Informationsmöte på Margretelunds reningsverk.

20140910

Mikael AlgvereAOVA chef

Vad är ett reningsverk?

• Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material, Fosfor och Kväve.

• Reningsverken i Sverige byggdes ut under 60-70 talet, för biologiskt material och Fosfor.

• Kvävereningen byggdes ut under 90-talet.

• Reningsverken har i princip fyra steg: Mekanisk rening Kemisk rening Biologisk rening Slamavskiljning

Rens-galler

Sand-fång

Fällnings-kemikalier

FDNSedimentering

Mekanisk-kemisk behandling Biologisk behandling

BOD-red. EDNNitrifikation Flotation

Slamavskiljning

Flockning

Förtjockare

Slam-lager

Recirkulation KolkällaFällnings-kemikalier

UTIN

Röt-kammare

1

Röt-kammare 2

GaspannaGasfackla

Gas-klocka

Rejekt till inkommande

Slamsilo

Centrifug

Externslam

Polymer

Flödesschema över Margretelunds avloppsreningsverk

Luktproblem

• Lukt från reningsverk uppstår vid rötningsprocessen av slam.• Lukt kan också komma från inkommande spillvatten och själva reningsprocessen.

• Rötningen av slam är en anaerob( syrefri) process som bildar metangas, koldioxid och mindre mängd svavelväte.

• Metan och koldioxid är luktfria gaser, medans svavelväte luktar och känns igen från ruttna ägg.

• Svavelvätet kan bildas i rörledningssystemet och pumpstationerna, pga av syrefattig miljö ( anaerob) och transporteras in i reningsverket.

• Rötningen är en biologisk process, och själva rötningen görs av mikroorganismer.

• Mikroorganismerna är känsliga, och påverkas av den miljö de utsätts för, dvs hur sammansättningen av inkommande avloppsvatten och hur processen i tidigare reningssteg fungerar.

Tillståndspliktig verksamhet

• Reningsverk är definierat som Miljöfarlig verksamhet.• Länsstyrelsen ger tillstånd för verksamheten och ställer krav på preciserade

utsläppsvärden för det renade vattnet. Typiskt: BOD, Fosfor, Kväve

• Beträffande lukt gäller från tillståndsbeslut 2000:

Från tillståndsbeslut 2000

• Miljö och Hälsa ( MoH)vid kommunen är tillsyningsmyndighet. • Roslagsvatten är skyldig att redovisa verksamheten till MoH. Detta innebär att vi

redovisar förändringar i processer och förhållande som över tiden kan uppstå, inklusive risker/konsekvenser.

• Reningsverksprocesserna är biologiska processer som kan komma ur balans av: Yttre faktorer som tex gifter i form av kemiska ämnen (färg) eller diesel, eller ändrade

koncentrationer av spillvattnet. Inre faktorer: som tex tekniska mekaniska problem, kemiska (fällningskemikaler), processtyrning

Vad har då hänt i Margretelunds reningsverk?

• För att klara de gräns- och riktvärden för BOD, Fosfor (P) och framförallt Kväve (N) som vi haft problem att nå har vi varit fokuserade på att förbättra processen.

• Under våren 2014 prövades en alternativ fällningskemikalie som gynnar reduktionen av kväve i processen, men tyvärr också minskar förmågan att begränsa bildandet av svavelväte.

MoH blev informerade om bytet av fällningskemikalie. Skriftlig redogörelse för vilka olägenheter som följd av bytet bifogades. Skyddsåtgärder för att motverka uppkomst av olägenheter bifogades.

• Kombination av en torr försommar och värme har också förorsakat mer svavelväte än förväntat.

• Förändrade förhållanden i inkommande spillvatten påverkade flera processteg i reningsverket. Detta fick till följd att mer svavelväte bildades även inne i verket.

• Inkommande externslam från mindre reningsverk påverkade dessutom situationen negativt.

Vad har då hänt i Margreteluns reningsverk?

• Rötningsprocessen har påverkats negativt, med driftstörningar som följd.

• Svavelväte har trängt ut från rötningsanläggningen, från manluckor och övertrycksventiler och filter som tar hand om gaser från verket.

• Viss lukt kommer alltid att finnas från ett reningsverk.

Vad gör vi åt detta problem?

• För att påverka rötningen ändras i första hand doseringen av fällningskemikalie. mängd typ och kombination av kemikalierna järn aluminium Detta gjordes under försommaren då luktproblem först uppmärksammades.

• Reaktionstiden för processförändring är upp till ett par veckor. Detta beror på att slammet som rötas har en uppehållstid på ca 14 dagar.

• Vid en förändring av den biologiska processen måste man vänta in resultatet av förändringen, för att undvika andra negativa bieffekter.( Detta kan jämföras med medicinering mot magsjukdom)

• Vi vet att insatsen under sommaren gav visst resultat, men inte tillräckligt.

Vad gör vi åt detta problem?

• 28e augusti bestäms på styrgruppsmötet för reningsverket, att vi skall byta tillbaka till den fällningskemikalie vi hade fram till våren 2014.

• Fällningskemikalie beställs och tillsätts den 4 september till processen och direkt till rötkammaren.

• Dessutom körs slam bort från reningsverket för att minska belastningen och avlägsna ”gammalt” slam.

• Reningsverket är utrustat med filtersystem som tar hand om gaser/lukter från själva reningsprocesserna.

Barkfilter Evodor filter ( UV ljus +aktivt kol)

• På grund av svavelvätet, har barkfiltret påverkats negativt och filterförmågan har reducerats. Kalk tillsätts för att återställa filtrets pH värde och funktion. Filtrets funktion är påverkat under ca 6-10 veckor.

• Rötkamrarna kommer att renoveras och förbättras under 2015/16.

Lukt idag

• Tisdag 9/9 gasmätarna registrerar 0 ppm.

• Bra resultat även idag onsdag. Vid slamlagret och förtjockaren uppmättes halter på 2 resp 3 ppm. I övrigt 0 ppm.

• Säkerhetsventilerna på rötkamrarna släpper igenom lite gas tillfälligtvis vilket kan

ge en viss lukt.

• Lukten från svavelväte är starkt avklingande.

• ”kvarvarande lukt” är typisk reningsverks lukt som naturligt kommer från processen.

Bräddningar från pumpstationer

• Bräddningar är inget som skall ske i normala fall. Trots det, kan det tyvärr hända att en pumpstation bräddar och orsaken kan då vara något tekniskt fel eller hydraulisk överbelastning.

• Denna gång handlade det om ett extremt skyfall och överbelastning av systemet.

• Ledningssystem och pumpkedjan är designad för ”normala” regn och i linje med svensk branschstandard. Idag kan förutsättningarna vara så pass förändrade jämfört med hur det var när systemet dimensionerades för ett antal decennier sedan att det helt enkelt inte klarar de extrema skyfall vi idag upplever.

• Med anledning av det inträffade har vi startat en utredning för att se vilka

möjligheterna är att minska/undvika bräddningar i Sätterfjärden.

Frågor?

Tack!