13
1 Hitta språket! Prata, lek och läs med ditt barn 0–5 år www.kodknackarna.se

Hitta språket!

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Kod-Knäckarnas material "Hitta språketet!".

Citation preview

  • 1Hittasprket!Prata, lek och ls med ditt barn 05 r

    www.kodknackarna.se

  • 2Till dig som har ett barn 05rDen hr filmen vnder sig till frldrar och andra vuxna i barnets nrhet. Den handlar frmst om hur ni kan hjlpa barnet att utveckla sitt sprk och ett starkt sprk ger barnet en vldigt bra grund infr skolstarten.

    Sprket hjlper oss att uttrycka vad vi tnker och knner, men ocks att frst vrlden runt omkring oss.

    Det ni gr i vardagen r det viktigaste. Lgg undan allt annat och rikta hela din uppmrksamhet mot barnet. Du behver gna mycket tid med barnet; nra och nrvarande. Era sm samtal lgger grun-den fr barnets sprkutveckling och den startade redan i fosterlivet, nr barnet brjade uppfatta rster och reagera med sparkar.

    Med det lilla barnet gller hr och nu. Du uppmrksammar vad barnet kan se, hra, knna

    och gra. Du lr dig flja barnet, lyssna in det och uppmuntra barnets frsk att kommunicera. Att sjunga, lyssna p barnvisor och leka med rim och ramsor hr ocks till.

    Nr barnet blir lite ldre r bckerna en guldgru-va. Bckernas vrld berikar bde barnets vrld och barnets sprk. Bcker hjlper dig att lotsa barnet till att bli en nyfiken mnniska som tycker om att samtala, lsa och skriva.

    Den hr filmen innehller exempel p aktivite-ter fr barn i olika sprkutvecklingsfaser. Fler exempel hittar du p Kod-Knckarnas hemsida: www.kodknackarna.se.

    Du kan ocks sjlv hitta p egna aktiviteter eller frga p frskolan om de kan hjlpa till med fler tips och ider.

  • 3Del 1: Frn fdseln till de frsta orden

    Vi vuxna uttrycker oss p flera stt: med kropps-sprk, miner, tal och skrift. Med sm barn pratar vi utan att vi kanske tnker p det p ett all deles speciellt stt. Vi anpassar vrt tal och pratar lngsammare, med kortare meningar, och vi betonar de viktigaste orden vldigt tydligt. Vilgger upp rsten lite s den blir ljusare, vi varierar sats melodin mycket mer n med vuxna och vi tar om ord flera gnger. Vi r ocks noga med att frska fnga barnets blick. Det hr sttet att prata hjlper barnet att uppfatta talet och upp-mrksamma ord.

    Sm barn ska man vara nra, rent kroppsligt, nr man pratar och leker. D fr man lttare gon-kontakt och man ser vad den andre pekar p och tittar p. Barnet som pekar fr att visa dig ngot, anvnder kroppsrrelser medvetet. Om du bjer dig fram med en frvntansfull min, visar du barnet att du r intresserad och vill ha en reaktion

    frn barnet samspelet r i gng. Men kom ihg att svaret kan drja frn ett litet barn. Fyll inte i pausen fr snabbt; ge barnet tid.

    Sprkutveckling handlar lika mycket om att lyssna som att tala. Om du stnger av bakgrunds-musik och TV nr du och ditt barn leker, lser och sjunger skapar du en bra ljudmilj. D blir det lttare fr barnet att uppfatta ord, sprkmelodi, sprkljud och s smningom ocks meningsbyggnad.

    Guldlge fr samspel och sprkutveckling fr ni om du vnder barnvagnen mot dig, nr ni r ute och promenerar. Barnet behver kunna se dig, bland alla intrycken ute. Fr din del blir det d ocks lttare att se vad barnet uppmrksammar och kunna haka p med kommentarer. Dessutom kan ni skoja och sjunga tillsammans.

  • 41. Lek och bus med babyn: Medan du byter blja p barnet pratar du om vad du sjlv gr, och vad barnet gr. Passa p att leka med barnet genom att pussa p barnets fot, mage, nsa Och sam-tidigt som du pussar p foten sger du puss p lilla foten s att barnet knner luftpuffen och hr att du betonar ordet foten. Det finns mnga liknande lekar som du kan prova. Frga p biblioteken dr de har bcker med lekar och snger fr riktigt sm barn.

    2. Sjung fr ditt barn: Nr du hller ditt barn ttt intill dig, knner barnet vr-men och vibrationerna frn din kropp nr du smpratar och sjunger. Det mr sm barn vldigt bra av. Du har vrldens vackraste rst! ven riktigt sm barn tycker om snger, rim och ramsor. Melodin och rytmen fr barnet att lyssna intensivt.

    3. Lek och hrma: Att hrma grimaser r en lek som man redan mycket tidigt kan leka. Du trutar kanske med munnen eller rcker ut tungan. Om du vntar ett tag, s kommer barnet att gra samma min. Nicka, vinka hej-d och skaka p huvudet nr det r ngot man inte fr gra det r gester som ditt barn har sett dig gra och snart gr barnet likadant.

    4. Stt namn p vrlden: Utvecklingen gr fort. En taklampa, som bde kan sttas i gungning och tndas och slckas, r pltsligt vldigt spnnande. Lngt innan barnet kan sga orden, frstr barnet dem. Nu r det dags att mer aktivt brja stta namn p allt som vcker bar-nets intresse. Snart reagerar barnet ocks p ljud, som det tidigare inte alls verkar ha uppfattat. Det lilla barnets hrsel r mer vlutvecklad n synen.

    5. Lsning och bokprat r guldgruvor: Redan vid 910 mnaders lder frstr barnet mnga ord och vet hur man bygger upp ett samtal. Nu r det jttebra att lsa pekbcker med barnet. Till en brjan rcker det med att tillsammans titta p bilderna och prata om vad det r ni ser.

    S smningom har ni bcker med text i. D bert-tar du om vad som hnder p bilderna och varvar det med att lsa ngon mening ur texten. Ltsas-hosta, ltsasgrt och anvnd dig av olika rster och miner! Lt barnet peka ut olika saker p bilderna.

    Genom att ofta titta i bcker tillsammans med dig lr sig ditt barn att lyssna och samtala, men ocks att koncentrera sig. Och ordfrrdet fylls p!

    P biblioteken hjlper de dig grna att hitta bcker som passar just ditt barn.

  • 56. Igenknnandets gldje: Barn r alldeles srskilt intresserade av bilder p saker de knner igen - allra helst bilder dr de sjlva finns med. Idag r det enkelt att gra album, och inplas-tade foton p barnets egna saker kan bli en verklig favorit. Bilderna kan du ha liggande i vagnen och ta fram nr ni promenerar eller ker buss.

    7. Vardagslekar: Du r ditt barns idol! Du har skert mrkt att sm barn tycker om att gra samma saker som du. Lt barnet vara med i kket nr du lagar mat eller diskar (men var fr-siktigt med spisen, frsts!). Stt ord p det du gr, bertta och peka. ven om barnet nnu inte sger s mnga ord, s frstr det en hel massa.

    8. Djurnamn och djurlten:Djurens lten r ofta ltt-are att sga fr barnet, n djurens namn. Om barnet till exempel sger b och pekar p fret i hagen eller i boken, d bekrftar du frsts det: Ja, titta det r ett fr, ett litet fr som sger b. Det hr gller ocks andra barn-sprksord fr djur: Vovven r betydligt enklare att sga n hunden och ger ditt barn tidigt mjlighe-ten att samtala.

    Bra bcker med djurens namn och lten hittar du p biblioteken.

    9. Ltsasleken:Att leka med andra barn kan nnu vara lite fr svrt, men med dig som lekkam-rat kan barnet f hjlp att ltsasmata nallen och sedan lgga nallen i sngen fr att sova. Snart kommer barnet sjlvt att kunna bygga upp korta hndelsefrlopp i leken. Att lra sig att leka, fantisera och hitta p egna sm historier r viktiga hrnstenar i barnets utveckling och mycket betydelsefullt fr sprkutvecklingen.

    10. Lek med alla sinnen: Fr att sprket ska fortstta utvecklas, mste barnet f vara med om mnga trev-liga och roliga samtal och lekstunder. Och att rra sig och f ord fr det man gr krypa under, klttra ver, runt, upp p r bra ocks fr sprkutvecklingen, inte bara fr moto-riken!

  • 6Del 2: Frn ett ord till mngaBarn utvecklas i sin egen takt, s ven sprkligt. Men nr ordsamlandet vl kommer igng, gr det fort. En tvring som har ett ordfrrd p cirka 50 ord kommer inom ett par r att ha ver 1000 ord med sig. Snart kan barnet brja stta ihop korta meningar.

    Tvringen uttrycker ofta en hel mening med en 2-ordsfras: Lina leka. Du tolkar och bekrftar med en mer utbyggd kommentar dr du betonar det viktigaste: Jaha, du vill leka nu. Vad vill du leka med?. Situationen, kroppssprket och satsme-lodin hjlper barnet att gra sig frsttt, ven om uttalet nnu inte r rent. Och kom ihg att vnta in barnet och ge det gott om tid att formulera sig i sin egen takt.

    Det bsta sttet att ge barnet ett stort ordfrrd, r att lsa hgt. I bcker mter man mnga ord som man inte sjlvklart anvnder i vardagspratet, och ett sprk som r annorlunda n det talade sprket men som r bra att vnja sig vid tidigt. Det rcker fint med 10 minuter hglsning om dagen, men fortstt grna lngre om barnet vill. Kanske kn-

    ner du dig obekvm med att lsa hgt, men fr-sk nd. Bckerna har ofta korta meningar och barnet vill grna att du lser samma bok mnga gnger. Ni fr en fin stund tillsammans och ppnar drrar till mnga magiska vrldar.

    Nr du lser hgt fr barnet ocks en uppfattning om vad bokstver, ord och bcker anvnds till. En finess r att man ofta uttalar orden extra tydligt nr man lser hgt. Det gr det lttare fr barnet att uppfatta orden. Dessutom fr barnet en knsla fr hur roligt det kan vara med bcker! G grna till biblioteket tillsammans. Personalen dr kan ta fram roliga bcker p rtt niv. Det r ocks bra om du sjlv kan vara en frebild genom att lsa bcker, tidningar och tar reda p saker genom att titta i en bok barn gr ju grna likadant som vi vuxna.

    I det hr stadiet r det lge att lyfta in bokstverna i barnet vrld. Kanske kan ni sjunga alfabetssng-er och ha magnetbokstver p kylskpet. Barnet behver frsts inte lra sig bokstverna nnu, men det r bra att visa barnet att bokstverna finns ver-allt omkring oss, och vad man kan ha dem till.

  • 71. Lsprata:

    Hemma brukar det vara mycket att ordna med. Just drfr r det bra om ni fr-sker ha en bestmd tid innan barnet brjar bli trtt d ni sitter ner och lser tillsammans. Under lsstunden pratar vi vuxna p det stt som allra bst hjlper barnets sprk fram-t. Det gller ocks nr vi lser bilderbcker. Lt grna ditt barn f vlja vilken bok ni ska lsa. Brja sedan med att prata om bokens framsida. Vad ser ni? Knner ni igen ngon figur? Peka med fingret under titeln nr du talar om vad boken heter. Vad tror ni att boken handla om? Skapa en frvntan!

    Ls i lugnt tempo och med inlevelse. Ge grna varje person eller figur i boken sin egen rst. Var uppmrksam p om barnet vill sga ngot, men ocks om lsningen gr att barnet tappar intresset.

    Det skrivna sprket kan knnas lite ovant fr en tv- eller trering. Gr vergngen lttare genom att knyta an till hndelser som ditt barn sjlvt har varit med om, som liknar det ni lser om. Hur var det d? Hur knde barnet sig? Hur gick det?

    Eftersom det r vanligt att barn fr favoritbcker, som de vill hra om och om igen, s kan du skert locka ditt barn att terbertta boken fr dig, med std av bilderna. Nr barnet lyssnar till sagor och sjlvt brjar bertta till bilder, lr det sig hur bert-telser byggs upp: med en brjan, en handling och en avslutning.

    2. Rim och ramsor: Rim och ramsor bygger p sprkets rytm och likheter i hur orden lter p slutet, t.ex. hus-mus-bus. Rytmen i rim och ramsor kan redan mycket sm barn uppskatta. Att kunna knna igen rim och fokusera p hur

    sprket lter, det r bra att ha med sig till den frsta lsinlrningen lite lngre fram.

    Fler exempel: Ko-sko-tro, tg-lg-bg-rg, sil-pil-bil, tand-hand-rand, myra-fyra-pyra

    Bra rim- och ramsbcker hittar du p biblioteken, men ocks p ngra av de lnkar som finns p www.kodknackarna.se.

    3. Hmta-leken: Hmta-leken r en bra och rolig lek fr sm barn, och den kan lekas nstan ver-allt: Nr ni dukar, planterar vxter eller mekar med bilen. Hmta-leken trnar bde

    sprk och minne. Du kan till exempel prova med: Kan du hmta kakorna?. Om det gr bra, kan du efter hand gra uppdragen svrare genom att be om fler saker p en gng, eller lgga till detaljer om frg, antal och var sakerna finns.

    Frstelsen fr vad orden i, p, under och bakom, framfr och bredvid betyder, lr sig barnet genom att f utfra sm uppdrag. Nr man stdar undan leksakerna lgger man klossarna i ldan eller p hyllan.

    4. Se en film tillsammans: Se en bra film eller ett sm-barnsprogram tillsammans med ditt barn. Barn ser grna samma film mnga gnger. D kan ni pausa och prata om det ni ser. Gr som nr

    ni lser en bok: Brja med att prata om vem ni tror filmen handlar om, och vad ni tror hnder i just den hr filmen. Tv-tittande p egen hand r inte det bsta fr barn under ca 3 r. Ett tv-program rullar p och det finns inget utrymme fr pauser eller frgor allt det som vi kan gra nr vi samtalar.

  • 85. Upptck vrlden digitalt: Din telefon, surfplatta eller dator r vldigt spnnande fr barnet. Leta upp barn-vnliga, roliga och sprkut-vecklande program som ni kan anvnda tillsammans. Och framfr allt: Tala med varandra om vad ni ser och gr. D frst blir det begripligt och utveck-lande fr barnet.

    Exempel p bra appar hittar du t.ex. p www.kodknackarna.se.

    6. Vad har du gjort idag? Om man frgar en trering Vad har du gjort idag? eller Vad fick ni fr mat p frskolan idag? blir svaret ofta bara ett Vet inte. Man fr sllan ett utfrligt svar, inte sant? Vid middagsbordet kan det drfr vara en bra id att lta alla bertta om ngot de gjort under dagen. Det blir en bra frebild och motiverar barnet att sjlvt bertta ngot. ter igen: Barn gr som vi gr.

    7. Fantasilekar: Rollekar och fantasilekar r viktiga milstolpar i barns utveckling. Fr vissa barn faller det sig naturligt att brja leka, men andra behver mer hjlp fr att komma igng. Att till exempel leka affr kan vara roligt. Ni kan ocks anvnda olika rster fr olika roller. Lt leken blir en spnnande mix av fantasi och verklighet.

    Fler exempel: Leka tandlkare, doktor, skola, kock-ar, brandstation, utflykt

    P internet hittar du mnga fler exempel om du sker p t.ex. Barnlekar.

  • 9Del 3: Hela meningar och resonemang

    Ditt barns ordfrrd fortstter att vxa nr ni pratar med varandra, berttar och lser tillsammans. Att kunna mnga ord r en styrka fr sprkutvecklingen i stort, men ocks fr ls- och skrivinlrningen som senare vntar i skolan. Det r lttare att frst vad en text handlar om, om orden r bekanta. Det blir ocks lttare att knna igen dem i texten och ljuda ihop dem.

    Vi har ocks pratat om hur viktigt det r att lyssna p varandra och att lyssnandet gller bde fr barnet och den vuxne. Ska man lyssna riktigt noga mste man vara uppmrksam och kunna koncentrera sig. Och lyssna noga mste man ocks gra fr att kunna lra sig att lsa och skriva.

    En typisk fyraring pratar rent, och i hela meningar. ven personer som inte knner barnet, frstr vad barnet sger. Mycket har hnt sedan

    barnet var ett litet hjlplst knyte som uttryckte sig med skrik och kroppssprk nu har du en frgvis, pratglad och resonerande liten person framfr dig! Senare blir barn ocks intresserade av det skrivna sprket. Om de har sett vuxna lsa och skriva, brukar de ocks sjlva leklsa och skriva sm meddelanden med mer eller mindre lsliga krumelurer.

    I det hr avsnittet fr du tips p lekfulla vningar som stimulerar barnets frmga att bertta och uppmrksammar barnet p hur ord lter och ser ut. Allt detta r bra att ha med sig i bagaget vid skolstarten om ngot r.

  • 10

    1. In i bckernas vrld:

    Ls med ditt barn! Fyra-ringen brukar klara att lyssna koncentrerat till lite lngre och mer kompli-cerade bcker. Gr som tidigare nr ni lser: Brja alltid med att kika p omslagsbilden, ls titeln och skapa en frvntan: Vad kan den hr boken handla om?

    Nr ni brjar med kapitelbcker kan det vara bra att fundera ver vad som hnde frra gngen ni lste. Det r ett utmrkt tillflle att va sig p att terbertta. Medan ni pratar om vad som hnde tidigare i boken, kan det vara ett bra lge att knyta an till barnets egna erfarenheter.

    Flj ibland raden med fingret nr du lser fr bar-net, s att barnet kan flja med. Stanna upp d och d fr att titta p bilder, eller frklara ett ord som du tror barnet kanske inte frstr - men avbryt inte den spnnande historien alltfr ofta!

    Du kan lekfullt uppmrksamma barnet p bokst-ver som du vet att barnet kan, till exempel frn sitt eget namn. Det r bra att vara medveten om att bokstver har bde ett namn och ett ljud. Bokst-verna som heter Ell och K lter till exempel LLL och Kh .

    P biblioteken hjlper de dig grna att hitta bcker som passar just ditt barn.

    2. Rimma p simma: Rimlekar brukar vara populra, och fr att kunna rimma mste man lyssna noga p hur orden lter i slutet. Det r bara kul om det blir tokigt, och det gr utmrkt att rimma med phittade ord. Jul, kul, rul, bul.

    Brja med korta ord och nr det gr bra, kan du gra det lite svrare med lngre ord. Finns det flera syskon s kan ni tvla om vem som kan hitta p flest rimord. I bilen eller p bussen kan det hnda att ditt barn blir uttrkat. Ta till vara p den situationen!

    Fler exempel: simma-limma-rimma-kimma-pim-ma, katter-skatter-hatter-latter, fnissa-kissa-mis-sa-lissa

    Bra rim- och ramsbcker hittar du p biblioteken, men ocks p ngra av de lnkar som finns p www.kodknackarna.se

    3. Vad hr ihop?Att ordna ord i grupper r en rolig sprklek. Katten r ju ett djur. Kan du ngra fler djur?. Ni kan ocks prata om motsatser, tvrtom. Smnig-pigg, hungrig-mtt, hrd-mjuk Hr finns mycket att resonera om, och bli inte frvnad om du fr bde ovntade och kreativa svar!

    Fler exempel p grupper: mbler (stol, bord, soffa, byr, sng), bilmrken (Volvo, Saab, Nissan, Golf), sporter (hockey, fotboll, simning, rid-ning)

    4. Handla och packa upp:Att handla mat kan vara en rolig aktivitet fr barnet. Du kan ge barnet sm upp-gifter: Var tror du vi kan hitta mjlken?, Kan du lgga ett ggpaket i korgen? Vl hemma igen, fr barnet hjlpa till att tmma kassarna och stlla in varor i skpen. Naturligtvis

  • 11

    gr allt det dr fortare om du gr det ensam men p det hr sttet lr sig barnet massor och fr vara delaktigt. Och det gillar barn!

    5. Bra fr minnet och sprket: Ett skepp kommer lastat r en lek dr man trnar sig i att minnas olika ord. Om ni anvnder namn kan du till exempel sga: Ett skepp kommer lastat med Anna, och kasta en boll till barnet. Drefter r det barnets tur att kasta bollen till dig eller en tredje person, upprepa det frra namnet och lgga till ett nytt namn: Ett skepp kommer lastat med Anna och Samuel. Sedan kastas bollen vidare till ngon som upprepar de tv namnen och lgger till ett tredje namn och s fortstter ni tills ngon inte kommer ihg alla namn. Fler n fyra r svrt att minnas fr de flesta barn i den hr ldern. Du kan ocks vlja ord som tillhr frukter, mat, klder eller ngot annat.

    Nr ditt barn brjar kunna hra hur ord lter i brjan kan ni lasta skeppet med ord som brjar p olika sprkljud. Ett skepp kommer lastat med... mmmums, mmmamma, mmmorot

    Fler exempel p saker att lasta skeppet med: mat-rtter (spagetti, korv, fiskpinnar, smrgsar), frukter (pplen, pron, bananer, apelsiner), blommor (prstkragar, rosor, blsippor, vitsip-por), fiskar (gddor, abborrar, mrtar, hajar). Vlj ngot som ditt barn r intresserat av.

    Fler exempel p bokstavsord att lasta skeppet med: sss (solar, sot, svanar, stolar), eee (ekar, ekor, ele-fanter, element), ooo (ormar, ostar, ord, oxar), uuu (ugglor, uvar, underklder, ubtar), (dlor, rnar, ar, rngott).

    Bra bokstver att brja med r de man kan hlla ut lnge p nr man ljudar: aaa, o, u, , e, i, y, , , f, l, m, n, s.

    6. Barnets namn en sprngbrda till skrivandet:

    Ritat har ditt barn skert gjort lnge. Nu kan du frga om ni ska skriva barnets namn p teckningen, och kanske ocks vad den fre-stller. Ljuda grna bokst-verna i namnet lngsamt. Tnk p hur det lter. Att kunna skriva sitt eget namn r en viktig sak fr barn. Kanske blir det lite fel ordning p bokst-verna, men vning ger frdighet! Ni kan ocks leta upp bokstverna p datorns tangentbord och skriva dem dr. Tycker barnet att det r roligt, kan ni g vidare till andra namn och ord.

    7. Bygg en historia: Fr att kunna bertta ngot, mste man f erfarenhet av hur man bygger en historia med inledning, handling och avslutning. En lng resa eller promenad blir mycket kor-tare och roligare om man hittar p en saga tillsam-mans. Lttast r det nog om det r du som hittar p brjan och sen lter barnet fantisera vidare. Och s hller ni p och turas om att bertta. Om ni har mjlighet, kan ni spela in historien och lyssna eftert: Det brukar vara roligt!

    Kanske vill barnet ocks ltsasskriva ner historien p ett papper? Ltsasskrivning hjlper barnet att nrma sig skriftsprket utan ngra som helst krav p hur krumelurerna ska se ut, eller vad som ska st. D gller det fr dig att tappert frska lsa! Uppmuntra alla sdana skrivfrsk!

  • 12

    8. Lnga och korta ord:

    Den hr leken handlar om att lyssna efter lnga och kor-ta ord och r ett bra tidsfr-driv t ex under bilresor eller medan man befinner sig i ker och vntrum.

    Sg ett riktigt lngt och ett riktigt kort ord. Tala lite extra tydligt och be barnet tala om vilket som var det korta ordet.

    Den hr leken kan ni variera. Frsk till exempel komma p vad som blir kvar om man drar bort strut frn glasstrut, eller brev frn brevlda.

    Fler exempel p korta ord: boll, bil, blad, trd, hund, puck, vas, glas

    Fler exempel p lnga ord: fotbollsplan, motorvg, skogsglnta, dinosaurier

    Fler exempel p vad man kan ta bort: ros frn solros, tak frn hustak, boll frn fotboll, hl frn nyckelhl, kartong frn skokartong

    9. Vad blir det hr?Att trna upp ronen fr olika ljud r en rolig lek och bra vning infr ls- och skrivinlrningen. Vad tror du att det hr blir fr ord: nnn-ooo-sss? Brja med korta ord 23 ljud och helst ord med ljud som man kan dra ut p nr man ljudar. Gr det bra, kan ni vga er p lite lngre ord!

    Fler exempel p ord man kan dra ut p: iii-sss, sss-iii-lll, sss-ooo-lll, mmm-yyy-sss, fff-ooo-t, ooo-sss-t, rrr-ooo-sss, lll-iii-sss-a

    10. Knn rytmen: klappa, hoppa, stampa.Att klappa stavelser r ett stt att leka med rytmen i ord, och det hjlper barnet att f ett hum om lnga och korta ord, p ett litet annat stt n nr ni leker med ljud. Bda stten behvs.

    Prova att sga barnets namn samtidigt som du klappar eller hoppar stavelserna. Be sedan ditt barn gra likadant frst tillsammans med dig, sedan ensamt. Ju lngre namn, desto fler stavelser och svrare fr barnet. S smningom kan ni tillsam-mans klappa, hoppa eller g i takt med stavelserna i vilka ord som helst.

    Fler exempel p ord att klappa eller hoppa: ma-mma, pa-ppa, Al-va, O-li-ver, ba-nan, so-ppa, trum-pet, mo-bil, e-le-fant, a-pel-sin, ra-cer-bi-lar, kro-ko-di-ler

  • Svensk berttarrst:Bodil Andersson Rack, leg. logoped

    Medverkande barn:Agnes, Calle, Elsa, Hannes, Jona, Lydia, Max, Olle, Vera

    Medverkande frldrar:Per Christiernsson, Krister Einarsson, Marjut Ervasti, Ann Fatton, Hanna Hirasawa, Mia Lunde, Malin Nygren, Johan Pellbck

    Produktionsbolag: Svenska Barnprogram AB

    Filmens producent och regissr:Marie Lundberg/Svenska Barnprogram AB

    Foto:Alma Linder och Anna Almgren

    Grundmanus:Monica Westerlund, docent i logopedi, med. dr.

    Slutbearbetning av manus:Bodil Andersson Rack, leg. logoped

    Manusbearbetning flersprkighet:Eva-Kristina Salameh, leg. logoped, med. dr.

    Kvalitetsgranskare:Barbro Bruce, leg. logoped, med. dr.Anna Fldt, leg. logopedAnita Hildn, speciallrare, fil. mag. pedagogik Bjrn Kadesj, med. dr. barnneuropsykiatri Hugo Lagercrantz, med. dr. prof. pediatrikSolveig-Alma Halaas Lyster, prof. spes. ped, Univ. i OsloMats Myrberg, professor emeritus, Stockholms universitet John Rack, fil. dr. psykologi, Dyslexia Action, EnglandGrel Sterner, lrare, specialpedagog

    Producerad med std av:Allmnna arvsfonden Ragnar Sderbergs stiftelseStiftelsen Oscar och Maria Ekmans DonationsfondStiftelsen Oscar Hirschs minne Signe och Olof Wallenius Stiftelse Stiftelsen Olle Engkvist Byggmstareke Wibergs stiftelse Prins Carl Gustafs Stiftelse

    Layout, omslag:Mats Thorburn, Underhuset

    Producerad av Kod-Knckarna, ideell freningLouise Belfrage och Lotti Fredwww.kodknackarna.se 2014

    Hitta sprket! En film frn Kod-Knckarna, ideell frening