HV nr 1 2013

HUND

ENS

VÄRL

D

Nr. 1 2013

4:e året

HUND

ENS

VÄRL

Dhund & människa

Jag fastnade för öronen När Marta såg en bild på en utsatt hund i Polen blev hon blixtförälskad. Idag bor Mila i Sverige.

40

tack till.../ Fotografer Jonas MårtenssonMarta RoslaniecKim ForsténElsa BlomsterLena GunnarssonJonas Andersson

Välkommen in i...................05

Nyheter...............................06

Jag fastnade för öronen.....08

Med fokus på mat..............16 Vad är det i hundmaten......20

Ge din hund naturlig mat....26

Övervikt hos hund...............34

Giftigt för hunden................36

Apportering med klicker......40

Svåra frågor.........................52

Adoptioner från Rumänien..55

Månadens bild....................61

Är hundar ögontjänare?......62

I detta nummer...

08

hälsa & friskvård träning & beteende

Med fokus på mat Vi blir mer och mer medvetna om vad vi själva stoppar i oss, men vad är det i maten och vad bör hunden äta? I några artiklar tittar vi i detta nummer lite närmare på hundfoder.

Giftigt för hunden De flesta känner till att hundar inte bör äta chocklad, efter-som det är giftigt för dem. Det finns annat giftigt, som inte alla hundägare känner till. Vi tar upp några exempel.

Apportering med klickertänk Under lång tid har den tradi-tionella hårda träningen varit den enda melodin i hunds-verige, men nu börjar fler och fler tänka om. Här är en artikel om hur du kan jobba med jakt och klickertänk.

OmslagetJonas Mårtensson & NASAKilo, australian cattledog

SkribenterElsa BlomsterLena GunnarssonMarta Roslaniec

16 52

16 40

36

4

Vår instruktörsutbildning som startade i Brösar i februari fylldes snabbt och är nu i full gång. Vi startar därför ytterligare en i Brösarp under 2013. Varmt välkomna till trevliga och familjära Brösarp!

Vi kommer även att starta en klickerinstruk-törsutbildning i Oslo under 2013.

Instruktörsutbildning

Helg 1 Introduktion, praktik och teoriHelg 2 Praktik och teori, fortsHelg 3 KlickerträningHelg 4 InlärningspsykologiHelg 5 Raskunskap & pedagogikHelg 6 Klickerinriktning 1Helg 7 Klickerinriktning 2Helg 8 EtologiHelg 9 Hundens hälsa & Eget företagandeHelg 10 RallyMixHelg 11 RallyMix forts, Aktivering & Läsa hundHelg 12 Instruktörens rollHelg 13 Examination

Instruktörsutbildning - Brösarp!

www.hundisverige.se

Varför skall du välja oss?

Vi har gedigen erfarenhet och utbildning, undervisning och pedagogik är vårt special-område.

Vi ger dig en bred och högkvalitativ utbildning.

Våra instruktörselever är våra bästa reklam-pelare.

Du får tre olika instruktörsdiplom och kan omedelbart få bredd i ditt kursutbud.

Vårt engagemang i dig upphör inte när ut-bildningen är slut.

Kursstart7-8 sep2013

5

Kontakt

Mejl:[email protected]

Adress:Bengtemöllevägen 5277 50 Brösarp

Telefon:0414-44 80 50

Prenumeration

Gratis prenumeration:[email protected]

Hemsida:www.hundensvarld.se

Redaktion

Chefredaktör och ansvarig utgivare:Natasja Ravenklint

Annonsering

[email protected]

Redaktionen: Välkommen in i . . .HUNDENS VÄ

RLD – SMÅ

TT & G

OTT

...Hundens VärldVi längtar efter våren, och tror inte att vi är ensamma om det. I väntan på att snön ska smälta, solen tit-ta fram och värma oss igen, så kommer här ett nytt nummer av tidningen. Som ni kanske redan har märkt har tidningen bytt utseende och vi hoppas att ni kom-mer att gilla den nya looken.I detta nummer har vi en matspecial med flera artiklar om mat från lite olika vinklar. Mat har varit något som ni har velat läsa mer om, och i och med ert intresse har vårt intresse för ämnet växt. Vårt grävande i fo-derdjungeln resulterade i att vi klart är förespråkare av färskfoder i stället för torrfoder, efter att själva ha ufodrat med torrissar fram tills nu. Det finns många skäl till varför vi har kommit fram till detta beslut, och några av dem kommer ni att hitta i detta nummer, medan ni kunde läsa om några andra i nummer 12 2012.Sedan vi bytte till färskfoder har vi märkt av en hel del häsloförbättringar hos våra hundar. Vår greyhound tappade mirakulöst i princip all sin tandsten efter en vecka av färsfoder och ben. Helt otroligt. Så även om maten nu är en större kostnad än vad den var tidi-gare, har vi redan tjänat in pengar på ett tandläkar-besök och dessutom sluppit söva en hund i onödan. Bara det borde vara ett tillräckligt gott argument för foderbyte.I detta nummer har vi också ett lång och kunskaps-fylld artikel om hur man kan jobba med jaktträning med klickertänk. Jakt- och vallträning är två områden

där hårda metoder fortfarande regerar, men det hoppas vi att det kan bli ändring på. För varför

ska man behöva jobba med bestraffning när man kan belöna med det bästa des-

sa hundar vet - det vill säga vallning eller jakt? Det är rätt obegripligt när man tänker lite på det. Vi hoppas att ni kommer att få ännu ett spännande, lärorikt och roligt år tillsammans med oss,

Malvina och Natasja Ravenklint

6

HUND

ENS

VÄRL

D –

SM

ÅTT

& G

OTT

Nyheter i

Hundens Värld

Hundarna blir flerVi får fler och fler hundar i de svenska hushållen, visar en ny undersökning från Statistiska centralbyron. Den minskning som finns är bland barnfamiljer.

Hundarna har mellan 2006 och 2012 blivit 55 000 fler, vilket innebär att det nu finns 784 000 hundar i Sverige. En ökning med 8% på sex år. Under sam-ma tid har katterna minskat med 8%. Däremot ökar antalet hushåll med katt, vilket innebär att det blivit färre katter i de hushåll som redan har katt.

I hushåll med barn har hundarna alltså blivit färre. Minskningen i dessa hushåll är 3,8%

Källa: Jordbruksverket

I Kina har rasrena hundar blivit en status-symbol under senare år. Under Mao Ze-dungs kulturrevolution var det förbjudet att ha hund som husdjur, då det sågs som en symbol för överklassen, men sedan 1980-talet blev det åter tillåtet att hålla hund och sedan dess har populariteten ökat, och hunden har alltså blivit en status-symbol.

Förra året dog en tibetansk mastiff på op-erationsbordet, efter en plastik operation. Veterinären stäms nu på 900.000 kronor, vilket ägaren hävdar att han betalt för den två år gamla hunden.

Orsaken till operationen var enbart este-tisk, då ägaren ansåg att huden på hun-dens huvud var för slapp. Ägaren ville rätt till detta med ett ansiktslyft, då han menade att hans hund då skulle bli vack-rare och därför få fler parningar. Tidigare

hade denna uppfödare opererat öron på några hundar, för att få dem spetisgare.

Den tibetanska mastiffen är mycket pop-ulär i den kinesiska överklassen, och de summor som rasen kan generera har ren-derat stora rubriker i kinesiska tidningar de senaste åren. Förra året såldes till exempel en mastiff för över än 20 miljoner kronor.

Uppfödaren som nu stämmer veterinären berättar att hans hanhundar får mellan 30.000-300.000 kronor för en parning, och att valparna kan säljas för flera miljoner kronor.

Man kan tydligen köpa sig mycket för pengar i Kina, men uppenbarligen inte grundläggande kunskap i hundavel och genetik.

Källa: di.se

Misslyckad ansiktslyftning

7

FAKTARUTA

Det här är en testtext, säg det fem gånger i rad är du snäll.

HUNDENS VÄRLD – SM

ÅTT &

GOTT

Ett hundbråk kan nu bli ett pilotfall för Hög-sta domstolen och kan på det viset få stor betydelse för Sveriges hundägare.

Maria Alfredssons oförsäkrade papillion blev biten av en schäfer, men hon har nu dömts att betala hälften av veterinärkost-naden på drygt 60.000 kronor, enligt hov-rättens tidigare dom, något Maria inte blev nöjd med.

Hon har svårt att förstå varför hon ska behöva betala något alls för skador som en annans hund orskakat hennes hund.

Olyckan skedde när Marias dåvarande sambo rastade papillionen och mötte en schäfer på en gångväg. Bägge hundarna var kopplade, men schäfern slet sig och bet den lilla hunden över ryggen.

Veterinärkostnaderna blev 60.000 kronor, men Marias hund var inte försäkrad och

värderades till 10.000 kronor, eftersom hunden var oförsäkrad skulle Maria betala. Schäferns hundägare gick in med halva be-loppet, via sitt försäkringsbolag, men Maria ville ha hela summan och gick därför till tingsrätten, som tilldömde henne ytterligare 15.000 kronor.

Schäferägaren överklagade då, genom försäkringsbolaget, som menade att de skulle betala lika.

Hovrätten var inte enig i sin dom, vilket gör att Maria är hoppfull att Högsta domstolen ska ta upp ärendet.

Enligt Tomas Hansson på Länsförsäkringar väcker fallet frågor kring begreppet strikt ansvar och hur stora veterinärkostnader man kan få betalt för i jämförelse med hun-dens värde.

Källa: DN.se

Hundbråk till HD

Avelsstopp på sjuka hundarEn uppfödare utanför Hässleholm förbjuds i somras att avla på shar pei hundar som led av entropion, samma förbud ålades ytterligare sju skånska kennlar.

Vid en efterkontroll visade det sig att en av kennlarna ändå tagit valpar på en sjuk hund, och samtliga valpar led av den ärftliga sjukdomen.

Nu hotas kvinnan med vite på 20.000 kronor om hon bryter mot förbudet igen, och Länsstyrelsen hoppas på det viset att avskräcka från fortsatt avel.

Kennelägaren menar att hon försöker sträva efter att ögonproblemen ska försvinna och att eyetacking är ett en-kelt ingrepp.

Källa: Norraskåne.se

Rånad på liten hundEn kvinna sparkades brutalt ner i Västra Frölunda i Göteborg, för att på det viset komma över en chihuahua.

En bil körde upp på en trottoaren, en man kom ut och sa “Ge hit hundarna”. När den äldre kvinnan vägrade, slog han ner henne.

Rånaren lyckades få med sig en av de fyra chihuahuorna, Wilja.

Snabbt skapades in sida för Wilja på Facebook, där ägaren lovade 10.000 i hittelön (http://www.facebook.com/groups/Hitta.wilja/?fref=ts). En annan privatperson lade in ytterligare 5000 kronor, och donationerna ökar stadigt.

Vi hoppas att även rånaren hamnar ba-kom lås och bom.

Källa: Norraskåne.se

8

Jag fick frågan om jag inte kunde skriva en artikel om hur jag uppfattar rallymix, en sport jag precis börjat med, men Natasja och Malvina Ravenklint blev så förtjusta i min hund Milas historia att det fick bli en artikel om henne i stället.För några år sedan skrev jag en

artikel till Hundens Värld och tyckte att det

var mycket roligt att

få vara m e d .

A r -

tikeln handlade om min hund Niunia som fick en ovanlig sjuk-dom för hundar – polyartrit, och jag ville hjälpa till att sprida in-formation om den sjukdomen. Tyvärr förlorade hon sin kamp den 11 december 2011. Hon är mycket saknad (bild på henne finns på sista sidan).

Min andra hund, den korthåriga taxen Sherry klarade inte av att vara ensam, eftersom hon alltid hade haft Niunia vid sin sida.

Förälskade mig i öronen I början av december 2011 såg jag en bild på en corgimix som sökte nytt hem. Hon hade bli-vit slagen, vanvårdad och allt möjligt annat hemskt och jag förälskade mig genast i hennes öron.

Eftersom jag redan hade två hundar kunde jag inte ta henne hem till mig på en gång, men jag kunde däremot stödja henne ekonomiskt i hennes tillfälliga hem. När Niunia dog och vi såg hur deprimerad Sherry blev började vi tänka på att skaffa en hund till, och då kom jag att tänka på den lilla utsatta Mila och att hon kanske ändå kunde bo hemma hos oss.

Jag fastnade för

Text & foto Marta Roslaniec

HUND

ENS

VÄRL

D –

HUN

D &

MÄ

NNIS

KA

ÖRONEN“ “

9

Förberedde för Milas ankomstJag började förbereda för Milas ankomst till Sverige. Tack och lov hade reglerna för införsel till Sverige ändrats 1 januari 2012, vilket ledde till att hon kunde komma till oss i slutet av januari för ett år sedan.

Jag åkte själv och hämtade henne i Polen. Jag förstod ome-delbart att hon skulle bli en fan-tastiskt fin hund när hon fick till-baka hela sin päls.

Sherry var väl först inte över-förtjust i den nya familjemedle-mmen, men efter några veckor lossnade det och idag är de bästa vänner. Jag kan titta i tim-mar på hur de leker tillsammans

och njuta av att de behöver varandra. Sherry är den glada, livliga tax hon alltid har varit, och den hund som ger Mila stöd. Gör Sherry något, så gör Mila alltid likadant.

Milas rehabiliteringNär Mila kom var hon både os-äker och rädd i kontakten med andra hundar, vilket inte är kon-stigt. Men Sherry gav aldrig upp. Hon försökte och försökte att bli kompis med Mila, och trots sura miner fortsatte hon tappert.

För att hjälpa Mila att må bättre tog jag kontakt med en under-bar hundinstruktör, Monica Ot-tosson på Bonizas hundskola.

Första bilden på den vanvårdade polska hunden. “Jag förälskade mig genast i hennes öron.”

HUNDENS VÄRLD – HUND &

MÄ

NNISKA

10

HUND

ENS

VÄRL

D –

HUN

D &

MÄ

NNIS

KA

Den första kursen vi gick var Miljö & lydnad, där vi tränade vardagslydnad på olika platser. Det kunde antingen vara ute på landet eller mitt i stan. Därefter började vi en kurs i vardag-slydnad. Mila hade fortfarande problem med osäkerhet och rädsla i närheten av andra hun-dar. Vi fortsatte emellertid att jobba med det och idag är det inte längre något problem. Hon hälsar fint och försiktigt, men ändå säkert och kan även bjuda upp till lek. Det är otroligt och underbart hur hon har föränd-rats såväl fysiskt som psykiskt.

Det var nu dags för ett andra kapitel i vårt gemensamma liv. Jag såg att Monica Ottosson

skrev om rallymix. Jag hade hört talas om rallylydnad, men detta var något nytt, men jag blev ge-nast såld. Vi går nu på Monicas första så kallade projektkurs i rallymix, en kurs hon har för att hon ska kunna bli instruktör i denna nya sport. Vi har gått två tredjedelar av kursen och det är verkligen otroligt roligt och något jag vill satsa på. Jag har redan anmält mig till min första tävling i Halmstad den 4 maj, med båda mina hundar.

Det som gör att jag har fastnat för sporten är att det går ut på att vi ska ha kul. Vi får både leka, locka och prata oss ig-enom hela banan. Även om det är tillåtet att locka så vill vi lära

Mila var väldigt vanvårdad och hon hade inte mycket päls kvar.

11


MÄ

NNISKA

Ovan: Marta har precis tagit över Mila och är på väg hem till Sverige med färjan.

Vänster: Mila och Sherry har funnit varandra.

12

HUND

ENS

VÄRL

D –

HUN

D &

MÄ

NNIS

KA

13


MÄ

NNISKA

oss alla skyltarna, så att hun-darna kan det på signal och utan muta. Därför ska vi genast börja på nästa kurs när vi gått färdigt den första, för att vi ska få möjlighet att träna mer på alla skyltar.

Tanken med den första kursen var att jag skulle gå med Sherry, men jag tog med mig Mila ändå. Ni skulle se hennes glädje över att få lyckas. Hon är nämligen en hund som hela tiden vill göra rätt, hon försöker alltid göra sitt bästa för att göra som jag vill och är mycket stolt över sig själv när hon lyckas.

För Sherry blev det också ome-delbart lyckade träningspass. Hon hade aldrig jobbat tillsam-mans med andra hundar tidig-are, men var mycket fokuserad på uppgiften.

Jag kommer att hålla på med

rallymix med båda mina hundar och jag är övertygad om att vi kommer att lyckas på ett eller annat sätt. Tänk att vi som al-drig var intresserade av att täv-la redan har anmält oss till vår första tävling. Det säger mycket om denna underbara sport.

Redaktörens kommentar: Det är otroligt inspirerande att se Mar-ta Roslaniec arbeta tlllsammans med sina hundar. Titta gärna på de filmer som finns upplagda på rallymixens facebook grupp http://www.facebook.com/Ral-lyMix

HundensUtbildningsAkademi

Välkommen på kurs i

KarlshamnInger Borg

Dipl. hundinstruktör

www.hundisverige.se

14

RallyMix® instruktörer

SVERIGEBlekingeKarlshamnInger BorgHundens UtbildningsAkademiwww.hundisverige.se

HallandHalmstadSusanna LarsdotterSuss Creationshttp://hund.annasuss.com/ral-lymix/

LaholmLotta HägerPampas hundservicehttp://www.collie4you.com/pampashundservice.html

HälsinglandHudiksvallMaria SwedmanHundens UtbildningsAkademiwww.hundisverige.se

TrönöMarianne EllnerEllners Hunderiwww.ellnershunderi.se

SkåneBromöllaGitte HanssonHallens Hund och Träningwww.hallenshundtraning.se

Brösarp &TomelillaNatasja RavenklintHundens UtbildningsAkademiwww.hundisverige.se

Brösarp &TomelillaMalvina RavenklintHundens UtbildningsAkademiwww.hundisverige.se

Eslöv, Lund, MalmöMonica OttossonBonizas hundskolawww.bonizashundskola.se

HelsingborgAndrée CarlssonHundens UtbildningsAkademiwww.hundisverige.se

HörbyMalin CedergrenBjörkhaga Hundskolawww.bjorkhagahund.se

Yve AlkebornHundens UtbildningsAkademiwww.hundisverige.se

HässleholmHannah KendrupHundens UtbildningsAkademiwww.hundisverige.se

KnislingeCarina OredssonGrändenswww.grandens.se

KnislingeTina Laursen BergströmGrändenswww.grandens.se

LockarpJette FeldtJettes trimwww.jettestrim.se

MalmöAnn-Marie CampbellRosas Hundskolawww.rosashundskola.dinstudio.se

MalmöKim Molina-RiveraHundens UtbildningsAkademiwww.hundisverige.se

MalmöRasmus AnderssonBjörkhaga Hundskolawww.bjorkhagahund.se

15

SvedalaAnne [email protected]

SmålandHultsfredLena PerssonHundspåret Birbawww.hundsparetbirba.se

VärnamoSusanne AxelssonHundens UtbildningsAkademiwww.hundisverige.se

StockholmKungsholmenStockholms Hundforumwww.stockholmshundforum.se

TäbySusann FagermanDog Spiritwww.dogspirit.se

HuddingeFrida SållarpVänliga Hundwww.vanligahund.se

VallentunaEva SognevikSogneviks hundkurserwww.sognevik.se

SödermanlandSträngnäsSara PetterssonDoggie-Zenwww.doggie-zen.se

NyköpingVictoria NilssonSund Hundwww.sundhund.net

VästergötlandFalköpingEva BolundLunnagårdens Hundwww.lunnagardens.se

VästmanlandSurahammarCamilla WesterlundHundoptimistenwww.hundoptimisten.se

ÖstergötlandNorrköpingMonica Mohlin-SjödinMMS Coachingwww.mmscoaching.se

DANMARKKöpenhamnMorten Østergaard KnudsenGiv Potewww.givpote.dk

Hillerød og FuresøVini H. NielsenGiv Potewww.givpote.dk

NORGEOsloTess ErngrenGoodDogwww.gooddog.no

16

Med fokus på

MAT!Text Natasja Ravenklint Foto Kim Forstén

HUND

ENS

VÄRL

D –

HÄ

LSA

& F

RISK

VÅRD

Natasja Ravenklint är hundinstruktör, hundpsykolog och utbildningsansvarig på Hundens UtbildningsAka-demi. De av hennes lärare som hon har uppskattar allra mest är: Bob Bailey, Karen Pryor, Ken Ramirez och Kathy Sdao. Natasja brinner för att göra klickerträning tillgän-glig och begriplig för alla, men försöker just nu läsa allt hon kommer över om hundmat.

Intresset för vad vi stoppar i oss är högaktuellt i dessa dagar, när vi up-ptäckt att mattillverkarna kan stoppa i saker i maten som de inte uppger på förpacknignarna. Om de gör det när det gäller människomat, vad sker då inte när det gäller djurmat? Vad inne-håller en torrfoderkula, egentligen?Vem vet egentligen vad som ingår i en torrfoderkula? Vi kan läsa på innehålls-förteckningen, men många av oss har al-drig vänt på påsen, utan vi nöjer oss med att titta på den tjusiga påsens framsida och på vad veterinären, uppfödaren, vän-nen eller instruktören säger.

Vad kan veterinären? I princip ingenting, om de inte har valt att specialisera sig på näringslära. Den information veterinärer-

na har om foder är den information som fodertillverkarna ger.

Vad kan uppfödare? Oftast inte så myck-et heller, undantag finns naturligtvis även här. Uppfödare pratar med kollegor och veterinärer och fattar beslut på det. Flera fodertillverkare lockar också in uppfödare med generösa rabatter, eftersom de vet att uppfödarna kommer att påverka mån-ga valpköpare i deras val av fodermärke.

Vad kan vännerna? Naturligtvis kan någon ha tur att ha en specialintresserad vän som håller sig ajour med vad som hän-der på området, men som regel är även dessa påverkade av samma grupper som du själv.

17

18

HUND

ENS

VÄRL

D –

HÄ

LSA

& F

RISK

VÅRD

Vad kan instruktören? Troligtvis inte så mycket heller, med de sedvanliga undan-tagen. Det tog till exempel mig tio år att bli intresserad av ämnet. Nu läser jag allt jag kommer över, men under tio år har jag rekommenderat foder jag inte skulle rek-ommendera nu, när jag har lite mer kun-skap.

Faktum är att det är mycket svårt att hitta någon vettig och ickepartisk information om mat. Det finns som regel något egent-intresse bakom råden. Som till exempel jag, som säljer hundfoder, men om du inte bor i närheten av vår butik, så tjänar jag ingenting alls på att få dig att byta till ett eller annat märke.

Avhandling om matMarie Sallander skrev sin doktorsavhan-dling med mattema: ”Diet and acitivity in Swedish dogs” från 2001 som bygger på 461 hundar. 95% av hundarna i studien åt torrfoder. Fördelningen i vad hundarna åt såg ut så här:

• 95% torrfoder som största delen av kosten.• 80% fick matrester, ofta som topping på torrfodret.• 14% fick hemlagat, ofta tillsammans med kommersiellt hundfoder.• 14% fick konserver, ofta tillsammans med torrfodret.

Hur ofta åt hundarna?65% av hundarna åt två gånger per dag.9% åt en gång per dag.17% hade maten stående framme hela dagen.

Marie Sallander har inte funnit några belägg för att en hund ska vara fastande en dag i veckan, något som vi skrev att leg.vet Wiktor Sendecki var förespråkare av i förra numret av Hundens Värld.

I avhandlingen kom hon fram till att den typiska svenska hunden konsumerade 75% av det totala energiinnehållet från kommersiella hundfoder. Hon kom fram

ZAWICCAGasverksg. 34Helsingborg

Öppettider: Mån-fre 11-18 Lör 11-15

Kontakt: Tel. 073-3702733

[email protected]

Hälsokostbutiken för hund och katt!

19

Vad innehåller maten?

HUNDENS VÄRLD – HÄ

LSA & FRISKVÅ

RD

till att de flesta hundarna fick i sig den korrekta mängden näringsämnen. De som inte fick det var de som åt matrester, som hade för lite vitaminer och mineraler, och de som åt kommerisiell mat, men också fick tillskott av vitaminer och mineraler, vilket ledde till att de hade för höga nivåer av dessa.

Marie Sallander tittade även på hur inne-hållet såg ut i förhållande till de deklare-rade värdena, och fann att de generellt stämde väl överens med hundens behov. Det fanns ett undantag, mineraler, särskilt kalcium som i många foder, såväl billiga som dyra, avvek för vad som angavs, och dessutom för rekommenderade värden.

Källa: Marie Sallander



ÅstorpAndée Carlsson

Dipl. hundinstruktör & hundpsykolog

www.hundisverige.se

20

Att ge hunden torrfoder är värre än att enbart ge barn pizza varje dag.”“

21


LSA & FRISKVÅ

RD

HUNDMATEN Text Natasja Ravenklint Foto Shutterstock

Hundfoder omsätter 16 miljarder dol-lar varje år, enbart i USA. Det finns mycket att tjäna och det blir färre och färre, samt större och större aktörer på den lukrativa marknaden. 2007 fick de stora aktörerna sig en riktig smäll. Hus-djur i USA förgiftades och dog på lö-pande band. Giftiga ingredienser hade hamnat i tillverkningsprocessen i Kina och många märken drabbades. Fodret började kallas tillbaka. Troligtvis dog 10.000-tals husdjur under en kort pe-riod, men ingen vet riktigt säkert. I dokumenären ”Pet food – a dogs break-fast” tittar man närmare på hundmatsin-

dustrin och vad som finns i maten, egent-ligen. Hundens Värld tittar och delar med sig.

”Att ge hunden torrfoder är värre än att enbart ge barn pizza varje dag”, säger leg. Vet Elisabeth Hodgkins, något som vi naturligtvis aldrig skulle drömma om att göra. Anledningen till att det är sämre än att äta pizza varje dag är för att pizzan är mindre processad än vad hundmaten är.

Torrfodret genomgår en rad olika proces-ser för att slutligen bli små kulor. I varje process förloras näring, vilket innebär att


-egentligen

Vad är det i

22

HUND

ENS

VÄRL

D –

HÄ

LSA

& F

RISK

VÅRD

det inte är mycket näring kvar när kulan väl är gjord.

Foderindustrin lurar digLeg.vet Elisabeth Hodgkins från Los An-geles menar att det inte finns någon vet-tig reglering av marknaden, att så att säga rävarna vaktar hönshuset.

Innan hon blev en av de mest kritiska rösterna emot foderindustrin arbetade hon för den, och hon var också ett av de vittnen som hördes i senatsförhören eft-er foderkatastrofen. Hon menar att det egentligen inte handlade om en olycka, utan att det som hände var väntat. Foder-industrin har länge lurat sina kunder. Hon menar att de inte genomför de tester som de säger sig genomföra, eller att de har de ingredienser i fodret som de vet att kon-sumenterna vill att de ska ha.

Konsumenterna litar på fodertillverkarna, vilket leg.vet Hodgkins alltså menar att de inte kan göra. Fodertillverkarna vet vad konsumenterna vill ha i fodret, vilket de

också ofta bildligt illustrerar sina förpack-ningar med, men det som man i själva verket lägger i fodret är ofta något helt an-nat. På olika sätt lurar man oss medvetet.

Foderförpackningen är viktigHur fodret är förpackat spelar stor roll när vi gör vårt val. På förpacknignarna vill man därför visa att de ingredienser som finns i påsen är sådant som vi själva skulle äta. Att fodret i själva verket skulle vara gott nog för oss människor att äta. Man visar bilder på kött- och fiskfiléer. Men så är det naturligtvis inte. Det som finns i hundmat-en är mestadels sådant som vi människor ratar. Man kan till och med använda sig av sjuka djur, något som vi naturligtvis aldrig skulle äta själva.

Om det står att fodret innehåller fisk, och påsen visar fiskfilé, så är det i själva ver-ket fenor, huvud och skråv som finns i påsen, något som naturligtvis inte kostar lika mycket som filén och som heller inte innehåller lika mycket näring.



BålstaAnna Lådhö


www.hundisverige.se

23


LSA & FRISKVÅ

RD

Om det står kyckling, är det inte bröst, vingar och lår, utan huvud, näbb och föt-ter.

Till detta tillsätter man betydligt mer span-nmål än vad det är protein, och så lägger man till lite vitaminer och på toppen av alltihop sprutar man lite olja för att få det smakrikare.

Trots detta så hävdar foderindustrin att husdjuren blir äldre och är friskare på gr-und av det vi stoppar i dem.

Underliga studier görsFodertillverkarna hänvisar ofta till olika studier som bevis för varför deras foder är så fantastiskt, men dessa studier har aldrig något högt värde. De är gjorda på för få individer, eller har till uppgfit att se om hundarna kan överleva på maten. Ett exempel på en studie som genomfördes av fodertillverkaren Purina, där man gav samtliga hundar enbar Purina. Vissa fick mer, andra fick mindre. De som fick min-dre levde längre. Med detta forskningsre-

sultat slog man fast att hundar som enbart åt Purina levde 1,8 år längre. Hundar som inte är överviktiga lever längre, är egentli-gen det som studien visade, något vi re-dan visste, men det var inte det som var avsikten med studien. Men med den här studien ville man visa att hundar får längre liv om de äter Purina.

Leg.vet Elisabeth Hodgkins menar att det inte krävs djurförsök för att komma fram till vad djur mår bästa av att äta. Man be-höver bara titta på vad till exempel katter har ätit genom årtusendena. Det är den föda de är anpassade att leva på. Ger man dem den maten kommer de att må bäst.

IngrediensdelningEtt av fodertillverkarnas favoritsätt att lura oss konsumenter är något som kal-las ”ingrediens delning”. I en innehålls-förteckning måste den ingrediens som förpackningen innehåller mest av deklare-ras först, och sedan följer innehållet på en fallande skala. Naturligtvis vill fodertill-verkarna att köttet ska stå först, eftersom



VärnamoMalena Axelsson


www.hundisverige.se

24

CEVA Animal Health AB Annedalsvägen 9, 227 64 Lund www.ceva.nuTel: 046 - 12 81 00 [email protected]

CAT

ADAPTIL™ köps hos din: • veterinär• apotek • zoobutiker.

ADAköps• vete• apo• zoobzoob

Åksjuk?

Ge din hund en behaglig resa med ADAPTIL

25

det är det som konsumenten förväntar sig att produkten ska innehålla, och för att det är den dyra produkten som motiverar ett högre pris.

I de flesta torrfoder är det mer spannmål än kött, men det vill alltså tillverkarna inte låtsas om, därför gör man en ingrediens delning. Istället för att skriva enbart majs i innehållsförteckningen, och på det sättet få det som den första ingrediensen, kan man dela upp den i majsmjöl, majsgluten och majsstärkelse. Voilá! Plötsligt är majs inte första ingrediens, men det är precis lika mycket majs i förpackningen för det.

Ytterligare ett sätt att vilseleda när det gäller just detta är att det är vikten av den råa varan som vägs. Kött innehåller väl-digt mycket vatten, som sedan tas bort i processen, när köttprodukten förvandlas till köttmjöl. Vikten kött har på det sättet dramatiskt minskat, och blivit mindre än spannmålet, även om företaget inte ägnar sig åt ingrediensdelning.

Är premium verkligen premium?Det går också att lura oss konsumenter genom att etikettera maten med ordet ”premium”, det signalerer att maten är be-tydligt bättre och därför kan fodertillverk-aren höja priset på maten. Men är det så?

Dr. Marianne Smart är djurdietist och ex-pert på området och lärare på en veter-inärhögskola i USA. Hon menar att det absolut inte är värt att lägga pengarna på ett premiumfoder, utan att innehål-let i en billigare fodersäck på ett ungefär innehåller samma näring som i ett dyrt premiumfoder. När hon undervisar på veterinärhögskolan brukar hon göra ett litet test bland sina elever. Hon ger dem en innhållsförteckning för premiumfoder och en för icke-premium foder och så ska eleverna få gissa vilket innehåll som är vilket. Eleverna brukar aldrig kunna göra det, eftersom innehåller ser i princip likadant ut. Smart menar att det beror på att det i själva verket inte är någon större skillnad.

En annan intressant aspekt av detta är att de allra flesta fodertillverkar faktiskt har såväl en serie foder som säljs i da-gligvaruhandeln (icke-premium) och en serie som säljs i fackhandeln och hos vet-erinärer (premium). Dessa foder tillverkas på samma ställen. Smart menar att det naturligtvis inte är så att de har en tunna av premium protein och en tunna av icke-premiumprotein, utan att det av naturliga skäl är samma sak.

Premium och icke-premium jämförsFör att se om Smart hade rätt tog man prover på premium och icke-premium foder till ett laboratorium för att se hur det verkligen såg ut. Det man tittar på är protein, fett och fibrer och den slutsats man kunde dra var att Smart faktiskt hade rätt. De olika fodrena var jämförbara och i själva verket är de näringsmässigt väldigt lika. Ordet premium betyder alltså inte ”hög kvarlitet”, möjligtvis kan det tas upp bättre av kroppen, det säger inte testet något om.

Smart menar också att en av de vanli-gaste frågorna en veterinär får svara på är: ”Vilket foder är bäst för mitt djur att äta?” och hon menar att de inte har kun-skapen att svara på den frågan. De har i princip inte någon näringslära på schemat och den information de har om foder får de av fodertillverkarna själva.

Vad ger leg.vet Hodgkins sina djur? Fär-skfoder. Något dyrare och inte lika prak-tiskt som torrfoder, men väldigt mycket bättre, vilket naturligtvis inte foderindus-trin vill tillstå.

Tror ni oss inte, titta själva:

https://www.youtube.com/watch?v=GrBOOhDCC6g&feature=youtube_gdata_player


LSA & FRISKVÅ

RD

26

Naturlig

Text Natasja Ravenklint Foto Kim Forstén

Anna Hielm-Björkman, DVM, PHD vid Helsinki Universitet i Finland. Har varit med i ett forskningsprojekt kring hund och färsk- och råfoder som startades 2003, och som inom en mycket snart framtid kommer att leda till 3 doktor-savhandlingar och 7 licentiatavhandlin-gar, troligtvis under 2014.Anna bemötte det vetenskapliga arbete som varit på tapeten de senaste månad-erna, det vill säga att hundar, till skillnad från vargar, har några gener som möjliggör upptaget av kolhydrater/stärkelse, som i media har presenterats så att det har låtit som om hundar bör äta detta. Visst, det

finns en sådan skillnad, säger Anna, men levern saknar i princip alla enzymer som bryter ner kolhydrater. Det är viktigt att fråga sig vad denna skillnad mellan vargar och hundar beror på.

En finsk studieDen studie som genomförts och som nu bearbetas i Finland baseras från första början på hela 6000 hundar och är de första studien kring färkfoder/rawfood i världen. Det som hon kan säga så här i slutet av forskningsarbetet är att det allra mesta talar för utfodring enligt detta sätt.


MAT

Ge din hund

HUND

ENS

VÄRL

D –

HÄ

LSA

& F

RISK

VÅRD

27

28 www.musch.se

29

Om hon skulle se några som helst risker är det att denna typ av utfodering kan leda till för högt upptag av de fettlös-liga D- och E-vitaminerna, genom för stort intag av in-älvor som till exempel lever. Därför bör man inte ge hun-den detta mer än 1-2 gånger i veckan. Om en hund får i sig för mycket D- och E-vita-min kan den få ont i magen.

Vikten av att äta benEn allvarligare risk är att hundarna får i sig för lite kal-cium, vilket är det största problemet hon ser med den här typen av utfodring. Vi som sitter i församlingen är på ett eller annat sätt inblan-dade i att hjälpa folk att ge rätt mat till sina hundar, där-för uppmanar hon oss att se till att hundarna antingen äter ett färsfoder med malda ben i, eller att man är noga

med att ge hunden ben varje vecka, utöver kosten. Om vi är osäkra på att någon hund faktiskt inte får i sig de ben som är så viktiga, så ska vi poängtera detta mycket noga och se till så att hun-dägaren ger hunden mat med ben i. Anledningen till att detta är så allvarligt är att om det blivit en skada på grund av detta, så är det omöjligt att rätta till.

SalmonellaEn vanlig myt som hon vill avfärda är att hundar får salmonella av denna ut-fodringsmodell. ”Hundar får inte salmonella”, hävdar hon bestämt. Och skulle det vara så att de kunde få det, så skulle det trots allt vara ett mycket litet bekymmer.

I USA får 1,4 miljoner av landets 270 miljoner invånare

salomonella varje år, av des-sa dör 400 personer. En sif-fra som kan tyckas hög, men den ska jämföras med att det årligen dör 36.000 män-niskor i vanlig influensa. De som dör i salmonella är des-sutom antingen sjuka i AIDS, nyfödda eller riktigt gamla, det vill säga de har samtliga ett mycket dåligt immunsys-tem.

Olika kvalitet på matenPrecis som när det gäller torrfoder är naturligtvis kvaliteten på olika färskfod-er/rawfood olika, men det är lättare att sätta sig in i detta än i torrfoderdjungeln, eft-ersom dessa produkter in-nehåller få ingredienser och inte är tillagad. Det är be-tydligt enklare att veta vad man får. Det går till exempel mycket bra att använda sig av sina egna sinnen för att se

HundensButikVälkommen till Brösarp på Österlen

Stort urval av färskfoder av högsta kvalitet: Vom og Hundemat, Musch Barf, Sund Hundmat och Jipotimas.

Vi säljer sådant vi vill ge till våra hundar och står bakom varje produkt till 100%.


LSA & FRISKVÅ

RD

30

Vår instruktörsutbildning som startade i Brö-sarp i februari fylldes snabbt och är nu i full gång. Vi startar därför ytterligare en i Brösarp under 2013. Varmt välkomna till trevliga och familjära Brösarp!

Vi kommer även att starta en klickerinstruk-törsutbildning i Oslo under 2013.

Instruktörsutbildning

Helg 1 Introduktion, praktik och teoriHelg 2 Praktik och teori, fortsHelg 3 KlickerträningHelg 4 InlärningspsykologiHelg 5 Raskunskap & pedagogikHelg 6 Klickerinriktning 1Helg 7 Klickerinriktning 2Helg 8 EtologiHelg 9 Hundens hälsa & Eget företagandeHelg 10 RallyMixHelg 11 RallyMix forts, Aktivering & Läsa hundHelg 12 Instruktörens rollHelg 13 Examination

Instruktörsutbildning - Brösarp/Skåne!

www.hundisverige.se





Du får tre olika instruktörsdiplom och kan omedelbart få bredd i ditt kursutbud.


Kursstart28-29 sep2013

31


LSA & FRISKVÅ

RD

vad man stoppar i hunden.Hur luktar maten? I princip ska den inte lukta på annat sätt än det kött som du lagar till dig själv. Det ska vara en fräsch lukt, och inte lukta minsta ruttet. Det ska heller inte vara något spannmål tillsatt, utan det ska vara en ren köttprodukt.

Ett bra färskfoder strävar efter att vara naturlig föda, det vill säga rått kött och råa ben. En-ligt vissa producenter bör man tillsätta grönsaker, enligt andra inte. De som tillsätter grönsa-ker gör det för vitaminernas skull (Musch Barf, Jipotimas). De som tillsätter viaminer gör det antagligen för att det då får kallas helfoder (Vom og Hun-

demat). De som varken har vi-taminer eller grönsaker menar att hunden får i sig det den be-höver enbart genom kött och ben (Sund Hundmat).

Hunden är en köttätareDessa färskfoder/rawfood före-tag jobbar efter att hundens kropp på alla tänkbara sätt visar att den är en köttätare. Trots att hunden bott tillsammans med oss människor under lång tid, så är den mer eller mindre fortfarande en varg rent fysiolo-giskt.

Evolutionen går långsamt och egentligen är dessa cirka 15.000 år av samlevnad en mycket kort period rent evolutionärt. Skill-

Ett mål färskfoder ska inte vara det samma varje dag. Variation är viktigt.

32

HUND

ENS

VÄRL

D –

HÄ

LSA

& F

RISK

VÅRD

naden mellan en varg och en hund är att tänderna och hjär-nan blivit mindre, förutom den lilla enzymskillnad som togs upp i början av artikeln). Hun-den har, precis som vargen, inga malande tänder, utan de ska skära. Käken kan också en-bart gå upp och ner, inte i sidled som gräsätande djurs käkar gör.

På grund av vargens och hun-dens tänder och käkar så kan hundar förvisso äta gräs, men det kommer ut i helt osmält form i andra änden. Varför äter då hunden gräs? Troligtvis för att rensa tarmen (”Plant eating in dogs” Sueda 2007).

Hundens magsäck är stor, av en

så kallad depåmodell. Det in-nebär att hunden ska äta myck-et på en gång. Hunden kan få i sig häpnadsväckande 10% av sin kroppsvikt på en enda måltid.

Hundens tarmar är å andra si-dan korta, vilket också tyder på att de är skapta för att äta kött och ben, inte grönsaker.

Rått är naturligtFärskfoder/rawfood bygger på att rått är naturligt och att kokta ben är farligt. När maten hettas upp i över 42 grader förstörs viktiga enzymer. Kokta ben blir dessutom hårdare än vad de råa är. Om du har ett rått ben och ett kokt ben och krossar

33


LSA & FRISKVÅ

RD

dem kommer du att se att de råa benet blir till bitar, medan det kokta benet blir till stickor. Det är alltså tillagade ben som är skad-liga, eftersom de blir vassa.

BARF-kostBARF blir ett allt mer känt be-grepp bland hundägare. BARF står antingen för ben och rå föda (bones and raw food) eller biolo-giskt anpassad rå föda. Det in-nebär kort och gott att alla kan BARFA och det gör man när man äter den föda som just den arten är skapt för att äta och att den inte ska vara tillagad, efter-som viktiga mineraler och vita-miner då går förlorade.

En hund ska varje vecka äta

köttiga ben, rent kött, inre organ och lite råa grönsaker.

Om man inte vill tänka själv och ha eget ansvar för vad hunden får i sig när man BARFar så kan man välja ett färdigt alternativ som har gjort tankearbetet åt dig. Vissa av alternativen har många olika varierade produk-ter och färdiga måltider som gör det lätt för dig.

De tio avhandlingarna som är på gång inom ämnet hund och färskfoder/rawfood kommer att publiceras inom ett år. Vi ser med spänning fram emot detta.

Källa: Föreläsning med leg.vet Anna Hielm-Björkman

BARF står för biologiskt anpassad rå föda, och anses av många vara det naturliga sättet att utfodra en hund. Här är en lathund för hur du gör detta på rätt sätt.

Snabbkurs i BARF:• Varje vecka växla mellan minst tre djurarter.• 60% av utfodringen ska bestå av köttiga ben, tex kycklingvinge, grisfot etc.• Resten ska vara kött, organ, fisk• Organ ska ges 1-2 gånger i veckan, inte mer på grund av fettlösliga vitaminer.• Ge lite råa grönsaker.

34

Natasja Ravenklint är hundinstruktör, hundpsykolog och ut-bildningsansvarig på Hundens Utbildning-sAkademi. De av hennes lärare som hon har up-pskattar allra mest är: Bob Bailey, Karen Pryor, Ken Ramirez och Kathy Sdao. Natasja brinner för att göra klickerträning tillgänglig och begriplig för alla.

ÖVERVIKT

Övervikt blir allt vanligare, både bland oss människor men även våra hun-dar. Det är vanligare med tjocka hundar i utlandet, men övervikten blir allt större även i Sverige. Övervikt är inte bra för oss tvåbeningar, men det är ännu värre för hundar. Detta måste vi försöka göra något åt!

Idag nämns siffran för över-viktiga hundar i Sverige till någonstans mellan 11% (hanar) och 21% (tikar) med-an siffran i utlandet visar på 25-40%. Det är vanligare att tikar är tjocka än hanar.

Enligt en svensk pilotstudie som genomfördes 2005, där man tittade på några olika grupper av hundar kom man fram till att mellan 2-33% av hundarna var överviktiga. Studien omfattade 183 hun-dar. Siffrorna fördelades på följande sätt:

Hundar på utställning 2%Hundar på lydnadskurs 5%Hundar i studentbostäder 16%Hundar på hunddagis 19%Hundar på veterinärklinik 33%

Hur påverkas hunden av övervikt?Förutom de självklara effek-terna av övervikt; nedsatt rörlighet och kondition, samt belastning på lederna, så för-kortas även hundens liv med hela två år. Detta såg man i en studie av labradorer som man följde genom hela livet.

Man har också sett vissa samband mellan övervikt och HD och AD. Om hun-den hade fri tillgång till mat och motionerades genom olika kastövningar ökade till exempel risken för både HD och AD, medan risken för AD ökade med för tung kropps-vikt, för högt fettintag och en för hög andel fett.

Det finns även ett samband mellan övervikt och diabetes,

hos hundText Natasja Ravenklint

HUND

ENS

VÄRL

D –

HÄ

LSA

& F

RISK

VÅRD

35

55%, mot motsvarande siffra 20% för icke övervik-tiga hundar. Av de hundar som var överviktiga hela livet hade 40% diabetes.

Övervikt hos valparPrecis som hos människan är det mycket värre om hunden blir överviktig som valp än om den blir det senare i livet. Det beror på att antalet fettceller ökar under uppväxten. Det blir då svårare att banta när man blir vuxen, eftersom fettcellerna är fler till antal och större till volymen. Om övervikten kommer först i vuxen ålder kommer en-dast volymen av fettceller-na att öka, inte antalet.

Banta hundenEn sak man kan tänka på om man måste banta sin hund är att utesluta ma-tresterna. Som regel inne-håller vår mat mer fett än vad hundens gör. Hundens mat, om man ger den tor-rfoder, innehåller å andra sidan mer kolhydrater än vad vår mat gör.

Bra proteinerEnligt Marie Sallander är bra protein; nötkött, fläsk, kyckling, ägg, lamm, fisk, sojabönor, blod och slak-tavfall. Bra kolhydrater: ris, makaroner, potatis, vete, majs, melass, korngryn, spagetti och bröd. Bra fett: talg, ister, kycklingfett, ma-

jsolja, olivolja, solrosolja, margarin och slaktavfall. Bra fibrer: korn, betfiber, cellulosa, havregryn, vete-groddar och grönsaker.

Själv är jag inte någon an-hängare av kolhydrater till hund, så ett annat tips är att inte ge torrfoder alls, utan att gå över till fär-skfoder utan spannmål, vilket brukar resultera i vik-tminskning (tänk LCHF).



LSA & FRISKVÅ

RD



HässleholmHannah KendrupDipl. hundinstruktör

www.hundisverige.se

36

Hunden Text Natasja Ravenklint Foto Shutterstock

Det finns en hel del som en hund inte bör äta. Ofta känner vi till dessa saker, men vi har ingen aning om varför det inte är bra, eller hur mycket som är skadligt. Vi reder ut detta med hjälp av Marie Sallander.Lök innehåller allylpropyldisulfid som är en giftigs substans. När det gäller gul lök är det en förgiftningsrisk om 10 kg hund äter 1 gul lök/dag några dagar i följd. För vitlök är motsvarande siffra 4 vitlöksk-lyftor. Tänk på att hunden lagrar giftet i de inre organen, vilket medför att man inte brukar rekommendera lök alls, även om

förgiftningsrisken inte är överhängande vid måttlig konsumtion.

Choklad innehåller teobromin som även det är en gift substans. Man tillåter hundar att äta halter på upp till 300 mg/kg, med-an det jämförelsevis är 2000 mg/kg i en chokladkaka. Man har rapporterat döds-fall av en hund av springer spaniel storlek när den ätit 250 g chokladkaka.

Symtom på förgiftning är ett påverkat allmäntillstånd, kräkningar, diarréer, då-sighet, kollaps och hög hjärtverksamhet.


FÖRGiftigt

HUND

ENS

VÄRL

D –

HÄ

LSA

& F

RISK

VÅRD

37

Att chocklad är giftigt för hundar känner de flesta till, men vet du varför?

38


KlickerinstruktörStockholm Kursstart8-9 juni

2013

SchemaBlock 1 - 8-9 juni 2013Block 2 - 1-5 juli Hönsläger i BrösarpBlock 3 - 17-18 augBlock 4 - 5-6 oktBlock 5 - 30 nov-1 decBlock 6 - 1-2 febBlock 7 12-13 aprilBlock 8 - 7-8 juniBlock 9 - 2-3 augBlock 10 - 4-5 okt

www.hundisverige.se

39


LSA & FRISKVÅ

RD

Som motgift till teobromin kan man ge aktivt kol, atropin eller dropp. En förgiftad hund ska naturligtvis omedelbart till vet-erinären.

Grönmögelost innehåller en giftig svamp, roquefortin C. Symtom på förgiftning är att det blir en nervförgiftning med skakningar, kramper och spasmer som följd. Det har även inträffat dödsfall.

Rå äggvita, att ge hunden rått foder är som regel bra, men den råa äggvitan in-nehåller avidin och antitrypsin, vilket leder till att biotinet tas upp sämre av kroppen, det samma gäller det livsviktiga proteinet. Symtom på biotinbrist är torr hud, päls-fällning, men även diarré och anorexia.

Rå fisk från insjöar, till exempel vit fisk, flundra och sill, innehåller tiaminaser som förstör B-vitaminet tiamin. Symtom på tiaminbrist är i den initiala fasen anorexia, viktminskning, depression, i fas två kan även rörelsesvårigheter, förlamning och epilepsianfall förekomma och i den tredje fasen kan hunden bli extremt utmattad och dö.

Det har rapporterats om ett fall av släd-hundar som åt rå fisk i sex månader. De fick symtom och började behandlas med normal kost och 100 mg tiamin om dagen och tillfrisknade på det viset.


Kursstart8-9 juni2013

40

41

APPORTERING

Text Elsa Blomster & Lena Gunnarsson Foto Författarna & Jonas Andersson

Apportering med klickertänk innebär att sätta strålkastarljuset på rätt be-teende – och det är vad vi gör när vi tränar med våra hundar. I den här ar-tikeln kommer vi beskriva vad klick-ertänket betyder och även ge exempel på hur vi använder det för att lära våra hundar avlämningar och gripanden – två viktiga grunder för apportering-sträningen.Ett av våra huvudfokus är att lägga upp övningarna så att hunden lyckas – så vi kan belöna hunden för att den gör rätt.

Det kallas för att vi arbetar med positiv förstärkning. Tänk nu inte positiv som ett värdeladdat ord utan tänk matematik. Positiv betyder plus (+), det vill säga att vi lägger till något som vi vet att hunden vill ha. Till exempel: Du säger ”sitt”. Hunden sätter sig. Du ger den en boll som den vill ha.

Att lägga upp träningen så att hunden gör rätt så vi kan belöna den är alltså en av våra viktigaste röda trådar i träningen. Men vad gör vi då när hunden gör fel? Tja,

Elsa Blomster och Lena Gunnarsson är instruktörer på Canis hundskola där all träning bedrivs med klickertänk. Med sina spanielar och retrievrar tränar och tävlar de lyd-nad, bruks, agility, rallylydnad, viltspår och går på jaktprov. Tillsammans har de skrivit boken Apportering till vardag och fest – Aktivering och grundläggande jaktprovsträning med klicker, som den här artikeln baseras på. De bloggar också tillsammans på apporteringtillvardagochfest.se där du också kan se filmer på flera av övningarna i artikeln.

med klickertänk

HUNDENS VÄRLD – TRÄ

NING &

BETEENDE

42

HUND

ENS

VÄRL

D –

TRÄ

NING

& B

ETEE

NDE

inte särskilt mycket. Vi ger inte belöningen som vi hade planerat servera om hunden gjort rätt och vi ser också till att hindra hunden från att belöna sig själv, till exem-pel genom att ha kontroll på belöningen eller koppel på hunden. Genom att kon-trollera störningarna lär vi helt enkelt hun-den att för att få göra det den tycker är så himla roligt så måste den lyssna på oss. Det kallas negativt straff. Tänk matematik igen. Negativ betyder minus (–), alltså att vi tar bort belöningen. Vilket är ett slags straff – hunden blev ju snuvad på konfek-ten. Till exempel: Du säger ”sitt”. Hunden står kvar och glor på dig. Du ger inte bol-len som du hade tänkt ge hunden om den satte sig. Glädje eller frustrationDe känslor vi vill att hunden ska få är gläd-je och förväntan inför att få en belöning – och frustration och lite besvikelse över att gå miste om belöningen. Dosen av frus-tration och besvikelse får inte vara så hög att hunden ger upp och slutar jobba. Vi

vill istället att hunden ska bli peppad att vilja försöka igen. Lite frustration behövs för att komma framåt i träningen – men det ska alltid vara mycket mer glädje än frustration!

När hunden gör sådant vi inte vill att den ska göra kan vi även använda utsläckning (som med ett annat ord kallas extinktion). Då ignorerar vi hundens felbeteende. Vi kan inte se att utsläckning är så använ-dbart i jaktträningen men däremot finns det flera situationer i vardagen då det kan vara användbart. Till exempel hunden som hoppar då den ska hälsa: Vi vänder oss bort och ignorerar den. Så fort den har alla tassar på marken belönar vi den genom att hälsa på den.

Klickern och frivillighetenVi använder en belöningsmarkör i tränin-gen. Oftast en klicker men det kan också vara ett särskilt ord, en visselpipa, ett ljud eller något annat som talar om för hun-den att ”exakt det du gör nu är rätt och



BrösarpNatasja Ravenklint

Dipl. hundinstruktör & hundpsykolog

www.hundisverige.se

43


NING &

BETEENDEdu kommer att få en belöning för

det”. Visselpipan har du kanske hört om du sett en delfinshow? Visslingen betyder ”den där vol-ten var bra, kom hit så får du en fisk”. I jaktträningen använder vi dock pipan som kommando och inte som belöningsmarkör.

Den sista grundbulten i vår träning är frivilligheten. Vi star-tar nästan all inlärning med att hunden får erbjuda beteenden frivilligt – utan att vi lockar och lurar eller för den delen hotar. Inlärningen går oftast snabbare och du får ett pålitligt och sta-bilt beteende om hunden själv får tänka ut vad och hur den ska göra. Dessutom blir hunden engagerad, tycker träningen är rolig och du slipper arbeta bort onödiga hjälper. Vi har även nytta av frivilligheten om vi vill lära om ett beteende eller vida-reutveckla det, till exempel for-ma fram ett kryp från ligg.

Och det är detta, kära läsare, som är klickerträning! Det hand-

lar alltså inte så jättemycket om den där dosan som kallas klicker utan är ett helt träningstänk som har sitt avstamp i forskning kring beteendepsykologi.

Klickertänket i praktikenHur omsätter vi då detta i jakt-provsträningen? Jo, vi ser till att hitta många bra belöningar som hunden är beredd att jobba för – till exempel godis, lek och, när hunden verkligen gillar appor-teringsarbetet, att få fortsätta arbeta.

För att få en hund som är säker i alla moment på jaktprov så trän-ar vi också väldigt mycket med olika störningar. Givetvis måste störningen anpassas efter vad hunden kan; för svåra störningar gör att hunden misslyckas och för många misslyckanden leder inte till någon bra inlärning.

På nära håll har vi bättre möj-lighet att påverka hunden och lära den vad vi vill att den ska göra. Därför börjar vi träna med

Klickerdosan är inte det viktigaste i klickerträn-ingen, men den är bra att ha.

44

HUND

ENS

VÄRL

D –

TRÄ

NING

& B

ETEE

NDE

störning nära oss, och när det fungerar ökar vi avståndet. Vi börjar alltid med en enkel störn-ing, och gör det sedan succes-sivt svårare.

Gripa trots störning: Karu-sellen*Den här övningen går ut på att hunden så fort den har grip-it vänder tillbaka till oss trots störning.

• Ha hunden på vänster sida och håll dummyn i höger hand i höjd med hundens nos.

• Snurra åt höger och låt hun-den jaga ifatt dummyn och gripa den.

• När hunden griper, släpp dum-myn och backa ifrån hunden så att den får följa efter dig.

• Klicka och belöna när hunden direkt vänder upp mot dig.

• Gör sedan samma sak, men precis när hunden griper läg-

ger din medhjälpare på en liten störning, till exempel säger ”hej”. I början kan kriteriet vara att hunden vänder upp inom en sekund efter störningen, sedan att den bara kastar en blick på störningen och till slut att den vänder upp direkt utan att titta alls på det som stör.

Om det blir för svårt och hunden går fram till störningen, gå bara tyst och hämta tillbaka hunden för ett nytt, lite enklare, försök. Variera störningarna (lättare eller svårare) så att hunden lyckas de flesta gångerna. Kom ihåg att det är framförallt av lyckandena som hunden lär sig det vi vill!

Om hunden jagar efter dum-myn alldeles för hetsigt, vänta med att presentera dummyn tills hunden är lugn och låt den gripa när du står stilla. Testa sedan att snurra långsamt ifrån hunden och låt den gripa i rörelse.

När gripandet med störning fungerar bra från handen tes-

Börja träna både gri-panden och avlämnin-gar nära dig. Lägg se-dan på störningar innan du utökar avståndet.

45


NING &

BETEENDE

tar du att lägga på störningar på samma sätt när hunden griper från marken. Om det blir för svårt och hunden misslyckas, gör det lite lättare och försök igen. Bör-jar hunden gripa slarvigare och slarvigare i föremålet, ta bort störningen och fortsätt träna på bra gripanden från marken.

Hålla fast trots störning – omvänt lock-andeHar du en hund som spottar ut grejen den har i munnen så fort du tar fram godis ur fickan? l det läget är det lätt att säga att det inte fungerar med godis och gömma undan det istället. Men det ska du absolut inte göra! Då lär ju sig hunden inte att hålla kvar föremålet.

Det vi istället vill göra är att lära hunden att det lönar sig att hålla kvar föremålet trots störningen av godiset, och om den gör det kommer den att få sin belöning. Vi kallar detta för omvänt lockande efter-som vi låtsas att vi försöker ”locka” eller lura hunden att släppa föremålet. Vi vill att hunden ska tänka ”ha, du försöker lura mig, jag tänker minsann inte släppa”.

Omvänt lockande kan användas i all trän-ing som en första, kontrollerad störning. Lek igång hunden. När den leker riktigt bra visar du en godis i din öppna handfla-ta. Om hunden fortsätter hålla i leksaken säger du tack och låter hunden få godis-en. Om hunden släpper leksaken stänger du handen och leker igång hunden igen. Att du stänger handen (och hunden på

UtmaningKlarar din hund av att gripa dummyn och vända upp mot dig när:• Medhjälparen klappar i händerna.• Det ligger en annan dummy på marken.• Medhjälparen håller fram en skinkbit.• Det ligger en hamburgare på marken.

Då har du störningstränat gripandena bra!

Om hunden inte klarar det, börja med en enkel störning och öka se-dan störningarna gradvis med många lyckanden så kommer din hund snart ha stans bästa gripanden!

Övningen är lånad av Eva Bodfäldt

Störningsträna gri-pandena så att du är säker på att hunden väljer föremålet framför störningen.

46

HUND

ENS

VÄRL

D –

TRÄ

NING

& B

ETEE

NDE

så sätt blir av med sin belöning) plus att den sedan får belöning när den håller kvar blir viktig in-formation till hunden om vad som lönar sig och inte. I början behöver hunden bara hålla kvar en kort, kort stund, det kan röra sig om en knapp sekund första gången. Sedan länger du suc-cessivt tiden och för godisen närmre och närmre hunden.

Omvänt lockande kan sedan vi-dareutvecklas med svårare och svårare störningar. Till exempel kan du släppa godis på marken när du leker med hunden. Börja med att släppa godisen snett bakom dig så att du lätt kan sätta foten på den om hunden försöker ta den. Allt eftersom hunden blir duktigare kan du läg-ga godisen närmre och närmre, och även släppa ner godisen på marken. De flesta hundar blir efter ett tag riktigt duktiga på det här. En rolig överkursövning är då att kasta godisen närmre och närmre hunden. Till slut kan du kasta en hel näve godis på

hundens tassar utan att den slu-tar leka.

Gör det inte för svårt i början utan börja lätt och gör det grad-vis svårare. Den största utman-ingen för föraren brukar vara att vara helt tyst under övningen. Om du vill säga ”nej”, harkla dig eller stoppa hunden har du gjort det för svårt. Vi kontrollerar go-disen, och hunden får lära sig att kontrollera sig själv!

Ytterligare sätt att ”störa” hun-den på är genom att leka med andra leksaker eller genom att låta några av dina störiga vänner försöka lura hunden att tappa koncentrationen på uppgiften. Men kom ihåg att hunden ska lyckas nästan alla gånger!

AvlämningarAvlämningar är nog det vikti-gaste vi kan träna med våra ap-porterande hundar. Så fort hun-den hittar ett vilt eller en dummy ska den plocka upp det eller den och komma raka vägen in

Ett fast grepp, oavsett vilka störningar som finns runtomkring, lär vi in genom omvänt lock-ande då vi leker med hunden.

47


NING &

BETEENDEtill oss i full fart, utan att bry sig

om vad mer som finns att leta efter. Att springa ut och plocka upp föremål gör ju många hun-dar spontant. Men att komma in med de högintressanta grejerna till oss är inte alltid lika kul, så det måste vi helt enkelt lära hun-den att älska.

A och O är att belöna rikligt när hunden lämnar av samt att träna mycket på olika störningar. Ti-digare beskrev vi hur vi började leka fram ett gripande och hål-lande. I samband med det leker vi även fram en avlämning och en vilja hos hunden att vara nära oss med föremålet.

I den här övningen tränar vi både snabba gripanden, springa mot oss med föremål och snabba släppanden.

Börja med två likadana leksaker och lek igång hunden med den ena. När ni lekt en liten stund, bli passiv med den första leksaken och bjud in hunden till lek med

den andra. Precis när hunden byter passar du på att säga ”ja” och börjar leka med den andra leksaken. Upprepa detta tills hunden byter leksak direkt då du säger ”ja”.

Nu kan du börja kasta iväg lek-saken en kort bit. När hunden griper säger du ”ja” och presen-terar den andra leksaken så att hunden spottar ut leksaken den just tog och börjar leka med dig istället. Successivt kastar du se-dan leksaken längre bort ifrån dig. Efter hand låter du dessu-tom hunden springa längre in mot dig innan du säger ”ja” och byter till den andra leksaken. Till slut är hunden ända framme vid dig innan du belönar. Då kan du börja kombinera detta med av-lämningar i handen, men även längre fram i träningen kan du gå tillbaka till den här leken för att träna mer på gripanden och hög fart tillbaka till dig. Du kan också vidareutveckla leken till att kasta iväg alla möjliga föremål, dum-myer och fåglar. Det blir en bra

Att lära hunden byta leksak när du säger till har du stor nytta av i den kommande tränin-gen

48

HUND

ENS

VÄRL

D –

TRÄ

NING

& B

ETEE

NDE

övning i att lära hunden att sp-ringa raka vägen in till dig med allt den hittar.

HandtargetI apporteringsträningen använ-der vi handtargeten för att lära hunden att lämna föremål i vår hand. Det innebär att hunden sätter sin nos mot vår handflata så att vi enkelt kan ta föremålet. Lär in handtargeten genom att hålla handflatan cirka 5 centi-meter ifrån hundens nos. Klic-ka och belöna när den nyfiket sträcker fram nosen och vidrör din hand. Se till att det är hun-den som aktivt berör din hand-flata och inte tvärtom. Testa se-dan att sätta handen längre och längre ifrån hundens nos så att hunden får röra sig för att nå din hand. Om hunden bara tittar på dig har du gjort det lite för svårt. Göm handen bakom ryggen och sätt den närmre hunden i nästa repetition, alternativt gå några steg bakåt och se om hunden vill följa efter handen istället.

När hunden börjar förstå att den ska sätta nosen i din hand kan du variera övningen. Sätt handen på olika ställen: Högt, lågt, framför dig, bakom dig, mellan dina ben. Rör handen lite bakåt så att hunden få jaga ifatt den. Tänk på att variera vilken hand hunden duttar på så att den duttar lika bra i höger som i vänster.

Handtarget med föremålNu ska vi börja kombinera hand-targeten med ett föremål för att få hunden att lämna av i handen. Låt gärna handtargetträningen utan föremål flyta över i trän-ing med föremål. Börja med att belöna handtargeten ett par gånger. Därefter leker du igång hunden lite, släpper leksaken, presenterar din hand och låter hunden dutta på den med lek-saken i munnen. Klicka och belöna!

Om hunden inte bryr sig om handen får du träna mer på handtargeten och eventuellt an-

Lär hunden att söka upp din hand för att lämna av föremål.

49

Vår fjärde hundspykologutbildning startar vi i februari i Brösarp. För att få gå denna utbildning ska du vara hundinstruktör redan, vilket vi ser grunden som vi kan bygga vidare på.

Vissa instruktörsutbildningar kräver komplete-ring för att räknas, två till fyra helger.

Vi lovar dig en gedigen utbildning.

Hundpsykologutbildning

Helg 1 IntervjuteknikHelg 2 Katagorisering, analys och utredningHelg 3 EtologiHelg 4 Småproblem och lösningar/ hälsaHelg 5 HundmötesproblematikHelg 6 RädslaHelg 7 AggressionHelg 8 MänniskomötesproblematikHelg 9 Stress och stressrelaterade diagnoserHelg 10 Aktivering och berikningHelg 11 Skall och jaktHelg 12 Examination

Hundpsykologutbildning - Stockholm!

www.hundisverige.se





När du är klar med utbildningen kommer du att känna dig redo att ta dig an klienter.


Kursstart22-23 mars2014

50

HUND

ENS

VÄRL

D –

TRÄ

NING

& B

ETEE

NDE

vända ett mindre roligt föremål. Tänk på att vara nära hunden när du gör det här. Det kan också vara så att du behöver höja värdet på att dutta i din hand. Då får du gå tillbaks till den föregående övningen och belöna bättre och mer för att hunden trycker nosen i din handflata utan föremål. När vår handflata kommer fram vill vi att hunden ska ropa ”Yippie!” och kasta sig mot handflatan som om den vore det bäs-ta som kunde hända den.

Var tyst tills hunden lämnat föremålet i din hand. Om du känner att du behöver uppmuntra den eller locka på den för att den ska hålla fast har du gjort övningen för svår.

Den här leken har vi lånat av Siv Svendsen

Avlämning trots störningNär hunden fattat att den ska komma till vår hand med föremålet börjar vi lägga in olika störningar på vägen, till exempel någon som säger ”hej”, leksaker som

kastas eller en godisskål som hunden får springa förbi. Nu kan vi alltså lägga på störningar på tre olika ställen: På gripan-det (som vi beskrev tidigare), när hunden är på väg ut till föremålet och när hunden är på väg in med föremålet. Målet är att hunden ska komma raka vägen in oavsett vad som händer. Oftast är det lättast att ”störa” hunden när den är på väg in, men vissa hundar är väldigt lättstörda även på vägen ut så kom ihåg att träna både och.

Sammanfattning• Sätt strålkastaren på rätt beteende och belöna allt bra hunden gör!• Bygg värde för att komma till dig med föremål, och om du bara tänker träna en sak med din hund, träna då på avlämn-ingar!• Träna med många olika störningar i både gripanden, hållanden och avlämn-ingar. Börja med enkla störningar och gör dem sedan svårare och svårare.


Välkommen på friskvård i

BrösarpMalvina Ravenklint

Dipl. hundfysioterapeut, hundinstruktör & hundpsykolog

www.hundisverige.se

51


NING &

BETEENDE

Lär hunden att söka upp din hand för att lämna av föremål.

52

HUND

ENS

VÄRL

D –

HUN

D &

MÄ

NNIS

KA

Jag förstår verkligen att det är en omöjlig situation att sätta folk i. De ska bli bödlar. Precis som i koncentra-tionslägren. Du ska leva. Du ska dö.“

53

Natasja Ravenklint är hundinstruktör, hundpsykolog och ut-bildningsansvarig på Hundens Utbildning-sAkademi. De av hennes lärare som hon har up-pskattar allra mest är: Bob Bailey, Karen Pryor, Ken Ramirez och Kathy Sdao. Natasja brinner för att göra klickerträning tillgänglig och begriplig för alla.

Svåra frågorText Natasja Ravenklint Foto Dinas Ark/Facebook

Det finns få saker som väcker så mycket känslor som ämnet adoption av hundar från utlandet. För några år sedan ställde jag en del kritiska frågor i denna tidning och anstormningen var enorm. Vi har inte varit med om något sådant varken förr eller senare. Det ända jag gjorde var att ställa några kritiska frågor och lova att vi skulle börja granska det hela med lite olika reportage. Ett löfte jag inte orkade fullfölja, eftersom jag insett vilket getingbo jag råkade ge mig in i. Därför är det väl självmord att försöka igen, men detta är ett viktigt ämne.

För ett par månader sedan fick jag ett pressmeddelande från Länsstyrelsen angående organsiationen Dinas Ark, som tar hem hundar från Rumänien. De hade inte skött en transport på korrekt sätt, enligt den statliga myndighet-en, medan de själva hävdade att allt gått till som det skulle.

I dagarna var samma organ-isation åter uppe på tapeten. Denna gång i SVTs Sydnytt. I tv inslaget tyckte jag att det ställdes en del relevanta frågor, och vi väljer därför att ta upp detta heta ämne igen.

Rubriken på reportaget i SVTs Sydnytt var ”Rädda och aggressvia gatuhundar adopteras” och det var det som drog mina ögon till sig. Jag är absolut för att rädda

hundar (vi har själva två hun-dar som skulle ha avlivats om vi inte kunde ingripa, en greyhound från Irland och en cocker spaniel från Sverige), men i till exempel Rumänien finns otaliga hundar att adop-tera, och vissa av dessa kom-mer att vara lämpligare för adoption än andra. Många av hundarna har levt förfärliga liv, vilket naturligtvis har satt sina spår. Jag är övertygad om att det är omöjligt att hjälp alla. Det finns inte tillräckligt mån-ga hundälskare som öppnar sina hem för dessa hundar. Därför måste man göra ett urval, och i det urvalet måste hundens bästa vara i fokus. Jag förstår verkligen att det är en omöjlig situation att sätta folk i. De ska bli bödlar. Precis som i koncentrationslägren. Du ska leva. Du ska dö.


MÄ

NNISKA

54

HUND

ENS

VÄRL

D –

HUN

D &

MÄ

NNIS

KA

Jag kan också villigt berät-ta att jag vid ett tillfälle blev erbjuden att åka ner till Rumänien (genom föreningen DogRescue), för att få titta på ett hägn och vara med och se hur arbetet bedrivs, för att se-dan skriva en artikel om det till denna tidning. Jag blev omedelbart mycket kluven. Jag skulle å ena sidan verkligen vilja åka. Jag vet å andra sidan inte om jag skulle klara av det rent psykiskt. Med detta sagt: Hatten av till alla som jobbar med detta och som dagligen ser den förfärliga verklighet som många av världens hundar dessvärre lever i. Det är förfärligt. Men om man inte kan räd-

da alla, så måste man välja och då måste hundens bästa stå i centrum.

Vad menar jag med det? Jo, hunden måste må så pass bra att rehabiliter-ingsvägen inte blir ett li-dande. Vi kan inte rädda en hund från ett lidande till ett annat. Hunden måste inom en snar framtid få ett mycket gott och värdigt liv. Det borde alla hundar ha rätt till.

Efter att ha arbetar som hundpsykolog i snart tio år, med specialintresse för rädda hundar, så vet jag också att det finns rädda hundar som faktiskt lider otroligt. Som inte kan klara

sig igenom en vanlig dag. Som är rädda för sin egen skugga. Som är så rädda att de inte kan sova. Där minsta lilla förändring in-nebär en kollaps i hundens värld. Det finns förvisso mediciner, men de funger-ar dels inte på alla och de som finns i Sverige för djur har dessutom biverkningar. Då måste man fråga sig, för vems skull räddar man hunden? Och räddar man den egentligen? Är att få fortsätta leva ett hemskt liv att bli räddad?

Detta är inte några lätta frågor. Det finns inte några enkla och givna svar. Men de måste ställas och de måste övervägas.

55


MÄ

NNISKA

Rumänien Text Natasja Ravenklint Foto SVT play

Fler och fler hundar adopteras från ut-landet, vilket väcker mycket känslor. I ett par reportage i Sydnytt har man tit-tat närmare på adoptionerna. Det finns ett tiotal organisationer som jobbar med att arrangera hundadoptioner från utlandet och förra året kom cirka 1000 hundar in i Sverige på detta sätt. De länder som hundarna kommer ifrån är Irland, Spanien, Portugal och Rumän-ien. En av dessa organisationer är Di-nas Ark.Maria Johansson älskar hundar och för-ra året adopterade hon fyra hundar från Rumänien. Hon vill ta hand om hundar som ingen annan vill ha.

Eva Eriksson har också adopterat hund från Rumänien via Dinas Ark. Eva beskriv-er sig själv som en person som gärna vill rädda alla djur.

Både Eva och Maria engagerade sig i

Dinas Ark. Maria åkte bland annat till Rumänien och blev adoptionsansvarig på ett hägn i Cluj. Hon var dock kritisk mot hur det hela sköttes och hoppad därför av. Några av de saker hon var kritisk mot var att det var för många hundar i trans-porterna, för många hundar i hägnen, att hundar var sjuka, att hundar var skadade och därför hade tvingats sy och att de kunde komma till Sverige med stygn utan att vare sig chauffören för transporten eller den nya ägaren visste något om det. Svåranpassade hundarBåde Maria och Eva upplever att deras hundar har haft svårt att anpassa sig till livet i Sverige. En av Marias hundar var så aggressiv att hon fick skydda sig mot den med en träpåk, till slut var hunden tvungen att avlivas. Eva har problem med en av sina två rumänska hundar, hon är rädd och om det inte går något att göra åt problemet måste hon, för sin egen skull,

FRÅNAdoptioner

56

HUND

ENS

VÄRL

D –

HUN

D &

MÄ

NNIS

KA

somna in. Efter att fått insyn i verksamheten är de nu båda avskräckta och vill varna andra. De är kritiska till hur enkelt det är att adoptera och att det är väldigt lätt hänt att bli förälskad i en bild och därefter snabbt gå vidare och fullföra en adoption.

Välvilja som går galet- Alla vill göra gott, men man gör det ju på bekostnad av hundar-na säger Eva till Sydnytt.

Både Eva och Maria menar att det är svårt att föra fram kritik, att man snabbt bli bortplockad från de olika forumen när man försöker varna andra, eller om man är öppet kritisk.

Eva ser organisationerna som en klubb för inbördes beundran, där man får beröm om man tar sig an en problemhund.

Missvisande kritikNaturligtvis finns de som är positiva till adoptionerna och organisationerna också. Linda

Andreasson fick hunden Luke från Rumänien för en och en halv månad sedan. Han var då åtta år. I fyra år hade han levt i hundhäng, medan de första fyra åren tillbringades på de rumäns-ka gatorna. Linda upplever Luke som otroligt glad och tillgiven med tanke på vad han har va-rit med om. Även Luke kom till Sverige via Dinas Ark, och hon förstår inte alls kritiken.

- Jag tycker att det känns väl-digt missvisande. Det låter som att det bara skulle vara att klicka i en ruta på hemsidan och så får man hem vilken hund som helst. Så är det verkligen inte, säger Linda till Sydnytt. Hon menar tvärtom att hennes adoption föregicks av flera intervjuer och att alla som jobbar för Dinas Ark är jättefina människor som äls-kar hundar.

Vet du vad du gör? Hon tycker också att det är vik-tigt att man vet vad man ger sig in på när man tar en hund

Maria Johansson (överst) har adopter-at fyra hundar från Rumänien och även ar-betat för Dinas Ark. Hon tvingades att avliva en av sina hundar.Eva Eriksson har också adopterat hundar från Rumänien. En av hun-darna är mycket rädd och gör få framsteg trots träning.

57


MÄ

NNISKA

med ett besvärligt förflutet från utlandet. Att ta sig an en adop-tionshund tar mycket tid och kräver mycket av den som ger sig in i det, och det måste man vara medveten om.

Dinas Ark svararDinas Ark grundades så sent som 2011 och har sedan dess adopterat bort 275 rumänska gatuhundar. Orsaken till att or-gansiationen finns är för att hjälpa hundarna i Rumänien som har en fruktansvärd situa-tion. Idag finns det ca 3 miljoner gatuhundar och de lever under förfärliga förhållanden.

När man adopterar en rumänsk hund via Dinas Ark betalar man cirka 5000 kronor, och intres-seanmälan görs via internet. Karolina Svensson som är ord-förande i föreningen fastnade själv för en bild på en hund som hon sedan adopterade, och för hennes del blev det helt rätt.

Utvärdering i Rumänien-Hundarna utvärderas på plats i Rumänien. Sedan kan det vara så att miljön förändrar individen. Blir de otrygga så kan det bli så, säger Karolina till Sydnytt med anledning av kritiken av att vissa hundar de adopterat bort varit svåra, eller att de nya ägarna inte upplever att hundarna har blivit beskriva på ett rättvist sätt. Hon menar däremot att det är självklart att organisationen har ett jättestort ansvar för att det är rätt hundar som blir adopterade.

Länsstyrelsen kritiskOrganisationen har även fått hård kritik för en transport som av en händelse stoppades när den kom till Sverige, efter att ha varit på vägarna i ett och ett halvt dygn. I transporten fanns 26 hundar.

- Man hade satt små och stora hundburar travade på varandra i tre våningar. En del burar var mindre burar där man placerat stora hundar i, säger djurskydd-

Linda Andressson (till vänster) har adopterat från Rumänien och har bara positiva saker att säga om adoptionshun-dar och Dinas ark, men menar att man ska veta vad man ger sig in i.Karolina Svensson är ordförande för Dinas Ark och hon menar att hundarna utvärderas på plats i Rumänien före adoption, men ser det som självklart att de har ett ansvar för att rätt hundar hamnar i rätt familj.

58

HUND

ENS

VÄRL

D –

HUN

D &

MÄ

NNIS

KA

Pressmeddelande från Länsstyrelsen 31 januari 2013

Länsstyrelsen Skåne gör i dag en åtalsanmälan mot en stiftelse som arbetar med adoption av hemlösa rumänska hundar. Vid en kontroll fann Länsstyrelsen 26 av stiftelsens hundar, alldeles för trångt lastade i en lastbil som saknade flera nödvän-diga tillstånd. – Djurmiljön var mycket bristfällig. Burarna var för små för många av hundarna och stod dessutom travade på varandra. Det medförde att flera hundar saknade tillgång till ventilation under den 1,5 dygn långa transporten från Rumänien till Sverige, berättar djurskyddsinspektör Mattias Gårdlund som kontrollerade trans-porten i fredags kväll, sedan han stannat vid lastbilen som drabbats av punktering. Vid kontrollen upptäcktes flera andra brister: Fordonet var inte godkänt som djurtransport, stiftelsen saknade tillstånd för hundtransporten och det saknades handelsintyg, vilket krävs för transporter med fler än fem djur. Samtliga hundar var på väg från Rumänien för att adopteras bort till nya svenska ägare, som betalat upp till 5200 kronor för hundarna, enligt organisationens hemsida.

Länsstyrelsens åtalsanmälan riktas mot stiftelsen, chauffören samt transport-företaget. Ärendet kommer nu att hanteras av åklagarmyndigheten. Tullverket och

Jordbruksverket undersöker samtidigt om stiftelsen gjort sig skyldig till smuggel-brott och/eller felaktig införsel.

Hundarna fick efter kontrollen fortsätta till slutdestinationen, sedan burarna last-ats om.

– Ett eventuellt omhändertagande eller byte av transport hade varit en mycket omfattande operation som hade blivit stressande för djuren. Hundarnas allmän-tillstånd var tillfredsställande och de ansågs kunna klara en fortsatt transport, säger Mattias Gårdlund.

59


MÄ

NNISKA

sinspektören Mattias Gårdlund till Sydnytt. Han menar också att det inte är okej att man ger hundar en dålig miljö under en tid, bara för att de kommer från en mycket dålig miljö.

Felaktig kritikPå Dinas Ark menar man att kri-tiken är felaktig och att man har följt de relger som finns, men att inspektören har en negativ in-ställning till hundadoptioner från utlandet redan från början och att detta har bidragit till hans negativa syn på transporten.

På Dinas Ark har man idag köpt en ny bil som har inretts i samråd med länsstyrelsen och i den bilen kommer framtida transporter att ske. Från Dinas Ark hade man önskat att inspe-ktören hade inlett en dialog om hur arbetet skulle ske på ett bät-tre sätt, istället för att det blivit en anmälan och tråkiga rubriker.

Dinas Ark menar att man följt gällande regler, att man strax in-

nan blivit stoppad i tullen och då gått igenom utan anmärkning, och att transporten fick fortsätta trots kritiken och att hundarna kom fram till sina nya hem och då var vid god kondition.

Däremot tar de naturligtvis till sig av kritiken och vill ständigt arbeta för att förbättra sitt ar-bete.

Källor: SVTs SydnyttLänsstyrelsenDinas Ark.

Mattias Gårdlund är djurskyddsinspektör på Länsstyrelsen. Det var han som inspekterade transporten när den hade fått punktering utanför Lund.

60

HUND

ENS

VÄRL

D –

HUN

D &

MÄ

NNIS

KA

Dinas arks svar på Länsstyrelsens kritik

När vår senaste transport var på väg hem med hundar till sina nya ägare fick lastbilen punktering utanför Lund. Den man som stannade för att hjälpa till med punkteringen visade sig senare vara djurskyddsinspektör, dock ej i tjänst. Hans inställning var mycket aggressiv från början då han fick veta att vi transporterade gatuhundar och kommenterade att han inte anser att dessa hundar ska införas i Sverige överhuvudtaget och att han är den ”som sätter dit flest”. Nu vill vi gärna bemöta punkterna i hans anmälan:

1. Lastbilen hundarna reser i är godkänd för djurtransporter över 8 timmar enligt svenska Jordbruksverket. Det är en hästlastbil av märket The Ault, en utav de lyxi-gare B-kortslastbilarna på marknaden med öppningsbara fönster och ett elektriskt fläktsystem som ska se till att det både hålls god luft i transporten, samt att tem-peraturen är lämplig. Hundarna reser i transportburar avsedda för just transport och rastas, matas och ges vatten utefter Jordbruksverkets regler. Över 6 kvadrat-meter i lastbilen var helt tom för att god luft ska kunna cirkulera där inne.

2. De papper vi har fyllt i är de blanketter vi fått skickade till oss från Jordbruks-verket, efter långa samtal om vilken typ av blankett som behövs för våra trans-porter. Om dessa är fel, fyller vi gärna i rätt blanketter nästa gång, om vi får veta vilka dessa är. Hundarna har alla korrekt ifyllda pass, är chippade, vaccinerade och

avmaskade långt utöver vad de svenska reglerna kräver för införsel av hundar från andra EU-länder.

3. Dinas Ark är inte vinstdrivande, vi sysslar alltså inte med handelsdjur. Hun-darna är bokade av adoptörer innan de reser hem och säljs alltså inte i Sverige. Den avgift vi tar täcker omkostnaderna för hundens chip, pass, vaccin, uppehälle i Rumänien, och resa hem. Allt eventuellt överskott går direkt tillbaka till vårt arbete med steriliseringar på plats i Rumänien. Allt detta finns tydligt redovisat på vår hemsida under ”Donationsredovisningar”.

4. Alla hundar som kom hem till sina nya ägare var i god kondition och mådde bra

efter resan. Vi har 26 nya, nöjda glada hundägare som kan vittna om detta.

5. Lastbilen hade strax innan detta hände, blivit kontrollerad av tullen vid svenska gränsen utan anmärkning på vare sig papper eller själva transporten. Vi har dessu-tom blivit stoppade och kontrollerade i både Ungern, Österrike och Tyskland vid ett flertal tillfällen, då transporter av gatuhundar är kontroversiellt och inte fått en enda anmärkning på två år.

På vår officiella Facebooksida finns många album med bilder på hur hundarna har det i transporten på vägen hem www.facebook.com/dinasark

Vi tar naturligtvis alla synpunkter på stort allvar och vill hela tiden förbättra oss för hundarnas skull och vi tycker att det är ytterst olyckligt att Mattias Gårdlund väljer att gå vidare på det här viset, istället för att föra en dialog med oss om hur vi kan sköta transporterna bättre i fortsättningen. Vi vill också välkomna alla som är intresserade till vår anläggning på plats i Rumänien, att komma och titta på last-bilen o.s.v. för att själva bilda sig en uppfattning om oss och vår verksamhet.

61

MÅNADENS BILD

FOTO: JONAS MÅRTENSSON

www.acattledog.se

62

Förstår hundar att vi kan up-pleva världen på ett annat sätt än vad de gör? Vi hun-dägare har ofta en känsla av att hundar förstår oss, men så här långt har det bar handlat om våra tankar och förnim-melser. Vi har inte haft vetenskapliga bevis för det vi har trott. Men nu har man börjat studera det-ta fenomen vid den psykolo-giska fakulteten vid University

of Portsmouth, där dr Juliane Ka-

minski har visat att

hundar s o m

be-

finner sig i ett mörklagt rum är olydiga fyra gånger så ofta som hundar i ett upplyst rum, vilket leder till slutsatsen att hundar faktiskt tar hänsyn till vad vi människor kan eller inte kan se dem göra:

”Detta är häpnadsväckande eftersom det antyder att hundar förstår att människan inte kan se dem, vilket innebär att de förstår människans perspektiv”, säger Dr Juliane Kaminski. Hit-tills har man trott att detta per-spektiv, att kunna sätta sig in i någon annans perspektiv, varit unikt för människan, vilket den-na nya forskning antyder inte är sant. I vilken grad detta är sant talar däremot studien inte om, men det är säkert ett intressant nytt forskningsområde.

I försöket fick hundarna veta att de inte fick ta mat, och det ge-nomfördes i många olika grad-er av ljus respektive mörker. Hundarna tog mer mat och gjorde det snabbare om rum-met var mörkt. Försöket be-stod av totalt 84 hundar, lika många hanar som tikar. Sam-tliga hundar var som levde tillsammans med människor och som var ett år eller äldre. Urvalet av hundar skedde en-bart genom att man testade

Är hundar ögontjänare?Text Natasja Ravenklint Foto Shutterstock

HUND

ENS

VÄRL

D –

FOR

SKNI

NG &

RÖN

63

om hundarna var okej om de var ensamma i ett rum, utan sin ägare, även om rummet var mörkt, samt om de var intresse-rade av mat.

”Resultatet av de här försöken antyder att hundarna bestäm-mer sig för att det är säkrare att ta maten när det är mörkt, eft-ersom de förstår något av det mänskliga perspektivet”, säger Dr Kaminski.

Tidigare har man gjort liknande studier med chimpanser, där man sett att de verkar veta om någon kan eller inte kan se dem, men också vad andra har sett tidigare. Idag vet vi inte hur det ser ut om man jämför hun-

dar med chimpanser, om de har liknande kognitiv förmåga. Det vi däremot vet, genom tidigare studier, är att det är viktigt för hundar att se människors ögon, och att våra blickar kan få dem att bete sig på vissa sätt. Fram-tiden får utvisa hur kloka våra hundar är, vilket troligtvis in-nebär att de är betydligt smart-are än vad vi hittills har trott.

Källa: Science Daily

När det blir lugnt och stilla när man har hund, då vet man nästan alltid att något lurt är på gång (föregående sida)

Ovan: Tillfället gör tjuven.

HUNDENS VÄRLD – FORSKNING

& RÖN

Nästa nummer kommer i maj!

Documents

HV nr 1 2013