Embed Size (px)
Citation preview
1
Hälsa på NobelForska om goda matvanor och hälsa
2
Copyright: Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), Örebro universitet, Örebro 2011
Nobelmuseet, Stockholm 2011 ISBN: 978-91-7668-789-5
Idé, text, innehåll och layout: NCFF och Nobelmuseet Foto: NCFF (sida 6, 7, 10, 12, 13, 14, 16, 18, 19, 21, 22, 24, 25, 27), Orasis – copyright Nobelstiftelsen (sida 5),
copyright Nobelstiftelsen (sida 8, 9, 11, 16, 18, 20, 22, 24, 26, 30), Olivia & Elin Blomgren (sida 15), Matton Images (sida 21, 23), Alfaskolan, Solna (sida 26), Kvistbergsskolan, Torsby (sida 27),
Elin Skogmo, Virginska skolan, Örebro (sida 27) Grafisk produktion: Tammerman/Koubek
Tryck: Tetab Tryckeri AB, 2011
3
Kan man leva på bara godis?
Varför blir jag så trött
på eftermiddagslektionerna?
Vad händer om jag blundar och lyssnar på någon som äter ett äpple?
Varför smakar
köttbullarna i skolan annorlunda
än de vi äter hemma?
Vem var egentligen den där Alfred Nobel?
Hälsa på NobelForska om goda matvanor och hälsa
I vilka ämnen kan man få Nobelpris?
4
Innehåll sida
Upplevelsebaserat lärande 6
Om Alfred Nobel 8
Fysik 10
Kemi 16
Fysiologi eller medicin 20
Litteratur 22
Fred 24
Vardag och fest 26
Länklista 28
Kort till övningar 29
Om NCFF och Nobelmuseet 30
Beställning av materialet 32
5
Framtidsvision Tänk dig en mörk decemberdag. Ute faller snön och vinden från norr är kall. Men i skolans matsal är det ljust, varmt och dukat till fest. Precis som på Nobelbanketten i Blå hallen i Stockholm, ska skolan fira kreativa personer.
Tidigare under dagen har skolan haft en prisutdelning. De bäs-ta idéerna om hur man kan utveckla skolan mot mer hälsosamma och lustfyllda matvanor har fått pris. Tänk så många bra idéer som eleverna har kommit med!
Under hösten har skolan arbetat med frågor om mat och hälsa. Eleverna har själva fått ställa frågor, och tillsammans med lärare och fritidspedagoger försökt komma fram till svar. Kreativiteten har flödat fram genom experiment, skrivövningar och diskus-sioner!
Förhoppningsvis så fortsätter eleverna att tänka, klura, upptäcka, finna svar och lära sig något nytt. Kanske blir det i framtiden någon av dem som kommer att befinna sig på Stock-holms konserthusscen den 10 december – redo att ta emot pris för sina idéer. Vem vet? Allt är möjligt!
Tanken med materialet Vår idé med materialet är att stimulera lärandet om hälsa och goda matvanor ur olika kunskapsperspektiv och inom olika vetenskaper och ämnesområden. Materialet är tänkt för årskurs 4–6 och kan användas inom flera av grundskolans ämnen – svenska, samhällsvetenskap, hem- och konsumentkunskap, bild och naturorienterande ämnen.
Tanken är att eleverna själva ska söka kunskap och komma med egna förslag på hur man genom nya matvanor kan påverka sin hälsa. En del av övningarna kan med fördel göras inom fritids-hemsverksamheten.
Varför mat och Alfred Nobel? Alla människor behöver ju äta flera gånger om dagen, och alla har en egen relation till mat och ätande. Ämnet är konkret och vardagsnära men samtidigt komplext och mångfacetterat. Att lära sig genom att använda alla sina sinnen i undervisningen gör det lättare att ta till sig kunskapen, att minnas och att se samman-hang. Det upplevelsebaserade lärandet ökar inlärningsförmågan.
Vi vill också sprida kunskap om Alfred Nobel och Nobelpri-set. I över 100 år har Nobelpriset hyllat nytänkande och idérika vetenskapsmän, författare och fredskämpar. Prisen är en inspire-rande ingång till ämnen som fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred.
Genom att koppla ihop den livsviktiga maten med betydelsen av nya idéer hoppas vi sätta igång en kreativ process som in- spirerar eleverna till goda matvanor och god hälsa, både nu och i framtiden.
NCFF, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdomwww.ncff.nu
Nobelmuseet www.nobelmuseet.se
6
Jag lär mig effektivt om jag …… först får vara med om och själv uppleva med hela kroppen och med många sinnen … blir känslomässigt berörd och engagerad av upplevelserna … reflekterar över och ger uttryck för det jag upplevt … sedan får hjälp att bearbeta tankar om det jag upplevt så att jag får nya kunskaper … och slutligen får testa mina nya kunskaper
Stimulera upptäckarlusten!Barn och ungdomar kan själva komma med lösningar när det gäller deras egen hälsa och matvanor. För att sätta igång kreativiteten och upptäckarlusten, har vi skapat ett material som ökar kunskapen, väcker nyfikenheten och inspirerar till nya tankar. Uppmuntra gärna alla bra idéer genom att dela ut pris till de elever som lämnar de bästa idéerna! Att avrunda temat med en riktigt trevlig fest är förstås en festlig och kul avslutning.
I materialet hittar du tips på hur ni kan arbeta i skolan och fritidshemmet. Lektionsförslagen och uppgifterna är tänka att fungera som igångsättare, inspiration, ett sätt att tänka i nya banor och hjälpa dig som pedagog i din planering. Genom att fundera på en rad frågor får eleverna klura och göra egna undersökningar för att få fram svar som de sedan kan presen-tera inför klassen. Lektionsidéerna blir en övning i att tänka i nya banor, men tränar också elevernas förmåga att skriftligt och muntligt presentera egna tankar och idéer.
Upplevelsebaserat lärandeVi minns 50 procent av det vi läser men 80 procent av det vi gör och upplever.
”Jag misslyckades inte 1 000 gånger. Glödlampan uppfanns i 1 001 steg.” Thomas Alva Edison
7
Ur den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11):• Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.• Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.• Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. • Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.• Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.
år, dvs. dubbelt så mycket som genomsnittet för övriga EU-medborgare. Vi dricker dessutom 90 liter läsk per år och person. Uppskattningsvis 30 000–50 000 barn är så feta att de riskerar att dö i förtid av diabetes, cancer och hjärtinfarkt. En orsak är de äter sötsaker och dricker läsk.
Undersökningar visar att barn föredrar livsmedel som är söta och mjuka och väljer bort sådant som är surt, beskt och hårt. Väljer man mat efter dessa kriterier blir urvalet lätt ensidigt och man går miste om många smak-upplevelser. Men det skulle inte behöva vara så. Men hur ändrar man en vana? Hur får vi barn och ungdomar att göra mer hälsosamma val? Kanske är det dags att vi frågar barnen själva. Låt eleverna bli kluriga detektiver, forskande vetenskapsmän och kreativa upptäckare i hälsodjungeln. Låt barnen få söka svaren!
Må bra i skolan och på fritids För att orka ta till sig nya kunskaper i skolan är det viktigt att elevens grundläggande behov som sömn, fysisk aktivitet och mat är tillgodosedda. En självklarhet skulle man kunna tycka – men tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. En utvilad kropp och knopp har själv- klart mycket lättare att hänga med på lektionerna, men dagens lockelser från tv och dator gör att många barn och ungdomar får för lite sömn. Stillasittandet är ett stort hälsoproblem och daglig fysisk aktivitet är viktigt för alla, stora som små. Forskning visar att fysisk akti-vitet påverkar inlärning positivt.
Det här materialet handlar om maten. Mat och hälsa är ett ständigt aktuellt ämne och diskuteras livligt i medierna ur olika infallsvinklar. De flesta i Sverige är i dag medvetna om att man mår bra av att man äter bra. Men varför är det så svårt att äta bra mat? Svenskarna äter t.ex. mest godis i världen: 17 kg per person och
8
Alfred Nobel – vem var han egentligen?
Alfred Nobel (1833–1896) är känd över hela världen. Han uppfann många
saker. En av hans mest kända uppfinningar är dynamiten. Men han var också en duktig affärsman som byggde upp ett stort internationellt företag kring
sina uppfinningar.
När Alfred var liten ville han bli författare, men sedan änd-rade han sig och blev uppfinnare. Alfreds pappa Immanuel var också uppfinnare, så man kan säga att han gick i sin pappas fotspår.
Alfred var också något av en världsmedborgare. Han föd-des i Stockholm, men levde större delen av sitt liv utomlands. Han talade fem språk (svenska, ryska, engelska, tyska och franska), och var ofta på resande fot.
Jakten på ett säkert sprängämne Tillsammans med sin pappa Immanuel började Alfred på allvar att experimentera med det nya sprängämnet nitroglycerin. Målet var att skapa ett sprängmedel som både var effektivt och säkert att hantera, något som efterfrågades i gruvorna och för järnvägsbyggandet i Europa. Genom att blanda nitroglycerin med kiselgur fick Alfred fram en degliknande massa som han kallade för dynamit.
Företag över hela världenAlfred Nobel fortsatte att utveckla nya sprängmedel. Samtidigt ägnade han mycket tid åt att bygga upp en stor industri kring sina uppfinningar. Mot slutet av Alfred Nobels liv fanns ett hundratal fabriker med direkt eller indirekt koppling till de bolag han grundat. Att sköta om företag krävde mycket re-sande och brevskrivande.
Alfred Nobels andra uppfinningarAlfred hade många idéer inom flera andra områden som han arbetade med, framför allt under den sista tiden av sitt liv. Han utvecklade konstsilke, byggde världens första aluminium-båt och var med och tog fram den så kallade Svea-velocipe-den, den första cykeln med flera växlar.
Den sista viljanMot slutet av sitt liv flyttade Alfred Nobel till San Remo i Italien, och det var där han dog den 10 december 1896. Hans uppfinningar hade gjorde honom oerhört rik. Men vad skulle han göra med sina pengar? Han hade ingen fru och inga barn. Kanske fick Alfred Nobel sin allra bästa idé i slutet av sitt liv – att skapa ett pris för att belöna personer som bidragit till ”mänsklighetens största nytta”. Nobelpriset blev Alfred Nobels sista bidrag till eftervärlden.
Alfred Nobel
9
Den stora dagen Prisutdelning och NobelbankettenFör Nobelpristagarna är den 10 december den stora dagen. Det är då de får ta emot sina medaljer och diplom på en högtidlig fest. Fredspriset delas ut i Oslo, medan de övriga delas ut i Stockholm. Allt är planerat in i minsta detalj. När världens finaste pris delas ut får ingenting gå fel!
NobeldagenDen 10 december är Alfred Nobels dödsdag. I Sverige kallas dagen för Nobeldagen. Till minne av Alfred Nobel tar Nobelpristagarna emot sina Nobelpris på just den dagen. Så har det varit ända sedan de första prisen delades ut 1901. Festligheterna i Stockholm och Oslo uppmärksammas världen över.
PrisceremoninI Stockholm delas Nobelpriset i fysik, kemi, fysiologi eller medicin samt litteratur ut. Sedan 1969 delar man även ut Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Utdelningen av dessa priser sker under en högtidlig ceremoni i Stockolms konserthus. Alla pristagare och deras familjer finns på plats. Pristagarna får ta emot sina medaljer och diplom av den svenske kungen. I Oslo, där priset i fred delas ut, äger prisutdelning-en rum i Oslo rådhus. Inför bland annat den norska kungafamiljen hyllas fredspris- tagaren genom tal och musikuppträdanden.
Den stora finalen – NobelbankettenEfter prisutdelningen i Stockholm hålls en stor bankett på kvällen – självaste Nobel-banketten, som brukar kallas för festernas fest och består av middag och dans. Mer om denna fest kan du läsa lite längre fram.
”Om jag har tusen idéer
om året och bara en blir
bra
så är jag nöjd.”
Alfred NobelVisste du att …... man inte kan komma till Nobelbanketten i vilka kläder som
helst. För männen är det frack som gäller, medan kvinnorna ska ha
aftonklänning eller balklänning. En frack är en manlig högtidsdräkt
där rocken har lång skört. Till fracken hör även vit frackskjorta,
vit rosett och väst. För kvinnorna måste klänningen gå ända ner
till golvet.
10
Fysik Fysik handlar om att förstå hur materia och olika krafter beter sig, och om hur det kan användas. Ljus, ljud och elek-tricitet är exempel på vad fysik kan handla om. Syn, hör-sel och känsel är fysiska sinnen. Genom att förstå att fysik också finns med som en viktig del när vi äter blir det lättare att ta till sig ämnet.
SynSynen är vårt mest dominerande sinne och står för 80 procent av våra sinnesupplevelser. Med hjälp av synen kan vi redan på avstånd se att den gröna bananen ännu inte är mogen att ätas. Men kan man lita på synen? Ögat kan bli lurat av t.ex. tillsatta färgämnen i maten. Synen skapar förväntningar och ju mer imponerad man blir av det man ser desto högre blir förväntningarna. Men vi vill inte bli lurade! Smak och lukt ska motsvara våra förväntningar från synintrycket. Presentationen av en maträtt är viktig för måltidsupplevelsen. En måltid på en ren duk eller väl avtorkat bord är mycket mer tilltalande än att behöva sitta och äta bland matrester och spill.
Tänk på att ta reda på om det finns allergier eller andra matrestriktioner hos
eleverna innan du gör smaktester.
KänselKänselsinnet spelar stor roll när vi upplever maten och livsmedel. Samma produkt kan smaka olika vid olika temperaturer och samma produkt kan smaka olika beroende på hur den tillreds. Vi påverkas av hur maten känns i mun-nen när vi äter. En del små barn har t.ex. svårt för att äta hårda livsmedel på grund av att de är vana att bara äta mjuka. Men det går att träna upp, så att de uppskattar många olika sorters konsistenser. Genom vår känsel kan vi också känna med handen om en avokado är mogen.
HörselLjud uppstår när vi lagar mat (kniven hackar, det fräser av smöret i stekpannan och bubblar om det kokande vattnet) och när vi äter hör vi ljuden från oss själva när vi tuggar och dricker. Hörseln ger oss information om maten har rätt konsistens, t.ex. om knäckebrödet inte knastrar när vi äter det så har det antagligen blivit gammalt och mjukt. Maträtternas namn skapar också förväntningar. Bara genom att beskriva en maträtt kan det börja vattnas i munnen på oss liksom prasslet av en go-dispåse kan göra oss sugna på godis. Men ljuden runt omkring oss när vi äter påverkar oss också. Det kan vara stolar som skrapar, diskmaskiner som går för fullt eller glas som klirrar. Det kallas för störande ljud.
11
ÖgatAllvar Gullstrand var en svensk ögonläkare och uppfinnare. 1911 fick han Nobelpriset i medicin för att han tog reda på hur ögat fungerar. Han uppfann också nya glasögon och mikroskop.
ÖratRobert Bárány från Österrike fick Nobelpriset i medicin 1914 för att han tog reda på hur örat är uppbyggt och hur balanssinnet fungerar.
NerverNervsystemet är som ett slags nätverk i kroppen. Det består av 100 miljarder celler som genom sina långa trådar har kontakt med varandra. När dina sinnen arbetar skickas signaler till och från hjär-nan genom dessa trådar. Santiago Ramón y Cajal från Spanien var en av de första som kom på hur man kunde titta på nervcellerna i mikro-skop och se hur de var uppbyggda. Han fick Nobelpriset i medicin 1906.
Matkultur i Sverige:Det svenska smörgåsbordet är känt över hela världen och där förekommer många av de traditionella svenska rätterna som sill, gravad lax, köttbullar och knäckebröd. Det man räknar som svensk husmanskost är ärtsoppa och pannkakor, stekt fläsk med löksås, falu-korv och kålpudding. Sveriges matkultur har såklart influerats av många andra länder. Nu är rätter som spagetti och köttfärssås, pizza och tacos en del av den svenska matkulturen och kanske vad man kan kalla den nya husmanskosten.
Matkulturen i Österrike: Österrike ligger mitt i Europa och matkulturen är starkt påverkad av de åtta grannländerna. Typisk österrikisk mat är wienerschnitzel, gulasch (köttgryta eller soppa), knödel (söt jäst-klimp som bakas eller kokas) och många olika sorters korvar. Det finns gott om sockerbagare i Österrike – apfelstrudel och sachertårta är några av deras mest kända bakverk.
Matkulturen i Spanien:Den spanska matkulturen präglas av färska råvaror som vitlök, paprika, tomater, oliver och citrusfrukter. Saffran är en vanlig krydda och återfinns i rätten paella (ris, grönsaker, kyckling och skaldjur). Oftast serveras det i Spanien olika smårätter, tapas, som består av t.ex. grönsaker, kött, vilt, fisk, ägg och ris.
12
Lektionsförslag!
2. FruktsalladMat skapar förväntningar. Hur känns det när maten inte lever upp till dina förväntningar?Det här behöver ni:• frukt, t.ex. äpple, banan, apelsin och vindruvor• salt• skålar eller uppläggningsfat • skedar och tallrikar för provsmakningGör så här:1. Gör två till innehållet lika fruktsallader. Förbered utan att eleverna är med.2. Den ena ska presenteras så fult som möjligt, dvs. mosa ihop frukterna och bären. Bananerna och äppelskivorna får gärna ligga framme så att de blir brunfärgade.3. Den andra fruktsalladen ska vara vackert upplagd, utan brunfärgad frukt, men denna sallad är också (utan eleverna vetskap) kraftigt saltad.
4. Be nu eleverna först beskriva de två frukt- salladernas utseende, färg och form.5. Be dem nu smaka på salladerna, en sallad i taget (den saltade sist) och be dem beskriva upplevelsen.
1. Testa med yoghurtSynen påverkar i högsta grad våra smakupplevel-
ser. Olika färger ger oss en förväntan på vad det
ska smaka, t.ex. att rosa yoghurt är hallon- eller
jordgubbsyoghurt. Förbered testet i enskildhet.
Det här behöver ni:
• yoghurt, naturell
• små muggar, 4 per elev
• skedar• karamellfärg Gör så här: 1. Ge eleverna fyra muggar var med yoghurt där
en är naturligt vit, en är färgad rosa, en färgad
gul och en är färgad grön.
2. Berätta inte för eleverna att yoghurten är
färgad, utan låt dem i lugn och ro smaka på
yoghurten. 3. Låt dem beskriva smaken och upplevelsen.
13
Att fundera över: – Kan en citronkaramell vara röd?– Vilka färger kan en banan ha och vad berättar färgen för oss?– Spelar det någon roll vad maten har för färg? Skulle ni äta godis även om det var grått? – Hur ser en lockande, läcker portion mat ut?
4. Spenat i vatten, vinäger och mjölkDet här behöver ni:• tre små kastruller eller bägare• kokplatta• spenatblad• mjölk• vinäger
Gör så här:1. Värm en bägare med vatten, en med mjölk och en med vinäger till kokning. 2. Lägg några spenatblad i bägarna och låt koka 4–5 minuter. 3. Stäng av värmen. Låt bladen ligga kvar fem minuter i bägarna.
Fråga: Vilken spenat ser godast ut?
3. Undersök djupfrysta gröna ärtorVarför ändras färgen på ärtor och spenat om
de kokas eller ligger i sura lösningar? Det är
klorofyllet som ger gröna grönsaker dess färg.
När gröna grönsaker kokas byts magnesium-
jonerna i klorofyllet ut mot vätejoner och den
vackra gröna färgen försvinner. Smutsbrun
feofytin bildas. Det sker lättare om grönsaken
ligger i något som är surt, men det händer inte
om det ligger i något som är basiskt.
Det här behöver ni:
• djupfrysta ärtor
• provrör eller små plastbägare
• vinäger• bikarbonat
Gör så här:1. Lägg djupfrysta ärtor i fyra provrör eller
bägare. 2. Tillsätt: a. vatten till ett av provrören
b. vinäger till ett av provrören
c. bikarbonat och vatten till ett av provrören
d. ingenting i ett av provrören
3. Häll av lösningarna efter fem minuter
och jämför färgen på ärtorna.
Frågor: Varför får ärtorna olika färg? Vilka ser godast ut?
14
7. MatsalsljudDet här behöver ni:
• saft eller måltidsdryck
• glas eller muggar
• inspelning av störande ljud
• olika sorters musik
Gör så här:1. Ge eleverna varsitt glas med saft eller
måltidsdryck. Se till att det är tyst och
lugnt i rummet.
2. Låt eleverna dricka en klunk och be dem
beskriva smaken och upplevelsen.
3. Spela nu upp ett s.k. störande ljud, t.ex.
inspelning från skolans matsal en dag
mitt under lunchrushen.
4. Låt eleverna dricka en klunk medan ljudet
spelas upp och be dem beskriva smaken
och upplevelsen. Ni kan också testa hur
upplevelsen förändras när olika sorters
musik spelas.
6. Lyssna på brödDet här behöver ni: • mjukt bröd• knäckebröd
Gör så här:1. Varje elev får en bit mjukt bröd och en bit knäckebröd. 2. Eleverna håller för öronen och äter av det mjuka brödet. 3. Låt dem beskriva sina upplevelser. 4. Eleverna håller sedan för öronen och äter av knäckebrödet. 5. Låt dem beskriva upplevelsen.
Visste du att …... forskare har upptäckt att flygplanets ljud påverkar
resenärernas smak negativt och är orsaken till att så
många tycker att flygplansmaten är smaklös.
Att fundera över: – Förändras smaken på saften vid tystnad och olika ljud? Vad beror det på? – Vilka ljud eller musik gör maten godare respektive mindre god? – Vilka ljud finns i matsalen när ni äter lunch?
5. Lyssna på äpplenDet här behöver ni:
• äpplen
Gör så här:1. Alla elever blundar.
2. Ge äpplen till några elever och
be dem äta dem. Övriga elever
blundar och lyssnar på ljudet
från sina tuggande kamrater.
3. Låt eleverna beskriva sina
upplevelser.
15
8. Känsla för vattenKan något så vanligt som vatten smaka olika?
Det här behöver ni:
• vatten• glas eller muggar
• vattenkokare
Gör så här:1. Ge eleverna tre glas var. I ett av glasen
serveras riktigt kallt vatten, i det andra
serveras rumstempererat och i det tredje
serveras varmt (kokat vatten, inte för
hett så det bränns).
2. Be eleverna smaka på vattnet och låt
dem sedan beskriva upplevelsen.
9. Mystiska påsar Testa känseln genom att placera föremål i tygpåsar. Det här behöver ni:• ogenomskinliga påsar i t.ex. tyg• olika föremål som ett äpple, en gaffel, okokt pasta, vitlökspress, en ananas
Gör så här: Förbered utan att eleverna ser vad du gör:1. Lägg olika föremål i påsar. 2. Låt eleverna, utan att titta i påsen, beskriva vad de känner och vad de tror att det är.
Att fundera över: – Vilken konsistens hade skolmåltiden idag? Kall, varm, hård, klibbig? – Kan t.ex. en morot ha olika konsistens? Vad beror det på i så fall?
16
Kemi Kemi handlar om ämnen, deras egenskaper och hur de kan förändras genom olika reaktioner. Mat består av ämnen som omvandlas när vi tillagar den, och när maten spjälkas och omsätts i vår kropp, omvandlas den igen. Genom att använda mat, som är något väldigt vardagsnära och konkret, i kemiundervisningen gör man ämnet mer lättförståeligt. En kemist använder sig ofta av lukt och till viss del smak i sitt arbete.
Prisad forskningNär något smakar riktigt gott är det framför allt vårt luktsinne vi använ-der. Richard Axel och Linda B Buck från USA upptäckte hur vårt luktsinne kan känna igen och minnas minst 10 000 olika dofter. De fick Nobelpris i fysiologi eller medicin 2004.
Matkulturen i USA:USA är en invandrarkontinent och här finns mat från världens alla kök. I Texas finns tex-mexmaten med inspiration från Mexico, i Louisiana hittar du det berömda cajunköket och i Alaska äter man mycket fisk och skaldjur. Till frukost äter gärna amerikanerna pannkakor med lönnsirap. Andra kända amerikanska maträtter är cole slaw (kålsallad), Buffalo-wings (kycklingvingar) och cheesecake (dessert). På hösten firar amerikanerna Thanksgiving (tacksägelsedagen) och då äter de kalkon och sötpotatis. Men mest känt, när det gäller mat, är nog USA för all snabbmat och de stora portionsstorlekarna.
LuktLukt är ett kemiskt sinne. Luktsinnet är till för att locka, varna och informera. Om maten luktar gott betyder det att den är ätlig. Om maten stinker betyder det: Ät inte – maten kan vara dålig!! Vi människor kan skilja på flera tusen olika lukter. Även om luktsinnet inte är män-niskans främsta sinne så ska man inte underskatta det. En stor del av matens smak är i verkligheten doft. Om luktsinnet är nedsatt får man inte samma glädje av maten och aptiten minskar. Vi vet ju alla hur trist det är att äta när t.ex. näsan är täppt vid förkylning! Doft väcker också känslor. De flesta har starka doftminnen med sig. Det kan t.ex. vara doften från mormors kök, soltorkade tallbarr på en stig ner till sjön eller yllevantar som blivit våta av snöbollskastning. Man kan träna sig på att känna igen dofter – en sorts doftkunskap för att få en större referensram. Barn är känsliga för dofter och kan dessutom utveckla sitt språk genom att beskriva dofterna.
Doft av syrén påminner många om skolavslutning
Smak Smak är också ett kemiskt sinne. Smaksinnet finns i munnen på tungan, i gommen och svalget. Med hjälp av smaksinnet kan vi känna de fem grund-smakerna: sött, salt, surt, beskt och umami. Vår förkärlek för den söta smaken är medfödd, medan vi måste lära oss att gilla det syrliga och beska. Det kan ta 10–15 gånger innan man lär sig uppskatta en ny smak. Umami blev accepterad som grundsmak på 1990-talet. Man kan säga att umami är smaken av protein, men det är också en smakförstärkare som förstärker de andra smakerna. Natriumglutamat i kryddblandningar och aromater är t.ex. en smakförstärkare som smakar umami. När en måltid ska komponeras gäller att de olika smaker- na balanseras för de påverkar varandra: surt minskar sötma, socker minskar surhet, och beskhet och syra framhäver sälta. Om man t.ex. bara frossar i de söta och salta smakerna så går man miste om de sura och beska. Ju mer man lär sig om smaker desto mer kan man njuta av olika smaksammansättningar.
17
Lektionsförslag!
2. Sur mjölk Varför blir mjölken sur och varför bildas det klumpar i sur mjölk?
Mjölk surnar på grund av att bakterier omvandlar det naturliga mjölksockret laktos till mjölksyra och då sjunker pH-värdet. När mjölken blir sur påverkas proteinerna – de klumpar ihop sig så att mjölken blir tjockflytande. Det är det som händer när man gör fil och yoghurt av mjölk.Gör mjölken sur och forma figurer av proteinet.
Det här behöver ni:• skummjölk (lättmjölk går också bra att använda) • vinäger • vatten • teskedsmått• värmekälla • filtrerpapper • tratt • decilitermått• något att röra om med
Gör så här:1. Häll 1 dl skummjölk eller lättmjölk i en bägare. 2. Tillsätt 4 tsk vinäger (ättiksyra).3. Värm försiktigt upp blandningen, under konstant omrörning, tills små klumpar bildas. Ta bort bägaren från värmen och fortsätt att röra om tills inga fler klumpar bildas. 4. Låt klumparna sjunka och filtrera därefter bort vätskan (vassla) i bägaren med hjälp av filtrer- papper och en tratt. Ta bort ännu mer vätska genom att försiktigt pressa ihop klumparna med filtrerpapper.
5. Forma klumparna till en figur och låt den torka.Fråga: Vad består massan av? Varför bildas den?
Visste du att … ... forskare har tagit fram en elektronisk näsa som också kallas kemisk luktsen-sor. Den identifierar dofter och kemiska ämnen. Den elektroniska näsan mäter t.ex. om maten i ditt kylskåp går att äta även om datumstämpeln gått ut. Idag kastar svenskarna mat motsvarande miljöbelastningen av 700 000 bilar. Näsan kan också användas till att kontrollera t.ex. kvaliteten i mjölken i mjölkproduk-tion. Eller så kan den sättas in i en ugn och styra temperatur och tillagningstid.
Att fundera över: Finns det fler områden som en elektronisk näsa skulle kunna vara bra till?
1. RödkålsindikatorVad är en indikator?
pH-värde är ett mått på surhet. Lösningar med låga
pH-värden kallas sura (riktigt surt är 0) och de med
höga pH-värden kallas basiska (14 är väldigt ba-
siskt). Lösningar som har ett värde runt pH 7 kallas
neutrala, mittemellan surt och basiskt. Vissa ämnen
kan ha olika färg beroende på om de finns i en sur,
basisk eller neutral lösning. Ett sådant ämne kallas
för en indikator.
Hur fungerar rödkål som indikator?
Rödkål innehåller en blandning av något som heter
antocyaniner. Det är de som ger rödkålen dess färg.
Antocyaninerna kan byta färg. De blir nämligen
röda om de hamnar i en sur lösning. Om lösningen
är neutral så blir de lila och om lösningen är basisk
så blir de blå. Är det riktigt basiskt blir de gröna.
När de till slut har brutits ner blir de gula.
Gör en rödkålsindikator och testa livsmedel.
Det här behöver ni:
• rödkål• kastrull• sil• plastmuggar
• ämnen att testa, t.ex. vinäger, mjölk, bikarbonat
Gör så här:1. Skär eller riv färsk rödkål.
2. Låt den ligga i kokande vatten en stund.
3. Sila av och låt svalna. Det lilafärgade vattnet
är din indikator.
4. Häll över den i olika glas.
5. Häll sedan i de olika sakerna du vill testa.
Ett test per glas. Testa gärna mjölk och vinäger
som ni också ska använda i nästa experiment.
Fråga: Varför blir det olika färg?
18
3. DoftburkarAtt bara låta doftsinnet vägleda är en utmaning. Ibland vet man direkt vad det är och ibland hjälper det att associera. Förbered burkarna i enskildhet.
Det här behöver ni:• ogenomskinliga burkar med lock• bomull• kryddor (t.ex. kanel, nejlika, oregano, kakao, kaffe, anis)
Gör så här:1. Lägg kryddorna i burkarna, en doft för varje burk, och täck med ett tunt lager bomull så man inte ser vad det är. Sätt på locket. 2. Eleverna ska nu lyfta på locket och genom att endast använda sitt luktsinne beskriva den doft de känner. Låt gärna eleverna skriva ner sina upplevelser. När man talar högt om sina upplevelser påverkar man lätt andra.
4. Försök med lingonSamma råvara kan upplevas väldigt olika beroende på om den är tillagad och i vilken form den är tillagad.
Det här behöver ni:• lingon (råa)• lingonsylt• lingonsaft• assietter eller bakformar• små muggar• skedar
Gör så här: 1. Dela ut små portioner med lingon, lingonsylt och lingonsaft. 2. Låt eleverna lukta sig fram till vilken produkt som har den sötaste respektive den suraste doften. Vilken produkt luktar starkast? Vilken doft påminner minst om det naturliga bäret? 3. Eleverna kan nu smaka på produkterna. Kvarstår upplevelsen från luktövningen? Är något annorlunda? Vad i så fall?
19
5. Testa smaklökarna!
För att lättare kunna beskriva en
smak är det bra om man har testat
de olika grundsmakerna. De fem
grundsmakerna är sött, salt, surt,
beskt och umami.
Det här behöver ni:
• något sött, t.ex. socker
• något salt, t.ex. koksalt
• något surt, t.ex. citron
• något beskt, t.ex. kaffe eller grön
paprika
• umami, t.ex. aromat eller
parmesanost
Gör så här:
Låt eleverna prova på de olika
grundsmakerna och gissa vilken
grundsmak det är.
6. Störande smakupplevelserDet finns smakupplevelser som man brukar anses ”störande”; de delas upp i uttorkande, brännande och stickande. Dela ut vitt bröd efter provsmakningen, så smaklökarna neutraliseras.
Det här behöver ni: • vitt bröd• rabarber (rå)• wasabi• kolsyrat vatten• muggar och skedar Gör så här:1. Uttorkande: Låt eleverna bita i en rå rabarberstjälk och sedan beskriva upplevelsen. 2. Brännande: Låt eleverna lukta och smaka på en liten klick wasabi och be dem sedan beskriva upplevelsen. 3. Stickande: Ge eleverna en liten mugg med kolsyrat vatten och be dem beskriva upplevelsen.
Att fundera över:– Hur beskriver du lukten i matsalen? (Undersök och gör anteckningar nästa gång du ska äta skollunch.) – Finns det något man skulle kunna göra när det gäller lukt och dofter för att maten i matsalen skulle kännas mer lockande? – Vad luktar det hemma i t.ex. köket när ni äter? (Undersök och gör anteckningar.) – Finns det något som luktar illa men som vi äter ändå? – Vilka grundsmaker känner du i dagens skollunch?
Visste du att … ... forskarna har tagit fram en elektronisk tunga som kan användas för att mäta kemikaliehalten i vatten i reningsverk. Vad skulle den mer kunna användas till?
20
Fysiologi eller medicin Maten, kroppen och hälsan – för att må bra måste vi äta det kroppen behöver, dvs. vitaminer, mineraler, fett, protein och kolhydrater. Men hur ska man veta vad man ska äta? Tallriksmodellen (1/3 kött eller fisk, 1/3 pasta, potatis eller ris, 1/3 grönsaker) ger bra vägledning hur din mattallrik bör se ut. Ett annat tips är att din mat ska vara så färgglad som möjligt. Obs! Ketchup och senap räknas inte, utan det är grönsaker som ska göra din mat färgglad!
Det gäller också att äta regelbundet och näringsriktigt, så att blod-sockerhalten hålls på en jämn nivå. Om du inte äter blir du trött, har svårt att koncentrera dig och får lätt huvudvärk. Samma sak händer om man t.ex. äter en påse godis istället för lunch. Först blir man pigg för att blodsockerhalten stiger kraftigt, men när kroppen gör allt för att minska halten socker i blodet, sjunker snart halten igen och man känner sig åter trött. Frukost, lunch, middag och 2–3 mellanmål är bra riktmärken för vad du behöver äta för att orka med hela dagen. Skolans kafeteria kan underlätta för eleverna genom att erbjuda mellanmål som både är goda och nyttiga, som gör att orken räcker både till eftermiddagslektioner, läxor och kanske en träning innan det är dags för middagen.
Medicin handlar om att förstå hur människokroppen fungerar och hur vi ska hålla oss friska och må bra. Alla ämnen som kroppen behöver för att bygga upp sig själv och arbeta kommer från maten vi äter. Det behövs också energi till alla reaktioner som ständigt sker i kroppen. Ett viktigt födoämne är därför kolhydrater som är kroppens bränsle. När vi smälter maten bryts alla kolhydrater (till exempel stärkelse och strösocker) ned till druvsocker (glukos) innan det kommer ut i blodet. Det är druvsocker som cellerna använder som bränsle och det är hormonet insulin som hjäl-per till att transportera in druvsockret i cellen. Vi mår bra om druvsocker-koncentrationen i blodet hålls på en någorlunda jämn nivå. Om det finns för mycket druvsocker i blodet läcker det ut i urinen.
Genom att undersöka vilka födoämnen livsmedel innehåller får vi förståelse för att vi måste äta varierad kost för att få i oss de ämnen som kroppen behöver.
Diabetes och insulin Sjukdomen diabetes beror på att kroppen inte kan tillverka tillräck-ligt med insulin. Insulin behövs för att druvsockret, som är kroppens bränsle, ska kunna ta sig in i cellerna. Som tur är kan de som har diabetes ta sprutor med insulin.
Frederick Banting från Kanada och John Macleod från Skottland fick Nobelpriset i medicin 1923, för att de upptäckte insulin och förstod orsaken till diabetes. Dorothy Hodgkin från Storbritannien lyckades ta reda på hur insulin ser ut. Hon fick Nobelpriset i medicin 1964.
Matkultur i StorbritannienDet brittiska köket är känt för att vara ganska så konservativt. En brittisk fru-kost består t.ex. av ägg, bacon, stekta el-ler grillade tomater, stekta champinjoner, stekt korv och vita bönor i tomatsås. På söndagarna äter många brittiska famil-jer stek med potatis, sås, grönsaker och yorkshirepudding. Olika sorters pajer är annars populära maträtter. Populärt är också att dricka afternoontea (efter-middagste) som serveras med små smör- gåsar, scones och kakor.
21
Lektionsförslag!
Att fundera över: – Varför äter vi godis och chips när vi vet att det inte är bra för oss? – Hur ska man göra för att få någon att äta hälsosamt? – Var i maten finns energi? – Finns det bra och dålig energi? – Hur skulle man kunna hålla en jämnare blod- sockerhalt under en skoldag?
1. Undersök hur mycket druvsocker
det finns i olika livsmedel med hjälp
av testremsor.Det här behöver ni:
• vätskor som mjölk, saft, juice, sirap, honung
• plastburkar eller små plastglas
• matvaror upplösta i lite vatten, t.ex. strösocker, kokos,
mjöl, kaka, tomat
• testremsor (remsorna finns att köpa på apotek och
testar druvsockerhalt – glukoshalt – i urin)
Så här gör ni:Läraren visar hur testremsorna fungerar och berättar att
man brukar använda dem till att mäta druvsockerhalten i
urin. Hos en frisk person ska det inte läcka ut druvsocker
i urinen.1. Häll upp lite av vätskorna och lite av de finfördelade
matvarorna i olika provrör eller i små plastburkar eller
små plastglas. Blanda matvarorna med några droppar
vatten och rör om så att de blir uppblötta.
2. Gissa vilket som innehåller mest respektive minst
druvsocker.3. Doppa reagensstickorna i provrören.
4. Vänta cirka 1 minut innan du jämför färgen på den del
av testremsan som inte ligger närmast spetsen på
stickan med färgskalan. (Orsaken till färgändringen
är att ett enzym som reagerar med just druvsocker
förändrar den gröna färgen. Ju brunare, desto mer
druvsocker.)
Frågor: Vilket livsmedel innehåller mest druvsocker? När kan det
vara bra att äta det?
22
Litteratur I litteraturens värld kan allting hända. Någon blir kompis med en djungelbjörn, någon annan blir förvandlad till en pyssling. Det är bara fantasin som sätter gränserna!
Genom litteraturen kan vi förena gammal och ung, och vi kan bygga broar mellan människor över hela världen.
DjungelbokenRudyard Kipling föddes 1865 i Bombay i Indien. Kipling var en brittisk författare och poet. Mest känd är han kanske för boken Djungelbo-ken. Kipling fick Nobelpriset i litteratur 1907.
Selmas skorSelma Lagerlöf föddes 1858 på Mårbacka i Värmland, och är en av våra mest kända och populära författare. Hon föddes med en höftskada och hade svårt att gå. På Nobel-museet i Stockholm kan man titta på hennes skor. Den ena klacken är större än den andra. För trots att hon hade svårt att gå fick hon faktiskt många av sina idéer just när hon var ute och promenerade. Selma Lagerlöf fick Nobelpriset i litteratur 1909.
Matkultur i IndienDen starka kryddningen är en viktig del i det indiska köket i form av olika curryblandningar. Linser, böner, ärtor och grönsaker och ris är vanliga ingredienser. Chapatibröd brukar användas istället för kniv och gaffel. Yoghurtsåser (raijta) används för att dämpa hettan i maten. Att dricka vatten till brukar bara förvärra hettan i halsen. Efter den kryddstarka maten serveras gärna en söt efterrätt.
Visste du att …... många Nobelpristagare, oavsett vilket land de kommer ifrån, har läst böcker av Selma Lagerlöf. Hon är en mycket uppskattad författare även utanför Sverige.
23
Visste du att …... banan faktiskt är ett bär.
Att fundera över: – Hur många frukter finns det i en vanlig mataffär? Från vilka länder kommer frukterna i butiken? Finns det närproducerade frukter? – Hur skulle man kunna undersöka om man mår bättre och blir piggare av att äta mer frukt och grönsaker i skolan?– Äta myror? frågar Mowgli i filmen Djungelboken. I Kina äter man hund och i Sverige äter vi jäst eller s.k. fermenterad fisk (surströmming). Vad eller vem bestämmer vad som är ätbart egentligen?– Vad har ni för erfarenheter av olika matkulturer i klassen? Vad är typiskt för de olika matkulturerna? Hur skiljer de sig åt? – Godis och godsaker – är det bara onyttig mat som är smakar gott? Eller finns det nyttig mat som är god? – Undersök vad man äter i moderna barn- och ungdomsböcker. Hur beskrivs måltiderna? Stämmer det med vad vi äter i dag? Förekommer det någon mat i den bok du läser just nu? Ge exempel.
1. Rudyard Kipling – Djungelboken1. I Djungelboken får vi möta pojken Mowgli. Han råkar ut för både det ena och det andra. Han växer upp tillsammans med vargar, och i slutet slåss han mot en tiger. Läs gärna ett utdrag ur novellsamlingen för eleverna. Djungelboken finns att låna på de flesta bibliotek. 2. Skrivuppgift: Att överleva en vecka i skogen. I djungeln äter Mowgli frukter och bär för att överleva. I Sverige finns ingen djungel, däremot finns det mycket skog. Låt eleverna söka fakta om olika överlevnadstekniker och informa- tion om vad som går att äta i skogen (blad, barr, bark, bär, blommor, svampar). Tips! Skogen i skolan har många bra lektions- förslag på sin webbplats.
Lektionsförslag!
2. Selma Lagerlöf – Bortbytingen1. Läs Bortbytingen av Selma Lagerlöf. Berättelsen finns att låna på biblioteket men går även att ladda ner på Projekt Runeberg: http://runeberg.org/troll1/bortbyt.html2. Hur är berättelsen skriven (form, språk, innehåll)?3. Skrivuppgift: De fem sinnena. ”Var gång, som mor gav trollungen grodor och möss, fick jag smör och bröd. Men när ni satte fram bröd och kött för trollungen, bjöd trollkäringen mig på ormar och tistlar.” Ormar och tistlar låter inget vidare, eller hur? Skriv en berättelse om din äckligaste eller godaste måltid. Fånga ögonblicket, och försök att få med alla de fem sinnena i din berättelse (syn, hörsel, känsel, lukt och smak).
24
FredMåltiden har en mycket viktig social funktion och man kan säga att måltiden är demokratins vagga. Många viktiga politiska beslut har fattats under måltider runt om i världen. Det är vid måltiderna vi sitter ner och i lugn och ro kan prata, lära känna varandra, umgås och diskutera. Många fredsuppgörelser har t.ex. uppkommit kring matbordet, eftersom en måltid skapar bra klimat för svåra frågor som gränsdragningar, krig och fred. Men fungerar det alltid så i vardagen? Kan en måltid i stressig och hård miljö t.o.m. ge upphov till konflikter?
Hur måltiden smakar beror också mycket på hur umgänget är kring bordet – en trevlig stämning gör att maten smakar godare och tvärtom. Genom maten kan vi också på ett lätt och trevligt sätt bekanta oss med andra kulturer. Vi lever i en global värld, vilket gör att vi har all möjlighet att prova nya smaker och produkter. Framför allt kan vi öka förståelsen för olika religioner och hur de tillsammans med klimat och naturtillgångar påverkar ett lands matkultur.
Wangari Maathai föddes 1940 i Nyeri i Kenya. Hon startade miljörörelsen Green Belt Movement 1977. Wangari Maathai fick Nobels fredspris 2004. Nobelkommittén hade följande moti-vering: ”Fred på jorden är beroende av att vi lyckas säkra livsmiljön. Maathai står längst fram i kampen för miljön, demokrati och kvinnors rättigheter.”
Matkultur i KenyaI det kenyanska köket, som tillhör den östafri-kanska matkulturen är basingredienserna färska grönsaker, kött, fisk och skaldjur. Majs, tomat, lök, ingefära, chili och kokosmjölk är också van-liga ingredienser. Kenyas inofficiella nationalrätt är nyama choma – grillat kött (lamm, get, höna eller nötkött, ibland på vissa håll även antilop eller zebra).
”Nationernas välgång är och förblir beroende av dess måltidsvanor.”
Anthelme Brillat-Savarin
25
Lektionsförslag!
Visste du att …... Alfred Nobel ville att fredspriset skulle delas ut i Oslo. I sitt testamente skriver han att kom-mittén som ska utse fredspristagare ska utses av det norska stortinget. Priset kan gå till både individer och organisationer.
I Oslo ligger Nobels Fredssenter. Där kan man lära sig mer om fredspriset och fredspristagarna.
Att fundera över: Många konflikter runt om i världen har bottnat i att man inte har kunnat komma överens. Flera krig har haft sin orsak i fattigdom och svält. – Hur skulle det kännas om man t.ex. inte hade tillgång till mat eller vatten? – Vem bestämmer vad du ska äta och inte äta?– Vad händer med dig när du inte äter på en hel dag?– Hur ska man göra för att det ska slängas mindre mat i skolan?
”Hungerkrisen innebär en allvarlig risk för världsfred och säkerhet.”Jacques Diouf
1. Mänskliga rättigheterFredspriset kan gå både till individer
och till organisationer. En organisa-
tion som fått fredspriset flera gånger
är Förenta nationerna (FN). Den mest
kända deklarationen är FN:s universella
deklaration om de mänskliga rättig-
heterna från 1948.
1) Dela in klassen i fem till sex
grupper. Låt varje grupp få varsin
uppsättning av kort med mänskliga
rättigheter (se sidan 29).
2) Varje grupp är ett land och grupp-
medlemmarna är de som bestämmer
i landet. Låt grupperna välja bort de
fem mänskliga rättigheter som de
tycker är minst viktiga. Dessa
rättigheter kommer alltså inte
medborgarna i deras länder att ha.
3) Låt grupperna redovisa sina val
inför resten av klassen. Diskutera
varför de valde just dessa rättigheter,
och om det var svårt att välja.
Visste du att …... över en miljard människor lever i svält.
... varje år slängs 900 000 ton mat i onödan
av de svenska hushållen.
26
Vardag och fest Det är roligt och utmanande att komma på nya idéer som kanske kan leda till en positiv förändring. Förhoppningsvis har uppgifterna och frågorna i det här materialet bidragit till att eleverna har upptäckt och funderat på vad som gör en måltid trevlig, god och nyttig. Kanske har de redan börjat tänka på hur man skulle kunna förbättra skolmåltiden och vad som är hälsa.
Livet handlar inte bara om vardag, skola och nyttig mat. Vi behöver festliga tillfällen att se fram emot och det behöver inte alltid vara stort och påkostat utan det kan vara en så enkel sak som ett lite lyxigare mellanmål. Att ordna en festlig lunch eller middag i Nobels anda för hela skolan är en morot att se fram emot under hela terminen. Kanske också ett bra tillfälle att lyfta fram de elever som gjort goda framsteg i sitt arbete.
NobelbankettenVarje år efter utdelningen av Nobelpriset i konserthuset i Stockholm är det fest i Stockholms stadshus. I Blå Hallen är det dukat för 1 300 gäster med vita dukar, levande ljus, blommor och fint porslin. Noga utvald musik spelas under middagen. Nobelbankett- en är en festlig tillställning, där varje detalj är uttänkt. Gästerna som kommer från hela världen är finklädda med höga förväntningar om att detta ska bli en trevlig tillställning. Menyn är hemlig fram till kl. 16 på Nobeldagen, men den har alltid en nordisk prägel och råvarorna är svenska. Det finns t.o.m. en specialdesignad servis som heter Nobelservisen.
Alfaskolan i Solna ordnar en festPå Alfaskolan i Solna (F–9) är Nobeldagen den 10 december den viktigaste dagen på året. Då delar man ut Alfapriset och ordnar en festlig måltid med pompa och ståt.
Under fanfar på trumpet delas Alfapriset ut i tre kategorier: litteratur, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Priset delas ut både till äldre och yngre elever och juryn består av lärare, skolledning och skolans vetenskapliga råd. Festlunchen serveras av årskurs åtta vid långbord med linnedukar, fint porslin och kandelabrar. Råvarorna är ekologiska och närproducerade.
Visste du att …... 45 kockar och 260 servitörer arbetar under Nobelkvällen för att gästerna ska få mat. ... middagen är 3,5 timmar lång. ... det går åt 470 meter linneduk till de drygt 60 borden. ... de 5 000 glasen är putsade för hand.
”Vi tror att genom att premiera och uppmärksamma innovationer stärker vi barnens nyfikenhet
och självförtroende.”Alfaskolan
27
Att fundera över:– Vad gör en måltid festlig, trevlig och aptitlig? – Vad är trevligt vid en måltid och vad är mindre trevligt? – Var är okej att äta och var är mindre okej att äta? Middag framför tv:n – är det okej? Äta i badkaret?– Hur ska miljön vara i matsalen för att maten ska smaka gott och det ska vara trevligt att äta? Vad tycker du?– Hur ser din drömmiddag ut?– Varför har middagen på Nobeldagen fått en sådan hög status jämfört med en skollunch? – Från det svenska köket tyckte Alfred Nobel själv bäst om plättar med sylt. Vilken är din favoriträtt?
Lektionsförslag!
1. En hejdundrande festSkapa tillsammans med eleverna en festlig måltid med det lilla extra där alla sinnena tilltalas: oemotståndliga dofter möter gäster, färg och form lockar ögat, musik osv. Låt eleverna pröva sig fram med dukningar och miljöer, olika teman som färger (allt är t.ex. rött), olika länder eller områden (kanske de fem Nobelprisområdena). Man kan också prova att äta på annorlunda sätt genom t.ex. en s.k. baklängesmiddag där desser-ten kommer först och förrätten sist. Här finns det stora möjligheter till samarbete med olika ämnen som bild, musik, hem- och konsumentkunskap och de teoretiska ämnena.
2. Blind dateHur är det att äta och vara synskadad? Att äta en måltid helt i mörker? I Stockholm erbjuder flera res-tauranger en måltidsupplevelse i kolsvart mörker där du serveras av synskadade servitörer. Servitörerna rör sig lätt och ledigt medan du själv kanske har svårt att få gaffeln att träffa munnen. En häftig, annorlunda och tankeväckande upplevelse som också går att ordna själv på skolan.
Gör så här: Mörklägg ett rum helt, låt inget ljus komma in från fönster eller dörrar. Det ska vara kolsvart. Ställ fram bord och stolar. Duka fram en tallrik vid varje plats med olika smakprover av ost, grönsaker och bröd. Täck över tallrikarna med servett eller folie så att det inte syns vad det är. Låt eleverna komma in i rummet och sätta sig. Instruera dem att de först ska var helt tysta under måltiden och att de på en given signal får tala med sina bordsgrannar om sina upplevelser, men inte gissa högt vad det är de äter. Det kan nämligen styra de andras upplevelse för mycket. Släck ljuset och be dem att ta bort servetten från tallriken och börja smaka. Efter måltiden så tänds ljuset igen och ni går tillsammans igenom elevernas upplevelser och vad det var som låg på tallriken.
Vilket bord skulle du helst vilja sitta och äta vid?
28
LänklistaAlfaskolan, Solna: www.alfaskolan.com
Folkhälsoinstitutet (FHI): www.fhi.se
Förenta nationerna (FN): www.un.org
Kemilärarnas resurscentrum (KRC): www.krc.su.se
Mat för alla sinnen (Sapere), Livsmedelsverket: www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Mat-i-forskola-och-skola/-Mat-for-alla-sinnen
Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF): www.ncff.nu
Nationellt resurscentrum för fysik (NRCF): www2.fysik.org
Nationellt resurscentrumcentrum för biologi och bioteknik: www.bioresurs.uu.se
Nobelmuseet: www.nobelmuseet.se
Nobels fredssenter: www.nobelpeacecenter.org
Projekt Runeberg: http://runeberg.org
Skogen i skolan: www.skogeniskolan.se
Skolkemi: http://school.chem.umu.se
Skolverket: www.skolverket.se
Svenska Akademien: www.svenskaakademien.se
Synskadades riksförbund (sökord: svartklubb): www.srf.nu
29
Mänskliga rättigheter
Kort till övningen på sidan 25.
GIFTA SIGMED VEM MAN VILL
VARA MED I MATRÅDET
TYCKA VAD MAN VILL
GÖRAKARRIÄR
KLÄDER ATT VARA FRISKTRO PÅ
VAD MAN VILL RÖSTA
JÄMLIKHETHA ETT
EGET NAMN RESA FRED
ÄTA SIG MÄTTFÖRÄLDRA- LEDIGHET
SÄGA VADMAN VILL SEMESTER
MUSIKTAK ÖVERHUVUDET FRITID ARBETE
GÅ I SKOLAN GÅ PÅ MÖTENSKRIVA
VAD MAN VILLREN LUFT
OCH BRA MILJÖ
30
Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF)NCFF inrättades år 2004 och har sitt säte vid Örebro universitet. NCFF ska utifrån skolans övergripande mål och riktlinjer stödja skolor och fritidshem i arbetet med ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och andra hälsofrämjande verksamheter. Detta gör vi genom att sprida erfarenheter och lärande exempel från arbetet inom ämnen som hem- och konsument-kunskap, idrott och hälsa samt genom arbetet inom fritidshemmen.
NCFF ska också verka för en ökad samverkan mellan universitet och högskolor, kommuner, andra skolhuvudmän, myndigheter, intresseorga-nisationer samt regionala och lokala organisationer.
NCFF arbetar för att främja en helhetssyn på sambandet mellan fysisk aktivitet, matvanor, god hälsa samt barns och ungdomars lärande och utveckling. Läs mer på www.ncff.nu
Nobelmuseet Nobelmuseet är ett reflekterande och framåtblickande minne för Nobelpris- tagarna och deras insatser liksom för Nobelpriset och Alfred Nobel. Museet ska skapa kunskap och väcka debatt kring vetenskap och kultur i vid mening. Med kreativ pedagogik och design ska museet verka i svenska och internationella sammanhang.
Nobelmuseet invigdes 2001 i samband med 100-årsfirandet av Nobelpriset och ligger i Börshuset, Stortorget 2, Gamla stan, Stockholm.
31
32
Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) och Nobelmuseet har tillsammans tagit fram detta material som riktar sig till årskurs 4–6 och som kan användas inom flera av grundsko-lans ämnen – svenska, samhällsvetenskap, hem- och konsumentkunskap, bild, naturorienterande ämnen eller inom fritidsverksamheten. Tanken är att materialet ska främja lärandet om hälsa och goda matvanor ur olika kunskapsperspektiv.
Varför mat? Alla människor behöver äta flera gånger om dagen, och alla har en egen relation till mat och ätande. Ämnet är konkret och vardagsnära men samtidigt komplext och mångsidigt. Att lära sig genom att använda alla sina sinnen i undervisningen gör det lättare att ta till sig kunskapen, att minnas och att se sammanhang. Det upplevelsebaserade lärandet påverkar även inlärningsprocessen positivt.
Vi vill också sprida kunskap om Alfred Nobel och Nobelpriset. I över 100 år har Nobelpriset delats ut till vetenskapsmän, författare och fredskämpar. Prisen är en inspirerande ingång till fysik, kemi, fysio-logi eller medicin, litteratur och fred.
Genom detta material hoppas vi att eleverna får upp ögonen för betydelsen av idéer och nytänkande och blir inspirerande till bra matvanor och god hälsa både nu och i framtiden.
Beställning av materialet:NCFF NobelmuseetÖrebro universitet Box 2245701 12 Örebro 103 16 Stockholm
Materialet kan även laddas ner gratis från respektive parters hemsidor, www.ncff.nu eller www.nobelmuseet.se
