Embed Size (px)
Citation preview
Örebro universitet Örebro University Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology 701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden
Examensarbete 15 högskolepoäng C-‐nivå
HÅLLBARHETSCERTIFIERING AV STADSDELAR
- EN JÄMFÖRELSE MELLAN EXISTERANDE CERTIFIERINGSSYSTEM
Michaela Eriksson och Sara Karlsson
Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng
Örebro vårterminen 2012
Examinator: Camilla Persson CERTIFICATION FOR SUSTAINABLE COMMUNITIES -‐ A COMPARISON OF EXISTING CERTIFICATION SYSTEMS
II
Förord
Detta examensarbete har utförts vårterminen 2012 med hjälp av WSP Environmental
i Stockholm och omfattar 15 p på Byggingenjörsprogrammet vid Örebro Universitet.
Vi vill rikta ett stort tack till våra handledare som hjälpt oss under arbetets gång:
Robert af Wetterstedt, handledare på WSP Environmental
Stefan Petersson, handledare på Örebro Universitet
Vi vill även tacka alla de personer som ställt upp och svarat på våra frågor:
Ann-‐Kristin Karlsson, WSP
Anna Barosen, Diligentia
Angelica Andersson, Peab
Till sist ett stort tack till alla de personer runt om i världen som svarat på våra frågor
via email och på så sätt varit till mycket stor hjälp i vårt arbete.
Örebro, juni 2012
Michaela Eriksson Sara Karlsson
III
Sammanfattning
Att certifiera hela stadsdelar är ytterligare ett steg i arbetet mot hållbart byggande,
efter att enbart certifiera enskilda byggnader. Fler aspekter tas då i beaktande för att
skapa en miljömässigt stark stadsdel. Både miljö, ekonomi och sociala perspektiv tas
upp på ett sätt som gör att en helhetssyn i arbetet uppnås, inom en hel stadsdel.
Denna uppsats syftar till att jämföra några olika hållbarhetscertifieringssystem för
stadsdelar som finns i världen. Syftet är att studera deras uppbyggnad och undersöka
vilka likheter och skillnader som finns mellan dem. Jämförelsen innefattar också att
granska om det finns delar i systemen som lämpar sig i en eventuell
svenskanpassning av ett hållbarhetscertifieringssystem.
Det har visat sig att alla systemen som studerats är uppbyggda på liknande sätt. Dock
ligger fokus hos de olika systemen, på skilda delar. Val av och formuleringar i
kategorier har också varit en del av studien och resultatet visar på både likheter och
skillnader även där.
Nyckelord: hållbarhet, certifiering, miljö, stadsdelar, långsiktighet.
IV
Abstract
To certify a whole neighborhood is another step in the efforts to work towards more
sustainable developments, rather than just certifying a single building. Several aspects
are taken into consideration to create an environmentally strong community. Both
environmental, economic and social perspectives are brought up in a way that enables
a comprehensive view within a whole neighborhood.
The purpose of this report is to compare a number of systems to certify the
sustainability of developments at a neighborhood or city scale, to study the way they
are designed and to analyze the similarities and differences between them. The
comparison also includes a scan of the systems to see if there are any parts in them
that are suitable for the making of a Swedish version of a system.
It’s clear that all the systems that have been studied are structured in similar ways.
Although, focus within the systems lay in different parts in the certification. Selection
of and phrases in the categories has also been a part of the study and the results
indicate similarities and differences there as well.
Keywords: sustainable, certificate, environment, communities, neighborhoods, long-‐
term.
V
Innehållsförteckning
Förord ................................................................................................................................... II
Sammanfattning ............................................................................................................... III
Abstract ............................................................................................................................... IV Innehållsförteckning ....................................................................................................... V
1 Inledning ........................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund .......................................................................................................................................... 1 1.2 Syfte och frågeställningar ........................................................................................................... 2 1.3 Avgränsning .................................................................................................................................... 3
2 Metod .................................................................................................................................. 4 2.1 Validitet och reliabilitet .............................................................................................................. 5 2.2 Metodkritik ..................................................................................................................................... 5
3 Teori ................................................................................................................................... 6 3.1 Beskrivning av hållbarhetscertifieringssystemen ............................................................. 6 3.1.1 BREEAM Communities .......................................................................................................................... 6 3.1.2 LEED for Neighborhood Development ........................................................................................... 8 3.1.3 Living Building Challenge .................................................................................................................... 9 3.1.4 Green Star Communities ..................................................................................................................... 10 3.1.5 DGNB City District ................................................................................................................................. 10 3.1.6 BREEAM-‐NL Area Development ..................................................................................................... 11 3.1.7 CASBEE for Urban Development ..................................................................................................... 13
4 Empiri .............................................................................................................................. 15 4.1 Huvudgrupper för jämförelse ................................................................................................. 15 4.1.1 Transport och framkomlighet .......................................................................................................... 16 4.1.2 Energieffektivitet ................................................................................................................................... 17 4.1.3 Vattenhantering ..................................................................................................................................... 17 4.1.4 Planering och design ............................................................................................................................ 17 4.1.5 Resurser och återanvändning .......................................................................................................... 18 4.1.6 Föroreningar ............................................................................................................................................ 18 4.1.7 Ekonomi ..................................................................................................................................................... 18 4.1.8 Natur ........................................................................................................................................................... 19 4.1.9 Socialt och hälsa ..................................................................................................................................... 19 4.1.10 Innovation .............................................................................................................................................. 20 4.1.11 Miljö och klimat ................................................................................................................................... 20 4.1.12 Avfallshantering och underhåll ..................................................................................................... 21 4.1.13 Ledning .................................................................................................................................................... 21 4.1.14 Övergripande jämförelse ................................................................................................................. 21 4.1.15 Formulering av underkategorier ................................................................................................. 22
4.2 Sammanfattningar intervjuer ................................................................................................. 24 4.2.1 Masthusen, Malmö (BREEAM Communities) ............................................................................ 24 4.2.2 Varvsstaden, Malmö (BREEAM Communities) ......................................................................... 27 4.2.3 Sonoma Mountain Village, USA (LEED ND) ................................................................................ 29 4.2.4 Foshan Lingnan Tiandi, Kina (LEED ND) .................................................................................... 31 4.2.5 Southeast False Creek, Kanada (LEED ND) ................................................................................ 32 4.2.6 CASBEE for Urban Development ..................................................................................................... 33
VI
4.2.7 BREEAM-‐NL Area Development ..................................................................................................... 34
5 Analys .............................................................................................................................. 36 6 Resultat och slutsats ................................................................................................... 41
7 Diskussion ..................................................................................................................... 45
8 Referenser ..................................................................................................................... 47 8.1 Artiklar och rapporter ............................................................................................................... 47 8.2 Elektroniska källor ..................................................................................................................... 47 8.3 Internetsidor ................................................................................................................................. 48 8.4 Personlig kommunikation ....................................................................................................... 49
BILAGOR ............................................................................................................................. 50 Bilaga 1 .................................................................................................................................................. 50 Bilaga 2 .................................................................................................................................................. 58 Bilaga 3 .................................................................................................................................................. 65 Bilaga 4 .................................................................................................................................................. 71 Bilaga 5 .................................................................................................................................................. 75 Bilaga 6 .................................................................................................................................................. 78 Bilaga 7 .................................................................................................................................................. 81 Bilaga 8 .................................................................................................................................................. 84
1
1 Inledning
Det finns ett flertal system i Sverige och runt om i världen som arbetar med
miljöcertifiering av byggnader. Begreppet miljöcertifiering innebär att den
långsiktiga hållbarheten på byggnaderna bedöms ur miljöperspektiv. Att arbeta
med att hållbarhetscertifiera en hel stadsdel är däremot relativt nytt. I Sverige
finns ännu inget system för att utföra dessa certifieringar, och intresse ligger nu i
att se hur andra länder arbetar med dessa certifieringar. Det är detta som arbetet
fokuserar på.
1.1 Bakgrund
Många av de miljöproblem som finns i vårt samhälle har sin grund i
byggindustrin. När det gäller emissioner av växthusgaser står bygg-‐ och
fastighetssektorn för mellan 10-‐20 % av samhällets totala emissioner.1 Områden
som också pekas ut som viktiga att arbeta med är energianvändning, användning
av farliga kemiska produkter, avfallsgenerering, buller, radon samt fukt2. För att
klara av att arbeta med så många delar samtidigt kan ett certifieringssystem vara
ett bra verktyg.
Att miljöcertifiera en byggnad är ett sätt att bidra till ett hållbart samhälle. Man
fokuserar på flera nyckelområden i ett projekt så att man kan arbeta med miljön
som helhet. Miljöcertifiering är en objektiv bedömning av hur miljömässigt
hållbar en byggnad är. Det kan även konkretisera arbetet med miljö hos en
byggherre och samtidigt göra det lättare att göra jämförelser mellan projekt.
Dock är det, vid projekt med stora områden, mer intressant att även kunna
hållbarhetscertifiera en hel stadsdel, där även sociala och ekonomiska aspekter
tas upp och bedöms. För att lyckas med det krävs att alla inblandade i projekten
samverkar.3
1 Frostell & Toller (2010). 2 Boverket (2009), s.59-‐60. 3 Hållbarhetscertifiering av stadsdelar (2011), s.64.
2
I Sverige har vi 16 nationella miljömål som regeringen har beslutat ska uppnås.
Ett av dessa miljömål handlar om att skapa en god bebyggd miljö. Boverket har
ansvaret för just detta mål, och det är uppdelat i ett antal preciseringar och
delmål som bland annat handlar om hållbar samhällsplanering, god
vardagsmiljö, infrastruktur, hälsa och transporter.4 Arbetet med
hållbarhetscertifieringar är ett stort steg mot att uppnå detta, och liknande mål.
Arbetet med att tillhandahålla miljö-‐ och hållbarhetscertifieringssystem i Sverige
sköts av Sweden Green Building Council (SGBC), och de är även mottagare av de
resultat som kommer komma av det projekt som görs i Sverige för att ta fram ett
system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar. SGBC kommer att leda
utvecklingen av ett sådant framtida system.5
SGBC är en del av World Green Building Council (WGBC), som är en
sammanslutning av alla världens Green Building Councils (GBC). De finns till för
att underlätta den globala omvandlingen av byggbranschen mot hållbarhet och
de stödjer nya och framväxande GBC genom att tillhandahålla verktyg och
strategier för att etablera sig som starka organisationer.6
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna rapport är att jämföra olika hållbarhetscertifieringssystem för
stadsdelar och de ingående kategorier som certifieringssystemen utgår från.
Jämförelsen syftar till att ta reda på:
• Vilka områden de olika systemen är mest fokuserade på
• Vilka likheter och skillnader som finns i val av kategorier inom
huvudgrupperna
• På vilket sätt kategorierna är formulerade i de system som liknar
varandra
• Om det finns några kategorier som passar sämre eller bättre i Sverige
4 http://www.boverket.se/Miljo/Mal-‐for-‐miljon/ 5 http://www.sgbc.se/ 6 http://www.worldgbc.org/site2/index.php?cID=83
3
1.3 Avgränsning
Det finns ett flertal system runt om i världen som arbetar med
hållbarhetscertifieringar. En del system är helt färdiga och en del är under
utveckling. I detta arbete kommer sju utvalda certifieringssystem från olika
länder att studeras:
• BREEAM Communities (Storbritannien)
• LEED for Neighborhood Development (USA)
• Living Building Challenge (Kanada)
• Green Star Communities (Austalien)
• DGNB City Districts (Tyskland)
• BREEAM-‐NL Area Development (Nederländerna)
• CASBEE for Urban Development (Japan)
4
2 Metod
Huvuddelen i detta arbete har varit att jämföra de olika systemens uppbyggnad
och utformning för att bland annat se vilka likheter som finns och vad som skiljer
dem åt. För att lättare kunna jämföra de olika systemen och svara på
syftesfrågorna har tretton egna huvudgrupper gjorts. Studien är dels baserad på
de tekniska manualer och dokument som de olika systemen är uppbyggda kring,
men även på intervjuer och informationssökning. De intervjuer som gjorts är
både telefonintervjuer och email-‐intervjuer, och de har gjorts med personer som
är insatta i systemen eller i något projekt som arbetat eller arbetar med ett
certifieringssystem. Intervjufrågorna har anpassats och utformats efter de olika
systemen och de olika projekten men har haft samma kärna.
De som intervjuats på telefon är Anna Barosen från Diligentia och Angelica
Andersson från Peab. Dessa personer intervjuades men anledning av sin
inblandning i två svenska projekt av nya stadsdelar där man jobbar med
hållbarhetscertifiering. Mestadels öppna frågor användes och testades på
försöksperson innan intervjun för att undvika missförstånd i svaren.
Intervjuerna spelades in på band, samt att mindre anteckningar fördes under
samtalen. En person intervjuade och en annan skrev anteckningar. Efteråt skrevs
hela intervjun ner, för att få en bra överblick över alla svaren. Intervjun med
Anna Barosen tog 39 minuter och intervjun med Angelica Andersson tog 37
minuter.
Email-‐intervjuer har gjorts både med personer involverade i system och i olika
projekt som är relaterade till de hållbarhetscertifieringssystem vi valt att
studera. Intervjuerna har skickats elektroniskt via email, och en
förhandsavisering via email har också skickats för att vara säkra på att rätt
person svarar på frågorna. Påminnelser har skickats ut till de som inte svarat
inom en viss tid. I vissa fall har personen ifråga ändå valt att inte svara på
frågorna. Alla email-‐intervjuer är gjorda på engelska och har sammanfattats och
översatts till svenska av författarna till detta arbete.
5
2.1 Validitet och reliabilitet
För att åstadkomma en så tillförlitlig undersökning som möjligt har personer
med rätt kunskap eftersökts till intervjuerna. De som verkar lämpa sig bäst för
att svara på frågorna har valts ut. De tekniska manualer och de dokument som
studerats kommer direkt från själva systemen.
2.2 Metodkritik
Då varken vårt eller de tillfrågades förstaspråk alltid varit engelska kan
svårigheter att uttrycka eller formulera sig uppkomma. I dessa fall kan frågor
eller svar från intervjuerna misstolkas. Jämförelsen av kategorierna i de olika
systemen baseras på den uppdelning i grupper som vi själva gjort, vilken hade
kunnat göras på många olika sätt och med olika typer av huvudgrupper. Flera av
systemen är även fortfarande under utveckling och därför är inte alltid de
tekniska manualerna som har studerats kompletta och färdigställda. Denna
studie är baserad på det material som varit färdigställt vid tidpunkten för
undersökningen.
6
3 Teori
3.1 Beskrivning av hållbarhetscertifieringssystemen
Ett miljöcertifieringssystem används för att ge en opartisk bedömning av en
byggnad, sett till dess miljömässiga hållbarhet. Det finns punkter att följa för att
nå upp till de krav som ställs, och när alla kraven är uppnådda erhålls ett
certifikat med en gradering som talar om vilken nivå som byggnaden uppnådde
inom certifieringen.
Nu börjar kraven för, på vilket sätt man bedömer byggnader, att öka. Att bara
titta på enskilda byggdelar och byggnader räcker inte. Istället för att göra så, bör
stadsdelar bedömas som en helhet, med transporter, service och miljö. Detta blir
viktigare med tiden då andelen människor som bor i städer är stor och ökar
snabbt.7
Det finns olika certifieringssystem för stadsdelar runt om i världen. Många
system är under utveckling och det pågår pilotprojekt i flera av systemen för att
utveckla dem till kompletta system. Certifieringssystemen är en stor hjälp för
byggherrar och andra aktörer att få med alla aspekter inom miljö och hållbart
byggande, att man har tänkt på alla delar, även ekonomisk och social hållbarhet.
Därför kallas ofta system för att certifiera stadsdelar för
hållbarhetscertifieringar.
3.1.1 BREEAM Communities
Building Research Establishment’s Environmental Assessement Method
(BREEAM) är världens främsta certifieringssystem för byggnader med över 200
tusen certifieringar. Systemet startade 1990 och har snabbt blivit en av de mest
omfattande och kända.
BREEAM Communities är en utveckling av BREEAM och används då man vill
certifiera en hel stadsdel. Systemet kom först 2009 och i dagsläget görs
revideringar efter ändringar i brittiska system samt kritik från kunder. En ny
7 Haapio, A (2011).
7
version är planerad till sommaren 2012.8 ”Till denna nya version kan projekt nu,
och under sommaren 2012, anmäla sig som pilotprojekt. Projekten kan vara i
England eller andra länder och detta kan sedan hjälpa oss att utveckla en manual
speciellt för internationella projekt, om det blir en sådan” säger Helen Pineo,
BREEAM Communities Manager i England.9 De typer av projekt som kan
bedömas och certifieras enligt BREEAM Communities är så kallade blandstäder,
bostäder och även annat. Projekten kan vara nybyggnad, renoveringar och annat.
De har även delat upp projekt beroende på storlek där den minsta är upp till 10
enheter, sedan mellan 11 och 500 enheter och sedan upp till 5999 enheter, störst
är de skräddarsydda projekten som är för 6000 enheter eller större.
BREEAM Communities är ett system som utvärderar miljöpåverkan på ett helt
område, inom engelska regioner. Utanför England krävs en anpassning av
manualen. Det finns en teknisk manual som beskriver vad och hur man ska göra
för att nå certifieringen.
Tre steg för att nå full certifiering:
• Registrering av projektet och tillhörande dokumentation, som blivit
godkänd av en kvalificerad bedömare av BREEAM. Dokumentationen
består av ett ramverk som skapas av den person som ska bedöma
projektet
• Andra steget är en tillfällig certifiering av en övergripande plan, kallad
OPS (Outline Planning Stage). Detta steg är frivilligt men ger en grund för
att arbeta med de viktigaste frågorna för senare steg i projektet.
• Det tredje och sista steget är den färdiga certifieringen som erhålls vid en
fullständig och godkänd detaljerad plan, kallad DPS (Detailed Planning
Stage).
Det finns fem olika nivåer i BREEAM Communities:
1. Upp till 25 % (av maximala poängen)
2. Upp till 40 %
8 http://www.breeam.org/ 9 Pineo, Helen; BREEAM Communities Manager, England. Email 2012-‐05-‐01.
8
3. Upp till 55 %
4. Upp till 70 %
5. Upp till 85 %
Poängen ges i åtta olika kategorier och i varje kategori finns ett visst antal frågor
som tas upp. Vissa poäng är obligatoriska och måste erhållas. Den slutliga
poängen som tilldelas ett projekt räknas ut enligt den tekniska manualen, av
BREEAM bedömaren.10
3.1.2 LEED for Neighborhood Development
Leadership In Energy and Environmental Design (LEED), är ett internationellt
erkänt varumärke som tillhandahåller ett ramverk, till fastighetsägare och andra
aktörer, för att bygga och planera för ”gröna” byggnader, konstruktioner och
underhållslösningar. LEED finns runt om i världen och certifierar allt från
enskilda byggnader och hus till stora projekt och stadsdelar med olika LEED-‐
system. LEED utvecklades år 2000 av U.S Green Building Council (USGBC).
LEED for Neighborhood Development (LEED ND), är det första nationella
bedömningssystemet i USA för stadsdelar.11 Första versionen av systemet
testades 2007 med 238 registrerade projekt i ett pilotprogram. I april 2010 kom
2009 års version av LEED ND ut, med många ändringar efter kritik som kommit
fram i tidigare pilotprojekt.12
Projekt, som certifieras enligt LEED, kan variera i storlek och kan vara en hel
stadsdel, delar av en stadsdel eller flera stadsdelar. Det finns egentligen inga
begränsningar för storleken på LEED ND projekt, dock har det bestämts att en
rimlig minsta storlek är två beboeliga hus och största är 130 hektar. Är projekten
större kan det bli problem i vissa delar av certifieringen och då kan man välja att
dela upp projektet i flera delar.
10 Tekniska manualen, BREEAM Communities (2011). 11 http://www.usgbc.org/ 12 Lambert, Sophie; U.S. Green Building Council. Email 2012-‐05-‐02.
9
Med LEED ND kan även certifiering av befintliga stadsdelar ske, men det är då
viktigt att se till att de som ansöker om certifiering äger eller har kontroll över all
den mark och de hus som ska certifieras.
Poängen får man i tre olika kategorier i systemet. För att kunna ge certifierbara
projekt ett villkorligt godkännande i ett tidigt skede så är LEED ND 2009
uppdelat i tre steg.
• Steg 1 är det villkorliga godkännandet av en LEED ND plan. Tanken med
detta är att hjälpa projektet att få alla rättigheter, att locka finansiärer och
invånares åtaganden.
• Steg 2 är en förcertifiering som erhålls när 100 % av projektets yta har
fått fulla rättigheter att användas. Om något ändrats i steg två som kan
påverka det som bestämts i steg 1 så måste det skickas in i detta steg.
• Steg 3 innebär full certifiering och sker när projektet kan lämna
dokumentation för alla förutsättningar och delar de satsat på, samt att
berörda myndigheter godkänt byggnationen.13
Beroende på hur många poäng ett projekt erhåller så når det en viss
certifieringsnivå:
1. 40-‐49 poäng
2. 50-‐59 poäng
3. 60-‐79 poäng
4. 80 poäng och över
3.1.3 Living Building Challenge
Certifieringssystemet Living Building Challenge (LBC) har skapats för att
uppmuntra till förbättring och förändring av samhällen runt om i världen, och
riktar sig till fyra olika typer av projekt. Dessa innefattar renoveringar, landskap
och infrastruktur, byggnader och stadsdelar.14. LBC initierades av både Canada
Green Building Council och US Green Building Council i november 2006. För
tillfället finns tre projekt av varierad typ som nått upp till certifieringen ”Living”,
13 Tekniska manualen, LEED for Neighborhood Development (2009). 14 Dokument om Living Building Challenge (2012).
10
som betyder att projektet är färdigcertifierat.15 Två viktiga regler lyfts fram i LBC
och de är:
1. Alla krav som finns i de olika kategorierna är obligatoriska för att nå
certifiering.
2. Certifieringen bygger på den verkliga prestandan efter slutförandet
snarare än den förväntade prestandan.
Standarden uppdateras kontinuerligt och version 2.1 kom i maj 2012. Systemet
består av sju kategorier.16
3.1.4 Green Star Communities
I Australien håller GBC of Australia på att utveckla certifieringssystemet Green
Star Communities. Certifieringen är en utveckling av det befintliga Green Star
som finns för olika typer av byggnader. Certifieringen förväntas kunna användas
för första gången i mitten av år 2012.17 Green Star Communities bygger på sex
principer. Alla principerna har ett antal underkategorier där vissa specifika mål
måste uppnås. Det krävs komplett dokumentation som visar att målen är
uppfyllda för att erhålla poäng i de olika kategorierna. För att få certifiering
bedöms de olika kategorierna i projektet av en oberoende bedömare som sedan
skickar resultatet vidare till GBC of Australia för en slutgiltig bedömning och
certifiering av projektet.18
3.1.5 DGNB City District
Deutsche Gesellschaft für Nachhaltiges Bauen (DGNB) – The German Sustainable
Building Council, är Tysklands motsvarighet till ett GBC. DGNB lanserades
sommaren 2007 av experter från olika områden i bygg-‐ och fastighetssektorn. År
2009 kom certifieringssystemet DGNB – City District, som har medfört att DGNB
blivit en etablerad organisation inom hållbart byggande. Systemet har
certifieringar inom flera olika områden: nybyggnad och renovering av
administrativa byggnader, industrier, skolor, bostadshus och nu även stadsdelar.
DGNB City Districts kallas den del i certifieringssystemet som arbetar med 15 https://ilbi.org/about/faq 16 Dokument om Living Building Challenge (2012). 17 http://www.gbca.org.au/green-‐star/green-‐star-‐communities/ 18 Dokument om Green Star Communities (2012).
11
certifiering av stadsdelar.19 City Districts tar upp fyra stycken delar och även det
här systemet är uppdelat i underkategorier.
Systemet är uppdelat i tre faser:
• för-‐certifiering, som är den viktigaste fasen i DGNB certifieringen, då
viktiga aspekter definieras som sedan kommer att följa projektet som en
röd tråd genom hela arbetet.
• infrastruktur-‐certifiering, då 75 % av infrastrukturen är färdig.
• Till sist den slutliga certifieringen, då 100 % av infrastrukturen och 80 %
av byggnaderna ska vara färdiga.20 Projektet kan vid slutlig certifiering
uppnå nivåerna brons, silver eller guld.21
3.1.6 BREEAM-‐NL Area Development
The Dutch Green Building Council (DGBC) tog i april 2008 fram en första
holländsk anpassning av BREEAM för byggnader kallade BREEAM-‐NL New
Buildings. Under 2009 testades det nya systemet i Nederländerna och ur detta
har BREEAM-‐NL Area Development, för stadsdelar, utvecklats.22 Systemet är
dock fortfarande under utveckling.
Det är tänkt att de som ska utnyttja systemet är:
-‐ kommuner
-‐ staten
-‐ utvecklare
-‐ investerare
För att certifiera ett projekt enligt BREEAM-‐NL Area Development finns ett antal
steg att gå igenom.
• Kontakta DGBC för att se om projektet passar för certifiering enligt
systemet Area Development.
• Registrera området med hjälp av ett utvärderingsverktyg tillhandahållet
av DGBC. Förberedelser med dokument görs för en komplett bedömning
av området, baserat på bedömningsmanualen för systemet.
19 http://www.dgnb.de/_en/about/Portrait/index_portrait.php 20 http://www.belvalgold.lu/en/dgnb-‐certification/ 21Dokument om DGNB City Districts (2011). 22 http://www.breeam.nl/breeam/breeam-‐nl_english
12
• Varje projekt tilldelas sedan en kontrollant som bedömer rapporter och
tilldelar preliminär kvalificering för projektet.
• Till sist är det DGBC som utför en kvalitetskontroll av arbetet och
projektet. Om det stämmer överens med tidigare dokument samt
uppfyller kraven för certifieringsnivåer, tilldelas ett certifikat.23
BREEAM-‐NL Area Development är uppdelat i sex kategorier. Alla kategorier är
uppdelade i underkategorier.
Ett projekt genomgår vanligtvis dessa tre faser i processen:
• Planeringsfas – Förberedelser till planer görs i form av analyser. Planer
och visioner upprättas. Här läggs grunden för projektet och hur det ska
utföras.
• Förverkligande – Handlar om att förverkliga det som bestämts i tidigare
fas och bevis läggs fram i form av faktisk realisering och kontinuerliga
uppdateringar.
• Ägar-‐/boendefas – I sista fasen handlar det om en hållbar förvaltning av
området och insamlad information används för förbättringar.
Dessa faser sker inte alltid separat och vid vissa tillfällen kan alla tre faser fortgå
samtidigt.
För att ett område ska kunna certifieras ska det uppfylla vissa kriterier. Det ska
finnas byggnader, allmänna platser och ha en infrastruktur. Området ska också
vara väl definierat samt att hänsyn sammantaget ska tas till tre delar inom
området: marken, infrastrukturen samt bostäder och platser för människor att
vistas. Certifiering kan utfärdas för både nybyggnationer, renoveringar och
ombyggnationer.
Det är fyra delar som avgör vilken nivå ett projekt eventuellt kan nå. Det är
tröskelvärdena för de olika nivåerna, viktningarna mellan de olika kategorierna,
obligatoriska delar och poäng för samverkan som ingår i en kategori.
23 Cao, Dong; Teknisk manual, BREEAM-‐NL Area Development. Email 2012-‐04-‐27.
13
3.1.7 CASBEE for Urban Development
Comprehensive Assessment System for Building Environmental Efficiency
(CASBEE) är ett japanskt system för bedömning av byggnader. Det har utvecklats
av Japan Sustainable Building Consortium, som ett gemensamt projekt mellan
regeringen, näringslivet och den akademiska världen. CASBEE undersöker dels
miljökvaliteten, Q, och dels miljöbelastningen på utsidan, L, och beräknar
byggnaders miljöeffektivitet genom att ta Q/L. Det är detta värde man använder
för att få poäng för certifiering. I samband med kategorier pratar man även om
LR, som är minskning av miljöbelastning. CASBEE innefattar en mängd olika
typer av verktyg för olika ändamål såsom ny konstruktion av byggnad,
renovering av byggnad och bostäder.
År 2006 kom utvecklingen av CASBEE, som istället för att se till enskilda
byggnader behandlar stadsdelar. Denna utveckling kallas CASBEE for Urban
Development (CASBEE-‐UD), och bidrar till en förbättring av miljön i
stadsdelsprojekt. År 2007 gjordes en revidering CASBEE-‐UD.
CASBEE-‐UD har samma koncept som CASBEE för byggnader, men är ett utökat
verktyg. Det är utvecklat främst utifrån två kategorier i kategorilistan från
tidigare system inom CASBEE som handlar om utemiljön och miljön runtomkring
den planerade stadsdelen. Något som däremot inte bedöms i CASBEE-‐UD är den
inre miljön i byggnaderna. 24
För att en stadsdel ska nå full registrering krävs att planen för projektet är
komplett. Systemet är alltså utformat för att vara ett verktyg att använda i
planeringsskedet och det är där man når full certifiering.25
Certifieringen i CASBEE erhålls med hjälp av viktningskoefficienter och de poäng
som projektet fått i de olika kategorierna. Viktningskoefficienterna finns
specificerade i CASBEES tekniska manual. Slutligen får projektet en rankning och
24 Tekniska manualen, CASBEE for Urban Development (2007). 25 Kaburagi, Shinnichi; Taisei Corporation, Japan. Email-‐intervju 2012-‐05-‐10. Se bilaga 8.
14
ett antal stjärnor beroende på vilken nivå det nått upp till. Det kan få en till sex
stjärnor beroende på poäng.26
Nytt sedan 2011 är även verktyget CASBEE-‐City, som används för att utvärdera
och bedöma städer27.
26 Tekniska manualen, CASBEE for Urban Development (2007). 27 Murakami, S., Kawakubo, S., Asami, Y., Ikaga, T., Yamaguchi, N. & Kaburagi, S. (2011).
15
4 Empiri
Nedan kommer olika begrepp att nämnas, och det är viktigt att förstå skillnaden
mellan dessa:
• Huvudkategorier – de delar som systemen i stort är uppbyggda kring
• Underkategorier – de delar som ingår i huvudkategorierna
• Huvudgrupper – de grupper som vi själva skapat för att underlätta
jämförelsen mellan underkategorierna
4.1 Huvudgrupper för jämförelse
Varje hållbarhetscertifieringssystem som studerats är uppdelat i ett antal, för
systemet, specifika huvudkategorier, som sedan brutits ned i underkategorier.
Här görs en jämförelse mellan dessa underkategorier genom en uppdelning i
egna huvudgrupper. Varje underkategori från de olika systemen har sedan
undersökts och placerats i den eller de huvudgrupper där den bäst passar in.
Detta förtydligas i bilaga 1, där kategorier och grupper sammankopplas genom
ett X (kryss). För att underlätta skrivandet av uppsatsen används hädanefter
förenklingar av de olika systemens namn:
• BREEAM istället för BREEAM Communities
• LEED istället för LEED for Neighborhood Development
• LBC istället för Living Building Challange
• Green Star istället för Green Star Communities
• DGNB istället för DGNB City Districts
• BREEAM-‐NL istället för BREEAM-‐NL Area Development
• CASBEE istället för CASBEE for Urban Development
Nedan följer en kort beskrivning av vad de olika huvudgrupperna innefattar.
Transport och framkomlighet – om hur en stadsdel ska vara planerad kring
transporter och trafik.
Energieffektivitet – om hur energianvändningen ska minskas och hur förnybara
energikällor ska utnyttjas.
Vattenhantering – om hur vattenanvändningen kan effektiviseras och hur
hantering av vatten i allmänhet ska ske.
16
Planering och design – allt om en stadsdels planering, utformning och design.
Resurser och återanvändning – om utnyttjande av resurser, val av material,
återanvändning och bevarande av mark, byggnader och material.
Föroreningar – om hur hantering ska ske av föroreningar och utsläpp.
Ekonomi – om hur ekonomin och företagande i en stadsdel ska främjas.
Natur – om att främja den natur och den biologiska mångfald som finns i
området.
Socialt och hälsa – om allt som har ett socialt värde och främjar hälsa för
invånarna i en stadsdel.
Innovation – om att uppmuntra till innovativa lösningar för hållbarhet.
Miljö och klimat – om hur hänsyn till miljö ska tas och allt som rör klimatfrågor.
Avfallshantering och underhåll – om hur hantering av avfall och underhåll i en
stadsdel ska ske.
Ledning – om hur en stadsdels ledning ska vara utformad och arbeta.
4.1.1 Transport och framkomlighet
• I denna grupp finns alla system representerade fast i olika omfattning.
• Vid jämförelse visar det sig att inom denna huvudgrupp har systemen
BREEAM, LEED och DGNB ett flertal underkategorier som ingående
förklarar arbetet med trafik och alternativa transportsätt. Olika problem
tas upp i flera kategorier.
• De resterande systemen arbetar i stället med få, övergripande kategorier
inom denna del.
• I systemet BREEAM finns ett par framträdande kategorier som inte
återfinns i några andra system och som handlar om att det ska finnas
laddningsstationer för elbilar och att det ska finnas biluthyrning för att
minska behovet av att ha en egen bil.
• Två system, BREEAM och LEED, lägger fokus på frågor rörande
parkeringar.
17
4.1.2 Energieffektivitet
• Under denna huvudgrupp har alla system underkategorier. Varje system
har en del av, eller en hel kategori som handlar om arbete med och
användning av förnybar energi.
• LBC har här en kategori och det är den enda som kräver att områdets
energi kommer från 100 % förnybar energi, jämfört med de andra, där
olika procentsatser och uppmuntran styr. BREEAM är emellertid det enda
system med en kategori om att bygga så att förnybar energi lätt kan
genomföras i framtiden.
• Ett system, BREEAM, har en tydlig kategori för mätning av energi.
• LBC och Green Star har endast en kategori var i denna grupp jämfört med
LEED som har flest, fem stycken.
4.1.3 Vattenhantering
• Alla systemen har i någon kategori en form av definition på hur de ska
hantera effektivisering av vattenanvändning.
• Green Star har en kategori som innefattar flera delar inom
miljöeffektivisering, där vattenanvändning bland annat ingår, jämfört
med de andra systemen där de har en specifik kategori för detta.
• BREEAM och LBC har i denna satsning valt att sätta specifika mål som ska
uppnås, medan LEED och BREEAM-‐NL använder sig av procentsatser i
jämförelse med nationella riktlinjer.
• LBC har två kategorier i denna grupp, båda för att till 100 % ta hand om
allt vatten, på plats.
• BREEAM, LBC och Green Star har inte, till skillnad från de andra
systemen, valt att lägga fokus på avlopp och hantering av smutsigt vatten.
• BREEAM har en kategori specifikt för översvämningar.
4.1.4 Planering och design
• Alla system har kategorier i denna huvudgrupp och alla system har även
ett flertal av sina underkategorier här.
• Systemen Green Star, DGNB och BREEAM-‐NL har kategorier för att
planera området så det kan ändras för framtiden och vara flexibelt.
18
• BREEAM lägger fokus på specifik design och utformning inom området.
• LEED fokuserar på vart hela projektet ska utföras och placering av, för
miljön, viktiga delar som byggnader och träd.
• LBC har en specifik kategori vad gäller planering av stadsdelen och tre
bredare kategorier gällande utseendet på den samma.
• BREEAM-‐NL har inga kategorier angående detaljerad design eller design
av specifika delar av området.
• CASBEE har en specifik kategori för förberedelser mot brott och
naturkatastrofer.
4.1.5 Resurser och återanvändning
• Fokus i denna huvudgrupp ligger, hos alla system utom CASBEE, på
återanvändning av mark, byggnader och material.
• Helheten i BREEAMs underkategorier fokuserar på att minska och
effektivt använda material.
• Tre kategorier hos LBC lägger här fokus på val av material.
• LEED och BREEAM-‐NL har varsin kategori med inriktning mot bevarande
av byggnader och material med kulturellt historiskt värde.
4.1.6 Föroreningar
• I denna huvudgrupp finns alla system utom Green Star representerade.
• LBC har en speciell kategori i denna grupp som är ensam om att ta upp
hur koldioxidutsläpp under uppförandet av stadsdelen ska hanteras.
• CASBEE har i denna grupp tre stycken kategorier som innefattar flera
områden av föroreningar, som påverkar från området runt omkring
stadsdelen.
• En gemensam nämnare för BREEAM, LEED, BREEAM-‐NL och CASBEE är
förekomsten av kategorier som innefattar ljusföroreningar.
• LEED har här två kategorier varav den ena innefattar minskande av
föroreningar under byggnadstiden, vilket de är ensamma om.
4.1.7 Ekonomi
• Alla system utom CASBEE finns med i denna huvudgrupp.
19
• Lokalt odlad mat eller lokala produkter är en kategori som förekommer i
alla system utom CASBEE och BREEAM. Det är även den enda
underkategorin LEED har i denna huvudgrupp.
• Systemen BREEAM, BREEAM-‐NL och Green Star har här lagt fokus på att
främja nya och lokala företag och skapa jobb utifrån själva projektet.
• LBC är ensam om att ha en kategori där jordbruk ska implementeras i
projekten.
4.1.8 Natur
• Det system som har flest kategorier i denna huvudgrupp är LEED, med
nio kategorier. Alla system har minst en underkategori här.
• Kategorier som handlar om att främja biologisk mångfald finns
representerat i BREEAM, Green Star och DGNB. De innefattar djurarter,
vattenmiljö, jordbruksmarker.
• Alla system, förutom LBC, lyfter på liknande sätt fram värdet av att bevara
den livsmiljö som finns.
• LBC har en kategori, och i den finns ett krav som handlar om att för varje
hektar mark som används i projektet, ska lika mycket mark åsidosättas
till att vara orörd mark.
• BREEAM-‐NL och CASBEE har en kategori som handlar om att göra en
inventering av egenskaper och kännetecken för området.
4.1.9 Socialt och hälsa
• Alla system har underkategorier i denna huvudgrupp.
• En kategori om att involvera invånarna i samhället och i dess
planeringsprocess finns representerad i BREEAM, Green Star, DGNB och
BREEAM-‐NL.
• LCB har flera specifika kategorier såsom att alla beboeliga utrymmen
måste ha öppningsbara fönster, att alla platser måste vara åtkomliga för
alla, vilka åtgärder som måste vidtas för en god inomhusmiljö, vilka
kemikalier och material som inte får användas i byggnationen och att
projektet inte får blockera eller minska kvaliteten på luft, solljus och
naturligt vatten.
20
• Att det ska finnas bostäder som alla ska ha råd med (Affordable houses),
finns hos BREEAM. Liknande underkategorier finns även hos LEED och
Green Star.
• Kategorier som handlar om att maten ska vara närproducerad och
därmed främja bättre hälsa, finns i LEED, DGNB och BREEAM-‐NL.
• Tillgång till hälsosamma aktiviteter är en kategori som berörs i Green
Star.
• DGNB tar upp kategorin ”Public art”, som skiljer sig från resterande
kategorier.
• Green Star, DGNB och BREEAM-‐NL tar upp säkerhet och trygghet i
samhället som en punkt.
4.1.10 Innovation
• De system som har med underkategorier om innovation är BREEAM och
LEED. De har liknande kategorier som uppmuntrar innovativa lösningar
för hållbarhet.
• LEED har två kategorier där den ena handlar om att en i projektets team
ska vara utbildad inom LEED, och den andra om att uppmuntra olika
strategier för bland annat social likställdhet och folkhälsa.
4.1.11 Miljö och klimat
• CASBEE är det system som har flest underkategorier inom denna
huvudgrupp, men alla system är representerade.
• En gemensam underkategori som finns hos LEED, Green Star, DGNB och
BREEAM-‐NL är närproducerad mat, med hänsyn till miljön. Liknande
underkategori finns hos LBC, men syftet är då mer att möjlighet till
jordbruk ska finnas.
• När det gäller klimat så har BREEAM, DGNB och CASBEE en
underkategori om att området ska ta hänsyn till rådande klimat och
eventuella klimatförändringar.
• Att i samband med planeringen främja ett bra utomhusklimat berörs i
BREEAM-‐NL och CASBEE.
21
4.1.12 Avfallshantering och underhåll
• Denna huvudgrupp finns representerad i LEED, Green Star, DGNB och
CASBEE.
• Omhändertagande och hantering av vanligt avfall är med i alla
ovanstående system.
• LEED har även med i sin kategori, att mängden avfall till deponi ska
minskas och att farligt avfall ska omhändertas.
• DGNB har en kategori som handlar om underhåll, service och rengöring.
4.1.13 Ledning
• Alla system utom CASBEE är representerade.
• BREEAM, LEED, Green Star, DGNB och BREEAM-‐NL berör frågan om
invånarnas delaktighet i samhället, i planering och beslutsfattande. För
övrigt skiljer sig de flesta kategorier åt i denna huvudgrupp.
• Green Star och DGNB har båda sju stycken underkategorier i denna
huvudgrupp.
• En speciell kategori i BREEAM är att ett paket med information om
transport, service, återvinning och energieffektivisering ska delas ut i
varje bostadsområde, för att uppmuntra till en hållbar livsstil.
• LBC har en kategori som säger att det ska finnas en dag per år då en plats
i området ska vara öppen för besökare att komma i kontakt med LBC.
• Green Star lyfter i en kategori fram att kommunen ska ha en öppen och
transparent beslutsfattandeprocess.
• BREEAM-‐NL har en kategori för att upprätthålla arbetet med en hållbar
områdesutveckling.
4.1.14 Övergripande jämförelse
• BREEAM har två tydliga huvudgrupper med flest underkategorier inom.
Det är ”transport och framkomlighet” och ”planering och design”. Inom
huvudgruppen ”avfallshantering och underhåll” finns ingen
underkategori representerad hos BREEAM. Två underkategorier är med i
flera huvudgrupper.
22
• Även LEED har flest underkategorier inom ”transport och framkomlighet”
och ”planering och design”. LEED har även ett flertal kategorier i
huvudgruppen ”natur” och är det enda system som har underkategorier i
alla huvudgrupper. LEED har endast en underkategori som är med i flera
huvudgrupper.
• Inom ”socialt och hälsa” har LBC de flesta av sina underkategorier. Annars
har de en ganska jämn fördelning av underkategorier i de övriga
huvudgrupperna, förutom i huvudgrupperna ”innovation” och
”avfallshantering och underhåll”, där de inte har några alls. LBC har fyra
underkategorier som finns under flera huvudgrupper.
• Green Star har flest underkategorier inom ”socialt och hälsa”, följt av
”ledning” och ”planering och design”. De har inga underkategorier i
”föroreningar” och ”innovation”. De har nio underkategorier som finns
inom flera huvudgrupper, varav en är representerad i hela åtta
huvudgrupper.
• Den huvudgrupp som DGNB har flest underkategorier inom är ”planering
och design”. DGNB har även ett flertal i ”socialt och hälsa” och ”ledning”.
Den enda huvudgrupp som inte finns med är ”innovation”. Sju
underkategorier har flera huvudgrupper.
• BREEAM-‐NL har precis som LBC, flest underkategorier inom ”socialt och
hälsa”. Huvudgrupperna ”innovation” och ”avfallshantering och
underhåll” finns ej med i systemet. I fem av underkategorierna finns flera
huvudgrupper med.
• CASBEE är det enda system som har flest underkategorier i ”miljö och
klimat”. De har även ett flertal i ”planering och design”. De har inte med
några underkategorier i ”ekonomi”, ”innovation” och ”ledning”, och är
därmed det enda system som bara har underkategorier i tio av de tretton
huvudgrupperna. Fyra underkategorier har flera huvudgrupper.
4.1.15 Formulering av underkategorier
Det skiljer sig en del i sättet som de olika systemen formulerar sina
underkategorier på. Nedan följer en jämförelse baserad på de tekniska manualer
och dokument som systemen är uppbyggda kring.
23
• BREEAM Communities – Här har den tekniska manualen studerats.
Underkategorierna är i detta system formulerade på ett sätt som gör att
tydliga resultat måste redovisas för att poäng ska kunna uppnås. Varje
underkategori är även väldigt specifik och innefattar endast en speciell
del. BREEAM är det system som har allra flest underkategorier av alla
system.
• LEED for Neighborhood Development – Även här har den tekniska
manualen studerats, och även LEED har krav på vad som måste uppfyllas
för att nå poängen. Men kraven är i vissa fall inte så hårda. Varje
underkategori är specifik och förklaring finns hur man uppnår målen.
• Living Building Challenge – I detta system har ett dokument studerats där
de olika huvud-‐ och underkategorierna beskrivits. LBC har, i de flesta fall,
mycket tydliga och konkreta krav på vad som måste uppnås, men inte så
många underkategorier. En del underkategorier fungerar som
uppmuntran mot kreativitet. Kraven är även relativt stränga och har
tydliga gränser. Dokumentet visar inte på olika steg som måste nås, utan
kategorierna är endast formulerade på enkla, men tydliga sätt.
• Green Star Communities – Det dokument som studerats här är ett slags
ramverk som finns eftersom Green Star ännu inte släppt versionen till
stadsdelar. Då den är klar kommer en teknisk manual att finnas, men den
är inte tillgänglig när detta skrivs. Ramverket fungerar som en guide, och
dess principer är övergripande och i vissa fall mycket breda. Många
underkategorier innefattar en mängd olika saker. Exempelvis har de en
underkategori som passar in under åtta huvudgrupper.
• DGNB City Districts – Det dokument som studerats i detta fall är endast
ett dokument där huvud-‐ och underkategorier nämns vid namn. Inga
uppgifter har funnits om kategoriernas noggrannare betydelse och bredd.
• BREEAM-‐NL Area Development – Här har den tekniska manualen
studerats. Kraven som ställs här för att uppnå vissa poäng är mycket
tydliga och noggrant beskrivna, det är enkelt att se vad som ska utföras
för att nå vissa poäng. Kraven är däremot inte alltid så hårda.
Kategorierna är ganska breda och oftast inte så specifika.
24
• CASBEE for Urban Development – Även här har den tekniska manualen
studerats. Alla underkategorier som finns i det här systemet har i sin tur
egna underkategorier som gör dem specifikare, vilket gör att de
underkategorier som studerats i jämförelsen är ganska breda och svåra
att förstå den fullständiga innebörden av. Dock är underkategorierna till
underkategorierna mycket specifika och välbeskrivna. CASBEE har även
en formel för att beräkna ett tal som är ett mått på stadsdelens prestanda,
baserat på kvaliteten på miljön och belastningen på miljön.
4.2 Sammanfattningar intervjuer
Alla intervjuer finns fullständigt utskrivna i bilagorna 2-‐8.
4.2.1 Masthusen, Malmö (BREEAM Communities)
Telefonintervju med Anna Barosen, Diligentia
I Västra hamnen i Malmö pågår arbetet med stadsdelen Masthusen, som kommer
att bli den första stadsdelen i norden att certifieras enligt BREEAM
Communities.28 Det är ett historiskt område på 10 ha som ska bli till kontor,
lägenheter, handel och service. Diligentia är de som är ansvariga för arbetet med
Mathusen, i ett nära samarbete med Malmö stad. Totalt ska 18 kvarter byggas,
varav fyra idag är bebyggda med befintliga byggnader.
Anna Barosen arbetar som projektledare för hållbarhetsfrågor och
miljöcertifiering, och det är hos henne som ansvaret med BREEAM Communities
ligger. Hon har tillsammans med två andra personer tagit initiativet att arbeta
med BREEAM Communities. År 2009 valdes BREEAM Communities genom att
marknaden scannades av och en noggrann omvärldsbevakning av andra system
gjordes. LEED for Neighborhood Development (LEED ND) övervägdes bland
andra, då det just höll på att lanseras, men de tyckte att LEED ND fokuserade
väldigt mycket på de problem som finns i USA. Exempelvis att en viktig
miljöfaktor är att arbeta med förtätning av staden och inte låta den sprida sig så
långt från kärnan. Anna berättar att de upplevde BREEAM Communities som ett
system som var mer anpassat för svenska förhållanden och den typ av stadsmiljö 28 http://masthusen.se/Hallbarhet/
25
vi har i Sverige. Dessutom anpassar sig BREEAM Communities efter nationella
lagar och normer, så att man inte behöver jämföras med andra länders lagar och
normer, utan hela tiden bara stäva efter att bli bättre. Anna berättar att arbetet
med att nå certifiering för planen är uppbyggt i tre steg. Först är det processen
med att ta fram den tekniska manualen som ska anpassas efter just det projekt
som pågår och ska certifieras.
Sedan följer andra steget som kallas OPS, där man sätter sina ambitioner inom
alla frågor och visar det för en bedömare. De är för tillfället i slutet av detta steg.
Det är arbete med en formell administrativ process, samtidigt som det pågår ett
arbete i det verkliga projektet med utredningar och konsulter. De har skickat in
alla dokument och har enligt bedömaren uppnått betyget ”excellent”. Nu ska
bara BRE godkänna det så att de kan börja på det sista steget som kallas DPS.
”Det är då man fördjupar sig i alla frågor och förankrar de i själva projektet”,
säger Anna. Efter DPS är avslutat har projektet nått full certifiering. Första
spadtaget till att börja bygga kommer att tas 29 maj 2012, så det kommer att
pågå parallellt med DPS. Att de valt en viss nivå för certifieringen blir tydligt i
alla frågor de arbetar med. Det är många frågor de antagligen inte skulle ha tänkt
på om det inte vore för BREEAM Communities.
Anna ser arbetet mer certifieringen som en investering, och det blir väldigt
många fördelar hela tiden under planeringen. Fördelar som hon ser är att fokus
sätts på de sociala frågorna, att man vill skapa en hållbar stadsdel från fler
perspektiv än endast utifrån miljöfrågor. Just nu arbetar de med en
socialantropolog, som hjälper dem med att ta fram en målgruppsanalys för
vilken typ av målgrupp området kommer att ha. Detta är en omfattande process
med workshops, undersökningar och intervjuer med potentiella hyresgäster och
arbetstagare i området. Något annat man arbetar med är ”det tredje rummet”,
som betyder att området ska kunna vara en plats för människor som varken bor
eller arbetar här. ”Det tredje rummet är väldigt intressant och det är något som
Diligentia inte skulle ha arbetat med om det inte vore för certifieringen.” berättar
Anna. En annan fråga de arbetat med är cykelvägar och cykelparkeringar. De
försöker komma på hur de ska kunna uppmuntra folk till att cykla mer. De vill att
26
det ska vara enkelt och attraktivt att ta cykeln inom området. Flera liknande
mindre frågor har tagits upp och man har fördjupat sig i dem. Den stora
skillnaden med BREEAM Communities blir att man oftare tar hjälp av experter i
olika frågor, och man arbetar med dem i ett tidigt skede då man fortfarande har
chans att påverka. ”Den stora nyckeln med BREEAM Communities är att man
inser att en fråga är viktig medan det fortfarande finns en chans att påverka den”
säger Anna.
Det finns även några nackdelar med att arbeta med certifieringen. En är att det
är en ganska komplicerad beskrivningsprocess som tar mycket tid. Men hon
förstår att det måste vara så, då de måste kunna bevisa för bedömare vilket
arbete de faktiskt gör i de olika frågorna. Att de måste samla ihop information
hela tiden och skicka, blir en ganska omständlig process och även en stor
kostnad då all tid är pengar.
Anna berättar sedan om de olika stegen för att nå certifiering. Masthusen var,
förutom pilotprojekten i England, först med att göra den första delen, den
tekniska manualen. Det är alltid svårt att vara bland de första som gör något, och
det tog dem nio månader att ta fram den. Den togs fram genom att BRE hade en
inledande workshop i Malmö, och sedan var det BRE som drev hela processen
med att ta fram den. Andra delen, OPS, tog drygt ett år. Men det kunde gått
snabbare om alla inblandade hade kunnat fokusera mer på bara detta, men alla
har haft andra projekt vid sidan av vilket gjort att det dragit ut på tiden. Anna
uppskattar att arbetet med DPS också kommer att ta ca ett år. Hon tror att dessa
tider kommer att kunna förkortas i kommande projekt, då mer erfarenhet finns.
Samtidigt tycker Anna inte att man ska ha för bråttom, då det är viktigt att alla
inblandade får tid att förstå vad det innebär med hållberhetscertifiering och vad
syftet med det verkligen är.
Anna berättar att de hinder som uppstått i samband med certifieringen har
handlat om frågor som ser olika ut för oss i Sverige gentemot för dem i England. I
Sverige beräknas många saker på annorlunda sätt än i England, och det finns
olika normer och lagar. En översättning av många normer, lagar och standarder
27
har gjorts, för att man i England ska kunna godkänna det sätt som man i Sverige
arbetar på. Vissa saker har de varit tvungna att ta bort ur manualen, då det inte
varit tillämpbart i Sverige. En sådan sak har varit att ha en kompost till varje
bostad. Det är en annorlunda kultur i hur man bygger sina hus i Sverige och
England. Höga hus med relativt små innergårdar i Sverige, gentemot lägre
flerbostadshus och radhus i England. Skulle de göra som det stod i manualen,
skulle innergårdarna inte vara annat än komposter. Så den frågan togs bort.
4.2.2 Varvsstaden, Malmö (BREEAM Communities)
Telefonintervju med Angelica Andersson, Peab
Varvsstaden är en stadsdel i Västra hamnen i Malmö och projektet är ett
samarbete mellan Malmö Stad och Peab Sverige AB. Målet är att Varvsstaden ska
bli en attraktiv stadsdel där hållbarhet och nyskapande är tydliga karaktärsdrag.
Området är 19 hektar och det är planerat för ca 1500 nya bostäder och 5000 nya
arbetsplatser, tillsammans med skola, förskolor och handel.29
Utanför det här projektet jobbar Angelica Andersson på koncernmiljö som
affärsutvecklare med energi-‐ och miljöfrågor. Hon berättar att hon tittar på vad
som händer i världen som gör att vi måste ändra oss och vad de behöver göra för
att få med sina kunder på samma spår. En av dessa saker är miljöcertifieringar.
Angelica blev en dag uppringd av Karin Månsson, VD för Varvsstaden, som ville
ha hjälp med stadsdelen. Hon ville veta hur hon skulle hantera miljöfrågor så att
hon skulle få med allting och inte missa något på vägen. Eftersom Angelica då
höll på med BREEAM så berättade hon för Karin om BREEAM Communities som
hon läst om, som ger en bra helhet i stadsdelsprojekt. Angelica har sedan dess
varit med och tagit reda på hur systemet fungerar och hur man jobbar med det
och har även varit kontaktperson mot BREEAM i England.
När vi frågar varför de valde just BREEAM Communities att arbeta med förklarar
hon att de ville ha ett system som var internationellt eftersom det är en
internationell marknad och det de jämförde med var framförallt LEED for
Neighborhood Development (LEED ND). De tyckte då att BREAAM Communities
29 Planprogram Varvsstaden (2011).
28
var mer benäget att anpassa sig till vårt klimat och vårt sätt att arbeta. Angelica
visste också redan då att det skulle komma en svensk version av BREEAM och
hon förklarar att om företag ska jobba med certifieringar mer än en gång så
måste det vara lätt att få in det i vardagen, för det är inte helt enkelt att sätta sig
och läsa och förstå en engelsk manual på 100 sidor på en gång.
Hon berättar också att när de började jobba med Varvsstaden och dess
hållbarhetscertifiering så visste de inte att projektet Masthusen också skulle
komma att certifiera sitt projekt. Dock så hade de ungefär samma anledning till
att använda ett certifieringssystem: ”Det är sådana komplexa projekt så därför
behövs någon slags struktur på frågorna, och detta är ett sätt”, säger Angelica.
För att skräddarsy den manual som projektet sen ska arbeta efter har Angelica
kontakt med BRE Consultants. Med dessa diskuterar hon, och de andra, hur de
vill ändra i manualen. Personer från BRE Consultants var också i Sverige på
workshops för att få en uppfattning som hur det är i Sverige. Det är sedan BRE
Consultants som förhandlar med BRE Global, om vad som är okej och inte att
ändra på, åt projektets vägnar, och det är inte alltid de är villiga att släppa på
vissa delar, så då kan det bli en diskussion.
Fördelarna med att arbeta med hållbarhetscertifiering, tycker Angelica, är sättet
man planerar på och även att man går in djupare på varje problem, då BREEAM
Communities är ett system där även sociala och ekonomiska faktorer tas med.
Ett problem i planeringen, som Angelica upplevt, är att då det är så många
involverade i projektet så är det svårt att hitta tider där alla kan delta och
poängen är att så många som möjligt ska vara med så tidigt som möjligt. Hon tror
dock inte att det i ett färdigt projekt, kommer att synas så mycket att det är en
certifierad stadsdel, men hoppas att den kommer upplevas lätt att vistas i, att
hitta i, att vägarna inte är så blåsiga och att stadsdelen helt enkelt är genomtänkt.
Fördelarna för de som ska vistas i Varvsstaden blir dock många, enligt Angelica.
Välplanerad kollektivtrafik, nära till den service man behöver och säkerhet i
miljön är några av de fördelar hon nämner.
De stora skillnaderna med att jobba med systemet i Sverige, i stället för i
29
England, ligger i de sociala och ekonomiska bitarna. De jobbar med dessa delar
på ett annat sätt och det visas exempelvis i det som de kallar för ”affordable
housing”. Det innebär att de jobbar med att bygga billigare hus, som ej ska se
billiga ut, för att skapa en bra blandning i områdena. Angelica förklarar att
tanken då är att de som inte är rika ändå ska kunna bo i samma stadsdel som de
med mer pengar, men på detta sätt jobbar vi inte i Sverige.
Att certifiera en hel stadsdel blir ju även ett samtalsämne och något som
uppmärksammas och eftersom detta är en tredjepartscertifiering så är det
tryggt, och det kommer ett bra resultat i slutändan.
4.2.3 Sonoma Mountain Village, USA (LEED ND)
Email-‐intervju med Geof Syphers, Syphers consulting
Sonoma Mountain Village (SOMO) är ett 81 hektar stort område i Kalifornien i
USA. Området drivs helt på solenergi och är ett av de miljövänligaste områdena i
världen. Inom området ska allt finnas inom ett kort gångavstånd från hem och
jobb.30
Projektet har i dagsläget genomfört hela steg ett i certifieringen med LEED for
Neighborhood Development (LEED ND). Systemet valdes som
certifieringssystem, trots att det endast är väldigt förberedande. Men det är ändå
ett ganska starkt varumärke och kan hjälpa till i marknadsföringen. Projektet
tros vara klart med alla steg runt år 2024, där steg 1 och 2 tar ca två-‐tre år
vardera. LEED ND är den tredje certifieringen i detta projekt och lades egentligen
till just för dess varumärke. Då detta var det 65:e projektet som certifierades
med LEED, så visste företaget en hel del om systemet och vad det kunde ge. Dock
var det det första LEED ND projektet. Det är ett verktyg som har ett
betydelsefullt informativt värde för de som är mer obekanta med ”grön design”,
men för den mer erfarna är det mer pappersarbete. Om företaget lyckas bra med
projektet så kommer certifieringen inte att märkas för de som vistas där. De
kommer bara kunna njuta av hur enkelt det blir.
30 http://www.sonomamountainvillage.com/community/index.php
30
Vad det gäller nackdelar, med att använda LEED ND, så finns det ett par delar i
systemet som tar mycket tid då det är mycket att dokumentera utan att det
förbättrar platsens design. Det finns också några delar i systemet som skulle
kunna göra projektet mindre grönt då de inte är relevanta för alla stadsdelar.
LEED ND ger heller inga poäng för att undvika något, fast det oftast är det
grönaste alternativet.
Skillnaderna som Geof ser, mellan LEED ND och de andra certifieringssystem de
använt, är att LEED kräver framsteg mot hållbarhet, medan de andra kräver att
hållbarhet uppnås. Det handlar exempelvis om skillnaden mellan effektivitet och
noll koldioxidutsläpp. Så som han ser det har inte LEED ND krav för att nå
specifika mål, de vill bara se framsteg. Detta är något företaget saknar hos LEED
ND. De tycker det är konstigt att LEED ND fokuserar mer på designprinciper än
resultat, men detta tror han kan ha att göra med att det är ett standardiserat
system och det blir då svårare att anpassa sig och bemöta olika specifika
situationer. För att ge ett exempel på vad de gjort enligt LEED ND nämner Geof
att de ändrade storleken och placeringen på en av de planerade stadsparkerna
men skriver att de andra certifieringssystemen gav mer i arbetet med en hållbar
stadsdel än vad LEED ND gjort.
Stadsdelen de planerar ska vara till för alla och främja mångfald, samt att det
finns olika typer av bostadsområden för olika situationer i livet och 30% av
bostäderna är prissatta för att alla ska ha råd. De har tagit hjälp av det lokala
samhället för att planera och utforma detta projekt.
Hans tankar om just LEED ND som ett certifieringssystem är ändå att det är en
bra introduktion till gröna planeringsprinciper men att det inte är ett
certifieringssystem med bara fördelar. Han ser att projekt som uppnår högsta
nivå i systemet ändå löper en stor risk att göra en ökning i trafik,
vattenanvändning, brottslighet och liknande. Men tillsammans med ett system
som ser till mänskligt beteende, sociala effekter och miljöresultat, kan LEED ND
vara en väldigt bra checklista för att se till att projekt inte missar något
31
grundläggande. Att använda detta system utanför USA ser de som ännu svårare,
speciellt när det gäller platsspecifika frågor. Geof tycker inte att det borde vara
huvudverktyget för att planera ett projekt.
4.2.4 Foshan Lingnan Tiandi, Kina (LEED ND)
Emailintervju med Peter Pan Yu Cheng, Shuion
Detta är ett projekt i Guangdong provinsen i Kina där nästan 64 hektar ska vara
färdigställt och certifierat enligt LEED for Neighborhood Development (LEED
ND) år 2020.31
Projektet Foshan Lingnan Tiandi har avslutat steg 2 på nivå Gold med 73 poäng.
Denna nivå är något de brukar sikta på i sina projekt, men det beror också helt
på vilket projekt det gäller. Företaget valde att certifiera detta projekt enligt
LEED ND då de i tidigare projekt också jobbat med det certifieringssystemet.
Företaget känner till systemet och använder det då det stämmer bäst in på deras
policy. De tror att fördelarna med en certifiering med LEED ND gör att deras
projekt kommer att vara framstående mot andra projekt vad gäller design och
planering. De hoppas också att certifieringen ska främja ett mer hållbart
levnadssätt och försöka kultivera de boende. De tror att när den kommersiella
utvecklingen kommit igång och de boende fått anpassa sig till miljön och
omgivningen så kommer området bli mer och mer populärt och även känt för sin
hållbarhet. Kostnader som de tror uppstår är ökade konstruktions-‐ och
byggnadskostnader samt fastighetsförvaltningskostnader. De försöker dock
locka alla typer av människor till området, både genom att bygga nya bostäder i
alla möjliga storlekar och att få dit lokala varor.
Ett sätt att arbeta på för att förbereda sig för svårigheter i certifieringen, är att
välja ut de delar som är lättare att uppnå poäng inom för just det specifika
projektet. Sedan kan de delar som utgör speciella svårigheter väljas bort eller
väljas att ta mindre poäng i. Företaget har själva delat in sitt projekt i sex stycken
steg och de tror att det kommer att ta minst tio år för hela byggnationen att bli
klar. För att nå full certifiering tror de att det kan ta ytterligare sex år.
31 http://www.shuionland.com/sol/tabid/812/Default.aspx
32
Personligen tror Peter att LEED ND har gjort så att företaget lagt mer tid på hur
de ska organisera områdets resurser från början till slut, vilket man kanske inte
gjort i andra projekt. LEED ND ger också ett värde för området som främjar
projektet. Något de är stolta över vad gäller detta projekt är de åtaganden som
gjorts när det gäller renovering och att det har bevarat många arv och historiska
hus i staden. En nackdel som de känner med systemet är dock
ansökningsdelarna, vilket de anser är väldigt tidskrävande och borde kunna
skyndas på.
4.2.5 Southeast False Creek, Kanada (LEED ND)
Email-‐intervju med Rachel Moscovich, LEED A.P, City of Vancouver
Southeast False Creek (SEFC) har sedan slutet på 1800-‐talet varit ett
industriområde. Området består av 32 ha och ska bli ett område där människor
både kan bo och arbeta och där det även finns service och handel. När området
är klart ska det finnas boende för 11 000-‐13 000 personer, med prioritet på
boende för familjer.32 SEFC arbetar med certifieringssystemet LEED for
Neighborhood Development (LEED ND).
Rachel arbetar som planerare för gröna byggnader. Hon berättar att projektet
SEFC fått betyget ”platinum” i det andra steget i certifieringssystemet LEED ND.
När de skulle börja arbetet med SEFC, var tanken först att området skulle bli en
modell för ett hållbart samhälle, och att alla byggnader skulle bli certifierade
enligt LEED. Det var ett krav från City of Vancouver Planning Department. De fick
sedan möjligheten att delta i ett pilotprojekt för LEED ND. ”Vi ville att området
skulle bli en modell för hållbarhet inte bara lokalt, utan även för resten av
världen”, skriver Rachel.
Det finns flera fördelar med certifieringssystemet LEED ND, dels att det är en
symbol för offentligt igenkännande för arbete med hållbarhet och dels att det
kan hjälpa de människor som kommer att bo i området att lära sig mer om vad
det innebär att leva i ett hållbart samhälle och vad de kan göra för att bidra. Det
ger även en känsla av stolthet för invånarna, att bo i ett samhälle som är en
32 http://vancouver.ca/commsvcs/southeast/neighbourhood/index.htm
33
förebild när det handlar om hållbarhetsfrågor. Andra fördelar för de boende kan
vara att området har mycket att erbjuda sett till rekreation, aktiviteter och bra
transportlösningar. Rachel tycker att det har varit mycket användbart att ha en
tredjepartscertifiering som utvärderat genomförandet av projektet, och hon ser
inga större nackdelar med certifieringen. Hon tycker att certifieringen var lika
enkel som en certifiering av en byggnad med LEED, och de fick dessutom bra
stöd att tolka de olika frågorna från USGBC, då projektet var ett pilotprojekt.
Rachel tror att certifieringen kommer att göra de boende mer medvetna om
hållbarhetsfrågor. Men detta projekt var inte utformat med LEED ND i åtanke
från början, så Rachel menar att det de åstadkommit hade varit detsamma
oavsett om de hade deltagit i pilotprojektet eller inte. Det är ett
certifieringssystem som, tillsammans med LEED-‐certifiering av byggnader, är
komplett. Det är ingenting hon känner att de stött på som saknas i systemet eller
borde ändras.
Området är utformat för olika åldrar, familjer, social status och fysiska förmågor.
Några bostäder såldes till marknadsvärde, några reserverades som hyresrätter
och en del subventionerades som ”affordable housing”, som innebär billigare
bostäder blandat med dyrare. De sistnämnda delades upp så att några blev för
singlar och några för familjer. Det är också designat för rullstolar.
4.2.6 CASBEE for Urban Development
Email-‐intervju med Shinnichi Kaburagi, Taisei Corporation
CASBEE for Urban Development (CASBEE-‐UD) är ett
hållbarhetscertifieringssystem som i dagsläget endast har registrerat två projekt
för certifiering, varav det ena är färdigt. Det verkar dock vara vanligt, enligt
Shinnichi Kaburagi att intressenter använder systemet själva bara för att
utvärdera projekten.
När CASBEE kom ut med detta system för stadsdelar, fanns det inga andra
sådana system. Skillnaden mellan CASBEE-‐UD och andra system är bland annat
att man räknar ut poängen genom att dela kvaliteten på miljön med
34
miljöbelastningen. De håller nu på att studera andra skillnader i innehåll mellan
CASBEE-‐UD och andra system.
Enligt användare av systemet finns det flera tidskrävande delar i systemet på
grund av beräkningar, vind-‐simulation, dynamisk trafik-‐simulation, speciell
bedömning av ljud och vibration samt energi-‐simulation. Samtidigt blir en del
avsnitt svåra då de är relaterade till expertområden och kräver en viss nivå av
kunskap. Eftersom en del kriterier bedöms enligt Japanska lagar och krav så är
det, enligt Shinnichi Kaburagi, i praktiken gjort för nationella projekt, men han
menar att det skulle vara lätt att justera för användning i andra länder. CASBEE-‐
UD är inte ett system som täcker ekonomi.
Det har just startats ett projekt för att se över hur förbättringar av CASBEE-‐UD
kan göras, då det nu är sex år sedan den första versionen kom ut. Nya idéer och
tankar som handlar om smarta stadsdelar ska realiseras.
4.2.7 BREEAM-‐NL Area Development
Email-‐intervju med Jos Schild, Royal Haskoning
Utvecklingen av BREEAM-‐NL Area Development (BREEAM-‐NL AD) startade år
2010 och i september 2011 kom den första versionen. För tillfället arbetar man
på att en ny version ska bli färdig att användas, så därför finns inga projekt ännu
registrerade i den versionen. BREEAM-‐NL AD är baserat på det brittiska
BREEAM Communities, fast mycket stora ändringar har gjorts. Jos menar att
skillnaden mellan BREEAM-‐NL AD och BREEAM Communities, är att BREEAM-‐
NL AD fokuserar mer på att samla in rätt information för att göra välbalanserade
planer och övervaka och anpassa planerna, medan BREEAM Communities
fokuserar mer på åtgärder under planeringsstadiet och mer individuella
åtgärder. Han tycker att deras system försöker att få med en mycket större del av
en stadsdel genom att dela upp arbetet med att skapa en hållbar stadsdel i tre
steg. Det första är att göra det synligt och mätbart, det andra att skapa en
medvetenhet, och det tredje att ändra det nuvarande beteendet. Det krävs att
hela samhället ändrar sig om det ska gå att skapa ett hållbart samhälle på längre
sikt. Hos BREEAM Communities ligger fokus mer på de två första stegen. Jos
35
tycker inte att man ska mäta hållbarhet i pengar, eftersom det är så många
aspekter inblandade. Själva planeringsstadiet blir inte lättare med BREEAM-‐NL
AD, utan istället mer komplicerat. Systemet kräver att både mycket tid och
pengar läggs på att göra saker noggrant och ta genomtänka beslut. Men istället
resulterar planeringsstadiet i ett mer balanserat och hållbart projekt. En nackdel
som finns med systemet är att det inte alltid finns en rimlig balans mellan de
poäng man kan få i en kategori, och den kostnad och tid som läggs ner för att få
poängen. Det som också kan vara svårt är att bevara idéen med att förändra
människors beteende. Även om de som först kommer att flytta till området är väl
medvetna om de hållbarhetsfrågor man arbetar med i området, är det inte säkert
att de frågorna finns kvar som en del av området, när bostäderna säljs för andra
eller tredje gången.
36
5 Analys
Transport och framkomlighet, energieffektivitet, vattenhantering, planering och
design, resurser och återanvändning, natur, socialt och hälsa, miljö och klimat, är
de åtta grupper där det visat sig att alla system är representerade. BREEAM, som
är det system som har flest kategorier totalt, ser man tydligt lagt störst fokus på
transport och framkomlighet, samt planering och design. I nio av tretton
huvudgrupper har BREEAM fyra stycken kategorier eller färre, men i de två
huvudgrupperna har de 15 respektive 16 kategorier, vilket tyder på distinkt
fokus på dessa. LEED är det enda systemet som har kategorier som innefattas i
samtliga huvudgrupper. De har, som BREEAM, tydligt fokus på transport och
framkomlighet, samt planering och design, men de har även flertalet kategorier
inom natur, där de också har flest kategorier av alla system. Resterande
kategorier är jämnt utspridda mellan de andra grupperna. Tabellen visar också
att LBC och Green Star är de system med minst antal kategorier totalt. Hos båda
dessa system ligger fokus på socialt och hälsa, och hos Green Star även på
ledningen. Båda dessa system saknar kategorier i två huvudgrupper, varav
innovationsfrågan är en gemensam nämnare. Även DGNB lägger sitt största
fokus på planering och design, där de klart har flest av sina kategorier. BREEAM-‐
NL har flest underkategorier inom socialt och hälsa och CASBEE har flest
underkategorier inom miljö och klimat, men även en jämn spridning på
kategorier i olika huvudgrupper. Dessa två system saknar även kategorier i
några av huvudgrupperna.
Inom huvudgruppen transport visar det sig att systemen BREEAM och LEED
båda har stort fokus med avseende på antalet underkategorier de har i dessa
huvudgrupper och deras totala antal underkategorier. Resterande system visar
dock inte på samma fokus utan har endast några underkategorier där. Studie av
huvudgruppen planering och design visar på samma sätt ett stort fokus hos
BREEAM och LEED men också för resterande system. Samtliga system visar
tydlig inriktning mot denna del genom stort antal underkategorier.
I huvudgrupperna om energi-‐ och vatteneffektivisering, som är grupper med
likadana inriktningar, visar alla systemen liknande intresse. Systemen har lagt
37
olika vikt i dessa huvudgrupper i form av antal underkategorier, men de har alla
underkategorier där och de lägger samma fokus på energifrågan som på
vatteneffektiviseringen. Huvudgruppen innovation är en del som endast två
system, BREEAM och LEED, har kategorier inom. Alla system utom LEED saknar
underkategorier i minst en huvudgrupp. Tre system saknar dock
underkategorier inom avfall och underhåll.
Kategorier som tydligt framträder i samtliga system är de som innefattar
samverkan mellan de som utvecklar en ny stadsdel och de som ska vistas där,
samt kommunens delaktighet. I de system som har denna kategorie,
innefattande kommunens delaktighet, så handlar dessa uttryckligen om att få
med alla berörda i samhället i planeringsprocessen av en ny stadsdel.
Samtliga system har minst en underkategori som innefattar tankar inom fler än
en huvudgrupp. LEED är ensam om att endast ha en sådan underkategori. (anm.
LEED har dock stort antal underkategorier) medan Green Star har flest sådana,
hela nio stycken. Green Star, som har relativt få underkategorier, har även en
underkategori som är uppdelad i hela åtta stycken huvudgrupper.
Kategorier som samtliga system tar upp är transportsystem, exakt hur
transporter ska ske och hur bra dessa system är. En stor underkategori, som
också är väldigt speciell, är också lokalt producerad mat som endast saknas i
CASBEE och BREEAM. Från studie av huvudgruppen föroreningar ser man att
fenomenet ljus-‐föroreningar är en speciell underkategori i flera av systemen.
Tydliga underkategorier finns, hos flertalet system, som pekar på betydelsen av
att återanvända antingen material, byggnader eller mark, och ibland flera
aspekter eller alla tre, som visar på att det är viktigt inom hållbarhetscertifiering.
Alla system har underkategorier som tar upp vikten av minskad
energianvändning och arbete med förnybara energikällor till stadsdelen.
BREEAM är dock här själva med att ha en underkategori som även har tankar om
arbete för att underlätta utvecklingen och ökat användande av förnybara
energikällor i framtiden. Till detta har de även en kategori som berör krav om
38
mätning av vatten-‐ och energianvändning, som är speciellt för just detta system.
BREEAM har en underkategori som behandlar att bygga billigare och mer
prisvärda bostäder i rika områden. Detta är del som endast de behandlar och
som är en väldigt specifik kategori. En sista kategori som också är specifik för
BREEAM är den som berör så kallade bilklubbar. Ett koncept som innebär att
man kan låna en bil på en speciell firma, endast när man faktiskt behöver en,
istället för att själv äga en bil.
LEED använder en kategori som beskriver hur man ska välja plats för sin
stadsdel, hur man på ett smart sätt väljer position för hela utvecklingen. Speciellt
för dem är också en underkategori som belönar utvecklingen av en stadsdel om
en LEED-‐certifierad person är delaktig i dess arbete. LEED har en specifik
underkategori som berör branta sluttningar och vikten av att inte förstöra dessa,
för miljöns skull.
LBC använder sig av två stycken specifika underkategorier för användandet av
vatten och energi. De är ensamma om att sätta krav om att all användning av
dessa ska komma från förnybara och i området närliggande källor. Ur
hälsosynpunkt har de även en kategori som sticker ut som innefattar en lista på
ämnen som ett projekt inte får bestå av, som alltså inte får användas i
utvecklingen av en ny stadsdel. Speciellt för LBC är också att de har en
underkategori som berör fokus på att utveckla delar och produkter i området
som endast är till för människors glädje och främjandet av kultur.
Green Star är ensamma om att ta med en underkategori som behandlar
möjligheten att renovera och återuppliva en redan existerande stadsdel och
samtidigt planera och bygga för framtida förbättringar och förändringar i
klimatet. Green Star saknar dock specifika underkategorier rörande
användandet av cyklar och främjandet av gångare.
En kategori som tydligt innefattar tankar och krav för underhåll och städning av
ett område, är något som sticker ut hos DGNB. De väljer också, till skillnad från
39
de andra systemen, att använda en underkategori som helt fokuserar på
möjligheter och krav för handikappanpassning av stadsdelen.
BREEAM-‐NL väljer att, istället för flera specifika kategorier rörande transport, ha
en bredare kategori innefattande hela tanken kring effektiv och miljövänlig
transport. Att använda en kategori innefattande endast krav på att minska
hälsorisker på grund av onaturliga strålningskällor är hos BREEAM-‐NL något
speciellt och som de andra systemen inte fokuserat på.
En kategori som CASBEE valt att använda, och som de är ensamma om, fokuserar
på förebyggande av brott och naturkatastrofer i helhet. Andra system väljer
istället att fokusera på någon specifik del inom detta. CASBEE är också ensamma
om att använda kategorier där påverkan från omkringliggande områden tas upp.
De tar dock inte upp frågan om lokalt producerad mat, som en del i miljön eller
ekonomin. Det visar sig också att alla system utom CASBEE väljer att lägga fokus
på återanvändning av material, mark och byggnader, något som är specifika
kategorier hos de andra systemen.
Hos systemen BREEAM, LBC, BREEAM-‐NL och CASBEE kan man i manualer och
liknande tydligt se vad som ska uppnås i varje kategori. Det finns krav som ska
uppnås och mål som måste uppnås. LEED har också krav i dess underkategorier,
men till skillnad från de andra systemen, är dessa krav mer inriktade på framsteg
och inte mål. Hos Green Star är det istället tvärtom, där finns ännu inga krav på
vad som måste uppnås utan istället uppmuntran till att uppfylla allt som tas upp
inom kategorierna. Hos alla dessa system ser man till vad som uppnåtts i varje
underkategori och poäng kan eventuellt erhållas. I systemet CASBEE räknas
poäng istället ut utifrån kvaliteten och belastningen på miljön.
Formuleringar av vad en underkategori innebär i systemen ser olika ut.
BREEAM, LEED och BREEAM-‐NL har alla korta beskrivningar om vad varje del
handlar om. Varje underkategori tar upp endast ett ämne eller en fråga och det
görs på ett väldigt specifikt sätt. Dessa beskrivningar av ämnena följs även av
förklaringar på vad som ska göras för att mål ska uppnås. CASBEE har istället en
uppdelning på bredare kategorier som sedan delas upp i två steg och blir
40
tydligare och mer specifika. LBC blandar upplägget hos de ingående
underkategorierna. De flesta är väldigt specifika med tydliga mål medan några få
är bredare underkategorier som inte har direkta krav utan riktar sig till
uppmuntran för en bättre stadsdel.
Green Star är det system som skiljer sig mest från de andra och har än så länge
inga tydliga mål i kategorierna. De har inte så många underkategorier men varje
underkategori är bred och innefattar flera delar och moment som ska tas i
hänsyn.
En kategori, som hos BREEAM är ett krav, är förebyggande åtgärder mot
översvämningar, något som inte är vanligt förekommande i Sverige och därför
kanske inte tillämpbart på samma nivå här.
På samma sätt kan man se termen ”billiga bostäder”, som innebär att det ska
finnas hus runt om i en stadsdel som är billigare så alla har råd att bo där, men
som inte ser billigare ut. På detta sätt byggs inte samhällen i Sverige.
En kategori som är vanligt förekommande i systemen är frågan om lokalt
producerad mat, där både hälsa-‐ och inkomstaspekten kommer in. Detta är en
underkategori som är mer tillämpbar i ett land som Sverige med mycket
lantbruk och boskap runt om i hela landet. Även underkategorier gällande att
involvera de människor som ska vistas i stadsdelen i planering och utformning
av den, är något som passar sättet att arbeta i Sverige och som kan tillämpas i
alla typer av projekt. I många fall passar de flesta av underkategorierna lika bra i
landet som systemen kommer från, som i Sverige. Då det handlar om
övergripande problem, och mål att arbeta mot är många underkategorier mycket
anpassningsbara.
41
6 Resultat och slutsats
Under arbetets gång har det tydligt visat sig var systemen lägger störst fokus.
Detta blir tydligt då antalet underkategorier i de olika huvudgrupperna jämförs.
Systemens största fokus ligger inom dessa fem huvudgrupper:
• Transport och framkomlighet (BREEAM och LEED)
• Planering och design (BREEAM, LEED och DGNB)
• Socialt och hälsa (LBC, Green Star och BREEAM-‐NL)
• Miljö och klimat (CASBEE)
• Ledning (Green Star)
För att tydligt se systemens fokus se Tabell 1.
LEED ND är det enda system som har underkategorier i alla huvudgrupper, som
visar på att de anser att alla delar bör tas upp i en certifiering. Detta kan också
bero på att systemet funnits i flera år jämfört med några av de andra systemen.
Åtta av de tretton huvudgrupperna finns representerade i alla
certifieringssystemen, vilket tyder på att dessa grupper alla är viktiga och bör
ingå i ett hållbarhetscertifieringssystem. De huvudgrupperna är:
• Transport och framkomlighet
• Energieffektivitet
• Vattenhantering
• Planering och design
• Resurser och återanvändning
• Natur
• Socialt och hälsa
• Miljö och klimat
Systemen har dock ett mer eller mindre tydligt fokus i huvudgrupperna. Detta
blir tydligt i de system som har ett större antal underkategorier då skillnaderna
hos dem blir större. Hos BREEAM, LEED, Green Star, DGNB och BREEAM-‐NL kan
fokus tydligt ses då någon eller några huvudgrupper representeras mer än de
andra. Hos övriga system finns en mer jämn spridning på underkategorier inom
huvudgrupperna. Skillnaderna mellan hur systemen lägger sitt fokus i
kategorierna på detta sätt, tillsammans med fler och mer specifika kategorier hos
42
vissa system, tyder på att dessa har ett mer utstuderat och beprövat system.
Detta kan dock leda till vissa allt för ingående underkategorier som riskerar en
onödigt djup och överanalyserad projektering inom vissa delar.
Då det är många system som jämförts finns ett stort antal skillnader och likheter
inom kategorierna. Det har visat sig att flera av de underkategorier som finns i
de olika systemen i många fall berör samma frågor. Det som ofta skiljer sig åt
mellan systemen är dock bredden på underkategorierna och hur specifika de är.
Det är stora skillnader på formulering av underkategorier systemen emellan.
BREEAM, LEED och DGNB har flest underkategorier och de använder sig av
tydligare formuleringar och krav på vad som ska uppnås och hur. LBC och Green
Star har lägst antal underkategorier, men LBC har flera mycket specifika
underkategorier med hårda krav, dessa är dock i regel ej så breda utan
behandlar oftast endast en detalj i projekten. Detta till skillnad från Green Star
som istället har mycket breda underkategorier som tar upp flera delar, men ännu
inga färdiga krav. CASBEE har en blandning mellan både breda och specifika
underkategorier.
Hos BREEAM, LBC, BREEAM-‐NL och CASBEE finns mycket tydliga krav på vad
som måste uppnås för att erhålla poäng i olika frågor. LEED använder kategorier
som är formulerade för att främja framsteg mot hållbarhet och kraven är inte så
hårda på att faktiskt uppnå det. Hos Green Star och DGNB är detta svårt att veta
då dokumenten som studerats ej beskriver detta.
Gällande kategorier som bättre eller sämre lämpar sig för svenska förhållanden
är det stor variation mellan systemen. Överlag så kan de flesta kategorier från
systemen tillämpas i Sverige med viss modifikation. Det finns breda kategorier
som handlar om allt från trafik och planering till energifrågor och allmän hälsa
hos alla system, som skulle kunna anpassas till Sverige. Andra mer specifika
kategorier är i stället anpassade för det land som systemet kommer från. Några
kategorier som är specifika med ändå passar bra i Sverige handlar om:
• Lokalt producerad mat
• Att involvera de framtida invånarna i planering och utformning
43
Några kategorier som inte i lämpar sig lika bra i Sverige utifrån det sätt som de
är formulerade, handlar om:
• Åtgärder mot översvämningar
• Involvera billiga bostäder i ”finare” områden
44
Tabell 1. Inom vilka huvudgrupper certifieringssystemen har underkategorier
samt var systemens fokus ligger.
TF = Transport och framkomlighet UK = Underkategorier E = Energieffektivitet V = Vattenhantering PD = Planering och design RÅ = Resurser och återanvändning F = Föroreningar EK = Ekonomi N = Natur SH = Socialt och hälsa I = Innovation MK = Miljö och klimat
BREEAM Communities LEED ND LBC
Green Star Commu-‐nities
DGNB City Districts
BREEAM-‐NL AD
CASBEE-‐UD
TF
X Många och
detaljerade UK FOKUS
X Många och
detaljerade UK FOKUS
X X X Om flera olika transportsätt
X En bred UK
X
E X X X Hårda krav
X X X X
V X X X Hårda krav
X X X X
PD
X Många och
detaljerade UK FOKUS
X Många och
detaljerade UK FOKUS
X X X Många och
detaljerade UK FOKUS
X X
RÅ
X Materialval+ återanvänd-‐ning av mark och byggnader
X X X X X X
F X X X -‐ X UK om buller
X X
EK X X X
Jordbruk viktigt
X X X -‐
N X X X X X X X
SH
X X X Många
specifika UK FOKUS
X FOKUS
X X FOKUS
X
I X X -‐ -‐ -‐ -‐ -‐
MK X X X X X X X FOKUS
AU
-‐ X -‐ X X UK om
underhåll, rengöring
-‐ X
L
X X X X Flera breda
UK FOKUS
X X -‐
45
AU = Avfallshantering och underhåll L = Ledning
7 Diskussion
Det är intressant att koppla ihop var fokus för de olika systemen ligger, med
systemens härkomst. Att CASBEE har störst fokus inom miljö och klimat kan ha
att göra med att det är extra viktigt att arbeta med i Japan. Fokus hos LEED ligger
istället på planering och design, vilket borde anses som mycket viktigt i ett land
som USA där städer ofta är väldigt stora och ett organiserat vägnät och
förbindelser till andra stadsdelar är en stor faktor till ett lyckat projekt. På
samma sätt kan man tänka och jämföra med vad som är viktigt i Sverige.
Då huvudgrupperna har olika bredd kan detta göra att det automatiskt blir fler
underkategorier i de bredare huvudgrupperna och på detta sätt blir det att fokus
hamnar på dem. Ett alternativ till detta kan vara att dela upp underkategorierna i
annorlunda huvudgrupper, där huvudgrupperna är jämnare i bredd. För att en
annorlunda uppdelning skulle kunna göras bör underkategorierna studeras mer
ingående och mer detaljerat.
Antalet underkategorier skiljer sig åt mycket mellan de olika systemen, vilket
kan göra att det blir svårare att jämföra dem. I ett system som har många och
specifika underkategorier blir det lättare att se var fokus ligger än hos ett system
med bredare. Det som även kan göra att utformningen på underkategorier skiljer
sig åt är att det dels är tekniska manualer som studerats, men även dokument
som inte är lika kompletta som tekniska manualer, vilket gör att jämförelsen blir
lite skev.
Det är även intressant att se hur de olika systemen särskiljer sig från varandra.
LBC har, jämfört med de andra systemen, varit mer originella i valet av
kategorier. Dessa är både få och mycket specifika i form av krav och utförande.
BREEAM har istället väldigt många kategorier och täcker på så sätt in stora
områden. Antagligen blir en stadsdel som utformas utifrån LBC ganska så
annorlunda mot en som utformas utifrån BREEAM.
46
Att systemen har olika hårda krav och formulerar sina kategorier på annorlunda
sätt kan ha både för-‐ och nackdelar. Har ett system mycket hårda krav, kan det
kanske leda till att systemet blir svårt att anpassa till olika typer av projekt. Är
kategorierna mer tänkta som riktlinjer istället för krav kanske stadsdelen istället
inte når upp till lika bra resultat. Allt handlar om att se vad som passar i olika
typer av projekt.
Denna studie är tänkt som en del i arbetet mot mer hållbara stadsdelar, så att
projekt som miljonprogrammet inte ska upprepas igen. Tanken är att stadsdelar
och byggnader inte bara ska hålla och tidiga renoveringar och ombyggnationer
ska undvikas, utan att det faktiskt ska försöka byggas på ett sådant sätt som till
och med främjar och förstärker miljön och en grönare framtid. För att lyckas
med detta även i Sverige är ett sådant hållbarhetscertifieringssystem som
studerats i detta arbete viktigt att utveckla även för svenska förhållanden, och
det är förhoppningsvis ett arbete som kan utvecklas utifrån resultatet i den här
rapporten.
47
8 Referenser
8.1 Artiklar och rapporter
Haapio, A (2011). Towards sustainable urban communities. Environmental
Impact Assessment Review. Volym 32, januari 2012.
Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. (2011). Bygg och teknik. Nr 2, 2011.
Murakami, S., Kawakubo, S., Asami, Y., Ikaga, T., Yamaguchi, N. & Kaburagi, S.
(2011). Development of a comprehensive city assessment tool: CASBEE-‐City.
Building Research & Information. Volym 39, Issue 3, 2011.
8.2 Elektroniska källor
Boverket (2009). Bygg-‐ och fastighetssektorns miljöpåverkan. Boverket. Juni
2009.
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2009/Bygg_och_fas
tighetssektorns_miljopaverkan.pdf (tillgänglig 2012-‐05-‐10)
Dokument om DGNB City Districts (2011). Excellence Defined. Sustainable
building with a systems approach. S.22. DGNB – German Sustainable Building
Council. September 2011.
http://issuu.com/manufaktur/docs/dgnb_excellence_defined_sustainable_buildi
ng_with_ (tillgänglig 2012-‐05-‐21)
Dokument om Green Star Communities (2012). Green Star Communities
National Framework. Green Building Council Australia. 2012.
http://www.gbca.org.au/uploads/134/2694/Green%20Star%20-‐
%20Communities%20Q%20and%20A.pdf (tillgänglig 2012-‐05-‐21)
Dokument om Living Building Challenge (2012). Living Building Challenge 2.1. A
Visionary Path to a Restorative Future. International Living Future Institute. Maj
2012. https://ilbi.org/lbc/LBC%20Documents/lbc-‐2.1 (tillgänglig 2012-‐05-‐21)
48
Frostell, B & Toller, S (2010). Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara
staden materialförsörjning. Kungliga Tekniska Högskolan. 2010.
http://www.tmr.sll.se/Global/Dokument/Verksamhet/workshop17mars/byggs
ektorn.pdf (tillgänglig 2012-‐05-‐10)
Planprogram Varvsstaden (2011). Malmö stadsbyggnadskontor. April 2011.
http://www.peab.se/Global/PEAB/Nya-‐omraden/Varvsstaden/Planprogram-‐
110415.pdf (tillgänglig 2012-‐05-‐22)
Tekniska manualen, BREEAM Communities (2011). BREEAM for Communities
Stage 2. BRE Global. mars 2011.
http://www.breeam.org/filelibrary/BREEAM%20Communities/BREEAM_
Communities_Stage_2_Version_1_280211v1.pdf (tillgänglig 2012-‐05-‐10)
Tekniska manualen, CASBEE for Urban Development (2007). Technical manual
2007 Edition. Tool-‐21. Institute for Building Environment and Energy
Conservation (IBEC). November 2007.
http://www.ibec.or.jp/CASBEE/english/download.htm (tillgänglig 2012-‐05-‐10)
Tekniska manualen, LEED for Neighborhood Development (2009). LEED 2009
for Neighborhood Development Rating System. Congress for the New Urbanism,
Natural Resources of Defense Council och U.S. Green Building Council. Uppdaterad
april 2012. http://www.usgbc.org/DisplayPage.aspx?CMSPageID=148
(tillgänglig 2012-‐05-‐10)
8.3 Internetsidor
https://ilbi.org/about/faq (tillgänglig 2012-‐05-‐10)
http://masthusen.se/Hallbarhet/ (tillgänglig 2012-‐05-‐22)
http://vancouver.ca/commsvcs/southeast/neighbourhood/index.htm
(tillgänglig 2012-‐05-‐22)
http://www.belvalgold.lu/en/dgnb-‐certification/ (tillgänglig 2012-‐05-‐21)
http://www.boverket.se/Miljo/Mal-‐for-‐miljon/ (tillgänglig 2012-‐05-‐10)
http://www.breeam.nl/breeam/breeam-‐nl_english (tillgänglig 2012-‐05-‐10)
49
http://www.breeam.org/ (tillgänglig 2012-‐05-‐10)
http://www.dgnb.de/_en/about/Portrait/index_portrait.php (tillgänglig 2012-‐
05-‐21)
http://www.gbca.org.au/green-‐star/green-‐star-‐communities/ (tillgänglig 2012-‐
05-‐10)
http://www.sgbc.se/ (tillgänglig 2012-‐05-‐10)
http://www.shuionland.com/sol/tabid/812/Default.aspx (tillgänglig 2012-‐05-‐
22)
http://www.sonomamountainvillage.com/community/index.php (tillgänglig
2012-‐05-‐22)
http://www.usgbc.org/ (tillgänglig 2012-‐05-‐10)
http://www.worldgbc.org/site2/index.php?cID=83 (tillgänglig 2012-‐05-‐10)
8.4 Personlig kommunikation
Cao, Dong; Teknisk manual, BREEAM-‐NL Area Development. Email 2012-‐04-‐27.
Lambert, Sophie; U.S. Green Building Council. Email 2012-‐05-‐02.
Pineo, Helen; BREEAM Communities Manager, England. Email 2012-‐05-‐01.
50
BILAGOR
Bilaga 1 Indelning av systemens underkategorier i de egna huvudgrupperna:
51
52
53
54
55
56
57
58
Bilaga 2 Telefonintervju med Anna Barosen, Diligentia -‐ Vad har varit din roll i projektet Masthusen? Jag är projektledare för hållbarhetsfrågor och miljöcertifiering. Ansvaret för BREEAM Communities ligger hos mig. -‐ Vem har varit initiativtagare till att miljöcertifiera hela stadsdelen? Det var jag tillsammans med två andra personer som sålde in BREEAM Communities hos Diligentia. När initiativet togs var jag konsult åt White arkitekter och jobbade sedan som projektledare i ett års tid. Jag jobbade då tillsammans med Sven Orefeldt som då var projektansvarig för Masthusen. Sedan ett drygt år tillbaka har jag istället börja jobba på Diligentia och det har nu blivit en annan som är projektansvarig för hela Masthusen. -‐ Hur kommer det sig då att du ville miljöcertifiera hela stadsdelen? Vi kom fram till det tillsammans. Förut var jag BREEAM assessor och jobbade som miljökonsult och hade jobbat tillsammans med Diligentia i andra miljöcertifieringsuppdrag. Då de började diskutera det stora utvecklingsområdet Masthusen hade, så frågade jag hur de skulle jobba med miljöfrågan här för att inte glömma bort den. Jag hade då precis hört talas om BREEAM Communities som var precis nylanserat då, och presenterade det för dem. Ingen visste riktigt vad det innebar, men vi tyckte att det lät intressant så vi gick vidare med det och undersökte mer djuplodande: vad är det? Vad skulle det innebära för oss? Vilka kostnader tror vi att det skulle generera? Skulle det bli intäkter? Vad är fördelarna? -‐ Hur valdes just BREEAM Communities? Vi skannade hela marknaden och gjorde en ganska noggrann omvärldsbevakning. LEED Neighborhood Development höll på att lanseras just då och det fanns ute ett pilotprojekt som man kunde läsa om. Det hade kunnat vara ett alternativ, men LEED-‐NDs upplägg fokuserar väldigt mycket på de problem man har i USA. Där är en miljöfaktor som är väldigt viktig för dem att inte låta staden flyta ut och sprida ut sig så mycket från kärnan, utan att jobba mer med förtätning och att få ihop staden. Vi upplevde att BREEAM Comminities var mer anpassad för den typ av stadsmiljö som vi har i Sverige. BREEAM anpassar sig också efter nationella lagar och normer, vilket vi tyckte var bra. Man ska hela tiden sträva efter att bli bättre och inte behöva jämföras med då tex amerikanska lagar och normer. Det fanns även ett system i Australien som vi hittade, men det kändes som att värdena var lite för ”mjuka” och inte lika tydliga. Det var år 2009 som vi började undersöka detta. -‐ När ni bestämt er för BREEAM Communities, valde ni redan då vilken nivå ni ville certifiera er på? Vi hade gjort en ”pre-‐assessment” utifrån den brittiska tekniska manualen och vi förstod att så kommer inte vår projektspecifika manual att se ut framöver. Vi använde ändå den som ett verktyg för att våga ta lite beslut. Vi visste inte exakt hur manualen skulle komma att ändras senare, så det var ändå på ganska vaga
59
grunder besluten togs. Vi gjorde då en uppskattning hur det skulle bli om vi ändrade på vissa typiskt brittiska frågor och uppskattade vilken betygsnivå vi då skulle kunna sträva efter. Vi gick helt på magkänsla och tog ett beslut att vi lägst skulle hamna på ”very good” men att vi hela tiden skulle sikta på ”excellent” (näst högsta kategorin). Så det var vårt mål. -‐ Har ni certifierats någonstans längs vägen eller hur långt har ni kommit med certifieringen? Man kan ju säga att det är uppbyggt i tre steg för att nå certifiering för planen. Först är processen med att ta fram ”technical manual” som anpassas efter just det här projektet. Sedan följer OPS, Outline planning stage, där man sätter sina ambitioner inom alla de här frågorna och bevisar det för en assessor. Man gör alltså en formell administrativ process, samtidigt som det pågår en massa arbete i det verkliga projektet med utredningar, konsulter och stora formella beslut. Just nu är vi i slutet av denna fas. Vi har skickat in alla dokument och har uppnått betyget ”excellent” och nu ska bara BRE godkänna det också. Det väntar vi på nu, och när det är klart då påbörjar vi DPS, Detail planning stage. Då ska vi gå vidare och verkligen fördjupa oss i alla dessa frågor och förankra det i projektet. -‐ Så man går alltså igenom flera olika stadier innan man börjar att bygga? Ja, vi ska ta första spadtaget och börja bygga nu i maj, så det kommer ju att pågå parallellt med DPS. -‐ Är nivån på certifiering som vi har valt något som påverkar på något sätt i planeringen? Ja, absolut. De frågor som BREEAM tar upp i den nivå vi valt är starkt relaterade till allt vi gör hela tiden. Det är ju inte bara att certifiera det vi redan gör, för då hade det ju inte varit någon poäng att använda det här systemet, då hade det endast varit en kostnad. Men för oss är ju det här en investering, vi gör på det här sättet och vi ser att det blir jättemånga fördelar när vi planerar hela tiden. Det är många frågor som man kanske inte hade tänkt på om vi inte hade gjort den här certifieringen. -‐ Kan du säga några fördelar med att certifiera, jämfört med att inte certifiera alls? Man tänker mer på de sociala frågorna när man bygger ett sådant här projekt, det är ju inte bara ett hus vi bygger, utan det som är intressant är att fundera på hur man bygger en hållbar stad. Det är inte bara miljöfrågan som är intressant, det är så väldigt mycket större än så. Vad man får för känsla när man rör sig i det här området och hur mixen mellan kontor, bostäder, handel, skola och service är, sätter ju prägeln på hela det här området. BREEAM Communities som verktyg hjälper oss att tänka redan nu på frågor som vi normalt sett skulle ha tänkt på långt senare, för vi hade inte förstått nu att just de frågorna är viktiga. -‐ Kan du ge något exempel på en sådan fråga? Till exempel, inom de sociala frågorna, så jobbar vi just nu med en socialantropolog. Det är något som vi inte hade gjort annars. Socialantropologen hjälper oss att ta fram en målgruppsanalys för vilken typ av målgrupp vi ser att området kommer att ha, så att vi kan profilera oss. Detta är en jätteomfattande
60
process med workshops, undersökningar och intervjuer med människor som kan tänkas flytta hit eller jobba här. Men man jobbar även med något som kanske är det mest intressanta, som kallas ”det tredje rummet”. Alltså att detta ska kunna vara en plats för människor som varken bor eller arbetar här. Just att jobba med det tredje rummet är något som är väldigt intressant och det är något som Diligentia inte hade jobbat med om det inte hade varit för den här certifieringen. En annan fråga kan vara till exempel cykelparkering. Vi har ju ett krav från staden, en cykelnorm, hur många cyklar det ska finns per lägenhet eller viss arbetsplats. Totalt sett inom hela vårt område så ska vi in med 4200 cyklar. Vad man hade kunnat göra är ju att bara göra cykelrum och plats för de här 4200 cyklarna, men det är ju inget som säger att folk kommer cykla mer för att man gör så. Men vi har nu istället dragit igång ett projekt som handlar just om cykelparkering, där man går ner djupt i den här frågan. Hur kan vi få människor som rör sig i området att tänka att de vill cykla utan att man skriver det i ansiktet på dem? Vi tänker till när det handlar om hur vi drar cykelvägarna, hur cykelparkeringarna utformas, var de placeras, hur lätt det är att ta sig från sin bostad till sin cykel, om det attraktivt att ta cykeln om man t.ex. ska åka och handla eller ta sig runt inom området. Vi har dragit igång en massa liknande delprojekt där man gör en fördjupning inom en fråga och sätter den i ett helt annat ljus och ser dessa mindre frågor som jätteviktiga. Det är inte så att vi hade fuskat bort cykelparkeringsfrågan om vi inte hade arbetat med BREEAM Communities, vi hade ändå uppfyllt normer och lagar som finns, men vi hade gjort det på ett enklare sätt. Det är alltså inget konstigt vi gör, något som ingen sett innan, utan det är mest bara att vi tar hjälp av experter som kan mycket om dessa frågor, i ett tidigt skede när vi fortfarande har möjlighet att påverka. Det är det som är den stora nyckeln med BREEAM Communities, att man inser att en fråga är viktig medan det fortfarande finns chans att göra någonting åt det. -‐ Finns det några nackdelar med att jobba med certifiering? Det är en ganska komplicerad bevisskrivningsprocess som tar mycket tid. Men ska det finnas en tredjepartscertifiering så måste vi ju kunna garantera att vi faktiskt jobbar på det här sättet. De måste ju t.ex. kunna se hur vi jobbar under cykelparkeringsfrågan. Vi kan ju inte bara säga att ”vi gör det” och så säger de ”vad bra”, utan vi måste ju bevisa t.ex. att de här workshopparna ska vi hålla och det här är protokollen från dem och dessa personer var involverade och det här är en arkitekt som har erfarenhet av den här typen av frågor. Vi måste samla ihop en massa information och sedan skicka och det är en ganska omständig process. Detta blir såklart en stor kostnad för oss. Jag har t.ex. en projektassistent som arbetar med detta nästan heltid, och det är såklart en kostnad. All tid är ju pengar. -‐ Hur kommer det märkas/synas att detta är en certifierad stadsdel jämfört med en stadsdel som inte är certifierad? Det behöver inte märkas rent visuellt om man inte särskilt jobbar med den frågan, att det ska märkas visuellt. Vi vill ju såklart att det ska kännas när man kommer in i det här området så vi försöker ju jobba mycket med den frågan med hjälp av t.ex. grönska. Hur kan vi få in gröna väggar eller gröna tak och vi kanske ska göra något annorlunda med cykelparkeringen, kanske ett cykelparkeringshus som sticker ut. Men vi skulle lika gärna kunna jobba så att
61
det ser precis ut som vanligt, men att vi har tänkt på de här frågorna. Det är så välgjort att man inte reflekterar över det. Det är inget som kommer att skrika BREEAM Communities över området. -‐ Du berättade att det finns tre delar i arbetet med certifieringen. Hur går de till och ungefär hur lång tid tar varje del? Vi var, förutom BREEAM Communities egna pilotprojekt som körts i England, först i världen att göra den första delen, technical manual. Att vara först att göra något är alltid extra omständigt. Idag är detta en lite annan process, de har gjort om lite i processen efter de erfarenheter de fick från oss, så de tider som vi har erfarenhet av kommer antagligen inte att gälla framöver. För oss tog det nio månader att ta fram technical manual, från beslut till att vi hade den i handen. Då hölls workshops på plats i Malmö. Vi hade folk från Diligentia som var med, jag var med, som jobbade på White arkitekter som konsult, Malmö stad var med inom olika förvaltningar, det var brukare och folk från närområdet, företag från närområdet. Det var en massa folk som var med under själva startskedet. Sedan tog de, BREEAM, hem frågan och började skriva på den här manualen och vi höll en kontinuerlig dialog under ytterligare några månader. Den andra delen, OPS, har tagit drygt ett år. Den hade kunnat gå snabbare men vi har haft tidsbrist intern som har gjort att det tagit så pass lång tid. Vi är totalt åtta personer, och alla har en massa andra uppgifter att göra också, både i och utanför projektet. Vi har inte alltid kunnat prioritera frågan med OPS högst, så man hade säkert kunna göra det arbetet på halva tiden. Man måste även vänta in en del konsultutredningar ibland, och överlag har det varit ett stort antal personer involverade och då tar det tid. Det tar ju tid att bara få ihop och handla upp konsulter, så ett år är ändå en rimlig sträcka. För DPS skulle jag gissa att ungefär ett år är en rimlig tid som det tar. Det kan tänkas att det kommer gå snabbare i framtida projekt, när fler projekt gjorts, men samtidigt finns inget mål med att det ska gå snabbt utan det finns en vits med att låta det ta tid för då kan det smälta in och man kan få med sig folk på ett annat sätt så att de förstår vad syftet verkligen är med det här. Det är inte bara att lösa en uppgift, utan det är viktigt att man hinner få in i sin kropp vad det innebär att faktiskt jobba på det här sättet. Det är lite filosofiskt, men jag tror att det handlar mycket om att engagemanget måste finnas där, annars blir det inte bra. Detta har varit en resa även internt. Bara för att Diligentia tog det här beslutet, vilket var ett beslut på hög nivå med företagsledningen, så var inte alla på och engagerade på en gång. Det har inte varit någon tvekan om att det ska göras, men det var ändå en del som var skeptiska till en början. Då måste man tänka till hur man ska beskriva det för olika personer med olika bakgrunder, som kanske inte har jobbat med den här typen av frågor tidigare. Vad är viktigt i den personens perspektiv? Det handlar mycket om att hantera människor på vägen och se ”när polletten trillar ner” och då kan man börja jobba på. -‐ I vilket skede och hur, gjordes manualen? BRE hade en inledande workshop i Malmö (se ovan) och sedan drev de processen för att ta fram manualen. Men denna process håller på att ändras, så nu när vi ska dra igång vårt andra BREEAM Communities projekt här i Sundbyberg fick vi veta att de precis håller på att ändrar vissa saker. Så antingen kan vi då vara med och vara ett pilotprojekt på detta nya sätt, eller så kan vi
62
vänta tills det nya sättet är färdigt någon gång i höst. Då kan vi i så fall dra igång med det nya sättet. Vi kommer i alla fall inte att fortsätta på det gamla sättet. -‐ Vad har varit speciellt lätt eller svårt med certifieringen i samband med planering, vilka hinder har uppstått? T.ex. på grund av att vi är i Sverige? Det finns en massa frågor som de inte har haft möjlighet att ha koll på, de kan t.ex. prata om hur man normalt sett hanterar dagvatten, vilka nivåer man ska klara av att hantera inom sitt område. Men i Sverige så räknar vi på ett helt annat sätt så att det går inte riktigt att få fram de värdena som de får, det blir lite som äpplen och päron. Så då får man diskutera om det är okej att vi mäter på ett annat sätt istället. Det betyder inte att vi sänker ambitionsnivån, utan det betyder bara att vi gör det på ett annat sätt. Den typen av frågor har vi haft ganska många av under resans gång, för att de kan ju inte de svenska förhållandena, så vi måste ju förklara hela tiden. Eftersom att vi är först i Sverige med att göra detta så har vi ju då varit tvungna att översätta en massa svenska normer och standarder från svenska till engelska så att de ska kunna ta ett beslut om det är ett bra sätt att räkna olika saker på. En massa sådana frågor har det varit under hela processen. -‐ Finns det något som ni har varit tvungna att ta bort i manualen för att det inte varit tillämpbart för er? Ja, men det skedde under technical manual processen, under de första nio månaderna. Då diskuterade vi saker och sätt som vi inte tyckte var rimliga och som vi ville ta bort. -‐ Något speciellt som du kommer ihåg? T.ex. att ha kompost till varje bostad. I Sverige bygger vi mer flerbostadshus, men i England har man mer en kultur att bygga radhus eller lite lägre flerbostadshus med andra typer av gårdar. Man bygger helt enkelt upp det på ett annat sätt. I Sverige har vi en rätt tät stadsstruktur med höga hus och relativt små innergårdar. Skulle vi då ha en kompost till varje lägenhet så skulle det inte bli annat än komposter på innergården. Så även om det såklart är jättebra med komposter så kanske vi löser det på något annat sätt, nu kommer vi förmodligen ha avfallskvarnar istället. Så just som de hade specificerat frågan var inte aktuellt för oss, för vi vill ha levande vackra innergårdar. Vi tror att det kommer ge området mer, än om vi skulle jobba med komposter. Så den frågan togs bort. -‐ Är det något speciellt man måste tänka på när man miljöcertifierar just för att det är i Sverige? Ja, det finns ju t.ex. en massa olika lagar som inte är samma i Storbritannien som i Sverige. För att underlätta detta har ett system som kallas A10 listan upprättats, där vi skriver ned alla normer, lagar och standarder som de har som vi vill ersätta med något svenskt. Vi får sedan översätta det dokument som vi vill skicka över till dem. Först måste vi se vad deras norm eller standard innebär och sedan se vad vi har i Sverige som vi vill ersätta den med. Sedan översätter vi den och skickar in den och talar om att på det här sättet räknar eller gör vi. Vi kan inte göra om det sätt som vi normalt sett räknar på, och den typ av anpassning är helt naturligt att man gör för ett nytt land.
63
-‐ Så det är nu i maj 2012 som ni drar igång byggandet? Ja, den 29 maj tas första spadtaget för det som kallas kvarter 11. Det som ska bli annars är totalt 18 kvarter, varav 4 är bebyggda med befintliga byggnader idag. -‐ Tror ni att ni kommer stöta på några problem som har att göra med certifieringen, under själva byggprocessen? Alla som kommer vara med och bygga är väldigt insatta i arbetet med miljöcertifieringen och de är upphandlade på de här premisserna. Hela förfrågningsunderlaget är baserat på BREEAM Communities frågor, så de är otroligt medvetna om detta. -‐ Vilka fördelar finns för de som kommer att bo eller jobba i Masthusen, med avseende på BREEAM? Det blir ju en mycket bättre produkt, dels när man tittar på miljöprestandan i husen där man tänkt på bra materialval, låga emissionsvärden, dagsljusfaktorn, termiskt klimat inne, låg energianvändning. Det finns massa positiva frågor för den som jobbar eller bor i en sådan byggnad. Sedan även när hela området har byggts upp, kommer man kunna känna den här känslan i området, vilka människor som kommer röra sig här, kan vi vara med och bidra till att skapa en ökad integration i Malmö, genom vilka verksamheter vi placerar här och hyr ut till. Detta är ju på väldigt lång sikt, men inte mindre viktigt att vi börjar jobba rätt redan från början med de frågorna också.
-‐ Om man jämför med andra ocertifierade projekt, hur ser ekonomin ut? Är det mycket dyrare att göra ett sådant här projekt? Det är ju en kostnad att göra själva certifieringsprocessen med all administration och liknande. Men själva åtgärderna som vi gör i huset, gör ju vi för att huset ska bli bättre, så det kan man räkna hem igen. Energi är en sådan tydlig sak. Gör man olika åtgärder så har man en återbetalningstid och sedan lönar det sig. Vi kommer t.ex. använda bergvärme och borra en massa hål och värma husen med det. Det kanske är en investering som man inte hade gjort annars. Sedan tror ju vi att marknadsföring är en viktig del och vi har ju den här tredjepartscertifieringen, vilket ger en väldigt förtroendeingivande aspekt när hyresgäster ska välja vart de ska placera sitt kontor eller boende. Då kan de lätt tänka att det är klart att de ska sitta i det miljöcertifierade huset i det miljöcertifierade området. Det finns ju även en massa intäkter som inte är direkt kopplade till husprojektet men som ändå kommer bli intäkter på längre sikt. -‐ Kommer hyresgästerna märka någon skillnad i pris, jämfört med andra nybyggda ocertifierade bostäder i Malmö? Förhoppningen är ju att det inte ska vara så, men att bygga nytt är ju dyrt. Men tanken är inte att det ska vara dyrare än något annat nybyggt. Vi har ju ändå en reglerad hyresmarknad så vi kan ju inte ta ut vilka hyror vi vill.
64
-‐ Tjänar en beställare på att certifiera enligt BREEAM Communities? Det beror på hur man räknar. Tittar man bara på ett projekt och kostnaden för det så skulle svaret vara nej men frågan är inte så enkel. Det finns en massa andra saker som spelar in. Vi är helt övertygade om att vi gör det, annars hade vi aldrig gjort det. Vi ägs av Scandia Liv som är ett pensionsförsäkringsbolag och våra ägare har ju krav på oss att vi ska leverera en totalavkastning, det är vårt yttersta syfte. Vi kan inte testa och kanske förlora en massa pengar utan vi måste ju gå med vinst.
-‐ Finns det någon tidsplan när hela projektet ska vara klart? Det beror på konjunkturläge, kan vara om 10 eller 15 år.
-‐ Kommer det någon från BRE och gör en slutcertifiering när allting är helt färdigt? Slutgranskningen är i slutet är DPS. Men jag tror att det är något sådant på gång, att en slutcertifiering ska göras när byggandet är klart, men jag känner inte till hur det skulle se ut i så fall. Det de slutgranskar oss på i DPS är ändå så pass långt gånget, och man visar vilka beslut man tagit. Det ska ganska mycket till då för att man inte gör det man säger att man ska göra i DPS.
-‐ Har du någon kontakt på BREEAM som vi skulle kunna få kontakta och fråga om deras syn på Masthusen? Ja, Karen Young på BRE Consultants.
65
Bilaga 3 Telefonintervju med Angelica Andersson, Peab -‐ Vad är din roll i projektet Varvsstaden? Utanför det här projektet så jobbar jag på koncernmiljö som affärsutvecklare, med framförallt energi-‐ och miljöfrågor. Jag tittar på vad som händer i världen som gör att vi måste ändra oss, och vad vi behöver göra för att våra kunder ska vara med. Till exempel vad händer med produkterna när nära noll-‐direktivet kommer och folk börjar efterfråga det? Hur ska vi ändra oss så att vi kan leverera de husen på sikt? En av de sakerna som jag tittade på när det kom var miljöcertifieringar. Då var det mer i ett perspektiv om det kunde vara något för Peab och om vi ska hålla på med det. Om vi ska hålla på med det, vilka system ska vi välja, och när kan vi välja? Jag var då med och tog fram idéerna för hur vi tänker, att vi klassar våra kommersiella fastigheter med BREEAM Commercial, och bostäderna med Miljöbyggnad. När jag höll på med det här så ringde Karin Månsson, som är VD för Varvsstaden, och ville ha hjälp med den stadsdelen. Hon frågade hur hon skulle kunna veta att hon hanterar miljöfrågorna på ett sätt som gör att hon får med sig allting, och att hon inte missar någonting. Det är ju inte så lätt att bara åka ner och hjälpa någon, för jag kan ju inte sitta där på heltid, utan det är ju hon som måste göra det här. Eftersom jag höll på med BREEAM Commercial så kom jag på att jag hade sett någonstans att det fanns något som hette BREEAM Communities. Jag gick då in och började titta mer på det, och föreslog sedan för Karin att vi skulle använda oss av det, för jag tyckte att det ger en ganska bra helhet. Det var så det började, och sedan har vi tittat på det här och jag har varit med och tagit reda på hur det funkar och tagit kontakter för hur vi ska göra det här. -‐ Har du varit inblandad i hela processen? Jag är inte inblandad i Varvsstaden egentligen, men däremot så har jag ju blivit det nu, i och med att vi tagit ett beslut om att jobba enligt BREEAM Communities. Jag har varit med på ”pre-‐assessment” tillsammans med dem nere i Malmö och jag har även varit kontaktperson mot BREEAM i England och mot vår assessor när det gäller att ta fram manualen som ska skräddarsys. Det är min stora roll just nu. När vi väl är klara med manualen så kommer nog det mesta arbetet att ske nere i Malmö, när det gäller att titta på varje fråga och lösa den. Sedan kan det ju hända att jag åker ner och hjälper dem med någonting. Sedan kommer Karin Månsson vara den som driver projektet och vi har även en extern assessor från White arkitekter nu, som hjälper oss. Hon kommer att vara assessor och jobba med Karin under hela projektet. När man driver ett BREEAM-‐projekt så är det ju assessorn som är kontakten mellan byggherren och certifieringsorganet. De är utbildade för att kunna tala om att ett visst resultat är bra eller om man måste förbättra något eller att det inte kommer att duga. -‐ Varför valdes just BREEAM Communities som certifieringssystem? Vi valde det av flera skäl. Vi tyckte att när det gäller kommersiella fastigheter, vilket inte har med Varvsstaden att göra, så ville vi ha ett system som var internationellt, eftersom att marknaden är internationell. Det vi jämförde med var framförallt LEED, och då kändes det som att BREEAM var mer benägen att
66
anpassa sig till vårt klimat och till vårt sätt att arbeta. Därför valde vi BREEAM i projektet Varvsstaden. En annan faktor som spelade in var att vi redan då visste att det kommer att bli ett svenskt BREEAM. Jag har varit med och jobbat fram den svenska adaptionen som kommer nu. Saken är den att om man ska jobba med något sådant här mer än en gång, så måste det bli lätt att få det i vardagen. Det är rätt jobbigt att gå in och läsa en manual på 100 sidor på engelska. Det är inte helt enkelt om man inte gör det dagligen. Det är lättare för mig som utsätts för det oftare, än för mina kollegor som kanske bara ska göra ett och annat projekt. -‐ Hade beslutet något att göra med projektet Masthusen, som också börjat arbeta med BREEAM Communities? Nej, inte när vi tog beslutet, för då visste vi inte om att Masthusen skulle certifiera enligt BREEAM Communities. Däremot kan man säga att Masthusen och vi hade ungefär samma anledning till varför vi ville använda ett certifieringssystem. Det är ju för att det är så komplext, man måste ha någon slags struktur på frågorna. Så det var ett sätt att få ordning och reda. När man kör ett vanligt projekt så blir det viktigt, men mindre viktigt än en stadsdel, för då är miljöfrågorna så väldigt många. -‐ Har ni valt någon nivå för certifieringen? Nej, det har vi inte. Vi har gjort en första ”pre-‐assessment”, men det gjorde vi mot den manualen som ni kan se när ni går in och letar. Den är ju inte skräddarsydd på något sätt. Dessutom håller den på att omarbetas så det kommer att bli en ny version, som vi kommer att bli pilot för, så just nu håller vi på att skräddarsy den manualen för vårt projekt. Så vi vet knappt hur den manualen ser ut för man gör om en hel del. Men de mest viktiga kriterierna blir ändå kvar, men i en annan ordning. Det kommer också till saker som är viktiga för oss i Sverige. -‐ När ni skräddarsyr manualen, är det ni i samarbete med BRE som gör det då? Ja, det fungerar så att det är BRE Global som är certifieringsorganet. De har sedan något som kallas för BRE Consultants, som sitter på samma ställe och är som en annan avdelning. Det är med dem vi diskuterar hur vi vill ändra den här manualen och de föreslår saker. De var här också, på lite workshops, för att de ville få en uppfattning om hur det är i Sverige och hur prospektet ser ut. Vi har sedan en dialog om de förändringar vi vill göra, utifrån det som BRE Global har kommit med. Sedan är det BRE Consultants som förhandlar med BRE Global åt oss. Sedan är det BRE Global som bestämmer vad de tycker är okej, och vad de inte kan släppa igenom. Buller till exempel är på väg in i manualen, det fanns inte med tidigare. -‐ När tror ni att ni kommer välja nivån för certifieringen? Det kommer vi att göra när manualen är klar. Då kommer en ny ”pre-‐assessment” att göras mot vårt projekt och då kommer vi åtminstone bestämma en nivå som vi ska sikta på att nå. Så det är inget som är bestämt idag, men vi har koll på en del saker som vi vet att vi kommer ta poäng inom, t.ex. markföroreningar. Vi vet att vi har en massa förorenad mark som vi kommer att arbeta med.
67
-‐ Tror du att nivån som ni sedan väljer kommer att påverka mycket i planeringen? Jag tror för det första, bara att vi gör de här ”pre-‐assessment”, alltså att man sätter sig ner och tittar på de här frågorna så tidigt, kommer att påverka vår planering och vad vi gör. För att ju snabbare du får klart för dig allt som man ska tänka på, desto snabbare börjar du ju att lösa de problemen. Om du lägger upp problemen bredvid varandra istället för att stapla de i ett stuprör, så är chansen mycket större att du kan lösa dem. Det tror jag är något vi kommer att vinna på. För när man följer vår svenska planprocess, även om den är bra och tar upp det mesta, så händer det ibland att en del saker kommer in lite för sent. I vissa fall så påverkar det andra saker och då kan man plötsligt inte göra vissa saker så bra som man har tänkt, för att några saker kom för sent. I den meningen tror jag att det här kommer att hjälpa oss. -‐ Vad är fördelarna med att certifiera en stadsdel enligt BREEAM Communities, om man jämför med att inte certifiera alls? En av dem är ju detta med sättet man planerar och går igenom för att tänka på allt i rätt tid, som vi pratade om tidigare. En annan är att man går in bredare och tittar, BREEAM är ju mer en hållbarhetscertifiering där man även tittar på sociala och ekonomiska faktorer. T.ex. när man har de här workshoparna, så var vi ute och intervjuade människor som bor i området i närheten. När man har ett plansamråd så är det ju demokratiskt och alla får komma som det angår, men oftast är det så att de som kommer är de som inte vill ha det som ska föreslås. De som vill protesterna mot något. Då får man ju veta det och det är bra, men man får sällan veta vad folk tycker är bra och vad de verkligen vill ha. När man istället går ut och intervjuar folk om hur det är att bo i det här området, vad som är problemen, vad som är bra och så vidare, då får vi veta mycket mer. Saker som är positiva och saker som de kanske vill ha, men som ingen har frågat om. Detta sätt, med intervjuer, är något som skiljer sig mot det normala. Sedan tar man med sig kommunen i lite bredare diskussioner än vad man normalt gör, så det känns som att det är ett ganska bra sätt. -‐ Vilka eventuella nackdelar kan du se med att certifiera en stadsdel enligt BREEAM Communities, jämfört med att inte certifiera alls? Det finns säkert en del nackdelar, och en kommer kanske att vara att det trots allt inte är så väldigt anpassat till svenska förhållanden. Det är även en lång process, och det är första gången som vi gör detta. Vi har en inlärningskurva som gör att vi kommer att tycka att mycket i början är jobbigt och omständigt, det är jobbigt med språket och att förstå vad de menar ibland och det tar lång tid. Det kommer säkerligen att ta lite mer tid i början, vilket gör att folk kommer att tycka att det inte är något bra. Men sedan kommer man antagligen över en puckel, då man plötsligt börjar se nyttan. För plötsligt har man gjort några utredningar som man egentligen inte hade tänkt göra, men som kommer att ge något i handen som gör att man inser en del bra och viktiga saker. Det är väldigt svårt att idag säga vad som är nackdelarna. -‐ Tror du att ni kommer att kunna dra nytta av det ni gör i det här projektet i kommande projekt?
68
Ja, absolut. Jag tror att bara det att BRE håller på att lära sig Sverige är något som kommer göra det enklare. För i originalet så hänvisar de ju till det som är lagkrav i England, och hur det fungerar där. Detta måste ju vi ersätta, och ibland fungerar det bra, att det finns någon snarlik organisation, men ibland är det väldigt olika. Så då är det bra att de lär sig. -‐ Vad tror du att skillnaden mellan den här stadsdelen, och andra ocertifierade stadsdelar, kommer att bli? Kommer det synas eller märkas att den är certifierad? Jag tror inte att det kommer märkas så speciellt tydligt, men jag hoppas att de människor som kommer bo och arbeta där när vi är klara kommer att uppleva att det är en trivsam stadsdel. Att det kommer bli en stadsdel som är lätt att vara i. T.ex. att det är lätt att hitta, att vägarna inte är så blåsiga, att hållplatserna är på rätt ställen, att mycket är smidigt helt enkelt. Även att den service man behöver finns på plats, att stadsdelen är genomtänkt. Det ska finnas tillräckligt mycket grönska så att man ska må bra, det ska inte bullra för mycket utan det har man tagit hand om. Jag hoppas och tror att det är mer en känsla folk ska få, för det är då det blir riktigt bra. När det är lätt att leva hållbart och göra rätt, då blir det bra. -‐ Hur har processen med miljöcertifieringen gått till för eran del hittills? Med den nya versionen så gör man det här i tre faser. Det är först ett utredningsskede, och där har vi fusk-‐börjat lite även om vi inte har manualen klar än. När vi börjar se vad vi har kan vi ändå börja rikta in och göra utredningarna på ett sådant sätt att vi kan verifiera dem. Men vi har bara smugit igång där lite försiktigt. Så under fas 1 gör man alla de här utredningarna. Fas 2 kan jämföras med det gamla OPS, Outline planning stage och fas 3 är då man spikar detaljplanerna. Så det tar ett par år ungefär att ta sig igenom, och det är så här som vi pratar om att det ska gå till ungefär. -‐ När tror ni att eran första fas är färdig? Jag skulle tro inom ett par år, men vi kommer antagligen att certifiera några stycken detaljplaner i taget, för det här är ett väldigt stort område. Men det kan nog variera från fall till fall eftersom man alltid skräddarsyr beroende på hur det ser ut och vad man ska göra. Det finns ju även olika storlekar på stadsdelar att certifiera, och vi har ju den högsta klassen då vi har 19 hektar. Så det är svårt att säga en tid när det är ett så stort område. Det är 2000 bostäder och 5000 kontor och lite skolor och parkeringshus och affärer. -‐ När du sa att du trodde det skulle kunna ta 2 år, menade du då alla tre faser? Jag tror att på ett par år så har vi kanske tagit alla tre stegen i en del av projektet. Men jag tror inte vi kommer att vara klara med hela projektet. -‐ Har det uppstått några hinder i planeringen med certifieringen? Vårt största hinder är att alla som är involverade är så upptagna, så det är svårt att hitta en tid att kunna boka ihop alla. Poängen är att så många som möjligt ska vara med så tidigt som möjligt. Men det är inte så lätt att få ihop kalendrarna och få folk att hinna komma samtidigt. Det är vårt största bekymmer just nu.
69
-‐ Vad behöver man tänka speciellt på med miljöcertifieringen då vi är i Sverige istället för Storbritannien? De stora skillnaderna ligger på de sociala och ekonomiska bitarna, speciellt de sociala. Mest för att vi inte är vana att jobba med dem. När de hänvisar till sina exempel från Storbritannien så blir det ju lite annorlunda, eftersom de har ett annat sätt att skriva. Ett exempel på detta är det som kallas för ”Affordable housing”. För att det ska vara hållbart så är det bra om det inte bara är rika eller fattiga i ett område, utan en blandning. Så detta är ett sätt som man använder, då man bygger billiga bostäder men som ändå inte ska synas att de är billiga, och blandar in dem i bebyggelsen. Tanken är alltså att de som inte har råd med dyrare bostäder ändå ska kunna bo i samma stadsdel. Något liknande finns ju inte i Sverige, så det vi istället försöker göra är att se till att det bor t.ex. både unga och gamla och familjer. Vi ska bygga bostäder för alla. Däremot så tror jag inte att vi kan bygga så billigt som de gör. I Sverige fungerar det ju så att när vi bygger nytt och folk flyttar dit, så släpper de som flyttar dit sina äldre, billigare bostäder, eftersom att andrahandsmarknaden oftast är billigare. -‐ När ni måste göra dessa olika ändringar i manualen, tycker BREEAM oftast att det fungerar? Inte alltid, de vill ju inte släppa det här med att de vill ha in mer än ett segment, men däremot så finns ju inte ”Affordable housing” i Sverige så det är ju inget att tjafsa om. Så då släpper de just det, men det släpper inte det hela. -‐ Vad tror du det kommer att finnas för fördelar för de som kommer att bo eller arbeta i Varvsstaden, med avseende på BREEAM Communities? Jag tror att finnas mycket fördelar, just detta med att någon har tänkt igenom allt så noga. Allt från att kollektivtrafiken är välplanerad ihop med resten, att det är nära till den service man behöver, till att man har en säkerhet och trygghet i att både bostäder och kontor är miljöklassade. Dessutom finns det sociala faktorer som gör att man får en lite bättre helhet. Risken att man tappar bort något viktigt i planeringen är nästan helt borta, jämfört med ett annat ocertifierat projekt. Sedan kan man väl göra det mer eller mindre bra, men risken att det blir mycket med allt och man glömmer bort något är ändå mindre här. För alla är ju människor och ibland går det fort och det blir fel, men här är det svårare för det är någon som säger till och undrar hur det går med vissa saker. Så jag tror definitivt att det kommer att bli bättre för de som kommer att bo där och jag tror även att då det är miljöklassade hus, så minskar förhoppningsvis också risken för t.ex. försäkringsskador och liknande. Ju bättre husen är desto bättre är det ju. Det måste vi ju tro, annars vore det ju ingen vits att göra det här. -‐ Hur ser ekonomin ut i ett sådant här projekt, om man jämför med andra ocertifierade projekt? Det kostar ju en del att certifiera, bara att ha en assessor som jobbar åt oss under flera år kostar mycket. Men jag tror ändå, utan att veta, att det här inte kommer att bli någon kostnad. Detta beroende på hur duktiga vi är att sedan använda oss av det här verktyget och komma på bra lösningar när vi har alla problemställningarna framför näsan. Det är definitivt en initial kostnad, men jag tror att man får en bättre produkt och att man kan välja bättre totallösningar och ta hem pengarna där. Det är lite som det med att om du projekterar ordentligt så
70
blir produktionen mycket billigare. Man gör rätt från början. Det är ju samma tänk med det här. När det gäller kontorsbyggnader som certifierar sig så är de 0-‐3% dyrare att certifiera, och det är ju inga stora kostnader. I ett vanligt projekt är det allt för ofta som vi har kostnader efter garantibesiktningen, saker har gått fel, och har man riktigt otur så kan det bli mycket pengar. De kostnaderna tror jag kommer att bli mindre i ett sådant här projekt. Men det är svårt med alla kostnader. -‐ Tror du att beställaren kommer att tjäna på att certifiera en stadsdel enligt BREEAM Communities? Vi äger ju den här marken själva och är beställare, så vi tror ju det, annars skulle vi inte göra det. Vi tror att vi kommer att få igen det. Även att när man pratar om den här stadsdelen och får veta att vi håller på att certifiera, så är ju det väldigt positivt, för då blir ju det en ”talker”. Det är ju också en trygg ”talker” jämfört med mycket annat, att vi blir kollade och att det blir som vi säger i och med att vi har en tredjepartscertifiering. Man vill ju leverera också, inte bara att det pratas. Men vi tror absolut på det här, så det är därför vi vill prova och se. Så nu testar vi här, och så får vi se om vi går vidare. Vi träffades nyligen, gänget runt Karin som håller på att bygga fram det här. Det var väldigt kul och vi hade mycket diskussioner runt hur vi ska nyttja det här och göra det bästa av det, genom att använda BREEAM. Det är både jobbigt och roligt samtidigt att prova nya saker. -‐ Har ni någon tidplan på när allt kommer att vara klart? Inte just nu. Det beror dels väldigt mycket på oss, hur mycket vi kan arbeta fram, och dels på staden. Det är därför det är så viktigt att jobba ihop med dem, och det gör vi ju nu med BREEAM, men det gäller ju att de hinner med också. Nu ska vi t.ex. ta fram en kvalitetsplan, som är en del utav området som man alltid ska ha när man ska göra ett planprogram. Då ska ju vi försöka jobba in BREEAM i den och se till att det hänger ihop och kolla av att man får med det som är viktigt enligt BREEAM, i programmet. Då är kommunen med och hjälper till med detta, eftersom det är deras kvalitetsprogram. Så då beror mycket på hur fort de kan titta på olika saker och anta dem. Så oftast är det inte vi som styr. En planprocess kan bli överklagad i programskedet och då står vi där och väntar och stampar. Men vi jobbar ju på, och håller på och utvecklar stadsdelen redan fast vi bara är i början av BREEAM. Hade vi vetat om det tidigare så hade det varit bra, men det gjorde vi ju inte. Men vi är ganska tidigt ute ändå, så det är inte någon fara på så sätt. Men ju tidigare desto bättre. -‐ Har ni någon kontakt på BREEAM i Storbritannien som vi skulle kunna ställa lite frågor till om Varvsstaden? Det finns en tjej som heter Kiros, eller så kan du prata med Karen Young som är hennes chef. Det kanske är bättre. Ni kan fråga om de kan tänka sig att svara på några frågor. Hon är chef på BRE consultants, de som hjälper oss. Prata med henne, det är nog det smartaste. -‐ Du nämnde tidigare att ni hade en assessor, som var mellanhand mellan er och BREEAM, som var från White arkitekter. Vad heter hon? Lovisa Kihlborg heter hon och sitter i Stockholm.
71
Bilaga 4 Email-‐intervju med Geof Syphers, Syphers consulting -‐ In what stage are you right now, in the progress with the certification? We have completed Stage 1 certification through LEED ND.
-‐ Why did you choose to certify? Despite the fact that LEED is a very introductory standard for environmental sustainability, it has a fairly strong brand recognition and may prove helpful in marketing.
-‐ When you decided to certify SOMO, why and how did you choose LEED ND? LEED ND was our third certification after One Planet Communities and the EPA Energy Partners. We decided to add LEED ND certification in case it was needed for its brand recognition in marketing.
-‐ Before you started the work with the certification, what were your (your company and others involved) expectations about the benefits with the LEED ND, for those planning the project, for the residents to be, for those who’ll manage the houses/community and people in general spending time in the community? This was the 65th LEED project, of any type, for our chief sustainability officer, so there was fairly deep knowledge about what LEED would and what it wouldn’t provide. No surprises. It is a tool that has a useful educational value for teams that are unfamiliar with green design, but is primarily a paperwork exercise for everyone else. If we are successful, then the residents of the site will not notice that the project is LEED ND certified. They (hopefully) will enjoy how easy it is to live without a car in a suburban location… Something that is very unusual in the U.S.
-‐ Now when you have completed part of the full certification, what benefits do you see? Some minor press about progress, like news stories in papers and television, but we know that the primary benefits will come at the time of home sales.
-‐ Are there any disadvantages with using LEED ND? There are about 7 or 8 credits which take enormous amounts of time to document without improving the site design (e.g., Walkable Streets). There are always a few credits which, if following precisely, would make the project much LESS green because they are not relevant to the site (e.g., Steep Slopes – our site had all topsoil removed and stockpiled before we purchase it, so this credit would have prevented the restoration of the site’s soil). This situation requires many hours and months of credit interpretation request work (a formal process through the LEED program) to get approval for doing what we already know is right. Finally, LEED does not give credit for avoiding something, even though that is usually the greenest option.
72
-‐ Did you meet any obstacles while you were working with the certification? See above.
-‐ When do you think you will reach full certification? Approximately 2014 for Stage 2 and 2024 for Stage 3
-‐ How long time was it, and will be, for the different stages? See above. There is very little difference between stage 1 and 2. This distinction was made by the USGBC because of their interest in having a higher degree of certainty in the design due to legal entitlements at stage 2. We now have entitlements and will submit stage 2 sometime in the next few years. Stage 1 took two years to complete, mainly because of the current site design work.
-‐ What do you think will be the biggest differences between SOMO and a community without certification? Very little changed because of LEED ND. I can’t think of a difference.
-‐ What benefits will be for those who will live in the community, compared to a community without certification? Can’t think of anything. Maybe a sense of pride because of the LEED brand value.
-‐ Is there any money to be saved, using this system, for those building the communities, managing the communities and those who’ll live there? Has that been a factor or taken into consideration, to aim for people to save money (long-‐term or short-‐term)? No, at least not because of the certification itself. Obviously, a project that was originally conceived as a sprawl development that changed to something more compact and walkable because of LEED could make the case that there are significant economic benefits. The economic benefits associated with compact development arise in three ways: (a) reduced living costs for residents from lower transportation and utility costs, (b) increased and more consistent property tax revenue from a higher value and more stable property, and (c) far lower costs of providing municipal services such as fire, police, street maintenance, street lighting and so on. However, this project was always conceived as compact, walkable, 100% solar powered, zero increase in water, built with local materials, etc., etc. So LEED had very little influence on the outcome in this case.
-‐ What are the differences between LEED ND and the One Planet Communities program? LEED ND requires progress toward sustainability, while OPC requires achievement of sustainability. It’s the difference between efficiency and zero carbon; the difference between mixed-‐-‐-‐use neighborhoods and a zero-‐-‐-‐driving lifestyle; the difference between avoidance of habitat destruction and habitat construction. I don’t think the USGBC would phrase their goal in this way, but that is how I see it. LEED ND aims to improve a development, while OPC requires a one-‐planet ecological footprint as measured by operating conditions.
73
-‐ What specific things have you done according to LEED ND and to the OPC program? To comply with LEED ND, we altered the size and location of one of the planned urban parks. To comply with OPC, we agreed to power the site exclusively with on-‐site renewable energy, cause no increase in drinking water usage or sewer production, start a small business incubator on site, launch a community event center, design a network of community gardens, establish a town square with events and daily farmer’s market, build a bicycle/pedestrian network so that all streets are low-‐speed and safe for cycling, and many, many, many more changes.
-‐ Which system contributed the most in the planning process to create a great community? OPC.
-‐ Is there anything you’re missing in the LEED ND system? Yes. Why is there no requirement for achieving specific outcomes? It seems odd that LEED ND is focused on design principles (e.g., block density) rather than on outcomes (e.g., vehicles miles traveled). But perhaps such things are only possible in a program that is NOT standardized, so that it can adapt and respond to specific situations. That may be true.
-‐ Is the community developed to attract different kinds of people, according to economic conditions, cultural differences and urbanization? Yes. The Simpson Diversity Index is 94%; there are 20+ distinct types of neighborhoods; 30% of the units are priced to be affordable; we engaged a very wide segment of the local community to help plan and design the project.
-‐ In case you hadn’t been working with OPC or other certification systems, would LEED ND have had a bigger impact on the project? Yes, I suspect that would have been true.
-‐ What are your overall thoughts about LEED ND as a certification system? I think it is an excellent introduction to green planning principles. I don’t think it goes nearly far enough to qualify as a “net benefit” however. Projects that achieve LEED ND Platinum are still very likely to cause a net increase in traffic, water use, crime, deforestation, etc. However, when combined with programs that consider human behavior, social impacts and environmental outcomes, the LEED ND program is a very useful checklist to make sure projects do not miss something basic.
-‐ What would you say about using LEED ND outside of the US? Do you see any particular difficulties? I foresee a magnification of the same difficulties we experience in the U.S. around location-‐specific issues. LEED ND cannot provide the essential planning element of a project. In one town, that might be an elementary school. In another town it might be a food market in a central square. It could be a water treatment project in Dhaka or a worker-‐owned factory in Guangzhou. As a result, LEED-‐ND will always be a second-‐tier driver of the site plan—it cannot (or at least should not) be the main tool for planning a project. If people can see it this way, then it
74
should be helpful in most wealthy parts of the world. I say “wealthy” because I suspect that the principles it uses are not sufficient for addressing walkability, service locations and other basics in areas where the majority of people cannot afford fuel-‐based transit.
75
Bilaga 5 Email-‐intervju med Peter Pan Yu Chenq, Shuion -‐ In what stage are you right now, in the progress with the certification? We have passed all data examination and wait for the announcement of pre-‐certificaiton of LEED ND –GOLD from USGBC. We have been awarded LEED ND Gold for Stage 2 Certification with the highest score for any LEED ND project, for our project. 73 points awarded. -‐ Why did you choose to certify Foshan LingnanTiandi? We also apply LEED certification in other projects, such as Chongqing, Hangzhou. -‐ When you decided to certify Foshan LingnanTiandi, why and how did you choose LEED ND? This is mostly relative to the Shuion Land Policy, we aim to achieve the sustainable development in most of our project. We got to execute it from the beginning of the project and the masterplan is the premier stage. We usually start our application once our masterplan design is finalized and the real project is being initiated. -‐ Before you started the work with the certification, what were your (your company and others involved) expectations about the benefits with the LEED ND, for those planning the project, for the residents to be, for those who’ll manage the houses/community and people in general spending time in the community? For our company, we try to make our project more distinguished from other projects in terms of planning and design. We also hope to promote a more sustainable living style and try to cultivate them. -‐ Now when you have completed part of the full certification, what benefits do you see? Temporarily we have not seen any significant benefits from it because I think it is just because the project is just completed 10% development of total GFA, and it needs time for commercial development and residents to adapt the environment. But I believe that our development will become more and more popular and famous for its unique way of sustainable development. -‐ Are there any disadvantages with using LEED ND? Mostly for the increase of construction cost and property management cost. -‐ Did you meet any obstacles while you were working with the certification? Yes, we did, but depend on the score you want to attain, we will give up in a tactic when face some obstacles. If you want to apply for the gold which mean we got to award at least 65 score (for example), we will select some items easily to fulfill and give up those difficult. Or if it hard to achieve 65, maybe we will lower the grade for application and largely depends on the project viability.
76
-‐ How long time was it for the different stages? We divide the whole projects into six stages, and it might need 10 years for construction. Now we are heading to the stage 2. Nearly completed the stage 2, we just define different stages by ourself. I think LEED just has a requirement that we can apply for the formal certification after completing 70%(please check whether i am correct) of the whole development. -‐ When do you think you will reach full certification? Personally I do not know, might be at least 6 years later. -‐ What do you think will be the biggest differences between Foshan Lingnan Tiandi and a community without certification? Personally I think LEED have made us pay more attention to the way of how to organize the community recourse from the initial design and construction stages which will lead the way of how the residents live in the later stages. I think LEED is more likely a tool to help developers to achieve their social ambition if they have. Of course, LEED has a value for promotion or advertisement for project marketing. -‐ What benefits will be for those who will live in the community, compared to a community without certification? We don't have such questionnaires for the residents until now. -‐ Are there any parts of the project that are particularly successful or that you are especially proud of? Something that stands out in the project? It is a large scale project for city regeneration, especially including many heritages and historical houses. I mean it is more likely a physical regeneration, we build different size of new house or apartments for sold, i think it is just like a new community.
-‐ Is there any money to be saved, using this system, for those building the communities, managing the communities and those who’ll live there? Has that been a factor or taken into consideration, to aim for people to save money (long-‐term or short-‐term)? We don't have such questionnaires for the residents until now.
-‐ Is there anything you’re missing in the LEED-‐ND system? I think they need to speed up the application program, I feel it is really time consuming.
-‐ Did you aim for a certain level of certification or did you just end up on a level? We usually aim to apply for the LEED GOLD, or LEED-‐CS Platinum, however, this largely rely on the project base. In this case, LEED ND Gold.
-‐ Is the community developed to attract different kinds of people, according to economic conditions, cultural differences and urbanization? Yes, we aim to build different size of new house or apartments for sold, such as
77
90m2, 45m2, 150m2, 300m2, etc. and also encourage different type of tenants for doing business, such as local artists, local goods, etc.
78
Bilaga 6 Email-‐intervju med Rachel Moscovich, LEED A.P, City of Vancouver -‐ How far along in the certification LEED ND is this project? The project achieved Stage II LEED ND Platinum certification. The project is not yet completely built out. Once it is complete it will be eligible for Stage III certification.
-‐ Why did you choose to certify False Creek? The intent according to the Official Development Plan, developed by the City of Vancouver Planning Department (ODP) was for the neighbourhood to be a “model sustainable community”. The ODP required that all the buildings be LEED certified. It followed that we had the opportunity to participate in the USGBC LEED-‐ND pilot, and we wanted the neighbourhood to be an example not only locally, but to the rest of the world.
-‐ When you decided to certify False Creek, why and how did you choose LEED ND? See #2 above. -‐ When starting to work with the certification, did you decide at which level you wanted to certify or did it come as you went along? The consultant group and the City both upon reviewing the list of LEED credits determined that the project would achieve Gold … following further investigation it became clear that the project could be eligible to achieve Platinum – that became the goal of the consultant team.
-‐ Before you started the work with the certification, what were your (your company and others involved) expectations about the benefits with the LEED ND, for those planning the project, for the residents to be, for those who’ll manage the houses/community and people in general spending time in the community? For those involved in planning, design and construction this was expected to be a public recognition and endorsement of the successes of leadership in sustainable design and planning. For those who would later live, work or spend time in the neighbourhood it was expected that the certification would help educate about sustainability and what it means to live in a sustainable community, and also instill a sense of pride in the neighbourhood for being a recognized leader.
-‐ Now when you have been working with this project for a while, what benefits do you see? You can see that the public realm is being used and enjoyed by the community and those who pass by. It’s already a hub for recreation and sustainable transportation and community events.
-‐ Are there any disadvantages with using LEED ND? No, it was a worthwhile exercise. It was useful to have a third party evaluate the success of the plan and its execution.
79
-‐ Have you met any obstacles while you were working with the certification? Nothing major. It was as “straightforward” as a LEED building certification process, and because it was a pilot, the team received added support from USGBC in interpreting the credits.
-‐ How long did the different stages take, and when were they finished? I don’t have this information at the moment. Please request if needed.
-‐ What do you think will be the biggest differences between False Creek and a community without certification? The certification brought added awareness among industry and the public about SEFC’s sustainability features. However, the neighbourhood was not designed with LEED ND in mind, so its achievement would have been the same regardless of whether we participated in the LEED ND pilot. We only did stage 2 certification because that’s what stage of development we were at. Other future communities may use LEED ND as a tool to guide the conceptualization or design stage.
-‐ What benefits will be for those who will live in the community, compared to a community without certification? The impetus to learn more about what the City’s vision for a sustainable community is. Recognition that at the time that the project was built it was recognized as being among the best in terms of achieving a vision of sustainability.
-‐ Is there any money to be saved, using this system, for those building the communities, managing the communities and those who’ll live there? Has that been a factor or taken into consideration, to aim for people to save money (long-‐term or short-‐term)? Certain things about the project will allow those who live in the community to save money: the fact that it is a complete community with amenities within walking distance will save time and money. The energy bills may be lower. The units were sold with or without parking stalls in order to save money for people who do not own cars. This was taken into consideration, it is a part of economic sustainability.
-‐ Is there anything you’re missing in the LEED ND system? No. In conjunction with the building certifications, the two LEED tools were very comprehensive.
-‐ Is the community developed to attract different kinds of people, according to economic conditions, cultural differences and urbanization? Yes. Different ages, different family groupings, different socio-‐economic status, different physical abilities. There are different unit sizes to accommodate singles, couples and families. Some of the units were sold at market value, some were reserved as rental units, some were subsidized (affordable) housing. One of the
80
subsidized housing projects was specifically for seniors, one for families. Accessible design throughout to accommodate wheelchairs and different sizes (ages) and physical abilities.
81
Bilaga 7 Email-‐intervju med Shinnichi Kaburagi, Taisei Corporation
-‐ What is the background to the development of the certification system CASBEE-‐UD? The “Development of countermeasures against global warming and the heat island effect through urban renaissance projects” was adopted by the Urban Renaissance Headquarters on 10th December 2004. It was called for “Environmental rating of urban renewal projects,” creating direct demand for the development of a tool applicable to the assessment of expansive urban planning projects. Research to adapt CASBEE for urban scale assessment was stepped up, leading to the development of this new tool, CASBEE for Urban Development, and it was announced on July 2006. -‐ In total, how many projects has been certified or registered to be certified, in regards of CASBEE-‐UD? Is there a list of these projects? It is a pity to say that only two projects have been registered to be certified and one of them has been finally certified for CASBEE-‐UD. It seems, however, usual that professionals such as planners and urban designers may use this evaluation system in-‐house to assess urban scale projects. -‐ What are the differences between CASBEE-‐UD and other certification systems for communities? As for evaluating the environmental performance of communities, there were no systems other than CASBEE-‐UD when it was announced in 2006. As you know, many other systems have been developed recently. The differences in principle, as compared with them, are that CASBEE sets the urban scale hypothetical boundary to evaluate qualities and loads, and that CASBEE generates the environmental efficiency using the division of the environmental quality (Q) by the environmental load (L). We are now under investigation about more detailed differences of contents between CASBEE and other systems for communities. -‐ When using CASBEE-‐UD, what are the expected benefits for the residents to-‐be, for those managing the houses and for people in general spending time in the community? We are sure that the evaluation gives people objectiveness of how good the community is, which gives incentives for improving it mutually by sharing the values to the residents, developers and visitors. -‐ In what way does the work with CASBEE-‐UD make the planning stages easier? By the assessment in the stage of planning projects, the balance of variety of values regarding natural environment, social services proposed through infrastructure and community contributions, will be addressed adequately and objectively.
82
-‐ What parts of CASBEE-‐UD makes planning more difficult or time-‐consuming? According to hearing of the users, there are several time-‐consuming parts to input, such as Q1.1.1, Q1.1.2, Q1.1.3 due to the complicity of calculation, Q1.5.2 and LR1.5.1 due to requiring the wind simulation, Q2.3.1 due to requiring the dynamic traffic simulation, LR1.1.1 due to the complicity of calculation, LR1.4.1, LR1.4.2 due to requiring the assessment about noise and vibration, LR2.6.2, LR2.6.3 due to requiring energy simulation. Another difficulty is that the evaluation of communities be related to many expert fields and require a certain level of knowledge in them. -‐ Could you name one or more disadvantages with using this certification system? Same as the answer on No.6, some parts of the system are very time-‐consuming. -‐ Could there be any obstacles using the end product for those in the community? I don’t think there are any obstacles. -‐ Is this system meant to be used just in Japan or is it meant to be customized? Because the scoring criteria for some assessment items refer to regulations in Japan, the system is basically designed for domestic use. It would be, however, easily adjustable for use in other countries. -‐ Would it be complicated to use the system in another country? Would much need to be changed? Same as the above. -‐ When another country wants to work with CASBEE-‐UD, what part would you play in their work? Difficult to answer due it depends. -‐ What communities aren’t suitable for CASBEE-‐UD? I can’t imagine unsuitable communities for CASBEE. Any communities have their own characteristics, though one, who has low qualities inside the community and a lot of negative environmental impacts on the outside, will be scored as very low in CASBEE-‐UD, which is a matter of course. -‐ Is there any money to be saved, using this system, for those building the communities, managing the communities and those who’ll live there? Sharing the evaluation of CASBEE-‐UD among people and players of communities may result in good effects on vitalizing them, I believe. So it may lead to cost-‐effectiveness to build the community. -‐ Has that been a factor or taken into consideration, to aim for people to save money (long-‐term or short-‐term)? Basically CASBEE does not cover evaluation of economics. It is outside of the concern, even if realization of CASBEE might have some impacts on economics.
83
-‐ To test the system has there been or are there any pilot projects? Which ones? Could you see the manual of CASBEE-‐UD? It shows 5 case studies, which are assessed as examples embodying highly active environmental consideration. Therefore you must note that this is a concentration of relatively high ratings. -‐ Could you describe the overall way to certify a community using CASBEE-‐UD? Difficult to answer due it depends. -‐ What are the main categories in the system? What is it mostly focused on? You can see importance of each evaluation item, seeing the weight in score sheet on 24 – 25 pages in the manual. Please see also 2.7 Weighting coefficients on 15 page. -‐ Is there anything you have seen working with the system that is going to be changed in the future? Something that hasn’t worked out as planned? We have just started to discuss how to improve CASBEE-‐UD, 6 years after the first-‐issue makes some changes on value judgment and has new ideas on realizing good communities such as “a smart community”.
84
Bilaga 8 Email-‐intervju med Jos Schild, Royal Haskoning
-‐ How long has the system BREEAM Gebieden existed? The current version (1.0) is officially in use from September 2011. We started with the development of this system 1,5 year earlier. -‐ What is the background to the development of the BREEAM Gebieden? The basis for this scheme is the British BREEAM Communities. But we altered it seriously. BREEAM Comm. is mainly focused on measures during the planning stage. BREEAM Gebied is more focused on gathering information, making well balanced plans and monitor and adapt the plans. We have still discussion about the phases for the system (only concept and execution/building phase or also the application phase). -‐ In total, how many projects has been certified or are registered to be certified, in regards of BREEAM Gebieden? In case there are many, is there a list of these projects? At the moment no projects are registered or certified. Registering will start when version 2.0 is finished and accorded by the BRE. -‐ What are the differences between BREEAM Gebieden and other systems that are used to certify communities? See the answer at question 2. BREEAM Gebieden is focused on achieving the right and necessary information and use this information for well thought actions/concepts/plans etc., more than applying individual measures. -‐ When using BREEAM Gebieden, what are the expected benefits for the residents to-‐be, for those managing the houses and for people in general spending time in the community? The benefits are summarized in the well-‐known Triple P: People, Planet and Profit. In my opinion the use of BREEAM-‐Gebieden delivers the next benefits: • there are the common benefits like; safer, cleaner, brighter, cheaper (energy, water) -‐> but I don’t like it to convert sustainable measures to Euro’s (is money the only thing that matters in life?);
• explicit apply of sustainable measures (instead of implicit apply or no measures);
• the pressure to think about sustainable measures and to make a decision (you must make a visible and measurable choice about safety, renewable energy etc.);
• this developing process will provide a sustainable red line through the project;
• in fact a sustainable neighborhood is not just a summary of individual sustainable measures, it’s a neighborhood with sustainable genes;
• a sustainable neighborhood will change from a fragmented puzzle with individual users to a community with collective interests, benefits and a better, more livable neighborhood;
85
• when developing, building and using a sustainable neighborhood, you’re not only changing the neighborhood, but you’re also changing the society, behavior, vision and mind of people -‐> that’s the necessary process; we must act different (not like we did in the past) to face the challenges of the future. In my opinion this is the third phase in sustainable developing (the first is: make it visible and measurable, the second is: create consciousness, the third is: changing behavior).
• We will find more benefits when we are working with it (like; raising image, faster selling of houses, lower health and safety costs etc.). This summary is not complete.
-‐ In what way does the work with BREEAM Gebieden make the planning stages easier? In fact the planning stages become more complicated because the BREEAM system obligates the developer to investigate more time/money and take more explicit decisions. The other side is that this makes the planning stage more valuable and results in a more balanced and more sustainable development. The objective of this certification system is not to make it easier, but to make it more sustainable. -‐ What parts of BREEAM Gebieden make planning more difficult or time-‐consuming? The first category is Synergie. This category demands a well-‐balanced inventory of the neighborhood and an explicit vision in which way the neighborhood will be developed. In the other credits about spatial development also more time is needed for inventory and making decisions. When these activities weren’t planned, it will take more time with higher costs. -‐ Could you name one or more disadvantages with using this system, or working with it? Not specific for this system. The general comments on systems like this are that there isn’t always a balance between achieving points for a credit and the costs/time that has to be invested to achieve these points. The systems are based on summarizing credits and a developer will start with the easiest points. The second is that the system must stimulate to be more sustainable than usual and more than by legislation is enforced. The problem is that credits can go ‘over the top’ and this will result in unreachable credits (information unavailable, calculations not executable, technical solutions not available etc.). -‐ Could there be any obstacles using the end product for those in the community? That’s a difficult one. Part of the system is (the third step -‐> see answer 5) the intent to change the behavior in the neighborhood and in fact to change the society. I’m afraid this intention will fade away when a home is sold two or three times. The second or third generation in a home isn’t aware or will not comply to the sustainability issues in the neighborhood (car washing, collection of waste, energy consumption, renewable energy, city farming etc.). So it’s important to sustain the sustainability and to keep it dynamic instead of static.
86
-‐ Why did you make your own system, instead of using the existing BREEAM Communities? BREEAM Communities is mostly focused on the planning stage, we take the whole living stage of the neighborhood. BREEAM C is more focused on the first and second step (see answer 5), we’re also focusing on the third step; the change of behavior and the society. BREEAM C is more focused on visible solutions and we are more focused on building a strong base (inventory, analyzing, EIA etc.) and making good plans and decisions. -‐ What has been changed from the system BREEAM Communities? I don’t exactly know. There’s an overlap with the previous answers. -‐ Is this system meant to be used just in the Netherlands or is it meant to be customized? Certification is only possible in The Netherlands. But the system can be used everywhere. I used the principles several times for projects in Belgium (where still no version of BREEAM is written). -‐ What communities aren’t suitable for BREEAM Gebieden? BREEAM Gebieden is suitable for industrial locations, city centers, green fields and the zone between city and greenfields. The system is not suitable for infrastructural projects and development of nature. -‐ To test the system, has there been or are there any pilot-‐projects? Which ones? In case of, have there been any changes in the system after these projects? What kind of changes? How will the changes be noticeable in future projects? The first version of the system is the so-‐called Beta-‐version. For this version several pilots (on real locations) were carried out. You can find several on the website (http://www.breeam.nl/gebied/downloads_gebied -‐> fact sheets). On the basis of this pilots and the comments from the clienst/experts a list with ‘changes to be made’ is drawn up. The second step was to invite experts from the field to join one or more ‘working groups’ to apply this comments and rewrite the credits. Each working groups was responsible for one category and one extra working group for the balance/layout of the handbook. The result was a 0.95-‐version. For this version a carried out 1 pre-‐assessment (pilot) and this resulted in a few changes. After that version 1.0 was finished. And at the moment we’re studying the comments from the BRE and several experts to write version 2.0. -‐ Is there any money to be saved, using this system, for those building the communities, managing the communities and those who’ll live there? Has that been a factor or taken into consideration, to aim for people to save money (long-‐term or short-‐term)? There are no references to answer this question. See also the answer on question 5.
87
-‐ Is it common that BREEAM Gebieden is used as the main system in a new community, or just as a complement? What I see, BREEAM Gebieden will be the standard for sustainable neighborhood development. For buildings BREEAM New Construction is (by far) the leading system and I believe BREEAM Gebieden will be this for neighborhood development. There are several commercial systems in The Netherlands, but they are not as complete and well balanced as BREEAM. The image of BREEAM and the DGBC is strong and becoming stronger very fast. BREEAM is the standard for Europe and large companies, investors users etc. will use this common standard. It’s all about image and exposure! Beside that we are working on the position of this system in The Netherlands by asking commitment from important parties for this system (government of large cities/counties, main developers, etc.).
