HVB&LSS Världen nr1 - 2012

HVB&LSS

NYtidning!

Byråkrater tvekar om LSSProfessionaliserad hvb-sektorVälstånd är en politisk uppgiftSocialt arbete utvärderasEvidens är bevisat bra

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLINGVÄRLDEN

1-2012pris: 45 kr

FOTO

: JOH

NNY

FRAN

ZÉN.

BIL

D FR

ÅN T

JUST

BEH

ANDL

INGS

FAM

ILJE

R I V

ÄSTE

RVIK

.

Anna Westman 018-565492

Erik Hjort 018-565493

Andreas Turesson 018-565495

Lennart Hammarstedt 018-565497

lanserar Version 3lanserar Version 3lanserar Version 3lanserar Version 3lanserar Version 3lanserar Version 3lanserar Version 3Föreställningen kan börja

FunktionelltAnvändarvänligtSnabb manövreringAllt på ett ställeWebbaseratHög säkerhet

Användarvänligt

Allt på ett ställeWebbaserat

Välkommen till världspremiär av Rätt Spår Version 3.

Se en trailer på www.rattspar.se och boka en egen visning av systemet med Andreas

på 018-56 54 95

Posttidning BReturadress: HVB&LSS VärldenBox 6910, 102 39 StockholmAdressändring: [email protected]

HV

B&LS

S V

ärld

en 1 - 2

012

FÖ

R D

IG S

OM

AR

BE

TA

R IN

OM

VÅ

RD

, OM

SO

RG

OC

H B

EH

AN

DL

ING

Familjehems-placerade en bortglömd grupp


Vi samarbetar med Svenska Vård

se sid 25


se sid 25

Majblomman är Sveriges största barnhjälpsorganisation.Att barn brukar sälja Majblommor några veckor varje vår har du förmodligen lagt märke till. Men att Majblomman är Sveriges största barnhjälpsorganisation och att bidragen vi delar ut nästan uteslutande kommer från barnens försäljning av majblommor, var kanske däremot en nyhet?

Vi ser oss som en naturlig del i nätverket runt barnen och samarbetar gärna med socialtjänsten för att dela med oss av den kunskap vi får genom alla de bidragsansökningar som kommer in till oss. I särskilda fall kan vi även lämna bidrag till sådant som socialtjänsten inte ska ge bidrag till.

Drygt två hundra tusen barn behöver hjälp.I Sverige beräknas drygt två hundra tusen barn växa upp i en fattig familj där brist på pengar skapar en ständig oro och rädsla. Till det kommer utanförskapet ofta som ett brev på posten när barnen inte kan vara med sina kompisar på samma villkor, i skolan eller på fritiden. Det är just för de barnen som Majblomman finns till.

40 miljoner kronor till fattiga barn i Sverige.Varje år får Majblommans 700 lokalföreningar runt om i lan-det in tiotusentals bidragsansökninar för barn. Största delen av våra insamlade medel går just hit; till bidrag för saker somglasögon, medicin, vinterkläder, julklappar, fritidsaktiviteter, födelsedagskalas, idrottsutrustning och sommarläger.

Varje år delar vi även ut anslag till forskning kring barn och barns hälsa samt för barnens talan i viktiga och aktuella frågor som gynnar alla barn i hela landet. Av insamlingen går 80% till Majblommans ändamål.

Majblomman arbetar året om.Att förändra politiker tar tid, att hjälpa genom direkta bidrag går fort. Därför arbetar Majblomman parallellt på båda planen. När pengarna samlats in börjar vårt arbete med att förbättra barns villkor och bekämpa barnfattigdomen i Sve-rige. Dels genom enskilda bidrag för att kunna hjälpa direkt, dels genom opinionsbildning och uppvaktning av politiker och myndigheter kring aktuella problem som vi möter i de ansökningar vi får. Här samarbetar vi även gärna med social-tjänsten som kunskapspartner. Din hjälp behövs!Förutom att köpa majblommor på våren eller stödja vårt ar-bete via PG 90 1907-6 kan du hjälpa oss i ditt dagliga arbete genom att sprida kunskap om Majblommans verksamhet. På www.majblomman.se hittar du våra forskningsrapporter, vad vi kan hjälpa till med samt ansökningsblankett och informa-tion om hur det går till att söka bidrag från oss.

Utdrag ur bidragsansökan till Majblomman.

Insamlingen kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll genom kontrollgirokonto 90 1907-6 www.majblomman.se

Plats för anknytning.

Anknytning är livsviktigt, i synnerhet för unga människor. I vår behandling är deras tillit och tro på den egna förmågan att klara livet helt avgörande. Därför arbetar vi mycket nära våra ungdomar i den vardag de snart ska vara en del av. Hos oss bor man själv, men aldrig ensam, man går i skolan eller jobbar, men aldrig vind för våg och man samtalar, men aldrig i förhörsform. Det handlar om att skapa tillit och egenvärde i alla led. Vi på Cean vill vara en god och samordnande kraft som hjälper ungdomar och stjälper byråkratiska hinder. Och det är aldrig för sent, hur dyster bilden än är.

RE

CO

MM

EN

DE

D



RE

CO

MM

EN

DE

D

www.skolberga.se

Välkommen att kontakta oss för mer information!

Tel: 08-532 502 85

e-mail: [email protected]

Läs även mer på www.skolberga.se

Skolberga HVB strävar efter att vara det bästa HVB-alternativet på marknaden både vad det gäller kvalitet och pris

övergångsboende och behandling för personer som väntar på LSS-placering och behöver hjälp för att kunna fungera i LSS-boende.

boende för vuxna med psykiatriskt- eller neuropsykiatriskt funktionshinder med eller utan missbruksproblematik och kan ta emot personer för vård enligt SoL eller LPT/LRV/LVM under permission.

Skolberga HVB erbjuder:

prisvärt boende där prisnivån kan anpassas efter vårdbehovet.

hög kvalitet med omfattande mätmetoder för bedömning av kvalitet och vårdresultat.

specialutbildad personal inom kognitiv beteende-terapi/KBT, gestaltterapi och ESL.

annons120320.indd 1 2012-03-22 13:19:08

BESÖK Gårdavägen 2, GöteborgPOST Box 5154, 402 26 GöteborgTEL 031–703 39 50 • FAX 031–703 73 49

Proffs på problemlösning!Proffs på problemlösning!

www.gryning.se

Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner.

Har du en fråga om placering eller är du bara nyfiken på vårt utbud av tjänster? Kontakta Placeringsfunktionen där Annika Strid gärna svarar på dina frågor. Ring 031–703 73 48 eller gå in på www.gryning.se

INOM Innovativ Omsorg är en vårdkoncern som verkar i Sverige och Norden. Vi erbjuder kvalificerad specialistvård inom psykiatri och psykosocialt förändringsarbete. Vår vision är att skapa en ny, högre standard inom vårt område med fler vårdmetoder och behandlingar som bygger på vetenskaplig grund.

INOM finns i stora delar av Sverige och kan erbjuda HVB-platser för både barn och vuxna inom områden såsom Samsjuklighet, Specialistpsykiatri, Psykogeriatrik, LPT/LRV, Familj samt KBT.

Kvalificerade utredningar med psykolog, specialpedagog, arbetsterapeut samt psykiatriker kan utföras i många av de enheter INOM har att erbjuda, detta i ett brett spektrum av kvalificerad psykiatrisk vård och behandling.

Läs mer på www.inom.com eller kontakta oss direkt på 0771-10 10 50Besök gärna oss på HVB-Dagen i Uppsala den 18 april, vi finns i monter 30.

INOM erbjuder HVB inom alla områden

5NR 1 – 2012 • HVB&LSS VÄRLDEN

Nr 12012

HVB&LSS VärldenBox 6910, 102 39 Stockholm

Besöksadress:Hagagatan 25 B, StockholmTel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10

Prenumerationer: [email protected]: Elanders Sverige AB, Falköping Grafi sk form: Helena Wikström

Medarbetare i detta nummer:Björn Lennestig, chefredaktör, [email protected] Fridholm, Birgitta Linder, Helén Bjurberg, Lisbeth Pipping, Anne Skåner, Jonas Franksson.

Trångt i dörren 8Små hvb-hem har svårt att lirka upp dörren till socialtjänsten.

Tema: Evidens 12SiS har ett eget kvalitetspris, och ledare inom socialförvaltningen vill jobba kvalitetssäkrat.

Missbruksutredningen – ingen hyllvärmare 18Gerhard Larsson väntar på att regeringen ska omsätta utredningen i handling.

Den goda vården 25Unga branschorganisationen Svenska Vård har blivit de privata aktörernas röst i debatten.

Oanmälda inspektioner 30Vård- och behandlingsföretaget Baggium kvalitetssäkrar genom internkontroll.

Engagerad krönikör 38Jonas Franksson arbetar med frågor som rör personlig assistans. Och han ser politiska konsekvenser.

HVB&LSSFÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLINGVÄRLDEN

© 2012 Compro Media AB ISSN 2001-2713Åsikter framförda i denna tidning delas inte nödvändigtvis av redak-tionen. För ej beställt inskickat material frånsäger vi oss allt ansvar.

”Får familjehemsplacerade barn känna stolthet över båda sina familjer? Förstår verkligen de vuxna som möter placerade barn vilken resa de gjort? ” Läs Lisbeth Pippings krönika på sid 42

30

Innehåll

Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Annonsbokning:Susanne Backman, 08-459 24 11, [email protected]

Annonsmaterial:Marie Byh, 08-459 24 17, traffi [email protected]

Annonsproduktion: Helena Wikström

Läs dessutom om: • Liria Ortiz om dubbeldiagnoser, sid 16 • Tre forskare utvärderar socialt arbete, sid 22

• Anne Skåners krönika refl ekterar kring funktionshinder, sid 34 • Björn Ogéus inspirerar socialsekreterare, sid 36

• Certifi erat ungdomsfokus på Krica, sid 4638

18

16

6 HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

LedareBjörn LennestigChefredaktör

Välkommen till den nya branschtidningen HVB & LSS Världen! Vi hänger intimt samman med såväl HVB-guiden som LSS-guiden på nätet. Som papperstidning blir vi ett naturligt forum som skänker mervärde till våra läsare.

HVB & LSS Världen vill lyfta fram olika röster inom omsorg och socialtjänst. Vi kommer att berätta om framgångar, nya evidensbaserade behandlingsmetoder, vardagen på vårdhem, kvalitetsarbete, diagnoser, droger, funktionshinder, frustration och vänskap: allt det som gör HVB- och LSS-området till en betydande och vital del av det svenska samhället.

Det är mycket mediefokus på den stundtals kritiserade vårdsektorn. Branschen är stor, och alla delar av den omfångsrika floran av aktörer mäktar inte hålla rätt kvalitetsnivå. En del av kritiken faller också på verksamheter inom HVB- och LSS-området.

Debatten är viktig, och inte sällan befogad. Öppenhet och evidensbaserad vård är nyckelord för överlevnad och trovärdighet. Gör om, och gör rätt, är receptet.

HVB & LSS Världen kommer att ha ett stort öra för behovet av kompetensutbyte mellan socialtjänst, behandlingshem, kriminalvård, SiS, assistansverksamheter, gruppbostäder och dagliga verksamheter. Alla dessa yrkesmänniskor jobbar hårt för att bidra till att göra skillnad för personer som är på väg att förändra sitt liv eller är i behov av stöd i det vardagliga.

Våra läsare kan också glädja sig åt att branschorganisationen Svenska Vård har inlett ett samarbete med HVB & LSS Världen. Tvååriga Svenska Vård, som är en sammanslagning av branschorganisationerna Privo och Sveriges Behandlingshem, har redan fått stort gensvar hos sektorns aktörer. Tillsammans kan vi lyfta för hela verksamhetsområdet angelägna frågor. Svenska Vårds egna sidor hittar du på sidorna 25-28.

Tidning och verktyg på nätetHVB-guiden startade vid mitten av 1980-talet av Socialstyrelsen med Gerd Skans som ansvarig. Hennes pionjärinsats ledde till att Compro Media så småningom övertog publikationen. HVB-guiden.se är ett uppskattat matchningsverktyg som snabbt hittar lediga placeringar på behandlingshem.

Den tvååriga LSS-guiden kommer sannolikt att bli en lika stor succé som sökmotorn för HVB-syskonet. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, LSS, är en av flera lagar för personer med funktionshinder. Dock ger LSS rätt till mer stöd än de andra lagarna.

Vi finns inte bara som papperstidning, bok och webbplats på nätet, utan också på Facebook, på HVB- respektive LSS-guiden. ”Gilla oss” från någon av dessa länkar, www.hvbguiden.se respektive www.lssguiden.se

www.skolberga.se

Välkommen att kontakta oss för mer information!

Tel: 08-532 502 85

e-mail: [email protected]

Läs även mer på www.skolberga.se

Skolberga HVB strävar efter att vara det bästa HVB-alternativet på marknaden både vad det gäller kvalitet och pris

övergångsboende och behandling för personer som väntar på LSS-placering och behöver hjälp för att kunna fungera i LSS-boende.

boende för vuxna med psykiatriskt- eller neuropsykiatriskt funktionshinder med eller utan missbruksproblematik och kan ta emot personer för vård enligt SoL eller LPT/LRV/LVM under permission.

Skolberga HVB erbjuder:

prisvärt boende där prisnivån kan anpassas efter vårdbehovet.

hög kvalitet med omfattande mätmetoder för bedömning av kvalitet och vårdresultat.

specialutbildad personal inom kognitiv beteende-terapi/KBT, gestaltterapi och ESL.

annons120320.indd 1 2012-03-22 13:19:08


De mindre behandlingshemmen kan ha problem att öppna dörren till socialförvaltningen. Större hem kommer lättare innanför tröskeln. Här står kampen om åtråvärda placeringar på behandlingshemmen.

text: Björn Lennestig

Det är inte rött ljus och tvärstopp, men en del av de mindre behandlings-hemmen är bekymrade över hur de ska säkra nya placeringar.

Alla är in i märgen införstådda med kostnaden för varje förlorat vård-dygn. Emellertid är det svårt att finna hem som medger att de har en hårt ansträngd ekonomi.

Lelle Hagström, ordförande i Svenska Vård, konstaterar att somliga av de mindre behandlingshemmen kan ha svårt att lirka upp dörren till socialtjänsten, och att de upplever detta som ett problem:

– Jag tycker det är förståeligt. Samtidigt måste man inse att socialtjäns-ten inte kan avsätta tid för att släppa in ett litet behandlingshem. Hem-met vill presentera sin verksamhet och så har det endast ett fåtal place-ringar per år.

Nätverk fungerarVarken Solägget i Nättraby eller Anamma Ungdomsboende i Borlänge upplever att de har några större bekymmer med placeringarna. De anser sig ha väl fungerande nätverk sedan lång tid.

Inte heller Holmgillrets Gård i Karlsborg finner något större problem. Föreståndaren Anne Davidsson säger att de har bra kontakter, dock har starten på 2012 varit lite trög:

– Men när förvaltningarna lagt sina budgetar börjar de nog ringa, sä-ger hon.

Trångt i dörren till soc för små HVB

Hemmet Skogsfamiljen med åtta placeringar i Alingsås har ramavtal med Borås och Region Skåne. Den genomsnittliga behandlingstiden är cirka två år. Ansvarige Folke Wittbom pekar på att det inte rör sig om särskilt många myndighetskontakter per år.

– Varje kontakt får väldig betydelse. Det handlar om tajmning, tycker han.

Uppföljning av ramavtalTjust Behandlingsfamiljer i Västervik med 20 platser har en god efterfrå-gan. Däremot vill föreståndare Fredrik Lindvall gärna se en uppföljning av förvaltningarnas ramavtal.

– Hur avropas de egentligen, frågar han retoriskt. Jag önskar att social-tjänsten presenterar en årlig avropsrapportering; det är väl rimligt. Hur har förvaltningen köpt i förhållande till ramavtalet?

Enligt Fredrik Lindvall har de stora HVB-aktörerna resurser som de mindre saknar, nämligen möjligheten att på ett relevant sätt kontakta, besöka och marknadsföra verksamheten.

– Det har en liten aktör som vi inte resurser till. Det är klart att det skulle underlätta att ha sådana tillgångar. Det är storleken på HVB-hem-men som avgör, fastslår Fredrik Lindvall.

Botorp behandlingshem, söder om Kalmar, har tio platser för både flickor och pojkar. Hemmet har funnits i 22 år, och verksamheten byg-ger på ramavtal. Här återfinns länen Kalmar, Östergötland och Uppsala, möjligen snart också Skåne, Halland och Kronoborg.

Marknadsföringsbudgeten är mager. Botorp åker inte runt och presen-terar sig i någon större omfattning.

– Kanske måste vi fundera på att göra så. Det här är en bransch som kan vara lite svajig. Det kan ändras radikalt på två månader, sedan är det för sent. Så skört är det, säger föreståndare Bo Halling.

”Jag önskar att socialtjänsten presenterar en årlig avropsrapportering; det är väl rimligt.

Hur har förvaltningen köpt i förhållande till ramavtalet?”

FreDrik LinDvaLL, tjust BehanDLingsFamiLjer



Därför tycker han att det gäller att ha framförhållning. Kanske måste Botorp söka nya vägar och kontakter. Det är trots allt en liten organisa-tion som inte kan vila på lagrarna. Dock har han ett tips: vårdgivarträf-far.

Bo Halling har god erfarenhet av vårdgivarträffar. Här talar han varmt om Östergötland, som har erbjudit detta på ett bra och vettigt sätt.

– Jag rekommenderar verkligen rådgivarträffar. Det innebär stora för-delar i form av mycket bra sammandragningar, utmärkta teman och att de anstränger sig att alla länets kommuner får träffa de enheter som in-går i ramavtalet, framhåller Bo Halling.

Vårda goda kontakterSvenska Vårds ordförande Lelle Hagström konstaterar att det tyvärr kan vara svårt för en del av de små hemmen. Hans råd är att försöka använda de myndighetskontakter de redan har.

– Jag manar de mindre hemmen att vårda goda relationer med social-sekreterare och se till att ha något nytt att komma med.

– Det är samma arbetssätt för de stora HVB-aktörerna, men de har fördelen av sin storlek, säger han. n

”Jag manar de mindre hemmen att vårda goda relationer med socialsekreterare och se till att ha

något nytt att komma med.”LeLLe hagström, svenska vårD

”Jag manar de mindre hemmen att vårda goda relationer med socialsekreterare och se till att ha

något nytt att komma med.”LeLLe hagström, svenska vårD

FRAKTFRITT

De är unga kvinnor som utvecklat ett allvarligt själv-

skadebeteende. De har inte blivit dömda för något

brott och de utgör inte något hot eller någon fara

för andra. Men i stället för adekvat vård spärras de

in på rättspsykiatriska högsäkerhetskliniker, tillsam-

mans med mördare och våldtäktsmän och utsätts

frekvent för tvångsåtgärder som isolering, tvångs-

handskar, hjälm och bältesläggning, ingripanden

som långt ifrån alltid har lagen på sin sida. Varken

de själva eller deras anhöriga kan påverka situatio-

nen, de är rättslösa.

Sofi a Åkerman och Thérèse Eriksson har under

fl era år engagerat sig i dessa fall och gjort ett stort

antal intervjuer med kvinnor som vårdats inom

rättspsykiatrin. De har också haft upprepade möten

och samtal med ansvariga vårdgivare och myndig-

heter. Slutstation rättspsyk är en skakande rapport

från ett Sverige vi inte längre trodde fanns.

168 kr

Unga, inspärrade och ofarliga

Slutstation rättspsyk – Om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts för brottav Thérèse Eriksson & Sofi a Åkerman

adlibris_212x287_120420.indd 1 3/23/2012 1:50:41 PM

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

Chefer inom socialtjänsten blir allt mer intresserade av att jobba evidensbaserat. Det visar en undersökning från Socialstyrelsen.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

– Alla vinner på att öka sina kunskaper, även landets HVB-hem, säger Knut Sundell, chef för enheten för kunskapsutveckling på Socialstyrel-sen.

Undersökningen visar att tre av fyra ledare inom socialtjänsten är mycket intresserade av att arbeta evidensbaserat. Rekommendationer från SKL och Socialstyrelsen samt andra statliga myndigheter har störst betydelse för att införa evidensbaserade behandlingsinsatser. Krav från medarbetare och överordnade chefer är också av stor vikt.

– Intresset har ökat sedan vår första undersökning, säger Knut Sundell, som också gläder sig åt att 87 procent hade besökt styrelsens webbplats Evidensbaserad praktik.

En tydlig förändring är att � er chefer läser vetenskapliga artiklar. Kon-ferenser, internet och facktidskri� er är de främsta källorna om ny forsk-ning, enligt de tillfrågade cheferna.

Glädjande utvecklingUndersökningen visar även att evidens- eller manualbaserade behand-lingar var vanligare för barn och unga samt inom missbruk. Vidare före-kom standardiserade bedömningar i högre grad på enheter med miss-bruksproblem, ungdomar och äldre. Erfarna ledare och chefer i större städer använde i högre utsträckning evidensbaserade behandlingar och bedömningsmetoder.

– Det är en glädjande utveckling att det nu � nns allt � er metoder som är förankrade på vetenskaplig grund, säger socialrådet Knut Sundell till HVB & LSS Världen.

Undersökningen har genomförts två gånger. Avsikten är att följa upp den vart tredje år. ■

HVB-hem vinner på evidensbaserat arbete

EVIDENS

12

FOTO: SYNNÖVE LJUNGGREN

X-CONS HaningeX-CONS Haninge är en ideell förening som drivs av före detta missbrukare och kriminella samt volontärer.

X-CONS Haninge bildades av Dervis ”Dennis” Aksay 2009. Idag består X-CONS Haninge av ca 300 medlem-mar, 9 anställda och 15 personer som jobbar ideellt med ungdomar (från 13 år) och vuxna. X-CONS Haninges målsättning är att stötta och hjälpa människor som levt i utanförskap, kriminalitet och drogmissbruk, genom att erbjuda ett nytt hederligt, gemensamt och drog-/spelfritt socialt nätverk.

X-CONS Haninge arbetar i första hand med ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet. Vi har en omfat-tande verksamhet med lokaler på Handens stationsväg 19. Vi arbetar i förebyggande syfte och vill vara en god resurs för dessa ungdomar och deras föräldrar. Vårt mål är att leda ungdomarna tillbaka till studier och arbete.

X-CONS Haninge arbetar för att bygga en verksamhet med bra struktur för dem som kommer till verksamheten. De flesta av de anställda har någon form av lönebidragsanställning. Många har funnits med i verksamheten och sedan gått vidare till andra arbeten eller studier.

X-CONS Haninge har en styrelse där ordföranden ansvarar för befintlig verksamhet.

HANINGE

Läs mer om oss på www.x-conshaninge.se

Malin Fagerström, Verksamhetschef • Tel: 08-683 64 01Skarpnäcksgården • Skarpnäcks Gårdsväg 10 • 128 31 Skarpnäck • www.skarpnackcare.se

Välkommen till oss!Skarpnäcksgården driver sedan över 40 år tillbaka verksamhet för män och kvinnor över 20 år. Våra gäster lider ofta av psykiska funktionsnedsättningar med eller utan samtidig miss-bruksproblematik och/eller somatiska besvär.

Vi ger våra gäster stöd och omvårdnad utifrån individuella genomförandeplaner.

Vi har lång erfarenhet och kvalificerade medarbetare för att kunna möta behovet hos våra gäster. I verksamheten finns förutom boendestödjare och sjuksköterskor även tillgång till läkare.

Välkommen att kontakta oss!

TRÄNINGSBOENDE FÖR UNGAFör mer info: www.stadsmissionen.se/barnochunga/traningsboende

• Individuell coachning • Boende i egna lägenheter • För Unga vuxna från hela världen

”Vi har alltid fullt – ring idag!”08-787 86 86


EViDENS

SiS ungdomshem i Bärby utanför Uppsala har fått vårdmyndighetens eget kvalitetspris för 2012. Ett enga-gerat lärarlag stimulerar ungdomarna till fortsatta studier och ett liv utan kriminalitet.


Bärby har omvandlat en lagerlokal till en tek-nikintensiv digital studio. Barbara Kowalska, pedagogisk chef på Bärby, finner att bild, form och musik är en bra ingång till andra ämnen för eleverna.

– När de möter lärarna inspireras de till an-dra ämnen. Det personliga mötet är viktigt, och det är nog i detta den vanliga skolan in-te lyckas, på grund av alltför många barn och kanske andra förhållningssätt, säger Barbara Kowalska, väl medveten om att Bärby har färre elever per lärare, en resursfråga således.

Ungdomshemmet i Bärby tar emot pojkar från 15 till 20 år med tungt psykosociala pro-

Kvalitetspris för pedagogiskt arbete

blem samt fortgående missbruk och krimina-litet. Här finns särskild kompetens för behand-ling av sexualförövare och missbrukare.

Skolan en förebildBärby har inte bara arbetat medvetet med Bild och form, utan vidgar ungdomarnas referens-ramar även till andra ämnen, i takt med den personliga utvecklingen.

Barbara Kowalska tror att skolan är en före-bild, därför att den kan möta ungdomarna där de befinner sig; samtalet uppstår i detta här och nu.

– Det är vingklippta ungdomar som kom-mer till oss. Det tar ett tag innan de öppnar sig i mötet. När de väl gjort det är de otroligt tacksamma. Det är nästan ingen elev över 16 år som tackar nej till att gå i skolan, trots att den är frivillig.

Börja med fotoBarbara Kowalska förklarar att foto är en bra ingång för svårt motiverade elever. Sedan pro-var de såväl måleri som lera och gips.

Modern teknik och gamla material går hand i hand. Men måste behandlingshem satsa på den senaste tekniken? Till viss del visar det sig. Den senaste läroplanen lyfter fram den digitala teknikens fördelar.

– På så sätt är det bra att hålla sig framme så att ungdomarna får den kvalitet de behöver.

Barbara Kowalska tycker att kvalitetspriset är inspirerande. Det är en uppmuntran för lärar-gruppen samtidigt som det uppmärksammas massmedialt.

– Det blir en positiv spiral som sprider sig, säger hon. n

Aktuellt hos BRIS-akademin

BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga.

För mer information och anmälan:bris.se/brisakademin

Ungas vardag på internetUtbildning 18-19 april i Malmö

Samtal med barn och ungaUtbildning 18-19 april i Stockholm

Om psykisk misshandel och emotionell omsorgssviktSeminarium 9 maj i Stockholm

evidens

Både soc och behandlingshemmen vill ha det, klienterna likaså. Evidensbaserade redskap är efterfrågade. Psyko-logen Liria Ortiz föreläser om fördelen med att kombinera motiverande samtal med kognitiv beteendeterapi.


Det praktiska vardagsarbetet blir allt tuffare. Under senare år har det tillkommit en allt stridare ström av sökande med grava psykiska stör-ningar i kombination med missbruk. Behandlingsbehovet synes oänd-ligt.

Alla omsorgssektorns aktörer efterfrågar utbildningar som ett stöd för såväl klienter som dess medarbetare. Inte minst viktigt är det för att orka konfronteras med all frustration. Man vill så gärna hjälpa sina kli-enter, men man vet inte riktigt hur.

Liria Ortiz är legitimerad psykolog, och psykoterapeut med KBT-in-riktning, samt författare. Hon deltar i expertpaneler och är anlitad som föreläsare med inriktning mot förändring, motivation och KBT.

Hon kan lätta lite på bördan för behandlare inom socialtjänst, krimi-nalvård och HVB. I den senaste handboken, Integrerad behandling vid dubbeldiagnoser, har hon skrivit flera kapitel om olika sätt att kombi-nera Motiverande samtal, MI, och kognitiv beteendeterapi.

– Med dessa verktyg ökar såväl trivsel som arbetsmiljön för persona-len. Det egna självförtroendet stärks, samtidigt som stressen minskar, säger Liria Ortiz.

Liria Ortiz ger verktyg vid dubbeldiagnoser

Evidensbaserade metoderBåde MI och KBT är förändringsinriktade med fokus på här och nu, och båda är evidensbaserade metoder. Liria Ortiz pekar på att forskningen visar att klienter med substansmissbruk och psykiatrisk samsjuklighet ska behandlas samtidigt för sina olika problem och av samma behand-lare.

– Dessa modeller kan också användas var för sig vid olika moment av behandlingen.

Liria Ortiz understryker att det finns styrkor och svagheter, och såväl likheter som olikheter inom både MI och KBT. En likhet är att båda arbetsformerna uppstod som en kritisk reaktion på samtidiga behand-lingsmetoder.

Mångsidig behandling– Klienterna efterfrågar konkreta verktyg. På det sättet är kombinatio-

nen motiverande samtal och återfallsprevention mycket bra. Vid moti-verande samtal arbetar man i första hand med att stödja eller vidmakt-hålla motivationen.

Liria Ortiz anser att motiverande samtal kan användas i början av en kognitiv beteendebehandling eller kombineras och användas som ett ge-nomsyrande förhållningssätt. Motivation är en färskvara som kommer och går. Därför kan man också använda denna samtalsmetod som något att falla tillbaka på när motivationen tinar, exempelvis vid aktivering el-ler hemuppgifter. n

Böcker av Liria OrtizNär förändring är svårt . Att hantera motstånd med motiverande sam-tal , 2009; Förändra di t t l iv med KBT och motiverande samtal, 2008; Ti l l Spelfr iheten, 2006. Samtl iga utgivna på Natur & Kultur. Dessutom boken Jag och min mamma – om att kunna hantera en v ikt ig relat ion, 2011, ut-given på Vulkan.

Liria Ortiz rekOmmenDeraDe förhåLLningssätt • Arbeta aktivt för en arbetsal l ians genom att förmedla nyf ikenhet och intresse• Försök att förstå kl ientens perspektiv på problemen• Undvik att ge råd för t idigt• Hejda din tendens att rätta kl ienten omedelbart• Skapa en jämlik relat ion. Undvik att uppträda l ikt den som vet bäst• Stärk självt i l l i ten hos kl ienten• Framkalla förändrings- och självförtroendeprat

16 HvB&Lss vÄRLden • nR 1 – 2012

OMTA

NKE

OMVÅRDNAD O

MSORG

tre-o.se

Motivation

Struktur

Delaktighet

Meningsfullhet

MI-utbildad behandlingspersonal

Fullvärdigt DBT-team

ESL - Eget självständigt liv

Normaliserande aktiviteter & arbetsträning

Motivation

Delaktighet

Meningsfullhet

MI-utbildad behandlingspersonal

Normaliserande aktiviteter & arbetsträning

Sedan 1967 bedriver tre O behandling av psykiskt funktionsnedsatta vuxna, med eller utan missbruk.

tre O, Stjärnhusen & Kvarngården, [email protected], www.tre-o.se

Anmäl dig till föreläsningsdagen på temat ”Hot & Våld” på Elite Savoy Hotel i Malmö

den 25 maj. Se mer info på tre-o.se.

Våra över 120 nöjda kunder finns inomHVB, LSS, familjehem, IFO, personlig assistans, äldreomsorg, mm

www.isoxhvb.seNectar Systems AB0451-89300

Först kläcktes idéen att dokumentera över internet

sedan föddes vår nya produktidé:kvalitetssäkra journal, dokument och uppföljning

För mer informationTel: 0451-409 61 Mobil: 070-814 54 91Mail: [email protected]: www.roingegarden.se

Röingegården

Vård, behandling och rehabilitering av vuxna kvinnor och män från 18 år med neuropsykiatriska funktionshinder, psykiatriska, neurologiska diagnoser, och psykiska problem.

Vi finns i Hässleholm, Skåne.

Föreningen Maskroskraft• anordnar stödgrupper för barn/unga och ”vuxna barn”• har lägerverksamhet i samarbete med Salbohedsgården• har en mötesplats i föreningens lokal i Västerås.• driver ett projekt som handlar om att nå

fler av de unga som behöver stöd.

För mer information ring 021-440 50 75Katarina Bäverstrand, ordförande 0733-82 08 50Renée Torndahl, sekreterare 0766-47 04 47• [email protected] • www.maskroskraft.se

Föreningen Maskroskraft

ger stöd till barn, unga och vuxna barn som lever eller har levt i en familj där de förekommer

missbruk, våld och brist på omsorg.

I Sverige är det minst 385 000 barn och unga som lever tillsammans med en förälder/föräldrar som

missbrukar. Av dem är det 2 700 barn och unga som får hjälp i en stödgrupp.

(socialstyrelsen 2009)

Vi tycker att det är anmärkningsvärt att det är så få av de unga som lever i en dysfunktionell familj

som får det stöd som de så väl behöver. Vi vet att missbruk oftast blir till en familjehemlighet och

att det därför är svårt att få kontakt med de som behöver stöd.

Föreningen Maskroskraft i Västerås bildades i mars 2009 och drivs av vuxna med adekvat

utbildning och lång erfarenhet av målgruppen. Vi har också duktiga volontärer till vår hjälp.

Vår verksamhet drivs med Föreningsbidrag från Västerås stad, medlemsavgifter och bidrag från

stiftelser och fonder. Vi arbetar för att så många som möjligt ska få de stöd som de så väl behöver.

Föreningen Maskroskraft

• anordnar stödgrupper för barn/unga och ”vuxna barn”

• har lägerverksamhet i samarbete med Salbohedsgården

• har en mötesplats i föreningens lokal i Västerås.

• driver ett projekt som handlar om att nå fler av de unga som behöver stöd.

För mer information ring 021-4405075

Katarina Bäverstrand, ordförande 0733-820850

Renée Torndahl, sekreterare 0766-470447

[email protected] www.maskroskraft.se Bg. 407-1411


Missbruksutredningen kommer att ge avtryck. Utredaren Gerhard Larssons förslag reformerar både socialtjänsten, sjukvården och behandlingshemmen.


Debattens vågor har gått höga sedan utredningen lades fram för reger-ingen under 2011. Här fanns 70 förslag inom åtta reformområden. Dess bredd är stor och komplex.

– Jag förstår att det finns oro. Det har varit en öppen utredning. Vi redovisar en massiv kunskap och internationella referenser. Allt är an-passat till svenska förhållanden, säger Gerhard Larsson när HVB & LSS Världen träffar honom.

Gerhard Larsson är en statsapparatens grå eminens och en välfärdsby-råkrat av rätta virket. Sjukvård, social- och arbetsmarknadspolitik har varit hans röda tråd, både nationellt och internationellt.

Vidare byggde han upp Samhall och blev dess första koncernchef. För-ra decenniet var han landshövding i Västernorrland. Missbruksutred-ningen var hans 23:e statliga utredning.

Det råder ingen tvekan om att det är en besjälad statstjänsteman som lett utredningen, och som utredare har han riktningen utstakad. Lägg därtill att han har superkoll på fakta.

Evidensbaserat är lönsamtGerhard Larsson medger att han är överraskad av den svaga kunskapen om hur många som nås av missbruksvården. I dag når vården endast en av fem personer med missbruk eller beroende.

Det betyder cirka hundratusen personer av den halva miljon som har problem med alkohol, narkotika, läkemedel eller dopningsmedel; trots att det finns lagstiftning sedan 30 år inom området.

– Det finns kloka sätt att angripa missbruk. Om det ges utifrån evi-

densbaserade metoder är det en för samhället lönsam investering. Flera av utredningens förslag har diskuterats flitigt i medierna; inte minst frå-gan om tvångsvård och den förändrade gränsdragningen mellan lands-tingen och kommunerna.

Det utvidgade uppdraget för landstingen gör att socialtjänstens hand-läggare får en delvis ny roll. Gerhard Larsson tycker att dagens delade ansvar mellan kommunernas socialtjänst och landstingen ofta leder till att individer i behov av hjälp allt för lätt faller mellan stolarna.

Han hänvisar till att flertalet andra länder har samlat missbruks- och beroendevården till sjukvården. Han går inte riktigt så långt för en ny svensk lösning, utan stannar vid att behandlingen blir en samlad sjuk-vårdsuppgift, det vill säga medicinsk och psykosocial behandling. Här-igenom kan psykiatrisk bedömning eller läkemedelsbehov tillgodoses samtidigt med behandling.

Kommunernas nya uppgifterSocialvården saknar möjlighet att ordinera behandling med läkemedel. Samtidigt renodlas och vidgas kommunens insatser för stöd. Här ser Gerhard Larsson behov av fler socialsekreterarinsatser, dels för att stöd-insatserna är otillräckliga på många håll i dag, dels för att fler personer med missbruk måste uppmärksammas och få hjälp.

– Det handlar om rådgivning och stöd. Kommunerna får en viktig roll med stöd i den dagliga livsföringen, exempelvis försörjningsstöd men också för att vidga boendelösningar och aktiviteter för gruppen.

Han tillägger att sjukvården dessutom behöver socialvetenskaplig kompetens för att klara psykosocial behandling.

Gerhard Larsson konstaterar att landets HVB-hem utgör en stor sek-tor, varav 80 procent är privata aktörer. Han påpekar att den nya lagen och dess reformförslag innebär ett erkännande och en utvecklingsmöj-lighet för hemmen.

Rutinerad utredare försvarar nödvändig reform

”Det finns kloka sätt att angripa missbruk. Om det ges utifrån evidensbaserade metoder är det en

för samhället lönsam investering.”


– Det är inte ett svaghetstecken att ha många olika ägare. Det kan vara en fördel. Men det förutsätter både en hög kvalitetsribba och auk-torisering. För övrigt förordar jag auktorisation även för de off entliga hemmen.

Fördelen med många olika ägare är att det underlättar ett varierat sätt att behandla. De mest seriösa inom branschen ser positivt på kraven på kvalitetshöjning, tycker han.

Branschen vinner på kvalitetAuktorisering och högre grad av pluralism i val av behandlingsmetoder är bra för sektorn. Det kan ge en extra skjuts på kvaliteten.

– Det fi nns ett livaktigt intresse för att öka kvaliteten i vården. Här fi nns många fi na enskilda initiativ.

Dock tycker han att HVB-hemmen måste göra mer än tolvstegsbe-handlingar. I dag används tolvstegsbehandling på 80 till 90 procent av behandlingshemmen, och den metoden kan vara bra för vissa, men långt från bäst för alla. Det behövs också fl er hem som klarar dopnings- och läkemedelsmissbruk.

Rättighetslagen LSS från 1993 är lite av Gerhard Larssons egen ska-pelse. Och för att riktigt understryka att det var en angelägen lag trycker han fi ngrarna mot bordsskivan.

– LSS innebar ett synliggörande av den gruppens situation, att indivi-den är i centrum. LSS har varit väldigt viktig för de funktionshindrade.

Debatten om LSS var betydligt lindrigare när den infördes än dagens mediala uppståndelse kring missbruksutredningens 70 förslag att ta ställning till för remissinstanserna.

– Missbruksutredningens remissvar visar en genomgående positiv re-spons, säger en leende Gerhard Larsson. Sammantaget är jag nöjd med mottagandet. Det berör ju så många människor, myndigheter, kommu-ner och landsting. ■

enligt gerhard Larsson kostar missbruket 150 miljarder kronor per år. Missbruksutredning-en beräknar att alkoholens utgift er ligger på 66 miljarder kronor, narkotikan 62 miljarder och läkemedelsmissbruken 20 miljarder.

Det tunga missbruket av alkohol och narko-tika uppskattas ha ökat med 20 respektive 15 procent det senaste decenniet. Däremot tycks färre unga dras med i missbruket av alkohol.

Gerhard Larsson ger ett par exempel på miss-brukets individuella kostnader. För en aktivt heroinmissbrukande 20-årig kvinna är sam-hällets kostnader cirka tio miljoner kronor. Om missbruksvården är eff ektiv kan bespa-ringen bli två miljoner kronor. Om hon dess-utom kan börja arbeta kan besparingen bli sex miljoner kronor.

Hans andra exempel gäller en 30-årig man med tungt alkoholmissbruk, som kostar sam-hället cirka sju miljoner kronor. Vid en eff ek-tiv insats kan besparingen bli tre miljoner kro-

UtreDningens ÅttA reFOrMOMrÅDenTidig identif ikat ion och intervention

Tydl igare ansvar för effektivare vård

Stärkt stäl lning för individen

Vård utan samtycke

Vårdens innehål l samt boende och sysselsättning

Bättre kval i tet, kunskap och kompetens

Pol isens och Kriminalvårdens rol l v id missbruk

Arbetsplatsen, arbetsmarknadspol i t iken och socialförsäkringen

nor. Om han dessutom kan försörja sig med ett jobb kan samhällsbesparingen bli sex miljoner kronor.

Gerhard Larsson summerar att varje inves-terad krona kan ge fl era tillbaka. Här tar han

Missbruket kostar 150 miljarder

AUKtOrisAtiOnens FYrA nYCKeLOrD Gerhard Larsson baserar HVB-sektorns auktorisat ion i fyra områden: metodik, medarbetarnas kompetens, dokumentation och skötsamhet hos ledning, ägare och personal.

stöd, dels i en samhällsekonomisk studie ut-redningen lät göra, dels i en tidigare utvärde-ring av kriminalvårdens behandlingsprogram. Återbetalningen är tre till åtta gånger större än kostnaden för behandling. ■


Dopingjouren arbetar för att minska missbruket av dopning, öka kunskapen och medvetandegöra konsekvenserna genom information, undervisning, utveckling och forskning.

Vi har som målsättning att höja kunskapsnivån i samhället, framför allt hos de yrkeskategorier som berörs.

Vi är en medicinsk telefonrådgivning. Du som behandlare får gärna kontakta oss på Dopingjouren vid frågor rörande dopningsmissbruk.

DopingjourenKarolinska universitetssjukhuset/HuddingeTelefon: 020 – 546 987Öppettider: mån-fre kl.10-12, 13-16www.dopingjouren.se

Dopingjouren020-546 987

Spelberoendes riksförbund är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av föreningar för spelberoende som vill verka för att förebygga och avhjälpa spelberoende. Detta ändamål vill förbundet främja genom att:

• Spridainformationomspelberoendesorsaker,konsekvenser,uttrycksformer, behandlingochmöjligahjälpinsatser

• Informeraochstödjaspelberoendepersoner,derasanhörigasamtinformeraandraberörda• Skaparealistiskaförutsättningarförstyrelserepresentanterochresurspersonerisjälvhjälpsarbete• Förebyggaspelandetssocialaskadeverkningar,särskiltblandbarnochungdomargenomatt kritisktgranskamarknadsföringavolikaspelformersamtverkaförinformationtillbeslutsfattare

• Följaochinitieraforskningochbehandlinginomområdetspelberoendesamtspridadenna

För mer information se www.spelberoende.se

Redskap för utvärdering av socialt arbete är en bristvara. Dock finns nu en bok under redaktion av tre professorer vid Umeå universitet. Boken kan bli ett verktyg för socialtjänsten, HVB- och LSS-området.


Kvalitetsbedömning vid tvångsvård och omhändertagande av barn är bara ett par exempel på åtgärder som är en grannlaga uppgift att utvärdera. Den nya bo-ken ”Utvärdering i socialt arbete” baseras på aktuell forskning.

Professor Björn Blom, en av redaktörerna och författarna, är förvånad över att det är en brist på relevant litteratur inom utvärderingsområdet i socialt arbete.

Han finner det angeläget ur ett etiskt perspektiv att granska huruvida samhäl-lets resurser används på ett rimligt sätt eller ej.

Noggrann utvärderingI boken finns flera teman som saknas i annan litteratur, exempelvis utvärdering av handikapp, missbrukarvård och äldrevård.

– Det ligger en poäng i att göra utvärderingen så verklighetsnära som möjligt, säger Björn Blom.

De tre redaktörerna, Björn Blom, Stefan Morén och Lennart Nygren, är socio-nomer och samtliga verksamma som lärare och forskare vid Umeå universitet. Fler svenska forskare och utvärderingsexperter deltar, liksom skribenter från Storbritannien och Australien.

Björn Blom pekar på att Sverige har välutbildade socialarbetare. Här har näs-tan alla en akademisk examen, och de kan göra utvärderingar och kritiskt gran-ska sådana.

Etiska utgångspunkterBoken innehåller bland annat aspekter på feministisk utvärdering, mångkultu-rella perspektiv, hedersrelaterat våld och religiösa frågor.

Björn Blom säger att han överraskas av att det finns så många aspekter på ut-värdering som inte tagits upp i tidigare litteratur.

– I många böcker behandlar man enbart utvärdering som något tekniskt, i stället för exempelvis etiskt. Att utvärdera socialt arbete är komplext. Det utgår bland annat från olika grupper, behov och olika teorier.

Grundläggande förståelseBjörn Blom ger exempel på ett område som är intressant ur utvärderingssyn-punkt, och det är varför multisystemisk terapi har visat sig fungera i vissa sam-manhang. Det räcker inte med att bara veta att en viss insats fungerar, det är även viktigt att förstå hur och varför den fungerar.

– Socionomstudenter och yrkesverksamma socialarbetare är mycket intres-serade av dessa frågor. n

redaktörer: Björn Blom, Stefan Morén och Lennart Nygren

titel: Utvärdering i socialt arbete

Förlag: Natur & Kultur

Forskare utvärderar socialt arbete i ny bok


Hos oss finns en etablerad förmåga att bemöta barn och ungdo-mar med känsla och värme, en mångårig behandlingskunskap och en bred psykiatrisk kompetens. På latin betyder Adventum ankomst. Med det vill vi understryka, att hos oss ska alla barn och ungdomar känna sig välkomna och att det alltid finns en möjlighet att starta om.

Adventum har bedrivit HVB och barn- & ungdomspsykiatrisk verk-samhet sedan 1995. Totalt har vi 37 platser. Våra fyra hem varierar i storlek. Lanternan är en grundskola för elever i behov av särskilt stöd och/eller anpassad skolgång.

Adventums målsättning är att hjälpa barn och ungdomar (9-21 år) till ett självständigt liv med ett stimulerande socialt samspel i form av vänner, relationer, meningsfull sysselsättning och lustfylld fritid.

Vi gör utvidgade utredningar och bedömningar med psykiatrisk inriktning. Vi ger vård, omsorg, skola och boende där vi arbe-tar utifrån en strukturerad miljöterapi i vardagen - stödd av en psykiatrisk specialistkompetens i form av psykoterapi, dialektisk beteendeterapi (DBT), kognitiv beteendeterapi (KBT), krishantering och/ eller familjeterapi.

www.adventum.se

Adventum erbjuder vård, omsorg, boendeoch skola för barn och ungdomar

För mer information kontakta:Peter Kult, 070 – 440 05 25, 0243 - 21 77 30

[email protected]

FMN:s viktiga verksamhet består bl.a. av att hjälpa och ge råd och stöd till anhöriga till missbrukare. Vi har ett stöd- och hjälpprogram som vi av mångårig erfarenhet vet fungerar. Vi har även kurser för anhöriga som i bästa fall leder till att missbrukaren slutar med droger.

Vi vädjar därför om Din hjälp så vi kan genomföra våra familjekurser runt om i landet. Vi går även ut till skolorna och informerar elever, skolpersonal och föräldrar om droger och vår verksamhet.

FMN har 90-konto och är godkända av Svensk Insamlingskontroll (SFI). FMN är också medlem i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII).

Registrera dig på vår hemsida eller skänk din gåva direkt via vårt PG 90 10 00-0

Riksförbundet FMN Friluftsvägen 29, 172 40 SundbybergTel: 08-642 06 50 www.fmn.se

Alla barn vill bli vuxna.

Bli Barnrättskämpe och arbeta för att miljontals barn får en bättre morgondag.

Besök oss på www.räddabarnen.se och bli månadsgivare idag.

Välkommen till en efterlängtad

inspirationsdag inom HVB!18 april på Kulturhuset i StockholmTräffa utställande HVB-verksamheter från hela landet, lyssna på tankeväckande föreläsare och ta del av nyheter i branschen.

HVB-dagen är ett nytt kostnadsfritt arrangemang för dig som är beslutsfattare inom Socialtjänsten. Anmäl dig på www.hvbguiden.se/hvbdagen/foranmalan

Arrangör: HVBGuiden

Ingen rätsida på rätt i rättenRätten till vård och omsorg har blivit en juridisk kamp. Det tycker Kajsa Råhlander som skrivit en de-battbok, De sju frågorna, om psykiska funktionsned-sättningar ur ett anhörigperspektiv. Hon vill väcka uppmärksamhet på att dagens vård och omsorg handlar mer om lagtolkning och ekonomi än behov.

Kommunerna tolkar rättighetslagen LSS allt oftare till den sökandes nackdel, vilket medför överklagan-den till Förvaltningsrätten. Här har antalet domar ökat med 80 procent från 2007 till 2010, och alltför få når positivt utslag i domstolen.

Kajsa Råhlander, som har en son med psykiska funktionsnedsättningar, konstaterar att anhöriga ställs inför orimligt stora krav på juridiska kunskaper och uthållighet i en sådan process mot kommunen.

Författaren ställer ett antal frågor till den svenska so-cialvårdens beslutsfattare. Några av dem är:

• Hur ska man få den hjälp man har laglig rätt till?• Vem har ansvar för att lagar följs?• Hur fungerar omsorgen i Sverige i dag?

Författare: Kajsa RåhlanderTitel: De sju frågornaFörlag: vulkan.senotiser

Svaga betyg för placerade barnPlacerade barns skolresultat är oacceptabelt låga, och samtidigt råder stora variationer mellan kommunerna. Det finner Social-styrelsen i den första öppna jäm-förelsen av placerade barns betyg.

Undersökningen omfattar en grupp på 8 000 barn. 86 procent av barnen var behöriga att söka till gymnasiet efter grundskolan. För barn som var placerade för-sta gången före tio års ålder var motsvarade siffra 71 procent. För barn som placerats för första gången efter tolv års ålder var det 55 procent.

Överdirektör Håkan Ceder på Socialstyrelsen tycker att situatio-nen inte är acceptabel. Han anser det är viktigt att landets kommu-ner tar sitt ansvar för att förbätt-ra för de barn och unga som är i samhällets vård. n

Lyft med rätt kompetensStressigt jobb, svag ledning och begränsad kompe-tensutveckling; det är några faktorer som kan påver-ka möjligheten att ge stöd och omsorg till personer med funktionsnedsättning.

Därför publicerar Socialstyrelsen, på regeringens uppdrag, en vägledning för arbetsgivare inom såväl privat som kommunal regi, och som verkar inom socialtjänstlagen och LSS-området.

Skriften har titeln Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsätt-ning – Vägledning för arbetsgivare. Socialstyrelsen pekar på att den i sina årliga tillsynsrapporter upp-märksammat missförhållanden.

Flera myndigheter och funktionshindersorgani-sationer har lämnat synpunkter. Förhoppningen är att vägledningen ska bidra till att branschens aktö-rer tar till sig budskapet och inser vikten av kompe-tenshöjning.

– Den kan också användas vid rekrytering av per-sonal, framhåller Ulla Essén, Socialstyrelsens pro-jektledare för vägledningen. n

24 HVB&Lss VÄrLDen • nr 1 – 2012

www.svenskavard.se– Svenska Vård – 25NR 1 – 2012 • HVB&LSS VÄRLDEN www.svenskavard.se– Svenska Vård – 25NR 1 – 2012 • HVB&LSS VÄRLDEN

InformatIon och nyheter från svenska vårdFristående vård, omsorg och behandling i samverkan

Svenska Vård – ett löfte för en sund sektorSvenska Vårds arbete spänner över flera områden som exempelvis på-verkansarbete, konkurrensneutralitet, etik inom vård och omsorg, verksam-hetsstöd för medlemmar, arrange-mang av kurser, konferenser, möten mellan aktörer och myndigheter. Or-ganisationen har funnits i två år, och vi ser redan att vårt arbete har med-fört en skillnad avseende de privata aktörernas position i debatten och beslutsfattandet.

Vi ser att ett samarbete med Compro ger oss verktyg att nå ut på bredare front till både vårdgivare och bestäl-lare, alternativt uppdragsgivare av vårdtjänster. Detta ger oss bättre möj-ligheter att fånga upp och belysa äm-nen som är aktuella för branschen. Vi har för avsikt att i tidningen kontinu-erligt belysa sektorn i form av aktuella frågor, dess förutsättningar, vårt ar-bete och inte minst exempel på den goda vården.

Lelle HagströmOrdförande

Sverker Belin föreläser om parallellprocesserSvenska Vård har till temada-gen i Uppsala den 22 maj 2012 bjudit in Sverker Belin. Han är inte bara uppskattad förelä-sare, utan också erfaren hand-ledare, specialist i klinisk psyko-logi och lärare i psykoterapi.

Ämnet som Sverker Belin ska behandla på temadagen är parallellprocesser; de problem som uppstår när stress och svåra känslor väcks inom oss själva i samspelet med psykiatriska patienter.

– Alla behandlare, oavsett utbildning och erfarenhet, utsätts alltid för en stark, svårgripbar känslomässig påverkan i ar-betet med psykiskt sjuka patienter. Det är helt normalt och innebär att vi upplever en spegling av patientens inre kaos, säger Sverker Belin.

Han förklarar att de starka känslorna lätt kan bli giftiga och överväldigande, vilket kan göra att man agerar i blindo, både gentemot patienten men också mot kol-legor.

Författare till Vansinnets maktSverker Belin, som också skrivit boken ”Vansinnets makt”, tar på ett enkelt och lättbegripligt sätt upp problematiken med parallellprocesser. Han anser att dessa inte bara kan skapa en sämre vård och behandling för patienten, utan också konflikter och samarbetssvårigheter i ar-betsgruppen.

Men Sverker Belin tycker också att te-rapeuten inte behöver låta fenomenet ta över, utan i en trygg och öppen handled-ningssituation kan man tillåta sig själv och arbetsgruppen att fånga upp, prata om och försöka förstå känslorna som uppstår. Därmed går det att avgifta dem och i stäl-let öppna möjligheterna för ett mer em-patiskt bemötande och bättre samspel.

– På det här sät-tet kan vi bättre förstå patientens inre, kaotiska värld och ge en mer adekvat vård och behandling åt ho-nom eller henne, förklarar han, men

poängterar samtidigt att känslorna är en färskvara som inte kan läggas på hyllan, utan behöver tas om hand medan de fort-farande är aktuella.

Trender även i behandlingSverker Belin upplever att kunskapen om parallellprocessernas problemsamling till stor del finns bland vårdare och behand-lare i dagens verksamheter. Trots det är det viktigt att påminna om att det är angelä-get att arbeta med den.

– I och med att det går trender i olika behandlingsformer kommer det här äm-net också mer eller mindre i fokus, och den senaste tidens symtomorienterade behandlingsformer har gjort att man tap-pat bort reflektionerna kring parallellpro-cesserna en aning, förklarar Sverker Be-lin som också tror att tidsbristen i många verksamheter medför att frågan inte får det utrymme den behöver.

– Att det också kommit en ny genera-tion behandlare med annan syn på be-handling och andra erfarenheter, kan ock-så ha gjort att parallellprocesserna ham-nat i skymundan, säger Sverker Belin och hoppas att han med sin föreläsning ska kunna lyfta den viktiga frågan igen.

Temadagen i Uppsala är den fjärde i en serie utbildningsdagar som Svenska Vård anordnar med Sverker Belin, på olika plat-ser i landet till exempel Gotland, Dalarna och Uppland.

Helén Bjurberg

26 – Svenska Vård – www.svenskavard.se HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

Det stormar kring svensk äldreom-sorg och förtroendet för privatägda vårdföretag tycks dala i takt med mediernas ökade intresse för Care-ma. Men Svenska Vårds styrelsele-damot Kajsa Hjelte-Terve betonar att de flesta av vårdbolagen består av eldsjälar som värnar om kvalitet.

Kajsa Hjelte-Ter-ve driver sedan 1999 Gästhem-met Edsby slott – ett äldreboende i naturskön herr-gårdsmiljö med 55 platser. Hon har jobbat i vår-den i 37 år, såväl inom kommun och landsting som i privat regi. Caremaskandalen är något som fått långtgående konsekvenser, och som påverkat och gett dåligt rykte åt hela vårdapparaten. Framför allt har äld-revården drabbats.

– Hela diskussionen påverkade oss. Vi fick ing-en kritik från våra gäster, de vet att vi står för kva-litet. Men utanför reagerade vissa starkt när jag

Snål vård ger sämre kvalitet

Den unga organisationen Svens-ka Vård har redan fått stort förtro-ende hos myndigheter och andra branschaktörer. Årliga rikstäckande konferenser har ett aktuellt tema: i år ett angeläget ämne – kvalitet.

Varje år bjuder Svenska Vård in till olika typer av aktiviteter för sina medlemmar och andra intres-serade.

– Personer som arbetar i branschen är ofta överlastade med arbete och det finns inte myck-et utrymme på arbetsplatsen att reflektera och diskutera, därför behövs olika typer av externa aktiviteter där man kan få ny kunskap och nya in-tryck, säger Annika Odgaard, som är kassör och kansliansvarig på Svenska Vård.

Tanken med aktiviteterna är dels att erbjuda medlemmarna kompetensutveckling, men ock-så möjlighet att få träffa andra i branschen och bolla aktuella frågeställningar.

Rikstäckande möten lyfter kvaliteten

www.svenskavard.se– Svenska Vård – 27NR 1 – 2012 • HVB&LSS VÄRLDEN

berättade att jag jobbar inom äldreomsorgen, särskilt när de fick höra att jag driver eget.

Bra kvalitet lyfter vårdenNej, privata vårdföretag står kanske inte högst i kurs just nu, men som styrelseledamot i Svens-ka Vård och Vårdföretagarna ser Kajsa positivt på framtiden för svensk äldrevård.

– Jag tycker att det är fantastiskt att diskutera med kollegor om hur vården ska bli bättre. Med-lemmarna i Svenska Vård är många och kan på-verka för bättre kvalitet. De flesta av oss är eldsjä-lar, som engagerar sig och kämpar för bättre för-hållanden i vården. Vi vet att våra verksamheter inte fungerar om vi inte håller hög kvalitet. Man

kan inte driva något bra om det inte får kosta pengar.

När Kajsa följt debatten i medierna har hon sett rena sakfel, men är väl medveten om att stor-men runt Carema inte är helt okomplicerad.

– Ju större någonting är, desto svårare är det att vara nära, det blir lättare att tappa känslan då.

Förtroendet ska återvinnasHon menar att det finns få valmöjligheter i större organisationer, att det är svårt att få sin röst hörd och att kunna påverka, privatägt eller ej. För-hoppningen är en ökad förståelse för att de pri-vata vårdföretagen behövs som ett komplement till kommunal och landsting.

– Vi måste finnas som ett alternativ, där de äldre ska få chansen att välja. Vi konkurrerar med kvalitet, ingenting annat. Man kan bara sopa framför sin egen dörr, och det gäller för alla.

Nu ser Kajsa fram emot Vårkonferensen 25-26 april i Stockholm, där temat ”Perspektiv på kvali-tet” står på agendan. Det gäller att få bukt med det dåliga ryktet och visa att det finns högkvali-tativ vård inom äldreomsorgen, när det finns re-surser.

– Det är en lång väg att gå för att vinna tillba-ka förtroendet efter skriverierna, men jag är helt övertygad om att folk förstår att det finns bra äld-reomsorg.

Birgitta Linder

– Till temadagarna bjuder vi också ofta in olika offentliga aktörer, som socialtjänst, landsting och kriminalvård, för att våra medlemmar ska få träffa andra yrkesgrupper och höra deras tankar kring områden man gemensamt arbetar med, berättar Annika Odgaard.

Synliggör Svenska VårdDe utåtriktade aktiviteterna är också ett sätt att visa upp Svenska Vård för andra fristående verk-samheter och få nya medlemmar till föreningen.

Medlemmar får förutom utbildningar, konfe-renser och studieresor även tillgång till ett brett kontaktnät, stöd och service kring sin verksam-het samt förmånliga rabatter och erbjudanden hos olika leverantörer. Man får också möjlighet att vara med och påverka och förbättra regelverk, villkor etcetera.

Föreningen drivs helt av sina medlemmar och alla i styrelsen är själva verksamma och är per-sonligen engagerade. Detta ger en styrka i kon-takter med myndigheter och en stor fördel när man väljer vilka frågor som är aktuella att driva. Svenska Vård har också nära kontakt med sina medlemmar som förmedlar synpunkter.

Trots att Svenska Vård bara funnits i två år har deras arbete redan fått stort gensvar hos Social-styrelsen, SKL och andra aktörer som har stor på-verkan på aktörerna i branschen. Organisationen har bland annat blivit remissinstans och upprät-tat egen dialog med myndigheter.

– Vi har därigenom möjlighet att vara med och påverka regelverket, och kan förbättra inte bara för våra verksamheter utan också tryggheten och kvalitén för våra vårdtagare, menar Annika Od-gaard.

I år debatter om kvalitetVarje år anordnar Svenska Vård två rikstäckande konferenser samt ett flertal temadagar och regi-onträffar runt om i landet. Träffarna belyser alltid

ett gemensamt tema, nytt för varje år. Temat som väljs ut ska vara aktuellt och angeläget.

Förra året var temat konkurrensneutralitet. Årets tema är kvalitet och innebär att föreläsning-ar, samtal och debatter kommer att kretsa kring detta ämne. Medlemmarna får kunskap, nya tan-kar och reflektioner då man ser på kvalitetsfrågan från en mängd olika perspektiv.

Nästa utåtriktade aktivitet som Svenska Vård bjuder in till är Vårkonferensen 2012, på Scandic Sergel Plaza i Stockholm, den 25-26 april. Under konferensen berättar Socialstyrelsen om de nya föreskrifterna kring ledningssystem för kvalitet. En paneldebatt med Widar Andersson som mo-derator belyser frågan: Vad gör just du för att kva-liteten inom vården skall bli högre?

Dessutom kommer forskare från SNS, Studie-förbundet Näringsliv och Samhälle, att redogöra för resultatet av höstens omdebatterade antologi kring konkurrentutsatt välfärd. Utöver detta bjuds det på inspirerande kortseminarier och debatter. Under hösten kommer även fler temadagar och regionträffar på temat kvalitet att erbjudas.

Helén Bjurberg

28 – Svenska Vård – www.svenskavard.se HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 201228 – Svenska Vård – www.svenskavard.se HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

Vårkonferensen 2012 – en fråga om kvalitetKvalitet kontra pris i upphandlingar är en ständigt återkommande dis-kussion. När det nu är dags för Vår-konferensen 2012 tycks ämnet vara hetare än någonsin. Temat på kon-ferensen blir Perspektiv på kvalitet.

Att hög kvalitet inom vården är viktig är nog de flesta överens om. Samtidigt hörs upprörda an-höriga vittna om vanvård och avslöjanden kring Carema-delägare som drar in rekordhöga vinster.

Svenska Vårds ordförande, Lelle Hagström:– Man kan aldrig försvara vanvård. Vi är totalt

emot de regler som ger möjlighet att lyfta peng-ar ur landet. Det är ett ansvar som åligger riksdag och regering. Marknaden anpassar sig efter de regler som ges.

– Vårt ansvar är att säkerställa att vårdtagarna får hög kvalitet. Det har skett en generell kvali-tetshöjning de senaste tio åren. Detta glöms ofta bort i mediebilden. Vi efterlyser en mer nyanse-rad och sund debatt.

Kommunernas fokus tveksamtFöretagarorganisationerna Svenska Vård och Vårdföretagarna riktar kritik mot att kommuner-na lägger för mycket fokus på pris vid upphand-lingar.

Vårkonferensen bjuder på en paneldebatt där företrädare för olika parter svarar på frågan: Vad gör just du för att kvaliteten inom vården ska bli högre? Två av de medverkande i debatten är Gö-ran Fredriksson, ordförande för Vårdföretagarna respektive Bertil Almstrand, projektledare upp-handling Kommunförbundet Skåne.

Bertil Almstrand, vilket ansvar har kommunen vid upphandlingar? Vad gör ni för att kvaliteten ska bli så bra som möjligt?

– Vi arbetar med att systematisera och ta tillva-ra på erfarenheter på ett bättre sätt, till exempel genom Socialstyrelsens plattform för evidens-baserad vård. Uppföljningarna är väldigt viktiga.

– Upphandlingar handlar om att hitta den bästa kvaliteten till det bästa priset, det är både och. Kommunerna ställer en mängd krav vid upphandlingar. Uppfylls många och höga kva-litetskrav ökar värdet.

Medlemmar behöver stödGöran Fredriksson, apropå Carema. Var går grän-sen för att få fortsätta vara medlem hos er? Vilket ansvar har ni som arbetsgivarorganisation?

– Det är omöjligt att sätta en gräns, att upp-träda brottsligt och inte betala sina avgifter och skatter självklart, men vi har inte något intresse av att utesluta medlemmar. Vi vill stötta och hjäl-pa.

Göran Fredriksson tycker att man måste ta hänsyn till organisationens trovärdighet och väga det mot enskilda företag. Det är viktigt att prata om.

– Vi måste se till att kompetensnivån hos de anställda ökar. När man möter brukare måste man kunna lita på sina kunskaper och känna sig trygg i det. Dessutom måste vårdutbildningarna bli mer attraktiva.

Göran Fredriksson anser det behövs nationella riktlinjer för kvalitet och ett ökat tryck på gransk-ningarna. Alla inblandade har ett intresse av att förbättra kvaliteten och han ser positivt på en ökad diskussion.

Birgitta Linder

Alla barn vill bli vuxna.

Bli Barnrättskämpe och arbeta för att miljontals barn får en bättre morgondag.

Besök oss på www.räddabarnen.se och bli månadsgivare idag.


Med ett ökat medieintresse och stigande krav från Social-styrelsen har kvalitetsarbetet inom den privata vårdsektorn blivit allt viktigare. Baggium vård och behandling i Göteborg har startat ett unikt system med oanmälda interninspektio-ner på sina HVB-enheter.

text: Kristin Fridholm

Även om solen lyser blåser en snål marsvind i trädkronorna. Stefan Pa-paro möter ute på parkeringen, och när vi gått in stänger han med efter-tryck dörren bakom oss.

– Ingen mening med att elda för kråkorna, säger han och skakar på axlarna som för att vädra bort kylan ur kläderna.

Stefan Paparo är samordnare på Baggium vård och behandling AB i Kållered utanför Göteborg. Han är en av initiativtagarna bakom fö-retagets stora satsning på kvalitetssäkring. Verksamheten startade un-der 2011, och vars nav är upprepade, oanmälda interninspektioner ute i vårdkoncernen.

– Arbetet påbörjades under förra året, men det är nu efter årsskiftet som vi gått in i skarpt läge, berättar Stefan. Totalt är vi fem personer som, två och två, utför inspektionerna. Övriga fyra inspektörer är alla biträdande föreståndare på olika enheter i landet.

Oanmälda besökBakgrunden till Baggiums initiativ är en önskan om att, som privat ak-tör inom HVB-vården, hålla absolut högsta kvalitet.

Baggium kvalitetssäkrar genom internkontroll

– Vi är ett privat och vinstdrivande företag. Som sådant måste vi visa att vi klarar de kvalitetskrav som ställs på oss, och gärna lite till. Vi vill helst vara bättre än de statliga och kommunägda alternativen, dels för att ha medborgarnas förtroende, dels för att ge den allra bästa hjälp till de ungdomar som bor hos oss, säger Stefan.

Utgångspunkten i de interna inspektionerna är att kontrollera samma punkter som Socialstyrelsen gör vid sina årliga besök. Baggiums inspek-törer kommer oanmälda, och under sitt besök intervjuar de föreståndare och personal utifrån ett fast formulär. Till skillnad från Socialstyrelsen intervjuas emellertid inte ungdomarna.

– På plats går vi igenom hela verksamheten från hur dokumentationen sköts, till förvaring av känsliga uppgifter, brandskydd och så vidare. Dy-ker det upp några frågor hjälper vi gärna till utifrån vår egen erfarenhet och försöker hitta kreativa lösningar tillsammans. När genomgången är klar ger vi ett första muntligt utlåtande, vilket följs upp av ett skriftligt inom en till två dagar.

Har man funnit att enheten behöver förbättras på någon eller några punkter får personalen vid den aktuella enheten, vid allvarliga brister, två dagar på sig att åtgärda problemet. Vid mindre allvarliga påpekan-den är det två veckor som gäller.

Granska och bli granskadDamir Bandic arbetar på träningsboendet Fylke i Hisingsbacka. Som medlem i inspektionsgruppen, och som avdelningsföreståndare på Fyl-ke har han erfarenhet både av att utföra, och att bli föremål för intern-inspektioner.


32

– Min egen uppfattning av att få besök av kollegorna är bara positiv. På Fylke är vi alltid mycket noga med att följa regler och föreskrifter, men det är ändå lätt att bli hemmablind, säger han. Andra personer har dess-utom ofta helt andra sätt att lösa olika problem och kan ge värdefulla tips som gör det dagliga arbetet både enklare och snabbare.

Bemötandet när han själv varit ute på inspektioner har också varit bra. Ett par enheter har till och med ringt innan och frågat om någon inte snart ska komma till dem, då de ser fram emot en möjlighet att verkli-gen få belysa verksamheten.

– Hela den här satsningen startade faktiskt efter att vi i början av förra året gjorde ett par testinspektioner. Följden blev att de två testenheterna kände att de fick en riktig nytändning i sin verksamhet och då beslöt vi oss för att köra i full skala, fortsätter Damir.

Efter att denna första inspektionsomgång, som avslutades i mars, kommer en enkät med frågor om hur inspektionerna upplevdes att skickas ut till samtliga enheter. En granskning av granskarna helt enkelt.

Välinvesterade pengarEn annan positiv effekt av kvalitetssatsningen är också att andra företag, både i samma och andra branscher, har visat intresse för Baggium-mo-dellen och velat komma på besök och lära sig arbetssättet.

Kostnaderna för kvalitetsarbetet härrör framför allt från den tid som inspektörerna lägger ner. Det handlar om tre till sex timmar på plats i boendet, samt ett par tre timmar för dokumentation efteråt. Dessutom har naturligtvis mycket arbete lagts ner för att ta fram underlag för in-spektioner och så vidare.

Kostnader tillkommer för resor och eventuella hotellövernattningar och liknande för inspektörerna. Målsättningen är att inspektionerna ska fortsätta och att varje enhet ska få två besök per år.

– Naturligtvis har det arbetet inneburit en del merkostnader för oss, men de har hela tiden legat på rimliga nivåer och det är verkligen ”mo-ney well spent”, avslutar Stefan Paparo. n

FaKta Baggium vård och Behandling aB

Startade år 1992Driver:• Tio HVB-hem varav sex i Västsverige och fyra i Skåne• Två famil jehemscentra• Fem resursskolor för ensamkommande f lykt ingbarn

Cirka 150 anstäl ldaUnder 2011 anslöts företaget t i l l Humana Assistans

– Arbetet med interninspektioner är ett led i vårt kvalitetssäkringssystem gentemot de som köper våra tjänster och mot de boende, säger Stefan Pa-paro på Baggium vård och behandling.

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

Tuna Backe Stödlägenheter

Ett alldeles vanligt boende med egen nyckel

Med stödinsatser och utan påverkan av andra

boende tror vi på individens egen kraft

Besök vår hemsida

www.tunabacke.nu

RING! Carola Rosengård el Annika Skog 08-720 59 02www.boamellanvard.se

NU UTÖKAR VIMed fler platser i lägenhetsboende för:

• unga vuxna 17-25 år• ensamkommande flyktingungdomar

Skyddat boendeKrishanteringPedagogisk verksamhet

www.ukv.se

Lärbo HVB-hemUngdomar/unga vuxna 13-24 år

Goda referenser kan lämmnas

Övriga t jänster :Fami l jehemsplacer ingar

Handledning för handläggare och personalP lacer ingsrådg ivn ing LSS och SOL

w w w . l i n n e a o m s o r g . s e

HVB för �ickor 12-18 år

LVU § 2, 3 och 6. SoL

Ramavtal med 77 kommuner

Telefon: 0530-301 23

[email protected]

www.stubben.se




Telefon: 0530-301 23

[email protected]

www.stubben.se




Telefon: 0530-301 23

[email protected]

www.stubben.se




Telefon: 0530-301 23

[email protected]

www.stubben.se

Dygnet runt vård för familjer• Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 år). SoL, LVU.

• Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter.

• Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse på utredningshem.

• Akut / skyddat boende.

Hemsida www.storsattragard.se epost [email protected] Tel 08-512 30222 Fax 08-512 30350. Föreståndare Katinka Hemmingsson.Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län.

Storsättra GårdUtveckling genom samspel


”Jag döper den till Lagen med förhinder för stöd och service till

vissa funktionshindrade.”

Anne SkånerAnne Skåner har engagerat sig mycket i frågan kring Samhällets

Styvbarn, som utsattes för vanvård när de var omhändertagna.

Det måste vara begreppet ”Vissa funktionshindrade” som sätter myror i huvudet på socialtjänsten och andra byråkrater som skall besluta om hjälp.

Socialdepartementet funderar nu över skrivningen ”åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården” när det handlar om de Vanvårdade i den svenska barnavården.

Men det som slår mig är beteendelikheterna, att leta efter tolkningar:

Vem har rätt och vem har inte rätt att få hjälp eller ersättning? Hur vanvårdad skall en person ha varit för att omfattas allvarlig försummelse?Hur funktionshindrad skall man vara för att få LSS?

När Lss tiLLkom var det för att hjälpa människor med funktionshinder att kunna leva ett så normalt och vanligt liv som möjligt. Precis som vi andra har förmånen att få göra. Det var en rättighetslag, som talade om inflytande, brukarmedverkan. En rättighetslag är en skyldighetslag för samhället, i det här fallet för sociala myndigheter.

”visst fuNktioNshiNDer” är ett oerhört stort begrepp och det berör barn som vuxna. Det finns funktionshin-drade som utåt lever, ett vad vi tycker normalt liv, med jobb och bra utbildning, samtidigt som det är totalt kaos i hjärnan, vilket inte syns. Varje morgon kan bli en start-sträcka från Stockholm till Rom – ibland ännu längre. Det

är inte bara vanliga rutiner som mat, påklädning och re-san till jobbet som tar tid, utan också att städa upp i hjär-nan och samla ihop sig mentalt.

När det därför ifrågasätts om människor, med till exem-pel neurologiska handikapp, behöver den hjälp de krä-ver är det att nedvärdera och kränka deras förmåga att själva besluta över sina liv. LSS säger klart och tydligt att beslut och handlingsplaner skall göras upp i nära samver-kan med den berörda. Den som söker är experten. Vil-ket innebär att också ha rätt att säga nej om inte insatsen motsvarar det jag anser mig behöva.

må vara att Lss enligt vissa kommuner blir dyrt. Fak-tum är att så länge en person med exempelvis dolda funk-tionshinder kan jobba och fungera socialt är den perso-nen precis som vi andra en skattebetalare som tillför och berikar. En familj som omfattas av LSS för sina barn, kan i högre grad fungera på ett arbete och bidra. Det innebär att många i gruppen Vissa funktionshinder de facto bi-drar till sitt eget stöd.

kRöNika

Är du orolig för en anhörig eller vän som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp?

Du är välkommen att ringa oss på 020-50 50 50 eller besöka oss på kvinnofridslinjen.se.

Kvinnofridslinjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid på regeringens uppdrag


Socialsekreteraren har ett tufft yrke. Men vem lyssnar på en tjänsteman i fronten? Smärtdoktorn Björn Ogéus gör det, och han har tänkvärda hjälpmedel i sin läkarväska.


socialvårdens behov av yrkesmässigt stöd är betydande. Särskilt stort är trycket på socialsekreterare och handläggare på landets socialförvalt-ningar.

Björn Ogéus är också författare och uppskattad föreläsare, som riktat in sig på stress och hur man lär sig hantera den. Han har en genomtänkt strategi för klientmötet.

– Klienten känner på långt håll om man sviktar i närvaron. Det hand-lar om att vara fortsatt professionell och medmänsklig, säger han.

Björn Ogéus är överläkare på enheten för psykosomatisk medicin i Västerås. Här arbetar läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, sociono-mer och psykologer i team med utredning och rehabilitering utifrån ett psykosomatiskt arbetssätt.

Som smärtläkare riktar Björn Ogéus in sig på samverkan mellan kropp och själ vid trauma samt hur man lär sig hantera stress.

Han är mycket väl insatt i arbetssituationen för landets socialtjäns-temän och handläggare. Han beskriver klienternas krämpor och deras ofta överskuggande bedrövliga ekonomi och därmed följande stressre-aktioner.

Plan för mötetI det sammanhanget pratar Björn Ogéus om ”det ordlösa språket”; det som till synes inte sägs, men ändå framkommer i samtalet mellan klien-ten och tjänstemannen genom kroppsspråket.

– Det bidrar till skarpa känsloutbrott, och det medför i sin tur starka möten av misstro. All denna frustration får handläggarna i knäet. Då måste man ha en genomtänkt roll och strategi för mötet.

Björn Ogéus råd är att ta reda på klientens behov; inte för att tillfreds-ställa alla krav och önskningar. Däremot kan man tillgodose behoven utifrån ett professionellt perspektiv.

Det handlar inte om att tycka synd om personen som har det besvär-ligt. Det riskerar snarare att bekräfta att klienten inte klarar av det själv.

– Vi kan inte ta ansvar för dessa människors liv och önskan om snabb bot. Det finns ingen trollformel för att uppnå omedelbar lycka.

Sträva efter ett sant möteDet handlar ofta om starkt känsloladdade möten. Klienten är kanske både frustrerad och aggressiv och känner sig i underläge.

Björn Ogéus inspirerar socialsekreterare

– Ju starkare känsla, desto större är behovet av struktur i mötet med klienten, fastslår han.

Klienten har rätt till såväl ett värdigt bemötande som medlidande. Handläggaren måste bekräfta att klienten har det besvärligt och sträva efter ett sant möte. Annars blir rollfördelningen fel. Det är inte lätt, men det går, anser Björn Ogéus.

Förmågan att ge klienter tröst och stöd utan att man tar över ansvaret är viktigt för att orka ta hand om andra. Man får inte låta andra männis-kors känslor och tankar bli ett eget problem.

– De som lyckas blir inte så trötta. Det handlar om att behålla den egna energin i dessa möten, annars blir man själv dränerad på arbetsförmåga och lust.

I sina föreläsningar förklarar Björn Ogéus att vi lever i en tid av högt tempo och ofta under oklara ansvarsförhållanden. Därför är det viktigt att arbeta med tydlighet i såväl organisation som vision.

– Klienten känner om man inte är närvarande. Här gäller det att vara förberedd och genomtänkt. n

Björn Ogéus inspirerar socialsekreterare

Björn Ogéus praktiska råd:

• När någon kommer in genom dörren med ett pro-blem är det ofta de själva som har med sig lösningen

• Bl i inte provocerad så att du säger saker som du senare har svårt att stå för

• Kan situationen ses och beskrivas på ett annat sätt?



”Ett samhälles välstånd mäts genom att titta på hur de mest

utsatta grupperna har det.”

Jonas FrankssonJonas Franksson är skådespelare, debattör, före detta programledare

för CP-magasinet och styrelseledamot i Stil, en ideell förening som arbetar med frågor som rör personlig assistans.

För cirka tre år sedan vaknade jag upp ur min trygga vardag som heltidsarbetande skådespelare och småbarns-pappa, och förstod att livet som jag kände det var hotat. Den personliga assistansen, som möjliggjort att jag har kunnat arbeta och vara en bra pappa till mina barn, var plötsligt ut-satt för drastiska nedskärningar runt om i Sverige - och jag var en av dem som riskerade att helt mista den.

Sedan dess har jag kämpat aktivt mot nedskärningarna i personliga assistansen. För mig är det en kamp för överlev-nad, för mitt medborgarskap och människovärde. En kamp för att inte hamna i det fängelse som livet utan personlig as-sistans skulle innebära.

Jag har under dessa år träffat de flesta som har makt över assistansfrågan. Det som har slagit mig är att alla, från ansvarig minister till handläggare på försäkringskassan, är fullständigt överens om att den personliga assistansen är ett världsunikt redskap för att alla ska kunna leva i frihet, bli hundraprocentiga medborgare och få makt över sina egna liv. Dessutom är kostnaden per timme väldigt låg om man jämför med andra insatser.

Men om alla är så överens om det fantastiska med denna lagstiftning, varför urholkas den? Svaret är att de som har den politiska makten tycker att lagen kostar för mycket, även om det är få som vågar säga det rakt ut. Och eftersom lagen är kostnadseffektiv blir kontentan att vi har för många assist-anstimmar och att vi är för många som har personlig assis-tans.

Det är här det hela blir väldigt intressant. För detta handlar

om hur mycket det är värt, i pengar, att alla Sveriges med-borgare får leva ett liv i frihet med självbestämmande.

Det fanns en tid då svaret på den frågan var enkelt. Ett svar som omfamnades av alla, från klassiska socialdemokrater som Olof Palme till progressiva socialliberaler som Bengt Westerberg, som var den som drev igenom lagstiftningen.

Svaret var att samhället inte är starkare än sin mest utsatta länk. Ett samhälles välstånd mäts genom att titta på hur de mest utsatta grupperna har det. Att ge samma verktyg och möjligheter till alla medborgare var därför politikens främ-sta uppgift.

Detta gäller inte längre. I stället handlar politiken om att underlätta för majoriteten av Sveriges befolkning, en allt rikare medelklass. I ett sådant samhälle kan personlig as-sistans dras in med konsekvenserna att en person inte kan komma utanför dörren eller gå på toaletten när man vill. Samtidigt som det satsas pengar på RUT och andra reformer för att personer som klarar sig själva ska få livspusslet att gå ihop.

att skylla denna utveckling enbart på regeringen Rein-feldt är att göra det lite för enkelt för sig. Förändringen kom redan på nittiotalet under bland annat Göran Perssons tid. Men det går snabbare nu.

Vi måste dra i handbromsen om inte Sverige ska få en ny underklass igen, bestående av människor som lever i total politisk och ekonomisk fattigdom. Det är hög tid att sluta fundera på hur vi ska få lite mer i plånboken och i stället börja fundera på vilket samhälle vi vill leva i.

kRöNika


Bättre utbildning för funktionsnedsattaI dag saknas anpassade utbildningar för elever med funktionsnedsättning som vill studera vidare efter gym-nasiesärskolan. Därför gläntar regeringen nu på dörren för högre yrkesskolning för funktionsnedsatta.

Myndigheten för yrkeshögskolan har fått uppgiften att stödja yrkeshögskolor med pengar. Avsikten är att högskolorna såväl fysiskt som pedagogiskt ska bidra till att en person med funktionsnedsättning ska kunna full-följa utbildningen.

Satsningen har tidigare omfattat kurser inom den gymnasiala utbildningen yrkesvux och lärningsutbild-ningen. n

Kunskapsstöd för tryggare vårdRegeringen ger Socialstyrelsen uppdraget att kommu-nicera och sprida kunskaper för en tryggare och mer säker vård i familjehem och hem för vård eller boende. Uppdraget ska ge förutsättningar för en evidensbaserad praktik och rättssäker handläggning.

Avsikten är att rikta kommunikationen till flera be-slutsnivåer och huvudmän. Det ska ske i flera kanaler; via webben, informationsmaterial och konferenser. Re-geringen konstaterar att flera utredningar visar på vik-ten av att familje- och jourhem får utbildning för att kla-ra sitt uppdrag. n

Mer yrkesvux i Västra GötalandNär bilindustrin backar växlar yrkesvux upp. Skolverket får 90 extra miljoner kronor för att under 2012 kunna erbjuda 1 000 nya studieplatser inom yrkesvux. Platser-na ska erbjudas de kommuner som drabbas av arbets-löshet med anledning av nedläggningar inom fordons-industrin i Trollhättan med omgivande kommuner. Det blir även en satsning under 2013, då med halva antalet, 500 yrkesvuxplatser. n

Fler får boendestödCirka 16 500 personer under 65 år med funktionsned-sättning hade boendestöd i april i fjol. Det är en ökning med 1 400 personer fler än halvåret innan. Det visar So-cialstyrelsens nya statistik.

En annan, men samtidig, undersökning från Social-styrelsen visar att 47 000 personer under 65 år hade nå-gon form av stöd från sin kommun enligt Socialtjänst-lagen den 1 april 2011. Cirka 16 800 av dessa fick hem-tjänst, medan 4 200 hade permanent särskilt boende. n

NotiSER

Hemlösa EU-medborgare söker värme, men får kalla handen. Dock inte av Crossroads i Stockholm, en nyöppnad råd- och stödverksamhet för dem som lever i fattigdom och hemlöshet.

text: BJÖRN LeNNeStIG

Man ser dem leva under miserabla förhållanden i Stockholm. Ofta är det EU-medborgare från Cen-traleuropa som finner en lösning i den fria rörligheten inom unio-nen. De vet att i hemlandet är den sociala nöden ännu värre. Men även här i Sverige väntar arbets-löshet och umbäranden.

För den här gruppen männis-kor framstår Crossroads som ett andningshål som ger energi och hopp. Crossroads välkomnar EU-migranter, det vill säga utländska EU-medborgare och medborgare från utomeuropeiska länder som har permanent uppehållstillstånd

från ett annat EU-land.Verksamheten vill motverka social och ekonomisk utestängning bland den alltmer

ökande gruppen hemlösa migranter. Den ettåriga mottagningen på Kungsholmen har öppet varje dag året runt, och ett hundratal söker sig hit dagligen. Nästan alla är män.

På förmiddagarna finns tillgång till dusch, frukost, lunch och vila. Eftermiddagarna är reserverade för bokade möten. Till stöd finns en stor kader av volontärer. Det med-ger att besökarna kan få träffa tolkar, jurister, psykologer med flera.

Här erbjuds allt från språkkurser till hur man hyr lägenhet i andra hand eller får ett personnummer och ett bankkonto. Särskilda EU-vägledare hjälper till med handlings-planer och förmedlar kontakt till europeiska myndigheter och organisationer.

Enhetschef Arto Moksunen berättar att det rör sig om människor som varken har jobb eller ekonomiskt stöd. Utmaningen är att ta hand om dem för att lotsa dem in i det svenska samhället.

– Bara åtta procent av dem har varit bostadslösa i sina hemländer. De är varken missbrukare eller psykiskt sjuka. Det är vanligt folk med yrkesutbildning, säger Arto Moksunen. n

Hemlösa EU-medborgare – utsatt grupp

Crossroads i Stockholm drivs och f inansieras av Stockholms Stads-mission i samarbete med Europeiska Socialfonden, Arbetsförmed-l ingen, Stockholms stad och Frälsningsarmén. Verksamheten samar-betar även med Citykyrkan, Läkare i världen, Ny Gemenskap, Röda Korset och S:ta Clara Kyrka.

Arto Moksunen enhetschef på Crossroads.

Behandlingshem i behov av nya kontakter kan få ett lyft genom att delta på mässor. Här möter de socialtjäns-tens beslutsfattare och utbyter branscherfarenheter med kolleger.


Billsbo är en miljöterapeutisk verksamhet med ett genuspedagogiskt förhållningssätt som vänder sig till unga kvinnor med missbruk i bagaget. Gården har nio platser, och den är belägen i Skärplinge i Uppland.

Gården är en flitig deltagare vid mässor och utställningar. Före-ståndaren Malin Plaenge berättar att de deltar för att knyta kontak-ter med dem som gör placeringarna.

– Då får socialsekreterarna en uppfattning om hur vi jobbar, vilket förbättrar matchningen av platser. Det är inte alltid så att det blir en mängd nya förfrågningar. Men det är alltid trevligt och nyttigt att byta branscherfarenheter, framhåller hon.

Billsbo skapar förutsättningar för de unga kvinnorna att bryta gamla destruktiva livsmönster och utveckla nya livsstrategier. Går-den värnar även en teoretisk värdegrund, och säljer därför en del skrifter. Bland annat har de en egen färsk rapport om genusperspek-tiv i missbrukarvården.

Storsättra Gård firar kvarts sekel Storsättra i Storstockholmsområdet kan fira 25-årsjubileum i år. De senaste 20 åren har gården alltmer kommit att inrikta sig på föräld-rar med psykosociala problem och deras barn dygnet runt, vilket är en relativt liten nisch. Upptagningen till de 21 platserna sker från hela landet.

Gården erbjuder närhet till djur och natur, och kombinerar var-dagligt praktiskt arbete med rutiner och struktur samt individuellt anpassade insatser. Grunden i arbetet är anpassning till varje barn, familj och dess sociala nätverk.

Torbjörn Benckert är en av huvudmännen på Storsättra. Han ser mässor som ett sätt att synliggöra verksamheten.

– Det är viktigt för oss att möta dem inom socialtjänsten som job-bar med barn och familj, säger Torbjörn Benckert.

Han påpekar att en annan fördel med mässor är att man också kan byta erfarenheter och uppdatera sig med nyheter med kolleger i branschen. n

HVB-hem möter socialtjäns tens handläggare


HVB-hem möter socialtjäns tens handläggare

NR 1 – 2012 • HVB&LSS VÄRLDEN 41


”Får familjehemsplacerade barn känna stolthet över båda sina familjer? Förstår verkligen de vuxna som möter placerade barn vilken resa de gjort? ”

Lisbeth PippingLisbeth Pipping är författare, föreläsare och forskare. Hon växte upp med en utvecklingsstörd mamma och två småsystrar.

Barn och unga som är placerade känner allt för ofta skam över att de bor i ett familjehem. Att det blir tyst när de vågar berätta. Mycket få säger något positivt eller vågar ställa frågan hur är det? De är en bortglömd grupp som media med jämna mellanrum lyfter när katastrofen hänt. Att ett barn eller en ungdom blivit vanvårdat, misshandlat eller utnyttjat i sitt familjehem.

Som föreläsare har jag förmånen att möta underbara och modiga barn och unga. På en av mina föreläsningar träffar jag en tjej. Hon står kvar i klassrummet när alla andra elever rusar iväg på rast. Hon heter Julia, är tolv år och bor i ett familjehem. Hon vill berätta en sak och bör-jar med att säga: ”Jag bor i ett familjehem och det är en konstgjord familj.”

”Varför säger du det?” frågar jag. ”När jag var liten drömde jag om att få bo i ett familjehem. Jag drömde om lakan i min säng, mat och en kram då och då. Tänk om jag fått ett eget familjehem.”

Julia tittar på mig. ”Min fröken i skolan säger att jag och min familj inte finns. Vi skulle rita ett släktträd i skolan. Rita in mamma, pappa, syskon, mormor, morfar, farmor och farfar. ’Ni får gärna rita in fler gamla släktingar om ni vet namnen på dem och när och var de är födda.’ Bilder vill fröken också att vi ska ha med.”

”Jag sitter mest och kladdar på mitt papper”, fortsätter Julia. ”När det blir rast går jag för att prata med fröken. Jag frågar henne vilken av mina familjer jag ska rita på mitt papper.

”din riktiga familj, det förstår du väl?” Julia härmar fröken. ”Vad kände du då?” frågar jag. Julia tittar ut ge-nom fönstret. ”Att min familj inte finns. Jag har ju inga fo-ton från när jag var liten. Då bodde vi mest i kappsäckar, mamma och jag. Sedan kunde vi inte bo kvar med mam-ma. Jag skulle behöva göra två släktträd. Ett med min mamma Eva, hon som fött mig, och ett med min mamma Anna som ger mig trygghet och kärlek.”

Jag säger att jag tycker hennes lärare borde förstå att hon naturligtvis har två familjer. Två riktiga familjer som båda är livsviktiga för henne.

Jag önskar så att Julia skulle få känna glädje och stolthet över båda sina familjer. Att ett placerat barn måste få stöd och hjälp och att ingen av deras familjer är konstgjorda.

sedan kan jag som Var ett maskrosbarn, med en mam-ma som var utvecklingsstörd, tycka att man kanske inte ska göra släkträd i skolan. Innan Julia ger sig iväg ut till sina kamrater har vi kommit fram till att det inte finns några konstgjorda familjer.

kRöNika

Utredning – Behandling – AkutNanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, fl exibla placeringar.

Nanolfsvillans grundläggande mål är att:

• Fullfölja de uppdrag vi åtar oss• Barnens behov blir tillgodosedda• Föräldrarna mobiliserar sina resurser

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Torsbygården• Hemförvårdochboende(HVB)samtsärskilt

boendenäraHemmesta

• LSSboendefinnsiGustavsberg

• Målgrupp:Psykiskaochneuropsykiatriskafunktionsnedsättningar

• Viarbetarmedtydliggörandepedagogik

• Kognitivtperspektiv

FöreståndareAnnaHerzing08-57024320VårdgivareIngelaWihlborg08-57024201

Hemsidawww.torsbygarden.se

Med vår hjälp får du kraften till förändring

Målgrupp:Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och psykosocial problematik.Behandlingsinnehåll:Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk.

Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg www.holmen27.nuTel: 0923-211 80, 070-205 44 83 [email protected]: 0923-211 65

Nya Tag har plats för nio klienter. Till verksamheten hör också ett antal referenslägenheter.

Målgruppen är killar mellan 18 och 32 år med en bakgrund av kriminalitet, missbruks- och/eller socialproblematik.

Nya Tag erbjuder: kognitiv miljöterapi, motivations- och nätverksarbete, lösningsfokuserat arbete, återfallsprevention,

stödsamtal samt ASI- Addiction Severity Index. Vid en placering på Nya Tag så ingår det även en timmes psykoterapi i veckan hos en legitimerad psykoterapeut.

Nya TagStigbergstorget 1, 414 63 GÖ[email protected] Web: www.nyatag.com

Nya Tag

www.grythvb.se

Vägen till ett meningsfullt livbörjar på GRYT HVB.

Gryt HVB skräddarsyr behandlingen,vilket gör att ungdomen känner sigdelaktig, bekräftad och motiverad

till att genomgå en behandling.

YOUTH INPROGRESS

Vi kan erbjuda ett familjärt boende för ungdomar som av någon anledning inte kan bo hemma. Vi arbetar i medlevarskap vilket innebär att vi bor och lever

tillsammans med ungdomarna. Vår verksamhet använder lösnings fokuserad metod med miljöterapeutiska inslag och KBT.

Vi tar emot placeringar från hela landet på SoL och LvU.Nya Forsbacka HVB-hem AB 070 661 20 93

Hemsida www.forsbacka-hvb.se Mail [email protected]

Målgrupp; Pojkar och flickor i 13-20 år Antal platser, 6+4

NyaNya

Nya Forsbacka HVB-hem AB 070 661 20 93 0730-81 64 53

Du som arbetar med SRS-klienter

- substansrelaterade störningar -

gå med i FAD!

www.fadsverige.se

Behandlingshemmen går mot en allt mer sakkunnig och fackmannamässig verksamhet. Svenska Vårds ordförande Lelle Hagström ser framför sig en ut-veckling där all behandling är evidensbaserad. Dock efterlyser han en större mångfald metoder.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Lelle Hagström är ordförande i Svenska Vård och en av HVB-sek-torns pro ler. Svenska Vård är den oberoende bransch- och nä-ringspolitiska organisationen för fristående verksamheter inom vård, omsorg och behandling.

Lelle Hagström har specialistkompetens inom KBT, organisa-tion och ledarskap. Därtill är han o� a anlitad som handledare, konsult och föreläsare, såväl i Sverige som utomlands.

I en intervju för HVB & LSS Världen tycker han att branschen bör ly� a blicken utanför tolvstegsmodellen och KBT. Dessa me-toder är förvisso bra, men Sverige tycks ha en stark tendens till konsensus avseende metodval.

– Jag är övertygad om att tiden talar för en utveckling som pe-kar mot en alltmer professionaliserad bransch, som inte bara handlar om metoder, utan också förhållningssätt, kvalitetssys-tem och kompetenskrav, säger Lelle Hagström.

Han e� erlyser en större mångfald i det vi importerar. Därtill anser han att vi själva med all den kunskap och erfarenhet vi har, också bör kunna bedriva en seriös metodutveckling i större om-fattning i Sverige.

Aversiva inslag onödigaLelle Hagström tycker att PBS, Positive Behavior Support, bör beskrivas som en metod där man genom systematisk analys ut-vecklar en insats och förhållningssätt där aversiva inslag blir onö-diga. Det vill säga att den genom en god analys och planering

HVB-sektorn alltmer

leder till ett förhållningssätt som uteslutande arbetar med för-stärkningar.

– PBS är ett exempel på en metod som har funnits länge i USA, och där en tidigare import av denna hade gjort hela debatten om nedläggningar och andra aversiva inslag inom vård och omsorg hade blivit över� ödig.

Socialstyrelsen hävdar att vård och behandling för ungdomar inte får uppfattas som aversiv. Här nner styrelsen stöd i både Barnkonventionen och socialtjänstlagen. Detta är ett slags be-gränsningsåtgärder som omfattar såväl HVB som LSS och so-cialtjänsten.

– Aversiva lösningar kan vara individuella, men inte kollektiva. Det nns alternativ till detta.

Positivt arbetssätt– Vi bör vända blicken utåt. Det nns internationella metoder. I USA använder man ett arbetssätt som utgår från att klienten ska uppleva det som positivt. Det är den enda tillåtna metoden för dem med autismspektrumtillstånd och psykiatrisk problematik.

Lelle Hagström ser framför sig en utveckling där all behandling måste vara evidensbaserad. Ingen behandling är evidensbaserad förrän man kunnat testa och prova den. E� er två utvärderingar med positivt resultat blir det godkänt.

Tyvärr är det så att med enbart evidensbaserade metoder har vi i princip stängt dörren för egen utveckling i Sverige. Socialsty-relsens krav är också att branschen inte kommer att få jobba med annat än evidensbaserade metoder.

– Det är lite synd att de kreativa stimulanserna i socialt arbete samtidigt riskerar gå förlorat, säger Lelle Hagström fundersamt.

I vår iver över att reglera och systematisera kanske vi kastar ut barnet med badvattnet. ■


professiona liserad


professiona liserad


Vi besöker ettHVB-hem

47

Med flera olika boendeformer och i en obruten vårdkedja slussar Krica ut ungdomarna i storstan. Fjorton tränings-lägenheter är en praktisk lösning som också sparar pengar för samhället.


Med stark inriktning på ungdomar utmanar Krica dem som tror att be-handlingshem måste ligga i en idyllisk landsbygd. HVB-hemmen Krica-gården, Trädgårdsvillan Hägersten och Trädgårdsvillan Vårberg ligger strax utanför Stockholms tullar.

Emellertid döljer de tre hemmen sig fridfullt bland lövträden nära Mä-laren. I denna till synes lantliga miljö har Krica sedan 1988 tagit emot tonåringar upp till 20 år med psykisk ohälsa, men utan missbrukspro-blem. Placeringarna kommer till största delen från Stockholm och till en mindre del från övriga landet.

Från Hägersten är det bara några minuter med T-banan till Stock-holms lockelser. Dock vänder Krica stadens frestelser till något positivt.

– Här finns så mycket som landsbygden inte har möjlighet att erbjuda. Stockholm har enormt många valmöjligheter, säger verksamhetschef Maria Edlund.

Krica har stor tillgång till bland annat skolor, teatrar och restauranger. Här finns även ett betydande utbud av fritidsaktiviteter. Hon påpekar att storstaden också är den verklighet ungdomarna oftast hamnar i när de skrivs ut från verksamheten.

Tre olika behandlingshemKricagården har plats för tolv ungdomar i åldern 14 till 20 år. Trädgårds-villan Hägersten kan ta fyra ungdomar från 16 till 21 år och Trädgårds-villan Vårberg fem ungdomar från 14 till 18 år. De två senare tar emot

Certifierat ungdomsfokus på Krica

NR 1 – 2012 • HVB&LSS VÄRLDEN


ungdomar som bedöms behöva ett mindre behandlingshem.De olika hemmen har något skilda inriktningar, olika ålder på ungdo-

marna och viss självständighet i verksamheten. Men de är inga isolerade öar. Krica kan slussa ungdomarna dit där den bästa interna vården finns för respektive person; ett slags individbaserad flexibilitet.

På Kricagården är den genomsnittliga behandlingstiden ett år som of-tast följs av träningsboende. Träningslägenheterna i Stockholmsområ-det är 14 till antalet. Dessa har blivit en nödvändighet, ett lyft för vården.

– Förr fanns inga lägenheter. Då satt den unge och väntade på att få en ledig bostad. Det blev en propp som både vi och socialtjänsten nu slip-per, och som sparar skattepengar, säger Maria Edlund.

Sammanhang för den ungeMaria Edlunds kollega Maja Heckscher, föreståndare för Kricagården, fyller i och påpekar att avbrutna processer snaras stjälper den unge i stället för att hjälpa. I dag kan Krica erbjuda en viktig sammanhängande kontinuitet för individen.

– Styrkan för våra HVB-hem är att de ingår i ett större sammanhang, fortsätter Maya Heckscher. Då kan man jobba i en längre process. Hela organisationen samverkar för att kunna ge optimalt omhändertagande och behandling.

Maria Edlund och Maya Heckscher konstaterar att individen kan vara på hemmet under skyddade former, att den får utvecklas i en egen takt och få lämpligt stöd för behovet just där och nu. Det gemensamma må-let är att ungdomen ska finna ett meningsfullt och tillfredsställande liv.

Förhoppningen är att den ungdom som skrivs ut härifrån ska kunna ha varaktiga relationer, vänner, ett boende och sysselsättning i form av skola eller jobb. De ska kunna påverka sitt liv och ha ett visst mått av ökad livskvalitet.

Viktig kontaktpersonNär det gäller metoder är grunden på behandlingshemmen ett syste-miskt perspektiv på gruppen där familjerna är betydelsefulla och vik-

tiga. Miljöterapi förstås, som är tydlig och förutsägbar, är ett viktigt inslag lik-som psykoterapeutiska samtal. Ett om-fattande uppdrag där varje ungdom har en kontaktperson som ansvarar för pla-neringen tillsammans med ungdomen.

Samtliga behandlingsinslag är viktiga. Även om det rör sig om olika metoder länkas allt samman av ett team som stöttar den unge.

Utmaningen är att hålla fast vid behandlingen, att inte ge upp. Det handlar om att orka och att finnas kvar hela vägen som ett starkt stöd.

Den näst bästa lösningen kan också vara ett steg i rätt riktning. Det blir bakslag och besvikelser ibland, något som ingår i processen. Såväl Krica som föräldrar och socialtjänst har förväntningar på att behandlingen ska ge positivt resultat. Då handlar det om att förmedla hopp.

– Vi strävar efter att skapa en relation som bär, även när det känns som svårast, säger Maria Edlund.

Krica kompletterar vårdkedjan med något de kallar ungavuxna. Det är en psykoterapimottagning på Södermalm för unga och unga vuxna och deras föräldrar. Avsikten är att tillsammans med ungdomen hitta nya perspektiv som kan leda vidare in i vuxenvärlden.

ISO-certifieratKunskap, engagemang och utveckling är värdeord som omfattar alla Kricas verksamheter. Och för att bokstavligt få ordning på alla proces-ser är företaget även kvalitetscertifierat enligt ISO 9001, som ett av få behandlingshem.

Det betyder att allt Krica gör måste vara fastlagt, exempelvis inskriv-ning, behandling, ekonomi, rekrytering, utskrivning med flera.

– Det har varit en viktig process för oss, eftersom vi gör lika, fastänvi är olika, sammanfattar Maria Edlund.Dock, i fokus står alltid ungdomarna: – Vi är i grund och botten en psykodynamisk verksamhet. För oss är re-

lation och allians det absolut viktigaste för förändring och utveckling.n

Med fokus på ungdomar är relation och allians viktigt för förändring och utveckling, tycker

Maya Heckscher och Maria edlund.

Vi besöker ettHVB-hem

Förteckningen över

Hem för Vård

eller Boende

& familje-

vårdsenheter

m m

2008

Hem

för Vård eller B

oende m

m 2008

ww

w.hvb

guiden.se www.hvbguiden.se

Förteckningen över hem för vård eller boende & familjevårds-

enheter gavs ut första gången 1985 i Socialstyrelsens regi med

Gerd Skans som projektansvarig.

2008 års förteckning omfattar ca 900 hem för vård eller

boende HVB-hem, LVU-hem, LVM-hem och familjevårds-

enheter m.m.

Hemmen bedriver vård enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen med

särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), och lagen om vård av

missbrukare i vissa fall (LVM).

Hemmen presenteras länsvis. Inom varje län är hemmen uppdelade i

följande grupper: LVU-hem enligt 12 §, HVB-hem för barn och ungdom,

LVM-hem enligt 22 §, HVB-hem för psykiskt funktionshindrade, HVB-

hem för vuxna missbrukare med flera, HVB-hem för barn, ungdomar

och vuxna tillsammans samt familjevårdsenheter.

Utdrag ur registret samt ytterligare exemplar av Förteckning över hem för

vård eller boende & familjevårdsenheter 2008 (HVB Guiden) kan beställas från:

Compro Media AB

Box 6910, 102 39 Stockholm

Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-660 75 22

E-post: [email protected] Hemsida: www.hvbguiden.se


Hem för Vård eller Boende m m 2008

www.hvbguiden.se

Årgång 23

InstitutionsförteckningenHVBGuiden Hem för vård eller boende & familjevårdsenheter 2012 Boken ”Förteckning över hem för vård eller boende & familjevårdsenheter” gavs ut första gången 1985 i Socialstyrelsens regi med Gerd Skans som projektansvarig. Sedan 2007 är Compro Media AB ansvarig utgivare av boken. Som tidigare tar vi, som huvudregel, bara in de HVB hem som är godkända som Hem för vård eller boende av socialstyrelsen.

HVBGuiden innefattar cirka 900 hem.

I förteckningen fi nns uppgifter om:

• Särskilda ungdomshem (§12-hem)• Övriga hem för barn och unga• LVM-hem• Hem för vuxna med särskilda behov (bl.a. medicinskt färdigbehandlade psykiskt sjuka)• Övriga hem för vuxna (alkohol, narkotika, tidigare § 34 KvaL mm)• Hem för barn/unga och föräldrar• Familjevårdsenheter

Om varje institution fi nns uppgifter om:

• Huvudman• Platsantal• Målgrupp• Föreståndare• Personalantal• Behandlingsinnehåll• Upptagningsområde• Särskilda upplysningar• Geogra� skt läge

HVBGuiden är den enda publikationen som innehåller samtliga Hem för vård eller boende som Socialstyrelsen har registrerat. För beställning av HVBGuiden skriv, faxa eller maila till Compro Media AB, Box 6910, 102 39 STOCKHOLM. Tel: 08-459 24 00. Faxnr: 08-459 24 10. E-post: [email protected] För beställning per brev eller fax använd nedanstående talong.

• Inskrivningsförfarande• Språkkunskaper hos personalen• Adress, telefon, fax• Ev. e-post, ev. hemsida på Internet

27:e utgåvan

Beställning (var god texta)

HVBGuiden 20121 st bok, pris 550 kr exkl moms.

Härmed beställer jag exemplar av HVBGuiden 2012

Namn/Företag

Utdelningsadress

Postnummer Ort

Faktureringsadress

Referens/Beställare Telefon

Befattning

E-post

Önskar en stående beställning på HVBGuiden (utkommer 1 gång/år)

Beställningsvillkor: Faktura bifogas eller sänds separat. Porto tillkommer med 50:-/bok.

SvarspostKundnr 202 743 53110 05 Stockholm

PortobetaltB

Hem för Vård

eller Boende

familje-

dsenheterm

2008www.hvbguiden.se

Årgång 23


Hem för Vård

eller Boende

& familje-

vårdsenheterm m

Årgång 24

2009

Hem

för Vård eller Boende m

m 2009

ww

w.hvbguiden.se





boende, HVB-hem, LVU-hem, LVM-hem och familjevårds-

enheter m.m.







hem för vuxna missbrukare med fl era, HVB-hem för barn, ungdomar och

vuxna tillsammans samt familjevårdsenheter.

Utdrag ur registret samt ytterligare exemplar av Förteckning över hem för vård

eller boende & familjevårdsenheter 2009 (HVB Guiden) kan beställas från:

Compro Media AB


Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10

E-post: [email protected] Internet: www.hvbguiden.se



www.hvbguiden.se

eller Boendeeller Boende

& familje-& familje-

vårdsenhetervårdsenheter

m mm m

Årgång 24Årgång 24

20092009


Hem för Vård

eller Boende

& familje-

vårdsenheterm m

Årgång 25

2010

Hem


m 2010

ww

w.hvbguiden.se






enheter m.m.







hem för vuxna missbrukare med � era, HVB-hem för barn, ungdomar och



eller boende & familjevårdsenheter 2009 (HVB Guiden) kan beställas från:

Compro Media AB


Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10




www.hvbguiden.se

www.hvbguiden.se



Hem för VårdHem för Vård




m mm m


20102010

www.hvbguiden.se

www.hvbguiden.se

Hem för VårdHem för Vård




m mm m


20102010

www.hvbguiden.se

www.hvbguiden.se


Hem för Vård eller Boende

& familjevårdsenheter m m

Hem


m 2011

ww

w.hvbguiden.se






enheter m.m.







hem för vuxna missbrukare med flera, HVB-hem för barn, ungdomar och



eller boende & familjevårdsenheter 2011 (HVBGuiden) kan beställas från:

Compro Media AB


Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10




www.hvbguiden.se

www.hvbguiden.se

HVBGuiden

Årgång 26

2011







www.hvbguiden.se

www.hvbguiden.se

GuidenGuiden

Årgång 26 Årgång 26

20112011




Hem


m 2012

ww

w.hvbguiden.se






enheter m.m.







hem för vuxna missbrukare med flera, HVB-hem för barn, ungdomar och

vuxna tillsammans, familjevårdsenheter samt öppenvård.

Utdrag ur registret samt ytterligare exemplar av HVBGuiden, Förteckning över

hem för vård eller boende & familjevårdsenheter 2012 kan beställas från:

Compro Media AB


Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10




www.hvbguiden.se

www.hvbguiden.se

HVBGuiden

Årgång 27

2012

Hem


m 2012


HVB&LSSFör dig som arbetar inom vård, omsorg och behandlingVärLden

22012

Missa inte nästa nummer av

HVB & LSS Världen vill fungera som ett lackmuspapper. vi kommer att suga upp en del av det nya, och för all del det som också ligger fördolt under ytan. det vill vi berätta. behovet av kunskapsutbyte är stort inom hvb- respektive lss-området.

i nästa nummer gör vi ett litet tema om övergrepp på barn. vi frågar exhöjdhopparen Patrik Sjöberg varför han nu lägger upp ribban på nya nivåer. Patrik sjöberg reser nämligen runt i landet med föreläsningsserien ”Hopp för barnen” tillsammans med förre topplöparen Maria Akraka, i ett arrangemang av bris och intersport.

– Jag anser att det är vår skyldighet att skydda barnen, säger Patrik sjöberg. ”hopp för barnen” riktas till dem som arbetar med barn eller ungdomar. avsikten är att öka kunskaper och ge verktyg för

att förhindra övergrepp mot barn. här intervjuar vi också en expert inom området samt inspirerar en krönikör att skriva om ämnet.

vi kommer att följa den i allt högre grad professionaliserade vården, bland annat i fråga om evidensbaserade behand-lingsmetoder och kvalitetsarbete.

Tolkningen av LSS och socialtjänstlagen är ett ständigt aktuellt ämne.Vi besöker ett HVB-hem, dessutom tänker vi följa kriminalvårdens uppsökande verksamhet.socialstyrelsen inspekterar behandlingshemmen, ändå finns hvb-hem som väljer att certifiera sig. vi frågar om det är

nödvändigt.vi hoppas följa ett litet assistansföretag som funnit en egen lösning till glädje för andra behövande.

intressanta ämnen vi kommer att bevaka är nya böcker, spelberoende, hedersrelaterat våld samt dopnings- och läkemedelsmissbruk.

50 HVB&LSS VärLden • nr 1 – 2012

Majblomman är Sveriges största barnhjälpsorganisation.Att barn brukar sälja Majblommor några veckor varje vår har du förmodligen lagt märke till. Men att Majblomman är Sveriges största barnhjälpsorganisation och att bidragen vi delar ut nästan uteslutande kommer från barnens försäljning av majblommor, var kanske däremot en nyhet?

Vi ser oss som en naturlig del i nätverket runt barnen och samarbetar gärna med socialtjänsten för att dela med oss av den kunskap vi får genom alla de bidragsansökningar som kommer in till oss. I särskilda fall kan vi även lämna bidrag till sådant som socialtjänsten inte ska ge bidrag till.

Drygt två hundra tusen barn behöver hjälp.I Sverige beräknas drygt två hundra tusen barn växa upp i en fattig familj där brist på pengar skapar en ständig oro och rädsla. Till det kommer utanförskapet ofta som ett brev på posten när barnen inte kan vara med sina kompisar på samma villkor, i skolan eller på fritiden. Det är just för de barnen som Majblomman finns till.

40 miljoner kronor till fattiga barn i Sverige.Varje år får Majblommans 700 lokalföreningar runt om i lan-det in tiotusentals bidragsansökninar för barn. Största delen av våra insamlade medel går just hit; till bidrag för saker somglasögon, medicin, vinterkläder, julklappar, fritidsaktiviteter, födelsedagskalas, idrottsutrustning och sommarläger.

Varje år delar vi även ut anslag till forskning kring barn och barns hälsa samt för barnens talan i viktiga och aktuella frågor som gynnar alla barn i hela landet. Av insamlingen går 80% till Majblommans ändamål.

Majblomman arbetar året om.Att förändra politiker tar tid, att hjälpa genom direkta bidrag går fort. Därför arbetar Majblomman parallellt på båda planen. När pengarna samlats in börjar vårt arbete med att förbättra barns villkor och bekämpa barnfattigdomen i Sve-rige. Dels genom enskilda bidrag för att kunna hjälpa direkt, dels genom opinionsbildning och uppvaktning av politiker och myndigheter kring aktuella problem som vi möter i de ansökningar vi får. Här samarbetar vi även gärna med social-tjänsten som kunskapspartner. Din hjälp behövs!Förutom att köpa majblommor på våren eller stödja vårt ar-bete via PG 90 1907-6 kan du hjälpa oss i ditt dagliga arbete genom att sprida kunskap om Majblommans verksamhet. På www.majblomman.se hittar du våra forskningsrapporter, vad vi kan hjälpa till med samt ansökningsblankett och informa-tion om hur det går till att söka bidrag från oss.

Utdrag ur bidragsansökan till Majblomman.

Insamlingen kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll genom kontrollgirokonto 90 1907-6 www.majblomman.se



RE

CO

MM

EN

DE

D

HVB&LSS

NYtidning!

Byråkrater tvekar om LSSProfessionaliserad hvb-sektorVälstånd är en politisk uppgiftSocialt arbete utvärderasEvidens är bevisat bra

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLINGVÄRLDEN

1-2012pris: 45 kr

FOTO

: JOH

NNY

FRAN

ZÉN.

BIL

D FR

ÅN T

JUST

BEH

ANDL

INGS

FAM

ILJE

R I V

ÄSTE

RVIK

.

Anna Westman 018-565492

Erik Hjort 018-565493

Andreas Turesson 018-565495

Lennart Hammarstedt 018-565497

lanserar Version 3lanserar Version 3lanserar Version 3lanserar Version 3lanserar Version 3lanserar Version 3lanserar Version 3Föreställningen kan börja

FunktionelltAnvändarvänligtSnabb manövreringAllt på ett ställeWebbaseratHög säkerhet

Användarvänligt

Allt på ett ställeWebbaserat

Välkommen till världspremiär av Rätt Spår Version 3.

Se en trailer på www.rattspar.se och boka en egen visning av systemet med Andreas

på 018-56 54 95

Posttidning BReturadress: HVB&LSS VärldenBox 6910, 102 39 StockholmAdressändring: [email protected]

HV

B&LS

S V

ärld

en 1 - 2

012

FÖ

R D

IG S

OM

AR

BE

TA

R IN

OM

VÅ

RD

, OM

SO

RG

OC

H B

EH

AN

DL

ING




se sid 25


se sid 25

Documents

HVB&LSS Världen nr1 - 2012