Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Kriminologiska institutionen
Hot och våld inom handeln
En kvantitativ studie om handelsanställdas utsatthet år
1987, 1997 & 2007
Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2010 Anna Pinot
2
3
Sammanfattning
Hot och våld inom arbetslivet uppmärksammas både i Sverige och i övriga Europa i allt större
utsträckning. Inom handeln är det framförallt fokus på butiksrånen som ökat sedan 1980-talets
början. Såväl fackförbund som arbetsgivarförening arbetar aktivt för att uppmärksamma de
anställdas utsatthet för rån och för att få till förbättringar som kan minska rånen.
Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka utsattheten för hot och våld inom handeln
genom arbetsskadeanmälningar från 1987, 1997 och 2007. Studien syftar också till att belysa
eventuella skillnader mellan de olika nedslagen. Frågeställningarna är:
Vilka slags butiker inom handeln upprättar arbetsskadeanmälningar, och vilka hot- och
våldshändelser handlar anmälningarna om? Finns skillnader mellan 1987, 1997 och 2007?
Vid vilka tidpunkter inträffar arbetsskadorna och vilka anställda drabbas av dessa?
Finns skillnader mellan 1987, 1997 och 2007?
Vilka skador ger händelserna upphov till enligt handelns arbetsskadeanmälningar?
Finns skillnader mellan 1987, 1997 och 2007?
För att förklara utsattheten inom handeln används i huvudsak teorin om rutinaktivitet/
tillfällesstruktur.
Totalt finns 138 arbetsskadeanmälningar som innehåller hot och våld från handeln. Anmälningarna
från 1987 och 2007 är kompletta antal, medan varannan anmälan från 1997 finns tillgänglig. 28
stycken anmälningar finns från 1987, 41 stycken finns från 1997 samt 69 stycken från 2007.
Variablerna som studerades och kodades in i statistikprogrammet PASW/SPSS var: könet på den
anställde, antal år den anställde arbetat, veckodag, tidpunkt, fysisk plats, typ av detaljhandel,
situation som orsakade arbetsskadan, arbetsskadans art, vapenförekomst samt antal
person/personer som gett upphov till arbetsskadan.
Resultatet visar att arbetsskadeanmälningarna ökar från 1987 till 1997, för att sedan minska från
1997 till 2007. Vidare visar resultatet att det främst är livsmedelsaffärer som upprättar
arbetsskadeanmälningar och att främsta orsaken till att dessa upprättas är rån eller rånförsök. Inga
skillnader finns gällande vilka dagar arbetsskador inträffar, dock föreligger en större risk att drabbas
av en händelse som leder till arbetsskada vid eftermiddag/kväll jämfört med förmiddag. Kvinnor är
i högre utsträckning upprättare av arbetsskadeanmälningar inom handeln och arbetsskadorna leder
främst till psykiska skador, som över tid ökar, medan de fysiska skadorna minskar.
4
5
Innehållsförteckning
1. Inledning .............................................................................................................................. 7-8
2. Syfte & frågeställning ......................................................................................................... 8-9
2.1 Definition av hot & våld ............................................................................................... 9-10
3. Tidigare forskning................................................................................................................ 10
3.1 Rån .............................................................................................................................. 10-11
3.2 Övrig utsatthet inom handeln ...................................................................................... 11-13
4. Teori....................................................................................................................................... 13
4.1 Tillfällesstruktur/rutinaktivitetsteori ................................................................................ 13
4.1.1 Tillämpning av tillfällesstruktur/rutinaktivitetsteorin .............................................. 13-14
4.2 Andra förklaringsmodeller ............................................................................................... 14
4.2.1 Anmälningsbenägenhet & förändrad känslighet för våld ........................................ 14-15
5. Metod ................................................................................................................................ 15-16
5.1 Material och urval ....................................................................................................... 16-17
5.2 Arbetsskadeanmälan.................................................................................................... 17-18
5.3 Operationalisering av variabler ................................................................................... 18-19
5.4 Etiska ställningstaganden ............................................................................................ 19-20
5.5 Validitet & reliabilitet ................................................................................................. 20-21
5.6 Dubbelkodning ................................................................................................................. 21
5.7 Analysmetod................................................................................................................ 21-22
6. Vetenskapsteori .................................................................................................................... 22
7. Resultat ................................................................................................................................. 22
7.1 Den sammantagna bilden av utsattheten inom handeln ................................................... 22
7.1.1 Vilka butiker drabbas inom handeln & vad drabbas de av? .................................... 22-24
7.1.2 Vilka anställda drabbas inom handeln & när drabbas de? ............................................ 23
7.1.3 Vilka skador drabbas de anställda av? ..................................................................... 23-24
7.2 Förändringar av utsattheten inom handeln ....................................................................... 25
7.2.1 Vilka butiker drabbas inom handeln & vad drabbas de av? .................................... 25-27
6
7.2.2 Vilka anställda drabbas inom handeln & när drabbas de? ....................................... 27-28
7.2.3 Vilka skador drabbas de anställda av? ..................................................................... 28-29
8. Analys .................................................................................................................................... 29
8.1 Analys av de samlade anmälningarna inom handeln .................................................. 29-30
8.2 Analys över tid för arbetsskadeanmälningarna inom handeln .................................... 31-32
9. Slutsatser och diskussion ................................................................................................ 32-34
Referenser.......................................................................................................................... 35-36
Övriga källor .......................................................................................................................... 37
Bilaga 1: Kodningsschema ................................................................................................ 38-40
Bilaga 2: Arbetsskadeanmälan från 1997.......................................................................... 41-42
Bilaga 3: Arbetsskadeanmälan från 2007.......................................................................... 43-46
Bilaga 4: Chi2-testerna ...................................................................................................... 47-53
7
1. Inledning
Hot och våld inom arbetslivet ökar enligt olika offerundersökningar både i Sverige och i övriga
Europa (Sverige: SCB 2007, s. 62, Estrada, Nilsson & Wikman 2007, s. 15, övriga EU: EWCO 2007,
s. 18). Det är enligt dessa undersökningar främst kvinnors utsatthet för hot och våld i arbetslivet
som ökat. Även antalet anmälda arbetsskador har ökat sedan början av 1990-talet (Sundström- Frisk
& Weiner 2004, s. 89).
De människor som främst drabbas av hot och våld i arbetslivet är verksamma inom sociala yrken
såsom vård, skola, rättsväsende eller handel (Geijer & Menckel 2003a, s. 5). Med handeln avses
livsmedelsaffärer samt mindre och större detaljhandelsbutiker. Även kiosker och bensinstationer
räknas in som en del av handeln.
Om någon i sitt arbete utsätts för hot och/eller våld som leder till skada ska detta anmälas till
Arbetsmiljöverket, genom en arbetsskadeanmälan. Arbetsskadeanmälan gör att myndigheten får
kännedom om olyckor eller tillbud och vid behov snabbt kan utreda händelsen och genomföra en
inspektion (Arbetsmiljöverket 2010a). Arbetsskadeanmälningar kan innefatta olyckor eller
konfrontationer som leder till fysiska eller psykiska skador. Inom handeln är rån en väldigt
uppmärksammad hot- och våldsituation, troligtvis beroende på att butiksrånen ökat mycket sedan
1990-talet (figur 1).
0
200
400
600
800
1000
1200
19
87
19
88
19
89
19
00
19
91
19
92
19
93
19
94
19
95
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
20
09
Figur 1. Antal polisanmälda butiksrån, år 1987–2009. Källa: BRÅ 2009.
8
Såväl fackförbund som arbetsgivarförening arbetar aktivt för att fästa uppmärksamhet på rånen och
få dessa att minska. Även polis och rättsväsende prioriterar rånen, vilket märks då
uppklarningsprocenten1 inte minskat, trots fler fall (BRÅ 2007, s. 141). Handelsanställdas
fackförbund, som främst är den fackförening där butiksanställda organiserar sig och som har
150 000 medlemmar, har i samarbete med polisen och handeln tagit fram ett 13-punktsprogram,
tänkt att förebygga rån och stölder och förbättra säkerheten för alla som jobbar i butik
(Handelsanställdas förbund 2010b, Handelsanställdas förbund 2010a). Handelsanställdas
fackförbund publicerade i november 2010 en undersökning gjord bland medlemmarna om hur
säkerheten ser ut på arbetsplatserna och i vilken utsträckning bl.a. 13-punktsprogrammet används
(Handelsanställdas förbund 2010c). Även arbetsgivarsidan, företrädd av Svensk handel, engagerar
sig i råndiskussionen. De hade i december 2009 en kampanj för att uppmärksamma användningen
av falska vapen vid rån, samt att få alla rån klassade som grova (Svensk Handel 2009). Fackpress
har sedan 2000-talets början uppmärksammat utsattheten i arbetslivet (Wikman 2008, s. 24) och
även annan press uppmärksammar de ökade rånen inom handeln (DN 2010, Sydsvenskan 2010,
Hallandsposten 2010).
Utifrån denna bakgrundsinformation blir det intressant att undersöka om arbetsskadeanmälningar
från handeln visar samma bild av rånutvecklingen, eller om en annan typ av utsatthet inom handeln
framkommer.
2. Syfte & frågeställning
Det finns mycket information och statistik gällande rån inom handeln. Befintlig statistisk gällande
rånen inom handeln visar att dessa kraftigt ökade under 1990-talet och sedan 2000-talets början
fortsatt öka (figur 1). Forskning genomförd på fältet visar att sena öppettider och ensamarbete ökar
risken för rån (Geijer & Menckel 2003b, s. 23, 30 & BRÅ 2002, s. 25).
I princip all tidigare forskning som bedrivits angående handelns utsatthet är fokuserad på rån och
såväl fackföreningar, arbetsgivarföreningar och media fokuserar på rån vid diskusson om utsatthet
inom handeln. Av den anledningen är det intressant att undersöka om handelns
arbetsskadeanmälningar innehåller andra våldshändelser än rån, och vilka butiker som upprättar
flest arbetsskadeanmälningar. Det är också intressant att undersöka vilka dagar och tider
arbetsskadorna inträffar, samt om personen som drabbas är en kvinna eller man. Ett annat intressant
område att undersöka är vilken typ av skador som utsattheten leder till, om det är mest fysiska eller
psykiska skador som arbetsskadorna orsakar.
1 Den uppklaring som avses är personlig uppklaring, alltså att en gärningsperson kan knytas till rånet.
9
Arbetsskadeanmälningar som material är fördelaktigt då man med hjälp av dessa kan belysa
händelser och de faktiska konsekvenserna händelserna lett till, i form av skador för de anställda. En
annan fördel hos materialet är att det kan belysa en eventuell skillnad mellan 1987,1997 och 2007.
Mina frågeställningar är:
Vilka slags butiker inom handeln upprättar arbetsskadeanmälningar, och vilka hot- och
våldshändelser handlar anmälningarna om? Finns skillnader mellan 1987, 1997 och 2007?
Vid vilka tidpunkter inträffar arbetsskadorna och vilka anställda drabbas av dessa?
Finns skillnader mellan 1987, 1997 och 2007?
Vilka skador ger händelserna upphov till enligt handelns arbetsskadeanmälningar?
Finns skillnader mellan 1987, 1997 och 2007?
Frågorna kommer att besvaras utifrån en kvantitativ innehållsanalys2. Teorin om rutinaktivitet och
tillfällesstruktur3 kommer att användas som verktyg för att förklara utsattheten inom handeln.
Ämnet är kriminologiskt relevant då arbetsskadeanmälningarna inom handeln till stor del handlar
om hot och rån, vilka är straffbelagda handlingar. Det är också ett kriminologiskt relevant område
att undersöka, då utsattheten för hot och våld i arbetslivet fram till 2000- talets början inte
uppmärksammats i så stor utsträckning, fastän hot och våld drabbar människor som arbetar mer än i
något annat sammanhang (Nordin 1998, s. 5). Området är viktigt att uppmärksamma då många
människor dagligen skadas i sitt arbete.
2.1 Definition av hot & våld
Materialet som studerats är i sig själv en definition av vad hot och våld är, eftersom en
arbetsskadeanmälan upprättats då någon på en arbetsplats upplever sig ha drabbats av skada i
arbetet. I vissa arbetsskadeanmälningar från handeln förekom det i några fall att en annan person än
den skadedrabbade gjort arbetsskadeanmälan. I dessa fall är det anmälarens definition av hot och
våld som ligger till grund för anmälan. Att det är anmälarens definition av hot och våld som från
början bestämmer huruvida det ska upprättas en anmälan eller inte, gör att vissa händelser av hot
och våld som jag, eller någon annan, skulle anse vara grund för en arbetsskadeanmälan, kanske inte
2 Läs mer under Metod.
3 Läs mer under Teori.
10
finns med. Detta gör att jag vid undersökning av materialet redan är begränsad i vad jag kan, och
kommer, att definiera som hot och våld.
Händelserna som arbetsskadeanmälningarna inom handeln baseras på är väldigt spridda, från
konfrontationer mellan personal och kunder som leder till repressalier i form av fysisk skada/hot,
olyckshändelser och rån. I min studie kommer en definition av våld användas som innebär att våld
är en avsiktlig eller oavsiktlig ”(…) fysisk eller verbal aggression, som orsakar skada eller obehag
för en eller flera individer, oavsett om de är avsiktliga mål eller involverats av andra orsaker”
(Geijer & Menckel 2003b, s. 9). Sålunda kommer även hot att definieras som våld i min
undersökning.
3. Tidigare forskning
I Sverige är arbetslivet ett fält där hot och våld är dåligt undersökt (Geijer & Menckel 2003a, s. 36).
Ett ökat intresse för utsattheten i arbetslivet har inom forskningen under de senare åren kunnat
skönjas, då framför allt inom vård och omsorg (Åkerström 1993 & 2000, Nordin 2000, Menckel &
Viitasara 2000). I takt med att forskningen uppmärksammat området har även
tidningsrapporteringen i fackpress, om utsattheten i arbetslivet, ökat (Wikman 2008, s. 24).
Forskningen om hot och våld inom detalj- och servicehandeln tog fart i början av 2000-talet då
Arbetslivsinstitutet påbörjade ett samarbetsprojekt med Arbetsmiljöverket som hette ” Hot och våld
mot bensinstationer och servicebutiker” (Geijer & Menckel 2003b, s. 8). Projektet utmynnade i tre
publikationer. Den första redovisade en enkätundersökning angående utsatthet av 30 butiksarbetare
på nattöppna kiosker i Stockholm (Geijer 2002). Den andra studien var en kunskapsöversikt över
vilka vetenskapligt prövade preventiva åtgärder som antas kunna minska utsattheten inom handeln,
genom åtgärder som främst riktas till att minska rånen (Geijer & Menckel 2003a, s. 34). Den tredje
publikationen var en rikstäckande enkätundersökning av privatdrivna bensinstationer i Sverige
(Geijer & Menckel 2003b).
3.1 Rån
Under 2009 polisanmäldes mer än 9600 rån, varav 70 procent utgjordes av personrån, d.v.s. att en
privatperson blir bestulen av en och/eller flera personer (BRÅ 2010). Övriga procent utgörs av
butiksrån, taxirån, bank- post- och värdetransportrån samt övriga rån (BRÅ 2007, s. 10). I
brottsbalken indelas rån i två kategorier, antingen rån eller grovt rån. Straffskalan för rån varierar
från ett till sex års fängelse, och grovt rån har en straffskala från fyra till tio års fängelse (Sveriges
rikes lag, BrB, 8 kap., 5-6 §).
11
Enligt anmälningsstatistiken ökade rånen kraftigt under 1990-talet, och har sedan 2000-talets början
fortsatt att öka (figur 1). Ökningen under 1990-talet var främst ökningar av person- och butiksrånen
(BRÅ 2010). Så gott som alla butiksrån anmäls till polisen, vilket gör att kriminalstatistiken över
rån är en tillförlitlig källa med litet mörkertal (BRÅ 2004a, s. 106). Vad som orsakat ökningen av
butiksrån är inte helt fastställt. Antalet kvällsöppna, mindre butiker antas ha ökat sedan 1980-talet,
vilket skulle tyda på en förändrad tillfällesstruktur4 och därav ökad risk för rån (BRÅ 2004a, s.
109). En annan förklaring till ökningen av butiksrån är att handeln fått ta över vissa rån från post
och banker (BRÅ 2004b, s. 10). Överflyttningen antas särskilt ha drabbat guld/urmakar- och
juvelbutiker. Överflyttningseffekten står dock inte för den större ökningen av rån inom handeln
(BRÅ 2007, s. 141). De två branscher inom handeln som drabbats av flest rån är
livsmedelsbranschen och kiosk/tobaksaffärer (BRÅ 2002, s. 7).
Vid butiksrån är vapen vanligt förekommande, i 86 procent av rånen används vapen till att hota
med. Skjutvapen är det mest använda vapnet och används i ungefär hälften av fallen. Kniv är det
näst vanligast vapnet efter skjutvapen (BRÅ 2002, s.7 & 30)
Av åtgärder som antas kunna minska rån är dubbelbemanning, brist på lämpliga flyktvägar, goda
kassarutiner och god in- och utsyn de mest framträdande (Geijer & Menckel 2003a, s. 35).
En enkätundersökning bland handelsanställda visar att de som varit utsatta för rån i högre
utsträckning visar tendens till posttraumatiskt stressyndrom5, jämfört med anställda inom handeln
som inte varit utsatta för rån (Söndergaard 2006, s. 9).
3.2 Övrig utsatthet inom handeln
Forskning visar att verbala hot är det mest förekommande våldet mot anställda inom detalj- och
servicesektorn (Geijer 2002, s. 19, Geijer & Menckel 2003b, s. 21). Anställda inom handeln är, i
jämförelse med anställda inom vården, utsatta för fysiskt våld i form av knuffar, slag och sparkar
jämfört med rivning, klösning och nypning som till större del förekommer inom vården. Detta
uppges bero på skillnad i klientelets varierande fysiska förutsättningar (Geijer 2002, s. 26).6
Ensamarbete uppges inte öka hot och våld inom handeln, men rån tycks förekomma i högre
utsträckning vid ensamarbete (Geijer & Menckel 2003b, s. 23). Risken för hot och våld i arbetslivet
generellt ökar vid kvälls- och nattarbete (Christiansen 2005, s. 13). Inom handeln ökar hot- och
våldförekomsten med sena öppettider, detta gäller särskilt rån (Geijer & Menckel 2003b, s. 30,
4 Se mer om tillfällesstruktur under Teori.
5 Posttraumatiskt stressymtom kännetecknas bl.a. av upprepade mardrömmar, avtrubbning och overklighetskänsla
(Söndergaard 2006, s. 13) 6 Det ska även nämnas att anställda inom handeln är privatanställda, jämfört med vårdpersonal, som oftast är anställda
inom offentlig sektor.
12
BRÅ 2002, s. 25). Många kunder i butiken minskar dock rånrisken (Geijer & Menckel 2003b, s.
34).
Arbetsmiljöverkets statistik från 2009 visar att större delen av handelns personal är kvinnor, med ca
165 000 kvinnor och 93 000 män (Arbetsmiljöverket 2010b, s. 47). Enligt Handelsanställdas
förbund, som är det största fackförbund för människor som arbetar inom handeln, är 100 000 av
deras 150 000 medlemmar kvinnor (Handelsanställdas förbund 2010b). Dessa siffror tyder på en
fler kvinnor än män är anställda inom handeln. Viss forskning har försökt att belysa ev. skillnader i
utsattheten för kvinnor och män inom handeln. En studie av Malcan från 1993 har visat att manliga
expediter i kombination med dubbelbemanning och begränsade öppettider skulle minska risken för
rån, men studien kritiseras för bristen på referensgrupp (Menckel & Geijer 2003a, s. 13).
En annan studie visar att kvinnor upplever större oro att utsättas för hot inom handeln, medan oron
för våld eller rån var likvärdigt mellan könen (Geijer 2002, s. 20). Dock visar samma undersökning
att personer som varit anställda en längre tid tenderar att vara mer oroliga att drabbas av hot och
våld, än personer som arbetat en kortare tid, oavsett kön (Geijer 2002, s. 27). Som jag nämnde i
inledningen är det främst kvinnors utsatthet för hot och våld i arbetslivet som ökar, enligt olika
offerundersökningar gjorda både i Sverige och i övriga Europa (Sverige: SCB 2007, s. 62, Estrada,
Nilsson & Wikman 2007, s. 15, övriga EU: EWCO 2007, s. 18). Att kvinnor skulle vara mer
drabbade av hot och våld inom handeln kan förstås utifrån att kvinnor utgör den största gruppen
anställda inom branschen.
Genom en studie om hur rädsla för brott beskrivs i dagspress visar Heber att kvinnor som utsätts för
våld i arbetet, har en tendens att tona ned våldet, medan män framhåller att deras yrken blivit
farligare, att det finns fler vapen och att rädslan inom de mansdominerade näringsgrenarna ökat
(Heber 2007, s. 225). Kvinnors tendens att tona ner våldet de utsätts för i sin yrkesutövning har
även visats i en intervjustudie av Åkerström gjord bland kvinnor som arbetade inom vården
(Åkerström 2000, s. 300). En ökad anmälningsfrekvens av arbetsskadeanmälningar inom handeln
skulle kunna betyda att personalen, som till största del består av kvinnor, inte tonar ned sin
utsatthet. Detta skulle kunna ha att göra med att hot/våld, och då framförallt rån, uppmärksammas
på ett annat sätt inom handeln än vad det gjorde i början av 1980-talet.
I en intervjustudie där unga mäns offerroll undersöktes visades att män generellt sällan av det
omgivande samhället ses som offer (Burcar 2005, s.161). Männen i studien både accepterade och
motsatte sig identiteten som brottoffer (Ibid, s. 163). Angående arbetsskadeanmälningar kan det då
tänka sig att män inte, i lika stor uträckning som kvinnor, ser sig som offer (eller tror att det
omgivande samhället inte tycker det är okej om de ser sig som offer) när en arbetsskada inträffat
13
och därför inte anmäler i lika stor utsträckning. Burcars studie är förvisso gjord på unga män som
inte är i någon speciell arbetsbefattning, men kan eventuellt vara tillämplig på män inom handeln.
4. Teori
4.1 Rutinaktivitetsteorin/tillfällesstruktur
En förklaringsansats som skulle kunna förklara hot/våld och rån inom handeln är
tillfällesstrukturen. Tillfällesstrukturen är en del av den större teorin om rutinaktivitet som
utarbetats av Cohen och Felson (1979). Rutinaktivitetsteorin uppkom till följd av den ökade
brottsligheten i Nordamerika under 1950-talet. Tidigare hade man trott att människor stal för att de
inte hade råd, och i och med att människor fick det bättre både utbildningsmässigt och ekonomiskt,
var det förvånande att brottsligheten ökade. En slutsats som Cohen och Felson kommer fram till är
att antalet brott inte samrelaterar med det ekonomiska tillstånd som råder i ett samhälle (Ibid, s.
592).
Rutinaktivitetsteorin hävdar att det som krävs för att ett brott ska kunna begås är en motiverad
förövare, ett lämpligt objekt och avsaknad av kapabla väktare (Ibid, s. 589). Saknas någon av dessa
tre komponenter finns inga förutsättningar för att ett brott ska kunna begås. Hur lämpligt ett eller
flera objekt är, beror på fyra egenskaper hos objektet och dessa är värdet (materialistiskt eller
symboliskt), synligheten av objektet, tillgängligheten av objektet samt vilken tröghet objektet har
(Ibid, s. 591). Med tröghet menas längd och vikt hos objektet men också hur lätt det kan flyttas. En
bil är exempelvis väldigt tung och stor men kan ändå flyttas förhållandevis lätt p.g.a. hjulen.
Tillfällesstrukturen innebär att ju lättare det är att stjäla en sak, ju fler blir stölderna för denna
produkt. Finns det ingen produkt eller den inte går/är svår att stjäla, minskar stölderna. von Hofer
exemplifierar detta genom stöldbrottens ökning från 1900-talets början fram till 2000-talet i
Sverige. I början av förra seklet hade butiker i mindre utsträckning självbetjäningssystem och såväl
cyklar som bilar fanns i begränsad mängd. Förhållandevis få stölder av dessa produkter blev
begångna, jämfört med 2005 då mer än hälften av alla stölder utgjordes av bil/cykelbrott eller
stölder från butiker och varuhus (von Hofer 2008, s. 87).
4.1.1 Tillämpning av tillfällesstruktur/rutinaktivitetsteorin
I studien kommer rutinaktivitetsteorin att användas som förklaringsmodell då handeln ofta är ett
lämpligt objekt eftersom den hanterar kontanter, som är av högt materiellt värde och ”otrögt”. Inom
handeln finns även andra ”värdefulla” och lättåtkomliga objekt såsom tobak, lotter, läkemedel etc.
Tidigare forskning har visat att guld/urmakar- och juvelbutikerna skulle vara extra utsatta och detta
antas till viss del bero på att posten och banker numera är nästintill kontantfria (BRÅ 2007 s. 141).
14
Teorin kan där appliceras eftersom smycken och klockor ofta har höga materialistiska värden och är
lätta att ta med sig och av den anledningen skulle vara mer stöldbegärliga.
Tidigare forskning har även visat att ensamarbete skulle öka utsattheten för rån (BRÅ 2002, s. 25)
samt att många kunder i butiken minskar risken för rån (Geijer & Menckel 2003b, s. 34). Att rån
skulle förekomma mer vid ensamarbete och mindre när det är fler människor i butiken kan styrka
betydelsen av kapabla väktares frånvaro/närvaro. Det är rimligt att anta att fler arbetar ensamma
och att färre människor befinner sig ute vid en senare tidpunkt på dygnet och att denna teori även
skulle förklara varför det begås fler rån senare på dygnet än tidigare.
Av Handelsanställdas förbunds taktik för hur butiksrånen ska minskas kan man se att även de
arbetar med tillfällesstrukturen som modell. För att minska rånen vill de att slutna kassasystem
används, så att det helt enkelt blir svårare att tillgodogöra sig kontanter (avsaknad av lämpligt
objekt)och att ensamarbete inte ska förekomma i stor utsträckning (fler kapabla väktare)
(Handelsanställdas förbund 2010c, s. 4)
4.2 Andra förklaringsmodeller
Tillfällesstrukturen och rutinaktivitetsteorin kan till stor del förklara utsattheten inom handeln, men
andra förklaringsmodeller kan vara nödvändiga som komplement om fenomenet ska bli förståeligt.
4.2.1 Anmälningsbenägenhet & förändrad känslighet för våld
En arbetsskadeanmälan upprättas beroende på att den som drabbats, alternativt att någon på den
drabbades arbetsplats, anser att en skada har uppstått i samband med arbetet. Detta ger förmodligen
ett stort mörkertal, dels beroende på att alla inte uppfattar våld och hot på samma sätt och dels för
att anställda inom handeln kanske inte har information om när och hur en arbetsskadeanmälning ska
göras.
Den största anledningen till att inte anmäla en arbetsskada är ”okunskap och osäkerhet om vilka och
hur allvarliga besvär som ska anmälas” (Sundström- Frisk & Weiner 2004, s. 95). Normer och
värderingar på arbetsplatser uppges som en bidragande faktor till vilka skador som anmäls, vad som
i arbetet anses rimligt att stå ut med inom ramen för sina arbetsuppgifter och vad som inte
accepteras (Sundström- Frisk & Weiner 2004, s. 96). Det stora fokuset på rån inom handeln kan
tänkas påverka anmälningsbenägenheten på så sätt att fler anställda som råkar ut för ett rån eller
rånförsök väljer att anmäla det, både med en arbetsskade- och polisanmälan.
Våld i allmänhet är mer uppmärksammat idag (von Hofer 2006, s. 203) och så även det
arbetsrelaterade våldet (Christiansen 2005, s. 2). Ökad anmälningsfrekvens kan bero på minskad
tolerans för våld i samhället som gör att fler situationer benämns som hot och våld och på så vis ger
15
upphov till fler anmälningar (von Hofer 2006, s. 203). Att våld är mer uppmärksammat idag än
tidigare och att toleransen minskat för vad man ska/kan utsättas för i arbetet skulle inom handeln
kunna förklara ett ökande antal arbetsskadeanmälningar.
Minskad anmälningsfrekvens av arbetsskadeanmälningar kan bero på ändrade rutiner på
arbetsplatser eller i direktiv som finns för när en arbetsskadeanmälan ska upprättas. Minskad
anmälningsfrekvens skulle också kunna bero på att det faktiskt förekommer färre händelser med
hot/ våld och rån nu än vad det gjorde förr. Det skulle dock vara uppseendeväckande om mitt
material av arbetsskadeanmälningar inte visade på samma ökning av rånen som kriminalstatistiken
gör.
5. Metod
Genom en kvantitativ innehållsanalys kommer handelns arbetsskadeanmälningar från åren 1987,
1997 och 2007 att undersökas. Med arbetsskadeanmälningar som undersökningsmaterial kommer
information att utvinnas som förs in i statistikprogrammet SPSS/PASW utifrån ett kodningsschema7
med 17 olika variabler. En kvantitativ metod syftar till att mäta, kvantifiera och undersöka hur ett
fenomen objektivt är, medan kvalitativ metod syftar till att tolka och förstå material utifrån en mer
subjektiv bedömning (Bryman 2002, s. 77 & 269).
En kvantitativ innehållsanalys har både för- och nackdelar. En fördel är att det är relativt enkelt att
beskriva hur man gått tillväga, och därmed underlättas replikerbarheten 8. En annan fördel med den
valda metoden är att den är lämplig när man har data som sträcker sig över flera år. En tredje fördel
är att den kvantitativa innehållsanalysen inte är beroende av vem som utför analysen, utan
analysformen ska vara ”objektiv” och få samma resultat, oavsett vem som utför analysen (Bryman
2002, s. 203).
Nackdelar med den kvantitativa innehållsanalysen är att man inte undersöker något annat än just det
man bestämt sig att undersöka. I och med att man utifrån ett kodningsschema bestämt vad man ska
titta på, så innebär det att de variabler man valt bort, eller det ”outsagda” inte kommer fram i
studien. En annan nackdel är att de flesta material kräver en viss tolkning av den som utför
analysen, vilket kan kritiseras då detta förutsätter en gemensam tolkningsram mellan de som gett
upphov till dokumenten och de som tolkar dessa (Ibid, s. 203-204).
7 Bilaga 1.
8 Replikerbarhet betyder att en studie genomförs igen, för att testa att man får fram samma resultat.
16
I min studie anser jag det mest relevant att använda en kvantitativ innehållsanalys, då det är den
analysform som bäst kunnat svara på mina frågeställningar. Den kvantitativa innehållsanalysen har
varit till fördel då materialet varit förhållandevis stort och som krävt struktur.
I denna kvantitativa innehållsanalys kommer jag att göra nedslag i arbetsskadeanmälningar från tre
olika årtal, 1987, 1997 och 2007. I åtanke ska man ha att dessa år inte behöver vara representativa
för hur utvecklingen i stort sett ut, och att det kan förekomma variationer vissa år som kanske inte
skulle funnits om man haft fler nedslag. Detta är ett generellt metodproblem som finns vid analyser
över tid med endast ett fåtal nedslag.
5.1 Material och urval
Materialet som kommer att användas vid undersökningen är arbetsskadeanmälningar från 1987,
1997 respektive 2007, hämtade från Arbetsmiljöverket. Materialet är redan insamlat i det större
FAS9 - finansierade forskningsprojektet ”Våld i arbetslivet - ett samhällsproblems uppkomst,
utveckling och struktur” som bedrivs vid kriminologiska institutionen på Stockholms universitet av
Felipe Estrada, Anders Nilsson och Sofia Wikman (Estrada & Nilsson 2005).
Då materialet redan är insamlat av andra forskare kallas det sekundärdata (Bryman 2002, s. 208).
Sekundärdata innebär både för- och nackdelar. Den främsta fördelen är att sekundärdata sparar tid
och pengar i och med att insamlandet redan är gjort. Detta gör att man har mer tid till analysen
(Ibid, s. 209). En annan fördel är att det insamlade materialet ofta är av god kvalitet, samt att
longitudinella10
studier, i vissa fall, kan göras av materialet (Ibid, s. 208-209).
Nackdelarna med sekundärdata är att man inte är bekanta med materialet (Ibid, s. 210). En annan
nackdel, som i och för sig går att åtgärda, är att man inte vet vad som kan ha orsakat ändringar i
materialet, om man gör en longitudinell studie. Lagar, regler, ändrat synsätt på ett visst fenomen
kan utgöra grunden för skillnader i materialet, och då är det viktigt att man vet om dessa. En annan
nackdel som finns är att datamängden ibland kan vara väldigt omfattande, vilket kräver att man ”lär
känna” materialet. Detta tar naturligtvis mycket tid och kan därför vara till nackdel, speciellt om
man har en begränsad tid på sig (Ibid, s. 210-211).
De arbetsskadeanmälningar från handeln som finns med har valts ut då de innehåller situationer
som innebär: ”Våld, angrepp, hot- från personer utanför företaget, riktade mot de skadade inom
ramen för deras arbete (…)” (Wikman 2010, s. 4) Totalt finns det 143 arbetsskadeanmälningar från
9 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
10 Longitudinell studie är en analys av källor/dokument från olika tidsperioder (Bryman 2002, s. 73)
17
handeln från år 1987, 1997 och 2007, som uppfyller kriteriet ovan. Det finns fler
arbetsskadeanmälningar från handeln från de olika åren, men dessa faller bort då de inte innehåller
hot och våld som det är beskrivet ovan. Exempelvis skulle endast 92 stycken
arbetsskadeanmälningar av totalt 903 stycken från år 2009 stämma överrens med det ovan nämnda
kriteriet (Arbetsmiljöverket 2010b, s. 47 & 55).
Vid kontroll för dubbletter av de 143 arbetsskadeanmälningarna blev det ett bortfall på 5 stycken,
vilket innebär att 138 anmälningar finns. Av dessa är 28 stycken från 1987, 41 stycken från 1997
och 69 stycken från 2007. Alla arbetsskadeanmälningar från år 1987 och 2007 som innehåller
ovanstående kriterie finns med, medan urvalet från 1997 är ett slumpmässigt urval av varannan
arbetsskadeanmälan som upprättades det året.
Arbetsskadeanmälningarna består av både kryssrutor och skriven text. Ibland finns även en
polisanmälan bifogad. Arbetsskadeanmälningsblanketterna från 1987 och 1997 är i stort sett lika till
innehåll och utseende, medan utformningen ändrats från 2007.11
Detta gör att vissa variabler är
svårare att utläsa, exempelvis blir man bara uppmärksammad på om personen som skrivit anmälan
arbetat ensam endast om denna uttryckligen skriver det, jämfört med den tidigare designen på
anmälan då ensamarbete var en kryssruta. Å andra sidan är polisanmälan bifogad i större
utsträckning på 2007 års anmälningar, vilket ibland ger värdefull information.
5.2 Arbetsskadeanmälan
Arbetsskadeanmälningar är inte primärt framtagna för att användas i studiesyfte, utan
arbetsskadeanmälningarnas främsta syfte är att Arbetsmiljöverket ska få kännedom om olyckor eller
tillbud för att vid behov snabbt ta sig till arbetsplatsen för att utreda händelsen och genomföra en
inspektion (Arbetsmiljöverket 2010a). Ett problem som finns med att undersöka
arbetsskadeanmälningar är den förändring i anmälningsförfarandet som skedde 1992, då en
sjuklöneperiod på 14 dagar infördes som arbetsgivaren betalade. Den förändringen antas ha gjort att
arbetsskador med kort sjukskrivningstid inte rapporterats i samma utsträckning som innan. Även
sjukkarensdagens införande 1993 förmodas ha minskat anmälningsbenägenheten (Linder 2009, s.
15).
En fördel med att undersöka arbetsskadeanmälningar är att dessa innehåller annan information än
t.ex. kriminalstatistiken, och såldes kan vara ett bra komplement för att beskriva och förstå
rånutvecklingen, men också som komplement till offerundersökningar av utsattheten inom
11
För att se exempel på arbetsskadeanmälningar från 1997 och 2007, se bilaga 2 och 3.
18
arbetslivet. I arbetsskadeanmälningarna går att utläsa vilka skador och upplevda problem händelsen
gav upphov till, till skillnad från t.ex. polisanmälningar av butiksrån. Dock ska påpekas att
arbetsskadeanmälningarna från handeln inte bara innefattar rån, utan även andra händelser såsom
olyckshändelser, konfrontationer som leder till fysiska skador och/eller hot, även om rån
förekommer i stor utsträckning.
5.3 Operationalisering av variabler
I resultatdelen kommer vissa variablers alternativ vara hopslagna för att öka överskådligheten och
eventuellt kunna urskilja vissa mönster. Exempelvis är variabeln Typ av detaljhandel hopslagen till
fyra olika kategorier istället för ursprungliga sexton. Inom kategorin Större varuhus och mindre
detaljhandelsaffärer räknas t.ex. skoaffärer och guld/urmakar- och juvelbutiker. Till kategorin
Övrigt räknas bl.a. handikappboenden samt olika bespisningsverksamheter (gatukök, konditori och
restaurang).
Angående vilka skador som uppkommer p.g.a. händelserna som resulterat i arbetsskadeanmälningar
finns det fyra kategorier. Psykisk skada är då personen drabbats av chock, rädsla eller annan
psykiskt betungande känsla. Ofta är den Psykiska skadan kopplad till hot. Fysiskt lindrig skada är
en mindre skada, som t.ex. blåmärke, skrapsår eller lite ont i kroppen. Fysiskt grov skada är grövre
skador som t.ex. frakturer, tandskador eller kniv/skottskador. Variabeln Fysiskt grov skada +
psykisk skada kommer att klassificeras som Fysiskt grov skada, då jag klassificerat efter
allvarlighetsgrad. Fysisk lindrig skada + psykisk skada klassas som Psykisk skada. Denna
bedömning görs då en Psykisk skada många gånger kan vara allvarligare än en Fysiskt lindrig
skada.
Variabeln Vapenförekomst är klassificerad på så sätt att i de anmälningar där skjutvapen
förekommit i kombination med annat vapen, räknas dessa anmälningar till Skjutvapenkategorin. I de
fall kniv använts som vapen i kombination av annat vapen (utom skjutvapen) klassificeras de i
Knivkategorin. Övriga vapen och hjälpmedel är en egen kategori med samma namn. Med
hjälpmedel menas t.ex. att tejp eller en trasa med kemiskt medel använts för att förhindra
personalen att göra motstånd vid rån/rånförsök.
Variabeln som avser Könet på personen som förorsakade arbetsskadan innehåller ingen
blandkategori av kvinnor och män som förövare p.g.a. att detta inte förekom i någon anmälan. I de
anmälningar flera personer förorsakade arbetsskadan består dessa av homogena könsgrupper av
antingen kvinnor eller män.
19
Situation som orsakade arbetsskadan är uppdelad i fyra kategorier, varav Konfrontation + fysiskt
våld eller hot avser en markering från personalens sida mot en kund, om att denne exempelvis inte
får stjäla eller föra oväsen, vilket leder till repressalier från kunden i form av fysiskt våld och/eller
hot. Kategorin Överfall/misshandel avser personal, som utan att någon konfrontation skett, blir
överfallen eller misshandlad på eller utanför jobbet.
I variabeln Tidpunkten för arbetsskada definieras Förmiddag som fram till klockan 12.00 på dagen.
Eftermiddag är mellan klockan 12.00 och klockan 20.00, och Kväll är från klockan 20.00 och
framåt.
Då variablerna Åtgärder, Skyddsombud och Polisanmälan (bilaga 1) är belastade med höga interna
bortfall12
(över 60 procent) redovisas dessa inte i resultatdelen. Då variabeln Ensamarbete är
behäftat med relativt stort bortfall p.g.a. utformningsförändringen av arbetsskadeblanketten från
1987/1997 till 2007, kommer denna variabel inte heller att redovisas i resultatet. Förändringen av
blanketten gör att även sjukfrånvaron blir problematisk att jämföra, då intervallet för sjukfrånvaro
ändras i de olika upplagorna.13
Även förändringar i reglerna kring sjukfrånvaro gör att variabeln blir
svår att studera över tid. Av den anledningen är Sjukfrånvaro inte heller redovisat i resultatdelen.
Av de variabler som finns med i resultatdelen är endast variablerna Antal år inom branschen för
arbetsskadad person och Tidpunkten för arbetsskadan, belastade med relativt höga interna bortfall.
I Antal år inom branschen för arbetsskadad person är bortfallet 17 procent medan Tidpunkten för
arbetsskadan har 35 procents internt bortfall. Övriga variabler har minimalt, eller inget, internt
bortfall.
5.4 Etiska ställningstaganden
Arbetsskadeanmälningar innehåller ofta känsliga uppgifter. Både namn och personnummer på
personerna som upprättat anmälan och händelserna dessa råkat ut för är känsliga, liksom att det
inträffade många gånger leder till skador och sjukfrånvaro. Vetenskapsrådets forskningsetiska
principer rymmer fyra krav, varav jag har beaktat konfidentialitetskravet och nyttjandekravet
(Vetenskapsrådet 2002, s. 12-14). Konfidentialitetskravet syftar till att garantera skydd till personer
så att ingen ska kunna identifiera dessa i en studie som baseras på material som innehåller uppgifter
om dem (Ibid, s. 12-13). Nyttjandekravet garanterar att det insamlade materialet inte används i
andra sammanhang än rent forskningsmässiga (Ibid, s. 14).
De två andra kraven är informationskravet och samtyckeskravet men då jag använder mig av
sekundärdata så är det tidigare insamlare som beaktat dessa krav. Rent praktiskt har jag beaktat
12
Högt internt bortfall betyder att en speciell variabel/fråga har fått få ”svar”. 13
Bilaga 2 och 3.
20
kraven på det sätt att jag avidentifierat personerna som har upprättat anmälningarna och även varit
mycket noga med att materialet inte lämnats utan uppsikt under tiden som jag arbetat med det.
5.5 Validitet & reliabilitet
Validitet innebär om vi mäter det vi avser att mäta, alltså om frågorna vi utgår från i materialet
faktiskt kan säga något om det samband vi vill undersöka (Sohlberg & Sohlberg 2009, s.119). En
god validitet betyder att man försäkrar sig om att det man undersöker verkligen är det man säger sig
undersöka (Bryman 2002, s. 88).
En problematisk del gällande just validiteten är hur goda operationaliseringarna av variablerna är.
För att kunna göra ett fenomen mät- och jämförbart krävs det någon form av klassindelning eller
kategorisering. I vissa variabler har jag varit tvungen att slå ihop kategorier, till en Övrigt –
kategori, då det varit många variabler med få fall. En Övrigt – kategori har nackdelen att den till
viss del ”skymmer” vad materialet egentligen visar. Detta problem har jag försökt åtgärda på så sätt
att kodningsschemat är bifogat som en bilaga14
, där alla ursprungliga kategorier finns med.
Ett annat problem med operationaliseringarna av variablerna är om dessa verkligen mäter det jag
anser dem mäta. I många variabler är detta problem inte speciellt påtagligt, som t.ex. om den
arbetsskadade var kvinna eller man eller i vilken butik denne arbetade. Problemen uppkommer i
variabler där bedömning av ett visst fenomen blir nödvändig, som t.ex. vilken sorts skada en
händelse orsakade. I denna variabel finns tre olika kategorier; fysiskt lindrig skada, fysiskt grov
skada och psykisk skada, som jag kodat utifrån den allvarligaste skadan som fanns i anmälan. För
att minimera problemen och stärka validiteten har jag noga försökt förklara vilken skada som
krävdes för att hamna i de olika kategorierna.
Även det stora mörkertalet för arbetsskador är ett problem för validiteten då jag endast har
möjlighet att undersöka och uttala mig om det hot och våld som finns beskrivit i
arbetsskadeanmälningarna. Utifrån detta material kan inte generella slutsatser dras för hur hot/våld
ser ut för anställda inom handeln, utan endast slutsatser för hur utsattheten för handelsanställda ser
ut utifrån arbetsskadeanmälningarna. Jag förhåller mig till detta problem genom att avgränsa
undersökningen och resultaten till arbetsskadeanmälningarna inom handeln.
Reliabilitet handlar om en studies pålitlighet och hur den står sig om en annan person utför en
replikering av studien (Bryman 2002, s. 43 & 8). Om en studie replikeras av samma person och
visar samma resultat är intrasubjektiviteten hos studien god, medan intersubjektiviteten istället
14
Bilaga 1.
21
betecknas som god om någon annan vid replikering av en studie får samma resultat som den första
personen som företog sig den (Bergström & Boréus 2005, s. 36). Generellt är det lättare att uppnå
hög reliabilitet gällande kvantitativa metoder, jämför med kvalitativa, då de senare brukar vara mer
influerade av den som genomfört undersökningen (Lander 2006, s. 35). För att en studie ska ha
möjlighet att kunna bli replikerad och att intersubjektiviteten ska kunna kontrolleras, krävs att en
studie är genomskinlig, att forskaren noga förklarat hur studien genomförts, vilka grundantaganden
som funnits o.s.v. För att testa intersubjektiviteten på en studie, kan någon annan koda en viss del
av materialet man använt sig av. Detta kallas dubbelkodning.
5.6 Dubbelkodning
För att kontrollera studiens intersubjektivitet har jag låtit min studiekollega Helena Fagrell utifrån
mitt kodningsschema koda 20 stycken slumpmässigt valda arbetsskadeanmälningar från handeln.
En undersökning anses god om dubbelkodningen visar på minst 85 procent samma resultat (Nord
2000, s. 55). Dock måste man ta hänsyn till hur ”svår” variabeln är att koda. Som exempel ges att
en variabel som att skilja mellan dagstidningar eller länder bör ligga runt 100 procents
samstämmighet (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud 2007, s. 235).
Helenas dubbelkodning visade till minst 85 procent samma resultat som mitt, varav vissa variabler
hade 100 procent samma resultat. Dubbelkodningen visade godtagbart resultat, vilket stärker
studiens intersubjektivitet.
5.7 Analysmetod
Inledningsvis redovisas det sammanlagda resultatet från alla tre undersökningsåren, för att sedan
övergå till att belysa eventuella förändringar över tid, från 1987, 1997 samt 2007.
Variablerna som används är på nominal15
eller ordinal16
nivå, och därför kommer ett Chi2-test att
användas vid resultatdelen om förändring över tid. Ett Chi2-test visar skillnaden mellan observerade
och förväntade värden i en korstabell. Skillnaden måste överstiga ett visst värde för att man ska
kunna visa att en skillnad är statistiskt signifikant, alltså att den inte beror på slumpen (Djurfeldt
m.fl. 2010, s. 214).
Vanligtvis arbetar man med en 95- procentig signifikansnivå, men om man har ett litet material kan
även en 90- procentig signifikansnivå användas, för att statistisk signifikans ska kunna testas. Varje
korstabellruta måste innehålla en frekvens på minst 5, annars blir Chi2-testet otillförlitligt (Ibid, s,
216). Detta kan bli problematiskt då man har ett litet material, men de flesta signifikanstesten i
studien har kunna företas trots detta. 15
Exempel på variabler på nominal nivå; kön, veckodag och typ av butik. 16
Exempel på variabler på ordinal nivå; skadas art och antal år i jobb.
22
Resultatet kommer att redovisas i tabeller, figurer och skriven text.
6. Vetenskapsteori
Den vetenskapsteoretiska bakgrunden till studien är positivsim och objektivism. Positivism har sin
grund i att fenomen ska undersökas empiriskt och att förhållningssättet till materialet som
undersöks ska var neutralt och värderingsfritt (Sohlberg & Sohlberg 2009, s. 242-243). Objektivism
är en ontologisk17
ståndpunkt som innebär att sociala företeelsers förekomst och betydelse finns
oavsett sociala aktörer (Bryman 2002, s. 30). I detta fall skulle objektivismen kunna förstås utifrån
att arbetsskadeanmälan är något som finns och betyder något specifikt, oavsett vem som läser dem.
Objektivismen är starkt förknippad med intersubjektiviteten.
I denna undersökning är jag begränsad att undersöka verkligheten utifrån materialet jag har
tillgängligt. Alla arbetsskador som inträffar leder inte till arbetsskadeanmälningar (Sundström-
Frisk & Weiner 2004, s. 95), och detta gör att den verklighet jag undersöker endast baseras på de
anmälningar som faktiskt är gjorda. Visserligen är det jag som utarbetat kodningsschemat och
bestämt vad jag vill utvinna ur arbetsskadeanmälningarna, men allt jag påstår ska finnas i materialet
och hur jag kommit fram till vissa slutsatser ska kunna utläsas genom metoden.
7. Resultat
Totalt fanns 138 arbetsskadeanmälningar för handeln. Av dessa är 28 stycken från 1987, 41 stycken
från 1997 och 69 stycken från 2007. Om man beaktar bortfallet och att varannan anmälan finns från
1997 betyder det att det samlade antalet arbetsskadeanmälningar från 1997 skulle vara 90 stycken.
7.1 Den sammantagna bilden av utsattheten inom handeln
7.1.1 Vilka butiker drabbas inom handeln & vad drabbas de av?
Enligt handelns arbetsskadeanmälningar är det livsmedelsaffärer som rapporterar mer än hälften av
arbetsskadorna. Den återstående delen av anmälningarna delas ungefär jämnt mellan de tre
resterande kategorierna.
De utsatta butikerna drabbas till största delen av rån eller rånförsök. Ca 40 procent av
arbetsskadeanmälningarna handlar dock om andra händelser än rån, där Konfrontationer & fysiskt
våld eller hot utgör den största kategorin.
Den som ger upphov till arbetsskadan är i de flesta fall en man som handlar utan någon
”medhjälpare”. I större delen av arbetsskadeanmälningarna användes vapen eller hjälpmedel vid
17
Ontologi betyder verklighetssyn, ”vad som finns” (Bryman 2002, s. 30).
23
händelserna (figur 2). Detta stämmer överrens med statistik över hur vapenanvändningen ser ut vid
butiksrån (BRÅ 2002, s. 7 & 30).
7.1.2 Vilka anställda drabbas inom handeln & när drabbas de?
Drygt 70 procent av arbetsskadorna som anmälts har drabbat kvinnor och det beror förmodligen på
den överrepresentation av kvinnor som finns inom branschen. Arbetsmiljöverkets statistik från 2009
visar att större delen av handelns personal är kvinnor, med ca 165 000 kvinnor och 93 000 män
(Arbetsmiljöverket 2010b, s. 47). Inom handeln arbetar alltså 64 procent kvinnor och 36 procent
män. De som drabbats har oftast arbetat längre än ett år inom branschen.
De flesta arbetsskador uppkommer på arbetet (alltså att den arbetsskadade rent fysiskt befann sig på
arbetsplatsen). Vilka veckodagar flest händelser inträffar, tycks slumpen styra då händelserna är
jämnt fördelade över veckans alla dagar. På förmiddagar är det relativt liten risk att utsättas för
händelser som leder till arbetsskadeanmälningar. En ökning sker sedan successivt utöver resterande
timmar av dygnet.
7.1.3 Vilka skador drabbas de anställda av?
Den övervägande delen av arbetsskadeanmälningarnas händelser ger psykiska skador hos den
anställde, såsom t.ex. chock, rädsla och obehag för att vistas på jobbet efter det inträffade eller
likande känslor. Fysiskt lindriga - och fysiskt grova skador förekommer i lika stor utsträckning i
arbetsskadeanmälningarna från handeln.
3628
23
13
Inget vapen Vapen
Skjutvapen Kniv Övriga vapen + hjälpmedel
Figur 2. Vapenförekomst vid händelser som gett upphov till arbetsskadeanmälningar inom
handeln. År 1987, 1997 och 2007 sammanslagna, i procent. (n= 137)
24
Variabel Procent Antal anmälningar
Kön på arbetsskadedrabbade (n=138)
Kvinna 72 100
Man 28 38
Antal år inom branschen för arbetsskadad person (n=114)
Över ett år 89 102
Under ett år 11 12
Tidpunkten för arbetsskadan (n=97)
Kväll 50 48
Eftermiddag 38 37
Förmiddag 12 12
Fysisk plats för arbetsskadan (n=138)
På jobbet 91 125
Utanför jobbet 9 13
Veckodag för arbetsskadan (n=137)
Måndag 19 26
Tisdag 10 13
Onsdag 13 18
Torsdag 17 23
Fredag 12 17
Lördag 12 17
Söndag 17 23
Typ av detaljhandel (n=138)
Livsmedelsbutik 62 85
Övrigt 14 19
Kiosk/bensinstation 12 17
Större varuhus/mindre detaljhandelsbutik 12 17
Situation som orsakade arbetsskadan (n=138)
Rån/rånförsök 62 85
Konfrontation + fysiskt våld eller hot 25 36
Övrigt 7 9
Överfall/misshandel 6 8
Den uppkomna arbetsskadans art (n=137)
Psykisk skada 75 102
Fysiskt lindrig skada 13 18
Fysiskt grov skada 12 17
Vapenförekomst & typ av vapen om vapen förekommit vid tillfället för arbetsskada (n=137)
Inget vapen 36 49
Skjutvapen 28 39
Kniv 23 31
Övriga vapen/hjälpmedel 13 18
Kön på person/personer som förorsakade arbetsskadan (n=136)
Man 60 82
Okänt kön 35 48
Kvinna 5 6
Antal personer som förorsakade arbetsskadan (n= 136)
En person 58 79
Två personer 21 29
Okänt antal 15 20
Tre el. fler personer 6 8
Tabell 1. Det sammanslagna resultatet av handels arbetsskadeanmälningar från 1987, 1997 och
2007. Variabel, antal anmälningar, procent och antal anmälningar procenten utgör, visas.
25
7.2 Förändringar av utsattheten inom handeln från 1987-2007
7.2.1 Vilka butiker drabbas inom handeln & vad drabbas de av?
Över tid, från 1987- 2007, har alltid livsmedelsaffärer varit mest benägna att anmäla arbetsskador.
Kiosker och bensinstationer har anmält händelser i ungefär samma omfattning hela tiden.
Skillnaden finns i kategorierna Större varuhus + mindre detaljhandelsbutiker och Övrigt, där den
tidigare ökat antalet anmälningar medan den senare minskat (figur 3). Ingen av skillnaderna är dock
statistiskt signifikanta.
Rånen har ökande stått för en större del av anmälningarna från 1987 till 2007. Rån/rånförsök har
över tid successivt ökat, medan de övriga tre kategorierna ständigt minskat. Förändringen över
Rån/rånförsök och Konfrontation & fysiskt hot eller våld är statistiskt signifikanta, medan
Överfall/misshandel och Övrigt har för små underlag att signifikanstesta.
7
25
14
54
7
1512
66
17
912
62
Större varuhus + mindre
detaljhandelsbutik
Övrigt Kiosker + bensinstationer Livsmedelsaffärer
1987 1997 2007
Figur 3. Butiker inom handeln som upprättat arbetsskadeanmälningar. År 1987, 1997 och
2007 uppdelade, i procent. (n=138)
26
Att rånen inom handelns arbetsskadeanmälningar ökat, precis som kriminalstatistiken över
butiksrån, gör det intressant att jämföra dessa uppgifter. Det kan ge en bild av hur hög
anmälningsbenägenheten är för arbetsskador inom handeln.
1987 1997 2007
Polisanmälningar av butiksrån 378 645 810
Arbetsskadanmälningar av rån/rånförsök 5 48 56
Kvot polisanmälningar/arbetsskadeanmälningar 76 13 14
Tabell 2 visar stora skillnader i polisanmälda rån jämfört med arbetsskadeanmälningar av
rån/rånförsök. Det är en ökande trend över tid i både arbetsskade- och polisanmälningarna, men
väldigt stor skillnad mellan hur många rån som polisanmäls, jämfört med hur många
arbetsskadeanmälningar som upprättas p.g.a. rån. Det verkar vara en lägre anmälningsbenägenhet
för rånrelaterade arbetsskador, jämfört med polisanmälningar av butiksrån.
Över tid har dock antalet polisanmälda butiksrån per arbetsskadeanmälan av rån/rånförsök gått ned
från 76 stycken från 1987 till 13 stycken och 14 stycken, år 1997 och 2007. Detta tyder alltså på att
det blivit vanligare att även arbetsskadeanmäla rån. Dock kan vi inte vara säkra på att de
1814
50
18
5 7
29
59
1 3
15
81
Överfall/misshandel Övrigt Konfrontation & fysiskt
våld eller hot
Rån/rånförsök
1987 1997 2007
Tabell 2. Antal och kvot av polisanmälda rån jämfört med arbetsskadeanmälningar inom handeln
orsakade av rån/rånförsök. År 1987, 1997 och 2007. Källa: BRÅ 2009.
Antalet arbetsskadeanmälningar av rån/rånförsök från 1997 är ett skattat antal p.g.a. urvalet.
Figur 4. Händelser som gett upphov till arbetsskadeanmälningar inom handeln. År
1987, 1997 och 2007 uppdelade, i procent.(n=138)
27
arbetsskadeanmälningar som innefattar rån/rånförsök finns med i polisanmälningar över rån, eller
tvärtom. Det kan ju tänkas att de arbetsskadeanmälningar som innefattar rån/rånförsök ska adderas
till de polisanmälda butiksrånen. I många arbetsskadeanmälningar från 2007 fanns dock
polisanmälan bifogad, vilket tyder på att just det rånet/rånförsöket fanns representerat i både
kriminalstatistiken och i arbetsskadeanmälningsstatistiken.
Vapenförekomsten har över tid ökat och både Skjutvapen, Kniv och Övrigt har ökat om man jämför
år 1987 och 2007 (figur 5). Förändringen hos variabeln Inget vapen är statistiskt signifikant, medan
skillnaderna hos Skjutvapen, Kniv och Övriga vapen + hjälpmedel inte är statistiskt signifikanta.
7.2.2 Vilka anställda drabbas inom handeln & när drabbas de?
Flest kvinnor anmäler arbetsskador över alla tre åren. Denna anmälningsstatistik korresponderar
förhållandevis väl med andelen kvinnor som finns inom handeln, nämligen ca 64 procent
(Arbetsmiljöverket 2010b, s. 47).
7
15
7
71
10 12
3741
17
32 32
19
Övriga vapen +
hjälpmedel
Kniv Skjutvapen Inget vapen
1987 1997 2007
Figur 5. Vapenförekomst vid händelser som gett upphov till arbetsskadeanmälningar inom
handeln. År 1987, 1997 och 2007 uppdelade, i procent.(n=137)
Tabell 3. Andel kvinnor och män som anmält arbetsskadeanmälningar inom handeln. År 1987, 1997
och 2007,uppdelade, i procent.
28
1987 1997 2007
Kvinnor 64 85 68
Män 36 15 32
Resultatet över tid visar att risken att utsättas för händelse som resulterar i en arbetsskadeanmälan
inte är knuten till en speciell dag. Ingen speciell dag verkar vara särskilt riskfylld.
Vid vilken tidpunkt det är mest sannolikt att utsättas för en händelse som leder till en
arbetsskadeanmälan visar resultatet över tid på samma tendenser som det samlade resultatet,
nämligen att förmiddag är mindre riskfylld, jämfört med eftermiddag och kväll. Ingen av
skillnaderna är dock statistiskt signifikanta.
7.2.3 Vilka skador leder det till för de anställda, och vad ger det för konsekvenser?
De utsatta har i 1997 och 2007 års anmälningar i större utsträckning drabbats av psykiska skador,
jämfört med 1987 då fysiskt lindriga och fysiskt grova skador dominerade. Båda nyss nämnda
kategorier minskade i 1997 och 2007 års anmälningar. Alla förändringar är statistiskt signifikanta.
12
4642
15
4441
10
23
67
Förmiddag Eftermiddag Kväll
1987 1997 2007
Figur 6. Tidpunkt för händelse som gett upphov till arbetsskadeanmälan inom handeln. År
1987, 1997 samt 2007uppdelade, i procent. (n=97)
29
8. Analys
8.1 Analys av de samlade arbetsskadeanmälningarna inom handeln
Rutinaktivitetsteorin och tillfällesstrukturen har valts till huvudteorier till att förklara utsattheten för
hot/våld och rån inom handeln. Då över hälften av alla arbetsskador från handeln handlar om
rån/rånförsök, är teorin rimlig. Ett rån avser att erövra någon typ av lämpligt objekt, oftast i form av
pengar. Även varor som finns att tillgå inom handeln, såsom t.ex. lotter eller tobak, kan tjäna som
lämpliga objekt. En motiverad förövare krävs, i detta fall för att få tag i det/de lämpliga
objektet/objekten. Närvaro av kapabla väktare antas enligt teorin kunna förhindra den/de
motiverade förövaren/förövarna. Kapabla väktare kan inom handeln både utgöras av personal samt
andra kunder.
I Geijer och Menckels enkätundersökning av bensinstationer uppges verbala hot som den mest
frekvent förekommande våldskategorin, medan rån hamnar på tredje plats efter ”verbala hot” och
”annat våld” (2003b, s. 21). Detta resultat fick även Menckel och Viitasara (2000, s. 46) i sin
undersökning av utsattheten inom vård och omsorg. Resultatet från handelns
arbetsskadeanmälningar är att rån var den vanligaste anledningen till att arbetsskadeanmälan hade
upprättats. En förklaring till detta kan vara att rån bedöms som en allvarligare händelse än verbala
hot av de anställda inom handel, och det är därför som rån ger upphov till arbetsskadeanmälningar i
större utsträckning än verbala hot. Normer och värderingar på arbetsplatser spelar stor roll i vilket
våld som anmäls (Sundström- Frisk & Weiner 2004, s. 96).
37 37
26
17
5
78
27
91
Fysiskt lindrig skada Fysiskt grov skada Psykisk skada
1987 1997 2007
Figur 6. Skador som uppstod p.g.a. händelser som gett upphov till arbetsskadeanmälningar
inom handeln. År 1987, 1997 samt 2007uppdelade, i procent.(n=137)
30
Det är övervägande livsmedelsaffärer som gjort arbetsskadeanmälningar. Detta kan utifrån
tillfällesstrukturen tänkas bero på att det finns många av dem och att de därför också drabbas av
våldsrelaterade händelser i större utsträckning. Resultatet att livsmedelsaffärer är mest drabbade
stämmer med statistik över vilka butiker som är mest utsatta för rån (BRÅ 2002, s. 7). Att
livsmedelsaffärer är mest drabbade kan också tänkas bero på att de drabbas av rån i större
utsträckning, vilket gör att de upprättar fler arbetsskadeanmälningar, i och med att de är drabbade
av en form av våld som anses som ”grövre”. Att en butik drabbas av rån är dock ingen garanti för
att en arbetsskadeanmälan kommer att upprättas. Detta visas tydligt i anmälningarna av rån i
arbetsskadeanmälningarna jämfört med polisanmälda butiksrån (tabell 2).
Enligt tillfällesstrukturen spelar det inte så stor roll när händelserna äger rum, eller vem som
arbetar, om det t.ex. är en kvinna eller man. Resultatet av studien visar inte att någon veckodag
skulle vara mer riskfylld att utsättas för händelse som kan leda till arbetsskada.
Om man tittar på vid vilka tidpunkter arbetsskadorna inträffar, finns tendenser till att risken att
utsättas för en händelse som utmynnar i en arbetsskadeanmälan är större på eftermiddag och kväll
än på förmiddagen. Detta stämmer med tidigare forskning som visat att risken för hot och våld i
arbetslivet ökar vid kvälls- och nattarbete (Christiansen 2005, s. 13,Geijer & Menckel 2003b, s. 30,
BRÅ 2002, s. 25). Att det förekommer mer våldshändelser vid senare tidpunkter kan ha att göra
med att det vid de tidpunkterna finns färre kapabla väktare tillgängliga, vilket skulle
överrensstämma med tanken om tillfällesstrukturens betydelse.
Resultatet av min undersökning visar att det främst är kvinnor som står bakom de upprättade
arbetsskadeanmälningarna. Detta kan bero på att det är fler kvinnor än män som arbetar inom
branschen, och att de därför i större utsträckning är drabbade av skador. Enligt det resonemanget
stämmer tillfällesstrukturen in även här. Då beror det faktum att fler kvinnor inom handeln upprättar
arbetsskadeanmälningar på att det är de som jobbar mer, och därför i större utsträckning blir utsatta,
jämfört med en teori om att de blir utsatta just p.g.a. att de är kvinnor. Malcans studie från 1993
antydde att manliga expediter i kombination med dubbelbemanning och begränsade öppettider
skulle minska risken för rån (Menckel & Geijer 2003a, s. 13), men ytterligare forskning behövs för
att styrka detta resultat. Dock är det en intressant fråga om fler kvinnor än män anställda inom
handeln kan påverka att färre arbetsskadeanmälningar görs, eftersom kvinnor generellt tenderar att
tona ned sin utsatthet i arbetet (Heber 2007). Enligt Burcars studie (2005) skulle dock även mäns
syn på sin offerroll göra att de anmäler färre arbetsskador.
Psykiska skador är den överhängande konsekvensen av arbetsskadorna utifrån innehållet i handelns
arbetsskadeanmälningar. Detta kan förstås utifrån att flest arbetsskadeanmälningar handlar om
31
rån/rånförsök, vilka vanligtvis inte ger upphov till fysiska skador, utan mer skador som t.ex. att de
anställda blir rädda för att gå till arbetet och känner oro/stress av den inträffade händelsen
(existentiell rädsla).
8.2 Analys över tid för arbetsskadeanmälningarna inom handeln
Arbetsskadeanmälningar har ökat i antal från 1987 till 1997 (28 stycken till 90 stycken) men sedan
minskat i antal från 1997 till 2007 (90 stycken till 68 stycken). Om detta beror på förändringar i att
fylla i arbetsskadeanmälningar eller om det faktiskt är så att färre händelser inträffat som lett till
arbetsskadeanmälningar är svårt att säga.
Att butiksrånen ständigt ökar, både enligt handelns arbetsskadeanmälningar och i
kriminalstatistiken, tyder snarare på att det är förändringar i vilken utsträckning anställda väljer att
fylla i arbetsskadeanmälningar som handlar om annat än rån, än att det skulle vara minskade antal
händelser som innehåller hot och/eller våld inom handeln. Detta resonemang stärks av att
kriminalstatistiken över butiksrån anses innehålla ett väldigt lågt mörkertal (BRÅ 2004a, s. 106).
Det finns 92 stycken arbetsskadeanmälningar från handeln 2009 med kriteriet att de innehåller hot
eller våld (Arbetsmiljöverket 2010b, s. 55). Detta är en liten ökning från 2007, då handeln hade 68
anmälningar med hot eller våld.
Kontrollerat över tid är livsmedelsaffärer fortfarande den butikskategori som anmäler flest
arbetsskador inom handeln. Den främsta förändringen i hot- och våldshändelser inom handeln från
1987- 2007 är att rån/rånförsöken ökar. Detta resultat överrensstämmer med den ökande
kriminalstatistiken över butiksrån. Den största skillnaden mellan rån/rånförsöken i
arbetsskadeanmälningarna jämfört med kriminalstatistiken över butiksrån är att
arbetsskadeanmälningarna rymmer ca en tiondel av alla butiksrån i kriminalstatistiken. En av
orsakerna som tros ligga bakom ökningen av butiksrån är att antalet kvällsöppna butiker ökat sedan
1980-talet, vilket skulle tala för en förändrad tillfällesstruktur (BRÅ 2004a, s. 109).
Över tid finns inga stora skillnader i vilka veckodagar händelserna som leder till arbetsskador inom
handeln inträffar på, inte heller finns det skillnader i vilka som drabbas. Kvinnor är över tid de som
upprättar flest arbetsskadeanmälningar inom handeln. Tillfällesstrukturteorin är således över tid
även applicerbar. Resultatet över tid visar att det är större risk att utsättas för händelse som leder till
arbetsskada vid eftermiddag/kväll, jämfört med förmiddag. Detta kan även härledas till teorin
utifrån att färre kapabla väktare finns att tillgå vid senare tidpunkter, eftersom färre kunder och
färre medarbetare eventuellt befinner sig i affären då.
32
De psykiska skadorna är de mest förekommande skadorna som händelserna för arbetsskadeanmälan
gett upphov till. Över tid verkar det finnas en tendens till att det fysiska våldet minskat, och att de
psykiska skadorna blir mer framträdande, med start i 1997 års anmälningar fram till 2007. Detta kan
härledas till von Hofers teori om minskad tolerans för våld vilket gör att de psykiska skadorna, som
förr kanske inte ens betraktats som skador, nu uppmärksammas i allt större utsträckning. Med tanke
på att det oftast är rånen som ger upphov till de psykiska skadorna, kan ökningen av psykiska
skador dock också bero på ökningen av rån generellt. En intressant fråga blir då om de fysiska
skadorna nästintill försvunnit, eller att det endast är värderingarna kring vad man inom handeln ska
anmäla som förändrats.
Vapenutvecklingen över tid kan också ha samband med minskningen av de fysiska skadorna och
ökningen av de psykiska skadorna. Förekomsten av vapen har inom handelns
arbetsskadeanmälningar ökat över tid. Detta har mest troligt samband med de ökande butiksrånen, i
och med att vapen oftast används vid rån för att hota. I och med vapnet behöver den motiverade
förövaren inte ta till fysiskt våld för att uppnå det den vill, d.v.s. att få tag i det lämpliga objektet.
Hotet ger mest troligt upphov till psykiska skador. Att psykiska skador ökat behöver dock inte ses
som en positiv utveckling då psykiska skador många gånger kan vara värre än fysiska skador p.g.a.
att det är en skada som man aktivt måste arbeta med, genom samtal, träning på arbetet och dylikt
medan en fysisk skada många gånger bara behöver en viss läktid.
9. Slutsatser och diskussion
Resultatet av studien är påverkat av min metod, alltså hur jag gått till väga för att få fram resultatet.
Det finns en hel del problem behäftat med att använda sig av arbetsskadeanmälningar som material,
bl.a. de förändringar som gjorts i blanketten över tid och det förmodade stora mörkertalet som gör
att många händelser inte ens kommer med. Detta är dock i sig en kunskap. I denna studie hade det
givetvis varit att föredra om alla anmälningar från 1997 funnits med. Dock var detta inget jag kunde
påverka.
Materialet ger endast tillgång till en begränsad mängd av alla de hot/våldhändelser som dagligen
inträffar inom handeln. Att vissa händelser ger upphov till arbetsskadeanmälningar och inte andra,
beror till stor del på anmälningsbenägenhet som i sin tur är präglad av normer och värderingar på
arbetsplatser och även normer och värderingar hos den person som väljer att fylla i en anmälan. Den
bild av utsattheten inom handeln som jag genom arbetsskadeanmälningarna fått fram, är visserligen
”sann” utifrån det tillgängliga materialet, men man ska inte glömma bort att en stor del av hot/våld
inom handeln faktiskt aldrig anmäls som arbetsskador (Sundström- Frisk & Weiner 2004, s. 95).
33
En slutsats jag kan dra av innehållsanalysen av handelns arbetsskadeanmälningar från 1987, 1997
och 2007 är att rån/rånförsök ökar i anmälningarna. Ökningen av rån/rånförsök korresponderar med
kriminalstatistiken över rån, om än i mycket mindre skala i arbetsskadeanmälningarna. I 2007 års
anmälningar dominerar rån/rånförsök med 80 procent av arbetsskadeanmälningarna. Tidigare år har
varit mer präglade av kategorin Konfrontation & fysiskt våld eller hot. Detta får mig att fundera
över huruvida fokuset på rån eventuellt bidragit till att händelser som skulle klassificerats som
arbetsskador nu inte får den klassificeringen, i och med att rån ses som så mycket allvarligare. Eller
så kanske det är så att den typen av våld faktiskt minskat i ”verkligheten” också.
En annan tanke kring varför Konfrontation & fysiskt hot eller våld minskat är att personalen idag
har ett annat sätt att handskas med ”problematiska” personer och situationer. Eftersom rånen ökat
kan det vara sannolikt att handeln anammat en policy som innebär att personalen inte får/ska utsätta
sig för kunder som kan innebära ett presumtivt verbalt eller fysiskt hot. I 13- punktsprogrammet för
skydd mot rån i handeln står ”Det är varje arbetsgivares ansvar att tillse att samtliga anställda har
kunskap om hur de ska agera både före, under och efter ett rån eller hot om våld.”
(Handelsanställdas förbund 2010a, s. 5). Ovanstående mening tyder på att det faktiskt finns en
policy om förhållningssättet gentemot hotfulla situationer/personer, och det är då inte förvånande
om det kanske är denna som spelat in gällande minskningen i kategorin Konfrontationer & fysiskt
våld eller hot.
Då var tionde arbetsskada som handlar om rån/rånförsök leder till en arbetsskadeanmälan jämfört
med kriminalstatistik över butiksrån kan man undra om inte fler händelser som kan betecknas som
arbetsskador inträffar, men att de inte anses vara allvarliga nog för att få en arbetsskadeanmälan
upprättad. Det är möjligt att endast de allvarligaste händelserna ger upphov till
arbetsskadeanmälningar, vilket gör att mörkertalet för andra, mindre allvarliga händelser skulle bli
nästintill fullständigt.
En annan intressant slutsats som kan dras av undersökningen är att psykiska skador verkar ha ökat
över tid, samt att vapenförekomsten verkar ha ökat över tid. Vapenförekomstens ökning har
förmodligen till stor del att göra med ökningen av rån, då någon form av vapen oftast förekommer
vid rån (BRÅ 2002, s. 7 & 30). Att psykiska skador har ökat kan ses som ett tecken på ett ökat våld,
då ett vapen kombinerat med ett hot, kan verka mer livshotande, och ge en ihållande existentiell
rädsla, än ett slag mot kroppen eller ansiktet.
I studien fanns sjukfrånvaro med som en variabel men då denna har blivit ändrad i de olika
anmälningsblanketterna och det även skett förändringar i reglerna kring sjukfrånvaron över tid har
34
denna variabel valts bort i denna studie. Det vore dock intressant att forska vidare om
sjukfrånvaron, hur den eventuellt kan hänga ihop med det förändrade våldet inom handeln. Den
genomsnittliga sjukfrånvaron har ökat sedan början av 1990-talet (Sundström- Frisk & Weiner
2004, s. 89). Kanske är det så att sjukfrånvaron ökat och att detta är ett tecken på att dagens hot- och
våldshändelser inom handeln påverkar personalen på så sätt att det tar längre tid för dessa att
tillfriskna och återvända till arbetet efter en hot- och våldsituation nu, jämfört med tidigare. Detta
skulle kunna bero på ökningen av rån, i och med att anställda som blir utsatta för rån drabbas av
posttraumatisk stress i mycket högre grad, jämfört med anställda som inte varit utsatta för rån
(Söndergaard 2006, s. 9). Det är rimligt att tro att posttraumatisk stress leder till sjukfrånvaro i
högre grad, än om posttraumatisk stress inte hade utvecklas.
En annan hypotes är att minskad tolerans för våld gör att sjukfrånvaron ökar. Om toleransen för
något är låg, blir det självklart att man inte ska behöva råka ut för det och få ”kompensation” i form
av sjukskrivning. Eller kan det vara så att hot många gånger är värre än fysiskt våld och att hot ger
upphov till sjukfrånvaro, och kanske också längre sådan, då hot kanske är en typ av våld som inte
”läker” på samma sätt som t.ex. ett brutet ben.
Kvinnor är den grupp som upprättar mest arbetsskadeanmälningar inom handeln. De är också den
största gruppen inom handeln, vilket kan förklara varför de upprättar flest anmälningar. Mot
bakgrund av studier som visar att kvinnor inom yrkeslivet har en tendens att tona ned sin utsatthet
(Heber 2007 & Åkerström 2000) och studier som visar att män har svårt att se sig som offer (Burcar
2005) vore det intressant att utföra kvalitativa intervjuer med kvinnor och män som arbetar inom
handeln, för att se på skillnader i hur personalen beskriver sin utsatthet inom yrket.
I en sådan studie kunde man även undersöka attityder och förhållningssätt gentemot
arbetsskadeanmälningar, om varför man väljer att skriva en, respektive väljer att inte skriva en. Det
vore även intressant att göra jämförelser mellan olika yrkesgrupper i hur man framställer sin
utsatthet, om det finns skillnader. Bland det första man lär sig inom kriminologin är att brott endast
är en definition av någon om en förkastlig/oönskad handling. Liksom brott är ett uttryck för vad
någon anser om en viss handling, är en arbetsskadeanmälan ett uttryck för vad någon definierat som
hot/våld i arbetet, vilket gör fältet intressant såväl som svårundersökt.
35
Referenser
Arbetsmiljöverket. (2010b) Arbetsskador 2009. Arbetsmiljöstatistik. Rapport 2010. Stockholm:
Arbetsmiljöverket.
Bergström, G. och Boréus, K. (2005) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig
textanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
BRÅ. (2002) Butiksrån. Rapport 2002:16. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
BRÅ. (2004a) Rån. Rapport 2004:3. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
BRÅ. (2004b) Bank-, post- och värdetransportrån. En analys av rånen under 1990-talet.
Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
BRÅ. (2007) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. Kapitel: Rån. Rapport 2008:23.
Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Burcar, V. (2005) Gestaltningar av offererfarenheter. Samtal med unga män som utsatts för brott.
Lund: Sociologiska institutionen.
Cohen, Lawrence E. & Felson, M. (1979) “Social Change and Crime Rate Trends: A Routine
Activity Approach” American Sociological Review. Vol. 44, s. 488-608.
Christiansen, J.M. (2005) Vold på arbejdet – med saerlig vaegt på FTF-medlemmers
arbejdspladser. Köpenhamn: CASA.
Djurfeldt, G. Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010) Statistisk verktygslåda 1: Samhällsvetenskaplig
orsaksanalyser med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. (2007) Metodpraktikan. Konsten att
studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik.
Estrada, F., Nilsson, A. & Wikman, S. (2007) ”Det ökade våldet i arbetslivet. En analys utifrån de
svenska offerundersökningarna”, Nordisk tidsskrift for Kriminalvidenskab. Vol. 94, nr1, s. 56 – 73.
EWCO. (2007) Violence, bullying and harassment in the workplace.
Dublin: European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions.
Geijer, P. (2002) Hot och våld vid nattöppen detaljhandel. Pilotstudie i centrala Stockholm.
Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Geijer, P. & Menckel, E. (2003a) Hot och våld i detaljhandeln. En kunskapsöversikt baserad på
nationell och internationell forskning. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Geijer, P. & Menckel, E. (2003b) Hot och våld vid svenska bensinstationer. Stockholm:
Arbetsmiljöverket och Arbetslivsinstitutet.
Heber, A. (2007) Var rädd om dig! Rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och
dagspress. Stockholm: Kriminologiska institutionen.
36
Lander, I. (2006) ”Etnografi: En forskningsansats där forskaren är det främst verktyget”, i Roxell,
L. & Tiby, E.(red.) Frågor, fält och filter. Kriminologisk metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Menckel, E. & Viitasara, E. (2000) Utsatthet för hot och våld i vård och omsorg. En
undersökning bland kommunalt anställda. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Nord, L. (2000) Vår tids ledare. En studie av den svenska dagspressens politiska opinionsbildning.
Stockholm: JMK.
Nordin, H. (1998) Våld och hot i arbetet: statistik över anmälda arbetsskador, utsatthet
och besvär. Arbetarskyddsstyrelsens rapport 1998:12. Stockholm:
Arbetarskyddsstyrelsen.
SCB. (2007) Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten 2006. Information om utbildning och
arbetsmarknad 2007:1. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Sohlberg, P. och Sohlberg, B-M. (2009) Kunskapens former: Vetenskapsteori och forskningsmetod.
Stockholm: Liber.
Sundström- Frisk, C. & Weiner, J. (2004) ”Vad säger arbetsskadestatistiken?” i Gustavsson, R.Å. &
Lundberg, I. (red) Arbetsliv och hälsa 2004. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Sveriges Rikes Lag. (2010) Stockholm: Norstedts Juridik.
Söndergaard, H, P. (2006) Hälsoeffekter av rån och övriga traumatiska händelser bland
handelsanställda. Delstudie I och II. Stockholm: Elanders Gotab.
von Hofer, H. (2006) ”Ökat våld och/eller ökade definitioner?” Nordisk Tidsskrift for
Kriminalvidenskab. Vol. 93, nr 2, s. 193 – 208.
von Hofer, H. (2008). Brott och straff i Sverige. Historisk kriminalstatistik 1750-2005. Diagram,
tabeller och kommentarer. Stockholm: Kriminologiska institutionen.
Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
Wikman, S. (2008) ”Våld på jobbet. Beskrivningar av våld i arbetslivet 1978-2004 i facklig press”.
Sociologisk Forskning, nr 3, s. 6-31.
Wikman, S. (2010) Våld i arbetslivet - En studie över arbetsskadeanmälningar till
arbetsmiljöverket åren 1980-2007. Stockholm: Kriminologiska institutionen. Stencil.
Åkerström, M. (1993) Våld och hot i sjukvårdsarbeten: dokumentation av en riksrepresentativ
intervjustudie. Lund: Sociologiska institutionen.
Åkerström, M. (2000) ”Det gicks bärsärkagång”– nedtoning av våld på sjukhem” i Åkerström, M.
& Sahlin, I. (red) Det lokala våldet. Om rädsla, rasism och social kontroll. Västerås: Liber.
37
Övriga källor
Arbetsmiljöverket. (2010a) ”Allvarliga olyckor eller tillbud i arbetet ska anmälas till
Arbetsmiljöverket” http://www.av.se/Aktuellt/arbetsolyckor/ Hämtad 2010-11-30.
BRÅ. (2009) Antal polisanmälda butiksrån 1987-2009.
http://statistik.bra.se/solwebb/action/anmalda/urval/sok Hämtad 2010- 12-20.
BRÅ. (2010) ”Rån” http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=9&module_instance=2
Hämtad 2010-11-12.
Dagens Nyheter. (2010) ”Fyra män rånade guldaffär vid Hötorget” http://www.dn.se/sthlm/fyra-
man-ranade-guldaffar-vid-hotorget-1.1127207 Hämtad 2010- 11-23.
Estrada, F. & Nilsson, A. (2005) ”Våld i arbetslivet - ett samhällsproblems uppkomst, utveckling
och struktur”. FAS- projektbeskrivning. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap. http://projekt.fas.se/projekt/sve/showCasePrinterFriendly.asp?ID=11789
Hämtad 2011-01-04.
Hallandsposten. (2010). ”Butiksrånen har blivit fler”
http://hallandsposten.se/nyheter/halmstad/1.979743-butiksranen-har-blivit-fler Hämtad 2010-11-23.
Handelsanställdas förbund. (2010a) ” Skydd mot rån i handeln. 13- punktsprogrammet för
säkerhetscertifiering”
http://www.handels.se/home/handels2/home.nsf/unidView/5EA1866C37651C07C12577D9003DD
35B/$file/13punkt_101112.pdf Hämtad 2010-11-13.
Handelsanställdas förbund. (2010b) ”145 911 medlemmar”
http://handels.se/home/handels2/home.nsf/unidView/3280519469B9833CC1257125004CEABA?O
penDocument Hämtad 2010- 11-14.
Handelsanställdas förbund. (2010c) ”Att göra skillnad. Förhindra rån, hot, våld. Arbete för tryggare
arbetsplatser”
http://www.handels.se/home/handels2/home.nsf/files/Rapport_handels_lowres.pdf/$file/Rapport_ha
ndels_lowres.pdf Hämtad 2010-12-04.
Linder, R. (2009) ”Beskrivning av statistiken: Arbetsskador 2009” Stockholm: Arbetsmiljöverket,
Enheten för utredning och statistik.
http://www.av.se/dokument/statistik/officiell_stat/STAT2010_01_BS.pdf Hämtad 2010- 12-15.
Svensk handel. (2009) ”Svensk Handels arbete mot rån har nått riksnivå”
http://www.svenskhandel.se/Nyheter-och-press/Nyheter/2009/Framgang-for-Svensk-Handels-
arbete-med-att-stoppa-butiksranen/ Hämtad 2010- 11-13.
Sydsvenskan. (2010) ”Rekordmånga butiksrån i Malmö”
http://www.sydsvenskan.se/malmo/article365239/Rekordmanga-brbutiksran-i-Malmo.html
Hämtad 2010- 11-23.
38
Bilaga 1: Kodningsschema
Årtal
- 1987 (1)
- 1997 (2)
- 2007 (3)
Kön på upprättaren av arbetsskadeanmälningen
- Kvinna (1)
- Man (2)
Antal år i jobb
- Under ett år (1)
- Över ett år (2)
- Bortfall (3)
Veckodag för det inträffade
- Måndag (1)
- Tisdag (2)
- Onsdag (3)
- Torsdag (4)
- Fredag (5)
- Lördag (6)
- Söndag (7)
- Bortfall (8)
Tidpunkten för det inträffade
- Förmiddag, fram till 12.00 (1)
- Eftermiddag, mellan 12.00–20.00 (2)
- Kväll, efter 20.00 (3)
- Bortfall (4)
Fysisk plats för det inträffade
- På jobbet (1)
- Utanför jobbet (2)
Jobbade personen ensam vid tillfället för det inträffade
- Ja (1)
- Nej (2)
- Bortfall (3)
Typ av detaljhandel
- Livsmedelsaffär (1)
- Videobutik (2)
- Systembolag (3)
- Kiosk (4)
- Optiker (5)
- Konditori (6)
- Försäljning, diffus (7)
- Gatukök (8)
- Bensinstation (9)
- Handikappboende (10)
39
- Restaurang (11)
- Större varuhus (12)
- Postkontor (13)
- Mindre detaljaffär (14)
- Guld/silverbutik (15)
- Bortfall (16)
Förövare
- 1 förövare (1)
- 2 förövare (2)
- 3 förövare (3)
- Fler än 3 förövare (4)
- Ingen förövare (5)
- Förövare, antal okänt (6)
- Bortfall (7)
-
Kön på förövare
- Kvinna (1)
- Man (2)
- Okänt kön (3)
- Bortfall (4)
- Ingen förövare (5)
Har skyddsombud deltagit vid upprättandet av arbetsskadeanmälningen?
- Ja (1)
- Nej (2)
- Bortfall (3)
Situation som orsakade arbetsskadeanmälan
- Rån/rånförsök (1)
- Olyckshändelse (2)
- Konfrontation, tillsägelse av person (4)
- Överfall, misshandel (5)
- ”Skoj” mellan kollegor (6)
- Bortfall (7)
- Bråk mellan makar (8)
- Hot (9)
- Konfrontation & hot, ej fysisk skada (10)
- Konfrontation & fysisk skada, ev. hot (11)
- Mår dåligt efter att ha vittnet efter stöld el. liknande
- Ev. rånförsök (kom ej in i butiken)
- Stöld
Skadans art
- Fysiskt lindrig (1)
- Fysiskt grov (2)
- Psykisk (3)
- Fysiskt lindrig + psykisk (4)
- Bortfall (5)
- Fysisk grov + psykisk (6)
40
Vapen
- Skjutvapen (1)
- Kniv (2)
- Bortfall (4)
- Annat vapen, t.ex. flaska, spray, yxa (5)
- Omnämnt vapen, inte vad (6)
- Inget vapen (7)
- Kombination skjutvapen + något annat (9)
- Kombination två vapen, ej skjutvapen (10)
- Hjälpmedel, t.ex. tejp, trasa med eter (11)
Sjukfrånvaro
- Ingen sjukfrånvaro (1)
- Sjukfrånvaro (2)
- Bortfall (3)
Åtgärd
- Bortfall (1)
- Åtgärd angiven (2)
- ”Ingen åtgärd finns för uppkomna problemet” (3)
Polisanmälan
- Ja (1)
- Nej (2)
- Bortfall (3)
41
Bilaga 2: Arbetsskadeanmälan från 1997
41
42
42
43
Bilaga 3: Arbetsskadeanmälan från 2007
43
44
44
45
45
46
46
47
Bilaga 4: Chi2- testerna
Chi2-test av skillnaderna i Övrigt – kategorin.
branch5övrigt * År Crosstabulation
År
Total 1987 1997 2007
branch5övrigt 1,00 Count 21 35 63 119
% within År 75,0% 85,4% 91,3% 86,2%
4,00 Count 7 6 6 19
% within År 25,0% 14,6% 8,7% 13,8%
Total Count 28 41 69 138
% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
Chi-Square Tests
Value df Asymp. Sig. (2-sided)
Pearson Chi-Square 4,496a 2 ,106
Likelihood Ratio 4,203 2 ,122
Linear-by-Linear Association 4,353 1 ,037
N of Valid Cases 138
a. 1 cells (16,7%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 3,86.
Chi2- test av skillnader i kategorin Rån/rånförsök.
sitskad3rån/rånförsök * År Crosstabulation
År
Total 1987 1997 2007
sitskad3rånrånför 1,00 Count 5 24 56 85
% within År 20,8% 63,2% 83,6% 65,9%
2,00 Count 19 14 11 44
% within År 79,2% 36,8% 16,4% 34,1%
Total Count 24 38 67 129
% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
Chi-Square Tests
Value df Asymp. Sig. (2-sided)
Pearson Chi-Square 31,136a 2 ,000
Likelihood Ratio 31,157 2 ,000
Linear-by-Linear Association 29,587 1 ,000
N of Valid Cases 129
a. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 8,19.
48
Chi2-test av skillnader i kategorin Konfrontation & fysiskt hot eller våld.
sitskad4konfrontaton & fysiskt hot eller våld * År Crosstabulation
År
Total 1987 1997 2007
sitskad4konfr 1,00 Count 10 26 57 93
% within År 41,7% 68,4% 85,1% 72,1%
2,00 Count 14 12 10 36
% within År 58,3% 31,6% 14,9% 27,9%
Total Count 24 38 67 129
% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
Chi-Square Tests
Value df Asymp. Sig. (2-sided)
Pearson Chi-Square 16,910a 2 ,000
Likelihood Ratio 16,286 2 ,000
Linear-by-Linear Association 16,468 1 ,000
N of Valid Cases 129
a. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 6,70.
Chi2-test av skillnader i kategorierna Inget vapen, Skjutvapen, Kniv samt Övriga vapen+
hjälpmedel.
vap4ingetvapen * År Crosstabulation
År
Total 1987 1997 2007
vap4ingetva 1,00 Count 8 24 56 88
% within År 29,6% 58,5% 81,2% 64,2%
2,00 Count 19 17 13 49
% within År 70,4% 41,5% 18,8% 35,8%
Total Count 27 41 69 137
% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
Chi-Square Tests
Value df Asymp. Sig. (2-sided)
Pearson Chi-Square 23,256a 2 ,000
Likelihood Ratio 23,434 2 ,000
Linear-by-Linear Association 22,972 1 ,000
N of Valid Cases 137
a. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 9,66.
49
vap5skjutvapen * År Crosstabulation
År
Total 1987 1997 2007
vap5skjut 1,00 Count 2 15 22 39
% within År 7,4% 36,6% 31,9% 28,5%
2,00 Count 25 26 47 98
% within År 92,6% 63,4% 68,1% 71,5%
Total Count 27 41 69 137
% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
Chi-Square Tests
Value df Asymp. Sig. (2-sided)
Pearson Chi-Square 7,603a 2 ,022
Likelihood Ratio 9,167 2 ,010
Linear-by-Linear Association 3,795 1 ,051
N of Valid Cases 137
a. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 7,69.
vap6kniv * År Crosstabulation
År
Total 1987 1997 2007
vap6kniv 1,00 Count 25 37 57 119
% within År 92,6% 90,2% 82,6% 86,9%
2,00 Count 2 4 12 18
% within År 7,4% 9,8% 17,4% 13,1%
Total Count 27 41 69 137
% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
Chi-Square Tests
Value df Asymp. Sig. (2-sided)
Pearson Chi-Square 2,282a 2 ,320
Likelihood Ratio 2,355 2 ,308
Linear-by-Linear Association 2,102 1 ,147
N of Valid Cases 137
a. 1 cells (16,7%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 3,55.
50
vap7övriga vapen + hjälpmedel * År Crosstabulation
År
Total 1987 1997 2007
vap7övrig 1,00 Count 25 37 57 119
% within År 92,6% 90,2% 82,6% 86,9%
2,00 Count 2 4 12 18
% within År 7,4% 9,8% 17,4% 13,1%
Total Count 27 41 69 137
% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
Chi-Square Tests
Value df Asymp. Sig. (2-sided)
Pearson Chi-Square 2,282a 2 ,320
Likelihood Ratio 2,355 2 ,308
Linear-by-Linear Association 2,102 1 ,147
N of Valid Cases 137
a. 1 cells (16,7%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 3,55.
Chi2-test av skillnader i kategorierna Förmiddag, Eftermiddag samt Kväll.
tid2förm * År Crosstabulation
År
Total 1987 1997 2007
tid2förm 1,00 Count 3 6 3 12
% within År 11,5% 14,6% 10,0% 12,4%
2,00 Count 23 35 27 85
% within År 88,5% 85,4% 90,0% 87,6%
Total Count 26 41 30 97
% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
Chi-Square Tests
Value df Asymp. Sig. (2-sided)
Pearson Chi-Square ,366a 2 ,833
Likelihood Ratio ,366 2 ,833
Linear-by-Linear Association ,040 1 ,841
N of Valid Cases 97
a. 2 cells (33,3%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 3,22.
51
tid3efterm * År Crosstabulation
År
Total 1987 1997 2007
tid3efterm 1,00 Count 14 23 23 60
% within År 53,8% 56,1% 76,7% 61,9%
2,00 Count 12 18 7 37
% within År 46,2% 43,9% 23,3% 38,1%
Total Count 26 41 30 97
% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
Chi-Square Tests
Value df Asymp. Sig. (2-sided)
Pearson Chi-Square 4,072a 2 ,131
Likelihood Ratio 4,252 2 ,119
Linear-by-Linear Association 3,199 1 ,074
N of Valid Cases 97
a. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 9,92.
tid4kväll * År Crosstabulation
År
Total 1987 1997 2007
tid4kväll 1,00 Count 11 17 20 48
% within År 42,3% 41,5% 66,7% 49,5%
2,00 Count 15 24 10 49
% within År 57,7% 58,5% 33,3% 50,5%
Total Count 26 41 30 97
% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
Chi-Square Tests
Value df Asymp. Sig. (2-sided)
Pearson Chi-Square 5,134a 2 ,077
Likelihood Ratio 5,207 2 ,074
Linear-by-Linear Association 3,495 1 ,062
N of Valid Cases 97
a. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 12,87.
52
Chi2-test av skillnader i kategorierna Fysiskt lindrig skada, Fysiskt grov skada samt Psykisk skada.
skadart3fysiskt lindrig * År Crosstabulation
År
Total 1987 1997 2007
skadart3fyslin 1,00 Count 10 7 1 18
% within År 35,7% 17,1% 1,4% 13,0%
2,00 Count 18 34 68 120
% within År 64,3% 82,9% 98,6% 87,0%
Total Count 28 41 69 138
% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
Chi-Square Tests
Value df Asymp. Sig. (2-sided)
Pearson Chi-Square 21,453a 2 ,000
Likelihood Ratio 22,441 2 ,000
Linear-by-Linear Association 21,243 1 ,000
N of Valid Cases 138
a. 1 cells (16,7%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 3,65.
skadart4fysiskt grov * År Crosstabulation
År
Total 1987 1997 2007
skadart4fysgrov 1,00 Count 10 2 5 17
% within År 35,7% 4,9% 7,2% 12,3%
2,00 Count 18 39 64 121
% within År 64,3% 95,1% 92,8% 87,7%
Total Count 28 41 69 138
% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
Chi-Square Tests
Value df Asymp. Sig. (2-sided)
Pearson Chi-Square 17,934a 2 ,000
Likelihood Ratio 14,655 2 ,001
Linear-by-Linear Association 10,946 1 ,001
N of Valid Cases 138
a. 1 cells (16,7%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 3,45.
53
skadart5psykisk skada * År Crosstabulation
År
Total 1987 1997 2007
skadart5psyk 1,00 Count 7 32 63 102
% within År 25,0% 78,0% 91,3% 73,9%
2,00 Count 21 9 6 36
% within År 75,0% 22,0% 8,7% 26,1%
Total Count 28 41 69 138
% within År 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
Chi-Square Tests
Value df Asymp. Sig. (2-sided)
Pearson Chi-Square 45,930a 2 ,000
Likelihood Ratio 42,997 2 ,000
Linear-by-Linear Association 40,080 1 ,000
N of Valid Cases 138
a. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 7,30.