Reportage om njursviktLäs mer på sid 8-10

Diabetesteam som hjälper barn

Läs mer på sid 18-19

GöteborGs Diab etesför en i nG

DiabetesBladetNr 1 2009

Årgång 11

MariAnne har ordet

3Diabetes Bladet Nr 1 2009

In n ehåll In n ehåll

Kan sl I et

Öppettider: Måndag – torsdag 8.30 – 16.00, lunch 12.00 – 13.00, fredag 8.30 – 12.00.

Adress: Bomgatan 7, 412 64 Göteborg*

Telefon: 031-711 69 54

Telefax: 031-13 19 67

E-post: diabetes.gbg@comhem.se

Postgiro: 48 722-3

Bankgiro: 5452-3873

Hemsida: www.diabetesgbg.se

Nästa nummer av DiabetesBladet kommer ut den 25 maj.

Ansvarig utgivare: MariAnne Lymer

Redaktör: Christine Öberg

Redaktionskommitté: Lisbeth Blomberg, Claes Bredvad-Jensen.

Annonsansvarig: Marianne Olofsson

Utformning & Tryck: Litorapid Media ABSänd gärna in material eller tipsa redaktionen. Skriv helst i Word och skicka med e-post eller diskett. Var vänlig skicka dina bidrag före den 22 april. Vi förbehåller oss rätten att redigera inkomna texter enligt journalistiska principer. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

* Till Bomgatan kommer du bl.a med spårvagn 2 eller 4, hållplats Almedal, två hållplatser efter Korsvägen mot Mölndal. Se karta 34 B7 i telefonkatalogen.

7 KY-Akademien

8 Börje Haraldsson om njursvikt

9 Min man gav mig en ny njure

12 BUS-sidor

15 Mitt liv med diabetes

18 Gun & Peter hjälper barn med diabetes

20 Fonder

22 Kortisar

K ära medlemmar! Nu har ett nytt verksamhetsår startat i föreningen. Det är styrelsens förhoppning att

fler diabetiker vill vara medlemmar hos oss samt stötta vår verksamhet.

Det är viktigt att insulinet fortsättningsvis är gratis. Insulin är nödvändigt för oss som har diabetes. Vårt förbund och vi i lokalförening-arna anser att sådana livsuppehållande medi-ciner ska vara gratis.

Hjälp föreningen att värva medlemmar så vi blir en stor grupp, att räkna med i olika sam-manhang. Informationsmaterial finns på vårt kansli på Bomgatan 7.

Antingen hämtar du själv eller så skickar vi med post.

Under åren har vi haft många olika ämnen på våra temakvällar för medlemmarna. Vi vill gärna ha förslag från er om ämnen som känns viktiga att få mer information om. Vi efter-lyser alltså idéer om vad ni vill att er förening ska arbeta med och vad vi ska hålla föredrag om på temakvällarna.

Snart är det dags för vårt årsmöte och valbe-redningen söker aktiva och kunniga ledamö-ter som har tid att ägna sig åt föreningsverk-samhet. Det behövs bland annat en kunnig kassör som kan SPCS-bokföring, budget och bokslut.

Jag vill påminna er medlemmar om fören-ingens medlemsträffar som vi har både på eftermiddagar och kvällar. På träffarna har vi trevligt och utbyter erfarenheter med var-andra.

4 Diabetes Bladet Nr 1 2009

Maj JuniKalendarium Feb Mars April

Kalendariet för barn- och ungdomsgruppen finner du på BUS-sidorna.

Alla medlemmar, både nya och gamla, är välkomna till MEDLEMS-TRÄFFAR på Bomgatan 7 i Göteborg. I vår gäller följande tider:

18 feb. kl. 15.00-17.00 26 feb. kl. 18.00-20.0018 mars " 15.00-17.00 26 mars " 18.00-20.0015 april " 15.00-17.00 23 april " 18.00-20.00 13 maj " 15.00-17.00 28 maj " 18.00-20.00

Vid våra sammankomster på Bomgatan bjuder vi på kaffe/te och smörgås. Vi är tacksamma om du anmäler dig till kansliet i förväg. ***22 mars Årsmöte på Nordengården, Stockholmsgatan 16, Härlanda.Klockan 15.00 talar professor Börje Haraldsson om Njurar och diabetes. Klockan 16.00 börjar årsmötet.

25 mars 18.30-20.30 Kalasmat för barn med diabetes Bomgatan 7.

NATUR & KULTURGRUPPEN 3 mars på Göteborgs Konstmuseum. Vi träffas innanför portarna. Café finns i museet.

17 mars i föreningens lokal på Bomgatan 7. Med hjälp av växter, ägg, pärlor, trådar med mera prövar vi på att göra vackra arrangemang till påsken. Anmäl dig senast den 7 mars. Begränsat antal platser. 31 mars i Slottsskogen vid caféet vid Fågeldammen. Vi letar efter våren och promenerar i den underbara parken. Avslutning i caféet för den som önskar.

14 april tar vi bussen från Centralen till Björlandavägen för en prome-nad på de nya vägarna runt Tuveskogen.

28 april reser vi till Björkö och kollar in alla blåsippor. Samling vid Lilla Varholmen där vi tar färjan. Medtag liten matsäck - och sittskydd. Detta besök beror lite på vårens ankomst.

12 maj reser vi till Hönö och njuter av havet. Dagen avslutas med att vi äter skaldjur. Anmäl dig senast den 28 april. Begränsat antal platser.

26 maj tar vi båten till Brännö. Tag med liten matsäck. Vi kommer att besöka tidningens redaktör Christine. Samling vid Saltholmen.

9 juni avslutning på Bomgatan 7. Vi lägger höstens verksamhetsplan för N&K-gruppen och lär oss att göra riktiga midsommarkransar. Anmäl dig senast den 30 maj. Begränsat antal platser. Våra träffar startar klockan 12.00 och varar cirka 3x45 minuter - om inte annat anges. Anmälan, som är obligatorisk, gör du till Monica Ullbrandt på telefon 031-96 25 44 eller 070-575 38 67. Nya och gamla deltagare hälsas varmt välkomna! Gå gärna in på vår hemsida - www.diabetesgbg.se där du får utförli-gare information om Natur & Kulturgruppens aktiviteter.

OBS! Två söndagar i vår, 1 mars och 2 maj, har N&K extra träff. Plats: Kortedala Torg på Gabor Charter. Tid: 13.00-15.00 cirka. Man informerar om olika resmål och bjuder på gulaschsoppa, bröd, tre glas vin, kaffe och kaka, lotteri och levande musik. Allt till en kostnad av 100 kronor. Ring till Monica Ullbrandt och boka plats snarast. Dock senast en vecka innan.

MISSA INTE VÅRENS

STUDIECIRKEL Leva bra med typ 2-diabetesUnder fem måndagar ska vi diskutera frågor om diabetes. MariAnne R Lymer, Göteborgs Diabetesförenings ordförande, kommer att leda oss i diskussio-ner om mat, motion, läkemedel, komplikationer och annat som har med diabetes att göra. I stor utsträckning kommer vi att utgå ifrån deltagarnas önskemål. Studiematerial är Svenska Diabetesförbundets broschyr Typ 2-diabetes. Kostnad för kursen: tio kronor för köp av broschyren. Vi kommer att ha två parallella kurser, en på eftermiddagen och en på kvällen. Enligt följande:

Sammankomst kl. 15.00Första 2 marsAndra 23 marsTredje 6 aprilFjärde 20 aprilFemte 4 maj

Sammankomst kl. 18.00Första 16 marsAndra 30 marsTredje 27 aprilFjärde 18 majFemte 25 maj

Välkommen med din anmälan till föreningens kansli, telefon 711 69 54, senast fredagen den 27 februari 2009. Max antal delt. per grupp: 15. Lokal: Bomgatan 7. Välkomna.

Information om aktiviteter

som tillkommer under våren

kommer att finnas på

www.diabetesgbg.se.

5Diabetes Bladet Nr 1 2009

•

Vuxenkollo på Grötö i augusti 2009

Många har redan anmält sig men det finns några platser kvar. Så kom med du också på vår skärgårdsvistelse på Grötö under vecka 35.Vi kommer att ha det trevligt tillsammans samtidigt som vi "går i skola" på förmiddagarna. Priset är subventionerat. Alla som är medlemmar i någon av Västra Götalands diabetesföreningar betalar 2.000 kronor. I priset ingår: helpension, föreläsare varje dag, fyra övernattningar i dubbelrum (enkelrum mot tillägg), poängpromenad samt överraskningar. Anmälan görs till Göteborgs Diabetesförening på telefon 031 / 711 69 54 senast den 28 mars. Anmälningsav-giften, 400 kronor, ska vara insatt på föreningens konto senast den 30 mars. Välkomna att kontakta MariAnne Lymer (tel. 701 78 85) eller Monica Ullbrandt (tel. 96 25 44) om det är något du undrar över. Gå gärna in på vår hemsida www. diabetesgbg.se för mer utförlig information.

Kalasmat för barn med diabetesTemakväll med Katarina Hesselgren, utbildad frisk-vårdsrådgivare med typ 1 diabetes och mamma till två barn 2 och 4 år. Katarina delar med sig av sina egna erfarenheter av att laga god mat som barn tycker om och som håller blodsockret på en bra och stabil kurva.

Tid: 25 mars klockan 18.30-20.30.

Lokal: Göteborgs Diabetesförening på Bomg. 7.

Vi bjuder på kaffe/te smörgås. Varmt välkommen med din anmälan till kansliet tel. 031-711 69 54 eller epost diabetes.gbg@comhem.se

OBS! Vi kan vara högt 25 deltagare, så skynda dig med anmälan!

Klockan 15.00, före årsmötesförhandlingarna, håller professor Börje Haraldsson föredrag om njurar och diabetes. Han kommer bland annat att tala om en ljusnande framtid för diabetiker vad gäller njurkomplikationer.Klockan 16.00 börjar årsmötet.

FÖRSLAG TILL DAGORDNING1. Mötets öppnande

2. Fråga om mötets behöriga utlysande

3. Fastställande av dagordning

4. Val av mötesordförande

5. Val av mötessekreterare

6. Val av 2 (två) justerare/rösträknare

7. Verksamhetsberättelse

8. Ekonomisk berättelse

9. Revisorernas berättelse

10. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen

11. Val av kassör på två år

12. Val av 4 (fyra) ordinarie styrelseledamöter på två år

13. Val av 1 (en) ordinarie styrelseledamot på ett år

14. Val av 3 (tre) ersättare på ett år

15. Val av 2 (två) revisorer på två år

16. Val av 2 (två) revisorsersättare på ett år

17. Val av valberedning på ett år

18. Verksamhetsplan för 2009

19. Budget 2009

20. Behandling av motioner

21. Övriga frågor

22. Mötets avslutandeVi är tacksamma om du anmäler dig senast måndagen den 16 mars till årsmötet!Motioner till årsmötet skall vara styrelsen tillhanda senast den 27 februari.

ÅRSMÖTE 22 MARS 2009

7Diabetes Bladet Nr 1 2009

Här är en kull om 21 nya fotterapeuter med avancerad medicinsk kompetens redo att ta hand om problemfötter; Antingen som anställda vid sjukhus/vårdcentraler eller

vid privata kliniker. Behovet av hjälp med diabetesfötter är stort. Längst fram på bilden

står klassens lärare Lena Asphede (i cerise) och Barbro Ek (i grönt).

Kort historik om fotvård:● På 60-talet blev man fotvårdare

efter 2-4 veckors utbildning. Inga förkunskaper krävdes. Yrkestitel: fotvårdare

● I början av 70-talet fick man en na-tionell kursplan och läste en termin. Inga förkunskaper krävdes men det var en merit att ha vårdutbildning. Yrkestitel: fotvårdsspecialist.

● I januari 1997 krävdes det om-vårdnadslinjen eller motsvarande för att få gå den två terminer långa Påbyggnadsutbildningen. Yrkestitel: fotterapeut.

● I augusti 2007 fick KY-Akademien i Göteborg i konkurrens med flera andra skolor i landet en tre terminer lång yrkesutbildning om 60 poäng. Förkunskaper: Allmän högskolebe-hörighet/Omvårdnadsprogrammet eller motsvarande. Yrkestitel: Medi-cinsk fotterapeut.

***Skolan Studium vid Styrmansgatan i Göteborg har en modern klinik där eleverna tar emot patienter för fot-vårdsbehandling. Där finns nio platser och behandlingen är lärarledd. Pris: 175 kronor inklusive moms. Diabete-spatienter slipper betala moms efter-som deras behandling är medicinsk sjukvård.

I slutet av januari fick Göteborg landets första kull av KY- utbildade fotterapeuter med titeln ”medicinsk fotterapeut”. De har läst heltid under tre terminer vid KY-Akademien Studium. DiabetesBladet träffar en av skolans vårdlärare Barbro Ek en stund innan de 21 eleverna ska ”släppas ut”. - KY i Göteborg har en lång tradition i att utbilda fotterapeuter, säger hon. Den nya, längre, utbildningen är mycket kvalificerad. Eleverna får en bred utbildning där vi varvar varje teorimoment med praktik. Högskolekompetens är krav för denna KY-utbildning där den medi-cinska delen tar vid där omvårdnadsprogrammet slutar. Vad gäller arbetsmarknaden för fotterapeuter så är det hög ålder på många i branschen. Man är på väg mot ett generationsskifte. I slutet av januari föreslog regionstyrelsen att Hälso- och Sjukvårdsut-skottets förslag till vårdval Västra Götaland införs den 1 oktober. Om förslaget går igenom innebär det att vårdcentralerna bland annat får i uppdrag att erbjuda medicinsk fotvård. KY-Akademien har Öppet Hus lördagen den 21 mars mellan 11 och 13 på Styrmansgatan 21B. Där informerar man om utbildningen till medicinsk fotterapeut. Fotnot: KY står för Kvalificerad Yrkesutbildning. Eleverna kommer från hela landet. n

Christine Öberg

TILL NYINSJUKNADE DIABETIKERBehöver du någon att samtala med som har egen lång erfarenhet av att leva ett bra liv med diabetes. Kontakta i så fall Göteborgs Diabe-tesförening för att få en egen mentor som kan hjälpa dig med många frågor och din oro. Vi kan dock inte hjälpa dig med medicinska råd. Dessa ska din läkare och diabetessköterska bistå dig med. Vi finns på Bomgatan 7 i Göteborg. Telefon: 711 69 54, E-post: diabetes.gbg@comhem.se, Hemsida: www.diabetesgbg.se

KY

8 Diabetes Bladet Nr 1 2009

God blodsockerkontroll lönar sig

Njursvikt är en välkänd diabe-teskomplikation.För 25-30 år sedan drabbades ungefär hälften av dem som haft diabetes länge. Idag är siffran mindre än tio procent. - Om några år är risken ännu mindre att diabetiker ska be-höva träffa mig eller andra njurläkare, säger professor Börje Haraldsson vid Njurkliniken på SU Sahlgrenska.

Börje Haraldsson ska hålla fö-redrag om diabetes och njurar på Göteborgs Diabetesförenings årsmöte den 22 mars. - Jag kommer att lämna ett po-sitivt budskap, säger han. Tack vare den utmärkta diabetesvård vi har i Sverige så ser framtiden ljus ut för diabetiker vad gäller komplikationer. Trots allt är det fortfarande näs-tan var tionde med diabetes som får njursjukdom. Precis som dia-betes typ 2 kommer njursjukdom

smygande utan att man känner av det. Äggvita i urinen och för-höjt blodtryck är symptom som är lätta att upptäcka vid en häl-sokontroll. - Man hittar inte njursjukdomar i ett tidigt stadium om man inte letar, säger Börje Haraldsson som saknar den företagshälsovård som fanns för en del år sedan. Då fick de flesta en årlig besiktning av kroppen vilket gjorde att många sjukdomar upptäcktes i god tid. Även idag går det att få sådan hälsoundersökning på vårdcen-tralerna och hos privatläkare. Det kostar inte mer än ett vanligt läkarbesök men man får själv be-gära det. Något som Börje Ha-raldsson rekommenderar alla att göra. Börje Haraldsson berättar om patienter som kommer till njur-medicin på Sahlgrenska och som varit hos läkare flera gånger utan att man tagit några prover. Tre månader kan vara skillnaden mellan en behandlingsbar och en icke behandlingsbar njursjuk-dom.

Det händer mycket inom njur-sjukvården. Det finns många nya mediciner som kan hålla sjukdomen i schack. Njurarna är kroppens reningsverk. När funktionen avtar blir "skräpet" kvar i blodet och man riskerar förgiftning. Förr var blodtrans-fusioner den behandling man kunde erbjuda de njursjuka.Världens första professor i njur-medicin hette Nils Alwall. Han fanns i Lund och det var där man 1947 för första gången kunde börja erbjuda njursjuka dialys för att rena blodet. Från hela Europa flög man in patien-ter till Lund för behandling. I Göteborg dröjde det ända in på 60-talet innan man började med dialys. - Men patienter med svåra dia-beteskomplikationer behandlade man inte med dialys i början. Man ansåg att de var så sjuka att det inte var någon idé, berättar Börje Haraldsson. Det finns olika sätt att få dialys. Påsdialys och bloddialys är van-ligast. Börje Haraldsson deltog i en stor undersökning i Västra Götaland för fem år sedan. Där kom man fram till att påsdia-lys var den behandling som i de flesta fall var bäst för patienten. Utredningen kopierades i Skåne och där har man även genomfört förslagen i utredningen. Påsdialys kan man sköta själv i sitt hem. Dagtid eller på natten. Man är fri att resa och leva ett normalt liv. Bloddialys görs på sjukhusen och kräver att man tillbringar cirka fem timmar om dagen tre-fyra dagar i veckan på sjukhusets dialysavdelningen. Sahlgrenska universitetssjuk-huset har norra Europas mest avancerade transplantationsen-

professor Börje HaralDsson

Kraftigt minskad risk för njursvikt hos diabetiker beror enligt professor Börje Haraldsson på den utmärkta diabetesvården i Sverige. Plus att vi som har diabetes sköter egenvården bra. - God blodsockerkontroll lönar sig. Risken för att ny-insjuknade diabetiker ska få förstörda njurar är minimal, säger han.

9Diabetes Bladet Nr 1 2009

God blodsockerkontroll lönar sighet. Där gör man varje år cirka 160 njurtransplantationer. Allra bäst resultat blir det om det är en donerad njure från en frisk person som man transplanterar, men även njurar från nyss av-lidna individer visar fina och allt bättre resultat. - I länder som varit med i krig som Norge, Danmark och Fin-land är det en stark tradition att donera organ. I Göteborg har vi de senaste åren börjat få fler levande donatorer, vilket lett till ett 40-tal fler njurtransplante-rade patienter per år. - Resultatet blir bra med en do-nerad njure. Det går också bra för den som donerar. Visst gör det ont och visst är det en be-svärlig tid efteråt - det är en stor operation. Men när man frågar donatorerna efteråt så är de positiva. Den stora belöning-en är tillfredsställelsen av att ha hjälpt en anhörig eller vän till ett nytt liv. Vi följer donatorer-na och deras hälsa noga efteråt. De borde få gratis sjukvård un-der resten av livet. Den som får en ny njure får ett bättre liv. Hon eller han är inte längre bunden av dialys. Men alla kan inte bli transplanterade även om det skulle finnas stor tillgång till donerade njurar. Innan en transplantation görs en noggrann utredning. Har man flera sjukdomar och är gammal kanske man inte klarar en trans-plantation. Risken att dö är stor om man inte är tillräckligt stark. För dessa personer är det bättre med dialys. Den som genomgår en transplantation måste livet ut medicinera för att inte njuren ska stötas bort. n

Christine Öberg

"Jag fick en ny njure av min man"

östen 2007 fick Marianne

Olofsson en ny njure. Hon fick

den av sin man Ulf. Då hade Marianne haft dia-betes typ 1 i 40 år och gått på dialys i knappt tre. Idag snart 1,5 år efter trans-plantationen mår båda bra. Ulf känner sig stolt och glad över att ha bidragit till att Marianne fått ett bättre liv. Och som han sa till henne efter operationen: "Nu är vi blodsbröder".

De träffades på Kåren den 19 juni 1976. - Det är lätt att komma ihåg det datumet, säger Marianne Olofs-son och ler gott mot sin man Ulf. Det var den dagen kungen och Silvia gifte sig. Och det sa klick för Marianne och Ulf precis som det gjort för kungen och Silvia. Marianne hade haft diabetes i

Marianne olofsson

drygt tio år redan då. Men det var inte något som Ulf kände sig tveksam inför. - När han inte blev avskräckt fast jag kort efter vi hade träffats fick två stora bensår på skenbenen så förstod jag att det skulle hålla mellan oss, säger Marianne och skrattar. Nu har de varit gifta i 30 år och bor i en villa i Mölndal tillsam-mans med två gosiga katter. Kat-terna som är norska skogskatter och heter Rasmus och Tindra är nya familjemedlemmar. De var mycket efterlängtade. Året innan transplantationen kunde Mari-

H- Man lär bli lika trött av dialys som att springa ett maratonlopp, säger Marianne Olofsson som nu slipper dialysen eftersom hon fått en ny njure. Donator är hennes man Ulf. Nu ser Marianne och Ulf fram emot att i sommar kunna njuta av värme och bad nere vid sommarstugan i Åsa. Semestrar som de senaste tre åren avbrutits av läkarbesök och resor till dialysavdelningen på Mölndals sjukhus tre gånger i veckan.

10 Diabetes Bladet Nr 1 2009

anne och Ulf för första gången på många år inte ha katt - på grund av infektionsrisken. Diabetesen har i alla år varit en följeslagare för Marianne och Ulf. I början var det inte speciellt betungande. Paret berättar om alla resor de gjort tillsammans. I början utan att ens ha blodsocker-mätare med. Marianne brukade ta en rejäl spruta insulin på morgnarna och sen gällde det att äta på bestämda tider. Något som inte alltid var så lätt i länder söderöver. - På den tiden hade man inte egna blodsockermä-tare. Idag har jag kontroll hela tiden och har där-för bra värden, säger Marianne. Den 19 februari 2005 efter en hjärtinfarkt fick Marianne dialys för första gången.- Jag funderade på transplantation direkt när jag börjat med dialys, säger Marianne. Men jag vil-le inte fråga Ulf om han vill ge mig en njure. Jag trodde att han kanske skulle känna sig tvingad att göra det. För Ulf var det dock självklart att han skulle ge henne sin ena njure. Han är kärnfrisk och har ald-rig varit sjuk. - Det var en märklig upplevelse, säger han, att bli omhändertagen på sjukhuset inför donationen; Skrubbad, iförd rena kläder och lagd i en säng med rena lakan…. - Förresten, kommer han på, en gång tidigare har jag varit patient på sjukhus. Det var på Mölndals sjukhus och jag var sex år. Min syster låg på britsen bredvid och vi skulle få våra fotvårtor borttagna. Det var hemskt. Hon skrek av smärta medan jag låg där bredvid och väntade på min tur. Transplantationen föregicks av jobbiga provtag-ningsperioder för Marianne och Ulf. Och väntan framför allt. När hon första gången stod på kö för transplantation så visade det sig att hjärtat var ett problem. Hon hade ju tidigare haft en hjärtinfarkt. Hon var tvungen att gå igenom en by pass-opera-tion innan man på allvar kunde börja fundera över om hon skulle klara en transplantation. Vid det laget hade den första omgången prover blivit för gammal. Det var bara att börja från början igen… In i det sista var det osäkert om hon var tillräckligt stark. - Jag var högriskpatient eftersom jag haft diabetes i så många år. Normalt vid en transplantation så öppnar man donatorn först. Här gjorde man tvärt-om. Läkarna ville vara säkra på att det skulle gå att sy fast en njure i mig innan de öppnade Ulf, säger Marianne. När Ulf sövdes visste han inte om han skulle bli av med en njure eller ej.

- När jag vaknade efter narkosen kände jag direkt efter med handen om jag hade något bandage på kroppen. Det hade jag och då förstod jag att det hade gått bra. Ulf och Marianne har olika blodgrupper. Tidigare gick det inte att transplantera njurar mellan perso-ner med olika blodgrupp. Idag filtreras blodet från antikroppar genom en speciell dialys innan opera-tionen. Marianne har fått en nytt liv. I knappt tre år gick hon på bloddialys på Mölndals sjukhus tisdag, torsdag och lördag varje vecka. Varje behandling tog fyra timmar. Efteråt var hon helt slut och fick gå och lägga sig direkt. Detta första 1,5 år har det inte blivit så mycket ledig tid trots allt. Det har va-rit täta läkarbesök för att kolla att allt är bra. Dagen för intervjun har Ulf tillbringat flera tim-mar på sjukhuset för att lämna prover. Hittills har bådas värden varit mycket bra. Framöver handlar det om besök var sjätte vecka för Mariannes del. Kortisonet, som gjort att hon gått upp i vikt, har hon fått sluta med och medicinen, som ska förhin-dra avstötning av den nya njuren, känner hon inget obehag av. Och det är ju tur eftersom hon måste ta medicin mot avstötning resten av livet. n

Christine Öberg

BUs SIDaN

12 Diabetes Bladet Nr 1 2009

Det är Axel 10 år och Moa 9 år som skriver detta. Vi går på Di-serödskolan i Romelanda. Axel går i fjärde klass och Moa i tred-je. Vi går på samma fritidsklubb efter skolan. Den heter Spindel-nätet. När vi fick diabetes gick vi på Svalan fritids och var re-dan kompisar. Det var Moa som först fick diabetes, i april 2006. Axel fick diabetes samma år fast i december. Nu är det fyra barn på skolan som har diabetes. Det fungerar bra för oss i skolan. Där är personalen intresserad och de frågar alltid eller ringer om nå-got är oklart. I matsalen finns det speciell mat till diabetikerna de dagar det är soppa. Eftersom vi som har diabetes måste äta mat så finns det även rätter att välja mellan om det skulle serve-ras något som vi inte är så för-tjusta i. När det är mellanmål på klubben så brukar vi tävla om vem som har lägst blodsocker. Just nu är det Moa som har legat lägst ett tag.Jag, Moa, bor i Häljeröd med min mamma Hanna, pappa Nic-las, lillasyster Lisa, 7 år, och kat-terna Shan och Kalle som bägge är två och ett halvt år. Katterna fick vi av sjuksköterskan Anki.

De föddes hos henne samma natt som jag hade min första permis-sion från sjukhuset. Jag, Axel, bor i Diseröd tillsam-mans med min mamma Maria, pappa Mats och lillebror Arvid, 8 år. Vi har hunnit vara på två julfes-ter med diabetesföreningen och på ett diabetesläger i Falkenberg tillsammans. Även våra syskon Arvid och Lisa trivs bra ihop. De går på samma fritids på efter-middagarna. När vi fyra träffas har vi jättekul. På fritiden bygger jag, Axel, gär-na med lego. På sommaren gil-lar jag att hoppa studsmatta och cykla. Jag, Moa, spelar innebandy med Sportlife där jag är målvakt och utespelare. Torsdagar är det dans på schemat. Hiphop Street kallas dansstilen. På sommaren spelar jag fotboll i Romelanda UF. Nu ser vi fram emot sommarlo-vet med cykling, fotboll och ett nytt diabetesläger.

Vi kanske ses därAxel Bernardsson och Moa Johansson

HeJ!

Tomten kom på besök!

4Sound Kungälv

Abbott Scandinavia AB

A. Menarini Diagnostics

Bayer AB

CCSCity Gross Specialen

Elvis & Elina

Frölunda Indians

Hockey

Göteborgs Diabetesförening

Hampus Fagrell

Kungälvs Hårteam

Medtronic AB

Nivea/ Beiersdorf AB

NordicInfu Care

ABNWB Sport & Profit

Pro Hockey Shop

Roche Diagnostics

Scandinavia AB

Romalore

Rubin Medical Nordic AB

Sanofi Aventis

Santa Maria AB

Semper AB

ToyShop i Kungsbacka AB

TPS/Berger

Älvfoto AB

Tack alla ni som sponsrade vår julfest!

Dans kring granen

BUs SIDaN

13Diabetes Bladet Nr 1 2009

Den 29 november var det åter dags för julfest för barnen i Göte-borgs Diabetesförening! Det blev en mycket lyckad tillställning som hölls på mysiga Nordengår-den i närheten av Redbergsplat-sen. Tomten kom på besök med julklappar till alla barn och det var dans kring granen, trolleri och lotterier med massor av fina vinster. Vi åt tacos med tillbehör - en gammal julfesttradition på Diabetesföreningen.

FÖRÄLDRAGRUPPeN

KALeNDARIUM FÖR BARN- OCH UNGDOMSGRUPPeN

18 feb. kl. 18.30 Träff för föräldrar, Bomgatan25 mars kl. 18.30-20.30 Katarina Hesselgren lagar kalasmat som barn med diabetes tycker om (se sid. 5)1 april kl. 18.30 Träff för föräldrar, Bomgatan16 maj kl. 14.00 Brännboll i Slottsskogen. Vi träffas nedanför Björngårdsvillan (ställs in vid regn)

Mer information kommer att finnas på www.diabetesgbg.se. För snabbare info om nytillkomna aktiviteter anmäl din e-postadress till barndiabetes@hotmail.com

Tack för julfesten!

Alla ville klappa Robert Berlins "tama tvättbjörn" Rocky.

Arvid vann högsta vinsten på lotteriet - en Frölunda Indians-tröja med autografer!

Vissa var lite blyga för tomten.

Spänd förväntan!Tomteflicka får paket.

15Diabetes Bladet Nr 1 2009

Claes BreDvaD-jensen

AHistorien om min diabetes

lla som gör en resa har något att

berätta sägs det ju. Samma sak när man

lever med diabetes. Alla har en alldeles egen historia.Claes Bredvad-Jensen som är medlem i Göteborgs Diabetes-förenings styrelse är först ut med att berätta sin diabeteshistoria. Alla bidrag till tidningen emot-ses tacksamt. Så välkommen du också att skicka in ett bidrag till Diabetesbladet.

"Min diabetes debuterade tyst och diskret. Jag visste inte ens om att jag var drabbad. Efter flera olika stadier av sjukdomen där följderna av diabetesen blev allt värre kunde jag till sist med hjälp av insulin och modern be-handling äntligen börja leva som vanligt och få ett normalt liv.

50 år - lyckligt okunnigVid den allmänna hälsokontrol-len upptäckte man att fasteblod-sockret låg lite högt. Vid ny kon-troll låg blodsockret på gränsen. Ännu inga restriktioner mer än att undvika sockerrik mat. Den bristande blodsockerregleringen verkade vara av oskyldig art.

52 år - kärlkrampSå fort jag ansträngde mig fysiskt fick jag en konstig kramande smärta i bröstet. Den strålade ut i vänster arm. Även om jag hade bråttom till bussen var jag tvung-en att stå absolut stilla under en minut, det kändes som om hjär-tat inte orkade med att jag rörde mig. Jag var inte det minsta trött i benen – men hjärtat orkade inte med promenaden.

Jag skrev ett brev till min dok-tor. Han kallade in mig omgå-ende. Symptomen var typiska för kärlkramp. Hjärtats kranskärl försörjer hjärtat med blod. Om hjärtat inte får tillräckligt med syrerikt blod för att klara av sitt arbete uppstår den kramande smärta inne i bröstet som vi kal-lar kärlkramp. Förkalkningar i kranskärlen minskar blodkärlens innerdiameter och då minskar även transportkapaciteten.För att fastställa diagnosen fick jag cykla på en testcykel. Mot-ståndet ökade efterhand, till slut blev jag svettig. Man mätte puls och EKG hela tiden. Jag fick ange graden av smärta inne i bröstet genom att peka en skala från 1 – 10. Resultatet var entydigt. Vid detta provokationstest visade mitt EKG att jag hade syrebrist i hjärtmuskeln – alltså kärlkramp vilket betyder att jag hade för-kalkningar i hjärtats kranskärl. Jag fick nitroglycerintabletter som vidgar blodkärlen. En liten tablett under tungan bör hjälpa inom 30 sekunder. Skulle det inte hjälpa får man ta en ny tablett två gånger med 5 minuters intervall. Känner man ingen lindring då kan man misstänka hjärtinfarkt. Hjärt- kärlsjukdomar är mycket vanligare bland diabetiker än bland friska personer.

53 år - hjärtinfarktDet var en kall dag i början av april. Jag steg ut från Stadsbib-lioteket vid Götaplatsen. Den kalla vinden fick blodkärlen att dra ihop sig. Snart kände jag den kramande smärtan inne bröstet på vänster sida. Ytterligare ett kärlkrampsanfall trodde jag. Jag gick ner till busshållplatsen vid Valand för att åka hem till Möln-

dal. Jag passerade Sahlgrenska där jag borde stigit av och sökt akut hjälp. Nitroglycerintablet-terna under tungan hjälpte inte mycket. När jag kom hem satte jag mig bekvämt i stolen och förväntade mig snabb smärtlind-ring. I stället ökade smärtorna. Då ringde min fru efter ambu-lansen. Jag fick bäras ner för trap-porna. Nitroglyceringsprej under tungan fick smärtan att ge med sig. Ett enkelt EKG togs i am-bulansen och kunde visas upp för sjukhusets personal på akutmot-tagningen.På sjukhuset konstaterade man att jag drabbats av en hjärt-infarkt. Om en förkalkning i kranskärlet går sönder försöker kroppen reparera detta genom att tillverka en blodpropp. Bildas blodproppen i kranskärlen kallas det hjärtinfarkt. Bildas proppen i hjärnan kallas det stroke eller slaganfall. Hjärnblödning bru-kar även kallas stroke. Självfallet behandlas blodpropp och hjärn-blödning på olika sätt. Skadorna på hjärtat är beroende av hur stort område som blodkärlet försörjer. En blodpropp i en stor kärlstam slår ut en stor del av hjärtat med-an en propp i en liten förgrening endast dödar en liten del av hela hjärtmuskeln. Blodprov kan visa om det finns spår efter död hjärt-muskelvävnad. Dessa markörer dyker upp och försvinner enligt tidtabell. Efter blodprover med vissa intervaller kunde man styr-ka att både laboratorieprover och symptom pekade på att jag drab-bats av en hjärtinfarkt.

OperationenJag fick genomgå stora medi-cinska utredningar. Först skulle doktorn röntga mina kranskärl.

16 Diabetes Bladet Nr 1 2009

Vid min ljumske förde man in en slang med en liten behållare med kontrastmedel i den stora kropps-pulsådern. Trots att slangen gick diagonalt genom kroppen upp-levde jag inget obehag. När be-hållaren nådde upp till hjärtat sprutade man ut kontrastmedlet. Jag såg på en TV-skärm alla mina blodkärl utanpå hjärtat. Doktorn tittade på mig och sa du måste bli hjärtopererad. Dina blodkärl är så förkalkade att blodet inte kommer fram. Du får syrebrist i hjärtmuskeln och detta ger upp-hov till den kramande smärta som du upplevt när du anstränger dig.En by pass-operation går till så att man tar ett cirka halv meter långt blodkärl från ett av benen och delar in det i 3 till 4 bitar och syr fast det som nya blodkärl på hjärtat. Man kopplar sig förbi de gamla förkalkade blodkärlen. För att underlätta operationen brukar man kyla ner kroppen till cirka 30 grader. När jag väl fått narkosen utbröt en febril aktivitet. Ett opera-tionslag sågade upp bröstbenet för att komma åt hjärtat. Ett an-nat operationslag började frilägga det blodkärl i benet som skulle bidraga med reservdelar till de nya kranskärlen. Senare mätte jag operationsåret på benet med måttband. Det var exakt 50 cen-timeter långt.För att göra en så här stor opera-tion behövs en hjärt-lungmaskin som övertar hjärtats och lungor-nas arbete. För att operera hjär-tat måste det vara stilla. Det är omöjligt att operera ett hjärta som pumpar blod. Jag var lite bekym-rad över att de kanske inte skulle lyckas starta hjärtat igen. När jag vaknade upp ur narko-sen låg jag på intensivvården. En sköterska stod bredvid mig. I mitt omtöcknade tillstånd såg hon ut som en vit ängel. Hon sa

"Operationen är färdig. Den har gått bra."

Direkt efter operationenNär jag vaknade upp ur narkosen hade man redan plockat bort det plaströr som jag hade i halsen. Det användes för att blåsa in luft i lungorna och för att få igång andningen som varit avstängd under operationen. På bröstet hade man kopplat in några elek-triska sladdar som gick direkt in till hjärtat. Det var elektroder för en pacemaker. Om hjärtat skulle börja svikta skulle man snabbt kunna koppla in en pacemaker. Trots diverse stora dränageslangar som ledde bort blod och sårvätska från operationsområdet mådde jag förhållandevis bra. En tänkbar förklaring var att jag fick morfin-dropp under första dygnet. Efter-som inga komplikationer tillstötte kunde jag nästa morgon köras till mitt rum. Jag satte mig på säng-kanten och började försiktigt äta min havregrynsgröt. Nästa dag kunde jag gå ut och äta tillsam-mans med de andra patienterna.

TillfrisknandetUnder operationen användes en hjärtlungmaskin som pumpade runt blodet i kroppen och som sy-resatte blodet. Mina egna lungor var helt avstängda under opera-tionen. Under några veckor efter operationen arbetade lungorna med ytterst begränsad kapacitet. När jag gick i trappor spände det i lungorna. Jag behövde mera syre. Lungorna hade tagit mycket stryk under operationen. En vecka efter operationen befin-ner jag mig på Högsbo sjukhus hjärtrehabavdelning. Jag orkar bara gå korta 10 minuters prome-nader i den vackra sjukhusparken. Jag bor på tredje våningen utan hiss. Inför hemgången fick un-dersköterskan träna mig att gå i trappor. Det spände i lungorna. Det var mycket ansträngande,

jag blev både trött och kallsvet-tig. På hemresedagen drog man ut pacemaker-elektroderna utan be-dövning. Doktorn tog ett stadigt tag om elektroderna, han bad mig hålla andan och sedan drog han med sin fulla kraft. Det gjorde inte ont men jag kände hur långt inne i kroppen de var förankrade.

Livet efter operationenEfter en månad på sjukhus kom jag äntligen hem. Utredningen hade visat att jag led av det så kal-lade metabola syndromet: blod-tryck, blodsocker, blodfetterna samt vikten var för höga. Var och en av dessa värden var inte alar-merande höga men tillsammans kan de leda till hjärtinfarkt. Tio dagar efter operationen åkte jag för första gången in till cen-trum och handlade mat. Med min uppsågade bröstkorg kunde jag bara bära ett kilo i vardera handen utan att känna smärta. Efter fyra månader kunde jag plocka fram min cykel och cykla till arbetet för 4 timmars tjänst-göring. Efter sju månader kunde jag arbeta full tid." n

CLAES BREDVAD-JENSEN

GÖTEBORGS DIABETESFÖRENING har drygt 1.500 medlemmar.

Det finns cirka 25.000 diabetiker i Göteborgsområdet.

HJÄLP OSS ATT SPRIDA INFORMATION OM FÖRENINGEN!

DU FÅR EN BIOBILJETT FÖR VARJE VÄRVAD MEDLEM.

Det kostar bara 290 kronor/år att vara medlem och då får du årsprenumerationer av tidningarna Diabetes och DiabetesBladet samt möjlighet att gå på föreläsningar, studiecirklar och andra aktiviteter för såväl vuxna som barn. Det finns även en föräldragrupp. Meddela vårt kansli när du värvat en ny medlem så att vi kan skicka dig en biobiljett.

18 Diabetes Bladet Nr 1 2009

Diabetesteam för barn

När ett barn i Västra Götaland får diabetes så hamnar det och familjen på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus där de får stanna mellan sju och tio dagar. Där arbetar bland andra Gun Forsander som är sektorsöver-läkare och Peter Sand som är psykolog. Förutom den dagliga vården av barnen så forskar de om diabetes typ 1, om hur livet ska vara så bra som möjligt för barnen som drabbas - och för deras föräldrar och syskon.

Hela familjen påverkas när ett barn blir sjukt. Inte minst vid diabetes som är en livslång sjuk-dom. Relationer inom familjen är en betydelsefull del av det dok-torandprojekt som Peter Sand arbetar med. Gun Forsander är hans handledare. Det ställs stora krav på föräldrar till barn med diabetes. De måste vara där hela tiden, det går inte att lägga föräldraansvaret åt si-dan för en dag. Det är viktigt att man har en bra och ständig dia-log om barnets diabetes med sin partner. Det händer att äkten-skap spricker därför att paret inte klarar av att dela på ansvaret. Det

är naturligtvis extra tufft att vara ensam om ansvaret. Genom in-tervjuer med syskon till barn med diabetes vet man att de känner att de inte får lika mycket uppmärk-samhet som det sjuka syskonet; något som Gun och Peter brukar ta upp med familjerna. - Men, poängterar de, det hand-lar inte om att ge syskonen fa-vörer i form av saker att stoppa i mun. Egen tid eller några extra kramar är bättre. En psykolog har en stor uppgift när en familj får veta att deras barn har fått diabetes. En del föräldrar drabbas av depression, i synnerhet om barnet är mycket sjukt när det får diagnosen. Det har tidigare funnits psyko-loger inom diabetesvården på drottning Silvias sjukhus. Men de har inte på samma långsiktiga sätt ingått i diabetesteamet så som Peter Sand nu gör. - Jag finns med direkt när ett barn med diabetes tas in på sjuk-huset. Jag blir en naturlig del av kontaktnätet runt familjen, säger Peter Sand. När livet känns job-bigt är därför kontakt med en psykolog inte något man värjer sig emot. Det är ju mig, Peter som de känner så väl, man ringer. Detta att ha en psykolog med i

diabetesteamet från allra första början är ovanligt. Doktorand-studien har förberetts i flera år men är långt ifrån slutförd.Den moderna sjukvården handlar mycket om att den ska vara kost-nadseffektiv. Peters och Guns teori är att det är god ekonomi att ha en psykolog med från början i arbetet runt familjen. - Vi vill visa att det "lönar sig" inte bara vad gäller blodsock-ervärden utan också socialt och psykiskt, säger Gun Forsander. Ett diabetesbarn i förskolan har generellt bra sockervärden. När barnet med diabetes början sko-lan försämras värdena ofta. I tonåren kan det till och med bli allvarliga kriser när ungdomarna inte vill kännas vid sin sjukdom. Diabetes är en sjukdom där framtida komplikationer till stor del står i relation till hur man själv som diabetiker sköter sin sjukdom. Inte minst vad gäl-ler tonåringar och deras förhåll-ningssätt till sin diabetes kan en psykolog göra mycket. En hel del forskning vid Drottning Silvias sjukhus går ut på att få ungdomar att förstå sin egen roll och att lära dem att ta ansvar för sin hälsa. Gun Forsander och Peter Sand arbetar för att föräldrar ska lära

Sektorsöverläkare Gun Forsander och psykolog Peter Sand ingår i det diabetesteam som tar hand om barn med diabetes på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus. Det är många som forskar om diabetes på sjukhuset. Till exempel Peter Sand vars doktorandstudie har ett familjeperspektiv. Gun Forsander är hans handledare.

Gun forsanDer & peter sanD

19Diabetes Bladet Nr 1 2009

Hösten 2008 genomförde Na-tionella Diabetesteamet*), NDT, en nationell enkätstudie om diabetes i skolan.

Sektorsöverläkare Gun Forsan-der var en av de som arbetade med studien. 311 barn, 309 föräldrar och 42 av landets 45 barndiabetesteam besvarade enkäten. Barnen var mellan 7 och 14 år och gick i låg-, mel-lan- och högstadiet.

Internationellt är Sverige le-dande vad gäller vård av barn med diabetes. Vi har till och med en lag som säger att skolan har skyldighet att se till att barnet får den hjälp de behöver för att sköta sin diabetes under skoltid. Höstens studie visar emellertid att det är stora skillnader mellan olika delar av landet - och mellan olika skolor.

På Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus har man re-gelbundet utbildningar för lärare och övrig skolpersonal om dia-betes. Det är rektorn som be-viljar lärarna tid att gå på dessa halvdagarsutbildningar.

- Skolan kan skicka tre personer ur personalen per barn med dia-betes, säger Gun Forsander. Ofta kommer förutom klassläraren personal från "bamba".

Även om intresset är stort för denna utbildning i diabetes så kommer inte personal från alla skolor. Just bristande kunskap om diabetes i skolan är något som föräldrar till barn med dia-betes pekar på:

42 procent av föräldrarna i enkä-ten var inte nöjda med skolans stöd i egenvården.

49 procent upplevde att klass-läraren inte hade tillträcklig kunskap om diabetes. 20 pro-cent av föräldrarna uppgav att de underdoserar insulin minst en gång i veckan på grund av rädsla för att barnet ska få lågt blodsocker under skoldagen. 27 procent av lågstadiebarnen saknar en huvudansvarig vuxen i skolan.

16 procent av föräldrarna, oav-sett barnens ålder, uppgav att de hållit barnen hemma från skolan vid något tillfälle på grund av att de inte ansett att barnet varit säkert omhändertaget i skolan. Enkäten visar att ungefär hälften av barn i skolan inte får den hjälp de har laglig rätt till. NDT kräver att en uppföljning av skolverkets regelverk ska ske. Genom att: 1 a) Tillse nationell likvärdighet avseende skolsituationen för elever med diabetes.1 b) Skapa underlag för att be-dömningar om elevernas rätt till stöd tillgodoses. 2) NDT föreslår att en tjänst som Diabeteskonsult inrättas i alla landsting med uppgift att ansvara för utbildning och information kring barn- och ungdomsdiabetes till skolor och förskolor. Denna konsult bör också få i uppgift att övervaka att alla barn med diabetes får ett ål-dersadekvat stöd i sin egenvård under skoltid.3) Alla barn och ungdomar med diabetes ska ha en individuell skriftlig vårdplan i skolan. 4) För alla barn och ungdomar med diabetes ska det utses en huvudansvarig person som ansvarar för att barnet får det nödvändiga stödet för egen-vård.*) Nationella Diabetesteamet, NDT, är en ekonomiskt och politiskt obunden sammanslut-ning som samlar profession och patientföreträdare i frågor om diabetes. NDT arbetar för att sprida information och kunskap om diabetes, samt verka för god vård och ökad livskvalitet hos personer med diabetes. I NDT ingår Barnläkarföreningens sek-tion för Endokrinologi och dia-betes, Dietisternas Riksförbund, Svenska Diabetesförbundet, Svensk Förening för Diabetologi och Svensk Förening för Sjukskö-terskor i Diabetesvård.

Källa: Diabetes i skolan 2008, En nationell enkätstudie.

sig att successivt släppa ansvaret för bar-nets hälsa. Det är viktigt att tidigt låta barnet själv mäta sitt blodsocker och att ta sitt insulin - för att under senare de-len av tonåren lämna över. - Ibland måste föräldrarna givetvis gå in och styra upp, säger Gun Forsander. Det gör man ju med friska 17-18-åring-ar. För ungdomar med diabetes är det mer komplext - det är en omedelbar fara om de missköter sig. Men även om ton-åringen är "tonårsmässig" så är det inte bra om föräldrarna helt har kontrollen. - En rätt stor andel familjer med ton-åringar med diabetes har problem un-der någon period, säger Peter Sand. Jag träffar grupper av ungdomar där vi ar-betar med konfliktlösning Fram till dess barnet fyller 18 år är det patient på Drottning Silvias sjukhus. Tidigare var 18 år en tänjbar gräns. Men inte längre. Nu skrivs 18-åringarna in på vuxenmottagningarna. - Vi klipper inte bara av banden, säger Gun Forsander. Vi har till exempel i projektform, tillsammans med vux-enmottagningen på SU Sahlgrenska, provat en modell där vi successivt för-bereder ungdomarna. När de är i 16-års åldern börjar vi en två år lång förbere-delse, i grupp och på individnivå. Tillsammans med den personal de lärt känna under många år på Drottning Silvias sjukhus besöker de vuxenmot-tagningen - och får även besök däri-från. Man har gruppträffar, lagar mat till-sammans och idrottar. Flickorna får träffa en barnmorska och Peter Sand diskuterar stress och problemlösning med ungdomarna; till exempel hur man förhåller sig till sin sjukdom tillsam-mans med andra ungdomar. Efter två år inom vuxenvården ska man göra en utvärdering av projektet. Det sker våren 2009. Men redan nu kan man konstatera att ungdomarna har fått en större självkänsla och att de uppfattar att ansvaret mer och mer ligger på dem själva. n

Fotnot: Göteborgs Diabetesförening stödjer forskning om diabetes. Läs mer på sidan 20-21.

Christine Öberg

FONDER

20 Diabetes Bladet Nr 1 2009

Diabetes är en allvarlig sjukdom som sprider sig som en epidemi över världen. Förutom allt lidande det innebär att ha en livslång sjukdom så kostar det samhället mycket pengar.

Kanske kan forskarna hitta en lösning på gå-tan diabetes. Göteborgs Diabetesförening stödjer forskningen.

Vi får bidrag till våra forskningsfonder genom do-nationer. Många väljer att skicka pengar till Gö-teborgs Diabetesförening istället för blommor när en anhörig eller vän dör. Man kan också skänka pengar till föreningen för utökad information och upplysning om diabetes. Vi har flera olika fonder. Till forskningsfonderna; Utvecklingsfonden, Inger Hultman med fleras fond samt Hjördis-stipendiet, kan bara sjukvårdsperso-nal söka bidrag. Andra fonder; Barn- och Ung-domsfonden samt Rekreations- och Hjälpmedels-fonden ger bidrag till föreningens medlemmar. 90 procent av fondernas avkastning (räntan på ka-pitalet) delas ut. Resterande tio procent läggs till kapitalet. Om ingen utdelning sker läggs avkast-ningen till kapitalet. Vad gäller forskningsfonderna så granskar Diabe-tesföreningens läkarråd de inkomna ansökningarna och rekommenderar Göteborgs Diabetesförenings styrelse vilka projekt som bör få forskningsbidrag. Beslut om vilka som ges bidrag tas alltid av Göte-borgs Diabetesförenings styrelse enligt fondernas stadgar. I föreningens läkarråd ingår Docent Stig Attvall, föreningens förtroendeläkare, Medicinkliniken SU/Sahlgrenska; Sektorsöverläkare Gun Forsan-der, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjuk-hus, Doktor Jesper Fowelin, Frölunda Specialist-sjukhus, Professor Börje Haraldsson, Njurmedicin, SU/Sahlgrenska samt chefläkare Karin Rignér, Primärvården, Göteborg. De som fått bidrag från forskningsfonderna ska när projektet är klart informera föreningen om re-sultatet. Skriftligt eller muntligt.

BARN- OCH UNGDOMSFONDEN(tidigare Barnkolonifonden, Sven Norbergs och Karl Erik Wallmans med fleras fond samt Thea Nilsson/Thörns vårdfond)Fondens medel ska användas för anslag till verk-samhet eller bidrag till vårdbehövande barn och

ungdomar till och med det år man fyller 25 år, har diabetes och är medlem i Göteborgs Diabe-tesförening. Bidrag delas ut två gånger per år. Ansökan om bidrag ska göras före den 15 maj respektive före den 15 oktober. Ansökan ska innehålla uppgift om vad bidraget ska användas till. Den 31 december 2008 var kapitalet i Barn- och Ungdomsfonden 827.247 kronor.2007 - delades 7.000 kronor ut (ett bidrag till Skidäventyr med Ung Diabetes, två bidrag till lä-gerverksamhet).2008 - delades 6.529 kronor ut (ett bidrag på 800 kronor till ett seglarläger och 5.729 kronor till föreningens barn- och ungdomsgrupps julfest).

HJÖRDIS-STIPENDIET (instiftat genom ett arv av Hjördis Andersson 2006)Stipendiet ska gå till personal inom vården för att förbättra villkoren för diabetiker. Ansökan ska vara föreningen tillhanda senast den 1 november. Den 31 december 2008 var stipendiets kapital 278.812 kronor.2007 - ej utdelat.2008 - delades 6.000 kronor ut till diabetesskö-terskorna Kristin Arvidsson och Farideh Jam, vid Kärra Vårdcentral. Projekt: Gruppundervisning för typ 2 diabetiker.

INGER HULTMAN MED FLERAS FOND(inklusive bidrag till forskningsfonden)Fonden har till uppgift att lämna bidrag till forsk-ning rörande sjukdomen diabetes. Fonden delar ut anslag en gång per år, senast i december. An-sökan ska vara föreningen tillhanda senast den 1 november. Den 31 december 2008 var fondens kapital 2.699.911 kronor. 2007 - delades 30.000 kronor ut till psykolog Pe-ter Sand, Drottning Silvias Barn- och Ungdoms-sjukhus. Ett doktorandprojekt om diabetes typ 1. 2008 - utdelades 77.585 kronor:• Till doktor Gun Forsander och sjuksköterskan Mattias Georgsson, diabetesmottagningen på Dr Silvias Barn- och Ungdomssjukhus 21.585 kro-nor. Projekt: Interaktivt lekande lärande - en ut-bildningstjänst för barn med diabetes.• Till leg. sjukgymnast Karolina Fieril, Primärvårds-rehabiliteringen i Olskroken 25.000 kronor. Pro-jekt: Studier angående träning och graviditet vid diabetes. • Doktor Marcus Lind, Uddevalla sjukhus, 31.000 kronor. Projekt: Glykemisk kontroll vid diabetes. Läkemedelsbehandling och konsekvenser.

FONDER

21Diabetes Bladet Nr 1 2009

REKREATIONS- OCH HJÄLPMEDELSFONDEN (f.d. Betty Ekstams fond och Hjälpfonden) Bidrag lämnas till vila, rekreation och hjälpmedel till diabetiker som varit medlem i Göteborgs Dia-betesförening under minst ett år. Bidrag delas ut två gånger per år. Ansökan ska vara inne senast den 15 maj respektive senast den 15 oktober. I ansökan ska stå vad man ska ha pengarna till. Den 31 december 2008 var fondens kapital 579.180 kronor. 2007 - delades 1.900 kronor ut (ett bidrag till re-kreationsresa på 1.000 kronor, tre medlemmar fick 300 kronor vardera för inköp av ortopediska skor).2008 - delades 1.900 kronor ut (ett bidrag till Ung Diabetesläger på 1.000 kronor, tre medlemmar fick 300 kr vardera för inköp av ortopediska skor).

UTVECKLINGSFONDEN(f.d. Stödfonden och Utvecklingsfonden) Fond för utvecklingsverksamhet inom diabetes-vården i Göteborg med omnejd. Fondens uppgift är att lämna bidrag till läkare inom Göteborgsområdet för utvecklingsverksam-het inom diabetesvården och därmed samman-hängande studieresor. Fonden ska stödja praktiskt kliniskt utvecklingsarbete, men inte forskningsverk-samhet av grundforskningskaraktär. Vid behov må

en del av avkastningen tilldelas Göteborgs Diabe-tesförening för dess verksamhet.Ansökan ska vara inkommen senast den 15 april. Denna ska innehålla specificerad plan om projektet, eventuell samverkan med andra forskare och eko-nomisk plan. Den ska också innehålla uppgift om ansökan för samma ändamål från andra fonder. Den 31 december 2008 var fondens kapital 650.118 kronor.2007 - delades 13.527 kronor ut till professor Jo-han Kärrholm, Ortopeden, SU/Mölndal. Projekt: Uppgradering av F-Scan system.2008 - ej utdelat.

Christine Öberg

Vill du stödja forskningen för att lösa gåtan om diabetes - och för att ge de som drabbats av diabetes en högre livskvalitet och ett liv med inga eller få diabeteskomplikationer?

Välkommen att sätta in ditt bidrag på Göteborgs Diabetesförenings postgiro: 48 722-3 bankgiro: 5452-3873

OBS! Glöm inte att uppge vilken fond du vill gynna med din gåva.

22 Diabetes Bladet Nr 1 2009

KORTISARFör patienter med insulinkrävande dia-betes finns det idag inget sätt att slippa frekventa injektioner med insulin och mätningar av blodsockret. Det skulle underlätta oerhört för diabetikerna om de kunde nöja sig med att ta sin medicin som piller med en eller flera dagars mellanrum. Problemet är att insulin väldigt lätt bryts ned i mag-tarmsystemet, men det har en grupp forskare vid Insti-tute of Bioengineering and Nanotechnology i Singapore kanske hittat en lösning på. De har utvecklat nanopar-tiklar av en särskild bionedbrytbar polymer, som gör det möjligt att insulin kan tas i tablettform. Först när mängden glukos i blodet blir så stor att diabetikern har behov av insulin, löses polymeren upp, och insulinet friges. När blodsockret har normaliserats, avbryts pro-cessen igen. Därför kommer diabetikern aldrig att ha vare sig för mycket eller för lite insulin i blodet, och de frekventa mätningarna av blodsockret kommer inte längre att vara nödvändiga.Nanokapslarna har testats framgångsrikt på diabetiska råttor, som fick äta så mycket som de orkade, och då höll kapslarna koll på blodsockret i upp till fyra dagar. Nanokapslarna skall nu testas på större djur, innan de första försöken på människa kan inledas. n(Källa: Illustrerad Vetenskap 17/2008)

BAKKNEPDietister brukar inte längre rekommendera bakning med sötningsmedel. Vetemjölet höjer blodsockret mer än sockret i sig. Istället är rådet att halvera sockermäng-den och att försöka ersätta delar av vetemjölet med nå-got annat. Och så att äta mindre förstås!Färdigköpta bakverk med beteckningen "sockerfria" eller "diabetesvänliga" är sällan ett vettigt alternativ. De smakar sämre, sockret har ersatts med fett och söt-ningsmedlet kan påverka blodsockret i alla fall. Vid jäsning äts en del av sockret upp av jästbakterierna. På ett färdigköpt lätt sötat matbröd sker detta om sock-ret står efter jäst i ingredienslistan. I kakor med kemiska jäsmedel som bikarbonat, hjort-hornsalt och bakpulver jäser inget socker bort. n

NÅGRA BAKKNEP• ersätt delar av vetemjölet med något fiberrikare, t ex

PO-fiber, Fibrex eller havrekli, det innehåller lösliga fibrer som hämmar blodsockerhöjning

• ersätt del av vätskan med kesella (ger saftigare bröd)• använd havrekli och havregryn i till exempel pajdeg,

våfflor och pannkakor• fyll med frukt eller bär• använd nöt, mandel, linfrön eller kokos• baka på havregryn, till exempel chokladbollar• ät mindre men godare

(Källa: Storstockholms diabetesförenings hemsida)

23Diabetes Bladet Nr 1 2009

Fruktsocker ger snabbare fetmaFruktos omvandlas lättare och snabbare till fett än man tidigare trott. Det visar en amerikansk studie. Omvandlingen till fett är till och med större än vid intag av vanligt socker och går oerhört snabbt. Den raffine-rade formen av fruktsocker, HFCS, high fructose corn syrup, används mycket som sötningsmedel i USA och misstänks sedan flera år vara en starkt bidragande orsak till fetmaepidemin. Fructos finns bland annat i läsk, saft, lightprodukter, yoghurt och godis märkta ”utan tillsatt socker”. n(Källa: Leva med diabetes dec.2008/Sv.Dagbladet)

Nyinsjuknade med svår typ 2-diabetes som direkt får intensivbehandling med insulin har bättre egen insulinproduktion ännu ett år senare, visar en stu-die från Taiwan, som refereras på diabetesportalen.se. Forskarnas slutsats är att den snabba normaliseringen av sockerläget räddar stressade insulinceller från undergång. Benämningen ”svår diabetes” var i studien ett blodsock-ervärde över 16 vid fasta eller över 22 vid icke fastande. I två veckor insulinbehandlades patienterna på sjukhus. Vid utskrivningen fortsatte ena gruppen med insulin och den andra med tablettbehandling. De insulinbehand-lade hade bättre blodsockerkontroll och producerade mer insulin efter ett år, jämfört med personerna som tablettbehandlades. Den främsta orsaken till att insulin-producerande betaceller räddades är den första intensiva insulinbehandlingen, konstaterar forskarna. n(Källa: Leva med diabetes dec.2008)

En vuxen människa rekommenderas att äta ett halvt kilo frukt och grönt varje dag. Men många glömmer bort det där med grönt och tar bara till sig budskapet om frukt. - Frukt är bra, men i lagom mängd och utspritt över dagen. Grönsaker är viktigast att äta, särskilt vid diabetes, säger dietist Ingrid Keski-Seppäla och lämnar följande frukttips: • Ät 2-3 frukter

utspritt över dagen. Lagom är bäst.

• Apelsin, äpple och hårda päron höjer blodsockret minst.

• Var försiktig med vindruvor, stora bananer (särskilt de mogna), meloner och annan söt frukt.

• Testa blodsockret och se hur olika frukt påverkar i vila och aktivitet.

• Glöm inte grönsakerna, de innehåller massor av sådant vi behöver.

(Källa: Leva med diabetes dec.2008)

POSTTIDNING

B