1

HÖGSKOLAN I HALMSTAD

www.hh.se • 035-16 71 00

För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

2 3

VäLKOMMeN2008 firar Högskolan i Halmstad 25-årsjubileum! Det var 1983 som Halmstad fick en självständig högskola med egen rektor. Sedan dess har det hänt massor på Högskolan i Halmstad. Här presenterar vi ett axplock av det som händer nu, 25 år senare.

Trevlig läsning och välkommen att ta kontakt!

Romulo EnmarkRektor

INNeHåLLVälkommen 2

Här utvecklas verksamheter, produkter och livskvalitet 3

Utbildning 5

Forskning 7

en profil – tre styrkeområden 8

Högskolan kännetecknas av samverkan, innovation och välbefinnande 11

Studentliv 13

Campus 15

Halmstad – staden med tre hjärtan 17

Högskolan i Halmstad – organisation 18

Högskoleområdet 19

2 3

Här UTVeCKLAS VerKSAMHeTer, prODUKTer OCH LIVSKVALITeT

Högskolan i Halmstad är en populär högskola. Den är känd för sitt rika utbildningsutbud och små studentgrup-per. Likaså är forskningen framstående och internationellt välrenommerad.

Högskolans profil har sin grund i starka utbildnings- och forskningsområden. Profilen utgörs av tre sammanflätade styrkeområden som kan sammanfattas som utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan vill verka för att utveckla och skapa arbetstill-fällen och företag genom att ta fram nya produkter och tjänster som bidrar till välfärd och väl befinnande för sam-hället och enskilda människor.

Verksamheten på Högskolan i Halmstad präglas av inno-vation. Här finns de kreativa, de uppfinningsrika och de företagsamma. Här finns möjligheter att förverkliga idéer och drömmar. En mängd stipendier delas varje år ut till Hög skolans studenter. Den årliga examensmässan Utexpo är en stor fest med många besökare. Nära hundratalet examens projekt från många av Högskolans utbildningar brukar visas upp.

På Högskolan i Halmstad vet vi att man når bra resultat genom samverkan. Högskolans samverkan med externa aktörer – både i den dagliga verksamheten och i olika ut-vecklingsprojekt – är omfattande såväl i regionen som i andra delar av världen.

Att skapa välbefinnande är också ett viktigt mål för Hög-skolan i Halmstad. Högskolan är till för alla. Det innebär att den också ska vara tillgänglig för alla, fysiskt och so-cialt. Det är viktigt att personal och studenter med olika etnisk och social bakgrund, av olika ålder och kön, kän-ner sig välkomna till Högskolan i Halmstad.

Högskolan i Halmstad har 10 000 studenter och 550 anställda, varav 35 professorer.

En profil – tre styrkeområden. Högskolan i Halmstads profil består av tre kunskaps mässigt sammanflätade styrkeområden: verksamhet, produkter och livskvalitet.

Med tonvikt på affärsutveckling och innovations ledning

Verksamhet Produkter

Livskvalitet

4 5

Två dagar om året håller Högskolan öppet hus. Då hålls utbildningsmässa, föreläsningar och guidade turer.

4 5

UTBILDNINGSjuksköterska, ingenjör, ekonom, lärare, beteendevetare, naturvetare, statsvetare,

kulturvetare och medie- och kommunikationsvetare är några exempel på vad man kan läsa till på Högskolan i Halmstad. De flesta program leder till kandidat- eller magisterexamen.

Högskolan i Halmstads rika utbud av kurser och program attraherar studenter från hela Sverige – och från andra länder.

Inom styrkeområdena finns både traditionella program och utbildningar med unika inriktningar. Utbudet ut-vecklas ständigt med nya kurser och program. Distans-utbildning är en möjlighet för den som på grund av geo-grafiskt avstånd, arbete eller familjeförhållanden har svårt att följa de utbildningar som finns på campus.

All utbildning är kopplad till forskning, vilket innebär att utbildningen har sin grund i relevant och aktuell forsk-ning och att forskare deltar i undervisningen.

Närheten till näringsliv och arbetsliv skapar stora möjlig-heter för studenterna. Samverkan med omvärlden ger prak-tiska kopplingar till de teoretiska studierna, och möjligheter att knyta kontakter inför kommande arbetsliv. Högskolan arbetar aktivt för att kurser och program ska svara upp mot arbetslivets behov. Många program har praktik och vissa ut-bildningar har fadderprogram som innebär att studenten får ett företag som fadder under studietiden.

Flera av Högskolans utbildningar fick högsta betyg i Svenskt näringslivs jämförelse 2008 av hur högskolor och universitet samverkar med arbetslivet i olika utbildningar.

Också Högskoleverket berömmer i två rapporter från 2008 Högskolan för sitt samverkansarbete.

På Högskolan i Halmstad uppmanas studenterna till före-tagande och nytänkande. På flera program sker studenternas arbete till stor del i projektform och studenterna utbildas i projektledning. Varje år premieras många av Högskolans studenter genom ett stort antal stipendier till innovativa examensarbeten. Ett exempel är Lektor Sten Fåhrés min-nesfond. Tack vare en donation av framlidne lektor Sten Fåhré utdelas varje år ett antal stipendier till studenter vid Utvecklingsingenjörprogrammet vid Högskolan i Halm-stad. Donationen har för närvarande en avkastning på cirka 400 000 kronor per år.

Det finns många spännande exempel där studenter vid Högskolan har vidareutvecklat idéer från studietiden för att driva dem i företagsform. Högskolan stärker möjligheterna att starta företag genom Science Park Halmstad, en hög-skoleanknuten företagsinkubator på campusområdet.

Internationalisering är en viktig del i att ge utbildningen hög kvalitet. Högskolan i Halmstad erbjuder gott om möjligheter att studera vid utländska lärosäten och att göra praktik utomlands. På motsvarande sätt kommer ut-ländska utbytesstudenter till Halmstad och det internatio-nella inslaget på campus är påtagligt.

6 7

6 7

FOrSKNINGHögskolan i Halmstad bedriver framstående forskning som håller nationellt – och ofta inter-nationellt – hög kvalitet. Forskningen bidrar till den allmänna kunskapsutvecklingen och ger samtidigt en forskningsanknytning till utbildningen i de ämnen som ingår i Högskolans profil.

Forskningen bedrivs inom Högskolans styrkeområden och organiseras i forskningsmiljöer vid tvärvetenskapliga sektioner. Den samordnas av forskningsnämnderna för humaniora och samhällsvetenskap respektive teknik och natur vetenskap samt av Lärarutbildningsnämnden som ansvarar för utbildningsvetenskaplig forskning.

Högskolans engagemang i samhällsutvecklingen är starkt genom omfattande samverkan med näringsliv och offent-lig sektor, både i regionen och i landet i stort. En stor del av Hög skolans forskning sker i nätverk i nära samarbete med företag och organisationer.

Omkring hälften av pengarna som finansierar forskningen vid Högskolan i Halmstad kommer från externa bidrags-givare. Den största finansiären är Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, som bland an-nat finansierar två omfattande forskningsområden vid Högskolan i Halmstad, en inom samverkande inbyggda system och en inom hälsoteknik. I båda fallen är åtskilliga företag och organisationer aktiva i forskningen.

Andra forskningsområden där Högskolan i Halmstad är

särskilt framgångsrik är innovation, entreprenörskap, lä-rande samt idrott och hälsa, välfärd och välbefinnande.

Högskolan i Halmstad har 35 professorer varav flera finan-sieras – helt eller delvis – av näringslivet, bland annat inom följande områden: entreprenörskap, bild behandling, ma-skinteknik, energiteknik och byggproduktionsteknik.

Högskolan har tecknat strategiska avtal med Örebro uni-versitet inom teknik och medicin och med högskolorna i Jönköping, Skövde, Väst och Borås inom samhällsveten-skap. Avtalen gäller samarbete kring forskning, forskar-utbildning och utbildning på avancerad nivå och avsikten är att ytterligare stärka Högskolans forskning och profil.

Forskningens kvalitet utvärderas systematiskt och mäts bland annat i antalet artiklar som forskarna får publicera-de i vetenskapliga tidskrifter och konferensartiklar. Resul-tat och rön från forskning blir användbara och kommer samhället till del på olika sätt. Det kan vara nya metoder inom vård och omsorg, problemlösningar som leder fram till nya kommersiella produkter eller ny kunskap som hjälper oss att bevara vår miljö.

8 9

UtbildningOmrådet Organisation, region och samhälle kännetecknas av ett stort antal program och fristående kurser inom områdena produktutveckling, innovationsledning, industriell organisa-tion, ledarskap, entreprenörskap, arbetsvetenskap, handelsrätt, företagsekonomi, nationalekonomi, finansiell matematik, marknadsföring, medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap.

ForskningCentrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning – CIELCIEL bedriver forskning som berör nya, små och medelstora företags samt regioners utveckling. Fokus ligger på innova-tions- och produktutvecklingsarbete, på frågor om strategi, management, marknadsföring, finansiering och internationa-lisering av företag, entreprenörskap och om styrning av före-tag, regioner och innovationssystem.

Centrum för studier av politik, kommunikation och medier – CPKMI denna miljö bedrivs forskning om bland annat politisk kommunikation, kvinnor i politiken, journalistik och doku-mentära framställningar i TV, samt om ungdomar, medier och globalisering.

Samhällsförändring, lärande och sociala relationer – SLSRSLSR bedriver forskning om genusrelationernas betydelse för ökad förståelse av förändrings- och lärprocesser i samhället, om globalisering, nya arbets- och livsmönster, ökad dator-användning och den snabba utvecklingen av kommunika-tionsteknologi. (SLSR har sin bas även inom styrkeområdet Livskvalitet, välfärd och kultur, se sidan 9).

OrGANISATION, reGION OCH SAMHäLLe

eN prOFIL – Tre STYrKeOMråDeNHögskolans forskning och utbildning bedrivs vid fem sektioner. Inom styrkeområdena

finns kandidat-, magister-, master-, professions- och påbyggnadsutbildningar med arbets-marknadsfokus samt ett rikt utbud av fristående kurser. Den flervetenskapliga profilen

– som bygger på kunskaps- och kompetensmässig samverkan mellan tre styrkeområden – märks också tydligt i de olika forskningsmiljöerna.

8 9

UtbildningOmrådet Produkter, processer och tjänster är det mest fokuserade styrkeområdet inom Högskolans profil. Här finns ett antal framgångsrika tekniska och naturveten-skapliga utbildningar på grundnivå och avancerad nivå inom områdena datateknik, informatik, mekatronik, elektroteknik, byggteknik och maskinteknik samt viss naturvetenskap som gränsar till teknik, som till exempel biomekanik, miljöteknik och energiteknik.

ForskningHalmstad Embedded and Intelligent Systems Research – EISInom miljön bedrivs forskning med fyra inriktningar:

Inbyggda system En forskningsprofil finansierad av KK-stiftelsen. Forsk-ningen handlar bland annat om nya tillämpningar inom hälsoteknik och trafiksäkerhet.

Intelligenta system Forskningen fokuserar på att utveckla metoder som kan ge tekniska system förmåga till avancerade beslut och beteen-den, och även förmåga att lära sig sådant själv. Det handlar

till exempel om personidentifiering, navigering, styrning och reglering. Forskningen bygger på en kombination av inbyggda datorsystem, sensorer och informationsbehand-ling.

Innovativ IT-användningHär kombineras samhällsvetenskapliga och tekniska pers-pektiv med fokus på innovativ användning av informa-tionsteknik, till exempel utveckling av e-papperstidningar.

Tillämpad matematik och fysikForskning om beröringsfria sensorer för processindustrin, speciellt utveckling av metoder för optimerad energi-användning, forskning inom nanovetenskap samt tilläm-pad matematik. Ett specialområde är finansiell matematik.

Maskinteknisk produktframtagning – MTEKForskningsmiljön är inriktad på produkters funktionella ytor och på tidiga produktutvecklingsfaser, design och digitala produktmodeller.

Bio- och miljösystemforskning – BLESSMiljön bedriver forskning om ekosystemet samt inom biomedicin och biomekanik.

prODUKTer, prOCeSSer OCH TjäNSTer

LIVSKVALITeT, VäLFärD OCH KULTUr

UtbildningOmrådet Livskvalitet, välfärd och kultur har ett stort an-tal program och fristående kurser inom vård, folkhälsa, idrott, funktionshinder, psykologi, sociologi, pedagogik, lärarutbildning, humaniora samt naturvetenskap.

ForskningVälfärd och välbefinnande – VVForskningsmiljön studerar välfärdssystemen och männis-kors välbefinnande på individ-, grupp- och samhällsnivå. Forskningen syftar till att öka medvetenheten om livsstils-faktorers betydelse för hälsan samt uppmärksamma utsat-ta gruppers hälso- och livssituation.

Centrum för idrott och hälsoforskning – CIHFCIHF fokuserar på idrottsskador och rehabilitering, karriär-övergångar, fysisk aktivitet och hälsa, anpassad aktivitet samt barn- och ungdomsidrott.

Samhällsförändring, lärande och sociala relationer – SLSRSe sidan 8.

Forskning om utbildning och lärande – FULLDenna miljö samverkar med SLSR (se sidan 8) och forsk-ningen handlar om ämnesdidaktik, praxisnära forskning och relationer mellan utbildning/skola och omvärld, sam-hälle och samhällsutveckling.

Kontext och kulturgränser – KKForskningsmiljön bedriver forskning om så kallade kultur-inbäddade identitetsmarkörer där identitet kan förstås både som individers och institutioners identitet och där markörerna kan kategoriseras som etnicitet, genus eller klass.

10 11

Verksamheten vid Högskolan i Halmstad kännetecknas av samverkan, innovation och välbefinnande.

Verksamhet

Livskvalitet

Produkter

Samverkan, innovation och välbef nnande

Utexpo är Högskolans årliga examensutställning. Då visas examensarbeten upp för allmänheten och stipendier delas ut.

10 11

HÖGSKOLAN KäNNeTeCKNAS AV

SAMVerKAN, INNOVATION OCH VäLBeFINNANDe

Verksamheten vid Högskolan i Halmstad kännetecknas av samverkan, innovation och välbefin-nande. De är drivkrafter i det dagliga arbetet och främjar samspel mellan styrkeområdena.

SamverkanSamverkan med näringsliv, offentlig förvaltning och andra aktörer i omvärlden är en naturlig och viktig del i Högskolans vardag. Och Högskolans samverkan med omvärlden är om-fattande. I den dagliga verksamheten och i ett stort antal pro-jekt sker samarbeten med näringsliv, föreningsliv och offentlig sektor, både i regionen och i andra delar av världen.

För Högskolan är det nödvändigt med nära relationer med det omgivande samhället för att kvalitetssäkra och utveckla utbildningar. Detta möjliggörs bland annat genom fadder-företag, praktik, projekt och examens- och uppsatsarbeten. Företag och organisationer får samtidigt möjlighet att ta del av aktuell kunskap och utveckla den egna verksamheten. Ge-nom bransch- och programråd involveras näringsliv och of-fentlig verksamhet och bidrar med värdefulla och viktiga idéer och synpunkter om morgondagens arbetsmarknad.

Andra former av samverkan är uppdragsutbildning, kvalifice-rad yrkesutbildning (KY) och distansutbildning. Uppdragsut-bildningen rör sig oftast om personalutbildning för anställda i företag, offentlig sektor eller andra organisationer. KY-utbild-ningar är eftergymnasiala kurser som utformas i samarbete med arbetslivet. Kommunala lärcentrum gör det möjligt att studera på högskola även om man inte bor på en högskoleort.

En stor del av Högskolans forskning sker i nära samarbete med företag och organisationer i form av uppdragsforskning eller samproduktion. Vinsten är ömsesidig, samverkanspart-nern ökar sin kunskap och Högskolan får information om viktiga utvecklingsområden inom arbetslivet och tillgång till verkliga problem och idéer att arbeta kring. Ett exempel är hälsoteknik. I regionen finns ett innovationssystem för att stödja utveckling av produkter och tjänster inom detta om-råde och en del av forskningen handlar om tryggt boende för äldre och funktionshindrade.

Goda vitsordSvenskt näringsliv jämförde i början av 2008 hur svenska högskolor och universitet samverkar med arbetslivet. Studien

visar att flera av Högskolan i Halmstads utbildningar ligger i topp när det gäller samverkan. Också Högskoleverket beröm-mer Högskolans samverkan med omvärlden.

InnovationInnovation är av tradition ett kännetecken för Högskolan i Halmstad. Innovationer handlar inte bara om ny teknik, nya produkter och produktutveckling, utan också om nya tjänster och arbetssätt. Företagsetableringar sprungna ur Högskolan och samverkan med studenter är viktiga faktorer för tillväxt i regionen.

Som tillväxtmotor är Högskolan i Halmstad geografiskt väl placerad. Högskolans innovationsstöd samlar verksamheter som studentinspiration, karriärvägledning, stipendier och hjälp att starta företag. Många företag som bygger på inno-vationer och nytänkande har startats och drivs nu av tidigare studenter vid Högskolan. 2008 invigdes Science Park Halm-stad, som Högskolan driver tillsammans med Halmstads kommun, och som bland annat stödjer och främjar etablering av nya företag. Här finns kreativa miljöer där studenter med olika utbildningsbakgrunder och som är intresserade av att starta egen verksamhet möts. Den årliga examensutställning-en Utexpo är ett tillfälle att visa upp och ta del av konkreta innovativa examensarbeten och projekt.

VälbefinnandeBegreppet välbefinnande rymmer flera dimensioner inom ut-bildning och forskning – både avseende former och innehåll. Stor vikt läggs även vid det som handlar om välbefinnande i form av friskvård, hälsovård och arbetsmiljö för personal och studenter. Centrum för hälsa och idrott är ett exempel. Här finns både idrottsanläggning och laboratorier för fysiologi, biomekanik och psykologi som används av Högskolans forsk-are, Hallandsidrotten, studenter och personal.

enheten för kontakter och samverkanEnheten för kontakter och samverkan har det övergripandet ansvaret för Högskolans verksamheter samverkan, innovation och välbefinnande.

12 13

12 13

STUDeNTLIVHögskolan och Halmstads studentkår har av tradition nära samarbete och gemensam

inställning att studenternas inflytande är av stort värde. Studenterna är representerade i alla Högskolans beslutande organ, nämnder och styrelser.

Kåren tar till vara studenternas intressen under studie-tiden och fungerar som medlemmarnas gemensamma röst gentemot Högskolan, kommunen och andra organisa-tioner som studenterna kommer i kontakt med. Här kan studenter få hjälp om de stöter på problem under utbild-ningen eller i studentlivet i stort.

Kårens allra viktigaste uppgift är utbildningsbevakning. Men Kåren är också en viktig social aktör. Halmstads stu-dentkår driver en lång rad föreningar för studenterna, till exempel inom idrott och kultur. Studenterna har också en egen tidning och en radiokanal. Kåren driver också inter-netbokhandel, gym, konferensverksamhet samt student-boende.

I Kårhuset är det ständig aktivitet. Här finns kafé, restau-rang, fem barer, två dansgolv, tidningsredaktion, mörk-rum, radiostudio och föreningslokaler. Kårhuset har en spännande arkitektur och är byggt så att lokalerna kan användas för många olika ändamål. Här finns konferens-utrymmen och publika utrymmen för 1 300 personer vid konserter eller 500 personer vid biosittning.

En studentaktivitet som allmänheten märker mycket av och som sätter sin prägel på Halmstad under sensommaren är den så kallade nollningen. Det är då de nya studenterna lär känna varandra i samband med olika jippon. Andra populära traditioner är Halmstadspexet och Kårens årliga arbetsmarknadsdag.

14 15

14 15

Campusområdet ligger längs södra infarten till Halmstad, två kilometer från stadskärnan. Lika nära är det till havet och kilometerlånga sandstränder.

I den nybyggda Högskolehallen samlas all verksamhet som rör hälsa och idrott i rymliga och toppmoderna loka-ler. Här finns idrottshall, gym och välutrustade laborato-rier för undervisning och forskning i biomekanik, fysio-logi och psykologi.

I Studentcentrum finns information om utbildningar och högskolestudier, såväl på Högskolan i Halmstad som i öv-riga Sverige och världen. Studerandeavdelningen erbjuder studievägledning samt kurser i bland annat effektiv stu-dieteknik och konsten att söka jobb.

HögskolebiblioteketHögskolebiblioteket i Halmstad är en viktig informations-resurs för studier och forskning. Det är också en arbets- och mötesplats för studenter, personal och allmänhet. Här finns litteratur inom Högskolans samtliga utbildnings- och forskningsområden. Bibliotekets bokbestånd uppgår till cirka 90 000 böcker och cirka 35 000 e-böcker. 10 000 tidskrifter finns tillgängliga i databaser och 500 tryckta tidskrifter finns på bibliotekets hyllor. All litteratur är sök-bar i bibliotekets katalog Hulda. E-böcker och e-tidskrif-ter finns tillgängliga på internet dygnet runt.

Hallandssamlingen Högskolebiblioteket har en unik Hallandssamling. Kär-nan består av en donation från Eric Rasmusson – känd kultur- och näringslivsprofil i Halmstad – och innehåller material från 1600-talet och framåt. Samlingen växer kon-tinuerligt genom inköp för att täcka allt av intresse för Hallandsforskare.

Konst på HögskolanHögskolan i Halmstad har flera spännande konstverk i och utanför sina lokaler. Ett exempel är tre stora verk som Halmstadskonstnären Mikael Ericsson har skapat för hör-salshuset Visionen.

Sedan 2004 är det emellertid konst av Halmstadsfödde Olle Bærtling (1911–1981) som präglar Högskolans ut-smyckning. Bærtlingstiftelsen har deponerat oljemålning-ar, grafiska blad och skulpturer hos kommunen som i

CAMpUSFöreläsningssalar, bibliotek, projektrum, laborationssalar, kaféer, gym, kårhus och pub. på Hög-skolan i Halmstad finns allt samlat på ett campus. Här är det oftast liv och rörelse och områ-

det är en naturlig mötesplats för Högskolans studenter, personal och besökare.

samråd med Högskolan placerat verken på högskole om-rådet. Fanor med motiv från Bærtlings konst har tillver-kats och området där Högskolan är belägen har döpts till Kvarteret Bærtling. Olle Bærtlings konst präglas av geo-metriska kompositioner i starka färgsammansättningar. Han arbetade också med skulpturer, gestaltade som gräns- eller konturlinjer mellan färgfälten i målningarna.

Campus VarbergI Varberg, som ligger sju mil norr om Halmstad, finns ett modernt utbildningscentrum – Campus Varberg. Högskolan i Halmstad har förlagt några av sina utbildningar dit, till exempel sjuksköterske- och energiekonomprogrammen.

Walter Bengtsson (1927–98) var skulptör och verksam i Halm-stad. Hans kända skulptur Mälardrottningen, nära fem meter hög, står på Högskolan.

16 17Stadsbiblioteket vid Nissan i Halmstad med konstverket 0+0=8 i förgrunden.

16 17

HALMSTAD – STADeN MeD Tre HjärTANStaden, stränderna, stämningen – i Halmstad är det lätt att känna sig hemma. Med cykel rör

man sig snabbt och enkelt mellan stadskärnan, skogar och havet – och Högskolan.

Halmstads stadsvapen består av tre krönta hjärtan. Och det är en stad att tycka om. Här finns till och med en stadsdel som heter Kärleken! Det är lätt att förföras av stadskärnans charm, den vänliga atmosfären och havets blå vidder. På sommaren fylls staden av turister och många väljer att flytta hit för gott. Halmstad är med sina 90 000 invånare Hallands största stad och invånarantalet växer stadigt.

I centrum finns ett varierat utbud av restauranger, nattklub-bar, pubar och kaféer. För den musikintresserade anordnas gott om konserter året om och stadens gallerier, museer och kulturföreningar gör sitt till för att det alltid ska vara något på gång. 2006 fick Halmstad ett nytt stadsbibliotek. Byggnaden är ett centralt blickfång som sträcker sig ut över ån Nissans vatten. Biblioteket har ett omfattande litteraturbestånd, kafé, nyhetsrum, konst, utställningar och underhållning i form av teater och musik.

Varje år i augusti ordnas en fyra dagar lång gatuteaterfestival. Då intas Halmstads gator av skådespelarsällskap från hela världen. Andra återkommande kulturevenemang är Halm-stads kulturfest, filmveckan och Marinfestivalen. Halmstad har ett varierat nöjes- och kulturliv, men det är aldrig långt till havet eller tysta skogar om man vill ha lugn och ro.

Stränder och havKanske är det doften, kanske är det känslan av varm sand mot huden, kanske är det synen av stora böljande vidder – har man en gång bott vid havet tar det ofta emot att flytta. Halmstad är en stad som präglas av läget vid västkusten. Här är det alltid nära till kilometerlånga stränder, klippor och charmiga småbåtshamnar.

IdrottsstadenI Halmstad kan den sportintresserade verkligen få sitt lyst-mäte av allehanda idrottsaktiviteter, oavsett om man vill svet-tas själv eller inta en plats på läktaren. Här finns Örjans Vall som är hemmaarena för det allsvenska fotbollslaget HBK. Här finns gym och idrottsföreningar för de flesta smaker. Det är nära till surfing- och seglingsvatten och Halmstad är ett Mecka för golfare. Runt om staden finns hela elva golfbanor!

Kontinenten ligger nästgårdsHalmstad ligger längs Västkustbanan, E6:an och har egen flygplats. På en och en halv timme tar man sig med tåg till Göteborg. Eller till Malmö. Därifrån är det bara ett ”brokast” till Köpenhamn – och till kontinenten!

18 19

HÖGSKOLAN I HALMSTAD – OrGANISATION

Lärarutbildningsnämnden

HÖGSKOLESTYRELSE

RektorProrektor

Sektionen förlärar-

utbildning

LUT

Sektionen förhumaniora

HUM

Sektionen förinformations-

vetenskap,data- och

elektroteknik

IDE

Sektionen förhälsa ochsamhälle

HOS

Sektionen förekonomi och

teknik

SET

HHUAB

Förvaltning

Bibliotek

Enheten förkontakter och samverkan

Utbildningsnämnd

Forskningsnämndteknik och naturvetenskap

Forskningsnämndhumaniora och samhällsvetenskap

Lärarutbildningsnämnd

18 19

HÖGSKOLeOMråDeT

SP

2 km

TILL EUROSTOP, SÖDRA AVFARTEN

GODS-MOTTAGNING

TILLÖSTRA STRANDEN 1 km

HUS

Hus A Glasgången/Balkongen Studenthälsan (SH)

Hus B Glasgången/Balkongen Högskolans reception Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik (IDe) expedition IDe, plan 2

Hus C Centrala IT-enheten (CITe)

Hus D Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik (IDe)

Hus e Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik (IDe) Centrala IT-enheten (CITe)

Hus F Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik (IDe)

Hus G restaurang

Hus H Trade center rektor (re) Ledningskansli (LK) ekonomiadministrativa avdelningen (eA) enheten för kontakter och samverkan (eKS) Informationsavdelningen (Info) personalavdelningen (pA) Faculty club

Hus I Högskolehallen

Hus j Visionen, Malcussalen, Haldasalen och Wigforssalen

Hus M Högskolebiblioteket

Hus N Naturrum Sektionen för ekonomi och teknik (SeT)

HUS

Hus O Sektionen för ekonomi och teknik (SeT) expedition SeT, plan 2 Hus p Sektionen för ekonomi och teknik (SeT)

Hus Q Studentcentrum Studerandeavdelningen (SA) Internationella avdelningen (IA) Skrivpunkten Sektionen för lärarutbildning (LUT) expedition LUT, plan 4 Sektionen för hälsa och samhälle (HOS) Tekniska avdelningen (TA) Vaktmästeri och lokalvård (TA) Hallandsidrotten

Hus r Sektionen för hälsa och samhälle (HOS) expedition HOS, plan 3 Sektionen för humaniora (HUM) expedition HUM, plan 3

Hus S Sektionen för hälsa och samhälle (HOS) Sektionen för humaniora (HUM)

Hus T Idérum Sektionen för ekonomi och teknik (SeT)

Hus X Kårhuset Kåren (Halmstad Studentkår) restaurang Kafeteria och pub

Sp Science park Halmstad

20

HÖGSKOLAN I HALMSTADBox 823 • 301 18 Halmstad • Besöksadress: Kristian IV:s väg 3

Telefon: 035-16 71 00 • Telefax: 035-18 61 92 E-post: registrator@hh.se • www.hh.se H

ögsk

olan

i H

alm

stad

, Inf

orm

atio

nsav

deln

inge

n, ju

li 20

08. T

ryck

: Åke

sson

s, 3

000

ex.

Foto

: And

reas

And

erss

on, P

atri

k Le

onar

dsso

n, B

jörn

Kal

la, B

jörn

Les

tell,

Ida

Lövs

tål,

Fred

rik

Pete

rsso

n, M

artin

a Tha

lwitz

er, R

olan

d T

hörn

er m

.fl.

ViLL DU VeTa mer?

www.hh.se

Högskolans besöksadressKristian IV:s väg 3

receptionens öppettider08.00–16.30 Studentcentrum Studievägledning Besöksadress: hus Q Tfn (vx) 035-16 71 00 Öppettider: måndag–torsdag 08.30–16.00, fredag 10.00–16.00 E-post: studievagledning@hh.se

Kåren Box 847 301 18 Halmstad Tfn 035-16 71 70 www.karen.hh.se

Campus VarbergHögskolan i Halmstad432 80 VArBerGTfn vx 035-16 71 00(all telefoni via Halmstad)Fax 0340-67 64 19

Halmstads kommun Tfn 035-13 70 00 www.halmstad.se