1

Institutionen för

pedagogik, didaktik och

utbildningsstudier

Självständigt arbete,

förskollärarprogrammet

15 hp

Rapport 2016ht02136

Hur används statsbidraget för att öka kvaliteten

i förskolan? - En fallstudie om förskolornas tillvägagångssätt

Josefine Eklund & Isabella Palm

Examinator: Jörgen Mattlar

Handledare: Maria Hedefalk

2

Sammanfattning De senaste två läsåren har förskolorna i Sverige haft möjlighet att ansöka om ett bidrag

från staten med anledning att minska barngruppernas storlek. Syftet med den här

studien är att undersöka hur förskolorna som blev beviljade bidraget har arbetat för att

minska sina barngruppsstorlekar med olika metoder samt vad detta har för relation till

förskolornas kvalitet. Genom att få reda på det här har en kvalitativ innehållsanalys

används genom intervjuer med två stycken förskolechefer och två stycken

förskollärare. Resultatet visade att alla förskolor som presenteras i denna studie har

arbetat med liknande metoder för att minska sina barngruppsstorlekar. Förskolorna

arbetar under dagen i mindre barngrupper för att de på det viset ge barnen möjlighet till

inflytande i verksamheten. Omorganisationer och ombyggnationer har inrättats med

hjälp utav bidraget för att lättare kunna dela upp barnen under dagen, därigenom arbetar

förskolorna mot ett lärandeobjekt. Analysen visar att alla förskolor arbetar aktivt med

att minska sina gruppstorlekar och för att höja kvaliteten i förskolan är det många olika

faktorer som spelar in. Personalens förhållningssätt och kompetens i relation till mindre

barngrupper bidrar till hur kvaliteten ser ut i förskolan.

Nyckelord: Statsbidrag, kvalitet, förskola, barngrupp, kompetens

3

Innehållsförteckning

Inledning .............................................................................................................. 4 Syfte ........................................................................................................................................................................ 5 Frågeställningar ................................................................................................................................................ 5

Bakgrund .............................................................................................................. 6 Kvalitetsbegreppet ........................................................................................................................................... 6

Olika faktorer för att uppnå god kvalitet ................................................................................................. 6 Barn och grupper i förskolan ....................................................................................................................... 7 Statsbidrag och regering ................................................................................................................................ 8 Arenor ................................................................................................................................................................... 9

Statsbidrag för minskade barngrupper .................................................................................................. 10 Kriterier för att få statsbidrag ..................................................................................................................... 11 Skolinspektionens kommentar om Uppsala kommuns gruppsammansättning ................... 11

Den optimala storleken på en barngrupp ............................................................................................ 12

Tidigare forskning ............................................................................................... 14 Kvalitet ............................................................................................................................................................... 14 Olika faktorer för kvalitet ........................................................................................................................... 15 Kompetens hos personalen ....................................................................................................................... 16 Gruppstorlek .................................................................................................................................................... 18 När en barngrupp blir för stor ................................................................................................................. 20

Teori och begreppsapparat ................................................................................. 22 Bronfenbrenners ekologiska systemteori ........................................................................................... 22 Strukturkvalitet och processkvalitet ..................................................................................................... 23 Intersubjektivitet ........................................................................................................................................... 23 Pedagogisk kvalitet och personalens kompetens ............................................................................ 23

Metod ................................................................................................................ 24 Kvalitativ innehållsanalys .......................................................................................................................... 24

Varför har vi valt kvalitativ innehållsanalys som metod? .............................................................. 24 Urval .................................................................................................................................................................... 24 Genomförande ................................................................................................................................................ 25 Ansvarsfördelning ......................................................................................................................................... 26 Etiska överväganden .................................................................................................................................... 26

Resultat .............................................................................................................. 28 Intervju 1 ........................................................................................................................................................... 28 Intervju 2 ........................................................................................................................................................... 29 Intervju 3 ........................................................................................................................................................... 29 Intervju 4 ........................................................................................................................................................... 30

Analys ................................................................................................................. 32

Diskussion .......................................................................................................... 35

Slutsats ............................................................................................................... 39

Litteraturlista: ..................................................................................................... 40

4

Inledning Någonting som är relevant för oss förskollärare är kvaliteten i förskolan då det i vårt

uppdrag ingår ett ansvar för att dokumentera och utvärdera verksamheten, för att

utveckla den. Läroplanen för förskolan beskriver förskolans uppdrag, ett av dessa

uppdrag är att bevara en god kvalitet för att stötta barnen till utveckling och lärande.

Huvudmännen har som uppgift från staten att kontinuerligt granska och utvärdera

kvaliteten i förskolan. Även Skolverket och Utbildningsdepartementet har krav på att

alla förskolor ska kunna styrka hur de arbetar för att uppnå en bättre kvalitet. Det finns

olika faktorer som kopplas till kvaliteten i förskolan, dessa kan till exempel handla om

lärartäthet, utbildad personal samt gruppstorlek. I detta arbete har vi valt att begränsa

oss genom att gå närmre in på gruppstorlekarna i förskolan. Enligt Sveriges kommuner

och landsting (SKL) har det aldrig tidigare varit så stor andel barn inskrivna i förskolan,

idag är cirka en halv miljon barn inskrivna i någon förskola i Sverige. SKL menar på

att dagens förskola har en hög kvalitet, trygg omsorg och tillgänglighet, däremot kan

den alltid bli bättre (SKL a., 2016-10-12).

Sveriges förskolor kan ansöka om ett bidrag från staten för att få hjälp med finansiering

i olika avseenden och läsåret 2016/17 satsade staten mer pengar än tidigare på att dela

ut bidrag för minskandet av barngrupperna i förskolan. Dessa bidrag kan

förskolecheferna själva ansöka om jämfört med tidigare år då det enbart var

huvudmännen som kunde ansöka om detta. Under detta läsår delade staten ut

948 393 000 kronor till sammanlagt 563 förskolor i landet, varav Uppsalas kommunala

förskolor blev beviljade det högsta beloppet av alla kommuner. När en förskola blir

beviljad bidraget ska förskolechefen se till att verkställa planen som finns för att minska

på de utvalda barngrupperna. Om en förskolechef inte kan redovisa för staten vilka

åtgärder förskolan har gjort för att minska sina barngrupper blir förskolan

återbetalningsskyldig samma summa som den har blivit tilldelad. I början av arbetets

gång hade vi som fokus att titta på det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan, genom

detta kom vi in på hur staten arbetar. Staten kontrollerar förskolans kvalitet och en

faktor till bra kvalitet är när barngrupperna inte är för stora enligt de allmänna råden för

förskolan (2013/16, s. 14). Tillsammans diskuterade vi det här och beslutade oss för att

undersöka närmre på barngruppernas storlek då vi har mött många förskolor med stora

barngrupper. När vi sedan tittade närmre på barngrupperna fick vi kännedom om

5

förskolornas möjlighet till att ansöka om statsbidraget från Skolverket, för att få

finansierad hjälp med syfte till att minska på gruppernas storlek.

Syfte

Syftet med vårt arbete är att undersöka på vilket sätt kvaliteten i förskolorna höjs med

hjälp av statsbidraget. Vi vill ta reda på hur pengarna används och vilka metoder som

förskolorna arbetar med för minskandet av barngrupperna. Forskning visar att mindre

barngrupper gynnar barnen på många olika sätt i deras utveckling. Vi har valt att

fokusera på strukturkvalitet som innefattar yttre villkor och processkvalitet som

innefattar inre villkor.

Frågeställningar

Hur har förskolorna använt sitt bidrag för att öka kvaliteten i förskolan?

Hur uppfattar informanterna att kvalitet bidrar till att främja barns lärande och

utveckling?

6

Bakgrund

Kvalitetsbegreppet

Skollagen säger att förskolan ska vara jämbördig och erbjuda samtliga barn som går

där en verksamhet av hög kvalitet (Vetenskapsrådet, 2015, s. 6). Två viktiga faktorer

som de allmänna råden för förskolan lyfter fram för att upprätthålla en god kvalitet är

barngruppens storlek samt personalens kompetens och utbildning. För att en förskola

ska hålla god kvalitet är det viktigt att alla som arbetar där har en utbildning med

inriktning mot att arbeta med barn (2013/16, s. 14). I barnens utveckling och lärande

har barngruppen en stor betydelse i förskolan och detta lärande ska grundas på både

samspelet mellan barnen samt samspelet mellan barn och vuxen. Enligt Skollagen ska

barnens bästa ligga som grund för utbildningen, därmed är det viktigt att planera och

anordna förskolan utifrån barnen. Förskolan ska i och med det tänka på barngruppernas

storlek för att alla barn ska bli sedda (Skolverket a., 2013, rev. 2016, s. 25-26).

Olika faktorer för att uppnå god kvalitet

Som tidigare nämnts inräknas många olika faktorer för vad kvalitet är och vi har tidigare

nämnt kompetens och utbildning hos personalen som en av dessa. Enligt Skollagen är

det huvudmannens skyldighet att personalen ska få möjlighet till vidareutbildning för

att ständigt kunna utöka sin kompetens. Ett av förskolechefens uppdrag är att alla

anställda ska få den kompetensutveckling som krävs för att de ska genomföra sina

arbetsuppgifter. Personalens kompetens och utbildning har en stor del när det handlar

om att upprätta en god kvalitet i förskolan (Skolverket a., 2013 rev. 2016, s. 13). En

tredje faktor med stor påverkan för god kvalitet i förskolan är miljön, både

utomhusmiljö och inomhusmiljö. Miljön ska vara utformad så att alla barn kan vara

delaktiga i verksamheten, även material är inräknat i miljön samt hur lokalerna är

utformade för att främja leken hos barnen (Skolverket a., 2013 rev. 2016, s. 15). På en

förskola är det viktigt att förskolechefen och arbetslaget har en god dialog om planering

för arbetet i förskolans miljö för att bedriva en verksamhet där miljön i sig är en aktiv

del i barns utveckling och lärande. Det är viktigt att förskolechefen och arbetslaget har

en dialog om planeringen av och förutsättningarna för arbetet i förskolans miljö för att

bedriva en verksamhet där miljön i sig är en aktiv del i barns utveckling och lärande.

Även personaltätheten är en faktor som har betydelse för utveckling av kvalitet i

7

förskolan, även gruppsammansättningen påverkar kvaliteten (Skolverket a., 2013, rev.

2016, s. 18 & 35).

Sonja Sheridan har i sin forskning beskrivit fyra olika dimensioner av kvalitet som

handlar om förskollärarna, samhället, verksamheten samt barnen. Genom dessa kan

man förstå och tolka hur förskollärarna ska arbeta för barns utveckling och lärande i

förskolan. Dessa dimensioner är beroende av varandra samtidigt som varje dimension

är unik i sig. Intersubjektiv kan förskolans kvalitet kallas för då uppfattningarna skapas

i mötet mellan det objektiva lärandet, barn och vuxen. Det här mötet är något som

författaren Sven Persson nämner i rapporten om barngruppers storlek i förskolan för

brännpunkten, då förskolans kvalitet skapas här. Förskolans fysiska rum,

personaltäthet, arbetslagets kompetens och utbildning, antal barn i grupperna samt

gruppsammansättningen kan både hindra och stödja arbetslaget till att genomföra

förskolans uppdrag (Skolverket d., 2016, s. 7-8).

Enligt Vetenskapsrådet är det relationen mellan personal och barn på förskolan som har

störst påverkan på barns lärande och utveckling, på både lång och kort sikt. Med andra

ord fastställs kvaliteten i det verkliga mötet med barnen och fokus ligger på hur

förskolepersonalen tolkar, ser och lyssnar på barnet. Även hur personalen får barnet att

känna intresse för olika saker, får självförtroende och är aktivt i sitt lärande påverkar

kvaliteten. Det är viktigt att barnen i en likvärdig förskola möts av personal med

kompetens som kan möta barnen där de är i utvecklingen, för att den pedagogiska

relationen ska hålla en hög kvalitet (Vetenskapsrådet, 2015, s. 7).

Barn och grupper i förskolan

SKL har statistik från 2015 som visar att 493 300 barn var inskrivna i en förskola i

Sverige, det här innebär att det under de senaste 10 åren har blivit en ökning med 115

000 barn. I åldern 1-5 år var 83 procent av barnen inskriven i en förskola under 2015

och 94 procent av dessa barn var 4-5 år, varav 20 procent av barnen hade en utländsk

bakgrund. 2015 gick det i genomsnitt 16,7 barn per avdelning på förskolan, i de

kommunala förskolorna låg genomsnittet på 16,8 barn. De kommunala förskolorna har

i genomsnitt mindre antal barn på sina småbarnsavdelningar än de fristående. I de

kommunala förskolorna saknar 22 procent av de anställda pedagogisk utbildning

8

medan 37 procent saknar utbildning i de fristående förskolorna (SKL b.). Som tidigare

nämnts finns det olika faktorer som påverkar kvaliteten i förskolan där de allmänna

råden för förskolan lyfter fram barngruppen som en viktig del (2013/16, s. 14). Även i

förskolans läroplan står det att barngruppen bör ses som en viktig del när gäller barns

lärande och utveckling (Lpfö98, rev. 2016, s. 7). Enligt Sonja Sheridan, Pia Williams

och Ingrid Pramling Samuelsson är mindre grupper i förskolan av stor vikt då barnen

ska kunna skapa relationer med både andra barn samt vuxna. De ska även kunna känna

en kontinuitet i gruppen och därmed är det viktigt att minska på de stora barngrupperna.

När en barngrupp är för stor kan inte alla barn erhålla den möjlighet de borde för lärande

och utveckling då det är svårt för personalen att uppmärksamma varje enskilt barn

(2014, s. 386).

Statsbidrag och regering

Från 1870-talet till och med 1900-talet ökade statens finansiering av folkskolan då

många kommuner hade svårt med finansiering av folkskolan och staten accepterade

inte de lokala lösningar som tidigare funnits. Staten började under mitten av 1900-talet

bli mer styrande och i och med grundskolebeslutet 1962 blev skolans finansiering,

organisation och kontroll centraliserad till staten (Skott, 2011, s. 331-332). Under

senare 1900-tal blev skolan återigen decentraliserad och därmed fick kommunerna

ansvaret över skolan. Staten fortsatte däremot att påverka styrningen av skolan och

förskolan genom att skicka öronmärkta bidrag till kommunerna. Kommunerna fick i

sin tur dela ut dessa bidrag till förskolorna som i stor utsträckning anpassade sig och

uppfyllde de kriterier staten hade för att få bidragen. Även idag fungerar det på detta

vis, somliga förskolor menar däremot att de söker dessa bidrag med måtta. De ansöker

enbart om bidrag som drar jämnt med de egna satsningar som finns inom kommunen

för att undvika att förskolan ett år får bidraget och nästa år inte får bidraget, vilket skulle

göra att det blir sporadiskt (Skott, 2011, s. 336). Maria Jarl och Linda Rönnberg lyfter

även de att statsbidraget för skolor och förskolor idag är utformat från 1980-talet som

ett öronmärkt bidrag och det används än idag till att alla barn ska få samma

förutsättningar i sin undervisning. Därmed är det viktigt att alla skolor och förskolor får

samma ekonomiska hjälp och genom detta kan staten fortfarande styra genom att dela

ut olika specialdestinerade bidrag. Huvudmännen har som uppgift att organisera

verksamheterna med att exempelvis bestämma hur stora grupperna ska vara samt

9

lärartäthet, samtidigt som de är ansvariga över att se till att verksamheten följer de mål

som är satt på nationell nivå. Det är huvudmännen som själva ska organisera

verksamheterna med att till exempel bestämma hur stora grupperna ska vara samt

lärartäthet, samtidigt som de är ansvariga att se till att sin verksamhet följer de mål som

är satt på nationell nivå (2015, s. 29 & 66). Någonting som kan vara problematiskt för

mindre kommuner är att det inte finns personella resurser till att förvalta dessa

statsbidrag, jämfört med stora kommuner där resurserna finns (Skott, 2011, s. 338).

Arenor

I Sverige är skolans form och innehåll indelat i olika ansvar, dessa ansvar är indelat i

olika arenor som benämns för realiseringsarena samt formuleringsarena. Till

realiseringsarenan tillhör kommunerna och det är de som ska genomföra besluten i

praktiken, medan staten tillhör formuleringsarenan och det är de som tar beslut om

innehållet i skolverksamheterna enligt Pia Skott (2011, s. 328).

De faktorer som kommunerna måste ta hänsyn till när de ska ta politiska beslut kring

barngruppens storlek är vilket upptagningsområde förskolan har och barnens

levnadsförhållanden. Verksamheterna som drabbas hårdast av en omorganisering där

villkoren försämras är verksamheterna där de barnen går med sämre sociala och

ekonomiska förutsättningar. Förskolor i områden där familjerna har sämre villkor

drabbas även hårdare av större barngrupper och nedskärningar av personal, än dem

familjer med föräldrar med bättre resurser enligt Ingrid Pramling Samuelsson, Pia

Williams och Sonja Sheridan (2015, s. 2).

Rosenqvist skriver i sin skrift att Skolverket hade som rekommendation fram till 2013

att en barngrupp max skulle rymma 15 barn med 3-5 åringar medan i en grupp där 1-3

åringar gick var antalet barn mindre än 15. Skolverket ansåg att de här

rekommendationerna gav barnen goda möjligheter till ett vidare lärande (2014, s. 4).

Däremot valde Skolverket att ta bort dessa rekommendationer 2013 och det som gäller

nu är Skollagens krav på att alla beslut ska ske utifrån barnens bästa i förskolan. Detta

innebär ett större ansvar för kommunerna då de nu själva beslutar om barngruppernas

storlek. Det är även kommunens organisation och ekonomiska prioriteringar som

10

hjälper till att skapa villkor för hur verksamheten kan utföras enligt Pramling

Samuelsson med flera (2015, s. 2).

Statsbidrag för minskade barngrupper

Regeringen beslutade 2014 att statens Skolverk skulle förbereda inför ett projekt som

innebar att ett statsbidrag skulle delas ut som förskolecheferna själva kunde ansöka om.

Detta projekt innebar att förskolorna skulle kunna få ansöka om statsbidrag för att

minska barngruppernas storlek och statens Skolverk skulle ge information till

förskolecheferna om att bidraget gick att söka. Skolverket var tvungna att vara

förberedda på att ta emot ansökningar när det gick att söka bidraget. De skulle sedan

stå beredda på att betala ut den första utbetalningen till de förskolor som blivit tilldelade

bidraget. Bidraget delas ut för att minska på barngrupperna för att ge alla barn samma

möjlighet till att utvecklas efter sina behov och genom detta ökar kvaliteten i förskolan.

Statens fokus ligger på att småbarnsavdelningarna ska få minskade barngrupper. Det

förskolorna blir tilldelade 30 000 kronor per barngrupp och plats som de minskar. De

kan även få 30 000 kronor för att undvika att fylla en plats som annars skulle utökas

(Utbildningsdepartementet, 2015, s. 1 & 3). Varje år kan alla förskolor i Sverige ansöka

om olika statsbidrag som Skolverket delar ut till dem förskolor som anses behöva det.

Bidraget för att minska på barngrupperna i förskolan var ett av bidragen som

förskolecheferna kunde ansöka om till terminerna 2016/17, då grupperna ansågs vara

för stora. Staten beslutade denna ansökningsperiod att 563 kommunala och fristående

förskolor tillsammans skulle få 948 393 000 kronor för att minska på barngruppernas

storlek. Genom detta ska totalt 2800 förskolor få mindre barngrupper under hösten

2016. I och med att det fanns mer pengar att söka för detta statsbidrag jämfört med

tidigare år blev det ett ökat intresse och förskolorna ansökte om mer pengar än vad

staten hade möjlighet att dela ut. De förskolor som prioriterades att få bidraget var de

som hade störst barngrupper. Statens önskan var att förskolorna skulle öka antalet

barngrupper, börja använda nya lokaler eller minska antalet inskrivna barn i förskolan

med hjälp utav statsbidraget (Skolverket b, 2016-10-13). När en förskolechef har

beviljats statsbidrag för en specifik förskola har denne som plikt att genomföra åtgärder

för att se till att barngrupperna på förskolan minskar. En förskola kan även i

redovisningen visa hur de arbetar för att undvika en utökning av antalet barn i

barngruppen. Förskolan kan även genomföra åtgärder på andra ställen i verksamheten

11

genom att till exempel öppna en ny avdelning på den aktuella förskolan (Skolverket c.,

2015).

Kriterier för att få statsbidrag

Förskolorna ansöker om statsbidraget hos Skolverket som gör ett urval om vilka

förskolor som ska bli beviljad detta statsbidrag. I den senaste ansökningsomgången som

var läsåret 2016/17 var den genomsnittliga gränsen för att få statsbidraget på 17.5 barn

per barngrupp. Om det var flera förskolor som hamnade på samma genomsnittliga

barngruppsstorlek utgick Skolverket ifrån att de förskolorna med lägst personaltäthet

gick i första hand. Genom detta fick många förskolor som ansökte om statsbidraget

avslag denna ansökningsperiod. Totalt var det 884 huvudmän som ansökte om

statsbidrag 2016/17, den sammanlagda summan som de ansökte om var 1 253 154 000.

Skolverket delade under denna period ut 830 miljoner kronor och det var 3937 förskolor

som ingick i urvalet. 2820 förskolor beviljades statsbidrag medan 1117 förskolor fick

avslag. Den kommun som blev tilldelad störst andel för att minska på barngrupperna

var Uppsala kommun, som sammanlagt blev tilldelad 42 480 000 kronor. 76 stycken

kommunala förskolor i Uppsala kommun ansökte om att få statsbidraget 2016/17 för

att ha möjlighet till att minska sina barngrupper, 18 stycken av dessa förskolor fick

avslag medan 58 förskolor fick beviljat (Skolverket c., 2015). Vi har därmed bestämt

oss för att undersöka detta för att se hur tio av dessa förskolor har använt sitt bidrag.

Skolinspektionens kommentar om Uppsala kommuns gruppsammansättning

Skolinspektionen skrev en rapport 2013 som visade att gruppsammansättningens

lämplighet i Uppsala kommun hade brister, därmed skulle de vidta vissa åtgärder. Deras

motivering var att Skollagen säger att barngrupperna ska ha en lämplig storlek och

sammansättning för att barnen ska kunna erbjudas en bra miljö för lärande och

utveckling. Gruppsammansättningen ska även ta hänsyn till alla barns behov i

förskolan. Förskolecheferna och de biträdande förskolecheferna menar däremot på att

det som styr gruppsammansättningen mest är fyra-månadersregeln som Uppsala

kommun har. Denna regel innebär att när en vårdnadshavare ansöker om en

förskoleplats ska kommunen erbjuda barnet en plats inom fyra månader, detta kan bidra

till att barngrupperna växer. Skolinspektionen menar ändå att det fanns brister i

12

barngruppernas sammansättning 2013 utifrån det pedagogiska uppdraget som förskolan

har (Skolinspektionen, 2013, s. 7).

Den optimala storleken på en barngrupp

I en offentlig diskussion är mindre grupper att föredra, detta ligger även i linje med den

forskning som finns angående gruppstorlekar i förskolan. I den forskning som finns

kopplas små barngrupper ihop med en högre kvalitet och förutsättningarna för lärandet

blir bättre (Williams m.fl., 2015, s. 94). För att kunna svara på vad en lämplig storlek

på barngruppen i förskolan är ska man utgå ifrån ett kulturellt och socialt sammanhang,

samtidigt som frågan ska ställas i relation till olika faktorer i relation till samhället.

Arbetslagets kompetens och utbildning, barns lärande och utveckling, hälsa och

välmående är avgörande faktorer i relation till gruppstorleken. Förskolan måste även

titta på antal barn i grupperna samt gruppsammansättningen när det handlar om till

exempel kön, ålder, barn i behov av särskilt stöd samt socioekonomisk bakgrund

(skolverket d., 2016-10-13, s. 7). Ett generellt mål för Sveriges skolsystem är att den

utbildningen vi har ska vara likvärdig och att alla barn ska ha samma rättigheter och

möjligheter till att få en utbildning som håller hög kvalitet. Detta är ett mål som den

svenska skolan inte uppnår då betydelsen av barnets kön och socioekonomiska

bakgrund påverkar barnets skolresultat (Vetenskapsrådet, 2015, s. 10).

När det handlar om den optimala barngruppen har det kommit fram i en undersökning

som Williams m.fl. gjort att synen förskollärarna har på lärandet inte skiljer sig

beroende på om de arbetar i en större- eller i en mindre barngrupp. Deras fokus är

detsamma och de betonar alla vikten av förmågor som är kopplade till barnens sociala

utveckling. Den mindre skillnaden som framkom i undersökningen var att de som

arbetar med mindre barngrupper lade ett större fokus på kommunikation medan

förskollärare som arbetade med större barngrupper la ett större fokus på barnens

kreativitet. Studien indikerar därmed att förskollärare värderar olika förmågor på olika

sätt. Vissa aspekter, som är anslutna till barns sociala utveckling värderas högre än

deras kognitiva färdigheter. Slutsatsen av denna undersökning blev då att

förskollärarnas svar var likartade, att det inte finns någon skillnad på synsätt eller vad

man har för fokus beroende på barngruppsstorleken (2015, s. 103-105). Idag kan ingen

svara på hur många antal barn i en barngrupp som anses vara den optimala

13

gruppstorleken, utan detta är beroende av faktorer i gruppsammansättningen. Dessa

faktorer kan handla om barn i behov av särskilt stöd, ålder på barnen, lärandeobjekt

samt den fysiska miljön enligt Sheridan med flera (2014, s. 385).

14

Tidigare forskning

Kvalitet

I förskolan kan kvaliteten delas in i tre kategorier enligt Brodin och Renblad, dessa är

strukturkvaliteten, processkvalitet samt resultatkvalitet. Strukturkvalitet handlar om

yttre villkor, dessa villkor är svåra för förskollärare att påverka. Detta handlar om till

exempel personalens kompetens, barngruppens storlek, personaltäthet, lokaler,

gruppsammansättning samt förskolans styrning och ledning (2015, s. 79-80). Daphna

Bassok och Eva Galdo menar även de att strukturell kvalitet beror på dessa faktorer. De

lyfter även fram att strukturkvaliteten är systematiskt uppsatta efter landets policy och

är noga övervägt för att skapa en effektiv och god förskolemiljö (2016, s. 130). Bassok

och Galdo menar däremot att beroende på vilket område som förskolan ligger i påverkar

kvaliteten på verksamheten samt att kvaliteten kan se olika ut. I deras forskning

kommer det fram att barngrupperna i låginkomstområden är mindre än vad de är i

höginkomstområdena. Samtidigt har förskollärarna som arbetar i de högre

låginkomstområdena längre erfarenhet än dem som arbetar i de allra lägsta

låginkomstområdena, genom detta ser man att kvaliteten kan se olika ut (2016, s. 135).

Bassok och Galdos forskning visar även att i höginkomstområden har förskolorna inte

samma stöd som låginkomstområden har (2016, s. 136).

Den andra kategorin är processkvaliteten som innefattar det inre arbetet, till exempel

personalens arbetssätt, förhållningssätt, samspelet mellan parterna och relationer

mellan barnen. Detta är någonting som personalen kan vara med och påverka enligt

Brodin & Renblad (2015, s. 79-80). Även Bassok och Galdo lyfter fram processkvalitet

och nämner detta för något som sker mellan barnen och förskollärarna i verksamheten,

det här handlar om hur de sociala interaktionerna är samt att förskollärare som ger goda

instruktioner till barnen ger dem bättre förutsättningar för ett vidare lärande (2016, s.

131).

Den tredje kategorin är resultatkvaliteten som gäller resultat och mål, hur verksamheten

uppnår det som den ska uppnå (Brodin & Renblad, 2015, s. 79-80). I vårt arbete har vi

valt att lägga fokus på två av dessa kategorier, vilka är strukturkvalitet samt

processkvalitet. Det finns olika faktorer för att uppnå en strukturell kvalitet i förskolan

15

enligt Anders Vassenden med flera (2011, s. 29) bland annat är en av dessa utbildningen

på personalen i förskolan, gruppstorleken och antal barn per vuxen. Det är viktigt att

förskolan håller en bra kvalitet då detta påverkar barnens senare prestationer i skolan

samt att alla barn ska få samma förutsättningar oavsett vilken förskola ett barn går på

(Brodin & Renblad, 2015, s. 45). Ett sätt att mäta kvalitet i förskolan är att se hur nöjda

föräldrarna och barnen är, det som däremot kan vara svårt när det handlar om

föräldrarnas nöjdhet är att de inte vågar vara helt ärliga. De kan exempelvis ha svårt att

uttrycka vad de tycker att förskolan borde förbättra samt att de eventuellt inte är insatta

i vad som står i läroplanen för förskolan (Brodin & Renblad, 2015, s. 46).

Olika faktorer för kvalitet

Vi har tidigare nämnt att det finns olika faktorer för att hålla god kvalitet i förskolan,

här kommer vi att gå närmre in på några av de viktigaste där bland annat barngruppernas

storlek, miljön och personaltäthet påverkar kvaliteten. En av dessa faktorer är

barngruppernas storlek och tidigare forskning visar att barn i förskoleåldern lär sig

bättre samt mår bättre när det är små barngrupper med förskollärare som utmanar och

lär dem socialt och kognitivt enligt Jane Brodin och Karin Renblad (2015, s. 17). På

1980 talet gjordes en studie där resultatet visade att i mindre barngrupper är

interaktionen starkare mellan förskollärare och barn medan det i större grupper är mer

interaktion barnen emellan. Förskolläraren är även mer stöttande och barnen är mer

tillgängliga i aktiviteter och interaktioner samtidigt som förskolläraren får en bättre

relation till barnen i mindre grupper. Det är även lättare för förskolläraren att bygga upp

en mindre stressfull miljö enligt Sonja Sheridan, Pia Williams och Ingrid Pramling

Samuelsson (2014, s. 282). En annan faktor för att upprätthålla en bra kvalitet i

förskolan är kommunikationen som sker mellan parterna som vistas där och

gruppsammansättningen. Idag visar forskning att allt fler barn i förskolan mår psykiskt

dåligt och en orsak till detta kan vara att allt fler föräldrar begär barnomsorg i tidig ålder

för sina barn enligt Brodin och Renblad (2015, s. 17). Enligt Sheridan med flera krävs

det fyra olika dimensioner för att skapa en god pedagogisk kvalitet i förskolan.

Dimensionerna är; lärare, barn, samhället och lärandet. Varje dimension är unik till

varandra och detta kan vi relatera till i struktur, process, innehåll och resultat. Den

pedagogiska kvaliteten i förskolan handlar om läroplansmål, gruppstorlek, material,

16

utrymme, pedagogiska processer, kommunikation och interaktion mellan förskollärare

och barn och hur dessa aspekter påverkar varandra (2014, s. 281).

Enligt Brodin och Renblad ska en förskola vara trygg, rolig samt lärorik för barnen som

vistas där för att en förskola ska fungera och hålla en god kvalitet. Därmed behövs det

bra lär- och arbetsmiljöer, personal som har goda kompetenser med goda

utvecklingsmöjligheter, goda rutiner, meningsfull verksamhet, kvalitetsarbete, positivt

förhållningssätt, samverkan med hemmet samt en pedagogisk planering. Dock är det

absolut viktigaste enligt Brodin och Renblad att personalen alltid har barnen i centrum

(2015, s. 62). Däremot visar Brodin och Renblads forskning att förskollärarna inte kan

rangordna olika faktorer efter vilken som är viktigast då dessa påverkar varandra. Som

förskollärare är det viktigt att man har ett helhetsperspektiv i verksamheten (2015, s.

16). Sonja Sheridan, Pia Williams och Ingrid Pramling Samuelsson lyfter fram

Asplund, Carlsson, Pramling Samuelsson och Kärrbys (2001) forskning där de menar

att när en förskola har mindre barngruppsstorlekar med ett färre antal förskollärare än

en förskola med stora barngrupper med fler antal förskollärare är bättre för kvaliteten i

förskolan samt för barnens framtida lärande i skolan. De menar att förskolläraren

interagerar mer med barnen om det är färre antal barn i grupperna även om det är mindre

antal personal (2014, s. 282).

Kompetens hos personalen

Många förskolechefer anser enligt Brodin och Renblad att om det på en förskola är hög

andel utbildade förskollärare ökar kvaliteten för verksamheten. Däremot anser inte

förskollärarna att det påverkar alltför mycket hur stor andel personal som arbetar på en

förskola, utan det är hur engagerad personalen är i verksamheten som påverkar hur god

kvaliteten är (2015, s. 66). Sheridan med flera lyfter fram att en svensk studie visar att

det finns tre dimensioner av en förskollärare och dennes kompetens, vilka är;

kompetensen att veta vad och hur, relationell och transformerande kompetens.

Tillsammans bidrar dessa till förskollärarens kompetens och interaktiva möjligheter

skapas (2014, s. 385). Statens offentliga utredningar menar att en stor kvalitetsfaktor i

förskolan är personalen och deras kompetens är den grundläggande faktorn för att

upprätta en god kvalitet. Förskollärarna ska ha goda kunskaper om barns utveckling

och lärande samt om den sociala miljön (SOU, 1997:21, s. 123). Även Sheridan,

17

Williams och Pramling Samulesson lyfter fram att det som påverkar barnens lärande är

förskollärarens kompetens och även de menar att detta har en stor påverkan för

kvaliteten. Förskolläraren ska kunna rikta barnens intressen mot ett lärandeobjekt

samtidigt som förskolläraren ska kunna möta alla barnens behov (2014, s. 282). Enligt

Brodin och Renblad är det många förskollärare som anser att kompetensbristen på

personalen i förskolan är ett hinder då det idag är svårt att få tag på personal med en

pedagogisk utbildning. Därmed sjunker kvaliteten i förskolan när det anställs personal

utan utbildning (2015, s. 70). Går vi tillbaka till SKLs statistik som handlar om personal

i brist på utbildning var det 2015 22 procent som var anställd i en förskola utan

pedagogisk utbildning vilket är en hög andel (SKL b.).

Enligt Sheridan med flera är det förskollärarens kompetens som gör att de har förmågan

att kunna organisera och planera en utmanade och lärande miljö där förskolläraren är

psykiskt, emotionellt och kognitivt närvarande. Har förskolläraren goda kompetenser

kan den planera en pedagogisk situation som samtidigt tilltalar barnen och deras

intressen och på det sättet få dem engagerade i sitt lärande (2014, s. 385). Rosenqvist

menar däremot att utbildning och kompetensen i arbetslaget kan vara viktigare än

antalet barn i gruppen, då det är personalens syn på barn, förhållningssätt och kunskap

som är betydelsefullt. Det Rosenqvist lyfter är hur arbetslaget kan forma, strukturera

och hantera barngruppen har en viktig betydelse. Forskning visar att somliga i

arbetslaget kan hantera större barngrupper starkare än andra och anledningen till detta

är att de i allmänhet har mer utbildning och kompetens till att kunna leda och organisera

barngruppen (2014, s. 58-59).

Förskollärare anser enligt Sheridan med flera att det är viktigt att skapa en öppen,

dynamisk, tolerant och utmanade miljö för barnens lärande och utveckling samtidigt

som den ska vara varierande. Förskolläraren ska ha kompetensen att kunna organisera

miljön på förskolan, göra material tillgängligt, skapa pedagogiska processer,

strukturera dagen samt kunna planera aktiviteter. Det blir allt mer vanligt i Sverige att

dela upp barnen i åldershomogena barngrupper, vilket är att ettåringarna är en grupp,

tvååringarna en med mera. Det blir även vanligare att slå samman två avdelningar för

att sedan arbeta i block och samarbeta mellan två avdelningar (2014, s. 281 & 385).

18

Gruppstorlek

Av alla dessa faktorer som bidrar till en god kvalitet har vi valt att lägga vårt fokus på

gruppstorlekens påverkan. I förskolan ska gruppstorlekarna ses i relation till antal barn

per personal. Det som kan relateras till en god förskolekvalitet är när det är ett mindre

antal barn per lärare, det här gör att barnen får större möjlighet till att lära och utvecklas.

Barnen anses även klara sig bättre kognitivt och språkligt när grupperna är mindre och

det är särskilt viktigt att grupperna är mindre för de små barnen i förskolan enligt

Sheridan med flera. När förskolläraren arbetar i större barngrupper är det för det mesta

strikta rutiner för att kunna dela upp barnen i mindre grupper. Förskolläraren känner

även mer stress i arbetet i större barngrupper enligt Sheridan med flera (2014, s. 282).

Sheridan med flera lyfter även att många förskolor väljer att dela upp barnen i

smågrupper under vissa delar av dagen för att på så vis minska gruppstorleken. En

anledning till att de gör på det här viset är för att det är lättare att arbeta i mindre grupper,

samtidigt som det ger förskolläraren tid och utrymme till interaktion och

kommunikation med barnen (2014, s. 387).

Pramling Samuelsson med flera gjorde en undersökning som visar att förskollärare

anser att arbetet i en stor barngrupp kräver en ändring i sitt tidigare arbetssätt. De

behöver ha en struktur som är lätt att tolka och en noga överlagd organisation där barnen

delas in i mindre grupper under dagen. Denna gruppindelning utgör förskollärarna i

synnerhet för att möjliggöra arbetet med läroplanens olika mål. Sammansättningen i

barngruppen är avgörande för att alla barn ska få det utrymme de behöver samt gör det

här det möjligt för förskollärarna att möta barnen där de är i deras lärande.

Förskollärarna som ingick i undersökningen menade att de upplevde att de inte kan göra

allt som läroplanen kräver, med anledning att de ska kunna individualisera och möta

barn där de behöver mötas i deras utveckling och lärande. Detta betyder att barnen inte

alltid får de utmaningar de skulle behöva. När det är ett stort antal barn i gruppen

minskar den tiden förskollärarna skulle behöva för att möta de enskilda barnet, som i

sin tur behöver bli sedd och uppmärksammad (2015, s. 10-11). När en förskola ska

arbeta med större barngrupper borde barnen vara äldre då de för det mesta leker mer

med varandra, sjunger, rör sig och så vidare. Desto yngre barnen är och desto större

fokus det är på ett och samma lärandeobjekt borde barngrupperna vara mindre.

Förskollärarna menar att desto större barngruppen är, desto mindre tid ger

19

förskollärarna till varje enskilt barn och det bidrar till att det blir svårare att skapa

relationer till varje barn. Förskollärarna saknar tid för kommunikation och närmare

interaktioner med barnen eftersom att det är svårt att vara överallt. Det bildas även mer

konflikter i större barngrupper och en orsak till att det skapas många konflikter tror

dessa förskollärare är för att barnen måste klara av att hantera många relationer i större

grupper enligt Sheridan med flera (2014, s. 385). Rosenqvist menar även hon att barn

hamnar i fler konflikter när det är större barngrupper, det här anser Rosenqvist kan vara

för att barnen har svårt att komma till ro i förskolan. Barnens trygghet i gruppen minskar

på grund av detta och därmed påverkas även deras välbefinnande (2014, s. 69).

Enligt Sheridan med flera menar förskollärarna att det är lättare att vara barnen nära i

mindre grupper och det är lättare att vara nära under en längre period, det är även

enklare att hjälpa och finnas där för barnen. Förskollärare får även möjlighet till att

skapa dialoger med barnen och lyssna på dem och ta in deras intressen. När

förskolläraren arbetar med en större barngrupp är det svårare att få in lärandeobjekt

under hela dagen, en annan svårighet är att vissa barn i gruppen lätt kan bli ”osynliga”.

De barn som är mer framåtriktade tar enkelt över och det är svårt för dem tysta barnen

att ta plats och göra sin röst hörd i förskolan (2014, s. 386). I en stor barngrupp menar

Rosenqvist att det är lätt att det blir barnpassning än pedagogisk verksamhet, även

barnens påverkan till att få vara delaktig minskar i större grupper. Aktiviteter som att

vara utanför förskolans gård minskar vilket gör att barnen inte får möjlighet utforska

det som finns utanför (2014, s. 68).

Det finns forskning som visar att det är bättre med små barngrupper med liten grad

förskollärare än stora barngrupper med många förskollärare, däremot kan det negativa

i små grupper vara att många förskollärare väljer att lägga tid på administrativa

uppgifter istället för interaktion med barnen enligt Sheridan med flera (2014, s. 387).

Resultatet av Sheridan med fleras artikel är att förskollärare idag har svårt att definiera

vilket antal barn som räknas som en stor barngrupp, det är enklare att säga vad en liten

barngrupp är. När en barngrupp anses vara för stor är det olika faktorer som påverkar

varandra. Dessa faktorer kan vara åldern och könet på barnen, om ett barn är i behov

av särskilt stöd, barngruppssammansättningen, lärandeobjekt, aktiviteter samt den

fysiska miljön. Stora barngrupper associeras till negativa aspekter som brist på tid, svårt

att interagera med varje enskilt barn samt en stressig miljö. I små barngrupper i

20

förskolan finns det mer möjligheter och det är lättare att följa läroplansmålen (2014, s.

385 & 393).

När en barngrupp blir för stor

Rosenqvist lyfter fram att vi kan dela in resultatet av när en barngrupp blir för stor i

olika teman. Dessa teman är den fysiska miljön som har med lokalernas yta och hur

många rum som finns samt ljudnivåer. Arbetslagets arbetsvillkor i den stora gruppen

som har med personaltäthet att göra, hur personalen möter barnens behov, kompetens

och utbildning i arbetslaget. Barngruppssammansättning där barnens schema, ålder och

barn i behov av särskilt stöd inkluderas. Även villkor för barns välmående, lek och

lärande i den stora gruppen där aktiviteter, samspel samt konflikter mellan olika parter

i förskolan (2014, s. 43). Rosenqvist har i sin studie fått fram resultatet att när en

barngrupp blir för stor blir det vissa begränsningar i förskolan som till exempel villkor

om barnens lek, välmående och lärande. Det är även svårt för förskollärarna att

organisera aktiviteter då lokalerna har en begränsad yta. Det händer ofta i förskolan att

lokalernas yta inte är anpassad till barngruppernas storlek då det är gamla lokaler, vilket

gör att det blir svårt att organisera verksamheten och det blir även svårare för barnen

att hitta rum där de får vara i lugn och ro (2014, s. 44).

Rosenqvist lyfter fram att ljudnivån är en påverkande faktor i förskolan när det är stora

barngrupper. När ytan i förskolan är liten att vistas på många barn samtidigt ökar

ljudnivån och när det är en hög ljudnivå påverkas kommunikationen, samvaron samt

leken och det här anses skadligt för barnen. Om en förskollärare har planerat att vara i

ett rum för en aktivitet men det visar sig att det blir många barn där samtidigt är det stor

risk att den planerade aktiviteten blir inställd. När förskollärarna beskriver den höga

ljudnivån kan det tolkas som att ljudnivån påverkar barnens fokus på aktiviteter och

lek, motivation samt att det skapas koncentrationssvårigheter hos barnen (2014, s. 48-

50).

Rosenqvist lyfter även fram att förskollärare har svårt att se alla barns behov i en stor

barngrupp vilket kan försvåra individanpassade situationer i verksamheten som är lär

anpassad, istället får barnen göra samma aktiviteter. Stora grupper gör även att

förskollärare har svårt att uppmärksamma vilka barn som är på förskolan och bekräfta

21

barnen. Detta kan göra det svårare för förskolläraren att ge barnen stöd och hjälp för att

utvecklas och lära (2014, s. 53). I en förskola med stora barngrupper är det även svårare

att arbeta efter läroplanen, det kan hända att det är personalbrist och den planerade

aktiviteten inte blir genomförd. Är det möten under dagen eller brist på personal kan

göra att det blir ett hinder att följa läroplanen och vissa mål uteblir (2014, s. 58).

22

Teori och begreppsapparat

Här nedanför kommer vi att beskriva vilken teori samt viktiga begrepp som har kommit

fram under arbetets gång. Den teori som vi har använt oss utav är Bronfenbrenners

ekologiska systemteori och viktiga begrepp är intersubjektivitet, strukturkvalitet,

processkvalitet, kompetens och pedagogisk kvalitet.

Bronfenbrenners ekologiska systemteori De begrepp som ska hjälpa oss att analysera empirin och är kopplade till

Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979, 1986) är strukturkvalitet samt

processkvalitet. I Sverige har vi olika beslutsnivåer enligt Bronfenbrenner och de

läroplansmål och förskolepolicys som är framskrivna i Sverige ligger på makro-nivå,

medan beslut om gruppstorlekar och omgivningen ligger på en exo-nivå. Genom att det

fungerar på det här viset kan inte förskolläraren påverka barngruppsstorlekarna och det

är någonting som de måste hantera menar Sheridan med flera (2014, s. 392-393). Enligt

Rosenqvist menar förskollärare att deras arbete påverkas när barngruppen blir för stor

utifrån två aspekter, dessa är förskolans läroplan samt den fysiska miljön. I

makrosystemet skapas villkor som kan påverka övriga system i ett kontinuerligt,

ömsesidigt och dynamiskt samspel. När det blir förändringar inom makrosystemet kan

det ha en inverkan på förskollärares villkor att arbeta i förskolan. Detta kan få

konsekvenser för barn och förskollärare i förskolan när en barngrupp blir för stor. I

nutid har förskolan utvecklats drastiskt och det har kommit flera riktlinjer och

ansvarsområden för förskolläraren. Idag har alla barn rätt till att få en förskoleplats

inom en rimlig tid, vilket gör att barngrupperna växer samtidigt som allt fler yngre barn

går i förskolan. Detta bidrar till att det blir konsekvenser för förskolläraren (2014, s. 72-

73). Exosystemet som i det här fallet är kommunerna har en central roll i förskolans

verksamhet då de ansvarar för förskolorna samt tar beslut om personaltäthet,

gruppsammansättning, antal barn i grupper, kötider och personalens utbildning. Många

lokaler som idag används i förskolan är byggda på 1980-talet, vilket gör att dessa

lokaler inte är anpassade för dagens ökade behov i förskolan menar Rosenqvist (2014,

s. 73). Förskolan ligger inom mikrosystemet och den är platsen där villkor skapas inom

makro-, exo- och mesosystemet. Förskolans lokaler och fysiska miljö ligger i fokus här

och förskolechefen har hand om dessa beslut. Dagens förskolelokaler är för det mesta

inte dimensionerade utifrån dagens barngrupper, vilket kan leda till sämre villkor för

både barnen och de vuxna i förskolan menar Rosenqvist (2014, s. 75). Kronosystemet

23

inom Bronfenbrenner handlar om hur olika system påverkar över tid, till exempel hur

ekonomiska och politiska beslut kan påverka verksamheten. Barngrupperna har idag

bland annat blivit större på grund av kravet för en förskola för alla samt maxtaxa.

Genom detta finns det många förskolor som har lokaler som inte längre fungerar i

förhållande till barngruppen menar Rosenqvist (2014, s. 75).

Strukturkvalitet och processkvalitet Strukturkvalitet och processkvalitet som tidigare nämnts i Bronfenbrenner handlar om

de yttre och inre villkoren i förskolan. Strukturkvalitet handlar om de yttre villkoren

och detta är ingenting som personalen kan påverka. I strukturkvaliteten omfattas

lärartäthet, gruppstorlek, lokaler, gruppsammansättning samt förskolans styrning och

ledning lyfter Brodin och Renblad (2015, s. 79-80). Detta kan vi koppla till exosystemet

i Bronfenbrenners teori som Rosenqvist lyfter fram (2014, s. 79). Förskollärarna som

är ute och arbetar i verksamheten kan inte påverka de beslut om som sätts på makro-

nivå vilket kan bidra till att de måste arbeta i stora barngrupper. Förskollärarnas ansvar

är dock att hantera konsekvenserna av beslut på makronivå för att barnen ska få så bra

kvalitet som möjligt oberoende av gruppstorlek. Genom detta kommer

processkvaliteten in som handlar om förskollärarnas samspel och relationer till barnen

samt deras förhållningssätt. Detta är någonting som personalen i förskolan kan påverka

menar Brodin och Renblad (2015, s. 79-80).

Intersubjektivitet Intersubjektivitet är som tidigare nämnts den subjektiva uppfattning som kan delas av

flera personer i en grupp, i det här fallet skapas det i mötet mellan barn, vuxen och det

objektiva lärandet. Som tidigare nämnts kallar Sven Persson detta för brännpunkten och

det är här kvaliteten i förskolan skapas (Skolverket d., 2016, s. 7-8).

Pedagogisk kvalitet och personalens kompetens Enligt Sheridan med flera handlar den pedagogiska kvaliteten om hur gruppstorlek,

material, läroplansmål, pedagogiska processer, utrymme, interaktion och

kommunikation mellan personal och barn påverkar varandra (2014, s. 281).

SOU menar att en annan viktig faktor till god kvalitet i förskolan är personalen och

deras kompetens i arbetet med barnen (1997:21, s. 123).

24

Metod

Vi har valt att använda oss av kvalitativ innehållsanalys.

Kvalitativ innehållsanalys

Peter Esaiasson med flera (2012, s. 210) lyfter fram att som forskare använder man sig

utav en kvalitativ innehållsanalys när vissa delar av texten anses vara viktigare. Därmed

lyfter man fram dessa textstycken för att sätta samman det man anser är mest relevant

till sin forskning. Den text vi använde i föreliggande studie består av transskript för

intervjuer med bland annat förskolechefer. För att få fram slutresultatet har vi aktivt läst

och formulerat frågor till texten för att sedan finna svar i dessa frågor genom vårt arbete.

De vi har som poäng med vårt arbete är att ta reda på hur förskolorna som blivit

tilldelade bidraget arbetar för att öka kvaliteten. Texten är någonting som vi har gått

igenom noggrant ett flertal gånger för att vi ska få en förståelse. Inom den kvalitativa

innehållsanalysen finns diskursanalys som menar på att verkligheten utformas av

språket. Olika texter samt andra mänskliga uttryck anses vara avgörande för hur man

tolkar världen, innehållet i vårt arbete ska tolkas samt presenteras verbalt i form av en

löpande text (Esaiasson m.fl., 2012, s. 212).

Varför har vi valt kvalitativ innehållsanalys som metod?

För att kunna få svar på våra frågeställningar valde vi att från början använda oss utav

en kvantitativ innehållsanalys som metod, detta för att få fram statistik och därmed få

svar om barngruppernas storlek minskat. Vi kunde dock inte få fram den statistik vi

behövde från statsbidraget som delades ut 2016/2017, då det inte redovisas förrän

hösten 2017 av Skolverket. Vi bestämde oss därmed för att upprätta kontakt med

personal i förskolan och i förstahand förskolechefer som kunde informera oss om hur

de har använt statsbidraget för att minska på barngruppsstorlekarna.

Urval

När vi började undersöka statsbidraget fick vi fram information på Skolverkets hemsida

om vilka kommuner och förskolor som blivit tilldelade statsbidraget. Vi upptäckte då

att det skiljde sig mycket mellan kommunerna i vilken summa de begärde och vilken

summa de erhöll. En kommun som stod ut från mängden var Uppsala kommun som

lyckats få 42,5 miljoner, mest av alla kommuner i hela Sverige. Då Uppsala kommun

25

stod ut så mycket valde vi att undersöka vad tio av förskolorna i Uppsala kommun gjort

med det stora bidraget de blivit tilldelade. Vi har intervjuat två stycken förskolechefer

samt två stycken förskollärare för att ta reda på detta.

Genomförande

Vi började med att leta information om vad statsbidraget för minskade barngrupper

innebar och vilka förskolor som blivit tilldelade detta. För att få svar på våra frågor

kontaktade vi Uppsala kommun där vi sedan blev vidarebefordrade till olika

förskolechefer i Uppsala kommun. Vi stötte härmed på hinder då det är svårt att få

kontakt med förskolecheferna, däremot lyckades vi få tid till att intervjua två chefer

som har blivit tilldelade bidrag till minst en förskola. Vi bokade in ett möte med en av

förskolecheferna som hölls på hennes kontor. När vi kom dit förklarade vi syftet med

vårt arbete och bad henne förklara hur de använt sig av bidraget. Medan hon berättade

hur de har arbetat för att minska barngruppernas storlek med hjälp av bidraget

antecknade en av oss medan den andra ställde följdfrågor. Vi gjorde detta då det var

enklare för den som inte antecknade att lyssna medan den som skrev kunde missa delar.

Den andra förskolechefen intervjuade vi via telefon med anledning att hon inte hade tid

till att ha en intervju med oss då hennes schema var hektiskt. Vi berättade även för

henne vad vårt syfte med arbetet var och hade tidigare skickat de frågor vi hade till

henne i förväg för att hon skulle få en chans att läsa igenom dem innan. Frågorna

formulerade vi utifrån den information vi fick från första intervjun vi hade för att kunna

få ett samband. Då denna intervju var över telefon frågade vi om det var ok för henne

om vi spelade in samtalet för att få med allt hon framställde. Detta är något vi skulle

gjort redan första intervjutillfället. Då vi inte fick kontakt med fler förskolechefer valde

vi att kontakta två förskollärare som har en bra insikt i verksamheten. Vi fick tag på två

personer som hade möjlighet att ställa upp på intervjuer. Vi bokade in kortare intervjuer

med samma fokus på frågor som tidigare, dessa spelade vi även in.

Vi kontaktade även Skolverket då vi ville få ut redovisningarna från läsåret 2015/2016,

detta var dock något som inte offentliggörs förrän i slutet av november och därmed

kunde vi inte få ta del av dessa handlingar nu. Vi hade därefter en ytterligare kontakt

med den person på Uppsala kommun som tog emot de redovisningar som

26

förskolecheferna skickat in från detta läsår, för att se om de kunde ge oss förskolorna i

Uppsala kommuns redovisningar. Detta var något de inte kunde ge oss då det är

Skolverket som ska publicera denna information.

Ansvarsfördelning

Vi valde att ha olika fokus under intervjuerna, där en av oss antecknade och hade hand

om inspelning medan den andra ställde följdfrågor och hade mer dialog med den vi

intervjuade. Vi delade upp all litteratur emellan oss precis som vi gjort i kontakten med

olika personer som arbetar på bland annat Lärarförbundet, Skolverket samt i Uppsala

Kommun.

Vi har arbetat nära varandra under hela arbetets gång det vi däremot har gjort är att

delat upp för att vi skulle få olika ansvarsområden. Dessa ansvarsområden består utav

kontakten. Josefine ansvarade för kontakten med en förskolechef, en förskollärare samt

Lärarförbundet. Isabella ansvarade för kontakten med en förskolechef, en förskollärare

samt kontakt med Skolverket. Uppsala kommun kontaktade vi tillsammans. När vi

skrivit har vi tillsammans bearbetat texten för att få den sammanhängande och tydlig.

Etiska överväganden

Under de intervjuer vi genomfört har vi innan intervjun förklarat syftet med intervjun

och vad svaren kommer att användas till. Vi har lovat de personer vi intervjuat

konfidentialitet eftersom att vi har använt oss utav intervjuer och därmed kan vi inte

erbjuda anonymitet (Bell, 2016, s. 64). För att identiteten till dessa personer som vi

intervjuat inte ska kunna komma fram har vi valt att inte nämna några förskoleområden,

förskolor eller namn. Däremot har vi valt att benämna de vi har intervjuat till deras

befattningar då detta har varit ok för dem.

Enligt de forskningsetiska principerna ska en individ som ställer upp på en intervju inte

förödmjukas eller kränkas, det här tillhör individskyddskravet. Detta är något vi tagit

hänsyn till och tycker är av stor relevans (Vetenskapsrådet a., 2010, s. 5). Det finns fyra

allmänna huvudkrav när det handlar om forskning, dessa är informationskravet,

konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet. Informationskravet

handlar om att informera den som ska intervjuas om vår forskning och vad syftet är,

27

detta är något som vi gjort till de berörda. Samtyckeskravet innebär att de själva får

bestämma om de vill medverka i vår forskning, de som vi intervjuade accepterade detta

krav. Konfidentialitetskravet är den tredje regeln och innebär att det inte ska

framkomma uppgifter om vem det är som medverkat vilket vi har följt. Det fjärde och

det sista kravet är nyttjandekravet som innebär att uppgifter om enskilda personer

enbart får användas till forskning och inte till kommersiellt bruk eller andra syften som

inte är vetenskapliga (Vetenskapsrådet a., 2010, s. 7, 9, 12 & 14).

28

Resultat Syftet med vår uppsats var att få reda på hur förskolorna som har blivit beviljade

statsbidrag för att minska barngrupperna i Uppsala kommun har arbetat för att dra ned

på gruppstorlekarna. Här kommer vi presentera varje intervju var för sig för att få en

tydlig inblick i vad som har sagts vid varje intervjutillfälle.

Intervju 1

En förskolechef som har flera förskolor i Uppsala kommun har ansökt om statsbidraget

under båda åren som hen kunde ansöka om detta. Denna chef anser däremot att tidigare

läsårets bidrag var bättre än det senaste. Anledningen är för att de tilldelades en mindre

summa den sista ansökningsperioden. Hens förskolor fick en bättre utdelning under

perioden 2015/2016 när det enbart var 32 förskolor i Uppsala kommun som ansökte om

statsbidraget vilket gjorde att alla förskolor blev beviljade. Förskolechefen nämner att

de förskolor som hen är chef över och som blev nekade statsbidraget var de förskolor

som får strukturstöd från staten. Förskolorna som däremot har blivit beviljade bidraget

arbetar på samma sätt för att minska barngruppernas storlek. En av sakerna som de har

gjort är att anställa mer personal, från att ha varit cirka 24 barn på en avdelning med tre

personal anställdes en till personal. Avdelningen delades sedan upp i två mindre

grupper med två personal i varje grupp, detta kallar de för pedagogiska par och

innehåller en förskollärare och en barnskötare. Förskolorna arbetar i dessa pedagogiska

par med kvalitet hela dagen, deras vision är att alla barn ska få ett större talutrymme

och bli bättre sedda. Förskolechefen anser att det är viktigt att personalen har samma

värderingar och synsätt samt att de kan möta varandra på vägen, en intersubjektivitet i

förskolan. De pedagogiska paren kan för att fånga upp och följa barnens visioner

djupare dela upp sig i ännu mindre grupper med en personal i varje. Genom att arbeta i

mindre grupper anser förskolechefen att personalen lättare kan följa läroplansmålen och

därmed blir det en kvalitetshöjning i verksamheten. För att kunna dela upp sig i mindre

grupper använde förskolorna även bidraget till att göra ombyggnationer i verksamheten

för att få en fungerande verksamhet med uppdelade grupper. Genom att anpassa

lokalerna efter gruppstorlekarna gör det enklare att kunna dela upp sig i olika rum under

dagen. Förskolorna har valt att arbeta med åldershomogena grupper då de anser att det

gynnar barnen bäst i sitt lärande och utveckling när personalen lättare kan anpassa

aktiviteterna efter barnens kunnande. För att barnen ska kunna utvecklas så långt som

29

möjligt anser förskolechefen att det är viktigt med goda kompetenser i arbetslaget,

därför går personalen kontinuerligt på vidareutbildningar inom olika områden.

De kvalitetshöjande faktorer som därmed har använts för att minska på förskolornas

barngrupper för att gynna barnens lärande och utveckling är organisation, kompetens,

fler personal samt ombyggnationer.

Intervju 2

Den andra förskolechefen valde att presentera resultatet för en av sina förskolor.

Denna förskola har valt att inte minska på antalet barn på förskolan, däremot har de

tagit in mer barn än tidigare på förskolan efter statsbidraget. Orsaken till detta är för att

förskolan inte hade någon annan möjlighet än att göra på det här viset, det är ett stort

tryck på att få en förskoleplats på förskolan då den inte ligger i centrum och därmed

ligger det ingen förskola i närheten. Det som denna förskola har arbetat med för att

minska på gruppstorlekarna är att anställa fler personal, de har ökat med 3,5 års

arbetande från våren 2016 till hösten 2016. Förskolan har organiserat om genom att

bygga två nya hemvister genom att göra om korridorerna och ett kontor till ny yta att

hålla verksamheten i. Denna förskola arbetar med åldershomogena grupper och från att

ha varit fyra avdelningar är de nu åtta mindre grupper. Genom att arbeta i mindre

grupper under dagen är det lättare för personalen att planera aktiviteter efter barnens

ålder och kompetenser och genom det utmana barnen i deras lärande. I större

barngrupper kunde de tidigare inte arbeta lika intensivt efter läroplansmålen.

Förskolans framutsikter är att få behålla statsbidraget, utan det skulle den här typen av

verksamhet inte fungera då ekonomin inte räcker till. Skulle förskolan inte få

förlängning på statsbidraget har de en plan vilket är att förskolan ska återgå till den

tidigare välfungerade basorganisation med fyra avdelningar på förskolan, vilket skulle

göra att barngrupperna däremot blev större igen.

Denna förskola har därmed arbetat med faktorer som att anställa fler personal,

ombyggnationer och omstrukturering i barngrupperna för att öka kvaliteten i förskolan.

Intervju 3

I ett område i Uppsala kommun var det flera förskolor som ansökte om att få

stadsbidraget för minskandet av barngrupperna, ingen av dessa blev däremot beviljade

bidraget. Vi valde att intervjua en av dessa förskolor för att få veta vilken orsak som

30

fanns till att de inte blev beviljade statsbidraget. Förskolorna som låg i detta område

har sedan tidigare blivit beviljade ett strukturstöd för olika orsaker, vilket gör att dessa

förskolor redan har erhållit ett bidrag från staten vilket gör att dessa förskolor hamnade

utanför de beviljade förskolorna. Under den tidigare ansökningsperioden var det även

förskolor som hade strukturstöd dessa blev däremot beviljade bidraget för minskandet

av barngrupperna, orsaken var att det inte var lika många sökande under det tidigare

året. Förskolorna som det handlar om har redan mindre barngruppsstorlekar då de har

fått ett strukturstöd till att göra detta. Detta gör att dessa förskolor hamnar utanför

bidraget, även om det finns en orsak till att förskolorna har mindre antal barn.

Intervju 4

Vi har intervjuat en förskollärare på en förskola i Uppsala kommun som har blivit

tilldelad statsbidraget. Förskolan hade ansökt om bidraget till hemvisterna där de yngsta

barnen går, alltså mellan 1-3 år, orsaken var för att de små barnen gynnas mest av

mindre grupper. Dessa hemvister minskade på barngruppernas storlek genom att

anställa en extra personal till förskolan. Innan statsbidraget var det sex anställda på

dessa hemvister och nu har de blivit sju anställda. Anledningen till att de anställde en

till personal var för att de ska kunna dela upp barngrupperna i mindre grupper under

dagen samt att de ska kunna arbeta pedagogiskt hela tiden. Deras mål är att kunna

fortsätta med projekten som de arbetar med hela dagen och inte enbart under deras

projekttid, detta för att barnen ska kunna få vara delaktig i de projekt som de inte har

arbetat med. Denna förskola har delat upp barnen på hemvisterna till olika lärgrupper,

i varje lärgrupp ingår det en personal med en grupp på fyra till fem barn. Personalen

anser att det är lättare att arbeta pedagogiskt under dagen samt följa läroplanen för

förskolan när de arbetar i mindre grupper än när alla barn är tillsammans. I stora grupper

blir det mer ljud och barnen får svårt att fokusera på vad som ska hända. För att se att

förskolan arbetar med detta arbetssätt har de som krav att dokumentera verksamheten

för att kunna se att det alltid sker någon form av aktivitet med barnen. Förskolan har

bestämt att lärgrupperna ska arbeta i olika rum på förskolan under dagen samt att några

kan befinna sig på eller utanför gården. Genom att arbeta i dessa mindre lärgrupper har

personalen större möjligheter till att kunna se varje enskilt barn och samtala med dem

samt få in deras intressen i arbetet. För att få en kvalitetshöjning på denna förskola har

de arbetat aktivt i mindre grupper under dagen genom att de har anställt en till personal.

31

De har valt att dela upp sig på redan befintliga platser på förskolan och har alltså inte

gjort några ombyggnationer.

32

Analys

Det resultat som vi fick fram genom att använda oss utav en kvalitativ innehållsanalys

är att alla förskolor som vi har haft kontakt med har arbetat aktivt med att minska

barngruppsstorlekarna. Vi har analyserat den tidigare forskningen gentemot våra

intervjuer och ser varför förskolorna vill arbeta i mindre grupper för barnens bästa.

Däremot har vi inte varit i kontakt med alla förskolor i Uppsala kommun och därmed

kan inte denna undersökning svara på hur alla förskolor har arbetat. Vi kan inte svara

på om alla förskolor arbetar aktivt med att minska barngruppsstorlekarna, detta är en

nackdel med det här tillvägagångssättet. Fördelen med denna metod för ett sådant här

arbete är att vi som skribenter får en god inblick i hur förskolorna arbetar genom att få

svar på våra frågor samtidigt som vi kopplar det till tidigare forskning. Det syfte vi hade

med rapporten var att ta reda på hur informanterna har använt bidraget för att öka

kvaliteten i förskolan och hur de uppfattar att barns lärande och utveckling påverkas.

Om vi haft kontakt med flera förskolechefer hade vårt resultat hållit en högre

reliabilitet. Vårt resultat visar hur dessa tio förskolor har arbetat för att öka kvaliteten i

förskolan. Det som har kommit fram av resultatet är att de flesta förskolor som vi har

haft kontakt med arbetar i mindre grupper under dagen. Detta varierar sig dock mellan

antingen en personal med en grupp barn eller pedagogiska par med två personal och

lite fler barn. I dessa grupper arbetar förskolorna aktivt med olika projekt och teman för

att få in ett lärandeobjekt efter barnens intressen. Därmed skapas det genom att arbeta

i mindre grupper bättre förutsättningar till intersubjektivitet.

Genom strukturkvaliteten kan inte personalen i förskolorna som vi har haft kontakt med

påverka hur deras lokaler ser ut. Detta kan även kopplas till Bronfenbrenners

ekologiska systemteori då det är något personalen inte kan påverka och det hamnar

därmed på en exonivå. Däremot har de flesta valt att dela upp sig i smågrupper under

dagen för att få möjlighet att kunna se varje enskilt barn vilket även gynnar lärandet

hos barnen. Även Pramling Samuelsson med flera lyfter fram att det är viktigt att tänka

på hur gruppindelningarna ser ut för att förskolan ska kunna följa de mål som finns i

läroplanen (2015, s. 10-11), vilket även kommer fram under intervjuerna. Personalen

menar även att det i stora barngrupper blir svårt att bekräfta alla barn vilket även

Rosenqvist styrker (2014, s. 53). I strukturkvalitet som ligger på exonivån hör även

lärartäthet och lokaler (Brodin & Renblad, 2015, s. 79-80) vilket några utav

33

förskolecheferna har arbetat aktivt med. De har valt att anställa mer personal samt gjort

ombyggnationer för att kunna dela upp i smågrupper, genom detta får de en väl

fungerande verksamhet.

Personalens förhållningssätt har kommit fram som en viktig aspekt av intervjuerna och

enligt Rosenqvist är personalens förhållningssätt och syn på barn betydelsefullt när

arbetslaget ska strukturera och forma barngruppen (2014, s. 58-59). I intervju 1 nämner

förskolechefen till exempel att det är viktigt för hen att personalen i de förskolor hon är

chef för har samma syn på barn och att det finns ett bra samarbete emellan. Detta menar

chefen gynnar utveckling och lärandet för barnen, när alla är på samma nivå med

samma värderingar. Hen anser även att det är viktigt med ett bra samspel mellan

avdelningarna och att alla barn på förskolan ska känna sig trygga med samtlig personal.

Enligt Brodin och Renblad är kommunikationen mellan parterna i förskolan viktig för

att upprätthålla en god kvalitet (2015, s. 17). Några förskolor har valt att börja arbeta i

pedagogiska par, en förskollärare och en barnskötare. I dessa par är samarbetet centralt

för att få in ett lärande för barnen.

Sheridan med flera menar att den kompetens som finns hos personalen i förskolan

påverkar barns lärande och utveckling (2014, s. 282). Genom intervjuerna kom det fram

att en viktig faktor till bra kvalitet i förskolan är gruppstorlekarna, för att kunna minska

dem har förskolorna blivit tilldelade statsbidraget. Förskolecheferna anser dock att en

annan bidragande faktor till upprätthålla en god kvalitet i förskolan är kompetensen hos

personalen vilket även Rosenqvist menar, hon lyfter fram att personalens kompetens

kan vara viktigare än antal barn i gruppen (2014, s. 58-59). I intervju 1 framkom det att

förskolechefen kontinuerligt skickar sin personal på olika kurser för att de ska

vidareutveckla sig i sitt arbete med barnen. Detta är någonting som varje förskolechef

har som uppdrag enligt de allmänna råden (Skolverket a., 2013/16, s. 13).

Sheridan med flera lyfter fram att den pedagogiska kvaliteten handlar om faktorer som

påverkar varandra, dessa kan som tidigare nämnts vara material, gruppstorlek,

pedagogiska processer, läroplansmål, interaktion, utrymme och kommunikation mellan

parterna (2014, s. 281). Dessa aspekter är någonting som alla förskolor som vi har haft

kontakt med arbetar med samtidigt som de arbetar aktivt för att minska sina

barngrupper. I intervjuerna framkom det att genom att förskolorna arbetar i mindre

34

barngrupper anser personalen att det är lättare att följa läroplansmålen samtidigt som

att arbeta med pedagogiska processer under dagen. Kommunikationen i arbetslaget är

en faktor som alla förskolor vi har haft kontakt med anser är viktig när det handlar om

att få en väl fungerande verksamhet.

35

Diskussion Vi kommer här att redovisa det resultat vi fått fram utifrån våra intervjuer för att sedan

diskutera det gentemot den tidigare forskning som finns inom ämnet. Vi kommer att

utgå från våra frågeställningar som är:

Hur har förskolorna använt sitt bidrag för att öka kvaliteten i förskolan?

Hur bidrar kvaliteten till att öka barns lärande och utveckling?

Enligt Bronfenbrenners teori ligger staten på makronivån och det innebär att staten är

de som bestämmer vilka bidrag som förskolor och kommuner kan ansöka om. I Uppsala

kommun valde fler förskolor att söka statsbidraget för minskade barngrupper jämfört

med många andra kommuner i riket. Detta gjorde att förskolorna som uppfyllde

kriterierna för att få statsbidraget i Uppsala kommun blev tilldelade detta. Jarl och

Rönnberg lyfter fram i sin skrift att alla förskolor i Sverige ska ha samma möjlighet till

ekonomisk hjälp och därmed styr staten fortfarande till en viss del genom att dela ut

olika bidrag. Staten menar på att alla förskolor oavsett huvudman ska ha samma villkor

(2015, s. 29 & 66). I vårt resultat framgick det att det här bidraget gjorde att det blev

ett stort intresse för förskolorna i Sverige att ansöka om denna ekonomiska hjälp, vilket

gjorde att staten inte hade möjlighet att ge alla förskolor som sökte bidraget. Staten

valde därmed ut de förskolor som de ansåg behövde det mest, dock bidrar detta till att

många förskolor fortfarande har stora barngrupper (Skolverket c., 2015). Då

kommunerna som ligger på exonivån inte har möjlighet att minska på vissa av

barngrupperna då bidraget uteblir för vissa förskolor. Det som blev tydligt i vår

intervjuundersökning när vi jämförde Skolverkets dokument om vilka förskolor som

blev tilldelade respektive nekade bidraget, var att många förskolor som har strukturstöd

inte fick mer ekonomisk hjälp från staten då de blev nekad bidraget. Vi tänker oss att

anledningen till att staten inte beviljar dessa förskolor är att de redan har fått ett bidrag

med grund till att minska barngrupperna, därmed skulle de få ett dubbelbidrag.

Skott lyfter fram i sin skrift att förskolorna idag ansöker om de bidrag de anser sig

själva behöva, detta för att staten kan bevilja bidraget ett år men neka förskolan nästa

år (2011, s. 336). Detta framgick även i intervju 2 då det fanns en plan för hur förskolan

skulle arbeta kommande läsår om de blev av med bidraget. Utan bidraget fungerar inte

36

deras verksamhet som de har byggt upp med hjälp utav bidraget och därmed måste

förskolan återgå till den verksamhet de hade innan, med större barngrupper.

Det som även framgick av resultatet var att alla förskolor som vi har haft kontakt med

och som har blivit tilldelade bidraget har arbetat med att göra mindre grupper ur de

tidigare stora barngrupperna, detta för att personalen ska ha möjlighet att se varje

individuellt barn. Personalen uppfattar även att barnen har lättare för lärande och

utveckling i mindre grupper vilket Sheridan med flera lyfter fram. De menar att barnen

utvecklas bättre både språkligt och kognitivt när det är färre personal gentemot stora

grupper med hög personaltäthet. Desto större grupperna är desto mindre tid får

personalen till varje enskilt barn och därmed är det svårt att skapa relationer och

interaktioner till dessa barn (2014, s. 282 & 385) vilket de flesta förskolor även menade.

Detta står även skrivet i Skollagen enligt allmänna råden, att det är viktigt att organisera

förskolan utifrån barnens behov och därmed är det viktigt att tänka på gruppstorlekarna

(Skolverket a., 2013/16, s. 25-16). Förskolans kvalitet kallas för intersubjektiv, detta

för att i mötet mellan det objektiva lärandet, barn och vuxen skapas det Persson

benämner som brännpunkten (Skolverket d., 2016, s. 7-8). För att detta ska kunna ske

krävs det att det att barngrupperna är organiserade så att personalen hör och ser alla

barn. Vilket även framgick i intervju 1, 2 och 4 då alla arbetar aktivt i små grupper och

med ett fokus på pedagogiskt lärande under hela dagarna.

I allmänna råden står det att på vilket sätt förskolan väljer att sätta samman grupperna

påverkar kvaliteten och även miljön är en påverkande faktor (Skolverket a., 2013/16, s.

15, 18 & 35). Resultatet av vår studie visade att förskolorna har arbetat på olika sätt när

det handlar om strukturering av barngrupperna, alla har delat in sig i mindre grupper

men på olika vis. I intervju 1 framkom det att de arbetar i pedagogiska par där en

förskollärare och en barnskötare arbetar tätt, liknande arbetssätt kan vi även se i intervju

2. Däremot kom det fram i intervju 4 att förskolepersonalen arbetar enskilt med en

grupp med cirka fyra barn. Det vi sedan fick fram genom våra intervjuer ur ett

miljöperspektiv är att de flesta förskolor har gjort omorganisationer i lokalerna utifrån

de nya barngrupperna. Intervju 1 beskriver att de har byggt ut förskolans lokaler för att

alla mindre grupper ska få en fungerande och egen hemvist. Medan intervju 2 har

anpassat de befintliga lokalerna genom att skapa hemvister i korridorerna och i ett

kontor. I intervju 4 framgick det inte att de gjort några ombyggnationer utan de befann

37

sig i olika rum under dagen, både utomhus och inomhus. Det vi har reflekterat över

under arbetets gång är att förskolorna arbetar med minskandet av barngrupperna på

olika vis. Däremot ser vi ett fungerande koncept hos alla som blivit beviljade bidraget.

Vissa förskolor arbetar dock mer aktivt och har ett brinnande intresse för att minska

barngrupperna och arbetar mycket med personal och gruppsammansättning. Medan

andra förskolor inte verkar arbeta lika aktivt då det finns en rädsla att bli av med

statsbidraget nästkommande läsår, vilket är tråkigt.

Något vi har uppmärksammat och reagerat på är att när en förskola som söker

statsbidraget för att minska barngrupperna sedan innan har ett strukturstöd, är risken

stor att de blir nekade bidraget. Strukturstödet har vissa förskolor då de ska kunna

kompensera för olika sociala faktorer som kan ha en påverkan på barnens utveckling

på ett negativt vis. Strukturstödet delas ut till förskolor som ligger i socialt utsatta

områden, för att dessa förskolor ska ha möjlighet att minska på deras barngrupper för

att ge barnen bättre möjlighet till utveckling. Vi anser att strukturstödet minskar

barngrupperna av en annan anledning, just för att dessa barn behöver ha mindre

barngrupper för att få ett bättre stöd i deras utveckling. Att en förskola ska bli nekad

statsbidraget som delas ut för att minska på barngruppernas storlek för att de har ett

strukturstöd sedan tidigare borde inte vara en orsak till att dessa förskolor inte ska få

statsbidraget. De flesta förskolor har valt att anställa mer personal när de har blivit

beviljade statsbidraget. I övrigt anser vi att de förskolor som vi har haft kontakt med

har nyttjat detta bidrag som de har blivit beviljade och gjort det bästa av situationen.

Däremot anser vi att ett mer långsiktigt mål skulle kunna vara att arbeta mer med

ombyggnationer av förskolan, för att på det viset få bättre miljöer för barnen. Om en

förskola inte skulle få behålla bidraget nästkommande läsår kommer den fysiska miljön

fortfarande att vara kvar, medan man förmodligen inte kommer att ha råd att ha kvar

den personal som de anställde med hjälp av bidraget. För att höja kvaliteten på en

förskola handlar det inte om vem som har mest pengar, utan det handlar om hur man

väljer att använda dem. Bidraget består utav olika summor till varje förskola och

därmed har de olika förutsättningar för att minska på sina barngrupper. Vi kan se att

alla arbetar aktivt och pedagogiskt i sina mindre grupper för att barnen ska få bättre

möjlighet till lärande och utveckling, vilket är ett av syftena med statsbidraget.

Personalen som vi har haft kontakt med anser att de får bättre kontakt med barnen när

38

de arbetar i mindre grupper och därmed kan de på ett lättare sätt få in deras erfarenheter

och intressen i dem projekt som pågår i förskolorna.

39

Slutsats Det vi kommit fram till under detta arbete är att de förskolor som blivit tilldelade detta

statsbidrag har haft samma mål, att minska på barngruppernas storlek. De har däremot

valt att ta olika vägar fram till målet och därför ser deras tillvägagångssätt lite olika ut.

Alla som har blivit tilldelade bidraget har vad vi sett uppfyllt statens krav för att få

behålla bidraget, det vill säga att arbeta aktivt för att minska barngrupperna. De som

arbetar på förskolorna kan genom detta se varje barn och på ett bättre sätt uppfylla de

läroplansmål vi arbetar mot i förskolan. Det finns förskolor som använt bidraget till att

göra ombyggnationer i verksamheten. Det är något som är viktigt då barnen behöver

delas upp i mindre grupper för att minska stressen som kan uppstå i större barngrupper

och att alla barn ska vara delaktiga. Vår intervjuundersökning tillsammans med

forskningen vi tagit del av visar att det är av stor vikt att minska barngrupperna då

kvaliteten i förskolan ökar genom detta. Något annat som påverkar kvaliteten enligt

både forskning och intervjuer är personalens kompetens. De allmänna råden lyfter fram

att det finns två viktiga faktorer som påverkar kvaliteten och dessa är barngruppens

storlek samt personalens utbildning och kompetens, vilket vi har sett att dessa förskolor

arbetar med för att förbättra.

40

Litteraturlista:

Bassok, Daphna & Galdo, Eva (2016). Inequality in Preschool Quality? Community-

Level Disparities in Access to High-Quality Learning Environments. Early Education

and Development, vol. 27 (1) s. 128-144

Brodin, Jane & Renblad, Karin (2015). Perspektiv på kvalitet i förskolan.

Lund: Studentlitteratur AB

Esaiasson Peter; Giljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012).

Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm:

Norstedts Juridik AB

Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2015). Skolpolitik. Från riksdagshus till klassrum.

Upplaga 2. Stockholm: Liber AB

Läroplan för förskolan (1998) (reviderad 2010). Skolverket.

Pramling Samuelsson, Ingrid; Williams, Pia; Sheridan, Sonja (2015). Stora

barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Tidsskrift for nordisk

barnhageforskning. Vol. 9 (7) s. 1-14.

SKL a. Förskola (2016-10-12) Sveriges kommuner och landsting

https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/forskolafritidshem/forskola.3256.html

SKL b. Fakta förskola (2016-10-12) Sveriges kommuner och landsting

https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/forskolafritidshem/forskola/faktaforskola.

3292.html

Skolverket a. (2013/16). Allmänna råd med kommentarer för förskolan. Stockholm:

Skolverket

Skolverket b. (2016-10-13). Stort intresse för bidrag till mindre grupper i förskolan.

Stockholm: Skolverket

41

http://www.skolverket.se/om-

skolverket/press/pressmeddelanden/2016/pressmeddelanden-2016-1.244816/stort-

intresse-for-bidrag-till-mindre-grupper-i-forskolan-1.250581

Skolverket c. (2015) Statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan läsåret 2016/17.

Stockholm: Skolverket

Skolverket d. Barngruppers storlek i förskolan. En kartläggning av aktuell

pedagogisk, utvecklingspsykologisk och socialpsykologisk forskning (2016). Rapport

433. Stockholm: Skolverket

Sheridan, Sonja; Williams, Pia & Pramling Samuelsson, Ingrid (2014). Group size

and organisational conditions for children´s learning in preeschool: a teacher

perspective. Educational research, 2014. Vol. 56, No. 4, s. 379-297

Skolinspektionen (2013). Beslut för förskola i Uppsala kommun.

Skott, Pia (2011). Utbildningspolitik och läroplanshistoria. s. 325-340. I Larsson,

Esbjörn & Westberg, Johannes (red)(2011). Utbildningshistoria: en introduktion.

Lund: Studentlitteratur

SOU 1997:21 Växa i lärande - förslag till läroplan för förskolan för barn och unga 6-

16 år.

Utbildningsdepartementet (2015) Uppdrag att förbereda inför ett kommande uppdrag

om statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan.

Vassenden, Anders; Thygesen, Janne; Brosvik Bayer, Stian; Alvestad, Marit och

Abrahamsen, Gerd (2011). Barnehagenes organisering og strukturelle faktorers

betydning for kvalitet. Rapport IRIS nr. 29.

Vetenskapsrådet (2015). En likvärdig förskola för alla barn - innebörder och

indikationer. Stockholm: vetenskapsrådet

42

Vetenskapsrådet a. (2010). Forskningsetiska principer. Inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Williams, Pia; Sheridan, Sonja; Harju-Luukkainen, Heidi; Pramling Samuelsson,

Ingrid (2015). Does group size matter in preschool teacher’s work? The skills teachers

emphasise for children in preschool groups of different size. Journal of Early

Childhood Education Research Vol. 4, No. 2 s. 93-108.