1

Inledning Detta kapitel innehåller en sammanfattning av de vanligaste förekommande stämplarna,

märkningarna och tillverkarna på konsthantverk och bruksföremål. De områden som texten kommer

beröra är Keramik, Glas, Ädelmetallerna Guld, Silver och platina, Metallerna Koppar, Tenn och dess

legeringar samt Plast. Kompendiet är en översiktlig sammanställning och under rubrikerna finns tips

på ytterligare litteratur och hemsidor där utbudet är större och kompletterande. Ett bra litteraturtips

är Antiklexikon av Britt Tunander.

Keramik Keramik är ett samlingsnamn på alla typer gods gjort av lera som, fajans, stengods, lergods, flintgods

och porslin m.fl. Nedan följer en sammanfattning av de vanligaste stämplarna på olika typer av

keramik. Litteraturtips: Vingedal, Sven Erik, Porslinsmärken: en bok om porslins-, fajans- och andra

keramikmärken, Forum, Stockholm, 1977. Och hemsidan www.signaturer.se

Rörstrand, Ostindia, Århundradets servis, 1900.

Gustavsberg

Gustavsberg grundades 1825 på Värmdö utanför Stockholm.

Flintgods användes ofta som gods men ersattes av benporslinet i vissa serviser.

Kända formgivare: Wilhelm Kåge, Stig Lindberg, Lisa Larson, Karin Björquist.

Gustavsberg, Spisa Ribb, Stig Lindberg, 1955.

2

Gustavsbergs Studio var en verkstad för konsthantverk och unika föremål.

Föremålen är signerade med ”Studio handen”

Blå hand= Stig Lindberg.

Brun/svart hand= Wilhelm Kåge.

Gul hand= Ursula Printz.

3

Rörstrand

Rörstrand grundades 1726 i Stockholm. Fabriken Flyttades 1926 till Göteborg och 1940 till

Lidköping. Under 1700-talet gjordes föremål fajans(lergods med täckande glasyr), 1820 kom

flintgodset, 1857 benporslinet, 1872 fältspatsporslinet.

Kända Formgivare: Alf Wallander, Carl-Harry Stålhane, Gunnar Nylund, Marianne Westman,

Hertha Bengtson.

Rörstrand, fajans-fat, 1773, 12/2.

Svenska keramikstämplar. Ett urval och sammanställning av några av de

vanligast förekommande stämplarna och tillverkarna.

4

5

6

7

Utländska keramikstämplar. Ett litet urval av ett stort område som kräver stora

volymer. Detta är en bra grund att utgå från. Läs vidare i följande tips.

Litteraturtips: Vingedal, Sven Erik, Porslinsmärken: en bok om porslins-, fajans- och andra

keramikmärken, Forum, Stockholm, 1977.

Eriksson, Gunilla, Europeiskt porslin: servisgods och vaser från det europeiska porslinets första

århundrade, Ica-förlaget. 1970.

8

9

10

11

12

13

14

Glas Glas har tillverkats i Sverige sedan medeltiden men först under 1500- och 1600-talet i större skala.

Det är 1900-tals glaset som har satt Sverige på kartan genom Orrefors och Kosta Bodas produktion.

Modernt glas är ofta signerat i botten eller med etikett, kan variera från tillverkare och land. Äldre

glas har ofta bubblor eller orenheter i glaset och det finns ofta ett puntelmärke i botten från pipan.

Modernare glas är antingen pressglas, som ofta har skarvar kvar från pressarna(vanligt under 1800-

talet) eller blåst i maskin, vilket gör glaset mycket jämnt och utan puntelmärke.

Här följer en sammanfattning av olika svenska och utländska glasbruk samt deras

etiketter/signaturer. Litteraturtips: Brunius, Jan (red.), Svenskt glas, Wahlström & Widstrand,

Stockholm, 1991

Hemsidor för servisglas mm: www.glasboden.nu www.glasboden.se

Hemsida för att se hur äldre glas ser ut: www.collector-sweden.se

Sandviks glasbruk (Orrefors), Simon Gate, 20-tal.

Orrefors

Glastillverkning startades 1898.

Signerar ofta Orrefors + Nummer/Signatur Eller Of+ Nummer/Signatur

Signaturen kan bestå av endast en bokstav eller ett namn.

15

Kosta Boda

Signerar ofta Kosta + Nummer/Signatur Eller Kosta Boda+ Nummer/Signatur

Signaturen kan bestå av endast en bokstav eller ett namn.

Boda är en del av Kosta Boda som Signerar Boda + Nummer/Signatur

Formgivare Vid Kosta, Kosta Boda och Boda:

16

H- Erik Höglund

L- Vicke Lindstrand

EG- Ernest Gordon

EB- Elis Berg

Bertil Vallien

Ulrika Hydman Vallien

Kjell Engman

Ann Wärff

Göran Wärff

Paul Hoff

Monica Backström

Signe Person Melin

Anna Ehrner

Svenska glasbruk. Ett urval.

Signerar ofta med företagets namn och formgivare eller med etikett som kan variera från år till år.

Alsterfors. Kända formgivare: P-O Ström

Eda. Kända formgivare: Gerda Strömberg

Elme. Kända formgivare: Edvin Ollers

Gullaskruf. Kända formgivare: Lennart Anderson, Hugo Gehlin

Flygsfors. Kända formgivare: Helena Tynell, Paul Kadelv

17

Johansfors. Kända formgivare: Bengt Orup

Lindshammar. Kända formgivare: Gunnar Ander

Målerås. Kända formgivare: Mats Jonasson

Skruf. Kända formgivare: Bengt Edenfalk

Reijmyre. Kända formgivare: Ingegerd Råman, Monica Bratt

Strömbergshyttan. Kända formgivare: Edward Strömberg, Gunnar Nylund

Pukeberg. Kända formgivare: Eva Englund

18

Åfors. Kända formgivare: Bertil Och Ulrika Hydman Vallien

Åseda. Kända formgivare: Bo Borgström

Flaska 1700-tal. Ojämnheter, påklipta detaljer, oren glasmassa.

Utländska glastillverkare. Urvalet är mycket begränsat. Se hemsidor för fler signeringar och märkningar.

www.great-glass.co.uk/

www.20thcenturyglass.com

Iittala (Finland) Kända formgivare: Kaj Franck, Tapio Wirkkala, Timo Sarpaneva.

Nuutajärvi (Finland) Kända formgivare: Oiva Toikka

Riihiimäki (Finland)

19

Hadeland (Norge)

Holmegard (Norge) Kända formgivare: Per Lutken.

Venini (Italien)

Lalique(Frankrike)

Baccarat(Frankrike)

Emile Gallé (Frankrike)

Daum(Frankrike)

20

Bohemia, olika Checkoslovakiska märkningar.

W.M.F. (Württembergische Metallwarenfabrik) (Tyskland)

Tiffany & Co (USA)

Wedgwood (England)

George Davidson (England)

Thomas Webb & Corbett (England)

21

Metaller och Legeringar Guld, Silver och Platina har speciella kontrollstämplar som går att läsa ut efter följande regler.

Se hemsidan, www.925-1000.com för fler internationella stämplar.

Litteraturtips för Guld, Silver och Platina: Stämplar på arbeten av guld, silver och platina 1913-1987.,

Statens provningsanstalt. 1989.

Litteraturtips för äldre silver: Nationalmuseum, Rudling Silfverstolpe, Sofia & Skogh, Lisa, Svenskt

silver 1500-1850 = Swedish silver 1500-1850, Nationalmuseum, 2009.

Svenska stämplar på guld, silver och platina

22

Årsbeteckningar

WMF, silver fat, 1900-talets början, jugend / Art Nouveau.

23

Internationella stämplar.

Här presenteras ett urval av hur internationella stämplar kan se ut.

Kopparlegeringar, Mässing, Malm och Brons.

Metaller som Tenn och Koppar, och legeringar(en blandning av metaller) som Mässing, Malm och

Brons har olika typer av signering beroende på tillverkare, år och kvalitet, nedan följer en översiktlig

genomgång. Föremål äldre än 1825 är sällan stämplade. Var uppmärksam på tillverkningen,

ojämnheter i materialet, gängorna är handfilade etc.

Litteraturtips: Erixon, Sigurd, Gammal mässing, ICA-förlaget, 1972.

Skultuna, 1800- och 1900-tals ljusstakar och kandelaber.

24

Vanligt förekommande stämplar på svenska föremål från Skultuna-,

Gusum- och Torshammars-bruk.

S:B= Skultunas stämpel för perioden 1825-1860.

Modell nr 4.

Tenn

Från år 1694 har Tenn haft kontrollstämplar för att intyga vilken kvalitet det var tillverkat i.

25

fyra stycken stämplar innebär minst 97% Tenn. Tre stycken stämplar innebär 83% Tenn och 66% två

stämplar. Stämplarna som användes var stadsstämplar och mästarens stämplar, (Se bild).

Litteraturtips på äldre tenn: Bruzelli, Birger, Tenngjutare i Sverige under kontrolltiden 1754-1912:

verksamhet, föremål, stämplar samt upplysningar om äldre mästare, Forum, 1967.

Stará, Dagmar, Tennstämplar från hela världen, [Ny utg.], Norstedt,1991.

Litteraturtips på modernt tenn: Hedqvist, Hedvig, Jacobson, Rikard & Gerber, Jan von, Modernt

svenskt tenn, Atlantis, Stockholm, 2004

Stämplarna innebär: Tre kronor= Kontrollstämpel för kvalitet. 4 stycken stämplar=97% tenn.

Y3= År 1829. Nyköping= Tillverkningsorten.

Från 1754 är tenn kontrollstämplat med tre kronor(se bild), vilket slutar att gälla 1912. 1759 börjar

årsbeteckningarna gälla gemensamt för schemat ovan för Guld och Silver, A1=1759 osv.

Kontrollstämplar, tre kronor.

Svenskt Tenn

Firma Svenskt Tenn grundades av Estrid Ericson under 1920-talet och är idag en mycket efterfrågad

tillverkare. De stämplar med följande stämpel. Ofta är svenska tennprodukter stämplade med

Svenskt Tenn, det innebär INTE att det är Firma Svenskt Tenn.

Modernt tenn

26

Tenn tillverkat efter 1912 har inte kontrollstämplar eller stadsstämplar i samma utsträckning.

Stämplar kan vara endast företagets namn samt datum stämpel, se nedan.

Svenskt Tenn, Nils Fougstedt, 30-tal, Funkis.

Tenn-ljusstakar 1700-talets andra hälft, Gustavianska.

Benämningar på silver- och nysilverbestick.

Nysilver innebär att föremålet har ett tunt lager av silver ovanpå en annan metallegering, oftast

mässing. De stämplas oftast med, NS, N.S., Alpaca, Prima Nysilver.

27

Företagsnamn, Stockholms stadssymbol (St:Erik), NS= Nysilver.

Plast Plast är ett samlingsnamn för halv eller helsyntetiska polymeriska material. I början av 1900-talet då

Bakeliten presenterades som den första helsyntetiska plasten började utvecklingen av vad som på

40- och 50-talen skulle bli det vanligaste förekommande materialet i våra hem. Idag är plast ett

samlarområde med vissa föremål som betingar ett högt ekonomiskt värde.

Litteraturtips: Lindblad, Thomas, Bruksföremål av plast: materialen, formgivarna, fabrikerna, Signum,

2004.

Gustavsberg, Carl-Arne Breger,”Duett”, 1967.

28

Carl-Arne Bregers Vattenkanna, Gustavsberg.

Översikt stämplar och företag.

Kända formgivare:

Gustavsberg: Stig Lindberg, Carl-Arne Breger, Karin Björquist, Sven-Eric Juhlin

Husqvarna: Sigvard Bernadotte(Bernadotte & Björn)

Rosti: Sigvard Bernadotte(Bernadotte & Björn)