Embed Size (px)
Citation preview
1
Jordbruksinformation 18 – 2007
Hästens parasiter
2
Hästar är betesdjur.Foto: Åsa Lindqvist
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Inälvsparasiter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Parasiternas utveckling … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5… utanför hästen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6… och inuti hästen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7Små blodmaskar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7Stora blodmasken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8Spolmask . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10Bandmask . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12Styngflugelarver . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13Springmask . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14Fölmask . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15Lilla magmasken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15
Resistens mot avmaskningsmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16
Betesplanering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17Minska parasitsmittan på bete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18
Träckprov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21
Avmaskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24Minska risken för resistens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24Avmaskningsmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25När ska du avmaska? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25Avmaska på rätt sätt! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28Praktiska exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28Är avmaskningsmedel giftiga? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29Biologisk kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29
Hudparasiter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31Löss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31Fotskabb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32Fästingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33Knott, svidknott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34Flugor, blinningar, bromsar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35Lusflugor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35Fluglarver . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36Medel mot hudparasiter och ohyra . . . . . . . . . . . . . . . . . .36
Innehåll
3
4
Dagens hästhållning skiljer sig mycket från hur hästar lever i vilt tillstånd. Vilda hästar rör sigöver stora naturområden och behöver inte beta nära sin egen spillning. De drabbas därför inteså lätt av inälvsparasiter som sprids med träcken (avföringen). I vilt tillstånd kan hästar fly frånirriterande flygfän eller söka upp platser som ger skydd. Utomhus angrips de inte lika lätt avlöss och skabb som inne på stall.
Vår hästhållning kan alltså skapa problem. Gott djurskydd och god djurskötsel kräver att viskyddar hästarna mot skador, orsakade av parasiter. Det bästa skyddet är kunskap om parasiteroch hur parasitproblem förebyggs och behandlas. Lika viktigt är att utfodra hästarna rätt, hålladem i god kondition och sköta dem så att de kan motstå parasiter bättre.
Att enbart använda avmaskningsmedel eller andra kemiska medel är ingen lösning i längden.Kemikalier kan dels påverka miljön negativt, dels skapa resistens hos parasiterna. Faktum äratt vi redan har skapat resistens hos vissa parasiter genom att avmaska hästarna för ofta och vidfel tidpunkt. Strategier, som sambete eller växelbete med andra djurslag, parasitfria beten tillföl och unghästar och regelbunden träckprovsanalys kan förebygga parasitproblem ochminska användningen av avmaskningsmedel. Problem med flugor, blinningar, bromsar ochknott kan man förebygga genom att stalla in hästarna när insekterna plågar dem som värst.Hästar i gott hull och med kort hårrem angrips inte lika lätt av löss som långhåriga hästar meddåligt hull.
Denna broschyr beskriver de vanligaste inälvs- och hudparasiterna, samt hur man förebyggeroch behandlar de problem som parasiterna kan orsaka.
Inledning
Det är normalt för enhäst att ha inälvsparasiter
Att hästar har inälvsparasiter är helt normalt.Vuxna, friska djur i god kondition leveroftast i balans med sina parasiter. De ärinfekterade med en mindre mängd som inteskadar dem, eftersom de byggt upp enimmunitet. Parasiternas närvaro är en förut-sättning för att hästarna ska upprätthållaimmunitet mot dem. Immuniteten skyddardem helt eller delvis mot nya infektioner.
Unga hästar är känsligare för parasitinfektio-ner än vuxna, friska hästar. Det beror på attunga hästar ännu inte har utvecklat immuni-tet mot parasiter. Likaså kan gamla hästareller hästar som är påverkade av annan sjuk-dom vara känsliga. Hur allvarlig parasitin-
fektionen blir beror på hur många maskareller larver som hästen blir smittad medunder en viss period, den så kallade infek-tionsdosen. Det beror också på i vilken kon-dition hästen är och om den får tillräckligtmed näring.
Parasitförekomsten påverkas till stor del avhur hästarna hålls. Det är till exempel störrerisk för parasitinfektioner på ett stuteri därman håller många unga hästar, jämfört meden gård med endast vuxna hästar. Unga häs-tar är inte bara känsligare för parasiter utansprider också fler parasiter än vuxna hästar.
De viktigaste inälvsparasiterna hossvenska hästar är:• Små blodmaskar (Cyathostominae) • Stora blodmaskar (Strongylus-arter
speciellt Strongylus vulgaris)• Spolmask (Parascaris equorum)• Bandmask (Anoplocephala perfoliata)• Styngflugelarver (Gasterophilus
intestinalis)• Springmask (Oxyuris equi)• Fölmask (Strongyloides westerii)• Lilla magmasken (Trichostrongylus axei)
Parasiternasutveckling …
Varje parasit harsin speciella livscykel
Parasiternas utveckling sker dels i miljönutanför hästen, dels inuti hästen. Inälvspara-siternas livscykler, från ägg via flera larvsta-
Inälvsparasiter
5
Det är framför allt föl och unghästar som behöver skyddas mot allvarliga parasitangrepp.Foto: Bengt Ekberg, SVA
dier till fullvuxen mask, skiljer sig mellanolika parasiter. De har mer eller mindre kom-plicerade metoder för att överleva i miljönrespektive i hästen. En del parasiter har enmellanvärd som gör att de är mycket svåraatt utrota. De olika inälvsparasiterna harolika ”favoritställen” där de slår sig ner ikroppen för att genomgå larvstadier ochutvecklas till maskar.
… utanför hästenHästen smittar betet …
Rundmaskarna(nematoderna)
Till rundmaskarna hör blodmask, spolmask,springmask, fölmask och magmask. De vik-tigaste av dessa är blodmask och spolmask,vars utveckling på betet ser ut så här:De vuxna maskarna lever i magsäcken ellertarmen. Där parar de sig och lägger ägg.Maskäggen kommer ut med hästens avföring
och sprids på betesmarken. Så småningomutvecklas en larv (L1) i ägget.
Blodmaskens ägg kläcks på betet och larvenkommer ut. Den genomgår flera utvecklings-stadier på betet. Först när larven utvecklatstill det tredje stadiet (L3-larven) kan densmitta hästen. Utvecklingen från ägg till L3-larv tar 2–4 veckor, beroende på temperaturoch fuktighet. Ju varmare och fuktigare,desto snabbare går utvecklingen. Larven kanöverleva länge inuti träcken vid torrt väder.När vädret är fuktigt tar sig larven ut ur träckenoch kryper upp på grässtrån för att infekteraden betande hästen. Om larven i gräset utsättsför värme och torka, dör den snabbt.
L3-larverna är tåliga för kyla och kan över-leva flera månader, till och med övervintrapå betet. De som övervintrar infekterar häs-tar som släpps ut där efterföljande vår. Omlarverna däremot inte blir uppätna, dör de såsmåningom. I juni, året efter larverna spredspå betet, börjar den övervintrade smittan attminska. Om våren och försommaren varit kalloch våt dröjer det längre innan larverna dör.
Hos spolmasken sker utvecklingen av de
6
Blodmaskarnas livs-cykel. Maskarna lägger ägg som kom-mer ut med träcken.Äggen kläcks ochL1-larverna kommerut. De utvecklas till L2-larver och L3-larver på betet.L3-larverna kryperupp på grässtrånsom hästen äterupp. L3-larvernautvecklas till maskari hästens tarmar.
olika larvstadierna inuti ägget. Hästen äterägget som kläcks i tarmen och den smittfarligalarven kommer ut. Spolmaskägg är oerhörttåliga och kan leva flera år i hästens miljö.
Till den övervintrade smittan på betet kom-mer de ägg som sprids från parasiter somövervintrat i hästens mag-tarmkanal. Detkan röra sig om fler än 1 000 ägg per gramträck som sprids från hästar med stor parasit-börda till vårbetet. Varje dag under betessä-songen kommer ägg ut med avföringen ochökar smittan på betet. En regnig sensom-mar–höst kan antalet L3-larver vara 100 000eller mer per kilo gräs. Parasitsmittan blirmycket hög och utgör en stor risk, särskiltför de unga hästarna.
BandmaskenBandmasken är beroende av ett kvalster sommellanvärd för sin utveckling på betet.
StyngfluganHästen är själv mellanvärd för styngflugan.Flugorna lägger ägg på hästarnas hårrem ochäggen kläcks där till larver.
… inuti hästen… och betet smittar hästen
De flesta parasiter smittar genom att hästenfår i sig de smittfarliga larverna på betet.Larverna utvecklas inuti hästen till maskarsom sedan blir könsmogna. • Spolmasken smittar hästen redan som ägg
på betet.• Springmaskens smittfarliga ägg kan
hamna i hästens foder, vatten och ströbäddoch sprids därför inomhus.
• Styngflugans larver får hästen i sig genomatt slicka eller klia sig.
Såväl larver som maskar orsakar skador ihästens organ. Om skadorna är stora får häs-ten sjukdomssymtom, går ner i vikt ellerväxer dåligt. Att man inte ser maskar iträcken är inget bevis för att hästen inte harmask.
Utvecklingen från smittfarlig larv till ägg-läggande parasit varierar mellan parasiterna.Du kan läsa mer om detta under respektiveavsnitt.
Små blodmaskarSmå blodmaskarfinns hos nästan alla hästar
FörekomstSmå blodmaskar är hästens vanligaste para-siter. De förekommer hos nästan alla hästar.Unga hästar (2–3 år gamla) sprider fler mask-ägg än vuxna hästar.
UtseendeDet finns ett femtiotal arter av de små blod-maskarna. Hos svenska hästar har man fun-nit 15 arter.
De vuxna maskarna är 0,5–1,5 cm långa. Deär gråvita eller rödaktiga.
Små blodmaskarär hästens vanli-gaste parasiter.
De lever i grov-tarmen där de görskador i slem-hinnan.
Hästen kan fålindrig diarré ochgå ner i vikt.
7
Små blodmaskar.Maskarna har sugitblod från tarmslem-hinnan och är därförröda.Foto: Bengt Ekberg, SVA
LivscykelDen uppätna L3-larven kapslar in sig i grov-tarmens slemhinna. Här utvecklas den tillL4-larv. L4-larven tar sig sedan ut i tarmenoch utvecklas till en mask. Hela livscykelntar i dessa fall 2–3 månader. Men många L3-larver stannar i tarmslemhinnan i ett vilosta-dium (inhiberad larv). Detta sker oftastunder höst och vinter. Hundratusentals larverkan vara vilande i veckor, upp till flera år. Deflesta maskmedel har inte någon effekt påvilande larver. Larverna vaknar successivtupp ur vilan, varför det hela tiden utvecklasnya vuxna maskar. Vid avmaskning dödas devuxna maskarna och det uppstår ett tomrum.Detta stimulerar de vilande larverna attutvecklas till nya maskar för att fylla tom-rummet.
SymtomDe vuxna maskarna kan ge hästen sämre till-växt och lindrig diarré. De allvarligaste ska-dorna orsakas dock av larverna. Hästen tap-par kondition och går ner i vikt. I sällsyntafall kan unga hästar få allvarlig diarré. Det
sker om stora mängder av vintervilande lar-ver samtidigt tränger ut från slemhinnan tilltarmen. I dessa fall ser man ofta tusentals lar-ver i träcken.
Stor blodmaskStora blodmasken är hästens farligaste parasit
Förekomst Strongylus vulgaris är den vanligaste av destora blodmaskarna. Det är också den farli-gaste parasiten hos hästar. Förekomsten ochskadeverkningarna har dock minskat tackvare effektiva avmaskningsmedel – i dagpåvisar man parasitägg hos ca 5 % av häs-tarna i Sverige.
Utseende De vuxna maskarna är rödbruna och 2–3 cmlånga.
8
De små blodmaskarnas larver och maskar lever i grovtarmen.
LivscykelL3-larverna sväljs och kommer ner i tarmen.De utvecklar sig till L4-larver och borrar insig i de små blodkärlen i tarmväggen. Däref-ter följer en lång resa upp mot krösroten.Krösroten är den del av stora kroppspulså-dern varifrån alla blodkärl till tarmarnautgår. Resan tar cirka tre veckor. Här fortsät-ter utvecklingen av larverna i ytterligare 3–4månader. Larverna utvecklas till maskar somförs med blodflödet tillbaka till grovtarmen.Efter 6–8 veckor blir maskarna könsmogna.De fäster vid tarmväggen och suger blod.Hela livscykeln tar cirka 6 månader.
SymtomHästen kan få kolik, feber, hälta ochblodbrist. Symtomen beror framför allt på deskador som larverna orsakar i tarmkärlen.Följden blir bland annat inflammationer ikärlväggarna, vilka kan ge infarkter ochblodproppar. Skadorna i kärlväggarna tarlång tid att läka, ibland flera år. Under dennatid riskerar hästen att få kolik. Är skadornastora kan hästen dö, men det är ovanligt.
9
Cirka 5 % av häs-tarna bär på storablodmasken.
Parasitlarvernaskadar tarmensblodkärl.
Hästen kan fåkolik och i värstafall dö av skadorna.
Stora blodmaskens larver etablerar sig i krösroten. De fullvuxna maskarna lever i grovtarmen.
Stora blodmaskar i grovtarmen.Foto: Bengt Ekberg, SVA
L4-larver har gjort skador i kärlväggen. Det har blivit blödningar och blodkoagel har bildats.Foto: Bengt Ekberg, SVA
Hältan beror på små blodproppar som harspridit sig från tarmkärlen till benen.Blodbristen beror på larvskadorna och att devuxna maskarna suger blod.
SpolmaskSpolmasken är fölensoch unghästarnas mask
FörekomstSpolmasken är vanlig hos föl och unghästar.På stuterier blir ofta alla föl infekterade medspolmask. Finns det däremot bara enstaka fölpå en gård behöver inte fölet bli smittat. Van-ligtvis börjar fölen utveckla immunitet redanvid sex månaders ålder.
UtseendeSpolmasken är hästens största inälvsmask.
Den är vit, spolformad och blir vanligtvis10–20 cm lång och ca 0,5 cm tjock.
LivscykelUtvecklingen till infektionsduglig larv skerinuti ägget. Utvecklingen tar 10 dagar–6veckor, beroende på temperatur och fuktig-het på betet. När hästen betar, sväljer denspolmaskäggen. Äggen kläcks i tarmen och
Spolmasken ärvanlig hos föl ochunghästar.
Larverna passerarlungorna.Maskarna lever itunntarmen.
Hästen kan blisnorig och fåhosta, nedsatt till-växt och dåligaptit.
10
Spolmask. Spolmaskarna är så stora attman lätt kan se dem i hästens träck.Foto: Bengt Ekberg, SVA
Spolmaskens larver förs med blodet till lungorna. De fullvuxna maskarna lever i tunntarmen.
de infektionsdugliga larverna kommer ut.Larverna tar sig igenom tarmväggen till ettblodkärl och förs med blodströmmen vialevern till lungorna. Här hostas larverna uppoch sväljs ner i magen. Larverna utvecklas itunntarmen till fullvuxna maskar. Livscykelntar 3 månader.
De könsmogna maskarna har mycket högfruktsamhet – en maskhona kan produceramer än en miljon ägg per dag. Spolmaskäg-gen tål både kyla och värme och kan över-leva flera år i omgivningen.
SymtomEn häst med spolmask kan få dålig aptit,nedsatt tillväxt, raggig päls och hängbuk.Symtomen beror på att de vuxna maskarnalever av tarminnehållet och suger i signäringsämnen. Hästen kan också bli snorigoch få hosta. Det beror på retningar i luftvä-garna när larverna tar sig genom lungorna.
Stora mängder spolmask kan orsaka för-stoppning, i värsta fall så allvarlig att tarmenspricker. Hästen kan även vara infekteradutan att visa tydliga symtom.
11
Spolmaskägg. Tack vare sitt tjocka skal kanspolmaskägget överleva flera år utanförhästen. Foto: Parasitologen, SVA
Ett infekterat föl kan sprida 50 miljoner spolmaskägg per dag.Foto: Margareta Bendroth
12
Bandmask
Bandmasken är vanligmen ger sällan symtom
FörekomstBandmasken är vanlig hos hästar i alla åldrar.De flesta infekterade hästar har ett fåtal maskar.
UtseendeBandmasken är platt, cirka 1 cm bred och 3–4cm lång. Den består av flera segment. Mun-
delen består av fyra kraftiga sugkoppar somsuger fast masken vid tarmens slemhinna.
LivscykelBandmasken är beroende av olika arter avpansarkvalster (Oribatidae) som mellanvärd.De kan finnas i betesmarker.
Hos de könsmogna maskarna innehåller debakersta masksegmenten ägg. Segmentenlossnar från masken och följer med avfö-ringen ut. Äggen äts upp av kvalster ochutvecklas i dessa till larver. När hästen betarfår den även i sig kvalstren. Kvalstren sväljs,larverna kommer ut i tarmen och utvecklasdär till maskar. Maskarna lever i övergångenmellan tunntarm och blindtarm. Det tar 4–6månader från det hästen ätit smittade kvalstertills det finns könsmogna maskar i tarmen.
SymtomSmittade hästar visar sällan symtom. Vissahästar med mycket bandmask kan få kolik,raggig hårrem och svullnad i benen.
Bandmasken ärvanlig hos hästar ialla åldrar.
Den är beroendeav en mellanvärd,ett kvalster.
Masken lever iövergången mellantunntarm ochblindtarm.
En infekterad hästfår sällan symtom.
Bandmasken lever i över-gången mellan tunntarmoch blindtarm.
Bandmask i tarmen.Sådan här massföre-komst är lyckligtvis sällsynt.Foto: Bengt Ekberg, SVA
13
Styngflugelarver
Styngflugelarver ärför det mesta ofarliga
FörekomstStyngflugan förekommer lokalt och troligen ihela Sverige. Förekomsten kan variera från årtill år. Flugan kan flyga minst ett par kilome-ter för att finna hästar. Angrepp av styngflu-gelarver har minskat de senaste decennierna.
UtseendeStyngflugelarven är ca 2 cm lång och 0,5 cmtjock. Den är röd- eller brunfärgad därför attden suger blod. Äggen är gula och 1–2 mmlånga.
Livscykel
Flugan lägger sina gula ägg på hästens hår-strån, framför allt på frambenen men ocksåpå kroppssidorna. Ur äggen kläcks larversom rör sig med hjälp av kraftiga borst överhudytan. Detta irriterar hästen och gör attden slickar sig. Larverna kommer in i mun-nen och borrar in sig i munslemhinnan. Efternågra veckor vandrar de ner i magsäcken.Det tar 4 veckor från det flugan har lagt äggtill dess larverna finns i magsäcken. Härstannar larverna över vintern. Under våren-försommaren släpper de taget och följer medavföringen ut. Larverna förpuppas i marken,under träcken, och utvecklas där till flugor.
SymtomÄven om det ibland finns många larver imagsäcken är det sällsynt att hästen påverkasav dem. Däremot kan flugorna vara irrite-rande för hästen.
Styngflugelarvenär inte en maskutan en fluglarv.
Hästen får i siglarverna när denslickar sig.
Styngflugelarvernasuger blod i mag-säcken.
Hästen har sällansymtom.
Hästen slickar i sig styng-flugelarverna som levernågra veckor i munslem-hinnan. Därefter vandrar dener i magsäcken.
14
SpringmaskSpringmaskproblem är mindre vanligt. Därden förekommer kan den bli iögonfallande,dels på grund av att maskhonan är stor ochsyns väl, dels på grund av att hästen får klåda.
Masken, som kan bli upp till 10 cm lång,lever i grovtarmen. Maskhonan ”vispar ut”äggen genom ändtarmsöppningen. Hästenfår intensiv klåda runt ändtarmen, biter sigeller skrubbar bakändan och svansen mot box-väggar, stolpar mm. Hästen får i sig de smitt-farliga äggen via foder, vatten och ströbädd.
Springmasken kange svansklåda.
Ta bort äggen från hästens hår med t.ex. enrykt-sten. Då minskar antalet styngflugelar-ver i magsäcken.Foto: Noblewood Farm
Styngflugelarver i magsäcken. Detta är ettovanligt kraftigt angrepp.Foto: Bengt Ekberg, SVA
Springmasken är enav hästens störstainälvsparasiter. Bilden visar nerifrånoch upp: Spolmask,springmask, storblodmask, band-mask, liten blod-mask.Foto: Bengt Ekberg, SVA
15
FölmaskFölet infekteras via stoets mjölk. Maskenlever i fölets tunntarm. De flesta föl blir heltimmuna vid 4–6 månaders ålder.
Fölmasken ger för det mesta inga problem.Om fölet blir kraftigt infekterat kan det fådiarré. Diarrén kan visa sig när fölet är 8–10dagar gammalt. Vid samma tidpunkt kan föletfå diarré i samband med att stoet brunstar förstagången efter fölningen (fölbrunsten). Föl-brunstdiarré är dock vanligare än fölmask-diarré. Fölmask kan vara orsak till diarré ellerlös avföring upp till 7 veckors ålder.
Lilla magmaskenDet är sällan som man hittar lilla magmaskenhos häst. Den lever i magsäck och tunntarm,
men ger sällan några problem. I undantags-fall kan hästen få diarré.
Lilla magmasken är den enda inälvsparasitsom smittar såväl häst som nötkreatur ochfår. Eftersom masken sällan ger problem hosdessa djurslag, behöver du inte vara rädd föratt låta dem utnyttja samma bete.
Fölet infekteras av fölmask när det diar.Foto: Anna Bendroth
Lilla magmaskensmittar även nöt-kreatur och får.
Fölmasksjuka kanförväxlas medfölbrunst-diarré.
16
Resistens mot avmaskningsmedel
Resistens mot avmasknings-medel är ett faktum
Resistens mot avmaskningsmedel är ett väl-känt problem i hela världen. Problemet ärstörst hos får och getter på södra halvklotet,men även hos hästar i stora delar av världen.I Sverige förekommer resistens mot vissamaskmedel. Hos små blodmaskar har viutbredd resistens mot bensimidazoler samt ienstaka fall mot pyrantel. Man har ävenmärkt en dålig effekt av ivermektin och mox-idektin mot spolmask hos föl på stuterier. Resistens innebär att parasiterna överleverbehandling med avmaskningsmedel som de
förut varit känsliga för. Resistensen är ärftligfrån en generation parasiter till nästa. Närresistens mot ett avmaskningsmedel har upp-kommit blir inte maskarna känsliga igen,även om medlet inte används på flera år.Problemen kommer att öka om inte avmask-ningarna sker restriktivt och på rätt sätt. Mankan inte utgå från att det inom snar framtidkommer nya maskmedel, som parasiterna ärkänsliga för. Vi måste alltså se till att effek-ten av de avmaskningsmedel som redanfinns, behålls. Det gör vi bland annat genomatt i första hand använda förebyggandemetoder, som betesplanering och träckprovs-analyser, och att avmaska bara när det verk-ligen behövs.
Viktigast: att förebygga parasitproblem!
Det bästa för hästen är att förebygga parasitproblem så långt som möjligt. Det leder tillatt användningen av avmaskningsmedel minskar, och därmed till att problemen med para-siternas resistens mot avmaskningsmedlen inte ökar. Betesplanering och träckprovsana-
lyser är viktiga redskap i det förebyggande arbetet.
17
Gör en betesplan.En betesplan somtar hänsyn tillparasiterna kanersätta avmask-ning av vuxna djuroch minska anta-let avmaskningarav unga djur.
Se till att hästarnaär i god konditionoch får tillräckligtmed bete.
Betesplanering
Betesplaneringen går ut på att erbjuda häs-tarna så parasitfritt bete som möjligt. Smitt-farliga parasitlarver ska inte ansamlas underbetessäsongen på hästarnas bete. Samtidigtska hästarna hela tiden ha tillgång tillnäringsrikt bete. Ett riktvärde för djurtäthe-ten är 1–3 hästar per ha naturbetesmark.Känn regelbundet på hästarnas hull! Kännerdu revbenen lätt är det troligt att hästen är förmager. Hullet är ett mått på om de får till-räckligt med bete. Ston med föl och unghäs-tar behöver det näringsrikaste betet.
Detta bör ingå i en betesplan• Skilj på vinter- och sommarhagar• Släpp ston med föl och unghästar på
våren på parasitfria beten eller beten
med låg parasitsmitta. Detta kan varamarker som inte betats av hästar föregå-ende år. Om inte detta går, släpp demdär enbart vuxna hästar gick året innan.Vuxna hästar sprider oftast små mäng-der parasiter. Använd inte samma fållaår efter år till fölen!
• Byt beteshage innan växtligheten är allt-för nerbetad. Annars finns det risk för atthästarna måste beta nära sina egna göd-selhögar och därmed få i sig fler parasit-larver.
• Släpp unga hästar på vallåterväxt i mit-ten av sommaren. De vuxna hästarna,som tål parasiter bättre, kan gå i perma-nenta hästhagar hela säsongen.
Hästarna ska ha tillgång till näringsrikt bete, och helst stora arealer.Foto: Margareta Bendroth
18
Minska parasit-smittan på betetDet finns flera metoder för att minska para-sitsmittan på betet.
Växelbeta medandra djurslag
Parasiterna är artspecifika, dvs nötkreaturensoch fårens parasiter smittar inte hästar.Undantag är lilla magmasken, som dock säl-lan ger problem. Det säkraste sättet att fåparasitfritt bete för hästar är att låta enbartnötkreatur eller får använda betet ett helt årinnan. Under denna tid hinner hästens para-siter dö bort, samtidigt som nötkreaturen ochfåren betar hästens rator (växtligheten runthästens träckhögar). I andra hand kan du låtafåren eller nötkreaturen gå på hästbeten för-sta halvan av säsongen. Då har de flesta häst-parasiterna från föregående säsong dött närhästarna släpps dit i juli.
Under senare tid har intresset för alpackaökat. Dessa djur kan utnyttjas som växelbe-tare precis som nötkreatur och får.
Sambeta mednötkreatur eller får
Om du låter nötkreatur eller får och hästarvistas på betet samtidigt, blir betestrycketfrån häst mindre. Dessa utsätts inte i lika höggrad för sina egna parasiter. Dessutom blirdet till viss del samma effekt som vid växel-bete, dvs. att nötkreaturen eller fåren”dammsuger” betet från hästarnas parasiteroch betar deras rator. Det blir ett bättre betes-utnyttjande.
Får kan vara bättre för sambetning än nöt-kreatur, eftersom fåren betar bottenvegeta-tionen, där de flesta parasitlarver finns. Nöt-kreatur betar i första hand den övre delen avvegetationen.
Låt marken vila ett år frånbetande djurAntalet parasiter minskar då så mycket attbetet har mycket låg smitta nästa år.
Vinterhagarna ska inte betas av hästarunder våren och sommaren.Foto: Margareta Bendroth
Dräktiga ston, föl och unghästar ska ha det bästa och mest para-sitfria betet.Foto: Margareta Bendroth
19
Låt betet vila frånhästar under förstahalvan av säsongen
Parasitsmittan minskar på permanenta häst-beten när hästar inte vistas där under vårenoch försommaren. Släpp hästarna till dessabeten först i juli.
Ta en skörd förstOm hästarna ska beta åkermark, kan man taen skörd först, och sedan släppa hästarna pååterväxten. Parasitsmittan har minskatbetydligt under tiden. Du kan använda skör-den som hästfoder eftersom parasiterna säl-lan överlever i hö eller ensilage.
Plöj, harva ellerputsa betesmarken
Plöj upp betesmarken om det går, och så innytt bete. Parasitäggen och larverna kommer
att försvinna och det nyinsådda betet kanbetraktas som parasitfritt. Harva betesmar-ken eller putsa med lågt ställd hack så att
Såväl fåren som hästarna utsätts för färre parasiter om de sambetar eller växelbetar fållorna.Foto: Åsa Lindqvist
Tvinga inte hästarna att beta nära gödsel-högar och rator där många parasitlarver kanfinnas.Foto: Åsa Lindqvist
20
träckbollarna slås sönder. Du bör göra dettanär vädret förväntas bli torrt och varmt enlängre tid. Larverna utsätts då för sol ochtorka vilket gör att de dör. Däremot är detinte bra att harva eller putsa beten i fuktigteller blött väder. Larverna sprids då överstörre delar av betesytan. Eftersom de över-lever länge i fuktigt väder, kan den totalalarvsmittan bli större än innan putsningen.
Dela in betet i fållor Dela in betesmarken i flera fållor. Varje fållabetas helst bara 1 gång per säsong. Putsa iandra hand fållan efter varje avbetning ochlåt det vila minst 2–3 veckor innan hästarnasläpps dit igen. Om putsning vid olika väder-lek, se stycket ovan.
Ta bort träcken frånhagar och paddockar
Ta bort träcken 1–2 gånger per vecka, ellerdagligen om det är mer praktiskt. Då hinner inte parasitäggen och larverna blirsmittfarliga.
Forskare har i försök sett att mockning avbetet 2 gånger per vecka i hög grad minskarparasitsmittan. Antalet L3-larver sjunkerkraftigt, till och med mer än efter avmask-ning. Dessutom ratar inte hästen gräset därträcken legat. Betesytan ökar med ungefär50 % genom att ratorna blir färre. Effekten blirtydligare om man har begränsad areal för häs-tarnas utevistelse. På marknaden finns detgödseluppsamlare och gödselsugar (paddockcleaner) för rengöring av paddockar och hagar.
Ge intetillskottsfoder på markenOm hästen äter tillskottsfoder från marken, kanden få i sig parasiter. Lägg helst fodret i foder-häckar eller krubbor på betet. Lägg det absolutinte på eller vid träckhögarna på marken!
Mocka rent i paddockar minst två gånger per vecka så minskar durisken för att hästarna ska smittas av parasiter.Foto: Åsa Lindqvist
Gödseluppsamlare finns dels med egen motor, dels som redskap –den senare kopplas till traktorn eller liknande fordon.Foto: The Predator People
21
Laboratoriet gör deundersökningar somdu begär. Det är därför viktigt att duanger om du vill hareda på parasitarternaeller totala antaletparasitägg.Foto: Eva Osterman Lind
Träckanalyser kan spara fleraavmaskningar
Kontrollera hästarnas parasitbörda genom attta träckprov vid lämpliga tidpunkter.
Hästarnas parasitbörda avspeglar parasits-mittan på betet. Genom träckanalyser kan dufå en bild av hur parasitkontrollen fungerarpå din gård och hur högt smittrycket är påbetet. Om du tar individuella prov från allahästar får du reda på vilka som spridermånga ägg. Det varierar mellan hästarna. Ien dansk undersökning har man sett att 20 %av hästarna sprider 80 % av parasitäggen. Dukan därför välja att avmaska bara dem somhar högt äggantal i provet.
För att du ska ha bäst nytta av analys-svaret, bör du ta proven• på våren, i april–maj, före avmaskning
och betessläppning• från unghästar i januari–februari
(spolmask)• vid misstanke om parasitproblem
På laboratoriet räknar man antalet parasi-tägg. Det bästa är om proven analyseras indi-viduellt för varje häst. Antalet ägg i träckenvarierar nämligen i en grupp av hästar. Föratt spara pengar finns det även möjlighet attbegära en samlingsanalys för en grupp med2–3 hästar. Man får då besked om medelan-talet parasitägg i gruppen.
Vid en artbestämning av parasitäggen får dureda på vilka parasiter som hästarna är smit-tade med. Ägg från stora och små blodmas-kar är svåra att skilja åt. Laboratoriet kan dåodla fram larver från äggen och göra en art-bestämning utifrån larvernas utseende. Dettar cirka två veckor.
Vill du veta om hästen har bandmask, ska duange det särskilt på följesedeln. Laboratorietanvänder nämligen en speciell analysmetodför detta. För att kontrollera förekomsten avbandmask kan du även låta veterinären tablodprov.
Rådgör gärna med laboratoriet eller veteri-när innan du tar proven.
Träckprov
Så här tar du träckprov• Trä en plastpåse på handen. Plocka upp 2–3 färska (kroppsvarma) träckbollar
från en häst och förslut påsen.• Märk påsen med hästens namn.• Gör likadant med alla prov, om du tar från flera hästar. Alltså en provpåse för varje häst.• Lägg alla plastpåsar tillsammans i en större plastpåse och stoppa allt i ett vadderat kuvert.• I kuvertet ska du också lägga ett brev eller en följesedel med nedanstående uppgifter. Se
till att du får med alla uppgifter i de sex punkterna!1. ditt namn, adress, telefonnummer samt faxnummer och e-postadress om du har2. hästens namn, ras och ålder3. vilken undersökning du vill ha utförd (se ovan). 4. vilken dag du tog provet5. när hästen avmaskades senast och med vilket preparat6. andra uppgifter som du tycker att laboratoriet bör känna till, till exempel eventuella sym-
tom på parasiter
22
Andra laboratorier och hästkliniker tar ocksåemot träckprov. En del analyserar själva,andra skickar proven vidare för undersök-ning till Vidilab eller SVA.
Skicka helst träckproven samma dag som duhar tagit dem. Det går att spara dem över ettveckoslut om du pressar ur luften ur plastpå-sen och lägger den kylskåpskallt (inte ifrys!). Skicka proven i början av veckan såatt du inte riskerar att de blir liggande på pos-ten över helgen.
Kostnaden för träckundersökning varierarmellan 125 och 500 kr per prov (prisnivåhösten 2007), beroende på vilken undersök-ning du begär och vilket laboratorium somdu skickar provet till.
Om du bara tar prov från en häst kan duanvända ”Kolla masken”-lådan, som finnsatt köpa på Granngården och Apoteket. Ilådan, som är frankerad, ingår provtag-ningspåse, engångshandskar, följesedelsamt provtagningsinstruktioner ochavmaskningstips. Du kan också skickaenstaka prov i en plastpåse, som du lagt i ettvadderat kuvert, till SVA. Stall med 8 hästareller fler kan delta i SVA:s övervaknings-program med provtagning 1–3 gånger perår. SVA skickar då portofria kuvert och föl-jesedlar till dig för provtagningarna. Eftervarje provtagning får du diskutera analysre-sultatet och behov av avmaskning medveterinär.
Hur tolkar du svaret? Laboratorierna har tillgång till veterinärersom hjälper dig att tolka undersökningsre-sultatet och ger råd om du behöver avmaska.Bedömning av svaret beror på hästens ålder,
Proven skickas till
SVA Avdelningen för parasitologi 751 89 Uppsala.
Större paket adresseras till SVAAvdelningen för parasitologi Travvägen 20 751 89 UppsalaTfn 018 - 67 40 00E-post: [email protected] Webbplats med utskrivbarföljesedel:<www.sva.se>
eller till
VidilabBox 33 745 21 EnköpingTfn 0171- 44 12 60 Fax 0171- 44 12 61E-post: [email protected] Webbplats med utskrivbarföljesedel: <www.vidilab.se>
Märk plastpåsen såatt hästens namnsyns tydligt.Foto: Åsa Lindqvist
23
när den avmaskades senast och med vilkentyp av preparat, vilken tid på året som provettogs, vilken typ av hästhållning och bete somfinns på gården, samt vilken eller vilka para-sitarter som påvisats i provet.
Är antalet ägg 200 eller mer per gram träck(epg) på våren, bör du avmaska innan bytefrån vinterhage till sommarbete. Om storablodmasken påvisas ska hästen alltid avmas-kas, även om äggantalet är lågt.
Även om hästen har måttligt eller högt antalparasitägg är det inte säkert att den visarsymtom på parasitangrepp. Däremot utgörden en risk för andra hästar eftersom densprider många parasitägg på betet. Hästenkan alltså behöva avmaskas för att inte para-sitsmittan på betet ska bli för hög.
Du kan behöva kontakta laboratoriet ellerveterinär för att få råd om när du ska taprov, hur du ska tolka undersöknings-resultatet och om du behöver avmaska.
Hur säkert är svaret?
Träckprovsundersökningen visar mängdenparasitägg i träcken. Äggen kommer frånvuxna, könsmogna maskar, men visar intehur många parasitlarver som hästen bär på.Det är framför allt larverna som orsakarskada. Visar resultatet ett lågt antal ägg iträcken kan hästen ändå ha en stor mängdparasiter. Det är därför viktigt att du tar pro-vet vid rätt tidpunkt och får hjälp med tolk-ning av resultatet.
Om du nyligen avmaskat hästen med etteffektivt avmaskningsmedel är det ingenmening med att ta träckprov. Det tar mellan 1och 3 månader efter avmaskning, beroendepå vilket maskmedel som du har använt,innan man återigen kan se parasitägg iträcken. Om du däremot misstänker attmaskmedlet inte har haft fullgod effekt, tillexempel på grund av resistens hos parasi-terna, kan du ta ett prov vid avmaskningen ochett prov igen efter 10–14 dagar. Kontakta förstdin veterinär eller laboratoriet för att få råd.
Vuxna hästar i god kondition har sällan problem med parasiter. Ta därför träckprov för attkontrollera om du behöver avmaska.Foto: Åsa Lindqvist
I vissa fall räcker det inte med betesplane-ring utan hästen behöver avmaskas. Syftetmed avmaskning är framför allt att minskaparasitsmittan på betet. Det är också attbefria hästen från parasiter som det är risk attden blir påverkad av, framförallt stora blod-masken och parasiter hos föl och unghästar. Avmaskningsmedel dödar de vuxna parasi-terna. En del medel har dessutom effekt motparasitlarver. Efter avmaskningen utvecklasde larver som är kvar i kroppen till nya mas-kar som lägger ägg. Den tid som det tar frånavmaskning tills nya ägg kommer ut medträcken varierar mellan 4 och 12 veckor.Tiden beror på vilket preparat som mananvänder och hästens ålder.
Avmaskningen ska i de flesta fall rikta sigmot stora och små blodmaskar och spol-mask. Har hästen andra parasiter behöver
man bara avmaska vid behov, dvs. när para-siterna orsakar problem.
Minska risken förresistensHästarna ska inte avmaskas i onödan – delsär det risk att resistens uppstår mot avmask-ningsmedel, dels att hästens immunitet motparasiterna försvagas.
Minska risken för resistens genom att:• minska antalet avmaskningar• växla varje eller varannan säsong
mellan olika grupper av maskmedel• avmaska på rätt sätt – följ doseringsan-
visningarna noga! Underdosering ökarrisken för resistens.
Avmaskning minskar parasiter-na i hästen ochparasitsmittan på betet.
24
Avmaskning
Föl och unghästar ska alltid avmaskas.Foto: Anna Bendroth
Avmasknings-medel
Byt avmaskningsmedel varjeeller vartannat år
Avmaskningsmedlen kan delas in i gruppersom består av olika kemiska ämnen. Effek-ten mot parasiter varierar mellan grupperna.Dessutom finns det kombinationspreparatsom innehåller ämnen från flera grupper. Föratt minska risken för att parasiterna blir resi-stenta bör du byta avmaskningsmedel varjeeller vartannat år. Byt mellan grupperna isamband med avmaskningen före betes-släppningen. Ibland kan du behöva göraundantag vid avmaskningar mot särskildaparasiter, t.ex. spolmask.
Numera är alla avmaskningsmedel för hästreceptbelagda.
Tänk på att preparaten ofta har karenstid förslakt, träning och tävling.
Grupp 1: Bensimidazoler Har effekt mot stor blodmask, spolmask,springmask och i ökad dos mot fölmask.
Grupp 2: PyrantelHar effekt mot stora och små blodmaskar,spolmask och springmask. Ger du dubbel doshar det även effekt mot vuxna bandmaskar.
Grupp 3: Ivermektin och moxidektinIvermektin och moxidektin har effekt motsamtliga parasiter som nämnts, utom band-mask.
Eftersom man på stuterier har märkt en dåligeffekt av ivermektin och moxidektin motspolmask, är det bra att emellanåt kontrolleraresultatet av avmaskningen genom träckprov.
Moxidektin har även effekt mot små blod-maskars vilande (inhiberade) larvstadier.Därför utskiljer inte hästar, som avmaskatsmed moxidektin, ägg förrän efter 12–14veckor. Det ska inte ges till föl yngre än 16veckor. Moxidektin får inte överdoseras.
PrazikvantelHar effekt mot samtliga utvecklingsstadierav bandmask. Prazikvantel ingår även i kom-binationspreparat tillsammans med ivermek-tin och moxidektin.
När ska duavmaska?Om du följer de råd för betesplanering sombeskrivits på sidan 16 eller om hästarna harstora betesarealer och går i stabila flockar,kan du minska antalet avmaskningar avvuxna hästar. Avmaskning av vuxna hästarriktar sig framför allt mot blodmaskarna. Taträckprov vid lämpliga tidpunkter ochavmaska bara de individer som har 200 epg
25
Om din häst är infekterad med ska du avmaska med…
stora blodmaskar ivermektin, moxidektin, pyrantel, bensimidazol
små blodmaskar ivermektin, moxidektin, pyrantel
spolmask pyrantel, bensimidazol, ivermektin, moxidektin
springmask ivermektin, moxidektin, pyrantel, bensimidazol
fölmask ivermektin, bensimidazol i ökad dos
magmask ivermektin, moxidektin
bandmask prazikvantel, pyrantel i dubbel dos
styngflugans larver ivermektin, moxidektin
Vad väger hästen? – Väg hästenDen säkraste metoden är att väga hästen. Även om två hästar är lika stora, så varierar derasvikter med benstomme, muskelmassa och kroppsfett. Om du inte har en våg, kan du få enungefärlig uppfattning om hästens vikt genom att ta några kroppsmått. Det finns flera meto-der för detta:
– Mät med vikt-måttbandI hästsportbutiker m.m. finns det särskilda mått-band, som du mäter bröstomfånget med. Måttban-det är graderat i kg och bröstomfånget ger därmedhästens ungefärliga vikt.
– Mät med centimeter-måttbandI en studie av vuxna svenska halvblodshästar jäm-fördes 14 metoder att få fram hästars vikt genomolika mått och beräkningsformler. Två mätmetoderstämde bäst överens med vuxna halvblods verkligavikter, nämligen Spillers Horse Feeds metod ochMartin-Rossets metod (se bilderna och instruktio-nerna på sidan 27).
Metoderna studerades inte för små, stora eller tungaraser. Hästar av dessa raser kan vara säkrast att vägaeller (osäkrare) mäta med vikt-måttband.
eller mer. Dessa avmaskar du samtidigt ochmed samma preparat.
Dessa avmaskningar bör du alltid göra:• Föl: vid 10–12 och 18–20 veckors ålder
mot spolmask.• Nyinkomna hästar: 3–4 dagar innan de
släpps i beteshagarna.
Dessa avmaskningar bör du göra om detbehövs – ta träckprov först!• Ettåringar kan behöva avmaskas i januari-
februari.• Vuxna hästar och unghästar avmaskar du
senast 3–4 dagar innan betessläppningeneller innan hästarna byter från vinterhagetill sommarhage.
• Under betessäsongen avmaskar du häs-tarna vid behov. Hur ofta beror blandannat på vilket preparat som du använder.
Om fölet har diarréproblem och du misstän-ker att det beror på fölmask ska du avmaska
fölet vid 4–10 dagars ålder med ivermektineller ökad dos av bensimidazol. Om du villveta om fölet har fölmask kan du ta träckprovförst när fölet är 2–3 veckor gammalt. Det ärförst då som maskarna har börjat lägga ägg.
Om du vet att hästen har bandmask, avmaskardu den före betessläppning för att den inte skasmitta ner betesmarken. Eventuellt avmaskardu den igen vid installning för att den ska bliav med bandmasken inför vinterperioden.
Du behöver bara avmaska mot styngfluge-larver om du sett ägg på hästens päls och intehar kunnat ta bort dem. I så fall avmaskar dupå hösten när flugan slutat svärma och läggaägg, Tidpunkten när flugan slutat svärmavarierar beroende på vädret, men är oftast iseptember–oktober. Har du använt ivermek-tin eller moxidektin sent under betesperio-den behöver du inte avmaska specifikt motstyngflugans larver.
26
Mankhöjd (cm)
Bröstomfång (cm)
Kroppsvikt (kg)
112 135 200
122 140 230
122 145 260
132 150 290
132 155 320
132 160 350
137 165 390
147 170 420
147 175 460
147 180 490
147 185 520
157 190 550
166 195 580
166 200 610
166 205 640
166 210 680
– Martin-Rosetts metodDu behöver ha två mått som du mätermed centimeter-måttband: mankhöjdenoch bröstomfånget bakom lansmärket.Med hjälp av dessa värden beräknar dusedan hästens ungefärliga vikt i kg enligtformeln nedan.
Mankhöjden mäter du genom att hållaena änden av måttbandet med foten motgolvet. Sträck bandet rakt upp och avläsahöjden i 90 grader mot en tänkt vågrättlinje tvärs över hästens manke.
Bröstomfånget mäter du enligt dennametod genom att lägga måttbandet runthästens bröstkorg över lansmärket.Lansmärket är den grop som ofta syns iövergången mellan manke och hals.
Beräkningen gör du genom att sätta in de avlästa måtten i cm i formeln
3 x mankhöjden + 4,3 x bröstomfånget – 785 = hästens ungefärliga vikt i kg
– Spillers Horse Feeds metodDu behöver ha två mått som du mäter med centimeter-måttband: mankhöjden och bröstomfånget. Med hjälp av dessavärden går du in i tabellen på sidan 26 och avläser hästens ungefärliga vikt i kg.
Mankhöjden mäter du genom att hålla enaänden av måttbandet med foten mot gol-vet. Sträck bandet rakt upp och avläs höj-den i 90 grader mot en tänkt vågrätt linjetvärs över hästens manke.
Bröstomfånget mäter du genom att läggamåttbandet runt hästens bröstkorg, precisbakom manken vid sadelgjordsstaden. Denungefärliga vikten får du genom att letaupp mankhöjden i vänstra kolumnen ochsedan i mittenkolumnen välja det bröstom-fångsmått som motsvarar eller ligger när-mast över ditt avlästa mått. Läs sedan avhästens ungefärliga vikt på samma rad ihögerkolumnen.
27
Två metoder att mäta hästens ungefärliga vikt
28
Avmaskapå rätt sätt!Det är viktigt att du ger rätt mängd avmask-ningsmedel – hellre något för mycket än förlite. Risken är annars att parasiterna utveck-lar resistens mot avmaskningsmedlet. Vägeller mät därför hästen för att räkna ut hurmycket maskmedel den ska ha.
I förpackningarna finns en bruksanvisning somtalar om hur du ska göra när du ska avmaskahästen. Pulver och granulat blandar du i foderoch ger hästen. Pasta och gel köper du i plast-sprutor som töms direkt i hästens mun.
Avmaskningen påverkar hästen mer ellermindre. Undvik därför påfrestningar i sam-band med avmaskning, till exempel hård trä-ning och tävling eller vaccination.
PraktiskaexempelStall med många unghästar och perma-nenta beteshagar (högt betestryck)• Föl avmaskas mot spolmask vid 10–12
och 18–20 veckors ålder. • Avmaska unghästar (1–2 åringar) i
januari-februari mot spolmask. • Föl äldre än 12 veckor, unghästar och
vuxna hästar, inklusive dräktiga ston,avmaskas 3–4 dagar före betessläppningmed moxidektin, ivermektin eller pyrantel.
• Avmaska därefter regelbundet. Frekven-sen beror på vilket preparat du använderdet året; var fjärde till femte vecka medpyrantel, var åttonde vecka med ivermek-tin eller var tolfte vecka med moxidektin.Fortsätt fram till installning eller byte tillvinterhage.
Vid avmaskning på sommaren behöver hästarna inte stallas in.Foto: Åsa Lindqvist
Det är alltid bästatt först ta träck-prov. Då får duveta om du behö-ver avmaska och i så fall vilka häs-tar som skaavmaskas.
29
• Avmaska i slutet av september - början avoktober mot styngflugans larver om duhar sett ägg på hästens hårrem och inte harkunnat ta bort dem.
Stall med bara vuxna hästar(lågt parasittryck)• Avmaska hästarna 3–4 dagar innan betes-
släppning (våravmaskning) med pyrantel,ivermektin eller moxidektin. Ta helstträckprov först – det är inte säkert att dubehöver göra denna avmaskning!
• Avmaskning under betessäsongen berorpå smittrycket på betet och på vilketavmaskningsmedel som du har använt vidvåravmaskningen. I en del fall räcker detmed våravmaskningen, i andra fall måstedu avmaska hästarna 1–3 gånger undersäsongen. Träckprovsundersökning ger enbra vägledning.
Nya hästar Om du får in nya hästar till din flock, avmas-kar du dem 3–4 dagar innan de släpps ut ibeteshagarna. Använd samma preparat som duavmaskade dina hästar med vid våravmask-ningen. Därefter följer de ovanstående rutiner.
Är avmasknings-medel giftiga? Alla avmaskningsmedel har en väl tilltagensäkerhetsmarginal. Det innebär att du kan geen något högre dos än den rekommenderade,utan att detta har någon förgiftningseffekt.Anledningen kan till exempel vara att duunderskattat hästens vikt. Moxidektin är detenda medel som du inte får överdosera.
När du avmaskar sto med diande föl kommersmå restmängder av preparatet ut i mjölken.Mängderna är alltför små för att de ska varagiftiga eller ha någon avmaskande effekt påfölets parasiter.
Rester av avmaskningsmedel och derasnedbrytningsprodukter kan finnas i träckenoch därmed påverka andra organismer imiljön. Undersökningar har visat att träckfrån djur som avmaskats med ivermek-tinpreparat kan påverka dyngbaggars över-levnad. Dyngbaggarnas larver har betydelseför träckens normala nedbrytning. Fleradyngbaggar ingår bland rödlistade arter,dvs. arter som hotas av utrotning. Om duvill skydda insekterna kan du vänta 1–2veckor efter avmaskning med ivermektin-preparat innan hästarna släpps på naturbe-ten (permanenta betesmarker). Hur andraavmaskningsmedel, inklusive de somanvänds till hästar, påverkar miljön finnsdet inga uppgifter om. Däremot måste före-tagen vid registrering av nya avmasknings-medel ange eventuella miljöeffekter avmedlet.
Även om hundar tycker om att äta hästträck,känner man inte till att någon hund måttdåligt på grund av rester av avmaskningsme-del i träcken.
Biologisk kontroll Forskare har studerat effekten av en rov-svamp (Duddingtonia flagrans) på parasiter.Betesdjuren ”matas” med svampens sporersom kommer ut med djurens träck på mar-ken. Svampens mycel snärjer de infektions-dugliga larverna i träcken så att de inte kaninfektera betesdjuren. Effekten är ganska bramot blodmaskar, men däremot inte mot spol-mask. I nuläget finns det inga preparat medrovsvampar på marknaden.
Vitlök och aspbark har undersökts som alter-nativ till avmaskningsmedel. I undersök-ningen hade de ingen effekt på antalet äggsom utskiljs från maskarna. De kan därförinte anses vara ett alternativ till avmask-ningsmedel.
Foto: Åsa Lindqvist
Alla hästar kan angripas av hudparasiter.Hästarna blir inte immuna, däremot kankänsligheten för parasiternas angrepp varieramellan individer. Hudparasiter går inte attutrota. I stället får man skydda hästarna sågott det går mot insekternas angrepp. Före-byggande åtgärder och behandlingarbeskrivs nedan under ”Medel mot hudparasi-ter och ohyra”, och separat för varje parasit.
De viktigaste hudparasiterna är:• Pälslus (Bovicola equi)• Blodsugande lus (Haematopinus asini)• Fotskabb (Chorioptes equi)• Knott (Simulium-arter) • Svidknott (Culicoides-arter)• Fästing (Ixodes ricinus)
Övrig ohyra:• Flugor, bromsar, blinningar• Lusfluga• Fluglarver
Löss och fotskabb är värddjurs-specifika,dvs. de angriper inte andra djurslag än hästar.De har hela sin livscykel, från ägg till vuxenparasit, på hästen. Knott, svidknott, fäs-tingar, blinningar, flugor och bromsar kanangripa alla däggdjur, inklusive människa,och fåglar.
LössHårlösa fläckar kan bero på atthästen har löss
FörekomstLöss kan förekomma överallt där det finnshästar. Pälsätande löss är vanligare än blod-
sugande. Hästar med mycket hår drabbas lät-tare, liksom hästar som är nedsatta, sjuka ellergamla. Det är sällan alla hästar i stallet drab-bas. En del kan ha löss utan att visa symtom.
UtseendeLössen är små, bara ett par mm långa, ochkan vara svåra att se. Du behöver en starklampa eller solsken, och tålamod för att sedem! Lössen sitter ofta under manen ochsvansen, och vid svansroten. Pälsätande lössär ljusa-ljusbruna och liknar krypande mjäll.Blodsugande löss är mörka och rör sig inteså mycket. Lusäggen – gnetterna – går att semed blotta ögat, men de kan förväxlas medmjäll.
Livscykel
Lössen lägger ägg på hästens hårstrån. Efter1–1,5 vecka kläcks äggen och ut kommernymfer. Nymferna utvecklas till nya löss inom2–4 veckor. Hela livscykeln sker på hästen.
Hudparasiter
31
Pälsätande lus i förstoring.Pälsätande löss ärvanligare än blod-sugande löss.Lössen sitter oftaunder manen ochsvansen, och vidsvansroten.Hästen kan få hår-lösa fläckar ochklåda.
Symtom
Lusangrepp ses framför allt på senvintern-våren. Hästen kan få hårlösa fläckar och se”maläten” ut. Den kan få klåda och klia sigmot inredning m.m.
BehandlingLöss bekämpas med kemiska preparat sominnehåller pyretroider (permetrin, pyretrin).Det finns även preparat med vegetabiliskaoljor men utan kemiska medel. Du behöverbara behandla de hästar i stallet som har löss.Om hästarna går tillsammans och harkroppskontakt med varandra, behandlar duhela gruppen. Preparaten har inte effekt motlusägg, varför behandlingen kan behövaupprepas – hur ofta varierar med preparat.Intervallet finns angivet i bruksanvisningenför respektive preparat.
Tvätta ryktdon, seldon, vojlockar och andraföremål som varit i kontakt med hästen.Tvätta även inredningen. Då förhindrar duatt hästen blir återsmittad. En bra förebyg-gande åtgärd mot lusangrepp är att hålla häs-tarna i gott hull.
FotskabbFotskabb drabbar ofta hästarmed mycket hovskägg.
Förekomst Fotskabb är vanligt hos hästar med myckethovskägg. Hästar utan hovskägg kan hysa ettlitet antal skabbdjur utan att visa symtom.Fotskabb är oftast ett ”vinter-problem”.
Utseende Skabbdjuren är så små att du inte ser dem
med blotta ögat. Man kan påvisa skabbdju-ren genom mikroskopisk undersökning avhår som man klippt av nära huden.
Livscykel Skabbdjuren lever på hudytan och hårstrånasbas. En skabbhona lever cirka två månaderoch kan under denna tid lägga omkring 90ägg. Äggen sitter på hårstrånas bas. Utveck-lingen från ägg-larv-nymf till vuxet skabb-djur tar 10–20 dagar. Fotskabben smittargenom direktkontakt med andra hästar, smit-tad stallmiljö och borstar, täcken m.m.
Symtom Hästen skrubbar och biter sig, stampar ochsparkar. Skabben ger hudförändringar somförst liknar blemmor och sedan krustor ellerskorv. De kan likna eksem eller mugg.Ibland faller håret av på den angripna huden.Förändringarna ser du framför allt i karle-derna och på benen nedanför framknärespektive has (skenan).
Fotskabb är vanligthos hästar medmycket hovskägg.
Skabbdjuren ärsmå och det krävsmikroskop för attse dem.
Hästarna får starkklåda, krustor ochsår på skenan ochi hovskägget.
32
Hov med fotskabb.Foto: Kerstin Bergvall
Behandling
För närvarande finns det inget medel som äravsett för att behandla fotskabb hos häst.Däremot vet man av erfarenhet att preparatför hästar mot knott och fästingar (pyretroi-der) har effekt. Klipp bort allt hår från knäetoch ner, även hovskägget, med maskinsax.Stryk preparatet på skenan och låt det rinnanerför benet till kronranden. Använd hands-kar! Lägg en sträng längs med ryggraden frånöron till svans. Pyretroider har ingen effekt påskabbägg. Behandla därför hästens alla fyraben tre gånger med två veckors mellanrum.
Preparat som används mot loppor och lösshos hund och katt (fipronil) och mot skabbm.m. hos svin, får och hund (foxim) är verk-samt mot hästens fotskabb. Det ska strykaseller sprayas på hästens ben 3 gånger med7–10 dagars intervall. Rådgör först medveterinär. Eftersom dessa preparat inte äravsedda för hästar får hästen inte slaktas förlivsmedelproduktion.
Rengör noga spiltor och andra områden istallet där hästen vistats, täcken, borstarm.m. Skabbdjuren dör i frysgrader – vinter-tid kan du alltså lägga ut vojlockar, täckeno.dyl. för att bli av med skabbdjuren. Andraårstider kan du lägga dem i en frys.
Om hästen har inflammerade sår över skabb-området, ska den behandlas med antibiotika– kontakta veterinär.
FästingarFörekomstFästingen (Ixodes ricinus) finns i hela landet,men rikligast i Götaland och Svealand. Fäs-tingarna har de senaste åren spridit sig tillnya områden på grund av det milda klimatet.Med fästingarnas utbredning följer också desjukdomar som fästingarna sprider.
Fästingarna trivs i fuktig miljö, vid vatten-drag, i slyvegetation och högt gräs, ochframför allt i skuggiga områden.
Alla däggdjur, fåglar och kräldjur kan angri-pas av fästingar.
UtseendeFästingarna förekommer som larver, nymferoch fullvuxna fästingar. Dessa liknarvarandra, men larven, som är minst, har sexben, medan nymfen och den vuxna fästingen(som är störst) har åtta ben.
LivscykelFästingarna övervintrar utomhus och bliraktiva på våren när dygnsmedeltemperaturenär cirka 5 grader. I vissa områden har de enandra aktiv period på sensommaren-hösten.När fästingäggen har kläckts genomgår detre stadier: larv, nymf och fullvuxen fästing.Utvecklingen tar vanligen tre år, men kan tabåde kortare och längre tid. Samtliga stadiersuger blod – larver oftast från mindre djursom möss, sorkar, fåglar; nymfer från störredjur som hare, hund, katt, hönsfåglar. Denvuxna fästingen finns oftast på stora dägg-djur som häst, nötkreatur, får och människa.
Fästingar hos hästar har framförallt betydelse somöverförare av sjuk-domarna ehrli-chios (anaplas-mos) och borrelia.
33
Fästingen suger blod under flera dygn. När den fyllt sin kropp, släp-per den taget och faller till marken. Där utvecklas larv respektivenymf till nästa stadium. Är det en fästinghona lägger den ägg.Foto: Bengt Ekberg, SVA
Symtompå ehrlichios
Ehrlichios ger hög feber, stelhetoch okoordinerade rörelse
Ehrlichios uppträder under samma periodersom fästingarna är aktiva. Hästen får högfeber som kommer snabbt. Den tappar apti-ten och blir hängig. Hästen kan bli stelbentoch vill ogärna röra sig, snubblar lätt och gårmed okoordinerade rörelser. En del kan blisvullna i nedre delen av benen, eller få gul-sot. Oftast går symtomen över på ett pardagar, men enstaka hästar kan ha symtom iflera månader. Det är vanligt att hästar harsmittats utan att ha visat symtom.
Ehrlichios orsakas av Anaplasma (tidigareEhrlichia) phagocytophilium som är en typav mikroorganismer som kallas rickettsier.Rickettsierna förökar sig liksom virus i cel-ler. Anaplasma infekterar de vita blodkrop-parna som förstörs. Hästens immunförsvar blirsämre och den kan därför angripas av andra(sekundära) infektioner, till exempel hosta.
Det går att påvisa ehrlichios med hjälp avblodprov. Sjukdomen behandlas med anti-biotika (tetracyklin). Det är viktigt attbehandla hästen i tidigt stadium för att und-vika sekundära infektioner.
Symtom på borrelios
Borrelios ger främst svullnaleder, hälta och avmagring
Forskare har hittat antikroppar mot borreliahos svenska hästar, vilket visar att de harvarit utsatta för smittan. Däremot är det intekänt hur vanligt det är med sjukdomssym-tom. Symtom kan vara svullna leder, stelhet,
hälta, muskelsmärtor men även kastning avfoster, avmagring, ögoninflammation ochcentralnervösa symtom.
Borrelios orsakas av flera arter i familjenBorrelia burgdorferi, som är spiralformadebakterier (spiroketer). Smågnagare ärhuvudvärd för bakterien, som överförs frångnagarna till hästen genom fästingbett. Detgår att ställa diagnosen på grundval av sjuk-domssymtom, fästingförekomst och blod-provsanalyser. Sjukdomen behandlas effek-tivt med penicillin- eller tetracyklinpreparat.
Behandling mot fästingarDet finns medel mot fästingar (pyretroideroch azadiraktin) som du häller på hästensrygg. För bättre effekt kan du gnida in med-let med en svamp i ljumskarna mellan fram-benen och låren och vid öronen, där fästing-arna ofta sätter sig.
Om du varje dag plockar bort fästingar somsatt sig fast på hästen, minskar du risken föratt den ska få någon fästingburen infektion. Andra metoder är att flytta hästen från mar-ker där det finns gott om fästingar.
Fästingarnas antal minskar om betet inteanvänds av betande djur på 2–3 år.
Om du bränner vegetationen på betet varjehöst, försvinner fästingarna.
Knott, svidknottKnott och svidknott irriterar hästar genomsina stick. Svidknott kan dessutom ge enallergisk reaktion som visar sig som eksem.Eksemet kallades förr man- och svansskorv.Problemet är känt framför allt hos importe-rade islandshästar (sommareksem). Olikaarter av svidknott föredrar olika kroppsdelarpå hästen. Eksemets utbredning kan därförvariera hos hästar på olika hästbeten, bero-
34
ende på vilka svidknottsarter som förekom-mer där. Eksemet kan breda ut sig över storadelar av kroppen och ger kraftig klåda.
Knott kläcks i strömmande vattendrag, t.ex. ien porlande vårbäck. Är våren dessutomtidig och varm kan det bli en masskläckningav knott. Angreppen på hästar och kor kan dåbli så kraftiga att djuren dör.
Svidknott kläcks i pölar på vattensjuka marker.
Om hästarna besväras mycket kan du flyttadem till beten där det inte finns så mycketknott. Speciella täcken mot knott skyddarstora delar av kroppen. I värsta fall måste dustalla in hästarna, åtminstone morgon ochkväll när knotten är som aktivast. Du kanminska knottangrepp med hjälp av preparatsom finns att köpa i butiker med hästtillbe-hör. Behandla hästarna på våren mot knottoch upprepa vid behov efter fyra veckor. Motsvidknott kan behandlingen behöva uppre-pas en gång i veckan.
Flugor, blinningar,bromsarUnder betesperioden angrips hästar ofta av
flera sorters stickande flugor, blinningar ochbromsar. Insekterna kan irritera hästarna såmycket att de ständigt kliar och sparkar sig. Deblir rastlösa och får inte ro att äta och dricka.
Det finns inga kemiska medel som är riktigteffektiva mot insekterna. Starkt luktandeliniment eller oljor finns att köpa i butikermed hästtillbehör, men har oftast kortvarigeffekt. Flugtäcken som skyddar huvud,kropp och bål hindrar insekterna till viss del,men de kommer fortfarande åt benen. Mankan pröva att stalla in hästarna dagtid ochlåta dem gå på betet nattetid, när insekternainte är lika aktiva.
Lusflugor Lusflugor är vanliga i våra marker. Hos häs-tar ser man oftast den vanliga lusflugan(Hippobosca equina), men under svärm-ningstider även hjortlusflugan (Lipoptenacervi). Lusflugorna sätter sig också på hjor-tar, rådjur, älgar och nötkreatur. Ibland kanflugorna angripa hundar och människor.Lusflugorna är krabbliknande, knappt 1 cmlånga flugor med långa vingar.
Den vanliga lusflugan hittar man under svan-sen och i ljumskarna på hästen. Den sökersig gärna till sår, där den lever på hudutsönd-ringar, någon gång suger den blod. Hjort-lusflugan sliter av sig vingarna när den lan-dat på ett däggdjur. Den har stora klor ochrör sig snabbt i pälsen.
35
Svidknott kan ge så kallat sommareksem –här syns eksem på svansen.Foto: Broström, Larsson & Troedsson
Hjortlusflugor på älg.Foto: Bengt Ekberg, SVA
Lusflugor irriterar hästarna men orsakar säl-lan någon större skada på friska djur.Flugorna kan plockas bort för hand. Vidstörre angrepp kan du behandla på sammasätt som mot flugor.
FluglarverFluglarver ser ut som små gulvita maskar,några mm långa. Det händer att man varmasommardagar upptäcker dem krälande i sårpå hästen. Flugorna söker sig till gödsel, sår-vätska, blod m.m. Där lägger de sina ägg somkläcks till larver på några timmar. Larvernalever av hudavlagringar, blod och sårvätska.
Skölj eller plocka bort larverna. Tvätta sårenmed desinficerande lösning. Är såreninflammerade bör du kontakta din veterinär.Lägg gärna ett luftigt bandage över såret föratt skydda det mot flugangrepp.
Du kan behöva ta in hästen för att den skaslippa få nya flugangrepp i såren, innandessa har läkts.
Mer om medel mot hudparasiteroch ohyraFrekvent användning av kemiska preparatkan bidra till att hudparasiter blir resistenta.Ta därför alltid reda på • om det är hudparasiter som är orsaken till
hästens besvär • vilken hudparasit det är och• om du kan förebygga problemen på annat
sätt.
De preparat som säljs innehåller medel somverkar på olika sätt; de som dödar hudparasi-ter och ohyra, och de som stöter bort (repel-lerar) insekter som kommer flygande eller
krypande. En del medel är långtidsverkande,andra har effekt bara några timmar upp tillen dag men är skonsammare mot miljön.
Pyretroider (pyretrin, permetrin) dödarkvalster och insekter, och har även en vissbortstötande effekt. Det finns både korttids-och långtidsverkande varianter. Vid behand-ling mot löss och skabb bör du välja ett lång-tidsverkande preparat.
Toluamid, azadiraktin, icaridin med fleraämnen stöter bort flygande, stickande ochbitande insekter.
Om du inte vill använda kemiska produkterkan du pröva preparat som innehåller vege-tabiliska oljor.
Du finner preparat mot hudparasiter ochohyra i butiker som säljer produkter för häst-vård och lantbruk. Preparaten växlar påmarknaden – du kan ta reda på vilka som ärgodkända av Kemikalieinspektionen (ochdärmed får säljas) på deras webbplats(www.kemi.se). Slaktkarensen (= tiden frånsista behandling till slakt av häst som ska gåtill livsmedelsproduktion) varierar mellan 10och 60 dagar, alternativt får hästen överhuvud taget inte gå till livsmedelsproduk-tion.
Läs alltså noga på etiketten och i bruksanvis-ningen!
Om preparatet inte är godkänt för häst bördu bara använda det om du är säker på dia-gnosen och om godkända preparat inte harhaft effekt. Diskutera först med en veterinärom det är en lämplig behandling. Tänk på atthästen inte får slaktas för livsmedelsproduk-tion om den har behandlats med sådant pre-parat.
Karenstid gäller innan träning för eller delta-gande i tävling (djurskyddslagen L13, 2 kap.)
36
37
Egna anteckningar
38
39
Genom god skötsel och förebyggande åtgärder mot parasiter kan du skydda hästarna motparasitproblem.Foto: Åsa Lindqvist
Mer att läsawww.fass.se – Fass vetwww.kemi.se – Kemikalieinspektionen (Förteckning över bekämpningsmedel) www.kollamasken.nuwww.sjv.se – Jordbruksverketwww.slu.se – Sveriges Lantbruksuniversitet (fördjupningsartiklar, doktorsavhandlingar)www.sva.se – Statens Veterinärmedicinska Anstalt (Hästboken och information från parasitologen)www.svenskatinker.se – artikel om fotskabb
Bete och betesdjur. Inger Pehrson m fl. Jordbruksverket 2001Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hästhållning, DFS 2007:6Hästar och ekologiskt lantbruk. Jordbruksinformation 8–2001, JordbruksverketHästen som landskapsvårdare. Jordbruksverkets serie om biologisk mångfald och variationer iodlingslandskapet.Parasitbekämpning och biologiskt mångfald. Jordbruksverkets serie om biologisk mångfaldoch variationer i odlingslandskapet.
40
Författare: Veterinär Åsa Lindqvist, Fä&Folk, med hjälp av veterinär Eva Osterman Lind,Avdelningen för parasitologi, SVA, och agronom Margareta Bendroth, HushållningssällskapetSjuhärad.
Referensgrupp: Ingrid Andersson, Tidningen Ridsport, Dan Christensson, SVA, Kerstin Dare-nius, Caballa, Gittan Gröndahl, SVA, Katarina Gustafsson, Vidilab, Johan Hellander, Men-hammar Stuteri, Linda Kjellberg, Strömsholm, Bitte Ljungström, Vidilab, Kristina Odensvik,Djurapoteket, Uppsala.
Foto omslag: Åsa Lindqvist, Fä&Folk och Bengt Ekberg SVA
Illustrationer: Staffan Philipsson Illuster AB
Jordbruksverket551 82 JönköpingTfn 036-15 50 00 (vx)E-post: [email protected]: www.sjv.se
ISSN 1102-8025JO07:18
