Upload
others
View
4
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Hematologi
Jenny Wiik
Käkkirurgiska kliniken
Örebro Universitetssjukhus
161109
Stamceller och blodbildning
Blodbildningen – inget lämnas åt slumpen!
Erytropoesen
Andelen retikulocyter visar benmärgens förmåga att producera erytrocyter
- viktigt vid anemier
Epo (erytropoetin) viktigaste faktorn
Ökad produktion av Epo vid njurcystor, hypernefrom, hydronefros
pga. kompression av njurvävnad
Minskad produktion vid lungcancer och kronisk njurinsufficiens
Monocyter
Utmognar snabbt i benmärg, 2-3 dagar
Blir högspecialiserade beroende på i vilken vävnad de råkar hamna
Livslängden varierar kraftigt
Ingen förmåga att dela sig men kan bilda jätteceller
Granulocyter
Neutrofila granulocyter
Myeloblaster- promyelocyter-myelocyter har förmåga att dela sig.
I blodbanan kort livslängs, alla ersätts 2-3 gånger per dygn.
I blodet jämn fördelning mellan både monocyter och granulocyter.
Stor reserv i benmärg, aktiveras ex vid bakteriell infektion
Trombocyter och dess reglering
Megakaryocytprogenitorer inom MEP- populationen delar sig och bildar
megakarytocyter.
Kärnan delar sig men inte cytoplasman och bildar då mkt stora celler med upp
till 8 kärnor. Varje megakaryocyt kan producera flera tusen trombocyter.
Viktigaste tillväxtfaktorn är trombopoetin (TPO) bildas i lever och njurar
Cirkulerande trombocyter binder TPO och sänker då koncentrationen av fritt
TPO som innebär att mindre mängd TPO når benmärgen för att stimulera
trombocytproduktionen.
Immunsystemet
Samspelet mellan det medfödda och det adaptiva immunsystemet!
Medfödda immunförsvaret får hjälp av hud och slemhinnor (lysozym och
antimikrobiella peptider)
Medfödda: Fagocyterande celler makrofager och neutrofila granulocyter ,
komplementsystemet.
Cellulära försvaret: T-celler och B-celler känner igen antigener
T-celler –identifiering av nya celltyper.
Etiologi och genetisk predisposition för
utveckling av malign sjukdom
Kemiska carcinogen (bensen) i tobaksrök, joniserande strålning, cytostatika
(cancerpatienter löper högre risk att utveckla leukemi efter behandling.
Virus? EBV
Kromosomavvikelser
Heriditär orsak?
Genetiska avvikelser (Downs syndrom)
Mutationer
Otur
Diagnostik
Provtagning från benmärg för histologi och cytologi
Grovnålsbiopsi görs vid misstanke om aplastisk anemi, myelodysplastiskt
syndrom, myeloproliferativ sjukdom, vid stadieindelning av malignt lymfom
och metastaserande tumörsjukdom, ifall där punktion har misslyckats.
Aspiration av benmärg
Crista ilica posterior vanligast hos vuxna, även crista ilica anterior
Hos barn även tibia anterior (märg spridd i alla ben hos barn)
Bröstben
Biopsimaterial från lymfkörtel och lymfatisk
vävnad
I första hand biopseras en förstorad lymfkörtel. En ordentligt förstorad körtel
bör avlägsnas i sin helhet.
Nålbiopsier (mellannålsbiopsi) vid svåråtkomliga lokalisationer
Punktionbiopsi där mellannålsbiopsier är omöjliga att utföras
Flödescytometrisk diagnostik
Brett användningsområde
Diagnostik av leukemi och lymfom
Flödescytometrar kan registrera färger och spåra små populationer av
avvikande celler.
MDR ( minimal residual disease)
Genetisk diagnostik
Kromosom mutationer
Heriditet FISH Fluorescent in situ hybridisering
PCR Polymeraskedjereaktion
LYMFOM
Elakartad tumörsjukdom som utgår från lymfocyterna
20-tal undergrupper
2000 personer / år i Sverige
Hög ålder
Autoimmuna sjukdomar
Kan utgår varifrån som helst i kroppen vanligast lymfkörtlar
Symtom: feber, trötthet, nattsvettningar och viktnedgång.
AML (akut myeloisk leukemi) Klonal expansion av förstadier i blodbildande celler
Ofta kromosomavvikelser el genetiska förändringar
350 personer / år
Alla åldrar även spädbarn men vanligast hos äldre
Måttliga symptom vid insjuknandet, blödningssymtom, infektioner, påtaglig
anemi.
Behandling cytostatika, sct
Bättre prognos hos yngre
Endast få äldre blir botade
ALL (akut lymfatisk leukemi)
Klonal expansion av celler som utgör förstadier i bildningen av B- eller T-
lymfocyter
Ovanlig sjukdom, drygt 100 personer/år
Vanligaste tumörsjukdomen hos barn
Intensiv behandling ges enl. strikt protokoll under flera månader
God prognos för barn
Äldre 2/3 av patienterna uppnår komplett remission
Infektioner
Bakteriella infektioner (Neutropen feber)
Luftvägar, munhålan, magtarminfektioner, hudinfektioner, CVK
Virusinfektioner
Herpes simplex
Svampinfektioner
Candida albicans
Patienten med neutropen feber
Lokala inflammationstecken saknas ofta
Oftast patientens egen bakterie flora
Feber av oklar genes 50%
Noggrann anamnes, tidiga symptom, odlingar
Ska ha antibiotika! Tazocin
Stamcellstransplantation (SCT)
Allogen annan person är donator
Krävs immundämpning för att förhindra avstötning, viktig skillnad!
Autolog stamceller som skördats från patienten själv
Komplikationer: Infektioner och GvH
ANEMI
Anemiutredning
Järnbrist och sekundär anemi
Järnbristanemi
Järnöverskott
Primär hemakromatos
Sekundär hemakromatos
Makrocytär anemi
Megaloblastanemi
Hematolytiska anemier
Aplastisk anemi
Koagulationsprocessen Utredning
Ärftlig koagulopati
von Willerbrands sjukdom
Hemofili
Faktor XI-brist
Faktor II(protrombinbrist)-brist
Faktor V-brist
Förvärvad koagulopati
Förvärvad hemofili
Förvärvad von Willebrandsfaktor
K-vitamin brist
Leversvikt
TROMBOCYTOPENI
Trombocyten
Trombocytopeni
Myeloproliferativa neoplasier
Polycytemia vera
Essentiell trombocytopeni
Primär myelofibros
h
Kronisk myeloisk leukemi (KML)
Uttalad granulocytos i blodet, dominans av granulopoes i benmärgen
KML-celler har en kromosomförändring sk Ph
90 nya fall i Sverige årligen, ovanlig i lägre åldrar
Med palliativ behandling blir patienter i kronisk fas ofta symptomfria
5 års överlevnad över 90%
Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Vanligaste leukemiformen
Utgår från lymfatisk vävnad
Oftast tumör omvandlade B-lymfocyter
Många har inga symptom, upptäcks rutinmässigt
500 nya fall / år
Allogen sct kan ge bot och minska återfallsrisken
Cytostatika palliativ behandling
Strålbehandling mot lokalt förstorade lymfkörtlar
LYMFOPROLIFERTIV SJUKDOM
Kronisk lymfatisk leukemi
Hårig cell- Leukemi
Lågmaligna lymfom
Diffust storcelligt B- cellslymfom
Mantelcellslymfom
Burkitt lymfom
T-cellslymfom och leukemi
Kutana T-cellslymfom
Myelom
Malignt omvandlad plasma cell som infiltrerar benmärgen
600 nya fall årligen
Symtom från skelettet pga. myelomceller producerar cytokiner som stimulerar
urkalkning
Symptom är smärta, frakturer, trötthet
Går inte att bota
Bisfosfonater motverkar nedbrytningen av skelettet (Zometa, Pamidronat)
Amyloidos
Beter sig som myelom men istället för att angripa skelettet så angriper den
mjukvävnad
Bildar lätta kedjor av immunoglobulinkedjor som korvar ihop sig och inlagras i
vävnaden
Allvarlig om den angriper vitala organ
Hjärtsvikt
Njursvikt
Förkortningar AA aplastisk anemi
ALL akut lymfatisk leukemi
Allo SCT allogen stamcellstransplantation
AML akut myeloisk leukemi
HL Hodgkins lymfom
BEACOPP (bleomycin, etoposid, doxorubicin, onkovin, prokarbazin, prednisolon)
BEAM (busulfan, etoposid, cytarabin, melfalan)
BL Burkitt- lymfom
CHOP cyklofosforamid, doxorubicin, vinkristin, prednisolon)
CMV cytomegalovirus
CR komplett remission
DHAP dexacortal, cytarabin, cisplatin
DLBCL diffust storcelligt B-cells lymfom
EBV Epstein-Barr virus
FISH fluorescent in situ –hybridisering
Hb hemoglobin
Fortsättning förkortningar:
HCL hårig cell- leukemi
HLH hemofagocyterande lymfohistocytos
HUS hemolytiskt- uremiskt syndrom
KLL kronisk lymfatisk leukemi
KML kronisk myeloisk leukemi
LD laktatdehydrogenas
LPK leukocyter
MPN myeloproliferativ neoplasi
PV polycytemia vera
R-CHOP rituximab + CHOP
STC stamcellstransplantation
T-LBL T- lymfoblastlymfom
TLGL granulär lymfatisk leukemi
TPK trombocyter
tMDS terapirelaterat myelodysplastiskt syndrom
TPO trombopoetin
TTP trobotisk trombocytopen purpura
Tack!
Referenser:
Blodets sjukdomar Gahrton, Juliusson
Tumörsjukdomar Olsson
Värt att veta om blod Berséus, Filbey, Henriksson
www.internetmedicin.se