53
Kriminologiska institutionen Hot och våld inom handeln En kvantitativ studie om handelsanställdas utsatthet år 1987, 1997 & 2007 Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2010 Anna Pinot

Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

  • Upload
    others

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

Kriminologiska institutionen

Hot och våld inom handeln

En kvantitativ studie om handelsanställdas utsatthet år

1987, 1997 & 2007

Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2010 Anna Pinot

Page 2: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

2

Page 3: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

3

Sammanfattning

Hot och våld inom arbetslivet uppmärksammas både i Sverige och i övriga Europa i allt större

utsträckning. Inom handeln är det framförallt fokus på butiksrånen som ökat sedan 1980-talets

början. Såväl fackförbund som arbetsgivarförening arbetar aktivt för att uppmärksamma de

anställdas utsatthet för rån och för att få till förbättringar som kan minska rånen.

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka utsattheten för hot och våld inom handeln

genom arbetsskadeanmälningar från 1987, 1997 och 2007. Studien syftar också till att belysa

eventuella skillnader mellan de olika nedslagen. Frågeställningarna är:

Vilka slags butiker inom handeln upprättar arbetsskadeanmälningar, och vilka hot- och

våldshändelser handlar anmälningarna om? Finns skillnader mellan 1987, 1997 och 2007?

Vid vilka tidpunkter inträffar arbetsskadorna och vilka anställda drabbas av dessa?

Finns skillnader mellan 1987, 1997 och 2007?

Vilka skador ger händelserna upphov till enligt handelns arbetsskadeanmälningar?

Finns skillnader mellan 1987, 1997 och 2007?

För att förklara utsattheten inom handeln används i huvudsak teorin om rutinaktivitet/

tillfällesstruktur.

Totalt finns 138 arbetsskadeanmälningar som innehåller hot och våld från handeln. Anmälningarna

från 1987 och 2007 är kompletta antal, medan varannan anmälan från 1997 finns tillgänglig. 28

stycken anmälningar finns från 1987, 41 stycken finns från 1997 samt 69 stycken från 2007.

Variablerna som studerades och kodades in i statistikprogrammet PASW/SPSS var: könet på den

anställde, antal år den anställde arbetat, veckodag, tidpunkt, fysisk plats, typ av detaljhandel,

situation som orsakade arbetsskadan, arbetsskadans art, vapenförekomst samt antal

person/personer som gett upphov till arbetsskadan.

Resultatet visar att arbetsskadeanmälningarna ökar från 1987 till 1997, för att sedan minska från

1997 till 2007. Vidare visar resultatet att det främst är livsmedelsaffärer som upprättar

arbetsskadeanmälningar och att främsta orsaken till att dessa upprättas är rån eller rånförsök. Inga

skillnader finns gällande vilka dagar arbetsskador inträffar, dock föreligger en större risk att drabbas

av en händelse som leder till arbetsskada vid eftermiddag/kväll jämfört med förmiddag. Kvinnor är

i högre utsträckning upprättare av arbetsskadeanmälningar inom handeln och arbetsskadorna leder

främst till psykiska skador, som över tid ökar, medan de fysiska skadorna minskar.

Page 4: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

4

Page 5: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

5

Innehållsförteckning

1. Inledning .............................................................................................................................. 7-8

2. Syfte & frågeställning ......................................................................................................... 8-9

2.1 Definition av hot & våld ............................................................................................... 9-10

3. Tidigare forskning................................................................................................................ 10

3.1 Rån .............................................................................................................................. 10-11

3.2 Övrig utsatthet inom handeln ...................................................................................... 11-13

4. Teori....................................................................................................................................... 13

4.1 Tillfällesstruktur/rutinaktivitetsteori ................................................................................ 13

4.1.1 Tillämpning av tillfällesstruktur/rutinaktivitetsteorin .............................................. 13-14

4.2 Andra förklaringsmodeller ............................................................................................... 14

4.2.1 Anmälningsbenägenhet & förändrad känslighet för våld ........................................ 14-15

5. Metod ................................................................................................................................ 15-16

5.1 Material och urval ....................................................................................................... 16-17

5.2 Arbetsskadeanmälan.................................................................................................... 17-18

5.3 Operationalisering av variabler ................................................................................... 18-19

5.4 Etiska ställningstaganden ............................................................................................ 19-20

5.5 Validitet & reliabilitet ................................................................................................. 20-21

5.6 Dubbelkodning ................................................................................................................. 21

5.7 Analysmetod................................................................................................................ 21-22

6. Vetenskapsteori .................................................................................................................... 22

7. Resultat ................................................................................................................................. 22

7.1 Den sammantagna bilden av utsattheten inom handeln ................................................... 22

7.1.1 Vilka butiker drabbas inom handeln & vad drabbas de av? .................................... 22-24

7.1.2 Vilka anställda drabbas inom handeln & när drabbas de? ............................................ 23

7.1.3 Vilka skador drabbas de anställda av? ..................................................................... 23-24

7.2 Förändringar av utsattheten inom handeln ....................................................................... 25

7.2.1 Vilka butiker drabbas inom handeln & vad drabbas de av? .................................... 25-27

Page 6: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

6

7.2.2 Vilka anställda drabbas inom handeln & när drabbas de? ....................................... 27-28

7.2.3 Vilka skador drabbas de anställda av? ..................................................................... 28-29

8. Analys .................................................................................................................................... 29

8.1 Analys av de samlade anmälningarna inom handeln .................................................. 29-30

8.2 Analys över tid för arbetsskadeanmälningarna inom handeln .................................... 31-32

9. Slutsatser och diskussion ................................................................................................ 32-34

Referenser.......................................................................................................................... 35-36

Övriga källor .......................................................................................................................... 37

Bilaga 1: Kodningsschema ................................................................................................ 38-40

Bilaga 2: Arbetsskadeanmälan från 1997.......................................................................... 41-42

Bilaga 3: Arbetsskadeanmälan från 2007.......................................................................... 43-46

Bilaga 4: Chi2-testerna ...................................................................................................... 47-53

Page 7: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

7

1. Inledning

Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga

Europa (Sverige: SCB 2007, s. 62, Estrada, Nilsson & Wikman 2007, s. 15, övriga EU: EWCO 2007,

s. 18). Det är enligt dessa undersökningar främst kvinnors utsatthet för hot och våld i arbetslivet

som ökat. Även antalet anmälda arbetsskador har ökat sedan början av 1990-talet (Sundström- Frisk

& Weiner 2004, s. 89).

De människor som främst drabbas av hot och våld i arbetslivet är verksamma inom sociala yrken

såsom vård, skola, rättsväsende eller handel (Geijer & Menckel 2003a, s. 5). Med handeln avses

livsmedelsaffärer samt mindre och större detaljhandelsbutiker. Även kiosker och bensinstationer

räknas in som en del av handeln.

Om någon i sitt arbete utsätts för hot och/eller våld som leder till skada ska detta anmälas till

Arbetsmiljöverket, genom en arbetsskadeanmälan. Arbetsskadeanmälan gör att myndigheten får

kännedom om olyckor eller tillbud och vid behov snabbt kan utreda händelsen och genomföra en

inspektion (Arbetsmiljöverket 2010a). Arbetsskadeanmälningar kan innefatta olyckor eller

konfrontationer som leder till fysiska eller psykiska skador. Inom handeln är rån en väldigt

uppmärksammad hot- och våldsituation, troligtvis beroende på att butiksrånen ökat mycket sedan

1990-talet (figur 1).

0

200

400

600

800

1000

1200

19

87

19

88

19

89

19

00

19

91

19

92

19

93

19

94

19

95

19

96

19

97

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

Figur 1. Antal polisanmälda butiksrån, år 1987–2009. Källa: BRÅ 2009.

Page 8: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

8

Såväl fackförbund som arbetsgivarförening arbetar aktivt för att fästa uppmärksamhet på rånen och

få dessa att minska. Även polis och rättsväsende prioriterar rånen, vilket märks då

uppklarningsprocenten1 inte minskat, trots fler fall (BRÅ 2007, s. 141). Handelsanställdas

fackförbund, som främst är den fackförening där butiksanställda organiserar sig och som har

150 000 medlemmar, har i samarbete med polisen och handeln tagit fram ett 13-punktsprogram,

tänkt att förebygga rån och stölder och förbättra säkerheten för alla som jobbar i butik

(Handelsanställdas förbund 2010b, Handelsanställdas förbund 2010a). Handelsanställdas

fackförbund publicerade i november 2010 en undersökning gjord bland medlemmarna om hur

säkerheten ser ut på arbetsplatserna och i vilken utsträckning bl.a. 13-punktsprogrammet används

(Handelsanställdas förbund 2010c). Även arbetsgivarsidan, företrädd av Svensk handel, engagerar

sig i råndiskussionen. De hade i december 2009 en kampanj för att uppmärksamma användningen

av falska vapen vid rån, samt att få alla rån klassade som grova (Svensk Handel 2009). Fackpress

har sedan 2000-talets början uppmärksammat utsattheten i arbetslivet (Wikman 2008, s. 24) och

även annan press uppmärksammar de ökade rånen inom handeln (DN 2010, Sydsvenskan 2010,

Hallandsposten 2010).

Utifrån denna bakgrundsinformation blir det intressant att undersöka om arbetsskadeanmälningar

från handeln visar samma bild av rånutvecklingen, eller om en annan typ av utsatthet inom handeln

framkommer.

2. Syfte & frågeställning

Det finns mycket information och statistik gällande rån inom handeln. Befintlig statistisk gällande

rånen inom handeln visar att dessa kraftigt ökade under 1990-talet och sedan 2000-talets början

fortsatt öka (figur 1). Forskning genomförd på fältet visar att sena öppettider och ensamarbete ökar

risken för rån (Geijer & Menckel 2003b, s. 23, 30 & BRÅ 2002, s. 25).

I princip all tidigare forskning som bedrivits angående handelns utsatthet är fokuserad på rån och

såväl fackföreningar, arbetsgivarföreningar och media fokuserar på rån vid diskusson om utsatthet

inom handeln. Av den anledningen är det intressant att undersöka om handelns

arbetsskadeanmälningar innehåller andra våldshändelser än rån, och vilka butiker som upprättar

flest arbetsskadeanmälningar. Det är också intressant att undersöka vilka dagar och tider

arbetsskadorna inträffar, samt om personen som drabbas är en kvinna eller man. Ett annat intressant

område att undersöka är vilken typ av skador som utsattheten leder till, om det är mest fysiska eller

psykiska skador som arbetsskadorna orsakar.

1 Den uppklaring som avses är personlig uppklaring, alltså att en gärningsperson kan knytas till rånet.

Page 9: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

9

Arbetsskadeanmälningar som material är fördelaktigt då man med hjälp av dessa kan belysa

händelser och de faktiska konsekvenserna händelserna lett till, i form av skador för de anställda. En

annan fördel hos materialet är att det kan belysa en eventuell skillnad mellan 1987,1997 och 2007.

Mina frågeställningar är:

Vilka slags butiker inom handeln upprättar arbetsskadeanmälningar, och vilka hot- och

våldshändelser handlar anmälningarna om? Finns skillnader mellan 1987, 1997 och 2007?

Vid vilka tidpunkter inträffar arbetsskadorna och vilka anställda drabbas av dessa?

Finns skillnader mellan 1987, 1997 och 2007?

Vilka skador ger händelserna upphov till enligt handelns arbetsskadeanmälningar?

Finns skillnader mellan 1987, 1997 och 2007?

Frågorna kommer att besvaras utifrån en kvantitativ innehållsanalys2. Teorin om rutinaktivitet och

tillfällesstruktur3 kommer att användas som verktyg för att förklara utsattheten inom handeln.

Ämnet är kriminologiskt relevant då arbetsskadeanmälningarna inom handeln till stor del handlar

om hot och rån, vilka är straffbelagda handlingar. Det är också ett kriminologiskt relevant område

att undersöka, då utsattheten för hot och våld i arbetslivet fram till 2000- talets början inte

uppmärksammats i så stor utsträckning, fastän hot och våld drabbar människor som arbetar mer än i

något annat sammanhang (Nordin 1998, s. 5). Området är viktigt att uppmärksamma då många

människor dagligen skadas i sitt arbete.

2.1 Definition av hot & våld

Materialet som studerats är i sig själv en definition av vad hot och våld är, eftersom en

arbetsskadeanmälan upprättats då någon på en arbetsplats upplever sig ha drabbats av skada i

arbetet. I vissa arbetsskadeanmälningar från handeln förekom det i några fall att en annan person än

den skadedrabbade gjort arbetsskadeanmälan. I dessa fall är det anmälarens definition av hot och

våld som ligger till grund för anmälan. Att det är anmälarens definition av hot och våld som från

början bestämmer huruvida det ska upprättas en anmälan eller inte, gör att vissa händelser av hot

och våld som jag, eller någon annan, skulle anse vara grund för en arbetsskadeanmälan, kanske inte

2 Läs mer under Metod.

3 Läs mer under Teori.

Page 10: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

10

finns med. Detta gör att jag vid undersökning av materialet redan är begränsad i vad jag kan, och

kommer, att definiera som hot och våld.

Händelserna som arbetsskadeanmälningarna inom handeln baseras på är väldigt spridda, från

konfrontationer mellan personal och kunder som leder till repressalier i form av fysisk skada/hot,

olyckshändelser och rån. I min studie kommer en definition av våld användas som innebär att våld

är en avsiktlig eller oavsiktlig ”(…) fysisk eller verbal aggression, som orsakar skada eller obehag

för en eller flera individer, oavsett om de är avsiktliga mål eller involverats av andra orsaker”

(Geijer & Menckel 2003b, s. 9). Sålunda kommer även hot att definieras som våld i min

undersökning.

3. Tidigare forskning

I Sverige är arbetslivet ett fält där hot och våld är dåligt undersökt (Geijer & Menckel 2003a, s. 36).

Ett ökat intresse för utsattheten i arbetslivet har inom forskningen under de senare åren kunnat

skönjas, då framför allt inom vård och omsorg (Åkerström 1993 & 2000, Nordin 2000, Menckel &

Viitasara 2000). I takt med att forskningen uppmärksammat området har även

tidningsrapporteringen i fackpress, om utsattheten i arbetslivet, ökat (Wikman 2008, s. 24).

Forskningen om hot och våld inom detalj- och servicehandeln tog fart i början av 2000-talet då

Arbetslivsinstitutet påbörjade ett samarbetsprojekt med Arbetsmiljöverket som hette ” Hot och våld

mot bensinstationer och servicebutiker” (Geijer & Menckel 2003b, s. 8). Projektet utmynnade i tre

publikationer. Den första redovisade en enkätundersökning angående utsatthet av 30 butiksarbetare

på nattöppna kiosker i Stockholm (Geijer 2002). Den andra studien var en kunskapsöversikt över

vilka vetenskapligt prövade preventiva åtgärder som antas kunna minska utsattheten inom handeln,

genom åtgärder som främst riktas till att minska rånen (Geijer & Menckel 2003a, s. 34). Den tredje

publikationen var en rikstäckande enkätundersökning av privatdrivna bensinstationer i Sverige

(Geijer & Menckel 2003b).

3.1 Rån

Under 2009 polisanmäldes mer än 9600 rån, varav 70 procent utgjordes av personrån, d.v.s. att en

privatperson blir bestulen av en och/eller flera personer (BRÅ 2010). Övriga procent utgörs av

butiksrån, taxirån, bank- post- och värdetransportrån samt övriga rån (BRÅ 2007, s. 10). I

brottsbalken indelas rån i två kategorier, antingen rån eller grovt rån. Straffskalan för rån varierar

från ett till sex års fängelse, och grovt rån har en straffskala från fyra till tio års fängelse (Sveriges

rikes lag, BrB, 8 kap., 5-6 §).

Page 11: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

11

Enligt anmälningsstatistiken ökade rånen kraftigt under 1990-talet, och har sedan 2000-talets början

fortsatt att öka (figur 1). Ökningen under 1990-talet var främst ökningar av person- och butiksrånen

(BRÅ 2010). Så gott som alla butiksrån anmäls till polisen, vilket gör att kriminalstatistiken över

rån är en tillförlitlig källa med litet mörkertal (BRÅ 2004a, s. 106). Vad som orsakat ökningen av

butiksrån är inte helt fastställt. Antalet kvällsöppna, mindre butiker antas ha ökat sedan 1980-talet,

vilket skulle tyda på en förändrad tillfällesstruktur4 och därav ökad risk för rån (BRÅ 2004a, s.

109). En annan förklaring till ökningen av butiksrån är att handeln fått ta över vissa rån från post

och banker (BRÅ 2004b, s. 10). Överflyttningen antas särskilt ha drabbat guld/urmakar- och

juvelbutiker. Överflyttningseffekten står dock inte för den större ökningen av rån inom handeln

(BRÅ 2007, s. 141). De två branscher inom handeln som drabbats av flest rån är

livsmedelsbranschen och kiosk/tobaksaffärer (BRÅ 2002, s. 7).

Vid butiksrån är vapen vanligt förekommande, i 86 procent av rånen används vapen till att hota

med. Skjutvapen är det mest använda vapnet och används i ungefär hälften av fallen. Kniv är det

näst vanligast vapnet efter skjutvapen (BRÅ 2002, s.7 & 30)

Av åtgärder som antas kunna minska rån är dubbelbemanning, brist på lämpliga flyktvägar, goda

kassarutiner och god in- och utsyn de mest framträdande (Geijer & Menckel 2003a, s. 35).

En enkätundersökning bland handelsanställda visar att de som varit utsatta för rån i högre

utsträckning visar tendens till posttraumatiskt stressyndrom5, jämfört med anställda inom handeln

som inte varit utsatta för rån (Söndergaard 2006, s. 9).

3.2 Övrig utsatthet inom handeln

Forskning visar att verbala hot är det mest förekommande våldet mot anställda inom detalj- och

servicesektorn (Geijer 2002, s. 19, Geijer & Menckel 2003b, s. 21). Anställda inom handeln är, i

jämförelse med anställda inom vården, utsatta för fysiskt våld i form av knuffar, slag och sparkar

jämfört med rivning, klösning och nypning som till större del förekommer inom vården. Detta

uppges bero på skillnad i klientelets varierande fysiska förutsättningar (Geijer 2002, s. 26).6

Ensamarbete uppges inte öka hot och våld inom handeln, men rån tycks förekomma i högre

utsträckning vid ensamarbete (Geijer & Menckel 2003b, s. 23). Risken för hot och våld i arbetslivet

generellt ökar vid kvälls- och nattarbete (Christiansen 2005, s. 13). Inom handeln ökar hot- och

våldförekomsten med sena öppettider, detta gäller särskilt rån (Geijer & Menckel 2003b, s. 30,

4 Se mer om tillfällesstruktur under Teori.

5 Posttraumatiskt stressymtom kännetecknas bl.a. av upprepade mardrömmar, avtrubbning och overklighetskänsla

(Söndergaard 2006, s. 13) 6 Det ska även nämnas att anställda inom handeln är privatanställda, jämfört med vårdpersonal, som oftast är anställda

inom offentlig sektor.

Page 12: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

12

BRÅ 2002, s. 25). Många kunder i butiken minskar dock rånrisken (Geijer & Menckel 2003b, s.

34).

Arbetsmiljöverkets statistik från 2009 visar att större delen av handelns personal är kvinnor, med ca

165 000 kvinnor och 93 000 män (Arbetsmiljöverket 2010b, s. 47). Enligt Handelsanställdas

förbund, som är det största fackförbund för människor som arbetar inom handeln, är 100 000 av

deras 150 000 medlemmar kvinnor (Handelsanställdas förbund 2010b). Dessa siffror tyder på en

fler kvinnor än män är anställda inom handeln. Viss forskning har försökt att belysa ev. skillnader i

utsattheten för kvinnor och män inom handeln. En studie av Malcan från 1993 har visat att manliga

expediter i kombination med dubbelbemanning och begränsade öppettider skulle minska risken för

rån, men studien kritiseras för bristen på referensgrupp (Menckel & Geijer 2003a, s. 13).

En annan studie visar att kvinnor upplever större oro att utsättas för hot inom handeln, medan oron

för våld eller rån var likvärdigt mellan könen (Geijer 2002, s. 20). Dock visar samma undersökning

att personer som varit anställda en längre tid tenderar att vara mer oroliga att drabbas av hot och

våld, än personer som arbetat en kortare tid, oavsett kön (Geijer 2002, s. 27). Som jag nämnde i

inledningen är det främst kvinnors utsatthet för hot och våld i arbetslivet som ökar, enligt olika

offerundersökningar gjorda både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s. 62, Estrada,

Nilsson & Wikman 2007, s. 15, övriga EU: EWCO 2007, s. 18). Att kvinnor skulle vara mer

drabbade av hot och våld inom handeln kan förstås utifrån att kvinnor utgör den största gruppen

anställda inom branschen.

Genom en studie om hur rädsla för brott beskrivs i dagspress visar Heber att kvinnor som utsätts för

våld i arbetet, har en tendens att tona ned våldet, medan män framhåller att deras yrken blivit

farligare, att det finns fler vapen och att rädslan inom de mansdominerade näringsgrenarna ökat

(Heber 2007, s. 225). Kvinnors tendens att tona ner våldet de utsätts för i sin yrkesutövning har

även visats i en intervjustudie av Åkerström gjord bland kvinnor som arbetade inom vården

(Åkerström 2000, s. 300). En ökad anmälningsfrekvens av arbetsskadeanmälningar inom handeln

skulle kunna betyda att personalen, som till största del består av kvinnor, inte tonar ned sin

utsatthet. Detta skulle kunna ha att göra med att hot/våld, och då framförallt rån, uppmärksammas

på ett annat sätt inom handeln än vad det gjorde i början av 1980-talet.

I en intervjustudie där unga mäns offerroll undersöktes visades att män generellt sällan av det

omgivande samhället ses som offer (Burcar 2005, s.161). Männen i studien både accepterade och

motsatte sig identiteten som brottoffer (Ibid, s. 163). Angående arbetsskadeanmälningar kan det då

tänka sig att män inte, i lika stor uträckning som kvinnor, ser sig som offer (eller tror att det

omgivande samhället inte tycker det är okej om de ser sig som offer) när en arbetsskada inträffat

Page 13: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

13

och därför inte anmäler i lika stor utsträckning. Burcars studie är förvisso gjord på unga män som

inte är i någon speciell arbetsbefattning, men kan eventuellt vara tillämplig på män inom handeln.

4. Teori

4.1 Rutinaktivitetsteorin/tillfällesstruktur

En förklaringsansats som skulle kunna förklara hot/våld och rån inom handeln är

tillfällesstrukturen. Tillfällesstrukturen är en del av den större teorin om rutinaktivitet som

utarbetats av Cohen och Felson (1979). Rutinaktivitetsteorin uppkom till följd av den ökade

brottsligheten i Nordamerika under 1950-talet. Tidigare hade man trott att människor stal för att de

inte hade råd, och i och med att människor fick det bättre både utbildningsmässigt och ekonomiskt,

var det förvånande att brottsligheten ökade. En slutsats som Cohen och Felson kommer fram till är

att antalet brott inte samrelaterar med det ekonomiska tillstånd som råder i ett samhälle (Ibid, s.

592).

Rutinaktivitetsteorin hävdar att det som krävs för att ett brott ska kunna begås är en motiverad

förövare, ett lämpligt objekt och avsaknad av kapabla väktare (Ibid, s. 589). Saknas någon av dessa

tre komponenter finns inga förutsättningar för att ett brott ska kunna begås. Hur lämpligt ett eller

flera objekt är, beror på fyra egenskaper hos objektet och dessa är värdet (materialistiskt eller

symboliskt), synligheten av objektet, tillgängligheten av objektet samt vilken tröghet objektet har

(Ibid, s. 591). Med tröghet menas längd och vikt hos objektet men också hur lätt det kan flyttas. En

bil är exempelvis väldigt tung och stor men kan ändå flyttas förhållandevis lätt p.g.a. hjulen.

Tillfällesstrukturen innebär att ju lättare det är att stjäla en sak, ju fler blir stölderna för denna

produkt. Finns det ingen produkt eller den inte går/är svår att stjäla, minskar stölderna. von Hofer

exemplifierar detta genom stöldbrottens ökning från 1900-talets början fram till 2000-talet i

Sverige. I början av förra seklet hade butiker i mindre utsträckning självbetjäningssystem och såväl

cyklar som bilar fanns i begränsad mängd. Förhållandevis få stölder av dessa produkter blev

begångna, jämfört med 2005 då mer än hälften av alla stölder utgjordes av bil/cykelbrott eller

stölder från butiker och varuhus (von Hofer 2008, s. 87).

4.1.1 Tillämpning av tillfällesstruktur/rutinaktivitetsteorin

I studien kommer rutinaktivitetsteorin att användas som förklaringsmodell då handeln ofta är ett

lämpligt objekt eftersom den hanterar kontanter, som är av högt materiellt värde och ”otrögt”. Inom

handeln finns även andra ”värdefulla” och lättåtkomliga objekt såsom tobak, lotter, läkemedel etc.

Tidigare forskning har visat att guld/urmakar- och juvelbutikerna skulle vara extra utsatta och detta

antas till viss del bero på att posten och banker numera är nästintill kontantfria (BRÅ 2007 s. 141).

Page 14: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

14

Teorin kan där appliceras eftersom smycken och klockor ofta har höga materialistiska värden och är

lätta att ta med sig och av den anledningen skulle vara mer stöldbegärliga.

Tidigare forskning har även visat att ensamarbete skulle öka utsattheten för rån (BRÅ 2002, s. 25)

samt att många kunder i butiken minskar risken för rån (Geijer & Menckel 2003b, s. 34). Att rån

skulle förekomma mer vid ensamarbete och mindre när det är fler människor i butiken kan styrka

betydelsen av kapabla väktares frånvaro/närvaro. Det är rimligt att anta att fler arbetar ensamma

och att färre människor befinner sig ute vid en senare tidpunkt på dygnet och att denna teori även

skulle förklara varför det begås fler rån senare på dygnet än tidigare.

Av Handelsanställdas förbunds taktik för hur butiksrånen ska minskas kan man se att även de

arbetar med tillfällesstrukturen som modell. För att minska rånen vill de att slutna kassasystem

används, så att det helt enkelt blir svårare att tillgodogöra sig kontanter (avsaknad av lämpligt

objekt)och att ensamarbete inte ska förekomma i stor utsträckning (fler kapabla väktare)

(Handelsanställdas förbund 2010c, s. 4)

4.2 Andra förklaringsmodeller

Tillfällesstrukturen och rutinaktivitetsteorin kan till stor del förklara utsattheten inom handeln, men

andra förklaringsmodeller kan vara nödvändiga som komplement om fenomenet ska bli förståeligt.

4.2.1 Anmälningsbenägenhet & förändrad känslighet för våld

En arbetsskadeanmälan upprättas beroende på att den som drabbats, alternativt att någon på den

drabbades arbetsplats, anser att en skada har uppstått i samband med arbetet. Detta ger förmodligen

ett stort mörkertal, dels beroende på att alla inte uppfattar våld och hot på samma sätt och dels för

att anställda inom handeln kanske inte har information om när och hur en arbetsskadeanmälning ska

göras.

Den största anledningen till att inte anmäla en arbetsskada är ”okunskap och osäkerhet om vilka och

hur allvarliga besvär som ska anmälas” (Sundström- Frisk & Weiner 2004, s. 95). Normer och

värderingar på arbetsplatser uppges som en bidragande faktor till vilka skador som anmäls, vad som

i arbetet anses rimligt att stå ut med inom ramen för sina arbetsuppgifter och vad som inte

accepteras (Sundström- Frisk & Weiner 2004, s. 96). Det stora fokuset på rån inom handeln kan

tänkas påverka anmälningsbenägenheten på så sätt att fler anställda som råkar ut för ett rån eller

rånförsök väljer att anmäla det, både med en arbetsskade- och polisanmälan.

Våld i allmänhet är mer uppmärksammat idag (von Hofer 2006, s. 203) och så även det

arbetsrelaterade våldet (Christiansen 2005, s. 2). Ökad anmälningsfrekvens kan bero på minskad

tolerans för våld i samhället som gör att fler situationer benämns som hot och våld och på så vis ger

Page 15: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

15

upphov till fler anmälningar (von Hofer 2006, s. 203). Att våld är mer uppmärksammat idag än

tidigare och att toleransen minskat för vad man ska/kan utsättas för i arbetet skulle inom handeln

kunna förklara ett ökande antal arbetsskadeanmälningar.

Minskad anmälningsfrekvens av arbetsskadeanmälningar kan bero på ändrade rutiner på

arbetsplatser eller i direktiv som finns för när en arbetsskadeanmälan ska upprättas. Minskad

anmälningsfrekvens skulle också kunna bero på att det faktiskt förekommer färre händelser med

hot/ våld och rån nu än vad det gjorde förr. Det skulle dock vara uppseendeväckande om mitt

material av arbetsskadeanmälningar inte visade på samma ökning av rånen som kriminalstatistiken

gör.

5. Metod

Genom en kvantitativ innehållsanalys kommer handelns arbetsskadeanmälningar från åren 1987,

1997 och 2007 att undersökas. Med arbetsskadeanmälningar som undersökningsmaterial kommer

information att utvinnas som förs in i statistikprogrammet SPSS/PASW utifrån ett kodningsschema7

med 17 olika variabler. En kvantitativ metod syftar till att mäta, kvantifiera och undersöka hur ett

fenomen objektivt är, medan kvalitativ metod syftar till att tolka och förstå material utifrån en mer

subjektiv bedömning (Bryman 2002, s. 77 & 269).

En kvantitativ innehållsanalys har både för- och nackdelar. En fördel är att det är relativt enkelt att

beskriva hur man gått tillväga, och därmed underlättas replikerbarheten 8. En annan fördel med den

valda metoden är att den är lämplig när man har data som sträcker sig över flera år. En tredje fördel

är att den kvantitativa innehållsanalysen inte är beroende av vem som utför analysen, utan

analysformen ska vara ”objektiv” och få samma resultat, oavsett vem som utför analysen (Bryman

2002, s. 203).

Nackdelar med den kvantitativa innehållsanalysen är att man inte undersöker något annat än just det

man bestämt sig att undersöka. I och med att man utifrån ett kodningsschema bestämt vad man ska

titta på, så innebär det att de variabler man valt bort, eller det ”outsagda” inte kommer fram i

studien. En annan nackdel är att de flesta material kräver en viss tolkning av den som utför

analysen, vilket kan kritiseras då detta förutsätter en gemensam tolkningsram mellan de som gett

upphov till dokumenten och de som tolkar dessa (Ibid, s. 203-204).

7 Bilaga 1.

8 Replikerbarhet betyder att en studie genomförs igen, för att testa att man får fram samma resultat.

Page 16: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

16

I min studie anser jag det mest relevant att använda en kvantitativ innehållsanalys, då det är den

analysform som bäst kunnat svara på mina frågeställningar. Den kvantitativa innehållsanalysen har

varit till fördel då materialet varit förhållandevis stort och som krävt struktur.

I denna kvantitativa innehållsanalys kommer jag att göra nedslag i arbetsskadeanmälningar från tre

olika årtal, 1987, 1997 och 2007. I åtanke ska man ha att dessa år inte behöver vara representativa

för hur utvecklingen i stort sett ut, och att det kan förekomma variationer vissa år som kanske inte

skulle funnits om man haft fler nedslag. Detta är ett generellt metodproblem som finns vid analyser

över tid med endast ett fåtal nedslag.

5.1 Material och urval

Materialet som kommer att användas vid undersökningen är arbetsskadeanmälningar från 1987,

1997 respektive 2007, hämtade från Arbetsmiljöverket. Materialet är redan insamlat i det större

FAS9 - finansierade forskningsprojektet ”Våld i arbetslivet - ett samhällsproblems uppkomst,

utveckling och struktur” som bedrivs vid kriminologiska institutionen på Stockholms universitet av

Felipe Estrada, Anders Nilsson och Sofia Wikman (Estrada & Nilsson 2005).

Då materialet redan är insamlat av andra forskare kallas det sekundärdata (Bryman 2002, s. 208).

Sekundärdata innebär både för- och nackdelar. Den främsta fördelen är att sekundärdata sparar tid

och pengar i och med att insamlandet redan är gjort. Detta gör att man har mer tid till analysen

(Ibid, s. 209). En annan fördel är att det insamlade materialet ofta är av god kvalitet, samt att

longitudinella10

studier, i vissa fall, kan göras av materialet (Ibid, s. 208-209).

Nackdelarna med sekundärdata är att man inte är bekanta med materialet (Ibid, s. 210). En annan

nackdel, som i och för sig går att åtgärda, är att man inte vet vad som kan ha orsakat ändringar i

materialet, om man gör en longitudinell studie. Lagar, regler, ändrat synsätt på ett visst fenomen

kan utgöra grunden för skillnader i materialet, och då är det viktigt att man vet om dessa. En annan

nackdel som finns är att datamängden ibland kan vara väldigt omfattande, vilket kräver att man ”lär

känna” materialet. Detta tar naturligtvis mycket tid och kan därför vara till nackdel, speciellt om

man har en begränsad tid på sig (Ibid, s. 210-211).

De arbetsskadeanmälningar från handeln som finns med har valts ut då de innehåller situationer

som innebär: ”Våld, angrepp, hot- från personer utanför företaget, riktade mot de skadade inom

ramen för deras arbete (…)” (Wikman 2010, s. 4) Totalt finns det 143 arbetsskadeanmälningar från

9 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

10 Longitudinell studie är en analys av källor/dokument från olika tidsperioder (Bryman 2002, s. 73)

Page 17: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

17

handeln från år 1987, 1997 och 2007, som uppfyller kriteriet ovan. Det finns fler

arbetsskadeanmälningar från handeln från de olika åren, men dessa faller bort då de inte innehåller

hot och våld som det är beskrivet ovan. Exempelvis skulle endast 92 stycken

arbetsskadeanmälningar av totalt 903 stycken från år 2009 stämma överrens med det ovan nämnda

kriteriet (Arbetsmiljöverket 2010b, s. 47 & 55).

Vid kontroll för dubbletter av de 143 arbetsskadeanmälningarna blev det ett bortfall på 5 stycken,

vilket innebär att 138 anmälningar finns. Av dessa är 28 stycken från 1987, 41 stycken från 1997

och 69 stycken från 2007. Alla arbetsskadeanmälningar från år 1987 och 2007 som innehåller

ovanstående kriterie finns med, medan urvalet från 1997 är ett slumpmässigt urval av varannan

arbetsskadeanmälan som upprättades det året.

Arbetsskadeanmälningarna består av både kryssrutor och skriven text. Ibland finns även en

polisanmälan bifogad. Arbetsskadeanmälningsblanketterna från 1987 och 1997 är i stort sett lika till

innehåll och utseende, medan utformningen ändrats från 2007.11

Detta gör att vissa variabler är

svårare att utläsa, exempelvis blir man bara uppmärksammad på om personen som skrivit anmälan

arbetat ensam endast om denna uttryckligen skriver det, jämfört med den tidigare designen på

anmälan då ensamarbete var en kryssruta. Å andra sidan är polisanmälan bifogad i större

utsträckning på 2007 års anmälningar, vilket ibland ger värdefull information.

5.2 Arbetsskadeanmälan

Arbetsskadeanmälningar är inte primärt framtagna för att användas i studiesyfte, utan

arbetsskadeanmälningarnas främsta syfte är att Arbetsmiljöverket ska få kännedom om olyckor eller

tillbud för att vid behov snabbt ta sig till arbetsplatsen för att utreda händelsen och genomföra en

inspektion (Arbetsmiljöverket 2010a). Ett problem som finns med att undersöka

arbetsskadeanmälningar är den förändring i anmälningsförfarandet som skedde 1992, då en

sjuklöneperiod på 14 dagar infördes som arbetsgivaren betalade. Den förändringen antas ha gjort att

arbetsskador med kort sjukskrivningstid inte rapporterats i samma utsträckning som innan. Även

sjukkarensdagens införande 1993 förmodas ha minskat anmälningsbenägenheten (Linder 2009, s.

15).

En fördel med att undersöka arbetsskadeanmälningar är att dessa innehåller annan information än

t.ex. kriminalstatistiken, och såldes kan vara ett bra komplement för att beskriva och förstå

rånutvecklingen, men också som komplement till offerundersökningar av utsattheten inom

11

För att se exempel på arbetsskadeanmälningar från 1997 och 2007, se bilaga 2 och 3.

Page 18: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

18

arbetslivet. I arbetsskadeanmälningarna går att utläsa vilka skador och upplevda problem händelsen

gav upphov till, till skillnad från t.ex. polisanmälningar av butiksrån. Dock ska påpekas att

arbetsskadeanmälningarna från handeln inte bara innefattar rån, utan även andra händelser såsom

olyckshändelser, konfrontationer som leder till fysiska skador och/eller hot, även om rån

förekommer i stor utsträckning.

5.3 Operationalisering av variabler

I resultatdelen kommer vissa variablers alternativ vara hopslagna för att öka överskådligheten och

eventuellt kunna urskilja vissa mönster. Exempelvis är variabeln Typ av detaljhandel hopslagen till

fyra olika kategorier istället för ursprungliga sexton. Inom kategorin Större varuhus och mindre

detaljhandelsaffärer räknas t.ex. skoaffärer och guld/urmakar- och juvelbutiker. Till kategorin

Övrigt räknas bl.a. handikappboenden samt olika bespisningsverksamheter (gatukök, konditori och

restaurang).

Angående vilka skador som uppkommer p.g.a. händelserna som resulterat i arbetsskadeanmälningar

finns det fyra kategorier. Psykisk skada är då personen drabbats av chock, rädsla eller annan

psykiskt betungande känsla. Ofta är den Psykiska skadan kopplad till hot. Fysiskt lindrig skada är

en mindre skada, som t.ex. blåmärke, skrapsår eller lite ont i kroppen. Fysiskt grov skada är grövre

skador som t.ex. frakturer, tandskador eller kniv/skottskador. Variabeln Fysiskt grov skada +

psykisk skada kommer att klassificeras som Fysiskt grov skada, då jag klassificerat efter

allvarlighetsgrad. Fysisk lindrig skada + psykisk skada klassas som Psykisk skada. Denna

bedömning görs då en Psykisk skada många gånger kan vara allvarligare än en Fysiskt lindrig

skada.

Variabeln Vapenförekomst är klassificerad på så sätt att i de anmälningar där skjutvapen

förekommit i kombination med annat vapen, räknas dessa anmälningar till Skjutvapenkategorin. I de

fall kniv använts som vapen i kombination av annat vapen (utom skjutvapen) klassificeras de i

Knivkategorin. Övriga vapen och hjälpmedel är en egen kategori med samma namn. Med

hjälpmedel menas t.ex. att tejp eller en trasa med kemiskt medel använts för att förhindra

personalen att göra motstånd vid rån/rånförsök.

Variabeln som avser Könet på personen som förorsakade arbetsskadan innehåller ingen

blandkategori av kvinnor och män som förövare p.g.a. att detta inte förekom i någon anmälan. I de

anmälningar flera personer förorsakade arbetsskadan består dessa av homogena könsgrupper av

antingen kvinnor eller män.

Page 19: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

19

Situation som orsakade arbetsskadan är uppdelad i fyra kategorier, varav Konfrontation + fysiskt

våld eller hot avser en markering från personalens sida mot en kund, om att denne exempelvis inte

får stjäla eller föra oväsen, vilket leder till repressalier från kunden i form av fysiskt våld och/eller

hot. Kategorin Överfall/misshandel avser personal, som utan att någon konfrontation skett, blir

överfallen eller misshandlad på eller utanför jobbet.

I variabeln Tidpunkten för arbetsskada definieras Förmiddag som fram till klockan 12.00 på dagen.

Eftermiddag är mellan klockan 12.00 och klockan 20.00, och Kväll är från klockan 20.00 och

framåt.

Då variablerna Åtgärder, Skyddsombud och Polisanmälan (bilaga 1) är belastade med höga interna

bortfall12

(över 60 procent) redovisas dessa inte i resultatdelen. Då variabeln Ensamarbete är

behäftat med relativt stort bortfall p.g.a. utformningsförändringen av arbetsskadeblanketten från

1987/1997 till 2007, kommer denna variabel inte heller att redovisas i resultatet. Förändringen av

blanketten gör att även sjukfrånvaron blir problematisk att jämföra, då intervallet för sjukfrånvaro

ändras i de olika upplagorna.13

Även förändringar i reglerna kring sjukfrånvaro gör att variabeln blir

svår att studera över tid. Av den anledningen är Sjukfrånvaro inte heller redovisat i resultatdelen.

Av de variabler som finns med i resultatdelen är endast variablerna Antal år inom branschen för

arbetsskadad person och Tidpunkten för arbetsskadan, belastade med relativt höga interna bortfall.

I Antal år inom branschen för arbetsskadad person är bortfallet 17 procent medan Tidpunkten för

arbetsskadan har 35 procents internt bortfall. Övriga variabler har minimalt, eller inget, internt

bortfall.

5.4 Etiska ställningstaganden

Arbetsskadeanmälningar innehåller ofta känsliga uppgifter. Både namn och personnummer på

personerna som upprättat anmälan och händelserna dessa råkat ut för är känsliga, liksom att det

inträffade många gånger leder till skador och sjukfrånvaro. Vetenskapsrådets forskningsetiska

principer rymmer fyra krav, varav jag har beaktat konfidentialitetskravet och nyttjandekravet

(Vetenskapsrådet 2002, s. 12-14). Konfidentialitetskravet syftar till att garantera skydd till personer

så att ingen ska kunna identifiera dessa i en studie som baseras på material som innehåller uppgifter

om dem (Ibid, s. 12-13). Nyttjandekravet garanterar att det insamlade materialet inte används i

andra sammanhang än rent forskningsmässiga (Ibid, s. 14).

De två andra kraven är informationskravet och samtyckeskravet men då jag använder mig av

sekundärdata så är det tidigare insamlare som beaktat dessa krav. Rent praktiskt har jag beaktat

12

Högt internt bortfall betyder att en speciell variabel/fråga har fått få ”svar”. 13

Bilaga 2 och 3.

Page 20: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

20

kraven på det sätt att jag avidentifierat personerna som har upprättat anmälningarna och även varit

mycket noga med att materialet inte lämnats utan uppsikt under tiden som jag arbetat med det.

5.5 Validitet & reliabilitet

Validitet innebär om vi mäter det vi avser att mäta, alltså om frågorna vi utgår från i materialet

faktiskt kan säga något om det samband vi vill undersöka (Sohlberg & Sohlberg 2009, s.119). En

god validitet betyder att man försäkrar sig om att det man undersöker verkligen är det man säger sig

undersöka (Bryman 2002, s. 88).

En problematisk del gällande just validiteten är hur goda operationaliseringarna av variablerna är.

För att kunna göra ett fenomen mät- och jämförbart krävs det någon form av klassindelning eller

kategorisering. I vissa variabler har jag varit tvungen att slå ihop kategorier, till en Övrigt –

kategori, då det varit många variabler med få fall. En Övrigt – kategori har nackdelen att den till

viss del ”skymmer” vad materialet egentligen visar. Detta problem har jag försökt åtgärda på så sätt

att kodningsschemat är bifogat som en bilaga14

, där alla ursprungliga kategorier finns med.

Ett annat problem med operationaliseringarna av variablerna är om dessa verkligen mäter det jag

anser dem mäta. I många variabler är detta problem inte speciellt påtagligt, som t.ex. om den

arbetsskadade var kvinna eller man eller i vilken butik denne arbetade. Problemen uppkommer i

variabler där bedömning av ett visst fenomen blir nödvändig, som t.ex. vilken sorts skada en

händelse orsakade. I denna variabel finns tre olika kategorier; fysiskt lindrig skada, fysiskt grov

skada och psykisk skada, som jag kodat utifrån den allvarligaste skadan som fanns i anmälan. För

att minimera problemen och stärka validiteten har jag noga försökt förklara vilken skada som

krävdes för att hamna i de olika kategorierna.

Även det stora mörkertalet för arbetsskador är ett problem för validiteten då jag endast har

möjlighet att undersöka och uttala mig om det hot och våld som finns beskrivit i

arbetsskadeanmälningarna. Utifrån detta material kan inte generella slutsatser dras för hur hot/våld

ser ut för anställda inom handeln, utan endast slutsatser för hur utsattheten för handelsanställda ser

ut utifrån arbetsskadeanmälningarna. Jag förhåller mig till detta problem genom att avgränsa

undersökningen och resultaten till arbetsskadeanmälningarna inom handeln.

Reliabilitet handlar om en studies pålitlighet och hur den står sig om en annan person utför en

replikering av studien (Bryman 2002, s. 43 & 8). Om en studie replikeras av samma person och

visar samma resultat är intrasubjektiviteten hos studien god, medan intersubjektiviteten istället

14

Bilaga 1.

Page 21: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

21

betecknas som god om någon annan vid replikering av en studie får samma resultat som den första

personen som företog sig den (Bergström & Boréus 2005, s. 36). Generellt är det lättare att uppnå

hög reliabilitet gällande kvantitativa metoder, jämför med kvalitativa, då de senare brukar vara mer

influerade av den som genomfört undersökningen (Lander 2006, s. 35). För att en studie ska ha

möjlighet att kunna bli replikerad och att intersubjektiviteten ska kunna kontrolleras, krävs att en

studie är genomskinlig, att forskaren noga förklarat hur studien genomförts, vilka grundantaganden

som funnits o.s.v. För att testa intersubjektiviteten på en studie, kan någon annan koda en viss del

av materialet man använt sig av. Detta kallas dubbelkodning.

5.6 Dubbelkodning

För att kontrollera studiens intersubjektivitet har jag låtit min studiekollega Helena Fagrell utifrån

mitt kodningsschema koda 20 stycken slumpmässigt valda arbetsskadeanmälningar från handeln.

En undersökning anses god om dubbelkodningen visar på minst 85 procent samma resultat (Nord

2000, s. 55). Dock måste man ta hänsyn till hur ”svår” variabeln är att koda. Som exempel ges att

en variabel som att skilja mellan dagstidningar eller länder bör ligga runt 100 procents

samstämmighet (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud 2007, s. 235).

Helenas dubbelkodning visade till minst 85 procent samma resultat som mitt, varav vissa variabler

hade 100 procent samma resultat. Dubbelkodningen visade godtagbart resultat, vilket stärker

studiens intersubjektivitet.

5.7 Analysmetod

Inledningsvis redovisas det sammanlagda resultatet från alla tre undersökningsåren, för att sedan

övergå till att belysa eventuella förändringar över tid, från 1987, 1997 samt 2007.

Variablerna som används är på nominal15

eller ordinal16

nivå, och därför kommer ett Chi2-test att

användas vid resultatdelen om förändring över tid. Ett Chi2-test visar skillnaden mellan observerade

och förväntade värden i en korstabell. Skillnaden måste överstiga ett visst värde för att man ska

kunna visa att en skillnad är statistiskt signifikant, alltså att den inte beror på slumpen (Djurfeldt

m.fl. 2010, s. 214).

Vanligtvis arbetar man med en 95- procentig signifikansnivå, men om man har ett litet material kan

även en 90- procentig signifikansnivå användas, för att statistisk signifikans ska kunna testas. Varje

korstabellruta måste innehålla en frekvens på minst 5, annars blir Chi2-testet otillförlitligt (Ibid, s,

216). Detta kan bli problematiskt då man har ett litet material, men de flesta signifikanstesten i

studien har kunna företas trots detta. 15

Exempel på variabler på nominal nivå; kön, veckodag och typ av butik. 16

Exempel på variabler på ordinal nivå; skadas art och antal år i jobb.

Page 22: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

22

Resultatet kommer att redovisas i tabeller, figurer och skriven text.

6. Vetenskapsteori

Den vetenskapsteoretiska bakgrunden till studien är positivsim och objektivism. Positivism har sin

grund i att fenomen ska undersökas empiriskt och att förhållningssättet till materialet som

undersöks ska var neutralt och värderingsfritt (Sohlberg & Sohlberg 2009, s. 242-243). Objektivism

är en ontologisk17

ståndpunkt som innebär att sociala företeelsers förekomst och betydelse finns

oavsett sociala aktörer (Bryman 2002, s. 30). I detta fall skulle objektivismen kunna förstås utifrån

att arbetsskadeanmälan är något som finns och betyder något specifikt, oavsett vem som läser dem.

Objektivismen är starkt förknippad med intersubjektiviteten.

I denna undersökning är jag begränsad att undersöka verkligheten utifrån materialet jag har

tillgängligt. Alla arbetsskador som inträffar leder inte till arbetsskadeanmälningar (Sundström-

Frisk & Weiner 2004, s. 95), och detta gör att den verklighet jag undersöker endast baseras på de

anmälningar som faktiskt är gjorda. Visserligen är det jag som utarbetat kodningsschemat och

bestämt vad jag vill utvinna ur arbetsskadeanmälningarna, men allt jag påstår ska finnas i materialet

och hur jag kommit fram till vissa slutsatser ska kunna utläsas genom metoden.

7. Resultat

Totalt fanns 138 arbetsskadeanmälningar för handeln. Av dessa är 28 stycken från 1987, 41 stycken

från 1997 och 69 stycken från 2007. Om man beaktar bortfallet och att varannan anmälan finns från

1997 betyder det att det samlade antalet arbetsskadeanmälningar från 1997 skulle vara 90 stycken.

7.1 Den sammantagna bilden av utsattheten inom handeln

7.1.1 Vilka butiker drabbas inom handeln & vad drabbas de av?

Enligt handelns arbetsskadeanmälningar är det livsmedelsaffärer som rapporterar mer än hälften av

arbetsskadorna. Den återstående delen av anmälningarna delas ungefär jämnt mellan de tre

resterande kategorierna.

De utsatta butikerna drabbas till största delen av rån eller rånförsök. Ca 40 procent av

arbetsskadeanmälningarna handlar dock om andra händelser än rån, där Konfrontationer & fysiskt

våld eller hot utgör den största kategorin.

Den som ger upphov till arbetsskadan är i de flesta fall en man som handlar utan någon

”medhjälpare”. I större delen av arbetsskadeanmälningarna användes vapen eller hjälpmedel vid

17

Ontologi betyder verklighetssyn, ”vad som finns” (Bryman 2002, s. 30).

Page 23: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

23

händelserna (figur 2). Detta stämmer överrens med statistik över hur vapenanvändningen ser ut vid

butiksrån (BRÅ 2002, s. 7 & 30).

7.1.2 Vilka anställda drabbas inom handeln & när drabbas de?

Drygt 70 procent av arbetsskadorna som anmälts har drabbat kvinnor och det beror förmodligen på

den överrepresentation av kvinnor som finns inom branschen. Arbetsmiljöverkets statistik från 2009

visar att större delen av handelns personal är kvinnor, med ca 165 000 kvinnor och 93 000 män

(Arbetsmiljöverket 2010b, s. 47). Inom handeln arbetar alltså 64 procent kvinnor och 36 procent

män. De som drabbats har oftast arbetat längre än ett år inom branschen.

De flesta arbetsskador uppkommer på arbetet (alltså att den arbetsskadade rent fysiskt befann sig på

arbetsplatsen). Vilka veckodagar flest händelser inträffar, tycks slumpen styra då händelserna är

jämnt fördelade över veckans alla dagar. På förmiddagar är det relativt liten risk att utsättas för

händelser som leder till arbetsskadeanmälningar. En ökning sker sedan successivt utöver resterande

timmar av dygnet.

7.1.3 Vilka skador drabbas de anställda av?

Den övervägande delen av arbetsskadeanmälningarnas händelser ger psykiska skador hos den

anställde, såsom t.ex. chock, rädsla och obehag för att vistas på jobbet efter det inträffade eller

likande känslor. Fysiskt lindriga - och fysiskt grova skador förekommer i lika stor utsträckning i

arbetsskadeanmälningarna från handeln.

3628

23

13

Inget vapen Vapen

Skjutvapen Kniv Övriga vapen + hjälpmedel

Figur 2. Vapenförekomst vid händelser som gett upphov till arbetsskadeanmälningar inom

handeln. År 1987, 1997 och 2007 sammanslagna, i procent. (n= 137)

Page 24: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

24

Variabel Procent Antal anmälningar

Kön på arbetsskadedrabbade (n=138)

Kvinna 72 100

Man 28 38

Antal år inom branschen för arbetsskadad person (n=114)

Över ett år 89 102

Under ett år 11 12

Tidpunkten för arbetsskadan (n=97)

Kväll 50 48

Eftermiddag 38 37

Förmiddag 12 12

Fysisk plats för arbetsskadan (n=138)

På jobbet 91 125

Utanför jobbet 9 13

Veckodag för arbetsskadan (n=137)

Måndag 19 26

Tisdag 10 13

Onsdag 13 18

Torsdag 17 23

Fredag 12 17

Lördag 12 17

Söndag 17 23

Typ av detaljhandel (n=138)

Livsmedelsbutik 62 85

Övrigt 14 19

Kiosk/bensinstation 12 17

Större varuhus/mindre detaljhandelsbutik 12 17

Situation som orsakade arbetsskadan (n=138)

Rån/rånförsök 62 85

Konfrontation + fysiskt våld eller hot 25 36

Övrigt 7 9

Överfall/misshandel 6 8

Den uppkomna arbetsskadans art (n=137)

Psykisk skada 75 102

Fysiskt lindrig skada 13 18

Fysiskt grov skada 12 17

Vapenförekomst & typ av vapen om vapen förekommit vid tillfället för arbetsskada (n=137)

Inget vapen 36 49

Skjutvapen 28 39

Kniv 23 31

Övriga vapen/hjälpmedel 13 18

Kön på person/personer som förorsakade arbetsskadan (n=136)

Man 60 82

Okänt kön 35 48

Kvinna 5 6

Antal personer som förorsakade arbetsskadan (n= 136)

En person 58 79

Två personer 21 29

Okänt antal 15 20

Tre el. fler personer 6 8

Tabell 1. Det sammanslagna resultatet av handels arbetsskadeanmälningar från 1987, 1997 och

2007. Variabel, antal anmälningar, procent och antal anmälningar procenten utgör, visas.

Page 25: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

25

7.2 Förändringar av utsattheten inom handeln från 1987-2007

7.2.1 Vilka butiker drabbas inom handeln & vad drabbas de av?

Över tid, från 1987- 2007, har alltid livsmedelsaffärer varit mest benägna att anmäla arbetsskador.

Kiosker och bensinstationer har anmält händelser i ungefär samma omfattning hela tiden.

Skillnaden finns i kategorierna Större varuhus + mindre detaljhandelsbutiker och Övrigt, där den

tidigare ökat antalet anmälningar medan den senare minskat (figur 3). Ingen av skillnaderna är dock

statistiskt signifikanta.

Rånen har ökande stått för en större del av anmälningarna från 1987 till 2007. Rån/rånförsök har

över tid successivt ökat, medan de övriga tre kategorierna ständigt minskat. Förändringen över

Rån/rånförsök och Konfrontation & fysiskt hot eller våld är statistiskt signifikanta, medan

Överfall/misshandel och Övrigt har för små underlag att signifikanstesta.

7

25

14

54

7

1512

66

17

912

62

Större varuhus + mindre

detaljhandelsbutik

Övrigt Kiosker + bensinstationer Livsmedelsaffärer

1987 1997 2007

Figur 3. Butiker inom handeln som upprättat arbetsskadeanmälningar. År 1987, 1997 och

2007 uppdelade, i procent. (n=138)

Page 26: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

26

Att rånen inom handelns arbetsskadeanmälningar ökat, precis som kriminalstatistiken över

butiksrån, gör det intressant att jämföra dessa uppgifter. Det kan ge en bild av hur hög

anmälningsbenägenheten är för arbetsskador inom handeln.

1987 1997 2007

Polisanmälningar av butiksrån 378 645 810

Arbetsskadanmälningar av rån/rånförsök 5 48 56

Kvot polisanmälningar/arbetsskadeanmälningar 76 13 14

Tabell 2 visar stora skillnader i polisanmälda rån jämfört med arbetsskadeanmälningar av

rån/rånförsök. Det är en ökande trend över tid i både arbetsskade- och polisanmälningarna, men

väldigt stor skillnad mellan hur många rån som polisanmäls, jämfört med hur många

arbetsskadeanmälningar som upprättas p.g.a. rån. Det verkar vara en lägre anmälningsbenägenhet

för rånrelaterade arbetsskador, jämfört med polisanmälningar av butiksrån.

Över tid har dock antalet polisanmälda butiksrån per arbetsskadeanmälan av rån/rånförsök gått ned

från 76 stycken från 1987 till 13 stycken och 14 stycken, år 1997 och 2007. Detta tyder alltså på att

det blivit vanligare att även arbetsskadeanmäla rån. Dock kan vi inte vara säkra på att de

1814

50

18

5 7

29

59

1 3

15

81

Överfall/misshandel Övrigt Konfrontation & fysiskt

våld eller hot

Rån/rånförsök

1987 1997 2007

Tabell 2. Antal och kvot av polisanmälda rån jämfört med arbetsskadeanmälningar inom handeln

orsakade av rån/rånförsök. År 1987, 1997 och 2007. Källa: BRÅ 2009.

Antalet arbetsskadeanmälningar av rån/rånförsök från 1997 är ett skattat antal p.g.a. urvalet.

Figur 4. Händelser som gett upphov till arbetsskadeanmälningar inom handeln. År

1987, 1997 och 2007 uppdelade, i procent.(n=138)

Page 27: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

27

arbetsskadeanmälningar som innefattar rån/rånförsök finns med i polisanmälningar över rån, eller

tvärtom. Det kan ju tänkas att de arbetsskadeanmälningar som innefattar rån/rånförsök ska adderas

till de polisanmälda butiksrånen. I många arbetsskadeanmälningar från 2007 fanns dock

polisanmälan bifogad, vilket tyder på att just det rånet/rånförsöket fanns representerat i både

kriminalstatistiken och i arbetsskadeanmälningsstatistiken.

Vapenförekomsten har över tid ökat och både Skjutvapen, Kniv och Övrigt har ökat om man jämför

år 1987 och 2007 (figur 5). Förändringen hos variabeln Inget vapen är statistiskt signifikant, medan

skillnaderna hos Skjutvapen, Kniv och Övriga vapen + hjälpmedel inte är statistiskt signifikanta.

7.2.2 Vilka anställda drabbas inom handeln & när drabbas de?

Flest kvinnor anmäler arbetsskador över alla tre åren. Denna anmälningsstatistik korresponderar

förhållandevis väl med andelen kvinnor som finns inom handeln, nämligen ca 64 procent

(Arbetsmiljöverket 2010b, s. 47).

7

15

7

71

10 12

3741

17

32 32

19

Övriga vapen +

hjälpmedel

Kniv Skjutvapen Inget vapen

1987 1997 2007

Figur 5. Vapenförekomst vid händelser som gett upphov till arbetsskadeanmälningar inom

handeln. År 1987, 1997 och 2007 uppdelade, i procent.(n=137)

Tabell 3. Andel kvinnor och män som anmält arbetsskadeanmälningar inom handeln. År 1987, 1997

och 2007,uppdelade, i procent.

Page 28: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

28

1987 1997 2007

Kvinnor 64 85 68

Män 36 15 32

Resultatet över tid visar att risken att utsättas för händelse som resulterar i en arbetsskadeanmälan

inte är knuten till en speciell dag. Ingen speciell dag verkar vara särskilt riskfylld.

Vid vilken tidpunkt det är mest sannolikt att utsättas för en händelse som leder till en

arbetsskadeanmälan visar resultatet över tid på samma tendenser som det samlade resultatet,

nämligen att förmiddag är mindre riskfylld, jämfört med eftermiddag och kväll. Ingen av

skillnaderna är dock statistiskt signifikanta.

7.2.3 Vilka skador leder det till för de anställda, och vad ger det för konsekvenser?

De utsatta har i 1997 och 2007 års anmälningar i större utsträckning drabbats av psykiska skador,

jämfört med 1987 då fysiskt lindriga och fysiskt grova skador dominerade. Båda nyss nämnda

kategorier minskade i 1997 och 2007 års anmälningar. Alla förändringar är statistiskt signifikanta.

12

4642

15

4441

10

23

67

Förmiddag Eftermiddag Kväll

1987 1997 2007

Figur 6. Tidpunkt för händelse som gett upphov till arbetsskadeanmälan inom handeln. År

1987, 1997 samt 2007uppdelade, i procent. (n=97)

Page 29: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

29

8. Analys

8.1 Analys av de samlade arbetsskadeanmälningarna inom handeln

Rutinaktivitetsteorin och tillfällesstrukturen har valts till huvudteorier till att förklara utsattheten för

hot/våld och rån inom handeln. Då över hälften av alla arbetsskador från handeln handlar om

rån/rånförsök, är teorin rimlig. Ett rån avser att erövra någon typ av lämpligt objekt, oftast i form av

pengar. Även varor som finns att tillgå inom handeln, såsom t.ex. lotter eller tobak, kan tjäna som

lämpliga objekt. En motiverad förövare krävs, i detta fall för att få tag i det/de lämpliga

objektet/objekten. Närvaro av kapabla väktare antas enligt teorin kunna förhindra den/de

motiverade förövaren/förövarna. Kapabla väktare kan inom handeln både utgöras av personal samt

andra kunder.

I Geijer och Menckels enkätundersökning av bensinstationer uppges verbala hot som den mest

frekvent förekommande våldskategorin, medan rån hamnar på tredje plats efter ”verbala hot” och

”annat våld” (2003b, s. 21). Detta resultat fick även Menckel och Viitasara (2000, s. 46) i sin

undersökning av utsattheten inom vård och omsorg. Resultatet från handelns

arbetsskadeanmälningar är att rån var den vanligaste anledningen till att arbetsskadeanmälan hade

upprättats. En förklaring till detta kan vara att rån bedöms som en allvarligare händelse än verbala

hot av de anställda inom handel, och det är därför som rån ger upphov till arbetsskadeanmälningar i

större utsträckning än verbala hot. Normer och värderingar på arbetsplatser spelar stor roll i vilket

våld som anmäls (Sundström- Frisk & Weiner 2004, s. 96).

37 37

26

17

5

78

27

91

Fysiskt lindrig skada Fysiskt grov skada Psykisk skada

1987 1997 2007

Figur 6. Skador som uppstod p.g.a. händelser som gett upphov till arbetsskadeanmälningar

inom handeln. År 1987, 1997 samt 2007uppdelade, i procent.(n=137)

Page 30: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

30

Det är övervägande livsmedelsaffärer som gjort arbetsskadeanmälningar. Detta kan utifrån

tillfällesstrukturen tänkas bero på att det finns många av dem och att de därför också drabbas av

våldsrelaterade händelser i större utsträckning. Resultatet att livsmedelsaffärer är mest drabbade

stämmer med statistik över vilka butiker som är mest utsatta för rån (BRÅ 2002, s. 7). Att

livsmedelsaffärer är mest drabbade kan också tänkas bero på att de drabbas av rån i större

utsträckning, vilket gör att de upprättar fler arbetsskadeanmälningar, i och med att de är drabbade

av en form av våld som anses som ”grövre”. Att en butik drabbas av rån är dock ingen garanti för

att en arbetsskadeanmälan kommer att upprättas. Detta visas tydligt i anmälningarna av rån i

arbetsskadeanmälningarna jämfört med polisanmälda butiksrån (tabell 2).

Enligt tillfällesstrukturen spelar det inte så stor roll när händelserna äger rum, eller vem som

arbetar, om det t.ex. är en kvinna eller man. Resultatet av studien visar inte att någon veckodag

skulle vara mer riskfylld att utsättas för händelse som kan leda till arbetsskada.

Om man tittar på vid vilka tidpunkter arbetsskadorna inträffar, finns tendenser till att risken att

utsättas för en händelse som utmynnar i en arbetsskadeanmälan är större på eftermiddag och kväll

än på förmiddagen. Detta stämmer med tidigare forskning som visat att risken för hot och våld i

arbetslivet ökar vid kvälls- och nattarbete (Christiansen 2005, s. 13,Geijer & Menckel 2003b, s. 30,

BRÅ 2002, s. 25). Att det förekommer mer våldshändelser vid senare tidpunkter kan ha att göra

med att det vid de tidpunkterna finns färre kapabla väktare tillgängliga, vilket skulle

överrensstämma med tanken om tillfällesstrukturens betydelse.

Resultatet av min undersökning visar att det främst är kvinnor som står bakom de upprättade

arbetsskadeanmälningarna. Detta kan bero på att det är fler kvinnor än män som arbetar inom

branschen, och att de därför i större utsträckning är drabbade av skador. Enligt det resonemanget

stämmer tillfällesstrukturen in även här. Då beror det faktum att fler kvinnor inom handeln upprättar

arbetsskadeanmälningar på att det är de som jobbar mer, och därför i större utsträckning blir utsatta,

jämfört med en teori om att de blir utsatta just p.g.a. att de är kvinnor. Malcans studie från 1993

antydde att manliga expediter i kombination med dubbelbemanning och begränsade öppettider

skulle minska risken för rån (Menckel & Geijer 2003a, s. 13), men ytterligare forskning behövs för

att styrka detta resultat. Dock är det en intressant fråga om fler kvinnor än män anställda inom

handeln kan påverka att färre arbetsskadeanmälningar görs, eftersom kvinnor generellt tenderar att

tona ned sin utsatthet i arbetet (Heber 2007). Enligt Burcars studie (2005) skulle dock även mäns

syn på sin offerroll göra att de anmäler färre arbetsskador.

Psykiska skador är den överhängande konsekvensen av arbetsskadorna utifrån innehållet i handelns

arbetsskadeanmälningar. Detta kan förstås utifrån att flest arbetsskadeanmälningar handlar om

Page 31: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

31

rån/rånförsök, vilka vanligtvis inte ger upphov till fysiska skador, utan mer skador som t.ex. att de

anställda blir rädda för att gå till arbetet och känner oro/stress av den inträffade händelsen

(existentiell rädsla).

8.2 Analys över tid för arbetsskadeanmälningarna inom handeln

Arbetsskadeanmälningar har ökat i antal från 1987 till 1997 (28 stycken till 90 stycken) men sedan

minskat i antal från 1997 till 2007 (90 stycken till 68 stycken). Om detta beror på förändringar i att

fylla i arbetsskadeanmälningar eller om det faktiskt är så att färre händelser inträffat som lett till

arbetsskadeanmälningar är svårt att säga.

Att butiksrånen ständigt ökar, både enligt handelns arbetsskadeanmälningar och i

kriminalstatistiken, tyder snarare på att det är förändringar i vilken utsträckning anställda väljer att

fylla i arbetsskadeanmälningar som handlar om annat än rån, än att det skulle vara minskade antal

händelser som innehåller hot och/eller våld inom handeln. Detta resonemang stärks av att

kriminalstatistiken över butiksrån anses innehålla ett väldigt lågt mörkertal (BRÅ 2004a, s. 106).

Det finns 92 stycken arbetsskadeanmälningar från handeln 2009 med kriteriet att de innehåller hot

eller våld (Arbetsmiljöverket 2010b, s. 55). Detta är en liten ökning från 2007, då handeln hade 68

anmälningar med hot eller våld.

Kontrollerat över tid är livsmedelsaffärer fortfarande den butikskategori som anmäler flest

arbetsskador inom handeln. Den främsta förändringen i hot- och våldshändelser inom handeln från

1987- 2007 är att rån/rånförsöken ökar. Detta resultat överrensstämmer med den ökande

kriminalstatistiken över butiksrån. Den största skillnaden mellan rån/rånförsöken i

arbetsskadeanmälningarna jämfört med kriminalstatistiken över butiksrån är att

arbetsskadeanmälningarna rymmer ca en tiondel av alla butiksrån i kriminalstatistiken. En av

orsakerna som tros ligga bakom ökningen av butiksrån är att antalet kvällsöppna butiker ökat sedan

1980-talet, vilket skulle tala för en förändrad tillfällesstruktur (BRÅ 2004a, s. 109).

Över tid finns inga stora skillnader i vilka veckodagar händelserna som leder till arbetsskador inom

handeln inträffar på, inte heller finns det skillnader i vilka som drabbas. Kvinnor är över tid de som

upprättar flest arbetsskadeanmälningar inom handeln. Tillfällesstrukturteorin är således över tid

även applicerbar. Resultatet över tid visar att det är större risk att utsättas för händelse som leder till

arbetsskada vid eftermiddag/kväll, jämfört med förmiddag. Detta kan även härledas till teorin

utifrån att färre kapabla väktare finns att tillgå vid senare tidpunkter, eftersom färre kunder och

färre medarbetare eventuellt befinner sig i affären då.

Page 32: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

32

De psykiska skadorna är de mest förekommande skadorna som händelserna för arbetsskadeanmälan

gett upphov till. Över tid verkar det finnas en tendens till att det fysiska våldet minskat, och att de

psykiska skadorna blir mer framträdande, med start i 1997 års anmälningar fram till 2007. Detta kan

härledas till von Hofers teori om minskad tolerans för våld vilket gör att de psykiska skadorna, som

förr kanske inte ens betraktats som skador, nu uppmärksammas i allt större utsträckning. Med tanke

på att det oftast är rånen som ger upphov till de psykiska skadorna, kan ökningen av psykiska

skador dock också bero på ökningen av rån generellt. En intressant fråga blir då om de fysiska

skadorna nästintill försvunnit, eller att det endast är värderingarna kring vad man inom handeln ska

anmäla som förändrats.

Vapenutvecklingen över tid kan också ha samband med minskningen av de fysiska skadorna och

ökningen av de psykiska skadorna. Förekomsten av vapen har inom handelns

arbetsskadeanmälningar ökat över tid. Detta har mest troligt samband med de ökande butiksrånen, i

och med att vapen oftast används vid rån för att hota. I och med vapnet behöver den motiverade

förövaren inte ta till fysiskt våld för att uppnå det den vill, d.v.s. att få tag i det lämpliga objektet.

Hotet ger mest troligt upphov till psykiska skador. Att psykiska skador ökat behöver dock inte ses

som en positiv utveckling då psykiska skador många gånger kan vara värre än fysiska skador p.g.a.

att det är en skada som man aktivt måste arbeta med, genom samtal, träning på arbetet och dylikt

medan en fysisk skada många gånger bara behöver en viss läktid.

9. Slutsatser och diskussion

Resultatet av studien är påverkat av min metod, alltså hur jag gått till väga för att få fram resultatet.

Det finns en hel del problem behäftat med att använda sig av arbetsskadeanmälningar som material,

bl.a. de förändringar som gjorts i blanketten över tid och det förmodade stora mörkertalet som gör

att många händelser inte ens kommer med. Detta är dock i sig en kunskap. I denna studie hade det

givetvis varit att föredra om alla anmälningar från 1997 funnits med. Dock var detta inget jag kunde

påverka.

Materialet ger endast tillgång till en begränsad mängd av alla de hot/våldhändelser som dagligen

inträffar inom handeln. Att vissa händelser ger upphov till arbetsskadeanmälningar och inte andra,

beror till stor del på anmälningsbenägenhet som i sin tur är präglad av normer och värderingar på

arbetsplatser och även normer och värderingar hos den person som väljer att fylla i en anmälan. Den

bild av utsattheten inom handeln som jag genom arbetsskadeanmälningarna fått fram, är visserligen

”sann” utifrån det tillgängliga materialet, men man ska inte glömma bort att en stor del av hot/våld

inom handeln faktiskt aldrig anmäls som arbetsskador (Sundström- Frisk & Weiner 2004, s. 95).

Page 33: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

33

En slutsats jag kan dra av innehållsanalysen av handelns arbetsskadeanmälningar från 1987, 1997

och 2007 är att rån/rånförsök ökar i anmälningarna. Ökningen av rån/rånförsök korresponderar med

kriminalstatistiken över rån, om än i mycket mindre skala i arbetsskadeanmälningarna. I 2007 års

anmälningar dominerar rån/rånförsök med 80 procent av arbetsskadeanmälningarna. Tidigare år har

varit mer präglade av kategorin Konfrontation & fysiskt våld eller hot. Detta får mig att fundera

över huruvida fokuset på rån eventuellt bidragit till att händelser som skulle klassificerats som

arbetsskador nu inte får den klassificeringen, i och med att rån ses som så mycket allvarligare. Eller

så kanske det är så att den typen av våld faktiskt minskat i ”verkligheten” också.

En annan tanke kring varför Konfrontation & fysiskt hot eller våld minskat är att personalen idag

har ett annat sätt att handskas med ”problematiska” personer och situationer. Eftersom rånen ökat

kan det vara sannolikt att handeln anammat en policy som innebär att personalen inte får/ska utsätta

sig för kunder som kan innebära ett presumtivt verbalt eller fysiskt hot. I 13- punktsprogrammet för

skydd mot rån i handeln står ”Det är varje arbetsgivares ansvar att tillse att samtliga anställda har

kunskap om hur de ska agera både före, under och efter ett rån eller hot om våld.”

(Handelsanställdas förbund 2010a, s. 5). Ovanstående mening tyder på att det faktiskt finns en

policy om förhållningssättet gentemot hotfulla situationer/personer, och det är då inte förvånande

om det kanske är denna som spelat in gällande minskningen i kategorin Konfrontationer & fysiskt

våld eller hot.

Då var tionde arbetsskada som handlar om rån/rånförsök leder till en arbetsskadeanmälan jämfört

med kriminalstatistik över butiksrån kan man undra om inte fler händelser som kan betecknas som

arbetsskador inträffar, men att de inte anses vara allvarliga nog för att få en arbetsskadeanmälan

upprättad. Det är möjligt att endast de allvarligaste händelserna ger upphov till

arbetsskadeanmälningar, vilket gör att mörkertalet för andra, mindre allvarliga händelser skulle bli

nästintill fullständigt.

En annan intressant slutsats som kan dras av undersökningen är att psykiska skador verkar ha ökat

över tid, samt att vapenförekomsten verkar ha ökat över tid. Vapenförekomstens ökning har

förmodligen till stor del att göra med ökningen av rån, då någon form av vapen oftast förekommer

vid rån (BRÅ 2002, s. 7 & 30). Att psykiska skador har ökat kan ses som ett tecken på ett ökat våld,

då ett vapen kombinerat med ett hot, kan verka mer livshotande, och ge en ihållande existentiell

rädsla, än ett slag mot kroppen eller ansiktet.

I studien fanns sjukfrånvaro med som en variabel men då denna har blivit ändrad i de olika

anmälningsblanketterna och det även skett förändringar i reglerna kring sjukfrånvaron över tid har

Page 34: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

34

denna variabel valts bort i denna studie. Det vore dock intressant att forska vidare om

sjukfrånvaron, hur den eventuellt kan hänga ihop med det förändrade våldet inom handeln. Den

genomsnittliga sjukfrånvaron har ökat sedan början av 1990-talet (Sundström- Frisk & Weiner

2004, s. 89). Kanske är det så att sjukfrånvaron ökat och att detta är ett tecken på att dagens hot- och

våldshändelser inom handeln påverkar personalen på så sätt att det tar längre tid för dessa att

tillfriskna och återvända till arbetet efter en hot- och våldsituation nu, jämfört med tidigare. Detta

skulle kunna bero på ökningen av rån, i och med att anställda som blir utsatta för rån drabbas av

posttraumatisk stress i mycket högre grad, jämfört med anställda som inte varit utsatta för rån

(Söndergaard 2006, s. 9). Det är rimligt att tro att posttraumatisk stress leder till sjukfrånvaro i

högre grad, än om posttraumatisk stress inte hade utvecklas.

En annan hypotes är att minskad tolerans för våld gör att sjukfrånvaron ökar. Om toleransen för

något är låg, blir det självklart att man inte ska behöva råka ut för det och få ”kompensation” i form

av sjukskrivning. Eller kan det vara så att hot många gånger är värre än fysiskt våld och att hot ger

upphov till sjukfrånvaro, och kanske också längre sådan, då hot kanske är en typ av våld som inte

”läker” på samma sätt som t.ex. ett brutet ben.

Kvinnor är den grupp som upprättar mest arbetsskadeanmälningar inom handeln. De är också den

största gruppen inom handeln, vilket kan förklara varför de upprättar flest anmälningar. Mot

bakgrund av studier som visar att kvinnor inom yrkeslivet har en tendens att tona ned sin utsatthet

(Heber 2007 & Åkerström 2000) och studier som visar att män har svårt att se sig som offer (Burcar

2005) vore det intressant att utföra kvalitativa intervjuer med kvinnor och män som arbetar inom

handeln, för att se på skillnader i hur personalen beskriver sin utsatthet inom yrket.

I en sådan studie kunde man även undersöka attityder och förhållningssätt gentemot

arbetsskadeanmälningar, om varför man väljer att skriva en, respektive väljer att inte skriva en. Det

vore även intressant att göra jämförelser mellan olika yrkesgrupper i hur man framställer sin

utsatthet, om det finns skillnader. Bland det första man lär sig inom kriminologin är att brott endast

är en definition av någon om en förkastlig/oönskad handling. Liksom brott är ett uttryck för vad

någon anser om en viss handling, är en arbetsskadeanmälan ett uttryck för vad någon definierat som

hot/våld i arbetet, vilket gör fältet intressant såväl som svårundersökt.

Page 35: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

35

Referenser

Arbetsmiljöverket. (2010b) Arbetsskador 2009. Arbetsmiljöstatistik. Rapport 2010. Stockholm:

Arbetsmiljöverket.

Bergström, G. och Boréus, K. (2005) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig

textanalys. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

BRÅ. (2002) Butiksrån. Rapport 2002:16. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

BRÅ. (2004a) Rån. Rapport 2004:3. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

BRÅ. (2004b) Bank-, post- och värdetransportrån. En analys av rånen under 1990-talet.

Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

BRÅ. (2007) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. Kapitel: Rån. Rapport 2008:23.

Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Burcar, V. (2005) Gestaltningar av offererfarenheter. Samtal med unga män som utsatts för brott.

Lund: Sociologiska institutionen.

Cohen, Lawrence E. & Felson, M. (1979) “Social Change and Crime Rate Trends: A Routine

Activity Approach” American Sociological Review. Vol. 44, s. 488-608.

Christiansen, J.M. (2005) Vold på arbejdet – med saerlig vaegt på FTF-medlemmers

arbejdspladser. Köpenhamn: CASA.

Djurfeldt, G. Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010) Statistisk verktygslåda 1: Samhällsvetenskaplig

orsaksanalyser med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. (2007) Metodpraktikan. Konsten att

studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik.

Estrada, F., Nilsson, A. & Wikman, S. (2007) ”Det ökade våldet i arbetslivet. En analys utifrån de

svenska offerundersökningarna”, Nordisk tidsskrift for Kriminalvidenskab. Vol. 94, nr1, s. 56 – 73.

EWCO. (2007) Violence, bullying and harassment in the workplace.

Dublin: European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions.

Geijer, P. (2002) Hot och våld vid nattöppen detaljhandel. Pilotstudie i centrala Stockholm.

Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Geijer, P. & Menckel, E. (2003a) Hot och våld i detaljhandeln. En kunskapsöversikt baserad på

nationell och internationell forskning. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Geijer, P. & Menckel, E. (2003b) Hot och våld vid svenska bensinstationer. Stockholm:

Arbetsmiljöverket och Arbetslivsinstitutet.

Heber, A. (2007) Var rädd om dig! Rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och

dagspress. Stockholm: Kriminologiska institutionen.

Page 36: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

36

Lander, I. (2006) ”Etnografi: En forskningsansats där forskaren är det främst verktyget”, i Roxell,

L. & Tiby, E.(red.) Frågor, fält och filter. Kriminologisk metodbok. Lund: Studentlitteratur.

Menckel, E. & Viitasara, E. (2000) Utsatthet för hot och våld i vård och omsorg. En

undersökning bland kommunalt anställda. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Nord, L. (2000) Vår tids ledare. En studie av den svenska dagspressens politiska opinionsbildning.

Stockholm: JMK.

Nordin, H. (1998) Våld och hot i arbetet: statistik över anmälda arbetsskador, utsatthet

och besvär. Arbetarskyddsstyrelsens rapport 1998:12. Stockholm:

Arbetarskyddsstyrelsen.

SCB. (2007) Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten 2006. Information om utbildning och

arbetsmarknad 2007:1. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

Sohlberg, P. och Sohlberg, B-M. (2009) Kunskapens former: Vetenskapsteori och forskningsmetod.

Stockholm: Liber.

Sundström- Frisk, C. & Weiner, J. (2004) ”Vad säger arbetsskadestatistiken?” i Gustavsson, R.Å. &

Lundberg, I. (red) Arbetsliv och hälsa 2004. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Sveriges Rikes Lag. (2010) Stockholm: Norstedts Juridik.

Söndergaard, H, P. (2006) Hälsoeffekter av rån och övriga traumatiska händelser bland

handelsanställda. Delstudie I och II. Stockholm: Elanders Gotab.

von Hofer, H. (2006) ”Ökat våld och/eller ökade definitioner?” Nordisk Tidsskrift for

Kriminalvidenskab. Vol. 93, nr 2, s. 193 – 208.

von Hofer, H. (2008). Brott och straff i Sverige. Historisk kriminalstatistik 1750-2005. Diagram,

tabeller och kommentarer. Stockholm: Kriminologiska institutionen.

Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Elanders Gotab.

Wikman, S. (2008) ”Våld på jobbet. Beskrivningar av våld i arbetslivet 1978-2004 i facklig press”.

Sociologisk Forskning, nr 3, s. 6-31.

Wikman, S. (2010) Våld i arbetslivet - En studie över arbetsskadeanmälningar till

arbetsmiljöverket åren 1980-2007. Stockholm: Kriminologiska institutionen. Stencil.

Åkerström, M. (1993) Våld och hot i sjukvårdsarbeten: dokumentation av en riksrepresentativ

intervjustudie. Lund: Sociologiska institutionen.

Åkerström, M. (2000) ”Det gicks bärsärkagång”– nedtoning av våld på sjukhem” i Åkerström, M.

& Sahlin, I. (red) Det lokala våldet. Om rädsla, rasism och social kontroll. Västerås: Liber.

Page 37: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

37

Övriga källor

Arbetsmiljöverket. (2010a) ”Allvarliga olyckor eller tillbud i arbetet ska anmälas till

Arbetsmiljöverket” http://www.av.se/Aktuellt/arbetsolyckor/ Hämtad 2010-11-30.

BRÅ. (2009) Antal polisanmälda butiksrån 1987-2009.

http://statistik.bra.se/solwebb/action/anmalda/urval/sok Hämtad 2010- 12-20.

BRÅ. (2010) ”Rån” http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=9&module_instance=2

Hämtad 2010-11-12.

Dagens Nyheter. (2010) ”Fyra män rånade guldaffär vid Hötorget” http://www.dn.se/sthlm/fyra-

man-ranade-guldaffar-vid-hotorget-1.1127207 Hämtad 2010- 11-23.

Estrada, F. & Nilsson, A. (2005) ”Våld i arbetslivet - ett samhällsproblems uppkomst, utveckling

och struktur”. FAS- projektbeskrivning. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap. http://projekt.fas.se/projekt/sve/showCasePrinterFriendly.asp?ID=11789

Hämtad 2011-01-04.

Hallandsposten. (2010). ”Butiksrånen har blivit fler”

http://hallandsposten.se/nyheter/halmstad/1.979743-butiksranen-har-blivit-fler Hämtad 2010-11-23.

Handelsanställdas förbund. (2010a) ” Skydd mot rån i handeln. 13- punktsprogrammet för

säkerhetscertifiering”

http://www.handels.se/home/handels2/home.nsf/unidView/5EA1866C37651C07C12577D9003DD

35B/$file/13punkt_101112.pdf Hämtad 2010-11-13.

Handelsanställdas förbund. (2010b) ”145 911 medlemmar”

http://handels.se/home/handels2/home.nsf/unidView/3280519469B9833CC1257125004CEABA?O

penDocument Hämtad 2010- 11-14.

Handelsanställdas förbund. (2010c) ”Att göra skillnad. Förhindra rån, hot, våld. Arbete för tryggare

arbetsplatser”

http://www.handels.se/home/handels2/home.nsf/files/Rapport_handels_lowres.pdf/$file/Rapport_ha

ndels_lowres.pdf Hämtad 2010-12-04.

Linder, R. (2009) ”Beskrivning av statistiken: Arbetsskador 2009” Stockholm: Arbetsmiljöverket,

Enheten för utredning och statistik.

http://www.av.se/dokument/statistik/officiell_stat/STAT2010_01_BS.pdf Hämtad 2010- 12-15.

Svensk handel. (2009) ”Svensk Handels arbete mot rån har nått riksnivå”

http://www.svenskhandel.se/Nyheter-och-press/Nyheter/2009/Framgang-for-Svensk-Handels-

arbete-med-att-stoppa-butiksranen/ Hämtad 2010- 11-13.

Sydsvenskan. (2010) ”Rekordmånga butiksrån i Malmö”

http://www.sydsvenskan.se/malmo/article365239/Rekordmanga-brbutiksran-i-Malmo.html

Hämtad 2010- 11-23.

Page 38: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

38

Bilaga 1: Kodningsschema

Årtal

- 1987 (1)

- 1997 (2)

- 2007 (3)

Kön på upprättaren av arbetsskadeanmälningen

- Kvinna (1)

- Man (2)

Antal år i jobb

- Under ett år (1)

- Över ett år (2)

- Bortfall (3)

Veckodag för det inträffade

- Måndag (1)

- Tisdag (2)

- Onsdag (3)

- Torsdag (4)

- Fredag (5)

- Lördag (6)

- Söndag (7)

- Bortfall (8)

Tidpunkten för det inträffade

- Förmiddag, fram till 12.00 (1)

- Eftermiddag, mellan 12.00–20.00 (2)

- Kväll, efter 20.00 (3)

- Bortfall (4)

Fysisk plats för det inträffade

- På jobbet (1)

- Utanför jobbet (2)

Jobbade personen ensam vid tillfället för det inträffade

- Ja (1)

- Nej (2)

- Bortfall (3)

Typ av detaljhandel

- Livsmedelsaffär (1)

- Videobutik (2)

- Systembolag (3)

- Kiosk (4)

- Optiker (5)

- Konditori (6)

- Försäljning, diffus (7)

- Gatukök (8)

- Bensinstation (9)

- Handikappboende (10)

Page 39: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

39

- Restaurang (11)

- Större varuhus (12)

- Postkontor (13)

- Mindre detaljaffär (14)

- Guld/silverbutik (15)

- Bortfall (16)

Förövare

- 1 förövare (1)

- 2 förövare (2)

- 3 förövare (3)

- Fler än 3 förövare (4)

- Ingen förövare (5)

- Förövare, antal okänt (6)

- Bortfall (7)

-

Kön på förövare

- Kvinna (1)

- Man (2)

- Okänt kön (3)

- Bortfall (4)

- Ingen förövare (5)

Har skyddsombud deltagit vid upprättandet av arbetsskadeanmälningen?

- Ja (1)

- Nej (2)

- Bortfall (3)

Situation som orsakade arbetsskadeanmälan

- Rån/rånförsök (1)

- Olyckshändelse (2)

- Konfrontation, tillsägelse av person (4)

- Överfall, misshandel (5)

- ”Skoj” mellan kollegor (6)

- Bortfall (7)

- Bråk mellan makar (8)

- Hot (9)

- Konfrontation & hot, ej fysisk skada (10)

- Konfrontation & fysisk skada, ev. hot (11)

- Mår dåligt efter att ha vittnet efter stöld el. liknande

- Ev. rånförsök (kom ej in i butiken)

- Stöld

Skadans art

- Fysiskt lindrig (1)

- Fysiskt grov (2)

- Psykisk (3)

- Fysiskt lindrig + psykisk (4)

- Bortfall (5)

- Fysisk grov + psykisk (6)

Page 40: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

40

Vapen

- Skjutvapen (1)

- Kniv (2)

- Bortfall (4)

- Annat vapen, t.ex. flaska, spray, yxa (5)

- Omnämnt vapen, inte vad (6)

- Inget vapen (7)

- Kombination skjutvapen + något annat (9)

- Kombination två vapen, ej skjutvapen (10)

- Hjälpmedel, t.ex. tejp, trasa med eter (11)

Sjukfrånvaro

- Ingen sjukfrånvaro (1)

- Sjukfrånvaro (2)

- Bortfall (3)

Åtgärd

- Bortfall (1)

- Åtgärd angiven (2)

- ”Ingen åtgärd finns för uppkomna problemet” (3)

Polisanmälan

- Ja (1)

- Nej (2)

- Bortfall (3)

Page 41: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

41

Bilaga 2: Arbetsskadeanmälan från 1997

41

Page 42: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

42

42

Page 43: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

43

Bilaga 3: Arbetsskadeanmälan från 2007

43

Page 44: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

44

44

Page 45: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

45

45

Page 46: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

46

46

Page 47: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

47

Bilaga 4: Chi2- testerna

Chi2-test av skillnaderna i Övrigt – kategorin.

branch5övrigt * År Crosstabulation

År

Total 1987 1997 2007

branch5övrigt 1,00 Count 21 35 63 119

% within År 75,0% 85,4% 91,3% 86,2%

4,00 Count 7 6 6 19

% within År 25,0% 14,6% 8,7% 13,8%

Total Count 28 41 69 138

% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Chi-Square Tests

Value df Asymp. Sig. (2-sided)

Pearson Chi-Square 4,496a 2 ,106

Likelihood Ratio 4,203 2 ,122

Linear-by-Linear Association 4,353 1 ,037

N of Valid Cases 138

a. 1 cells (16,7%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 3,86.

Chi2- test av skillnader i kategorin Rån/rånförsök.

sitskad3rån/rånförsök * År Crosstabulation

År

Total 1987 1997 2007

sitskad3rånrånför 1,00 Count 5 24 56 85

% within År 20,8% 63,2% 83,6% 65,9%

2,00 Count 19 14 11 44

% within År 79,2% 36,8% 16,4% 34,1%

Total Count 24 38 67 129

% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Chi-Square Tests

Value df Asymp. Sig. (2-sided)

Pearson Chi-Square 31,136a 2 ,000

Likelihood Ratio 31,157 2 ,000

Linear-by-Linear Association 29,587 1 ,000

N of Valid Cases 129

a. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 8,19.

Page 48: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

48

Chi2-test av skillnader i kategorin Konfrontation & fysiskt hot eller våld.

sitskad4konfrontaton & fysiskt hot eller våld * År Crosstabulation

År

Total 1987 1997 2007

sitskad4konfr 1,00 Count 10 26 57 93

% within År 41,7% 68,4% 85,1% 72,1%

2,00 Count 14 12 10 36

% within År 58,3% 31,6% 14,9% 27,9%

Total Count 24 38 67 129

% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Chi-Square Tests

Value df Asymp. Sig. (2-sided)

Pearson Chi-Square 16,910a 2 ,000

Likelihood Ratio 16,286 2 ,000

Linear-by-Linear Association 16,468 1 ,000

N of Valid Cases 129

a. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 6,70.

Chi2-test av skillnader i kategorierna Inget vapen, Skjutvapen, Kniv samt Övriga vapen+

hjälpmedel.

vap4ingetvapen * År Crosstabulation

År

Total 1987 1997 2007

vap4ingetva 1,00 Count 8 24 56 88

% within År 29,6% 58,5% 81,2% 64,2%

2,00 Count 19 17 13 49

% within År 70,4% 41,5% 18,8% 35,8%

Total Count 27 41 69 137

% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Chi-Square Tests

Value df Asymp. Sig. (2-sided)

Pearson Chi-Square 23,256a 2 ,000

Likelihood Ratio 23,434 2 ,000

Linear-by-Linear Association 22,972 1 ,000

N of Valid Cases 137

a. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 9,66.

Page 49: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

49

vap5skjutvapen * År Crosstabulation

År

Total 1987 1997 2007

vap5skjut 1,00 Count 2 15 22 39

% within År 7,4% 36,6% 31,9% 28,5%

2,00 Count 25 26 47 98

% within År 92,6% 63,4% 68,1% 71,5%

Total Count 27 41 69 137

% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Chi-Square Tests

Value df Asymp. Sig. (2-sided)

Pearson Chi-Square 7,603a 2 ,022

Likelihood Ratio 9,167 2 ,010

Linear-by-Linear Association 3,795 1 ,051

N of Valid Cases 137

a. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 7,69.

vap6kniv * År Crosstabulation

År

Total 1987 1997 2007

vap6kniv 1,00 Count 25 37 57 119

% within År 92,6% 90,2% 82,6% 86,9%

2,00 Count 2 4 12 18

% within År 7,4% 9,8% 17,4% 13,1%

Total Count 27 41 69 137

% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Chi-Square Tests

Value df Asymp. Sig. (2-sided)

Pearson Chi-Square 2,282a 2 ,320

Likelihood Ratio 2,355 2 ,308

Linear-by-Linear Association 2,102 1 ,147

N of Valid Cases 137

a. 1 cells (16,7%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 3,55.

Page 50: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

50

vap7övriga vapen + hjälpmedel * År Crosstabulation

År

Total 1987 1997 2007

vap7övrig 1,00 Count 25 37 57 119

% within År 92,6% 90,2% 82,6% 86,9%

2,00 Count 2 4 12 18

% within År 7,4% 9,8% 17,4% 13,1%

Total Count 27 41 69 137

% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Chi-Square Tests

Value df Asymp. Sig. (2-sided)

Pearson Chi-Square 2,282a 2 ,320

Likelihood Ratio 2,355 2 ,308

Linear-by-Linear Association 2,102 1 ,147

N of Valid Cases 137

a. 1 cells (16,7%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 3,55.

Chi2-test av skillnader i kategorierna Förmiddag, Eftermiddag samt Kväll.

tid2förm * År Crosstabulation

År

Total 1987 1997 2007

tid2förm 1,00 Count 3 6 3 12

% within År 11,5% 14,6% 10,0% 12,4%

2,00 Count 23 35 27 85

% within År 88,5% 85,4% 90,0% 87,6%

Total Count 26 41 30 97

% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Chi-Square Tests

Value df Asymp. Sig. (2-sided)

Pearson Chi-Square ,366a 2 ,833

Likelihood Ratio ,366 2 ,833

Linear-by-Linear Association ,040 1 ,841

N of Valid Cases 97

a. 2 cells (33,3%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 3,22.

Page 51: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

51

tid3efterm * År Crosstabulation

År

Total 1987 1997 2007

tid3efterm 1,00 Count 14 23 23 60

% within År 53,8% 56,1% 76,7% 61,9%

2,00 Count 12 18 7 37

% within År 46,2% 43,9% 23,3% 38,1%

Total Count 26 41 30 97

% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Chi-Square Tests

Value df Asymp. Sig. (2-sided)

Pearson Chi-Square 4,072a 2 ,131

Likelihood Ratio 4,252 2 ,119

Linear-by-Linear Association 3,199 1 ,074

N of Valid Cases 97

a. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 9,92.

tid4kväll * År Crosstabulation

År

Total 1987 1997 2007

tid4kväll 1,00 Count 11 17 20 48

% within År 42,3% 41,5% 66,7% 49,5%

2,00 Count 15 24 10 49

% within År 57,7% 58,5% 33,3% 50,5%

Total Count 26 41 30 97

% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Chi-Square Tests

Value df Asymp. Sig. (2-sided)

Pearson Chi-Square 5,134a 2 ,077

Likelihood Ratio 5,207 2 ,074

Linear-by-Linear Association 3,495 1 ,062

N of Valid Cases 97

a. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 12,87.

Page 52: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

52

Chi2-test av skillnader i kategorierna Fysiskt lindrig skada, Fysiskt grov skada samt Psykisk skada.

skadart3fysiskt lindrig * År Crosstabulation

År

Total 1987 1997 2007

skadart3fyslin 1,00 Count 10 7 1 18

% within År 35,7% 17,1% 1,4% 13,0%

2,00 Count 18 34 68 120

% within År 64,3% 82,9% 98,6% 87,0%

Total Count 28 41 69 138

% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Chi-Square Tests

Value df Asymp. Sig. (2-sided)

Pearson Chi-Square 21,453a 2 ,000

Likelihood Ratio 22,441 2 ,000

Linear-by-Linear Association 21,243 1 ,000

N of Valid Cases 138

a. 1 cells (16,7%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 3,65.

skadart4fysiskt grov * År Crosstabulation

År

Total 1987 1997 2007

skadart4fysgrov 1,00 Count 10 2 5 17

% within År 35,7% 4,9% 7,2% 12,3%

2,00 Count 18 39 64 121

% within År 64,3% 95,1% 92,8% 87,7%

Total Count 28 41 69 138

% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Chi-Square Tests

Value df Asymp. Sig. (2-sided)

Pearson Chi-Square 17,934a 2 ,000

Likelihood Ratio 14,655 2 ,001

Linear-by-Linear Association 10,946 1 ,001

N of Valid Cases 138

a. 1 cells (16,7%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 3,45.

Page 53: Hot och våld inom handeln - criminology.su.se · Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s

53

skadart5psykisk skada * År Crosstabulation

År

Total 1987 1997 2007

skadart5psyk 1,00 Count 7 32 63 102

% within År 25,0% 78,0% 91,3% 73,9%

2,00 Count 21 9 6 36

% within År 75,0% 22,0% 8,7% 26,1%

Total Count 28 41 69 138

% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Chi-Square Tests

Value df Asymp. Sig. (2-sided)

Pearson Chi-Square 45,930a 2 ,000

Likelihood Ratio 42,997 2 ,000

Linear-by-Linear Association 40,080 1 ,000

N of Valid Cases 138

a. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 7,30.