s k olaHe m &Nr 1/13 • Årgång 40 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

2 Hem & skola

Det är ingen överraskning att låg el­ ■ler ingen utbildning är en riskfaktor vad gäller arbetslöshet eller utslagning. Det som däremot alltid överraskar är att de som gått gymnasiet varken tycks ha be­nägenhet att avbryta studierna särskilt ofta (4 procent) och att de även efter stu­dierna sysselsätter sig bättre än unga som inte går eller har gått i gymnasiet.

Det handlar dels om socioekonomisk bakgrund, föräldrar som själv klarat sig ser till att barnen klarar sej minst li­ka bra och helst bättre. Men dels kan­ske det handlar om att de som går gym­nasiet är under sina föräldrars vingar längre. Gymnasierna finns ofta närma­re hemmet än yrkesskolan vilket gör att man kan bo kvar hemma. Det gör gott att ha en förälder som ser efter en, obe­roende av vad man studerar.

Vår grundskola tar bra hand om ele­ ■verna. För det fåtal som inte får ett av­gångsbetyg från grundskolan handlar det naturligtvis om en personlig trage­di, men det är inte här som volymerna finns. Det är i övergångarna efter grund­skolan som det blir kämpigt. Dels kan det vara svårt att få studieplats, dels kan det efter studierna vara svårt att få arbe­te. Det finns betydligt fler unga som är helt utanför (57 800 år 2008) systemet än unga som är registrerade som arbets­lösa (52 000).

Ungdomsgarantin, som trädde i kraft vid årsskiftet, kom som på beställning.

Under 30­åringar ska ha arbete eller en studieplats och de ska inte gå sysslolösa länge om garantin fungerar. Systemet baserar sig på Public­Private­People­Partnership­modellen, där de unga själ­va är aktiva och formar sin egen fram­tid. Men de behöver hjälp av kommu­nerna och privata arbetsgivare som kan erbjuda det viktigaste, arbetsplatser.

För att den privata sektorn ska delta i talkot behövs en morot. Som morot er­bjuder man ett stöd på högst 700 euro i månaden i högst 10 månaders tid. Det­ta borde hjälpa en hel del unga, men det finns många som företagen av olika or­sak inte vill ha. Dessa bistår man också med hjälp.

I boken ■ Här under polstjärnan mora­liserar byborna över karlar som efter en arbetssäsong i skogen eller på åkern bara levde om och latade sig tills löne­pengarna var slut för att sedan arbeta en period och leva om igen. Förr fanns ar­betsmarknad för unga män som hade svårt att anpassa sig, men den finns in­te längre. Därför behövs ungdomsga­rantin.

Vi föräldrar har svårt att påverka hur ■mycket pengar som i nästa års budget sätts på ungdomsgarantin. Däremot kan vi påverka vår kommun. Det är vik­tigt eftersom kommunerna enbart är politiskt förpliktigade till att handla, men inte har fått pengar för att förverk­

liga något. Däremot har kommunerna i över 50 års tid gjort ungdomsarbete och de flesta kommunala beslutsfattarna har redan länge utlyst åtgärder för att bland annat komma åt ungdomsarbets­lösheten i kommunen.

Det finns ett beredskapstest för kom­ ■muner och beslutsfattare om hur de kla­rar av garantin. Man kan svara ja eller nej bland annat på påståendet: De unga är alltid med om att förbereda och ut­veckla kommunens tjänster riktade till ungdomar. Eller: I vår kommun ut­förs uppsökande ungdomsarbete. El­ler: Vår kommun har förberett sig på att genomföra samhällsgarantin i enlig­het med 4P­modellen (Public­Private­People­Partnership) genom att ta med unga, aktörer inom den tredje sektorn, myndigheter, beslutsfattare och det lo­kala näringslivet med i beredningen, genomförandet och utvärderingen av samhällsgarantin.

Ställ frågorna, det gäller våra gemen­samma barn.

Corinna Tammenmaaförbundsordförande

Ungdomsgarantin ställer krav på alla

kolumnen ■leDARen ■

Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

Ansvarig utgivare: Corinna Tammenmaa, förbundsordförande.

Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264.

Layout: Pia Ahlberg.

Pärmbild: mikael nybacka.

Målgrupp: Föräldrar med barn

i svenskspråkig skola.

Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.

CoRinnA TAmmenmAAordförande

miCAelA RomAnTSCHuk-PieTiläverksamhetsledare

mAARiTweSTeRéninformatör

TuA RAnninenredaktör

Tryckeri: kSF media, Vanda 2013.

Upplaga: 37 000.

Annonsförsäljning:

ky lisbeth lönn qvist kb,

Sandbacka vägen 8 D, 02200 esbo.

Tfn 09 803 9553.

e-post: lisbet.lonnqvist@kolumbus.fi

Annonspris:

1,50 e/spmm.

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, nylandsgatan 17 D, 00120 Hel singfors. Tfn: 09 565 7770, fax: 09 565 777 74.

e-post: hemochskola@hemochskola.fi.

kjell SVenSkbeRg

Man ligger vaken på nätterna

Klass 9. Det är nu man skall göra ett val ■som känns stort, även om det kanske inte är det. Vilken andra stadiets utbildning skall man välja? Det är för många det första stora valet som man måste göra på egen hand.

Man stressar länge över det och ligger va­ken med frågor som oavbrutet surrar om­kring i huvudet på en. Skall man fortsätta i yrkesskola eller välja gymnasieutbildning? Skall man välja att gå den väg kompisarna väljer eller skall man göra ett självständigt och modigt val?

För mig har det från början varit klart att det är till gymnasiet jag vill. Men vilket gym­nasium var i början helt oklart. När jag skri­ver detta har vi redan kommit till slutet av fe­bruari och många av mina vänner vet ännu inte vart de skall söka.

Jag har bestämt mig för att välja ett gym­ ■nasium som mina kompisar inte väljer. Det är ett lite skrämmande val, men jag tycker att det är det bästa för mig. Hela min hög­stadietid har jag fått höra hur viktigt det är att välja sin egen väg. Men det är många elever som ändå väljer samma sak som kompisarna.

Mina föräldrar har inte blandat sig i, men jag vet att det finns ungdomar vars föräldrar pressar dem till ett val de egentligen inte vill göra. Jag tycker att varje niondeklassare bor­de bli betraktad som så pass vuxen att den klarar av att själv bestämma vad som känns bäst, om det så är yrkesskolans närvårdar­linje eller bildkonstlinjen vid det närmaste gymnasiet. Föräldrar och lärare skall se per­sonen i eleven och lita på hennes eller hans förmåga att själv veta hur valet påverkar den egna framtiden. Samtidigt som alla inte än­nu vet vart de skall söka sig efter grundsko­lan, är det de som gör det i slutändan.

Också intagningsgränserna kan för ■många vara ett problem, man försöker des­perat höja vitsorden genom en slutspurt på vårterminen. Det är känslan av att tiden tar slut, att man inte längre kan påverka sitt medeltal och att vitsordet som kommer att finnas på avgångsbetyget inte räcker till för att göra det man vill.

Det är spännande att fatta att man avslutar den obligatoriska grundskolan och börjar si­na vidarestudier frivilligt. Det är ens eget val och man gör det för sig själv och ingen an­nan. Det är tid att bli vuxen och ta mera an­svar.

Rebecka Holm

”Förr fanns arbetsmarknad för unga män som hade svårt att anpassa sig, men den finns inte längre.”

3Hem & skola

Pojkarna är klart sämre än flickorna i modersmålspro-vet i studentexamen. Och de finlandssvenska pojkarna är snäppet sämre än de finska pojkarna.

Den krassa sanningen levererar undervisningsrådet Erik Geber.

Han har för Svenska Kulturfon­dens räkning tittat på hur de fin­landssvenska gymnasieeleverna klarar sig i studentexamen jäm­fört med de finska eleverna. Un­dersökningen baserar sig på re­sultat från studentexamen åren 2007 till 2012.

– En orsak till att pojkarna lig­ger steget efter beror på undervis­ningens inriktning, säger Geber. Modersmålslärarna är en feminin lärarkår och också i läromedlen är texterna flickinriktade och tillta­lar inte pojkarna. Det borde vara mer teknik och science fiction.

Han viftar bort diskussionen om att studentexamensprovet skulle missgynna pojkarna. Tvärt­om har man försökt anpassa pro­vet till pojkarnas fördel.

Pojkarnas svaga modersmåls­kunskaper gör också att de halkar efter i realämnena. Den trenden gäller i och för sig också för flick­orna. När de gäller realen pres­terar de finlandssvenska eleverna i medeltal ett halvt vitsord sämre än de finska eleverna i studentex­amen.

– Det är oroande. Vi har ett be­tydligt sämre utgångsläge i de na­turvetenskapliga ämnena när det drar ihop sig till högskolornas in­trädesprov.

Det är i första hand psykologi, religion och filosofi som skapar problem på finlandssvenskt håll. Enligt Geber handlar det delvis om brist på behöriga lärare.

– Många lärare som undervisar

i ämnet har bara läst det som bi­ämne och kan inte förutspå krav­nivån i studentexamen. De finska lärarna har dessutom sina ämnes­föreningar och ämnestidskrifter som saknas på svenskt håll. Där­för är de finska lärarna bättre upp­daterade.

Många finlandssvenska gym­nasier är dessutom så små att eleverna inte räcker till för för­djupande kurser. Därför flaggar Geber för mera samarbete gym­nasierna emellan. Då skulle man kunna utnyttja lärarkrafterna på ett bättre sätt.

Bra på finska och engelskaTrots att de finlandssvenska ele­verna presterar sämre i realämne­na vill Erik Geber inte kasta yxan i sjön. Det går att vända på trenden om man vidtar aktiva åtgärder.

– De finlandssvenska eleverna har till exempel blivit bättre på fy­

sik tack vare lärarfortbildning och uppdaterade läromedel.

Erik Geber påminner också om att då man ser till studentexamen som helhet så klarar sig de fin­landssvenska eleverna i medeltal bättre än de finska eleverna.

– De svenska eleverna är starka i det andra inhemska språket och i engelska.

mattiaS FageRHolm

GNURF

inTeRVju ■

Modersmålet pojkars akilleshälkjell SVenSkbeRg

”Modersmålslä-rarna är en feminin lärarkår och också i läromedlen är texterna flickinrik-tade och tilltalar inte pojkarna.”

Hur bra man läser viktig mätareDet är viktigt att fästa sig vid elevernas läsförmåga, för den har långtgående följder för skolframgången.

Det här kommer fram i den forsk­ning som Anne-Mari Panula gjort för sin doktorsavhandling, som nyligen granskades vid Hel­singfors universitet.

Panula har under nio års tid i en kommun i södra Finland följt med lässvårigheter hos elever, hur be­stående de är och hur de inverkar på skolframgången och om elev­erna fick specialundervisning på deltid.

Hon kom fram till att läskunnig­heten är en mycket viktig mätare på skolframgång och är bekym­rad över att i synnerhet pojkar har problem på det här området, vil­ket kommer att ha långt gående följder för dem. Forskningen vi­sar också att klassen och läraren kan stärka den tekniska läsförmå­gan hos eleverna.

– Ännu i årskurs 9 har även tek­nisk läskunnighet en positiv in­verkan på skolframgången, säger Panula.

Vi har en modell för deltidsspe­cialundervisning som även inter­nationellt har lyfts fram som ett av det finländska skolsystemets po­sitiva särdrag. Likaså tar man lätt itu med problem hos oss.

– Det här är bra. På det sättet kan man redan i de lägre klasser­na med hjälp av specialundervis­ning stödja elevernas läsförmå­ga och därigenom förbättra deras skolframgång senare, säger An­ne­Mari Panula.

tUa RaNNiNeN

Nytt läromaterial för elever medinlärningsproblem

Lärare som undervisar elever ■med stora inlärningssvårigheter får tillgång till ett nytt läromate­rial i dator­ och internetkunska­per. Materialet ges ut inom ra­men för projektet Lättläst it, en­ligt Tikas och omfattar två publi­kationer; en lättläst lärobok om internet och en lärarhandbok som stöd för undervisningen. Materialet finns till försäljning på Lärum­förlaget.

Lättläst it­Lärarhandbok utgör ett didaktiskt verktyg och stöd för lärare för IKT­undervisning och innehåller över 170 under­visningsidéer.

Lättläst om internet är en lätt­läst lärobok om hur man använ­der internet. Eleven lär sig söka och ta del av information på in­ternet och att använda sig av oli­ka webbtjänster.

4 Hem & skola

– Skolans bästa ämne! Vi längtar till smurff-timmarna. Det säger sex sjätteklassare i Lemlands skola om under-visningen i livskunskap som utformats av två av skolans lärare.

Klasslärarna Pernilla Lindroos och Annika Hitonen på Åland kände sig frustrerade i sin skol­

vardag. De skulle lösa konflikter och oroshärdar och skulle enligt läroplanen stärka elevernas själv­bild och självkänsla – men hur skulle det gå till i praktiken?

– Det blev mest punktinsatser. Man sprang från en brand till en annan och försökte släcka den så gott man kunde. Det blev en hel del tjat men sällan bestående för­ändringar och man kände sig med

tiden helt energilös, säger de bå­da.

De ville förebygga problemen och få till stånd en förändring på längre sikt. De ville gå till kärnan i varje elev och stärka henne eller honom inifrån. De ville att ele­verna skulle bli medvetna om sig själva.

– Det finns ingen bättre kon­fliktlösning än att känna och för­stå sig själv. Har man accepterat sig själv för den man är tillåter man andra att vara som de är, sä­ger Lindroos och Hitonen.

Tre huvudmomentDet fanns dock ett problem. Det fanns inget läromedel att ha som stöd och då återstod en sak – att skapa det. De båda satte sig ner under lediga stunder och arbeta­de utan att få en cent i bidrag.

Först lanserade de Livskunskap åk 3–6 som nu kompletterats med material anpassat för både för­skolan och högstadiet.

Elva teman ingår, till exem­pel självkänsla, självkännedom, känslor, familj, vänskap/mobb­ning, värderingar och könsroller. Materialet bygger på samtal och mental träning.

Lärarna behöver inga förkun­skaper. Varje lektion är planerad med frågor, diskussionsämnen och övningar. I Lemlands skola har alla elever livskunskap eller smurff, som det kallas i skolan,

på schemat – varannan vecka för flickorna i klassen och varannan vecka för pojkarna och var tred­je vecka är alla i klassen tillsam­mans.

– Kontinuiteten är viktig. Smurff rullar på, år efter år. Det är inte en punktinsats som försvin­ner i det allmänna bruset, säger Pernilla Lindroos.

Vi duger!Elida, Clara, Alex, Mimmi, Kri-stoffer och David går på sexan och gillar smurff.

– Det är roligt, bäst i skolan, och vi lär oss mycket om oss själva. Al­la är inte lika, alla är inte som mo­dellerna i tidningar och teve, men man duger som man är och man ska inte heller döma andra för att de är som de är. Vi har blivit mog­nare, säger eleverna.

De intygar att det är lätt att pra­ta om de olika ämnena. Det blir inte pinsamt och den som vill va­ra tyst får vara det. De får inte hel­ler berätta för andra vad som sagts under smurff­timmarna.

I smurff ingår att varje elev har

en jag­bok som de skriver i, gär­na ett par gånger i veckan. De ska bland annat skriva tre saker som de är tacksamma över.

– Tacksamhet är en rejält för­summad känsla i dag, vi tänker mer på allt vi inte har i stället för att uppskatta allt vi har, säger för­fattarna Lindroos och Hitonen.

– Man blir mer medveten. Det finns alltid något att vara tack­sam över, säger eleverna och räk­nar bland annat upp vänner, fa­miljen, fotboll och den egna da­torn.

Lugnare i skolanJohan Alén är nyanställd klasslä­rare vid Lemlands grundskola och han har gärna smurff.

– Materialet är lätt att följa och eleverna är med på noterna. Om vi någon vecka måste hoppa över smurff blir de besvikna. Materia­let har också gett mig nycklar för att lösa konflikter mellan elever­na, säger han.

Pernilla Lindroos och Annika Hitonen säger att stämningen i skolan är lugnare, respekten och toleransen har ökat. Eleverna hål­ler med.

– Det är lugnt i vår skola.Läromedlet används i dag av ett

20­tal skolor på Åland. Det har även köpts av skolor i Nyland och Österbotten.

HeleNa FoRSgÅRd, text ocH Foto

RePoRTAge ■

Lugnare skola med livskunskapPernilla lindroos och annika Hitonen har sammanställt läromedlet livskunskap. eleverna elida, alex, kristoffer, clara, david och mimmi i lemlands skola gillar att jobba med det. ■

”Om vi någon vecka måste hop-pa över smurff blir de besvikna.”

För mycket saker, för lite utrymme!(Känner Du igen situationen?)

Erbjuder ett tryggt förvaringsalternativ för Dig som behöver ett lagerutrymme för en kortare eller längre tid.

Åbo: Stor-Heikkilävägen 8, 20200 Åbotel. 02-230 6651, fax 02-230 6652

Tammerfors: Laukontori 12, 33200 T.forstel. 03-2233 220, fax. 03-2233 266

www.minivarasto.fi

5Hem & skola

Visst är studiehandledaren både informatör och rådgiva-re åt elever som skall vidare, men yrkesbilden är mycket bredare än så.

– Den moderna studiehandled­ningen handlar inte så myck­et om att dela ut broschyrer, tip­sa om infokvällar, mässor och webbplatser. Det viktigaste är att genom proffsigt ledda samtal få individen att hitta sin egen väg och stå stadigt på sina egna ben, säger Niklas Wahlström, rektor och studiehandledare i Gymna­siet Grankulla samskola.

Enligt honom är studiehand­ledningen också en viktig del av elevvården. De som mår dåligt står i en desperat situation.

– Genom de rätta frågorna kan handledaren hjälpa den unga att få kontroll över sitt eget liv. De svå­raste situationerna är att handle­da ungdomar med orealistiska förväntningar. Man ska till exem­pel aldrig säga att ”det här fixar du inte”, utan i stället säga att ”du kan ha det lite jobbigt om du tittar på dina betyg”.

En hel vetenskapWahlström, sedan 2009 rektor vid Gymnasiet Grankulla samskola, är en av de få finlandssvens ka lä­rare – ja kanske rentav den enda – som efter att i åtta år ha hand­lett ungdomar utan formell kom­petens beslöt sig för att skaffa sig en utbildning vid universitetet i Jyväskylä.

– Där fick jag äta upp min hatt. Jag trodde ju att jag kunde jobbet! Det var helt fel. Det visade sig att handledning är en egen veten­skap och det finns många olika teorier om hur man kan närma sig ämnet.

Utbildningen vid Jyväskylän yliopisto gick ut på något som kallas sociodynamisk handled­ning och som utvecklats av ame­rikanen R. Vance Peavy.

– Kort sagt går det ut på att man genom förberedda samtal, som är uppbyggda av vissa definiera­de element, får den unga att själv hitta styrkorna i sitt eget liv.

TerapeutisktEnligt Wahlström kallas den me­tod som lärdes ut på finska voi-maannuttaminen, på svenska när­mast egenmakt. Enligt en defini­tion handlar det om att ”en in­divid i en organisation, stat eller annan grupp skall känna att den­ne har makt över sin egen situa­tion, sina arbetsuppgifter och sin närmiljö.”

– Det är inte terapi, men samta­let har en terapeutisk verkan. Jag brukar säga att jag under ett sam­tal som varar en timme kan se en människa växa till sig fem centi­meter – hela skepnaden föränd­ras.

För att få till stånd ett bra sam­tal säger Wahlström att det måste skräddarsys.

En bra regel är att alltid avdra­matisera mötet och att man inte får ge råd utan hjälpa människan att komma till insikt.

– Jag brukar inte gå rakt på sak, utan börjar med att kanske prata om en fotbollsmatch eller ett tv­program.

– Så brukar jag försöka få den unga att slappna av genom att känna att den kan hjälpa mig med något, till exempel kan jag fråga

hur man skickar ett multimedie­meddelande.

Att sätta sig i den andras stol och göra ett litet rollspel fungerar ofta bra, likaså att sätta sig på ett kafé och prata.

Rita upp en rutt!Wahlström brukar tillsammans med eleven rita en rutt med målet A för exempelvis läkare. Rakaste spåret är till Medi, men man mås­te vara förberedd på att ha alter­nativa rutter.

– Det är viktigt är att alla rut­ter har samma mål, men man kan först pröva på Arcada eller något annat om det är svårt med Medi.

Peavys teori går ut på att män­niskan själv har svar på alla sina frågor. Men studiehandledaren har en viktig stödjande roll.

– Och det är väsentligt att hand­ledningen sätts in i ett så tidigt skede som möjligt i gymnasiet, helst i samband med kursvalet på våren under det första året.

NiNa WiNqUiSt

”Eleven har svaren”

Utan förtroende, öppenhet och ärlighet lyckas inte en studiehandle- ■dare vägleda unga, anser rektor Niklas Wahlström. ninA winquiST

”Det är väsentligt att handledningen sätts in i ett så tidigt skede som möjligt i gymna-siet.”

OSKULDAV DEA LOHERREGI ERIK SÖDERBLOM

Viirus: (09) 440 224 viirus@viirus.fi www.viirus.fi

Ett samarbete mellan Viirus och Klockriketeatern

BILJETTER 28/22/18 €SPELAS 26.2–9.5.

PREMIÄR 15.2.2013Vårens turnéföreställning:TRÖST – En monolog om tro och tvivel

Regi: Akse PetterssonPå scenen: Oskar PöystiPremiär: 15.3

Oliver TwistHÖSTENS STORSATSNING

ÄR CHARLES DICKENS KLASSIKER

Regi och dramatisering: Christian Lindroos

PREMIÄR PÅ LILLKLOBB I ESBO 12.9.2013.En berättelse om lurendrejare, bovar och banditer, men också om vänskap, trohet och kärlek. En överväldigande pjäs med

ett otroligt stort och rikt persongalleri. Spelas fram till 26.10.2013, vardagar kl. 10.00,

torsdagar kl. 18.00 och lördagar kl. 15.00

För mera information: 09 8620 8200 / www.ungateatern.fi

Kulturi skolan

Har ditt barns skola ansökt?

www.kulturiskolan.�

inTeRVju ■

på Söff10:an

Du kan välja mellan

konst

praktik

svenska

Ta gärna kontakt för mer info!Svenska Österbottens folkakademitel. 06-2249 280

GRATIS

6 Hem & skola

Klockan är nio på morgonen och det är samling i ett av rummen på Föregångarna i Vasa. Daniel Olkola börjar da-gen med en kopp kaffe.

Daniel Olkola och Emma von Wendt är två av de ungdomar som har skrivit kontrakt med Fö­regångarna. De är arbetssökande och får hjälp med att söka jobb, förbereda arbetsintervjuer eller skriva öppna ansökningar.

– Jag har jobbat mycket med min CV, säger von Wendt.

Både hon och Olkola lotsades till Föregångarna från Arbetskrafts­byrån. Här träffas de nu varje var­dag mellan klockan 9 och 15.

De tycker att resurscentret hjäl­per dem.

– Absolut, jag ska på intervju i morgon. Mig hjälper det också att få struktur på dagen, jag får mera gjort, säger von Wendt.

Hon har varit ute och rest inn­an hon flyttade till Vasa. Det gör att hon fick börja om från början. Hon hade inte heller många vän­ner som bodde i stan. Samtidigt

som hon söker jobb försöker hon också bli klar med en påbörjad ut­bildning.

Hon gillar att det uppstår en grupp­ eller familjekänsla bland de arbetssökande.

– Jag tycker det är mysigt här, säger hon.

Olkola har varit arbetslös ett par månader och ville ta ett mellanår från skolan. Just nu går han i gym­nasiet i Vasa Aftonläroverk, sam­tidigt som han söker jobb.

Båda uppskattar vägledningen och att det är ganska fritt upp till var och en vad de jobbar med.

Föregångarna lyckasResurscentret Föregångarna tror på individuell handledning. Det lyckas också. I fjol fick över 80 procent av dem som sökte syssel­sättning hjälp.

Föregångarna är uppdelat i oli­ka verksamhetsområden. Ett av dem är verksamheten för arbets­sökande. Målet är att alla ska hit­ta arbete, arbetspraktik, studie­plats eller någon annan syssel­sättning.

De arbetssökande kan vara in­om alla branscher och i alla åld­rar.

– Medelåldern är 24 år, säger tf verksamhetsledare Daniel Åker-mark.

Föregångarna satsar på indi­viduell handledning och det har också lyckats bra.

På Föregångarna kan man ock­så få hjälp med skolgången via Ramp eller gå färdigt det tionde skolåret. Dessutom sysslar man med uppsökande ungdomsarbe­te.

– Vi står för en väldigt person­lig kontakt, säger ungdomslotsen Niclas Risku.

Han är en av dem som träffar alla som går på nian i Vasa och i grannkommunerna Korsholm, Vörå och Malax.

Det här gör att det är lättare för dem som behöver hjälp att ta kon­takt när de vet vem som jobbar på Föregångarna.

– Jag träffar ungdomarna ock­så när de kommit in till olika ut­bildningslinjer och senare när de nästan är färdiga med andra sta­

diets utbildning. Pojkarna får ock­så en fjärde träff i och med att Fö­regångarna samarbetar med För­svarsmakten och träffar dem på uppbåden.

I Österbotten börjar ungdomar­na veta om att verkstaden finns.

Också den uppsökande verk­samheten lyckas. I fjol hade man 107 kontakter, det vill säga unga personer under 29 år, som man hjälpte vidare.

– Det enda vi erbjuder är hopp om en bra framtid. Vi kan motive­ra och väcka viljan att gå framåt, säger Risku.

ViViaN JoHaNSSoN, textmikael Nybacka, Foto

Föregångarna hjälperNicklas Risku är ungdomslots, daniel Åkermark tf verksamhetsledare och angelica löfqvist administrativ sekreterare på Föregångarna. ■

RePoRTAge ■

emma von Wendt och daniel ■olkola är två av dem som söker jobb med hjälp av Föregångarna. båda studerar vid sidan av jobb-sökandet. i bakgrunden syns meddelanden som besökarna på en mässa där Föregångarna var med fick skriva om vad man vill hinna med innan man dör.

FöRegångARnA ■

Är en arbetsverkstad som grunda-des i Vasa 2000.

Hjälper i första hand svensksprå-kiga personer att hitta sin plats i ar-betslivet, i studierna och i sociala sammanhang.

Den uppsökande ungdomsverk-samheten vill fånga upp personer i åldern 16-29 som saknar arbete el-ler studieplats och lotsa dem vida-re till relevant service.

Handleder arbetssökande i al-la åldrar att hitta jobb eller studie-plats.

Via Ramp hjälper till med skol-gången, ordnar en tionde klass och att bli färdig med examen eller hit-ta en annan linje.

Mera info på www.foregangar-na.fi

7Hem & skola

8 Hem & skola

Vad ska du blinär du blir stor?

www.kimitoon.fi/kog

NÖJD?i samarbete medAxxell Brusaby

Unik möjlighetatt studera hästskötsel,

smådjur eller jakt och fiske

BORGÅ GYMNASIUM- en skola för din framtid• mångsidigt kursutbud• flexibla studieprogram• utmärkta studentresultat• välfungerande handledning• trivsam, traditionsrik miljö• aktiv elevkårs- och tutorverksamhet• diplomkurser i modersmål, bildkonst och gymnastik

Tfn 0400-847778 • www.porvoo.fi/borgagymnasium

BRÄNDÖ GYMNASIUM

WWW.BRG.EDU.HEL.FI

nummerallmän linjeidrottslinje

04510451-800

ansöknings-

Trivsel, Tradition, Trygghet och Tillförsikt

1895-2007

Svenska samskolan i TammerforsSkolgatan 14 33200 TAMMERFORSTfn: 03-212 379

Fyra enkla ord, som beskriver Svenska samskolan i Tammerfors

Välkommen!

Koulukatu 14

03-212 3794

Svenska samskolan i TammerforsKoulukatu 1433200 TAMMERFORSTfn: 050 4327189 www.samskolan.fi1895-201

Fyra enkla ord, som beskriverSvenska samskolan i Tammerfors

Välkommen!

Se oss

Väx med oss!

”God undervisning. God stämning. Goda resultat. ”

Virkby

H

Lojo

ulrica.karell@lohja.�

Motion bra för knoppenDet finns ett samband mel-lan å ena sidan motion under skoldagen, mängden fysisk aktivitet och god uthållig-hetskondition och å andra sidan framgång i skolan.

– Vår undersökningen visar att motion inverkar positivt speciellt på barnens kognitiva eller kun­skapsmässiga aktiviteter, såsom minnet och aktivitetsstyrningen, säger Heidi Syväoja från forsk­ningsinstitutet Likes.

Med aktivitetsstyrning avses människans förmåga att smidigt planera, styra och utvärdera sin verksamhet.

Enligt nya rön ökar motion den elektriska aktiviteten i hjärnbar­ken inom de områden som sva­rar för aktivitetsstyrningen. Hos barn i fysiskt gott skick uppmät­tes större hjärnaktivitet än hos barn i fysiskt dåligt skick. Fysisk ansträngning före testet ökade aktiviteten i hjärnbarken.

– Regelbunden motion utveck­lar strukturerna i hjärnan, spe­ciellt volymen av hippocampus, som är centrum för inlärnings­ och minnesfunktionerna. God ut­hållighet förefaller att ha en spe­ciellt viktig betydelse för den kog­nitiva aktiviteten.

Motorik påverkar ocksåMotion förstärker stöd­ och rö­relseorganen, minskar sympto­men på ångest och depression, förbättrar den fysiska konditio­nen och förebygger många sjuk­domar.

I undersökningar har man hit­tat indikationer på att motion på­verkar inlärningen också via de motoriska färdigheterna. Mo­toriska färdigheter är till exem­pel att krypa, gå, hoppa och kasta och inlärningen av dem går hand i hand med inlärningen av barnets kognitiva färdigheter.

Socialt umgänge, skoltrivsel, självförtroende och förebyggan­de av fetma är andra viktiga ef­fekter som uppnås genom mo­tion. Tr

9Hem & skola

Ekenäs gymnasium 0452- gymnasiet där du kan förverkliga dina drömmar -

www.edu.raseborg.�/ekenasgymnasium

Utöver det ordinära kan vi erbjuda

- samarbete med Raseborgs Idrottsakademi

Intresserad av gymnasiestudier? ...av en framtid med två språk?

Välkommen att stifta bekantskap med gymnasiestudier vid Svenska Privatskolan i Uleåborg. Vi kan erbjuda bl.a. nya, moderna undervisningsutrymmen mitt i staden och små undervisningsgrupper med god atmosfär. Idrottsakademin är ett bra alternativ för dig som är toppidrottare. Det är även möjligt att få stöd för boende och resor mellan hem och skola. Ta gärna kontakt med studiehandledare eller rektor om Du vill besöka skolan!

Ansökningar främst via den gemensamma ansökan till SPSU. Ansökningstid 28.2-18.3.2011

040 - 8206016 studiehandledare Eva Åström

044 - 5488260 rektor Anders Wentin

• Svenska Privatskolan i Uleåborg, Sepänkatu 7, 90100 Uleåborg • www.spsu.fi

Välkommen att stifta bekantskap med gymnasiestudier vid Svenska Privatskolan i Uleåborg. Vi kan erbjuda bl.a. nya, moderna undervisningsutrymmen mitt i staden och små under- visningsgrupper med god atmosfär. Idrottsakademin är ett bra alternativ för dig som är toppidrot-tare. Det är även möjligt att få stöd för boende och resor mel-lan hem och skola. Ta gärna kontakt med studiehandledare eller rektor om Du vill besöka skolan!

Ansökningar främst via den gemensamma ansökan till SPSU.Ansökningstid . - .

Studiehandledare Eva Åström 040 - 8206016Rektor Sampo Backman 044 - 5488260

Intresserad av gymnasiestudier?

...av en framtid med två språk?

• Svenska Privatskolan i Uleåborg, Sepänkatu 7, 90100 Uleåborg •www.spsu.fi

“en bra skola”

10Hem & skola

RePoRTAge ■

Nu fylls biblioteket i Kvarn-backens skola på nytt med böcker efter att de gamla måste förstöras. Bokdonatio-nen från Lisi Wahls stiftelse skall användas till att bygga upp nya klassbibliotek för femmorna.

Elever och personal i Kvarnback­ens skola i Borgå fick i höstas, ef­ter över ett år i exil i baracker på grund av allvarliga problem med inomhusluften, äntligen flytta tillbaka in i skolbyggnaden.

För att säkerställa att allt som fördes tillbaka till skolan från ba­rackerna blivit ordentligt rengjort tvingades man förstöra alla böck­er och annat poröst material som inte kunde rengöras till hundra procent.

– Jag förstod redan innan jag fick beskedet om att alla böck­er skulle kastas, att vi måste göra oss av med en hel del material, sä­ger Annika Gustafsson-Flinck, klasslärare för klass 5 C och ansva­rig för skolans bibliotek.

Då det gick upp för henne att hon tvingades göra sig av med böcker som endast hade hunnit vara ett halvt år i skolan innan den evakuerades kändes det hårt.

– Det låter kanske löjligt ,men när böckerna skulle sättas i plast­säckar för att slängas så rann mi­na tårar, säger hon.

Expert på ansökningarEfter saneringen fick biblioteket ett nytt fräscht rum med stora fönster mot gården. Hyllorna är ännu rätt tomma för många av de böcker som redan har anskaffats är utlånade.

Ett steg i arbetet med att byg­ga upp bokbeståndet i skolan har varit att ansöka om ett bokpaket från Lisi Wahls Stiftelse för stu­dieunderstöd från Hem och Sko­la. Skolan fick i början av janua­ri ta emot tre bokpaket som skall gå till klassbibliotek, vilket gör det möjligt för eleverna i klass fem att studera böckerna på ett fördjupat plan.

– Det är meningen att de skall

använda böckerna flitigt. Samti­digt ger det oss en möjlighet att ha små bokcirklar i klasserna.

Gustafsson­Flinck har fått

pengar till nya biblioteksböck­er genom donationer från olika fonder. Skolans elevråd har ock­så deltagit genom att donera 500 euro för ändamålet.

– Jag börjar snart bli expert på att göra ansökningar och har mött stor förståelse bland dem jag varit i kontakt med. Nu arbetar jag med en budget på 10 000 euro.

Skolan har i samband med flyt­ten tillbaka till skolhuset gått in för elektronisk utlåning. För ele­verna betyder det att de mås­te komma ihåg att ha sitt bibli­otekskort tillhanda när de lånar böcker.

Rektor Anne Smolander be­rättar att skolan nu återgått till vardagen efter barackåret och att man trivs i den nysanerade bygg­naden.

Alla ytor är nymålade och klass­rummen har delvis nya möbler.

Inneluften är också god.– Vi har inte haft några sjuk­

domsfall på grund av misstankar om att inomhusluften skulle vara dålig, säger Smolander.

mariT BjörkBaCka

Nu ska biblioteket i Kvaba fyllas igen

annika gustafsson-Flinck, får bygga upp ett nytt bibliotek i kvarn- ■backens skola. mARiT bjöRkbACkA

”När böckerna skulle sättas i plastsäckar för att slängas så rann mina tårar.”

HAIKO Edelfeltsstigen 1Kombimationsforonsförare

FordonsmekanikerVerkstadsmekaniker

Husbyggare Elmontör/Automationsmontör

Kock

CENTRUM Lundagatan 8Artesan; Mode

Bildartesan; Gra�sk planering

ANSÖKNINGSTID 25.2–15.3 2013Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

Edelfeltsstigen 1, 06400 BorgåTfn. 02 07 09 200 info@inveon.�

www.inveon.�

CENT

Lägerskola i unik miljö

Kolla våra webbsidor, www.kvarnudden.fi , och ta kontakt.

YRKESAKADEMIN I ÖSTERBOTTEN ÄR EN DEL AV SVENSKA ÖSTERBOTTENS FÖRBUND FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SKN

Nybörjarplatser 2013

VerkstadsmekanikerUnderhållsmontör

Plåtslagare-svetsareFordonsmekaniker

Chau�örKombinationsfordonsförare

Elmontör/AutomationsmontörHusbyggareRörmontörSnickareMålare

DatanomMerkonom

LandsbygdsföretagareSkogsmaskinsförare

KockFrisör

NärvårdareMusiker

Bildartesan

Gemensam ansökan 25.2–15.3.2013

www.studieval.fi

www.yrkesakademin.�

mCERTIFIERAD

ORGANISATION

ISO 9001

KYRKSLÄTTS GYMNASIUM 0458

tfn 040 126 9377, 040 589 6913 Gesterbybågen 3 www.kyrkslatt.fi/gymnasium

är gymnasiet som bryr sig, vi erbjuder: högklassig undervisning trygg, tolerant och trivsam skolmiljö mångsidig och personlig handledning

11Hem & skola

RePoRTAge ■

Hur klär man sin Afrikaupp-levelse i ord? Det har elever i Karleby svenska gymnasium funderat på efter sin resa till Kenya.

För de flesta av oss, 19 elever och två lärare, var det en förstagångs­upplevelse att bo och leva i ett u­land. För alla är värmen, omtan­ken och gästvänligheten hos vå­ra värdar något av det djupaste vi upplevt.

Bilderna vi tog berättar en del. De beskriver människor, lands­bygd, stad, naturen och djuren – med alla sina kontraster ifråga om färger, dofter och känslor.

Glädjen hos pojken som fick en fotboll. Auktoriteten hos lejon­hannen som steg upp och sträck­te på sig några meter från vår sa­faribil. Dansen tillsammans med 1 500 andra kyrkobesökare på ny­årsnatten. Stoltheten hos barn­hemsbarnen när de visade sina kaniner. Glimten i ögat hos trum­försäljaren på Mini Maasai Mar­ket. Giraffens tunga som sling­rar sig kring handen för att få me­ra giraffgodis. Tebladsplockarna som får 1 euro lön för 10 kg löv. Bilderna är många.

Lång planeringAfrikaresan börjar långt före själ­va avresan. När terminen inledsi augusti är gruppen bekräftad och klar. I september träffas vi med föräldrarna.Vad kommer resan att innebära? Vilka förväntning­ar kan man ha? Mötet är samti­digt startskottet för distansupp­gifterna – och vaccinationspro­grammet, som är digert.

Under september–december utför resenärerna uppgifter som ger dem bakgrundskunskap om Kenyas historia, samhällsskick, språk, religion och kultur. Den här gången är några av de stude­rande utsedda att rätta sina kom­pisars alster.

I början av december hålls en närstudiedag där uppgifterna kommenteras och presentatio­nen om Finland, regionen, Karle­by och vår skola förbereds.

Tillbaka till resan. Ämneslärare som rättar uppsatser har noterat att upplevelser som den i Afrika ger en rejäl skjuts ifråga om mog­nad. Man börjar se på sitt eget liv och omvärlden med nya ögon. Det vore verkligt konstigt om man kunde delta oförändrad i ett så­dant här projekt.

beRNt klockaRS

Afrikas värme gjorde intryck

laura Pelander och ett av barnen i barnhemmet utanför barnhemmets gäststuga. ■ AniTA ASPlunD

åTeRkommAnDe PRojekT ■

Bistånd i Afrika är den samlande rubriken för återkommande pro-jekt inom gymnasieutbildningen i norra svenska österbotten. årets resa hade undertemat ”Finland vs. kenya” och gick till kenya. Det är tredje gången kenya är resemålet.

Kenya valdes för att projektleda-ren och karleby svenska gymna-siums rektor bernt klockars sedan år 2005 varit med och byggt en yr-kesskola, word of Faith Communi-ty College, för ungdomar från fatti-ga familjer i staden kiambu, 15 km

nordost om nairobi. utan de kon-takter som uppstått i det samarbe-tet skulle ett liknande projekt vara hart när omöjligt att genomföra.Årets projekt fylldes med stude-rande enbart från karleby svenska gymnasium.

Patrick Tiainen deltog i gym-nasieprojektet till Kenya vå-ren 2011. Sedan början av fe-bruari är han tillbaka i staden Kiambu som volontär. Mellan projektresan och avresan skrev han studenten och full-följde sin militärtjänstgöring.

I Kenya kommer han till en början att bo hemma hos Joseph Mbe-ti, som stått värd för alla tre gym­nasiegrupper som besökt staden Kiambu.

Han kommer att jobba med barnhemsbarnen i Mama Obed’s home.

Han arbetar med olika uppdrag för yrkesskolan Word of Faith Community College, han kommer att stödja och stötta i församlings­arbetet bland speciellt unga samt eventuellt åta sig uppdrag i den lo­kala brandkåren. Han har tio års erfarenhet av frivillig brandkå­

ristverksamhet i Karleby.Patrick planerar stanna i Ke­

nya i åtta månader, fram till okto­ber 2013.

beRNt klockaRS

Natur och Miljös sommarläger 2013VildmarkslägerVilka växter i naturen går att äta? Kan du göra upp eld utan tändstickor? Lär dig mer om överlevnad i naturen. Upptäck djur- och växtlivet i skogen och vid sjöstranden. Vi lever vildmarksliv, bor i tält, vandrar i skogen, paddlar kanot och gör roliga undersökningar.När? 3-6.6.2013Var? Malarby natur i TenalaVem? 11-14 årPris: 140/170 € (rabatt för Natur och Miljös medlemmar) MiljödetektivlägerKom med på äventyr i naturen! Hjälp oss att lösa ett roligt och spännande miljömysterium. Vi gör utfärder i naturskolans omgivning, undersöker växter och småkryp, simmar, pysslar, bakar pinnbröd och har det mysigt vid lägerelden.När? 10-14.6.2013Var? Naturskolan Uttern i SjundeåVem? 8-11 årPris: 150/180 € (rabatt för Natur och Miljös medlemmar) DjurlägerVem är det som jagar insekter i skymningen? Vem har borrat gångar under barken på trädet? På vårt djurläger iakttar och undersöker vi djur i naturen och sköter om djuren på en bondgård. Vi lär oss hur djuren lever och hur vi kan hjälpa till för att de ska må bra. Kom med och upplev mysigt lägerliv!När? 17-20.6.2013Var? Naturskolan Uttern i SjundeåVem? 8-11 årPris: 130/160 € (rabatt för Natur och Miljös medlemmar) Information:Sista anmälningsdagen är den 6 maj.Maria Aroluoma, tfn: 045 2700 312e-post: maria.aroluoma@naturochmiljo.fi

www.naturochmiljo.fi

Patrick åkte tillbaka som volontär

i början av februari packade Pa- ■trick tiainen sin ryggsäck inför av-resan till kenya. PATRiCk TiAinen

12 Hem & skola

gAlluP ■

Lärare som besökte Educa-mässan i ja-nuari fick svara på frågan om ungdomar i dag är oroligare än för tio år sedan.

maaRit WeSteRéN, text ocH Foto

”Unga är inte mer oroliga i dag”

S o lve i g Å s t rö m , klasslärare i Kyrkoby skola i Sibbo, åk 1­6.

– Nej, det tycker jag inte. Barnen har i sig inte förändrats. Jag tycker att dagens barn är mer frimodiga än förr och det tycker jag är bra.

Petter Wallenius, lek­tor i historia och sam­hällslära, Högstadie­skolan Lönkan i Hel­singfors, åk 7–9.

– Ja, ungdomar är oroligare idag. Det be­ror mycket på smart­telefonerna som de är upptagna av. Ungdo­marna vill ständigt va­ra uppkopplade.

Elisabeth Karp, rek­tor i Tegengrens skola i Vörå, åk 7–9.– Nej, det tycker jag in­te. Det är ingen allmän trend att ungdomar i dag skulle vara me­ra oroliga. Det är nog skillnaden mellan in­dividerna som avgör.

Tuomas Anttila, aus­kulterar för att bli äm­neslärare i historia och religion, Helsingfors universitet.

– Nej, ungdomarna är ungefär lika som un­der min egen skoltid. I samband med auskul­teringen har jag be­sökt många skolor och märkt att det finns sto­ra skolvisa skillnader vad beträffar arbets­ron.

Susanna Blomqvist, specialklasslärare i Zacharias Topelius­skolan, Helsingfors, åk 1–6.

– Ja, jag tycker att de unga är oroligare i dag. Det som påver­kar är datorernas in­trång. Föräldrarna har inte heller lika mycket tid för sina barn som ti­digare.

Per-Axel Karlsson, klasslärare i Centrum­skolan i Oravais, åk 1–6.

– Nej, det tycker jag inte. Då jag gick i sko­lan kom datorerna och då oroade man sig för att eleverna spelade på dem. I dag oroar man sig för att eleverna är uppkopplade via sina smarttelefoner. Ung­domarna är nog som förr.

MODERN VUXEN- UTBILDNING I TIDEN

ANSÖK IDAGwww.prakticum.fi

NÄRVÅRDARE

MERKONOM

EKOFRISÖR

MAKE-UP ARTIST

VISUELL MARKNADSFÖRARE

LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET

KORTKURSER

13Hem & skola

RePoRTAge ■

Ingen skall behöva gå ensam med problem då det finns hjälp att få både via Krisjour-en för unga och Sluta panta.

Både Krisjouren för unga och Slu­ta panta har funnit sina använ­dare. Krisjouren för unga erbju­der samtalshjälp för 12–29­åriga ungdomar, unga vuxna samt de­ras föräldrar. Krisjouren har skol­samarbete för att sprida informa­tion om sin verksamhet genom morgonsamlingar. De erbjuder också workshopar och kurser för skolor med olika teman som främ­jar hälsa och välmående.

– Det är vanligt att den unga är orolig för framtiden och det finns ett stort behov att få tala om si­na problem, säger Camilla Lai-ne, ansvarig krisarbetare på Kris­jouren för unga.

Ensamhet och stressOrsakerna till att ta kontakt med Krisjouren varierar och kan vara allt från att man känner sig en­sam, nedstämd, stressad eller har ångest eller panikkänslor el­ler självdestruktiva tankar. Ing­en lämnas dock ensam och efter att man kontaktat Krisjouren bo­kas en besökstid. Under den kart­läggs situationen utgående från klientens behov och man ställer upp mål att jobba mot.

– Då läget känns låst är det vik­tigt att få en objektiv syn på sitt problem. Vi ger tid för reflektiva samtal, säger Laine.

Det kan krävas mellan 10 och 20 samtal för att bearbeta situa­tionen.

För att sänka tröskeln för ung­domarna att kontakta krisjour­en kräver man inte att de skall be­höva uppge sitt namn om de inte vill. Allt som sägs under samta­len är konfidentiellt och servicen är kostnadsfri.

Chatta med Sluta pantaDet går också att få hjälp genom chatt­tjänsten Sluta panta, som är en nationell stödtjänst som bjuder på fullständig anonymi­tet för klienterna. Sluta panta har öppet måndag–onsdag och lördag klockan 19–22.

– Vi har i genomsnitt 20–30 unga per kväll på chatten, säger Frida Westerback, som är pro­jektkoordinator för Sluta panta.

Westerback poängterar att det är viktigt att komma ihåg att en stor del av unga i dag mår bra.

– Sen finns det de som inte mår bra. För en del av dem kan det hän­da att problemen hopar sig. Då man känner sig svag kan det vara svårt att söka hjälp och själv vara aktiv, säger hon.

Till våren planerar Sluta panta att ta steget ut till skolorna med såväl föreläsningar för persona­len som temalektionspaket.

mariT BjörkBaCka

Ingen lämnas ensam

både flickor och pojkar kan ibland behöva hjälp med sina problem. ■det är lätt att kontakta både krisjouren för unga och Sluta panta. mARiT bjöRkbACkA

”Då läget känns låst är det viktigt att få en objektiv syn på sitt pro-blem.”

Ring elleR e-PoSTA ■

Krisjourens telefontid är tisdagar till torsdagar klockan 10–13. Tfn 045 3410 574. e-postadressen är krisjouren@helsinkimissio.fi

Krisjouren har även en bloggpor-tal www.krisjouren.blogspot.fi och tar gärna emot nya unga bloggare.

Sluta panta x3m.yle.fi/slutapanta

För mer information se www.kredu.fi

ABIKURSER

MED SUBVENTIONERAD LOGI

SPERES är ett finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum och en viktig kontakt för dig som har ett barn i behov av stöd.

För närmare information se www.speres.fi

14 Hem & skola

För mera information www.folkhalsan.� /idrott norrvalla

Bli idrottsledare! Se folkhalsan.� /idrott

Ansökningstiden är 25.2–15.3

www.folkhalsan.� /idrott

MUSIKINSTITUTET KUNGSVÄGENWWW.KUNGSVAGEN.FI

Hos oss kan du:- spela ett instrument- sjunga i kör eller enskilt- spela i kammarmusikgrupper- spela i stråkorkester- spela i blåsorkester- spela i popband/jazzband/folkmusikband

Mer info: www.kungsvagen.fiVi har även musiklek (ej inträdestest).

ANMÄLNING: 4.4–17.5 på www.kungsvagen.fiFRÅGOR: tfn 867 8840 eller kansliet@kungsvagen.fi

Musikutbildning på grund-och institutnivåKLASSISK- och POP/ROCKavdelning

ÄR DUINTRESSERAD AVMUSIK?

ELEVANTAGNING

27.5–29.5.2013

Lärkkulla stiftsgård & folkakademiLärkkullavägen 22, 10300 Karistfn 019 275 7200, fax 019 275 7250info@larkkulla.net, www.larkkulla.net

Du kan bl.a. studera trummor, gitarr, sång (cvt-teknik), piano, bas, studioteknik m.m. som ditt huvudinstrument. I vår nya, pro�siga studio får du göra bandningar med professionella studiotekniker.Vi erbjuder även förberedande kantorsutbildning.

Läs mer på www.larkkulla.net eller kontakta Teddy Granroth tfn 044 570 0203, teddy.granroth@larkkulla.net

POP&ROCKStudera på Lärkkulla 26.8.2013–16.5.2014

- studera t.ex. �nska, engelska, eller ryska, i en internationell miljö.

Läs mer på www.larkkulla.net eller kontakta oss per tfn 044 7200 459, info@larkkulla.net. Studieavgift 440 €/månad, inkl. kost och logi

Förbättra dina SPRÅKKUNSKAPER

”Lärare är inte poliser”Förbundet Hem och Skola anser att det är viktigt att nya medel för att trygga arbetsron i skolorna tillåts.

Det är minst sagt skäligt att en elev som klottar eller förstör tving­as städa upp efter sig. Det är ock­så på tiden att kvarsittning som disciplinär åtgärd förnyas, efter­som kvarsittning av många lära­re och elever inte längre upplevs ha effekt.

Vad eleven kan åläggas att göra under en kvarsittning kräver dock noggrann eftertanke eftersom till exempel läxläsning inte ska upp­fattas som straff. Däremot ser för­bundet stora risker i Undervis­ningsministeriets förslag om ut­ökade polisiära befogenheter för lärarkåren.

På Förbundet Hem och Skola är man orolig över att de möjligheter ett intensifierat samarbete mellan hem och skola ger inte tagits med i förslaget. En fungerande kontakt till hemmen är det som bäst före­bygger oro i skolan.

Från många håll har man ut­tryckt oro för elevers fysiska trygg­het i skolan och därför föreslås att lärare och rektor ges befogenhe­ter att beslagta föremål av eleven även genom en ytlig genomgång av kläder och väskor.

Alla elever ska känna sig tryg­ga i skolan. Till detta hör även för­hindrande av mobbning. Rektorn bör ha möjligheter att ingripa om en elev med föremål eller annars förorsakar en känsla av otrygghet i skolan. Men om möjligheten för kroppsvisitation införs bör reg­lerna vara mycket noggrant ut­arbetade så att missbruk kan för­hindras.

Corinna Tammenmaamicaela RomaNtScHUk

15Hem & skola

Frätskador i tänderna blir allt vanligare i och med ener-gidryckernas popularitet. Regelbundna måltider samt att man undviker att borsta tänderna då emaljen ännu är mjuk kan förebygga dem.

Vanan att hela tiden småäta håller på att förstöra finländarnas tän­der. Det säger munhygienisten Linda Borgman som sedan mit­ten av 90­talet arbetar för mun­hälsovården i Sibbo.

En av orsakerna är det stän­diga småsnaskandet. En annan att det har blivit allt populärare bland barn och unga att dricka sura ener gidrycker. Dryckerna har ett lågt pH­värde som orsakar frätskador på tänderna.

– Det är sorgligt när man på måndag morgon ser barn köa i butikskassan med en burk energi­dryck i handen, säger hon.

Emaljen blir mjukUnder syraattacken som uppstår efter att man druckit en dryck med lågt pH­värde blir tandens yta mjukare. Om man äter eller dricker hela tiden och tänderna aldrig får vila bildas det frätska­dor i emaljen.

En mild frätskada känns igen som millimeterbreda gropar i den skyddande emaljen på bak­tändernas tuggyta. När frätska­dorna blir värre förstörs emaljen och dentinen blottas, det vill säga det mjuka tandbenet som skyddas av emaljen.

Borgman tror att dagens föräld­rar kanske inte inser hur mycket möda de måste sätta ned för att hjälpa barnen att få hela och star­ka tänder. En orsak till det är att dagens föräldrageneration har rätt så bra tänder.

– När vi var unga fanns det re­surser till regelbundna fluorskölj­ningar i skolorna vilket ledde till att vi fick starkare tänder.

Färgat och syrat vattenMan räknar med att tänderna kla­rar av omkring fem syraattacker per dag. För den som vill äta nå­got sött eller dricka sura dryck­er lönar det sig att göra det i sam­band med maten och genast efter det tugga ett xylitoltuggummi i ett par tre minuter. Borgman re­kommenderar också en ostbit ef­ter en måltid.

– Kom ihåg att matrytmen är A och O för munhygienen. Det vik­tigt att föräldrarna föregår med gott exempel och att man kom­mer ihåg att inte borsta tänderna förrän en timme efter måltiden då syrabalansen är återställd.

Eftersom energidryckerna i hu­vudsak består av färgat och syrat

vatten och uppiggande ämnen som koffein, taurin och guarana, har Borgström svårt att se fascina­tionen med dem. Hon konstaterar att det är mat barnen behöver för att orka, inte energidrycker. Som måltidsdryck eller som törstsläck­are är vatten ett ypperligt val.

Ett bra sätt att stärka emaljen för att motverka frätskador är att regelbundet skölja munnen hem­ma med fluorblandningar man kan köpa från apoteket.

– Fluorsköljningar kan stär­ka emaljen men inte reparera frätskador, påpekar Borgman.

Frätskador kan leda till stora skador i emaljen, ilningar i tän­derna eller att tanden slits och är mera utsatt för karies angrepp.

mariT BjörkBaCka

Energidrycker gift för tänderna

Med skoj i mål ! Ett effektivt och skojigt sätt att samla medel till lägerskolan eller klassresan. Katalogförsäljning av produkter med 30% provision till klassen. Tre produktkategorier.

Motion & fritid

Utvecklade lek-saker & spel

Hem & hälsa

www.funraise.fi Tel 020 759 7150

Av Barbro LindgrenREGI, DRAMATISERING Jakob Höglund

Historien om en kamp för vänskap mellan en liten pojke och en blyg cirkushäst. En saga och cirkusföre-ställning för hela familjen, den liknar inget annat!

OBS! Familjelördagar 23.3 och 27.4 med teaterskoj och föreställning.

BILJETTKASSANSandögatan 7 | Tfn 06 320 9330, må-lö kl 12-14.30 & 15-17

boka eller köp också på WWW.WASATEATER.FI

Affärsgåvor ex. skoltröjor, pennor, kepsar m.m. tryckning och brodering

www.preprint.fi

RePoRTAge ■

munhygienisten linda borg- ■man är oroad över ungas tän-der. mARiT bjöRkbACkA

Mera information om detta och mer därtill � nns på www.folkhalsan.� /sommar.

l ä g e r – s i m s k o l o r – s o m m a r b a r n

Vill du jobba som simlärare i sommar?Folkhälsan arrangerar både hall- och strandsimskolor i hela Svensk� nland och på Åland. Att jobba som simlärare är roligt men också ett mycket an-svarsfullt jobb. Vi söker duktiga och engagerade simlärare. Vi ser till att du får fortbildning och är ajour med de senast rönen inom simverksamheten och simundervisningen. För att jobba som simlärare måste du ha ha gått simlärarutbildningen och vara minst 18 år.

Mera information ger: Nina Renlund, tfn 09 315 55 31, 050 430 60 91 eller nina.renlund@folkhalsan.�

Äventyrsbanan i Mjölbolsta, KarisÄventyrsbanan har över 30 olika äventyrsmoment vilket gör det lätt för oss att göra upp ett program som passar just er.

Vi välkomnar skolklasser och ungdomar, stora och små företag, fören-ingar och privatpersoner. Hos oss kan man bl.a åka linbana, gunga i jättegungan, samarbeta med kluriga övningar, klättra i repstege, äta gott vid öppen eld samt bada bastu.

Mera information ger: ansvariga instruktören Frej Gottberg, tfn 050 5525345, frej.gottberg@folkhalsan.� eller koordinator: Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.�

FamiljesemesterFolkhälsan ordnar familjesemester för barnfamiljer från hela Svensk� n-land. Semesterns längd är 5 dygn med helpension och ledd verksamhet.

Programmen är planerade så att en del är för hela familjen och en del speciellt för barnen. För semestern kan familjen beviljas semesterstöd (Penningautomatföreningen RAY). Sista ansökningsdag: 30.4.2013.Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.�

Skräddarsydd lägerskolaVi ordnar lägerskolor i maj, augusti och september enligt överenskommelse på lägergården Breidablick i Hangö samt på Mjölbolsta äventyrsbana. Kost, logi, äventyrsbana, segling, paddling och överlevnadsövningar i naturen m.m. Det mesta är möjligt! Fråga efter en paketlösning för just din skola.

Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 304 7642, susanna.stenman@folkhalsan.�

i

www.folkhalsan.fi /sommarDet är roligt att simma! Folkhälsan har under sommaren ett stort utbud av simverksamhet runt om i hela Svensk� nland i form av strandsimskolor och aktivitetsläger med tyngdpunkt på simning. Barn i åldern 4–12 år är den främsta mål-gruppen för Folkhälsans simskolor. Mera om Folkhälsans simskolor hittar du under adressen www.folkhalsan.� /sim.

LägerHäng med på en spännande och äventyrsfylld lägervecka i sommar! Du kan välja ett läger som passar just dig, där du får dansa, lära dig om överlevnad i naturen, lösa spännande detektivgåtor, segla eller annars bara simma, sola och ha roligt med kompisar.Lägren hålls på Breidablick i Hangö för barn i åldern 8–16 år under alla sommarlovsveckorna. Anmälan fr.o.m 26.3.2013 kl 9.00.Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.�

Sommarklubbar och daglägerFolkhälsan ordnar sommarklubbar och dagläger på olika håll i Svensk-� nland under juni månad. Sommarklubb med simskola ordnas både i juni och i augusti. Mera infor-mation om program och öppettider � nns på www.folkhalsan.� /sommar.

Sommarbarn – nya upplevelser och vännerSommarbarnen (5–14 år) vistas hos svenskspråkiga värdfamiljer som bor eller tillbringar sommaren på landsbygden eller i skärgården.Kostnadsersättningen till värdfamiljen är 15 €/dygn/barn. Vi välkomnar sommarbarn och värdfamiljer från hela Svensk� nland.Mera information ger: sommarbarnskoordinator: Åsa Carlsson, 044 7881073, sommarbarn@folkhalsan.�