IDROTT OCH NATIONALISM

Nils-Olof Zethrin

Idrotten kan användas som ett medel att knyta ihop nationen kultu­rellt och geografiskt. Samtidigt kan idrotten vara en arena där olika ty­per av kollektiva identiteter kommer till uttryck. Vilka behov som idrotten kan kanalisera och vilka processer som idrotten kan starta, är centrala frågeställningar i min studie om idrott och nationalism.

B B B "I fädrens spår för framtids segrar" är den devis som möter Vasaloppsåkama när de kommer till målet i Mora efter nio mödo-samma mil Vasaloppet är en av symbolerna för svensk idrott där eliödrott, breddidrott och tradi-öon möts. Tävlingen går också att betrakta som en arena där idrotten skapar och uttrycker kolleköva idenöteter. Kolleköva idenöteter kan vara skapade i ett visst syfte av olika aktörer och de kan vara uttryck för samhörighetskänslor bland människor. Den kolleköva idenöteten är de kultxirella ut­tryck, av olika slag, som knyter mäiiniskor samman.

En typ av kolleköv idenötet är na-öonalismen vilken uttrycker och skapar känslor av samhörighet mellan olika befolkningsgrupper inom bestämda geografiska områ­den Naöonalismen går att be­trakta som en typ av kolleköv idenötet som är ett resultat av medvetna strävanden.

Vasaloppet är ett tydligt exempel på hur idrotten ibland direkt byg­ger vidare på en mytologisering av historien och ett exempel på hur idrotten kan fungera som en­ande symboL Anna Maria Roos skapade Sörgården och det var också hon som placerade en skid-åkande Gustav Vasa i alla folksko-lebams medvetande med hjäp av sina historieböcker. Vilket bam rycktes inte med i de spännande berättelserna om kungens brava­der i skogarna mellan Salen och Mora. Uppenbarligen tyckte män­

nen bakom Vasaloppet att det fanns anledning att bygga vidare på den gamla myt som Roos litte­rärt förmedlade öll skolbarnen.

I Nordisk Familjeboks Sportlexi­kon från 1946 spinner man vidare på Vasamytologin i artikeln om tävlingen där Vasaloppet be­nämns "Sveriges mest kända och tradiöonsrika skidlopp med histo­risk bakgrund". Men man gjorde också en reflexion om att tävling­en är en händelse "där historisk tradiöon och modem tävlingsan-da ingått en lycklig förening". Loppet sades följa den skidåkande kxmgens rutt genom skogarna i det flacka landskapet. En rutt som idrottsligt får representera mo­dem tävlingsanda, tradition och naöon.

Men vad är en modem tävlingsan­da? Går idrotten att studera ge­nom att problemaösera moderni­teten och modernitetens framåt­blickande anda? I det moderna samhället önns det goda i framö­den i enlighet med det upplys­ningsprojekt som iniöerades un­der 1700-talet och som fått benäm­ningen det moderna projektet. Det moderna projektet kan sägas vara knutet öll visioner om tekniskt framskridande. Det upplysta finns i framöden och ej i det förflutna. Idrotten strävar efter att opömera prestaöoner av olika slag men samödigt var idrottens föresprå­kare snabba med att hänvisa öll fornnordiska, storsvenska eller antika ideal.

Utförde Gxistav Vasa egentligen denna skidsportsliga bragd? Vilken väg tog han egentligen?

Frågorna kan vara intressanta att svara på, men svaren kanske inte blir öll annat än torra konstateran­den om ett dåligt källäge. Visst, det finns inga som helst belägg för att Vasa valde den väg som nume­ra utgör sträckningen av tävlingen och de enda någorlxmda tillförlitli­ga källorna talar om att kungen använde sig av så kallade skarbå-gar under färden Skarbågar var en form av snöskor. Ingen kan sä­ga vad som hände under denna eventuella marsch från Mora öll Salen. Tävlingen går som bekant åt andra hållet på grund av trans­porttekniska överväganden. Vad som istället är intressant är vad tävlingen kan säga oss om idrot­ten som ett tecken att tyda, ett tecken som kan säga oss något om vår historia och om hur kolleköva idenöteter skapas.

Den devis som hänger över målet for Vasaloppet illustrerar på ett tydligt sätt den organiserade idrottens försök att sätta in den sportsliga aköviteten i ett histo­riskt levande rum. Idrotten kan fxmgera som en katalysator för människan då hon söker att finna referenspunkter för historiska och nationella känslor. I devisen för Vasaloppet kan vi samödigt se hur man inom den organiserade idrotten har sökt att transformera historiska myter om ett svunnet storslaget förflutet in i den moder­na människans framödsvyer.

^

^ation,nationalismochkollektiva idexxtiteter är företeelser som går a t t å skåd l iggö raochs tude rage nom den organiserade kroppskul-txxr som idrotten utgör

Huvudsyfte

Avhandlingen avser att övergri­pande belysa två teman dels hur idrotten fördes fram somett pro jekt för att knyta ihop nationen ge ografiskt och kulturellt, dels söka att studera hur olika typer av kol­lektiva identiteter kommit till ut­tryck inom den organiserade kroppskulturen L^entraxtär vilka behov idrotten kan kanalisera och vilkaprocessersomidrottexxkan implicera.

Syftetmedmittavhandlingsarbete är att studera idrottens förhållan­de till de kollektiva identiteter som är relaterade tili nation, natio­nalism och nationell identitet Dessa begrepp förekommer flitigt iden vetenskapliga debatten inom ettflertalolikadiscipliner. D e ä r intressanta att s tude raochsä t t a i relation till idrotten och den orga­niserade kroppskultureniSverige för att man skall kxmna se hur idrotten och dess ledande organi­sationer fxxngerarinomex^ övergri­pande samhällelig kontext.

Hit hör också frågan om idrottens eventuella nytta för samhället. Är idrotten nyttigdärför attbefolk-ningen blir friskare av fysisk akti vitet, är idrotten nyttig därför att den kan leverera ett starkt folk till försvaret eller är idrotten nyttig därför att den gör det svenska fol­ket mer moraliskt högstående7 Studien kommer inteat t koncen­treras till enbart den av l^xks-idrottsförbundet organiserade idrotten utan även innefatta andra typer av kroppskultur såsom den lingska gymnastiken och det orga niserade rörliga friluftslivet Den kommer att kretsa kring två hu-vudlemata^ dels hur idrotten för­des fram s o m e t t projekt för att knyta ihop nationen geografiskt och kulturellt och dels hur olika typer av kollektiva identiteter kom txll uttryck xx om den organi serade kroppskulturen.

Studien kommer au omfatta tids perioden 1 ^ 0 1 9 ^ ^yugdpunk ten kommer att ligga på perioden

från första världskrigets s lutoch framåt. L^van skisserade frågor sätts sedan i samband med hur idrotten framställs som positiv för Sverige och hur idrotten förs fram soxn en enande faktor.

Ett gott exempel erbjuder gymnas­tiken, vilken lanserades som ett formaliseratkroppskulturellt sys­tem med klara nationalistiska för­tecken Eriluftsrörelsen och den organiserade turismen kommer

a t t s tuderasmedutgångspxmkt i liknande frågeställningar, där en hypotetisk utgångspunkt är att en av drivkrafterna bakom friluftsrö-relsen var att söka skapa ett med vetande om den svenska naturen. Vidare gäller det a t t sökabelysa hur det geografiska begreppet "Sverige" konkretiserades genom turismen.

Den organiserade tävlingsidrot­ten, både som elit-ochbreddrörel-

Norsk mztione/f idealitet ybrtnippades tidigt med siddor oc/z/nfi^/kfii; uznter-tzd. Sanmia tendens - men snagare (?) - gäller Scerzge.

^ 6

se, koxnmer att problematiseras, dels ur ett politiskt perspektiv där idrotten rymmer ett moment av systematiska internationella kon­frontationer på ett fredligt sätt och dels ur ett mer inomidrottsligt perspektiv. Har idrottande sven­skar varit ett uttryck för ett behov av gemenskap,som den organise­rade idrottsrörelsen sökt att kana lisera eller sågs de idrottande svenskarna som ett idrottsligt me­del att direkt konstituera en svenskhet?

Forskningsläge

Den internationella forsknixxgen kring nationalism och nationella identiteter är av mycket stort och snabbt växande omfång, l^ågra av de mest framträdande narxmen in­om historikerfacket är A. D. Smith, E. Gellner,^ohnrlutchm-sonochE.r lobsba^vm, vilka har utvecklat den nu aktuella teoretis ka fonden till forskrxingen kring nationalism.

Trots olikartade teoretiska ut gångspunkter förlägger samtliga författare uppkomsten avnationa-lismen som politisk rörelse och den därmed följande tarxken om nationalstaten mer eller mindre till modern tid, det vill säga det se­nare artonhundratalet Erojektet kommer att anknyta till detta, då arbetet startar meddenorganise-rade svenska idrotten under slutet av förra seklet

Eå det internationella planet har det gjorts en mängd undersök ningar om idrottoch nationalism inom ett flertal discipliner med en historisk inriktning. Eland annat ägnasde t senastenumret av x xe I n t e r n a t i ^ n a ^ o x ^ r n a ^ ^ r ^ i s t ^ ^ ^port, nr ^ 199^, åt "Tribal Identities". I detta nummer finns det ett flertaltexter sompåo l ika sätt söker att närma sig problem­komplexet idrot toch nationalism m e d e x e m p e l f r å n o l i k a d e l a r a v världen, nationalismen studeras på olika sätL från klassiska organi­sationsstudier, över kopplingen idrottoch försvar till rena social antropologiskanärstudier a v n a -tionella spelstilar inom fotbollen.

Det finnssålunda en rik interna tionell forskning att relatera resul-täten till. närmast t i l lhands fö r

jämförelser ligger vårt grannland l^orge. Den svenska avsaknaden av nationalsport och motsättning­en mellan linggymnastiken och idrotten är frågor där Sverige och l^orgeuppvisar skilda ställnings­taganden och utvecklingar. Skidsporten är en kulturellt enan­de fak tor ide båda länderna men innehållet kan förmodas vara oli­ka. En övergripande studie om

^erigesmest^ändetä^ingsidr^tta-re xmder^or^rigstid, sp^nt^astar^n mm Eri^ Hemming, ^idr^gm^d sina segrar ti^ den starka, tidiga idr^tts-nati^na^smeni^erige.

idrott och nationalism i Sverige under 1900-talet lyser med sin frånvaro.

Feriodisering

le t t in ledande skede av projektet kommer en periodisering att göras för att möjliggöra en jämförelse över t iden Eeriodiseringenutgår från ett försök att utkristallisera tvåski ldafaser för det som kan kallas svensk nationalism.

Under den första perioden från l ^Ota le t fram till första världs­kriget börjar nationalismex^x att for­muleras med modernistiska och konservativa förtecken. Den natio­nella identiteten byggs u p p k r m g modemite tensamtid ig tsomman söker en gemensam grundihis to-rien. Inte minst inom gymnasti­ken, men också inom idrotten, syns försöken att transformera en m y t o m Sverige föra t tkxmnaer-övra framtiden.

Under den andra perioden som ungefärligt sträcker sigfrån mel­lankrigstiden fram till slutet av ^0 talet är också den x^ationelia xden-t i te tenuppbyggdkringmoderni-teten. ^vlen under dexma period byggs inte den kollektiva identite-t e n u p p kr inget t historiemedve­tande.Identiteten är koncentrerad kringnuet och kretsar kring väl­färdsstatsbygget

Eåda perioderna kärmetecknas av envi l jaa t tbe jaka vetenskap och framåtskridande men går att rela­tera till helt olika politiska och so­ciala förutsättningar.

Aktörer

Studien kommer att inrikta sig på de ledande organisationerna inom idrotts-och friluftsliv.Som ledan de organisationer betraktas Sveri­ges centralförening för idrottens främjande, Eiksidrottsförbundet med några signifikanta specxalför-bund^kidfrämjandetochSvens-kaTuristförerxingen Organisatio ner somper iodvishaf te t t intimt samarbete, ibland ståt t iol ika for­mer avberoendeställning till va randra.^vlen de är också organisa­tioner som kan illustrera den kom­plexitet som idrottens förhållande till nationen och nationalismen har utgjort under xmdersöknings perioden. Den organiserade

internationalism -nationalism ^o^a^patriotism. De framgångsri­ka ^andy^aro-nerna^rån^a-mi^endeL^eers x es o ors, repre­senterar ti^sam-mansm^d andra ^rn^serter^äst den tredje ni^ån.

kroppskulturens relation till sam hället och idrottens försök att koppla ihop sig med nationens välxnågagår att följa somen röd tråd genom det senaste seklet.

Avslutning

Idrotten ifrågasätts ständigt från olika håll.Dettagäller inte minst elitidrottens förment chauvinistis ka karaktär. Som avskräckande exempel lyfts den tidigare öst­statsidrotten eller idrotten i Tyskland på ^O-talet fram i den allmärma debatten

Visst fxxms det, och har fxmnits, chauvinistiska drag även inom den svenska idrottsrörelsen. Frågan om idrottens funktion i den fortgående transformations­processen av våra kollektiva iden titeter tjänar dock på att studeras ur ett bredare perspektiv.

För att kurma förstå och diskutera idrotten behövs kxmskap om dess funktion och möjligheter. Detta kommer att skeiinteraktion med den livaktiga nationella och inter­nationella forskningen kring olika former av kollektivaidentiteter Vilkabehovidrottenkankanalise ra och vilkaprocesser den kan skapa, är fortfarande tämligen outforskade områdenietthisto riskt perspektiv.

Idrott, tradition och modernitet ryms i Vasaloppets devis om att följa lädrens spår för att kuxxna möta framtidens segrar. Varför går det mest populära massar-rangemangetiDalarna? Kanske är det för att Dalarna rymmer en bild av ennationellikon.Vi kan se det­ta i Vasaloppet, vi kan se det i midsommarfirandetiEättvikoch vi kan se dethosL^arl Larsson Allt detta samspelarmed exempelvis den tidiga turismen som tack vare

E å ^ ä g ^ e ^ t r a ^ i

Bxt^enl9^^ -medär^epa-^ trioten^a^i

spetsen. ^ ^^rige^om ^ärpåtr^^ p^atsisam-^

man^agdna-tionspeäng.

utvecklade kommunikationer kxmdegöradermadel av Sverige tillgängligt för stadsbor vxlkaisin tur kunde förmedla bilden av ett autentiskt landskap vilket kom att symbolisera bilden av Sverige. IdrotteniSverige rymmer delarav det som svenskar identifierar som svenskt aEtifrånknattefotbolltill segrariolympiska spel. Idrottoch nationalism hör ihop, men på vil­ket sätt de hör ihopväntar fortfa­rande på att utforskas.

r ^ A a ^