1

Papperets kronologi. Årtal i urval Denna kronologi belyser papperstillverkningens utveckling först och främst i Norden. Samtidigt som den ger en förteckning över enskilda händelser erbjuder den också en bild av de viktigaste trenderna på området. Efter att träsliperier på 1800-talet grundats i stor skala lades de ned på 1900-talet i en likadan skala. Under närmare etthundra års tid var sulfitmetoden dominerande varför det är intressant att se när metoden togs i användning och när och i vilken takt man avstod ifrån den. De senaste årtiondenas utveckling präglas i förteckningen av företagshistoria, i synnerhet av företagens nedläggningar och sammanslagningar. Alla företagsköp, fusioner och förskjutningar i ägarstrukturen har naturligtvis inte kunnat registreras. Fel har inte heller helt kunnat undvikas. Uppgifterna i litteraturen och andra källor är ofta alltför svävande och de kan dessutom avvika från varandra. När det är fråga om en ny fabrik har man inte alltid specificerat vilket årtal man avser: är det fråga om det år då beslutet om att bygga fabriken fattats eller det år då man grundat ett bolag eller då man inlett byggnadsarbetet eller då produktionen kommit i gång. Mellan det första beslutet och de första produkterna har det normalt gått flera år. Likaså gick det ofta flera år från det att ett handpappersbruk beviljades privilegiebrevet tills det att papperstillverkningen helt konkret kom i gång. Kronologin har ursprungligen sammanställts för boken Ingen dag utan papper (Helsingfors-Stockholm 2008). Sedan dess har den bearbetats och uppdaterats med benägen hjälp av Per Jerkeman och Jan-Erik Levlin. Eventuella tillägg och rättelser tas gärna emot, enklast per e-post under adress: esko.hakli@helsinki.fi. Helsingfors, februari 2011 Esko Häkli

2

I. Allmän utveckling 105 kinesisk minister T’sai Lun beskriver sättet att framställa papper 593 böcker trycks med trästockar i Kina 748 den första tryckta tidningen utkommer i Kina 794 första papperskvarnen i Bagdad 900 papperstillverkningen börjar i Egypten 950 växel som betalningsmedel kommer till Europa, förmedlas av araber 1024 kinesiska staten trycker papperspengar 1100 papperstillverkningen börjar i Sicilien 1100 det äldsta bevarade pappersdokumentet i Europa utanför Spanien, i ett arkiv i Palermo 1144 första uppgiften om ett pappersbruk i det kristna Spanien, i Xativa (Jativa) vid

Valencia 1154 notarien Giovanni Scriba använder papper i Genua 1173 postgång med hjälp av brevduvor mellan Bagdad och Kairo 1216 det första kända brevet på papper 1230 papperstillverkningen börjar i Italien 1231 kejsar Fredrik II:s förbud att använda papper till rättsligt bindande dokument 1246 det äldsta i Tyskland bevarade pappersmanuskriptet, Passau 1268 papperstillverkningen inleds i Fabriano, Italien 1282 det äldsta kända vattenmärket 1294 djurisk limning införs i Fabriano 1338 första papperskvarnen i Frankrike, i Troyes 1370 kortspelet kommer från Orient till Europa via Florens 1390 den första papperskvarnen i Tyskland uppförs i Nürnberg 1418 det äldsta bevarade träsnittet 1428 påvliga kurian börjar använda papper 1441 första papperskvarnen i Schweiz, Marly 1461 första boken som är illustrerad med tryckta bilder 1469 första papperskvarnen i Österrike, St. Pölten 1478 kopparsticket används för första gången att trycka en topografisk karta 1491 papperstillverkningen börjar i Polen 1493 de äldsta etsningarna, av Daniel Hopfer i Augsburg 1494 första papperskvarnen i Hertfordshire i England 1498 tryckning av musik med rörliga typer, Viano Petrucci i Venedig 1541 Hans Frey i Altenburg bei Iglau konstruerar en glättningshammare 1550 första papperstapeter importeras från Kina till Europa 1576 första papperskvarnen i Ryssland, Moskva 1586 första papperskvarnen i Holland, Dordrecht 1660 första belägget om användning av pappersask 1662 pappersbruk grundas i Reval, Estland (1662-67, 1677-1710) 1670 holländaren uppfinns 1670-72 1690 de första papperspengarna i de engelska kolonierna i Amerika 1703 första tidningen i Ryssland 1704 The Boston News Letters, den äldsta ännu utkommande dagstidningen i USA 1719 René-Antoine Ferchault de Réamur publicerar sin idé om att papper kan tillverkas av

växtfibrer och t.o.m. av några träslag 1720 mekanisk skärning av lump uppfinns i Tyskland Frankrike utger papperspengar

3

första papperstapeter i England 1721 stärkelse ersätts av djurlim i Italien 1734 Räpina (Rappin) pappersbruk grundas i Estland 1750 engelska boktryckaren John Baskerville utvecklar en pappersform med sil som är vävd

av metalltrådar och som inte åstadkommer randning i papperet; papperet kallas fr.o.m. 1780-talet velinpapper

1756 i Preussen utfärdas en förordning som förbjuder exporten av lumpor, ett pass införs för lumpsamlare

1765 Jacob Christian Schäffer publicerar första delen av sitt verk om möjligheter att tillverka papper av växter utan lump

1774 professor Justus Claproth (Göttingen) publicerar sin uppfinning att använda returpapper som råvara i papperstillverkningen

1785 fransmannen C.L. Berthollet använder för första gången klor i blekningen av lump; hypoklorit som blekningsmedel blir allmän fr.o.m. 1790-talet Christophe-Philippe Oberkampf, Frankrike, uppfinner den första maskinen för tryckning av tapeter

1792 klorgas för blekning, bröderna Clement och George Taylor beviljas patent på metoden i England

1795 Heinrich Wilhelm Ludemann uppfinner en maskin för tvättning av lump 1797 Alois Senefelder utvecklar stentrycket (litografin) 1798 fransmannen Nicolas-Louis Robert uppfinner planviramaskinen, patent 1799 1800 Mathias Koops (från Hamburg) beviljas 1800-1801 i England tre patent, ett på

metoden för avsvärtning av returpapper samt två på tillverkning av papper av halm och vissa andra växter

1803 engelsmannen Bryan Donkin utvecklar 1803-04 planviramaskinen vidare 1805 rundviramaskinen uppfinns men kan tas i användning först efter utvecklingsinsatsen

av amerikanaren Dickinson på 1820- och 1830-talen 1807 urmakaren Moritz Friedrich Illig publicerar sin uppfinning om hartslimningen i

pappersmassan bröderna Foudrinier erhåller patent på pappersmaskinen med ett våt- och ett pressparti

1809 John Dickinson beviljas patent på rundviramaskin 1810 tryckmaskinen uppfinns av Friedrich König, tas 1812 i användning i Berlin 1811 patent på långviramaskinen 1812 Friedrich König bygger den första snällpressen, en cylinderpress 1814 The Times trycks den 29.11.1814 för första gången med en cylinderpress som drivs

med ångmaskin 1817 de första pafflådorna för kommersiellt bruk tillverkas i England 1819 Bryan Donkin bygger den första torkcylindern 1825 engelskt patent på dandyrulle eller egouttör 1826 den första fotografin 1829 uppgifter publiceras om att blekningen försvagar papperets hållbarhet 1830 omkring detta år inleds kokningen av lump i en stark alkalisk lut i stället för den

traditionella blötläggningen 1838 den första handbok för pappersmakare som utförligt behandlar papperskemin: Louis

Piette, Die Fabrikation des Papiers aus Stroh und vielen anderen Substanzen im Grossen. Köln 1838.

1839 ordet ’cellulosa’ tas i användning i Frankrike, på förslag av en kommitté tillsatt av den franska vetenskapsakademin

metoden att använda papper för fotografier presenteras samtidigt både i England och i

4

Tyskland (München) 1840 första konstgjorda vattenmärket pressas (i Heilbronn) på torra pappersark i samband

med efterbehandlingen ”One penny black”, det första frimärket, infördes i Storbritannien 1841 Tauchnitz Verlag lancerar de första paperback-böckerna 1843 Friedrich Gottlob Keller uppfinner slipmassan 1843�44, med hjälp av den första

slipen erhåller man 2 kg slipmassa i timmen 1844 papperspåsar för kommersiellt bruk tillverkas för första gången, i Bristol i England 1845 den första tidningen tryckt på papper tillverkat av slipmassa utkommer i Tyskland, nr

41 av tidningen ”Intelligenz- und Wochenblatt für Frankenberg mit Sachsenburg und Umgebung”

1852 maskinfabrikanten Voelter i samarbete med J.M. Voith (Heidenheim) tillverkar de första slipstolarna för storskalig användning

1854 natroncellulosa uppfinns av engelsmannen Charles Watt och amerikanaren Hugh Burgess, patenteras 1855 fransmannen Mellier skapar grundlagen för framställning av halmmassa genom kokning av halm under tryck i natronlut

1854/55 världens första natroncellulosafabrik grundas av Hugh Burgess i USA 1855 frimärken infördes i Sverige 1856 första patentet på tillverkning av wellpapp

fransmännen Coupier och Mellier erhåller patent på utvinning av halmcellulosa med hjälp av natronprocessen

F. Schulze lanserar begreppet ‘lignin’ 1857 amerikanska bröder Tilghman börjar (i Paris) sina experiment att med hjälp av

sulfitmetod tillverka pappersmassa av ved; patent 1863 toalettpapper utvecklas av amerikanen Joseph Coyetty 1860 den första (soda)fabriken för kokning av flisad ved under högt tryck i natronlut

anläggs i Pennsylvania, USA 1860 flervalskalander (kalander med flera valsar)

rotationstryckpress utvecklas av William Bullock, patent 1863 1861 Heinrich Voelter erhåller patent på sin slipstol 1865 första rotationspressen som trycker på pappersrullar, den s. k. Bullock-pressen, tas i

användning 1866 Europas första natroncellulosafabrik (sodafabrik) startar i England

skrivmaskinen uppfinnes, patenteras 1868 1867 amerikanaren Benjamin C. Tilghman beviljas det första patentet på tillverkning av

sulfitcellulosa 1868 engelskt patent beviljas till Geo Fry på en sodaprocess med en dubbelmantlad kokare 1869 slipmassa framställs med hjälp av en ånguppvärmd slipstol – en föregångare till dagens TMP postkortet införs i Österrike 1871 patent för wellpapp anhålles i New York 1872 den första rotationspressen byggs i Tyskland 1874 Alexander Mitscherlich tillämpar sin uppfinning av indirekt kokning vid tillverkning

av sulfitcellulosa den första funktionsdugliga skrivmaskinen marknadsförs av Remington världsposföreningen grundas

1878 direkt kokningsförfarande av sulfitcellulosa uppfinnes av Ritter och Kellner 1879 C.F. Dahl erhåller patent på sulfitmetoden

5

1880 första patentet på blekning av trämassa med natriumsulfit 1882 tillverkningen av sulfatcellulosa av halm uppfinns av Carl F. Dahl 1884 linotype-sättningsmaskinen tas i användning av Ottmar Mergenthaler 1887 konsttryckpapper ’Art Coated Paper’ börjar tillverkas i England 1889 första maskinen för tillverkning av vedflis patenteras i Tyskland 1898 J.M. Voith tillverkar en ny slipstol av amerikansk typ med hydraulisk matning 1901 det första åldringsstabila papperet, alkaliskt papper med kalciumkarbonat, gjort på

träcellulosa, tllverkas av Edwin Sutermeister 1904 offsettryck uppfinns av William Rubel 1905 det första tyska patentet på peroxidblekning av trämassa 1907 första patentet på peroxidblekning i USA 1910 djuptryck uppfinns 1911 ett kedjeslipverk med kontinuerlig matning byggs av J.M. Voith 1915 patent på vit mekanisk massa av vilken papper kan tillverkas utan tillägg av cellulosa 1919 den första pappersmaskinen med flera motorer, Westinghouse Electric Co 1921 cellulosa tillverkas för första gången med hjälp av klorkokning

första slipstolen med kontinuerlig drift tillverkas av Voith, patent 1922 klordioxid som medel för isolering av ligning och andra inkrusteringar upptäcks av Erich Schmidt; betyder början av klordioxidblekning som efter det andra världskriget får en stor betydelse

1922 DIN 476 standardiserar pappersformaten, övertas senare av ISO 1924 i USA börjar kraftpapper användas för wellpapp, i Europa några år senare,

dessförinnan används för det mesta halmpapper och papper av returpapper 1932 nytt sätt att bleka kraftmassa genom användning av klor tillsammans med hypoklorit,

senare av klordioxid och klorit, uppfinnes 1934 patent för defibrator 1935 den första moderna pocketboken utges 1935 bestrykning av tryckpapper i pappersmaskinen utvecklas av amerikanaren Massey 1941 första anläggningen för blekning av slipmassa med peroxid tas i bruk i USA 1942 patent för kontinuerlig kokningsanläggning första datorn utvecklas I USA 1945 kontinuerlig massaberedning, pulper och raffinör börjar ersätta kollergång och

holländare 1946 klordioxid för blekning tillverkas i stor skala; industriell användning sprider sig på

1950-talet 1948 självkopierande NCR-papper kommer ut på marknaden 1950 hydrofobering av papper med alkylketendimeter (AKD) 1955 flotationsmetoden med hjälp av natriumperoxid för avsvärtning av returpapper 1959 Xerox-kopiatorn kommer ut på marknaden International Association of Paper Historians (IPH) grundas i Bamberg 1959�60 W.J. Barrow publicerar sina studier om papperets beständighet i böcker 1960 första anläggningen för datoriserad processtyrning installeras vid Pitlach Forest Inc. i

USA 1962 en 48” skivkvarn med två motroterande skivor för defibrering av flis till slipmassa

introduceras i USA 1967 raffinören tas i användning vid tillverkning av trämassa; användning av sågverksflis blir möjlig 1968 termomekanisk massa (TMP) tillverkas för första gången i världen hos Rockhammar i

Sverige

6

1970 (ca.) begreppet recycling införs 1971 syrgasblekning införs 1976 framställningen av mekanisk massa med CTMP-metoden lanseras på Rockhammar i

Sverige 1977 första massproducerad PC, Apple II, kommer ut på marknaden 1980 neutrallimning införs

kemiskt behandlad termomekanisk massa (CTMP) blir vanligare i början på 1980-talet 1989 första kopieringspapperet tillverkat till 100 % av klorfritt blekt cellulosa kommer ut på

marknaden The British Association of Paper Historians grundas 1992 peroxid- och ozonblekning tas i användning II. Norden Då flera händelser infaller inom ett och samma år har uppgifterna grupperats landsvis (Da – Fi – No – Se). 1331 påvlig nuntius Petrus Gervasii saknar papper i Lund 1345 de äldsta bevarade pappersdokumenten i Norden, riksarkivet i Stockholm 1350 det första bevarade pappersbrevet från Finland, stadsarkivet i Tallinn 1359 det äldsta i Köpenhamn skrivna pappersbrevet, stadsarkivet i Stralsund 1364 uppgiften om det första pappersbrev som skickats till Norge 1371 det första i Norge skrivna pappersbrevet 1397 Kalmarunionens unionsbrev, skrivet på papper 1420 de första bevarade bevisen för användning av papper på Island 1423 uppgiften om det första pappersbrevet på Island 1565 pappersbruk grundas i Norrström i Stockholm; nedl. före 1578 1573 pappersbruk grundas i Herrevads kloster, Skåne (Danmark), föregångare till

Klippan 1576 pappersbruk grundas av Fredrik II i Hvidøre i närheten av Köpenhamn i Danmark 1589-91 Tycho Brahe grundar ett pappersbruk på Hven, i Uraniborg; upphör ca 1598 1600 pappersbruket Strandmøllen grundas i Danmark; nedl. 1899 1612 en papperskvarn grundas i Uppsala; brann ned 1702 1621 Uddby pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1756 1628 Tannefors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1833 1633 pappersbruket i Norrköping (Laxholmen), Sverige, grundas; nedl. 1643 1635 pappersbruket i Århus, Sverige, grundas; nedl. 1651 1637 pappersbruket i Fiskeby, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1851, återuppfört

1872-1873; byter 2005 namn till Graphic Packaging International Sweden AB och 2008 till Fiskeby Board AB

1637 pappersbruket Stackerup nära Helsingborg grundas, fortsätter som Klippan (se 1573 Herrevad)

1646 Röttle pappersbruk i Gränna, Sverige, grundas; nedl. 1879 1653 Mölndals pappersbruk, Sverige, grundas 1664 Berga pappersbruk grundas i Åker, Södermanland, Sverige; nedl. 1848 1665 Östanå pappersbruk , Sverige, grundas; nedl. 1842

7

1667 Tomasböle pappersbruk, Finland, grundas av Johannes Gezelius d.ä.; nedl. 1713 1670 Arboga pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1702 1671 Skeens handpappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1853 1675 Värpinge pappersbruk, Sverige, grundas; upphör 1677 1679 Sävsjöströms handpappersbruk kommer i gång 1680 Marbäcks pappersbruk, Sverige, grundas; förstörs av is 1781, återuppyggs 1827;

nedl. 1889 och ett träsliperi anläggs i stället, kompletteras 1903-1904 med en kartongfabrik

Stjernarps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1860 1681 Skeens pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1853 1683 Papperskvarnen i Torshälla ändrades till en manufaktursmedja; tidpunkten då

papperskvarnen grundades oklar 1685 Kallstena pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1752 1692 Lessebo pappersbruk, Sverige, grundas, verksamheten inleds 1693 1693 Fredriksdals pappersbruk norr om Köpenhamn grundas tyske pappersmakaren Johan Drewitz, senare Drewsen, anställs att sköta

Strandmølle 1695 Bentse Brug eller Øvre Mølle i Christiania (Oslo) grundas och förses med en

holländare; nedl. 1898 1702 Göransbergs pappersbruk, Sverige, grundas; byter namn till Stensholms

pappersbruk, inleder 1866 maskinell papperstillverkning; brinner ned 1889 Arboga pappersbruk, Sverige, läggs ned 1713 Tomasböle pappersbruk, Finland, läggs ned 1716 Bolltorps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1843 1725 Säfsö (Sävsjöström) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev, anläggningen i

gång kanske 1679; inga uppgifter efter 1866 1726 Olovströms pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1867 1729 Bruzaholms handpappersbruk, Sverige, anläggs; nedl. 1855 Nyköpings pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1774, åter i gång

1794-1803 1730 holländaren tas på 1730-talet i användning i Nyköping, Sverige 1731 Mönsterås handpappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev

8

Skrufs eller Skruvshults (Emsfors) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; fr.o.m. 1867 producerar mekanisk massa, första pappersmaskinen installeras 1874-75, 1981 i konkurs

1732 Engelsholm Papirfabrik vid Vejle på Jylland grundas; nedl. 1846 1736 Mölndals pappersbruk (Gamla pappersbruket), Sverige, anläggs; nedl. 1812 1737 Maglekilde Papirfabrik grundas i Roskilde, Danmark; nedl. 1846 1738 Hälla pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1765 1739 Sävsjöströms handpappersbruk brinner ned 1740 Grycksbo pappersbruk i Dalarna i Sverige grundas, inleder sin verksamhet 1741 Gustavsbruks pappersbruk grundas; nedl. 1800-1807 1741 Nedre Mølle i Christiania inleder sin verksamhet; nedl. på 1870-talet under

namnet Glads Mølle 1742 Lingonbacka pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. omkr. 1880 1744 Hargs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1859 1745 Gemla pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1867 1747 Billingsfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1752 1748 Lummelunda pappersbruk på Gottland grundas före 1748, nedl. 1882 Strömma - Karlshamns pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1839 1749 Totebo pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1780-talet 1750 Nyfors pappersbruk, Sverige, grundas på 1750-talet (före 1756); nedl. ca 1880 Skorpetorps handpappersbruk, Sverige, anläggs i mitten av 1700-talet 1751 Skärvete pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. omkr. 1900 1752 Billingsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned Kallstena pappersbruk, Sverige, läggs ned Ronneby pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1853 1755 Riksbanken i Sverige grundar pappersbruket i Tumba; den amerikanska

koncernen Crane & Co köper fabriken 2001 en holländare installeras vid Klippan 1756 Helgerums (Gölpa) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev 1756 och

produktionen inleds 1758; nedl. 1908-1913 Uddby pappersbruk, Sverige, läggs ned

9

1757 Carl Magnus Nyström beviljas privilegium att anlägga en papperskvarn

(Carlborg) i Nacka ström; nedl. 1768 1758 Jerusalem pappersbruk grundas i Oslo; nedl. 1813 Bosgårdens pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1864 Korndals pappersbruk (Nya pappersbruket), Sverige, får sitt privilegiebrev,

sulfitfabrik 1881; nedl. 1892-1895 pappersbruket i Ry(d) (Delary), Sverige, grundas; nedl. omkr. 1880 1759 Brittedals pappersbruk i Sverige får sitt privilegiebrev; nedl. 1867 Ryfors handpappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1871 1760 Hornedströms (Nyede) pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1833 1762 Perioden, norr om Nyköping, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. efter 1868 Långasjönäs pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1919 1763 Brättne handpappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev Katrinefors (Catrinefors) pappersbruk, Sverige; grundas, handpappersbruket

upphör 1871, maskinpapperstillverkningen börjar 1872 1764 Gredby pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1775 Järvenoja pappersbruk, Finland, inleder sin verksamhet, flyttas 1820 till Möllby, läggs ned 1854 1765 Hälla pappersbruk, Sverige, läggs ned Strömsrums pappersbruk, Sverige, grundas före 1765 1774 Nyköpings pappersbruk, Sverige, läggs ner, åter i gång 1794-1803 Carl Wilhelm Scheele (Uppsala) framställer klor av saltsyra och brunsten 1775 Bankebergs pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1887-1889 Gredby pappersbruk, Sverige, läggs ned 1776 Lindbacka pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1908 1777 Ösjöfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1926 1780 Totebo pappersbruk, Sverige, läggs ned på 1780-talet Qvills pappersbruk, Sverige, grundas 1783 Tammerfors pappersbruk (Frenckell), Finland, grundas efter att inofficiellt ha

varit verksamt sedan 1780; första pappersmaskinen i gång 1842; nedl. 1929 Gustavsfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1840-talet, igångsatt igen

efter 1860 Strömshofs pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1866 1787 Blomsholms pappersbruk, Sverige, grundas, upphör med produktionen före 1872

10

1790 Höljeryds pappersbruk, Sverige, grundas på 1790-talet 1792 Osby (Huseby) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev, i gång 1835; nedl.

1856 1793 Ørholm-Nymølle Papirfabrik grundas i Danmark; nedl.1921 1794 Nyköpings pappersbruk, Sverige, åter i gång; nedl. 1803 1795 Augerums pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1876 1796 Gonarps pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. ca. 1872 Mölletorps pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev, anlagt 1805, brinner ned

1852 1797 Alvøens pappersbruk grundas i Bergen, Norge; nedl. 1981 Almafors pappersbruk, Sverige, byggs; nedl. 1838 Östanå pappersbruk, i Kristianstads län i Sverige, får sitt privilegiebrev, fr.o.m.

1872 ett träsliperi; nedl. 1981 1798 Godthåb Papirfabrik i Ålborg grundas; nedl.1852 Bergviks pappersbruk i Hälsingland, Sverige, grundas; nedl. som pappersbruk

1855 Höljeryds pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1880-talet Strömslunds pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1862 1799 Strömsfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1842 1800 Gustavsbruks pappersbruk läggs ned 1800-1807 Östanå pappersbruk i Skåne grundas, fr.o.m. 1872 ett träsliperi ??Strömsholms pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. på 1880-talet 1801 pappersbruket M. Peterson & Søn A/S grundas i Moss i Norge Alstermo pappersbruk, Sverige, anläggs; handbruket nedl. 1868 1802 Eiker Papirmølle, Norge, grundas; nedl. 1879 Blomsfors pappersbruk, Sverige, tas i drift; nedl. 1864 Fröåsa/Kråketorps pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1921 1803 Carl Arosenius (Gryts pappersbruk) beviljas privilegium att under tjugo års tid

med ensamrätt i Sverig tillverka papper av halm Gransholms pappersbruk, Sverige, kommer i gång, handbruket nedl. i slutet av

1870-talet; pappersmaskin i drift 1861; nedl. 1978 Gryts pappersbruk, Sverige, anläggs, i drift 1806; nedl. 1843 1804 Fennefoss pappersbruk vid Hornnes, Norge, grundas; nedl. 1813 Gullsby pappersbruk, Sverige, grundas, brinner ned 1884 Södra Rås handpappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1868

11

1805 Cederholms pappersbruk får sitt privilegiebrev; nedl. 1868 1806 Holmens bruk i Norrköping på Kvarnholmen inleder papperstillverkningen;

handpapperstilverkningen upphör 1836, maskinbruk från 1837; anläggningen i Norrköping läggs ned 1986

Örneströms pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev och tillverkningen kommer i gång 1808; nedl.1873

1808 Nymølle Papirfabrik grundas i Lemb nära Ringkøbing i Danmark; nedl. 1893 Tångens pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. efter 1851 Mariefröjds pappersbruk får sitt privilegiebrev; nedl. på 1860-talet 1810 Møllendals Mølle (pappersbruk) i Bergen, Norge, grundas; upphör 1853 Broakulla pappersbruk, Sverige, grundas; läggs ned 1863 Hälleströms (Håstamölla) pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1831 1812 Hultströms pappersbruk Säkerheten i Norrköping, Sverige, grundas; nedl. 1834 Genastorps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1870 Mölndals pappersbruk (Gamla pappersbruket), Sverige, läggs ned 1813 Fennefoss pappersbruk, Norge, läggs ned Jerusalem pappersbruk i Oslo, Norge, läggs ned Karlsfors pappersbruk i Skaraborgs län, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1836 1814 Jægersborg pappersbruk i Oddernes, Norge, inleder sin verksamhet; nedl. ca 1820 Bråneholms pappersbruk, Sverige, anläggs; nedl. på 1880-talet Bäcklunda pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1841 Carlsfors pappersbruk i Västergötland, Sverige, grundas; nedl. på 1830-talet Emsfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1989 ??Strömhults (Strömsholms) pappersbruk grundas; nedl. 1885 1815 Gustavsholms pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. på 1890-talet Mariedahls pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1967 Ry(de)fors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. i slutet av 1870-talet ??Strömhults (Strömsholm) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. på

1880-talet Åmmebergs pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; läggs ned ca 1869 1816 Nestingen pappersbruk i Spydeberg, Norge, grundas Karlsfors pappersbruk i Kalmar län, Sverige, får sitt privilegiebrev; upphör

omkring 1868 Rosenströms pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1890-talet 1818 Adam Emholdt beviljas danskt patent på tillverkning av halmpapper

J.Chr. Drewsen inför klorblekningen på Strandmølle, Danmark Tervakoski pappersbruk, Finland, grundas Vesakoski pappersbruk, Finland, grundas; nedl. 1840

12

1819 Erichshaab Papirfabrik på Fyn, Danmark, grundas; nedl. 1859 1820 en ångmaskin anskaffas till Strandmølle av J. Chr. Drewsen Jægersborg pappersbruk, Norge, läggs ned ca.1820 klorblekning blir allmän i Sverige på 1820- och 1830-talen 1822 Juvankoski pappersbruk, Finland, inleder sin verksamhet; brinner ned 1890 Strömsborgs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. ca 1870 1824 Handels og Industrie Tidende (Köpenhamn) nr 51 tryckt på halmpapper Nyholms pappersbruk, Sverige, grundas; upphör 1872 1826 Bälteberga pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. under senare hälften

av 1890-talet Lindsbo (Rosbo) pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1880-talet 1827 Emholdt i Köpenhamn tillverkar papper av halm och får ett kungligt privilegium

för fem år Forssa pappersbruk i Sverige grundas, handpappersbruket upphör 1897; hela

anläggningen nedl. 1921 Götafors pappersbruk grundas i Sverige; nedl. 1871 Marbäcks pappersbruk, Sverige, återuppyggs; nedl. 1889 och ett träsliperi anläggs

i stället, kompletteras 1903-1904 med en kartongfabrik 1828 Jungsunds pappersbruk, Finland, får sitt privilegiebrev; nedl. 1875 Lindboholm pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1880-talet Rydö träsliperi och pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1917 men sulfitfabriken

fortsätter ända till 1944 1829 Skandinaviens första pappersmaskin (Donkin) anskaffas till Strandmølle

pappersbruk av Johan Christian Drewsen, 1835 tas en andra maskin i användning 1830 Reiermanns Papfabrik, Danmark, grundas; nedl. 1971 Varkaus bruk grundas i Finland pappersfabriken Forsøget i närheten av Trondheim, Norge, grundas, fr.o.m. 1874

Trondhjems papirfabrik; nedl. 1973 Carlsfors pappersbruk i Västergötland, Sverige, läggs ned på 1830-talet Veka pappersbruk, Sverige, grundas ca 1830; nedl. 1872 1830/31 Ørholm-Nymølle norr om København skaffar en pappersmaskin, en dansk kopia

av maskinen på Strandmølle 1831 Hälleströms (Håstamölla) pappersbruk, Sverige, läggs ned 1832 Danmarks andra pappersmaskin anskaffas till Ørholm första pappersmaskinen i Sverige, Donkins fabrikat, installeras vid Klippan 1833 Björbäcks eller Cathrinedals pappersbruk nära Uddevalla, Sverige, grundas; nedl.

1942

13

Buttorps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl.1864 Hornöströms (Nyede) pappersbruk, Sverige, brinner ned Tannefors pappersbruk, Sverige, läggs ned 1834 Faluns pappersbruk, Sverige, grundas 1834; nedl. 1849 Högnalövs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. ca 1880 Lilla Höljeryds pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1862 pappersbruket Säkerheten i Norrköping, Sverige, läggs ned ca 1834 1835 Hanefors pappersbruk i Sverige grundas efter 1835 Njurunda handpappersbruk får sitt tillstånd; nedl. 1857 tillstånd till Västanå (Näset) handpappersbruk, Sverige, nedl. ca 1857 Stensö (Stenhestra) pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. omkr. 1900 Strömsborgs pappersbruk, Sverige, grundas före 1835

Virserums/Strömsholms pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. omkr. 1904

1836 pappersmaskiner skaffas till Lessebo, Grycksbo och Holmen Åkleby pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1873-1875 1837 Havreholms pappersbruk grundas i Tikøb på Sjælland första pappersmaskinen installeras vid Holmens bruk, Sverige 1838 första pappersmaskinen i Norge anskaffas av Bentse Brug i Christiania Almafors pappersbruk, Sverige, läggs ned Almatorps pappersbruk, Sverige, läggs ned 1839 Strömma - Karlshamns pappersbruk, Sverige, läggs ned 1840 Långfors pappersbruk, Finland, får sitt privilegiebrev; nedl. 1873 Vesakoski pappersbruk, Finland, läggs ned Röstorps (Strömsfors) pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1851 Högnalövs handpappersbruk, Sverige, grundas på 1840-talet; nedl. 1854 1841 pappersbruket Hersløv i Köpenhamn grundas 1842 Havreholm Papirfabrik grundas i Danmark, verkar till 1893 första pappersmaskinen i Finland tas i drift vid Frenckells pappersbruk i

Tammerfors, den andra 1853 i Tervakoski Lunds pappersbruk i Hälsingland, Sverige, får sitt privilegiebrev; upphör omkr.

1869 Östanå pappersbruk, Sverige, läggs ned 1843 Bolltorps pappersbruk, Sverige, läggs ned Gryts pappersbruk, Sverige, läggs ned 1844 pappersbruket i Silkeborg grundas i Danmark och skaffar en pappersmaskin;

fabriken läggs ned 2000 Valdemarshaab Papirfabrik vid Køge i Danmark grundas, brinner ned 1875

14

Granfors pappersbruk, Finland, inleder sin verksamhet; nedl. 1870 1846 Engelsholms Papirfabrik, Danmark, läggs ned Maglekilde Papirfabrik, Danmark, läggs ned Haga pappersbruk i Österbotten, Finland, får sitt privilegiebrev; verksamheten

upphör 1856 Fredriksfors pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1868 1847 Wiando-Taipale pappersbruk, Finland, inleder sin verksamhet; brinner ned 1857 Blombacka pappersbruk grundas i Sverige, brinner ned 1873 Gadöborgs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1870 Mackmyra handpappersbruk, Sverige, grundas Stångeå pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1868 Trollhättans pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1917 1848 Berga pappersbruk i Åker, Södermanland, Sverige; läggs ned Nykvarns pappersbruk (det första bruket), Sverige, grundas, nedl. 1877,

verksamheten återupptas 1886, läggs ned 1971 1849 Terttilä pappersbruk, Finland, får sitt privilegiebrev; nedl. 1874 pappersbruket i Gausdal i Norge grundas; nedl. 1868 Faluns pappersbruk, Sverige, läggs ned 1850 Michael Drewsen i Danmark beviljas världsomfattande patent på kalander Hoka pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1861 Waplans handpappersbruk, Sverige, byggs ca 1850; brinner ned 1867 Örneströms pappersbruk, Sverige, läggs ned ca 1850 1851 A. Ahlström Oy, Finland, grundas Talisola handpappersbruk, Finland, uppförs; brinner ned 1864 Fredriksströms handpappersbruk, Sverige, grundas, skaffar 1872 en

pappersmaskin; nedl. 1906 Röstorps (Strömsfors) pappersbruk, Sverige, brinner ned Tångens pappersbruk, Sverige, läggs ned efter 1851 1852 Papirfabrikken Godthåb i Århus läggs ned Bentse Brug i Norge börjar använda råghalm som råvara vid sidan av lump;

experimentet pågår i fem år Hackefors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1865 Mölletorps pappersbruk, Sverige, brinner ned 1853 Finlands andra pappersmaskin startades i Tervakoski som Tervakoskis första

maskin Møllendals Mølle, Norge, läggs ned Djuckerö papersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1858 ??Hanefors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. ca 1880 Ronneby pappersbruk, Sverige, läggs ned Skeens pappersbruk, Sverige, läggs ned 1853 Värestorps pappersbruk, Sverige, grundas; läggs ned på 1860-talet

15

1854 J. Chr. Drewsen köper Ørholm och Nymølle, Danmark Järvenoja pappersbruk, Finland, läggs ned Möllby pappersbruk, Finland läggs ned ??Hanefors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1876 Högnalövs handpappersbruk, Sverige, läggs ned 1855 Bergviks handpappersbruk, Sverige, läggs ned Bruzaholms pappersbruk, Sverige, läggs ned Katrinefors bruk, Sverige, börjar använda halm som råvara Korsnäs AB, Sverige, grundas Motala (Charlottenburg) pappersbruk, Sverige, tas i drift; nedl. 1875 1856 Haga pappersbruk i Österbotten, Finland, läggs ned boktryckaren Carl Wilhelm Holmström i Viborg, Finland, konstruerar en

slipapparat som emellertid aldrig används i produktion Osby (Huseby) pappersbruk, Sverige, läggs ned Rosendahls Fabrikers Aktiebolag förvärvar Korndals bruk 1857 Wiando-Taipale pappersbruk, Finland, brinner ned ett av världens första sliperier anläggs på Önan vid Trollhättefallen, Sverige Njurunda handpappersbruk, Sverige, läggs ned Nykvarns pappersbruk (det andra bruket) grundas, läggs ned Västanå (Näset) handpappersbruk, Sverige, läggs ned. ca 1857 1858 Djuckerö papersbruk, Sverige, läggs ned 1859 Papirfabrikken Erichshaab, Danmark, läggs ned första träsliperiet i Finland anläggs i Kinterinkoski i närheten av Viborg, tillverkar

”trälump” av asp; slipstolen tillverkad i Finland av Warkaus mekaniska verkstad Heinrich Voelter beviljas i Finland ett privilegium för tio år på hans slipapparat Saugbrugsforeningen grundas i Halden, Norge Hargs pappersbruk, Sverige, läggs ned Stjernarps pappersbruk, Sverige, läggs ned Stora Forsa pappersbruk anläggs, inga uppgifter efter 1867 1860 Gustavsfors pappersbruk, Sverige, igångsatt på nytt efter 1860 Nykvarns pappersbruk (det tredje bruket eller Nedre Bruket) byggs om till ett

pappersbruk; nedl. 1877 Mariefröjds pappersbruk läggs ned på 1860-talet Värestorps pappersbruk, Sverige, läggs ned på 1860-talet 1861 Hoka pappersbruk, Sverige, läggs ned 1862 Th. Weber & Co i Haderslev i Danmark anlägger ett träsliperi Lilla Höljeryds pappersbruk, Sverige, läggs ned tillverkningen av halmmassa inleds på Önan vid Trollhättefallen, i Munksjö

pappersbruk i Jönköping, Sverige, Strömsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned

16

Strömslunds pappersbruk, Sverige, läggs ned 1863 första försöket att framställa trämassa i Norge vid Bentse Brug Broakulla pappersbruk, Sverige, läggs ned Tararps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. omkr. 1909 1864 Talisola handpappersbruk, Finland, brinner ned Blomsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned Bosgårdens pappersbruk, Sverige, brinner ned Buttorps pappersbruk, Sverige, läggs ned 1865 Vingstedt Mølle vid Vejle, Danmark, inleder produktionen av slipmassa; nedl.

1915 Tammerfors Takfilt och Pappersbruk, Finland, grundas. Detta blev senare början

till TAKO. Bjørsheim Træsliberie på Bølsen i Nydalen, Norges andra trämassafabrik; nedl.

1890 Alstermo pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1999 Hackefors pappersbruk, Sverige, läggs ned 1866 Vilholt træsliberi, Danmark, grundas; nedl. 1988 första slipstolen i Finland, tillverkad av Voelter, tas i bruk i Idestams sliperi i

Tammerfors, betyder slipmassans (”trälump”) genombrott i Finland Klippans bruk, Sverige, anlägger ett träsliperi Skövde Pappersbruks AB, Sverige, för tillverkning av omslagspapper av halm

startas; halmmassetillverkningen pågår ända till 1916 Strömshofs pappersbruk, Sverige, läggs ned Säfsö (Sävsjöström) pappersbruk, Sverige, inga uppgifter efter 1866 1867 Idestam, Finland, ställer ut sin slipmassa på världsutställningen i Paris och belönas med bronsmedalj Stiklen Træsliberi, det tredje i Norge, grundas; nedl. efter branden 1889 Emsfors handpappersbruk, Sverige, läggs ned; fabriken går över till framställning av slipmassa vars produktion upphör 1920; första pappersmaskinen installeras 1875; papperstillverkningen upphör 1989 Forsviks bruk, Sverige, inleder tillverkningen av maskiner för träsliperier Gemla pappersbruk, Sverige, läggs ned Mackmyra handpappersbruk, Sverige, läggs ned Olovströms pappersbruk, Sverige, läggs ned Waplans handpappersbruk, Sverige, läggs ned 1867-68 Silkeborg Papirfabrik, Danmark, bygger en halmmassafabrik i anslutning till sitt

pappersbruk 1868 Oy Tampella Ab levererar sin första slipstol, ett två-kannslipverk; senare slipverk

har upp till åtta kannor Nokia Träsliperi grundas i Nokia, Finland ett träsliperi grundas i Mänttä och blir början till G. A. Serlachius-bolaget

17

Alvøens Papirfabrik, Norge, anlägger ett träsliperi i Sævareid; nedl. 1978 Bagaas Brug i Oslo grundas; nedl. 1879 pappersbruket i Gausdal, Norge, läggs ned

Cedersholms pappersbruk, Sverige, läggs ned Forsså Bruks AB med ett träsliperi och en pappfabrik bildas Fredriksfors pappersbruk, Sverige, läggs ned ett träsliperi anläggs på Holmens bruk i Sverige Karlsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned ca 1868 Kvarnstorps handpappersbruk, Sverige, grundas, brinner ned ca 1880 Perioden, norr om Nyköping, Sverige, läggs ned efter 1868 Stångeå pappersbruk, Sverige, läggs ned Södra Rås handpappersbruk, Sverige, läggs ned Wargöns bruk, Sverige med ett träsliperi grundas; papperstillverkningen inleds 1872, läggs ned 2008

1869 träsliperi i Mänttä, Finland, tas i drift träsliperi i Nokia, Finland, tas i drift Tammerfors mekaniska verkstad (senare Tammerfors Linne- och Jern Manufaktur

Aktie-Bolag, Tampella), Finland, erhåller patent på sin slipstol Skaaningsfos Træsliberi (Ankers Træsliperi & Papirfabrik), Norge, grundas; nedl.

1982 träsliperi vid Prestesæter i Brumunddal i Norge grundas Granfos Brug i Bærum, Norge, grundas; nedl. 1982/83 Vardal Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1951 Alstermo handpappersbruk, Sverige, upphör med produktionen träsliperi vid Djupafors vid Ronneby, Sverige, anläggs ett träsliperi byggs i Forsvik i Sverige 1869-71; nedl. 1940 Lessebo, Sverige, bygger 1869-1870 ett träsliperi Lunds pappersbruk, Sverige, läggs ned träsliperi vid Sörstafors, Sverige, byggs 1869-71, sliperiet upphör 1958 Thorsviks träsliperi, Sverige, byggs, tillverkningen av papper inleds 1905 och

papp 1915 Torpshammar trämassefabrik Abs sliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1883; sliperiet

återuppbyggdes och togs i drift 1894; nedl. 1943 Åmmebergs pappersbruk, Sverige, läggs ned ca 1869 1870 Ørholm Papirfabrik norr om Köpenhamn experimenterar med produktionen av

kemisk cellulosa Granfors pappersbruk, Finland, läggs ned Ett träsliperi grundas i Kyrofors, Finland och blir början till Oy Kyro Ab Nedre Mølle i Christiania läggs ned på 1870-talet under namnet Glads Mølle Kittilsen Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1939 Kongsfoss Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1937 Forsså pappfabrik, Sverige, grundas

18

Myrens mekaniska Verksted (grundad 1848) tillverkar den första pappersmaskinen i Norge för Bentse Brug, ödeläggs av eldsvåda 1899

Gadöborgs pappersbruk, Sverige, läggs ned Genastorps pappersbruk, Sverige, läggs ned Hillringsberg AB, Sverige, grundas, äger två träsliperier handpappersbruket Katrinefors (Catrinefors), Sverige, läggs ned Klarafors träsliperi, Sverige, grundas; sulfitfabrik 1889, nedl. 1909 ett träsliperi anläggs i Lessebo, Sverige Spånga träsliperi, Sverige, grundas, läggs ned 1911 Strömsborgs pappersbruk, Sverige, läggs ned ca 1870 1871 Strandmølle, Danmark, upphör med handpapperstillverkningen Rygene Træsliberi, Norge, grundas Axelfors träsliperi, Sverige, grundas; brinner ned 1916 Bäckhammars massa- och pappersfabrik, Sverige, grundas Forshaga Fabrik AB, senare Klarafors AB, Sverige, grundas; nedl. 1909 Forsviks bruk, Sverige, grundas; nedl. 1940 Götafors pappersbruk, Sverige, läggs ned Jössefors träsliperi, Sverige, grundas Munkedals träsliperi, Sverige, grundas; inleder papperstillverkningen 1873; i dag

Arctic Paper Ryfors handpappersbruk, Sverige, läggs ned Torpshammars träsliperi, Sverige, grundas; läggs ned 1941 Alstermo natroncellulosafabrik, Sverige, uppförs 1871-74; driften upphör 1875 1872 Maglemølle Papirfabrik norr om Næstved i Danmark grundas, verksamheten

börjar 1875, anläggningen läggs ned 1897 Haraldskjær Papirfabrik, Danmark, grundas, pappersfabriken upphör 1908 och

verksamheten fortsätter som träsliperi; nedl. 1922 Ingerois Träsliperi grundas i Anjala vid Kymmene älv i södra Finland

Kyrofors (Kyröskoski) träsliperi nära Tammerfors i Finland kommer i gång, kartongproduktionen börjar 1878 Lohikoski pappersbruk (Kangas) i närheten av Jyväskylä i Finland grundas ett andra träsliperi grundas i Tammerfors Walkiakoski Träsliperi och Pappersbruk, Finland, grundas; framställningen av slipmassa upphör 1930, framställningen av cellulosa inleds vid årsskiftet 1880/81 Werla träsliperi grundas i Mellersta Finland; nedl. 1964 Bøhnsdalens Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1976 Embretsfos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1971 Fossum Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1890 Gjøvig Træsliberi (Toten Cellulose), Norge, grundas; nedl. 1981 Hofsfos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1962 Lands Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1962 Labro Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1937 Skotfos träsliperi vid Skien, Norge, grundas; nedl. 1986

19

Tinfos Træsliberi, Norge, grundas, startar driften 1873, läggs ned 1973 Vittingfos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1980 Blomsholms pappersbruk, Sverige, upphör med produktionen före 1872 de första natroncellulosaanläggningarna i Sverige, Wermbol i Södermanland och Delarys sulfatfabrik, Sverige, grundas; tillverkningen upphör 1979 Värmbols sulfatfabrik anläggs, läggs ned 1940 Skärblacka bruk, Sverige, tas i drift; brinner 1903 ned men körs 1905 igen i gång Djupafors, Sverige, inleder tillverkningen av papp av trämassa Gonarps pappersbruk, Sverige, läggs ned Gustafsfors bruk, Sörmland, Sverige, grundas, i drift 1874, läggs ned 1888 Hånsfors träsliperi, Sverige, grundas, utbyggs 1897 med ett pappersbruk; nedl. 1950 Kolsäters träsliperi och pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1937 Katrinefors pappersbruk, Sverige, byggs och använder halm som råvara Långeds träsliperi, Sverige, grundas Nyholms pappersbruk, Sverige, läggs ned Töcksfors träsliperi, Sverige, grundas; brinner ned 1877, återuppbyggs efter 1880, massafabriken i drift till 1950 Wargöns bruk, Sverige, börjar tillverka papp Veka pappersbruk, Sverige, läggs ned Östanå träsliperi, Sverige, grundas

1873 Dalum Papirfabrik i Odense grundas, verksamheten inleds 1874 Nørrebro Papirfabrik på Havreholmen i Köpenhamn grundas, verkar till 1933 Kuusankoski träsliperi, Finland, uppförs; papperstillverkningen kommer i gång 1874 Långfors pappersbruk, Finland, läggs ned Tammerfors Träsliperi, Finland, grundas Åstrands träsliperi och pappersbruk (Hovinmaa pappersbruk) grundas nära Viborg i Finland Follum Træsliberi i Hønefoss i Norge grundas Drammenselvens Papirfabrikker (Nordic Paper Geithus), Norge, grundas; nedl. 2006 Otterelvens Papirfabrik (Hunsfos Fabrikker), Norge, grundas Laugstol Bruk (träsliperi) grundas i Skien, Norge; nedl. 1939 Skiens Træsliberi (Union), Norge, grundas; nedl. 2006 Blombacka Pappersbruk, Sverige, brinner ned Natroncellulosafabriken i Bruzaholm startar, lades ned efter 6 mån maskinpappersbruket i Fiskeby, Sverige, kommer i gång

Hällefors pappersbruk (fr.o.m. 1931 Silverdalens pappersbruk) grundas; läggs ned 2002

Norrahammars norra trämassefabrik (Slätten) tas i drift; nedl. 1899 Södertälje pappersmassefabrik (halmmassa) anläggs, försattes 1874 i konkurs Åkleby pappersbruk, Sverige, läggs ned 1873-75

20

1873-74 första cellulosafabriken i Norge, Hafslund Chemiske Træmassefabrik grundas 1874 Hinnerup Cellulosefabrik, Danmark, grundas, använder natronprocessen Klostermølle vid Gudenåen, Danmark, grundas; nedl. 1974

i Finland börjar man tillverka naturbrunt omslagspapper vid Kuusankoski pappersbruk,

Finska Trädpappsföreningen grundas Terttilä pappersbruk, Finland, läggs ned

Boen Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1929 Funnefos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1966 Veme Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1888 i Bergvik, Sverige, byggs av Carl Daniel Ekman världens första anläggning för tillverkning av sulfitcellulosa; nedl. 1879 Borkhults natroncellulosafabrik, Sverige, kommer i gång, övergår 1885 till sulfat; nedl. 1904 Forså handpappersbruk, Sverige, grundas; handpapperstillverkningen upphör 1968, bruket byter 1919 ägare och namnet ändras till Långasjönäs; år 1930 installeras en pappersmaskin för tillverkning av cellulosavadd

Nynäs (Rupphult) träsliperi, Sverige, tas i drift; ombyggnad 1893 till en sulfitfabrik som läggs ned 1909

Röksbergs sliperi, Sverige, grundas; nedl. ca 1882 Wargöns bruk öster om Vänersberg, Sverige, grundas 1875 Valdemarshaab Papirfabrik, Danmark, brinner ned Finska trädmassaföreningen grundas, slås 1877 samman med Trädpappsföreninen, upplöses 1882 Jungsunds pappersbruk, Finland, läggs ned Kymmene, Finland, börjar tillverka bl.a. naturbrun papp Gjøvik Træsliberi i Norge inleder sin drift, brinner ned 1883 Treschow Træsliberi (Fritzøe) i Larvik i Norge grundas; nedl. 1998 Alstermo cellulosafabrik, Sverige, grundas, utvidgas med pappfabrik; nedl. 1999 Motala (Charlottenburg) pappersbruk, Sverige, läggs ned Nykvarns halmmassefabrik i Östergötland, Sverige, tas i drift; nedl. 1877 Sörstafors pappersbruk, Sverige, anläggs; papperstillverkningen upphör 1962 1876 pappersfabriken i Haraldskjær, Danmark, grundas; upphör 1908 som pappersfabrik och fortsätter som träsliperi; nedl. 1922 första sodacellulosafabriken i Finland byggs i Nurmi i närheten av Viborg Augerums pappersbruk, Sverige, läggs ned

Hanefors pappersbruk, Sverige, läggs ned

1877 trämassafabriken grundas vid Vingsted Mølle, Danmark; nedl. 1915

21

Nykvarns pappersbruk (det andra bruket), Sverige, läggs ned 1878 Varå Træsliberi, Norge, grundas; nedl. ca 1914 1879 Bagaas Brug i Oslo läggs ned Eiker Papirmølle, Norge, läggs ned Hønefoss Træsliberi grundas i Norge; nedl. 1935 världens första anläggning för tillverkning av sulfitcellulosa i Bergvik, Sverige,

läggs ned världens första driftsdugliga kalciumbisulfitfabrik tas i bruk i Götafors, Sverige,

av Carl Waldemar Flodquist sulfitfabrik byggdes i Laxå, lades ned 1941 en natroncellulosafabrik byggs vid Munksjö, Sverige; i drift till 1903 Röttle pappersbruk i Gränna, Sverige, läggs ned 1880 Tervasaari cellulosafabrik i Valkeakoski, Finland, inleder sin verksamhet och

framställer natroncellulosa; nedl. Kongsberg Træmassefabrik, Norge, grundas; nedl. 1937 Mago Tresliperi, Norge, grundas, alltsammans 4 Mago sliperier grundas 1880-

1898, de läggs ned 1935-1965 Solskinna Træsliberi i Skien, Norge, grundas; nedl. 1936 Hanefors pappersbruk, Sverige, läggs ned ca 1880 Håveruds sliperi, Sverige, grundas; första pappersmaskinen 1891, heter i dag

Arctic Paper Håfreström AB, läggs ned 2009 Högnalövs pappersbruk, Sverige, läggs ned ca 1880 Jössefors AB, Sverige, bildas; driver ett träsliperi som 1921 ersätts med ett

pappersbruk; en ny sulfitfabrik tas i drift 1929; pappersbruket läggs ned 1969 Kvarnstorps handpappersbruk, Sverige, brinner ca 1880 ned Lindboholm pappersbruk, Sverige, läggs ned på 1880-talet Lindsbo (Rosbo) pappersbruk, Sverige, läggs ned på 1880-talet Lingonbacka pappersbruk, Sverige, läggs ned omkr. 1880 pappersbruket i Ry(d), Sverige, läggs ned omkr. 1880 1880-81 Heen Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1917 Skiens cellulosefabrik, Norges första sulfitfabrik; nedl. 1917 Storebro sulfitfabrik, Sverige, grundas på 1880-talet; nedl. 1916 1881 Frederiksberg Papirfabrik, Danmark, grundas, verksam till 1975 Ummeljoki träsliperi i Anjala, Finland, grundas Filppula träsliperi grundas i Finland; nedl. 1945 Aall-Ulefos träsliperi, Norge, grundas; nedl. 1970 Strays Træsliberi, Norge, grundas; nedl. i början av 1890-talet

22

Habo sulfitfabrik, Sverige, grundas Korndal sulfitfabrik, Sverige, byggs; nedl. 1892-95 Nors Jernbruks AB grundas; äger två träsliperier 1882 Finska Trädpappsföreningen upplöses Skjærdalens Træsliberi, Norge, grundas Aadalens Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1942 Lummelunda pappersbruk, Sverige, läggs ned Billingsfors trämassefabrik, Sverige, byggs Grälebo (Plogsmedjan) träsliperi anläggs; nedl. 1898 Verperyds träsliperi, Sverige, anläggs Åsafors träsliperi och pappfabrik, Sverige, grundas; nedl. 1917 1882-83 Moss Cellulosefabrik, Norge, byggs, världens äldsta sulfatfabrik 1883 Finska pappföreningen grundas Kannuskoski träsliperi grundas i Finland; nedl. 1939 första sulfitcellulosafabriken grundas i Norge Holmen Papirfabrikk i Drammen i Norge (sedan 1898 Holmen-Hellefoss)

grundas; träsliperiet nedl. 1889 Randsfjord Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1932 Aktiebolaget Billerud, Sverige, bildas och en sulfitmassafabrik byggs; fabriken

startar 1884 Fanhults träsliperi och pappfabrik, Sverige, uppförs; nedl. 1889 Götafors träsliperi tas i drift Torpshammars trämassefabrik, Sverige, läggs ned kraftpapper tillverkat av natroncellulosa utvecklas vid Munksjö, Sverige 1884 Hofs Bruk, Norge, grundas; nedl. 1987 Ranheim Cellulosefabrik, Norge, grundas Billerud, Sverige, inleder framställningen av sulfitcellulosa Billingsfors natroncellulosafabrik, Sverige, tas i bruk Gullsby pappersbruk, Sverige, brinner ned 1885 den första sulfitcellulosafabriken i Finland grundas i Kuusankoski, den andra i

Nokia 1886 Fors träsliperi (Hillringsberg), Sverige, anläggs Forsbacka sulfitfabrik i Dalsland i Sverige grundas Lindefors träsliperi i Småland, Sverige, uppförs, tillverkning av brunpapp inleds

1899; verksamheten körs ned 1950-51 Spaafors träsliperi tas i drift ca 1885; nedl. ca 1894 Upperud träsliperi, Sverige, anläggs

23

1886 Kymmene pappersbruk i Finland inleder framställningen av sulfitcellulosa, tillverkas ända till 1977 sulfatcellulosa börjar framställas i Finland på Tervasaari fabrik i Valkeakoski A/S Vestfos Cellulosefabrik, Norge; nedl. 1970 Fossum Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1907 Hunsfos Fabrikker grundas i Vennesla i Norge Glommen Træsliberi vid Askim i Norge grundas; nedl.1929 Grubbe Bruk, Norge, grundas; nedl. 1939 Selbo Verks Træsliberi (Nustad Tresliperi), Norge, grundas; nedl. 1912 Ørje Brugs Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1942

Huluhammars träsliperi i Småland anläggs; verksamheten upphör mellan 1909 och 1915

Järpens sulfitfabrik (Hjerpens Cellulosafabrik) , Sverige, grundas 1886-88; papperstillverkning inleds 1912; nedl. 1957 Karlsfors (Sandbäckshult) träsliperi, Sverige, byggs; 1914 även en pappfabrik; brinner ned 1932 Kroppstadsfors träsliperi, Sverige, grundas; upphör 1927 Lennartsfors träsliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1940 Noreborgs träsliperi, Sverige, grundas; upphör 1927 Norrahammars södra trämassefabrik (Mattes) anläggs 1886-87; nedl. 1898

Nykvarns pappersbruk (det fjärde bruket), Sverige, återupptar sin verksamhet efter att ha lagts ned 1877; nedl. 1896

Pauliströms sliperi, Sverige, grundas; Pauliströms bruk f.n. världsledande på blöjor Träsliperiet i Stjärnfors grundas och läggs ned 1937 1887 Anjala kartongfabrik, Finland, grundas; f.r.o.m. 1993 en del av Stora Enso Högfors träsliperi uppförs i Karhula i Finland Tillverkning av sedelpapper startar i Tervakoski Kymmene Ab:s sulfitfabrik i Kuusankoski körs i gång Bamble Cellulosefabrik, Norge, grundas 1887/88; nedl. 1978 Bratfos Cellulosefabrik, Norge, grundas; nedl. 1893 Lunner Træmassefabrik, Norge, grundas 1887/88; nedl. 1932 Frykfors träsliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1932 Katrinefors bruk, Sverige, börjar använda sulfitmassa som råvara Rottneros träsliperi, Sverige, anläggs Rydöbruks träsliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1914 Storviks Sulfit AB, Sverige, grundas, förvärvas 1906 av Kopparfors Ab, företagen fusioneras 1957 Stömne sulfitfabrik, Sverige, grundas, byts 1910 ut till en sulfatfabrik; nedl. 1939 Torsby trämassefabrik, Sverige, anläggs; nedl. 1929 1888 Enso träsliperi, Finland, igångsätts Det första träsliperiet i Myllykoski startas

24

Klevfos Papirfabrik, Norge, grundas; nedl. 1976; använder sulfatcellulosa för första gången i Norge för tillverkning av papper

Aas Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1907 Bægna Træsliberi, Norge, grundas 1888/89; nedl. 1953 Egelands Verks Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1916 Kalvild Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1961 S.D. Cappelens Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1972 Skotselv Cellulosefabrik, Norge, grundas; nedl. 1978 Veme Træsliberi, Norge, läggs ned Brantafors träsliperi, Sverige, anläggs Brusafors sulfitfabrik, Sverige, kommer i gång; nedl. 1977 Drakekulla sulfitfabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1899 Gransholms halmmassefabrik tas i drift; nedl. 1898 Gustafsfors bruk, Sörmland, Sverige, läggs ned 1888 Hammarby sulfitfabrik i Gästrikland, Sverige, tas i drift Lottefors träsliperi, Sverige, anläggs 1888-90 Storviks sulfitfabrik i Hammarby, Sverige, grundas Tyfors träsliperi, Sverige, grundas; nedl. 1917 1889 De Forenede Papirfabrikker bildas i Köpenhamn och består av Strandmølle,

Ørholm med Ny Mølle, Maglemølle, Nørrebro Papirfabrik, Dalum Papirfabrik, Silkeborg Papirfabrik, Haraldskær och Vingsted Mølle

Enso Träsliperi-Aktiebolag grundas i Finland Juvankoski pappersbruk, Finland, brinner ned sulfitcellulosafabrikern i Jämsänkoski, Finland, inleder sin verksamhet, den första pappersmaskinen i drift 1899 A/S Borregaard grundas i Sarpsborg, Norge Hellefos Træsliberi i Drammen i Norge grundas träsliperiet vid Holmens Papirfabrikk, Norge, läggs ned Hunton Bruk, Norge, grundas Kammerfos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1987 Kistefos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1955 Stiklen Træsliberi, Norge, läggs ned Bankebergs pappersbruk, Sverige, läggs ned Bjärka-Säby träsliperi, Sverige, grundas; nedl. 1920

Fanhults träsliperi och brunpappersfabrik, Sverige, läggs ned Göransbergs pappersbruk, Sverige brinner ned Konga sulfitmassafabrik, Sverige, grundas; nedl. 1945

Mackmyra sulfitfabrik, Sverige, grundas Ramfos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1928 Tisdalen Brug (Norske Skog Saugbrugs) grundas Vafos Brug grundas vid Vadfoss i Norge Björkå träsliperi, Sverige, grundas; läggs ned 1919 Brittedals pappersbruk, Sverige, läggs ned

25

Dejefors träsliperi, Sverige, grundas; sulfatfabrik byggs 1906, pappersfabrik 1914, nedl. 1988 (Deje Bruk AB) Edsvalla träsliperi, Sverige, anläggs Frövifors pappersmassabruk, Sverige, grundas; papperstillverkningen inleds 1891; sedan 1981 fungerar bruket som kartongbruk Gysinge sulfitfabrik grundas, brinner ned 1901 Klarafors sulfitfabrik, Sverige, grundas; nedl. 1909 Koppoms pappersbruk, Sverige, grundas; träsliperiet sätts 1890 och pappersmaskinen 1891 i gång; en sulfitfabrik byggs 1903-04 Lottefors träsliperi, Sverige, grundas sulfitcellulosafabrik grundas vid Långled, Sverige Marbäcks träsliperi och pappfabrik, Sverige, anläggs och kompletteras 1903-1904 med en kartongfabrik Mölnbacka och Qvarnstorps träsliperier, Sverige, anläggs Nissaströms träsliperi, Sverige, anläggs Ransbergs pappersbruk, Sverige, grundas Stensholms pappersbruk, Sverige, brinner ned Ställdalens träsliperi anläggs, flyttades till Stjärnfors och ersattes med ett pappersbruk, ingår fr.o.m. 2000 i Ahlstrom-koncernen Sävenfors träsliperi kommer igång, lades ned 1914 Thyfors träsliperi, Sverige, anläggs Turbo bruks sulfitfabrik uppförs; nedl. 1970

sulfatcellulosafabrik uppförs av Uddeholmsbolaget vid Stjernfors, Sverige sulfitcellulosafabrik grundas vid Wargön, Sverige 1890 Kattinge sulfitcellulosafabrik i närheten av Roskilde fjord grundas; nedl. 1910 Finska träsliperiföreningen grundas

Karlstads mekaniska verkstad tillverkar sin första pappersmaskin, för Serlachius i Mänttä, Finland

Bjørsheim Træsliberie på Bølsen i Nydalen, Norges andra trämassafabrik, läggs ned Fossing Tresliperi, Norge, grundas; nedl. 1991 Fossum Træsliberi, Norge, läggs ned Bjørsheim Træsliberie; nedl. 1890 Thv. Schiøtts Træsliberi i Skien i Norge grundas; nedl. 1936 Strays Træsliberi, Norge, läggs ned i början av 1890-talet Den Norske Tremasseforening grundas Björkå träsliperi, Sverige, tas i drift; förstörs 1919 av översvämning Edsbruks sulfatfabrik, Sverige, grundas; nedl. 1992 Hannebols pappersbruk, Sverige, grundas Holms handpappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1921 Håfveruds pappersbruk, Sverige, grundas bruket vid Långed i Sverige anlägger en sulfitfabrik Lisefors (Fengersfors) pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1979 Oforsens träsliperi (Liljendahl), Sverige, anläggs Rockesholms träsliperi anläggs och läggs ned 1912

26

Rosenströms pappersbruk, Sverige, läggs ned på 1890-talet Skifsfors träsliperi, Sverige, grundas ca 1890; nedl. 1919, omkonstrueras 1918 till Vannsbro träsliperi; nedl. 1920

Skandinaviska trämasse- och cellulosaföreningen grundas, ändras 1905 till Svenska cellulosaföreningen

Skandinavisk Papirfabrikantforening grundas

1891 Pappersfabriken i Kuusankoski blir klar Skotfos Bruk, Norge, grundas 1891/92; nedl. 1986 Bosjöns träsliperi, Sverige, grundas; nedl. 1914 Haga träsliperi (Hillringsberg), Sverige, anläggs Holms pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1921 Ströms Bruks AB inleder tillverkningen av sulfitcellulosa; nedl. 1980/81 1892 Finska pappersföreningen grundas Finska träsliperiföreningen grundas Myllykoski Träsliperi Aktiebolag i Finland grundas Borregaard i Norge inleder produktionen av cellulosa Byafossen Træsliberi (A/S Helge-Rein-By Brug), Norge, grundas; nedl. 1992 Fridafors träsliperi och pappfabrik, Sverige, byggs 1892-94 Korndal sulfitfabrik, Sverige, läggs ned 1892-95 1893 pappersfabriken i Clasonborg, Danmark, grundas; nedl. 1913 Havreholm Papirfabrik, Danmark, läggs ned Nymølle Papirfabrik i Lemb, Danmark, läggs ned Näsijärvi kartongfabrik grundas nära Tammerfors i Finland Bratfos Cellulosefabrik, Norge, läggs ned Krogstad Cellulosefabrik, Norge, grundas; nedl. 1971 Stifos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1951 Viul Tresliperi. Norge, grundas, sliperiet läggs ned 1969 De Norske Papirfabrikanternes Forening grundas Brättne träsliperi, Sverige, grundas en sulfitfabrik byggs vid Emsfors, Sverige; läggs ned 1974 Forshaga Sulfit AB, Sverige, grundas; läggs ned 1969 Liljendahls träsliperi, Sverige, anläggs Ljusfors träsliperi och pappersbruk vid Motala ström, Sverige, uppförs Nynäs träsliperi, Sverige, ombyggs till en sulfitfabrik; nedl. 1909 Sälboda träsliperi, Sverige, grundas; en sulfitfabrik och pappersbruk byggs sebare

till Årås sulfitfabrik, Sverige, byggs; brinner ned 1914, ny fabrik byggs i Skoghall 1894 Engnæs Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1914

27

Fjeldhammer Brug, Norge, grundas; nedl. 1980 Haugfoss Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1926 Fridafors träsliperi och pappfabrik, Sverige,kommer i gång; nedl. 1999 sulfatmassabruk vid Grycksbo, Sverige, byggs, läggs ned 1955 Inlands fabrik med sliperi vid Lilla Edet, Sverige, anläggs 1894-96 Ohs bruks sulfitfabrik, Sverige, tas i drift; Billerud köper bruket 1960; nedl. 1977 Skutskärs sulfatfabrik, Sverige, uppförs 1894-95 Spaafors träsliperi läggs ned ca 1894 Torphammars sliperi, Sverige, återuppbyggs; brinner ned 1908, återuppbyggs till

ett varmsliperi som kommer i gång 1910; nedl. 1940, det formella beslutet tas 1943

Tuna Fabriks AB (Matfors), Sverige, uppför ett träsliperi; nedl. 1974 1895 Mjøndalen Cellulosefabrik, Norge, grundas; nedl. 1977 Bada träsliperi, Sverige, byggs Bälteberga pappersbruk, Sverige, läggs ned under senare hälften av 1890-talet sulfitfabriken i Fors, Sverige, grundas; avbrott i verksamheten 1940-45,

produktionen fortsätter 1945-49, fabriken går 1952 över till framställning av slipmassa och kartong

Hellby träsliperi, Sverige, grundas och läggs ned 1960 Karlsfors träsliperi uppförs Rockhammars träsliperi, Sverige, anläggs AB Papyrus, Sverige, bildas Silvergruvans träsliperi kommer igång, läggs ned 1910 Sörfors träsliperi, Sverige, grundas; nedl. 1934 1896 Brättne, Sverige, träsliperi grundas; nedl. 1915 Frånö sulfatfabrik, Sverige, kommer i gång; verksamheten upphör 1941 och det

officiella nedläggningsbeslutet tas 1945 Röksbergs sliperi, Sverige, ny fabrik som brinner ned Stjernfors bruk (träsliperi), Sverige, grundas, läggs ned 1937 Timsfors pappersbruk, Sverige, anläggs Nykvarns pappersbruk (det fjärde bruket) läggs ned den första fackföreningen vid ett svenskt pappersbruk grundas på Klippan 1897 Maglemølle Papirfabrik, Danmark, läggs ned Kaukas första sulfitcellulosafabrik startades i Villmanstrand i Finland Niemiskoski träsliperi grundas i Finland Tornators träsliperi i Tainionkoski i Finland tar varmslipningen i användning den första kartongmaskinen i Finland anskaffas av Ingerois träsliperi Tofte Cellulosefabrikk i Norge grundas Adolfsfors träsliperi, Sverige, grundas; läggs ned 1939 Bergviks sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Forssa pappersbruk, Sverige, handpappersbruket upphör

28

Fredriksbergs (Annafors) sulfitmassafabrik, Sverige, anläggs; nedl. 1961/62 Högforsens träsliperi, i Ångermanland i Sverige, byggs 1897-98; nedl. 1918 Katrinefors träsliperi, Sverige, anläggs Loddby sulfitfabrik, Sverige, grundas; nedl. 1977 en sulfitfabrik uppförs vid Munksjö 1897-98 Nykvarns pappersbruk (det femte bruket) startar; nedl. 1971 Rydöbruks sulfitfabrik och pappersbruk, Sverige, anläggs Slottsbrons sulfitfabrik, Sverige, grundas; nedl. 1974 1898 Voikka träsliperi i Kuusankoski inleder sin produktion av mekanisk massa och

papper; fabriken läggs ned 2006 Patalankoski Pappersbruk i Jämsänkoski grundas G. A. Lönnqvist grundade en kartongfabrik i Ähtäri, Finland. Företaget bytte

senare namn till Vääräkosken Pahvi Oy Bentse Brug eller Øvre Mølle i Christiania (Oslo) läggs ned den norska Kværner Brug kommer ut på marknaden med en slipstol med

hydraulisk matning; de finska tillverkarna följer med i början av 1900-talet. A/S Jarlsberg Paper Mills grundas i Oslo, produktionen i gång 1899; nedl. 1970 Katfos Cellulosefabrik, Norge, grundas; nedl. 1980, 1983 Eldfors träsliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1935 Ellingeverken trämassefabrik, Sverige, anläggs; nedl. 1924 Gransholms halmmassefabrik läggs ned Grälebo (Plogsmedjan) träsliperi läggs ned Högfors träsliperi i Ångermanland, Sverige, grundas; nedl. 1918 Ljusfors sulfitfabrik uppförs, ersattes 1926 av en sulfitfabrik Norrahammars södra trämassefabrik (Mattes) läggs ned 1898 Rydö pappersbruk, Sverige, grundas; träsliperiet och pappersbruket läggs ned

1914, framställningen av sulfitcellulosa fortsätter Strömsnäs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1981 Åmotsfors Bruk inleder papperstillverkningen, sulfatfabrik kommer igång 1926

Svenska pappersbruksföreningen grundas 1899 Strandmølle läggs ned, handpapperstillverkningen flyttas till Silkeborg första pappersmaskinen i Jämsänkoski tas i drift Äänekoski Oy, Finland, bygger en kartongfabrik; papperstillverkningen inleds

1906 Bolken Træsliberi, Norge, grundas 1899-1900; nedl. ca 1910 Fladeby Brug, Norge, grundas; nedl. 1930 Drakekulla sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Fiskeby sulfitfabrik tas i bruk Hissmofors sulfitfabrik, Sverige, tas i bruk: läggs ned 1979 Norrahammars norra trämassefabrik (Slätten) läggs ned Skutskärs sulfitfabrik byggs, nedl. 1977

29

Timsfors träsliperi och pappersbruk, Sverige, tas i drift; returpapper som råvara 1914

1900 Kangaskoski träsliperi grundas i sydöstra Finland; läggs ned på 1920-talet J. W. Enqvist grundar ett pappersbruk i Tammerfors Sande Tresliperi, Norge, grundas; nedl. 1981, 2002 Essviks sulfitfabrik (Sundsvalls Cellulosa AB), Sverige, tas i drift; tillverkar

fr.o.m. 1908 även pås- och omslagspapper; nedl. 1967 Finsjö [maskin]pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1970 Granfors träsliperi (Munksjö), Sverige, anläggs; läggs ned 1959 Kvarnsveden pappersbruk i Borlänge i Dalarna, Sverige, inleder sin verksamhet Pauliströms bruk, Sverige, kommer i gång Skärvete pappersbruk, Sverige, läggs ned omkr. 1900 Stensö (Stenhestra) pappersbruk, Sverige, läggs ned omkr. 1900 Utansjö Cellulosa Abs sulfitfabrik, Sverige, grundas; nedl. 2008 1901 Svartå träsliperi i Södra Finland grundas, läggs ned 1966 Sulfitmassafabriken i Voikka, Finland, körs i gång Sven Hedin upptäcker i Lou-lan i det kinesiska Turkestan kinesiskt papper som

härstammar från tiden ca 200 eKr. AB Böksholms sulfitmassafabrik, Sverige, grundas; nedl. 1979 Forsse träsliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1961 Gysinge sulfitfabrik, Sverige, brinner ned och läggs ned Nedansjö (Skönviks) trämassefabrik, Sverige, anläggs; nedl. 1916 Nyboholms träsliperi, Sverige, anläggs Oppboga träsliperi, Sverige, anläggs; tillverkningen av kartong börjar 1911 och

upphör 1990 tills den återupptogs 2004 Skönviks träsliperi i Ljungan i Sverige grundas, använder varmslipsmetoden Strömsrums pappersbruk läggs ned, grundat på 1700-talet Örebro pappersbruk, Sverige, anläggs; läggs ned 2010 som Örebro Kartongfabrik 1902 Hovilanhaara pappersbruk i Jämsänkoski startas Hämekoski träsliperi på Karelska näset grundas i Finland Bergviks nya sulfitfabrik, Sverige, uppförs 1902-03 sulfitcellulosafabrik byggs i Domsjö, Sverige, 1902-03 Finsjö träsliperi, Sverige, grundas 1902-03; nedl. 1919 Forsse trämassefabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1961 beslut fattas om att starta sulfittillverkning i Lessebo; fabriken uppförs 1906,

Lessebo blir det första integrerade finpappersbruket i Norden Sulfit-Aktiebolaget Mo och Domsjö bildas 1903 norska företagare Olaf Bülow och Ole Nedrum grundar Stockfors träsliperi i

Pyttis vid Kymmene älv i Södra Finland; nedl. 1984 Nokia Nya Träsliperi grundas i Finland

30

Wärtsilä träsliperi i Östra Finland grundas Pankakoski träsliperi, Finland, grundas, förvärvas 1909 av W. Gutzeit Aktiebolaget Wiborgs mekaniska verkstad tillverkar den första pappersmaskinen i

Finland Bergfors (Åsbacka) träsliperi, Sverige, grundas Borgsviks träsliperi, Sverige, byggs AB Brusafors-Hällefors uppstår genom sammanslagning av dessa två bolag Domsjö sulfitfabrik tas i bruk natroncellulosafabriken vid Munksjö, Sverige; läggs ned Nyboholms pappersbruk, Sverige, grundas 1904 Tronstad Tresliperi, Norge, grundas; nedl. 1988 Virserums pappersbruk, Sverige, läggs ned omkr. 1904 Borkhults sulfatfabrik, Sverige, läggs ned Brättne pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1936 Robertsfors sulfitfabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1948 Vaggeryd (Stödstorp) sulfatfabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1983 1905 Finska Pappföreningen grundas, slås 1908 samman med Träsliperiföreningen

Kaukas andra sulfitmassafabrik byggs i Villmanstrand, Finland. Kaukas-fabrikernas viktigaste produkt blev senare konstsilkesmassa (dissolvingmassa)

Myllykoskis första pappersmaskin körs i gång Drammen Paper Mills, Norge, grundas; nedl. 1986 Eker Papirfabrik (Sunland), Norge, grundas; nedl. 1989 Gaasevaad Papirfabrik (Star Paper Mill), Norge, grundas; nedl. 1986 Greaker Cellulosefabrik, Norge, grundas 1905-07 Hurum Sulfatfabrik, Norge, grundas Papyrus Paper Mill, Norge, grundas; nedl. 1970 Salsbrukets Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1985 Skiens Papirfabrik, Norge, grundas; nedl. 1957 Haneströms sulfitfabrik, Sverige, grundas Iggesunds träsliperi, Sverige, anläggs Köpmanholmens sulfitfabrik, Sverige, uppförs 1905-07; byggs 1963-64 om till en sulfatfabrik; nedl. 1982 Lagerfors bruk, Sverige, inleder tillverkningen av papp; första försöket på 1890- talet Lessebo, Sverige, uppför en sulfitfabrik den första maskinen i Sverige för tillverkning av wellpapp startas i Malmö AB Sundsvalls träsliperis (senare AB Svensk Papp) sliperi, Sverige, anläggs; brinner ned 1923 Svartviks sulfitfabrik, Sverige, byggs 1905-07; nedl. 1974 Sörstafors sulfitfabrik, Sverige, grundas; nedl. 1966 Bergvik uppför en sulfitfabrik i Vansätter, Sverige; nedl. 1979 Ytterstfors trämassefabrik, Sverige, anläggs Den första wellpappfabriken i Sverige startar i Malmö

31

1906 Ravnholm pappersfabrik i Danmark byggs; nedl. 1908 Simpele pappersbruk startas; efter att bl.a. ha hört till UPM Kymmene säljs 1997

till M-Real första pappersmaskinen byggs i Finland Papirfabrikken Brager, Norge, grundas; nedl. 1979 Fostvedt Tresliper, Norge, grundas; nedl. 1970 Klosterfossen Papirfabrik, Norge, grundas; nedl. 2006 Brättne sulfitfabrik, Sverige, grundas; nedl. 1940 Fredriksströms pappersbruk, Sverige, läggs ned Hörnefors sulfitfabrik startklar; nedl. 1982 Sulfit AB Ljusnan, Sverige, bildas Strömsfors trämassefabrik, Sverige, anläggs en sulfitfabrik byggs 1906-07 i Ställdalen, driften upphör 1969 Strömsnäs sulfitmassafabrik, Sverige, grundas; nedl. 1974 Svanö sulfitfabrik, Sverige, byggs 1905-06; upphör 1966 Öhrvikens sulfitfabrik, Sverige, uppförs 1906-08; nedl. 1948 1907 sulfatcellulosafabrik grundas i Kotka av W. Gutzeit Aas Træsliberi, Norge, läggs ned Egelands Verk (Søndeled Træsliperi), Norge, grundas; nedl. 1998 Fossum Træsliberi, Norge, läggs ned A/S Hamang Papirfabrik grundas i Sandvika i Norge; nedl. 1981 Moelven Cellulosefabrik, Norge, grundas; nedl. 1938 Norwegian Paper Co grundas; nedl. 1987 Torp Brugs A/S, Norge, grundas; nedl. 1972 Union Drammen, Norge, grundas; nedl. 1986 produktion av sulfitcellulosa startas vid Saugbrugsforeningen i Norge 1907-08 Avesta sulfatfabrik, Sverige, grundas; nedl. 1918 Byske träsliperi, Sverige, anläggs 1907-08; läggs ned 1959 Hylte pappersbruk i Småland, Sverige, grundas; anläggningen kommer i gång

1910 Kramfors sulfitfabrik, Sverige, tas i driften; läggs ned 1977 Kyrkebyns Sulfit Ab, Sverige, inleder driften; nedl. 1979 Ortvikens sulfitfabrik, Sverige, uppförs 1907-08, byggs 1958 till ett pappersbruk,

sulfitfabriken ersätts 1984 med en TMP-anläggning Oskarströms sulfitfabrik, Sverige, startar; massatillverkningen upphör 1965 Svartviks sulfitfabrik, Sverige, kommer i gång; nedl. 1974 Sätra bruk, Sverige, anläggs Sveriges pappersbruksförbund grundas 1908 Haraldskjær Papirfabriks pappersproduktion, Danmark, upphör Ravnholm pappersfabrik, Danmark, läggs ned

32

Joutseno cellulosafabrik, Finland, grundas det norskägda företaget W. Gutzeit & Co i Kotka, Finland, bestämmer sig för att

bygga en sulfatmassaanläggning som kommer i gång 1911 Folla træsliperi, Norge, grundas 1908-09 Lillestrøm Sulfitfabrik, Norge, grundas; nedl. 1943 Myren Tresliperi, Norge, grundas; nedl. 1978 Thunas Mekaniske Værksted, Norge, inleder produktionen av pappersmaskiner Helgerums (Gölpa) pappersbruk, Sverige, läggs ned 1908-1913 Lindbacka pappersbruk, Sverige, läggs ned Nyhamns sulfitfabrik, Sverige, tas i driften; upphör med driften 1943 och läggs

officiellt ned 1947 Skruvhults pappersbruk läggs ned Stjärnsfors sulfatfabrik, Sverige, byggs, verksamheten flyttas 1919 till Skoghall Sundhaegsfors träsliperi, Sverige, byggs 1908-10 Söråkers sulfitfabrik, Sverige, uppförs 1908-10; nedl. 1958 Torphammars träsliperi, Sverige, brinner ned sulfitfabriken i Vallvik, Sverige, tas i drift Wifstavarfs sulfatfabrik tas i drift; en sulfitfabrik uppförs 1910-12,

papperstillverkningen inleds 1961 och övergår 1982 till finpapper; nedl. 2007 Örvikens sulfitfabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1947 Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningen (SPCI) grundas 1909 Mesna Træsliperi & Kartongfabrik, Norge, grundas; nedl. 1980 Namsdalens Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1979 Storbrofos Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1942 Trælandsfos Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1982 Huluhammars träsliperi i Småland, verksamheten upphör mellan 1909 och 1915 Klarafors träsliperi och sulfitfabrik, Sverige, läggs ned sulfitfabrik uppförs i Korsnäs, Sverige 1909/10; sulfitfabrik 1915, den första

pappersmaskinen installeras 1925; Korsnäs är Europas största tillverkare av vätskekartong

Kroksfors träsliperi, Sverige, anläggs Nissafors träsliperi, Sverige, anläggs 1909-1910; nedl. 1956 Nynäs sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Tararps pappersbruk, Sverige, läggs ned omkr. 1909 Visskvarns träsliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1933 Storstrejken i Sverige 1910 Kattinge sulfitcellulosafabrik, Danmark, läggs ned sulfitcellulosafabriken i Kajana, Finland, inleder sin produktion, första

pappersmaskinen 1919 Bolken Træsliberi, Norge, läggs ned ca 1910 Gulskogens Cellulosefabrik, Norge, grundas, nedl. 1972 Skrankefoss Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1962

33

Fredriksbergs sulfatmassafabrik anläggs, kraftlinertillverkning inleds 1931; nedl. 1965

Hällefors träsliperi anläggs, lades ned ca 1941 Klemensnäs träsliperi, Sverige, uppförs; nedl. 1981 Scharins trämassefabrik, Sverige, anläggs Silvergruvans träsliperi lades ned Skellefteå trämassefabrik, Sverige, uppförs 1910-12 Umeå (Bowaters) träsliperi, Sverige, kommer i gång; nedl. 1954 Örebro pappersbruk bygger sulfatfabrik, läggs ned 1940 1911 wellpapptillverkningen inleds i Finland av Takfilt- och Pappersbruks Aktiebolaget

i Tammerfors Träsliperiet i Killinkoski, Finland, igångsätts; nedl. 1954 Svelvik Papirfabrik, Norge, grundas; nedl. 1981 Yven Papirfabrik, Norge, grundas; nedl. 1977 Göteborg-Dals pappersbruk, Sverige, grundas Karlshälls träsliperi, Sverige anläggs 1911-12; nedl. 1962 Ljungaskogs träsliperi, Sverige, anläggs Luleå träsliperi i Karlshäll, Sverige, byggs 1911-12; nedl. 1962 Obbola sulfatfabrik, Sverige, uppförs 1911-13 Spånga träsliperi, Sverige, läggs ned Strömnäs sulfitfabrik, Sverige, byggs ca 1911; nedl. 1964 1912 Enge Tresliperi, Norge, grundas 1912-13; nedl. 1940 Lundemo Bruk, Norge, grundas 1912-13; nedl. 1928 Selbo Verks Træsliberi (Nustad Tresliperi), Norge, läggs ned Songe Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1972 Sunland Papirfabrik (Sunland-Eker) grundas i Drammen i Norge; nedl. 1989 A/S Tissue (Albion), Norge, grundas; nedl. 1977 Fagerviks sulfitfabrik, Sverige, kommer i gång; nedl. 1966 Järpens fabrik inleder papperstillverkningen Rockesholms träsliperi läggs ned Wifstavarfs sulfitfabrik, Sverige, i produktion; sulfitfabriken läggs ned 1967,

blekeriet och torkmaskinerna 1974 Försäljningsföreningen Svenska Fabrikanter af torr hvit slipmassa grundas se

nedan 1913 pappersfabriken i Clasonborg, Danmark, läggs ned Phønix Papirfabrikk, Norge, grundas; nedl. 1986 Rena Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1998 Statlandbruket, Norge, grundas; nedl. 1972 Norsk Papirindustriearbeiderforbund (NPF) grundas Sundsvalls träsliperi, Sverige, i konkurs och läggs ned

34

1914 Finska pappersingeniörsföreningen grundas J. W. Enqvist grundar en sulfitmassafabrik i Lielahti strax norr om Tammerfors

Fabriken konverterades till en CTMP-fabrik år 1985 och lades ned 2008 Engnæs Træsliperi, Norge, läggs ned Norges första fabrik för tillverkning av wellpapp grundas i Sarpsborg Varå Træsliberi, Norge, läggs ned ca 1914 Papirindustriens Tekniske Forening grundas i Norge Bosjöns träsliperi, Sverige, läggs ned sulfatmassafabriken i Karlsborg, nära Luleå i Sverige, tas i drift; nedl. 1918 men

driften återupptas 1929 Karlsfors pappersbruk, Sverige, grundas Karskärs sulfatcellulosafabrik byggs 1914-15 av Korsnäs i Sverige träsliperiet, sulfitfabriken och papperstillverkningen vid Rydö Bruk, Sverige,

läggs ned Svenska Papp Abs pappersbruk i Sundsvall, Sverige, grundas Sävenfors träsliperi lades ned Timsfors pappersbruk, Sverige, börjar använda returpapper som råvara Nensjö sulfatfabrik, Sverige, grundas 1914-15; nedl. 1964 Äggfors träsliperi, Sverige, anläggs 1914-15; nedl. 1970-71 1915 trämassafabriken vid Vingsted Mølle, Danmark, läggs ned Aavasaksa träsliperi i Tornedalen, Finland, grundas; nedl. 1952 Oy Ahlström Ab bygger ett träsliperi i Varkaus i Östra Finland, inleder 1919

framställningen av sulfitcellulosa Brättne träsliperi, Sverige, läggs ned Hallstaviks pappersbruk byggs i Roslagen, Sverige, hör till Holmen som nu blir

Europas största pappersproducent, i drift 1916 en kombinerad sulfit- och sulfatfabrik uppförs 1915-17 i Iggesund, Sverige; AB

Iggesunds Bruk ingår senare i MoDo och Holmen tillverkning av wellpapp inleds vid Thorsvik Väja sulfatfabrik (Dynäs AB), Sverige, inleder sin verksamhet, kompletteras

1917-18 med en pappersfabrik 1916 AB Centrallaboratorium - Keskuslaboratorio Oy (KCL) grundas i Helsingfors;

forsknings- och laboratorieverksamheten överförs 2009 till VTT Egelands Verks Træsliberi, Norge, läggs ned Axelfors träsliperi, Sverige, brinner ned Nedansjö träsliperi, Sverige, läggs ned halmmassetillverkning vid Skövde Pappersbruk, Sverige, upphör Storebro sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Westerviks (Västervik) pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1980 kombinerad sulfit- och sulfatfabrik i Iggesund, Sverige, kommer i gång

35

1917 Heen Træsliberi, Norge, läggs ned Skiens cellulosefabrik, Norges första sulfitfabrik, läggs ned Fiskeby förvärvar Skärblacka AB Rydö träsliperi och pappersbruk, Sverige, läggs ned Billingsfors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Skoghalls sulfitfabrik, Sverige, byggs Thorsviks sulfitmassafabrik läggs ned Trollhättans pappersbruk, Sverige, läggs ned Tyfors träsliperi, Sverige, läggs ned Ulriksfors sulfitfabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1947 Väja kraftpappersbruk (Dynäs AB), Sverige, tas i drift Åsafors träsliperi och pappfabrik, Sverige, läggs ned 1918 Finska pappersbruksföreningen grundas Finska Trädförädlingsindustriernas Centralförbund grundas, namnet ändras 1973

till Skogsindustriernas Centralförbund som 1993 ombildas till Metsäteollisuus r.y. - Skogsindustrierna r.f.

Haarla pappersbruk grundas i Tammerfors, Finland, lades ned 1989 Avesta sulfatfabrik, Sverige, läggs ned Billingsfors-Långed AB bildas Fiskeby förvärvar Ljusfors AB Högfors träsliperi i Ångermanland, Sverige, läggs ned Pappersmassekontoret bildas i Sverige Skifsfors träsliperi, Sverige, omkonstrueras 1918 till Vannsbro träsliperi; nedl.

1920 1919 A/S J Smiths Papirfabrik vid Viborg, Danmark, grundas; nedl. 1986 Aktiebolaget W. Gutzeit & Co säljs till finska staten och får 1924 ett nytt namn,

Enso-Gutzeit Ab Sulfitmassafabriken i Raumo startas Follum Træsliberi (Norge) bygger en pappersfabrik

Ørholm Papirfabrik läggs ned Kamyr grundas i Norge Björkå träsliperi, Sverige, förstörs av översvämning Finsjö träsliperi, Sverige, läggs ned

Forså handpappersbruk, Sverige, läggs ned Högbrofors träsliperi i Jämtland, Sverige, kommer i gång, säljs 1935 och fortsätter

som Högfors träsliperi; läggs ned 1967 Husums sulfatcellulosafabrik, Sverige, tas i bruk Linköpings Wellpappfabrik, Sverige, startar, fabriken flyttar 1974 till Vikingstad, f.n. Stora Enso Packaging, Vikingstad Långasjönäs pappersbruk, Sverige, brinner ned

Matfors pappersbruk, Sverige, uppförs 1919-21; nedl. 1990

36

Sandarne sulfatfabrik, Sverige, uppförs 1919-21; nedl. 1991/92 Skoghalls sulfatfabrik, Sverige, byggs och verksamheten i Stjärnsfors sulfatfabrik

flyttas dit 1920 Yhtyneet Paperitehtaat Oy uppstår genom samgående av Myllykoski träsliperi AB, Aktiebolag Simpele och Oy Jämsänkoski Björkö-Säby träsliperi, Sverige, läggs ned Hallstanäs träsliperi, Sverige, grundas, tas i drift 1922; nedl. 1967 Vannsbro träsliperi, Sverige, läggs ned papperstillverkning startar i Ortviken, Sverige 1921 Ørholm-Nymølle Papirfabrik vid Köpenhamn läggs ned Rosenlew grundar en sulfitmassafabrik i Björneborg, Finland; lades ned 1974 Emsfors pappersbruk upphör med produktionen av mekanisk massa Forssa pappersbruk, Sverige, läggs ned Fröåsa pappersbruk, Sverige, läggs ned Holms handpappersbruk, Sverige, läggs ned Säfsjöströms (Skahus) träsliperi, Sverige, grundas; nedl. ca 1955 1922 Haraldskjær Papirfabriks träsliperi, Danmark, läggs ned Tollare pappersbruk, Sverige, kommer i gång; läggs ned 1964 1923 Kamyr i Norge tillverkar ett kontinuerligt slipverk med två kannor Papirindustriens Forskningsinstitut (PFI) grundas i Norge Risør Tremassefabrikk, Norge, grundas; nedl. 1978 ett pappersbruk byggs i Billerud Nykvarns pappersbruk (det sjätte bruket) kommer igång; nedl. 1971 Sundsvalls träsliperi, Sverige, brinner ned papperstillverkningen inleds i Skoghall i Sverige 1924 slipstol med kontinuerlig matning tas i användning av Ahlström i Warkaus i

Finland Ellingeverkens trämassefabrik, Sverige, läggs ned Waplans träsliperi, Sverige, kommer i gång; nedl. 1931 1925 Yhtyneet lägger ned Patalankoski fabrik i Jämsänkoski, Finland Norrsundets sulfatfabrik tas i drift Korsnäs får sin första pappersmaskin 1926 Karhula exportsliperi i Finland uppförs 1926-27 Pankakoski, Finland, fusioneras med W. Gutzeit & Co

37

Gjeving Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1987 Haugfoss Træsliperi, Norge, läggs ned Heffners träsliperi, Sverige, uppförs 1926-27; läggs ned 1935 AB Klippans finpappersbruk, Sverige, förvärvar Lessebo AB Ljusfors sulfatfabrik tas i bruk Moälvens träsliperi, Sverige, tas i drift; nedl. 1946 Munksunds AB bildas Sofiehems träsliperi, Sverige, uppförs 1926-27; nedl. 1991 Ulvviks träsliperi, Sverige, uppförs; nedl. 1958 Ösjöfors pappersbruk, Sverige, läggs ned; fortsätter som museum, ägt av Tekniska

museet, brinner ned 2005 1927 Haarla sulfitmassafabrik i Lievestuore, Finland, startas Aspa Bruks sulfatfabrik, Sverige, grundas Kroppstadsfors träsliperi, Sverige, läggs ned Marma sulfatfabrik vid Ljusnan, Sverige grundas 1927-28 Noreborgs träsliperi, Sverige, läggs ned Sellnäs träsliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1939 1928 Enso, Finland, börjar använda pappers- och pappavfall som råvara i vissa

kartonger Aktiebolaget Waldhof grundas i Helsingfors som dotterbolag till det tyska

Waldhof AG Bure träsliperi, Sverige, tas i drift 1928; nedl. 1992 Köpmanholmens sulfatfabrik, Sverige, uppförs 1928-30; nedl. 1982 Lundemo Bruk, Norge, läggs ned Munksunds sulfatfabrik tas i drift 1928 Ramfos Træsliberi, Norge, läggs ned Sandvikens sulfatfabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1979 1929 Frenckells pappersfabrik i Tammerfors, Finland, läggs ned Boen Træsliperi, Norge, läggs ned Glommen Træsliberi vid Askim, Norge, läggs ned Ruben Rausings mjölpåse kommer ut på marknaden Ivar Kreuger bildar Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA) av Munksund AB,

Holmsund AB, Sundsvallbolagen och Kramfors AB Jössefors sulfitfabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1969 Karlsborgs nedlagda sulfitfabrik, Sverige, tas i drift på nytt under namnet Kalix

Träindustri Torsby trämassefabrik, Sverige, läggs ned 1930 Maglemølle Papirfabrik, Danmark, börjar använda returpapper för tillverkning av

förpackningspapper

38

Veitsiluoto cellulosafabrik i Kemi, Finland, grundas. Fladeby Brug, Norge, läggs ned Åsbacka träsliperi, Sverige, läggs ned 1931 Waldhofs cellulosafabrik i Kexholm, Finland, tas i drift Toppila Oy bygger en sulfitmassafabrik nära Uleåborg, Finland Gresvik Pap- & Papir A/S, Norge, grundas defibratorprocessen uppfinns av Arne Asplund; vedflis defibreras vid högt

ångtryck och hög temperatur Figeholms Bruk, Sverige, grundas Gruvöns bruk startar Institution för cellulosateknik och träkemi invigs vid Kungl. Tekniska Högskolan

i Stockholm Waplans träsliper, Sverige, läggs ned Östrands sulfatfabrik, Sverige, tas i drift vid årsskiftet 1931-32, kompletteras 1982

med en CTMP-fabrik 1932 Veitsiluoto sulfitcellulosafabrik i norra Finland i drift, pappersproduktionen inleds

1955 Lunner Træmassefabrik, Norge, läggs ned Randsfjord Træsliberi, Norge, läggs ned Frykfors träsliperi, Sverige, läggs ned Högforsens träsliperi, Sverige, går i konkurs Karlfors träsliperi och pappfabrik, Sverige, brinner ned Stora Kopparbergs Bergslags forskare utvecklar en process för tillverkning av

blekt sulfatmassa 1933 Københavns Papir- och Kartonfabrik grundas; nedl. 1979 Nørrebro Papirfabrik på Havreholmen i Köpenhamn läggs ned Defibrator AB bildas Koppoms sulfitfabrik, Sverige, läggs ned SCA förvärvar Strömnäs AB Visskvarns träsliperi, Sverige, läggs ned 1934 Sörfors träsliperi, Sverige, läggs ned 1935 det första flerstegsblekeriet byggs i Enso i Finland Kaukopää cellulosafabrik i Imatra, Finland, tas i drift massafabriken Oulu Oy grundas i Uleåborg, Finland Jakobstads Cellulosa Ab byggde en sulfitmassafabrik i Jakobstad, Finland. Den

stängdes 1976

39

Hønefoss Træsliberi, Norge, läggs ned Mago Tresliperier, Norge, läggs ned 1935-1965 Toten Cellulose i Norge börjar som första fabriken i världen framställa cellulosa

med ammonium-bisulfit processen Eldfors träsliperi, Sverige, läggs ned Heffners träsliperi, Sverige, läggs ned 1936 Thv. Schiøtts Træsliberi i Skien, Norge,läggs ned Solskinna Træsliberi i Skien, Norge, läggs ned Brättne pappersbruk, Sverige, läggs ned Pauliströms pappersbruk börjar tillverka cellstoff som första bruk i Sverige Cellulosaindustriens centrallaboratorium i Sverige inleder sin verksamhet 1937 Sulfitmassafabriken i Äänekoski grundas. Den stängs 1985 då en ny

sulfatmassafabrik byggs Oulu Oys nya sulfitmassafabrik i Uleåborg körs i gång Kongsberg Træmassefabrik, Norge, läggs ned Kongsfoss Træsliberi, Norge, läggs ned Labro Træsliberi, Norge, läggs ned Kolsäters träsliperi och pappersbruk, Sverige, läggs ned AB Cellulosaförädling grundas i Laxå, sedan 1940 AB Laxå Pappersbruk; läggs

ned 1971 Träsliperiet i Stjärnfors läggs ned 1938 Ny Magle Mølle, Danmark, byggs och verkar till 1992 Sunila Oys sulfatmassafabrik startas i Kotka, Finland Anjala pappersbruk, Finland, grundas; f.n. en del av Stora Enso Moelven Cellulosefabrik, Norge, läggs ned Strømsgodset (Grønvold Papirfabrikk), Norge, grundas; nedl. 1972 AB Nybro Wellkartongs fabrik tas i drift Södra Skogsägarna, Sverige, bildas Tumba pappersbruk köper sin första pappersmaskin Nordisk Papiringeniørsforeningers Permanente Komité (NPPK) grundas 1939 Kannuskoski träsliperi, Finland, läggs ned Grubbe Bruk, Norge, läggs ned Kittilsen Træsliberi, Norge, läggs ned Laugstol Bruk (träsliperi) i Skien, Norge, läggs ned Nøsted Bruk, Norge, grundas; nedl. 1976

40

Adolfsfors träsliperi, Sverige, läggs ned första experimentanläggningen för kontinuerlig kokning av vedflis byggs i Kalix i

Sverige Nättraby Bruks AB startar papperstillverkningen Stömne sulfatfabrik, Sverige, läggs ned Sellnäs träsliperi, Sverige, läggs ned Virkvarns pappersfabrik, Sverige, inleder driften; nedl. 1961 sulfatfabriken i Örebro läggs ned 1940 Enge Tresliperi, Norge, läggs ned Fors sulfitmassafabrik i Avesta, Sverige, läggs ned Brättne sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Forsviks bruk, Sverige, läggs ned Lennartsfors träsliperi, Sverige, läggs ned Torphammars varmsliperi, Sverige, upphör med verksamheten, formellt lägs

sliperiet ned 1943 Värmbols sulfatfabrik läggs ned Scanpapp bildas 1941 Frånö sulfatfabrik, Sverige, läggs ned Hällefors träsliperi läggs ned ca 1941 Laxå sulfitfabrik läggs ned Torpshammars träsliperi, Sverige, läggs ned 1942 Finska kartongföreningen grundas Aadalens Træsliberi, Norge, läggs ned Storbrofos Træsliperi, Norge, läggs ned Ørje Brugs Træsliberi, Norge, läggs ned Björbäcks eller Cathrinedals pappersbruk nära Uddevalla, Sverige, läggs ned Kooperativa Förbundet (KF) förvärvar Fiskeby Fabriks AB inkl. Skärblacka Åmotsfors sulfatfabrik läggs ned efter 1942 Svenska Träforskningsinstitutet (STFI) grundas, idag Innventia 1943 Paperinkeräys Oy för insamling av returpapper grundas i Finland, inleder sin

verksamhet under namnet Jätekeskus Oy Lillestrøm Sulfitfabrik, Norge, läggs ned 1944 Finska Pappers- och Kartongförädlarnas försäljningsförening Converta grundas I och med vapenstilleståndet den 19.9.1944 förlorar Finland Karelska näset och

alla där belägna industrianläggningarna Kramfors boardfabrik, Sverige, grundas, en pappersmaskin installeras 1955;

boardfabrik läggs ned 1969, pappersfabriken 1975 Rydö sulfitfabrik, Sverige, läggs ned

41

1945 Filppula träsliperi, Finland, läggs ned Oy Wärtsilä Ab, Finland, tillverkar sin första pappersmaskin Konga sulfitmassafabrik, Sverige, läggs ned 1946 Husum i Sverige den första fabriken i världen som använder klordioxid för

blekning Moälvens träsliperi, Sverige, läggs ned 1947 Munksjö köper upp Timsfors Bruk Nyhamns sulfitfabrik, Sverige, läggs ned sulfitfabrik, Sverige, läggs ned en fabrik för tillverkning av cellulosavadd anläggs 1947-48 i Virkvarn; nedl. 1961 1948 den första kontinuerliga sulfatkokaren i Sverige tas i användning vid Fengersfors Robertsfors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Öhrvikens sulfitfabrik, Sverige, läggs ned 1949 Billingsfors-Långled AB inleder produktionen av pappersmuggar och 1963 av

papperstallrikar 1950 Domsjö inför klordioxidblekning Husum bygger ett björkblekeri för framställning av björkmassa Hånsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned världens nordligaste pappersmaskiner installeras i Karlsborgsverken, Kalix i

Sverige Lindefors träsliperi i Småland, Sverige, och tillverkning av brunpapp körs ned

1950-51 Töcksfors massafabrik, Sverige, läggs ned 1951 Stifos Træsliberi, Norge, läggs ned Vardal Træsliberi, Norge, läggs ned Hörnefors pappersfabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1982 1952 Fredericia Cellulosa A/S på Jylland grundas för framställning av halmcellulosa

och inleder sin verksamhet 1954-55; nedl. 1990 Aavasaksa träsliperi i Tornedalen, Finland, läggs ned Yhtyneet Paperitehtaat Oy, Finland delas upp mellan familjerna Walden och

Björnberg. Björnbergs fick Myllykoski fabriker i Myllykoski, medan Waldens tog över resten av det gamla företaget med Valkeakoski som centralort

Skogsägarnas Cellulosa AB (SCB) bildas i Sverige Fors i Dalarna, Sverige bygger kartongmaskin 1953 Kotka pappersfabrik, Finland, grundas

42

Enso-Gutzeit grundar pappersfabriken i Summa i Fredrikshamn, Finland; nedl. 2008

Enso-Gutzeit köper resten av Waldhof som 1982 fusioneras med Enso-Gutzeit Bægna Træsliberi, Norge, läggs ned Karlsborgs pappersbruk, Sverige, kommer i gång Skärblacka Pappersbruk och Ljusfors Pappersbruk slås samman; fr.o.m. 2001 en

del av Billerud 1954 Grenå Papfabrik i Danmark grundas, produktionen kommer i gång 1956 Träsliperiet i Killinkoski, Finland, läggs ned Yhtyneet Paperitehtaat bygger den första pappersmaskinen i Kaipola Fiskeby sulfitfabrik och träsliperi läggs ned Umeå träsliperi, Sverige, läggs ned 1955 kontinuerlig cellulosaproduktion tas i bruk, utvecklats av Kamyr AB Veitsiluoto, Finland, inleder tillverkningen av papper Kistefos Træsliberi, Norge, läggs ned sulfatmassabruk vid Grycksbo, Sverige, läggs ned Kramfors bruk, Sverige, installerar en pappersmaskin; pappersfabriken läggs ned

1975 Säfsjöströms (Skahus) träsliperi, Sverige, läggs ned ca 1955 1956 den första kontinuerliga kokaren för NSSC-massa ur lövved installeras vid

Billeruds bruk, Sverige Nissafors träsliperi, Sverige, läggs ned 1957 Skiens Papirfabrik, Norge, läggs ned Broby Pappersbruk AB, Sverige, grundas; nedl. 1982 Järpens sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Storviks Sulfit AB och Kopparfors Ab fusioneras 1958 Iggesunds träsliperi, Sverige, läggs ned träsliperiet vid Sörstafors, Sverige, läggs ned Söråkers sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Ulvviks träsliperi, Sverige, läggs ned 1959 Heinola kartongfabrik, Finland, byggs 1959-61; fr.o.m. 1993 en del av Stora Enso Vestlandske Treforedling, Norge, grundas; nedl. 1971 Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb, Sverige, grundas, inkorporeras 1993 i

AssiDomän

43

Byske träsliperi, Sverige, läggs ned Granfors träsliperi, Sverige, läggs ned Södras cellulosafabrik i Mönsterås, Sverige, invigs 1960 Yhtyneet byggde den första stora pappersmaskinen i den nya Jämsänkoski-

fabriken. Jakobstads Cellulosa Ab fusioneras med Oy Wilh. Schauman Ab Hellby träsliperi, Sverige, läggs ned Nymölla träsliperi, Sverige, läggs ned 1961 Skjern Papirfabrik grundas i Danmark, produktionen kommer i gång 1967,

använder returpapper som råvara Højbygaard Papirfabrik, Danmark, inleder sin verksamhet och tillverkar

halmkardus Kalvild Træsliberi, Norge, läggs ned Forsse träsliperi, Sverige, läggs ned Fredriksbergs (Annafors) sulfitmassafabrik, Sverige, läggs ned Luleå/Karlshää träsliperi läggs ned Munksunds pappersfabrik för kraftliner tas i drift Stora Kopparberg köper Stjernfors-Ställdalen Virkvarns pappersfabrik, Sverige, läggs ned 1962 En sulfatcellulosa- och en kraftpappersfabrik grundas av Oy Wilh. Schauman Ab i

Jakobstad (Pietarsaari) i Finland Tornators gamla sulfitmassafabrik i Tainionkoski, Imatra, Finland stängs Hofsfos Træsliberi, Norge, läggs ned Lands Træsliberi, Norge, läggs ned Nordenfjelske Treforedling A/S grundas i Skogn i Norge Skrankefoss Træsliperi, Norge, läggs ned träsliperiet vid Iggesunds Bruk, Sverige, läggs ned Karlshälls träsliperi, Sverige, läggs ned Lövholmens pappersbruk, Sverige, tas i bruk Nymölla massa- och pappersfabrik, Sverige, grundas Sörstafors bruk, Sverige, papperstillverkningen upphör 1963 Enso Gutzeit inleder tillverkningen av wellpapp i Lahti, Finland 1964 Kymmene pappersbruk, Finland, inleder framställningen av sulfatcellulosa Kaukas sulfatmassafabrik i Villmanstrand, Finland körs i gång Werla träsliperi, Finland, läggs ned Koppoms träsliperi, Sverige, läggs ned Nensjö sulfatfabrik, Sverige, läggs ned Strömnäs sulfitfabrik, Sverige, läggs ned

44

Tollare pappersbruk, Sverige, läggs ned Södra Sveriges Skogsägares Förbund bildas 1964-65 världens första datastyrning av en pappersmaskin vid Gruvöns kraftpappersbruk i

Sverige 1965 automatisk on-line –processtyrning tas i bruk av Enso-Gutzeit i Imatra, Finland Sande Paper Mill i Norge grundar dotterbolaget AWA A/S för insamling av

returpapper Fredriksbergs sulfatmassafabrik och kraftlinertillverkning, Sverige, läggs ned Klippans Finpappersbruk köper Långasjönäs och Nyboholms bruk Oskarströms sulfitfabrik, Sverige, läggs ned 1966 Skandinavisk Emballage A/S inleder sin produktion i Tønder, Danmark Gerknäs pappersbruk, Finland, tas i drift Kemijärvi cellulosafabrik, Finland, byggs; nedl. 2008 Enso-Gutzeit förvärvar Veitsiluoto, Enso Oy uppstår Svartå träsliperi i Södra Finland läggs ned Funnefos Træsliberi, Norge, läggs ned Fagerviks sulfitfabrik, Sverige, läggs ned; blekeriet och torkningen 1974 träsliperiet vid Forsså Bruk, Sverige, läggs ned Ncb förvärvar Väja Stora Kopparberg förvärvar Grycksbo pappersbruk i Sverige Svanö sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Sörstafors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned 1967 Uimaharju cellulosafabrik (Eno cell), Finland, byggs av Enso Gutzeit Kaukas och Kymmene grundar Nordland Papier AG i Tyskland. Dess första

pappersmaskin startade 1969 Essviks sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Hallstanäs träsliperi, Sverige, läggs ned Högfors träsliperi, Sverige, läggs ned Iggesunds sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Mariedals pappersbruk, Sverige, läggs ned defibrering av flis med en skivkvarn tas i bruk vid Ortvikens tidningspappersbruk

i Sverige 1968 sågspån börjar användas som råvara för sulfatcellulosa av Oy Kaukas Ab i

Villmanstrand i Finland Veitsiluoto och Kemijärvi, Finland, fusioneras Forså pappersbruk, Sverige, läggs ned Koppoms pappersbruk, Sverige, läggs ned

45

termomekanisk massa (TMP) tillverkas för första gången i världen hos Rockhammar i Sverige

Tumba Bruks museum startar Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen (SCPF) uppstår genom att Cellulosaföreningen, Pappersbruksföreningen och Trämasseföreningen går samman

1969 Viul Tresliperi. Norge, läggs ned Forshaga sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Jössefors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Kramfors boardfabrik, Sverige, läggs ned Ställdalens sulfitfabrik läggs ned 1969 Wargöns bruk, Sverige, förvärvas av Holmen 1970 Aall-Ulefos träsliperi, Norge, läggs ned Fostvedt Tresliper, Norge, läggs ned Industrifiber A/S; namnet ändras 1986 till Fibergjenning A/S A/S Jarlsberg Paper Mills, Oslo, läggs ned Papyrus Paper Mill, Norge, läggs ned Retur Papir A/S uppstår i Norge genom sammanslagning av AWA A/S och A/S Vestfos Cellulosefabrik, Norge, läggs ned Duni Bilå AB bildas Finsjö pappersbruk, Sverige, läggs ned första försöken att använda syrgas vid blekning vid MoDos sulfatcellulosafabrik i

Husum, Sverige handpapperstillverkningen vid Långasjönäs, Sverige, upphör Södras cellulosafabrik i Mörrum, Sverige, invigs Turbo Bruks sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Äggfors träsliperi, Sverige, läggs ned 1970/71 1971 Gamle Maglemølle Papirfabrik, Danmark, läggs ned Reiermanns Papfabrik, Danmark, läggs ned Kemi Oy, Finland, inleder tillverkningen av kraftpapper Embretsfos Træsliberi, Norge, läggs ned Krogstad Cellulosefabrik, Norge, läggs ned Vestlandske Treforedling, Norge, läggs ned den första kontinuerliga sulfitkokaren i Sverige tas i användning vid Kopparfors

AB i Storvik kontinuerlig diffusör för blekning i ett slutet system installeras vid Hammarby

sulfitfabrik i Sverige AB Laxå Pappersbruk; läggs ned Nykvarns pappersbruk (det sjätte bruket) läggs ned 1972 S.D. Cappelens Træsliberi, Norge, läggs ned

46

Gulskogens Cellulosefabrik, Norge, läggs ned Songe Træsliperi, Norge, läggs ned Statlandbruket, Norge, läggs ned Strømsgodset (Grønvold Papirfabrikk), Norge, läggs ned Torp Brugs A/S, Norge, läggs ned Hillringsbergs sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Aspa Bruk, Sverige, det första i världen med syrgasblekning Husums pappersfabrik, Sverige, kommer i gång tidningspapperstillverkningen inleds vid Hylte bruk, Sveriges största enskilda

returpappersbruk Södras cellulosafabrik i Värö, Sverige, invigs 1973 cellulosaproducenten Oy Metsä-Botnia Ab, Finland, grundas av Metsäliitto och

Oy Kymmene Ab Tinfos Træsliberi, Norge, läggs ned Trondhjems Papir- & Papfabrik, Norge, läggs ned 1974 Klostermølle vid Gudenåen, Danmark, läggs ned Rosenlews sulfitmassafabrik i Björneborg, Finland läggs ned Yhtyneet lägger ned Hovilanhaara pappersbruk i Jämsänkoski Toppila Oy fusioneras med Kajaani Oy Emsfors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned den förra Fagerviks sulfitfabriks blekeri och torkning läggs ned Matfors träsliperi, Sverige, läggs ned Slottsbrons sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Strömsnäs sulfitmassafabrik, Sverige, läggs ned Svartviks sulfitmassafabrik, Sverige, läggs ned Tuna Fabriks AB (Matfors), Sverige, träsliperi läggs ned Vallviks sulfatfabrik, Sverige, kommer i gång Linköpings Wellpappfabrik, Sverige, till Vikingstad, f.n. Stora Enso Packaging,

Vikingstad 1975 Frederiksberg Papirfabrik, Danmark, läggs ned Kaukas i Villmanstrand startar tillverkning av bestruket tidskriftspapper, LWC. Sulfitmassafabriken i Tolkis, nära Borgå i Finland, läggs ned Kramfors pappersfabrik, Sverige, läggs ned Obbola pappersfabrik (linerbruk), Sverige, tas i drift Svenska Cellulosa AB SCA förvärvar Mölnlycke, 1997 bildas SCA Hygiene

Products AB, 2003 delas företaget i en del för hygienpapper och en del för mjukpapper

1976 Raf. Haarla Oy fusioneras med Yhtyneet Paperitehtaat Oy Jakobstads sulfitmassafabrik, Finland, läggs ned

47

Bøhnsdalens Træsliberi, Norge, läggs ned Klevfos Papirfabrik, Norge, läggs ned Nøsted Bruk, Norge, läggs ned Mackmyra sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Ncb förvärvar Edet AB 1976-77 Södra Skogsägarna förvärvar samtliga aktier i Klippans finpappersbruk i Sverige

inkl. Långasjönäs AB Papyrus och Kopparfors AB fusioneras framställningen av mekanisk massa med CTMP-metoden lanseras på

Rockhammar 1977 Kymmene pappersbruk, Finland, upphör med framställningen av sulfitcellulosa Metsä-Botnias sulfatmassafabrik i Kaskö, Finland, startas TMP-fabrik byggs i Kaipola i Finland Mjøndalen Cellulosefabrik, Norge, läggs ned A/S Tissue (Albion), Norge, läggs ned Yven Papirfabrik, Norge, läggs ned Bravikens pappersfabrik i Norrköping, Sverige, invigs Brusafors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned produktionen av tryckslipmassa (PGW) inleds på MoDos sliperi i Bure, Sverige Kramfors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Loddby sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Ohs bruks sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Skutskärs sulfitfabrik, Sverige, läggs ned 1978 Alvøens Papirfabriks träsliperi i Sævareid, Norge, läggs ned Bamble Cellulosefabrik, Norge, läggs ned Myren Tresliperi, Norge, läggs ned Risør Tremassefabrikk, Norge, läggs ned Skotselv Cellulosefabrik, Norge, läggs ned Gransholms pappersbruk, Sverige, läggs ned sulfitmassafabriken hos Grycksbo läggs ned Hissmofors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Holmens träsliperi i Norrköping läggs ned Lottefors träsliperi, Sverige, läggs ned Ströms sulfitfabrik, Sverige, läggs ned 1978-81 1979 Københavns Papir- och Kartonfabrik läggs ned De Danske Sukkerfabrikker köper aktiemajoriteten i De forenede Papirfabrikker Frederiksberg kartongfabrik läggs ned Tampella installerar det första tryckslipverket i Anjala i Finland Den gamla sulfatmassafabriken i Lojo, Finland stängs

48

Namsdalens Træsliperi, Norge, läggs ned Papirfabrikken Brager, Norge, läggs ned Bergviks sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Böksholms sulfitmassafabrik, Sverige, läggs ned sammanslagning av Defibrator och Sunds, ägs helt av SCA Delary sulfatfabrik läggs ned Hissmofors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Kyrkebyns Sulfit AB, Sverige, läggs ned Lisefors (Fengersfors) pappersbruk, Sverige, läggs ned Mönsterås gamla bruk stoppas Sandvikens sulfatfabrik, Sverige, läggs ned sulfitfabriken i Vannsätter, Sverige, läggs ned 1980 Gamle Maglemølle Papirfabriks träsliperi, De forenede Papirfabrikkers sista,

läggs ned i Danmark två tryckslipverk installeras i Myllykoski, Finland; metoden börjar sprida sig i

världen Sulfitmassafabriken i Varkaus, Finland, stängs Fjeldhammer Brug, Norge, läggs ned Katfos Cellulosefabrik, Norge, läggs ned Mesna Træsliperi & Kartongfabrik, Norge, läggs ned Vittingfoss Træsliperi, Norge, läggs ned Frövifors pappersbruk, Sverige, upphör medpapperstillverkningen; en ny

kartongmaskin tas i drift 1981 Göta Bruk Bruk i Sverige läggs ned Ströms kartongförädling, en avdelning inom Iggesunds Bruk, Sverige, grundas Westerviks Pappersbruk, Sverige, läggs ned

1981 Genfiber A/S grundas i Assens i Danmark för att producera avsvärtad massa av returpapper, verkar till 1990

Den gamla sulfitmassafabriken i Jämsänkoski stängs Alvøens pappersbruk i Bergen, Norge, läggs ned Gjøvig Træsliberi (Toten Cellulose), Norge, läggs ned A/S Hamang Papirfabrik i Sandvika, Norge, läggs ned Sande Tresliperi, Norge, läggs ned Svelvik Papirfabrik, Norge, läggs ned Frövifors pappersbruk går över till kartongtillverkning Klemensnäs träsliperi, Sverige, läggs ned Skrufs eller Skruvshults (Emsfors) pappersbruk, Sverige, går i konkurs Ströms Bruks sulfitfabrik, Sverige, läggs ned Strömsnäs pappersbruk, Sverige, läggs ned Östanå Bruk. Sverige, läggs ned

49

1982 Sulfitcellulosafabriken i Kajana, Finland, läggs ned Granfos Brug, Norge, läggs 1982-83 ned Katfos Fabriker, Norge, läggs ned Skaaningsfos Træsliberi, Norge, läggs ned Trælandsfos Træsliperi, Norge, läggs ned Broby Pappersbruk AB, Sverige, läggs ned Hammarby sulfitfabrik, Gästrikland i Sverige, läggs ned Hörnefors sulfitfabrik och pappersbruk, Sverige, läggs ned Köpmanholmens sulfit- och sulfatfabrik, Sverige, läggs ned Munksjö, Sverige, förvärvar Billingsfors Pappersbruk Östrands sulfatfabrik, Sverige, kompletteras med en CTMP-fabrik 1983 Kymi-Kymmene och Strömberg fusioneras i Finland till Kymi-Strömberg Oy ett PGW-träsliperi byggs av Tampella i Anjala vid Kymmene älv i södra Finland,

övergår 1993 i Enso Gutzeits ägo Savon Sellu Oy fusioneras med Metsäliiton Teollisuus Oy (Skogsägarnas industri) sulfitfabriken vid Hallsta pappersbruk, Sverige, läggs ned 1984 Stockfors träsliperi, Finland, läggs ned Forsså Bruk, Sverige, läggs ned Frövifors pappersbruksmuseum grundas i Sverige Ortvikens sulfitfabrik, Sverige, ersätts med en TMP-anläggning Stora Kopparbergs Bergslags AB tar namnet STORA STORA köper Billerudkoncernen, bl.a. Gruvö ingår Swedish Match köper Långasjönäs vars namn ändras till Swedish Tissue AB Vaggeryd sulfatfabrik, Sverige, läggs ned 1985 Sulfitmassafabriken i Lielahti, i Tammerfors i Finland, konverteras till en CTMP-

fabrik, läggs ned 2008 Den gamla sulfitmassafabriken i Lievestuore stängs Sulfitmassafabriken i Nokia stängs

Sulfitmassafabriken i Äänekoski stängs då en ny sulfatmassafabrik byggs

Salsbrukets Træsliperi, Norge, läggs ned Domsjö startar en CTMP-fabrik; nedl. 1991 Fiskeby Board AB bildas 1986 A/S J Smiths Papirfabrik vid Viborg, Danmark, läggs ned Enso köper Tervakoski, Finlands äldsta fortfarande fungerande pappersbruk Enso köper Ahlströms pappersfabrik i Varkaus i Finland Valmet och Wärtsilä, Finland, slår ihop tillverkningen av pappersmaskiner och bildar Valmet Paperikoneet Oy

50

Toppila gamla sulfitmassafabrik stängs Oulu Oy fusioneras med Veitsiluoto Oy CENTROCELL gamla sulfitmassafabrik i Lievestuore, Finland går i konkurs Drammen Paper Mills, Norge, läggs ned Gaasevaad Papirfabrik (Star Paper Mill), Norge, läggs ned

Klevfos Industrimuseum öppnas i Norge Phønix Papirfabrikk, Norge, läggs ned

Skotfos Bruk, Norge, läggs ned Union Drammen, Norge, läggs ned

Valmet förvärvar Karlstads mekaniska verkstad, Sverige Fiskeby AB (utan Fiskeby Board) förvärvas av Holmens Bruk AB Katrinefors bruk köps av Holmen, Sverige Holmens pappersbruk i centrala Norrköping läggs ned och företaget förvärvar Fiskeby AB

1987 De forenede Papirfabrikker, Danmark, säljs till STORA Rauma-Repola, Finland, köper Oy W. Rosenlew Ab

Metsä-Serla uppstår genom samgång mellan Oy G.A. Serlachius Ab och Metsäliiton teollisuus Namnet på Kymi-Strömberg Oy ändras till Kymmene Oy Oy Kaukas Ab fusioneras med Kymmene Oy Oy Wilh. Schauman Ab fusioneras med Kymmene Valmet Paperikoneet och Ahlströms pappersmaskiner går samman och bildar Valmet-Ahlström Oy Gjeving Træsliperi, Norge, läggs ned

Hofs Brug, Norge, läggs ned Kammerfos Træsliberi, Norge, läggs ned Norwegian Paper Co läggs ned STORA köper AB Papyrus i Mölndal i Sverige 1988 i Danmark grundas sex företag för insamling av returpapper Vilholt Træsliberi, Danmark, läggs ned Kymmene köper Oy Wilh. Schauman Ab Tervakoski Oy säljs till Enso-Gutzeit Oy Lohjan Paperi Oy säljs till Rauma-Repola Oy Egelands Verk (Søndeled Træsliperi), Norge, läggs ned Tronstad Tresliperi, Norge, läggs ned Dejefors pappersfabrik (Deje Bruk AB), Sverige, läggs ned MoDo köper Holmen och MoDo, Holmen och Iggesund går samman under namnet Mo och Domsjö AB

51

MoDo köper Katrinefors bruk STORA förvärvade Swedish Match och Swedish Tissue AB döptes 1989 om till Finess-Långa ab 1988-91 Sunds Defibrator Industries AB övergår i Rauma-Repolas ägo 1989 Yhtyneet paperitehtaat köper Kajaani Oy Haarla pappersfabrik i Tammerfors läggs ned Gamla Kymi pappersfabrik läggs ned avsvärtningsanläggning byggs i Kaipola i Finland, behandlar drygt hälften av allt

returpapper som tas till vara från hushåll i Finland Eiker Papirfabrik (Sunland), Norge, läggs ned Aspa Bruk, Sverige, först i världen med helt klorfri sulfatmassa (TCF) Emsfors papersbruk, Sverige, läggs ned Katrinefors bruk, Sverige, förvärvas av Metsä-Serla Oy (Metsä-Tissue AB) sulfatfabriken i Marma, Sverige, läggs ned Pauliström och Nyboholm förvärvas av Metsä-Serla 1990 Fredericia Cellulosa A/S på Jylland läggs ned och användningen av halm som

råvara upphör i Danmark Genfiber A/S, Danmark upphör med verksamheten handpapperstillverkningen upphör i Silkeborg Maglemølle Papirfabrik, Danmark, läggs ned Repola uppstår när Rauma-Repola köper Yhtyneet Paperitehtaat Joutseno-Pulp Oy fusioneras med Yhtyneet Paperitehtaat Fiskeby Board AB säljs till Riverwood International Corp., Atlanta, USA Matfors pappersfabrik, Sverige, läggs ned STORA köper det tyska traditionsföretaget Feldmühle STORA säljer Billeruds Bruk STORA säljer Finess och Långasjönäs till Duni AB 1990 Kamyr delas mellan Kværner och Ahlström papperstillverkningen i Matfors, Sverige, upphör Oppboga bruk, Sverige, kartongtillverkningen läggs ned 1991 Metsä-Serla stänger den gamla sulfitmassafabriken i Mänttä Yhtyneet stänger den gamla sulfitmassafabriken i Raumo Rauma-Repola Oy och Yhtyneet Paperitehtaat Oy fusioneras till Repola Oy.

Företagens pappersindustrier fortsätter sin verksamhet under namnet Yhtyneet Paperitehtaat Oy

Kemi Oy och Oy Metsä-Botnia Ab fusioneras. användningen av sulfitmetoden upphör i Finland Fossing Tresliperi, Norge, läggs ned

52

Domsjös CTMP-fabrik läggs ned MoDo tar en returpappersanläggning i drift i Braviken Sandarne sulfatfabrik, Sverige, läggs ned 1991/92 Sofiehems träsliperi, Sverige. Läggs ned 1992 Ny Maglemølle, Danmark, läggs ned

Valmet förvärvar Tampella Papertech Oy

Byafossen Træsliberi (A/S Helge-Rein-By Brug), Norge, läggs ned Norsk Resy grundas för insamling av returkartong Bure träsliperi, Sverige, läggs ned Edsbruks sulfatfabrik, Sverige, läggs ned MoDos sulfitmassafabrik i Domsjö inför en sluten process i sitt blekeri som det första bruket i världen

Nedre sliperiet vid Kvarnsvedens pappersbruk, Sverige, läggs ned 1993 Højbygård Papirfabrik, Danmark, läggs ned Silkeborg Papirfabrik säljs till Drewsen Spezialpapiere GmbH & Co KG Tampella Forest Oy fusioneras med Enso-Gutzeit Oy. Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb, Sverige, inkorporeras i AssiDomän 1994 Ahlström förvärvar Åkerlund & Rausing Group, som sedan 2001 ingår i den

australiensiska förpackningskoncernen Amcor Group SCA avyttrar MoDo ASSI och Domänverket går samman till ett börsnoterat bolag 1995 Myllykoski Paper Oy blir ett självständigt företag Oy Kyro Ab:s skogsindustri fusioneras med Metsä-Serla Oy Enso-Gutzeit Oy och Veitsiluoto Oy fusioneras till Enso Oy 1996 Oy Metsä-Rauma Ab bygger en cellulosafabrik i Raumo, Finland UPM-Kymmene uppstår genom en fusion av Repola Oy:s skogsindustri och

Kymmene Oy Veitsiluoto och Enso-Gutzeit, Finland, fusioneras, Enso Oy uppstår 1998 STORA och Enso fusioneras Vääräkosken Pahvi med en kartongfabrik i Ähtäri, Finland, går i konkurs och

läggs ned Rena Træsliperi, Norge, läggs ned Treschow Træsliberi (Fritzøe) i Larvik, Norge, läggs ned 1999 Stora Papyrus säljer Dalum Papirfabrik, Danmark, till en dansk investeraregrupp Danisco Paper (Grenå Papfabrik) säljs till SCA (Svenska cellulosa AB)

53

Stora Enso säljer Tervakoski till det österrikiska företaget Trierenberg AG Metso-koncern uppstår genom en fusion av Rauma Oy och Oy Valmet Ab Metso förvärvar Beloits pappersmaskinstillverkning Alstermo pappersbruk, Sverige, läggs ned Fridafors träsliperi och pappfabrik, Sverige, läggs ned MoDo Paper AB uppstår genom sammanslagning av Mo och Domsjös och SCAs

finpapperverksamheter 2000 Silkeborg Papirfabrik, Danmark, läggs ned den första helintegrerade pappersmaskinen levereras av Valmet (Metso) Metsä-Serla, Finland, förvärvar MoDo Papper AB, Sverige Metsä-Serla övertar Zanders två fabriker i Tyskland SCA, Sverige, köper Metsä-Serlas wellpapproduktion AssiDomän säljer bl.a. Väja till det österrikiska företaget Frantschach Södra Cell köper de norska fabrikerna Tofte och Follafos 2001 Metsä-Serla byter namn och blir M-Real Joutseno BCTMP-fabrik, Finland, tas i drift AssiDomän Kraftliner AB blir Kappa Kraftliner Piteå AB Billerud bildas genom en sammanslagning av AssiDomäns pappersbruk Skärblacka och Karlsborg och Stora Ensos pappersbruk Gruvön, Sverige riksbanken säljer Tumba pappersbruk till Crane & Co 2002 Sande Paper Mill, Norge, läggs ned DUNI AB säljer Långasjönäs till det brittiska bolaget LPC Group Klippan förvärvar Stora Enso Mölndal AB

Munksjö köps av Jefferson Smurfit, ett nytt ägarbyte 2004 varvid SCA förvärvar produktionen av hygienpapper och Smurfit-koncernen förpackningarna, på basis av det gamla Timsfors Bruk uppstår Smurfit Munksjö Lagamill Silverdalens (Hällefors) pappersbruk, Sverige, läggs ned

2003 Wermlands Paper, Sverige, bildas genom sammanslagning av Bäckhammars och Åmotsfors Bruk 2004 Oppboga Bruk får en ny ägare och återupptar kartongtillverkningen

2005 Kaskö BCTMP-fabrik, Finland, tas i drift

UPM lägger ned en gammal finpappersfabrik i Kuusankoski beslut fattas om att avveckla Norske Skog Union pappersbruket i Fiskeby byter namn till Graphic Packaging International Sweden AB och 2008 till Fiskeby Board AB

54

riskkapitalgruppen EQT köper Munksjö specialpappersverksamhet Jefferson Smurfit Group och Kappa Packaging, Sverige, fusioneras, Smurfit Kappa Group uppstår verksamheten vid Klippan Mölndal AB avvecklas Ösjöfors handpappersbruk hörande till Tekniska museet, Stockholm, brinner ned

2006 UPM-Kymmene lägger ned pappersbruket i Voikka Stora Enso säljer Pankakoski pappersfabrik, Finland, till Smurfit Group

Drammenselvens Papirfabrikker (Nordic Paper Geithus), Norge, läggs ned Klosterfossen Papirfabrik, Norge, läggs ned Skiens Træsliberi (Union), Norge, läggs ned

Klippans Bruk, Sverige, går i konkurs, en ny start som Svenska Pappersbruket AB VIDA förvärvar Lessebo AB

Stora Enso säljer Grycksbo till riskkapitalgruppen Accent Equity

2007 Metsä-Botnias cellulosafabrik i Fray Bentos i Uruguay tas i drift Stora Enso säljer Consolidated Paper och därmed sju fabriker i USA och Kanada samt beslutar att stänga cellulosafabriken i Kemijärvi och pappersfabriken i Summa i Finland samt massafabriken Norrsundet utanför Gävle i Sverige.

M-Real meddelar att bolaget skall nedlägga sin CTMP-massafabrik i Lielahti i Finland och stänga en pappersmaskin på Kangas pappersfabrik i Jyväskylä i Finland UPM stänger Tervasaari gamla sulfitmassafabrik i Valkeakoski och framställningen av sulfitmassa upphörde i Finland

M-Real nedlägger sin fabrik i Wifstavarf, Sverige 2008 Stora Enso lägger ned Kemijärvi sulfatmassafabrik Stora Enso stänger Summa pappersfabrik i Finland Stora Enso stänger en pappersmaskin i Anjala, Finland UPM stänger pappersbruket i Kajana, Finland CTMP-fabriken i Lielahti i Tammerfors, Finland läggs ned UPM lägger ned Tervasaari sulfatmassafabrik i Valkeakoski Strömsdals kartongfabrik i Juankoski går i konkurs

Graphic Packaging International Sweden AB byter namn till Fiskeby Board AB

Utansjö bruk, Sverige, läggs ned Wargöns bruk läggs ned 2009 Metsä-Botnia lägger ned sulfatmassafabriken i Kaskö, Finland

KCL:s forsknings- och laboratorieverksamhet överfördes till VTT. Företaget KCL fortsätter med att driva pilotanläggningen och sköta fastigheten. Håfreströms bruk läggs ned Korsnäs köper Rockhammar

2010 SAPPI stänger Kangas pappersfabrik i Jyväskylä, Finland

55

Stora Enso avslutar tidningspappersproduktionen i Varkaus genom att stänga två pappersmaskiner Stora Enso stänger en pappersmaskin i Imatra, Finland M-real anmäler att man stänger en pappersmaskin i Simpele, Finland och flyttar produktionen till Tyskland Metsä-Tissue stänger en specialpappersmaskin i Mänttä och flyttar produktionen till Tyskland UPM-Kymmene Oy köper Myllykoski Oy, som därmed återbördas till det gamla moderbolaget efter separationen 1952. Arctic Paper köper Grycksbo Örebro Kartongfabrik läggs ned