HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden)Alan M. Kraut, Silent travelers: germs, genes and the”immigrant menace” (New York 1994). 9. Se t.ex. Emily K. Abel, Tuberculosis and the politics of

HISTORISK TIDSKRIFT(Sweden)

129:1• 2009

historisk tidskrift 129:1 •2009

MigrationochfolkhälsaHälsovårdspolitiskabedömningaridensvenskaflyktingmottagningenunder1940-taletsförstahälft

Av Norma Montesino & Malin Thor

Internationellforskningvisaratthälsovårdspolitiskabedömningarspelaren

centralrollinationalstatersregleringaravmigrationsrörelser.Detövergri-

pande syftetmeddennaartikel är att introduceraetthälsovårdspolitiskt

perspektiv i svenskhistoriskmigrationsforskning i allmänhetoch i forsk-

ningkringsvenskflyktingmottagningisynnerhet.Inledningsvispresenteras

deninternationellaforskningensomkopplarhälsovårdspolitiskafrågortill

migrationspolitik.Centralateoretiskaperspektiv lyftsframförattsenare

prövasienpilotstudie.Syftetmedpilotstudienärattundersökavilkenroll

hälsoaspekterspeladeidensvenskastatensplaneringinförochidenfaktiska

mottagningenavflyktingarunder1940-taletsförstahälft.

Gränser, kategorier och åtgärder

Tvångsförflyttningarochandraformeravvåldsutövningunderdetvåvärlds-

krigen skapadenyauppdelningar, rubbade tidigare etablerade gränseroch

förändradeindividuellaödengenomatt individerochgrupperflyddeeller

fördrevsfrånsinaländerochdärmedfrånetableradesocialaochpolitiskaposi-

Fil.drNormaMontesino,f.1956,ärlektorisocialtarbetevidInstitutionenförvårdve-tenskapochsocialtarbete,IVOSA,Växjöuniversitet.MontesinodrivertillsammansmedMalinThordettvärvetenskapligaprojektet”Föreställningarkringarbetsförmågaochohälsa:icke-arbetsföraflyktingariSverige1950–2005”,somfinansierasavVetenskapsrådet.Mon-tesinohartidigarebl.a.publiceratZigenarfrågan: intervention och romantik(2002)och”Flyktingskap,etthandikapp”, Socialvetenskaplig tidskrift(2008). Adress:Socialtarbete,Institutionenförvårdvetenskapochsocialtarbete,Växjöuniver-sitet,35195Växjö E-post:[email protected]

Fil.drMalinThor,f.1974,lektorihistoriavidHistoriskastudier,Malmöhögskola.Thorhartidigarebl.a.publiceratHechaluz – en rörelse i tid och rum: tysk-judiska ungdomars exil i Sverige ca 1933–1943(2005),Muntlig historia,tillsammansmedLarsHansson(2006),”Svall-vågornaavkatastrofenkomocksåtillvårstad:hjälpverksamhetinomNorrköpingsmosaiskaförsamlingiskugganavFörintelsen”,iLarsM.Andersson&KarinKvistGeverts(red.),En problematisk relation? Flyktingpolitik och judiska flyktingar i Sverige 1920–1950(2008). Adress:Lärarutbildningen,Historiskastudier,Malmöhögskola,20506Malmö E-post:[email protected]

28


28 Norma Montesino & Malin Thor

tionertillensituationavutanförskap.Deinternationellaorganisationernasoch

denationellamyndighetersagerandeföratthanteradessagruppersochindivi-

derssituationillustrerardeprocessersomsociologenCharlesTillybenämner

gränsförändringar.1Gränsförändringarärprocesserdärsocialagränserskapas

ellerförgörs,aktiverasellerpassiviseras.Deinternationellaochnationellamyn-

digheternasregleringavdennasituationgavupphovtillennysocialpolitiskka-

tegori–”flyktingen”–ochtillettnyttinterventionsområde–”flyktingfrågan”.2

Iregleringenavdettaområdespeladehälsofrågorenviktigroll.

Tillyskiljerpåolikasocialamekanismersomskaparsocialförändring.Han

intresserarsigfördeprocessersomledertillinkluderingellerexkludering

isocialaorganisationer.Tillymenarattsocialagränserskaparnyamellan-

mänskligakonstellationerochgemenskaper,eftersomdebyggerpåenrelation

mellangruppersomlegitimerarsinaexistenserirelationtillvarandraoch

tillsinaegnamedlemmar.Detfinnssocialamekanismer,hävdarTilly,som

framkallarförändringareftersomdekanskakaometableradesocialauppdel-

ningar.Viärintresseradeavdemekanismersomledertillsådanaförändringar

genomtillexempelnyapåbudfrånmyndigheter.Idetorganisatoriskaarbetet,

menarTilly,finnsdetengenerellmallsominnefattarsåvälinkluderandesom

exkluderandepraktiker.Närnyagrupperskallinkluderasienorganisation

hanterasdeutifrånetableraderegelverkochklassificerasutifrånredanbe-

fintligakategorier.Deegenskapersomtidigareanvändesförattlegitimera

derasexklusionersättsmedegenskaper somanvänds förattbeskrivadet

egnakollektivetsmedlemmar.Tillyanserattkategorieranvändsförattutföra

ettgrundläggandearbete i socialaorganisationer.Medhjälpavkategorier

konstruerarochbevararorganisationersinagränser.Kategorieranvändsför

atttalaomvilkasomtillhörochvilkasomskalluteslutasfråndensociala

organisationenliksomförattangedevillkorsomgällerförpotentiellanya

organisationsmedlemmar.Tillyutgårfrånettrelationelltperspektiv–kate-

gorierfinnsintesomisoleradeenheterutanirelationtillandrakategorier.3

Vårförståelseavflyktingkategorinhardettaperspektivsomutgångspunkt.

Deegenskapersomflyktingkategorintilldeladesutgickfråndenförmenta

normalitetsomrepresenteradesavtillhörighettillenspecifiknationalstat.4

1.DetengelskabegreppsomTillyanvänderär”boundarieschanges”.SeCharlesTilly,Identities, boundaries and social ties(London2005)s.131–152.

2.LiisaMalkki,”Refugeesandexile:from’refugeestudies’tothenationalorderofthings”,Annual review anthropology,24(1995)s.495–523.

3.CharlesTilly,Beständig ojämlikhet(Lund2000[1998]).4.JämförHannahArendt,The origins of totalitarianism(NewYork2004[1968]).

29


29Migration och folkhälsa

Hälsoaspekterspeladeenviktigrollsomreglerandemekanismideåtgärder

somvidtogsisyfteattnormaliseraflyktingarnassituationislutetavochefter

andravärldskriget.Normaliseringsprocessenpåbörjadesiflyktinglägren.

Flyktinglägretblevdenförstainstitutionsomskapadespåinternationell

nivåförattreglerasituationenfördemänniskorsomdefinieradessomflyk-

tingar.5Flyktinglägretorganiseradesenligtfastslagnarutiner.Desominord-

nadesikategorinflyktingaruppdeladesutifrånenvälkändstatistiskordning.

Idennaordningfannsdetenetableraduppdelningdärkön,ålder,hälsositua-

tionocharbetsförmågarepresenteradegrundkriterierna.Islutetavandra

världskrigetblevflyktinglägerenakutåtgärdsomiförstahandbetraktades

somenövergångslösning.Hälsovårdspolitiskabedömningarspeladeenviktig

rolliorganisationenavdessainstitutionersarbeteochfördeåtgärdersom

vidtogsförattlösaflyktingarnassituation.Idetföljandeundersökervidenna

problematikutifrånensvenskkontext.Viutgårfrånstudiersomförenartvå

storaforskningsfält:migrationsforskningochforskningomfolkhälsa.Från

migrationsforskningeninspirerasviavdestudiersomhävdarattfolkhälsa

utgörettviktigtområdeimyndigheternasregleringavmigration.Medstöd

ifolkhälsoforskningentarviutgångspunktidestudiersomanalyserarmyn-

digheternashälsoförebyggandestrategierirelationtillgruppersomuppfattas

somfattigaoch/elleravvikande.Derasrörlighetregleradesienmycketres-

triktivlagstiftning.Epidemihanteringochandrahälsoförebyggandeåtgärder

harsannoliktspelatenviktigrollidessasammanhang.Vivillundersökaom

sammarationalitetstyrdedesvenskamyndigheternasorganiseringochregle-

ringavflyktinginvandringenibörjanav1940-talet.

Forskningsfältet/n migration och folkhälsa

Migrationochfolkhälsaäriallmänhetfortfarandeskildaforskningsområden

inomhistoriskastudieriSverige,ävenomsvenskahistorikerochidéhistoriker

harintresseratsigförsåvälhälso-ochsjukvårdsfrågor6sommigrationsfrågor.7

5.Arendt(2004)s.279–285.6.Förattnämnanågraforskareochtitlar,seAndersBerge,Sjukvårdens underklass: sjukvården i den

kommunala fattigvården 1910–1950(Umeå2006);Marie.C.Nelson,”Frågorkringpestochkolera:Sverige,Europaochdensvenskahälsopolitikensutvecklingvid1900-taletsbörjan”,iAtt se det osedda: vänbok till Ann-Sofie Ohlander (Stockholm2006);EvaPalmblad,Medicinen som samhällslära (Stockholm2005);RogerQvarsell&UlrikaTorell(red.),Reklam och hälsa: levnadsideal, skönhet och hälsa i den svenska reklamens historia(Stockholm2005);KarinJohannisson,Tecknen: läkaren och konsten att läsa kroppar(Stockholm2004);JennyBjörkman,Vård för samhällets bästa: debatten om tvångsvård i svensk lagstiftning 1850–1970(Stockholm2001).SeävenHistorisk tidskriftstemanummer”Kroppochhälsa”,121:4(2001).

7.Set.ex.LarsM.Andersson&KarinKvistGeverts(red.),En problematisk relation? Flyktingpolitik och judiska flyktingar i Sverige 1920–1950(Uppsala2008);MikaelByström,En broder, gäst och parasit:

30



Internationelltharforskningommigrationochoffentlighälsovårdkom-

bineratsochgettupphovtillfleraomfattandestudiersomkritisktgranskat

statersochderas(hälsovårds)myndighetersagerandeirelationtillepidemiska

sjukdomarutifrånhistoriskaochsamtidaperspektiv.Viärfrämstintresse-

radeavdestudiersomproblematiseraruppfattningarkringsjukdomarsökade

förekomstiblandannatkrigssituationerellerperioderavökadmigration.

DenamerikanskehistorikernAlanM.Krautproblematiserarrelationen

hälsaochmigrationientongivandestudiesombehandlardeamerikanska

myndigheternas reglering av invandringen viddet förra sekelskiftet.Med

hjälpavett stortempirisktmaterial sökerKrautvisahur föreställningar

kringsjukdomlegitimeradeenrepressivpraktikbådevidgränskontrolleroch

ihanteringenavhälsoförebyggandeåtgärderiinvandrarnasbostadsområden.

Dessaåtgärderriktadeshuvudsakligenmotfattigainvandrare.Läkareochan-

nansjukvårdspersonalsorteradebortmisstänktsjukaochfunktionshindrade

vidlandetsgränser.Detvarocksåsjukvårdspersonalsomförordadegeogra-

fiskisoleringnärfattigainvandrareanklagadesförattspridasmittosamma

sjukdomar.Krautmenarattkopplingenmellaninvandringochfolkhälsaidag

framstårsomensjälvklarhetblandsåvälhälsoexpertersomdemsomdirekt

arbetarmedflyktingarochandrainvandrare.8

Fleraandravästerländskahistorikerhararbetatmedutgångspunktire-

lationenmellan folkhälsa ochmigration.9Den australiensiska historikern

AlisonBashfordharensamochisamarbetemedforskarefrånblandannat

Kanada,StorbritannienochUSAgettuttongivandearbeteninomforsknings-

fältetmigrationochfolkhälsasomvisarhurdenmediciniskavetenskapenhar

uppfattningar och föreställningar om utlänningar, flyktingar och flyktingpolitik i svensk offentlig debatt 1942–1947(Stockholm2006);ChristinaJohansson,Välkomna till Sverige? Svenska migrationspolitiska diskurser under 1900-talets andra hälft(Malmö2005);MalinThor,Hechaluz – en rörelse i tid och rum: tysk-judiska ungdomars exil i Sverige 1933–1943(Växjö2005);LarsOlsson,På tröskeln till folkhemmet: baltiska flyktingar och polska koncentrationslägerfångar som reservarbetskraft i skånskt jordbruk kring slutet av andra världskriget(Lund1995);AndrzejNilsUggla,I nordlig hamn: polacker i Sverige under andra världskriget(Uppsala1997);AndersSvensson,Ungrare i folkhemmet: svensk flyktingpolitik i det kalla krigets skugga(Lund1992);KimSalomon,Refugees in the cold war: Toward a new international refugee regime in the early postwar era(Lund1991);TommieSjöberg,The powers and the persecuted: the refugee problem and the Intergovernmental Committee on Refugees (IGCR), 1938–1947(Lund1991).

8.AlanM.Kraut,Silent travelers: germs, genes and the”immigrant menace”(NewYork1994).9.Set.ex.EmilyK.Abel,Tuberculosis and the politics of exclusion: a history of public health & migra-

tion to Los Angeles(NewJersey&London2007);AlisonBashford(red.),Medicine at the border: disease, globalization and security, 1850 to the present(NewYork2006);AlisonBashford,Imperial hygiene: a critical history of colonialism, nationalism and public health(NewYork2004);AmyL.Fairchild,Science at the borders: immigrant medical inspection and the shaping of the modern industrial labour force(Baltimore&London2003).

31



legitimeratkonstruktionenavolikaslagsgränser:territoriellagränser(natio-

nalstater)ochinstitutionellagränser,platsersomavskiljerinvandrarenfrån

deninfödde,tillexempelgenomisoleringikarantänsförläggningar.10Inom

dettaforskningsfältharspecifikafrågeställningarutvecklatssomundersöker

framväxtenaveninstitutionaliseradpraktikföratthanterainvandrareoch

flyktingar,blandannathurdengeografiskaisoleringensomanvändsföratt

förebyggaepidemierharbidragittillkonstruktionenavföreställdagränser

mellanflyktingar,asylsökandeochnyanländainvandrareådenenasidanoch

medborgareådenandra.Idennauppsatsundersökervivilkenrollhälsovårds-

politiska bedömningar spelade vid organiserandet avflyktingmottagandet

under1940-taletsförstadeliSverige.

I andra historiska studier har relationen mellan politiska beslut och

medicinskarekommendationeranalyserats.11Komparativastudierharvisat

attrelationenmellanhälsovårdspolitiskabeslutochregleringenavinvand-

ringenärkomplex.ExempelvishardenbrittiskehistorikernJohnWelshman

ifrågasattsnabbaslutsatserochdirektasambandkringmedicinskvetenskap

ochgränskontrollerandeåtgärderiStorbritannien.Hanjämförnationellaoch

lokalabeslutsamtvisarpåskillnadermellanrekommendationerochhand-

ling vid gränskontroller.Mot denna bakgrund efterfrågar han nyanserade

frågeställningarsomtarhänsyntillskillnadermellanvetenskap,politikoch

implementeringavpolitiskabeslutpåolikanivåer.VianslutertillWelshmans

efterlysningmenvillocksåunderstrykabehovetavempiriskastudiersom

undersökerdessaprocesseriensvenskkontext.

Denovanrefereradeforskningenharalltsåvisatpåatthälsovårdspolitiska

bedömningarlegitimeratrestriktivainvandringslagarochrepressivaåtgär-

dermotnyanlända invandrare. Iettväxandeantal internationella studier

undersökshurflyktingarhanteradesochbemöttesunderochefterandra

världskriget.Vissaforskarehävdarattverksamhetenkännetecknadesavdålig

planeringochrädslaförsmittosammasjukdomarochattdennahantering

ävenunderordnadesdennyageopolitiskaordningen.12Andraforskarehar

10.Bashford(red.),(2006);Bashford(2004);AlisonBashford&C.Strange(red.),Isolation: places and practices of exclusion(London&NewYork2003);AlisonBashford&ClaireHooker(red.),Contagion: historical and cultural studies(London&NewYork2001).

11.Set.ex.MarksLara&MichaelWorboys(red.),Migrants, minorities, and health: historical and contemporary studies(London1997);JohnWelshman,”Compulsion,localism,andpragmatism:themi-cro-politicsoftuberculosisscreeningintheUnitedKingdom,1950–1965”,Social history of medicine,16:2(2006)s.295–312.

12. Se t.ex.RiekoKarantani, ”Howhistory separatedrefugeeandmigrantregimes: in searchoftheirinstitutionalorigins”,International journal of refugee law,7:3(2005)s.517–541;PaulWeindling,

32



undersöktdeinternationellaflyktinglägersomskapadesislutetavochefter

andravärldskrigetochhurflyktingarbehandladesochbemöttesinomdessa

slutnainstitutioner.13Sammantagetvisardessastudierpådenmedicinska

vetenskapensrolliavgränsningenavensärskildflyktingproblematikochhur

flyktingardifferentieradesinyakategorierutifrånkriteriersomhämtades

från snabbexpanderande kunskapsområden sompsykologi och socialt ar-

bete.

InspireradeavTillyssocialteorimenarviattandravärldskrigetframkal-

ladeförändringarsomskakadeometableradegränser. Internationellaoch

nationellamyndigheterförsöktehanteradessaförändringargenomnyapåbud

somskulleregleraflyktingmigrationen.Idessaregleringsförsökspeladehäl-

sofrågorenviktigrollochvåravsiktärattundersökadessaprocesserien

svenskkontext.Viundersökerenmycketkorttidsperiodmedhjälpavett

mycketbegränsatempiriskmaterial.Undersökningenäravpilotkaraktäroch

skallsessomensonderandestudiedärvivillprövahurdemerövergripande

perspektivsomtidigarediskuteratsförhållersigtillettkonkretempiriskt

exempel.

Hälsoförebyggande arbete under andra världskriget

Sverigehadevidandravärldskrigetsslutendifferentieradlagstiftningsom

fastställdevadsomgälldevidepidemiutbrottochhurförebyggandeinsatser

skullehindraförekomstenavsådanasjukdomarblanddensvenskabefolk-

ningen.Enviktigåtgärdgälldekontrollenavriketsgränserdärdjur,varoroch

människorskullehindrasfrånattkommainilandetomdemisstänktesbära

påsmittosammasjukdomar.14

Underandravärldskrigetgrundadesdenökadegränskontrollenirädslan

förmilitäraangreppmenävenirädslanförpandemiskasjukdomarsombe-

faradesisambandmedkrigshändelserna.Desjukdomarsomstodicentrum

föruppmärksamhetenvardesomtidigarehadedrabbatSverige,isynnerhet

”’Belsinitis’:liberatingBelsen,it’shospitals,UNRRA,andselectionforre-emigration1945–1948”,Science in context,19:3(2006)s.401–418.13.Set.ex.NadavDavidovitch&ZalashikRakefet,”Measuringadaptability:psychologicalexaminationsofJewishdetaineesinCyprusinternmentcamps”,Science in context,19:3(2006)s.419–441;AtinaGrossman,”Victims,villains,andsurvivors:genderedperceptionsandself-perceptionsofJewishdis-placedpersonsinoccupiedpostwarGermany,Journal of the history of sexuality,11:2(2002)s.291–318;VincentE.Slatt,”Nowheretogo:displacedpersonsinpost-V-E-DayGermany”,The historian(2001)s.275–293;BenShephard,Befrielsen av Bergen Belsen(Lund2006).

14.Set.ex.SFS1915:33&539;SFS1917:362;SFS1919:145;SFS1920:297;SFS1921:297,520&596;SFS1922:405&495;SFS1934:142.

33



denfattigabefolkningen,islutetav1800-talet.Iförstahandhandladedetom

difteri,tyfusochtuberkulos.15

Gränsbevakningen kan således förstås som enmilitär säkerhetsåtgärd,

menocksåsomenhälsoförebyggandestrategi.Detfannsvidtidenförandra

världskrigeterfarenheterkringepidemiskautbrottunderkrigstid.Spanska

sjukansutbredningunderförstavärldskrigetvarettskräckexempelpåhur

enepidemisksjukdominomenmycketkorttidsperiodkundeutvecklastill

attblipandemisk.16Sådanahändelseranvändessomargumentförattinföra

förebyggandeinsatsersomkoncentreradesmotvissaspecifikagrupper,idetta

fallnyanländafrånkrigsdrabbadeområden.Dethandlarometthälsoföre-

byggande arbete sombyggdepånationella lagar och internationella över-

enskommelser.Fokusriktadesoftastpårörligheten,somantogsunderlätta

spridningenavepidemiskasjukdomar.Myndigheternasåtgärderbyggdepå

etableradekunskaper,tidigareerfarenheterochförutstiftadelagar.17

Dessasammanhangskapadeendelavdegenerellaorganisatoriskaförut-

sättningar inomvilkaden statligaflyktingverksamheten skulleväxa fram.

Andraförutsättningargrundladesavdenorganisationsomstatenskapade

somförberedelseinföretteventuelltkrigsutbrott,exempelvisdebyggnader

ochandraresursersomskulledisponerasvidenevakueringavdensvenskaci-

vilbefolkningen.Vikommeridetföljandeattdiskuteradehälsovårdspolitiska

bedömningarnasbetydelseförattstruktureradenspecifikaorganisationen

föratttaemotflyktingar.Vilkenrollspeladedessabedömningariuppdel-

ningenochövervakningen18avdenyanländaflyktingarna?Vilkeninnebörd

15.LarsHambraeus,”’Krigharsotisittfölje’:omkrigenochepidemierna”,iBirgittaEvengård(red.)Epidemiernas historia och framtid(Stockholm1992)s.85–111;MatthewSmallman-Raynor&AndrewD.Cliff,”Waranddisease:someperspectivesonthespatialandtemporaloccurrenceoftuberculosisinwartime”,iMatthewGandy&AlimuddinZumla(red.),The return of the white plague: global poverty and the ”new” tuberculosis(London2003)s.70–92.

16.BiPuranen,”Tuberkulos:’LaBelleDamesansMerci’”,iEvengård(red.),(1992)s.167–186.17.NormaMontesino,”Hälsaisvenskinvandringspolitik:enhistoriskbelysning”iSvanteLundberg

&EllinorPlatzer(red.)Efterfrågad arbetskraft?(Växjö2008).18.Forskningkringfrågoromövervakningavflyktingarochutlänningariförläggningarharunder

senareår ivissmånuppmärksammatsavsvenskahistoriker,mendessahar intestuderatvilkenrollhälsovårdspolitiskabedömningarspeladeutanharhaftettdisciplinerings-ellerettsystemperspektiv.Detärfrämstslutnaförläggningarsomharstuderats.Set.ex.TobiasBerglund,”Svenskautlänningsförlägg-ningarförcivilaiSverigeunderandravärldskriget:ettsystemperspektivienomvärldskontext”,iLarsM.Andersson&KarinKvistGeverts(red.),En problematisk relation? Flyktingpolitik och judiska flyktingar i Sverige 1920–1950(Uppsala2008);TobiasBerglund&NiclasSennerteg,Svenska koncentrationsläger i tredje rikets skugga(Stockholm2008);JesperJohansson,Vägershult: en disciplineringsförläggning för flyk-tingar i Sverige under andra världskriget(Växjö2004);JörgLindner,”Attrökapåförbjudenplatskostarenmånadsfickpengar:svenskainterneringslägerunderandravärldskriget:diskriminering,degraderingochdisciplinering”,Arbetarhistoria,18:1(1994),s.3–13.

34



hadedefördekonkretaåtgärdersomskapadesföratttaemotflyktingarna?

Iframställningenvillviocksånyanseradiskussionengenomattskiljapåpla-

neringenochimplementeringenavmyndigheternasbeslut.

Planering och förberedelser

År1942beordraderegeringeneninventeringavsjukvårdsresursernainförett

möjligtkrigsutbrott.19Dedisponiblaanstalternaochandrabyggnader,som

tillexempelcivilasjukhusochskolor,skulleutnyttjasförattgesjukvårdåt

såradesoldater,menävenföratttahandomcivilavidenevakueringavbe-

folkningen.Vid1942årsinventeringräknadesävenantaletplatservidlandets

sanatorierochandrainstitutioner.Dessainventeringarvisadeattdetfanns

enutveckladinfrastruktursomsenarekomattanvändasnärmottagningenav

flyktingarskulleorganiseras.

Underhösten1943börjadeförberedelsernaförattkunnahanteramot-

tagandetavenstörremängdflyktingarfrånSverigesgrannländer.Chefenför

Socialdepartementetkalladetillettförstamötesomskullesammanförare-

presentanterfrånflerastatligamyndigheterochcentraliseraflyktingverksam-

hetensamttydliggöraansvarsfördelningenmellandeolikamyndigheterna.20

Uppdragetvarattskapaenpreliminärplankringdensvenskaorganisatio-

neninförvadsomkalladeseneventuellflyktingström.21Resultatetbleven

noggrannplaneringsomfastslogattflyktingarnasomhändertagandeskulle

organiseras i etapper.Lokala frivilligaochoffentligaorganisationer skulle

nuunderordnasdestatligadirektiven.Planenomfattadeföljandesteg:mot-

tagandevidriketsgränser;transporttilluppsamlingsplatser;transporttill

karantänsläger;omhändertagandeikarantänsläger;transportsamtomhän-

dertagandeipermanentaförläggningar.22

Denplansomskapadesvarmycketnoggrannochangavidetaljvadsom

skulleskeviddeolikaetappernaochvilkenmyndighetsomhadeansvarför

ochskulleverkställadeenskildamomenten.Idetpreliminärauppläggetfö-

reslogsattmilitäramyndigheterskullebärahuvudansvaret.Inovember1944

19.Handlingarominrättandetavprovisoriskasjukhus,Sjukhusavd.,Vidhändelseavkrig,Medicinal-styrelsensarkiv,Ea:2,Riksarkivet(RA).

20.DemyndighetersomvarrepresenteradevidmötetvarFörsvarsstaben,Medicinalstyrelsen,Sjuk-vårdsstyrelsen,Socialstyrelsen,Statspolisen,Utrymningskommissionen,Järnvägsstyrelsen,Trafikkom-missionen,Livsmedelskommissionen,ArbetsmarknadskommissionenochAllmännasäkerhetstjänsten.

21.V.P.M.tillherrstatsrådetochchefenförKungl.socialdepartementetangåendepreliminärplanföromhändertagandeaveventuellaflyktingströmmarfrånSverigesgrannländer,odat.,sannoliktoktober1943,Lasarettsbyrån.Beredskapsavdelning,FIc:1/2,Medicinalstyrelsensarkiv,RA.

22.Ibid.

35



sammanställdeevakueringsstabenenredogörelseförsinverksamhetvidden

svensk–finskagränsenunderperiodenfrånseptembertillnovembersamma

år.23Utifråndennaredogörelseanalyserashärimplementeringenav1943års

plan.Evakueringsstabensberättelseomfattardockenbartde förstaetap-

perna,emedanUtrymningskommissionensedermeraövertoghuvudansvaret

förflyktingarna i karantänslägren.Analysen av hur planen verkställdes i

karantänslägrengrundasdärförienanalysavdokumentfrånStatensutlän-

ningskommissionsarkiv.Förstdiskuterarvisåledeshurplanensågutoch

vilkenrollhälsopolitiskabedömningarspeladeivarjeetapp,sedandiskuteras

omdessabedömningarficknågonpraktisktillämpningnärdefinskaflykting-

arnakomtillSverigehösten1944.

Mottagandet vid gränsen

Enligtdenplansomupprättadeshösten1943skulleflyktingarnamottasvid

gränsenavmilitäramyndigheterochenrepresentantfrånpolisen.Idemili-

tärabedömningarnaansågsdetviktigtattflyktingarnasnabbtskullelämna

gränsområden.Rikets gränser skulle hållas fria för att underlätta bevak-

ningen.Attmilitärenfickansvaretfördennaetappochävenansvaradeför

hälsovårdsfrågorochandraliknandeuppgifterkanförståsutifråndetfaktum

attplaneringenskeddeunderkrigstid.Denoffentligaorganisationenskulle

underordnasförsvarsmakten.

Ensanitetsbehandlingskullegenomförasochsärskildaanstalterförhus-

djursomflyktingarnaeventuelltkundemedförainilandetskulleinrättas.24

Planeringenföljdederedangällandelagarna,blandannat1919årsepidemilag

och1934årskarantänskungörelse.Dessalagarfastslogvilkaåtgärdersom

skullevidtasföratthindraspridningenavsmittosammasjukdomar.251934

årskarantänskungörelseföreskrevvilkakontrollerochåtgärdersomgällde

vidriketsgränser.Dennakungörelseföljdeinternationellariktlinjerförepi-

demiförebyggandearbete.26

Implementeringenav1943årsplanillustrerardekonkretaproblemsom

uppstårnärenskrivbordsproduktskallomvandlastillkonkretverksamhet.

Hälsovårdsförebyggandekriterierstyrdemyndigheternasplaneringmende

23.EvakueringenavnorraFinlandpåbörjadesden4/91944.Sammanlagtevakueradesca104000per-soneroch51000husdjurfrånNorraFinland,avvilka56400personeroch18000husdjurtillSverige.

24.V.P.M.tillchefenförKungl.socialdepartementet,RA(sominot21).25. SFS1919:443;Anvisningar för smittrening jämlikt §5 i SFS1920:251;Karantänskungörelse

1934:142,etc.26.Montesino(2008).

36



konkretainsatsernafickomdefinierasutifrånmänskligabehovochdisponi-

blalokalaresurser.Planenbyggdepåenföreställningomenevakueringsom

skulleskeimycketorganiseradeformer.Dennavälgenomtänktaorganisation

visade sigvaraorealistisk.27Deevakueradekomi sådanamängderattde

ansvarigamilitärernapåplatsenbedömdeattdetvarnödvändigtattsnabbt

fådemundanfördafrångränsområdet.28Denhälsoförebyggandestrategin

fickdärmedståtillbakafördemilitärasäkerhetsåtgärderna.

Enligtplanenvardetmeningenattflyktingarnaidenmåndetvarmöjligt

skulleförflyttasigtillfots,eskorteradeavsvenskföljetruppunderledningav

enofficer.Föresatsenvaratthushållamedarménsmotorfordon.Dettavisade

sigdockvaraomöjligt,eftersommajoritetenavdeevakueradevarkvinnor,

barnochåldringar,”vilkasamtligavoroidåligkondition”.Deorkadedärför

integådeentilltvåmilentilluppsamlingsplatserna.29

Uppsamlingsplatserna – kategorier och åtgärder

Påuppsamlingsplatsernaskulledetsomiplanenkalladesföruppdelningen

ochsorteringenavdenyanländaskeutifrånhälso-ochsäkerhetspolitiska

bedömningar.Dettillvägagångssättsomföljdesutgickfrånetableradeka-

tegorier.Denförstapolisiärainsatsenvarattregistreradenyanländaoch

försedemmedettidentitetskortomannanlegitimationshandlingsaknades.

Handlingen(flyktingkortet)skulleinnehållaflyktingensfullständiganamn,

födelsedag,nationalitet,yrke.Varjeflyktingfickocksåettnummer.Kortet

gavflyktingenrättighetattvistasianvisatläger.30Dengällandelagstiftningens

kravpåuppehålls-ocharbetsviseringeftersattesdärmedochersattesavflyk-

tingkortet,somgavindividenrättattvistasiSverigeinomettmycketbegrän-

satgeografisktområde.Frånochmedden1oktober1943undantogsdockalla

nordiskamedborgarefrånarbetsvisering.Förandraflyktingarfortsattelagen

attgälla.31Denpolisiäraundersökningenavsågocksåattskiljamellancivila

ochmilitäraflyktingarsamtattidentifieradeflyktingarsomutifrånpolisens

bedömningkrävdefortsattaförhör.Dessaflyktingarskulleskiljasfråndeöv-

rigaochplacerasienbevakadlokal.Videnmycketstorflyktingströmkunde

denpolisiärautredningen,enligtplanen,skevidkarantänslägren.32

27.Evakueringsstabensredogörelseförevakueringstjänstenvidsvensk–finskagränsenundertiden10/9–12/111944,s.1,Lasarettsbyrån.BeredskapsavdelningFiC:1,Medicinalstyrelsensarkiv,RA.

28.Ibid.29.Ibid.30.V.P.M.tillchefenförKungl.socialdepartementet,RA(sominot21)s.5.31.Set.exByström(2007);Olsson(1995).32.V.P.M.tillchefenförKungl.socialdepartementet,RA(sominot21).

37



Hälsokontrollenviduppsamlingsplatsernaomfattadesåkalladesanitära

åtgärdersamtensummariskläkarundersökning.Läkarundersökningensyf-

tadetillattidentifierasmittsammasjukdomarochflyktingarsompågrund

avsitthälsotillståndkrävdesärskildsjuktransport.Desmittsamtsjukaoch

desomkrävdesjuktransportskulleskickastillcivilasjukvårdsanstaltereller

undantagsvistillmilitärasjukvårdsförband.Eventuelltkundeocksåkrigssjuk-

husochberedskapssjukhusanvändas.

Enligt1943årsplanbordeuppsamlingsplatsernaläggasupputifrånhälso-

förebyggandekriterierochsäkerhetspolitiskabedömningar.Idenutarbetade

planensöktemyndigheternamöjliggöraeneffektivekonomiskhanteringav

hälso-ochsäkerhetsfrågormedutgångspunktidebefintligaresurserna.Plat-

sernaskullevarabelägnainärhetenavmenintevidgränsen,fastslogsdet

ikarantänslagarna.Debordehelstliggaintillsanitetsanstalter,alternativt

kundeprovisoriskasanitetsanstalterskapas.Militärabarackerochiandra

handsamlingslokaler,skolor,kyrkorsamtsärskiltupprättadetältlägerkunde

också användas som uppsamlingsplatser. Sanitetsanstalterna innefattade

möjligheter till bad, desinfektionoch tvättinrättningardär kläder kunde

tvättasochdesinficeras.Planenföljerhärlagstiftadeåtgärder.Arbetsruti-

nernaförsanitetsanstalternavarfastställdaidetaljispecifikaanvisningar.

Tillsanitetsanstalterkundefolkskolorochvissastädersvarmbadhusräknas,

platsersomsedantidigarevardisponiblaihändelseavepidemiutbrott.Här

kundeflyktingaravlusasisyfteattförebyggaförekomstenavfläckfeber.Av-

lusningenvarenåtgärdsomlagstadgadesår1920ochansvaretfördenlågpå

MedicinalstyrelsenochSjukvårdsstyrelsen.33Isambandmedavlusningskulle

flyktingarnaävenförsesmednyaellerlånadekläderochdecivilaochmilitära

flyktingarnaskiljasåt.Omdetvarmöjligtbordedecivilaflyktingarnadelas

uppefternationalitetochiolikasocialgrupper,somdethetteiplaneringen.

Meddetsistnämndamenadesfamiljermedsmåbarn,familjermedbarni

skolådernsamtensamståendemänochkvinnor.Vidaresärskildesflyktingar

somkundemedverkavideventuelltframtidaflyktingmottagande,somtill

exempelläkare,poliserochtolkar.34

Militärenhadesåledesansvarförsäkerhetsfrågorochhälsoåtgärdermende

hade,enligtplanenviddennaetapp,ocksåenomhändertaganderolleftersom

dehadeatttillgodoseflyktingarnasomedelbarabehov,detvillsägagedem

33.SFS1934:142;V.P.M.tillchefenförKungl.socialdepartementet,RA,(sominot21)s.8;Anvis-ningarförsmittreningjämlikt§5iSFS1920:251.

34.V.P.M.tillchefenförKungl.socialdepartementet,RA,(sominot21)s.3.

38



matochförsedemmedrenakläder.Ivarjestegtänktesandramyndigheter

ochfrivilligorganisationerhjälpatillgenomattställasinalokalaresursertill

förfogande.35Gruppernaskullesedantransporterastillolikakarantänsläger.

Enligt1943årsplanskulleflyktingarnaregistreras,undersökasavpolisen,

sanitetsbehandlassamtundersökasavenläkareviduppsamlingsplatserna.I

rapportenfrånmottagningenavdefinskaflyktingarnahösten1944menade

manattdennaordningsföljdhadefungeratbra.Sanitetsreglernakundedock

inteföljasisinhelhet.Pågrundavmassevakueringenhadedeevakueradevid

ettflertaltillfällenfåttstannaivadsombeskrevssomorenaläger.Förlägg-

ningarordnadesiförstahandibaracker,tommagårdar,församlingshusoch

andraoffentligalokaler.Isistahandanvändesskolbyggnader.Sammanbland-

ningmedortsbefolkningskullemedhänsyntillsmittoriskerundvikas,men

trotsdettatillätsettstortantalavdeevakueradeinkvarterasighossläktingar

ochvännerlängsgränsen.Beslutetattpersonermedvännerellersläktingar

fickbosättasighosdessaiställetföriuppsamlingslägrenfattadessannolikt

påplatsochbyggdepåenomvärderingavsmittorisken,menkanskefrämst

påbristanderesurserförinkvartering.Omvärderingenavplanenärytter-

ligareetttydligtexempelpåhurkomplexrelationenvarmellanmedicinsk

vetenskap,politiskabeslutochimplementeringavdessapålokalnivå.36Den

medicinskavetenskapenangavkriteriernafördethälsoförebyggandearbetet.

Myndigheternasplaneringtoghänsyntilldessakunskapermenfickanpassa

sinabesluttilldebefintligaresursernaochdenrådandekrigssituationen.

Närdestatligamyndigheternasbeslutskulleimplementerasfickdelokala

beslutsfattarnaochdeverkställandemyndigheternautgåfråndetillgängliga

resursernaochdekonkretasituationersomuppstodnärflyktingarnakomtill

densvenskagränsen.

Ensummariskläkarundersökninggenomfördesviduppsamlingsplatserna

förattsnabbtavskiljafallavsmittosammasjukdomar.Enmeringåendeun-

dersökningskullesenareskevidkarantänslägren.Påvarjemottagningsplats

tjänstgjordeenläkareochbiträden.Läkarengjordeenförstaundersökning

avdeevakueradeförattidentifierademsomkrävdeomedelbarsjukhusvård

–dessaskickadeseftersanitetsbehandlingtillsjukhus.Sanitetsbehandlingen

omfattadedeevakueradeochderasbagageochägderumisambandmed

läkarundersökningen.Resultatetavundersökningenantecknadespåbaksidan

avregistreringshandlingarna.Detsomantecknadesvarhälsotillstånd,eventu-

35.Ibid,s.5.36.JämförWelshman(2006)s.295–312.

39



ellasjukdomar,omflyktingenvarsanitetsbehandlad,resultatfråndifteriprov,

uppgiftomdifterivaccineringsamtskärmbild.37

Läkarundersökningenskullesåledesomfattabådedifteriprovochskärm-

bildsundersökning,mendettakundeintekonsekventgenomföras.Pågrundav

detstoraantaletevakueradegickdetinteattkvarhållademundertillräckligt

långtid–fyradagar–iuppsamlingslägrenförattkunnaavvaktaallaresultat

avtagnaprov.Ävenomprovsvarenintealltidinväntades”kundedockett

stortantalbacillbärarefrånskiljas”.Sammanlagtmottogspåmilitärasjukhus

2750sjukaevakueradevaravomkring550vartbc-positiva.Tillcivilasjuk-

hus,detvillsägaberedskapssjukhus,skickadesomkring700personer.Desom

bedömdestillräckligtfriskatransporteradesvidaretillkarantänsläger.38

Implementeringenav1943 årsplananpassades tillde lokala förutsätt-

ningarnanärdelaravdenfinskabefolkningenevakueradestillSverigehösten

1944. Flyktingarna registreradesochdelades förstupputifrånålder, kön

ochhälsostatus.Iuppdelningenavflyktingarnatycksförekomstenavsmit-

tosammasjukdomarhaprioriteratseftersomdetsaknadesresurserföratt

fullföljaallainsatsersomingicki1943årsplan.Etablerademedicinskaupp-

delningaranvändesförattutskiljadeflyktingarsombetraktadessomsjuka.

Dessaflyktingarsändestillspecialiseradeinstitutionerförvidaresjukvård.

Detskapadesingasärskildainstitutionerföratttahandomdeflyktingar

sombedömdesvarasmittosamma.Deskickadesiställettillbefintligasjuk-

vårdsinrättningar,somfickanpassaellerutvidgasinverksamhetförattge

platsåtflyktingarna.Såblevfalletmeddetbc-sjukaflyktingarsomskickades

tillprovisorisktbyggdaavdelningarpåpsykiatriskasjukhusiolikadelarav

landettillexempelSundbysjukhusiSträngnäs,S:tSigfridssjukhusiVäxjö

ochUmedalenssjukhusiUmeå.39

Karantänslägren – avskildhet och isolering

Efteruppsamlingsplatsernaskulleflyktingarnaenligtplanentransporteras

tillsärskiltinrättadekarantänsplatser.Mantänktesigatttransportenkunde

skegenomlandsvägsmarscher,menävenmedbussar,lastbilar,tågellertill

sjöss.Detvarmilitärpersonalsomhadeattövervakaordningenvidtrans-

porterna,menävenrepresentanterfråndecivilamyndigheternabordenär-

37.Evakueringsstabensredogörelseförevakueringstjänsten10/9–12/111944,RA,(sominot27)s.27f.

38.Ibid,s.29.39.AngåendeersättningavkostnaderförsjukvårdåtflyktingarfrånFinlandochdebaltiskastater

m.m.16/121944,LasarettsbyrånberedskapsavdelningFiC:1,Medicinalstyrelsensarkiv,RA.

40



vara.Sjukvårdspersonalensuppgiftvariförstahandattsetillattområdet

avspärrades.Militäraflyktingarskulletransporterasförsigochskickasdirekt

tillinterneringsläger,somstodunderarmémyndigheternasansvar.40Planen

följdehär1934årskarantänskungörelsesomanbefalldeinrättandetavkaran-

tänsstationerochobservationsplatservidhamnstäderochandrastrategiska

gränsplatser.Denyanländasommisstänktesvarasjukaellerhadekommiti

kontaktmedsjukamåsteockså,framhöllsdet,sättasikarantänellerkomma

underobservation.Karantänärenåtgärdsomhistorisktharanväntsföratt

hindradenfriarörelsenavmänniskorochgodsisyfteatthindraspridningen

avsmittosammasjukdomar.41Kungörelsenfastslogocksåattmisstänktasjuk-

domsfall,somtillexempelfläckfeber,ochkolera,skulleidentifieras,isoleras

ochföljasupp.42Syftetmedkarantänenvarattförebyggaspridningavsmitt-

sammasjukdomar,menlägrenförnyanländaflyktingarborde,enligtmilitära

önskemål,varabelägnasålångtfrånland-ochsjögränsernasommöjligt.

EnligtplanenskulleUtrymningskommissionenansvaraförflyktingarnai

karantänslägren,vilketävenfastslogsi1941årsutrymningslagsomföreskrev

vadsomgälldevidtillfälligtvistelseavflyktingarienkommun.43Utrymnings-

kommissionenhaderedantidigarefåttiuppdragattpresenteraenplanering

fördenkommunalaorganisationenvidhändelseavkrigellerepidemier.Sam-

maplaneringkundenuanvändasföratthanteradeteventuellamottagandet

avettstörreantalflyktingar.Tillattbörjamedskulleplaceringenavkaran-

tänslägrenutnyttjaUtrymningskommissionens redanutförda preliminära

rekognosceringar.Hälsovårdspersonalinfogadesilägrenspersonalstyrkaoch

MedicinalstyrelsenochArbetsmarknadsstyrelsen ansvarade förpersonal-

rekrytering.Omdetintefannstillräckligtmedpersonalsomanmäldesig

frivilligthadearbetsmarknadsmyndighetenattrekryterapersonalmedhjälp

avtjänstepliktslagen.Ävenoffentligaochfrivilligaorganisationertänktesingå

iarbetet.

Enligtplanenskulleregistreringenavslutasochhälsoundersökningarnage-

nomförasmedstörrenoggrannhetundervistelsenikarantänsförläggningarna.

Enundersökningavflyktingarnaskullegörasavsärskiltförordnadeflykting-

läkare.Isoleringenfickintehävasutandennaläkarestillstånd.44Medicinska

40.V.P.M.tillchefenförKungl.socialdepartementet,RA,(sominot21)s.8.41.Carl-FredrikDeRon”Lagarochlevnadsreglergenomtidernaurepidemiperspektiv”,iEvengård

(red.),(1992)s.218–249.42.SFS1934:142.43.SFS1941:587.44.V.P.M.tillchefenförKungl.socialdepartementet,RA,(sominot21).

41



åtgärderspeladeenhuvudrollunderdennaetapp.Karantänslägrensrutiner

organiseradesutifrånenmedicinskmodellmedenmottagandeavdelningdär

inkommandeflyktingarstannadeförattundersökasavläkare.Deflyktingar

sommisstänktesvarasjukamåsteavskiljasochbehandlasutifrånmedicinska

rutineravseddaförbehandlingenavderasspecifikasjukdom.Desomhade

ellermisstänkteshakommitikontaktmedsmittosammasjukdomarskulle

isoleras i de tillgängliga sjukvårdsinstitutionerna.Karantänsanvisningarna

stadgadesmittreningavbådemänniskorochderasägodelar.Personermed

sjukdomarsomintevarsmittsammaskullefåsjukhusvårdellerannanvård

ochgravidakvinnorskickastillförlossningshemupprättadeenligtUtrym-

ningskommissionenstidigareplaner.Karantänenbestodav14dagarsobser-

vation,enligtkarantänskungörelsen.45

Enligtkarantänsanvisningarnaskulleflyktingarnaalltsåhållasheltavskilda

fråndensvenskabefolkningenunderdeförsta14dagarna.Isoleringeninne-

barattflyktingarnainteficklämnaförläggningarna.Vidvarjeförläggning

fannsdockettsärskiltområdeutomhusdärflyktingarnafickvistas.Detvar

viktigtattupplysadensvenskabefolkningenommeningenmedförläggning-

arnasisoleringunderkarantänstidenochuppmanaomgivningenattinteta

kontaktmedflyktingarnapåförläggningarna.Förbudsskyltarskulleuppsät-

tas,ordningsvakteranställasoch förläggningarnaavspärrasmedrep, tråd

ellergrindar.Polischefenpåallaorterskullekontaktasförrådombevakning

ochavspärrning,någotsomvarsärskiltangelägetvidförläggningarsomlåg

i samhällen.46 I förläggningarnasvardagomtolkadesdessaföreskrifterom

absolutisoleringsåattflyktingarna”underlämpligtillsynfåplockalingon

ellertagaupppotatisomdeblottickekommaiberöringmeddensvenska

befolkningenhärvid”.47

Planeringenavnyanländaflyktingarskarantänföljdeexisterandebestäm-

melser.Detsammagälldehurderas isoleringorganiseradesochhur länge

karantänenskullegälla.Smittoreningen,detvill sägaavlusningochandra

sanitäraåtgärder,varåtgärdersomgälldevidallamisstankaromepidemi-

utbrott.Isoleringensyftadetillattförebyggasjukdomarsspridningochatt

upptäckaeventuelladoldafall.Myndigheternaplaneradeenmottagningsom

byggdepågällandeepidemilagar,mendenpraktiska implementeringenav

45.SFS1934:142.46.Anvisningarangåendeomhändertagandeavfinskaflyktingar,Nr.4.,Särskildaåtgärderunder

karantänstiden,dat.22/91944,KanslibyrånE2:28,Statensutlänningskommissionsarkiv,RA.47.Ibid.

42



planernaskapadeenorganisationochenpraktiksomskildeutnyanlända

flyktingarsomenspeciellkategori.

Permanenta förläggningar – hygieniska och sanitära förhållanden

Transportenfrånkarantänslägrentillpermanentaflyktingförläggningarskulle

organiserasavUtrymningskommissionenisamarbetemedJärnvägsstyrelsen

ochTrafikkommissionen.Självatransportenskulleorganiserasutifrånenhäl-

soförebyggandestrategi,sjukvårdspersonalföljamedundertransportenoch

fordonenrengörasutifrånfastställdadirektivkringsmittorening.48

Iplaneringenavvadsomgälldeunderdennaetappuppstodtvåviktiga

frågor:Denenahandladeommyndigheternasrättattinterneraflyktingarna

under en obegränsad tidsperiod.Den andra handlade om de undantags-

situationersomgavflyktingarna”rätt”attvistasutanförförläggningarna.I

1943årsplanefterfrågadesenundantagsparagrafsomgavmyndigheterna

rättenattinterneraflyktingarnaunderenlängretid.Iplanennämndesockså

attflyktingarnasinterneringbordekunnaavbrytasisambandmedenökad

efterfråganpåarbetskraft.49

Karantänslägrenskullebeståavlokalerförenkortvistelse.Påpermanenta

förläggningarställdesdetandrakrav,eftersomflyktingaravsågsvistasdär

underenlängretid.I1943årsplanföreslogsattförläggningarnaspredsöver

störreområdenochattbarackbyggnaderordnades.50Barackförläggningarna

bordehaenvisshygieniskstandardisyfteattförebyggaförekomstenoch

spridningenavsjukdomar.Vidankomstentilldepermanentaförläggning-

arnaskulledeansvarigamyndigheternaförseförläggningarnasansvarigamed

flyktingarnas identitetshandlingar samtmed information omderas hälso-

och familjesituation.Vardagen idepermanenta förläggningarnagavupp-

hovtillenomfattandeorganisationochhierarkiskastrukturersomiförsta

handbyggdepåenuppdelningmellanflyktingarochsvenskar.Denstatligt

organiseradeflyktingmottagningen skapadenya jobbochbefattningar för

densvenskabefolkningen.Påvarjeförläggningskulledetfinnasensvensk

internatföreståndaresomboddepåförläggningen.Föreståndarenutsågsav

inkvarteringsnämnden,somocksåkunderekvirerapersonalhjälpfrånlokala

RödakorsetellerLottakåren.Iövrigtvarhuvuddelenavarbetetpåförlägg-

ningarnatänktattutförasavflyktingarnasjälva.Härskapadesytterligare

48.Anvisningarförsmittreningjämlikt§5SFS1920:251.49.V.P.M.tillchefenförKungl.socialdepartementet,RA,(sominot21),RA.50.Ibid.

43



uppdelningarsomgjordesefterflyktingarnastidigarearbetserfarenheteroch

utbildningar.Flyktingarnaskulledeltaiskapandetavförläggningensinreord-

ning.Dehadeattutseenegenförtroendemansomfördeladearbetetbland

flyktingarna.Sjukvårdspersonalskullefinnaspåförläggningarnaochannan

vårdpersonalpåförläggningarmedåldringar.51Därtillanställdessvenskaså

kalladeflyktingläkareochflyktingssköterskorvarsuppgiftvarattgedefinska

flyktingarnahälso-ochsjukvård.Devarunderställdaförsteprovinsialläka-

ren.52FlyktingläkarnaochflyktingsköterskornaförordnadesavMedicinalsty-

relsen.Flyktingläkarenhadeansvaretfördendirektaundersökningenochför

sjukvårdenpåförläggningen.53

Hälsovårdenfickdärmedstortutrymmeiförläggningarnasvardagsruti-

ner.Läkarnaskulleengångperveckaskrivaenkortfattadredogörelseöver

hälsotillståndet i stortvid förläggningarna.Debeordradesattrapportera

om förekomsten av sjukdomar sommässling, vattkoppor och diarrésjuk-

domar.Deskulleocksåuppskattaspridningenavdifteri,scarlatinaochandra

sjukdomar.54Trotsatttjänstepliktgälldeförmedicinskpersonal iSverige,

räckteintedesvenskaläkarnaochsjuksystrarnatill.Flerasjukhusanmälde

svårigheterattanskaffapersonal–lönernaansågsförlågaochriskernapå

epidemiavdelningarna för stora.55 Därför gjordes inventeringar bland de

evakuerade,förattseomdetblanddemfannssjukvårdskunnigasomkunde

tjänstgöra.56 Bristen på personal skapade ett intresse för flyktingar som

potentiellarbetskraft.

Närflyktingarnaanländetilldepermanentaförläggningarnaingickdeien

redanskapadordning.Devaridentifieradeochregistreradeochderashälso-

situationhadeutretts.Påförläggningenskulledeingåienorganiseradvardag.

Idettasammanhangkundetidigareförvärvadeerfarenheterochkunskaper

51.Anvisningarangåendeomhändertagandeavfinskaflyktingar,Nr.1.,dat.17/91944,KanslibyrånE2:28,Statensutrymningskommissionsarkiv,RA.

52.Islutetav1800-taletinrättadesivarjelänentjänstsomförsteprovinsialläkare.Denneskulleblandannatvararådgivareåtsinakollegerilänet.Provinsialläkarnavaranställdaavstatenochhadeansvarförsmittskyddet,deveneriskasjukdomarna,vaccinationerm.m.

53.Instruktionförflyktingläkareochflyktingsköterskor,Medicinalstyrelsen,dat.22/91944,SocialabyrånE3A:1,Statensutlänningskommissionsarkiv,RA.

54.Cirkulärskrivelsetillsamtligaförstaprovinsialläkareochdärmedjämställdaförstastadsläkareang.uppgifteromhälsotillståndetvidförläggningarförflyktingar,dat.7/101944,SocialabyrånE3A:1,Statensutlänningskommissionsarkiv,RA.

55.Översiktöverefterden17september1944vidtagnaochplanerademedicinskaåtgärderrörandeflyktingar,dat.7/101944,Lasarettsbyrån.Beredskapsavdelning,Medicinalstyrelsensarkiv,RA.

56.Tillvederbörandetjänsteläkare,ang.finskochbaltiskmedicinpersonal,dat.6/101944,SocialabyrånE3A:1,Statensutlänningskommissionsarkiv,RA.

44



gevissaflyktingararbeteochpådetsättetvissafördelarirelationtillandra

flyktingar.

Avslutande diskussion

Idennaartikelharviiettsvensktsammanhangintroduceratdeniinterna-

tionellforskningetableradeståndpunkten,atthälsovårdspolitiskastrategier

spelarenviktigrollförregleringenavmigrationsrörelser.Viharocksåien

pilotstudievisatatthälsoaspekterspeladeencentralrolliplaneringeninför

ochorganiseringenavdetsvenskaflyktingmottagandetibörjan1940-talet.

Imyndigheternasplaneringsarbeteinförflyktingmottagandetanvändeska-

tegorierochutformadesåtgärdersomsärskildeflyktingarnasomgrupp.I

vårpilotstudieharvifrämststuderathurplaneringenförförstagångenim-

plementeradesvidevakueringenavdelaravdenfinskabefolkningenhösten

1944.Dekategoriersomanvändesviddettamottagandevar”evakuerade”och

”flyktingar”.MottagandetbyggdepåattdeevakueradeskullevistasiSverige

underenbegränsadtid.Oberoendeavvistelsenslängdskullemottagningen

avflyktingarna organiserasutifrån tidigare fastställdabestämmelser som

regleraderörligheten.Detgälldeiförstahanddelaravhälsovårdslagstift-

ningen:epidemilagenfrånår1919,somfastställdeåtgärdernaföratthantera

epidemierinomlandet,ochkarantänskungörelsenfrånår1934,somstadgade

vadsomgälldeförresandefrånochtillandraländer.Dessalagarinnehöll

direktivomkontroll-ochfrihetsinskränkandeåtgärderförpotentielltsmit-

tadepersoner.

Pilotstudienavdesvenskamyndigheternashanteringavevakueradefrån

Finlandvisar attmedicinskaövervägandenupptog stortutrymme imyn-

digheternasplaneringochidetkonkretamottagandetavflyktingarna.Den

verksamhetsomorganiseradesutgick,medTillystermer,fråndevillkorsom

gälldeienredanetableradorganisation:nationalstaten.Fördeevakuerade

gälldesammavillkorsomförandraförattvaramedidennaorganisation,

oberoendeavomderasvistelseiSverigevartemporärellerpermanent.Hälso-

kontrollerochfrihetsinskränkandeåtgärdersomkarantänvarkravsomgällde

allasompasseradedennationellagränsenochsommisstänkteskommafrån

potentielltsmittadeområden.Syftetvarinteattexkluderautanattgeen

temporärvistelseförmänniskorsomkomfrånkrigsdrabbadeområden.Om

denkonkretapraktiskahanteringenavdeevakueradehadeexkluderande

konsekvenserkvarstårattundersöka.

Vårpilotstudievisarblandannatpåtydligaskillnadermellandencentrala

45



planeringenochdenlokalaimplementeringenavmyndigheternasbeslutnär

detgällerfinskaflyktingar.Dessaskillnaderärnågotsomocksådenbrittiske

historikernJohnWelshmanharlyftframisinstudieavrelationenmellan

medicinsk vetenskap, hälsoförebyggande arbete och det konkretamotta-

gandetavnyanländainvandrareiStorbritannien.Vidarestudieravsvenska

förhållanden,exempelvismedbrännpunktpålokalanivåeroch/ellerpåandra

kategorieravflyktingarochinvandrare,skullegeosskunskapomdelokala

myndigheternastillämpningavdecentralamyndigheternasbeslut,menockså

omhurdelokalakunskapernaförhållitsigtillmedicinskavetenskapligtgrun-

daderekommendationer.

Uppsatsensövergripandeambitionharvaritattintroduceraetthälsovårds-

politisktperspektivihistoriskmigrationsforskning.Ivårtpågåendearbete

visarviattföreställningarochlagstiftningkringhälsa/ohälsaharspelaten

viktigrollimyndigheternasregleringavrörlighetochiutformningenavden

svenska flyktingmottagningen.57 Andra studier skulle till exempel kunna

undersökademedicinskabedömningarnasbetydelseviddenstatligtorgani-

seraderekryteringenavarbetskraftsinvandrare.Relationenmellanmigration

ochhälsovårdspolitiskastrategierärettområdemedstorforskningspoten-

tial,mendetfinnsävenbehovavkomparativastudiersomkartläggermyn-

digheternashälsoförebyggandearbeteirelationtillandragruppersomhar

kategoriseratssomsocialtavvikande–dettaoavsettderasetniskabakgrund.

57.Förenallmändiskussionomkarantänensbetydelseförregleringenavrörlighetvidlandetsgrän-ser,seNormaMontesino,”Hälsaisvenskinvandringspolitik”,ochförendiskussionomhälsopolitiskabedömningarirelationtillkategorinkvotflyktingar,seMalinThor,”Arbetsmarknadsstyrelsenochkvot-flyktingarna:föreställningaromkön,nationalitet,(o)hälsa,yrkeserfarenhetochåldervidkvotuttagningenavflyktingarunder1950-taletoch1960-taletsförstahälft”,bådaiSvanteLundberg&EllinorPlatzer(red.)Efterfrågad arbetskraft?(Växjö2008).

46



Migrationandpublichealth:PublichealthcareassessmentsinSwedishrefugeereceptionintheearly1940s.

Thelinkbetweenpublichealthandmigrationcontrolatthenationalleveliswellestablishedininternationalmigrationresearch.ThisrelationshipprovidesthestartingpointofourresearchontheSwedishmanagementofrefugeesduringtheSecondWorldWar.Theaimofthearticleistointroducetheinternationalresearchfieldmigrationandpublichealthandtoanalyzetherolethatpublichealthstrategiesplayedintheorganizedrefugeereceptioninthebeginningofthe1940’s.Wehavestudiedthepreparationandimplementationofpoliciesdesignedtohandlealargenumberofnewlyarrivedrefugees. Publichealthstrategiesplayedanimportantpartinpreparationsfortherecep-tionofalargenumberofrefugeesfromSweden’sneighboringcountries.Existinglawsandestablishedorganizationscreatedtheframeworkfortheemergenceofor-ganizedrefugeeactivitiesinthebeginningofthe1940’s.Thisisclearlydiscernibleintheroutinesthatwereestablishedtoidentifyandseparaterefugeessuspectedofcarryingacontagiousdisease. Inordertoprotectthenationalcitizens,allnewlyarrivedpersonshadtopassthroughahealthinspection.This includedbothamedicalexaminationatthetransitpointaswellasatwo-weekperiodinquarantine.Afterquarantine,therefugeeswereplacedinpermanentcamps.Thepurposeoftheisolationoftherefugeeswastopreventepidemics.Mostlikelytheisolationalsounderscoredtheperceivedothernessofthenewlyarrived.

Keywords:migrationandpublichealth,Swedishreceptionofrefugees–1940’s,isolationandquarantine–Sweden,contagiousdiseases,isolationandquarantine–Sweden,refugeecamps

Documents

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden)Alan M. Kraut, Silent travelers: germs, genes and the”immigrant menace” (New York 1994). 9. Se t.ex. Emily K. Abel, Tuberculosis and the politics of