda vikar och fjordar i samarbete med markägare och kommunerna.

- Stenungsunds kommun arbetar med tillsyn av enskild avlopp, gödselhantering, jordbruk och markhantering.Fredrik cederHOlm

miljöchef, stenungsunds

kommun

- Att stoppa alla föroreningar som når havet, inklusive skräp och mikroplast.

- KIMO är kommunernas internationella miljöorganisation, där ett stort antal kommuner runt Nordostatlanten samverkar för en renare havsmiljö. Vi driver lobbyarbete mot lagstiftare och beslutsfattare, vi driver projekt och uppmärksammar forskning som rör havsmiljön.

kia andreassOn Ordförande,

kimO sverige

s a m h ä l l s i n f o r m at i o n f r å n vat t e n r å d e t f ö r b o h u s k u s t e n 5

- Ett av de största problemen är den marina nedskräpningen. Den hotar på sikt vår marina miljö på ett sätt som vi inte idag kan riktigt förutse. Det handlar om allt ifrån mikroplaster till gifter men också att stränder blir nedskräpade och försämrar möjligheterna för besöksnäringen. 

- Problemet är att detta är ett internationellt problem till största del och det skall då också lösas internationellt. Öckerö kommun gör varje år stora insatser i att plocka skräp men det är som att torka upp på golvet när handfatet rinner över. Vi måste få hjälp av Regeringen och av EU att stänga kranen istället. 

arne lernHagkommunstyrelsens ordförande, öckerö.

Här presenteras ett urval av svaren vi fick in.Läs alla svaren på vår hemsida!

www.vrbk.se/sv/projekt/havsmiljon-skrift-fran-vrbk

- Det viktigaste är att få tillbaka fisken i vår skärgård. Nästan alla fiskbestånd som var vanliga för 30-50 år sedan är idag starkt decimerade eller helt borta. För att rädda de små spillror som finns kvar gäller det att handla snabbt och stoppa allt fiske (även sportfiske) tills dess att bestånden av torsk, kolja, vittling, rödspätta, mfl. har vuxit sig starka igen. Att få fisken tillbaka är mycket viktigt för hela ekosystemet.

- Vi forskar om havsmiljön och den biologiska mångfalden i haven och kan ge råd om hur denna ska skyddas och förbättras.

kersTinjOHannessOnProfessor i marin ekologi, göteborgs Universitet

- Det behövs internationella överenskommelser för kloka och effektiva åtgärder för att förbättra havsmiljön. Det är särskilt viktigt för lantbruket som lever i en marknad med fri konkurrens. Finns inte samma spelregler flyttar produktionen till länder med lägre miljöambitioner.

- LRF arbetar med Greppa Näringen som är miljörådgivning där bonden kan diskutera med rådgivare för att minska förluster av fosfor och kväve. Vi har jobbat sedan 1980-talet för att minska förluster till hav och vattendrag vilket gett 30 % minskning av kväve till haven.

PaUl cHrisTenssOnOrdförande

lrF västra götaland

- I Sotenäs uppgraderar vi de kommunala reningsverken med kväverening och bygger ut kapaciteten för att minska belastningen i havet.

- Sotenäs arbetar med en blå ÖP för havet för att skydda och utveckla livet i våra kustsamhällen. Kommunen verkar även nationellt och internationellt mot den marina nedskräpningen i Skagerrak och Nordsjön, genom ett aktivt deltagande i KIMO en internationell havsmiljöorganisation.

maTs aBraHamssOn

kommunstyrelsens ordförande, sotenäs.

- Havet är allas vårt ansvar. Det är viktigt att hålla havet rent och det arbetet måste börja vid källan. Alla länder, företag och privatpersoner måste bidra. Som kemiföretag har vi ett stort ansvar. En sund lagstiftning både nationellt och på EU-nivå hjälper både oss och havet.

- Borealis har stränga utsläppskrav och genomför omfattande mätningar. Vi medverkar i undersökningsprogram för havsmiljön, bidrar till fiskfrämjande åtgärder och stödjer programmet Waste Free Oceans. Dessutom kommer vi att stödja strandstädning i Städa Sverige-kampanjen.

anna selseBorealis stenungsund

- Förr kokade Västkusten av fisk. En ohållbar fiskeripolitik har lett till att många fiskbestånd är utfiskade och flera anses akut hotade. Havets skafferi är tömt och ekosystemet är i en allvarlig obalans. Att få tillbaks de kustnära fiskbestånden genom samverkan med berörda aktörer är den viktigaste frågan.

- Sportfiskarna är Sveriges största fiske- och vattenvårdsorganisation och vi lyfter frågan högst upp på den politiska agendan, bland annat genom samtal med våra EU-parlamentariker. Vi för fiskens talan tills dess att havet inte längre är tomt.

sTeFan nysTröm generalsekreterare,

sveriges sportfiske- och

Fiskevårdsförbund

- Vi behöver se värdet i havet och kusten som resurs för både boende, rekreation och näringsliv. En allmän och politisk förståelse för värdet kommer leda till ett mer hänsynsfullt och proaktivt planerande och hanterande av havsresursen.

- Tillväxt Norra Bohuslän jobbar med blå översiktsplanering och maritim näringslivsstrategi där vi planerar för ett hållbart nyttjande av havet grundat i en förståelse för naturvärdenas betydelse.carl daHlBerg

samordnare blå översiktsplan, Tillväxt

norra Bohuslän

- Bland det viktigaste är att på olika sätt begränsa fritidsbåtarnas avgasutsläpp i innerskärgårdarna. Avgaser som släpps ut under vattenytan, bidrar till försurning, övergödning, syrebrist och spridning av mycket skadliga polyaromatiska kolväten. Minska antalet båtplatser i skärgård och grunda vikar. Sanera båtar och småbåtshamnar, de är bemängda med gamla, extremt giftiga färgrester.

- Vi forskar om havet, kartlägger föroreningar i sedimenten och visar hur de sprids i skärgården. Vi kan ge råd om hur havsmiljön kan skyddas och förbättras.

kjell nOrdBergProfessor i marin

geologi, göteborgs Universitet

- Vi behöver väcka intresse och ansvarskänsla hos både barn och vuxna och skapa möjligheter till hållbart företagande. Det är också dags gå till praktisk handling utifrån de kunskaper vi har om havens komplicerade ekosystem.

- 8-fjordar jobbar utifrån tre grundpelare: miljö, företagande och hållbart fiske. Det är brett samarbete mellan politiker, tjänstemän, allmänhet, forskare och företagare. Vi driver flera praktiska projekt inom natur- och fiskevård och berättar ofta om våra olika delprojekt i föreläsningar och seminarier.

sara ejvegård kommunikatör,

8-fjordar

h av s m i l j ö n - b o h u s l ä n s f r a m t i d6

Enligt stiftelsen Håll Sverige Rent så dumpas 20 000 ton skräp i Nordsjön varje år vilket gör havsbotten till en maritim soptipp. Enorma mängder plast flyter också i land i vårt vackra Bohuslän. Det mesta av sopor kommer från fartyg ute till havs.

Haven är till sin natur internationella områden som kräver gränsöverskridande samarbete. EU:s arbete med havsmiljön går hand i hand med nationell, regional och lokal nivå. Med havsmiljödirektivet har vi fått en gemensam plattform att arbeta efter och samma regler gäller för alla EU-länder.

För att förbättra havsmiljön behövs en helhetssyn. Det gäller övergödningen från jordbruket, utsläpp från fartyg och fritidsbåtar, yrkesfiskets arbete med maximal hållbar avkastning, regionala förvaltningsplaner, bättre samverkan mellan forskare, politiker och näringsliv.

Jag vill som kristdemokrat se en fortsättning på det viktiga internationella samarbetet på havsmiljöområdet. Jag vill stärka och öka delaktigheten

från lokal och regional nivå, bl.a. genom blå översiktsplaner och maritima näringslivsstrategier. Jag ser den vetenskapliga forskningen som en viktig grund för fortsatt arbete med havsmiljön men vill att bl.a. yrkesfiskarnas kunskaper ska tas tillvara mer än tidigare.

Jag vill arbeta för att begränsa övergödande ämnen från jordbruket som påverkar havsmiljön negativt.

Som kristdemokrat vill jag också se en ökad samordning i myndigheternas havsmiljöarbete och har i riksdagen arbetat för att förstärka samhällets beredskap vid incidenter och olyckor till havs så att situationer liknande den som uppstod när Tjörn drabbades miljömässigt och ekonomiskt av oljekatastrofen i september 2011.

Jag välkomnar lagen om förbud mot tömning av toalettavfall i sjö och hav som träder i kraft i april 2015.

vi står inför ett risdagsval i sverige. vattenrådet har gett representanter för de åtta riksdagspartierna chansen att berätta hur de kommer att arbeta för ett friskare västerhav. vi kontaktade

de som står som högst upp på riksdagslistorna i Bohusläns valkrets, för sverigedemokraterna som endast

har en rikslista kontaktade vi deras distriktsordförande.

Vad tänker politikerna göra för att skydda och förbättra

havsmiljön?

Foto: Kristin Ladström

KristdemokraternarOland UTBUlT, Uddevalla.

Miljöpartietemma nOHrén, lysekil.

Jag är marinbiolog och det var för att förbättra havsmiljön som jag gav mig in i politiken. Därför blev mitt första utkast en mindre uppsats. Tyvärr, eller som tur var, hade jag inte så många tecken på mig. Det var bara att stryka och börja om. Men egentligen är det ganska enkelt. En bra miljöpolitik på alla områden är också en bra politik för havet!

Allt hänger ihop. Minskade koldioxidutsläpp är bra för havet. Ekologiskt jordbruk är bra för havet. Hållbar matkonsumtion är bra för havet. Osv.

För att få bukt koldioxidutsläppen (CO₂) måste vi ställa om till ett fossilfritt samhälle med förnybar energi och energieffektivistering. CO₂ bidrar bla till havsförsurning som är förödande för många av havets invånare med kalkskal såsom kräftdjur och koraller. Djur som vi äter eller som ska livnära de matfiskar som vi fångar. Även om vi skulle upphöra med utsläppen nu så

finns det så mycket CO₂ i atomsfären att havet kommer fortsätta att försuras i över 50 år! Med den vetskapen kan vi inte tillåta det att bli surare.

Vi behöver minska övergödningen då den leder till syrebrist och döda havsbottnar. Vi vill minska näringsflödena, ställa krav på jordbruket och restaurera vattendrag. Det ger inte bara en bättre vattenkvalitet utan också en ökad biologisk mångfald. Vi vill skydda mer hav- och kustvatten och behålla strandskyddet för att freda uppväxtplatser och bevara den biologiska mångfalden.

Vi har drivit fram en mer hållbar fiskepolitik i EU med stopp för överfiske och dumpning av död fisk. Nu vill vi se till att den efterlevs och gå vidare. Konsumenter inte ska behöva kolla efter blåa fiskar och annat för att veta om fisken är schyst. All fisk i fiskbilen ska komma från hållbara bestånd.

s a m h ä l l s i n f o r m at i o n f r å n vat t e n r å d e t f ö r b o h u s k u s t e n 7

I Centerpartiet jobbar vi hårt för att skydda och förbättra havsmiljön. Och vårt arbete ger resultat, utsläppen längs Sveriges kuster av kväve och fosfor har minskat. Men det finns mycket kvar att göra. Framför allt när det gäller nedskräpningen både marint och på land längs västkusten. Nedskräpning ger skador på djur och människor, sprider farliga kemikalier och medför negativa effekter för turistnäring, handel, företagande och friluftsliv. Det är ohållbart, inte minst för Bohuslän med sin stora turistnäring. Därför vill jag se ett tuffare regelverk här, det måste kosta att vara omiljövänlig.

Jag tror också mycket på att jobba kunskapsbyggande med havsmiljön. Människor måste få reda på vad konsekvenserna för havet blir när man kastar PET-flaskor eller papperspåsar i sjön eller när man använder giftig skrovfärg till båten. Kunskap är ett måste för att skapa miljöbeteenden.

Jag vill också sprida kännedom om de politiska verktyg som idag finns på plats. Till exempel de årliga 75 miljoner kronor i LOVA-bidrag för lokala satsningar för en bättre vattenkvalitet. Pengarna kan sökas av kommuner och föreningar för åtgärder som förbättrar havsmiljön som till exempel anläggning av våtmark eller strukturkalkning.

Andra viktiga insatser för ett friskare Västerhav handlar om att vi vill rena avloppsvattnet från läkemedelsrester, bygga ut biogasproduktionen som återanvänder näringen och minskar övergödningen och ta fram en lagstiftning som skyddar känsliga marina områden.

Centerpartiet vill också i större utsträckning föra upp frågan om havsmiljön på den internationella agendan. Utsläppen i haven känner inte några gränser därför måste kampen mot dem också vara internationell.

CenterpartietFredrik cHrisTenssOn, lysekil.

Moderaternalars-arne sTaxäng, lysekil.

Folkpartietlars Tysklind, sTrömsTad.

Vi delar hav och vatten med våra grannländer. Därför är det viktigt att vi har ett fungerande regionalt och internationellt samarbeteför en hållbar havsförvaltning. Under svenska ordförandeskapet i EU 2009 fattades till exempel beslut om en gemensam strategi för Östersjön. Vi vill fortsätta på det spåret och utveckla samarbetet med berörda länder för att skydda den marina miljön i både Östersjön och Nordostatlanten.

Haven dras med stora problem som till exempel försurning, marint skräp, syrebrist och påverkade ekosystem. För att komma till rätta med dessa behövs samverkan mellan alla berörda branscher, myndigheter, forskare och organisationer. Politikens roll är att vara lyhörd inför deras problem och förslag på lösningar. Vi tror inte att de maritima näringarna står i ett motsatsförhållande till bevarade ekosystem, tvärtom. Det gäller att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för att nyttja havets resurser.

Moderaterna har bland annat varit med och drivit fram ett EU-förbud mot dumpning av oönskade fångster överbord och alliansregeringen satsar nu 38 miljoner kronor på utveckling av selektiva fiskeredskap. Regeringen beslutade förra året att dessutom fortsätta ge 75 miljoner kronor per år till lokala vattenvårdssatsningar. I flera kustområden har våra åtgärder haft positiva effekter på den marina miljön. För att fortsätta bevara och återställa ekosystemen i framför allt Östersjön har regeringen tagit fram ett nytt etappmål som innebär att Sverige till år 2020 ska öka skyddet av marina områden med nästan 4 procent till totalt 10 procent av havsområdet.

Jag prioriterar en förbättrad havsmiljö och för mig är det viktigt att se helheten. Skapandet av Havs- och vattenmyndigheten med ett helhetsansvar för havs- och vattenfrågor är ett viktigt steg. Havets resurser ska nyttjas på ett hållbart sätt för att ekosystemen ska bevaras och restaureras. Samtidigt ska havsanknutna näringar kunna växa och bidra till att stärka Sveriges och Bohusläns konkurrenskraft och då måste bevarandeintressen och utveckling kunna gå hand i hand. En levande havsmiljö är en förutsättning för en levande kust och den allt viktigare besöksnäringen. För att kunna hantera alla anspråk som görs på havets resurser krävs en utvecklad havsplanering som jämställs med planeringen på land. Havspolitiken måste även involvera och skapa delaktighet med berörda intressenter. Jag har stor tilltro till den stora kunskap som människor som bor och verkar vid havet har och att deras medverkan när vi tar fram lösningar är avgörande för att lyckas.

Havet styrs inte av några landsgränser och därför är arbetet inom EU och andra internationella överenskommelser viktiga. För ett långsiktigt hållbart fiske krävs att reformeringen av EU:s fiskepolitik, med förvaltningsplaner och utkastförbud, genomförs så snart som möjligt. Forskningen om utveckling av selektiva fiskeredskap som är skonsamma för miljön måste gå snabbare och staten måste vara med och betala. För att nå våra mål behöver vi också lösa nedskräpningen av havet, minska utsläppen av farliga ämnen och läkemedelsrester, förhindra uppkomsten av nedskräpande vrak, säkerställa en god status på enskilda avlopp, ett nytt forskningsfartyg för havsmiljö samt ge statligt bidrag till lokala vattenvårdssatsningar som förbättrar havsmiljön.

h av s m i l j ö n - b o h u s l ä n s f r a m t i d8

En bättre havsmiljö kräver insatser.

Bohuslän är berg, holmar. småjordbruk, hav och människor som präglats av dessa betingelser. För att rädda havsmiljön till nästa generation behövs åtgärder som ger effekt. Vi socialdemokrater vill sätta en plan i verket som kraftigt minskar övergödningen av haven. Sverige har varit världsledande på miljö. Men utvecklingen går åt fel håll. Sverige halkar ner i internationella miljöorganisationers rankinglistor. Miljöproblemen i både Östersjön och Västerhavet är oroande. Havsmiljön skadas av övergödning, utfiskning och oljeutsläpp. Det mest påtagliga för var och en av oss är att havet är jordens största soptipp. Vi socialdemokrater vill istället se ett land där vi samlas för att lösa miljöproblemen. Vi vill med strategiska insatser få ekosystemen i havet att fungera på ett tillfredsställande hållbart sätt. En plan för att kraftigt minska övergödningen av haven och säkra vattenkvaliteten är nödvändig. Vi måste också förbättra för vandrande fisk att kunna ta sig upp i våra vattensystem. Ett särskilt miljöstöd till musselodlingar för att likställa dessa med böndernas miljöstöd för odling som fångar in övergödande ämnen.

Vi socialdemokrater vill: • att fiske bara sker på hållbara bestånd.• att landsbygdsprogrammet stärks och bidrag för odling som fångar in

övergödande ämnen och skapar skyddszoner mot havet återinförs.• att musselodlare får ersättning för insatsen att odlingarna binder

övergödande ämnen.• förbättra möjligheten ål, lax och öring att vandra i våra vattensystem.• snabba på översynen av enskilda avlopp.

Nedskräpningen av haven där kan vi alla bidra genom att sluta slänga avfall i havet. Det är också ett globalt ansvar. Största delen av det skräp som vi ser på våra Bohuslänska stränder kommer från andra länder. Här kommer vi att arbeta för att EU tar ett större ansvar. Innan vi når dit måste staten ge stöd till kommunerna så att vi kan hålla våra stränder rena.

Foton: Hans Lindqvist, Boel Lanne, Kristin Ladström, Kristin Ladström.

Socialdemokraternajan-OlOF larssOn, sOTenäs.

VänsterpartietWiWi-anne jOHanssOn, mölndal.

Vi har inte fått någon text från Sverigedemokraternas distriktsordförande i Bohuslän trots flera påminnelser.

Våra hav fungerar idag i praktiken som soptipp för alla de kemikalier vi använder i samhället. Vänsterpartiet vill att Sverige går före och inför förbud mot vissa hormonstörande ämnen och andra miljöskadliga kemikalier som påverkar bärkraften i havens ekosystem. I riksdagen har vi motionerat om förslag som minskar de negativa effekterna av kemikaliesamhället för människor och miljön. Vi föreslår även ökade anslag för att öka kunskapen om kemikaliernas påverkan på miljön.

Från och med i år, 2014, förbjuder EU successivt utkast av oönskad fisk. Vänsterpartiet har länge krävt att ett sådant förbud införs. Åtgärder för mer selektivt fiske måste nu intensifieras och vill se ökade satsningar för att mer selektiva redskap ska tas fram och färre oönskade fiskar ska fångas. För detta krävs ett långsiktigt arbete och staten bör i samarbete med fiskerinäringen ta fram en handlingsplan för att utveckla det hållbara selektiva fisket.

Bottentrålningen är ett stort hot mot känsliga och ofta relativt okända havsmiljöer och ekosystem. De flesta arter som lever i djuphaven har en långsam tillväxt- och reproduktionstakt, vilket gör att det tar mycket lång tid innan mängden fisk som tas upp kan ersättas. Extremt tunga redskap som river upp skadliga stoftmoln och ödelägger livet på bottnarna används. På havets botten finns i dag dumpade stridsmedel och på många områden finns gifter och kemikalier lagrade i bottensedimenten som kan frigöras vid bottentrålning. Bottentrålning medverkar även till att fosfor frigörs ur sedimenten och bidrar till övergödning. Bottentrålning bör förbjudas i alla svenska havsområden. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Sverige bör inom EU och globalt verka för ett förbud mot bottentrålning.

Sverigedemokraterna

s a m h ä l l s i n f o r m at i o n f r å n vat t e n r å d e t f ö r b o h u s k u s t e n 9

VÄSTERHAVET: Övergödningen minskar och ålgräsängarna återhämtar sig

Framtidens tidningsrubriker?-VilkEn FramTid VäljEr du aTT Bidra Till?

Foto: Kristin Ladström

Missbildade fiskyngel konstaterade i varenda småbåtshamn - kläcks i de giftiga bottensedimenten.

Yrkesfiskare – ett framtidsyrke!

Hummerfisket når nya rekordnivåerUtvecklingen mot det lokala småskaliga yrkesfisket i Bohuslän är

ett lyckat exempel som landsbygdsministern stolt visar upp i EU.

Odlade musslor har tiodubblats under de senaste åren:”Musselmjöl är den nya framtidsbranschen i Bohuslän”

Havsöringspremiären - ett folknöje som vuxit sig starkt!I år bemanningsproblem då var tredje vill ta semester den 1 april.

Sista vandringshindret rivet: Nu kan ålen återigen vandra fritt i alla vattendrag på Västkusten!

Båten på land när den inte används – för miljöns skullSnabbt en ny båtvana i Bohuslän.

Bohuskusten världskänd för sina unika dykarupplevelser”Dykare kommer från hela världen som vill åt naturupplevelsen i den orörda kusten med sitt unika marina ekosystem”. Branschen är överrumplad av den stora efterfrågan på turpaket från turisterna.

HAVSMILJÖN I KRIS:Yrkesfiskare i norra Bohuslän tvingas sluta -trålarna fylls av plast istället för fisk. ”Det finns ingen som helst lönsamhet för yrkesfisket längre”

Varning för bad längs hela kusten: ”En kallsup kan vara hälsoskadlig”– Myndigheterna slår larm. Samtidigt flyr turisterna Västkustens algsoppa.

Selektiva fiskeredskap har vänt trenden: Fiskebestånden i Västerhavet ökar.

Skaldjur och fisk som du bör undvika att äta för att inte få i dig skadliga halter av medicin och hormoner. Forskare: ”Påverkan från läkemedelsrester är enormt mycket större än vi trodde för bara 10 år sedan”

Utvidgning av 8-fjordar

- Nu blir det fredningsområden över hela kusten för att ge torsk och hummer en chans till återhämtning!

TuriSmen räddade haveT

Västkustkock blickar framåt:

”Nu får vi sluta sörja förlorade mattraditioner med torsk och räkor, Barracudan blir en ny Bohuslänsk delikatess”

h av s m i l j ö n - b o h u s l ä n s f r a m t i d10

Så Här KAn du BidrA tiLL Ett FriSKArE HAV!

-Morfar?

-Hmm.

–MORFAR!

– Ja, vad är det?

-Dom säger att båtarna var giftiga förr i tiden.

-Jaså, vem är det som säger det?

-Mamma, hon säger att alla båtarna var giftiga förr i tiden. Jag tror hon ljuger men säg inte det till henne.

-Ja men hon har faktiskt rätt. Förr i tiden så målade nästan alla sina båtar med giftig färg på den del av båten som hamnade i vattnet.

-Men Morfar, tänk om giftet kom ut i vattnet och dödade fiskarna och alla andra djur. Fick dom göra så?

-Ja det var konstigt nog inte förbjudet som det är nu. Mycket gift kom ut i vattnet och ner på havsbotten, det har vi faktiskt ännu jätteproblem med att göra något åt.

-Men du morfar, varför gjorde dom så?

-Jo på den tiden ville nästan alla ha sina båtar i vattnet hela tiden. Båtarna låg vid bryggor och det kunde vara jättemånga båtar som bara låg där. När båtarna ligger i vattnet så kommer små djur och sätter sig fast och det är svårt, nästan omöjligt att få bort dom. Men målar man med gift så sätter dom sig inte på båten.

-Men varför skulle båtarna ligga i vattnet när man inte skulle ut med dom?

-Det var nog så att för mycket länge sedan så var båtarna av trä och låg dom inte i vattnet så kunde dom spricka, i vattnet så blev det inga sprickor. Och i vattnet så kom dom små djuren och satte sig fast. Nu finns det nästan inga båtar av trä så inte behöver dom ligga i vattnet inte.

-Du Morfar, då var inte allting bättre förr som du alltid säger.

-Nej det har du rätt i, nu har vi båtarna på land när dom inte ska användas och där alla båtarna låg vid sina bryggor det är där vi brukar bada nu för tiden.

Vitfläckig

fransormstjärna

Foto: Anna Skrapste

Morfar och Olivia pratar båtar Text av Rolf Holmgren.

• måla bara båten med båtbottenfärg om du verkligen måste, och bara med färg som är godkänd! Skrubba ren den från påväxt då och då istället. det blir lite vattengympa om du gör det själv, annars finns det båtbottentvättar i många hamnar.

• Byt bränsle eller motor till din båt. Byter du från 95-oktanig bensin till alkylatbensin och biologiskt nedbrytbar tvåtaktsolja minskar du de skadliga utsläppen med 80-90%.

• Töm båttoaletten i land och inte i havet! det minskar smittspridning, övergödning och är betydligt trevligare för andra som vistas vid havet. det finns numera många tömningsstationer utmed kusten. 1 april 2015 blir det förbjudet att tömma till havs.

• Har du en avloppsanläggning med dålig rening? Ta kontakt med kommunen för att höra vad som gäller i ditt område och hur du kan gå till väga för att förbättra den. det är fastighetsägarens ansvar att se till att avloppet fungerar och att vattnet är tillräckligt renat när det lämnar anläggningen. Enskilda avlopp är inte sällan en betydande källa till att havsvikar och fjordar med låg vattenomsättning är övergödda.

• Bullrande båtar upplevs inte bara som oväsen av oss människor, även djuren under ytan och fåglarna tar skada av bullret. Ta det lugnt i trånga sund och grunda vikar och håll dig en bit ut från öar. Var extra försiktig på vårarna när fågelungarna är små.

• Ta med skräpet hem från stranden, även cigarettfimparna, de är jättegiftiga! Ha alltid med en platskasse till stranden, så kan du hjälpa till att plocka upp en del av de 8000 m³ skräp som sköljs upp på Bohuskustens stränder varje år.

• undvik att köpa produkter med små platskorn (mikroplaster) som kan finnas i tandkräm, peelingprodukter, smink och raklödder. reningsverken kan inte rena bort dem och de hamnar i havet.

• Spola aldrig ner farligt avfall eller överblivna läkemedel i avloppet, lämna dem till återvinningsstationer eller apotek.

• Engagera dig i frågor som rör havet. kanske just ditt arbete gör skillnad så vi får ett friskt och livskraftigt hav!

s a m h ä l l s i n f o r m at i o n f r å n vat t e n r å d e t f ö r b o h u s k u s t e n 11

HaveT.nU havet.nuHär presenteras nyheter, forskning och fakta om havsmiljön, sidan drivs av Stockholms universitets Östersjöcentrum och Umeå marina forskningscentrum.

HavsmiljöinsTiTUTeT havsmiljoinstitutet.seMed analyser, synteser och information bidrar Havsmiljöinstitutet till att öka förståelsen och medvetenheten kring miljösituationen i havet. Verksamheten är ett samarbete mellan fyra universitet; Umeå universitet, Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet.

viss – vaTTeninFOrmaTiOnssysTem sverige viss.lansstyrelsen.se Leta upp ditt hemmavatten och kolla hur det mår enligt länsstyrelsens statusklassning.

vaTTenmyndigHeTen vattenmyndigheterna.seVattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt är en av fem vattenmyndigheter som samordnar arbetet med att bevara och förbättra kvaliteten på våra vatten enligt EUs ramdirektiv för vatten. Gå till fliken Västerhavet.

Havs- OcH vaTTenmyndigHeTen havochvatten.seSveriges nationella myndighet för bevarande, restaurering och hållbar användning av sjöar, hav och vattendrag.

arTdaTaBanken slu.se/artdatabankenArtDatabanken är ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper – en länk mellan forskare, naturvårdare och allmänheten. ArtDatabanken arbetar för ett rikt växt- och djurliv i Sverige och internationellt.

vaTTenrådeT För BOHUskUsTen vrbk.seVattenrådets hemsida uppdateras kontinuerligt med nyheter, och du kan enkelt följa föreningens arbete genom att läsa mötesprotokoll och remissvar.

BOHUskUsTens vaTTenvårdsFörBUnd bvvf.seVattenvårdsförbundet genomför miljöövervakning av Bohusläns kustvatten, du hittar lätt deras rapporter på hemsidan.

Hav möTer land projektwebbar.lansstyrelsen.se/havmoterland EU-projektet Hav möter Land har samlat 26 organisationer i Sverige, Norge och Danmark för samarbete om klimat, vatten och samhällsplanering för Kattegat och Skagerrak. En lång rad spännande rapporter kan du hitta här!

ren kUsT renkust.seElva kommuner från Strömstad i norr till Göteborg i söder har gått samman i projektet Ren kust i Bohuslän. Målsättningen är en renare kust! Genom en digital kartfunktion kan allmänheten registrera när en strand är städad, det hjälper kommunerna att samordna en mer effektiv strandstädning.

8 FjOrdar 8fjordar.seEtt projekt för fjordarna innanför Tjörn och Orust för att främja miljö, friluftsliv och näringsliv i linje med det nationella miljömålet; hav i balans samt en levande kust och skärgård. Projektet är ett samarbete mellan kommunerna Uddevalla, Stenungsund, Orust, Tjörn och Kungälv samt olika organisationer och universitet.

kOsTerHaveT www.kosterhavet.seSveriges första marina nationalpark, väl värt ett besök!

vaTTenkikaren vattenkikaren.gu.se/Ett läromedel som är gjort av Tjärnö marinbiologiska laboratorium, här hittar du massor av bilder och information om marina organismer.

HiTTa TömningssTaTiOner transportstyrelsen.seLadda ner appen Båtmiljö eller titta på kartan på Transportstyrelsens hemsida (sök på hitta tömningsstationer) för att se en karta över tömningsstationer utmed kusten.

Fiskeregler svenskafiskeregler.se Vilka fiskar får du ta upp och vilka måste du släppa tillbaks? Hur många hummerburar får du fiska med? Alla fiskeregler finns samlade här, du kan enkelt söka via en karta.

FisknyckelnGlöm inte att ladda ner Sportfiskarnas kostnadsfria app Fisknyckeln! Där kan du enkelt få hjälp att artbestämma fisken du fått på kroken eller läsa intressant fakta om våra söta så väl som salta fiskar.

Vill du läsa mer om havet?

Foto: Hans Sörqvist

Formgivning: Elin R

uist, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund.

kartan visar länsstyrelsens preliminära klassning av ekologisk status av vattenförekomsterna längs kusten (version från augusti 2014). klassningen görs inom vattenförvaltningen till följd av Eus ramdirektiv för vatten.

du kan läsa mer hur vattendrag, sjöar, grundvatten och kustvatten är klassade på viss.lansstyrelsen.se!

©Lantmäteriet, SMHI, Vattenmyndigheten