Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun

5

ett hållbart samhälle – ekonomiskt, ekologisk, socialt

en attraktiv arbetsgivare med ett hållbart ledarskap och medarbetarskap

en effektiv kommun med goda resultat

tillgänglighet och invånarinflytande

De kräver ytterligare nedbrytning och inte minst en politisk samsyn med prioritering för att ge

organisationen en tydlig inriktning i det fortsatta arbetet med att säkerställa och utveckla en hållbar

välfärd.

Kommunstyrelsen och nämnderna behöver ges tillfälle att, i samverkan med kommunens

tjänstemannaledning, mer kontinuerligt föra dialog kring utmaningar, strategiska inriktningar och

prioriteringar med visionen som ledstjärna, i syfte att kunna kraftsamla, tydliggöra förväntningarna

och ange riktningen för Kungsbackas medarbetare inom ramen för Kungsbackas styrmodell.

Arbetet med att definiera den strategiska förmågan tog sitt avstamp år 2015 och är en utveckling

som kommer fortgå under 2016-2017.

Hållbar välfärd kräver nytt arbetssätt och nya förmågor samt ett kommunledningskontor i

tiden

Under 2016 ska ett nytt kommunledningskontor (KLK) starta sitt arbete. Kontorets uppdrag betonar

ansvaret för ledning, samordning, styrning, stöd och uppsiktsplikt över nämnderna.

Kommunledningskontoret ska ha förmåga att leda och samordna arbetet med de

kommungemensamma prioriterade strategiska utmaningarna i nära samverkan med förvaltningarna.

De funktioner som inrättas i det nya kontoret ska även ansvara för den dagliga centrala styrningen

och stödet inom en rad områden såsom HR, ekonomi, kommunikation och informationsförvaltning.

Huvudfokus är dock att kontoret antar en utvecklings- och lösningsfokuserad position där de

prioriterade strategiska utmaningarna ska vara samtliga verksamhetsområdens ansvar att ta fram

lösningar på. I nära samverkan med förvaltningarna ska kontoret leda och samordna arbetet i syfte

att finna lösningar på både operativ och mer långsiktig strategisk nivå med hållbar välfärd i sikte.

Grunderna för den nya organisationen och det nya arbetssättet beslutades under senare delen av

2015. Under 2016-2018 kommer det vara starkt fokus på genomförande och utveckling av KLK:s

sätt att utföra sitt uppdrag i praktiken i enlighet med nedanstående grundmodell:

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun

6

En hållbar välfärd ställer krav på en genomgripande omställningsprocess i hela

organisationen

För att lyckas möta dagens och framtidens utmaningar och säkerställa en hållbar välfärd behöver

organisationen Kungsbacka kommun göra förändringar avseende både riktning, struktur och kultur.

Många insatser har redan startats för att göra dessa förändringar med förhållningssättet ”ETT

Kungsbacka” som ledstjärna. Det handlar om vår nya ledarutbildning, de omorganisationer som

pågår på central nivå och ute i förvaltningarna, övergången till aktivitetsbaserat arbetssätt med ny

utformning av våra lokaler, satsningar på en ny arbetskultur och ett nytt sätt att vara som ska

genomsyra varje medarbetares vardag, framtagandet av en ny vision, samt det målmedvetna arbetet

mot vår antagna e-målbild som några exempel.

Insatserna rör sig inom tre parallella fokusområden (riktning, struktur och kultur) som alla hänger

samman. De insatser som redan arbetas med och de som kommer initieras under kommande år ska

samtliga stödja den omställningsprocess som Kungsbacka kommun är inne i. Hur väl

organisationen lyckas med denna förändringsresa kommer vara avgörande för Kungsbacka

kommuns förmåga att säkerställa och utveckla en hållbar välfärd med hög kvalitet sett över tid i en

föränderlig omvärld.

Konkreta fokusområden att jobba vidare med 2016 och framåt under respektive strategiskt

område

Förutom att kommunledningskontoret ska ha förmåga att leda och samordna nya strategiska teman

som prioriterats av politik och kommunledning finns ett antal prioriterade fokusområden under de

fyra strategiska områdena i kapitel 3.

Dessa fokusområden till respektive strategiskt område har kompletterats med idéer från

Kommundirektionen med ekonomer som tillsammans gjorde ett arbete om "Budget på nytt sätt".

Tanken var att se hur man kan tänka nytt och vad som är påverkbart.

För att kunna genomföra beskrivna förändringar, ta tillvara på innovationer, införa

samordningsvinster och effektivisera behöver Kommundirektören medel för att satsa. Medel kan

omfördelas från kommunstyrelsens oförutsedda medel sk OF-medel.

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun

7

2 Omvärldsanalys för 2017

Kommunstyrelsen gör ingen egen omvärldsanalys utan agerar utifrån kommunens omvärldsanalys.

Dock behöver ett område läggas till utifrån både kommunens och kommunstyrelsens perspektiv.

Det handlar om vad som nu sker i omvärlden och i Sverige utifrån flyktingströmmar och det

säkerhetspolitikiska läget.

Kriget i Syrien och oroligheter i andra delar av världen gör att fler flyktingar, än någonsin, söker sig

till Sverige. Detta påverkar Kungsbacka kommun i form av krav från staten på att ta emot flyktingar

av olika kategorier i en betydligt större omfattning än tidigare. Ensamkommande barn, asylsökande

och människor som erhållit uppehållstillstånd och som ska integreras i samhället.

Rent konkret så ställer situationen helt nya krav på kommunen i form av boenden av olika slag,

skola och gymnasieskola, integrationsinsatser, stödinsatser och fritidsaktiviteter.

Kungsbackaån en ”krispig” vintermorgon 2016. Foto Kristina Kihl

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun

8

3 Strategiska frågor

3.1 Ett hållbart samhälle – ekonomiskt, ekologisk, socialt

En ändamålsenlig och effektiv samhällsplanering där alla delar samverkar för våra

intressenters bästa

Vårda och utveckla Kungsbackas attraktionskraft

En hållbar miljö

Goda uppväxtvillkor och ett gott arbetsmarknadsklimat

En hälsosam kommun

Integrationssamordning – vi behöver gå från ett akut arbete till ett planerade och hållbara insatser som

främjar en god integration. Det börjar med ett gott mottagande och utmaningen är allt från att etablera

boenden i olika former till att tillgodose behov av samhällsorientering, språk, skola, arbetsmöjligheter och

fritid. Det kräver ett fortsatt gott samarbete mellan politiker, förvaltningar, myndigheter, näringsliv och

civilsamhället. En stor utmaning är att kommunicera med informera kommunens invånare samt försörja oss

med resurser och kompetens.

Social hållbarhet – är ett viktigt område som behöver genomsyra alla nämnder. Tidiga insatser är avgörande

för unga. Integration av nyanlända är en viktig faktor.

Miljöarbete och miljömålen – vi behöver sätta igång ett målmedvetet arbete som styrs från

kommunstyrelsen och kommunledningskontoret för att vi ska nå de nationella miljömålen

En hållbar samhällsbyggnadsprocess – beskriva ett önskat läge på hur vi ska arbeta med samhällsplanering

i Kungsbacka och sedan anpassa vårt arbetssätt till processen. Utmaningarna är att föra över kunskap från

medarbetare som går i pension till nya och hur vi attraherar kompetent personal i en stark konkurrens.

Samarbete mellan förvaltningar och nämnder är kritiskt för att vi ska lyckas med fortsatt hållbar tillväxt av

staden och kommunen.

3.2 En attraktiv arbetsgivare med ett hållbart ledarskap och

medarbetarskap

Attraktiv arbetsgivare

Hållbara processer för styrning, stöd och uppföljning

Politisk styrning och kontroll (reglemente, delegation, utbildning)

En ändamålsenlig internkontroll

Ledar- och medarbetarutveckling – fortsätta utveckla program och stöd för kommunens ledare och införa

uppföljning av insatserna. Förbättrade stödprocesser och beslutsstöd i form av verktyg. Ta fram en ny

medarbetarenkät som genomförs hösten 2016 och utveckla medarbetarskap utifrån denna. Fortsätta med

mentors- och traineeprogram.

Frisknärvaro – för våra anställda behöver vi fokusera på i högre grad än tidigare. Viktigt med tidig

hantering och att satsa på det friska. Gemensam bemanningsenhet skulle kunna ha fokus på detta.

Lönepolitik – Lön är ett medel för att vara attraktiv. Det är viktigt att fortsätta den inslagna vägen med att

rikta medel till särskilda grupper som vi behöver satsa på ur ett attraktivitetsperspektiv.

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun

9

Nya arbetssätt – erbjuda moderna arbetsmiljöer och flexibla arbetssätt är en förutsättning för att locka till

oss ny kompetens och yngre medarbetare. Stöd till medarbetare från våra ledare till att använda digitala

möjligheter.

3.3 En effektiv kommun med goda resultat

Omställning till e-samhället

Analys – Beslutsstöd

Vårda och utveckla och förenkla styrmodellen

Långsiktig planering och scenarier

Hållbara processer för styrning, stöd och uppföljning

Implementera de nya organisationerna – Kommunledningskontoret, Service och övriga förvaltningar med

nya arbetssätt och ökad samverkan för att nyttja resurserna så att de kommer kärnverksamheterna och

invånarna till godo. Förbättra det verksamhetsnära stödprocesserna genom förbättrad styrning och nya

arbetssätt nära förvaltningarna.

Utveckling av styrmodellen – kommunledningssystem och fördelning av resurser - budgetprocess –

Kommunledningssystem handlar om hur vi prioriterar och styr strategiska områden och när de ekonomiska

resurserna krymper så behöver vi arbeta med prioritering av budgetmedel på ett annat sätt än tidigare. En

dialog med politiker och tjänstemän startar med hearingen 2016 för att sedan fortsätta under kommande år.

BITT och värdskap – Ta fram en process för utveckling av BITT och ett värdskap i världsklass enligt

kommunfullmäktiges direktiv 2016 för att förbättra våra resultat när det gäller bemötande och tillgänglighet.

Internkontroll – Beskriv och besluta om en internkontrollprocess som nämnderna ska följa och inrätta en

uppföljningsfunktion på kommunledningskontoret för att underlägga kommunstyrelsens uppsiktsplikt.

En företagsvänlig kommun – analysera och identifiera aktiviteter till hur vi kan nå målen som

företagsvänlig kommun. Fokus på tillgänglighet och bemötande i våra myndighetsutövande förvaltningar.

Inrätta en utvecklare för stadsutveckling tillsammans med näringslivet.

3.4 Tillgänglighet och invånarinflytande

Kungsbacka 2020 – Kungsbacka Direkt

Invånardialog

Vårda och utveckla BITT

Digital utveckling – fortsätta arbetet mot e-målbilden. En fullt utbyggd e-förvaltning inklusive system för

beslutsstöd, sk business intelligens (BI) möjliggör en god tillgänglighet.

Invånardialog – verktyget är en naturlig del av verksamhetsutvecklingen. Kommunledningskontoret

fortsätter att stödja och följa upp nämndernas användning av dialoger.

3.5 Övriga strategiska frågor

Strategiska inriktningar

Utifrån ovan beskrivningar föreslås en nya strategiska inriktningar under rubriken ”Inriktningar” i

Kommunbudget 2017 för att tydligare kunna leda organisationen i gemensam riktning.

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun

10

4 Ramförändringar

4.1 Ramförändringar i driftbudget som ej är föranledda av

volymförändringar

Ramförändringar

Orsak/uppgift Belopp i tkr

2017

Belopp i tkr

2018 Motivering

Utveckling social hållbarhet 785 785

Utifrån beskrivningen i analysen och

förändringsområden samt de

strategiska områdena, finns behov av

att arbeta mer preventivt utifrån ett

socioekonomiskt perspektiv.

Integration av nyanlända är en viktig

faktor. Vi behöver förstärka den

kompetensen med en ny tjänst.

Förstärkning av kommunstyrelsens

uppsiktsplikt med intern kontroll 785 785

Vi behöver förstärka

kommunstyrelsens uppsiktsplikt med

en ny ”senior tjänst” inom området.

Nya kommunledningskontorets

organisation för flyktingsamordningen.

Organisation och budget kommer upp

som ett eget ärende till

kommunstyrelsen tillsammans med en

övergripande beskrivning av arbetet i

kommunen. Behov av nya tjänster

utöver befintliga inom Kommun-

ledningskontoret för samordnings-

funktionen kommer att behöva en

årsbudget på ungefär 3 700 tkr.

Utvecklingsmedel 5 000 5 000

För att kunna genomföra beskrivna

förändringar, ta tillvara på

innovationer, införa

samordningsvinster och effektivisera

behöver Kommundirektören medel för

att satsa.

Summa per år i tkr 6 570 6 570

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun

11

5 Kommunfullmäktiges prioriterade mål

5.1 Förslag till förändringar av kommunfullmäktiges prioriterade mål

Prio mål 2016 Ny formulering Ny

mätmetod

Nya mål-

värden Kommentar

5.2 Förslag till kommunfullmäktiges prioriterade mål som bör tas bort

Prio mål 2016 Kommentar

5.3 Förslag till direktiv

Förslag till direktiv

Kommunstyrelsens investeringsplan - budget 2017 – 2021

Investeringar, löpande och övriga Inkomster skrivs med minustecken.

Belopp i tusentals kronor, tkr.

Nämnd: Kommunstyrelsen

Specifikation

Budget

2016

Plan

2017

Plan

2018

Plan

2019

Plan

2020

Plan

2021

KS Löpande investeringar KS 220 220 220 220 220 220

KS övrigt Löpande investeringar KS övrigt 400 400 400 400 400 400

Övriga investeringar:

KS Fastighetsreglering 150 150 150 150 150 150

KS Fastighetsbildning 150 150 150 150 150 150

KS Fastighetsförsäljningar, inkomst -500 -500 -500 -500 -500 -500

KS Bostadsexploatering övrigt 750 750 750 750 750 750

KS Markförvärv 500 500 500 500 500 500

KS Markförvaltning 100 100 100 100 100 100

KS Hede stn 10 000 10 000

S.A INVESTERINGAR 11 770 1 770 11 770 1 770 1 770 1 770

Likvidbehov = investeringsbudget

Investeringar, exploateringar Inkomster skrivs med minustecken.

Belopp i tusentals kronor, tkr.

Nämnd: Kommunstyrelsen

Specifikation

Budget

2016

Plan

2017

Plan

2018

Plan

2019

Plan

2020

Plan

2021

1 Verksamhetsområden

Inkomster -3 000 -3 000 -3 000 -3 000 -3 000 -3 000

Markförvärv, utgifter 9 500 9 500 9 500 9 500 9 500 9 500

Genomförande, utgifter 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000

2 Björkris Bostadsområde

Inkomster -3 240

Utgifter 4 000

3 Kolla Parkstad

Etapp 1 Inkomster -25 685 -13 289 -9 539

Etapp 1 Utgifter 10 000

Etapp 2 Inkomster -23 000 -15 000 -15 000 -17 984

Etapp 2 Utgifter 15 000 15 000 15 000

4 Väster om Ån

Valand Inkomster -2 880

Valand Utgifter 26 000 15 000 10 000

Ejdern Inkomster -13 000

Ejdern Utgifter 10 000

5 Särö Centrum

Inkomster -47 963

Utgifter 19 800

6 Aranäs stadsdel etapp 3

Inkomster -91 350 -40 000

Utgifter 20 000

7 Tölö Ängar II

Inkomster -24 100

Utgifter 20 130

S.A INVESTERINGAR 15 605 -104 182 -6 039 16 500 -1 484 16 500

Likvidbehov = investeringsbudget

Datum

2016-02-02 Diarienummer

KS/2016:61

TJÄNSTESKRIVELSE

Ombudgetering och omdisponering av drift- och investeringsprojekt från 2015 till 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner begäran om ombudgetering för driften med 2 854 tkr.

Kommunstyrelsen godkänner begäran om ombudgetering för investeringar med 31 019 tkr.

Kommunstyrelsen godkänner begäran om omdisponering av investeringsbudget inom projektet Kungsbacka 2020 med 1 730 tkr.

Sammanfattning

Driftsbudget:

Kommunstyrelsen har budget 2015 för vissa projekt som fortsätter 2016 varför deras budget behöver ombudgeteras till 2016.

Mycket av kommunstyrelsens förvaltnings arbete drivs i projekt. En sammanställning av de projekt som behöver ombudgeteras ger en totalsumma med 5 616 tkr:

Driftprojekt/uppdrag, tkr: Ombudgetering Handlingsplan IT-tjänstekatalog förstudie 775

Beslutsstöd förstudie 386

Nytt kommunledningskontor 463

Visionsarbetet 307 Delsumma 1 931

Kungsbacka 2020: Ärendehanteringssystem drift 398

Digitalt initiativ 491 Kba2020 huvudprojekt 811 Gem post/registratur-hantering 250

Service Kristina Kihl 031-834254 kristina.kihl@kungsbacka.se

1 (3) Kungsbacka kommun

434 81 Kungsbacka Besöksadress

Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00

www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3)

E-hälsa drift 860 Den digitala politikern 200 Processutveckling 500 Transnationell utveckling 175 Delsumma Kungsbacka 2020 3 685

Totalt Kommunstyrelsen 5 616

Investeringsbudget:

Investeringsdelen har vissa projekt som är pågående från år 2015 till 2016 eller som inte genomförts som budgeterats 2015, varför deras budget behöver ombudgeteras för genomförande år 2016:

Investeringsprojekt tkr: Ombudgetering E-process 450 E-hälsa inv 1 605 IT Utvecklingsprojekt, Handlingsplan IT 2 000 Hede station 26 964 Särö kollektivtrafik 2 000

Totalt Kommunstyrelsen 31 414

Omdisponering av investeringsbudget inom projektet Kungsbacka 2020: Projektet med dess delprojekt sträcker sig över lång tid varför ursprungsplanen som bestämdes 2012 har förändrats. Investeringarna har dragits tillbaka på vissa områden eller brutits ur projektet samtidigt som man sett det nödvändigt att investera ytterligare på andra områden.

Investeringsbudgeten för Ärendehanteringssystem har varit för låg medan investeringsbudgeten för E-hälsa och E-process varit för hög, varför deras budget delvis behöver omdisponeras till delprojekt Ärendehanteringssystem. Totalt ingen förändring i investeringsbudgeten. Investeringsprojekt tkr: Omdisponering E-process -325 E-hälsa inv -1 405 Ärendehanteringssystem inv 1 730

Totalt Kommunstyrelsen 0

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3)

Beslutsunderlag Ombudgetering och omdisponering av drift- och investeringsprojekt från 2015 till 2016 , 2016-02-02

Beslutet skickas till SE;IBB, SE;JS, KSF;GJ

Ann-Charlotte Järnström

Kommundirektör

Datum

2016-02-03 Diarienummer

KS/2015:431

TJÄNSTESKRIVELSE

Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga

Förslag till beslut Kommunstyrelsen yttrar sig över Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga enligt förvaltningens förslag, 2016-02-03

Sammanfattning Kommunrevisionen har granskat kommunstyrelsen och nämnden för Fritid & Folkhälsas insatser när det gäller samverkan av arbetet med barn och ungas psykiska ohälsa, 2015-10-29. Syftet med granskningen är att bedöma om granskade nämnder säkerställt ändamålsenliga former för samverkan och förebyggande aktiviteter för att motverka ohälsa bland barn och unga i kommunen, (revisionsrapport, avsnitt 2.2)

Ett av de stora projekten som har synliggjorts i revisionsrapporten är Nya En dörr In,(NEDI). Vilket är ett samverkansprojekt mellan ett antal förvaltningar i Kungsbacka kommun, Närsjukvården, barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin, habiliteringen, polisen samt Region Hallands avdelning för social hållbarhet (Styrdokument, Nya En dörr in) Projektet har en funktionsgrupp som tar fram förslag och beslutsunderlag, samt en styrgrupp som svarar för rapportering mot Kungsbacka kommun och Region Halland.

Kommunrevisionen har identifierat vissa förbättringsåtgärder och rekommendationer för arbetet med samverkan om psykisk ohälsa bland barn och unga, till kommunstyrelsen under granskningen.;

- Kommunstyrelsen och nämnden för Fritid & Folkhälsa bör tillse att ansvaret för samverkan av Nya En dörr (NEDI) tydliggörs.

- Kommunstyrelsen bör följa upp NEDI enligt kommunfullmäktiges beslut - Kommunstyrelsen bör tillse att resultaten av det samlade förebyggande arbetet kan följas upp - Samtliga granskade nämnder kan utveckla sin uppföljning av samverkan med barn- och

ungdomspsykiatri och primärvård.

Beslutsunderlag

Kommunstyrelsens förvaltning Kristin Löfgren 0300-834233 kristin.lofgren@kungsbacka.se

1 (2) Kungsbacka kommun

434 81 Kungsbacka Besöksadress

Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00

www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2)

Tjänsteskrivelse, 2016-02-03 Yttrande, 2016-02-03 Revisionsrapport: Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykiska ohälsa bland barn och unga 2015-10-29 Kommunstyrelsen § 109, 2015-05-26 Styrdokument, Nya en dörr in

Beslutet skickas till Kommunrevisionen, samordnare för NEDI, FH

Kristin Löfgren

Nämndsekretare

YTTRANDE Kommunstyrelsens förvaltning

Datum

2016-02-03 Diarienummer

KS/2015:431

KU

B10

00, v

2.0,

201

2-05

-23

Svar på granskning av samverkan och förebyggande arbetet för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga Kommunrevisionen har identifierat vissa förbättringsåtgärder och rekommendationer för arbetet med samverkan om psykisk ohälsa bland barn och unga, till kommunstyrelsen under granskningen. Kommunrevisionens förbättringsåtgärder för kommunstyrelsen är markerade med kursiv text.

- Kommunstyrelsen bör följa upp NEDI (Nya En Dörr In) enligt kommunfullmäktiges beslut

Kommunfullmäktiges beslut anger, när det gäller kommunstyrelsens uppsiktsplikt, att förvaltningschefen alternativt nämndordföranden för Fritid & Folkhälsa ska rapportera kontinuerligt aktuella folkhälsofrågor i kommunstyrelsens arbetsutskott med de intervall som kommunstyrelsen önskar. (KF § 6/2015).

Avstämning med styrgruppen för NEDI nämns inte i beslutet, det finns dock ett styrdokument för Nya En Dörr In, som anger att organisationens rapportering ska ske till ”politiken, KSAU och Region Halland” två gånger per år. Detta sker vid de tillfällen då kommunstyrelsens arbetsutskott samverkar om folkhälsofrågor med nämnden/förvaltningen för Fritid & Folkhälsa, Kungsbackanämnden, (Region Hallands förtroendevalda för Kungsbackas sjukvård) samt ansvariga tjänstemän för NEDI/folkhälsa. Kommunstyrelsen har vid sammanträde 26 maj 2015,(KS § 109/2015) tagit del av föreläsning och presentation av NEDI. Kungsbackanämndens ordförande, ordförande i NEDI och tjänstemän inom folkhälsa/NEDI har också deltagit i samverkan om folkhälsofrågor på kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde(KSAU § 310/2015).

- Kommunstyrelsen och nämnden för Fritid & Folkhälsa bör tillse att ansvaret för samverkan av Nya En dörr (NEDI) tydliggörs.

Kommunstyrelsens förvaltning Kristin Löfgren kristin.lofgren@kungsbacka.se

Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka

Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37

Telefon 0300-83 40 00

www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2)

Ordförande för NEDI har ansvaret att samverka NEDI mot Region Halland, nämnden för Fritid & Folkhälsa och kommunstyrelsens arbetsutskott. Detta tydliggörs genom styrdokument, Nya en dörr in. NEDIs syfte är att lyfta fram behovsområden och bearbeta förslag från det individinriktade arbetet mot barn och unga. Det arbetet följs upp av ansvariga förvaltningar inom NEDIs funktionsgrupp.

- Granskade nämnder kan utveckla sin uppföljning av samverkan med barn- ungdomspsykiatri och primärvård

Samverkan mellan Region Halland och kommunstyrelsens arbetsutskott sker bland annat genom ovan nämnda samverkansmöten med Kungsbackanämnden och förvaltningen för Fritid & Folkhälsa samt ansvariga tjänstemän för NEDI. Arbetsutskottet har även kontinuerliga dialogmöten med styrelsen för Samordningsförbundet i Halland, Arbetsförmedlingen och andra myndigheter som påverkar det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa i Kungsbacka.

- Kommunstyrelsen bör tillse att resultaten av det samlade förebyggande arbetet kan följas upp

Genom den organisationsförändring för folkhälsan som beslutades av fullmäktige (§ 6/2015) delegerades den samordnande funktionen för folkhälsa till nämnden för Fritid & Folkhälsa. Det innebär att det förebyggande arbetet inom området psykisk hälsa riktat mot barn och unga i kommunen, följs upp genom de kommungemensamma målen och genom Kungsbacka kommuns årsredovisning och att nämnden för Fritid & Folkhälsa är ansvariga för den uppföljningen.

Kommunstyrelsens arbetsutskott följer upp kommunstyrelsens uppsiktsplikt av det delegerade området folkhälsa och medverkar till efterfrågan av mätbara mål inom området psykisk hälsa och organisationsutveckling för NEDI genom samverkan av folkhälsofrågor med förvaltningen för Fritid & Folkhälsa, ansvariga tjänstemän för NEDI och Kungsbackanämnden, Region Halland.

Underlag Tjänsteskrivelse, 2016-02-03 Yttrande, 2016-02-03 Kommunstyrelsens arbetsutskott § 310 2015-11-17 Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykiska ohälsa bland barn och unga, 2015-10-29 Kommunstyrelsen § 109, 2015-05-26 Styrdokument, Nya en dörr in Kommunfullmäktige § 6 2015-02-03

Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2015

Kungsbacka kommun

Granskning av samverkan och

förebyggande arbete för att motverka

psykisk ohälsa bland barn och unga

1

Innehåll

1. Sammanfattning ......................................................................................................... 2

2. Inledning ..................................................................................................................... 3

2.1. Bakgrund ................................................................................................................. 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor ......................................................................................... 3 2.3. Avgränsning ............................................................................................................ 3 2.4. Revisionskriterier ..................................................................................................... 4 2.5. Metod ...................................................................................................................... 4

3. Samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga .............................................................................................................................. 5

3.1. Intern samverkan .................................................................................................... 5 3.1.1. Vår bedömning ................................................................................................. 5 3.1.2. Underlag för bedömning ................................................................................... 7

3.2. NEDI och förebyggande arbete ..............................................................................12 3.2.1. Vår bedömning ................................................................................................12 3.2.2. Underlag för vår bedömning ............................................................................12

3.3. Extern samverkan ..................................................................................................14 3.3.1. Vår bedömning ................................................................................................14 3.3.2. Underlag för vår bedömning ............................................................................14

4. Samlad bedömning ...................................................................................................16

4.1. Slutsatser ...............................................................................................................16 4.2. Svar på revisionsfrågorna.......................................................................................16 4.3. Identifierade förbättringsområden och rekommendationer ......................................18

Bilaga 1. Bakgrund till granskningen ................................................................................19

Bilaga 2. Revisionskriterier ................................................................................................20

Bilaga 3. Källförteckning ....................................................................................................23

Intervjuade funktioner .......................................................................................................23 Dokumentförteckning ........................................................................................................23

Bilaga 4. Definitioner ..........................................................................................................25

4.4. Psykisk ohälsa .......................................................................................................25 4.5. Förebyggande arbete .............................................................................................25

Bilaga 5. Nämndernas egna förebyggande arbete ...........................................................26

2

1. Sammanfattning

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungsbacka kommun har EY granskat

samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga i

Kungsbacka kommun. Granskningen avser kommunstyrelsen och nämnden för fritid och

folkhälsa.

Nämnden för fritid och folkhälsa har samordningsansvar för folkhälsoarbetet och

folkhälsomålet. Granskningen visar att nämnden utövar sitt samordningsansvar genom att

två gånger under året inhämta och sammanställa dokumentation från förvaltningarna till

kommunens delårs- respektive årsbokslut. Utöver detta sker ingen samordning.

Nya En dörr in (NEDI) är Kungsbacka kommuns främsta samverkansforum för att motverka

psykisk ohälsa bland barn och unga. Granskningen visar det i huvudsak finns en

ändamålsenlig organisation för samverkan och dialog inom NEDI och att samtliga intervjuade

är positiva till samverkan i NEDI. Däremot bedöms att det politiska ansvaret för styrning och

uppföljning av NEDI:s arbete är otydligt. Det framgår av granskningen att det finns

begränsad möjlighet att följa den samlade effekten av det förebyggande arbete som NEDI

lämnar förslag till. Granskningen visar också att det saknas mätbara mål för det

förebyggande arbetet.

Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer

framgår nedan:

Nämnden för fritid och folkhälsa bör utveckla sin samordning och utveckling av

folkhälsomålet.

Kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att ansvaret för

samverkan inom NEDI tydliggörs.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör utifrån sitt samordningsansvar för folkhälsoarbetet

och folkhälsomålet följa upp arbetet i NEDI.

Kommunstyrelsen bör följa upp arbetet i NEDI i enlighet med kommunfullmäktiges

beslut.

Kommunstyrelsen bör tillse att resultaten av det samlade förebyggande arbetet kan

följas upp.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att resultaten av det förebyggande arbetet kan

följas upp, till exempel genom att tillskapa mätbara mål.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör säkerställa att samtliga styrdokument för NEDI hålls

aktuella.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör säkerställa att begreppen förebyggande arbete och

målgrupp för detta definieras i styrdokumenten för NEDI.

Samtliga granskade nämnder kan utveckla sin uppföljning av extern samverkan med

BUP och primärvård.

3

2. Inledning

2.1. Bakgrund

Kommunrevisionen har mot bakgrund av sin risk- och väsentlighetsanalys bedömt att det är

väsentligt att granska hur nämnderna arbetar med att förebygga psykisk ohälsa bland barn

och unga samt undersöka vilken samverkan som sker mellan nämnderna. Bakgrunden till

granskningen beskrivs närmare i bilaga 1.

2.2. Syfte och revisionsfrågor

Syftet med denna granskning är att bedöma om granskade nämnder säkerställt

ändamålsenliga former för samverkan och förebyggande aktiviteter för att motverka psykisk

ohälsa bland barn och unga i kommunen.

Granskningen inriktas på följande revisionsfrågor:

Har nämnderna säkerställt ändamålsenliga former för intern samverkan och dialog inom

kommunen?

Har nämnderna utarbetat ändamålsenliga former för extern samverkan med BUP och

primärvården?

Vilket förebyggande arbete bedriver nämnderna för att motverka psykisk ohälsa bland

barn och unga?

Har nämnderna säkerställt en tydlig roll- och ansvarsfördelning?

2.3. Avgränsning

Samverkan kring psykisk ohälsa kopplas till kommunfullmäktiges mål om att andelen

invånare som upplever goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv ska öka. Samtliga

nedanstående nämnder ska arbeta med detta mål eftersom kommunfullmäktige adresserat

målet till dem (se utökad beskrivning i avsnitt 3.1.2.1). Nämnden för fritid och folkhälsa har

samordningsansvar för kommunens folkhälsoarbete. Detta innebär i förlängningen att

nämnden även ska samordna det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa. Vi har därmed

granskat hur arbetet med folkhälsomålet samordnas. I granskningen riktar vi främst

rekommendationerna till nämnden för fritid och folkhälsa mot bakgrund av nämndens

samordningsansvar.

Inom ramen för folkhälsoarbetet finns samverkansforumet ”Nya en dörr in” (NEDI). Syftet

med NEDI är att utveckla och samordna frågor avseende främjande och förebyggande

åtgärder kopplade till bland annat barn och ungas psykiska hälsa. Förebyggande arbete

kopplat till psykisk ohälsa barn och unga bedrivs på flera sätt i Kungsbacka kommun; i

samverkan mellan nämnder, nämnder på egen hand, nämnder med andra huvudmän etc. Vi

har granskat hur samverkansforumet NEDI i enlighet med sitt uppdrag arbetar med frågor

kring förebyggande av psykisk ohälsa för barn och unga.

4

Mot bakgrund av ovanstående anser vi att ansvariga nämnder är kommunstyrelsen och

nämnden för fritid och folkhälsa. I granskningen har även ingått nämnderna för förskola och

grundskola, gymnasie- och vuxenutbildning, funktionsstöd och för individ- och familjeomsorg

eftersom dessa nämnder deltar i NEDI.

2.4. Revisionskriterier

I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av kommunallagen, regional överenskommelse, styrmodell för Kungsbacka kommun samt kommunfullmäktiges mål. Dessa redogörs för i bilaga 2.

2.5. Metod

Granskningen har genomförts genom dokumentstudier samt intervjuer. Intervjuade samt

dokumentförteckning framgår av bilaga 3. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att

sakfelsgranska rapporten.

5

3. Samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk

ohälsa bland barn och unga

I detta kapitel beskrivs resultat av genomförd granskning utifrån de iakttagelser vi bedömer

som mest relevanta utifrån vad som framkommit i granskningen. För varje iakttagelse

framgår en beskrivning av vår bedömning och därefter en beskrivning av underlagen för

bedömningen.

Avsnitt Våra iakttagelser

3.1

Nämnden för fritid och folkhälsa har samordningsansvar för folkhälsoarbetet. Granskningen visar att nämnden utövar sitt samordningsansvar genom att målansvarig inom förvaltningen två gånger under året ska inhämta dokumentation från andra berörda förvaltningar och sammanställa till delårs- respektive årsbokslut. Utöver detta sker ingen samordning. Av granskningen framgår även att nämnden inte har behandlat vad som inbegrips i begreppet samordningsansvar.

Det finns enligt vår bedömning en i huvudsak ändamålsenlig organisation för samverkan och dialog inom kommunen. Granskningen visar att NEDI motsvarar de riktlinjer som föreskrivs för lokal samverkan i den regionala överenskommelsen. Vi noterar att begreppet förebyggande arbete samt målgruppen för NEDI:s arbete inte är tydligt definierade i styrdokumenten.

Av granskningen framgår att arbetet inom NEDI ska rapporteras två gånger om året till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). KSAU har inte följt upp NEDI sedan fullmäktiges beslut, 2015-02-03.

3.2

Granskningen visar att samtliga intervjuade är positiva till samverkan i NEDI och att samverkan bland annat har resulterat i kunskapsökning, snabbare kontaktvägar och flera handlingsplaner. Granskningen visar att det finns begränsad möjlighet att följa det förebyggande arbetets eventuella effekter på målgruppen. Bakgrunden till detta uppges vara att det saknas mätbara mål.

3.3

Samverkan med BUP och primärvård sker genom flera olika kanaler. I granskningen har inte framkommit att kanalerna i sig har brister. Däremot upplevs att varken BUP eller primärvårdsrepresentanter deltar i tillräckligt hög utsträckning i samverkansarbetet. Granskningen har visat att varken nämnden för fritid och folkhälsa eller andra berörda nämnder får del av eller efterfrågar någon direkt uppföljning avseende den externa samverkan.

3.1. Intern samverkan

I nedanstående avsnitt behandlas frågorna om nämnderna har säkerställt ändamålsenliga

former för intern samverkan och dialog inom kommunen samt om nämnderna har säkerställt

en tydlig roll- och ansvarsfördelning.

3.1.1. Vår bedömning

Nämndernas samordningsansvar för kommunfullmäktiges mål regleras i kommunens

styrmodell och budgethandling. Nämnden för fritid och folkhälsa har samordningsansvar för

folkhälsoarbetet. Granskningen visar att nämnden utövar sitt samordningsansvar genom att

6

målansvarig inom förvaltningen två gånger under året ska inhämta dokumentation från

förvaltningarna och sammanställa till kommunens delårs- respektive årsbokslut. Utöver detta

sker ingen samordning. Av granskningen framgår även att samordningsansvaret inte har

diskuterats i nämnden. Vår bedömning utifrån kommunens styrmodell är att det finns brister i

hur nämnden för fritid och folkhälsa samordnar samt bidrar till utveckling och förbättring av

folkhälsomålet.

Granskningen har visat att NEDI kan betraktas på olika sätt ur ett styrning- och

uppföljningsperspektiv. Samtliga intervjuade är överens om att NEDI är ett samverkansforum

och en del av arbetet som hör till folkhälsoarbetet.

Ur ett perspektiv ses NEDI som ett samverkansforum där varje nämnd ansvarar för styrning

och uppföljning av sin del i samverkan. Ur ett annat perspektiv ses NEDI som ett

samverkansforum vars arbete ska följas upp utifrån kopplingen till folkhälsomålet. Vår

bedömning är att det politiska ansvaret för styrning och uppföljning av NEDI:s arbete är

otydligt. Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att

ansvaret för samverkan tydliggörs. Bedömningen görs mot bakgrund av vad som föreskrivs

för nämnden i kommunens budget och reglemente samt utifrån kommunstyrelsens uppgift att

leda och samordna kommunens angelägenheter.

Vi bedömer att NEDI:s koppling till folkhälsomålet och folkhälsoarbetet i stort innebär, utifrån

kommunens styrmodell och budget, att nämnden för fritid och folkhälsa ansvarar för att följa

upp arbetet med NEDI. Vi lämnar därför också i första hand våra rekommendationer till

denna nämnd.

Granskningen visar att NEDI motsvarar de riktlinjer som finns för lokal samverkan i den

regionala överenskommelsen. Vi bedömer att organisationen för samverkan inom

kommunens arbete med psykisk ohälsa i huvudsak är ändamålsenlig. Det är däremot svårt

att följa beslutsgången som ligger till grund för uppdraget och organisationen för NEDI. Enligt

vår mening är det otydligt vad som är beslutat på tjänstemannanivå respektive nämndnivå.

Granskningen visar att det finns ett flertal styrdokument för NEDI. Vi kan konstatera att ett av

dokumenten inte är helt aktuellt. Vår bedömning är att nämnden för fritid och folkhälsa bör

säkerställa att samtliga styrdokument hålls aktuella.

Av granskningen framgår att arbetet inom NEDI ska rapporteras två gånger om året till

kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). KSAU har inte följt upp NEDI sedan fullmäktiges

beslut 2015-02-03. Vår bedömning är att uppföljningen inte är tillfredställande och att

kommunstyrelsen bör tillse att NEDI följs upp. Eftersom NEDI är en del av folkhälsoarbetet

bör detta enligt vår mening även följas upp av nämnden för fritid och folkhälsa. Nämnden har

inte följt upp NEDI:s arbete löpande under året eller i delårsrapporten för 2015. Vi bedömer

att nämnden bör följa upp NEDI:s arbete.

Vi noterar att det i styrdokumenten för NEDI saknas en definition av vad förebyggande

arbete är. Utöver en generell skrivning saknas avgränsningar kring vilken målgrupp NEDI:s

7

arbete ska riktas mot. Detta innebär en risk för att NEDI:s arbete kan spreta åt olika håll och

att effekterna av arbetet blir mycket svåra att följa upp. Nämnden för fritid och folkhälsa bör

enligt vår mening säkerställa att NEDI:s förebyggande arbete och målgrupp definieras i

styrdokumenten.

3.1.2. Underlag för bedömning

3.1.2.1 Samordningsansvar av folkhälsoarbetet

Styrmodellen för Kungsbacka kommun innehåller kommunens vision, kommunfullmäktiges

mål och nämndernas resultatmål. Nedan beskrivs de delar av styrmodellen som är mest

centrala för granskningen.

Bild: Sammanfattande bild av Kungsbacka kommuns målstyrning

Syftet med samordningsansvar är enligt styrmodellen att arbeta över funktions- och

verksamhetsgränser och att gemensamt formulera strategier och aktiviteter. Fullmäktige har i

budget 2015 tilldelat nämnden för fritid och folkhälsa samordningsansvar för det prioriterade

målet:

Andelen invånare som upplever goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv ska

öka.

Kommunfullmäktiges prioriterade mål Varje år beslutar fullmäktige om mål för vad verksamheterna ska uppnå. Målen utgår från visionen och

uppföljning från föregående år. Samordningsansvar

En nämnd kan tilldelas samordningsansvar av fullmäktige för ett av de prioriterade målen. Det innebär att nämnden ska samordna arbetet och sammanställa vad andra för målet adresserade nämnder gör. Läs mer

om samordningsansvaret i bilaga 2.

Nämndernas resultatmål Varje nämnd beslutar om resultatmål med utgångspunkt från fullmäktiges prioritererade mål. Nämnderna konkretiserar de prioriterade målen genom att bryta ner dem för den egna verksamheten. Nämnderna kan

också formulera egna mål utöver de som fullmäktige antagit.

Målstyrning enligt styrmodell

Vision I visionen har politikerna samlat och formulerat de olika delarna som ingår i den långsiktiga utvecklingen av

kommunen.

8

Den samordnande nämnden ansvarar enligt kommunfullmäktiges budget för 2015 för att

arbetet med målet samordnas inom kommunen. Nämnden ska aktivt bidra med underlag för

utveckling och förbättring av målet.

Förvaltningen för den samordnande nämnden ska sammanställa vad samtliga nämnder gör

för att bidra till måluppfyllelse, följa upp arbetet och göra en samlad analys. Av intervju med

controller på kommunledningskontoret framgår att samordnande nämnds förvaltning utser en

målansvarig. Detta görs ofta i samråd med kommunstyrelsens förvaltning. Enligt

styrmodellen ansvarar adresserade nämnder för att arbeta aktivt med att bidra till

måluppfyllelse och samverka med övriga berörda nämnder. Enligt controller ska den

målansvarige stötta berörda förvaltningar i arbetet med att bryta ned det övergripande målet

och se till att det är mätbart. Målansvarige ansvarar även för att målet följs upp på en

kommunövergripande nivå till kommunfullmäktige. I kommunens styrhandbok1 beskrivs

ramarna och intentionerna med målansvarigas arbete. Controllern beskriver att det pågår ett

arbete med att utveckla nätverk med målansvariga och att styrsystemet i kommunen i stort

ses över. Målansvarig inom förvaltningen för fritid och folkhälsa beskriver i intervju att det

saknas tid för att kunna utföra uppdraget.

Enligt presidiet för fritid och folkhälsa har samordningsansvaret inte diskuterats i nämnden

och det råder osäkerhet kring vad det innebär. Av intervjuer med verksamhetsföreträdare

framgår att kunskaperna om samordningsansvaret varierar. Flera menar att

samordningsansvaret inte är helt tydligt och att det finns behov av förtydliga innebörden samt

roller och ansvar i relation till det. Nämnden har inte antagit riktlinjer utifrån

samordningsansvaret. Både förvaltningschefen och presidiet för fritid och folkhälsa uppger

att det finns behov av att förbättra arbetet utifrån samordningsansvaret.

Av granskningen framgår att nämnden för fritid och folkhälsa genom målansvarig tjänsteman

två gånger per år ska inhämta dokumentation från adresserade förvaltningar och

sammanställa detta till kommunfullmäktige. Enligt förvaltningschefen görs inte någon

samordning av folkhälsoarbetet utöver rapportsammanställningen.

Nämnden för fritid och folkhälsa redogör i delårsbokslutet 2015 för nämndens egna

aktiviteter kopplat till målet kring folkhälsa. Information om övriga adresserade nämnders

arbete samt information om NEDI:s arbete kopplat till målet hänvisas till i kommunens

delårsrapport. I nämndens delårsrapport saknas beskrivning av NEDI:s arbete. Av

delårsrapporten framgår inte heller hur nämnden arbetar utifrån sitt övergripande

samordningsansvar. Av intervju med förvaltningschef för fritid och folkhälsa framgår att det

inte sker någon särskild rapportering till nämnden av NEDI:s arbete kopplat till

samordningsansvaret.

Förvaltningschefen uppger att styrning och uppföljning av samverkansforumet NEDI bör

utföras av respektive nämnd som deltar i samverkan. Deltagande nämnder bör styra och

följa upp sin del i arbetet. Förvaltningschefen menar att det inte vilar något särskilt ansvar på

1 ”Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell” (styrhandbok). Kungsbacka 2011. Se källförteckning.

9

nämnden för fritid och folkhälsa att styra och följa upp NEDI:s arbete. Controllern vid

kommunledningskontoret uppger i intervju att utifrån ett formellt perspektiv är det nämnden

för fritid och folkhälsa som utifrån samordningsansvaret ansvarar för styrning och uppföljning

av NEDI:s arbete. Utifrån ett samverkansperspektiv kan deltagande nämnder styra och följa

upp sin del av arbetet. Controllern uppger att utifrån styrmodellen bör nämnden för fritid och

folkhälsa arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse även inom samverkansforumet NEDI.

3.1.2.2 NEDI: Nya En dörr in

I nedanstående avsnitt redovisas den samverkan som sker inom samverkansgruppen NEDI.

NEDI är Kungsbacka kommuns främsta samverkansforum för att motverka psykisk ohälsa

bland barn och unga. NEDI:s arbete anses tillhöra arbetet kopplat till folkhälsomålet.

Nedanstående organisationsbild visar organisationen för NEDI. Grunden för NEDI anses

vara den regionala överenskommelsen kopplat till lokala styrdokument. Dessa beskrivs

nedan.

Bild: Övergripande organisationsbild för samverkansgruppen NEDI. FH: Fritid och folkhälsa, IFO:

Individ- och familjeomsorg, FS: Funktionsstöd, FG: Förskola och grundskola, GV: Gymnasie och

vuxenutbildning, KT: Kultur och turism, KSAU: Kommunstyrelsens arbetsutskott.

Styrgruppen

Förvaltningschefer för FH, IFO, FS, FG, GV, KT + representant från Region Halland. Beslut, direktiv, uppföljning och helhetssyn

Funktionsgruppen Representanter med mandat från FH, IFO, FS, FG, GV, KT samt psykiatrin, habiliteringen, närsjukvården och

polisen. Tar fram förslag och beslutsunderlag

Organisation för NEDI

Samordnare

Politik KSAU och Region Halland.

Rapporterar 2 gånger per år

10

Regional överenskommelse för motverkande av psykisk ohälsa bland barn och unga

Kungsbacka deltar i region Hallands övergripande samverkan kring barn och ungdomar.

Sedan 2009 har funnits ett särskilt samverkansavtal2. En reviderad regional

överenskommelse fastställdes inom den regionala stödstrukturen under 20153. Av

överenskommelsen framgår bland annat att det i respektive kommun ska finnas en

samordningsgrupp med verksamhetsansvariga chefer, att lokala rutiner för samordning ska

utvecklas och att samordningsgruppen ansvarar för att samverkan enligt överenskommelsen

följs på lokal nivå. Målgruppen för samverkan är enligt den regionala överenskommelsen för

barn och ungdomar mellan 0-18 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social

problematik.

Lokal överenskommelse för motverkande av psykisk ohälsa bland barn och unga: NEDI

Kommunstyrelsen i Kungsbacka antog 2004 handlingsplanen ”En dörr in” för samverkan

kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. En dörr in kom därför att fungera som

kommunens lokala samordningsgrupp. Under 2013 föreslog berörda förvaltningschefer att

En dörr in skulle utvidgas och att en ny organisation för folkhälsoarbetet skulle tas fram.

Syftet med förslaget var att skapa en tydligare struktur för folkhälsoarbetet. Genom utökad

samverkan skulle frågor som tidigare hamnat mellan stolarna hanteras.

Av genomförda intervjuer framgår att förslaget utformades utifrån den reviderade regionala

överenskommelsen och att styrgruppen på egen hand under 2013 valde att utvidga

samverkansuppdraget för En dörr in. För att nå en bredare målgrupp kom även samordning

och utveckling kring främjande och förebyggande åtgärder att ingå i uppdraget. Det

utvidgade uppdraget kom att benämnas Nya En dörr in.

Förvaltningschefernas förslag antogs av nämnden för fritid och folkhälsa 2014-04-15, efter

beredning av KSAU och KS i december 2014 samt av kommunfullmäktige 2015-02-03.

Besluten resulterade i ett antal förändringar:

Nämnden för fritid och folkhälsa fick samordningsansvar för folkhälsoarbetet.

Folkhälsoansvaret framgår av nämndens reglemente.

Den lokala samverkansgruppen NEDI fick ett utökat uppdrag.

Förvaltningschefen alternativt nämndordföranden för fritid och folkhälsa ska

kontinuerligt rapportera folkhälsofrågor till KSAU.

De huvudsakliga styrdokumenten för samverkan inom NEDI är den regionala

överenskommelsen och det ursprungliga uppdraget för En dörr in. Därutöver finns de av

styrgruppen antagna dokumenten ”Uppdrag för NEDI” samt organisationsbild för NEDI. Vi

konstaterar att den lokala handlingsplanen för ”En dörr in” inte är aktuell i sin helhet,

eftersom den exempelvis beskriver en organisation som skiljer sig från den nu gällande

2 ”Halländsk policy och riktlinjer för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd”. Antogs av landstingsfullmäktige

och samtliga fullmäktige i de halländska kommunerna under hösten 2002 och våren 2003. 3 Fastställdes av Strategisk grupp i Halland. Det vill säga regionens och samtliga kommuners förvaltningschefer

för socialtjänst och hälso- och sjukvård.

11

organisationen. Vi noterar att det är svårt att följa vad som är beslutat av förvaltning

respektive nämnd/styrelse.

Det framgår inte av de lokala styrdokumenten vilken eller vilka målgrupper som

samverkansarbetet avser utöver beskrivningen barn och unga i behov av särskilt stöd. Av

genomförda intervjuer framgår att det råder viss osäkerhet vilken målgrupp som

samverkansarbetet ska riktas mot.

I styrdokumenten för NEDI definieras inte vad begreppet förebyggande arbete avser. Av

intervjuerna framgår att gällande lagstiftning (skollag, socialtjänstlag och HSL) definierar

förebyggande arbete på olika sätt. Ett antal intervjuade verksamhetsföreträdare menar att

det finns behov av att tydligare definiera hur det förebyggande arbetet ska bedrivas inom

samverkan. Vissa anser också att det förebyggande arbete bör vara mer orienterat mot olika

målgrupper. Flera intervjuade menar att styrdokumenten är övergripande och det saknas

detaljerade rutiner för arbetssättet avseende det förebyggande arbetet.

NEDI:s övergripande mötesstruktur, rapporteringsvägar samt roll- och ansvarsfördelning

framgår av styrdokumenten. Styrgruppen inom NEDI träffas åtta gånger per år.

Funktionsgruppen träffas tio gånger per år och består enligt samordnaren för NEDI av 21

verksamhetsrepresentanter som ska bidra med sin expertis. Samordnaren sammankallar

och arbetsleder funktionsgruppen samt deltar och föreslår dagordning till styrgruppen.

Förvaltningschefen för fritid och folkhälsa är ordförande i styrgruppen och ansvarar i

praktiken för rapportering till KSAU.

Samtliga intervjuade verksamhetsföreträdare anser att roll- och ansvarsfördelningen inom

NEDI är tydlig även om dokumentationen upplevs som övergripande. De intervjuade

upplever samarbetet inom och mellan styrgrupp och funktionsgrupp som välfungerande.

Flera intervjuade menar att arbetsformerna fortfarande håller på att utvecklas och att det i

nuläget inte finns behov av mer dokumenterade riktlinjer och rutiner. Av intervjuerna framgår

att samordnaren för NEDI ansvarar för att utbilda och informera förvaltningarna om

samverkansarbetet. De intervjuade menar att det finns god känndedom om

samverkansarbetet inom förvaltningarna.

Granskningen visar att KSAU inte har fått del av någon uppföljning kring NEDI sedan

kommunfullmäktiges beslut i februari 2015. Förvaltningschef för fritid och folkhälsa anger att

uppföljning kommer att göras en gång under 2015.

De intervjuade verksamhetsföreträdarna beskriver samverkan inom NEDI som

tjänstemannadriven. Majoriteten av de intervjuade verksamhetsföreträdarna menar att det

inte finns behov av ytterligare politisk styrning eftersom arbetet bedrivs inom tjänstemännens

delegation. Däremot menar några att det finns behov av en tydligare kommunövergripande

styrning av folkhälsoarbetet. Exempelvis saknas i dagsläget en långsiktig strategi och tydliga

folkhälsomål. Det beskrivs som en utmaning att hitta en finansieringslösning för att effektivt

kunna bedriva samverkan inom området.

12

Flera av de intervjuade redogör för att så kallade sociala investeringar diskuteras i

kommunen. Med detta menas sociala satsningar som görs med ett långsiktigt

samhällsekonomiskt perspektiv och som ofta har fokus på tidiga och förebyggande insatser. I

nämndernas budgethandlingar inför 2016 återfinns en gemensam skrivning kring finansiering

av sådana möjligheter.

3.2. NEDI och förebyggande arbete

I nedanstående avsnitt behandlas frågan om hur det förebyggande arbetet för att motverka

psykisk ohälsa bedrivs och organiseras kopplat till NEDI:s uppdrag. Fokus är hur NEDI och

nämnderna arbetar i praktiken och hur arbetet fungerar.

3.2.1. Vår bedömning

Granskningen visar att samtliga intervjuade är positiva till samverkan i NEDI och att

samverkan bland annat har resulterat i kunskapsökning, snabbare kontaktvägar och flera

handlingsplaner.

Granskningen visar att NEDI i sig inte bedriver något förebyggande arbete utan tar fram

förslag till samverkan för förebyggande arbete. NEDI följer enligt uppgift upp om dessa

förslag omsätts i handling och i så fall i vilken omfattning. NEDI följer enligt uppgift inte upp

vilka effekter det genomförda arbetet har på målgruppen.

Vi anser att det finns begränsad möjlighet att följa effekterna av det förebyggande arbete

som NEDI lämnar förslag till. För att följa arbetet krävs att respektive nämnd redovisar sin del

i det förebyggande arbetet. Granskningen visar också att det saknas mätbara mål för det

förebyggande arbetet. Den uppföljning som görs i dagsläget kopplat till folkhälsomålet

redovisar inte vilka resultat som uppnås eller vilken effekt det förebyggande arbetet har på

målgruppen vilket enligt vår bedömning inte är tillfredsställande.

Vi har tidigare bedömt att det politiska ansvaret för styrning och uppföljning av NEDI:s arbete

är otydligt. Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att

uppföljningen av det förebyggande arbetet utvecklas.

3.2.2. Underlag för vår bedömning

Av dokumentet ”Uppdrag för Nya En dörr in” framgår att det övergripande uppdraget är

indelat i tre övergripande arbetsområden. Dessa områden beskrivs i bilden nedan.

Arbetsområde Beskrivning

Individärenden

NEDI ska se till att samverkan kring individer i behöv av stöd från olika aktörer

kommer till stånd, att den fungerar så att brukarens behov tillgodoses samt att

den följs upp.

Verktygen NEDI ska se till att det finns verktyg som behövs i det gemensamma arbetet

kring individärenden för att tillgodose brukarnas behov. Genom noggrann

13

omvärldsbevakning och tät kommunikation ska NEDI lyfta upp relevanta

utvecklingsområden. Vidare ska NEDI leverera väl utarbetade lösningsförslag

inom dessa områden till styrgruppen.

Förebyggande

arbete

NEDI ska utifrån erfarenheterna från individärenden samt utifrån de berörda

verksamheternas specialistkompetens lyfta fram behovsområden för

förebyggande arbete. Vidare ska NEDI leverera väl utarbetade förslag inom

dessa områden.

Bild: Utdrag ur dokumentet ”Uppdrag för Nya En dörr in”.

Samtliga intervjuade är positiva till NEDI och upplever att samverkan har förbättrats.

Arbetsområdet individärenden respektive arbetsområde verktyg har utvecklats. En

gemensam mall för arbetet med den samordnade individuella planen4 har exempelvis tagits

fram. Samordnare för arbetet med samordnad individuell plan har tillsatts och utbildats.

De intervjuade verksamhetsföreträdarna beskriver också utveckling inom arbetsområdet

förebyggande. Samverkan uppges ha bidragit till kunskapsökningar, snabbare kontaktvägar

och ökad förståelse för varandras arbete. Stödet upplevs ha ökat eftersom man nu upplever

sig vara del av en större organisation. Mer konkret beskrivs även att flera handlingsplaner

har arbetats fram inom NEDI, exempelvis avseende insatser för placerade barn med speciell

problematik samt för hemmasittare.

Samordnaren för NEDI framhåller att NEDI i sig inte genomför något förebyggande arbete. I

enlighet med sitt uppdrag lyfter och utvecklar NEDI områden där det finns behov av

förebyggande arbete. Själva arbetet utförs dock av berörda nämnder. NEDI följer enligt

uppgift upp om det bedrivs något samverkansarbete runt identifierade behovsområden och i

så fall i vilken omfattning.

Av granskningen framgår att några konkreta resultat eller effekter av det samlade

förebyggande arbetet inte kan visas. Några resultat kan inte heller kopplas till effekter på en

specifik målgrupp. Orsaken till detta är enligt förvaltningschef för fritid och folkhälsa att det

saknas mätbara mål och nyckeltal i styrdokumenten för NEDI. Enligt förvaltningschef och

presidiet för fritid och folkhälsa är det väsentligt att kunna påvisa mer resultat och att hitta bra

mätbara mål, även om samverkan fungerar bra. Samordnaren för NEDI uppger att det inte

ingår i NEDI:s nuvarande uppdrag att följa upp effekterna av det samlade förebyggande

arbetet. Det är istället upp till respektive nämnd att följa upp sin sitt förebyggande arbete.

Målansvarig inom förvaltning för fritid och folkhälsa uppger att det sker en samlad uppföljning

av det förebyggande arbetet som kommunen utför och att detta ingår i rapporteringen av

kommunfullmäktiges mål om hälsosamt liv. Där är arbetet med den psykiska hälsan är en

del. Av delårsrapport för 20155 framgår att det finns behov av mer omfattande och

strukturerade program för att främja ungdomars psykiska hälsa. Av delårsrapport framgår

4 1 januari 2010 infördes en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f §) och SoL (2 kap. 7§). Huvudmännen ska

tillsammans upprätta en samordnad individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda

huvudmännen. 5 Delårsrapport för Kungsbacka kommun 2015, se källförteckning.

14

också att det finns verksamhet som har en främjande effekt men att den når en begränsad

målgrupp. I delårsrapporten bedöms att kommunfullmäktiges mål om hälsosamt liv kommer

att uppnås.

3.3. Extern samverkan

I nedanstående avsnitt behandlas frågan om nämnderna har utarbetat ändamålsenliga

former för extern samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och primärvården.

3.3.1. Vår bedömning

Samverkan med BUP och primärvård sker genom flera olika kanaler. I granskningen har det

inte framkommit att kanalerna i sig har brister. Däremot upplevs att varken BUP eller

primärvårdsrepresentanter deltar i tillräckligt hög utsträckning i samverkansarbetet.

Granskningen har visat att varken nämnden för fritid och folkhälsa eller andra berörda

nämnder får del av eller efterfrågar någon direkt uppföljning avseende den externa

samverkan. Vi bedömer att nämndernas uppföljning i denna del bör utvecklas.

3.3.2. Underlag för vår bedömning

Av genomförda intervjuer framgår att nämndernas samverkan med BUP och primärvård sker

genom flera kanaler. Dessa beskrivs nedan i tabellen. Vi vill betona att vi inom ramen för

granskningen inte har intervjuat företrädare för BUP och primärvård.

Bild: Övergripande bild över kanaler för extern samverkan med BUP och primärvård.

Kanaler för extern samverkan med BUP och primärvård

Regional stödstruktur Direkt samverkan NEDI

Inom flera förvaltningar sker samverkan även direkt med BUP och primärvård.

Den regionala stödstrukturen är en del av den regionala överenskommelsen. Stödstrukturen består av chefsgrupp Halland och rapportering sker till regionstyrelsen. Inom stödstrukturen finns en strategisk grupp och flera taktiska grupper med representanter från respektive kommun och Region Halland. Kungsbacka har sex representanter i den regionala stödstrukturen.

Samverkan med BUP och primärvård sker i NEDI. Region Halland har en gemensam representant som sitter med i styrgruppen. I funktionsgruppen är regionen representerade genom avdelningschefen för BUP Kungsbacka, avdelningschefen för Habiliteringen Kungsbacka, avdelningschefen för VPM Kungsbacka samt rehabchefen för närsjukvården.

15

Flera intervjuade verksamhetsföreträdare menar att i de olika kanalerna finns brister i

samverkan med BUP och primärvård. De intervjuade har i intervjuer främst redogjort för den

direkta samverkan och den samverkan som sker inom NEDI:s funktions- och styrgrupp.

Av genomförda intervjuer framgår att det finns ett behov av ökad och förbättrad samverkan

med BUP och primärvård inom ramen för NEDI. I dagsläget representeras BUP och

primärvård genom verksamhetschef för BUP Halland i styrgruppen, av avdelningschef för

BUP Kungsbacka och av chef för närsjukvården (rehabilitering) i funktionsgruppen. Av

intervjuerna framgår att det finns behov av representant från primärvården i styrgruppen.

Nuvarande BUP-representant i styrgruppen uppges sakna beslutsmandat för primärvårdens

räkning vilket leder till minskad styrkraft. Flera intervjuade verksamhetsföreträdare menar

även att det är en brist att representanten sällan deltar i styrgrupp. Vissa menar även att

deltagandet kan öka i funktionsgrupp.

Av genomförda intervjuer framgår att nämndernas direkta samverkan med BUP och

primärvård främst rör individärenden med ett behandlande syfte. Även om denna granskning

inte fokuserar på samverkan i individärenden har i intervjuer framkommit att det i flera fall

finns svårigheter i den direkta samverkan med primärvård och främst BUP. Flera av de

intervjuade beskriver att framförallt verksamheten inom BUP är ansträngd vilket medför en

negativ påverkan på samverkan och den egna verksamheten. Samtliga intervjuade

verksamhetsföreträdarna uppger att det inte genomförs någon uppföljning till nämnd av

extern samverkan.

16

4. Samlad bedömning

I detta kapitel framgår våra slutsatser utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning. Svar ges också på ställda revisionsfrågor i granskningen. Utifrån identifierade förbättringsområden i granskningen framgår våra rekommendationer.

4.1. Slutsatser

Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är vår sammanfattande

bedömning att det i huvudsak finns ändamålsenliga former för samverkan för att motverka

psykisk ohälsa bland barn och unga. Vi bedömer att det politiska ansvaret för styrning och

uppföljning av NEDI:s arbete är otydligt och att det finns utvecklingsområden i uppföljning av

det förebyggande arbetet. Vi bedömer också att det finns brister kopplat till nämnden för fritid

och folkhälsas styrning och uppföljning av samverkan inom folkhälsoarbetet. Nämnden för

fritid och folkhälsa bör bland annat utveckla sin samordning och uppföljning av

folkhälsoarbetet. Nämnden bör också utveckla sin styrning och uppföljning av NEDI.

4.2. Svar på revisionsfrågorna

Revisionsfrågor Bedömning

Har nämnderna

säkerställt

ändamålsenliga former

för intern samverkan

och dialog inom

kommunen?

Nämnden för fritid och folkhälsa har samordningsansvar för

folkhälsoarbetet. Detta innebär att nämnden ska samordna det

förebyggande arbetet med den psykiska ohälsan.

Granskningen visar att nämnden utövar sitt

samordningsansvar genom att inhämta dokumentation från

övriga nämnder och sammanställa till kommunens delårs-

respektive årsbokslut. Utöver detta sker ingen samordning. Vår

bedömning utifrån kommunens styrmodell är att det finns

brister i hur nämnden för fritid och folkhälsa samordnar samt

bidrar till utveckling och förbättring av folkhälsoarbetet.

NEDI är Kungsbacka kommuns främsta samverkansforum för

att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga.

Granskningen visar att NEDI motsvarar de riktlinjer som

föreskrivs för lokal samverkan i den regionala

överenskommelsen. Vi bedömer att organisationen för

samverkan inom kommunens förebyggande arbete med

psykisk ohälsa är i huvudsak ändamålsenlig.

Vår bedömning är att det politiska ansvaret för styrning och

uppföljning av NEDI:s arbete är otydligt. Vi bedömer att

kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse

att ansvaret för samverkan tydliggörs.

Av granskningen framgår att arbetet inom NEDI ska

rapporteras två gånger per år till KSAU. KSAU har inte följt upp

17

NEDI sedan fullmäktiges beslut 2015-02-03. Vår bedömning är

att uppföljningen inte är tillfredställande och att

kommunstyrelsen bör tillse att NEDI följs upp. Eftersom NEDI

är en del av folkhälsoarbetet bör detta enligt vår mening även

följas upp av nämnden för fritid och folkhälsa. Nämnden har

inte följt upp NEDI:s arbete löpande under året eller i

delårsrapporten för 2015. Vi bedömer att nämnden bör följa

upp NEDI:s arbete.

Har nämnderna

utarbetat

ändamålsenliga former

för extern samverkan

med BUP och

primärvården?

Samverkan med BUP och primärvård sker genom flera olika

kanaler. I granskningen har inte framkommit att kanalerna i sig

har brister. Däremot upplevs varken BUP eller

primärvårdsrepresentanter delta i tillräckligt hög utsträckning i

samverkansarbetet inom NEDI.

Granskningen har visat att varken nämnden för fritid och

folkhälsa eller andra berörda nämnder får del av eller

efterfrågar någon direkt uppföljning avseende den externa

samverkan. Vi bedömer att nämndernas uppföljning i denna

del bör utvecklas.

Vilket förebyggande

arbete bedriver

nämnderna för att

motverka psykisk

ohälsa bland barn och

unga?

Granskningen visar att samtliga intervjuade är positiva till

samverkan i NEDI och att samverkan bland annat har

resulterat i kunskapsökning, snabbare kontaktvägar och flera

handlingsplaner.

Vi anser att det finns begränsad möjlighet att följa effekterna

av det förebyggande arbete som NEDI lämnar förslag till. För

att följa arbetet krävs att respektive nämnd redovisar sin del i

det förebyggande arbetet. Den uppföljning som görs i

dagsläget kopplat till folkhälsomålet redovisar inte vilka resultat

som uppnås eller vilken effekt det förebyggande arbetet har på

målgruppen. Granskningen visar också att det saknas mätbara

mål för det förebyggande arbetet.

Vi har tidigare bedömt att det politiska ansvaret för styrning och

uppföljning av NEDI:s arbete är otydligt. Vi bedömer att

kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse

att uppföljningen av det förebyggande arbetet utvecklas.

Har nämnderna

säkerställt en tydlig roll-

och ansvarsfördelning?

Samtliga intervjuade verksamhetsföreträdare anser att roll- och

ansvarsfördelningen inom NEDI är tydlig även om den upplevs

som övergripande. Flera intervjuade menar att arbetsformerna

håller på att utvecklas och att det i nuläget inte finns behov av

mer dokumenterade riktlinjer och rutiner. Vi bedömer att

nämnderna har säkerställt en i huvudsak tydlig roll- och

ansvarfördelning inom ramen för NEDI. När arbetsformerna är

mer etablerade anser vi att de bör dokumenteras.

18

4.3. Identifierade förbättringsområden och rekommendationer

Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer

framgår nedan.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör utveckla sin samordning och utveckling av

folkhälsomålet.

Kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att ansvaret för

samverkan inom NEDI tydliggörs.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör utifrån sitt samordningsansvar för folkhälsoarbetet

och folkhälsomålet följa upp arbetet i NEDI.

Kommunstyrelsen bör följa upp arbetet i NEDI i enlighet med kommunfullmäktiges

beslut.

Kommunstyrelsen bör tillse att resultaten av det samlade förebyggande arbetet kan

följas upp.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att resultaten av det förebyggande arbetet kan

följas upp, till exempel genom att tillskapa mätbara mål.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör säkerställa att samtliga styrdokument för NEDI hålls

aktuella.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör säkerställa att begreppen förebyggande arbete och

målgrupp för detta definieras i styrdokumenten för NEDI.

Samtliga granskade nämnder kan utveckla sin uppföljning av extern samverkan med

BUP och primärvård.

Göteborg 19 oktober 2015

Maria Carlsrud Felander Christoffer Henriksson

Verksamhetsrevisor Verksamhetsrevisor

Ernst och Young AB Ernst och Young AB

Mikaela Bengtsson

Certifierad kommunal yrkesrevisor

Kvalitetssäkrare

Ernst och Young AB

19

Bilaga 1. Bakgrund till granskningen

Socialstyrelsens statistik visar att psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar i Sverige.

Allt fler barn och ungdomar har psykiska besvär i form av depression, oro, ångest eller

ängslan. Detta har inneburit att den psykiatriska vården bland denna grupp ökat kraftigt de

senaste åren. Socialstyrelsen konstaterar att detta på sikt kan komma att utgöra ett växande

folkhälsoproblem.

Nämnden för fritid och folkhälsa svarar för och har samordningsansvar för kommunens

folkhälsoarbete. Detta innebär att nämnden ska samordna det förebyggande arbetet med

den psykiska ohälsan. Av nämndens årsredovisning för 2014 framgår att ungas hälsa

fortsätter att vara ett bekymmer och en utmaning i kommunen. Inom ramen för

organisationen för folkhälsoarbetet finns styrgruppen ”Nya en dörr in”. Syftet med

styrgruppen är att utveckla och samordna frågor avseende främjande och förebyggande

åtgärder kopplade till bland annat barn och ungas psykiska hälsa. Styrgruppen består av

representanter från flera förvaltningar.

Under kommunrevisionens dialog med nämnden för fritid och folkhälsa under 2014 framkom

att nämnden ser problematiken med den psykiska ohälsan som en stor utmaning. Nämnden

framhöll dock att detta är en problematik som även kräver insatser från flera nämnder och

andra organisationer i samhället. Inom kommunen behöver till exempel samverkan ske

mellan nämnden för fritid och folkhälsa, förskola och grundskola, gymnasie- och

vuxenutbildning, funktionsstöd samt individ- och familjeomsorg. Dessa nämnder har

verksamhet som riktar sig till barn och unga i kommunen. Även barn- och ungdomspsykiatrin

(BUP) och primärvården inom region Halland har en viktig roll genom att de erbjuder vård.

Socialstyrelsen framhäver att kunskap om psykisk ohälsa och samverkan mellan aktörer i

samhället är viktiga förutsättningar för att kunna förebygga psykisk ohälsa bland barn och

unga. Kommunrevisionen har tidigare uppmärksammat att det finns utmaningar i kommunen

avseende nämndernas samverkan med varandra. Inom ramen för grundläggande

granskning 2014 uppgav ett antal nämnder att det förelåg svårigheter i att etablera

samverkan mellan nämndera.

Kommunrevisionen har mot bakgrund av sin risk- och väsentlighetsanalys bedömt att det är

väsentligt att granska hur nämnderna arbetar med att förebygga psykisk ohälsa bland barn

och unga samt undersöka vilken samverkan som sker mellan nämnderna. I God

revisionssed framgår de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande

i styrelser och nämnder. Ansvarsgrunder som är aktuella i denna granskning är bland annat

risken för bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll.

20

Bilaga 2. Revisionskriterier

Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens

analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna i denna granskning styrs av

tillämpliga delar av kommunlagen samt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.

Kommunallagen (1991:900), 6 kap 1-3 §, 6 kap 7 §

Regional överenskommelse

Styrmodell för Kungsbacka kommun

Kommunfullmäktiges mål

Kommunallagen (1991:900)

Kommunallagen 6 kap. 1-3 § som reglerar styrelsens övergripande ansvar för ledning,

samordning och uppsikt. Av kommunallagen framgår bland annat att styrelsen ska leda och

samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga

nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen skall

uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska

ställning. Styrelsen skall också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra

de framställningar som behövs. Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda

i kommunen begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen skall

kunna fullgöra sina uppgifter.

Enligt 6 kap. 7 § kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område

se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har

bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså skall nämnderna se till att

den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett övrigt tillfredställande

sätt.

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse om samverkan – Ansvarsfördelning och samordning av insatser

till barn och ungdomar 0-18 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik.

(Varberg, Falkenberg, Kungsbacka, Halmstad, Laholm, Hylte, Region Halland)

Kungsbacka deltar i region Hallands övergripande samverkan kring barn och ungdomar.

Sedan 2009 har funnits ett särskilt samverkansavtal6. En reviderad regional

överenskommelse fastställdes inom den regionala stödstrukturen under 20157.

Lokal samverkan

I respektive kommun ska det finnas en samordningsgrupp med verksamhetsansvariga

chefer från kommunens socialtjänst och skola och berörda verksamheter inom Region

6 ”Halländsk policy och riktlinjer för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd”. Antogs av landstingsfullmäktige

och samtliga fullmäktige i de halländska kommunerna under hösten 2002 och våren 2003. 7 Fastställdes av Strategisk grupp i Halland. Det vill säga regionens och samtliga kommuners förvaltningschefer

för socialtjänst och hälso- och sjukvård.

21

Halland, som gemensamt ansvarar för strategisk planering så att verksamheter och

insatser för målgruppen kan samordnas. Till samordningsgruppen kan även övriga

berörda myndigheter kopplas.

Lokala rutiner för samordning av huvudmännens verksamhet ska utvecklas inom

respektive kommun.

Arbetet ska utgå från god kännedom om målgruppens behov. Behoven ska kontinuerligt

inventeras gemensamt och omvärldsanalyser ska ligga till grund för planeringsarbetet i

den lokala och regionala samverkan.

Samordningsgruppen ska ha regelbundna träffar och ansvarar för att samverkan

utvecklas och upprätthålls så att barn och ungdomar som behöver särskilt stöd sätts i

centrum.

När förändringar inom respektive huvudmans verksamheter planeras, som kan antas få

konsekvenser för annan parts verksamhet, ska information ges och synpunkter inhämtas

från samordningsgruppen.

Kungsbacka kommun – Styrmodell och budget

Styrmodellen för Kungsbacka kommun innehåller kommunens vision, kommunfullmäktiges

mål och nämndernas resultatmål. Inom ramen för styrmodellen kan en nämnd tilldelas

samordningsansvar för fullmäktiges prioriterade mål. Syftet med samordningsansvar är enligt

styrmodellen att arbeta över funktions- och verksamhetsgränser och att gemensamt

formulera strategier och aktiviteter.

Kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun har i budget 2015 beslutat om 16 stycken

prioriterade mål varav följande är av betydelse för föreliggande granskning:

Andelen invånare som upplever goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv ska öka

För ovanstående mål har Nämnden för Fritid och Folkhälsa samordningsansvar. Vidare

anges samtliga i granskningen granskade nämnder som adresserade. Nedan följer hur

fullmäktige har definierat samordningsansvaret samt adresseringsansvaret för nämnd och

förvaltning.

Samordnande nämnder ansvarar för att

arbetet med målet samordnas inom kommunen

bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet

Samordnande nämnders förvaltningar ansvarar för att

sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra tillmåluppfyllelse

följa upp arbetet och göra en samlad analys

Adresserade nämnder ansvarar för att

arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse

samverka med övriga berörda nämnder

22

Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att

en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska

arbeta för att bidra till att målen nås

följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden

23

Bilaga 3. Källförteckning

Intervjuade funktioner

Förvaltningschef förvaltningen för fritid och folkhälsa

Presidiet i nämnden för fritid och folkhälsa

Samordnare för NEDI

Enhetschef för Livsstilsenheten inom förvaltningen för fritid och folkhälsa

Förvaltningschef förvaltningen förskola och grundskola

Förvaltningschef och chef för myndighetsutövning förvaltningen för funktionsstöd

Tillförordnad förvaltningschef förvaltningen för gymnasie- och vuxenutbildning

Gruppintervju med förvaltningschef, verksamhetschef, enhetschef och verksamhetscontroller inom förvaltningen för förskola och grundskola

Controller på kommunledningskontoret (telefonintervju)

Målansvarig tjänsteman inom förvaltningen för fritid och folkhälsa (telefonintervju)

Inom ramen för granskningen har vi intervjuat förvaltningschefer för samtliga adresserade

nämnder som ingår i samverkansforumet NEDI. Vi har intervjuat presidiet för nämnden för

fritid och folkhälsa eftersom nämnden har samordningsansvar för folkhälsoarbetet. Vi har

även genomfört intervjuer med samordnaren för NEDI samt med chefen för Livsstilsenheten.

Vi har slutligen genomfört telefonintervju med målansvarig tjänsteman inom förvaltningen för

fritid och folkhälsa samt med kommunledningskontorets controller.

Dokumentförteckning

Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun – Policydokument. Beslutad av Nämnden för Förskola och Grundskola 2013-04-25, § 30.

Beslut om organisation för folkhälsoarbetet. Nämnden för Fritid och Folkhälsa 2014-04-15, § 32.

Delårsrapport 2015 – Kungsbacka kommun.

Delårsrapport 2015 – Nämnden för Fritid och Folkhälsa. Nämnden för Fritid och Folkhälsa 2015-09-17, § 35.

Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell (styrhandbok). Kungsbacka 2011.

Genomförandeplan 2015 – Aktiviteter och verksamhet. Förvaltningen för Fritid och Folkhälsa.

Halländsk policy och riktlinjer för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Antagen av landstingsfullmäktige och samtliga fullmäktige i de halländska kommunerna under hösten 2002 och våren 2003.

Lokal handlingsplan för EN DÖRR IN – samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd i Kungsbacka. Beslutad av kommunstyrelsen 2004. KS § 221/04

Nämndbudgetar 2015.

Nämndernas årsredovisningar 2014.

Organisationsbild NEDI.

24

Regional överenskommelse om samverkan – Ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar 0-18 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Fastställt av Strategisk grupp i Halland 2015.

Socialstyrelsen (2008) Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn - En nationell inventering i kommuner och landsting.

Uppdrag NEDI, 2014-08-11. Fastställt av styrgruppen för NEDI 2014.

25

Bilaga 4. Definitioner

4.4. Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är psykiska symtom som är vanliga men oönskade, upplevs som negativa

och ökar risken för psykisk sjukdom. Psykisk ohälsa kan komma till uttryck i symtom som

nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter - symtom som är plågsamma men inte så uttalade att

de kan klassificeras som psykisk sjukdom. Många med psykisk ohälsa kommer aldrig att

utveckla psykisk sjukdom.8

4.5. Förebyggande arbete

Det finns flera definitioner av vad förebyggande arbete är. Det kan emellertid inte utläsas av relevanta styrdokument vad Kungsbacka kommun avser med förebyggande arbete. Vi har därför nedan valt att inkludera Socialstyrelsens beskrivning. Socialstyrelsen delar in förebyggande arbete i tre olika kategorier: Universell prevention definieras som en intervention som inte tar hänsyn till skillnader

mellan hög- och lågriskgrupper. Ingen enskild individ eller grupp väljs ut av något skäl.

Interventionen är tänkt att främja alla oavsett grad av risk.

Selektiv prevention definieras som en intervention riktad till undergrupper i populationen

som exponeras för en eller flera riskfaktorer. Enskilda individer identifieras inte – det är

gruppen, inte individen, som bedöms befinna sig i riskzon. Ett exempel på selektiv

prevention kan vara gruppverksamhet till barn vars föräldrar har missbruksproblem.

Indikerad prevention definieras som en intervention för individer med identifierade

problem.9

8 Socialstyrelsen (2008) Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En nationell inventering i kommuner och landsting. 9 Socialstyrelsen (2008) Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En nationell inventering i kommuner och landsting.

26

Bilaga 5. Nämndernas egna förebyggande arbete

Nämnd Våra iakttagelser

Fritid och folkhälsa

I nämndbudget 2015 har nämnden brutit ner fullmäktiges mål för folkhälsan.

Ett av nämndens nedbrutna mål riktar sig till att förbättra den psykiska hälsan

hos ungdomar. Till målet har förvaltningen kopplat flera aktiviteter. Av intervju

med verksamhetsföreträdare framgår att det inom förvaltningen finns sju

personer som arbetar med främjande av psykisk hälsa. Arbetetet är både

strategiskt och operativt samt gruppinriktat.

Uppföljning till nämnden av arbetet kopplat till målen görs fyra gånger per år.

Förskola och

grundskola

De intervjuade verksamhetsföreträdarna beskriver ett omfattande

förebyggande arbete genom olika strukturer, arbetssätt och insatser. Av

intervjuerna framgår att majoriteten av det förebyggande arbete som bedrivs

inom nämnden finns föreskrivit i nationella styrdokument. Vidare anges att

nämnden aktivt arbetar för att bidra till fullmäktiges mål om folkhälsa.

Exempel på beskrivna insatser: Elevhälsoplan på varje skolenhet,

kränkningsförebyggande arbete inklusive plan på varje enhet, extra

anpassningar för de som behöver särskilt stöd samt arbete med utvidgat

normalitetsbegrepp.

Enligt de intervjuade sker en systematisk uppföljning av det förebyggande

arbetet till nämnden. Uppföljningen av det förebyggande arbetet följer

ordinarie uppföljningsstruktur med seminariedagar, besök från kontaktpolitiker,

rapport av det systematiska kvalitetsarbetet, delårsrapport, årsredovisning

samt internkontrollplan.

Funktionsstöd

Mängden förebyggande arbete inom funktionsstöd är begränsat. Nämnden

förhåller sig främst till LSS i arbetet med barn och unga. Enligt LSS ska beslut

och utredning ligga till grund för insatsen varför den inte är en förebyggande

lagstiftning. De intervjuade uppger att det förebyggande arbete som utförs

främst syftar till att förebygga mer omfattande konsekvenser genom tidiga

insatser.

De intervjuade verksamhetsföreträdarna lyfter fram två förebyggande insatser

som bedrivs inom nämnden. Insatserna är föräldragrupper och individuella

stödsamtal som utförs av anhörigkonsulent. Dessa insatser kräver inget

biståndsbeslut.

Vid varje nämndsammanträde utbildas nämnden inom ett särskilt tema.

Anhörigkonsulenten har utbildat nämnden inom ramen för detta.

27

Gymnasie- och

vuxenutbildning

Av intervju med förvaltningschef framgår att förebyggande arbete är centralt

för nämndens arbete i skolan. Förvaltningschefen menar att nämnden arbetar

aktivt utifrån fullmäktiges mål för folkhälsan. Bland annat sker det

förebyggande arbetet genom elevhälsan, rutiner för att säkerställa stöd av

vuxna till eleverna, drogförebyggande och genom fysiska aktiviteter.

Av intervju framgår att aktiviteter kopplat till fullmäktiges mål följs upp och

rapporteras till nämnden. Vidare anges att nämnden är engagerad i det

förebyggande arbetet.

Individ- och

familjeomsorg

Nämnden beslutade 2015-02-18 om förändrad inriktning för det förebyggande

och rådgivande arbetet. Förändringen innebar att det förebyggande arbetet

ska bedrivas i form av generellt utformade tjänster som inte är

individanpassade eller individbaserade. Undantaget från detta är den

lagstadgade verksamheten familjerådgivning, medling och anhörigstöd. Av

intervju med förvaltningschef framgår att nämnden bedriver förebyggande

arbete inom flera områden med fokus på gruppinsatser. Bakgrunden till det

nya arbetssättet är socialstyrelsens rekommendationer.

För 2015 arbetar nämnden mot fullmäktiges mål för folkhälsan och har

formulerat ett eget mål utifrån fullmäktiges mål. Förvaltningschefen menar att

det finns ett intresse för det förebyggande arbetet i nämnden mer fokus riktas

mot området i nämndens budget för 2016.

Kommuninvånarna

Arbetsgrupper; fasta eller flyktiga

Funktionsgruppen för NEDI Representanter för IFO, FH, GV, FG, FS, KT, närsjukvården, BUP, VPM, Habiliteringen, polisen samt regionens avdelning för social hållbarhet. Tar fram förslag och beslutsunderlag

Styrgrupp NEDI • Möte 8 per år • Beslut – direktiv • Uppföljning • Helhetssyn

Styrgrupp: Förvaltningschefer IFO, FH, FG, GV, KT och FS samt en representant från Region Halland.

Samordnare NEDI Sammankallande

Styrdokument Nya En dörr in

Politiken KSAU Region Halland

Rapporterar 2 ggr/år.

KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Datum

2015-05-26

§ 109

Information - Sociala investeringar, En dörr in Beslut Informationen noteras till protokollet.

Sammanfattning Linus Kron, ordförande i styrgruppen för projektet En dörr in, informerar om vad projektet innebär.

Nationalekonomen Ingvar Nilsson informerar om sociala investeringar och hur kostnader uppstår, om helhetstänk, tidiga insatser och långsiktiga åtgärder för att minska de högre kostnader som uppstår i ett senare skede.

Expedierat/bestyrkt