Historiska förändringsmönster ca. 1500-1800

© Jörgen Holmberg

MedeltidenFeodalt ståndssamhälle, samhället =en

organism. 1050-1300 högmedeltid, effektivare jordbruk, digerdöd, effekter av denna? mm.

Renässans ca. 1300-1400-talet , återupptäckande av antik kultur mm. Norditalien (ffa Florens)

Förändringen börjarFörändringen börjarMellan ca 1500 och ca 1700 kan vi urskilja några Mellan ca 1500 och ca 1700 kan vi urskilja några

händelsekedjor som på 1700- och 1800-talet händelsekedjor som på 1700- och 1800-talet kommer att förända Europa och göra kontinenten kommer att förända Europa och göra kontinenten

världsdominerandevärldsdominerande

Geografiska upptäckterGeografiska upptäckter• Förutsättningar för plundring, långväga handel• Kapital köp/handelsmän (borgare), får större inflytande• Avspeglas även kulturellt• Inte politiskt inflyt. i relation till ekonomiskt inflyt.• Tänket effektivitet/vinst GYNNAR PÅ SIKT

EUROPA

Vetenskaplig ”revolution”Vetenskaplig ”revolution”

Ny världsbild, Copernicus, Galileo Ny världsbild, Copernicus, Galileo Galilei, NewtonGalilei, Newton

Inte lita på auktoriteter utan eget Inte lita på auktoriteter utan eget förnuft. Empiri. förnuft. Empiri.

Detta tänk GYNNAR PÅ SIKT EUROPA Detta tänk GYNNAR PÅ SIKT EUROPA (jmf Kina)(jmf Kina)

Kyrkans ställningReformation. Furstar som stödde Luther kunde

kontrollera kyrkan och fick därmed bättre ekonomi/kontroll över folket

Stärkt tro på individens förmåga

Katolska kyrkans makt/inflytande får sig en törn

Den begynnande separationen av stat

och kyrka kommer på sikt att GYNNA EUROPA (jmf t.ex. Iran idag)

Stärkt centralmakt Stärkt centralmakt (nationalstater)(nationalstater)

I protestantiska länder får fursten stärkt I protestantiska länder får fursten stärkt ekonomi/kontrollekonomi/kontroll

Ökade skatter tullar från handeln ger mer pengar, Ökade skatter tullar från handeln ger mer pengar, samarbetar/utnyttjar ofta borgarna furstar kan samarbetar/utnyttjar ofta borgarna furstar kan skaffa monopol på våldskaffa monopol på våld

Adelns ställning försvagasAdelns ställning försvagas Stater i ffa. Västeuopa konkurrerar med varandra, Stater i ffa. Västeuopa konkurrerar med varandra,

de effektiviserar/stärker sina försvar de effektiviserar/stärker sina försvar

VILKET PÅ SIKT GYNNAR EUROPAVILKET PÅ SIKT GYNNAR EUROPA

1700- och 1800-talen

Allt det ovanstående hade alltså från ca. 1500 bidragit till att Europa långsamt börjat förändras. Fortfarande var dock kyrkans inflytande enormt och samhället sågs som en organism där de olika stånden hade olika uppgifter

Under 1700-talet och framförallt under slutet av detsamma blev effekten av dessa, och andra förändringar ordentligt

märkbar.

Befolkningsökning Skiftesreformer (enclosure) Effektivare jordbruk, nya grödor, gödsel etc. Fler lönearbetare inom jordbruk och gryende industri Storbönder börjar ”upplysas”, läskunnighet Färre epidemier

Industrialisering

Jordbruket friställde arbetskraft (Ökad mekanisering friställde på sikt än fler)

Köp/handelsmän investerar en del av vinst i förlagsindustri (försökte oftast ”likna adelsmän”)

Furstar stödjer industrin som kan ge dem intäkter och vapen (konkurrensfördelar)

Merkantilism ersätts senare av frihandel

Läskunnighet viktig för borgare senare för industriarb.

Upplysning Ny tro på mänsklig förmåga och intellekt

framtidsoptimism, bättre tider = upplysning

Litteratur för 3:e ståndet, avspeglar deras idéer

Granska förnuftigt gamla värderingar.+ inst. i samhället

Upplysningsfilosofer, början till demokratiska ideal

Revolutioner Amerikansk revolution (frihetskrig), författning baserad

på upplysningstankar Fransk revolution, ståndssamhället upplöses (temporärt) Östeuropa mindre lyckade rev., rädsla för ”massan” från

borgare.

Politiska ideologier Nationalism Fransk nationalism. Krigen efter

franska rev. Föder nationalism mot Frankrike.

Folk som delar språk/kultur skall utgöra en nation

Konservatism Reaktion på Napoleonkrigen, vrid klockan

tillbaka och nå stabilitet. Wienkongressen 1815, legitimitet – tar ej

hänsyn till språk/seder vilket föder nationalism

Liberalism De liberala upplysningstankarna lever

kvar hos ffa. Välutbildade intellektuella borgare

Individuell frihet, begr. statlig inblandning och parlamentarism (för ekonomiskt välbärgade) är målet

Socialism Ökad industrialisering, urbanisering

fortsätter att förändra samhället Socialism blir arbetarklassens ideologi