Hotellrapport Stockholm - Cloudinaryresources.mynewsdesk.com/image/upload/i0lviuk6okhn1y1... · 2012-09-26 · First Hotel Royal Star 103 Antal rum Hotell B EÅV RK B B B B SH EÅV

Hotellrapport StockholmUtvärdering av Stockholms framtida hotellbehov

Turismens Utredningsinstitut på uppdrag avStockholm Business Region Development

2

BakgrundEnligt kommunstyrelsens uppdrag i ärendet ”Behovet av fler hotelletableringar i Stockholm” skall en samlad redogörelse för alla existerande och planerade övernattningsmöjligheter runt om i kommunen tas fram. Stockholms stad har tidigare låtit ta fram rapportserien RB/S där senaste versionen publicerades i mars 2009. Rapportserien redogör för befintlig hotellkapacitet och planerade hotelletableringar i Stockholms kommun. Nu är Stockholms stad intresserad av att komplettera rapportserien med en prognos av efterfrågade hotellrum mellan åren 2010 och 2015 samt att genomföra två kvalitativa undersökningar för att undersöka effekterna av ett utbud av lågprishotell samt Stockholms behov av ett mångfasetterat hotellutbud.

Följande rapport är framtagen av Turismens Utredningsinstitut (TUI) påuppdrag av Stockholm Business Region Development (SBRD).

3

SyfteRapporten syftar till att ge Stockholms stad ett underlag för att bedöma Stockholms framtida hotellbehov. Rapporten består av 5 delar:1. Stockholms hotellmarknad som redovisar Stockholms befintliga

hotellkapacitet 2. Redovisning av planerad hotellexpansion och hotelletableringar i

Stockholm3. Prognos efterfrågan hotell, vandrarhem och camping mellan åren 2010

och 20154. Undersökning hur utbudet av lågprishotell har påverkat tre olika

destinationer5. Intervjuundersökning om Stockholms hotellbehov

4

Lågprishotell

Det finns ingen definition på lågprishotell men man syftar oftast på hotell med 2 stjärnor eller mindre. Dock är det priset som är avgörande för om det är ett lågprishotell eller inte.

Lågprishotell är ett hotellboende som erbjuder rum till ett betydligt lägre pris än den generella prisnivån på destinationen. Lågprishotell behöver inte ha en lägre standard än fullservicehotell utan kännetecknas oftast av ett mindre serviceutbud.

Del 1: Stockholms hotellmarknadEn redovisning och analys av Stockholms hotellkapacitet

6

Om Stockholms hotellmarknad

Del 1 ”Om Stockholms hotellmarknad” redovisar samtliga hotell i Stockholms kommun. Baserat på geografisk indelning och stjärnklassificering görs en bedömning av det befintliga hotellutbudet.

Redovisningen baseras på befintlig sekundärdata från tidigare rapporter i rapportserien RB/S samt inkvarteringsstatistik från SCB.

7

Nyckeltal hotell och vandrarhem Stockholms stad 1999-2008

* År 2002 omdefinierades en del hotell till vandrarhem

Källa: SCB, SHR, RB/S

5 5335 2114 9294 5864 3144 0363 8953 9973 9633 828Gästnätter hotell (tusen)

541450419416349299300207198196Gästnätter vandrarhem (tusen)

779 kr

70,8%

3 601

13 900

2007

805 kr700 kr651 kr599 kr604 kr703 kr715 kr699 kr656 krRevPARhotell

69,8%69,3%66,8%63,6%61,1%65,9%69,0%73,6%72,2%Beläggning hotellrum

3 8033 3953 1793 0102 8062 7542 8872 8682 766 Sålda hotellrum (tusen)

14 90013 40013 00012 90012 60011 40011 500 10 60010 500Disponibla hotellrum

200820062005200420032002*200120001999

8

Stockholms hotellmarknad 2009

+ 330 stycken2 500Antal vandrarhemsbäddar

+2 stycken24Antal vandrarhem

Utveckling jfr. med 2008

2009

319 169

698 kr

64%

2 090 154

3 208 917

30 000

15 700

133

9,1%Gästnätter vandrarhem t.o.m. juli 2009

-8%RevPAR t.o.m. juli 2009

-3 %-enheterGenomsnittlig rumsbeläggning t.o.m. juli 2009

-2,1%Antal sålda hotellrum t.o.m. juli

3,2%Antal gästnätter t.o.m juli 2009

+1 500 styckenAntal hotellbäddar

+800 styckenAntal hotellrum

+5 styckenAntal hotell

9

Om hotellklassificeringSedan 2003 har Sveriges Hotell och Restaurangföretagare (SHR) klassificerat sina hotell utifrån 130 olika kriterier. Det svenska klassificeringssystemet är frivilligt och nedan följer en kort beskrivning av de krav som måste vara uppfyllda för respektive stjärna:

gemensamma toalett och bad för minst 10% av rummen, centralvärme, frukostservering.

privat toalett/dusch/bad på minst 40% av rummen, möjlighet att köpa förfriskningar.

privat toalett, badrum, telefon och TV på samtliga rum, tillgång till gäst-PC, bemanning dagtid, hiss samt rökfria rum.

restaurang med bordsservering, minibar/roomservice, bemanning dygnet runt, internationella Tv-kanaler, 100% nätuppkopplade rum, fotokopiering, tvättservice, inredningskomfort.

à la carte restaurang, pool och/eller bemannat gym och/eller bemannad bastu/relax, luftkonditionering, safebox på rummet, generellt exklusiv inredning, sviter.

Källa: SHR

10

Om hotellklassificering, fortsAv Stockholms 133 hotell är det 55 hotell som valt att stå utanför klassificeringen. Det motsvarar cirka 40% av samtliga hotell i Stockholm. En del större hotellkedjor har valt att inte delta i stjärnklassificeringen, ex. Scandic Hotels och First Hotels. Vid den totala redovisningen av samtliga hotellrum i Stockholm har TUI gjort en egen bedömning av de hotell som inte deltar i klassificeringssystemet.

Källa: SHR

11

Om områdesindelningVid redovisningen av Stockholms hotell har kommunen delats in i ”Stockholms ytterområden” och ”Stockholms innerstad”. Till Stockholms ytterområden räknas stadsdelarna Bromma, Enskede/Årsta/Vantör, Farsta, Hägesten/Liljeholmen, Hässelby/ Vällingby, Rinkeby/Kista, Skarpnäck, Skärholmen, Spånga/Tensta och Älvsjö. Till Stockholms innerstad räknas stadsdelarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm

B = Bromma SN = SkarpnäckEÅV = Enskede/Årsta/Vantör SH = SkärholmenF = Farsta ST = Spånga/TenstaHL = Hägersten/Liljeholmen Ä = ÄlvsjöHV = Hässelby/VällingbyRK = Rinkeby/Kista

12

Hotell i Stockholms ytterområden

RKn.a.56Akalla Hotel Apartments

n.a.

1

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

4

4

4

Antal stjärnor

HL

Ä

HV

EÅV

B

EÅV

RK

HL

Ä

HL

F

HL

B

F

Ä

EÅV

B

Ä

Ä

Område

35Quick Sleep Stockhom

104Hotel Formule 1

24Riddersviks Gård

116New World Hotel

217Mornington Hotel Bromma

42Maude´s Hotell

87Ibis Hotel Stockholm-Kista

190Ibis Hotel Stockholm-Hägersten

36Hotell Älvsjö

95Hotell Västberga

40Hotell Ta Inn

63Hotell Attaché

66Flyghotellet

68Farsta Strand Hotel & Conference

60Connect Hotel Stockholm

104Best Western Amani Hotel

54Ulfsunda Slott

248Rica Talk Hotel

103First Hotel Royal Star

Antal rum

Hotell

B

EÅV

RK

B

B

B

B

SH

EÅV

RK

RK

RK

B

ST

HV

B

Område

n.a.35Hotell Pilgrimshem

Antal stjärnor

Antal rum

Hotell

3 754Totalt

n.a.23Åkeshofs slott

n.a.27Villa Årsta Lägenhetshotell

n.a.166Stay At Kista

n.a.182Stay At Bromma

n.a.144Scandic Bromma

n.a.325Scandic Alvik

n.a.17Sabima Hotel

n.a.208Quality Hotel Prince Philip

n.a.329Quality Hotel Globe

n.a.150Mr Chip Hotel

n.a.37Memory Hotel Apartments

n.a.155Memory Hotel

n.a.29Ljunglöfska slottet

n.a.52Ibis Hotel Stockholm-Spånga

n.a.67Hässelby Slott

Källa: SCB, SHR, RB/S, anläggningarna

13

Ingen klassificering

En eller två stjärnor

Tre stjärnor

Fyra stjärnor

Fem stjärnor

Karta över hotell i Stockholms ytterområden

14

Hotellutbudet i Stockholms ytterområden

Av Stockholms cirka 15 700 hotellrum ligger 3 754 i ytterområdena. Det motsvarar 23% av kommunens alla hotellrum. De är främst koncentrerade till områden som lockar många affärsresenärer som Stockholmsmässan i Älvsjö, Årsta, Bromma och Kista.

Av de klassificerade hotellen dominerar trestjärniga hotell. Hotellen i ytterområden utgörs främst av mellanklasshotell som riktar sig mot affärsresenärer eller konferenshotell.

15

Stockholms innerstad

I Stockholms innerstad har tvåhotellgrupperingar definierats sedan tidigare; Vasagatan (VG) och Central Business District (CBD). Dessa hotellgrupperingar omfattas främst av de stora affärshotellen som är belägna längs Vasagatan kring Stockholms Centralstation och södra delarna av Norrmalm.

CBDVG

16

Hotell Stockholms innerstad – 5 och 4

1 733Totalt

VG465Sheraton Stockholm Hotel & Towers

CBD152Radisson SAS Strand Hotel

VG459Radisson SAS Royal Viking Hotel

I289Hilton Stockholm Slussen

CBD368Grand Hotel

OmrådeAntal rumHotell

stjärnor

CBD34Hotel Esplanade

VG124Freys Hotel

I215Elite Palace Hotel

CBD143Elite Hotel Stockholm Plaza

I88Elite Hotel Arcadia

I60Clarion Collection Hotel Wellington

I85Clarion Collection Hotel Karlaplan

I144Best Western Time Hotel

CBD134Best Western Hotel kung Carl

VG155Best Western Hotel Terminus

CBD65Berns Hotel


stjärnorI34Lady Hamilton Hotel

3 371Totalt

I78Hotel Hellsten

I99Hotel Rival

CBD101Hotel Stureplan

I45Hotel Victory

I235Hotell Birger Jarl

CBD129Hotell Diplomat

I49Hotell Stallmästaregården

I36Villa Källhagen

CBD292Rica Hotel Stockholm

CBD269Rica Hotel Kungsgatan

VG367Nordic Sea Hotel

VG175Nordic Light Hotel

I215Mornington Hotel Stockholm


stjärnor, forts

CBD=Central Business District

VG=Vasagatan

I=övriga innerstaden


17

Hotell Stockholms innerstad – 3, 2 och 1

I101Hotel Tegnérlunden

I69Alexandra Hotel

I37Acapulco lägenhetshotell

I136Best Western Kom Hotel

I40Columbus Hotel

CBD111Crystal Plaza Hotel

I67Hotel Bentleys

I41Hotel Gustav Vasa

I138Hotel Oden

I29Hotell Anno 1647

I27Hotell August Strindberg

I36Hotell Lilla Rådmannen

I102Hotell Långholmen

I89Hotell Zinkensdamm

I27Hotell Örnsköld

I29Lord Nelson Hotel

I60Mälardrottningen

I53Queens Hotel

I56Rex Hotel

I51Rica Hotel Gamla Stan

VG93Adlon Hotel


stjärnor

I10Värdshuset Clas På Hörnet

1 402Totalt


stjärnor

I31Colonial Hotel

333Totalt

I39Hotel Hansson

I26Hotell Bakfickan

I12Hotell Bema

I16Rex Petit

I142STF Vandrarhem Fridhemsplan

I67Vanadis Hotel & Bad


stjärnor


VG=Vasagatan



I31Hotel Micro

31Totalt


stjärna

18

Hotell Stockholms innerstad – oklassificerade

I15Pensionat Oden City

CBD46Lydmar Hotel

I40Loginn Hotel

I129Hotell Norrtull

I7Hotel Tre Små Rum

CBD78Hotel Riddargatan

I10Hotel Renstierna

I90Hotel Haga Kristineberg

I144First Hotel Reisen

I461First Hotel Amaranten

I22Ersta Konferens och Hotell

I5Den röda båten

VG163Comfort Hotel Stockholm

I532Clarion Hotel Stockholm

VG558Clarion Hotel Sign

I117Clarion Collection Hotel Tapto

VG93Central hotel (Profil hotels)

I31Art Hotel

I21Aldoria Hotel

I12A & BE Hotel


5 069Totalt

I15Wasa Park Hotel

I10Stureparkens gästvåning

CBD82Story Hotel

I9Wenner-Gren Center

I143Stay At Lindhagen

I212Scandic Sjöfartshotellet

CBD403Scandic Sergel Plaza

I198Scandic Park

I181Scandic Norra Bantorget

I327Scandic Malmen

I112Scandic Hasselbacken

I5Pensionat Oden Södermalm

I8Pensionat Oden Vasastan

I9Pärlan Hotell

CBD230Scandic Anglais

I283Scandic Ariadne

VG268Scandic Continental



VG=Vasagatan



19

Ingen klassificering

En eller två stjärnor

Tre stjärnor

Fyra stjärnor

Fem stjärnor

Karta över hotell i Stockholms innerstad

20

Nya hotell första halvåret 2009

n.a82Mar 09CBDStory Hotel

n.a143Mar 09IStay At Lindhagen

226Feb 09IHotell Bakfickan

Antal stjärnorAntal rumÖppnadeOmrådeHotell

• Av de tre hotell som öppnat under första halvåret låg samtliga i Stockholms innestad.

• Det största hotellet var Stay At Lindhagen på Kungsholmen med 143 rum/lägenheter.

• Under första halvåret 2009 ökade rumskapaciteten i Stockholms innerstad med 2,3% och totalt i Stockholms stad med 1,3%.

21

Fördelning av hotellrum efter SHR:s och TUI:s stjärnklassificering

1 733

3 776

2 610

399

144

3 805

2 845

381

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000

5 stjärnor

4 stjärnor

3 stjärnor

1-2 stjärnor

Källa: Blå staplar enligt SHR klassificering. Grå staplar enligt TUI:s bedömning av oklassificerade hotell.

22

Beläggning hotellrum 1999-2008

72% 74%69%

66%61%

64%67% 69% 71% 70%

0%10%

20%30%40%50%

60%70%80%

90%100%

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Källa: SCB och Tillväxtverket

23

Belagda hotellrum per månad

0%

20%

40%

60%

80%

100%

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

2006

2007

2008


24

Fördelning belagda hotellrum efter målgrupp 2008

60%

7% 9%

24%

0%

20%

40%

60%

80%

affärsresenärer konferensgäster fritidsresenärer gruppresenärer


Affärsresenärer: gäst som betalar ordinarie pris Konferensgäster: gäst som bor och konfererar påsamma hotellFritidsresenärer: gäst som inte betalar fullt pris och främst reser på helger och sommar samt fullt betalande gäst på turisthotellGruppresenärer: gäst som bokat och betalat som grupp

25

RevPar Stockholms hotell

656 kr 699 kr 715 kr 703 kr604 kr 599 kr

651 kr700 kr

779 kr 805 kr

0 kr

200 kr

400 kr

600 kr

800 kr

1 000 kr

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008


26

Utvärdering Stockholms hotellkapacitet

• Stockholms hotellkapacitet är koncentrerat kring 3- och 4-stjärniga hotell. Mer än 80% av disponibla hotellrum i Stockholm bedöms vara 3- eller 4-stjärniga.

• Utbudet av hotellrum med 1 eller 2 stjärnor är ytterst begränsat och utgör bara 5% av den disponibla kapaciteten.

• Med en marknad där affärsresenärerna (affärs och konferens) belägger tvåtredjedelar av hotellrummen i Stockholm är det affärsresandet som primärt styrt utvecklingen. Affärsresenärerna är inte lika priskänsliga och ställer högre krav påstandard och service vilket delvis medfört dagens hotellutbud.

• Att Stockholm aktivt satsar på mötesmarknaden har också bidragit till det hotellutbud som finns idag.

• Hotellen blir allt större och större och bara under 2000-talet har några av Stockholms största hotell öppnat, exempelvis Clarion Hotel Sign, Nordic Hotels, Scandic Alvik och Rica Talk Hotel.

27

Utvärdering Stockholms hotellkapacitet forts

• Den geografiska koncentrationen i Stockholms innestad ligger främst i CDB och VG.

• Det är även i de stadsdelarna som man finner flera av stadens största hotell; Sheraton Hotel Stockholm, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Scandic Sergel Plaza Hotel, Grand Hotel och Nordic Hotels,

• Läget är en viktig faktor för hotellen och de hotell som riktar sig till affärsresenärer och som ligger attraktivt i närheten av VG eller CBD har en högre beläggning.

Del 2: Planerade hotelletableringarRedovisning av planerade hotelletableringar och planerad hotellexpansion

29

Om Planerade hotelletableringar

Del 2 redovisar planerade hotelletableringar och planerad hotellexpansion i Stockholm.

Uppgifterna är hämtade från befintliga kartläggningar från bl.a. Stockholms Exploateringskontor, SBR, SHR och Restauratören.

30

Planerad hotellexpansion

3902011VGNorrmalmKlockan

1252010ISödermalmBotrygg Företagshotell

2722010IKungsholmenCourtyard by Marriott

i.u.2010CBDNorrmalmSTF City

2 267Totalt antal nya rum

174n.aIÖstermalmStay At Frihamnen

2052010CBDNorrmalmNobis Hotel Stockholm

252011INorrmalmStallmästaregården (utbyggnad)

4002011YRinkeby-KistaScandic Kista

4182010VGNorrmalmPark Inn Stockholm Waterfront

1772010ISödermalmPark Inn Hammarby Sjöstad

81Okt 09INorrmalmHotell Skeppsholmen

Antal rumÖppnarOmrådeStadsdelHotell

31

Osäkra hotellprojekt

i.uCBDÖstermalmSturegallerian

i.uYBrommaSolvalla

95ISödermalmSlussen

50YBrommaKarlsboda Hotel

300i.ui.uChoice Hotel

300i.ui.uChoice Hotel

150YRinkeby-KistaMemory Hotel (utbyggnad)

230YHägersten-Liljeholmen

Liljeholmen

100ISödermalmClarion Hotel Stockholm (utbyggnad)

Antal rumOmrådeStadsdelHotell

32

Planerade hotellprojekt

Osäkra hotellprojekt

Karta över planerade hotellprojekt i Stockholm

33

Bedömning planerade hotellprojekt• Den rådande lågkonjunkturen har medfört att en del hotellprojekt har

skjutits fram i tiden.• Stay At Frihamnen skulle ha öppnat under 2009 men det har blivit

framskjutet. Memory Hotel i Kista hade tidigare planer på att expandera med 150 rum men även det har skjutits på framtiden.

• Om alla planerade hotellprojekt öppnar innan 2012 innebär det en ökning av Stockholms stads rumskapacitet med 11%. Det motsvarar en årlig kapacitetsökning på 3,6% vilket innebär att tillväxttakten för nya hotellrum har minskat något jämfört med den senaste tioårsperioden.

Del 3 Prognos 2010-2015Prognos av efterfrågan på hotell, vandrarhem och camping i Stockholm för åren 2010-2015

35

Om prognos 2010-2015För att kunna bedöma behovet av framtida hotellrum i Stockholms stad är det viktigt att veta hur stor efterfrågan kommer att vara på hotellrum framöver. Med en stor andel affärsresande till Stockholm är hotellmarknaden konjunkturkänslig och jämför man utvecklingen av sålda hotellrum sedan 1980 ser man att den följt konjunkturen.För att kunna bedöma om den totala efterfrågan på boende i Stockholm är det viktigt att ta hänsyn till andra boendeformer som vandrarhem och camping. Eftersom prognoser baseras på förväntningar finns det alltid en viss osäkerhet i dem och ju längre fram man blickar desto större blir osäkerheten. För prognoser längre fram i tiden får man främst stödja sig mot långsiktiga trender för bl.a. konjunkturcykler.

36

Jämförelse utveckling i Sverige - gästnätter hotell och BNP

-15%

-10%

-5%

0%

5%

10%

15%

20%

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

gästnätter

BNP


37

Hotellutvecklingen i Stockholm historiskt- kapacitet hotellrum

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008


38

Hotellutvecklingen i Stockholm historiskt- sålda rum hotell

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000

3 500 000

4 000 000

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008


39

Hotellutvecklingen i Stockholm historiskt- gästnätter hotell

0

1 000 000

2 000 000

3 000 000

4 000 000

5 000 000

6 000 000

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008


40

Om hotellutvecklingen hittills• Mellan 1980 och 2008 har antalet gästnätter i Stockholm ökat med nästan 3,5

miljoner övernattningar. Gästnätterna har ökat med 166% vilket motsvarar en årlig tillväxttakt på 3,6% vilket är en högre tillväxttakt än riket på 2,5%.

• Under samma period ökade antalet sålda rum med 154% och antalet sålda rum ökade årligen med i snitt 3,3%.

• Trots lågkonjunkturen har antalet gästnätter på hotell i Stockholm ökat med 3,2% under perioden januari-juli 2009 tack vare en positiv tillväxt i fritidsresandet. Vandrarhemmen redovisar en ännu kraftigare ökning på 9,1%. Däremot har antalet sålda hotellrum minskat med 2,1% till och med juli 2009 med anledning av ett minskat affärsresande.

• Stockholms hotell har hittills klarat sig förhållandevis bra sett till antal gästnätter. Ett ökat privatresande och en stark mötesmarknad har i viss mån vägt upp för ett minskat individuellt affärsresande. Dock har hotellen fått sänka sina priser och till och med juli 2009 hade RevPAR minskat med 8% jämfört med 2008.

• Stockholm är en tillväxtregion. Sedan 1980 har befolkningen i Stockholms stad ökat med 25% till 810 000 invånare. Befolkningen i Stockholm har vuxit snabbare än riket tillväxten för motsvarande period var 11%. En växande befolkning i Stockholm leder till fler företag och ett ökat utbud som lockar både fler affärsresenärer och fritidsresenärer.

41

Bakgrund prognos 2010-2015När TUI har gjort prognosen har man utgått från hotellens historiska tillväxttakt. Justeringar har gjorts baserat på förväntad BNP-utveckling, förväntad tillväxt i Stockholmsregionen och kända händelser och satsningar som förväntas påverka Stockholms turist- och besöksnäring.

Exempel på den typen av händelser är tillkomsten av nya arenor som Stockholm Waterfront med möteskapacitet på 2 000 människor, Nationalarenan och utveckling av ”Globenområdet”.

Övriga faktorer som TUI tagit hänsyn till är tillväxten av antal nya företag i Stockholm samt befolkningsutvecklingen. TUI har även beaktat de långsiktiga konsekvenser som lågkonjunkturen kan få på framförallt affärsresandet i form av minskat resande.

Internationellt förväntas en ekonomisk återhämtning under andra halvan av 2010 och uppgången förväntas bli relativt långsam och utdragen.

42

Faktorer som påverkar TUI:s prognos2010 Året kommer att bli det bästa någonsin på mötessidan med bland

annat Europas största kongress på Stockholmsmässan. Affärsresandet förväntas vända långsamt uppåt under andra halvan av 2010. Fritidsresandet fortsätter att växa.

2011 Stockholm Waterfront har öppnat med en kapacitet på över 2 000 mötesdeltagare. Affärsresandet fortsätter öka svagt.

2012 Nationalarenan invigs. Planerade projekt i ”Globenområdet”förväntas stå färdiga. Stark ekonomisk tillväxt med en BNP-ökning på 3%.

2013 Sverige är inne i högkonjunktur. Sysselsättningen ökar. Affärsresandet och fritidsresandet ökar. Stark BNP-tillväxt på 3,8%

2014-2015 Fortsatt ekonomisk tillväxt med en årlig BNP-tillväxt på drygt 3%.

43

Prognos sålda rum och gästnätter 2010-2015

4 575 0004 400 0004 230 0004 010 0003 840 0003 725 000Prognos antal sålda hotellrum

201520142013201220112010

8 050 0007 740 0007 440 0007 090 0006 780 0006 510 000Prognos totalt antal gästnätter

970 000940 000900 000860 000820 000780 000

Prognos gästnätter vandrarhem o. camping

7 080 0006 800 0006 540 0006 230 0005 960 0005 730 000Prognos gästnätter hotell

201520142013201220112010

44

Om TUI:s efterfrågeprognos 2010-2015• Under åren 2010-2015 förväntas BNP öka med en årlig tillväxttakt på

2,5%. • Efterfrågan på hotellrum förväntas växa med en årlig tillväxttakt på 3,7%

mellan åren 2010 och 2015. Under samma period förväntas gästnattsefterfrågan på samtliga boendeformer växa med en årlig tillväxttakt på 4,1%.

• Inom de närmaste åren öppnar nya anläggningar och arenor i Stockholm som förväntas gynna både affärsresandet och fritidsresandet.

• Under 2011 och 2012 förväntas den svenska ekonomin ta fart dock kommer arbetslösheten vara fortsatt hög.

• 2013 förväntas arbetslösheten vända nedåt och förväntas minska både under 2014 och 2015. Ekonomin fortsättar att växa och BNP förväntas öka med drygt 3% årligen.

• Förväntad ökning av internationella lågprislinjer till Stockholm.

45

Slutsatser• Under prognosperioden förväntas efterfrågan att öka årligen men en

svag ökning under periodens första år för att sedan öka kraftigare från och med 2012.

• I början av prognosperioden förväntas efterfrågeökningen främst komma från fritidsresenärer och mötesresenärer. En återhämtning i affärsresandet förväntas först under andra halvan på 2010 vilket troligtvis ger effekt under 2011.

• Från 2012 när BNP-tillväxten är stark förväntas efterfrågan från samtliga turistgrupper att öka.

• Trots en stabil ekonomisk tillväxt från 2012 och framåt antas efterfrågan inte öka lika starkt som under den senaste högkonjunkturen med anledning av osäkerheten kring hur rådande reserestriktioner påverkar det framtida affärsresandet. Många företag har minskat sitt resande som en följd av lågkonjunkturen och det kan ta ett tag innan de restriktioner som man infört upphör trots en ekonomisk vändning.

Del 4 Lågprishotell på tre destinationerUndersökning av hur tre destinationer påverkats av etableringar av lågprishotell

47

Syfte med undersökningen

Genom att titta på hur andra destinationer arbetar för att attrahera lågprishotell och hur de har påverkats av etableringarna ger det en bild av vad Stockholm skulle kunna förvänta sig av lågprishotelletableringar.

De destinationer som valdes ut av SBRD var Amsterdam, Hamburg och Köpenhamn. Städerna valdes baserat på att de ligger i norra Europa och att de har liknande förutsättningar som Stockholm.

48

Undersökningens uppläggTillsammans med SBRD definierade TUI informationsbehovet. Information samlades in via telefonintervjuer med företrädare för respektive destinations hotellnäring, turistnäring och kommun. I Hamburg gjordes intervjuerna via mail där representanterna besvarade frågorna skriftligen. Samtidigt samlades statistik in om respektive destinations hotellmarknad. Data som samlades in var kapacitet, beläggning, säsongsvariation och RevPAR. Först presenteras resultatet för varje destination separat för att avslutas med en jämförelse av destinationerna.

49

Intervjuade personerDe olika intervjupersonerna valdes utifrån sin erfarenhet och kunskap om hotell- och turistnäringen på destinationen. Intervjupersonerna identifierades dels via TUI:skontaktnät inom European Cities Marketing (ECM) och dels via SBRD:s kontakter pårespektive destinationer. De intervjuade personerna fick ingen ersättning för att de deltog i undersökningen men erbjöds en kopia av delstudien efter leverans till kund.

Benedikte Rosenbrinck, Utvecklingschef, Horesta

Christopher Wegener, Hamburg Business Development Corporation

René van Schie, ansvarig hotelletableringar Amsterdam stad

Kim Lundberg, Business Development Manager, Copenhagen Capacity

Kristina Bohnenstengel, Hamburg Chamber of Commerce

Albert Roebersen, DirectorCorporate Operations, AccorHospitality Amsterdam

Lars Ramme, Sälj- och Marknadschef, WonderfulCopenhagen

Claudia Stahmer, analysansvarig Hamburg Tourismus Gmhb

Hans Dominicus, ansvarig fritidsresemarknaden, Amsterdam Tourism and Convention Bureau

KöpenhamnHamburgAmsterdam

50

Destination Amsterdam

Amsterdam är Nederländernas största stad med cirka 750 000 invånare. Staden är främst känd för sina kanaler, blomstermarknader och sina museer. Både van Gogh-museet, Nationalmuseet och Anne Franks hus lockar årligen mer än 1 miljon besökare vardera.Amsterdam lockar främst fritidsresenärer och är en attraktiv destination året runt. Inom affärsresesegmentet är mötesmarknaden stor och cirka var tredje affärsresenär är i Amsterdam för en kongress/konferens.Amsterdam är en av Europas största hubbar med många direktförbindelser både inom Europa och övriga världen.

51

Hotellkapacitet i Amsterdam• Amsterdam har cirka 20 000 hotellrum med 43 000 bäddar fördelade på 357

hotell. • Mer än 60% av hotellen i Amsterdam är 3 eller 4-stjärniga.

Andel hotellrum inom respektive klassificering

14%32%

30%10%

6%7%

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

5 stjärnor4 stjärnor3 stjärnor2 stjärnor1 stjärna

oklassific

Källa: Dienst Onderzoek en Statistiek

52

Gästnattsutveckling hotell Amsterdam

0

2 000 000

4 000 000

6 000 000

8 000 000

10 000 000

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Källa: TourMIS

Årlig tillväxttakt: 2,1%

Utveckling 1990-2008: 45%

53

Säsongsvariation – gästnätter på hotell per månad 2008

0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000


Källa: TourMIS

54

Hotellsituationen i Amsterdam idag

• Hotellutbudet i Amsterdam är idag för ensidigt. Det är för många hotell i kategorierna 3-4 stjärnor och 2/3 av hotellen ligger i centrala staden.

• Med en genomsnittlig rumsbeläggning på runt 80% är hotellsituationen i Amsterdam ”ansträngd”. Det innebär att det allt för oftast är fullt och det förekommer att Amsterdam inte kan ta emot möten och evenemang för att det inte finns ledig kapacitet.

• Hotellen är generellt fullbelagda 46 av årets 52 veckor. Man har en hög beläggning under 6 av veckans 7 dagar. Det är bara på söndagar där det finns utrymme att höja beläggningen.

• Inom staden har man satt ett mål på att det skall etableras 9 000 nya hotellrum till och med 2015. För att nå målet har staden bland annat skapat en ny position; Hotel Developer Intermediary var uppgift är att underlätta för nya hotelletableringar.

• Målet är en genomsnittlig rumsbeläggning på 75%.

55

Åsikter om hotellutbudet i Amsterdam• Samtliga intervjupersoner anser att utbudet i Amsterdam är för ensidigt.

Idag är det för många 4-stjärniga hotell. • De flesta större internationella hotellkedjor är representerade i

Amsterdam. • Det är brist på hotellrum i Amsterdam överlag och det behövs hotell i alla

priskategorier. Dock ser man lågprishotell som extra prioriterat. Ett problem är dock att många anläggningar strävar efter att höja sin standard och få fler stjärnor. Det finns inte så många större hotellkedjor som har lågprishotell.

• Det finns även en efterfrågan på boendeformer för de som stannar lite längre, sk. mid and long stay.

56

Rumsbeläggning hotell efter antal stjärnor 2007

74%80% 82%

72%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

0-2 stjärnor 3 stjärnor 4 stjärnor 5 stjänor

Källa: Dienst Onderzoek en Statistiek

57

Effekter av lågprishotelletableringar• Eftersom Amsterdam under en längre tid har haft brist på hotellrum så

har det påverkat den turistiska tillväxten i staden som man tror hade kunnat varit större om det förekommit fler hotelletableringar.

• Det har inte gjorts några uppföljningar av de lågprishotelletableringar som har tillkommit men man jämför kontinuerligt statistik över beläggning mellan hotellen utifrån antal stjärnor.

• Hotellen med 3 och 4 stjärnor har en högre beläggning än både femstjärniga hotell och hotell med två eller färre stjärnor vilket kan förklarar utbudet och indikerar att efterfrågan är större påmedelklasshotell.

• En efterfrågan på lågprishotell behöver inte vara synonymt med att man spenderar mindre pengar i staden utan ses mer som en omfördelning av konsumtionen. I stället lägger besökaren mer pengar på bland annat nöjen, uteliv och shopping.

58

Målgrupper lågprishotell

• Det finns ingen specifik profil för hotellgästen som efterfrågar ett lågprishotell. Dock är det främst inom fritidsresesegmentet som efterfrågan finns.

• Bland fritidsresenärerna är det främst ungdomar som efterfrågar lågprishotell. Men även barnfamiljer och grupper efterfrågar i högre utsträckning lågprishotell.

• I Amsterdam märks en efterfrågan på lågprishotell bland besökare från bl.a. Kina och Östeuropa. Där ser man en koppling till befintlig levnadsstandard. I takt med att den höjs ändras efterfrågan på boendet.

• Bland affärsresenärer är det främst gästarbetare och besökare från utvecklingsländer som efterfrågar billigare boendeformer.

59

Efterfrågan lågprishotell i Amsterdam

• Amsterdam är en populär destination bland fritidsresenärer och man har framgångsrikt arbetat aktivt med säsongsförlängning. Nya marknader och en längre säsong har bidragit till en ökad efterfrågan på lågprishotell.

• Amsterdam lockar även många ungdomar och yngre vuxna vilket är en målgrupp som i högre utsträckning efterfrågar billigare boende.

• En bidragande orsak till en ökad efterfrågan på lågprishotell är de senaste årens ökning av lågprisflyg. Det har öppnat för nya utländska turistgrupper att besöka Amsterdam.

• Bland fritidsresenärerna bor 60% på hotell (47% på 3-stjärniga hotell) medan 20% väljer pensionat och vandrarhem eller liknande. Övriga bor på bland annat camping och hos släkt och vänner.

• Enligt Amsterdams besöksundersökning som baseras på cirka 6 000 intervjuer med turister framgår att nästan samtliga affärsresenärer väljer hotell med tre stjärnor eller fler.

60

Förväntade effekter av fler lågprishotell• Fler lågprishotell skulle troligen inte medföra att helt nya turistgrupper

skulle upptäcka staden. Däremot behövs det lågprisalternativ om man vill att turismens skall öka.

• Fler lågprishotell kan medföra en ökning av turister inom olika målgrupper; ungdomar, barnfamiljer och turister från utvecklingsländer.

• Fler lågprishotell medför fler besökare till Amsterdam och för stadens del innebär det även ökade intäkter till näringslivet.

• Utvecklingen av destinationen är ett övergripande arbete där utvecklingen av boendesegmentet ingår. Påfrestningarna till följd av turismen i centrala Amsterdam börjar bli stora och för att öka turismen krävs att man ökar turismen i stadens ytterområden.

61

Stadens roll vid hotelletableringar

• Amsterdam har satt upp ett mål om en långsiktig beläggningsgrad på75% vilket skulle innebära ett behov av 9 000 nya hotellrum till och med 2015.

• Staden har satt upp tydliga riktlinjer för hur staden skall gå tillväga för att nå målet och det har till och med inrättats en ny tjänst vars uppgift är att verka för fler hotelletableringar.

• Staden skall stödja och underlätta för intresserade investerare, byggherrar och fastighetsägare. Staden skall även aktivt söka upp och bearbeta representanter från ovannämnda.

• Staden skall arbeta för att finna lämpliga lokaliseringar för nya hotelletableringar och för att informera och marknadsföra tillgängliga lägen.

62

Stadens roll vid hotelletableringar, forts

• Utvärdera möjligheterna för att på kort sikt utnyttja vattnet för hotelletableringar i form av exempelvis hotellbåtar.

• Utvärdera möjligheterna att omvandla lediga kontorslokaler till hotell. • Näringen är positiv till stadens engagemang även om målet kanske

måste ses över på kort sikt med tanke på konjunkturen.

63

Destination Hamburg

Hamburg är Tysklands näst största stad. Med cirka 1,7 miljoner invånare utgör Hamburg Norra Tysklands centrum. Hamburg attraherar både affärsresenärer och fritidsresenärer. Hamburg erbjuder besökaren många olika attraktioner som hamnområdet, Reeperbahn, Ballinstadt, Alster, historiska byggnader, fiskmarknaden och museum. Man har även ett rikt utbud av teater- och musikalföreställningar och evenemang.Hamburgs mässanläggning erbjuder nästan 100 000 kvadratmeter utställningsyta och Hamburgs kongressanläggning har en kapacitet pånästan 12 500 personer.Hamburg är en stor hubb med många direktlinjer både inom Europa och övriga världen.

64

Hotellkapacitet i Hamburg• Hamburg har 288 hotell med cirka 38 000 hotellbäddar.• 55% av hotellen är 3 eller 4-stjärniga.

Andel hotell inom respektive klassificering

4%21%

34%14%

3%24%

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%


oklassific

Källa: Hamburg Tourismus Gmhb

65

Gästnattsutveckling hotell Hamburg

0

2 000 000

4 000 000

6 000 000

8 000 000

10 000 000

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Källa: TourMIS



66

Säsongsvariation – gästnätter på hotell per månad 2008

0100 000200 000300 000400 000500 000600 000700 000800 000


Källa: TourMIS

67

Hotellsituationen i Hamburg idag

• Hamburgs hotellutbud är relativt varierat. Vanligast är hotell inom kategorierna 3-4 stjärnor. Cirka hälften av hotellen ligger i centrala Hamburg medan övriga hotell är relativt jämt fördelade i stadens ytterområden.

• Med en genomsnittlig rumsbeläggning på 70-75% råder det ingen akut brist på hotellrum men eftersom hotellen periodvis är fulla och Hamburg fortfarande växer finns det utrymme för ytterligare etableringar.

• Hotellen har högst beläggning från försommaren och en bit in på hösten. Lägst beläggning redovisar hotellen i december vilket främst är en följd av färre fritidsresenärer och färre möten och kongresser.

• Ytterligare hotelletableringar är viktigt för att Hamburg skall bibehålla sin position som en av norra Europas populäraste destinationer och staden har reserverat kommunal mark för nya hotellprojekt.

68

Åsikter om hotellutbudet i Hamburg• De tillfrågade personerna anser att Hamburgs hotellutbud är varierat. De

flesta stora internationella hotellkedjorna finns representerade i Hamburg.

• Det är inte brist på hotellrum idag i Hamburg. Med en genomsnittlig rumsbeläggning på mellan 70% och 75% är det inte fullbelagt men det finns fortfarande utrymme för nya hotelletableringar.

• Hotellmarknaden i Hamburg har expanderat kraftigt under 2000-talet. Mellan åren 2002-2008 har rumskapaciteten ökat med cirka 40%.

• Trots den kraftiga expansionen ser man ett behov av en fortsatt hotellexpansion i Hamburg då man tror på fortsatt ekonomisk tillväxt i regionen. Det finns då ett behov av hotell inom samtliga prisnivåer från budget till lyx.

69

Effekter av lågprishotelletableringar• Det har etablerats många lågprishotell i Hamburg under 2000-talet.

Mellan åren 2002 och 2008 öppnade 11 nya lågprishotell enligt Hamburg Toruismus GmbHs kartläggning. Utöver de nytillkomna anläggningarna utökade två av de större lågprishotellen (Motel One Hamburg Altona och A&O Hostel Amsinchstrasse) sin rumskapacitet.

• De 2 000 nya lågprisrum som tillkom mellan 2002 och 2008 stod för 41% av samtliga nya hotellrum under perioden. Det indikerar en hög efterfrågan på lågprishotell i Hamburg.

• Man har inte kunnat mäta några effekter av lågprishotelletableringar dåman inte redovisar statistik efter hotellklassificering men den tyska lågprishotellkedjan Motel One (som har två anläggningar i Hamburg) redovisade en genomsnittlig rumsbeläggning på 71%, vilket visar på en hög efterfrågan.

70

Målgrupper lågprishotell

• Det finns ingen specifik profil för hotellgästen som efterfrågar ett lågprishotell. Dock är det främst inom fritidsresesegmentet som efterfrågan finns.

• Det finns en efterfrågan på lågprishotell både bland affärsresenärer, fritidsresenärer, grupper och mötesturister men efterfrågan är störst bland fritidsresenärerna.

• Bland fritidsresenärerna är det främst yngre och barnfamiljer som efterfrågar lågprishotell. Generellt sjunker efterfrågan i takt med att åldern stiger.

71

Efterfrågan lågprishotell i Hamburg

• Hamburg är en populär destination som haft en mycket stark turistisk utveckling och under den senaste tioårsperioden har antalet gästnätter ökat med 65% (källa: Statistikamt Nord).

• Inom fritidsresesegmentet fokuserar man mycket på citybreak-resenäreroch man har arbetat framgångsrikt med paketering av bland annat teater och musikaler.

• En förväntad ökning av övernattande turister till Hamburg kommer att innebära en ökad efterfrågan på lågprishotell.

• Affärsresenärer väljer i högre utsträckning hotell med 3 stjärnor eller mer men under lågkonjunktur tror man att efterfrågan på lågprishotell kommer att öka även bland affärsresenärerna.

72

Förväntade effekter av fler lågprishotell• I Hamburg förväntar man sig inga direkta effekter av just

lågprishotelletableringar. Men då man förväntar sig fler övernattande besökare generellt så behövs bland annat fler lågprishotell för att kunna möta den ökade logiefterfrågan.

• Man tror främst att det är efterfrågan som styr tillkomsten av nya hotell i Hamburg och man tror på en ökad efterfrågan även i framtiden, både inom affärsresesegmentet och fritidsresesegmentet.

• Fler turister medför ökade intäkter till stadens näringsliv och bidrar till en ökad tillväxt.

73


• Sedan 2008 ser man hotellexpansionen som en prioriterad fråga inom kommunen och för att främja hotelletableringar har man avsatt kommunal mark till framtida hotellprojekt.

• Kommunen arbetar även aktivt för att attrahera investerare som är intresserade av att bygga hotell i Hamburg.

• Kommunen har inte gått ut med några mål på hur stor man vill att hotellexpansionen skall vara framöver men man ser ett behov av hotell inom samtliga hotellsegment, från lågpris till lyx och från familjehotell till designhotell.

74

Destination Köpenhamn

Danmarks huvudstad Köpenhamn har cirka 520 000 invånare. Stadens mest kända attraktion är statyn över H C Andersens ”Den lille Havfrue” som är en av världens mest fotograferade statyer. Det mest populära besöksmålet på destinationen är Tivoli som årligen har runt 4 miljoner besök. Köpenhamn lockar såväl privatturister som affärsresenärer. Sommaren är högsäsong för privatturismen, men Köpenhamn har på senare år även lyckats profilera sig som en julstad. Affärsresenärerna är flest under försommarmånaderna och tidiga hösten då det arrangeras kongresser och möten i Köpenhamn.Flygplatsen i Köpenhamn, Kastrup, är nordens största och trafikerade under 2008 cirka 21,5 miljoner passagerare.

75

Hotellkapacitet i Köpenhamn• I Köpenhamn finns 93 hotell med sammanlagt ca 13 400 rum och ca 26 000

bäddar. • Merparten av hotellen i Köpenhamn, 78 %, har antingen klassificeringen 3 eller 4

stjärnor.

Källa: Horesta

Andel hotellrum inom respektive klassificering

5%33%

45%9%

1%6%

0% 10% 20% 30% 40% 50%


oklassificerade

76

Gästnattsutveckling hotell Köpenhamn

Källa: Danmarks statistik och Horesta

0

1 000 000

2 000 000

3 000 000

4 000 000

5 000 000

6 000 000

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008



77

Säsongsvariation gästnätter på hotellper månad 2008

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Källa: Danmarks statistik och Horesta

78

Hotellsituationen i Köpenhamn idag

• Under den senaste tioårsperioden har Köpenhamns hotellnäring befunnit sig i en kraftig utvecklingsfas. Allt fler hotellkedjor har etablerat sig i staden och tagit över de individuella hotellen. Antalet hotellrum har ökat från ca 9 000 till dagens 13 400. Ytterligare några tusen rum tillkommer de närmsta åren då nya planerade hotell öppnar.

• I nuläget beräknar man att det finns ett behov av ca 300-400 nya hotellrum per år och de nya anläggningar som är på gång förväntas möta efterfrågan. En stor del av de nya hotellen i Köpenhamn ligger i stadsdelen Ørestad, mellan centrum och flygplatsen, där även det största kongresscentret finns beläget.

• För några år sedan tillhörde i stor sett alla hotell i Köpenhamn kategorin 3-4 stjärnor. De nya hotellen som byggs nu är allt oftare antingen 2 eller 5-stjärniga.

79

Åsikter om hotellutbudet i Köpenhamn

• Generellt sett är de intervjuade nöjda med utbudet av hotell i Köpenhamn nu. Det finns en bra blandning av alltifrån lågpris till lyxhotell och det finns hotell både i centrum och i utkanten av staden kring kongresscentren. Många av hotellen tillhör dock de stora kedjorna och därför finns en viss brist på t.ex. nischhotell och designhotell.

• De ser det som positivt att många större internationella hotellkedjor finns etablerade i Köpenhamn. De hjälper till att locka utländska besökare till staden och sätter Köpenhamn på världskartan. Den internationalisering som skett ökar även intresset för att etablera sig i och investera i Köpenhamn.

80

Effekter av lågprishotelletableringar

• Än så länge har inte så många lågprishotell hunnit öppna i Köpenhamn. De två största, Cab Inn in Ørestad och Wakeup Copenhagen i city öppnar under 2009 och har tillsammans över 1 200 rum.

• Lågprishotellen har ökat till antalet utan att det hittills egentligen haft någon negativ effekt på hotellmarknaden i stort. Generellt kan man se att antalet gäster ökat i takt med att rumkapaciteten ökat.

• På kort sikt finns en viss oro över hur marknaden kommer att påverkas av den stora ökning i kapaciteten de närmsta åren under lågkonjunkturen. En fråga är t.ex. om det finns ett tillräckligt stort intresse hos privatturisterna att bo på hotellen i stadsdelen Ørestad och dåbelägga de hotellen även under helger.

81

Efterfrågan lågprishotell Köpenhamn

• Lågprishotellen förväntas attrahera såväl privat- som affärsresenärer. • Möjligheterna att locka större kongresser till staden blir bättre då alla,

oavsett budget, kan komma och delta. Personer kopplade till universiteten och utländska gästarbetare, t.ex. byggarbetare, nämns även som tänka målgrupper för lågprishotellen.

• Bland privatresenärerna talas det främst om yngre resenärer och att de som idag väljer att bo på hostel/vandrarhem kan se budgethotellen som ett alternativ.

• I och med att de flesta av lågprishotellen tillhör danska hotellkedjor och inte är kända bland utländska gäster så kommer troligen de flesta av hotellgästerna vara danskar.

82

Förväntade effekter av fler lågprishotell

• Man förväntar sig att lågprishotellen kommer att medföra fler danska gästnätter, bl.a. i och med att det blir billigare för danskarna att nu bo påhotell i stället för att övernatta hemma hos släkt eller vänner då de är påbesök i staden.

• En annan effekt det talas om är en utökning av citybreak resandet då de resenärer med något lägre inkomst/resbudget nu har möjlighet att övernatta på destinationen till en överkomlig kostnad. Fortfarande anses dock Köpenhamn vara en dyr destination, så frågan är om dessa effekter blir särskilt märkbara.

• Generellt anses lågprishotellen som positiva och ett bra komplement till det utbud Köpenhamn erbjuder idag. Å andra sidan anses även de 5-stjärniga hotellen vara viktiga för att bredda utbudet.

83


• Copenhagen Capacity som är Köpenhamns ”investment agency” tillhör regionen och har under de senaste ca 10 åren haft en aktiv roll i arbetet med hotelletableringar. Deras mål har bl.a. varit att locka hotellkedjor att investera och etablera sig i Köpenhamn. De har försökt göra folk medvetna om behovet och fungerat som en katalysator i processen.Före dem fanns ingen som arbetade med dessa frågor.

• När det gäller förutsättningarna för potentiella investerare att få tillgång till mark i staden har det inte upplevts som något problem. Priserna har varit marknadspriser och ansetts vara en spegel över de inkomster hotellen kan komma att generera. Köpenhamns stad har varken varit aktiva säljare eller marknadsförare av de aktuella tomterna.

84

Stadens roll vid hotelletableringar, forts

• Nu talas det om att Copenhagens Capacitys roll i arbetet med hotelletableringar kommer att börja avta, då det inte är lika prioriterat längre eftersom den planerade kapaciteten de närmsta åren möter efterfrågan. Lågkonjunkturen har nu även gjort att organisationen har andra prioriteringar.

85

Jämförelse hotellmarknad 2008

805 kr800 kr*700 kr1 000 krRevPAR

70%68%73%76%*Genomsnittlig beläggning hotellrum

5 500 0004 800 0007 700 0008 300 000Antal gästnätter

29 60026 00038 00043 000Antal hotellbäddar

14 90013 40015 60020 000Antal hotellrum

12793288357Antal hotell

StockholmKöpenhamnHamburgAmsterdam

Källa: Dienst Onderzoek en Statistiek, Statistikamt Nord, Danmarks statistik, Horesta, SCB

* 2007

Växelkurser: 1 EUR=10 SEK, 1 DKK=1,25 SEK

86

Jämförelse hotellmarknad

• Amsterdam och Hamburg attraherar betydligt fler övernattande turister jämfört med både Köpenhamn och Stockholm.

• Under 2008 redovisade Amsterdams hotell cirka 50 procent fler gästnätter än Stockholms hotell och Hamburgs hotell redovisade cirka 40 procent fler hotellövernattningar.

• Hotellen i Amsterdam har både en högre beläggning och ett högre snittpris. Det är den höga efterfrågan i Amsterdam som har bidragit till de höga rumspriserna. I Amsterdam ser man de höga hotellpriserna som en svaghet och man tror att det främst kan ha en negativ inverkan påfritidsresandet.

• Hotellen i Amsterdam har en högre beläggning jämfört med de övriga städerna och är en följd av den kapacitetsbrist som råder.

87

Gästnattsutveckling 1990-2008 Index

50

100

150

200

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Amsterdam Hamburg Köpenhamn Stockholm

Källa: TourMIS

88

Jämförelse gästnattsutveckling

• Samtliga destinationer har utvecklats positivt sedan 1990. • I Stockholm blev lågkonjunkturen kännbar i början på 90-talet men efter det har

antalet hotellövernattningar ökat årligen förutom under 2002. • Amsterdams hotell har inte redovisat lika stark gästnattstillväxt som de övriga tre

destinationerna. Amsterdam har länge haft kapacitetsbrist och har staden har därför vidtagit åtgärder och satt upp tydliga mål för den framtida hotellexpansionen.

• I Hamburg var hotellövernattningarna relativt oförändrade till och med 1996 för att sedan öka kraftigare. Under 2000-talet har antalet gästnätter ökat mycket kraftigt och hotellexpansionen har varit relativt stark under samma period.

• Med undantag för 1997 och 2008 har hotellövernattningarna i Köpenhamn varit oförändrade eller ökat jämfört med föregående år. Köpenhamn har inte haft lika stark gästnattsökning som Hamburg och Stockholm och det var främst under 2000-talet som Köpenhamns utveckling inte följde Hamburg och Stockholm.

89

Antal hotell efter stjärnklassificering

0%

10%20%

30%

40%50%60%

ingenklassificering

1 stjärna 2 stjärnor 3 stjärnor 4 stjärnor 5 stjärnor

Amsterdam Hamburg Köpenhamn Stockholm*

* För de hotell i Stockholm som inte ingår i stjärnklassificeringen har TUI kategoriserat

Källa: Dienst Onderzoek en Statistiek, Dehoga, Horesta, SHR, TUI

90

Antal hotellrum efter stjärnklassificering

0%

10%20%

30%

40%50%60%

ingenklassificering

1 stjärna 2 stjärnor 3 stjärnor 4 stjärnor 5 stjärnor

Amsterdam Köpenhamn Stockholm*

Data för Hamburg saknas

* För de hotell i Stockholm som inte ingår i stjärnklassificeringen har TUI kategoriserat

Källa: Dienst Onderzoek en Statistiek, Horesta, SHR, TUI

91

Jämförelse hotellkapacitet

• Ingen av städerna har ett speciellt stort utbud av hotellrum på 1- och 2-stjärniga anläggningar.

• Trots att både Amsterdam och Hamburg är populära destinationer bland fritidsresenärer och dessutom har en lång turistsäsong är utbudet av lågprisboende relativt litet.

• I Amsterdam är lågprishotell ett av fyra prioriterade boendeformer som staden särskilt skall verka för att attrahera.

• I Hamburg har flera större lågprishotellkedjor öppnat hotell under 2000-talet vilket bland annat bidragit till den kraftiga gästnattsökningen under perioden.

• Trots att efterfrågan är stor i samtliga städer finns det många utmaningar med att etablera lågprishotell.

92

Säsongsvariation – andel gästnätter per månad 2008

0%2%4%6%8%

10%12%14%


Amsterdam Hamburg Köpenhamn Stockholm

Källa: Dienst Onderzoek en Statistiek, Statistikamt Nord, Danmarks statistik, SCB

93

Jämförelse säsongsvariation• Amsterdam är den destination med minst säsongsförändringar. I

Amsterdam har turistorganisationerna med framgång arbetat aktivt för att förlänga säsongen både på affärsresesidan och fritidsresandet.

• I Hamburg är lågsäsongen primärt under december och januari. Satsningar på Hamburg som juldestination förväntas medföra en ökad decemberbeläggning medan januari och februari kännetecknas av fåfritidsresenärer och få möten och kongresser.

• Både Köpenhamn och Stockholm redovisar en stark sommarsäsong. I båda städerna är turistsäsongen som riktar sig till fritidsresenärer betydligt kortare jämfört med Amsterdam och Hamburg.

94

Effekter av lågprishotelletableringar

• Samtliga tre destinationer (Amsterdam, Hamburg och Köpenhamn) har identifierat en stor efterfrågan på boende i lägre prisklasser.

• I Amsterdam har staden identifierat lågprishotell som en prioriterad boendeform i sin hotelpolicy som redogör för hur man skall attrahera fler hotelletableringar. Fler lågprishotelletableringar kommer medföra att fler turister kommer till Amsterdam, då det idag råder kapacitetsbrist.

• I Hamburg har det under 2000-talet öppnat flera nya lågprishotell, främst från tyska kedjor som A&O Hostels och Motel One. Båda kedjorna är specialiserade på centralt och modernt boende. Även lågpriskedjor inom Accorkoncernen har etablerats i Hamburg (Etap och Ibis). I Hamburg ser man ett fortsatt behov av fler hotell, inklusive lågprishotell, då förväntan är att turismen skall fortsätta växa.

• I Köpenhamn har det nyligen öppnats lågprishotell och fler lågprishotell är pågång att öppna. Man tror främst att det kommer medföra fler inhemska övernattningar, ett ökat citybreak-resande och nya möjligheter att attrahera fler kongresser och möten.

95

Utmaningar vid lågprishotelletableringar

• En stor utmaning vid etablering av lågprishotell anses vara kostnaderna. Byggkostnaderna för ett nytt hotell är i stort sätt samma oavsett standard på hotellet. Även markpriserna är lika stora oavsett vilken standard man bygger.

• Inom hotellvärlden finns det hela tiden en strävan mot bättre standard. Hotellen arbetar vanligtvis för att få ytterligare en extra stjärna eftersom man då kan ta mer betalt.

• Inom hotellbranschen är antalet stjärnor förknippat med hotellets image och det uppfattas som mer statusfyllt ju fler stjärnor du har.

96

Slutsatser• På samtliga destinationer finns en efterfrågan på lågprishotell. • Fritidsresenärerna utgör den största målgruppen och då främst yngre och

barnfamiljer. • Bland affärsresenärer finns det en efterfrågan bland gästarbetare och besökare

från utvecklingsländer. • Både i Hamburg och i Köpenhamn har det etablerats lågprishotell. I Amsterdam

har man haft en liten etablering av lågprishotell men staden anser att det är prioriterat att fler lågprishotell etableras.

• På samtliga destinationer anser man att ytterligare hotelletableringar är viktigt och man stödjer det bland annat i form av att upplåta kommunal mark.

• Det finns ingen statistik som visar på effekterna av lågprishotelletableringar men generellt säger samtliga destinationer att det medför fler turister.

• Lågprishotellen bidrar inte till att nya turistgrupper kommer till destinationen. Men det bidrar till att fler turister i de målgrupper som efterfrågar prisvärt boende kommer till destinationen.

• Besökare som bor på lågprishotell konsumerar inte mindre pengar än andra turister de väljer bara att omfördela sin konsumtion och spendera mer pengar pånöjen och shopping istället för boende.

Del 5 Stockholms hotellbehovUndersökning av Stockholms hotellbehov med fokus påmångfasetterat utbud

98

Syfte med undersökningen

Genom att undersöka rådande åsikter om dagens hotellbehov ger det en bild av huruvida det saknas något form av hotellboende i Stockholm. Undersökningen baseras främst på intervjuer med företrädare från Stockholms hotell och turistnäring och deras svar analyseras tillsammans med hotellstatistik för att ge en bild av Stockholms framtida hotellbehov och inom vilka segment det eventuellt saknas hotell idag.

99

Undersökningens upplägg

Undersökningen baseras på intervjuer med representanter för Stockholms hotell- och turistnäring. Intervjupersonerna har valts ut av TUI i samråd med SBRD och representerar både fritidsresandet, affärsresandet och hotellnäringen. Intervjupersonerna har valts utifrån sin kunskap och erfarenhet av Stockholms hotellmarknad och företräder både efterfrågesidan(affärsresenärer och fritidsresenärer) och utbudssidan (hotelloperatörer och hotellägare) samt neutrala sakkunniga.Intervjuerna genomfördes via telefon och bokades in i förväg så att varje intervjuperson kunde sätta av den behövliga halvtimman som intervjun tog. Intervjupersonerna fick ingen ersättning för att delta i undersökningen och intervjusvaren är anonyma.

100

Intervjuade personerOrganisationNamn

hotellkonsultP-O Magnusson

Globe ArenasMarie Lindqvist

Connect hotelsFinn Andresen

AccorStefan Lundin

City Conference CentreMonika Malmén

PandoxAnders Nissen

MCIBo Magnusson

Stockholm Visitors BoardPeter Lindqvist

SHRBjörn Arnek

TillväxtverketPeter Terpstra

101

Åsikter om Stockholms hotellutbud• Företrädare för turist- och besöksnäringen anser att Stockholm har ett

stort utbud av hotellrum men att utbudet är ensidigt. De 4-stjärniga hotellen dominerar. Det är affärsresandet som har fått styra utvecklingen, speciellt i centrala Stockholm.

• Företrädare för fritidsresesidan tycker att det saknas billigare boendeformer i centrala Stockholms (innanför tullarna) och att det även saknas andra enklare boendeformer som vandrarhem.

• Företrädare för affärsresesidan anser att det finns många bra affärshotell i Stockholm dock har prisnivån varit relativt hög under de senaste åren. Hotellpriserna har i snitt gått upp med 42% under den senaste tioårsperioden vilket kan jämföras med KPI som ökat med 17% under samma period. Dock har rådande lågkonjunktur inneburit prissänkningar som gynnar turisterna.

102

Åsikter om Stockholms hotellutbud, forts.• Affärsresesidan saknar hotell av internationell 5-stjärnig standard, främst

för internationella affärsresenärer. Det saknas även centralt belägna lågprisalternativ för mötesturister.

• Företrädarna för både affärs- och fritidsresesidan anser att hotellkedjorna dominerar. Bara Scandic står för cirka 17% av Stockholms hotellrum.

103

Hotellefterfrågan i Stockholm• På grund av konjunkturläget var samtliga intervjupersoner överens om

att det i dagsläget är ett överutbud av hotellrum i Stockholm. • På lång sikt och för vissa specifika målgrupper finns det dock en

efterfrågan som idag inte kan tillgodoses.• På privatresemarknaden har bland annat lågprisflygets tillväxt skapat en

möjlighet till nya marknader för Stockholm som destination. Men turisterna som reser med lågprisflyg är inte intresserade av att lägga för mycket pengar på boende. De vill hellre spendera pengarna på nöjen och shopping. För den målgruppen finns det en efterfrågan på fler billiga och centralt belägna boendealternativ.

• För mötesmarknaden finns det akademiska möten med delegater som efterfrågar centralt belägna lågprisalternativ på boende. Även för möten som attraherar besökare från utvecklingsländer är efterfrågan stor pålågprisalternativ.

104

Hotellefterfrågan Stockholm, forts.

• Både det individuella affärsresandet och mötesmarknaden efterfrågar hotell av internationellt kända kedjor. För dessa grupper är varumärket viktigare än standard och pris. Vissa nationaliteter har som policy att bara bo på utvalda kedjor.

• På kort sikt har efterfrågan på 5-stjärnigt minskat beroende pålågkonjunkturen.

• Angående boutique och designhotell råder det delade meningar både bland företrädarna från turist- och besöksnäringen och bland företrädare för hotellnäringen. En del tycker att utbudet i och med de nyetableringar som är planerade kommer att bli för stort och andra tycker att det finns utrymme för fler hotell inom den genren då de tror att det kan attrahera nya målgrupper till Stockholm.

105

Hotellbehov enligt intervjupersoner

1Headquarter-hotell med tillhörande mötesanläggning

2Design- och boutiquehotell

35-stjärnigt enligt internationell standard

7Lågprishotell/2-stjärniga hotell/ekonomihotell

Antal intervjupersoner som anser att det finns ett behov i StockholmHotelltyp

106

Efterfrågan andra boendeformer i Stockholm

• Vandrarhemsboende sägs locka främst privatturister. Det finns enligt de intervjuade en efterfrågan på centralt belägna vandrarhem för dem som inte har råd att bo på hotell. Men de vandrarhem som finns i centrala Stockholm idag närmar sig hotellens prisklasser.

• Camping är även det en boendeform främst för privatturister. De intervjuade menar att det inte finns någon efterfrågan på detta boende på helårsbasis, utan det är endast under sommarmånaderna camping är aktuellt.

• Affärsresenärerna som stannar något längre perioder i Stockholm sägs efterfråga lägenhetshotell. Detta gäller även forskare och studenter som besöker möten i staden. De vill ha något billigare boenden, men samtidigt bo centralt.

107

Stockholms framtida hotellmarknad

• Under rådande lågkonjunktur och med planerade hotellprojekt under de kommande åren är åsikterna samstämmiga om att det kan bli ett överutbud på kort sikt. Dock tror man på en vändning inom de kommande två åren.

• På lång sikt ser man ljust på framtiden. Satsningar på nya arenor, exempelvis Nationalarena, Globenområdet, Stockholm Waterfront bidrar till Stockholms tillväxt.

• Stockholms hotellmarknad är styrt av affärsresandet och det följer konjunkturen. Den långsiktiga trenden är dock att hotellmarknaden kommer att växa. Mellan 1980 och 2008 ökade hotellövernattningarnamed 166% vilket motsvarar en årlig tillväxttakt på 3,6%.

• Åsikterna om den framtida tillväxten varierar mellan 2%-4% per år från och med 2011 och framåt.

108

Åsikter om Stockholms stads roll för att attrahera hotelletableringar

• Några av de intervjuade är positiva till att Stockholms stad är aktiva i arbetet med att attrahera investerare. Andra anser att stadens representanter bör fokusera mer på att skapa rätt förutsättningar för hotelletableringar genom bl.a. upplåtelse av mark, förbättra infrastrukturen och kommunikationer samt arbeta med att locka större evenemang och kongresser till staden.

• Det efterfrågas en tydligare strategi över hur Stockholms hotellmarknad ska se ut i framtiden, inte bara vad gäller geografiskt läge utan även gällande mixen av hotell. En av de intervjuade nämner t.ex. att om man hela tiden säljer mark till högstbjudande kommer det i framtiden endast finnas lyxhotell i centrala Stockholm.

109

Målgrupper som efterfrågar lågprishotell

• Intervjupersonerna är till stor del överens om att det främst är fritidsresenärerna som efterfrågar lågprishotell. Yngre personer är överrepresenterade och även barnfamiljer ses som en potentiell målgrupp för hotell med familjerum.

• Anledningen till att allt fler väljer billigare boendealternativ sägs vara att man vill lägga större del av resbudgeten på nöjen och shopping etc.

• Inom affärsresesegmentet är det främst besökare från utvecklingsländer med lägre inkomstnivåer. Även studenter och forskare som besöker Stockholm i egenskap av mötesresenärer efterfrågar billigare boende.

Sammanfattande diskussionSammanfattande analys och diskussion av samtliga undersökningsdelar

111

Stockholms hotellutbud

• I samtliga undersökningar framkommer det att Stockholms hotellutbud är relativt ensidigt. Koncentrationen ligger på 3- och 4-stjärniga hotell. Generellt bedöms standarden som hög på Stockholms hotell vilket även avspeglar sig i hotellpriserna.

• Även prismässigt är utbudet enformigt och hotellen skiljer sig inte speciellt mycket i pris. De vandrarhem som finns börjar prismässigt närma sig hotellen i takt med att standarden ökar.

• Hotellmarknaden i Stockholm domineras av de skandinaviska kedjorna som Scandic, Choice och First Hotels.

112

Stockholms framtida hotellefterfrågan• Hotellen i Stockholm har historiskt utvecklats bättre än övriga riket. Mellan åren

1980 och 2008 ökade antalet sålda hotellrum1 i Stockholm med en årlig tillväxttakt på 3,3%. Gästnätterna1 på hotell ökade under samma period med en något starkare årlig tillväxttakt på 3,6%. Detta tyder på att privatresenärerna tar andelar från affärsresenärerna som i högre grad ensamma belägger ett hotellrum.

• Under de kommande åren görs stora investeringar i turistiska anläggningar och arenor, bland annat Stockholm Waterfront och Nationalarenan.

• Det finns en osäkerhet om vilken påverkan rådande lågkonjunktur får påframtidens resande, framförallt affärsresande med nya restriktioner både av ekonomiska och miljömässiga skäl samt möjligheterna till nya mötesformer i form av ny teknik.

• Stockholm är en tillväxtregion med en förväntad tillväxt i antal företag och en växande befolkning.

• Från och med 2010 förväntas BNP växa och från och med 2013 kommer även sysselsättningen att öka.

1 Ett hotellrum definieras som sålt alt. belagt när minst en person övernattar i hotellrummet. En gästnatt består av en persons övernattning. Två personer som övernattar i ett dubbelrum räknas som en rumsnatt men två gästnätter.

113

Prognos hotellefterfrågan

• TUI tror på en ökande efterfrågan på Stockholms hotell. Totalt spår TUI en ökning på ca 23 % under perioden 2010-2015.

• Efter en minskning av sålda hotellrum under 2009 förväntas efterfrågan öka svagt i början på prognosperioden dels med anledning av de investeringar som görs i anläggningar, som Stockholmsmässan och Stockholm Waterfront, och dels som en följd av ett fortsatt ökat fritidsresande.

• Från och med 2013 förväntas sysselsättningen öka och BNP-tillväxten bedöms som fortsatt stark varför TUI spår en fortsatt stark efterfrågetillväxt. Dock har viss försiktighet tillämpats då det råder osäkerhet kring lågkonjunkturens långsiktiga påverkan på det framtida resandet.

4 5754 4004 2304 0103 8403 725Prognos sålda hotellrum (tusen)

201520142013201220112010

114

Prognos efterfrågan kommersiellt boende• TUI tror på en ökande efterfrågan motsvarande ca 24 % på Stockholms

kommersiella boendeanläggningar (dvs. hotell, vandrarhem och camping) för perioden 2010-2015.

• I början av prognosperioden förväntas efterfrågan på vandrarhem och camping att öka i högre takt än efterfrågan på hotell.

• I början av prognosperioden förväntas efterfrågan öka måttligt bland annat med anledning av nya anläggningar samt en fortsatt stark utveckling på fritidsresesidan.

• Från och med 2013 förväntas sysselsättningen öka och BNP-tillväxten bedöms som fortsatt stark varför TUI spår en fortsatt stark efterfrågetillväxt. Dock har viss försiktighet tillämpats då det råder osäkerhet kring lågkonjunkturens långsiktiga påverkan på det framtida resandet.

8 0507 7407 4407 0906 7806 510Prognos totalt antal gästnätter (tusen)

201520142013201220112010

115

Stockholms hotellbehov• I juli 2009 fanns det enligt SCB drygt 15 700 tillgängliga hotellrum. Det skulle

innebära en årlig kapacitet på cirka 5,6 miljoner rum. • Till den nuvarande kapaciteten kommer det under prognosperioden tillkomma nya

hotell som medför en ökning av kapaciteten. Kapaciteten har i nedanstående tabell jämförts med förväntad efterfrågan.

• Hänsyn har inte tagits till vilken typ av boende och standard som efterfrågas.

69%68%67%64%63%63%Beläggning hotellrum

4 5754 4004 2304 010 3 8363 725Prognos sålda hotellrum (tusen)

6 6006 450 6 3506 2506 1005 900förväntad kapacitet (tusen)*

201520142013201220112010

* Hänsyn har tagits till planerade hotellprojekt. De osäkra hotellprojekten har antagits öppna tidigast 2012 och förväntas öppna till och med 2015

116

Stockholms behov av kommersiellt boende• I juli 2009 fanns det enligt SCB drygt 34 500 tillgängliga hotell- och vandrarhemsbäddar. Det

skulle innebära en årlig kapacitet på cirka 12 miljoner bäddar. Till det kommer campingplatserna som har en kapacitet för minst 200 000 gästnätter årligen.

• Till den nuvarande kapaciteten kommer det under prognosperioden tillkomma nya hotell som medför en ökning av kapaciteten. Kapaciteten har i nedanstående tabell jämförts med förväntad efterfrågan.

• Hänsyn har inte tagits till vilken typ av boende och standard som efterfrågas.

59%58%56%54%53%52%Beläggning bäddar

8 0507 7407 4407 0906 7806 510Prognos efterfrågan (tusen´)

13 60013 40013 20013 000 12 800 12 600förväntad kapacitet (tusen)*

201520142013201220112010

* Hänsyn har tagits till planerade hotellprojekt. De osäkra hotellprojekten har antagits öppna tidigast 2012 och förväntas öppna till och med 2015

117

Stockholms framtida behov av boendeanläggningar• I början av prognosperioden råder det ingen kapacitetsbrist. En genomsnittlig

rumsbeläggning på runt 65% ses som en relativt tillfredsställande nivå och kan jämföras med de senaste åren då beläggningen legat närmare 70%.

• Under de kommande två åren förväntas antalet hotellrum öka med 8%. Efterfrågan kommer inte att öka lite mycket vilket medför att beläggningen påStockholms hotell kommer att sjunka i början på prognosperioden.

• Mot slutet av prognosperioden, främst under periodens sista två år, börjar andelen belagda rum att nå upp mot 70% igen vilket indikerar att det periodvis är kapacitetsbrist .

• Efterfrågan på samtliga boendeformer förväntas öka under hela prognosperioden som i början medför en beläggningsgrad på tillgängliga hotell- och vandrarhemsbäddar på dryga 50%. Under prognosperiodens två sista år förväntas efterfrågan medföra en beläggning på bäddar som närmar sig 60% vilket innebär en kapacitetsbrist under vissa perioder.

• Om Stockholms turist- och besöksnäring skall kunna fortsätta växa, vilket det mesta tyder på att den kommer att göra kommer det behövas en kapacitetsökning under andra halvan på 2010-talet.

118

Förutsättningar för lågprishotell

Det finns några faktorer som bör uppfyllas för att det skall vara lönsamt att öppna lågprishotell.• Låga byggkostnader• Låga driftkostnader• Stor volym (dvs. många rum)• Hög beläggningInom handeln kan man jämföra med anläggningar som Gekås i Ullared och Överskottsbolaget.

119

Efterfrågan på lågprishotell i Stockholm

Redan nu finns det en efterfrågan på lågprishotell i Stockholm och efterfrågan drivs primärt av fritidsresenärer både svenska och utländska. Men även inom mötessegmentet har man sett en ökad efterfrågan pålågprishotell, speciellt bland akademiska möten och möten som lockar besökare från utvecklingsländer.

Inom fritidsresemarknaden har Stockholm en relativt kort turistsäsong, jämfört med destinationer som Amsterdam och Hamburg vilket medför en hög efterfrågan under en begränsad period.

För att kunna bibehålla en hög efterfrågan året runt är det viktigt att man verkar för en förlängd turistsäsong för fritidsresenärerna.

120

Utmaningar för lågprishotell i StockholmStockholm kännetecknas, likt de flesta storstäder, av höga markpriser vilket nämns som ett av de största hindren vid lågprishotelletableringar. Det är ett stort hinder även i de undersökta utländska städerna och nämns av nästan samtliga intervjupersoner som ett stort problem. I och med höga markpriser vill man hellre bygga hotell med högre standard så att man kan ta mer betalt per rum.

Ett annat mindre problem som nämnts av flera personer är det inom hotellvärlden är status att arbeta på och driva hotell med många stjärnor. Det finns generellt ingen stolthet i att driva lågprishotell.

121

Sammanfattande slutsatserTUI tror att efterfrågan på hotell kommer att öka med ca 23 % under perioden 2010-2015. Sett till den kapacitet som finns idag och framtida planerade projekt råder ingen kapacitetsbrist i början av prognosperioden. Den genomsnittliga prognostiserade rumsbeläggningen ses som tillfredsställande och det är först framåt slutet av prognosperioden som det eventuellt kan råda kapacitetsbrist.

För att kunna möta den förväntade kapacitetsbristen i slutet av prognosperioden bör man börja planera för nya etableringar redan 2010.

Stockholms hotellutbud anses vara ensidigt och domineras av de stora kedjorna. Koncentrationen ligger på 3- och 4-stjärniga hotell, men det finns en efterfrågan på lågprishotell, främst inom fritidsresesegmentet. Eftersom säsongen för fritidsresenärerna i nuläget är relativt kort är det svårt att skapa lönsamhet och beläggning året om för lågprishotell. Den främsta utmaningen blir därför att förlänga turistsäsongen för privatresenärerna.

I Amsterdam, Hamburg och Köpenhamn har man identifierat en stor efterfrågan på boende i lägre prisklasser. I och med etableringen av lågprishotell tror de på samtliga destinationer att det kommer innebära ökade turistströmmar.

Documents

Hotellrapport Stockholm - Cloudinaryresources.mynewsdesk.com/image/upload/i0lviuk6okhn1y1... · 2012-09-26 · First Hotel Royal Star 103 Antal rum Hotell B EÅV RK B B B B SH EÅV