Industriarbeten på

Norra Gotland

Industriarbeten på norra GotlandArbetsmarknaden på Gotland skiljer sig från hur det ser ut i andra delar av landet. Offentlig sektor och småföretagande står för en proportionellt större andel arbetstillfällen än genomsnittet i Sverige. Stora arbetsgivare är bl.a. Cementa, Region Gotland, Försäkringskassan, PayEx och Svenska Spel.

Förutom Cementa är större industriföretag inte representerade bland de arbetsgivare som sysselsätter flest på ön. Varför så är fallet och vad som kan göras åt detta, är och har varit en fråga som diskuterats under lång tid. Möjligheterna att skapa sysselsättning inom industrin på Gotland, har dock aldrig ha varit så goda som nu.

Nedan följer en sammanställning av några av de större projekt som står för dörren och som har potential att kunna kan skapa fler arbetstillfällen och dynamiska effekter på norra Gotland än kanske någonsin tidigare.

Varvsindustri i Fårösund På 1980-talet var Marinvarvet i Fårösund ett statligt varv med cirka 100 anställda i huvudsak inom försvaret. År 1989 köptes varvet av Swede Ships koncernen och bytte namn till Gotlands Varv AB. Fram till år 2002 byggdes bl.a. Stridsbåt 90 i Fårösund. Därefter minskade orderingången från försvaret och många anställda tvingades lämna företaget. Bolagets varvsverksamhet flyttade från Gotland och bedrivs numera i Göteborg och i Hunnebostrand.

Idag drivs varvet i Fårösund av Bunge Svets och Smide AB. Verksamheten består i huvudsak av vinterförvaring och av reparationsarbeten. Bolaget har bl.a. tecknat ett ramavtal med Sjöfartsverket. Dess företrädare, Lennart Jonsson, uppger dock att man redan idag har fler uppdrag än vad man klarar av att ta emot då det saknas tillräckligt med kompetent arbetskraft för att kunna utvidga verksamheten.

Unik infrastruktur mitt i Östersjön Genom att infrastrukturen på och kring anläggningen redan är på plats, finns förutsättningar att återigen kunna erbjuda en fullskalig varvsindustri. Marinen ankrar idag utanför norra Gotland. Reparations- och underhållsarbeten sker dock sedan nedläggningen av Fårösunds Marinvarv vid försvarets anläggningar i Berga. Härutöver finns omfattande civil sjöfart kring Gotland som uttryckt behov av varvsverksamhet på ön. Dessa arbeten skulle kunna utföras i Fårösund som redan har den infrastruktur som krävs för verksamheten. Fullskaliga slipers (upp till 1000 ton) och kajer med möjlighet att ta emot stora fartyg finns redan idag. I Fårösund finns även moderna lokaler för varvsindustri. Till varvsområdet hör också en utsläppsrätt som möjliggör plastarbeten och lackering av båtar. Genom att restaurera dessa befintliga anläggningar skulle Fårösund återigen kunna erbjuda en storskalig varvsverksamhet. För att detta ska kunna ske krävs dock arbetskraft med kompetens inom bygg- och verktadssektorn. En utbyggd varvsverksamhet bör kunna sysselsätta 50-talet arbetstagare.

Byggnadsarbeten

Efterfrågan på byggnadsarbetare på norra Gotland har växt lavinartat den senaste 10-årsperioden i takt med ett stort antal nya detaljplaner och en kraftig utbyggnad av infrastruktur för vatten, avlopp, el och fiber. Erfarenhetsmässigt genomförs detaljplaner som medger byggnation av bostäder, verksamheter och fritidshus på ön. Utbyggnaden genererar ett stort antal permanenta arbetstillfällen.

Som exempel kan nämnas att det bara på Bungenäs kommer att byggas i genomsnitt 10 bostadshus per år under den närmaste 15-årsperioden. Enligt detaljplanen för området måste dessa platsanpassas. Detta innebär att de inte är prefabricerade och att arbetet därmed måste göras på plats. Varje hus genererar i snitt fyra heltidsarbeten per år vilket innebär 40-talet permanenta arbetstillfällen. När området är färdigbyggt om ca 15 år räknar byggbolagen med att det kommer att finnas ett stort behov av underhålls- och ombyggnadsarbeten . I Fårösundsområdet finns ytterligare nyligen antagna detaljplaner med ett par hundra byggrätter utöver de på Bungenäs.

Kvalificerad personal är dock mycket eftertraktad och svår att finna på norra Gotland. Det finns idag ett skriande behov efter framför allt vvs-, el- och snickerikunnig arbetskraft i regionen. Denna brist på kompetent arbetskraft begränsar förutsättningarna för sysselsättning av fast boende på ön.

Drift- och underhållstekniker

I takt med att planområden byggs ut växer också tillhörande verksamheter upp som hotel, vandrarhem, rekreationsanläggningar och serviceanläggningar. Dessa verksamheter kräver ständigt ett stort antal tekniker att sköta drift- och underhåll.

Beslut har fattats om en ny kraftkabel till fastlandet. Detta skapar förutsättningar för en omfattande utbyggnad av vindkraften på ön vilket genererar långsiktiga arbetstillfällen både vid anläggning och framtida drift- och underhållsarbeten.

Stenhuggeri och förädlingsindustri

Den kalksten på Gotland som används inom förädlingsindustrin håller världsklass. Arkitekter, designers och inredare i Sverige och utomlands vill använda materialet på en mängd olika sätt. Exempelvis har den världsberömde arkitekten Gert Wingårdh använt just gotlandskalk till den svenska ambassaden i Berlin.

Merparten av den kalksten som tas upp för att användas inom förädlingsindustrin på ön exporteras. Efterfrågan både i Sverige och utomlands är emellertid långt större än den befintliga stenhuggeriverksamheten på Gotland förmår att tillgodose. Väntetiden för att få köpa förädlad sten är mycket lång vilket gör att många - både privatpersoner och professionella såsom arkitekter, designers och byggare – väljer andra material.

Idag drivs mindre stenhuggerier på Gotland utan något närmare samarbete. Internationella jämförelser med t.ex ”Carreramarmor” visar dock att det finns stora fördelar med att marknadsföra råvaran under ett gemensamt varumärke och även i övrigt samarbeta för att nå skalfördelar. Om och när så sker har stenhuggeriverksamheten på ön förutsättningar att utvecklas till en modern industri som tillgodoser efterfrågan på ett helt annat sätt än idag. Detta kan lämpligen ske i samarbete mellan det offentliga och privata aktörer. Genom att utveckla denna industri finns förutsättningar att möta den stora efterfrågan som finns idag. Detta skulle uppskattningsvis generera åtminstone 50-talet nya industriarbeten på Gotland.

Förädling av kalksten till byggnadsändamål genererar ett mycket högt värde på den råvara som används. Ett ton bearbetad sten av hög kvalitet har ett marknadsvärde på upp till 28000 sek. Stenbrotten är relativt grunda och räcker över en mycket lång tidsperiod. Den unika kalkstenen och lokal kunskap kring förädling gör Gotland konkurenskraftigt på världsmarknaden.

Bryggeri och destilleri

Vid den gamla kvarnen i Ar planeras ett bryggeri och destilleri i samarbete med Spendrups. Projektet innebär en omfattande renovering av de befintliga industribyggnaderna och integrering av en modern produktionsanläggning i den kulturhistoriska miljön. Ombyggnaden beräknas sysselsätta ett 10-tal bygg- och anläggningsarbetare under ett par års tid.

Vid full drift beräknas anläggningen genererar ca 10 industriarbeten på årsbasis.Därtill kommer ytterligare kringverksamheter som restaurang och boende. Anläggningen

byggs inte bara som ett bryggeri/destilleri utan även som ett besöksmål.

Drivmedelsindustri Ragn-Sells, Sveriges ledande företag inom återvinning av biologiska material, följer industriutvecklingen på Norra Gotland med stort intresse. Kombinationen vindkraft, befintlig industri och närhet till biomaterial gör området mycket intressant. I framställningsprocessen till biobränsle kan energiöverskottet från vindkraft tas om hand och förbättra processen ytterligare. Jonas Roupé, marknadsdirektör på Ragn-Sells, menar att minst ett tiotal permanenta arbetstillfällen på Norra Gotland är inom räckhåll för drivmedelsframställning av återvinningsfraktioner. Insatsvaror är inte bara hushålls och jordbruksavfall. Även koldioxiden från Heidelberg/Cementa är en stor tillgång för Norra Gotland och kan med känd teknik omformas till drivmedel.

Anläggning i Roma är ett steg i en större satsning Ragn-Sells gör. Företaget tillkännagav nyligen ett tekniksamarbete för råoljeframställning från avfall. Sedan tidigare har bolaget även samverkan med Preem kring vidareförädling till biodiesel.

Larmcentraler

Fiberförbindelserna och dess redundans och driftsäkerhet har gjort att Callcenterföretag och Larmcentraler/Säkerhetscentraler intresserat sig för Norra Gotland. Förbindelserna gör att Norra Gotland kan ge fastlandet en match som arbetsgivare. De största utmaningarna idag för denna typ av företag är den höga personalomsättningen i storstäderna samt lokalkostnaderna.

Genom att etablera sig på Norra Gotland hoppas dessa företag på att skapa ett långsiktigt samarbete med personalen, där vidareutbildning och utveckling kan stå i fokus. Denna typ av verksamhet skulle dessutom gynna mångfalden på arbetsmarknaden, eftersom arbetsuppgifterna inte är direkt knutna till ålder, kön, etnicitet etc. Tvärtom har det visat sig att en mångfald inom personalstyrkan är att föredra, och verksamheten skulle på så vis också bidra till att ”fler i familjen” kan få en fast anställning på Norra Gotland. Verksamheten behöver personal med god IT vana och hög kommunikationsförmåga.Bristen på arbetskraft på norra Gotland har tidigare varit en begränsande faktor.

Kameraövervakning är den del av säkerhetsbranschen som växer lavinartat, och expansionen sker nu i snabb takt. Förr i tiden patrullerade säkerhetsföretag skyddsobjekt med väktare på plats. Något som har ersatts av kameraövervakning och tysta larm. Det kan röra sig om en hamn i Göteborg, butiker, restauranger eller banker. Förutom kameracentraler, så är den traditionella larmcentralen fortfarande störst där snabbt och korrekt agerande vid händelse av larm (inbrott, rån, överfall) är huvudarbetsuppgiften. Fast anställd personal med bevakningsuppdrag över hela landet är det som efterfrågas av dessa säkerhetscentraler.

Säkerhetsbranschen har idag sina övervakningscentraler centrerade till Göteborg, Stockholm o Malmö. Orter med skyhöga lokalkostnader och hög personalomsättning. Fårösund är ett attraktivt alternativ, även utan outsourcingstöd. Kostnadsbilden är lägre jämfört med andra orter och både fiberkapacitet och lokaliteter finns redan på plats. Varje övervakningscentral innebär 75 arbetstillfällen.

Cementindustrin i Slite Heidelberg/Cementa är världsledande på cementprodukter avsedda för byggnadsindustrin.Bolaget har idag ca 225 anställda i Slite. Här väntar stora pensionsavgångar de närmaste åren då ett hundratal medarbetare uppnår pensionsålder. Företaget har uttryckt oro över hur dessa, i huvudsak industriarbeten, ska kunna ersättas. Bristen på arbetskraft på norra Gotland gör att bolaget kan tvingas se sig om efter arbetstagare från fastlandet eller från andra länder.

Heidelberg/Cementa bryter kalk- och märgelsten i två befintliga stenbrott i Slites närhet, Västra brottet och Filehajdarbrottet. Bolaget har miljötillstånd för ytterligare ca 10 år. Bolaget äger även markområden där prospektering visat på ytterligare 100 års fyndigheter.

Utbildning i Fårösund

Som nämnts är det idag mycket svårt att få tag på kompetens på Gotland för kvalificerat bygg- och industriarbete. En utbyggd varvsverksamhet och pensionsavgångar på Cementa kräver ytterligare omfattande kompetenstillförsel på samma sätt som byggbranschen, förädlingsindustrin för kalksten och drivmedelsindustrin.

Folkhögskolan i Fårösund utbildar ca 200 elever inom bl.a. musik, film och författarskap. Emellertid finns det ingen utbildning riktad mot industrin. För att kunna tillgodose nuvarande och kommande behov av arbetskraft kan och bör därför denna verksamhet kompletteras med utbildning för kvalificerade bygg- och industriarbeten. Detta görs lämpligen genom att utveckla komvuxverksamheten i området. Regeringen har avsatt betydande medel för vuxenutbildningar på Gotland. Dessa bör utnyttjas för att höja kompetensen inom verkstad, bygg, snickeri, stenhuggeri och andra utbildningar särskild riktade mot vuxna inom tex. varvsindustri.

I Fårösund finns idag 40-talet studentbostäder. På KA3 området finns tre kaserner om med relativt små medel kan göras om till fler studentbostäder. Studenter har erfarenhetsmässigt intresse av timarbete. En utbyggnad av komvuxverksamheten i Fårösund skulle därmed kunna förse en larmcentral med den tillfälliga arbetskraft som regelmässigt behövs för denna typ av verksamhet. Bo Kristiansson på Regionens avdelning ”Kompetenscentrum Gotland” har förklarat sig positiv till en utveckling av komvux-verksamheten i Fårösund enligt ovan.

I Fårösund och Bunge socken finns generösa möjligheter att skapa ett boende med hög livskvalitet. Närheten till Fårö, havet och den säregna naturen på norra Gotland bäddar för ett varierad och innehållsrik fritid. Från Fårösund finns enkel förbindelse med Visby och Slite med lokaltrafikens stomlinjer.

I närområdet finns ett stort antal byggklara tomter. I Fårösund finns även gott industrimark att tillgå omgående med närhet till hamn för expanderande verksamheter.

- Cementa, Slite. Pensionsavgångar. 100+

- Varvsindustri. Fårösund. 50+

- Stenhuggeri/förädlingsindustri. Lärbor/Slite. 50+

- Drivmedelsindustri. Power to gas, Slite. 10+

- Bygg- och anläggningsarbeten. Norra Gotland. 50+

- Bryggeri/destilleri. Ar. 10

- Larmcentral. Fårösund. 75

Sammanfattning

På Gotland i allmänhet och norra Gotland i synnerhet har utvecklingen gått framåt oerhört de senaste 10 årsperioden. Byggverksamheten och entreprenörskapet har utvecklats men industriarbetena i övrigt har inte följt med. Samtal med företrädare för företagen i regionen ger en samlad bild av att det finns ett större behov av kompetent arbetskraft än vad Gotland idag kan tillhandahålla. Företagen är därför tvingade att hämta arbetskraft från fastlandet eller från andra länder. De stora projekt som nu diskuteras och planeras kommer att kräva än större kompetens, framför allt inom bygg- och industriområdet. En sammantagen bild är därför att regionen kommer att få än svårare att förse företagen med arbetskraft om inte satsningen på kompetens inom industrin blir av.

Fårösund är en utmärkt plats att placera vuxenutbildning med särskild inriktning mot den arbetskraft som efterfrågas inom bygg- och industri på norra Gotland. Genom att starta en sådan utbildning kommer varvs-, bygg- och övrig industri i regionen att kunna förses med den arbetskraft som efterfrågas. Detta kommer i sin tur att leda till arbetstillfällen inom andra verksamhetsområden och därmed till dynamiska effekter som skapar utveckling och ett långsiktigt välstånd på norra Gotland.

Joachim Kuylenstierna. Ägare AB Bungenäs Kalkbrott, Skälsö Bygg AB, Gotland.

Jonas RoupéMarketing General Manager, Ragn-sells AB

Karl TörngrenVD Bästeläsk AB, Gotland.

Jan O Karlsson f.d. stadsråd