-
HOMERI HYMNUS IN VENEREMGR-dECE ET SVETHICE.
>·!· i
quem:
CONSENSU AMPL. FACULT. PHILOS. UPSAL.
PRiESIDE
Ma,. JOSEPHO OTT. H0IJERlitt. grjec. professore reg. et ord.
ρ. ρ.
Auctor
PETRUS JOHANNES HYCKERSTRÖM,Stip. Reg. Uplaiidus.
P. I.
IN AUDIT. GUSTAV. DIE XI OCT. MDCCCXXIII.
η. a« mi s»
υ Ρ S A L I JEJEXCDDKBANT RBGIAS ACADEMIAE TYPOGRAPHI
-
XomjWGENS TROHÄK
iANDSHOFDIIfGEJSr
OCK
commändeuren AF kongl, nordstjernfi ordir
högvalborne herr grefve
FREBRIC AD. U. CRONSTEDT;
Ej for att sjunga Ditt lof, fclott tacksamhet sEyrer min
penna^Ty ej Skaldens beröm ökar den ädles förtjenst.
Nyss Du en okänd yngling med gästfri vanlighet mottog:Mottag af
honom igen dessa Dig helgade fejad.
I djnpaste Ödmjukhet
författare
-
xramhandlarbk
herr FREDRIK OL. WIBERGiami
hogAdla fru
SOPHIA WIBERGFÖDD B R υ U N.
At hågkomsten af det bemötande, jag af Eder e«l tillfäll/att
roiia; egna« erkän*amt dessa blad
*£
Kdejf
eefrajukaste Tjeuarrr» j, hyckerstrom.
-
snickaren och schatullmakaren
Adel och hocaktad
HERRPEHR ER. HYCKERSTRÖMsamt
dess k, maka
FRU EVA MAR. HYCKERSTRÖMfödd KRYGER.
Ömma Föräldrar!O! hvad glädje för mig att med Ert namnchiffer
beprydaFörsta profven utaf den fostran Er ömhet mig gaf!
Svagt, jag känner det, är det offer min tacksamhet
helgar;Svaghet, men vilja likväl, röjer sig der öfverallt.
O! att jag gifva förmådde den gärd Er ömhet förtjenar !Säll, o
ja trefalt säll skulle jag skatta mig då. —·
Himmel på deras lott skrif evig glädje och sallhet,Skrif den
ovanskliga lön? Du dina älskade ger!
Uttryck
af
Sonlig Vördnad och Tacksamhet.
-
Η Ο Μ Ε ΗI HYMNUS IN YENEREM
GR^äECE ET SVETHICE.'
-
*ννε7Τΐ spyco πολνχξύτον Άφξο$ίτη£ %Κυ7ΐξΐ$ος y ητε Βεοίσιν επ)
yÅvxuv ϊμεςον ωξσε ,Κ«ί τ εόαμάσσατο φυλοο κοοταΒνητων
άνΒξάπων»Οϊχνούς τε βιϊπετεαε, κάι Βηζίχ πάντα,
'g, 'H/xfV οσ" ηπείξος πολλά Τξεφει, */cT ασ©5 παντός*ΙΙάσιν
-
Homeri ^Hymn till Aphrodite.J^angmo ! sjung om de livärf,
Aphrodite den herrliga vårdar»Cyperns Gudinna, somtändt hos Gudar
det ljufva begäret,Kufvai under sin spira de dödliga mennskornas
slägten,Si ock de luftiga foglarnes här och samtliga djuren,
5 De som af jorden i mängd framnäras och de soin af hafvet;Alla
hesorja de hvärf, som vårdas af kransade Cypris.Trenne hjertan
likväl hon ej mägtar förleda och,vinna:iEgidskakaren Zevs blaögade
dotter Athene,Fj Aphrodites, den herrligas, hvärf har henne
behagat.
10 Henne förnöj* blott krig och Ares förfärliga idrott,Orlig och
strider; hon vill blott lysande bragder besörja.Hon var den första
som lärt på jorden, de slöjdande mennskor^Vagnar och SJcdon att
forma, beslagné med skimrande kopparn.Också hon har i gemaken de
lenhyblomstrande jungfrur
I5Lä'rt vidtfrägdade yrken, ir.gifvande hvarje i sinnet.Artemis
afven med gyllene piln, den ljudande, aldrigFängslas med kärlekens
band af löjenas vän Aphrodite.Henne blott bagen behagar och
vilddjursjagten på bergen,Xyrornas ljud och dansarnas lek och det
skällande jagtskri,
30 Jemte de skuggiga lundar och de rättrådigas städer.Också den
blygsamma mön Aphrodites hvärf ej behagatHestia, förstfödd dotter
af den listfyndige Kronos,
-
4 =====
ΑυΤίς οπλοτάτην » βουλή Αιος οοιγιόχοισνTloTvtoiVi ην έμνωντο
Ποσειόάων και 'Απόλλων*
• 5 Ή Se μάλί ουκ έΒελεν, αλλα στίξεως απέεινεν**'£Ιμοσε Ss
μέγαν οξκον, ο όη τετελεσμένος εστί»**Αψαμένη κεφαλής ττατξα-ε Αιος
αιγιόχοιο >ΤΙαξΒενος εσσεσΒαι ποίντ ηματα% Sta Βεάοιν.Τ i? Ss
πατηξ Ζευς Sme καλόν γέξας αντί γοίμοι&Λ
3 β Κal Ts μέσω οίκω κατ άξ εζετο, πΊας έλουσα*ΤΙασιν S' εν
νηοίσι Βεων τιμοίοχός εστί ■>Κα) παξά τχασι βξοτοΊσι Βεων
ττξέσβειξα τέτυχτακΤοίων ού όνναται ττεπιΒεΊν φξένας, ου$
άπατησας-
Των
-
s= 5
likväl sedan den yngsta, — sa iEgidskakaren ordnat -r%Dyrkad,
och ifrigt sökt af Poseidäon och Apollon;
S 5 Men hon saknade hug, och vägrade ständigt sitt bifall ;Svor
ock en kraftfull ed, som jemväl helig är hållen,Fattande allfadren
Zevs, JEgidens bärares, hufvud,Att all' dagar en mö hon förblefve,
don ädla Gudinnan»Henne har Zevs stor ära beskärt i brölloppets
ställe;
30Midt i huset hon thronar, der rikliga offer hon undfår ^Och
öfveralt dess dyrkan är stor i Gudärnes tempel,Och af de dödliga
alla hon vördas högt bland Gudinnor»
Dessas sinnen förmår hon ej nånsin förleda och vinna;Men en
annan ej finns, som undflytt har Aphrodite,
3 5 Ej bland Gudarne någon, ej någon bland dödliga mennskor»Till
och med ljungaren Zevs'hon stundom villat i sinnet,1Han, som den
störste dock är oeh den största dyrkan har vunnit»Äfven hans, när
hon velat, förnuftiga sinne bon hänfört,,Och med dödliga qvinnor
ffoxjaJan möda förenat,
'^oiBringande honom till glömska af Here, syster och maka,Som
till sin höga gestalt är förnäme t bland Olympens Gudinnor^Född
till den högsta beundran af den listfyndige Kronos,Bhea hette dess
mor; men Zevs osviklig i rådslagHar til t sin varda gemål , den
förträffliga dottern utkorat»
-
6 ι
45? TJ Si Ka) αύτη ZeuV γλυκύν ιμεξον ψβχλε ΒυμάΆι'$ξΐ κατχΒνητω
μιχΒύμεναΐι οφξχ τάχισταΜη^ αύχγ\ βξοτεηε εύνηε- άτϊοεξγμίνη
εϊη,Κχί πsr εττευξαμενη είπη μετά 7ίάσι ΒεοΊσιν 3Ή φιλομμειϋήσ
'Αφξοόϊτη,
50 c'i2s· ga Βεούε σννεμιζε καταΒνητησ* γυναιξί,Κα/ rs
καταΒνητούε Bleis τεκεν άΒανάτοισιν,"ils τε Βεάε άνεμιξε
κχχαΒνηreis avBgc#7rois.Άγχίσεα ο aga οι γλυκύν Ι'μεξον εμβαλε
Βυμoe
*Os το τ iv άκξοτιόλοις οξεσι 7ίολυττάάκου "idjjs·5 5
Υ$ουκολ&σκ8ν βούε, ΰέμαε άΒχνάτοισιν εοικωε.
Τον Sr) ετίειτα Ιοούσα φιλομμ.*ι$ηε ^Αφςοόιτη,ΊΗξάσατ\
εκττάγλοοε Si κατά φξίναε Ίμεξοε εϊλεν,Έε Κύττξον S' ελΒούσα,
Βυωύεα νηον eSuνεν ,'Es Πάφον ενΒα Si οι τεμενos , βχμόε τε
BuooSrjs.
6ο "Εν& ηγ εΙσελΒούσα, Bugas επΙΒηκε φαεινάε*31ΕνΒα Si μιν
Χάξίτεε λούσαν, και χξΊσαν έλαια'Αμβξοτώ, οΐα Βεούε εττενηνοΒεν
αιεν εόνταε.(ΑμβξοσΙω, εανω, το ^oc cl τεΒυοομ,ενον rjt'v.)Έσσαμενη
S' ευ τιάντα 71εξ) χξοι είματα καλά,
6 5 Χξυσω κοσμτ,ΒεΊσα , φιλομμειΰηε 'ΑφςoSltnΣεύατ εττ) Τξοίην ,
7ΐξολιτΐούσ εύάυεα Κύττξον,"Υψι μετά νεφεεσσι Boas 7ϊξϊίσσουσχ
κίλευΒον*
-
V. I. Πολυχξυσου, In sensu proprio epitheton hocvulgo apud
Homerum occurrit, ut Δίλή>ι> 7τολυχξνσοε y πολν-χα,λκοε II»
Χ'· 3 1 5 ßotaiKeos ττολυχξυσου Μυκηνηε XI; 46*etc. etc. Confer
Findari Pyth. IV: 94. VI: 8. etc' Heicvero metonymice usurpatur
inque eodein sensu, quo χζνσέηsexcentis in Homert locis Åφξο^Ιτη
additum invenimus.Vide e. c. II. III: 64. V. 427. XIX: 282 etc.
Odys».VIII: 337 etc. Voss semper reddit: die goldene, quod mi.nime
reprehendas, quum in Germanica, seque ac in Grascalingva, in morali
non minus, quam physico sensu hoc epi·theton adhiberi solitum sit.
Svecano gyldene sensus hic phy-sicus adhuc nimis adhaeret, quare
herr lig potissimum usisumus.
V. ifi. Χξυσΐΐλούχατοε, anrea eolu vel aurets sagittis
in-structa, na in ηλακατη, est pr. arundo, ror, unde postea eteokts
et tclnm, quoniam ambo haec instrumenta ex arundineconficiebantur,
Quoties itaque hoc epitheton Dianae Venatri-ci additur, toties
etiam idein teilt instruna, optime reddiposse videtur. Quare forsan
minus recte Voss} versum 183.II. XVI.
'Es· χόξω Αξτεμι^αε χςνσηλοιχάτου , κέλα$ίΐνγ[ςinierpretatus
est:
Tanzend cn Artemis festy der Güttin mit goldener spindel^quem,
ut nobis videtur, errorem versu etiam 7 II. XX:iteravit. At contra
Ioca Pindari χςυσί]λοίκούτον 'ΑμφιΤξίτίΙέOl. VI. χξνσϊΐλαχ,ατων
Hyifsi'ücov Nem. V. melius per eolu au-rea instrueta vel instructce
redduntur, quum his deabus nul-lum cum sagittis esset
negotium^—et_«j«emodi instrumentumut prascipuum Ulis temporibus
muliebris sexus ornamenlumcenseretur.
KeÄotJeivtj clamores excitans, seque ac proxime
praecedens,usitatissimurn Dianas epitheton, ob V.sKccüiss,
tumultus, quosciet "Kvvrr/rr&cfcc. Quin etiam interdum absolute
dicitur tj
-
8 jassas*:
KtXa&m} (vid. II. XXI: 511.) quod vocabulum Voss vertlt:die
ffägerin.
Φιλομμει^ηε Voss reddit: die holdanldchelnde (II. TU; 454,Ii.
XIV: 2 Ii) quod forsan sensui aptius quam epithetonillud a nobis
prolatum. Nisi noVitatis nota metuenda fuisset,den ljuft anleende
uti potuissemus. Optime vero sensum hujusepitheii illustrant versus
Hymni alterius in eandem Deaniinstitut!:
Κυπζογενη Κυ§εξειχν οίεΐσομοζι, yrs βςοτοίσιΜείλιχα ό'ωξοι
ό'βωσιν, εφ' ιμεξτω ds πξοσωτϊαΑιε) μειοιχει κο:ι εφ ΐμεξτον φεξει
όίν&οέ*V. 33· Π:ξε'τβεΐξοί id. ac πςϊσβειχ ν. τίξεσβχ
epitheton
clignitatem , spec. cum setate conjunctam 5 adumbrans,
Junoniimprirms adest hoc adiributum. Vid, Ii. V: 72ί. VIII:383.
XIV: 194, Voss transfert hoc vocabulum die heilige,die gefeierte ,
die erhabene, Hunc vero titulurn alIis etiarn dea-bus addi solere
et ex versu 9 τ. XIX πξεσβχ Aids Βνγχτηξ "ΑτήSc ex Hymno prasenti,
patet. Quin etiam interdum setatemtantum respicit: τΐξεσβχ Κλυμεναο
SvyxTgZν. Odyss. III: 453.
V. 42. 'Αγκυλομητηε Epitheton constans Τ8 Kξό\8 h, e.Saturni,
vel ideo quod patrem trucidasse — rtam quodvistemporis momentum
proxime prascedens perire facit — velquod liberos comedisse —-
tempus enim, quidquid in se Sca se prognatum fuerit, destruit —
fingebatur; versutus itaqueSc insidiosus erat. Voss minus forsan
apte vertit: der ver¬borgene Kronos, Ii. II: 205. IV: 59.
V. 44, Ké
