107
Prevent Arbetsmiljö i privattandvården

Hygienrutiner inom tandvården

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent

Arbetsmiljö i privattandvården

Page 2: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent förmedlar kunskap om hur man genom ett hälsofrämjande

arbetsmiljöarbete kan skapa framgångsrika företag där alla är säkra

och mår bra.

Prevent vill inspirera och stödja arbetsplatsernas arbetsmiljöarbete.

Det gör vi genom att:

• informera om arbetsmiljöfrågor

• utbilda och genomföra seminarier runt om i landet

• ta fram enkla och användbara produkter och metoder.

Prevent är en ideell organisation som ägs av Svenskt Näringsliv, LO

och PTK, det vill säga fack och arbetsgivare tillsammans.

Besök www.prevent.se – kunskaper för en bättre arbetsdag!

© 2016 Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK

Upplaga 2:1

Projektledare Britt-Marie Larsson, Gunilla Wallin

Text Göran Öhman

Grafisk form Anders Kretz

Foton Bengt Alm

Distribution Prevent, Box 20133, 104 60 Stockholm

Telefon 08-402 02 00

E-post [email protected]

Webb www.prevent.se

ISBN 978-91-7365-212-4

Page 3: Hygienrutiner inom tandvården

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

1 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6Ansvar och befogenheter i arbetsmiljön . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10Rehabiliteringsansvaret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Arbetsmiljöverkets tillsyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

2 Social arbetsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17Stress och ohälsosam arbetsbelastning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18Arbetsklimatet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

3 Fysisk arbetsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22Lokaler . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22Belysning . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Ventilation och klimat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33Ljud och vibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36Anestesigaser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

4 Utrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

5 Ergonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46Arbetsställningar och skaderisker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46Bildskärmsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

6 Kemikaliehantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52Kemiska arbetsmiljörisker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52Personlig skyddsutrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63Eksem, sensibilisering och allergier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

7 Hygien och smittskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69Hygienrutiner inom tandvården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69Smittskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

Innehåll

Page 4: Hygienrutiner inom tandvården

8 Röntgen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

9 Miljöskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80Miljöbalken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80Miljökrav på tandvården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

10 Kvalitetssystem i tandvården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88

11 Säkerhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90Riskbedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90Våld och hot . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91Brandskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91IT-säkerhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

12 Sjukdom och arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98Vad är en arbetsskada? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98Arbetsskadeförsäkringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Åtgärder vid olycksfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102Första hjälpen och krisstöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Missbruk av alkohol och droger . . . . . . . . . . . . . . . . . 105

Page 5: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 5

Den här skriften tar upp de vanligaste frågorna om arbets-miljön inom privattandvården. Perspektivet är den lilla mot-tagningen med sina förutsättningar för organisation och ledarskap, arbetsklimat, fysisk arbetsmiljö, hantering av ke-mikalier, hygien, allergirisker och risker för arbetsskador.

Denna mångfald av faktorer i arbetsmiljön kan inte lösas systematiskt och långsiktigt, om det inte finns kunskap om hur problemen ser ut och om vad som bör prioriteras.

Arbetet med arbetsmiljö, miljöskydd och kvalitet har många beröringspunkter med varandra. De kan med fördel integreras så att kvalitetsarbetet blir överordnat och kommer att innefatta de övriga.

Vid framtagning av grunddokumentet 2002, som uppdaterats till nuvarande form och innehåll, har deltagit representan-ter för parterna: HTF (Unionen), Privattandläkarna, SRAT, Vårdföretagarna.

Då den sakliga uppdateringen 2016 inte inneburit några av-görande förändringar av skriftens syfte, upplägg eller innehåll har den denna gång gjorts av författaren Göran Öhman utan medverkan av parterna.

Förord

Page 6: Hygienrutiner inom tandvården

6Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården

Organisation

Frågorna kring arbetsorganisation och samarbete är viktiga i dagens arbetsliv. Hur väl samarbetet fungerar blir avgörande för kvaliteten på det utförda arbetet. Det är speciellt viktigt ef-tersom tandvården genomgående arbetar i små grupper eller team och arbetsplatserna som regel är små. Var och en är där-med starkt beroende av kollegans eller medarbetarens insats.

Låg personalomsättning, låg sjukfrånvaro, god stämning och hög flexibilitet blir resultatet av ett väl fungerande samarbete.

Det är särskilt viktigt med en väl fungerande arbetsmiljö på små arbetsplatser. Man arbetar nära och riskerar att nöta på varandra hela dagarna. Möjligheten att byta arbetsuppgifter är också små eftersom yrkesrollerna oftast är starkt specialiserade.

Ansvar och befogenheter i arbetsmiljön

Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljönArbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Det innebär bland annat att arbetsgivaren ska förvissa sig om att den som ska utföra ett arbete får tillräckliga instruktioner och förstår uppgifterna. Medarbetarna ska inte bara veta vilka risker som kan finnas utan också kunna undvika riskerna.

Inom privattandvården är arbetsgivaren oftast densamme som tandläkaren. I ett större företag har tandläkaren enligt anställningsavtalet ett delegerat ansvar för mottagningens ar-betsmiljö.

1

Page 7: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 7

Organisation

Uppgifter och befogenheterDet är arbetsgivaren som bestämmer hur arbetsuppgifter och befogenheter ska fördelas. Den som har befogenheter att rätta till en brist i arbetsmiljön har också ansvar för att få bort bris-ten. Det går bra att delegera arbetsuppgifter och befogenheter men arbetsgivaren har alltid kvar sitt ansvar för arbetsmiljön, även när olika uppgifter i arbetsmiljöarbetet fördelats. I ett litet företag, till exempel en privat tandläkarmottagning, kan

Page 8: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 8

Organisation

arbetsgivaren (tandläkaren) på ett enkelt sätt klargöra vem som ska göra vad i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Se också AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete.

Delegering av uppgifterDelegering av arbetsuppgifter inom tandvården regleras av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering (SOSFS 1997:14).

Förutsättningar för delegering av arbetsuppgifter:

• Den arbetsuppgift som ska delegeras ska vara klart defi-nierad.

• Ett beslut om delegering är personligt.

• Den som tar emot en delegering ska inte bara vara for-mellt utan också reellt kompetent för den arbetsuppgift som beslutet avser.

• Ett delegeringsbeslut ska utfärdas att gälla för en viss tid – högst ett år – eller för ett bestämt tillfälle. Det kan alltså inte utfärdas att gälla tills vidare.

Med formell kompetens avses legitimation för yrket eller god-känd högskoleutbildning som leder till yrkesexamen enligt särskild examensbeskrivning. Utöver sådan utbildning kan formell kompetens förvärvas genom fastställd specialistut-bildning eller genom särskilda kurser inom yrket.

Mottagaren ska också vara reellt kompetent för den ak-tuella uppgiften. Hen ska genom erfarenhet i sin praktiska yrkesverksamhet eller genom fortbildning ha visat sig reellt kompetent för den uppgift som ska delegeras.

I delegeringen ska den arbetsuppgift som delegeringen av-ser klargöras samt vilka teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att kunna utföra arbetsuppgiften på ett full-gott sätt. Om uppgiftsmottagaren inte anser sig ha tillräckliga kunskaper och erfarenheter för uppgiften, får den inte delege-ras. Varje delegeringsbeslut ska dokumenteras.

Av dokumentationen ska framgå:

• vilken arbetsuppgift som delegerats

Page 9: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 9

Organisation

• vem som delegerat uppgiften

• till vem uppgiften delegerats

• tiden för delegeringsbeslutets giltighet

• datum när beslut fattats.

Den som delegerar och den som mottar en arbetsuppgift ska underteckna delegeringsbeslutet. En delegering kan när som helst avbrytas på initiativ av endera parten.

Skyddsombudets ställningArbetstagarna företräds i arbetsmiljöfrågor av lokala och regionala skyddsombud som har givna roller i arbetsmiljöarbe-tet genom bestämmelser i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöför-ordningen. På ett arbetsställe, där minst fem arbetstagare sys-selsätts, ska det av arbetstagarna utses ett lokalt skyddsombud.

Om verksamheten, av olika anledningar, inte har något lokalt skyddsombud kan de regionala skyddsombuden vara ett stöd i arbetsmiljöarbetet. Denne har då samma rättigheter som ett lokalt skyddsombud.

Information om skyddsombudets roll och uppgifter finns på www.duochjobbet.se

Arbetsmiljöverkets uppgifterArbetsmiljöverket är en statlig myndighet med uppdrag att övervaka arbetsmiljön och genomföra inspektioner på arbets-platserna. Det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbets-miljön och Arbetsmiljöverket kontrollerar att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen och de föreskrifter som är tillämpliga på arbetsstället/mottagningen.

Arbetsmiljöverket kan utfärda förbud och förelägganden vid krav på åtgärder. Arbetsmiljöverkets föreskrifter, informa-tionsmaterial, webbutbildningar med mera finns på hemsidan www.av.se.

FöretagshälsovårdenFöretagshälsovården (FHV) är en oberoende resurs som hjäl-per arbetsgivaren och de anställda att skapa en bra arbetsmil-jö och att förebygga olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar.

Page 10: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 10

Organisation

FHV arbetar ofta som en arbetsmiljökonsult och utför de uppdrag som den får av arbetsgivaren. FHV har inte ansvar för att eventuella brister rättas till, men kan hjälpa till att upptäcka dem och ge förslag till åtgärder. FHV utför även medicinska kontroller, till exempel för dem som arbetar med härdplaster i fyllnadsmaterial.

Information om avtal och tjänster finns på respektive före-tagshälsovårds hemsida.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren huvudansvaret för arbetsmiljön i verksamheten. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå till väga för att uppfylla sitt ansvar. An-dra föreskrifter från Arbetsmiljöverket kompletterar reglerna om arbetsmiljöarbetet, till exempel när det gäller rutiner, kun-skaper och riskbedömning. Föreskrifterna finns att hämta på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se.

Föreskrifterna ska finnas på mottagningen, alternativt vara möjliga att hämta från hemsidan. Det sista förutsätter att medarbetarna har tillgång till internet från arbetsplatsen.

Syftet med kraven i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförord-ningen och föreskrifterna är att förebygga ohälsa och olycks-fall i arbetet och att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö.

En tillfredsställande arbetsmiljö utmärks av till exempel möjlighet till inflytande, handlingsfrihet och utveckling, vari-ation, samarbete och sociala kontakter.

Ohälsa kan vara både sjukdomar enligt medicinska, objek-tiva kriterier och kroppsliga och psykiska funktionsstörningar av olika slag, som inte är sjukdom i objektiv mening. Exempel på det senare är olika former av stressreaktioner och belast-ningsbesvär. Sådana tillstånd kan leda till sjukdom. Styrkan i upplevelserna, varaktigheten och förmågan att fungera nor-malt avgör om risk för ohälsa föreligger.

För att förebygga olyckor och sjukdomar i arbetet måste ar-betsgivaren och de anställda känna till vilka risker som finns i verksamheten och arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som

Page 11: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 11

Organisation

behövs för att undanröja riskerna. En bra arbetsmiljö mins-kar risken för att någon ska drabbas av olyckor eller sjukdo-mar i arbetet.

Olika förbättringar ger en ökad trivsel på arbetsplatsen. Följdeffekter blir färre sjukskrivningar och mindre stress, men också mindre driftstörningar och bättre kvalitet. En bra ar-betsmiljö skapar attraktiva arbetsplatser. Det gör det lättare att rekrytera och behålla personal.

Undersök arbetsmiljön på mottagningenGå tillsammans igenom mottagningens arbetsmiljö – det är viktigt att alla deltar – och ta reda på vilka risker som finns. En bra utgångspunkt är att använda de föreskrifter som gäller för tandvården. Det kan också vara bra att använda en check-lista för att göra genomgången systematisk och minska risken för att viktiga frågor tappas bort.

En checklista kan hämtas på Prevents hemsida www. prevent.se. Gå in under Checklistor och enkäter, Privattandvården.

Riskbedömning

• Gör en bedömning av identifierade risker och brister i verksam-hetens arbetsmiljö. Använd checklistans indelning i grönt-gult-rött, där rött markerar risker som kan medföra allvarlig skadaoch därför kräver någon typ av åtgärd för att minska risken.

• Grönt anger att risken bedöms vara så låg att den inte krävernågon åtgärd, det vill säga att frågan antingen är hanteradoch under kontroll eller inte relevant i verksamheten.

• Gul markering används för risker som är ganska allvarliga ochsom kräver någon typ av åtgärd.

• Om riskbedömningen leder till flera gulmarkerade risker är detlämpligt att göra en bedömning och prioritering av vilka åtgär-der som är mesta akuta.

Rätta till fel och bristerRisker som kan leda till olyckor eller sjukdomar bör snarast rättas till. Det som inte kan åtgärdas direkt noteras i en hand-

Page 12: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 12

Organisation

lingsplan, med beslut om vad som ska göras, vem som ansva-rar för att det blir gjort och när det ska vara klart.

Följ upp åtgärdernaViktigast av allt är uppföljningen. När åtgärderna är klara kontrolleras att det blev som det var tänkt. Om riskerna finns kvar eller om nya risker uppstått måste ytterligare åtgärder vidtas.

Det finns många faktorer som kan påverka arbetsmiljön och som behöver diskuteras vid en genomgång av riskerna i arbetet. De flesta kommer att belysas i denna skrift. Det är också viktigt att ta hänsyn till att vi som människor har indi-viduella förutsättningar för ett arbete.

Alla ska kunna få möjlighet att verka i ett arbete utifrån sina egna möjligheter och begränsningar, som bland annat innebär att en del personer är särskilt känsliga för exponering för vissa ämnen, vissa fysiska belastningar osv. Det kan då krävas extra omsorg vid genomgång av arbetsmiljön så att riskerna hålls på en acceptabel nivå för alla medarbetare. Om riskerna är få och under kontroll kan fokus förskjutas från problemlösning mot möjligheter till ytterligare förbättringar av arbetsmiljön.

Exempel på faktorer som påverkar arbetsmiljön:

• Arbetsledning, samarbete och inflytande.

• Arbetsmängd och arbetstempo.

• Arbetsorganisation och ansvarsfördelning.

• Information och kommunikation.

• Arbetsuppgifternas innehåll.

• Utvecklingsmöjligheter.

• Arbetsställningar och arbetsrörelser.

• Belysning, buller, vibrationer.

• Ventilation och klimat.

• Farliga ämnen, skyddsutrustning.

Page 13: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 13

Organisation

Vid bedömning av riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa i arbetet kan företagshälsovård eller arbets- och miljömedicinsk klinik behöva anlitas.

Efter genomgången av arbetsmiljön ska det alltid finnas en skriftlig dokumentation av:

• Riskbedömningar.

• Sammanställning av ohälsa, skador och tillbud på arbets-platsen.

• Handlingsplaner med uppföljning.

• Instruktioner för att undvika allvarliga risker.

Mål för arbetsmiljöarbetet kan vara att stärka och förbättra information, kommunikation, lärande, ledarskap, inflytande och delaktighet.

Rehabiliteringsansvaret

Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla de åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som kan hjälpa sjuka och skadade att återfå bästa möjliga funk-tionsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv. Den ar-betslivsinriktade rehabiliteringen står arbetsgivaren för och omfattar det stöd och de åtgärder som genomförs på arbets-platsen för att underlätta återgång i arbete. En tidig återgång är ofta gynnsamt för en framgångsrik rehabilitering. Därför bör både arbetsuppgifter och arbetstid prövas vid upprättan-de av en rehabiliteringsplan.

Om en medarbetare, oavsett orsak, drabbas av ohälsa, har arbetsgivaren ansvaret för att behovet av eventuella anpass-ningsåtgärder undersöks, det vill säga att en rehabiliterings-utredning initieras. Utredningen kan även initieras av medar-betaren själv.

Utredningen bör initieras av arbetsgivaren så fort beho-vet kan identifieras, exempelvis vid upprepad korttidsfrån-varo (till exempel tre tillfällen under sex månader) eller vid längre sjukskrivning (på två veckor eller mer), om det inte är uppenbart obefogat. Arbetsmedicinsk kompetens kan behöva

Page 14: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 14

Organisation

konsulteras för denna bedömning, till exempel från en före-tagshälsovård.

Försäkringskassan upprättar, med utredningen som under-lag, en rehabiliteringsplan om sjukskrivningen blir lång.

Arbetsgivarens övergripande ansvar för arbetsmiljön inklu-derar skyldighet att organisera anpassning och rehabilitering. Det gäller även vid missbruk av alkohol och droger.

Det är viktigt, och mindre kostsamt, för arbetsgivaren att agera på ett tidigt stadium. En förebyggande rehabilitering kan motiveras genom lägre sjukfrånvarokostnader.

Sjukfrånvarokostnader inkluderar både sjuklön och kost-nader för att kompensera frånvaron, till exempel genom att vikarie behöver anlitas, eller att medarbetare behöver arbeta övertid för att hinna med allt.

En viktig förebyggande insats efter längre tids sjukskrivning är ett väl utformat program för återgång i arbete. Se till att återgången kan ske utan onödig fördröjning genom att med-arbetaren får börja på deltid så snart det är möjligt. Vid behov undersöks nödvändigheten av arbetsanpassning. Det gäller framför allt om vissa arbetsuppgifter ska undvikas från början.

Omplaceringsmöjligheterna är begränsade på en liten mot-tagning. Det bör göras en förutsättningslös prövning av vilka möjligheter som finns. Det innebär dock inte något krav på att skapa nya arbetsuppgifter eller en ny tjänst.

Arbetsmiljöverkets tillsyn

Arbetsmiljöverket ansvarar för tillsynen av arbetsmiljön. Ge-nom besök på arbetsplatserna kontrolleras att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen och de föreskrifter som utfärdats för förtydligande av hur lagen ska tillämpas och efterlevas. Någ-ra att de frågor som brukar beröras vid ett tillsynsbesök är följande:

Företagets arbetsmiljöpolicy Innehållet i arbetsmiljöpolicyn, mål för det systematiska ar-betsmiljöarbetet (SAM) och mål för att främja hälsa och mot-verka ohälsa.

Page 15: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 15

Organisation

Uppgiftsfördelning inom arbetsmiljöområdetFördelning av arbetsuppgifter, befogenheter och resurser på mottagningen. Finns tillräcklig kompetens för att lösa alla uppgifter?

Undersökning av risker och brister

• Bedömning av riskerna i arbetsmiljön, till exempel riskeri kemikaliehantering och -exponering, arbetsbelastningmed mera.

• Inträffad ohälsa, olycksfall eller allvarligt tillbud behöveribland utredas för att hitta bakomliggande orsaker.

• Allvarliga olyckor och tillbud är anmälningspliktiga tillArbetsmiljöverket. Regeln är straffbelagd där ansvarigchef riskerar åtal om inte anmälan är gjord omgående.

• Arbetsorganisation. Finns en balans mellan krav ochresurser?

• Medarbetarnas möjlighet att påverka sin arbetssituation.

• Handlingsplan vid förändringar i arbetsmiljön.

Åtgärder

• Förebygga ohälsa och olycksfall.

• Kunskap för att säkerhet och hälsa ska tryggas.

• Introduktion, instruktion, utbildning vid nyanställningeller ändrad organisation, ändrade metoder eller teknik.

• Överföring av kunskaper, kompetensutveckling.

• Ledarskap och delegering av uppgifter.

• Handlingsplaner, åtgärder, prioriteringar, ansvar ochuppföljning.

Sjukfrånvaro samt rehabiliterings- och anpassningsverksamhet

• Statistik, årlig sammanställning.

• Rutiner vid rehabilitering.

Page 16: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 16

Organisation

• Arbetsanpassning vid behov.

• Förebyggande rehabilitering, det vill säga rehabiliteringför att förebygga sjukdom eller skada.

Samverkansformer i arbetsmiljöarbetet

• Skyddsombud, lokala och regionala.

• Arbetsgivarens och arbetstagarnas ansvar.

• Kunskap om vem som gör vad.

Samordningsansvar

• Vid flera arbetsgivare.

• Vid förändringar.

• Vid gemensamma lokaler.

Företagshälsovård

• När anlitas företagshälsovård?

• Vilken företagshälsovård anlitas?

Page 17: Hygienrutiner inom tandvården

17Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården

På en liten arbetsplats, som en tandläkarmottagning, är ar-betsgivaren (tandläkaren) både chef och nära medarbetare i det dagliga arbetet.

Förmågan att hantera konflikter och att respektera den en-skildes integritet är än viktigare på en liten arbetsplats. Ba-lansgången mellan att vara chef och kollega kan vara besvär-lig. Chefen ska få saker och ting att hända, och detta måste ibland ske utan att alla är till hundra procent överens.

Ledarskapet är viktigt för den sociala arbetsmiljön. En bra chef är tydlig, det vill säga ger utförlig information om viktiga saker, står för sådant som är beslutat och förklarar konsekvenser av olika beslut. Det är viktigt att träffa och prata med medarbetarna ofta, även formellt i planerade möten på mottagningen.

Ett gott ledarskap förutsätter att chefen mår bra. För att må bra behöver tandläkaren få möjlighet att dryfta ledarskaps-frågor som att lyssna, kommunicera, informera och hantera konflikter. Önskvärda mål- och utvecklingssamtal med över-ordnad chef kan för tandläkare ersättas av dialog och erfa-renhetsutbyte i ett kollegialt nätverk. Erfarenheter visar att tandläkare med egen mottagning mer ser sig som kollegor som har glädje av samarbete, än som konkurrerande verk-samheter som stänger igen dörren för varandra.

Generellt har medarbetarens möjligheter att påverka sitt eget arbete och sin arbetssituation ett tydligt samband med hälsan – ju bättre beslutsutrymme desto bättre hälsa. Om kra-ven är rimliga och det sociala stödet är bra är hälsan ofta god hos medarbetarna.

Social arbetsmiljö

2

Page 18: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 18

Social arbetsmiljö

Stress och ohälsosam arbetsbelastning

Möjligheterna att påverka sin egen arbetssituation och ta egna initiativ är många gånger helt avgörande för upplevelsen av arbetet. Det är därför viktigt att kunna utveckla och ta till vara sin sociala kompetens och förmåga till kommunikation. Att dessutom lära sig hantera sin egen upplevelse av stress är viktigt.

Stress är mycket individuell. Det den ene upplever som be-lastande, påverkar inte alls den andre. Forskare har uttryckt stress som »en ickespecifik reaktion på stimuli, vilka som helst«.

Andra ger mer precisa beskrivningar. Det gemensamma är att det är en reaktion och det går att avläsa denna reaktion på sig själv eller med hjälp av andra i omgivningen. Det gäller bara att vara uppmärksam på de signaler som den egna krop-pen skickar ut.

Det är inte alls ovanligt att dessa signaler nonchaleras av både individen själv och omgivande personer. Då kan de fy-siska reaktionerna fortsätta och det allmänna hälsotillståndet blir så småningom sämre, med olika symptom som följd.

Exempel på stressreaktioner kan vara:

• Spända muskler som ger smärta i nacke eller axlar.

• Slarv med måltider som ger magbesvär.

• Huvudvärk, eksem, koncentrationssvårigheter.

• Sömnsvårigheter och svårigheter att koppla bort arbetetpå ledig tid.

• Högt blodtryck.

Arbetsklimatet

Ju mer öppet ett arbetsklimat är desto lättare är det att tala om sina reaktioner och upplevelser. Händelser i hemmet och på fritiden påverkar i hög grad hur man mår. En dålig relation hemma, en traumatisk upplevelse, dålig nattsömn eller oro för nära anhörig kan göra att man mår dåligt. Det syns oftast

Page 19: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 19

Social arbetsmiljö

på ansiktsuttryck och beteende. En god regel är att berätta för chef och kollegor att man mår dåligt och eventuellt var-för. Därmed kan missförstånd undvikas och mycket energi sparas. Det kan vara så enkelt som att »bry sig om« varandra, fråga »Hur mår du?« eller »Du verkar bekymrad«.

Vi har ofta inställningen att inte lägga oss i andras ange-lägenheter. Det är naturligtvis en lovvärd inställning, men det får inte tas som ett argument för att strunta i andra som uppenbarligen mår dåligt eller känner sig illa hanterade på något sätt. Ansvaret för detta ligger både på chefer och på arbetskamrater.

Det här är speciellt viktigt i en verksamhet där man arbetar nära andra människor, både medarbetare och patienter. Dess-utom märker patienter, mer än man kanske tror, hur stäm-ningen är på mottagningen. Det kan även påverka patientens upplevelse av resultatet och om man vill komma tillbaka i fortsättningen.

Vi vet tillräckligt mycket om stress för att kunna agera. Men vi måste också veta vad vi vill – med våra liv och med vårt arbetsliv. Vad krävs för att jag ska få en bra balans mellan mitt arbete och mitt privatliv?

Det finns många exempel på stressorer i arbetslivet:

• För stor arbetsbörda i förening med upplevd bristande kontroll och/eller stöd.

• Brist på tid för att göra jobbet bra, alternativt för hög personlig ambitionsnivå i förhållande till verksamhetens målsättning.

• Stort ansvar men små befogenheter, bristande kompetens eller resurser.

• Oklara förväntningar på arbetsinsats.

• Oklarhet om mål och mening.

• Inget stöd från chef eller arbetskamrater.

• Ingen bekräftelse eller belöning för väl utfört arbete.

• Brist på inflytande/egen makt över arbetssituationen.

• Utsatthet för våld eller hot om våld.

Page 20: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 20

Social arbetsmiljö

• Utsatthet för diskriminering, mobbning, annan kränkan-de särbehandling.

• Dålig fysisk miljö.

• Underutnyttjande av kapacitet och kunskap.

• Rädsla för felbehandling som kan medföra stora kostna-der eller riskera patientens hälsa.

• Rädsla för att mista jobbet.

Stress kan vara både positiv och negativ. Höga krav i kombi-nation med låg kontroll ger negativ stress. Positiv stress, som kan innebära en stimulans som stärker individen och ökar arbetsglädjen, är höga krav i kombination med hög grad av kontroll. Vid positiv stress är det viktigt att sätta gränser och veta när man ska säga nej. Det måste också finnas tid för åter-hämtning. Annars kan positiv stress övergå i negativ.

Vi reagerar olika starkt på olika stressorer. Exempel på för-mågor som ökar motståndet mot stress, och som kan stärkas hos var och en, är konsten att:

• kommunicera

• fatta beslut

• lösa problem

• tänka kritiskt

• stå på sig

• motstå kamrattryck

• hantera egen oro, nedstämdhet

• anpassa sig till nya miljöer

• känna sig själv.

Ett stabilt privatliv, bra socialt nätverk och ett tryggt arbete skapar en god grund som ökar motståndskraften mot negativ stress. I balansen mellan arbete och fritid eftersträvar vi en känsla av sammanhang i tillvaron.

Det är viktigt att livet känns begripligt, hanterbart och me-ningsfullt. Om det inte är så, vad kan vara viktigare att ta itu

Page 21: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 21

Social arbetsmiljö

med än detta? En god psykosocial arbetsmiljö skapas om ett antal kriterier är uppfyllda. Det finns anledning fundera över dessa. Hur fungerar det på vår mottagning, hur har vi det som team, hur har vi det individuellt?

Följande kriterier är värda att tänka på:

• Ett bra arbetsklimat med möjlighet till samarbete både internt och externt.

• God trivsel med arbetskamrater och arbetsledning.

• Bra sammanhållning och stödjande insatser vid problem och kriser.

• Möjligheter att lösa interna konflikter på ett konstruktivt sätt.

• Möjlighet att själva kunna påverka arbetssituation och arbetsuppgifter.

• Möjlighet att ta ansvar för kompetensområden och för ständigt lärande i yrket.

Om det finns brister i balansen mellan krav och resurser eller för hög arbetsbelastning som orsakar stress, ska man i verk-samheten diskutera vilka åtgärder till förbättringar som kan göras på kort och lång sikt och lägga in dessa åtgärder i en handlingsplan.

Page 22: Hygienrutiner inom tandvården

22Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården

LokalerVid planering av nya och förändrade lokaler bör en beskriv-ning för den framtida verksamheten tas fram. Hur många ska arbeta i lokalerna?

En inriktning på delegerat arbete förutsätter flera behand-lingsrum per tandläkare. Ska alla kunna arbeta samtidigt eller är det aktuellt med en solo-group-lösning?

I en kravspecifikation beskrivs de olika rummens använd-ningsområde, inredning och utrustning. Kommunikationen med medarbetare och patienter liksom flödet av material mel-lan rummen ska fungera effektivt.

Det kan underlätta om man ser på verksamheten som en eller flera processer som ska pågå samtidigt. Underdimensio-nerad steril och otillräckliga förrådsutrymmen blir svårarbe-tade i längden.

Se också mottagningen med patientens ögon. Hur lätt är det att hitta? Finns hinder för patienter med begränsad rörlighet? Ligger reception och väntrum så att de kommunicerar? Kän-ner du dig välkommen som patient?

Vid projektering av nya lokaler rekommenderas en tidig kontakt med en arkitekt som har vana från tandläkarmot-tagningar av olika storlek. Titta på andra mottagningar som arkitekten ritat. Vad har blivit bra? Hur kan vi undvika att göra om misstag genom att lära av andra?

Finns det framtida expansionsmöjligheter om det behövs ett behandlingsrum till? En ny mottagning ska byggas för mor-gondagen, inte för att optimera dagens behov.

Fysisk arbetsmiljö

3

Page 23: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 23

Fysisk arbetsmiljö

En mottagning för en till tre tandläkare bör ha:

• Ett tillräckligt stort väntrum för patienterna.

• En tillräckligt stor reception. Ofta behövs större yta än vad man tror.

• Tillräckligt antal behandlingsrum med plats för ytterligare en tandhygienist utöver dagens behov.

• Steril med diskdesinfektor i lämplig arbetshöjd och för-varing som skiljer på rent, höggradigt rent och sterilt. Utrustningen kan kräva mer bänkyta idag och i framtiden jämfört med tidigare.

• Förråd av förbrukningsmaterial ska vara nära till hands. Därutöver kan förråd av volymvaror och skrymmande varor förvaras på annat ställe.

• Utrymme för städutrustning, med utslags- och/eller skölj-vask.

• Personalutrymmen för omklädning, klädförvaring och förvaring av värdesaker.

• Pausutrymme med pentry, bord och stolar, tillräckligt stort även för mottagningens personalmöten. Fast tak-monterad projektor för anslutning av dator.

• Personaltoalett och handikappanpassad patienttoalett.

• Behandlingsrummen ska ha plats för nätverksansluten dator eller terminal. Platt skärm placerad på ledad arm så att även patienten kan titta på skärmen i upprätt ställning i behandlingsstolen.

• Om det är svårt att få god ergonomi vid installation av dator i ett befintligt behandlingsrum kan det vara bättre att lösa den patientinformativa delen i en separat hörna av mottagningen där terapiplanering kan diskuteras i lugn och ro.

Viktigt att tänka på vid lokalplanering är bland annat:

• Golvbeläggning.

• Färgval.

Page 24: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 24

Fysisk arbetsmiljö

• Rumsstorlekar.

• Flödesorienterad rumsplacering.

• Receptionsdiskens höjd, stående och/eller sittande arbete, insyn/sekretess.

• Arkivskåp ska vara ordentligt förankrade så de inte kan stjälpa. De ska kunna låsas.

• Utrymme för förvaring av gångkläder.

• Värdesaker ska kunna förvaras i låsbart skåp.

• Förvaring av smutstvätt.

• Sugmotor och kompressor ska förses med separata luft-kanaler så att förorenad luft inte återförs till behandlings-rummet via kompressorn.

• Sugmotor och kompressor bör placeras utanför mottag-ningen i angränsande källarutrymmen eller motsvarande. Rummet bör vara ljudisolerat och maskinerna stå på vibrationsdämpande fötter eller stativ.

BehandlingsrumBehandlingsrum bör användas bara för undersökning och be-handling av patienter. Personal bör kunna förflytta sig mellan behandlingsrummen och andra rum inom tandläkarmottag-ningen utan att behöva passera igenom patienternas väntrum.

Storleken på behandlingsrum är beroende av utrustning, inredning och antalet personer som vistas där.

Minimimått

för behandlande personal och utrustning:

Sköterskesidan: minst 600 mm mellan unit och vägg/skåp, minst 700 mm mellan sidan på behandlingsstol och skåpsida. Minst 500 mm mellan behandlingsstolens huvudändekant i ned-fällt läge och vägg/skåp bakom. Minst 550 mm mellan fotände i nedfällt läge och vägg/skåp.

Tandläkarsida: minst 600 mm mellan stolssida och skåp. Ytterli-gare utrymme krävs om narkos/lustgas används vid behandlingen.

Page 25: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 25

Fysisk arbetsmiljö

• Det är önskvärt att behandlingsrummen har norr- ellerösterläge ur klimat- och ljussynpunkt. Om rummen harsyd- eller västerläge bör fönstren ha solavskärmning medutvändig markis.

• Golvbeläggningen ska vara utförd av plast- eller linoleum-matta med svetsade skarvar och uppvikt sockel.

• Behandlingsstol, unit och övrig utrustning ska kunnaanpassas för arbete såväl med som utan assistans.

• Tandläkare bör från belysningssynpunkt sitta med sidaneller ryggen mot fönstret.

• Arbets- och avställningsytor liksom tvättställ ska finnas inära anslutning till teamets arbetsområde.

• Hurtsar och lådor kan placeras under arbetsbänken, menska vara så placerade att de inte hindrar benutrymme.

• Vid datoriserad journal och inskrivning direkt i behand-lingsrummet är ergonomin viktig. Arbetet ska möjliggöra enavspänd arbetsställning, med rätt arbetshöjd och utan vridenställning för bålen. Då kan inskrivning av journalanteckning-ar ge en välkommen paus från behandlingsarbetet.

• I de fall särskilda tandhygienistrum finns måste tandhy-gienisten lätt kunna flytta sig från höger till vänster sidaom patienten. Utrustningen ska vara anpassad för arbeteutan assistans.

SterilRummet ska vara noggrant planerat så att rätt genomflöde för instrument och material erhålls. Diskning och desinfek-tion bör ske maskinellt i diskdesinfektor. Diskdesinfektor bör stå på förhöjd sockel för bättre arbetshöjd vid i och urplock-ning. För manuell desinfektion och rengöring behövs disk-bänk med disklåda och vask.

• Rummet ska ha väl tilltagna arbetsytor för instrument-kontroll och för packning. Rummet ska ha god allmänbe-lysning. Packbord bör dessutom vara försett med extrabelysning med förstoringsglas.

Page 26: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 26

Fysisk arbetsmiljö

• Om möjligt bör rummet placeras i norrläge. Rummet börvid behov ha utrustning för kylning av rumsluften. Im-kåpa ansluten till frånluftskanal över autoklav och disk-desinfektor rekommenderas för effektivare bortförsel avöverskottsvärme.

Väntrum och receptionFrån receptionen bör man ha bra uppsikt över entré, väntrum och kapphyllor. Det bör finnas plats för arkivskåp, telefon, skrivplats, dator, skrivare och betalterminal.

• Skåpen ska vara låsbara och förankras väl för att undvikaatt de stjälper.

• Vid placering av bildskärmar i receptionen måste speciellhänsyn tas till belysningsförhållanden och ergonomiskafaktorer.

• Patienter ska inte kunna läsa information på bildskärm ireceptionen.

• Arbetsbordet innanför disken kan med fördel vara höj- och sänkbart. Det ger möjlighet att välja mellan sittandeeller stående arbete.

• Då flera receptionister delar arbetsplats är det viktigt attutrustningen är flexibel och lätt att ställas in efter indivi-dens behov.

PersonalutrymmenMatrum ska finnas för måltidsuppehåll och kaffepaus. Mat-utrymmet dimensioneras med hänsyn till antalet personer på arbetsplatsen och nödvändig inredning. I matutrymmet eller i separat pentry ska det finnas anordning för att värma mat, koka kaffe och diska.

Personalrummet används ofta vid mottagningsmöten. Det bör därför finnas plats för whiteboard, blädderblock, projek-torvisning och dylikt.

Privata gångkläder förvaras skilt från arbetskläder. För för-varing av personliga värdesaker ska tillgång finnas till låsbart skåp.

Page 27: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 27

Fysisk arbetsmiljö

Toalettutrymmet ska vara stort och får inte stå i direkt för-bindelse med matrummet. Det är olämpligt att upplåta perso-naltoaletten till patienter.

StädutrymmeStädning och rengöring ska utföras regelbundet och enligt fastställda rutiner. För städning och rengöring ska det finnas utrymme för städutrustning och utslags- eller sköljvask. Ut-rymme för avfall ska finnas lättillgängligt och ha sådan storlek och utformning och vara beläget så att hantering och hämt-ning av avfall underlättas.

TvättutrymmeOm det finns plats kan utrymme för tvätt och klädvård ord-nas i anslutning till personalrum. Arbetskläder ska inte tas hem för tvättning.

Belysning

Tandvårdsteamets arbete är i många moment synkrävande. Det är ett precisionsarbete i ett detaljrikt område, där kon-trastförhållandena ofta är dåliga. Stora krav ställs därför på såväl allmän- som operationsbelysning i arbetsområdet.

Tänk på att dåliga belysningsförhållanden medför en onö-dig synansträngning genom försämrad kontrast, låg synhas-tighet (ögats inställning av skärpa och anpassning till ljus tar längre tid) och stor förbrukning av psykisk energi (tröttheten kommer tidigare).

Otillfredsställande belysning kompenseras ofta med mer ansträngande arbetsställningar, som påverkar kvalitet och arbetsbelastning och kan orsaka försämrad säkerhet för pa-tienten.

Med tilltagande ålder försämras synförmågan, ögonlinsen grumlas långsamt samtidigt som syncellerna degenererar. Det-ta medför att en äldre person behöver mer ljus än en yngre. Linsgrumling medför även att ögats känslighet för bländning i synfältet ökar.

Page 28: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 28

Fysisk arbetsmiljö

Sådana förändringar börjar märkas redan i åldrarna 40–45 år. Om arbetstagare får synbesvär, trots användning av kor-rektionsglas för normalbruk, ska arbetsgivaren om det be-hövs tillhandahålla lämpliga synhjälpmedel.

Så kallade terminalglas är motiverade om synavståndet till bildskärmen avviker från normalt läsavstånd så att normala läsglasögon inte ger fullgod synskärpa.

Tandläkare använder ofta lupp monterad på glasögonbågar. Lupp ger ett snävare område för hög synskärpa. Det ökar ris-ken för statisk belastning då huvudet låses i en fast position. Det är således viktigt att synavståndet vid luppanvändning väljs så att muskulatur i nacke och axlar inte överbelastas. Rätt användning av lupp minskar flexion i nacke och även behovet av vriden ställning av huvudet. Bristande synhjälp-medel, till exempel glasögon som inte är anpassade för ak-tuellt synavstånd (jämför läsglasögon och terminalglasögon som är slipade för synskärpa på olika avstånd), kompenseras ofta med en felaktig arbetsställning.

Tänk på att äldre patienter ofta kommer tidigt och behöver bra ljus i väntrummet för att kunna läsa. De kan också bli bländade om de kommer från ett halvmörkt väntrum till ett behandlingsrum i fullt ljusflöde. Det kan förvärra stressen hos den som upplever obehag vid tandläkarbesöket.

Page 29: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 29

Fysisk arbetsmiljö

BelysningsstyrkaFaktorer som påverkar valet av belysningsstyrka är:

• Omgivande ytors reflektionsförmåga beroende på färgval (välj ljus färg, men inte vit).

• Kontrasten mellan betraktat föremål och bakgrund, det vill säga hur tydligt föremålet avtecknar sig.

• Tidsåtgång för arbetsuppgiften.

• Synförmågan, vilken förändras med stigande ålder.

• Styrkan på belysningen påverkar också temperaturen. Ju fler lysrör, desto mer värme produceras. LED-lysrör ger låg värmeutveckling och minskar samtidigt elkostnaden.

Rekommenderad belysningsstyrka

• Belysningsstyrkan omkring behandlingsstolen bör vara minst 1 000 lux.

• Belysningsstyrkan på tändernas facialytor bör vara minst 12000 lux.

• Belysningsstyrkan från operationslampan bör ligga i intervallet 12 000–30 000 lux.

• Fiberoptik på borrutrustningen kan vara ett bra komplement för att få god belysning.

• Platsbelysning för skrivbord, instrumentbord och arbetsbänkar bör vara cirka 1 000 lux.

• Som jämförelse: En solig sommardag är det 100 000 lux, en vinterdag är det ca 10 000 lux.

Luminans

Ytors och föremåls luminanser bestämmer ljusretningen i ögat och därmed det subjektiva ljusintrycket. (Luminens = en ytas ljushet, i samma belysning ger en ljus yta högre luminans än en mörk yta.)

Luminansfördelningen påverkas av:

• De omgivande ytornas läge och ljusreflekterande egenska-per, som i sin tur påverkas av om de är mörka eller ljusa, matta eller blanka.

Page 30: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 30

Fysisk arbetsmiljö

• Ljusets riktning, hur det infaller mot och reflekteras i en yta.

• Armaturens placering och ljusfördelning.

• Fönstrens storlek och placering. Direkt solljus kan föränd-ra luminansfördelningen negativt.

• Det centrala synfältet ska alltid vara starkare belyst än det perifera, eftersom blicken har en tendens att dra sig till ljusare områden.

BländningBländning medför obehag och nedsättning av förmågan att se föremål. Bländning kan bero på:

• För höga luminanser.

• För stora luminanskontraster, skillnader mellan ljusare och mörkare partier i synfältet.

• Felaktig ljusinfallsvinkel.

Bländning kan orsakas av direktljus från lampor, solen eller enbart från himlen genom ett fönster. Ljuset kan också kom-ma från reflexer i blanka ytor. I det förra fallet talar man om direkt bländning, i det senare om indirekt bländning (reflex-bländning). Undvik både direktljus i synfältet och ytor med hög reflektionsfaktor.

Ett intryck av »för starkt« ljus beror ofta på bländning. Vid tandvårdsarbete är det alltid nödvändigt med en noggrann placering av armaturerna. Belysningen ska placeras så att syn-fältet om möjligt belyses från sidan eller snett bakifrån.

FärgbedömningFärgtemperatur används för att beskriva en ljuskällas färge-genskap. Färgtemperaturen anges i Kelvingrader (K), ju hö-gre temperatur desto blåvitare upplevs ljuskällan. Färgtem-peraturen för allmänbelysningen omkring behandlingsstolen bör vara cirka 4 000 K (motsvarande lysrör av dagsljustyp).

När temperaturen överstiger 4 000 K kan ljuset upplevas som kallt om det får en blå ton, vilket en del upplever som

Page 31: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 31

Fysisk arbetsmiljö

obehagligt att arbeta i under längre perioder. Problemet kan minskas genom lämplig färgsättning. Väggar och skåp bör vara målade med en bruten färg. Helt vita ytor ökar känslan av kallt ljus.

Färggivningsindex (Ra) hos en ljuskälla är ett mått på för-mågan att återge färger. Ljuskälla med en god färggivnings-förmåga ska ha ett Ra-index på 90–100. De synergonomiska kraven bör kunna uppfyllas med hjälp av enbart det artificiel-la ljuset. Dagsljusets enda funktion är att skapa en naturlig kontakt mellan omvärlden och behandlingsrummet.

Placering av belysning

Viktigt att tänka på vid planering av belysning i behandlings-rummet:

• Belysningen planeras och inritas alltid sist, efter att utrust-ningen monterats/placerats.

• Armaturerna bör ge både direkt och indirekt belysning. En lämplig fördelning är 65 procent uppljus och 35 pro-cent nedljus.

• Armaturer ska hängas ca 0,5 meter från tak för att ge ett fördelat indirekt ljus, och ca 2 meter över golvet, räknat från armaturens underkant.

• Armaturen placeras så att den passar vid olika arbetspo-sitioner, samt både sittande och stående behandling av patient.

• Moderna armaturer har effektiva reflektorer som både ger en asymmetrisk ljusfördelning och ett effektivare utnytt-jande av lysrör som gör att antalet lysrör kan minskas jämfört med tidigare.

UnderhållBelysningen måste rengöras ett par gånger om året för att ljusminskningen inte ska bli för stor. Belysningsstyrkan för-sämras dels på grund av ljuskällornas åldrande, dels på grund av nedsmutsning.

Beträffande lampbyte är det ofta fördelaktigt med grupp-

Page 32: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 32

Fysisk arbetsmiljö

byte (det vill säga att samtliga lysrör byts samtidigt), trots att det innebär utbyte av fungerande ljuskällor. Den ekonomiska livslängden för dagens fullfärgsrör är fem till sex år om hög-frekvensdon används. HF-donen är skonsammare för rören än konventionella glimtändare. HF-don ger också ett flimmer-fritt ljus.

LjushärdningDe vanligaste tandfyllningarna av kompositplaster som an-vänds, härdas vid bestrålning med synligt ljus. Risken för ögonskador vid exponering för härdljus rör överexponering för synligt ljus samt verkningar av eventuell ultraviolett strål-ning. Överexponering för synligt ljus kan ge upphov till be-stående brännskador i näthinnan samt fotokemiska skador (blåljusskador) som är tillfälliga.

Andelen UV-ljus är mycket låg, mindre än 1/50 av UV- strålningen utomhus i Sverige. Risken för brännskada på nät-hinnan är obefintlig vid förnuftig hantering, det vill säga att bestrålning av oskyddat öga på kortare avstånd än cirka 10 cm ska undvikas. Blåljusskada kan uppkomma efter direkt betraktning av fiberänden.

Skaderisken är beroende av den sammanlagda exponerings-tiden under en arbetsdag. Den längsta säkra exponeringstiden för den apparat som ger mest strålningseffekt är 3,5 minuter sammanlagt under en period på 24 timmar.

Reflexer från tänder ger ett spritt ljus och är ofarliga. Reflex-er i plana speglar kan jämställas med att betrakta fiberänden/ljusledaränden. Skyddsglasögon eller motsvarande kan behö-vas i de fall där fiberänden eller dess reflex i en plan spegel betraktas mer än 3,5 minuter per dag. Enklast är givetvis att se åt ett annat håll under själva härdningen.

Skyddsglasögon ska i första hand dämpa den kortvågiga synliga strålningen inom våglängdsområdet 40–500 nm (na-nometer). Detta kan enklast åstadkommas med genomfärga-de gula eller orange plast- eller glasfilter. Här kan vilket filter som helst användas, om det ser gult eller orange ut när man ser igenom det i dagsljus. Den som tycker att reflexer från tän-derna bländar rekommenderas att använda skyddsglasögon.

Page 33: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 33

Fysisk arbetsmiljö

Hur känslig man är för bländningseffekter är individuellt men beror även på allmänbelysning och operationsbelysning.

Ju mer övrigt ljus som finns, desto mindre blir bländningen från härdljuslamporna.

Ventilation och klimat

VentilationVentilationen ska tillföra friskluft och hålla luftens halt av för-oreningar på en godtagbar nivå samtidigt som lufttemperatur, luftfuktighet och lufthastighet hålls inom acceptabla gränser.

Man skiljer på allmän ventilation (för allmän »vädring« och klimatbehandling) och processventilation (för att ta hand om föroreningar från maskiner och processer).

För behandlingsrum gäller att tillförd friskluft bör uppgå till minst 7 liter/sekund och person, med ett tillägg av 0,35 liter per sekund och kvadratmeter. Med normalt tre personer i behandlingsrummet blir det minst ca 25 liter/sekund eller 90 kubikmeter i timmen. Till- och frånluft bör vara balanserad, det vill säga mängderna till- och frånluft är lika stora. Det är viktigt att tilluftsdonen är utformade så att lufthastigheten vid arbetsplatsen inte överstiger 0,15 meter per sekund, vilket annars kan upplevas som drag.

Arbete med lustgasanestesi ska ske så att exponering för anestesigaser blir så låg som möjligt. Detta innebär förutom god allmänventilation oftast att någon typ av utsug krävs för att inte komma upp i ohälsosamma koncentrationer av anes-tesigaser i luften. Sug och kompressor förses med separata luftkanaler så att förorenad luft inte återförs till mottagnings-lokalerna genom kompressorn. Utblåset från sugmotorer måste placeras utanför mottagningslokalerna.

Sterilrum förses med erforderlig ventilation och lämpligen separat frånluftsutsugning för varma maskiner. Om luften inte kan föras bort effektivt bör luften kunna kylas, till exem-pel genom ett rumsbundet kylaggregat.

För mottagningar i äldre fastigheter, som ibland kan sakna mekanisk ventilation, är det svårt att installera en acceptabel

Page 34: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 34

Fysisk arbetsmiljö

ventilation till rimliga kostnader. Ett aggregat för luftkonditio-nering som monteras i ett fönster kan då vara en nödlösning, om inblåsningen kan anordnas så att drag inte uppstår. Det finns också väggmonterade aggregat som kan försörja ett eller två rum och som tar uteluft via ett hål i vägg eller fönster. Val av åtgärd bör först diskuteras med fastighetsägaren, om det innebär ett ingrepp i fasaden.

Grundprinciper vid otillfredsställande ventilation:

• Mottagningens ventilation är både en fastighetsfråga och en verksamhetsfråga. Är lokalerna enligt kontraktet uthyrda för bedrivande av tandvård, ska lokalerna uppfyl-la vissa grundkrav, bland annat ska det finnas mekanisk ventilation med balanserad till- och frånluft.

• Vid installation av ventilationsanläggning i fastigheten ska fastighetsägaren stå för kostnaden. Den belastar då hyran i skälig grad. Om ventilationsanläggningen inte kan installeras i fastigheten utan endast inom mottagningens lokaler är det rimligt med en fördelning av kostnaden. Det blir en förhandlingsfråga. Anläggningen bör dock tillhöra fastigheten, ägas av fastighetsägaren. När Arbetsmiljöver-ket har anledning att ställa krav på förbättrad ventilation riktas detta normalt både till verksamhetsansvarig och till uthyrare.

Termiskt klimatDe flesta upplever 20–23°C som behagligt vid tandvårdsarbe-te. En högre temperatur kan tillfälligtvis accepteras sommar-tid vid hög utomhustemperatur. För hög temperatur orsakar obehag och vissa funktionella förändringar som kan påverka hela kroppen. Överproduktion av värme (det vill säga mer värme produceras än avges av kroppen) leder till trötthet och sömnighet, försämrad arbetsförmåga och ökad risk för att göra fel.

Nedkylning förorsakar spänningstillstånd. Tankeförmåga, koncentration och finmotorik påverkas negativt. Det är med andra ord av stor vikt att man upprätthåller ett bekvämt in-

Page 35: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 35

Fysisk arbetsmiljö

omhusklimat för personligt välbefinnande och maximal ar-betsförmåga.

Det är viktigt att man kan påverka lufttemperaturen på ar-betsplatsen då olika personer föredrar lite varmare eller lite kallare under arbetet. Temperaturregleringen i varje rum måste vara enkel att förstå och utföra.

Problem med för hög temperatur på grund av direkt solinst-rålning kan åtgärdas med avskärmningar. Tänk dock på att dessa måste sitta utanför fönstret för att få fullgod effekt.

Luftrörelse – dragMan bör tänka på följande:

• Luftdrag som kommer bakifrån, är mer obehagligt än detsom kommer framifrån.

• Nacken och fötterna är speciellt känsliga för luftdrag.

• Ett »svalt« drag är mera obehagligt än ett »varmt« drag.

Allmänna erfarenheter har visat att för sittande eller stående arbete i en lufttemperatur av 20–23°C känns luftrörelse på mer än 0,20 m/s besvärande. När precisionsarbete utförs kan en luftrörelse på 0,15 m/s upplevas som besvärande.

LuftfuktighetOm relativa luftfuktigheten är mellan 30 och 70 procent kan man inte subjektivt uppfatta graden av luftfuktighet.

Problem med torr luft förkommer mest vintertid. En hög lufttemperatur inomhus vintertid medför låg relativ fuktighet. Om luftfuktigheten är mindre än 30 procent kan vissa besvär uppstå, bland annat statisk elektricitet. Upplevelsen av torr luft – till exempel genom ökad slemhinneirritation – beror oftast på förhöjd temperatur. De flesta kan känna av en höj-ning av temperaturen med ett par grader, exempelvis från 23 till 25°C.

Page 36: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 36

Fysisk arbetsmiljö

Ljud och vibrationer

BullerBuller i arbetsmiljön påverkar människan på många olika sätt. Redan vid låga nivåer (40–60 dB(A)) uppstår ökad mus-kelspänning och höjning av blodtrycket. Vid medelhöga ljud-nivåer försvåras möjligheterna till samtal och vid höga nivåer (mer än 85 dB(A)) finns risk för permanenta hörselskador.

Ljud i tandvårdsarbetet kommer främst från borrutrustning (speciellt high-speed-borr) och sugenhet/sugmunstycke.

Bullermätningar visar att det ljud som uppstår vid borrning, slipning och ultraljudsinstrument för tandsanering, inklusive ljud från sug vid enstaka frekvenser, är i nivå med vad som kan ge hörselskada vid mer än två timmars exponering per dag. Tandläkare arbetar i regel mindre än 2 timmar per dag med den här typen av aktiviteter.

Det finns dock skäl att beakta bullerexponering på samma sätt som statisk belastning vid planering av dagens arbete. Inplanering av patienter ska ge utrymme för variation av ar-betsställning, hörselvila och möjlighet till återhämtning.

Hörselskydd ska användas om hörselskaderisk inte kan ute-slutas. I övrigt kan hörselskydd, till exempel öronproppar, rekommenderas vid arbeten som av erfarenhet är bullerbelas-tande. Även om bullret inte är hörselskadligt så är det mycket tröttande. Hörselskydd som dämpar de höga frekvenserna behöver inte dämpa talfrekvenserna i samma utsträckning.

Det går normalt att föra samtal med patienten utan att ta ur öronpropparna. Ett alternativ kan också vara att använda öronpropp i det öra som är mest exponerat för buller genom att det under behandlingsarbetet vänds mot bullerkällan.

Observera att felfunktion hos utrustning kan ge ökad bul-lernivå och risken för bullerskada kan drastiskt öka om felet orsakar rena toner i bullerspektrat. Det är därför viktigt att genast reagera på en förändring av »ljudbilden«.

Page 37: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 37

Fysisk arbetsmiljö

Störande ljudDe effekter som kan uppstå av störande ljud är stress, sam-talssvårigheter mellan tandläkare, sköterska och patient samt nedsatt koncentration. Störningseffekten ökar om arbetet krä-ver intensiv uppmärksamhet och koncentration.

Tänk på att radio och liknande kan vara störande (mas-kerar talet) både för personal och patient och är därmed en stressfaktor. Bullrande utrustning, till exempel kompressor och sugmotor, ska avskärmas och, om möjligt, placeras i sepa-rat utrymme. Den bakomliggande ljudnivån, från exempelvis ventilation och trafik, bör inte överstiga 40 dB(A).

Ultraljud och infraljudMänniskan uppfattar normalt ljud med en frekvens mellan 20 och 20 000 Hz. Frekvenserna över 20 000 Hz kallas för ultraljud och frekvenserna under 20 Hz för infraljud.

Ultraljud förekommer inom tandvården från high-speed-borr, tandsaneringsinstrument och ultraljudsbad. Ultraljud förekommer även som övertoner av hörbart ljud vid borrning och vid slipning av proteser. Fullhandsfattning av handstycket är ur bullersynpunkt bättre än pennfattning. Skillnaden kan uppgå till 10–20 dB.

Vid tandstensborttagning med tandsaneringsapparat har höga ljudnivåer uppmätts. Man bör inte använda sådan ut-rustning utan hörselskydd mer än 1–2 timmar per dag, för att inte riskera skador på hörseln. Man ska heller inte beröra verktygets spets när den är i drift eftersom vävnadsskador kan uppstå.

Också vid ultraljudsbad uppnås så höga ljudnivåer att pro-blem kan uppstå. Det gäller om badet är i drift större delen av arbetsdagen och någon person har sin arbetsplats omedelbart intill den. I så fall ska ultraljudsbadet avskärmas med en enkel kåpa eller placeras mer avskilt eftersom ultraljudet har kort räckvidd (2–3 m). Vätskan i badet får inte beröras under drift eftersom vävnadsskador kan uppstå. På badet ska det finnas en skylt som upplyser om detta.

Vanliga hörselskydd har god effekt mot ultraljud. Infraljud kan förekomma inom tandvården, framför allt från kompres-

Page 38: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 38

Fysisk arbetsmiljö

sor men även från sugmotor och ventilationssystem. Upp-mätta infraljudsnivåer är dock så låga att några skaderisker inte föreligger. Det lågfrekventa hörbara ljudet kan däremot upplevas som störande och tröttande.

VibrationerArbete med olika typer av handhållna vibrerande maskiner kan leda till besvär i form av känsel- och cirkulationsstörning-ar i fingrar och händer. Det mest uppmärksammade symp-tomet på vibrationsskada är »vita fingrar« som uppstår på grund av störningar i blodcirkulationen.

Högfrekventa vibrationer från borrar och ultraljudsinstru-ment kan medföra känselskador i fingrarna efter lång använd-ningstid. För att förebygga skador bör de delar av högvarvi-ga borrar och ultraljudsinstrument som man håller i isoleras med ett dämpande material av plast eller gummi. Materialet måste kunna steriliseras. Vid inköp av ny utrustning bör vi-brationsvärden (accelerationsdata) efterfrågas för att kunna jämföra olika utrustningar, och även möjligheten att minska vibrationerna med dämpade grepp.

Anestesigaser

Lustgas används ibland i tandvården vid behandling av tand-vårdsrädda patienter. Användningen är begränsad och expo-neringen för lustgas innebär inte någon hälsorisk. Dock bör man se till att allmänventilationen är god och att skötselan-visningarna för utrustningen följs för att minimera läckaget av anestesigasen. Tekniska brister och otätheter i kopplingar, slangar, andningsblåsor och ventiler kan orsaka onödigt läc-kage i lokalen. Detta kan undvikas genom goda rutiner och väl underhållen utrustning.

Arbete med anestesigas ska planeras och utföras så att ex-position för anestesigas blir så låg som möjligt. Punktutsug kopplat till masken (så kallad dubbelmask) finns i olika ut-formningar.

I tandvården är näs- och hakmask konstruerad för åtkom-lighet i arbetsområdet. Intubering minskar läckaget runt pa-tientens mun vid användningen.

Page 39: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 39

Fysisk arbetsmiljö

De skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner som be-hövs för arbetet ska finnas tillgängliga på mottagningen. De kan innehålla information om hur aktuell utrustning hopfo-gas, täthetskontrolleras, sköts och används så att expositionen blir så låg som möjligt.

Arbete med anestesigas får utföras endast av personer som har erforderliga kunskaper om riskerna med arbetet och om hur de ska förebyggas.

Arbetsmiljökunskaperna för tandläkare bör minst omfatta innehållet i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om anestesigaser (AFS 2001:7) och även omfatta konkreta kunskaper bland annat om:

• förebyggande åtgärder,

• arbetsmetoder som ger så låg exponering som möjligt,

• skötsel och underhåll av utrustning,

• korrekt kontroll av täthet,

• eliminering av läckage,

• överskottsutsugets och punktutsugets funktion och kon-troll av deras kapacitet samt

• ventilationens betydelse och funktion.

Anestesigasutrustning ska kontrolleras innan den tas i bruk och därefter genomgå teknisk översyn minst en gång per ka-lenderår. I övrigt ska en justering av utrustning och mätning av läckageflödet ingå, för att minimera utsläpp av anestesigas vid avsedd användning. Resultatet av mätningen ska anteck-nas i protokoll.

Personen som utför översyn, justering och kontroll ska ha erforderliga kunskaper och tillgång till nödvändig utrustning.

Vid arbete där anestesigaser används ska arbetsgivaren se till att riskbedömning genomförs. Exponeringsmätning ska utföras, om det inte med hänsyn till arbetets utförande och omfattning klart framgår att tillämpliga hygieniska gränsvär-den inte överskrids.

Page 40: Hygienrutiner inom tandvården

40Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården

Medicintekniska produkter

Verksamhetschefen, inom tandvården normalt tandläkaren, som ansvarar för användningen av de medicintekniska pro-dukterna på mottagningen, ska svara för:

• att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga produkter används och att det finns CE-märkning,

• att produkterna är kontrollerade och korrekt installerade innan de tas i bruk,

• att personalen är kompetent att hantera produkterna,

• att produkterna underhålls regelbundet,

• att bruksanvisningar och teknisk dokumentation finns tillgängliga,

Utrustning

4

Page 41: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 41

Utrustning

• att produkterna utrangeras när de inte längre får använ-das.

Generellt bör utrustningen vara utformad så att tandvårdstea-met kan arbeta ergonomiskt rätt, det vill säga den måste vara flexibel och justerbar så den kan anpassas till olika personer. Utrustningen ska medge goda arbetsställningar både vid ar-bete med och utan assistans.

BehandlingsstolenBehandlingsstolens konstruktion måste göra det möjligt för teamet att i bekväm arbetsställning komma nära patientens munhåla samt kunna utföra sitt arbete genom naturliga ar-betsrörelser och på bästa möjliga synavstånd.

Beroende på behandlingstyp och arbetsmoment intar tand-vårdsteamet olika positioner runt patientens mun. Tillgång till fritt utrymme för benen kan variera beroende på den aktu-ella arbetsställningen. Teamet måste ha utrymme för sina ben under behandlingsstolen vid såväl dess huvud- som ryggstöd.

För att lätt kunna ändra behandlingsstolens höjd och patien-tens behandlingsläge bör reglagen vara lättåtkomliga i samtli-ga arbetspositioner och kunna manövreras både av tandläka-re och tandsköterska. Av hygieniska skäl är fotmanövrering att föredra.

Armstödet på behandlingsstolen tillgodoser patientens be-hov av stöd men bör vara fällbart eller löstagbart för att inte hindra arbetet.

Det är viktigt att lätt kunna nå sug, preparationsinstrument, flerfunktionsspruta, instrumentbricka och belysningskälla. Dessa bör placeras inom bekväm räckvidd och på lämplig höjd, så att naturliga och snabba rörelser underlättas.

Patientens krav på komfort kan anses vara tillgodosett om:

• Stolen är bekväm att ligga i på samtliga lägen under kort- och långtidsbehandling.

• I- och urstigning av stolen är lätt.

Page 42: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 42

Utrustning

Stolens inställning

Viktigt för teamets knäutrymme under behandlingsstolen:

1. Det vertikala avståndet mellan golv och undersida på ryggstö-det då detta är i horisontellt läge (liggande patient) bör vara 51–63 cm.

2. Rygg- och huvudstödets tjocklek bör vara högst 7 cm. Detta innebär att det minsta avståndet mellan patientens munhåla och golvet blir 80–92 cm.

För rätt sitthöjd bör följande beaktas:

3. Vid halvliggande patient (30 grader) bör munhålan i regel vara 110–115 cm över golvet.

4. Vid sittande patient (45 grader) bör munhålan i regel vara 125 cm över golvet.

Arbetsstolen

Det är nödvändigt att arbetsstolen utgör en lämplig enhet till-sammans med behandlingsstolen.

Vid val av stol är det viktigt att tänka på att:

• Stolen ska vara lätt att ställa in.

• Sittdynan ska vara plan (eller något konkav) med fram-kanten mjukt avrundad. Stolen kan ha en ursparing i framkant för att ge benplats om man använder »saxning« av ben. Stolsitsen bör kunna tippas framåt.

• Sitsen bör vara klädd med ett material som förhindrar att man glider på stolen, men ändå är lätt att rengöra och tål desinfektionsmedel.

• Stolen bör vara utrustad med ryggstöd, som kan ställas in mot ländsvanken på ett sådant sätt att över-kroppen kan få stöd under arbetet eller ge stöd när man rätar upp ryggen från en framåtböjd arbetsställning.

Page 43: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 43

Utrustning

• Kombinationen av hjultyp och golvbeläggning bör re-sultera i ett lätt motstånd vid rullningen. Stabiliteten kan ökas om hjulen är försedda med lås eller broms.

• Fotring bör undvikas.

Stolen ska kunna regleras lätt, både vad gäller ryggstöd och sitsens höjd och lutning. Olika arbetsuppgifter kräver olika utformning av stolen i fråga om hjul, armstöd eller sitslut-ning. Trögrullande hjul rekommenderas i allmänhet.

Utformning av handinstrument

Vid användning av handinstrument krävs styrka – utövad väsentligen av fingrarnas böjmuskler med hjälp av tummen och dess muskulatur – och precision – utövad av ett flertal mindre handmuskler.

Handen har svårt att samtidigt prestera såväl styrka som precision. Kombination av styrkekrävande rörelser och preci-sionskrävande eller snabba rörelser bör därför undvikas när det är möjligt.

Ergonomiskt väl utformade handinstrument är nödvändi-ga, framför allt för långvariga arbetsoperationer, speciellt då hand- eller fingergreppet är statiskt.

Vid inköp av handinstrument är det viktigt att beakta att instrumentet:

• Är väl balanserat i handen.

• Har en greppvänlig utformning.

• Har så stor greppyta som möjligt.

• Har en greppyta där friktionen är så stor som möjligt utan att man försvårar rengöringen.

• Inte har onödigt blanka och reflekterande ytor.

Spegeln används ofta under längre tid som ett slags spatel för att hålla undan mungipa, kind eller tunga. Därmed ökas det statiska inslaget i fingergreppet. Spegelskaften bör därför ha väl tilltagna dimensioner, utan att de därmed hindrar sikten. Skaftet bör vara så lätt som möjligt.

Tandstensinstrument kan vara de mest besvärliga ur grepp-

Page 44: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 44

Utrustning

synpunkt, då det oftast är ett långvarigt och enformigt arbete att ta bort tandsten. Det förutsätter ett kraftfullt statiskt grepp för att åstadkomma ett tillfredsställande tryck mot tandytan och motverka vridkrafter. Därför förordas väl utformade tjocka skaft till dessa instrument.

Styrkekrävande instrument förekommer bara undantagsvis och det typiska exemplet är extraktionstången. För att man ska få maximal greppstyrka bör det finnas cirka två cm mel-lanrum mellan fingertopparna och handflatan. Tångskänklar-na ska ha greppytor som ger god friktion.

Skötsel och underhåll

För all utrustning gäller det att följa fabrikantens rekommen-dationer för skötsel och underhåll. Läs tillhörande instruk-tionsböcker noga.

Regelbundet underhåll ger en säkrare funktion och längre livslängd. Skötselinstruktionerna måste normalt följas för att leverantörens/tillverkarens garantier ska gälla.

Elinstallationer skyddas mot överbelastning, kortslutning och brandrisk genom säkringar. Misstänker man kortslutning är det viktigt att lokalisera felet. Var uppmärksam på ska-dade sladdar, kontrollera särskilt sladdar som är utsatta för nötning, till exempel vid leder på armar till röntgen och ope-rationsbelysning. Jordfelsbrytare är en god investering och borde finnas på varje mottagning.

Egenkontroll, besiktningViss utrustning kräver speciell uppmärksamhet enligt lagar och föreskrifter. De viktigaste är följande:

AmalgamavskiljareAmalgamavskiljare av sedimenteringstyp byts en gång per år. Centrifuger ska tömmas och kontrolleras enligt skötselin-struktionen, som ska finnas tillgänglig. Kontrollera att avskil-jaren är godkänd enligt kommunens krav.

AutoklavAutoklav ska besiktigas en gång per år av fackman. Auto-

Page 45: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 45

Utrustning

klav för sterilt gods ska vara validerad. Vid nyinvestering bör datum för validering bestämmas i anslutning till köp. Efter validering görs årlig processkontroll – så kallad revalidering. Dagligen, eller vid varje körning av förpackat gods, ska au-toklaven kontrolleras med kemisk indikator eller genom av-läsning av godkänd process och registrering med skrivare. Samtliga kontroller ska journalföras i separat loggbok.

DiskdesinfektorVid användning av diskdesinfektor för att få höggradigt rena instrument, ska temperaturnivån kontrolleras en gång per vecka. Minimitemperaturen ska vara 85°C under 90 sekunder i slutfasen av programmet. Diskdesinfektorn ska kontrolleras en gång per år av fackman. Vid användning av diskdesin-fektorn som diskmaskin (ej höggradigt rent enligt definition), med efterföljande autoklavering, gäller ej dessa krav.

KylanläggningKylanläggning ska kontrolleras mot risk för läckage, av ack-rediterat kontrollorgan minst en gång per kalenderår. Leve-rantören kan själv ha ackreditering eller ange vem som kan utföra årlig kontroll. Kraven gäller ej så kallade enhetsaggre-gat, det vill säga fabriksplomberade aggregat som inte kräver särskild installation på plats.

RöntgenutrustningPanoramaröntgen, det vill säga utrustning för odontologisk röntgendiagnostik med maximal rörspänning överstigande 75 kilovolt, kräver tillstånd för innehav och användning från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och ska kontrolleras minst en gång per år. Kontrollen kräver mätutrustning och ska utfö-ras av fackman. Se SSMFS 2008:31, tabell 2.

För konventionell röntgenutrustning, med rörspänning av högst 75 kilovolt, utförs kontrollen i enlighet med SSMFS 2008:31, tabell 3. Tillstånd för innehav och användning in-går i tandläkarens legitimation. Utrustningen måste vara CE-märkt och kontrollen ska utföras av fackman, eller av tandlä-kare som har tillräcklig kompetens för detta.

Page 46: Hygienrutiner inom tandvården

46Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården

Arbetsställningar och skaderiskerIngen arbetsställning är så bra att människan kan inta den un-der längre tid. Kroppen måste få omväxling genom att variera arbetsställningen.

För tandvårdsteamet är det oftast bättre att arbeta sittande än stående. Sittande arbetsställning ger bättre precision och stabilitet. Ju mindre man behöver luta sig framåt desto min-dre belastande är det. Arbetsställningen bör varieras under behandlingstillfället. Ta korta pauser när arbetssituationen tillåter.

Tänk på att tandläkaren och tandhygienisten arbetar med patientbehandling ett helt yrkesliv. Patienten sitter normalt i behandlingsstolen högst någon timme om året. Det är bättre med kort pina för patienten än lång pina för tandläkaren.

Tandvårdsteamet utgör en riskgrupp där besvär eller skad-or i händer, armar, axlar och rygg är vanliga. I många arbets-moment överväger det statiska muskelarbetet som leder till trötthet och smärta.

God arbetsteknik och träning är viktiga medel i strävan att undvika arbetsskador. Genom att vara lyhörd för kroppens smärtsignaler och ändra arbetsteknik kan skador ofta före-byggas. Växla arbetsställning genom att planera in olika typer av patientbehandlingar under arbetsdagen.

Växla mellan sittande och ståendeVäxling mellan sittande, stående och gående är gynnsamt för muskler och leder. Vid längre arbetsmoment i stående eller

Ergonomi

5

Page 47: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 47

Ergonomi

sittande arbetsställning överväger det statiska muskelarbetet, som leder till trötthet och smärta. En medvetet varierad ar-betsställning minskar risken för belastningsbesvär och påver-kar blodcirkulationen positivt. Även korta avbrott, så kallade mikropauser, är nödvändiga vid fixerade arbetsställningar.

Den negativa effekten av långvarigt sittande eller stående kan aldrig helt kompenseras av en bra ergonomiskt utformad arbetsplats.

En bra arbetsstol ska tillåta flera bra arbetsställningar. Det ska vara enkelt och gå snabbt att ställa om sitthöjd, sittvinkel och ryggstöd. En del personer föredrar en framåtvinklad stol-sits eftersom den ger större svank och därmed mindre belast-ning av ländryggen.

Stående arbete innebär övervägande statiskt muskelarbete i stora delar av kroppen. Detta kan, förutom besvär i ben och fötter, leda till besvär från rygg och axlar. Situationen kan försämras om man måste sträcka sig framåt eller i sidled för att nå arbetsområdet. Stå stadigt med vikten jämnt fördelad på båda benen så nära arbetsområdet som möjligt. Undvik att böja och vrida kroppen samtidigt.

Vid både sittande och stående arbetsställning är det olämp-ligt med en bakåtböjd, sidoböjd eller vriden huvudställning under längre tid. Belastningen på nacken ökar också kraf-tigt om huvudet hålls i en framåtböjd ställning. En ökning av

Page 48: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 48

Ergonomi

huvudets framåtböjning från 10 till 35 grader kan fördubbla belastningen på nackens muskler.

ArbetsrörelserAlla instrument och all kringutrustning som sugar, flerfunk-tionssprutor med mera, bör placeras så att de är lättåtkom-liga. Utrustningen bör kunna nås utan extrema sträck- och vridrörelser.

Arbetshöjden och utrustningen måste anpassas till grund-arbetsställningen. Arbetet får aldrig kräva att man under en längre tid måste hålla armen över axelhöjd. Tänk på att arbe-ta med sänkta axlar.

Tandläkare och tandsköterskaFör att minska den statiska belastningen behöver man tänka på att:

• Inte sitta i en låst ställning som gör det svårt att ändra position.

• Inte tvingas sitta obekvämt med benen snett placerade.

• Undvika långa arbetspass i framåtböjd arbetsställning.

• Framåtböjd arbetsställning ger ökad belastning på nacke och ländrygg. Utnyttja varje möjlighet till paus för att räta på ryggen.

Page 49: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 49

Ergonomi

• Undvika att böja och vrida kroppen samtidigt och att böja huvudet för långt framåt.

Rekommendationer vid sittande arbete:

• Behandlingsstolens rygg bör vara horisontell.

• Arbetsstolen bör stå nära intill patienten.

• Placera arbetsredskapen så att du lätt kan nå dem och placera inte brickbordet för högt.

• Rikta in patientens huvud så att insynen i munhålan blir bra. Vid arbete i överkäken placeras en kudde under pa-tientens skulderparti och huvudet vinklas uppåt-bakåt.

• Stöd underarm på patientens överkropp eller huvud.

• Arbeta med överarmarna nära kroppen.

Rekommendationer vid stående arbete:

• Stå stadigt med vikten jämnt fördelad på båda benen.

• Stå så nära patienten som möjligt.

• Ställ in patientens huvud så att insynen blir bra.

• Räta upp dig och slappna av så att belastningen på krop-pen inte blir så stor.

• Byt rörelsemönster regelbundet.

TandhygienistArbetsuppgifterna består bland annat av tandstensborttag-ning med handinstrument, som kräver en kombination av styrka och precision. Vid tandstensborttagning under längre arbetspass, kan statisk belastning av en muskel eller muskel-grupp uppstå, med muskeltrötthet och/eller smärta som följd. Dessa långvariga arbetsmoment ger tandhygienisten begrän-sade möjligheter till en naturlig variation av arbetsställningen.

Variera arbetsställning så mycket som möjligt genom att ta till vara möjligheten att använda alla arbetspositioner. Växla arbetsuppgifter genom att varva med olika typer av patient-behandling, instruktion och administrativa uppgifter.

Page 50: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 50

Ergonomi

För att undvika stor belastning på musklerna bör avlastning med hjälp av stödytor på patientens överkropp eller huvud utnyttjas.

Information och instruktionLåt patienten sitta upp i behandlingsstolen vid informations- och instruktionstillfällen. Sitt själv snett framför patienten men undvik att vrida överkroppen. Låt patienten vända sig mot dig.

Det är inte nödvändigt att låta patienten sitta kvar i behand-lingsstolen. Ha om möjligt en särskild iordningställd instruk-tionsplats, där du sitter mitt emot patienten. Det ger variation i arbetsställningen och förbättrar rådgivningsinsatsen. Detta gäller även för profylaxsköterska.

Rörelsehindrad patientPatienter med begränsad rörlighet kan vara besvärliga att förflytta till en lämplig behandlingsbar position. För att mi-nimera risken för belastningsskador vid patientförflyttning, till exempel mellan rullstol och behandlingsstol, krävs utbild-ning i förflyttningsteknik samt i hantering av hjälpmedel och utrustning.

De olika förflyttningshjälpmedel som kan komma till an-vändning är vridplatta, glidbräda, glidmatta och golv- eller takmonterad patientlyft.

Förutom förflyttning av patient till behandlingsstol kan pa-tienten ibland undersökas och behandlas i rullstol eller säng.

Bildskärmsarbete

Bildskärmsarbete är arbete där en bildskärm med tillhöran-de utrustning används. Brister i den fysiska utformningen av bildskärmsarbetsplatsen eller brister i uppläggning och orga-nisation av bildskärmsarbetet kan medföra sådana fysiska och psykiska belastningar att besvär och ohälsa uppstår i arbetet.

Många som mer kontinuerligt arbetar vid bildskärm har besvär från ögonen i form av trötthet, sveda och gruskänsla samt huvudvärk i anslutning till arbetet.

Page 51: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 51

Ergonomi

Besvär från muskler och leder är också vanliga, framför allt i nacke, skuldror och armar.

Vid bildskärmsarbete är det viktigt att beakta syn- och be-lysningsförhållanden så att de inte ger upphov till en olämplig arbetsställning.

Arbetsbordet ska medge avlastning av armar och händer och vara tillräckligt stort för en flexibel placering av skärm, tangentbord, mus och eventuella dokument. Bordet ska kun-na ställas in efter den arbetandes kroppsmått.

SynundersökningArbetsgivare ska se till att arbetstagare som normalt ska ar-beta vid bildskärm mer än en timme under arbetsdagen ge-nomgår synundersökning. Undersökningen ska utföras av en person med tillräckliga kvalifikationer, till exempel en legi-timerad optiker. Synundersökning ska därefter ordnas med regelbundna intervall, samt när medarbetare uppger besvär som kan ha samband med synkraven i arbetet.

Arbetsgivaren ska tillhandahålla särskilda glasögon, som är utprovade för bildskärmsarbetet, om synundersökning visar att sådana behövs och att glasögon för normaltbruk inte kan användas.

Synavståndet till skärmen är ofta av praktiska skäl 60 till 90 cm. Normala läsglas vid ålderssynthet är som regel anpassade till ett läsavstånd på 35 till 50 cm. Om arbetsförhållandena innebär att synavståndet varierar mycket, från cirka 35 cm till ca 200 cm, kan så kallade närprogressiva glas behövas om full synskärpa inte kan uppnås med enkelslipade glas.

Synavstånd till bildskärm, tangentbord, manus, och even-tuellt något ytterligare normalt förekommande avstånd, ska mätas upp före besök hos optiker så att glasögonen provas ut mot bakgrund av de förutsättningar som gäller.

Variation genom pauser och växling till andra arbetsupp-gifter ska eftersträvas och syftar till att hindra att belastning-en över en arbetsdag leder till alltför stor trötthet eller andra besvär.

Page 52: Hygienrutiner inom tandvården

52Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården

Kemiska arbetsmiljöriskerKemiska arbetsmiljörisker orsakas av kemiska riskkällor på arbetsplatsen. Kemiska riskkällor är ämnen eller kemiska pro-dukter som är hälsofarliga, brandfarliga, explosiva, har skad-lig temperatur, tränger undan syret i luften eller kan orsaka farliga reaktioner.

På mottagningen ska det finnas en förteckning över kemiska riskkällor och säkerhetsdatablad för de kemiska produkter som hanteras (AFS 2014:43 Kemiska arbetsmiljörisker).

Hygieniskt gränsvärde för en högsta godtagbar genom-snittshalt av en luftförorening i inandningsluften har fastställts i föreskrifterna om hygieniska gränsvärden. Höga halter av föroreningar beror många gånger på oförsiktig eller felaktig

Kemikaliehantering

6

Page 53: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 53

Kemikaliehantering

hantering. Samtidig exponering för flera hälsofarliga ämnen kan ge förstärkt (synergi-) effekt. Dålig ventilation förorsakar onödigt höga koncentrationer.

Förvaring av kemikalier och preparat ska ske i väl märkta förpackningar, i första hand originalförpackningarna från le-verantören. Förvaringen ska vara åtskild från livsmedel.

I tandvårdsarbetet används många olika kemiska produk-ter. Behovet av information är stort när det gäller samman-sättning, hantering, första hjälpen med mera. Den som i sitt arbete har kontakt med en kemisk produkt ska ha tillräcklig kunskap om riskerna som den medför och vilka åtgärder som ska vidtas vid användningen. Goda kunskaper är en förutsätt-ning för att kunna hantera produkten på ett riktigt sätt och minska risken för skador och ohälsa.

Arbetsgivaren är skyldig att informera om de hälso- och olycksfallsrisker som kan förekomma på grund av kemiska riskkällor och om hur dessa risker undviks. I säkerhetsdata-bladet finns information om hantering av kemiska produkter.

Det är leverantörens ansvar att tillhandahålla säkerhetsda-tablad antingen bifogat med leveransen eller on-line samt att märka produkten enligt gällande regler.

Föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker behandlar krav på säkerhetsdatablad, märkning av kemiska produkter, kunskap om risker, hantering och skyddsutrustning.

Ansvarig tandläkare och de medarbetare som använder ke-miska produkter ska ha tillräcklig kunskap om de risker som användningen innebär och det ska vid behov finnas skriftliga instruktioner för hantering.

Om tillräcklig kunskap saknas bör en utbildning genomför-as. Utbildningen ska innehålla moment som ger kunskap för en säker hantering av kemiska produkter och minskad risk för ohälsa.

Utbildningen bör utformas utifrån de kemiska produkter som finns på mottagningen och innehålla följande moment:

• Grundläggande kunskap om kemiska risker.

• Riskbedömning.

• Klassificering och märkning.

Page 54: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 54

Kemikaliehantering

• Säker hantering av kemiska produkter.

• Riskfyllda moment i hanteringen.

• Lokaler, utrustning och ventilation.

• Personlig skyddsutrustning.

• Nödvändiga skyddsåtgärder för ett säkert arbete.

Säkerhetsdatablad och märkningSäkerhetsdatabladen ska innehålla information om den ke-miska produktens farliga egenskaper. Det ska finnas en be-skrivning av hur ämnet eller blandningen lagras, hanteras och bortforslas på ett säkert sätt. Det ska vara möjligt för användarna att ordna nödvändiga åtgärder till skydd för människors hälsa, säkerheten på arbetsplatsen och till skydd för miljön.

Informationen i säkerhetsdatabladen ska ge arbetsgivaren det underlag som behövs för att kunna uppfylla kraven i ar-betsmiljölagstiftningen. Säkerhetsdatabladen ska ge möjlighet att identifiera vilka kemiska riskkällor man har och bedöma riskerna för arbetstagarnas säkerhet och hälsa vid använd-ningen.

När en leverantör uppdaterat ett blad ska det aktivt för-medlas till alla som de levererat den kemiska produkten till de senaste tolv månaderna. Leverantörer av kemiska ämnen och produkter är skyldig att tillhandahålla informationen på svenska för de produkter som saluförs i Sverige.

Under rubriken »förebyggande åtgärder« anges vilka åtgär-der som behöver vidtas vid hantering av produkten, exempel-vis »sörj för god ventilation« eller »undvik kontakt med hu-den«. Om det finns risk för direktkontakt med starkt frätande ämne kan anges: »ögonspolningsmöjlighet ska finnas vid ar-betsplatsen«. Vid rubriken »personlig skyddsutrustning« ang-es om exempelvis skyddshandskar och skyddsglasögon ska användas vid hantering av ämnet.

Page 55: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 55

Kemikaliehantering

Leverantörens märkning av kemiska produkter

Den som släpper ut en kemisk produkt på marknaden ska avgöra om den ska klassificeras som en farlig kemisk produkt och hur den är farlig. CLP-förordningen fastställer kriterierna för detta. CLP-förordningen om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar trädde i kraft 2009.

Klassificering enligt CLPVid klassificeringen avgör man vilka faroklasser produkten ingår i och vilka farokategorier: Faroklass: Typen av fysikalisk fara, hälsofara eller miljöfara.Farokategori: Indelning inom varje faroklass som anger hur allvarlig faran är.

Märkning enligt CLPFör varje klassificering som en kemisk produkt tillhör finns angi-vet vilka märkningselement som ska finnas på etiketten:Signalord: Ett ord som anger farans relativa allvarlighet. Det kan vara »Fara« för de mer allvarliga farokategorierna eller »Varning« för de mindre allvarliga farokategorierna Faroangivelse: En fras som tilldelas en faroklass och farokate-gori som beskriver den typ av fara som den kemiska produkten är förknippad med. Det finns 88 olika faroangivelser.Faropiktogram: En grafisk komposition med en symbol som ger information om faran. Det finns 9 olika faropiktogram:Giftig, Frätande, Hälsofarlig, Skadlig, Miljöfarlig, Explosiv, Brand-farlig, Oxiderande och Gas under tryck.

FörteckningPå mottagningen ska det finnas en förteckning över de kemis-ka riskkällor som hanteras på mottagningen. I förteckningen ska anges produktens namn, typ av farlighet, om hygieniskt gränsvärde finns, förvaringsplats och om det gäller särskilda regler för hanteringen av produkten. De farliga produkterna och ämnena anges i systematisk ordning, till exempel alfabe-tisk. Förteckningen ska hållas aktuell och uppdateras minst en gång om året. Säkerhetsdatablad för förtecknade kemikalier kan lämpligen samlas i en pärm (alternativt digitalt), systema-tiskt insatta enligt förteckningen.

Page 56: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 56

Kemikaliehantering

Säkerhetsdatabladen ska vara tillgängliga för dem som ar-betar med kemikalierna eller på annat sätt kommer i kontakt med dessa. I förteckningen bör det finnas uppgift om på vilket sätt varje produkt är farlig, om det innehåller ämnen som är giftiga, frätande, allergiframkallande, reproduktionsstörande eller är brandfarliga.

FörvaringFörvara alltid kemiska produkter så att hälso- och olycks-fallsrisker undviks. Håll behållare väl slutna. Förvara alltid produkten i originalförpackning om det är möjligt, undvik ompaketering.

Giftiga och frätande kemiska produkter ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem. Detta innebär att det kan vara nödvändigt att hålla produkterna inlåsta. Alla hälsofarliga produkter ska förvaras åtskilda från matvaror.

Brukslösning eller ompaketerad kemisk produkt ska vara märkt i enlighet med originalförpackning. Om produkten kan orsaka cancer eller allergi ska detta framgå av märkningen. Undantag görs endast för produkt under arbete eller ständig uppsikt.

Dosera alltid enligt leverantörens anvisningar. Blanda aldrig olika kemikalier och produkter utan kunskap om att detta är

Page 57: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 57

Kemikaliehantering

riskfritt. Vissa typer av kemikalier måste förvaras åtskilda, exempelvis syror och baser. Under avsnitt 10 i säkerhetsda-tabladet finns information om vilka typer av ämnen som pro-dukten kan reagera med.

Användning av så kallat spraypreparat kan sprida aerosoler av hälsofarliga ämnen i luften. Dessa finfördelade vätskor kan bli hängande i luften under lång tid och vid inandning absor-beras av kroppen. Undvik därför om möjligt användning av spraypreparat.

Förpackningar som kan gå sönder vid ett fall i golvet bör förvaras på bekväm arbetshöjd för att minska risken för olycksfall.

RiskbedömningGod hygien minskar riskerna för skador. Kemikalier på bar hud tvättas omedelbart bort med tvål och vatten. Tänk på att kemikalier på hud eller handske lätt överförs till andra ytor. Kom ihåg att skyddshandskar i tandvården är optimerade för smittskydd och har begränsad motståndskraft mot kemikalier.

På grund av det stora antalet kemiska produkter som an-vänds inom tandvården kan det vara svårt att ha god känne-dom om varje ämnes giftighet och skadeverkan. Då man från leverantörshåll ständigt utvecklar nya produkter gäller det att använda informationen i säkerhetsdatabladen och göra risk-bedömning innan produkten tas i bruk.

Vidare bör man ur arbetsmiljösynpunkt begränsa antalet produkter till ett minimum och bara använda produkter som är noggrant kontrollerade ur arbetshygienisk synpunkt.

Riskerna finns framför allt vid:

• Inandning av luftförorening från kemiska produkter (ånga, aerosol, damm).

• Hudkontakt med ämnet vid direkt beröring eller oavsikt-liga stänk.

Att ha de kemiska riskerna under kontroll är en del av arbets-givarens ansvar för arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner så att reglerna om kemiska arbetsmiljöris-ker följs. En riskbedömning av hanteringen är grunden vid

Page 58: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 58

Kemikaliehantering

produktval, planering av ny eller ändrad hantering, under-håll av utrustning, avfallshantering, städning och uppsamling av utspillda ämnen, val av skyddsåtgärder och planering av olycksberedskapen.

Utgångspunkt för riskbedömningen är att exponeringen för farliga kemiska ämnen ska minimeras. Hygieniska gränsvär-den anger högsta godtagbara halt i inandningsluften. Om luftföroreningar kan misstänkas ska exponeringen utredas. Luftföroreningar kan till exempel bildas genom att flyktiga vätskor avdunstar, genom att damm virvlar upp vid pulver-hantering, vid slipning av material, vid uppvärmning eller vid sprutning som finfördelar en vätska i luften.

Med riskbedömningen som grund tas beslut om:

• vilken produkt som ska väljas, när valmöjlighet finns,

• eventuell arbetsmetod, utrustning och plats för hanteringen,

• vilka skyddsåtgärder som ska vidtas,

• vilka instruktioner som ska ges till arbetstagarna och

• hur eventuellt spill och avfall ska hanteras.

Resultatet av riskbedömningen och besluten om skyddsåtgär-der ska skrivas ner eller dokumenteras på annat sätt. Berörda medarbetare ska hållas informerade om och ha tillgång till dokumentationen.

Risker som identifierats ska elimineras eller reduceras till en godtagbar nivå med tillämpning av följande principer i nämnd ordning:

1 Farliga kemiska ämnen byts ut mot ämnen som i avsedd hantering medför mindre risk för hälsa och säkerhet.

2 Arbetsmetoder, processer och tekniska anordningar väljs och utformas så att risken i hanteringen reduceras.

3 Personlig skyddsutrustning används.

Instruktioner och rutinerDe hanterings– och skyddsinstruktioner som behövs ska vara skriftliga och finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Där farli-

Page 59: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 59

Kemikaliehantering

ga kemiska produkter hanteras eller bildas ska rutiner finnas som innebär att:

• lämpliga arbetsmetoder används,

• utrustning underhålls och

• god ordning upprätthålls.

Ett utspilld farlig kemisk produkt som kan medföra ohälsa eller olycksfall ska samlas upp på ett säkert sätt. Hanteringen av avfall som utgör farlig kemisk produkt ska planeras så att den kan omhändertas säkert med hänsyn till de risker som avfallet kan medföra.

Hälsorisker vid användning av härdplasterDe flesta härdplastkomponenter verkar irriterande på ögon, hud och luftvägar. Irritation kan uppkomma vid exponering för ånga, aerosol och damm av sådana produkter. Exponering kan även öka risken för astma hos personer med känsliga luft-vägar. Även damm från bearbetning av härdad akrylat kan orsaka liknande effekter på grund av rester av ohärdad kom-ponent i slutprodukten. Det är akrylatkomponentens innehåll av akrylatmonomerer som utgör den största hälsorisken, men även innehåll av oligomerer och prepolymerer kan öka häl-sorisken.

Exempel på polymera material inom tandvården:

• Fyllningar; kompositer, ljushärdande glasjonomerer, kom-pomerer.

• Primer/adhesiver/glaze.

• Resinbaserade cement.

• Protesbasmaterial.

• Kompositbaserat fasadmaterial.

• Provisoriska akrylatbaserade konstruktioner.

• Bettskenor, ortodontisk apparatur.

Akrylatkomponenter är i regel sensibiliserande vid hudkon-takt, det vill säga de kan orsaka allergiskt kontakteksem.

Page 60: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 60

Kemikaliehantering

Metakrylater är i allmänhet mindre sensibiliserande än mot-svarande akrylater.

Tandvårdspersonal handskas visserligen med små mängder material per tandfyllning men arbetet kan upprepas ett flertal gånger per dag. De ohärdade akrylatkomponenterna som an-vänds i tandvården är ofta mycket allergena och kravet på att ha precision i arbetet gör det omöjligt att använda de kraftiga skyddshandskar som idag finns på marknaden och som skulle behövas för ett fullgott skydd. För att undgå hudkontakt be-höver arbetsmetoder och material anpassas så att hudkontakt med akrylatkomponenterna inte sker. Det är också viktigt att undvika inandning av ångor och slipdamm.

Generellt kan sägas att färdigtillverkade härdplaster, som är helt uthärdade, inte innebär några hälsorisker vid normal användning. Många utgångsämnen som används vid fram-ställning av härdplaster är emellertid mycket reaktiva och ofta biologiskt aktiva. Sålunda kan vissa hartser framkalla starka hudallergiska effekter och bland härdarna finns också många föreningar, som kan ge upphov till hudallergier. Många av härdarna kan även ge upphov till irritationer på hud, i and-ningsvägar och i ögon.

Ofullständigt härdade produkter kan innehålla restmängder av allergiframkallande ämnen.

Krav på utbildning Arbete med härdplaster får ledas och utföras endast av perso-ner som genomgått särskild teoretisk och praktisk utbildning om risker och skyddsåtgärder vid sådant arbete. Arbetsgiva-ren ska förvissa sig om att arbetstagaren har den kompetens som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå ris-kerna i arbetet.

Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen och vara anpassade för arbetet. Det kan vara lämpligt att arbeta in hanterings- och skydds-instruktionerna i arbetsinstruktionerna så att det blir ett sammanhållet dokument. Ofta kan instruktionerna helt eller delvis hämtas från de hanteringsanvisningar som lämnats av leverantören, om anvisningarna är korrekta.

Page 61: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 61

Kemikaliehantering

Det är viktigt att arbetsgivaren förvissar sig om att hante-rings- och skyddsinstruktionerna till fullo uppfattats och för-ståtts av arbetstagarna.

Krav på läkarundersökningArbetstagare som ska arbeta med härdplaster/akrylater ska genomgå läkarundersökning, om det inte gjorts tidigare. Lä-karundersökningen ska minst omfatta anamnes beträffande luftvägsbesvär, handeksem och benägenhet för överkäns-lighetsreaktioner. En lungfunktionskontroll ska göras med spirometri och uppkomsten av eksem på händer eller annat ställe på kroppen ska kontrolleras.

Bestämmelserna om läkarundersökning syftar till att upp-täcka arbetstagare med sjuklighet eller svaghet, som gör dem särskilt mottagliga för ohälsa eller olycksfall vid exponering för härdplastkomponent. Personer med astma, obstruktiv bronkit, rinit, återkommande eller pågående handeksem, bör informeras om risken att besvären förvärras vid exposition. Kontaktallergi för härdplastkomponent är inte ovanlig och kan också förvärvas utanför arbetslivet.

Eftersom alla former av handeksem försämras vid kontakt med hudirriterande faktorer är det olämpligt att personer med ofta återkommande eller pågående handeksem arbetar med hantering av hudirriterande härdplastkomponenter.

Det är viktigt att den medicinska bedömningen görs av lä-kare som är väl förtrogen med de medicinska riskerna vid hantering av härdplastkomponenter.

Handeksem eller andra hudförändringar som misstänks ha samband med arbetet utreds lämpligast på sådan dermatolo-gisk mottagning som har möjligheter att epikutantesta (lapp-test) med avseende på eventuell kontaktallergi för dentala material.

Dokumenterade rutinerDet ska finnas i förväg uppgjorda rutiner för rengöring och uppsamling av kemikaliespill. Avfall och spill som innehåller allergiframkallande ämnen ska omgående omhändertas och placeras i en märkt avfallsbehållare med tättslutande lock.

Page 62: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 62

Kemikaliehantering

Ohärdat material ska inte lagras i behandlingsrum utan tas omhand efter dagens slut. I avfallsbehållaren läggs en plast-påse av sådant material att ohärdade härdplastkomponenter inte läcker ut. Efter behandlingsdagens slut försluter alltid tandvårdspersonal påsen. Det ska inte göras av städpersonal. Avfallet får inte komma i kontakt med huden hos vare sig tandvårdspersonal eller städpersonal. Det är inte lämpligt att använda härdljuslampa för att härda överblivet material. Det vore att införa ytterligare ett riskmoment i hanteringen.

Om avfallet avger luftförorening ska behållaren ha utsug eller stå i utrymme med undertryck i relation till omgivande utrymmen.

Andningsskydd, ögonskydd, skyddshandskar och skydds-kläder ska användas när det behövs. All skyddsutrustning ska vara individuellt utprovad så att den väl passar användaren.

Möjlighet till ögonspolning ska finnas i omedelbar närhet av plats där det finns risk för ögonskadande stänk. Ögonspol-ningsanordning ska normalt vara fast ansluten och ge tem-pererat vatten. Anordning för montering på vattenkran bör därför väljas. Vid behov kompletteras med ögonduschflaskor. De är möjliga att använda för sittande eller liggande person och därmed även för patient.

Oberoende av vilken typ av anordning för ögonspolning som väljs är det viktigt att den uppfyller vissa funktionskrav:

Page 63: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 63

Kemikaliehantering

• Att den är lätt att utlösa.

• Att den ger fria händer att hålla isär ögonlocken.

• Att den ger en effektiv spolning under tillräckligt lång tid (minst 15 min).

• Att den ger tempererad spolvätska vid lång spoltid.

Spolning i 15 minuter kräver normalt tre stycken 1-litersflas-kor, om fast installerad utrustning saknas. Ögonsduschflas-kor har en stödring som hjälper till att hålla isär ögonlocken. Allergiriskerna inom tandvården vid bearbetning av tand-vårdsmaterialen gör att det är önskvärt att punktutsug an-vänds under hela patientbehandlingen.

Blandningsmetod och behållare ska hindra att arbetstagare kommer i hudkontakt med eller inandas ångor från farliga kemiska produkter.

Personlig skyddsutrustning

I regel ska arbetsplatsen ordnas så att man inte behöver an-vända särskild personlig utrustning mot olycksfall eller ohäl-sa. Om betryggandeskydd inte kan nås på annat sätt, ska personlig skyddsutrustning användas. De skador man vill skydda sig emot kan bland annat bero på smitta, kemiska risker, mekaniska risker och ljud. Arbetsgivaren ska tillhanda-hålla personlig skyddsutrustning och arbetstagaren är skyldig att använda föreskriven utrustning samt vårda den väl.

Välj lämplig skyddsutrustning

Hörselskydd, skyddshandskar, ögonskydd och andnings-skydd är exempel på personlig skyddsutrustning.

Risken för ohälsa eller olycksfall måste värderas, så att lämplig skyddsutrustning kan väljas. Skyddsfunktionen är den viktigaste egenskapen hos den personliga skyddsutrust-ningen.

Inom ramen för bibehållen säkerhet ska utrustningen vara lätt och bekväm att bära. Hörselskydd ska väljas efter buller-dämpningsbehov och trivselkänsla. Det finns ett stort antal

Page 64: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 64

Kemikaliehantering

olika proppar och kåpor att välja bland. Skyddsglasögon eller visir kan väljas efter behov. De ska ha tillräckligt bra skydd åt sidorna så att stänk och splitter inte kan komma in i ögonen. Vanliga glasögon ger ett sämre skydd om de inte komplette-ras med sidoskydd.

Skyddshandskar används som skydd mot infektion och smitta samt som skydd mot hudirriterande ämnen, till exem-pel lösningsmedel och desinfektionsmedel. Handsken ska ge största möjliga skydd mot de aktuella riskerna, största möj-liga bekvämlighet och minsta möjliga störning av handens funktion. Stora krav ställs ofta på känsel och precision, hand-skar ska därför finnas att tillgå i rätt storlek.

På grund av risken för kontaktallergi vid användning av gummihandskar (latexhandskar), kan det vara svårt för dem som har känslig hud att välja lämpliga handskar. I dessa fall rekommenderas plasthandskar eller nitrilhandskar, som är lå-gallergena gummihandskar. Hög proteinhalt och puder i lat-exhandskar ökar risken för sensibilisering och därmed latex-allergi. Den som föredrar latexhandskar framför vinyl- eller nitrilhandskar bör därför söka efter en opudrad handske med deklarerat låg proteinhalt. Dessa tunna undersöknings- och operationshandskar står emot kemikalier i högst 1–2 minuter.

Säkerhetsrutiner

Rutiner för härdplaster (akrylater)• Undvik kontaminering av ytor.• Undvik kontaminering av instrument.• Undvik hudkontakt med ohärdat material.• Kladdiga penslar, quick-sticks och handskar läggs direkt i sär-

skild avfallsbehållare.

Rutiner vid patientbehandling• Använd skyddsglasögon eller visir. Visir skyddar ögon, luftvägar

och hela ansiktet från damm och stänk. Rengör visiret ofta.• Använd sug vid allt arbete med ohärdat material.• Använd vattenbegjutning och sug vid puts.• Vid blästring, håll sug tätt intill så att aerosoldimman elimine-

ras.

Page 65: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 65

Kemikaliehantering

• Undvik hudkontakt. Kläm ihop droppflaskan innan droppen kläms ut, då sugs överskottet in när man släpper taget. Se till att flaskorna är torra på utsidan. Stäng locket ordentligt.

• Vanliga handskar skyddar endast kort tid. Byt dem snarast vid kontaminering. Tänk på att latex är allergiframkallande.

• Använd utsug vid slipning av proteser, bettskenor med mera.• Rikta härdlampan rätt så att ljuset inte kommer i ögonen eller

kylluften riktas mot näsa/mun.• Vid stänk i ögon, skölj genast och rikligt med vatten. Använd

ögondusch, flaska eller fast monterad.

Hantering av avfall• Allt ohärdat restmaterial och kontaminerat material hanteras

som avfall.• Lägg penslar, quick-stick och dylikt direkt i avfallsbehållare.• Avfall ska omgående omhändertas och placeras i särskild

avfallsbehållare. Behållaren ska vara tät (glas eller metall) och vara tydligt och varaktigt märkt med texten »Hälsofarligt avfall. Innehåller akrylat. Kan ge allergi vid Hudkontakt«.

• Vid förvaring i behandlingsrum används i första hand plastpå-se (fryspåse) i rostfri burk med överfallslock. Burken ska vara märkt.

• Vid dagens slut, eller när sopsäcken ska tas ut, knyts plastpå-sen ihop och läggs i sopsäcken.

Rutiner för rengöring och uppsamling av ohärdat härd-plastmaterial vid spill eller olyckshändelse

• Arbetslokaler, inredning och utrustning rengörs så ofta och i den omfattning som behövs för att hälsorisker ska undvikas.

• Spill ska omgående omhändertas och placeras i särskild avfalls-behållare. Behållaren ska vara tät och vara tydligt och varaktigt märkt enligt ovan.

• Utspilld monomer, till exempel bonding, ska torkas upp genast. Använd torr pappersduk för vätska. Torka efter med duk fuk-tad med vatten.

• Kontaminerad duk läggs i behållare med lock.

Page 66: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 66

Kemikaliehantering

Eksem, sensibilisering och allergier

Tandläkare arbetar så gott som ständigt med skyddshand-skar, tvättar händerna ofta och har hög grad av kontakt med irriterande och sensibiliserande ämnen.

Vid eksem på händer är det viktigt att en utredning snarast görs för att klarlägga orsaker till eksemet och möjliggöra en läkning. Rutiner för handtvätt bör ses över liksom belastande vanor på fritiden. Handdiskning, tvätt och annan våt hante-ring kan vara droppen som får bägaren att rinna över.

Vid utredning kan lapptest göras med standardserie, som innehåller metaller, gummikemikalier, parfym och konser-veringsmedel och med en dental serie med vanliga dentala material och kemiska ämnen från den egna arbetsplatsen. De vanligaste kontaktallergenen för tandläkare är metaller, gum-mikemikalier, akrylater, essentiella oljor, antiseptika, lokalbe-dövningsmedel, antibiotika och kolofonium.

Det allergiska kontakteksemet kännetecknas av att från det ögonblick individen provoceras för ett ämne, där tidigare sen-sibilisering skett, dröjer det ofta upp till två till tre dygn inn-an hudreaktionen uppträder. Detta gör det ofta svårt för den drabbade att själv diagnostisera hudreaktionen. Misstänks en kontaktreaktion av allergisk eller icke-allergisk art mot ett eller flera ämnen bör detta därför utredas vid en arbets- och miljödermatologisk klinik. Överhuvudtaget ska eksem på händer snarast utredas med avseende på eventuell sensibi-lisering.

En akrylatutlöst reaktion är ofta lokaliserad på toppen av pekfinger och tumme. Greppytorna blir kontaminerade av bonding eller annat material om inte skyddshandsken tas av direkt. Reaktionen gör att fingertopparna svullnar och sprick-er sönder. Svårläkta djupa sprickor uppstår i huden. Expo-neringen kan ha pågått i en minut men läkningen kan ta tre veckor.

För typ I-reaktionen gäller att den uppträder som en gene-rell reaktion och tiden mellan provokation till klinisk mani-festation är kort, från någon minut upp till cirka 15 minuter. Symptom på latexallergi är nässelutslag, hösnuva eller astma.

Page 67: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 67

Kemikaliehantering

Dessutom kan puder i handsken sprida latexallergen i lokalen när handsken tas av.

Latexhandskar utgör en stor allergirisk enligt ovan. Över-känslighet och allergier mot dessa ökar. Användning av latex-handskar kan innebära en allergirisk även för patienter.

Med dagens kunskap finns det ingenting som talar för att akrylater skulle ge en allergisk reaktion i andningsvägarna. Isocyanatinnehållande material innebär däremot en förhöjd risk för lungpåverkan och ska inte användas. Akrylatångor verkar irriterande på känsliga luftvägar. Det finns därför an-ledning att poängtera vikten av god ventilation och klok han-tering, såsom att vända bort härdljuslampans returluft från operatören under härdningen.

Använd bläster med försiktighet i samband med bondingma-terial. Inte minst för att undvika att akrylathaltig aerosolbild-ning inandas och därmed orsakar en överkänslighetsreaktion.

De flesta som utvecklat kontaktallergi mot härdplaster (akrylater) kan, om man vidtar rätt åtgärder, fortsätta sitt ar-bete. Rätt åtgärder innebär åtgärder som framför allt förhin-drar exponering av bar hud eller via kontaminerad skydds-handske. Cirka en procent av verksamma svenska tandläkare har utvecklat kontaktallergi mot härdplaster. Hur många som genom åren slutat på grund av allergi är inte känt.

Det är viktigt att de som har besvär tidigt utreder orsakerna så att rätt åtgärder kan sättas in. Gör arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan. Allergin behöver inte vara utredd och bekräftad innan anmälan.

Biverkningar av dentala material hos patienter och tandvårds-personal ska anmälas till Läkemedelsverket och till leverantören.

SkyddsåtgärderDet viktigaste av allt är att undvika hudkontakt med härd-plastkomponenter. Vid risk för kontaminering ska skydds-handskar användas. Vinyl-, nitril-, polyeten- eller lågallergena latexhandskar kan användas. Handskar utan puder är att re-kommendera. Ohärdade lågmolekylära akrylater penetrerar snabbt handskar. Kontamineras de av komposit, bonding el-

Page 68: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 68

Kemikaliehantering

ler andra ohärdade plastkomponenter ska de bytas så snart som möjligt. Dubbla handskar kan öka säkerheten.

Visir ger bäst skydd mot stänk. Vid stänk i ögonen ska ögonspolning ske i 15 minuter och läkare uppsökas.

Föreskrifterna säger att ögonskydd, munskydd av tjockare kvalitet och handskar ska användas enligt leverantörens sä-kerhetsdatablad.

Praktisk hanteringHärdplaster i täta luktfria förpackningar kan förvaras i be-handlingsrummet. God allmänventilation är viktig. Följ an-visningar och råd i bruksanvisningar och säkerhetsdatablad.

Använda penslar eller stickor för applicering av primer och bonding slängs direkt i tät avfallsbehållare, utan mellanland-ning på bricka eller dylikt.

Arbetsrelaterade eksemsjukdomar

• Atopi innebär ärftlig benägenhet att utveckla barneksem/böjveckseksem, allergisk astma och rinokonjuktivit (slemhinne-manifestation av atopi).

• Personer med atopisk bakgrund reagerar lättare med typ I-allergi (bland annat mot pollen, pälsdjur eller latex) samt har sämre barriärfunktion i huden vilket gör att de lättare utvecklar traumiterativa (upprepade traumata) handeksem.

• Traumiterativt handeksem är ett icke-allergiskt handeksem, som orsakas av upprepad nötning eller våt kemikaliebelastning på huden som skadar hudbarriären. Stark individuell känslig-het.

• Kliniskt kan ett kontaktallergiskt handeksem och ett traumite-rativt eksem likna varandra och dessutom existera samtidigt.

• Kontaktallergi – typ IV-allergi – innebär fördröjda allergiska reaktioner i huden av eksemtyp. Är bakgrund till kontaktaller-giskt eksem. Diagnosen sker genom lapptest. Exempel: akryla-tallergi.

• Kontakturtikaria – typ I-allergi – innebär snabbt uppträdande urtikariella reaktioner. Förmedlas av antikroppar av typ E. Diag-nos genom pricktest eller antikroppsmätning i serum. Det se-nare kallas RAST (radio allergo sorbent test) och är ett blodprov som mäter specifika IgE-antikroppar vid till exempel utredning av kontakturtikaria mot latex och allergi mot pollen/pälsdjur.

Page 69: Hygienrutiner inom tandvården

69Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården

Att arbeta med hygienfrågorna inom tandvården har idag bli-vit en del av det kontinuerliga kvalitetsarbetet som bedrivs på mottagningen. För kvalitetsutveckling inom området ska det finnas skriftliga rutiner för hur arbetet ska bedrivas, rutiner för hur apparater ska kontrolleras samt dokumentation av de kontroller som utförs.

Hygienrutiner inom tandvården

Rutinerna beskrivs i det kvalitetssystem som varje verksam-het ska ha enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården.

Inom ramen för kvalitetsarbetet ska en hygienplan upprät-tas. Planen ska följas upp regelbundet, till exempel genom användning av hygienindikatorer, och uppdateras vid behov.

Hygien och smittskydd

7

Page 70: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 70

Hygien och smittskydd

Tandvårdens polikliniska karaktär med täta patientbyten och med behandlingar av varierande svårighetsgrad ställer stora krav på välfungerande och genomtänkta hygienrutiner. En aktuell hälsodeklaration för patienterna ska finnas.

Basala hygienrutiner är viktiga för att minimera risken för smittöverföring. Alla patienter och all personal kan vara bä-rare av smittsamma mikroorganismer. Alla patienter ges tand-vård oavsett känd eller okänd smittrisk. Patogena mikroorga-nismer i blod, i saliv och i sekret från slemhinna eller sår kan överföras från patient till patient, från patient till tandvårds-personal eller från tandvårdspersonal till patient. Överföring-en kan framför allt ske genom direkt kontakt eller indirekt via händer och instrument. Mikroorganismer som normalt finns i munhålan kan under vissa omständigheter ge upphov till infektioner även på andra ställen i kroppen.

Rutiner för skötsel av instrumentSterila instrumentHär avses i första hand instrument som i samband med kirurgis-ka, parodontala och endodontiska ingrepp penetrerar hud eller slemhinna. Det är viktigt att instrumenten är rengjorda för att steriliseringsprocessen ska vara effektiv. Rengöring och en in-ledande smittrening sker effektivast i validerad diskdesinfektor.

I den mån instrumenten rengörs manuellt utförs smittre-ning dessförinnan genom nedsänkning i godkänd desinfek-tionslösning. Enbart rengöring kan ske i vanlig diskmaskin. För sterilisering används validerad autoklav. Vid sterilisering i vakuumautoklav förpackas instrumenten i autoklavpåsar som försluts exempelvis med svetsning. Förpackningen märks med datum och löpnummer samt med sista förbrukningsdag så den kan hänföras till en enskild steriliseringsomgång.

Vidare förses varje förpackning med så kallad Processindi-kator (autoklavtejp) som visar att den värmebehandlats. De steriliserade förpackningarna förvaras så att de skyddas från damm och fukt. Längsta förvaringstid i svetsad förpackning är sex månader och för förpackning försluten med vikning och tejp en månad.

Page 71: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 71

Hygien och smittskydd

Höggradigt rena instrumentHär avses instrument som används intraoralt men inte är avsedda att avsiktligt penetrera hud eller slemhinna. Instru-ment, utan förorenade inre delar, kan bli höggradigt rena efter enbart behandling i diskdesinfektor.

Höggradig renhet uppnås inte med vanlig diskmaskin. Hög-gradig renhet förutsätter att instrumenten transporteras och förvaras så att de skyddas från fukt och damm.

Hand- och vinkelstycken, trevägssprutor och tandsane-ringsinstrument (ultraljud eller liknande) kräver speciell upp-märksamhet. Mikroorganismer från munhålan sugs på olika sätt in i dessa instrument. För att bli rena från smitta måste instrumenten rengöras och desinfekteras både utvändigt och invändigt mellan varje patient.

En tillfredsställande yttre rengöring och desinfektion kan ske med exempelvis diskdesinfektor kompletterad med nå-gon form av inre rengöring och desinfektion. En inre grovren-göring sker genom att instrumentet spolas igenom med vatten från utrustningen innan det kopplas bort. Härigenom rensas också utrustningens vattensystem från eventuella mikroorga-nismer från munhålan.

Invändig rengöring av vinkelstycken utförs bäst med hjälp av speciell rengöringsapparatur som förutom att den rengör också smörjer.

Med hjälp av viss rengöringsapparatur kan höggradig ren-het uppnås. För att få hand- och vinkelstycken, trevägssprutor

Page 72: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 72

Hygien och smittskydd

och tandsaneringsinstrument sterila krävs att de behandlas i en autoklav med pulserande förvakuum omfattande flera pul-ser, som effektivt evakuerar luften inuti instrumentet innan steriliseringsprocessen startar.

Rena instrumentInstrument och föremål som endast berör intakt hud och inte förs in i patientens mun blir rena genom diskning.

Smittskydd

Personlig skyddsutrustning vid smittrisk

HandskarDet är särskilt viktigt att använda skyddshandskar när det bedöms att det föreligger smittorisk. Eftersom denna bedöm-ning är svår att göra är det säkrast att alltid bära handskar vid patientarbete. För att förhindra att smitta överförs till nästa patient byts handskarna mellan varje patient. Skyddshand-skar kan inte tvättas eller desinfekteras då detta försämrar handskens skyddande egenskaper.

HandhygienEn viktig förutsättning för att minska smittspridning är en god handhygien. Tvål och vatten ska användas för att avlägs-na synlig smuts. Alkohol (etanol, 70 volymprocent eller pro-panol, 60 volymprocent, med tillsats av återfettningsmedel) är det effektivaste sättet att döda de mikroorganismer som förorenat händerna och är samtidigt skonsamt mot huden.

StänkskyddVisir eller skyddsglasögon och munskydd eller andnings-skydd minskar risken för smittöverföring genom blod- eller salivstänk. Plastförkläden ska användas vid risk för stänk, till exempel vid användning av roterande instrument.

Page 73: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 73

Hygien och smittskydd

Övriga åtgärder

Avtryck och tandtekniska arbetenAvtryck och tandtekniska arbeten rengörs från blod och syn-lig smuts samt, om materialet så tillåter, desinfekteras innan de sänds till tandtekniskt laboratorium och när de återkom-mer från laboratoriet. Tandtekniska arbeten rengörs på labo-ratoriet före leverans till tandläkare.

UtrustningFör desinfektion av de delar av utrustningen som kontami-nerats under behandlingen, till exempel operationslampans handtag, kan isopropanol, 45 volymprocent eller etanol, 70 volymprocent, med tillsats av tensider användas.

UnitvattenUtrustningens vattenledningar kan vara belagda med mikro-biell biofilm som kan härbärgera patogena mikroorganismer. Antalet mikroorganismer kan reduceras genom att arbetsdagen inleds med en genomspolning av vattensystemet under minst tre minuter. Nyare tandläkarutrustningar är ofta försedda med utrustning för regelbunden rengöring av kanalsystemet för att förebygga uppbyggnad av ny biofilm. Även äldre utrustningar kan förses med utrustning för regelbunden rengöring, eller an-vändning av klortabletter i separata flaskor, för att förebygga kontaminering. Vattenrening är oftast ett krav från kommunen och det bör därför uppfattas som standardkrav.

Den mikrobiella renheten i unitens vatten bör kontrolleras regelbundet, minst en gång per år. Åtgärder för att minska an-talet mikroorganismer görs om antalet heterotrofa mikroorga-nismer överstiger normen för dricksvatten (100 cfu/ml).

SugDet patientnära sugstycket byts mellan varje patient och vid arbetsdagens slut rengörs sugsystemet med ett kombinerat rengörings- och desinfektionsmedel.

AvfallExempel på smittförande avfall från tandläkarpraktik är skä-rande eller stickande föremål liksom avfall som uppstår i sam-

Page 74: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 74

Hygien och smittskydd

band med behandling av patient med känd eller misstänkt sjukdom, där avfallet kan medföra smittrisk. Vid oklarheter om hantering av smittförande avfall kontaktas kommunens miljöenhet eller hygiensektionen vid närmaste sjukhus.

DesinfektionVid desinfektion med fuktig värme inaktiveras HIV-virus vid 56°C, munnens normala bakterier vid 63–65°C, tuberkelbak-terier vid 72°C och hepatit B-virus vid 85°C. På marknaden finns automatiska, typgodkända diskdesinfektorer som upp-når dessa temperaturer under tillräckligt lång tid. Diskdesin-fektorerna har ett speciellt anpassat rengörings- och desinfek-tionsprogram där temperaturen är +85°C till +93°C under en till tre minuter i en avslutande hetvattenfas.

För kemisk desinfektion utnyttjas så få preparat som möj-ligt. Endast preparat där desinfektionsmedlets effekt är väl dokumenterad ska användas och tillverkarens råd och anvis-ningar ska följas. De bäst dokumenterade desinfektionsmed-len är alkoholer och persyror/peroxider.

För desinfektion av utrustning och instrument används i första hand alkoholer (isopropanol, 45 volymprocent eller etanol, 70 volymprocent) som har ett brett antimikrobiellt spektrum. Etanol ger en mer uttalad denaturering (trapping) och har en något sämre antimikrobiell kapacitet än isopropa-

Page 75: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 75

Hygien och smittskydd

nol. Persyror och peroxider är också effektiva desinfektions-medel men är korrosiva mot metaller. Desinfektionsmedel är i allmänhet hudirriterande och stänk kan ge sveda i ögonen med risk för frätskador.

HudvårdArbete med desinfektionsmedel utan skyddshandskar liksom riklig handtvätt och olämpliga hudrengöringsmedel ökar ris-ken för hudskador.

Efter handtvätt kan den naturliga mängden hudfett minska beroende på hur starkt fettlösande hudrengöringsmedlet är. Hudens hornlager kan därför uttorkas vilket kan ge upphov till ett icke allergiskt kontakteksem. Hudrengöringsmedel kan också ha en direkt retverkan på huden, med risk för upp-komst av ett icke allergiskt kontakteksem.

Om huden skadats på detta sätt kan allergiframkallande ämnen som till exempel metylmetakrylat, nickel, formalde-hyd och parfymerade produkter lättare ge upphov till ett al-lergiskt kontakteksem. Eksemet kan läka, men allergin som sådan kvarstår hela livet. Så fort man kommer i kontakt med det allergiframkallande ämnet blossar eksemet upp på nytt. Det icke allergiska kontakteksemet är inte lika allvarligt som det allergiska. Eksemet blir bra om man sköter om huden.

Tvål används lämpligen i flytande form och portioneras helst ut i doseringsapparat. Då undviker man kontaminering av smittoämnen. Välj i första hand ett rengöringsmedel utan par-fym eller andra ämnen som kan framkalla allergiska reaktioner. Vid ömtålig hud bör en hudvänlig tvål med lågt pH-värde an-vändas. Efter tvättning är det viktigt att återfetta huden.

Detta bör ske ofta för att hjälpa huden att återfå fuktbalan-sen och förhindra uttorkning och sprickbildning.

Om skada uppkommitVid stick- eller skärskada: Avbryt pågående arbete, tvätta det skadade området med tvål och vatten, desinfektera sedan med etanol eller klorhexidinsprit. För att förebygga stickska-dor ska alltid sprutor med integrerat kanylskydd användas. Om skada ändå inträffar – gör en arbetsskadeanmälan.

Page 76: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 76

Hygien och smittskydd

Vid stänk på slemhinnor/ögon: Skölj med rikligt med vatten.Vid känd eller misstänkt blodsmitta: Till icke vaccinerade ges

specifikt immunglobulin. Kontakta omedelbart företagshälso-vård eller infektionsklinik för bedömning och för att ta noll-prov.

Page 77: Hygienrutiner inom tandvården

77Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården

Bestämmelser

I Sverige ska allt arbete med strålning följa Strålskyddslagen. I lagen regleras tillstånd, radiologisk ledningsfunktion, ålders-gräns, stråldoser, tekniska kontroller, strålskärmning med mera. Strålsäkerhetsmyndigheten utfärdar föreskrifter och fungerar som tillsynsmyndighet.

För verksamhet med odontologisk röntgendiagnostik, med användning av apparater med en högsta rörspänning som inte överstiger 75 kV och som är avsedda för intraoralt place-rade bildmottagare, ska den radiologiska ledningsfunktionen innehas av legitimerad tandläkare.

För verksamhet med odontologisk panoramaröntgen ska

Röntgen

8

Page 78: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 78

Röntgen

den radiologiska ledningsfunktionen innehas av legitimerad tandläkare med särskild utbildning för panoramaröntgen.

Fakta om strålningRöntgenstrålning är en elektromagnetisk vågrörelse, vilket betyder att den är av samma karaktär som synligt ljus, dock med betydligt högre energi. Röntgenstrålning stoppas (absor-beras) alltid till viss del då den passerar genom något mate-rial. Lägre strålningsenergi absorberas lättare än högre och tyngre material absorberar mer strålning än lättare.

Den absorberade dosen är ett mått på den energi som tillförs genom bestrålning. Dosekvivalent är ett mått som också tar hänsyn till biologisk effekt och anges i enheten Sievert (Sv).

StråldosNär röntgenstrålning absorberas i vävnad, kan den överför-da energin orsaka oönskade biokemiska reaktioner, vilka vid höga stråldoser kan ge akuta strålskador. Redan vid lägre stråldoser kan det finnas risk för cancer och genetiska skador.

Den genomsnittliga årliga stråldosen från naturlig strålning (från berggrunden och rymden) som befolkningen i Sverige utsätts för idag är 1–2 mSv. Den genomsnittliga stråldos som någon under sitt yrkesverksamma liv får utsättas för är 15 mSv/år och maximala årsdosen är 50 mSv.

Högsta totala stråldosen under en graviditet är 1 mSv. Om det finns risk för att man uppnår minst 3/10 av den maxima-la stråldosen ska personalen vara försedd med en personlig stråldosregistrering, vanligtvis i form av en liten stråldosfilm i hållare fäst på rock eller dylikt.

Man har genom mätningar beräknat att en person som vid exponering befinner sig på 2 meters håll från patienten och under primärstrålknippet erhåller en dos av 0,3 mSv/år vid 2 000 exponeringar.

Kontroll av utrustningFör att kunna kontrollera strålkvalitet och expositionsrat krävs speciell mätutrustning och kunskap.

I mån av tid gör Strålskyddsmyndighetens personal detta

Page 79: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 79

Röntgen

efter förfrågan. Annars kan konsulterande firmor inom om-rådet anlitas.

Utrustningar och tillhörande kringutrustning ska kontroll-eras från strålskyddssynpunkt i minst den omfattning och med de tidsintervall som framgår av Strålskyddsmyndighe-tens föreskrifter.

StrålskyddByggnadsmaterialens strålskärmande förmåga omräknas till att motsvara en viss tjocklek i mm bly. För en röntgenapparat <75 kV ska väggar och bjälklag mot intilliggande arbetsrum eller lägenhet ha en tjocklek motsvarande minst 0,5 mm bly. Det betyder till exempel 5 cm betong, 15 cm lättbetong eller 8 gipsskivor (tjocklek 13 mm). Ytterligare exempel och alterna-tiv finns i Strålskyddsmyndighetens föreskrifter.

Personalens placering vid exponeringPersonalen ska i första hand söka skydd bakom strålskärmad vägg eller motsvarande. Om det inte finns någon vägg eller annat skydd, ska ett avstånd på minst två meter från patient och röntgenapparat iakttagas. Lämplig sektor att stå i är sek-torn 90–135 grader relativt primärstrålriktningen.

Om filmens läge måste fixeras med handen och patienten inte själv klarar detta (till exempel ett litetbarn) bör detta göras av anhörig eller annan person som inte yrkesmässigt utsätts för strålning. Att personalen håller filmen är inte att rekom-mendera. Detta medför att handen och med stor sannolikhet även andra delar av kroppen träffas direkt av strålning. Den omedelbara närheten till patienten innebär alltid exponering för spridd strålning och därmed en onödig stråldos.

Ett adekvat strålskydd ska alltid placeras på patienten. Ap-paraten ska vändas bort efter exponering och strömmen ska brytas. Om röntgenröret genom olyckshändelse ändå startar, minskar risken att någon träffas av primärstrålningen.

Röntgenapparat ska även vara försedd med rektangulärt riktmedel, vilket ger mindre stråldos.

Page 80: Hygienrutiner inom tandvården

80Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården

MiljöbalkenBestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling, som ska ge nuvarande och kommande generatio-ner en god och hälsosam miljö.

En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl.

Mycket av det vi människor gör privat och i yrkeslivet har en miljöpåverkan. Många verksamheter hänförs till begrep-pet miljöfarlig i miljöbalken på grund av sin miljöpåverkan. Det räcker med att en olyckshändelse skulle kunna medföra olägenhet för omgivningen för att verksamheten ska anses som miljöfarlig.

Tandvård är enligt miljöbalken en miljöfarlig verksamhet. I miljöbalken finns bland annat bestämmelser om vem som har ansvaret för gamla utsläpp och föroreningar i byggnader. Både den som idag driver en tandvårdsmottagning och tidi-gare verksamhetsutövare har ett ansvar för exempelvis av-loppsrör som är förorenade med amalgam och kvicksilver. Tidigare verksamhetsutövare har en del i ansvaret endast om de bidragit till föroreningen.

Tänk även på att en verksamhetsutövare i regel har en infor-mationsskyldighet gentemot fastighetsägaren enligt hyresla-gen. Upplys din fastighetsägare om att avloppsrören kan vara förorenade, så att hen inte utför åtgärder som står i strid mot miljöbalkens regler. Om avloppsrören byts ut ska de gamla rören omhändertas som farligt avfall. Detsamma gäller slam och spolvatten som uppkommer om rören högtrycksspolas.

Miljöskydd

9

Page 81: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 81

Miljöskydd

Anmälan måste göras till Miljöförvaltningen i kommunen innan byte eller spolning sker. Anmälan ska göras enligt 28 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, (SFS 1998:899). Anmälningsblankett tillhandahålls normalt av Miljökontoret i kommunen.

När nya avloppsrör installeras bör dessa vara av plast eller rostfritt stål eftersom de är lättast att rengöra och demontera.

Miljökrav på tandvården

Kommunerna har ansvaret för miljötillsynen inom tandvår-den. Besluten tas av politikerna i Miljö- och hälsoskydds-nämnden. Miljöförvaltningens inspektörer utför det praktiska tillsynsarbetet.

Nedan följer en sammanställning av hur kraven på tandvår-den ser ut i de flesta kommuner. Det är lämpligt att ta fram de krav som den egna kommunen lämnat till mottagningen för jämförelse.

I en del mindre kommuner har miljöförvaltningen inte ställt några krav. Då kan den här sammanställningen tjäna som vägledning för hur det bör fungera. Syftet är bland annat att minska utsläpp av kvicksilver och kemikalier från tandläkar-mottagningarna.

Miljöförvaltningen i Stockholm har tagit fram »Tandvår-dens miljöguide«, en komplett och bra redovisning, som finns presenterad i skrift och på internet: www.stockholm.se. Sök på »tandläkare«. Informationen används av övriga kommu-ner som ett referensmaterial vid tillsynen inom tandvården.

AmalgamavskiljareNär det gäller amalgamavskiljare anslutna till unit eller vid central uppsamling gäller följande krav på egenkontroll av utrustningen:

• Att avskiljaren är godkänd enligt dansk eller tysk testme-tod.

• Att avskiljaren är installerad enligt tillverkarens anvisningar.

• Att avskiljaren är anpassad till verksamhetens omfattning.

Page 82: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 82

Miljöskydd

Det gäller särskilt vid central uppsamling där flera unitar är anslutna till uppsamlingstank med en eller flera avskil-jare.

• Att unitens flöde inte överstiger avskiljarens kapacitet (maxflöde), se installationsanvisning.

• Att avskiljaren töms eller byts regelbundet, se tillverkarens anvisningar. Tömningen dokumenteras och bytet verifie-ras med följesedel/fakturakopia.

• Att backventiler på avskiljaren inte läcker.

• Att desinfektionsmedel regelbundet hälls i avskiljaren, efter leverantörens rekommendationer, för att hindra bakterietillväxt.

• För centrifuger rekommenderas årlig funktionskontroll av avskiljaren. Anlita servicefirma med rätt kompetens. Sedimenteringsavskiljare byts normalt en gång per år.

UnitEn salivsug med elpump ger ett mindre vattenflöde än en vattensug (ejektorsug) och ger därmed en bättre avskiljnings-grad i avskiljaren. Grovsilen bör tömmas och rengöras dagli-gen. Innehållet ska hanteras som höghaltigt avfall. Grovsilen kan ersättas av en partikelfälla som inte töms utan byts ut en eller två gånger per år. Räfflade sugslangar bör ersättas av sugslangar med slät insida för att förhindra att amalgamrester ansamlas i slangens veck.

RengöringInstrument och övrig utrustning med amalgamrester ska en-dast diskas vid avlopp som är anslutna till amalgamavskiljare.

Vid användning av diskmaskin, -desinfektor och autoklav ska instrumenten noggrant rengöras från kvicksilver innan disk/sterilisering.

Fenolbaserade desinfektionsmedel bör ersättas av mer mil-jöanpassade produkter.

Page 83: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 83

Miljöskydd

Kvicksilverhaltigt avfallKvicksilverhaltigt avfall är klassat som farligt avfall och får därför endast transporteras av företag med transporttillstånd.

För att underlätta sluthantering och upparbetning av kvick-silvret sorteras det amalgamhaltiga avfallet lämpligen i låg- respektive höghaltigt avfall:

Låghaltigt avfall

• Slangar från uniten.

• Amalgamförorenade dukar.

• Amalgamförorenad bomull.

• Tömda amalgamkapslar.

Höghaltigt avfall

• Kvicksilverspill och överblivet amalgam.

• Amalgammodeller.

• Fasta rester och sediment från avloppssystem, vattenlås, grovsilar, golvbrunnar och avskiljare.

Höghaltigt kvicksilvermaterial och amalgamrester förvaras i väl märkt burk med tättslutande lock. Om avfallet fuktas med saneringsvätska som Merconvap upphör kvicksilveravgång-en i det närmaste helt. Låghaltigt kvicksilver, till exempel från amalgamdukar eller utbytta sugslangar, samlas upp i separata märkta plastburkar med tättslutande lock.

Hantering av härdplastavfallEngångsinstrument och ohärdat eller kontaminerat material läggs direkt i en avfallsbehållare. Avfall ska omgående omhändertas och placeras i avfallsbehållare. Behållaren ska vara tät (glas eller metall) och vara tydligt och varaktigt märkt med texten »Hälsofarligt av-fall, innehåller akrylat. Kan ge allergi vid hudkontakt«.

Vid förvaring i behandlingsrum används i första hand plast-påse (fryspåse) i rostfri burk med överfallslock. Burken ska vara märkt enligt ovan. Vid dagens slut, eller när sopsäcken ska tas ut, knyts plastpåsen ihop och läggs i sopsäcken.

Page 84: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 84

Miljöskydd

Röntgenavfall

Röntgenfilm är silverhaltig och hanteras som farligt avfall när den ska kasseras. Blyfolie är metallskrot.

Farligt avfallVarje typ av farligt avfall ska hanteras särskilt, utan att blan-das med varandra eller med annat avfall. Till farligt avfall räknas smittförande avfall (blodsmittat material, skärande och stickande avfall), radioaktivt avfall, läkemedelsavfall och miljöfarligt avfall.

Till smittförande avfall räknas avfall efter behandling av blodsmittad patient, efter ingrepp i allvarligt infekterad vävnad eller bakteriologiskt substrat med växt från rotkanalskontroller.

Smittförande avfall innesluts i autoklavpåsar och oskadlig-görs genom autoklavering på standardprogram i ångautoklav. Den autoklaverade påsen läggs i separat plastpåse som till-sluts och kastas tillsammans med hushållsavfallet.

Kasserade läkemedel och läkemedelsrester återlämnas till apotek. Läkemedel kan även läggas i kanylburken, om det motsvarar högst 20 procent av burkens innehåll.

Till farligt avfall räknas också lampor och lysrör, batterier, el, elektronik och kemikalierester. Avfall som inte hämtas av transportör med tillstånd att transportera farligt avfall får köras till kommunens miljöstation, men endast om anmälan först gjorts till länsstyrelsen. Anmälan gäller i fem år.

AvloppssystemetVattenlås och rördelar som misstänks vara kvicksilverkonta-minerade ska vid utbyte tas om hand som farligt avfall. Alla vattenlås och golvbrunnar där amalgamrester kan finnas ska tömmas regelbundet, dock minst två gånger per år. Resterna ska hanteras som höghaltigt avfall.

När tandläkarmottagningen upphör ska miljöförvaltningen informeras minst sex veckor i förväg. Fastighetsägaren bör informeras om att avloppssystemet innehåller sedimenterat kvicksilverhaltigt avfall. Detta ska vid ingrepp hanteras som farligt avfall, det vill säga tas omhand och lämnas till särskild mottagare i samråd med kommunens miljöförvaltning. Rören

Page 85: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 85

Miljöskydd

får inte högtrycksspolas eller rensas utan att sedimentet sam-las upp. Saneringen ska föregås av en anmälan till kommu-nens miljöförvaltning minst sex veckor i förväg.

Drifts- och skötselinstruktioner bör finnas för skötsel av amalgamavskiljare, grovsilar, partikelfällor och slangar lik-som för hantering av kemikalier och annat farligt avfall.

Konventionellt avfallDen största delen avfall är så kallat konventionellt avfall, vil-ket bör källsorteras så långt det går enligt gällande regler i respektive kommun. Ej källsorterat konventionellt avfall be-handlas som hushållsavfall och läggs i sopsäcken.

Konventionellt avfall är avfall källsorterat för återanvänd-ning, återvinning eller energiåtervinning genom förbränning. Det är till exempel förpackningar och annat av glas, plast, papper, wellpapp och metall.

Möjligheten att källsortera beror på tillgängligt utrymme i lokalerna och i fastigheten, samt om det finns mottagare för sorterat avfall. Det kan skilja avsevärt när det gäller möjlighe-terna till förvaring av sorterat avfall i fastigheten.

Avfall som källsorteras:

1. Papper, tidningar och omslagspapper.

2. Wellpapp respektive kartong.

3. Glas utom returglas, ofärgat respektive färgat, utan lockeller kapsyler.

4. Metall, konservburkar, kapsyler, plåtlock.

5. Hårdplast, dunkar, burkar (ursköljda).

6. Mjukplast, påsar, plastfolie, frigolit.

7. Komposterbart, organiskt avfall.

8. Grovsopor, möbler, keramik/porslin med mera.

Batterier, lysrör, lampor, kyl- och frysskåp, elektronikskrot, elutrustning och kemikalierester räknas som farligt avfall och hanteras separat.

Egen transport av farligt avfall kräver anmälan till länssty-relsen. Farligt avfall kan också hämtas från fastigheten av fö-retag som har tillstånd att transportera farligt avfall.

Page 86: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 86

Miljöskydd

Elektronikavfall med producentansvar

En producent ska utan ersättning ta emot en elektrisk eller elektronisk produkt som lämnas till producenten i samband med köp av en elektrisk eller elektronisk produkt, som i nor-mal användning fyller väsentligen samma funktion som den återlämnade produkten.

Skyldigheten att ta emot produkter gäller vid varje försälj-ningstillfälle för lika många produkter som säljs. Producenten, eller den som producenten anlitar, är inte förhindrad att ta emot fler produkter som avfall än det antal som omfattas av försälj-ningen. Förordningen om producentansvar för elutrustning ska tillämpas på följande elektriska och elektroniska produkter:

1. Varor för användning i hushåll eller därmed jämförbar användning samt handverktyg och trädgårdsredskap.

2. IT-utrustning och kontorsutrustning.

3. Telekomutrustning.

4. TV-, audio- och videoutrustning.

5. Kameror och fotoutrustning.

6. Klockor.

7. Spel och leksaker.

8. Ljuskällor och armaturer för ljuskällor.

9. Medicinteknisk utrustning.

10. Laboratorieutrustning.

Undantag: Elektriska och elektroniska produkter som ingår i bilar, som omfattas av förordningen om producentansvar för bilar, och batterier, som omfattas av förordningen om batterier.

Utrangering av gamla datorerNär datorerna blir äldre och bedöms omoderna får ofta andra personer inom eller utanför verksamheten köpa eller överta dessa. Vid sådana tillfällen kan det vara förståndigt att inte inkludera hårddisken i detta.

Oavsett hur mycket som raderas på en hårddisk kan det finnas kvar spår av gamla filer. Om inte raderingen gjorts på ett professionellt sätt kan i princip all information som lagrats på disken återfås.

Page 87: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 87

Miljöskydd

VIKTIGT

Detta ska alla medarbetare i tandvården känna till:• Samtliga tandvårdsmottagningar som avlägsnar amalgam ska

ha respektive tandläkarstol samt en vask eller motsvarande ansluten till en godkänd amalgamavskiljare.

• Rengöring av amalgamkontaminerad utrustning ska utföras i en vask som är ansluten till en godkänd avskiljare.

• Det är viktigt att amalgamavskiljaren sköts och töms på ett fö-reskrivet sätt. Desinfektionsmedel ska användas, men av en typ som inte skummar eller lakar ut kvicksilver.

• Särskilda regler gäller för hantering av farligt avfall och kemika-lier.

• En journal ska föras över tömning av amalgamavskiljare, vattenlås, uppkommen mängd farligt avfall samt anlitad avfallstransportör. Transportdokument eller fakturor från trans-porter av farligt avfall ska sparas i minst tre år.

• Kemiska produkter ska lagras så att det inte finns risk för sprid-ning till avlopp.

• När en tandvårdsmottagning ska etableras i en ny lokal bör anmälan göras till miljöförvaltningen i kommunen minst sex veckor före start av verksamheten.

• Avloppsrör från tandläkarstol och diskbänk kan, beroende på ålder och rörmaterial, innehålla stora eller mycket stora mäng-der kvicksilver och amalgam.

• Om kvicksilverförorenade avloppsrör ska saneras eller avlägsnas ska en anmälan sändas in till miljöförvaltningen i god tid innan arbetet påbörjas.

• Om en tandvårdsmottagning ska läggas ner eller flytta måste en anmälan sändas till miljöförvaltningen i god tid innan verksam-heten avvecklas. Anmälan ska innehålla ett åtgärdsförslag om hur förorenade avloppsrör ska hanteras.

• Var noga med att anlita företag som har kunskap om sanering av förorenade avloppsrör.

• En amalgamfyllning – vanligen minst 2 gram amalgam – innehåller lika mycket kvicksilver som 200 lysrör eller lågenergi-lampor. För att minska risken att en tappad tand med amalgam-fyllning spolas ned i toaletten eller slängs i hushållssoporna kan patienten erbjudas att ta med tanden till mottagningen där den omhändertas som farligt avfall.

Page 88: Hygienrutiner inom tandvården

88Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården

All hälso- och sjukvård ska omfattas av system för planering, införande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i verk-samheten. All personal ska medverka i den systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingen av verksamheten.

Ett kvalitetssystem ger ett systematiskt förhållningssätt som underlättar kontakter med myndigheter, sjukvårdshuvud-män och organisationer. Det stärker dessutom mottagningens konkurrensförmåga.

Ett kvalitetssystem för tandvården bör innehålla följande grundläggande delar:

• Ledningsansvaret på mottagningen är tydliggjort.

• Aktuella lagar och föreskrifter finns samlade på mottag-ningen.

• Mätbara mål definieras.

• Avvikelser noteras och åtgärdas.

• Vårdkvalitet bedöms.

• Föreskrifter för journalhantering följs.

• Behov av kompetensutveckling bedöms och åtgärdas.

• Nätverk etableras och utvecklas.

• Patientsynpunkter hämtas in, presenteras och återförs.

• Dokumenterade och daterade rutiner finns för hygien och informationssäkerhet.

• Utrustning kontrolleras och underhålls regelbundet.

Kvalitetssystem i tandvården

10

Page 89: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 89

Kvalitetssystem i tandvården

• Arbetet med arbetsmiljö och miljöskydd gås igenom regel-bundet och systematiskt.

Ledningssystem för kvalitet och miljöUtvecklingen inom hälso- och sjukvården och tandvården går mot en ökad integrering av kvalitets-, arbetsmiljö- och miljö-ledningssystem. Det finns större likheter än skillnader mellan metoder och rutiner för dessa system.

Erfarenheterna hittills talar för att både det systematiska arbetsmiljöarbetet och miljöarbetet i övrigt ska utföras i an-slutning till det övriga kvalitetsarbetet.

Page 90: Hygienrutiner inom tandvården

90Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården

RiskbedömningAtt göra en riskbedömning innebär att ge svar på vilka hot och risker som kan drabba verksamheten och medarbetarna.

Vad är det för hot och risker som en tandläkarmottagning kan utsättas för?

• Stöld eller skadegörelse till följd av inbrott. Var liggermottagningen? Är läget utsatt?

• Andra tillgrepp när mottagningen är öppen. Är receptio-nen öppen och obevakad?

• Våld eller hot från patienter, anhöriga eller andra.

• Strömavbrott som gör att utrustningen stannar och inmat-ade data som inte sparats går förlorade.

• Stick- (kanylspets) eller skärskador, smittorisker vid behand-ling av blodsmittad patient, eller annan arbetsskada, tillexempel cykel- eller halkolycka på väg till eller från arbetet.

Med hjälp av resultatet från en riskbedömning vidtas åtgär-der som minskar riskerna. Målet kan vara att minska san-nolikheten för att hot eller skada ska inträffa eller minska konsekvenserna om det ändå inträffar.

Riskbedömningen kan göras med fokus på säkerhetsfrågor, men är lika relevant när det gäller risker i arbetsmiljön eller risken för patientskador i det kliniska arbetet.

På Prevents hemsida finns checklistor och andra hjälpmedel som kan användas för att göra en systematisk bedömningen av risker inom olika delar av verksamheten.

Säkerhet

11

Page 91: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 91

Säkerhet

Våld och hotSkador på grund av våld har ökat under senare år framför allt bland sjukvårdspersonal, hemvårdare och socialtjänstemän. Våldet har blivit grövre, vapen används i allt högre utsträck-ning och statistiken visar även en kraftig ökning av antalet rån.

Mycket lidande kan förhindras med förebyggande åtgär-der. Det är framför allt viktigt att göra en bedömning av risken för våld och hot både för arbetsplatsen som helhet och för enskilda arbetssituationer, till exempel vid arbete med viss patient eller transport av pengar.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmil-jön innehåller bland annat:

• Exempel på frågor som kan ställas i samband med en kartläggning.

• Exempel på säkerhetsrutiner.

• Förslag till åtgärder vid värdetransporter.

• Förslag till åtgärder i anslutning till en akut våldshändelse.

Om riskbedömningen visar att det finns risk för våld eller hot ska åtgärder vidtas som dels förebygger händelser, dels underlättar stöd och hjälp för drabbade om det ändå inträffar.

Arbetstagare som utsätts för våld eller hot om våld ska snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Tillbud och händelser med hot om våld ska dokumenteras och utredas.

Brandskydd

Grundläggande kunskaper om brandskydd är viktigt för att kunna förebygga brand och för att förhindra allvarliga skador av brand. Förebyggande åtgärder på företag är ordning och reda, fria utrymningsvägar och rutiner för larm och utrym-ning.

De vanligaste brandorsakerna är elektriska fel (20 procent) och anlagd brand (30 procent). En eld släcks genom kylning, kvävning eller genom att brandmaterial elimineras. Brandsläck-are är bra om man vet var den finns och hur den används. Pul-

Page 92: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 92

Säkerhet

versläckare är generellt sett effektivast, det fina pulvret tränger in överallt och kväver branden. Samtidigt kräver inträngnings-förmågan ett omfattande städarbete efter användning. Kolsyres-läckare är bra vid brand i elektrisk utrustning och vätskor. Skum kan användas om strömmen bryts innan släckning av elektrisk utrustning.

Brandvarnare ska finnas i varje hem. Det kan också vara lämpligt på en tandläkarmottagning om personalutrymmen med pentry och kaffebryggare finns i lokaler som inte har ständig uppsikt. Pentry och kaffebryggare bör ha timer så att strömmen bryts automatiskt efter inställd tid. Med en brand-varnare finns det som regel tid både till att utrymma och göra en släckinsats.

De första fem minuterna brukar vara avgörande för om branden kan begränsas. Vissa brandförlopp kan dock ha en betydligt kortare startsträcka.

UtrymningI händelse av fara ska mottagning och personalutrymmen kunna utrymmas innan kritiska förhållanden uppstår. I regel ska det finnas minst två av varandra oberoende utrymnings-vägar.

Utrymningsvägarna ska hållas fria från hinder.

Page 93: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 93

Säkerhet

Skyltar, nödbelysning och larm vid utrymning

Skyltar och andra vägledande markeringar för utrymning ska finnas, om det inte är uppenbart onödigt. Om det behövs ska vägledande markeringar vara belysta eller genomlysta. Ut-rymningsvägar som kräver belysning för att göra en säker utrymning möjlig ska ha nödbelysning som lyser upp dem tillräckligt vid strömavbrott.

Utrymningslarm ska finnas i sådan omfattning som är nöd-vändig med hänsyn till byggnadens och lokalens storlek och användning. Det ska kunna utlösas manuellt och om det be-hövs även automatiskt. Larm behövs dock inte där riskerna för olycksfall eller akut ohälsa är små och uppenbart inte är nödvändig för personalens säkerhet och hälsa.

UtrymningsplanI byggnader ska, i den omfattning som behövs och på lämp-ligt belägna platser, finnas anslag med utrymningsplan. Ut-rymningsplaner behövs dock inte för arbetslokaler vars stor-lek, läge och överskådlighet är sådan att en utrymningsplan uppenbarligen saknar betydelse för personalens säkerhet vid en utrymning.

Checklista – brand

• Finns brandlarm? Hur låter det? Görs återkommande larm- och utrymningsövningar?

• Informera dig om utrymningsvägar, två av varandra oberoende, i anslutning till den egna arbetsplatsen. Var återsamlas perso-nalen vid en utrymning?

• Var finns närmaste släckutrustning? Informera dig om hur den används.

• Vad finns det för risker på din arbetsplats? Används kaffe-bryggare eller annan elektrisk utrustning, levande ljus, finns skadade kablar och eluttag?

Kontrollera att:• Alla utrymningsvägar (dörrar, korridorer och trapphus) är fria

från hinder och brännbart material.• Alla dörrar i utrymningsvägarna är lätt öppningsbara utan

nyckel eller redskap.

Page 94: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 94

Säkerhet

• Skyltningen av utrymningsvägarna är tydlig hela vägen ut.• Brandavskiljande dörrar är hela och tättslutande.• Släckutrustningen är funktionsduglig och finns i tillräcklig

omfattning. Det ska inte vara längre än 25 meter till närmaste släckare.

• Det finns handbrandsläckare (kolsyra) för känslig elektrisk utrustning (datarum, kopiatorer med mera).

• Brandfarliga vätskor och gaser är placerade på avsedd förva-ringsplats (skyltat plåtskåp eller avskilt brandtekniskt rum).

• Det finns timer kopplad till kaffebryggare och spisar.• Dörrar till kontorsrum, datarum och förråd är stängda vid

arbetstidens slut.

Rädda – Larma – SläckAtt rädda människor och djur som hotas av brand är det vikti-gaste man kan göra. Ibland räcker det med att i tid varna dem som är i fara. Var medveten om riskerna om du gör en egen räddningsinsats – det är lätt att överskatta hur mycket rök och värme man tål. För att larma – ring larmnumret 112.Berätta:• vad som hänt• var det brinner• varifrån du ringer.Det kan ta tio långa minuter innan brandkåren kommer men under tiden hinner du:• kalla på hjälp från grannar• börja flytta undan saker• flytta bilen så att brandkåren kommer fram.Möt brandkåren och ge en kort beskrivning av läget. Att släcka kan vara enkelt om du är med när elden startar.• En våt handduk eller filt kan räcka för att kväva en brand.• Ryck ned brinnande gardiner och trampa på branden.• Har branden hunnit längre – använd brandsläckare eller, ännu

hellre, en smidig vattenslang kopplad till en kran.Om du inte kan släcka själv. Försök begränsa och stänga in bran-den. Exempelvis kan en stängd dörr fördröja en brand i 10–15 minuter.

Page 95: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 95

Säkerhet

IT–säkerhet

I den dagliga tillvaron kommer datorutrustningen att vara utsatt för ett antal olika hot. Man kan dela in de olika typerna av hot i tre grupper:

• Fysiska hot. Här räknas in faktorer som stöld, vandalise-ring, brand, komponentfel, översvämning med flera.

• Logiska hot. I det här fallet menas obehörig användning, manipulering, hindrande av tjänst och liknande.

• Organisatoriska hot. Här menas hot som uppstår på grund av dåliga eller inga rutiner, vårdslöshet med behö-righeter, oklar ansvarsfördelning, otillräcklig kunskap, oförstånd med mera.

Minimera riskernaNedan ges rekommendationer för hur dessa hot kan minskas på den enskilda mottagningen. Mycket handlar om att tänka efter före, en del handlar om teknik.

Datasäkerhet är att bland annat skydda datorn mot intrång och att ha ett effektivt antivirusprogram. Det kan även vara daglig säkerhetskopiering (backup) av vissa datafiler och att låsa in kopian på ett säkert ställe.

Den IT-ansvarige på mottagningen bör ställa sig dessa frå-gor:

• Finns ett aktivt och uppdaterat antivirusprogram?

• Finns skydd mot intrång via internet, det vill säga en upp-daterad brandvägg?

• Finns en rutin för säkerhetskopiering/backup av systemet och vet vi att den fungerar?

• Kan vi även återställa data från kopian?

• Har vi säkra rutiner, till exempel kryptering, vid arbete på distans?

Råder det osäkerhet på någon punkt bör fakta snarast kont-rolleras. Tag hjälp av datatekniker vid problem.

Många gånger diskuteras informationssäkerhet med tek-

Page 96: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 96

Säkerhet

niken som utgångspunkt men informationssäkerhet handlar även om skydd av information. Informationssäkerhet fokuse-rar på informationen medan IT-säkerhet fokuserar på mediet och tekniken.

Ett grundläggande skydd som alla ska ha är ett virusskydd, en rutin för säkerhetskopiering och en brandvägg (om mot-tagningen är uppkopplad till internet via bredband).

Placering av datorutrustningDatorutrustningen ska vara placerad så att obehöriga personer inte kan se vad som står på bildskärmen. Utrustningen ska kunna säkras när den lämnas obevakad. Skärmsläckare med inloggningskod, en låst dörr eller annan lämplig lösning bör användas så att ingen obehörig kan ta del av information eller stjäla utrustningen. Server ska förvaras i låst utrymme eller på annat sätt vara skyddad mot obehörig åtkomst eller stöld.

Rekommendationer

• Finns det ett separat låsbart utrymme för huvuddatorn (datordär databasen ligger) är detta att föredra.

• Huvuddatorn bör sättas fast med en låsbar hållare (CPU-hålla-re) med lås av cylindertyp som är godkänd av Stöldskyddsför-eningen.

• Den låsbara hållaren bör förankras i golv eller under bordsski-van.

• Att använda sig av skärmsläckare i kombination med lösenordför att logga in i datorn är ett bra sätt att hindra obehörigafrån att ta del av information när datorn lämnas obevakad.

Fysisk säkerhetEn mottagning som behandlar personuppgifter ska ha ett till-fredsställande skydd mot inbrott, stöld och andra händelser som kan förstöra utrustningen. Några viktiga skyddsåtgärder som ska ses över är till exempel:

• Låsutrustning till mottagningen.

• Galler för fönster (om mottagningen ligger i markplanet).

Page 97: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 97

Säkerhet

• En fungerande larmutrustning för till exempel rök, brand,vatten och inbrott.

• Brandsläckningsutrustning.

• Tillträdeskontroll (kodlås eller liknande).

Regler för vem eller vilka som har tillträde till lokalen utanför ar-betstid ska finnas dokumenterade. Om en städfirma eller annan leverantör anlitas ska ett sekretessavtal tecknas som specificerar städarnas eller annan leverantörs ansvar och skyldigheter.

För att höja säkerheten är det bra att regelbundet byta till-trädeskod, till exempel två gånger per år eller när personal i verksamheten slutar.

En annan del av den fysiska säkerheten är att se till att inga känsliga uppgifter ligger framme på skrivborden och att inga viktiga dokument hamnar i papperskorgen utan att de först förstörs. Tänk även på att ta bort dokument som ligger kvar i skrivaren.

Det är inte bara papper som kan vara bärare av information. Dvd-skivor, hårddiskar, minneskort och andra lagringsmedia ska förstöras innan de kastas eller går till skrotning. Detta bör göras genom att formatera hårddiskar eller ta sönder dessa. Det finns även speciella hårddiskförstörare.

InternetEtt vanligt e-postmeddelande kan innehålla datavirus. Det är dock vanligare att en bifogad fil till e-post innehåller datavi-rus. Om filen öppnas kommer viruset in i datorn. För alla som har patientjournaler i datorn kan detta sluta illa. För att skydda sig mot så kallade datavirus ska därför ett antivirus-program finnas installerat på alla internetanslutna datorer på mottagningen.

För att höja säkerheten kan man välja att installera internet på en dator som inte är inkopplad på nätverket. Man bör även följa rekommendationen att aldrig öppna bifogade filer som är okända eller har okända avsändare.

Page 98: Hygienrutiner inom tandvården

98Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården

Vad är en arbetsskada?En arbetsskada är en skada som har uppstått på grund av olycksfall eller någon annan skadlig inverkan i arbetet. En arbetsskada är till övervägande del en juridisk definition. Det medicinska underlaget vilar på läkarens diagnos, exponering för skadlig faktor och kunskap om forskningsresultat.

OlycksfallEtt olycksfall är en skada som uppkommit i samband med en särskild händelse (olycksfallsmoment) och är relativt kortva-rig, i viss mån ovanlig och oförutsedd. Se också Tillbud ned-an. Observera att vid ett allvarligt tillbud eller olycksfall ska en omedelbar anmälan göras till Arbetsmiljöverket.

FärdolycksfallRåkar man ut för ett olycksfall och skadar sig under direkt färd till eller från arbetet betraktas det som arbetsskada. Att lämna eller hämta på förskola räknas som »normal färdväg«. Tröskeln hemma räknas som gräns.

ArbetssjukdomI arbetsmiljön kan det finnas olika skadliga faktorer som kan ge upphov till skador eller sjukdomar. För att en faktor ska anses vara skadlig krävs att den med hög grad av sannolikhet kan ge upphov till en arbetssjukdom. Läkarvetenskapen ska vara samstämmig i sin uppfattning.

Exempel på faktorer i arbetet som kan ge upphov till arbets-

Sjukdom och arbetsskada

12

Page 99: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 99

Sjukdom och arbetsskada

sjukdomar är psykiskt påfrestande förhållanden, buller, vibrationer el-ler skakningar, tungt eller ensidigt arbete eller olika kemiska ämnen.

SmittaEn del smittsamma sjukdomar kan under vissa förhållanden betrak-tas som arbetsskador. Dit hör till exempel gulsot och den så kallade sjukhussjukan. En förutsättning är att överföringen av smitta har före-kommit i arbete med omhänderta-gande av smittförande person. Försäkringen gäller alltid för smittsamma sjukdomar som beror på olycksfall i arbetet.

TillbudEtt tillbud är en oönskad händelse eller situation som kunnat leda till ett olycksfall, hälsobesvär eller sjukdom. Tillbud visar var det finns arbetsmiljörisker i arbetet. Ett tillbud bör alltid utredas och bedömas för att hindra upprepning. Ett allvarligt tillbud, där någon kunde ha skadats svårt, ska utan dröjsmål anmälas till Arbetsmiljöverket.

Arbetsskadeförsäkringen

Den som förvärvsarbetar – som fast eller tillfälligt anställd – är försäkrad för arbetsskada enligt lag.

Skadas man på arbetsplatsen eller på väg till eller från arbe-tet kan man få ersättning från arbetsskadeförsäkringen.

Alla arbetsskador ska anmälas till försäkringskassan och till AFA Försäkring.

Försäkringskassan (FK)Den som drabbas av en arbetsskada kan få ersättning från försäkringskassan för inkomstförlust i form av livränta. För-säkringskassan kan även ersätta vissa kostnader. Vid dödsfall kan livränta och begravningshjälp utbetalas till efterlevande.

Page 100: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 100

Sjukdom och arbetsskada

Trygghetsförsäkringen, TFATrygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA) omfattar alla anställda och arbetsplatser där det finns kollektivavtal eller enskild anslutning.

Från TFA ges ideell ersättning för sveda och värk, lyte och men samt för olägenheter i övrigt till följd av skadan. TFA kan i vissa fall betala ut ersättning för inkomstförlust och kostnader som inte ersätts av försäkringskassan. TFA gäller vid olycksfall i arbetet, färdolycksfall till och från arbetet (som inte ersätts enligt trafikskadelagen), arbetssjukdomar eller skada framkallad genom smitta.

Anmälan av arbetsskadaFöretaget är skyldigt att se till att det görs en anmälan av arbetsskadan till försäkringskassan och till AFA. Anmälan av arbetsskada görs på särskild blankett, som kan hämtas på försäkringskassans hemsida www.fk.se, AFA:s hemsida www.afa.se eller Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se

Den arbetsskadade fyller själv i en beskrivning av händel-seförlopp och orsak till skadan. Läkarutlåtande eller annan medicinsk bedömning bör biläggas anmälan.

Försäkringskassan utrederOm skadeanmälan skickats in till försäkringskassan, och skadan leder till sjukskrivning eller bestående inkomstminsk-ning, gör försäkringskassan en utredning för att ta ställning till om skadan ska anses vara en arbetsskada. Arbetsskada prövas ofta i samband med att man prövar möjligheten till livränta.

Utredningsarbetet och ställningstagandet underlättas om anmälan kompletteras med en redogörelse av vad som har orsakat skadan. Den enskilde läkarens uppfattning är ganska ointressant, den vetenskapliga kunskapen är avgörande.

Det kan därför vara klokt att anlita arbets- och miljömedi-cinsk klinik för bedömning av skadans orsaker och effekter. Finns ett olycksfallsmoment med vid skadans uppkomst blir sambandet tydligare.

Om en skadad anser att skadan vållats genom arbetsgiva-

Page 101: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 101

Sjukdom och arbetsskada

rens eller en arbetskamrats vårdslöshet kan den skadade an-söka om full inkomstersättning. Den skadade ska visa att ett vållande föreligger. AFA har en särskild blankett för vållan-deutredning.

Försäkringskassan beslutarFörsäkringskassan utreder den skada som anmälts och om ersättning ska utgå för nödvändiga kostnader för sjukvård, tandvård och särskilda hjälpmedel. En utredning görs också om den skadade har fått en inkomstminskning på grund av arbetsskadan. Mycket mer information om arbetsskada finns på försäkringskassans och AFA:s hemsidor.

LivräntaHar arbetsförmågan blivit bestående nedsatt på grund av arbetsskadan kan livränta utgå. Livräntan ska täcka den inkomstförlust som den skadade gjort på grund av skadan. Nedsättningen i förvärvsförmåga ska vara minst 15 procent. Inkomstnedsättningen måste vara minst 1/15 och inkomstför-lusten minst uppgå till en kvarts basbelopp.

Vid beräkning av livräntan jämförs den inkomst man skulle ha haft om inte skadan uppstått med den inkomst man beräknas kunna få trots skadan. Skillnaden mellan dessa inkomster utgör livräntan. Livränta kan beviljas för viss tid eller tills vidare.

Arbetsskadelivräntan kan förloras om man kan utföra an-nat likvärdigt arbete. Det krävs ett medicinskt fortsatt sam-band för att ha kvar livräntan.

DödsfallVid dödsfall på grund av arbetsskada betalas begravnings-hjälp ut. Livränta till efterlevande kan också betalas ut. Liv-räntan ska ersätta en del av det inkomstbortfall som uppstår på grund av dödsfallet och kan betalas ut som barnlivränta, omställningslivränta, särskild efterlevandelivränta och änke-livränta enligt övergångsbestämmelser.

Page 102: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 102

Sjukdom och arbetsskada

Åtgärder vid olycksfall

Vid ett allvarligt tillbud eller olycksfall ska en omedelbar an-mälan göras till Arbetsmiljöverket.

FörgiftningRåkar man svälja ett giftigt eller vådligt ämne bör man und-vika att kräkas, eftersom det finns risk för att få ner ämnet i luftvägarna och därmed förvärra skadan. Ta omedelbart kontakt med läkare, i första hand Giftinformationscentralen (GIC, tfn: 08–33 12 31).

Omtöcknade eller medvetslösa personer med kräkningsten-dens bör placeras i framstupa sidoläge med huvudet lågt så att eventuella uppstötningar inte orsakar kvävning. Den för-giftade måste ofördröjligen under läkarvård.

Har man råkat svälja frätande ämnen som syror eller alka-lier, ska man dricka mjölk eller vatten så att det frätande äm-net späds ut. Även här måste omedelbar läkarvård sättas in.

Skador på hudDe vanligaste frätskadorna orsakas av koncentrerade syror eller baser. Det kan finnas skäl att överväga behovet av anti-dot (motgift) som upphäver det skadliga ämnets giftighet ge-nom att neutralisera det. Det finns antidot mot exempelvis fluorvätesyra.

Spola omedelbart det skadade stället med rikligt med vat-ten. Gnid aldrig. Ta av klocka, ringar och dylikt. Svårare skador bör ses om av läkare. Efter kontakt med tvål, desinfek-tionsmedel eller annat avfettande medel bör huden smörjas in med fet hudkräm. I annat fall uppstår ofta hudsprickor där infektionsalstrande mikroorganismer eller andra främmande ämnen kan komma in. Eksem, som är en sorts hudskada, fordrar i allmänhet att man söker läkare.

Anafylaktisk chock kan drabba gummiallergiker som ex-poneras för till exempel latexhandskar eller kofferdam. Akut anafylaktisk chock kan hävas med injektion av adrenalin, enklast i form av en autoinjektor av typen Epipen för vuxna och Epipen Jr för barn.

Page 103: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 103

Sjukdom och arbetsskada

ÖgonskadorKommer syra, lut eller annat frätande ämne in i ögat, måste man agera snabbt. Det skadade ögat ska omedelbart spolas med vatten i minst 15 minuter. Läkare ska alltid uppsökas omedelbart.

Kommer partiklar som kan ge mekaniska skador in i ögat, ska det sköljas tills skräpet är borta. Om skräpet eller irritatio-nen kvarstår, uppsök läkare.

Undvik att gnugga ögonen vid irritation eftersom detta of-tast förvärrar skadan. Små stänk i ögonen kan få ödesdigra konsekvenser varför skyddsglasögon alltid ska användas då det finns risk för ögonstänk.

BrännskadorChock hotar vid alla brännskador som omfattar mer än 10 procent av kroppsytan (personens handflata motsvarar en procent av kroppsytan) och är jämte efterföljande infektion den största faran.

Vid en brännskada ska det skadade stället spolas med ljum-met vatten i minst 20 minuter. Täck sedan över den skadade och håll honom/henne varm. Observera, ge ej dryck till den skadade! Tag inte av kläderna som är närmast skadan. Öppna brännskador skyddas med ett sterilt (i möjligaste mån) och torrt förband. Utbredda eller djupgående skador ska behand-las av läkare.

Första hjälpen och krisstöd

Med första hjälpen menas här:

• De hjälpåtgärder som vid olycksfall och akut sjukdom omedelbart måste vidtas på en arbetsplats för att återställa och upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner eller hindra vidare skadeutveckling.

• De åtgärder för ögonspolning som måste vidtas för att hindra vidare skada efter stänk.

• De åtgärder som behöver vidtas för att så snabbt som möjligt få den skadade eller sjuke under medicinsk vård.

Page 104: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 104

Sjukdom och arbetsskada

Med krisstöd menas det psykiska och sociala omhänderta-gande som behöver vidtas i samband med olyckor, akuta kris-situationer och liknande som kan utlösa krisreaktioner.

På mottagningen ska det finnas den beredskap och de ruti-ner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens omfattning och risker. Kompetensen och beredskapen är av naturliga skäl i första hand inriktad mot att ta hand om en skadad eller akut sjuk patient, men kunskapen är naturligtvis användbar oberoende av vem som drabbas.

Det finns ett behov av kunskap och färdigheter i livsuppe-hållande åtgärder, till exempel att säkerställa fria luftvägar, stoppa allvarliga blödningar, förebygga cirkulationssvikt samt att ge hjärt-lungräddning.

Utbildning och återkommande praktiska övningar i dessa uppgifter är angelägna vid planering av beredskap för första hjälpen vid olyckor och andra allvarliga händelser.

Det är betydelsefullt att det på mottagningen finns hand-lingsberedskap inte bara för att ge första hjälpen vid olyckor och sjukdom utan även för att tillgodose det behov av psy-kiskt och socialt omhändertagande som uppstår hos arbetsta-gare som på olika sätt drabbas av akuta kriser, olyckor eller andra allvarliga händelser. Detta kan minska personliga li-danden och förebygga sjukfrånvaro.

Företagshälsovården är en resurs som kan anlitas både när det gäller riskbedömning, utbildning och planering av åtgär-der vid första hjälpen och krisstöd. Den kan oftast även ge konkret stöd när det behövs professionella insatser vid exem-pelvis krisstöd.

För den som utsatts för en starkt påfrestande händelse kan det behövas en tillfällig förändring av arbetsuppgifter eller arbetstider. Det kan under en övergångsperiod behövas av-lastning av arbetsmängd och arbetsuppgifter som kräver snabba eller omfattande beslut. Sådana förändringar syftar till att temporärt anpassa arbetsuppgifterna till den enskildes förmåga.

Vid allvarliga händelser, till exempel våld och hot, är det ofta av terapeutiskt värde att finnas kvar i eller snabbt återgå i arbetet, som då bör anpassas efter förhållandena.

Page 105: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 105

Sjukdom och arbetsskada

Missbruk av alkohol och droger

Alkoholism/drogmissbruk betraktas numera som en sjuk-dom. Alkoholisten/drogmissbrukaren bär inte skulden för sin sjukdom. Men hen måste helt ta ansvar för sitt tillfrisknande.

Följande varningssignaler kan bero på andra omständighet-er än drogproblem, men om någon av dem upprepas eller om den anställde visar flera av signalerna kan det vara tecken på missbruksproblem:

Försämring av arbetsprestationen

• Ojämn arbetskvalitet och försämrad produktivitet.

• Ryckig arbetstakt, sämre koncentration, tecken på trött-het.

• Ökande antal misstag, vårdslöshet och bedömningsfel.

Dålig närvaro eller hög frånvaro

• Frånvaro och sen ankomst accelererar särskilt före och efter helger.

• Går hem tidigt eller förlängd lunch blir allt mer frekvent.

• Oförklarliga försvinnanden från jobbet.

Förändringar i attityder och fysiskt utseende

• Detaljer bryr man sig inte om och arbetsuppgifter utförs hafsigt.

• Andra får skulden för misstag och aggressivitet blir allt vanligare.

• Förändrad blick, fladdriga rörelser eller flammig ansiktshy.

• Personligt uppträdande och förmåga att komma överens med andra förändras.

Från de första tecknen brukar det dröja länge innan något görs. Vanliga ursäkter är att man inte vill tränga sig på eller att man inte är säker på att det rör sig om ett missbruksproblem.

Att fråga rakt på sak är att visa intresse och att bry sig om.

Page 106: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 106

Sjukdom och arbetsskada

Ju tidigare ingripande desto bättre är förutsättningarna för att förhindra att missbruket utvecklas. Ett speciellt test (Mach-test) kan användas för obekräftade misstankar om missbruk.

Hjälp med att genomföra testet, och den efterföljande vår-den, kan förmedlas av företagshälsovården eller närmaste sjukhus. Hjälp kan också ges professionellt av Alfagruppen, Alnarådet, Anonyma Alkoholister (AA), Anonyma Narkoma-ner (AN), Lewi-Pethrus-stiftelsen, Länkarna med flera.

Page 107: Hygienrutiner inom tandvården

Prevent – Arbetsmiljö i privattandvården 107

Föreskrifterna finns att hämta på www.av.se.

AnestesigaserAnvändning av personlig skyddsutrustningArbete vid bildskärmArbetsanpassning och rehabiliteringArbetsplatsens utformningArtificiell optisk strålningBelastningsergonomiBullerFörsta hjälpen och krisstödGravida och ammande arbetstagareHygieniska gränsvärdenKemiska arbetsmiljöriskerKränkande särbehandling i arbetslivetMedicinska kontroller i arbetslivetMikrobiologiska arbetsmiljöriskerMinderårigas arbetsmiljöOrganisatorisk och social arbetsmiljöSkyltar och signalerVibrationerVåld och hot i arbetslivet

Föreskrifter från Arbetsmiljöverket som är tillämpliga i tandvården: