HOVRTTEN FR VSTRA SVERIGE Avdelning 1 Rotel 14

DOM 2012-02-02 Gteborg

VERKLAGAT AVGRANDE

Ml nr B 4799-11

Varbergs tingsrtts dom den 28 november 2011 i ml nr B 2815-11, se bilaga A

PARTER (antal tilltalade l)

Klagande Tijan Badou Sarr Arildsgatan 6 A, lgenhet 1303,21439 Malm

Motpart Lars Erik Hellsbom, 840521-4670 Adjunktsvgen 10, lgenhet 1202,43250 Varberg

SAKEN Grovt frtal m.m.

HOVRTTENS DOMSLUT

Hovrtten faststller tingsrttens dom.

YRKANDE I HOVRTTEN

Sida 1 (2)

Tijan Badou Sarr har, som han rar frsts, yrkat att hovrtten undanrjer tingsrttens dom och terfrvisar mlet till tingsrtten fr fortsatt behandling.

HOVRTTENS DOMSKL

Tijan Badou Sarr har till grund fr sitt yrkande beropat i huvudsak samma omstn-digheter som vid tingsrtten.

Hovrtten ansluter sig till tingsrttens skl och finner att verklagandet r uppenbart

ogrundat. Dom i mlet ska drfr med std av 51 kap. 8 andra stycket rttegngsbal-ken meddelas genast.

Dok.ld 245479 Postadress Box 40 401 20 Gteborg

Besksadress Packhusplatsen 6

Telefon 031-7012200

Telefax 031-7742943

E-post: hovratten.vastrasverige@dom.se www.vastrahovratten.domstol.se

Expeditionstid mndag - fredag 08:00-16:00

HOVRTTEN FR VSTRA SVERIGE Avdelning 1

DOM 2012-02-02

VERKLAGANDE, se bilaga B verklagande senast den 1 mars 2012

Sida 2 B 4799-11

I avgrandet har deltagit hovrttslagmannen ke Thimfors, hovrttsrdet Ann-Carin Glimstedt och tf. hovrttsassessorn Jonas Martinsson.

VARBERGS TINGSRTT Rotel 3

PARTER (Antal tilltalade: 1)

Mlsgande Tijan Badou Sarr Arildsgatan 6 A Lgh 1303 21439 Malm

Tilltalad

DOM 2011-11-28 meddelad i Varberg

Lars ERIK Hellsborn, 840521-4670 Adjunktsvgen 10 Lgh 1202 43250 Varberg

DOMSLUT

talet ogillas.

Skadestnd Det enskilda ansprket ogillas.

Frverkande och beslag Yrkandet om frverkande av egendom ogillas.

vrigt Tingsrtten avvisar talet svitt avser grov uppvigling.

Postadress Box 121 43223 Varberg

Besksadress stra Lnggatan 7

Telefon 0340-62 84 00

Telefax 0340-67 71 96

E-post: varbergs.tingsratt@dom.se

IMl nr B 2815-11

Expeditionstid mndag - fredag 08:00 - 16:30

l

VARBERGS TINGSRTT DOM 2011-11-28

B 2815-11

Rotel 3

YRKANDEN M.M.

Tijan Sarr har vckt enskilt tal mot Erik Hellsbom och framstllt yrkanden och omstndigheter samt beropat bevisning enligt bilaga 1.

Tingsrtten har frelagt Tijan Sarr att komplettera sin stmningsanskan enligt bilaga 2.

Tijan Sarr har inkommit med komplettering enligt bilaga 3.

Mlet har avgjorts med std av 42 kap 4 och 5 rttegngsbalken.

DOMSKL

Enligt 20 kap 8 1 st rttegngsbalken rar en mlsgande vcka tal fr brott som hr under allmnt tal endast om han angett brottet och klagaren beslutat att tal inte ska ga rum. Avsaknaden av ett beslut av klagare att inte vcka tal utgr sledes ett rttegngshinder. Tijan Sarr har frelagts, men inte efterkommit, att till tingsrtten inkomma med ett intyg om att ett sdant beslut meddelats. Anskan om stmning vad avser grov uppvigling ska drfr avvisas.

Grovt frtal och grov frolmpning r s.k. mlsgandebrott, varfr ngot intyg frn klagare i enlighet med ovan inte erfordras. Yttrandefriheten r grundlagsstadgad och gr inte undantag fr obegvade eller omdmeslsa yttranden. De pstdda yttrandena r till sin art sdana att de, fr att ansvar ska kunna utkrvas, ska vara riktade till en bestmd person. S r inte fallet med Erik Hellsboms yttranden. Tingsrtten finner drfr att Tijan Sarrs framstllning r uppenbart ogrundad. Med

2

VARBERGS TINGSRTT DOM 2011-11-28

B 2815-11

Rote13

hnsyn hrtill ska hans talan ogillas utan att tingsrtten utfrdar stmning i mlet.

ANVISNING FR VERKLAGANDE, se bilaga 4 (DV 400) verklagande ska ha inkommit till tingsrtten senast den 19 december 2011 och vara stllt till Hovrtten fr Vstra Sverige.

Dick D. Johansson

3

2011-10-10

Frn Mlsgande Tijan Badou Sarr, personnummer 571228-2374 Arildsgatan 6A 19h 1303 21439MALM

Till Varbergs tingsrtt Box 121 43223 VARBERG

Bilaga 1

,'} ',. '1"'. . ..

VARBERGS TLNGSRATI

VARBERGS TINGSRTI Rotel 3

Akf:.I? ... t?..!(.{.:t .. !.!... ...... JH 2011-10-12 82815-11

'._''''il ... ""~;._ .. ".".",,. 2

Med std av RF 1 Kap. 2 frsta och andra stycket, RF 1 Kap. 9 , RF 2 kap. 1 punkt 6, 12 , 19 , BrB S kap S, frsta stycket, RB 19 kap. 1 , RB 20 kap. 8 frsta och tredje stycket, RB 47 kap. 2 , Lag om den Europeiska Konventionen angende skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande frihetemaArtikell, 2,3,5:1,6:1, 7,8,9, 11, 13, 14, 16, 17 och 18, EG-frdraget enligt Nice, Artikel 230 och 231 (Artikel 263 och 264 TFEU enligt Lisbon), Europeiska Unionens Stadga om de grundlggande rttigheterna Artiklar 1, 3, 47,53 och 54, Konsoliderad version av Frdraget om Europeiska Unionen Artiklarna 2,6 och 9, Regeringens skrivelse 2000/01:S9 Skr. 2000/01:59, sida 22 dr det str bland annat "En frutsttning fr att en mnniska ska kmla sig delaktig i ett samhlle r frsts att han eller hon har tilltro till offentliga institutioner av olika slag," vcker jag hrmed enskilt tal mot den hrunder tilltalade personen.

Uppgifter om den tilltalads personnummer och adress dr denne kan ns fr delgivning,

1. Lars Erik Hellsbom, personnummer, 840S21-4670, Adjunktsvgen 10 Lgh 1202,432 SO VARBERG

Den brottsliga grningen med angivande av tid och plats fr dess frvande och de vriga omstndigheter. som erfordras fr dess knnetecknande, samt det eller de lagrum, som r tillmpliga

Hrmed pstr jag Lar Erik Hellsbom har gjort sig skyldig till grovt frtal, grov frolmpning, grov uppvigling. Lar Erik Hellsbom hade i skrift som spridits eller utlmnats fr spridning skt frleda till brottslig gming, svikande av medborgerlig skyldighet.

Brottsbeskrivningarna Sagt av Svedgedemoh:ratcrnas Kommunfullmktige Lar-Erik .Hellsborn: Klippt frn www.aftonbladet.se: Erik Hellsbom, Sverigedemokrat frn Varberg, skrev i sndags fljande p sin blogg: "! ett norskt Norge, dr 68-vnsterns befngda drmmar om ett mngkulturellt samhtille inte slagit rot hade denna tragedi aldrig hnt. "

"Massakern i Norge m vara det vrsta vldsddet som Skandinavien sett sedan andra vrldskriget, men det r ingen blixt frn klar himmel. Detta r vad mngkulturen gr, den skapar

\ '.L.:;E~:': R~-;G Ti!'\(:?SR.I~;TT \ ':."'-'-'''C'' :'rY>?i-e-;'rn

konflikter mellan mnniskor, leder till hat, vld och en allmn brutalisering av samhllet. " "Om det inte funnits ngon islamisering eller massinvandring hade det inte funnits ngot som triggade Behring Breivik att gra som han gjorde. " Tid och plats fr dess frvande Tid: 24 juli 2011 Plats: Varberg

Lars Erik Hellsborn bekrftade artikeln han skrev i sin blogg den 24 juli 201 l, som ocks publicerad den 26 juli 2011 i Aftonbladet, d sade Erik Hellsbom nr Aftonbladet ringde upp honom: "Jag har ftt en del reaktioner p det hr och jag har frsttt att det jag skrev ltt kan missuppfattas, drfr r det bra att jag rar frklara mig." Gran Johansson skriver de 27 juli 2011: Erik Hellsbom kryper in i skuggan Erik Hellsborn, kommunpolitiker (SD i Varberg meddelar nu att han tar time-out frn sitt bloggande. Men, som han skriver p sin blogg ... Aven omjagfortjarande inte anser mig ha gjort ngotfel s str det klart att min b/ogg efter grdagens negativa publicitet snarare r en belastning n en tillgng fr partiet. Det r, med andra ord, ren taktik att fr gonblicket sluta skriva i offentlighetens ljus. Han har inte ndrat stndpunkt. Han kommer nu bara att frpassa sig in i SD:s skugga och kanske finna mer ljusskygga fora fr att sprida sina sikter. Vi andra vet att SD fortfarande i grunden r ett rasistiskt parti. Hur mycket man n putsar p ytan!

Lagrum . BrB 5 kap. 2 och 3, BrB 16 kap. 5

Uppvigling I Nils Jareborgs bok, Brotten Tredje Hftet Brotten mot Allmnheten och Staten, str det p sida 130 bland annat: "Huvudfallet av uppvigling enligt 16:5 st. 1 r offentlig uppmaning till brott (NJA 1944 s 437). Under rekvisiten faller dock ven liknande frfaranden. Grningen mste frvas offentligen, nrmare bestmt genom meddelande till all~nheten, som kan ske muntligen infr menighet eller folksamling eller i skrift, som sprids eller utlmnas - t.ex. till postverket-fr spridning. Brottet kan frvas t.ex. genom att p en viss plats, ssom i ett vntrum, lgga en skrift eller stta upp ett meddelande, s att allmnheten fr tillgng drtill. Ett meddelande kan ven lmnas genom bilder eller tbrder. Ett meddelande anses riktat till allmnheten, inte bara nr vem som helst berett tillflle ta del drav, utan alltid nr personkretsen inte r bde liten och sluten (NJA 1916 s 483). Grningsmannen behver inte ha frfattat meddelandet sjlv. Brottet beskrivs som ska frleda till brott e dyl. "Ska" r inte detsamma som "frska" enligt BrB 23:4. Ordet innefatta att grningsmannen gr ngot med direkt uppst att frleda till brott e dyl. Detta kan vara att uppmana en allmnhet att gra eller inte gra ngot eller ibland att prisa en brottslig grning e dyl. (Jmfr NJA 1896 s 188). Det krvs syfte att frleda en "allmnhet", dvs. en personkrets som inte r bde liten och sluten."

3

Enskilt tal

Jag vill kontrollera att brotten fortal, frolmpning, uppvigling, frverkande av egendom inte bli forbigngna.

Den gemensamma nrmaren fr de brotten BrB 5 kap. 2 och 3 , BrB 16 kap 5, BrB 36 kap 1, BrB 36 kap 2 , 36 kap 5 , 36 kap 11 r att de r brott enligt BrB 1: l grningar for vilka straff r freskrivna. Enligt BrB 1 kap 3 med straff menas bter eller fngelse. Brottstyper r fOrtal, fOrolmpning, uppvigling, och frverkande av utbyte, frverkande av hjlpmedel, hos vem forverkande skall ske, srskild rttsverkan av att ngon dmes till straff.

Jag bifogar uppgifter om den polisanmlan jag gjorde 28 juli 2011. Dessutom bifogar jag de JK:s beslut betrffande min anmlan om, uppvigling mot den tilltalad.

Lars Erik Hellsborns uttalande r riktat mot invandringen och det multikulturella samhllet samt han prisar den norske frmlingsfientlige och rasistiske terroristens och massmrdarens brottsliga handlingar. Jag anser att Anders Behring Breivik, den norske massmrdaren och terroristen har gjort sig skyldig till brotten, foregivande av allmn stllning, mord, mord frsk och terrorism. Jag bor i Svellge och jag r invandrare. Jag ingr i gruppen invandrare som bor i Sverige. Jag beropar: RB 20 kap. 8 3 stycket. BrB 5 kap. 5 , forsta stycket, fOrsta meningen; RF 1 Kap. 2 f6rstaoch andra stycket; RF l Kap. 9 ; RF 2 kap. 1 punkt 6, 12 , 19 ; BrB 5 kap 5, fOrsta stycket; RB 19 kap. 1 , RB 20 kap. 8 frsta och tredje stycket, RB 47 kap. 2 , Lag om den Europeiska Konventionen angende skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheternaArtikelI, 2,3,5:1,6:1,7,8,9,11,13, 14, 16, 17 och 18, EG-frdraget enligt Nice, Artikel 230 och 231 (Artikel 263 och 264 TFEU enligt Lisbon). Europeiska Unionens Stadga om de grundlggande rttigheterna Artiklar 1, 3,47,53 och 54. Konsoliderad version av Frdraget om Europeiska Unionen Artiklarna 2,6 och 9, Regeringens skrivelse 2000/0 1:59 Skr. 2000/01 :59, sida 22 dr det str bland annat: "En frutsttning fOr att en mnniska ska knna sig delaktig i ett samhlle r frsts att han eller hon har tilltro till offentliga institutioner av olika slag,"

Det enskilda ansprk, som mlsganden vill framstlla samt en utfrlig redogrelse fr de omstndigheter som beropas till grund fr ansprket

Uppgifter om det enskilda ansprket och vriga yrkanden

Jag yrkar att den tilltalade personen frpliktas till mig betala skadestnd med 600000 (sexhundratusen) kr jmte rnta enligt 6 rntelagen fr.o.m. 24 juli 2011 till dess betalning sker. 600000 avser ersttning fr krnkning. Jag beropar skadestnds lagen 2 kap. 3, 5 kap. 6 punkterna 1-2 och punkt 5 sista stycket. Dessutom beropar jag Brottskadelagen 5 andra stycket. Jag vill att den tilltalade personen att lggas att betala en avgift p fem (500) kr enligt (1994:419) om brottofferfond. Jag vill att Domstolen skall dma Lars Erik Hellsbom att utge skadestnd med 600000 kr fOr krnkning p grund av brott

Jag vill att om rtten finner Lars-Erik Hellsborn skyldig till brotten d skulle rtten fOrverka all Lars-Erik Hellsboms egendom p grund av brott.

4

De bevis som beropas och vad som skall styrkas med varje bevis

Lars Erik Hellsbom artikel i sin blogg den 24 juli 2011 och tergiven i Aftonbladet publicering den 26 juli 2011. Jag anser att Anders Behring Breivik, den norske frmlingsfientlige massmrdaren och terroristen har gjort sig skylidig till brotten, fregivande av allmn stllning, mord, mord frsk och terrorism. En svensk medborgare AH Esbati, tidigare ordfrande fr Ung vnster i Sverige, fick simma och fly fr sitt liv frn den norske massmrdarens och terroristens kulor den 22 juli 2011.

Jag anser att Lars Erik Hellsboms tOrsk att rttfrdiga Anders Behring Breiviks grningar kan vara likstlld med att Lars Erik Hellsbom prisar Anders Behring Breiviks grningar i strid mot bestmmelse i BrB 16 kap. 5 .

Dessutom frsker Lars Erik Hellsbom att gra invandrare till tlje d ban skriver bland annat: " att mngkulturen gr, den skapar konflikter mellan mnniskor, leder till hat, vld och allmn brutalisering av samhllet."

Jag vill ppeka att den 24 november 2010 beslutade Riksdagen att Sverige r ett mngkulturellt samhlle.

Sdana omstndigheter som gr rtten behrig, om inte behrigheten framgr av vad som anrors .i vrigt

Rttegngsbalken 19 kap l Laga domstol i brottml r rtten i den ort, dr brottet tOrvades. Brott anses frvat den ort, dr den brottsliga handlingen fretogs, och, om brottet fullbordades eller, vid frsk, det tillmnade brottet skulle hava fullbordats annan ort, ven den orten. Frvades brottet orter under skilda domstolar, ge de lika behrighet. Har det skett svenskt fartyg eller luftfartyg under resa inom eller utom riket, vare ven rtten i den ort, dit den misstnkte med fartyget eller e luftfartyget frst ankommer eller dr han gripits eller eljest uppehller sig, behrig. Jag anser att Varbergs Tingsrtt r laga domstol.

Principer av naturell rtt

Naturell rtt verkar p principen att mnniska r god; ty, en person med god avsikt inte br skadas, och var och en br behandla andra som han eller hon nskar sig att behandlas av andra mnniskor. Det stmmer varken att vad n man kan gra, skall man gra, eller vad n man kan sga, skall man sga. Utver detta resonemang r annat resonemang: att en stark person r den som nr han bli arg hller sin stryka.

Att respektera en persons autonom

Den. forutstter att varje person skall respektera en alman persons sjlvbestmmande till en lmplig niv och inom samhllelivets ram.

5

Enligt Europeiska konventionen angende skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna Artikel 9 skall envar ga rtt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Delma rtt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utva sin religion eller tro genom gudstjnst, undervisning, andaktsvningar och iakttagande av religisa sedvnjor Enligt Europeiska konventionen angende skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna Artikel 17 m intet i den europeiska konventionen angende skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna tolkas ssom medfrande rtt fr ngon stat, grupp eller person att gna sig t verksamhet eller utfra handling som syftar till att tillintetgra ngon av de fri- och rttigheter, som angivits i konventionen, eller till att inskrnka dem i strre utstrckning n som dri medgivits.

Vad Lars Erik Hellsborn borde fs att fOrst r att svenska medborgerliga invandi:are r fullvrda svenska medborgare.

I nsta gonblick Jag vill rikta Domstolens uppmrksamhet till att alla Riksdagspartier utom Sverigedemokraterna (SD) rstade fr lagen om att Sverige r ett multikulturellt samhlle den 24 november 2010.

I ns~a gonblick, uppmrksammades i hela vrlden efter det begngna terrorddet och de massmorden i Norge den 22 juli 20 Il och det Internet-spridda 1544 sidor manifestet att hgerextremister i Europa har brjat ett krig, vars slutr r 2083, d det varken ska bli eller finnas, i Europa, ett multikulturellt samhlle eller ngon rasblandning, och i synnerhet, vita skall varken gifta sig eller f barn med svarta. I manifestet anklagades en svensk vit kvinna att hon frrdde sin ras genom att hon gifte sig och fick barn med Tiger Woods, tidigare vrldsettan i golf, som tydligen inte r en vit person.

Efter det uppmrksammade, begngna terrorddet och de massmorden i Norge den 22 juli 2011 sade President Obama: "We all have a stake in what happened in Norway;" fritt tolkat, hndelsen i Norge r av allmnt intresse. Det str i den vite norske rasistens, terroristens, xenofobens och massmrdarens manifest att alla inflytelserika personer som uppmuntrar ett mngkulturellt samhlle och arbetar fr alla mnniskor lika vrde i Europa r kulturmarxister, och br sledes elimineras.

Hndelsen i Norge den 22 juli 2011 pminner mig om det klassiska talesttet "you are either with us or against us,"fritt versatt, med talesttet menas, antingen r ni vra anhngare eller motstndare. Det fanns svenska invnare, under den pgende massmorden, i Ut0Ya, Norge, den 22 juli 2011; exempelvis All Esbati, tidigare ordfrande fr Ung vnster i Sverige, som fick simma och fly fr sitt liv frn den norske frmlingsfientlige massmrdarens och terroristens kulor. Jag vill tillgga att den vite norske terroristen och massmrdaren lyckades frvandla Ut0ya frn vrldens paradis till ett helvete p jorden den 22 juli 20 Il, enligt den norske statsministern. Den vite norske frmlingsfientlige terroristen och massmrdaren tar Sverigedemokrater (SD) till frebild, och betraktar de andra svenska riksdagspartierna som frrdare mot ett icke multikulturellt samhlle och rasistiskt land och drfr br elimineras p ett eller annat stt, enligt honom.

6

..

Fr gonblicket, sitter en vit man, Peter Mangs, hktad, som inte velat se invandrare i Sverige, och skjutit, ddat, srat, i mnga r, mrkhyade mnniskor i Malm, Sverige, mellan 2003 och 2010. Fr nrvarande, avtjnar en annan vit man, John Wolfgang Alexander Ausonius, en livstids fngelsestraff; ocks han hade inte velat se mrkhyade mnniskor i Sverige, och drfr skt och srade mrkhyade mnniskor i Stockholm, och dess nrbelgna omrden, i Sverige, mellan augusti 1991 och januari 1992. Jag anser att den vite norske frmlingsfientlige terroristen och massmrdaren, Anders Behring Breivik, r, i likhet med de vita svenska medborgarna Peter Mangs och John Wolfgang Alexander Ausonius, frmlingsfientliga Medan den vite norske mannens avsikt var att dda sina egna regeringsf(jretrdare, regeringsmedlemmar, regeringsmedarbetare, regeringspartiets ungdomstOreningsmedlemmar och mnniskor i den norska regeringens nrstende kretsar, och han gr dem ansvariga fOr det rdande multikulturella samhllet och rasblandning i Norge, var de tv vita rrelsebegrnsade svenska mnnens avsikt att dda de som laglig eller rka befinna sig i Sverige men anses ha andra hudfiirg n den vita hudfrgen. Jag anser att den gemensamma nrmaren mellan Lars Erik Hellsbom och, Anders Behring Breivik, Peter Mangs, John Wolfgang Alexander Ausonius, r att de r alla frmlingsfientliga Medan Lars Erik Hellsbom uttrycker sitt vld verbalt, uttrycker Anders Behring Breivik, Peter Mangs, John Wolfgang Alexander Ausonius vart sitt vld fysiskt.

Rasism och Frmlingsfientlighet

Jag anser att frmlingsfientlighet och rasism r ett motbjudande fenomen. Att det skulle finnas frmlingsfientliga och rasistiska sammanslutningar enligt SOU 2000:88 r frvnande. Men intelligenta mnniskor frvntas inte vara naiva. Ty, det finns en brottsbalk i alla lnder, nd begs. brott dagligen. Att stifta strafIrttsregler inte br ndvndigtvis innebra brott inte begs. Men ett rttssamhlle brukar ta hand om sina egna. Ett rttssamhlle bagatelliserar inte ngot brott. Det svenska rttssystemet r inte underlgset ngot annat lands rttssystem, men svensk rtt r underlgsen EU~rtt. EU~rtt har s kallade direkt effekt i Sverige. Det svenska rttssystemet tog hand om brott igr. Det svenska rttssystemet tar hand om brott idag. Det svenska rttssystemet kommer att ta hand om brott imorgon. Sverige var inte ett frmlingsfientligt land igr, inte ett frmlingsfientligt land idag, och kommer inte att bli ett frmlingsfientligt land imorgon. Sverige var ett multikulturellt samhlle igr, r ett multikulturellt samhlle idag, och kommer att bli ett multi kulturellt samhlle imorgon.

Jag kan inte verbetona att Sverige har lagt ihlligt arbete att inte stifta lag eller annan fOreskrift i strid mot Sveriges tagande p grund av den europeiska konventionen angende skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna.

Jag vill gra Domstolen uppmrksamt p att Sverigedemokraterna r uppmrksammad i SOU 2000:88 om frmlingsfientliga och rasistiska sammanslutningar.

I SOU:2000:88 sida 44 str det bland annat: Rasism kan beskrivas som en f(jrestllning om den egna folkgruppens verlgsenhet och en uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som gr det motiverat att dela in dessa i mer eller mindre vrda Vidare innebr det att en folkgrupp som betraktar sig som en mervrdig "ras" anser sig ha rtt att frtrycka, utnyttja eller kontrollera andra eller tvinga dem att leva tskilda frn andra folkgrupper. Frmlingsfientlighet kan ses som ett vidare begrepp n rasism, eftersom det inte inkluderar ngon ideologi, eller tanke om olika folkgruppers verlgsenhet. I stllet reflekterar frmlingsfientlighet personers negativa knslor och frdomar mot andra, som upplevs som

7

annorlunda och "konstiga". Kommissionen mot rasism och frmlingsfientlighet anvnde begreppet i betydelsen "knslor som, i varierande styrka, innebr ovilja, rdsla infr eller hat gentemot andra etniska grupper". I promemorian Rasistiskt och frmlingsfientligt vld beskrivs skillnaden mellan rasism och frmlingsfientlighet p det sttet att rasism bygger p en uppfattning om den egna gruppens biologiska verlgsenhet medan frmlingsfientlighet inkluderar en uppfattning om den egna gruppens kulturelIa verlgsenhet.

Jag vill gra Domstolen uppmrksamt p att Sverigedemokraterna r uppmrksammad i Regeringens Skrivelse i 1999: Regeringens skrivelse 2000/01:59 En nationell handlingsplan mot rasism, frmlingsfientlighet, homofobi och diskriminering Skr.

I SOV 2000:88 sida 49 str det bland annat:" I Sverige finns i dag e11 antal politiska partier med frmlingsfientliga inslag, partier som bl.a. vill stoppa eller i vart fall kraftigt begrnsa in~ vandring och t1yktingmottagning frn utomeuropeiska lnder. Det finns ett antal extremnationalistiska partier, som har inspirerats av motsvarande partier i vriga Europa. De tidigare nmnda Sverigedemokraterna r i dag det strsta svenska partiet inom denna kategori. Det r rikstckande och har mandat i fem kommuner i landet, men r nd litet med europeiska mtt mtt. Partiet beknner sig - i valt fall officiellt - till demokratin och arbetar inom parlamentarismens ram."

I SOU 2000:88 sida 51 str det bland annat: " Det finns i dag ett stort antal rasistiska eller frmlingsfientliga sammanslutningar i Sverige. De allra flesta av dessa r emellertid endast lokalt frankrade och det r, som har framgtt tidigare, i mnga fall frga om mycket sm grupperingar. Ngra grupper har vuxit sig strre och finns etablerade p flera orter. Ett sdant exempel r Nationalsocialistisk Front (NSF) med huvudfste i Karlskrona. Rikstckande r endast det allmnt frmlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna."

I Regeringens skrivelse 2005/06:95 - En nationell handlingsplan fr de mnskliga rttigheterna 2006-2009 Skr. 2005/06:95 sida 45, str det bland annat: " Ett uttryck fr rasism, frmlingsfientlighet och homofobi r s kallade hatbrott. Det kan frutom hets mot folkgrupp och olaga diskriminering handla om t.ex. misshandel och olaga hot med rasistiska, fTmlingsfientliga och homofobiska motiv. Knnetecknande fr dessa brott r att de strider mot principen om alla mnniskors lika vrde. Rttsvsendets myndigheter har sedan tidigare i uppdrag att prioritera hatbrott. Regeringen verlmnar denna skrivelse till Riksdagen den 9 mars 2006."

Ett utdrag ur SOV 2003:108 Utsatt folkbildning: "2.1 Vem r invandrare? Begreppet invandrare r ett bra exempel p ett begrepp som anvnds p olika stt, fr olika innehll beroende p vilken utgngspunkt man har och ocks ett begrepp med stark knslomssig laddning. Definitionerna r mnga och begreppet svrhanterligt och diff1lst i den bemrkelse det anvnds i dagligt tal. Det r dock en benmning som ofta frekommer i statliga utredningar, i massmedia osv. Iinvandrarpolitiska kommittens utredning frn 1996 diskuteras begreppet. Dr betonades att invandrare inte r ngot statistiskt begrepp. I sdana sammanhang anvnds istllet "utrikesfdda personer" eller "utlndska medborgare".32 Trots att begreppet invandrare inte utgr ngon statistisk kategori anvnds begreppet relativt frekvent i olika policydokument. Det finns dock varianter p anvndningen av invandrare och det r "mnniskor som har invandrat", "personer med utlndsk bakgrund" etc. Ett relativt vanligt stt att definiera invandrare p r att i denna grupp inberkna 1. alla utrikes fdda

8

2. alla utrikes fdda naturaliserade invandrare 3. alla i Sverige fOdda personer med minst en frlder fdd i utlandet

I Regeringens skrivelse 2000101 :59 Skr. 2000101 :59, sida 17 str det bland annat: "Genom ett beslut 1997 inrttades Europeiska centrumet fr vervakning av rasism och frmlingsfientlighet. Centrumets primra uppgift r att fOrse EU:s medlemslnder med objektiva, tillfOrlitliga och jmfrbara uppgifter om rasism, frmlingsfientlighet och antisemitism, att underska omfattningen och utvecklingen av dessa freteelser, analysera orsakerna till dem, fOljderna och effekterna av dem samt studera exempel p god praxis nr det gller att ta itu med problemen p europeisk niv. Resultatet redovisas i rliga rapporter. Centrumet skall ocks upprtta och samordna ett europeiskt ntverk for information om rasism och frmlingsfientlighet. "

I Regeringens skrivelse 2000101:59 Skr. 2000/01:59, sida 19, str det bland annat: "I Sverige har extremnationalistiska partier inte upplevt ngot parlamentariskt genombrott motsvarande det som gt rum i vissa lnder p kontinenten. Sverigedemokraterna r det parti som ntt strst framgngar i allmnna val. I valet 1998 samlade partiet runt 20 000 rster totalt och tta kommunala mandat. ven de extremnationalistiska partierna, ssom Sverigedemokraterna, bygger inte sllan sin propaganda p frmlingsfientliga budskap med en rasistisk underton. Jmsides med Sverigedemokraterna har ett antal mindre, lokala eller regionala, starkt invandrarfientliga missnjespartier uppsttt. De flesta hal' varit relativt kortlivade men andra har lyckats uppn en stlTe stabilitet och vunnit vissa valframgngar p kommunal niv. "

I Regeringens skrivelse 2000/01:59 Skr. 2000101:59, sida 20, str det bland annat:" Under 1980-talet och 1990-talet har det svenska samhllet ftt uppleva en rad uppmrksammade vldsbrott med rasistiska eller homofobiska fortecken. Samtidigt har mnga mnniskor -personer med utlndsk bakgrund, homosexuella, judar och romer m.fl. - i det tysta utsatts fr ideologiskt motiverade brott. Och nnu fler har ftt knna av den oro och rdsla som sdan kriminalitet skapar. Forskaren Helene Lw har pekat p att en omsvngning skett i de rasideologiska gruppernas strategi under 1990-talet, i den meningen att mltavlorna for deras brottsliga aktiviteter i viss mn har frndrats. Vldshandlingar och annan brottslighet riktar sig nu allt oftare mot aktiva antirasister och det demokratiska samhllet och dess foretrdare inom politiken, vid myndigheter (t.ex. inom rttsvsendet, och d srskilt poliser) och inom massmedierna. Att enskilda mnniskor hotas eller utstts fOr vld p grund av sin etniska tillhrighet eller sin sexuella lggning, eller fr att de utnyttjar sina medborgerliga fri- och rttigheter, r ett hot mot demokratin och har av Rikspolisstyrelsen bedmts som ett hot mot rikets inre skerhet. Drfr har bevakningen av individer eller grupper som begr dessa brott blivit en av SPO:s huvuduppgifter."

Principen om Locus Standi.

Lord Denning once wrote, in R v Paddington, that: "The court would not listen, of course, to a mere busybody who was interfering in things which did not concern him. But it will listen to anyone whose interests are affected by what has been done. " Lord Denning, Storbritannien, skrev i mlet R v Paddington

Domstolen br inte lyssna, givetvis, till en upptagen individ/grupp vilken blandar sig i saker som inte angr honomlhenne/dem. Men den br lyssna till ngon vars

9

intresse pverkas av vad som har gjorts.

In her book entitled Locus Standi, Australianjurist Leslie Stein defines it as: "the existence of a right of an individual or group of individuals ... to have a court enter upon an adjudication of an issue ... before that court by proceedings instigated by the individual or group."

I hennes bok. Locus Standi, den Australienskajuristen Leslie Stein definierar Locus Standi:

"existensen aven individs eller grupp av individernas rtt att frm en domstol att dma en frga framfOr domstolen genom rttsprocesser pbrjat av individen eller grupp av individer."

Locus Standi i EOfOrdraget r Artikel 230.

EGfrdraget enligt Nice. Artikel 230 (Artikel 263 TFEU enligt Lisbon) Domstolen skall granska lagenligheten av de rtts akter som antas av Europaparlamentet och rdet gemensamt, av rdet, av kommissionen eller av ECB och som inte r rekommendationer och yttranden, samt sdana rttsakter som antas av Europaparlamentet och som skall ha rttsverkan i fOrhllande till tredje man. Fr d~tta ndaml skall domstolen vara behrig att prva talan som vcks aven medlemsstat, av Europaparlamentet,' av rdet eller av kommissionen rrande bristande behrighet, sidosttande av vsentliga fonnfreskrifter, sidosttande av detta frdrag eller av ngon rttsregel som gller dess tillmpning eller rrande maktmissbruk. Domstolen skall p samma villkor vara behrig att prva en talan som revisionsrtten eller ECB vcker fr att tillvarata sina rttigheter. Varje fysisk eller juridisk person fr p samma villkor vcka talan mot ett beslut som r riktat till honom eller mot ett beslut som, ven om det utfrdats i form aven frordning eller ett beslut riktat till en annan person, direkt och personligen berr honom . Talan som avses i denna artikel skall vckas inom tv mnader frn den dag d tgrden offentliggjordes eller delgavs klaganden eller, om s inte skett, frn den dag d denne fick knnedom om tgrden, allt efter omstndigheterna.

Artikel 231 Om talan r vlgrundad, skall domstolen frklara den berrda rttsakten ogiltig. Vad gller frordningar skall dock domstolen, om den anser det ndvndigt, ange vilka verkningar av den ogiltigfOrklarade frordningen som skall betraktas som bestende.

Jag anser det hr enskilda talet r viktigt fr mig p grund av det finns specifika omstndigheter som besvrar mig personligen. Jag har Locus Standi i mlet. Jag anser att jag har blivit fOrnrmad Lars Erik Aldins nedsttande och frmlingsfientliga uttalanden.

10

Konsoliderad version av Frdraget om Europeiska Unionen Artikel 2

Unionen ska bygga p vrdena respekt fr mnniskans vrdighet, frihet, demokrati, jmlikhet, rttsstaten och respekt fr de mnskliga rttigheterna, inklusive rttigheter fr personer som tillhr minoriteter. Dessa vrden ska vara gemensamma fr medlemsstaterna i ett samhlle som knnetecknas av mngfald, icke-diskriminering, tolerans, rttvisa, solidaritet och principen om jmstlldhet mellan kvinnor och mn.

Artikel 6 (f.d. artikel 6 FEU)

1. Unionen ska erknna de rttigheter, friheter och principer som faststlls i Europeiska unionens stadga om de grundlggande rttigheterna av den 7 december 2000, anpassad den 12 december 2007 i Strasbourg, som ska ha samma rttsliga vrde som frdragen. Bestmmelserna i stadgan ska inte p ngot stt utka unionens befogenheter s som de definieras i frdragen. Rttigheterna, friheterna och principerna i stadgan ska tolkas i enlighet med de allmnna bestmmelserna i avdelning VII i stadgan om dess tolkning och tillmpning och med vederbrlig hnsyn till de frklaringar som det hnvisas till i stadgan, dr kllorna till dessa bestmmelser anges. 2. Unionen ska ansluta sig till europeiska konventionen om skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna. Denna anslutning ska inte ndra unionens befogenheter ssom de definieras i frdragen. 3. De grundlggande rttigheterna, ssom de garanteras i europeiska konventionen om skydd for de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna, och ssom de fljer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, ska ing i unionsrtten som allmnna principer.

Artikel 9 Unionen ska i all sin verksamhet respektera principen om jmlikhet mellan sina medborgare, som ska f lika uppmrksamhet frn unionens institutioner, organ och byrer. Varje person som r medborgare i en medlemsstat ska vara unionsmedborgare. UnionsmedbOrgarskapet ska komplettera och inte erstta det nationella medborgarskapet.

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLGGANDE RTTIGHETERNA (2010/C 83/02)

Artikel l Mnniskans vrdighet Mnniskans vrdighet r okrnkbar. Den ska respekteras och skyddas.

Artikel 3 Mnniskans rtt till integritet 1. Var och en har rtt till fysisk och mental integritet.

Artikel 47 Rtt till ett effektivt rttsmedel och till en opartisk domstol Var och en vars unionsrttsligt garanterade fri- och rttigheter har krnkts har rtt till ett effektivt rttsmedel infr en domstol, med beaktande av de villkor som freskrivs i denna artikel.

11

Var och en har rtt att inom sklig tid f sin sak prvad i en rttvis och offentlig rttegng och infr en oavhngig och opartisk domstol som har inrttats enligt lag. Var och en ska ha mjlighet att erhlla rdgivning, lta sig frsvaras och fretrdas. Rttshjlp ska ges till personer som inte har tillrckliga medel, om denna hjlp r ndvndig fr att ge dem en effektiv mjlighet att f sin sak prvad infr domstol. Artikel 53 Skyddsniv Ingen bestmmelse i denna stadga fr tolkas som att den inskrnker eller inkrktar p de mnskliga rttigheter och grundlggande friheter som inom respektive tillmpningsomrde erknns i unionsrtten, internationell rtt och de internationella konventioner i vilka unionen eller samtliga medlemsstater r parter, srskilt europeiska konventionen om skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna, samt i medlemsstaternas tOrfattningar.

Artikel 54 Frbud mot missbruk av rttigheter Ingen bestmmelse i denna stadga fr tolkas som att den medfr rtt att bedriva verksamhet eller utfra handlingar som syftar till att stta ur spel ngon av de rttigheter och friheter som erknns i stadgan eller att inskrnka dem i strre utstrckning n vad som medges i stadgan.

Europeiska Konventionen angende de mnskliga rttigheterna och grundlggande friheterna

Artikel 3 - Frbud mot tortyr Ingen fr utsttas fr tortyr eller omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning.

Artikel 6 - Rtt till en rttvis rttegng 1. Var och en skall, vid prvningen av hans civila rttigheter och skyldigheter eller aven anklagelse mot honom fr brott, vara berttigad till en rttvis och offentlig frhandling inom sklig tid och infr en oavhngig och opartisk domstol, som upprttats enligt lag. Domen skall avkunnas offentligt, men pressen och allmnheten fr utestngas frn frhandlingen eller en del drav av hnsyn till den allmnna moralen, den allmnna ordningen eller den nationella skerheten i ett demokratiskt samhlle, eller d minderrigas intressen eller skyddet fr parternas privatliv s krver eller, i den mn domstolen finner det strngt ndvndigt, under srskilda omstndigheter nr offentlighet skulle skada rttvisans intresse.

Artikel 14 - Frbud mot diskriminering tnjutandet av de fri- och rttigheter som anges i denna konvention skall skerstllas utan ngon tskillnad ssom p grund av kn, ras, hudfrg, sprk, religion, politisk eller annan skdning, nationellt eller socialt ursprung, tillhrighet till nationell minoritet, frmgenhet, brd eller stllning i vrigt.

Artikel 17 - Frbud mot missbruk av rttigheter Ingenting i denna konvention rar tolkas s att det medfr en rtt fr ngon stat, grupp eller person att bedriva verksamhet eller utfra handling som syftar till att utplna ngon av de fri-och rttigheter som angetts i konventionen eller till att inskrnka dem i strre utstrckning n vad som medgetts dr.

Artikel 18 - Begrnsning av anvndningen av inskrnkningar i rttigheter De inskrnkningar som medgetts enligt denna konvention betrffande de dr upptagna fri- och

12

rttigheterna fr inte tillmpas annat n i de syften fr vilka de medgetts.

Jag anser att ett kta demokratiskt rttssamhlle knnetecknas av fOliande: 1. Varje individ r, gentemot den allmnna, tillfrskrad de mnskliga rttigheterna och

grundlggande friheterna. 2. Fred omfamnar alla individer som bidrar till det allmnnas frskran av alla individers

mnskliga rttigheter och grundlggande friheter. 3. Frnuftigt och objektivt skl kontrollerar missmja. 4. Visdom besegrar dels okunnighet samt de som sviker sina medborgerliga skyldigheter dels

de som motarbetar och motverkar det allmnnas strvan att tillfOrskra alla individers mnskliga rttigheter och grundlggande friheter. Individen underkastar sig aldrig mentalt slaveri och i fall det fInns ett jota av mentalt slaveri, frigr individen sig sjlv frn mentalt slaveri eftersom igen annan kan fria en individs sinne frutom individen sjlv; ty, ngra individer visade just detta: exempelvis, d USA:s Hgsta Domstolen i mlet Plessy v. Ferguson (1896) faststllde diskriminering i allmn transport under utsagan tskilda men jmlik, var Justitierd Harlin skiljaktig, och han sade, om en delstat kan stifta en rttsregel fr att vita och svarta inte skall ka som passagerare p samma tg, varfr stiftar de ocks inte en rttsregel i anvndandet av gatorna av byar och stder vilken gr ut p att tvinga vita medborgare att promenera gatorna p den ena sidan, och svarta att promenera p den andra sidan, varfOr att inte p samma grunder, straffar vita och svarta som kr tillsammans i vanliga bilar och ppna bilar p allmn vg eller gata? Exempelvis, d USA:s Hgsta Domstolen beslutade, den 17 maj 1954, att rastskillnad stred mot USA rtt. Den s.k. The Nineteenth Amendment (Amendment XIX) to the United States Constitution, ratifIcerades den 18 augusti 1920, d frbjds att en USA medborgare nekas rtten till allmnrstrtt p grund av p kn. Exempelvis, det fOrsta presidentvalet i USA dr samtliga kvinnor tillts att delta, var i november 1920, efter beslut frn USA:s Hgsta Domstolen. Exempelvis, den 24 maj 1919 beslutade man i Sverige att infra lika och allmn rstrtt fOr kvinnor. Exempelvis President Obamas mor d hon i frening med Obamas far, en svart afrikansk man, fIck Obama, drmed lyckades President Obamas mor ger vrlden ett politiskt och rttsvetenskapligt geni; exempelvis Henrik Larssons mor d hon i frening med Henrik Larssons far, en svart afrikansk man, fIck Henrik Larsson; drmed lyckades Henrik Larssons mor ge vrlden ett fotbollsgeni; Exempelvis d Helsingborg Kommun installerade en staty av Henrik Larsson vid Helsingborgs strand; Exempelvis, d Henrik Larsson sade i Sverigesradios Sommarpratare Program att han fIck sls, i hans barndoms lder, mot de som kallat honom neger. Exempelvis, Sigbrit Franke, gstprofessor vid KTH Leaming Lab, Professor i pedagogik, fre detta rektor vid Ume Universitet, som anmlde en gstfrelsare vid Ume Universitet 1997, fOr Hets mot folkgrupp enligt 16 kap 8 brottsbalken till Ume Polisen; drmed lyckades Sigbrit Franke stoppa spridning av rasism till Norrland, Sverige. Exempelvis Ylva Anna Maria Lindh, den mrdade svenska utrikesministern, ett politiskt och rttsvetenskapligt geni, d hon frgade Colin Powell, USA:s dvarande utrikesminister, vid en trff med Utrikesministerkollegor i Europa i samband med Colin Powells run~esa efter USA-ledd invasion av Irak i 2003, "vilket annat land tnker USA invadera hrnst," Colin Powell svarade "inget annat land;" drmed lyckades Ylva Anna Maria Lindh stoppa USA:s utvidgning av kriget mot Irak, utanfr !raks grnser. Exempelvis, Skne polisen JO-anmldes av organisationen Jmlikhet fr Afrosvenskar r 2009 p grund av de fiktiva namnen ''Neger Niggersson" och "Oskar Neger" anvndes av Sknepolisen vid en internutbildning under vren 2008, och Momodou Jallow, styrelsemedlem i Jmlikhet fOr Afrosvenskar, sade bland annat: "Att

13

sga att man inte kan utreda det eftersom man inte vet vem som har skrivit det visar p en vldigt nonchalant attityd kring ett jttestort problem." Likas att Jan Guillou skrev i Aftonbladet den 28 augusti 20 Il bland annat ililjande: Partiet r Sveriges mest toppstyrda. Grobianer som Bjrn Sder och brderna Ekeroth och deras kompisar tog hand om ledningen - och ilirsrjningen. Deras huvudsakliga propaganda gr ut p rent hat Omedelbart efter terrorattacken i Oslo gick flera partimedlemmar jublande ut p ntet med uttalanden som: "Nsta jvel som ojar sig ver hur synd det r om alla snlla muslimer nr det ligger bldande norrmn p gatan kommer att avfljas" (avrttas?). Nr det visade sig att det var en meningsfrnde i nstan allt som lg bakom massmordet satte de hrda gossarna i partiledningen givetvis i halsen och brjade i stllet jmra sig ver hur orttvist det var att man frn s mnga hll "utnyttjade" att Anders Behring Breivik var en sympatisr med samma vrldsbild som de sjlva. Jirnmie kesson brjade upprrt kalla sig sjlv fr demokrat. Vilket inte r lite frckt, demokrati frutstter alla mnniskors lika vrde, till och med muslimers lika vrde. Hans trovrdighet r ngot strre nr han sger sig vara emot vpnad kamp fr att uppn det rena muslimfria samhllet och rdda Europa. P den punkten tror jag honom, jag knner honom ngot efter en veckas samvaro. Hans grobiankompisar i partiledningen r jag mer osker p.

5. Varje individ r tillfrskrad de sju grundlggande egenskaperna som knnetecknar en mnniska: andning; utsndring; till vkt; att ta; retlighet; fortplantning och rrelse.

6. Varje individ r tillfrskrad sin strvan efter vrdighet samt nationella och internationella mnskliga rttigheter.

7. Det finns tre grupper av individer; en grupp vill frndra status quo och beslutar att f makt genom att g in i politiken; en andra grupp vill inte frndra status quo och r njd ined status quo; en tredje grupp vill ilirndra status quo men kan inte f makt, och beslutar att p grund av sin maktlshet emigrerar till ett annat land.

Ur rttssynpunkt, anser jag att de hedervrda personerna som bildat och gtt in i kta politiska partier, myndigheter, demokratiska regeringar, avsedda att vaka ver medborgarnas rttigheter gr alldeles rtt i att oroa sig ver rasism, frmlingsfientlighet och frtryckt av minoriteter. Jag anser att livet i Sverige inte skulle vara ndigt fr invandrare, och i synnerhet muslimer, om de frtrycks, missaktas och smdas av sina landsmn, och domstolarna och de som br beivra brotten, uppvigling, fOrtaioch frolmpning, lmnar dem i sticket. Jag anser att om domstolarna och andra rttskiparna i Sverige inte tillilirskrar invandrarnas grundlggande rttigheter och friheter vem annars skall frvntas gra det fr rttskiparna.

I rttvisans namn, vdjar jag till Domstolen att lta rttvisan ha sin gng; ty, jag anser att det inte r mer n rttvist att lta rttvisan ha sin gng. Jag vdjar till Domstolen att inte lta ngot att st i vgen fr att beivra brotten uppvigling, fOrtal, fOrolmpning eller tilldela Lars Erik Hellsborn ngon immunitet eller ngon ansvarsfrihet. Jag anser att Domstolen br tillta mig att stlla Lars Erik Hellsborn till svars fr att behlla det hr landets goda rykte och heder som ett icke rasist, icke frmlingsfientligt land samt som ett fOregngsland i kampen mot rasism, frmlingsfientlighet och frtryck av minoriteter.

tt~ TIJAN BADOU SARR

14

~ ~ VARBERGS TINGSRTT Rotel 3

Tijan Sarr .I. Erik Hellsborn angende grovt frtal m m

FRELGGANDE 2011-10-19

Aktbilaga 12

I Ml nr B 2815-11

Bilaga 2

Rotel 3 Anges vid kontakt med tingsrtten

Tijan Sarr Arildsgatan 6 A Lgh 1303 21439 Malm

Tingsrtten har den 12 oktober 2011 tagit emot Din stmningsanskan jmte bilagor, aktbil. 1-8. Stmningsanskan behver kompletteras i fljande avseenden.

1. Ange p vilket stt Du har drabbats av pstdda brott och klarlgg varfr Du ska bedmas som mlsgande i vart och ett av brotten.

2. Beskriv fr vart och ett av de pstdda brotten var i den brottsliga grningen bestr.

3. Frklara varfr Du har lidit skada av pstdd brottslighet och ange hur Du har berknat skadan.

4. Inkom med intyg frn klagare som visar att klagaren har beslutat att inte tala grov uppvigling, som hr under allmnt tal, se 20 kap. 8 och 47 kap. 2 rttegngsbalken.

5. Ange varfr Erik Hellsborns egendom ska frverkas.

Du frelggs, med std av 47 kap. 3-4 rttegngsbalken, att skriftligen komplettera stmningsanskan inom tv (2) veckor frn det att Du har ftt del av detta frelggande. Om Du inte fljer frelggandet kan Din stmningsanskan komma att avvisas.

Dick D. Johansson

Dok.Id 160180 Postadress Box 121 43223 Varberg

Besksadress stra Lnggatan 7

Telefon 0340-62 84 00

Telefax 0340-6771 96

E-post: varbergs.tingsratt@dom.se

Expeditionstid mndag - fredag 08:00-16:30

2011-10-31

Till Varbergs Tingsrtt Rotel 3 Ml nr B 2815-11 Rotel 3 Box 121 432 23 VARBERG E-post: varbergs.tingsratt@dom.se

Frn Tijan Badou Sarr Personnummer 571228-2374 Mlsganden Arildsgatan 6A 19h 1303 21439MALM e-post: tiiansarr@ymail.com

Bila 3

2

VARBERGS~~~----~

Ink

Betrffande Ert frelggande daterat 2011-10-19

Ange p vilket stt Du har drabbats av pstdda brott och klarlgg varfr Du ska bedmas som mlsgande i vart och ett av brotten.

I ett snvt perspektiv, anser jag att ett enskilt tal r en rttsskerhetsgaranti fr att motverka godtycke och fr att ka medborgerligt inflyttande samt en rttsjmlikhetsgaranti i ett rttssamhlle. I ett vidstrckt perspektiv ingr enskilt tal i det rttsvetenskapliga omrdet, vilket handlar om statens rttigheter och skyldigheter samt begrnsningen av dess makt ver den enskilda personen. Jag vill skerstlla att ngot eller ngon uppvigling, frtal och frolmpning brott inte bli frbigngna. En rttsvetenskaplig tes faststller utsagan 'legal minds tend to disagree.' Fritt tolkat, rttsvetarna har en bengenhet att vara oense. I den rttsvetenskapliga doktrinen, 'Rights on Man', faststlls bland annat: 'power corrupts and absolute power corrupts more.' Fritt versatt, menas att makten korrumperar och oinskrnkt makt korrumperar nnu mer. Jag har locus standi i mlet med std av Artikel 230 EU-frdraget och Artikel 6 Europeiska konventionen om skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna. Jag r fmrmad av Lars Erik Hellsboms grningar.

Justitiekanslern beslutade den 15 september 2011 inte inleda frunderskningen betrffande min anmlan mot Lars Erik Hellsbom och den 14 september 2011 besvarade Jan Nicklasson, Utredningschef, Varberg Polisen mig, dr det str i e-posten bland annat: rendetr inte ppet hos Polisen i Halland lngre.

Jag anser att frutsttningarna fr enskilt tal betrffande bestmmelserna i Rttegngsbalken 20 kap. 8 r uppfyllda samt att frutsttningar fr enskilt tal enligt BrB 5 kap. 5 r uppfyllda, dessutom enligt BrB 5 kap. 5 , fr brott som avses i BrB 5 kap. 1-3 inte talas av annan n mlsgande.

Jag anser att det r hela mnsklighetens och i synnerhet, demokratiska lndernas, rttssamhllens existens som satts p prov med hnsynstagande till Anders Behring Breiviks

3

fregivande av allmn stllning, bombattentat, folk- och massmord och brott mot mnskligheten samt Lars Erik Hellsborns f6rsk att rttfr

var och en av oss har en garandel att gra ansprk p effekterna av hndelsen i Norge, dvs. hndelsen i Norge r av allmnt intresse.

Den norske statsministern Jens Stoltenberg sade den 23 juli 2011 bland annat: "Det r min ungdoms paradis som i gr frvandlades till ett helvetel" Hndelsen i Norge rapporterades fr.o.m. klockan 4 p eftermiddagen, den 22 juli 2011 i Sveriges Radio och TV och fljdes omsorgsfullt i Sverige kontinuerligt genom SVT: s direkta koppling till Norsk TV, t.o.m. sndagen 24 juli 2011 och fljdes noggrann i vriga vrlden.

Dessutom fanns representanter frn politiska partiernas ungdomsfrbund frn vriga vrlden vid Utya den 22 juli 2011. I synnerhet fanns representanter frn ngra politiska partiernas ungdomsfrbund frn Sverige. Exempelvis, Ali Esbati, Ung Vnster, som fick simma och fly fr sitt liv frn Ander Behring Breiviks folk- och massmrdande och brott mot mnsklighet. I SvD:s direkta rapportering den 22 juli 2011, klockan 20:35, sger AH Esbati "Jag har varit i skottdramat p Ut0ya. Min telefon r dd d jag hoppade i vattnet nr grningsmannen nrmade sig. Jag r oskadd och befinner mig p ett uppsamlingshotell nu. Mnga r skadade, eventuellt ocks dda. Men grningsmannen - en ljushrig man utkldd till polis eller vktare - ska vara tagen nu. Kan allts INTE ns per telefon. Kan snlla nn som har min mammas telnr ringa henne och sga att jag mr bra."

Anders Behring Breiviks pappa nskade att sonen skulle ta livet av sig. Den 26 juli 2011 i utdrag ur Fajaf Blog, i p webbsidan, http://www.jajajcom/blog/2011/07/26/anders-breiviks-pappa-oenskade-att-han-skulle-ta-livet-av-sig, skapad av Magnus Brahn, sger Anders Breiviks pappa att det varit bttre om hans son tagit sitt eget liv. .

4

I Expressens publicering den 26 juli 2011, str det bland annat: "Anders Breiviks pappa, Jens David Breivik sger i Expressens publicering 26 juli 2011: "Jag hoppas att han blir sittande dr resten av livet. Styvmodern stod honom nra, hon tyckte verkligen om honom. Nr de sgs berttade han att han skrev p manifestet, men avsljade inga detaljer. - Jag visste att han var upptagen av islam, men jag trodde aldrig att han hade sdana tankar. Jag r helt i chock, kan inte tro att det r sant, sger hon. Nr Anders Behring Breivik var tolv r skilde hon sig frn Anders pappa. Hon fortsatte att hlla kontakten. De trffades s sent som i mars. - Det var trevligt som det alltid r nr vi trffas. Vi pratade som vanligt, det var inget mrkvrdigt, bekrftar hon. Hon tnker inte flja rttegngen. - Jag vljer att resa bort fr att slippa uppstndelsen. Anders Behring Breivik har fyra halvsyskon, tv halvbrder och en halvsyster p pappans sida och en halvsyster p mammans sida. Samtliga r ldre n honom. Alla nmns i hans manifest. Hans halvsyster p mammans sida, flyttade till Los Angeles fr 14 r sedan. Anders Behring Breivik skriver i sitt manifest att hon var den av syskonen som stod honom nrmast. Hon r gift och bor med sin man och tv sm barn i en enkel fastighet med tre lgenheter dr hon r hyresvrd. Hon frsvann tidigt i lrdags morse, enligt grannarna. Vid klockan tta p sndagskvllen knackade tv kostymkldda herrar med polisbrickor p. Enligt obekrftade uppgifter kan det ha varit CIA som var dr for att frga om system haft kontakt med sin bror. En som valt att bryta tystnaden r pappan, Jens David Breivik. Han bor i en by p den franska landsbygden. I sndags valde han att gra en lngre, exklusiv intervju med Expressen. Han hade en bra relation med sin son tills sonen var 15 r gammal. Anders Behring Breivik frskte att kontakta sin far fr fem r sedan, men det rann ut i sanden. Efter Expressens intervju omringades villan av journalister frn hela vrlden. Polisen blev tvungen att skicka i vg pressuppbdet. Sjlv satt pappan och surfade efter nyheter och tittade p BBC.

- Jag tnker att Anders mste vara vldigt sjuk. Hoppas du att han kommer ut? - Nej. Jag hoppas att han blir sittande dr resten av livet, avslutar han intervjun."

5

Jag r bde invandrare och muslim samt jag kan inte lta Lars Erik Hellsboms uttalande om s kallade massinvandring, islamisering och multikulturalism samt Lars Erik Hellsboms frsk att rttfrdiga Ander Behring Breiviks, folk- och massmord, brott mot mnskligheten, fregivande av allmn stllning, landsforrderi, mordfOrsk, terrorism och de Internet spridda 1544 sidorna av Ander Behring Breiviks s kallade manifest, att st oemotsagda.

Jag har bl!vit f6mrmad av Lars Erik Hellsboms uttalande bland annat: "Om det inte funnits ngon islamisering eller massinvandring hade det inte funnits ngot som triggade Behring Breivik att giJra som han gjorde. II Det r mnskligheten som skall frlsas frn ondo och i synnerhet, anser jag att det jag och vriga mnskligheten som br frlsas frn Anders Behring Breivik och personer som liknar honom och de personer ssom Lars Erik Hellsborn som prisar Anders Behring Breiviks fregivande av allmn stllning, folk- och massmord, brott mot mnsklighet och andra brottsliga grningar. Jag anser att jag och den vriga mnskligheten alltid skall hoppas p det bsta och vara frberedda fr det vrsta.

Jag anser att medan Anders Behring Breiviks iliregivande av allmn stllning, folk- och massmrdade, och allvarliia srade offer kan inte stllas till svars ilir deras aktioner kan och br Anders Behring Breivik och Lars Erik Hellsborn stllas till svars fOr sina grningar.

Den 24 november 2010 beslutade Riksdagen att Sverige r ett mngkulturellt samhlle. Jag kan inte lta Lars Erik Hellsborns frsk, genom ett odemokratiskt knep, att motarbeta och kringg, det faktum att Sverige r ett mngkulturellt samhlle, att st oemotsagda.

I 2011 rs centerparti stmman uppgav den f.d. centerparti ledaren och nringsministern att cirka 25 % av lkarna och 12 % av sjukskterskorna i Sverige har invandrarbakgrund. Jag kan inte lta Lars Erik Hellsborns frsk, genom ett odemokratiskt knep, att motarbeta och kringg, det faktum att det r lagstadgat att det rder religionsfrihet i Sverige, det faktum att det r lagstadgat i Sverige att ingen fr utsttas fr andras missaktning, det faktum att det r lagstadgat i Sverige att ingen fr smda andra genom krnkande beskyllning, det faktum att muslimer samt invandrare som r svenska medborgare r fullvrdiga svenska medborgare, att st oemotsagda.

Beskriv fr vart och ett av de pstdda brotten var i den brottsliga grningen bestr.

Den frsta brottsliga grningen innefattar att ska frleda till brottslig grning. Jag anser att Lars Erik Hellsbom prisar Anders Behring Breiviks fOregivande av allmn stllning, folk- och massmord, brott mot mnskligheten, landsfrrderi, terrorist grningar samt de Internet spridda 1544 sidorna av Anders Behring Breiviks s kallade manifest som inkluderat bland annat skrivelsen om 'hur man ddar kvinnor.'

Den andra brottsliga grningen infattar att Lars Erik Hellsborn smdar invandrare och muslimer genom krnkande beskyllning mot invandrare och muslimer. Jag anser att Lars Erik Hellsborn skyller Anders Behring Breiviks fregivande av allmn stllning, folk- och massmord, landsfrrderi, terrorism grningar och de Internet spridda 1544 sidorna av Anders Behring Breiviks s kallade manifest som inkluderat bland annat skrivelsen om 'hur man ddar kvinnor,' p rnngkulturellt samhlle samt Lars Erik Hellsborns s kallade islamisering och massinvandring.

6

Den tredje brottsliga grningen infattar att Lars Erik Hellsborn lmnar uppgift som r gnad att utstta invandrare och muslimer fOr andras missaktning. Jag kan inte verbetona att Lars Erik Hellsborn utstta muslimer och invandrare genom att frska rttfrdiga Anders Behring Breiviks fregivande av allmn stllning, folk- och massmord, brott mot mnskligheten, landsfrrderi, terrorism grningar med bristande noggrannhet som det vore s att ett mngkulturellt samhlle, islam och invandring r av ondo.

se Kleveland, f.d. kulturminister i Norge sade bland anat i SVT:s program, Agenda, den 4 september 2011: "Trollen p ntet r de som har gjort en livsform av att hela tiden g in att vara vrst, sger de mest frbjudna sakerna och p det sttet att f uppmrksamhet. Vldigt mnga av dem har en hgerextremistisk utgngspunkt och driver bde musliInisk hets och islamofobi. Det vi vet om de hr slutna rummen de hr mnniskorna i vldigt stor grad uppehller sig i; det r ju att man skapar ett accelerande behov fr att bli stndigt grvre och stndigt vrre; det hr drabbar mnniskor och det drabbar folkgrupper, oeh framfr allt, s frgiftar det hela vr debattkultur; konsekvenserna r att extremism fr en goding p ett stt som den annars inte hade ftt; just drfr att man sitter och bollar de hr synpunkterna i dessa slutna bubblor."

Frklara varfOr Du har lidit skada av pstdda brottslighet och ange hur Du har berknat skadan.

Jag delar samma sikt som statsministern Fredrik Reinfeldt d har sade bland annat: "Bilderna och berttelserna river om i oss alla. Det besinningslsa, fega ddandet, rdslan, flykten, kontakterna som har varit med anhriga. Vittnesbrden som kommer frn de som verlevde, kampen fr liv som str med de som r skadade, men tyngst av allt sorgen ver dem som har gtt frlorade."

Jag delar samma sikt som Herman Lindqvist d han skriver i Aftonbladet bland annat: "F lnder i Europa str varandra s nra som Sverige och Norge, och den norska tragedin den 22 juli frde brdrafolken nnu nnnare varandra. Norges sorg r ven vr sorg." Jag delar samma sikt som President Obama d han sade bland annat: "We all have a stake in what happened in Norway."

Allts Herman Lindqvist, statministern Fredrik Reinfeldt och President Obama har locus standi i hndelsen i Norge den 22 juli 2011. Jag har loeus standi betrffande hndelsen i Norge den 22 juli 2011 och betrffande Lars Erik Hellsborns prisande av Anders Breivik Behrangs fregivande av allmn stllning, brott mot mnskligheten, landsfrrderi, folk- och massmord, mordfrsk, terrorism och de Internet spridda 1544 sidorna av Anders Behring Breiviks s kallade manifest som inkluderat bland annat skrivelsen om 'hur man ddar kvinnor.'

Jag anser att Sverige inte var ett hyckleri land igr, r inte ett hyckleri land idag, kommer inte att bli ett hyckleri land imorgon. Jag kan inte lta det att st oemotsagda att medan jag och vriga svenskarna visar vr sorg ver Norges sorg, ngon annan ssom Lars Erik Hellsbom visar ppet sin skadegldje och dessutom vgar prisa Ander Behring Breiviks fregivande av allmn stllning, folk- och massmord, brott mot mnskligheten, landsfrrderi, mordfrsk, terrorism och Internet spridda 1544 sidor s kallade manifest och drmed utmana Lars Erik Hellsborn det officiella svenska linjen som fretrtts och letts av statsministern Fredrik

Reinfeldt. Lars Erik Hellsborn mste fs att frst att han inte fretrdde eller ledde Sverige betrffande hndelsen i Norge den 22 juli 2011.

7

I de Internet spridda 1 S44 sidorna av Anders Behring Breiviks s kallade manifest str det bland annat 'hur man ddar kvinnor.' Det frefaller som Ander Behring Breivik ngrar att han .. blivit fdd aven kvinna, annars skulle han ha ansett varje kvinna som en surrogat mor och respekterat, tyckt om varje kvinna i stllet av att hata kvinnor s mycket att han skriva 'hur man ddar kvinnor.' Lars Erik Hellsbom mste fs att frst att Anders Behrlng Breivik hade ju inget val att fddas aven kvinna och drmed att komma in i vrlden. Lars Erik Hellsbom mste fs att frst att en kvinna inte r ett hatobjekt. Tvrtom mste Lars Erik fs att frst att kvinnor r omtyckta, lskvrda, omsorgsfulla, intelligenta och duktiga.

Vidare visade TV 4 hndelserna fre, under och efter bombattentatet, folk- och massmrdandet och brott mot mnsklighet i Norge. Jag vill rikta Domstolens uppmrksamhet till att ngra tjejer som verlevde folk- och massmrdande och brottet mot mnsklighet sade att Anders Behring Breivik njt av att frolmpa och sedan dda sina offer. Anders Behring Breivik berttade fOr sin advokat att han var verraskad att han lyckades utfra sina grningar och han berttade att han skulle ddas efter en eventuell rttegng. Drmed fullbordade Anders Behring Breivik sitt hn mot hela mnskligheten, och i synnerhet, alla nrstende till offren och de allvarligt srade samt alla psykiska chockerade mnniskor. ' Alla vet ju att det inte finns ddstraffi Norge. Jag anser att Anders Behring Breivik kan lura vissa mnniskor ibland, men Anders Behring Breivik kan aldrig lura alla mnniskor hela tiden.

Fr det frsta, lyckades Anders Behring Breivik utfra sina brottsliga grningar p grund av den frmsta brottsliga grningen, fregivande av allmn stllning; ty, han hade gott anseende bde vid den norska regeringens huvudkontors byggnad och p Utya p grund av han bar polis uniform. AH Esbati sade, den 22 juli 2011, bland annat ovan: "Men grningsmannen - en ljushrig man utkldd till polis eller vktare - ska vara tagen nu." Fr det andra, frefaller det att han mste ha beskt Utya flera gnger och studerat bristen p skerhet p Utya. Fr det tredje, planerade han att frst anfalla det norska regerings huvudkontorsbyggnader s att han skulle kunna hinna avleda polisen och hinner stadkomma s mycket folk- och massmrdande vid Utya.

Jag anser att d President Obama kunde sga p ett lngt avstnd frn Norge, i USA "We all have a stake in what happened in Norway," d frvntas mer medmnsklighet frn Sverige och svenskarna betrffande hndelserna i Norge. Sverige r ett rttssamhlle och i synnerhet knnetecknas Sverige av rttsjmlikhet. Jag anser att Lars Erik Hellsborn vgade prisa Ander Behring Breiviks brottsliga grningar, frolmpa och frtala invandrare, d kan jag inte lta Lars Erik Hellsbom grningar st oemotsagda.

Jag r krnkt av Lars Erik Hellsborns ovan nmnda uttalande. Jag anser att ersttning fr krnkning r en form av ideellt skada som inte fOrutstter att ngon drabbats av fysiskt skada. Jag anser att jag drabbades av psykisk chock att flja nyhetsrapportering av bombattentatet p den norske regeringsbyggnaden och den pgende jakten efter folk- och massmrdaren vid Utya, Norge, frn SVT fr.o.m. 22 juli 2011 till och 24 juli 2011 samt berttelsen frn TV4 av hndelsen i Norge den 22 juli 2011, fre bomb attentatet, fre fo1k- och massmrdandet, under bomb attentatet, efter bomb attentatet, under massmrdandet, efter folk- och massmrdandet samt berttelsen av verlevande om hndelsen fre bomb attentatet, fre folk-

8

och massmrdandet, under bomb attentatet, efter bomb attentatet, under folk- och massmrdandet, efter folk- och massmrdandet Vidare, anser jag att hndelsen i Norge den 22 juli 2011 var en tragedi fr hela mnskligheten. Norge r en av de mest demokratiska lnderna i vrlden och delar rligen den vrldsbermda Nobels Fredspris. Jag anser att medan vriga vrlden ser Norge och vart annat skandinaviskt land som fregngslnd ror demokrati och mnskliga rttigheter, var Anders Behring Breivik ett upphov till en brutal uppvakning i Norge enligt se Kleveland, f.d. kultunninister i Norge, och anser jag att egentligen var Anders Behring Breivik ett upphov till att det inte fInns ngot paradis p jorden; ty, att i ett politiskt korrekt land ssom Norge, Anders Behring Breivik kunde dda s mnga av sina demokratiska politiska motstndare: Den norske statsministern sade bland annat: "Tidigare var Utya ett paradis p jorden, med igr frvandlades Utya till ett Helvete." Den psykiska chocken jag drabbades av att flja hndelser i Norge frvrrades p grund Lars Erik Hellsborns prisande av Anders Breiviks folk- och massmrdande, brott mot mnskligheten och andra brottsliga grningar.

Jag vill betona att den 24 november 2010 rstade riksdagen att Sverige r ett multikulturellt samhlle. Vad Lars Erik Hellsbom mste fs att frst r att alla Riksdagspartier rstade ror att Sverige r ett multikulturellt samhlle utom Sverigedemokratema, det partiet Lars Erik Hellsborn fretrder som kommunpolitiker i Hallands ln. Vad Lars Erik Hellsborn mste fs att frst r att det r grundlagsstadgat att religionsfrihet gller i Sverige i enlighet med RF l kap. 6 . Vad Lars Erik Hellsbom mste fs att frst r att muslimer i Sverige har rtt att vara muslimer.

Inkom med intyg frn klagare som visar att klagaren har beslutat att inte tala grov uppvigling, som hr under allmnt tal, se 20 kap. 8 och 47 kap. 2 rttegngsbalken.

Jag bifogar hrmed Justitiekanslern beslut, den 15 september 2011, att inte inleda frunderskning mot Lars Erik Hellsbom samt e-posten frn Jan Nicklasson, Utredningschef, Polisen Varberg daterad 14 september 2011 och adresserad till mig, p e-post adress, tijansarr@ymail.com.

Ange varfr Erik Hellborns egendom ska frverkas.

I stllet fr att uppmuntra samfrstnd i samhllet anser jag att Lars Erik Hellsbom uppmuntrar ohrsamhet mot myndigheten, svikande av medborgerlig skyldighet och freledande till brottslig grning p grund av hans prisande av Ander Behring Breiviks brottsliga grningar samt Lars Erik Hellsborns brottsliga grningar, frtal och frolmpning mot invandrare och muslimer och uppvigling. Slktingarna till de bombade, folk- och massmrdade i Norge kommer aldrig att f sina bombade, folk- och massmrdande slktingar och nrstende tillbaka.

Jag anser att egendom som Lars Erik Hellsbom anvnde som hjlpmedel vid brotten skall frverkas. Jag anser att hur mycket som helst av Lars Erik Hellsborns egendom skulle kunna frska erstta frlusten fOr slktingarna och nrstenden till de folk- och massmrdade personerna i Norge och hela mnskligheten. ven om alla Lars Erik Hellsborns egendom frverkas skulle det aldrig frsl ordentligt fr att tcka de frlusterna fr slktingar, nrstende till de folk- och massmrdade personerna och fr vriga mnsklighet.

Tijan Badou Sarr -~-ltt~

e 'ii ~ ~ ] E o Q

~ ~ lJ u

.g o ...

~ ,....

'' 00 o o C'l .

o o "-Q

Bilaga 4

;o. .( I SVERIGES DOMSTOLAR Bilaga

ANVISNING FR VERKLAGANDE - DOM I BROTTML

Den som vill verklaga tingsrttens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska gra detta skrift-ligen. Skrivelsen ska skickas eller lmnas till tingsr tten. verklagandet prvas av den hovrtt som finns angiven i slutet av domen.

verklagandet ska ha kommit in till tingsrtten inom tre veckor frn domens datum. Sista da-gen fr verklagande finns angiven p sista si-dan i domen.

Har ena parten verklagat domen i rtt tid, far ocks motparten verklaga domen (s.k. an-slutningsverklagande) ven om den vanliga tiden fr verklagande har gtt ut. verkla-gandet ska ocks i detta fall skickas eller lm-nas till tingsrtten och det mste ha kommit in till tingsrtten inom en vecka frn den i do-men angivna sista dagen fr verklagande. Om det frsta verklagandet terkallas eller fr-faller kan inte heller anslutningsverklag-andet prvas.

Samma regler som fr part gller fr den som inte r part eller intervenient och som vill verklaga ett i domen intaget beslut som an-gr honom eller henne. I frga om sdant be-slut finns dock inte ngon mjlighet till anslut-ningsverklagande.

Fr att ett verklagande ska kunna tas upp i hovrtten fordras i vissa fall att prvningstill-stnd meddelas. Hovrtten lmnar prvnings-tillstnd om

1. det finns anledning att betvivla riktig-heten av det slut som tingsrtten har kommit till,

2. det inte utan att sdant tillstnd medde-las gr att bedma riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till,

3. det r av vikt fr ledning av rttstil-lmpningen att verklagandet prvas av hgre rtt, eller

4. det annars finns synnerliga skl att prva verklagandet.

Om prvningstillstnd krvs och sdant inte meddelas str tingsrttens avgrande fast. Det r drfr viktigt att det, i de fall prvningstill-stnd krvs, klart och tydligt framgr av ver-klagandet till hovrtten varfr klaganden anser att prvningstillstnd br meddelas.

I vilka fall krvs prvningstillstnd?

Brottmlsdelen Det krvs prvningstillstnd fr att hovrtten ska prva en tingsrtts dom om den tilltalade

1. inte dmts till annan pfljd n bter, eller

2. friknts frn ansvar och brottet inte har mer n 6 mnaders fangelse i straffskalan.

Enskilt ansprk (skadestndstalan) Fr att hovrtten ska prva en skadestndstal-an krvs prvningstillstnd. Frn denna regel gller fljande undantag:

verklagas domen ven i brottmlsdelen och avser verklagandet frgan om den tilltalade ska dmas till ansvar fr en grning krvs inte prvningstillstnd fr ett till denna grning kopplat enskilt ansprk i de fall

www.domstol.se

1. det enligt ovanstende regler inte krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen, el-ler

2. prvningstillstnd i brottmlsdelen meddelas av hovrtten.

Beslut i vriga frgor Krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen krvs ven prvningstillstnd vid beslut som endast far verklagas i samband med verklagande av domen.

Skrivelsen med verklagande ska innehlla uppgifter om

1. den dom som verklagas med angiv-ande av tingsrttens namn samt dag och nummer fr domen,

2. parternas namn och hemvist och om mjligt deras postadresser, yrken, per-sonnummer och telefonnummer, var-vid parterna benmns klagande respek-tive motpart,

3. den ndring av tingsrttens dom som klaganden vill f till stnd,

4. grunderna (sklen) fr verklagandet och i vilket avseende tingsrttens dom-skl enligt klagandens mening r orikti-ga,

5. de bevis som beropas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt

6. om prvningstillstnd behvs, de om-stndigheter som beropas till std fr att prvningstillstnd ska meddelas.

Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med verklagandet. Vill klag-anden att det ska hllas ett frnyat frhr eller en frnyad syn p stllet, ska han eller hon ange det och sklen till detta. Klaganden ska ocks ange om han eller hon vill att mlsgan-den eller den tilltalade ska infinna sig person-ligen vid huvudfrhandlingen i hovrtten. r den tilltalade anhllen eller hktad, ska det an-ges.

Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till verklagandet ska bifogas lika mnga kopior av skrivelsen som det finns motparter i mlet. Har inte klag-anden bifogat tillrckligt antal kopior, fram-stlls de kopior som behvs p klagandens be-kostnad. Ytterligare upplysningar lmnas av tingsrtten. Adress och telefonnummer finns p frsta sidan av domen.

Om ni tidigare informerats om att frenklad del-givning kan komma att anvndas med er i m-let/rendet, kan sdant delgivningsstt ocks komma att anvndas med er i hgre instanser om ngon verklagar avgrandet dit.

www.domstol.se