Linköpings universitet

Lärarprogrammet

Hanna Tevell

Inlärningsstilar och variation - fem lärare talar om undervisning i skolår 1-5

Examensarbete 15 hp Handledare: Suzanne Parmenius-Swärd LIU-LÄR-L-A--12/26--SE Institutionen för Kultur och kommunikation

1

Institutionen för kultur och kommunikation 581 83 LINKÖPING

Seminariedatum 2012-01-12

Språk Rapporttyp ISRN-nummer Svenska/Swedish

Examensarbete avancerad nivå

LIU-LÄR-L-A--12/26--SE

Titel Inlärningsstilar och variation – fem lärare talar om undervisning i skolår 1-5 Title Learning styles and variation – five teachers talking about teaching in grades 1-5 Författare Hanna Tevell

Sammanfattning Mitt syfte med arbetet var att ta reda på om lärare varierar sin undervisning utifrån elevernas inlärningsstilar. Detta för att inlärningsstilar är en viktig grund för elevernas lärande. I litteraturgenomgången tar jag upp relevant litteratur kring inlärningsstilar, såsom Gardners teorier om olika intelligenser, Dunn och Dunns inlärningsmodell samt Bandler och Grinders inlärningsmodell. Jag nämner också lärarnas uppgifter och vad läroplanen tar upp om individualisering i skolan. Avslutningsvis lyfter jag fram kritik mot inlärningsstilarna. I resultatet beskriver jag lärarnas uppfattningar kring inlärningsstilar och variation i undervisningen samt avslutar med en analys där jag knyter ihop lärarnas tankar med relevant litteratur. I diskussionen drar jag slutsatser utifrån min undersökning och litteraturstudie.

Nyckelord Inlärning, inlärningsstilar, variation

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid

1. Inledning……………………………………………………………………….....3

1.1 Syfte / frågeställning…………………………………………………………..…3

1.2 Disposition…………………………………………………………………….....3

2. Litteraturgenomgång………………………………………………………..…..5

2.1 Vad menas med inlärningsstil och vad är det bra för?..........................................5

2.2 Lärarens uppgift………………………………………………………………....6

2.3 Vad säger Läroplanerna om individualisering i skolan?.......................................7

2.4 Dunn & Dunns inlärningsmodell……………………………………………......7

2.4.1 Miljömässiga faktorer…………………………………..............8

2.4.2 Emotionella faktorer………………………………………..…..8

2.4.3 Sociala faktorer……………………………………………..…..9

2.4.4 Fysiologiska faktorer………………………………………..….9

2.4.5 Psykologiska faktorer………………………………………….10

2.5 Neuro Lingvistisk Programmering (NLP)……………………………………..10

2.6 Multiple Intelligences………………………………………………………….11

2.7 Kritik mot inlärningsstilarna…………………………………………………...12

3. Metod…………………………………………………………………………....13

3.1 Urval……………………………………………………………………………13

3.2 Val av metod……………………………………………………………………13

3.2.1 Semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer..13

3.3 Validitet och reliabilitet………………………………………………………...15

3.4 Etiska aspekter………………………………………………………………….16

4. Resultat………………………………………………………………………….17

4.1 Presentation av lärarna………………………………………………………….17

4.1.1 Monica………………………………………………………….17

4.1.2 Jonna…………………………………………………………...18

4.1.3 Eva……………………………………………………………..20

4.1.4 Britta……………………………………………………………22

4.1.5 Elsa……………………………………………………………..23

4.2 Analys av intervjuerna………………………………………………………….24

5. Diskussion……………………………………………………………………….29

Referenslista

Bilagor

3

1. Inledning

Under tiden jag gjorde min senaste verksamhetsförlagda utbildning noterade jag att lärarnas

undervisning inte var speciellt varierad. Detta väckte mitt intresse för just behovet av

variation i undervisningen samt för elevers olika inlärningsstilar. Jag anser att varje lärare i

möjligaste mån ska anpassa sin undervisning utifrån alla elevers behov. Det är lärarens

uppgift att se till att eleverna får möjlighet att erövra ny kunskap och detta ska ske utifrån

elevernas egen inlärningsstil, då alla elever inte lär sig på samma sätt. Lärarens viktigaste

uppgift är därför att ta reda på elevernas olika inlärningsstilar för att kunna individanpassa

undervisningen och se till att alla elever får chans att lära sig nya saker. I Lgr11 (2011) står

det att varje elevs behov och förutsättningar ska anpassas i undervisningen. Eleverna ska få

möjlighet till ett fortsatt lärande med utgångspunkt i kunskaper, språk och deras tidigare

erfarenheter och bakgrund. Skolan har ett ansvar för att alla elever ska nå målen även om det

finns svårigheter och därför måste undervisningen variera, så den passar för alla. Vidare står

det att lärarens ansvar är att varje elev blir tillgodosedd utifrån sina behov, erfarenheter,

förutsättningar och tänkande. Skollagen (2011) poängterar även att varje elevs behov ska

inkluderas i undervisningen. Skolan ska ge stimulans och stöd till eleverna så de kan

utvecklas så långt som möjligt.

1.1 Syfte/frågeställning

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på om lärare varierar sin undervisning utifrån

elevernas inlärningsstilar. Utifrån detta har jag formulerat följande frågeställningar:

Vad är lärares uppfattning om inlärningsstilar hos eleverna?

Hur anpassar lärarna sig till elevers olika förutsättningar att lära?

Var hittar lärarna material till sin undervisning?

Hur varierar lärare arbetssätt och undervisningsmaterial efter elevers olika

förutsättningar och behov i undervisningen?

1.2 Disposition

Läsaren kommer i litteraturgenomgången få all relevant fakta för att förstå inlärningsstilarna

och min undersökning. I kapitel tre presenterar jag metoderna jag använt mig av i min

undersökning, samt urval och genomförande. Det innehåller också forskningens tillförlitlighet

4

och etiska aspekter. Kapitel fyra innefattar lärarnas bakgrund, arbetssätt och åsikter kring

ämnet samt en analys av deras intervjusvar och som kopplas till relevant litteratur. I det femte

och avslutande kapitlet kopplas litteraturen ihop med det mest genomgående från arbetet.

Varje kapitel inleds av en förklaring av vad som kommer tas upp.

5

2. Litteraturgenomgång

I litteraturgenomgången tar jag upp tidigare forskning kring inlärningsstilar som jag anser är

väsentliga för mitt arbete.

I min sökning efter litteratur kring inlärningsstilar fann jag att många böcker är utgivna av

bokförlaget Brain Books. Förlaget finns i Jönköping och ger ut böcker på svenska. Som det

hörs på deras namn fokuserar de på ”hjärnböcker”, vilket menas att de vill att läsaren själv ska

få tänka till och lära sig något. Jag är medveten om att det inte ligger någon accepterad

vetenskap bakom flera av detta förlags titlar. För att inte få en ensidig utgångspunkt och

kunna förhålla mig kritisk har jag därför valt att söka efter mer forskningsbaserad litteratur för

att bredda min vetenskapliga utgångspunkt.

2.1 Vad menas med inlärningsstil och vad är det bra för?

Inlärningsstilar är elevernas eget sätt att lära sig och ta in ny information. Enligt Boström och

Svantesson (2007) innebär ”lärstil” det sätt en elev koncentrerar sig på för att ta in ny och svår

information. Varje elev har sitt eget enastående sätt att ta in, bearbeta och minnas det han/hon

lär sig. Våra lärstilar formas tidigt i livet och om varje elev tillåts arbeta efter sin egen lärstil

så kommer eleven att lyckas bättre och få en positiv inställning till lärande. Boström (1998)

tar upp att alla elever lär sig på sitt eget individuella sätt. Hon tar även upp att alla personer

borde känna till inlärningsstilarna då lärande varar genom hela livet. Vidare menar hon att om

undervisningen skulle bygga på förståelse kring elevers olika inlärningsstilar skulle lärarna få

bättre insikt i elevernas beteende och nå ut till dem på ett lättare sätt. Pritchard (2005)

redovisar att alla elever har olika inlärningsstilar och läraren har som uppgift att tillgodose

alla elever. Läraren ska variera sin undervisning för att nå ut till eleverna och stärka deras

lärande. För att detta ska kunna ske behöver eleverna själva veta vilken inlärningsstil de har.

Inlärningsstilen kan variera beroende på sammanhang. Pritchard tar även upp att alla elever

inte gillar att arbeta individuellt och att läraren ska ha detta i åtanke när hon/han planerar sin

undervisning och ger eleverna valmöjligheter.

Om lärarna blir medvetna om elevernas inlärningsstilar skulle det leda till mer effektivt

lärande. Boström och Svantesson (2007) påpekar att en av lärarnas viktigaste uppgifter är att

finna verktyg till eleverna så att de kan framkalla egna lärandestrategier och vinna självinsikt.

De tar även upp att om lärarna kan urskilja elevernas olika inlärningsstilar och utnyttja deras

6

kunskap kan de individualisera undervisningen och få ett effektivare lärande. Bolander och

Boström (2008) redovisar att forskning visar att om eleverna får sina lärstilar matchade får det

positiva effekter. Det är nyttigt både för elever och lärare att få kunskap om hur man lär sig.

Boström och Wallenberg (2001) påpekar att undervisningen måste starta med att läraren tar

reda på eleverna inlärningsstilar samt anpassar lärandet efter dessa. Tidigare har skolan

fokuserat på lärarnas villkor och nu är det dags att vi fokuserar på elevernas.

2.2 Lärarens uppgift

Boström och Svantesson (2007) betonar att lärare borde inleda arbetet med inlärningsstilar

genom att kartlägga sina elever. Detta kan göras via ett lärstilstest. Läraren frågar då olika

frågor till eleven exempelvis; gillar du att läsa med stark lampa? Utifrån dessa svar kan

läraren då se vilken lärstil som matchar med elevens olika svar. Resultatet kan användas vid

diskussion med eleven och även vid utvecklingssamtal. Läraren bör göra eleven medveten om

sina inlärningsstilar och hur hon/han lär sig på bästa sätt. Läraren väger sedan in elevernas

olika inlärningsstilar i undervisningen och ökar därmed deras lärande och motivation.

Läraren ska motivera eleverna så de kommer framåt i sitt lärande. Boström (1998) skriver att

lärarens uppgift är att leda elevernas lärande. Om läraren har ämneskunskaper har hon/han en

trygg grund att stå på och den kan alltid utvecklas. Lärarens personlighet väger även in i

undervisningen. Om eleverna tror på vad läraren säger och har förtroende för honom/henne,

så tar de även till sig budskapet. Motivera, uppmuntra och skapa idéer är lärarens viktigaste

uppgift. Hon/han ska se till att eleverna kommer framåt i sitt lärande och utvecklar sig.

Bolander och Boström (2008) tar upp att om läraren lyckas matcha elevernas lärstilar leder

det till effektivare lärande. Det är nyttigt både för läraren och eleverna att känna till sina

lärstilar. Författarna kopplar ihop lärstilsanpassad undervisning med variation.

Lärarens röst och kroppsspråk är en viktig del i undervisningen. Boström och Wallenberg

(2001) tar upp att läraren ska tänka på vilka signaler hon/han skickar ut till eleverna.

Signalerna uppfattas olika av alla elever och det är inte säkert att de förstår på det sätt läraren

vill. 82 procent av lärarens budskap sker genom gester, rörelser och rösten, alltså röstläge,

tonfall, pauser, bara 18 procent sker via ord till eleverna. Viktigt är därför att läraren tänker på

sitt kroppsspråk, då elever gärna tar efter vad läraren gör.

7

2.3 Vad säger läroplanerna om individualisering i skolan?

Skolan ska anpassa undervisningen efter varje elevs behov och förutsättningar. Skolans

uppdrag är att tillsammans med hemmen hjälpa eleverna att komma framåt i sin utveckling.

Lärarna ska variera sina arbetssätt för att nå ut till alla elever och för att tillgodose olika typer

av kunskap. De ska bry sig om elevernas utrymme att själva skapa samtidigt som de ska ge

handledning om så behövs. Lärarnas viktigaste uppgift är att stärka eleverna och försöka få

dem positiva till sitt lärande. De ska även främja elevernas utveckling genom

utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen. (Lgr11, 2011) Den individuella

utvecklingsplanen används som grund vid utvecklingssamtal med elevernas vårdnadshavare

och är obligatorisk för varje elev. Den innehåller bedömningar och dokumentation av elevens

olika arbeten och ämnen samt en analys av vart eleven befinner sig i sitt lärande. Mål som

sattes vid förra utvecklingssamtalet finns även med. Viktigt med den individuella

utvecklingsplanen är att den är framåtsyftande. Den ska utgöra en grund för var eleven

befinner sig och vilka mål som ska sättas för att eleven ska komma framåt och nå

kursplanerna och läroplanens mål. Det ska vara både kortsiktiga och långsiktiga mål.

2.4 Dunn och Dunns inlärningsmodell

Fokus ligger på elevens behov och förutsättningar att lära sig. Bolander och Boström (2008)

tar upp att Dunn och Dunns lärstilsteori fokuserar den enskilda eleven och dennes viktigaste

lärande. Det som är positivt och fungerar istället för svårigheter. Som lärare är det viktigt att

veta hur eleverna fungerar och lär sig på bästa sätt. Det är utifrån detta som lärare bygger sin

undervisning. De varierar miljön, anpassar sitt ledarskap efter elevernas inlärningsstilar och

försöker hitta de bästa metoderna för att lyckas tillfredställa alla elever. Författarna skriver

även att om lärarna vet hur eleverna lär sig kan de lättare finna passande metoder. Dunn

(2001) tar upp att de flesta elever lär sig på olika sätt. Det är många olika faktorer som spelar

in i elevernas inlärningsförmåga. Vissa elever lär sig bäst på förmiddagen och andra på

eftermiddagen. Vissa elever lär sig bäst när de samarbetar med andra och vissa medan de

arbetar enskilt. Vissa elever vill ha tyst omkring sig när de arbetar och ska koncentrera sig,

medan vissa vill ha musik. Vissa elever lär sig bäst genom att läsa, andra genom att se bilder,

vissa genom multimedia och någon genom kombination av att läsa och lyssna.

Dunn (2001) skriver att det finns 21 aspekter (bilaga 2) som påverkar elevers inlärning. De

aspekter som ingår i elevens inlärningsstil avgör hur effektivt och hur mycket eleven lär sig.

8

Viktigt för läraren är därför att ta reda på elevernas inlärningsstilar samt att utnyttja styrkorna

i stilarna för att nå ut till alla elever och stärka dem.

2.4.1 Miljömässiga faktorer

Miljön kring eleven är en viktig del i elevernas inlärningsförmåga. Dunn (1995) redovisar att

vissa elever vill ha tyst omkring sig medan andra hellre vill ha musik, TV eller prat omkring

sig för att kunna koncentrera sig. Likaså gäller det belysning i rummet då vissa elever vill ha

starkt och upplyst medan andra vill ha mer dämpad belysning. Andra delar som spelar in är

också temperaturen i klassrummet samt möblering, då vissa hellre vill ha ett skrivbord medan

vissa vill ha en soffa eller fåtölj. Alla dessa delar väger in i elevers olika inlärningsstilar.

Dunn påpekar att forskare har konstaterat att när elever får studera på sitt eget sätt som

kompletterar deras inlärningsstil presterar de bättre. Bolander och Boström (2008) och

Prashnig (1996) skriver att om elevernas miljöbehov är tillgodosedda ökar deras

inlärningsförmåga. Den grundläggande basen för lärande är miljön, både fysisk och

emotionell. Prashnig (1996) påpekar även hemmets betydelse för inlärningen. Om föräldrarna

är insatta i elevens inlärningsstil samt att de skapar en inlärningsvänlig miljö i hemmet,

underlättar detta lärandet.

2.4.2 Emotionella faktorer

Eleverna behöver bli informerade om vad som förväntas av dem. Enligt Steinberg (1994)

menar Dunn och Dunn att elever inte kan undervisas på samma sätt. Den omotiverade eleven

behöver mindre omfattande uppgifter och mindre koncentration bör läggas ner på att försöka

matcha eleven med något sätt att ta emot information, utan istället ska man låta eleven välja

sitt eget sätt. Den motiverade eleven däremot vill gärna lära sig och behöver därför snabba

svar med vad han/hon ska göra, vad som förväntas och vilket ansvar som begärs av eleven. En

annan del i emotionella faktorer är uthållighet. Vissa elever klarar inte av att behålla sin

koncentration för att genomföra hela uppgiften, medan vissa elever fullföljer sina uppgifter.

Denna problematik tycks lösas genom att läraren ger eleverna olika lång tid vid dessa

uppgifter och tar då hänsyn till elevers olika inlärningsstilar. Ansvar och struktur påverkar

även eleverna och den aktiva eleven kan bli tillbakadragen av alltför mycket struktur medan

elever som inte har förmåga att ta ansvar behöver mycket mer struktur. Pritchard (2005) tar

upp att motivationen är viktig för elevernas lärande. Dock måste läraren ha i åtanke att det

som läraren finner intressant kanske inte är lika intressant för eleverna.

9

2.4.3 Sociala faktorer

Eleverna lär sig på olika sätt. Boström och Svantesson (2007) tar upp att det finns olika

arbetssätt som föredras av olika elever. Vissa elever lär sig bäst genom att arbeta i grupp, eller

två och två eller ensam. Forskning visar på att tretton procent av eleverna i grundskolan

föredrar att arbeta ensamma och tjugoåtta vill hellre arbeta i grupp där de känner sig

jämställda. Andra elever vill arbeta i par där de kan diskutera med varandra. Det finns

ytterligare en grupp med elever som föredrar att ha en vuxen tillgänglig vid arbeten, det kan

vara läraren eller en förälder. Miljön är en bidragande effekt till denna typ av arbete och för

att tillfredsställa alla elevers inlärningsstilar. Om klassrummet är möblerat så det inbjuder till

olika slags arbeten exempelvis två och två bord för pararbete, enkel bänk eller fåtölj för

enskilt arbete samt grupprum eller liknande för grupparbeten.

2.4.4 Fysiologiska faktorer

Tiden kan vara avgörande för om eleven ska inta information. Dunn (1995) betonar att elever

lär sig bäst vid olika tider på dygnet. Forskare visar på att vuxna är mest effektiva på

morgonen medan det bara är tjugoåtta procent av alla skolelever som är effektiva vid denna

tidpunkt. De påpekar att den bästa inlärningstiden för alla skolelever är mellan klockan tio på

förmiddagen till klockan två på eftermiddagen. Detta är något som lärarna ska ta fasta på och

notera när eleverna har mest energi och ta tillvara på den tiden för inlärning. Dunn

uppmärksammar även att alla elever inte lär sig bäst genom att sitta stilla på en stol utan att de

behöver röra på sig. Detta gäller inte alla elever men de flesta och forskare har kommit fram

till att nittiofem procent av de elever som behöver rörelse är pojkar. Lärare märker detta

genom att eleverna skruvar sig på stolen och har svårt att sitta still.

Om elevernas olika sinnen blir tillfredsställda ökar det inlärningen. Boström och Svantesson

(2007), Prashnig (1996) och Pritchard (2005) tar upp att sinnena är indelade i fyra olika

undergrupper och kallas för de perceptuella preferenserna, nämligen visuell, auditiv, taktil och

kinestetisk. Den visuella eleven lär sig bäst genom synen och föredrar att se det som ska läras

in. Visuella elever är ofta bra läsare och vill gärna skriva. De vill ha kontroll framåt och frågar

läraren vad hon/han ska göra och gör snabbt klart uppgifterna. De auditiva eleverna lär sig

bäst genom hörseln och lär sig bäst via genomgångar och muntliga instruktioner. Dessa elever

behöver inte anteckna utan minns vad som sägs. De auditiva eleverna gillar diskussioner och

10

samtalar gärna med läraren. De taktila eleverna lär sig bäst genom händerna. De föredrar att

”pilla” med något samtidigt som det är genomgång och behöver inte titta på läraren för att

hänga med. Det är genom antecknandet som den taktile eleven minns. De kinestetiska

eleverna lär sig bäst när hela kroppen är aktiverad genom exempelvis rollspel och experiment.

Under genomgångar kan läraren känna att dessa elever är som i en annan värld och de

antecknar bara när de själva är intresserade. Parlenvi och Sohlman (1985) skriver att eleverna

får alla sina sinnen stimulerade genom lek och aktivitet. Genom lek och aktivitet får eleverna

nya kunskaper och erfarenheter. De tycker att lärarna borde ändra sina arbetssätt efter

elevernas behov och utveckling. Om lärarna ger eleverna stimulans genom motorisk träning

för alla sina sinnen, olika språkliga uttryck och variation skulle det troligtvis leda till mindre

inlärningssvårigheter. Bolander och Boström (2008) tar upp att om lärarna arbetar

multisensoriskt, alltså att flera sinnen aktiveras samtidigt, så blir det lättare att nå ut till flera

elever åt gången. Även Hannaford (1997) tar upp att det är lättare att lära elever om de får

använda kroppen och sina sinnen. Lärandet sitter i mycket längre om det är kopplat till sitt

sammanhang. Viktigt är även att eleverna känner engagemang och finner intresse för det som

ska läras in.

2.4.5 Psykologiska faktorer

Alla elever är olika. Dunn (2001) delar in eleverna i två grupper; analytiska och holistiska.

Dunn (2001), Boström och Svantesson (2007) och Prashnig (1996) tar upp att de analytiska

eleverna oftast vill ha starkt ljus när de arbetar. De vill ha lugn och ro och sitta vid exempelvis

ett skrivbord när de koncentrerar sig. När de väl har börjat med en uppgift är de måna om att

bli klara innan de tar paus. De holistiska eleverna däremot gillar ett mer mjukt ljus och en

avslappnad plats exempelvis en fåtölj. Dessa elever föredrar pauser och de vill gärna äta och

dricka samtidigt som de arbetar. Boström och Svantesson (2007) påpekar även att eleverna

kan delas in i impulsiv eller reflekterande. Vissa elever är impulsiva och reagerar direkt på

första impulsen. De drar snabba slutsatser och är kvicka i tankarna. De reflekterande eleverna

behöver mer tid på sig när de ska lösa uppgifter. De tänker efter lite extra innan de svarar och

analyserar mera.

2.5 Neuro Lingvistisk Programmering (NLP)

Alla elever föredrar inte att undervisningen genomförs på samma sätt. Boström och

Wallenberg (2001) tar upp inlärningsmodellen Neuro Lingvistisk Programmering (NLP) utgår

11

från hjärnans sätt att arbeta och hur vårt inlärningsbeteende fungerar. ”Neuro” står för

hjärnans celler, ”lingvistisk” för vårt språk och ”programmering” för hur vi med hjälp av

språket programmerar hjärnans celler och även vårt beteende. Modellens grundare Richard

Bandler, psykolog och matematiker samt John Grinder, professor i lingvistik förklarar att vi

kan ”omskola” hjärnan snabbt när vi vet hur den lär sig bäst. Michael Grinder är företrädare

för NLP in Education (NLP i skolan) och beskriver att lärarens uppgift är att hjälpa varje elev

att finna sitt eget sätt att lära sig och sedan ta tillvara på detta i klassrummet. Om läraren gör

undervisningen multisentorisk, det vill säga att använda fler än en inlärningsstil, skulle

hon/han nå ut till flera elever samtidigt och underlätta inlärningen för många elever. Dock

påpekar grundarna, Bandler och Grinder, att lärare har en förmåga att undervisa efter sin egen

inlärningsstil.

Inom NLP utgår läraren från att alla elever har tre olika inlärningssätt. Antingen lär sig

eleverna visuellt, auditivt eller kinestetiskt. De visuella eleverna lär sig bäst genom synen, vid

exempelvis läsning, bilder eller diagram. Eleven är flitig och vill snabbt komma framåt,

hon/han vill ha mycket material och extra uppgifter om så skulle behövas. Läraren behöver ha

i åtanke att vara noggrann med sina anteckningar och genomgångar vid tavlan, då den visuella

eleven gärna återgår till detta via sin bildinlärning. De auditiva eleverna lär sig bäst genom

hörseln, vid exempelvis samtal, diskussioner eller musik. De föredrar att prata och vara

sociala. Läraren kan uppleva dessa elever som störande då de gärna trummar med fingrarna

eller stampar med foten. Det är på detta sätt läraren vet att den auditiva eleven lyssnar och tar

till sig. De kinestetiska eleverna lär sig bäst genom att röra på kroppen, vid exempelvis

upplevelser, experiment eller aktiviteter. Även denna elev kan uppfattas störande för läraren

då hon/han ofta kommer sent och sitter ihopsjunken. Eleven är motstridig och slutför sällan

sina uppgifter om de inte är intressanta. Kinestetiska eleven lär sig långsammare än övriga

klassen men dennes kunskap sitter bättre. (Boström & Wallenberg, 2001).

2.6 Multiple Intelligences (MI)

Harvardprofessorn Howard Gardner är grundare till teorin om multipla intelligenser (MI).

Gardner påstår att synen på traditionell intelligens behöver ändras. Alla människor har inte

bara en intelligens som kan mätas i ett IQ-test utan Gardners slutsats är att människor har åtta

olika typer av intelligenser. Varje intelligens fyller en uppsättning förmågor som praktiseras

för att lösa problem samt för att tillskriva kulturellt värde. De olika intelligenserna är;

12

lingvistisk (språklig), kroppslig-kinestetisk, visuell-spatial (rumslig), musikalisk, logisk-

matematisk, intrapersonell (självkännedom), interpersonell (social) samt naturintelligens.

Intelligens är en mångfald av förmågor och inte bara något enskilt och separat fenomen menar

Gardner. (Gardner, 2002).

Boström och Wallenberg (2001) tar upp att Gardner anser att undervisningen bör variera och

att alla intelligenser ska användas. På detta sätt når läraren ut till fler elever och tar hänsyn till

elevernas svagheter och styrkor. Vissa elever kommer att göra motstånd mot de delar de inte

behärskar men genom att läraren använder alla intelligenser, kommer eleverna få möjligheter

att utveckla hela den personliga potentialen.

2.7 Kritik mot inlärningsstilarna

Boström (2001) tar upp att det kan skapa problem och förvirring eftersom det finns fler än en

inlärningsstil. Hon hänvisar till Leneham (1994) som påpekar att det är kritiskt att hela

lärandeprocessen täcks av inlärningsstilarna. Men Boström menar att inlärningsstilarna ska

ses mer som en guide för att hitta elevers sätt att lära, än en undervisningsmetod. Prashnig

(1996) tar upp kritiken med att de olika inlärningsmetodernas skapare är så inne i sitt eget och

kan absolut inte se bortom sin egen metod och kombinera sig eller samarbeta med någon

annan. Det är bara ens eget som är det enda och rätta.

De flesta som sysslar med inlärningsstilar som exempelvis Gardner, är pedagoger som

studerar intelligens och inlärning fristående från sin kontext och sitt innehåll. Gardner som

studerar förhållandet individ och lärande verkar sakna ett sociokulturellt perspektiv på lärande

vilket många andra lärteoretiker har. Som exempel kan nämnas Säljö (2000), som skriver om

samspelet mellan kollektivet och individen. Han menar att inlärningen sker mellan människor

i ett socialt sammanhang. Allt lärande kan inte kopplas till undervisningen, då lärande sker

överallt. Det förekommer i varje handling, diskussion och händelse. Lärandet sker på både en

individuell nivå som på en kollektiv. Hur man väljer att definiera lärande är beroende av ens

teoretiska utgångslägen. Vygotskij (2006) betonar det sociala samspelet, vårt interagerande

med omvärlden, även fantasin och kreativitetens betydelse. Han framhåller att elevens egen

aktivitet är central och att fantasin är viktig i många situationer i livet.

13

3. Metod

I metoddelen tar jag upp vilka metoder jag använt mig av i min undersökning och hur

urvalsprocessen har gått till. Jag beskriver även hur genomförandet av mina intervjuer och

observationer gick till.

3.1 Urval

Bryman (2011) tar upp att det finns olika urvalstekniker i kvalitativ forskning och en av dessa

är målinriktat urval. Målinriktat urval innebär att forskaren försöker matcha

forskningsfrågorna med urvalet. Det vill säga att forskaren försöker välja intervjupersoner

som han/hon tror är relevanta för problemformuleringen. Jag valde att intervjua fem lärare

som arbetar i skolår 1-3 då jag själv vill vara verksam inom detta åldersspann och finner störst

intresse av att intervjua lärare som arbetar inom dessa åldrar. Lärarna arbetar på en stadsskola

i mellersta Sverige och valdes ut med hjälp av kontakt med rektorn. Det är en speciallärare,

två lärare för årskurs 1, samt en lärare för årskurs 2 som jag har observerat och intervjuat. Jag

har även intervjuat skolledaren på skolan.

3.2 Val av metod

Jag valde att genomföra en kvalitativ metod i min undersökning för att uppfylla syftet. Enligt

Stukát (2005) innebär kvalitativ metod att forskaren ser till helheten och att forskaren ska

tolka och förstå resultaten. Vanliga metodsätt i kvalitativa studier är öppna intervjuer samt

ostrukturerade observationer. Jag tror att det är intressant att ta del av lärarnas egna åsikter

och tankar kring varierad undervisning i samband med elevers olika inlärningsstilar. Därför

valde jag att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer från en utformad

intervjuguide (bilaga 1) samt observationer i olika klasser. Malmqvist (2007) redovisar att

forskaren inte ska vara styrande i intervju utan vara öppen och se vart det leder, både vad

gäller observation och intervju för att få ut så mycket information som möjligt.

3.2.1 Semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer

Jag valde att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt observationer som

undersökningsmetoder, vilka Stukát (2005) tar upp som de vanligaste redskapen inom

utbildningsvetenskap. Även Bryman (2011) tar upp att intervjuer sannolikt är den mest

använda metoden i kvalitativ forskning. Vid kvalitativa intervjuer kan intervjupersonen röra

14

sig fritt och riktar sig till vad personen tycker är viktigt och relevant. Detta gör att intervjun

kan vara flexibel och forskaren kan ställa följdfrågor och be personen utveckla sina svar om

så skulle behövas. Fokus i intervjuerna kan ändra sig efter intervjuns gång och efter de viktiga

frågor som dyker upp och de svar som ges. Stukát (2005) påpekar att vid alltför styrande

frågor i intervjun och om intervjupersonen bara har fasta svarsalternativ kan man gå miste om

viktig data.

I min undersökning har jag genomfört tre direkta intervjuer samt delat ut två intervjuformulär.

Jag har använt en och samma intervjuguide till alla lärare och skolledaren, både vid

direktintervjuerna samt vid intervjuformulären (bilaga 1). Stukát (2005) menar att vid halv-

eller semistrukturerade intervjuer utgår forskaren ifrån en frågeguide med öppna frågor som

rör teman i undersökningen. Forskaren utgår från ett antal huvudfrågor som ställs likadant till

alla och som följs upp på ett individualiserat sätt. På detta sätt kan forskaren formulera

frågorna på ett sätt så att intervjupersonen förstår. Även Bryman (2011) tar upp att vid halv-

eller semistrukturerade intervjuer utgår forskaren från en lista med förhållandevis specifika

ämnen eller teman. Denna lista brukar kallas för en intervjuguide. Denna metod är väldigt

flexibel då forskaren inte behöver ställa frågorna i ordning och kan lägga till frågor som inte

ingår så länge forskaren knyter an till något som intervjupersonen har sagt tidigare.

På grund av tidsbrist eftersom lärarna hade utvecklingssamtal var det bara tre lärare som

kände att de hade tid med en direktintervju medan det passade bättre med intervjuformulär för

de övriga lärarna. Vid direktintervjun med klassläraren valde hon att vi satt i hennes klassrum

och jag antecknade ner svaren på mitt intervjupapper. Bryman (2011) påpekar att om

intervjuaren använder sig av bandinspelare kan det göra intervjupersonen orolig och

fundersam över sina ordval. Om intervjupersoner går med på att göra intervju med

bandspelare fast de känner oro kan det leda till att intervjun inte blev lika intressant som man

hade hoppats på. Vid direktintervjun med specialläraren satt vi i hennes arbetsrum som är

mindre och avskilt från de övriga klassrummen på skolan. Även denna gång valde

intervjupersonen plats för vart intervjun skulle äga rum och jag skrev ner svaren på ett

intervjupapper. Samma metod användes vid intervjun med skolledaren. Hon valde sitt

arbetsrum som är avskilt från de andra klassrummen och jag antecknade ner svaren på

intervjupappret. Stukát (2005) och Bryman (2011) tar upp att intervjupersonen bör få välja i

vilken miljö intervjun ska ske, då det är viktigt att personen känner sig trygg. Även miljön ska

vara lugn där inget stör och ingen kan höra vad som sägs. När det kommer till de två lärarna

15

som svarade på intervjuformuläret hade vi inget direkt samtal kring frågorna. Fördelen med

intervjuformulär var att jag fick lärarnas svar nedskrivna med deras egna ord.

Stukát (2005) tar upp att observation kan användas som komplement till intervjuer då

forskaren inte kan vara säker på att intervjupersoners svar är sanningsenliga. Forskaren får ett

sammanhang med hjälp av observationer och lättare förståelse för vad intervjupersonen talar

om. Bryman (2011) menar att observatörer brukar samla in ytterligare information genom

intervjuer för att utöka sin förståelse för undersökningen, detta kallas då för etnografi.

Vid mina observationer har jag inte använt mig av något observationsschema. Jag valde att

göra mer ostrukturerade observationer i cirka en och en halv timme i varje klass. Stukát

(2005) tar upp att ostrukturerade observationer fungerar bra och observatören skriver ner med

sina egna ord vilket kan vara till fördel vid bearbetningen. Bryman (2011) menar att det är bra

för observatören att skriva ner sina uttryck så fort som möjligt. Att gå runt med block och

penna hela tiden gör de observerade personerna medvetna om observationen och kan påverka

deras beteenden. Det kan leda till att resultaten inte blir uppriktiga och ärliga. Dovemark

(2007) poängterar att resultaten beror på hur kreativ och tålmodig forskaren är vid

observationerna. Forskarens övervägande av vad som är relevant och inte kan också påverka

resultaten för undersökningen. Dock var jag inriktad på Dunn och Dunns inlärningsmodell

(bilaga 2) så jag hade något mer specifikt att undersöka. Stukát (2005) påpekar att

observeratören behöver någon inriktning under sina observationer, då det inte ger så mycket

att bara sitta längst bak i klassrummet och titta. Han menar att om observatören har något att

fokusera blir det lättare att lyfta fram något i efterhand. 7 gånger sammanlagt har jag

observerat klasser från förskoleklass till och med årskurs 3.

3.3 Validitet och reliabilitet

Hartman (2008), Stukát (2005) och Bryman (2011) tar upp att det är viktigt att ta hänsyn till

undersökningens validitet (giltighet) och reliabilitet (tillförlitlighet). Hur pålitlig är

datainsamlingen och vilken relevans har den för undersökningen syfte? Då jag valt kvalitativ

intervju som metod så kan min reliabilitet ifrågasättas då det kunde ha lett till annorlunda svar

om jag hade valt att intervjua fem andra lärare. Mina svar från lärarna gäller endast deras

åsikter och inte lärare generellt. Validiteten kan stärkas i en kvalitativ intervju genom att

16

intervjupersonen får tala fritt och jag kan ställa följdfrågor eller be personen utveckla sitt svar

om det skulle behövas. (Bryman, 2011).

3.4 Etiska aspekter

Enligt Stukát (2005) är de etiska aspekterna i undersökningen en viktig fråga. Forskarens rätt

och möjligheter att bedriva sin undersökning måste ifrågasättas och ställas mot

individskyddskravet vilket kan leda till ett etiskt dilemma. Mot bakgrund av Humanistisk-

samhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) rekommendationer och krav har samtliga

lärare blivit informerade om undersökningens syfte (informationskravet). Jag har även upplyst

dem om att intervjun är frivillig och kan avbrytas om så önskas (samtyckeskravet). Det har

även tagits hänsyn till lärarnas anonymitet och informerats om att alla uppgifter om

personerna i fråga kommer att behandlas konfidentiellt och att ingen obehörig har tillträde till

dessa uppgifter (konfidentialitetskravet). Lärarna har även försäkrats om att all information

endast kommer att användas i detta examensarbete (nyttjandekravet). Jag har gjort mina

intervjuade lärare anonyma genom att jag har gett dem påhittade namn, som inte har någon

koppling till dem själva. I nästa kapitel följer en presentation.

17

4. Resultat

I följande avsnitt tar jag upp lärarnas uppfattningar kring inlärningsstilar och variation i

undervisningen. Här framkommer också koppling mellan intervjuerna och relevant litteratur.

4.1 Presentation av lärarna

4.1.1 Monica

Monica är utbildad till fritidspedagog och arbetade i cirka 11 år i en integrerad

förskoleklass/årskurs 1 för barn i behov av extra stöd. Hon läste sedan specialpedagogik och

kommunikation i två terminer. Avslutningsvis läste hon en kompletteringsutbildning till

grundskollärare 1-3. Hon har arbetat i lågstadiet i tre år och är just nu klasslärare för årskurs 1

med 17 elever. I hennes klass är det en elev som har fastställd diagnos. Denna elev har

personlig assistent som är med i klassrummet. Det finns även en elev med störande beteende

och som har en assistent. Det finns alltså en elev med åtgärdsprogram och en elev med

handlingsprogram.

När jag steg in genom dörren till Monicas klassrum fanns en diskbänk till vänster och rakt

fram en dörr in till grupprummet. Till höger gick man in i själva klassrummet, whiteboarden

längst fram var inramad med bokstäver och siffror. Eleverna satt vända mot whiteboarden,

längst in till vänster satt eleverna två och två och i mitten av klassrummet var två rader med

sex elever på varje rad. Varje elev hade alfabetet med bilder till, klistrat på sin bänk som stöd

vid arbete. Eleven med åtgärdsprogram hade fått annorlunda bilder vilket underlättade för

honom. Längst fram bredvid whiteboarden fanns en lärarkateder och vid sidan om denna en

stor matta. Längst bak mot väggen till grupprummet och bakom bänkarna var det lådor som

eleverna förvarade sitt skolmaterial i och bredvid detta stod det en soffa. Monica tar upp att

klassrummet spelar in till viss del i undervisningen. De är ofta byggda med ett stort rum och

ett närliggande grupprum, precis som det är i hennes eget klassrum. Ett större och ett lite

mindre rum, som används som grupprum. Monica tar upp att om det skulle finnas mindre rum

tillgängliga kanske det skulle ske behovsuppdelning redan från elevernas skolstart.

Monica menar att inlärningsstilar hos elever är så otroligt individuellt. Hon ser tydligt när

vissa elever utvecklas utifrån var de befinner sig och att vissa lättast lär sig genom att lyssna

på kollektiva genomgångar. Andra elever tar inte till sig det alls och behöver få detta

18

individuellt. Det finns ytterligare en grupp, de som inte tar till sig det alls genom att lyssna

utan lär sig genom den praktiska färdighetsträningen. Den stora massan behöver en mix av

dessa. Monica försöker att variera undervisningen så mycket som möjligt mellan praktiskt och

teoretiskt. Det praktiska arbetet är ofta nivåindelat.

De olika inlärningsstilarna som finns i klassen ligger till grund för hur Monica planerar olika

undervisningsområden. Ofta har hon en gemensam genomgång men går direkt efter till de

elever som hon vet behöver få en individuell genomgång. Hon upprepar, förtydligar och visar

hur det praktiska arbetet ska gå till utifrån det hon gått igenom. Monica tror att den vanligaste

och ledande inlärningsstilen är en kombination genom att lyssna på en gemensam genomgång

och färdighetsträna praktiskt på det aktuella området. Hon tar upp att det är denna

kombination som får mest plats i hennes undervisning.

Avslutningsvis tar hon upp att materialet till hennes undervisning bland annat är inköpt

läromedel, från lektion.se, lånat från kollegor, sådant som hon tillverkat själv samt

datorprogram, både licensprogram och till exempel kunskapsstjärnan, zebra och Internet i

allmänhet.

4.1.2 Jonna

Jonna började arbeta som elevassistent och barnskötare efter gymnasiet. Efter cirka två och ett

halvt år bestämde hon sig för att bli lärare. Hon är utbildad till 1-5 lärare med inriktningen

matematik och svenska. Hon har även läst engelska, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Samtidigt som hon studerade arbetade hon en dag i veckan i årskurs 6-9 samt att hon under ett

år arbetade en dag i veckan i årskurs 1. Hon är nu klasslärare för första gången i en årskurs 1

med 20 elever.

Klassrumsmiljön har stor betydelse för Jonna. Hon möblerar så att det går att arbeta på olika

sätt. Det måste finnas utrymme att arbeta konkret och praktiskt men även sitta vid borden och

kunna ha en egen plats och en egen trygg punkt. Klassrumsmiljön måste också

individanpassas då vissa barn behöver sitta långt bak och ha en överblick vad som händer i

klassrummet för att inte bli stressade medan andra inte kan ha någon nära inpå. Hon anser att

möbleringen i klassrummet ska ske i samband med eleverna. Det är viktigt så det blir klassens

klassrum. Men samtidigt sätter hon sin egen prägel på klassrummet så att hon trivs i miljön.

19

Enligt mina observationer stämmer det med vad Jonna säger om klassrumsmiljön. Hennes

klassrum är möblerat med en soffa längst bak i klassrummet där det finns bokhyllor som

lockar till läsning. Det finns även små bord med två datorer samt en stor samlingsmatta

framme i klassrummet. Whiteboarden sitter längst fram till vänster och framför tavlan finns

elevernas bänkar radade med cirka tre rader och fem elever i varje rad. Det finns även ett runt

bord bredvid dessa bänkar och bredvid samlingsmattan där det är plats för fem elever. På

väggarna hänger alster som eleverna själva har gjort samt engelska texter men även svenska

alfabetet och alla siffror 0-9. Mitt intryck av klassrummet är att det är en trygg och

strukturerad miljö. Mysigt med soffhörna nere i klassrummet samt den stora samlingsmattan

som är röd livar upp klassrummet en hel del. Eleverna har denna gång bestämt hur

möbleringen ska se ut.

Undervisningen ska vara individanpassad, enligt Jonna. Alla elever är olika individer med

olika tankar, synsätt och förhållningssätt att ta sig an vad de ska lära sig. Det finns alltid

många olika inlärningsstilar i en klass. Därför är det viktigt att arbeta med samma sak på

många olika sätt så att alla får chansen att ta till sig av kunskapen. Även viktigt att arbeta på

olika sätt så att hon kan lyfta fram alla elevers styrkor. Jonna anser att alla kan, bara

inlärningen sker på olika sätt. Jonna tycker att individualisering är en utmaning. I ett brett

perspektiv arbetar hon med elevernas egna individuella utvecklingsplaner (IUP) där eleverna

själva har berättat vad de vill bli bättre på. Detta tar hon till sig och ser till att alla elever får

träna på sina mål. Ofta har eleverna liknande mål, exempelvis att skriva små bokstäver. Så

fort de skriver påminner hon alla elever om de uppsatta målen. De mål som bara några elever

har får resten av klassen också arbeta med, exempelvis de som vill skriva på engelska. Då

skriver alla elever på engelska fast kortare texter. Hon delar även in eleverna i mindre

grupper. Detta för att hon har kontroll på vilka som arbetar bättre och mindre bra tillsammans,

men även när hon vill ge eleverna utmaningar. Ibland sätter hon ihop grupper med dem som

kan ungefär lika mycket medan eleverna andra gånger kan hamna med någon som kan lite

mer eller lite mindre.

Jonna ser till att variera undervisningen på så många sätt som möjligt. Hon ger några exempel

på när de arbetar med läsförståelse på olika sätt varje vecka. Vissa veckor spelar de teater på

en text, en annan gång har de korsord, en tredje får de svara på frågor från texten. Bland annat

har de öppna frågor så att eleverna själva får tänka, ibland får de läsa texten för varandra och

ibland får de fylla i ord som ”ramlat” ut ur texten. Under skrivmoment har de datorer som

20

eleverna får turas om att sitta vid för att underlätta skrivandet för vissa eller för att skapa en

positiv attityd till skrivandet. I matematiken arbetar de alltid först praktiskt med avsnittet

genom att gömma tal, använda flirtkulor, spela spel både på dator och ”vanliga” och så tränar

de färdigheten i matematikboken. Detta för att skapa så många olika sätt som möjligt att

arbeta med samma sak så att alla förstår.

”Alla elever behöver få använda sina sinnen för att lära maximalt”

(Jonna, 16/11-2011)

Jonna påpekar att alla människor är auditiva, visuella, taktila och kinestetiska men delarna är

lite olika stora. Hon tror att den vanligaste undervisningsformen bygger på att eleverna är

auditiva och att vi som lärare ofta förstärker det vi säger visuellt. Utifrån den tanken tror hon

tyvärr att många elever är kinestetiska och taktila då de vill skapa, ta i saker och pröva och att

dessa elever kan komma i skymundan.

Material till sin undervisning finner hon överallt. Hon använder sig av läromedel samt mycket

från dagstidningar, ne.se, Internet, skönlitteratur, kopieringsunderlag och fantasin. Det är bara

fantasin som sätter stopp för vad som går att göra, menar Jonna.

4.1.3 Eva

Eva är utbildad till 1-7 lärare i ämnena svenska och samhällsvetenskap. Hon har arbetat i 17

år som lärare och varit aktiv i både låg- och mellanstadiet. Just nu är hon klasslärare för en

årskurs 2 med 24 elever. I hennes klass är det sju elever med åtgärdsprogram samt en elev

med diagnosen ADHD och Asperger syndrom. Denna elev har en personlig assistent och Eva

har en fritidspedagog som stöttning i klassrummet. Hon får även mycket hjälp av

specialläraren på skolan. Eva använder sig av som hon beskriver själv 30 procent lärarledd

undervisning, 30 procent ”eget arbete” då hon först inleder lektionen och sedan får eleverna

arbeta i sina läroböcker. 30 procent fritt arbete som de kallar ”smörgåsbord” där eleverna får

välja på olika aktiviteter, exempelvis korsord eller arbete vid dator. De övriga 10 procent

använder hon sig av berättande undervisning. Hon försöker även använda sig av studiebesök

vid uppstart av nya teman i undervisningen. Någonting som hon använder sig mycket av i sin

undervisning är talsyntes på dator, där ljudet läses upp för eleven och bokstaven visas på

skärmen.

21

Klassrumsmiljön har stor betydelse för inlärningsstilarna enligt Eva. Någonting som hon

tycker är viktigt är tillgång till grupprum för att kunna tillgodose de miljömässiga faktorerna i

inlärningsstilarna. Hon anser att vid användande av grupprum kan hon anpassa ljudnivån samt

ljuset för eleverna. Hon kan även utnyttja detta vid gruppövningar samt vid enskilt arbete. När

jag kliver in i Evas klassrum är lektionen redan igång vilket ger ett stökigt intryck. Det är

högljutt, böcker överallt och tavlan är fylld med skrift. Det står två fåtöljer direkt innanför

dörren och sedan är det en dörr in till ett grupprum där det finns bord och dator. Bredvid

grupprumsdörren i klassrummet står det en skärm och bakom är en liten datorhörna där en

elev sitter och tränar på vart bokstäverna sitter på tangentbordet, tangentbordsträning.

Bänkarna är uppradade två och två mot whiteboarden som är placerad längst fram i

klassrummet. På väggarna hänger skolans regler för fotboll, bandy, kulspel och smashrutan.

Vidare finns det engelska alfabetet med bilder, FN.s barnkonvention, matematiktips och en

matematikruta från 0-100.

Eva försöker väga in elevers olika inlärningsstilar i sin undervisning då hon anser detta vara

viktigt och eleverna ligger på olika nivåer. Hon varierar mellan enskilt arbete, samarbete och

lärarledd undervisning för att nå ut till alla elever. Hon använder sig utav både muntlig och

skriftlig undervisning samt att hon använder bilder som komplement. Hon försöker ha

struktur i klassrummet så det inte ska bli rörigt för eleverna, speciellt för eleven med ADHD

och Asperger.

Material till sin undervisning finner hon i bland annat lärarhandledningar, på Skolverket samt

lektion.se men det gäller att vara observant för stavfel och elevanpassning. Hon har precis

hittat ett nytt matematikmaterial, Prima, som utgår från Lgr11 och som hon ska arbeta med

framöver. Någonting som de arbetar mycket med på skolan är utomhuspedagogik, vilket Eva

tar upp som en del i sin undervisning och som material då de använder sig av naturen. Vid

mina observationer var jag med en årskurs 1 på deras utomhusmatematik. De delade upp sig i

tre olika grupper och tränade på lika med, större än och mindre än. Lärarna inledde med att ha

en liten genomgång om vad de olika tecknen betyder. Eleverna fick sedan hämta pinnar och

lägga sina tal med och göra de olika tecknen. Lärarna gick runt och kontrollerade elevernas tal

och att de gjorde rätt. Sedan bytte de grupper, så alla elever fick delta i de olika ”stationerna”.

Vid nästa matematiklektion i klassrummet utgick läraren från det praktiska för att därefter gå

över till mera abstrakta. Lärarna utgick från boken ”Att lära in matematik ute”

22

(Naturskoleföreningen, 2009). Här finns färdigplanerade lektioner i praktisk matematik,

matematiklekar och problemlösning i grupp.

4.1.4 Britta

Britta är utbildad till lågstadielärare i grunden och arbetade som det i 25 år. Hon har sedan

vidareutbildat sig till speciallärare och läst till olika kurser; Montessori, talpedagog, läs- och

skrivsvårigheter, för att hålla tempot med elevers olika utveckling och lärande.

Hon arbetar som speciallärare sedan fyra år tillbaka och är tillgänglig för alla klasser och

elever på skolan.

Britta påpekar att alla elever lär på sitt sätt och att alla är väldigt olika. Detta är något som hon

har märkt speciellt i matematiken och det gäller då att hitta elevernas olika ingångar till

förståelse och lärande. Hon tycker att det är viktigt att variera undervisningen för att få med

alla elever i klassen. Samt att reflektera över vad du som lärare vill förmedla och ta tillvara på

elevernas tankar och idéer på aktiviteter, var lyhörd. Om läraren genomför aktiviteter som

eleverna har gett förslag på så finns redan motivationen hos eleverna och det blir då lättare att

få med eleverna. Hon lägger stor vikt vid att motivationen är jätteviktig. Hon tar även upp att

lärarna ofta tar förgivet att många elever är auditiva och tar in vad läraren säger vid

genomgångar. Hon föredrar istället en kombination av att lyssna och skriva för eleverna. Det

är även positivt om det även blir kroppsligt för då bevaras det längre.

”Det man gör minns man bäst” (Britta, 18/11-2011)

Britta tror att de flesta elever lär sig visuellt samt vill ha bekräftelse med bilder. Men hon

föredrar en kombination av att se, höra och göra, exempelvis aktiviteter eller laborationer, för

att få med så många sinnen som möjligt. Välbefinnande bland eleverna är viktigt för lärandet,

att de mår bra och trivs att komma till skolan. Lärarens bemötande av eleverna spelar roll för

stämningen i klassen. Britta tar upp att eleverna är som våra speglar, de speglar av vårt humör,

det vi säger och gör. Det är därför viktigt som lärare att vara trygg i sig själv och ha ordning

och struktur då detta är en trygghet för eleverna. Miljön är en bidragande roll för elevernas

lärande och olika inlärningsstilar, då vissa elever vill ha ljust och bord att sitta vid medan

vissa elever vill ha en soffa eller matta.

23

Britta tar upp att det inte är samma jobb nu som för cirka 30 år sedan när hon började arbeta

som lärare. Förr var det väldigt mycket förmedlingspedagogik och lärarna pratade inte så

mycket med varandra utan de gjorde olika saker instängda i sina klassrum. Nu är det mer

individuell undervisning för eleverna och kollegor samarbetar och byter idéer med varandra.

Den tekniska utvecklingen har även bidragit till en stor förändring och är positiv så länge man

finner intresse för det. Hon avslutar med att berätta att hon finner sitt material på Internet,

lärarkataloger, från kurserna som hon gått, utbyte med kollegor samt från eget intresse och

tips och idéer från eleverna själv.

4.1.5 Elsa

Elsa är utbildad till mellanstadielärare och arbetade som detta i 15 år. Hon har även vikarierat

på lågstadiet och arbetat tre år på skoldaghem. 1998 ändrade hon inriktning till att börja arbeta

som skolledare som hon trivs med och arbetar idag på en F-3 skola som just skolledare.

Elsa tar upp att alla elever har en inlärningsstil, men det är inte säkert att eleven får hjälp med

att hitta den. Kan lärare hjälpa till att få eleverna medvetna om på vilket sätt de lär sig på har

skolan bidragit till en positiv utveckling för den enskilde eleven. Det är viktigt att lärarna

varierar sin undervisning, använder sig av elevaktiva arbetssätt och att eleverna får lära av

varandra.

Hon berättar vidare att skolan satsat på inköp av datorprogram med anledning av att datorn är

ett alternativt verktyg vid inlärning. Interaktiva program som aktiverar eleverna och skapar ett

engagemang kring lärandet. Bra pedagogiska program som exempelvis talsyntes för elever

som inte har kommit så långt med sin läsning. Vidare tar hon upp att skolan har sedan flera år

utomhusmatematik och naturskola. Som skolledare ska man vara lyhörd för lärarnas behov av

kompetensutveckling och även initiera till sådan. All personal, både klasslärare och fritids ska

vara delaktiga. Som skolledare ska man även planera in tid för pedagogiska konferenser, detta

skolår handlar det mycket om nya läro- och kursplanen samt nya skollagen. Där framkommer

vilket uppdrag vi har med tanke på hur undervisningen ska bedrivas.

Elsa tror att förmedlingspedagogik där läraren håller i lektionen är den vanligaste

inlärningsstilen. Hon tar även upp att bland yngre elever behövs mycket variation, gärna att

24

läraren leker in vissa moment, mycket bilder, kreativ verksamhet såsom teater, drama, bild,

teknik och att skapa med sina händer. Tematiskt arbetssätt bidrar till att få en helhet i lärandet.

Det tysta klassrummet är inte alltid den bästa inlärningsmiljön, påpekar Elsa. Elever lär sig

genom att samspela med andra, som exempelvis i matematikdiskussioner. En del behöver läsa

högt för att förstå och för att detta ska bli möjligt måste läraren tänka på hur klassrum och

grupprum möbleras och utnyttjas. Andra elever behöver absolut tystnad, minsta ljud är för

dem störande och för dessa elever kan hörselkåpor vara en nödvändighet. Det är även viktigt

att klassrummet är inbjudande. En soffa, en hörna där eleverna kan läsa och skriva. En del

elever lär sig bäst genom att ligga på golvet, en hård stol och en bänk passar dem inte.

4.2 Analys av intervjuerna

Både skolledaren och lärarna som jag har intervjuat tar upp vikten av att elever lär på sitt eget

sätt och att det är väldigt olika. Lärarens uppgift är att hjälpa eleven att finna sin inlärningsstil.

Jonna arbetar med samma sak men på många olika sätt för att nå alla elever. Eva däremot har

lagt upp sin undervisning med 30 procent lärarledd, 30 procent eget arbete, 30 procent fritt val

från ett ”smörgåsbord” samt 10 procent berättande. Boström (2001) tar upp att lärarna ska

utgå från elevernas styrkor och bygga undervisningen på dessa. När lärarna sedan vet vilken

lärstil som passar eleven bäst, kan hon/han leda elevens lärande. Vidare menar Boström att

ingen lärstil är bättre än någon annan och när eleverna är medvetna om sina egna lärstilar och

lärandet går framåt kommer de använda flera lärstilar samtidigt. Gardner (1998) tar upp att

inlärningen skulle kunna mätas på olika sätt om elevers undervisning genomförs på många

olika sätt. Han menar på att det finns många sätt att tillägna sig och representera kunskap.

Bolander och Boström (2008) skriver att dagens fokus ligger på elevernas individuella

lärande. Lärarens uppgift är att stötta eleverna och ta hänsyn till deras inlärningsstilar. Elsa tar

upp att bland yngre elever behövs mycket variation, gärna att läraren leker in vissa moment.

Även Bolander och Boström (2008) tar upp vikten av att små barn lär sig genom leken. Det är

bra när allt inte har en bestämd funktion, då lärandet inkluderas i leken och fantasin. I Lgr11

(2011) står det att aktivt lärande kan framhävas genom lek och skapande arbete. Leken är av

stor betydelse för de yngre eleverna och deras lärande. Vygotskij (2006) tar också upp vikten

av lärande genom leken. Eleverna tolkar sina egna upplevelser och ger dem liv genom leken.

De berättar en historia och läraren kan se elevens fantasiprocess igenom leken. Fantasin och

25

verkligen hör ihop på olika sätt. Fantasi är en nödvändig förutsättning för tänkandet, enligt

Vygotskij.

Alla lärare på skolan använder sig av datorer i undervisningen. De anser att det är ett bra sätt

att nå ut till eleverna då de kan använda olika program samt att eleverna bland annat kan få

bokstäver visade och lästa för sig. Boström och Svantesson (2007) tar upp att de taktila

eleverna blir tillgodosedda genom datorer då en text visas och det går även att ha ljud till om

eleven vill. De får då använda sig av händerna. Självklart inkluderas även de visuella och

auditiva eleverna i datorprogram då det visar en text och om man vill kan det finnas ljud till.

Gemensamt är även att lärarna använder sig av utomhuspedagogik på skolan. Elsa tar upp att

de har arbetat med detta sedan flera år tillbaka. De började med utomhusmatematik och det

har lett vidare till att de nyligen även har börjat med naturskola i några klasser. Naturskole-

föreningen (2009) tar upp att det är bra att flytta ut undervisningen. Detta för att eleverna lär

sig på olika sätt och det kan tillgodoses lättare ute i naturen. Eleverna lär in genom leken och

det de lär sig med en gemensam upplevelse kommer de lättare ihåg. Samt att hjärnan fungerar

bättre i samband med kroppsliga rörelser och när eleverna får röra på sig blir de aktivare och

presterar bättre. Hannaford (2003) lyfter även fram att inlärningen sker inte bara i huvudet

utan i hela kroppen. Kropp, själ och sinnen arbetar tillsammans. När en elev ska lära sig

exempelvis ett nytt ord underlättar det om det får en bild visat för sig och detta kan lika gärna

vara en verklig naturbild.

Elsa och Jonna påpekar att klassrummets möblering påverkar elevers olika arbetssätt. Någon

elev föredrar en soffa, någon golvet och någon annan att sitta vid sin bänk. Om lärarna har

detta i åtanke vid möbleringen skulle det leda till ett bättre lärande för fler elever. Jonna tar

även upp att läraren kan låta klassen få vara med och bestämma, så det blir ”klassens

klassrum” men samtidigt att läraren sätter sin egen prägel på rummet. Elever har möjlighet att

välja var inlärning/lärande kan ske. Under mina fältstudier noterade jag att eleverna fick välja

fritt vid den tysta läsningen på morgonen var den skulle ske, några satt i soffan, några låg på

golvet och några satt vid sina bänkar. Prashnig (1996) nämner att många lärare har falska

föreställningar om att eleverna lär sig bättre om de sitter rakt i en skolbänk, har stark

belysning när de läser och att det är tyst. Dock har det visat sig att detta inte stämmer in på

alla elever, utan vissa vill ha svagare belysning, en soffa att sitta i och kanske äta på någonting

samtidigt som de arbetar. Boström och Svantesson (2007) menar på att om elevernas behov

26

blir tillgodosedda så ökar deras lärande och motivation. Vidare har Elsa, Jonna och även

Britta den uppfattningen att det är viktigt att klassrummet är inbjudande. Om man trivs i

miljön blir det lättare en positiv stämning och det kan leda till mer motivation. Britta och Eva

föredrar ordning och struktur i sina klassrum. Vissa elever behöver detta för att kunna delta i

undervisningen och inte bli distraherade. De känner även trygghet och vet vad som väntar vid

de olika momenten. Boström (1998) tar upp att klassrummets miljö är en bidragande effekt

till inlärningen. Om eleverna upplever den positiv ökar deras motivation. Hon skriver även att

läraren bör variera miljön en gång i månaden. Men har man en ADHD/DAMP elev bör denna

inte få för mycket intryck och det kan undvikas om denna elev sitter lite mer avskilt.

Britta tar upp att när hon började arbeta som lärare var det väldigt vanligt med förmedlings-

pedagogik. Lärare gjorde på sitt sätt i sitt eget klassrum. Elsa tar upp att hon tror att

förmedlingspedagogiken är den vanligaste inlärningsstilen än idag. Även Eva tar upp att

lärare ofta tror att eleverna ska förstå det som sägs muntligt. Boström och Wallenberg (2001)

påpekar att förmedlingspedagogiken som användes förr i skolan inte längre fungerar. Detta

för att dagens elever ifrågasätter läraren och det kan leda till oordning i klassrummet.

Författarna tar upp att alla elever vill lära sig men det måste ske på deras eget sätt. Vid mina

iakttagelser i klassrummen såg jag ordning och struktur. Läraren stod framme vid

whiteboarden och höll i genomgångar och eleverna satt på sina platser och lyssnade. De

svarade när läraren gav dem ordet och de var positiva. Efter lärarens genomgång fick eleverna

oftast jobba i sina böcker eller med någon speciell uppgift. I Jonnas klass fick jag se dem

spela upp teater på sin läsläxa. Eleverna fick träna en stund och sedan spelade de upp för

varandra.

Jonna och Britta vill få med så många sinnen som möjligt i undervisningen. De tar upp att

elever behöver röra på sig och inte bara sitta stilla. Se, höra och göra är det sätt man minns

saker bäst på, tror de. Boström (1998) och Bolander och Boström (2008) redovisar att vid

inlärning, speciellt av något nytt är det bra om vårt starkaste sinne är representerat. Om lärare

lär eleverna att använda flera sinnen leder det till flexibilitet och de tränar både den starkaste

men även den svagaste inlärningskanalen. Boström (1998) tar även upp att i en klass med 30

elever är det 4-6 stycken som har en dominant inlärningskanal som måste tillgodoses för att

de ska lära sig. Hon påpekar även att lärarrollen har övergått till att vara handledare. Eleverna

som tar mer ansvar för sitt lärande och lärarna ska uppmuntra detta på elevernas mest

dominanta inlärningskanal.

27

Britta och Eva tror att den vanligaste inlärningsstilen bland elever är en kombination av

visuellt och auditivt. Läraren förstärker det hon/han säger med text och bilder. Jag noterade

vid mina observationer att genomgångarna förstärktes av bildkort vilket underlättade för de

elever som behöver förstärka sitt lärande visuellt. Det är bra för elever att få struktur på

dagen, trygghet att veta vad som händer och när. Boström (1998) skriver att visuell och

auditiv är de traditionella inlärningsmetoderna, men inte så effektiva. Genom att göra,

diskutera och lära andra, omsätter eleverna det de lärt sig till den bästa minnesbehållningen.

Elevernas alla sinnen stimuleras när de exempelvis skriver och sedan återberättar eller när de

förhör varandra.

Utifrån lärarnas svar på intervjuerna kom jag fram till att gemensamt undervisningsmaterial

som lärarna använder sig av är lärkataloger samt Internet, bland annat Skolverket.se,

lektion.se och ne.se när de planerar sin undervisning. Britta och Monica tar upp att de även

använder sig av sina kollegor, elever och sin fantasi. Jonna använder sig även hon av sin

fantasi men även skönlitteratur. Hon upplever den positiv bland de yngre eleverna. Eva tar

upp att ett av hennes undervisningsmaterial är natur då de har utomhuspedagogik.

Under mina fältstudier har jag noterat att läraren varierar vart hon befinner sig i klassrummet.

Rösten är ett arbetsinstrument för läraren. Hon kan skapa god stämning, tydlighet samt

markera för eleverna. Läraren höjer och sänker tonläget för att skapa nyanser och på det sättet

få eleverna att lyssna. Att viska kan ha en samlande effekt och engagera eleverna. Läraren

utnyttjar sin röst och sitt kroppsspråk för att få med eleverna i undervisningen och locka dem

till lärande genom exempelvis genomgångar och högläsning. Jag har sett att lärare som tar

tillvara på detta får eleverna att bli mer engagerade. Boström och Wallenberg (2001) tar upp

att läraren behöver tänka på sitt kroppsspråk och vad hon/han sänder ut för signaler till

eleverna. Läraren är som en förebild för eleverna och de tar efter det som hon/han gör.

Vissa elever lär sig bäst på förmiddagen och andra på eftermiddagen. Vissa elever lär sig bäst

när de samarbetar med andra och vissa medan de arbetar enskilt. Vissa elever vill ha tyst. Jag

såg varierat lärande mellan eleverna vid mina observationer. Det var blandat med

genomgångar som hölls av läraren framme vid whiteboarden och med att eleverna fick göra

eget arbete. Vissa lektioner gjorde eleverna grupparbeten tillsammans, varierat med två och

två eller i grupp. Dunn (1995) tar upp att den bästa inlärningstiden för alla skolelever är

28

mellan klockan tio på förmiddagen till klockan två på eftermiddagen. Jag noterade att

elevernas scheman innehåller variation av alla olika ämnen och över tid. Det är bland annat

matematik i halvklass och bild med den andra halvan. Svensklektioner, teman, idrott,

naturkunskap, samhällskunskap och engelska finns med. Det är även svenska i halvklass och

naturskola eller utomhusmatematik i den andra halvan. Jag noterade vid mina observationer

att detta fungerade väldigt bra i klasserna både för läraren och för eleverna. De var positiva

och hade energi till att lära sig. Gruppstorleken har betydelse för elevernas lärande och inte

bara lärstilen hos eleven. Ju färre elever det är i en klass desto lättare för läraren att hinna med

alla. Alla elever blir sedda! Boström (1998) skriver att gruppen är viktig för elevernas lärande.

Eleverna kan ändra sin prestationsförmåga till gruppens förväntningar. Eleven behöver därför

känna sig trygg i gruppen och ha förtroende för de andra eleverna. Syftet är att de ska hjälpa

och lyfta varandra.

Jag uppfattar att lärarna som jag har intervjuat vara väldigt medvetna om vad inlärningsstilar

betyder och innebär. De är intresserade av variation i undervisningen och bygger upp sin

planering utifrån detta. De varierar sina arbetsmetoder på olika sätt för att inkludera alla sina

elever i undervisningen. Lärarna fokuserar på elevernas styrkor istället för svagheter och ser

till att träna deras inlärningskanaler på flera olika sätt, både den starkaste och den svagaste.

29

5. Diskussion

Genom min undersökning och litteraturstudie har jag insett vikten av hur viktigt det är att

lärare varierar och individanpassar sin undervisning efter elevernas behov. Det är både en

utmaning för alla lärare att hitta elevers olika inlärningsstilar och väldigt tidskrävande. Jag

beundrar därför alla lärare som tar sig tid och väger in denna viktiga del i sin undervisning.

Även om det står i skollagen (2011) att skolan ska individanpassa undervisningen, innebär

inte det att det måste ske genom just elevernas olika inlärningsstilar. Jag anser att arbete med

inlärningsstilar hos eleverna är positivt. De lär sig bättre, kan uppnå kursplanernas mål, tycker

skolan är rolig, de får bättre självförtroende samt att de lyckas. Dock tror jag det är viktigt att

inte glömma bort den innehållsmässiga undervisningen och inte bara fokusera på elevernas

olika behov och sätt att bli tillfredsställda. Leneham (1994, Boström 2001) tar upp att det är

kritiskt att hela läroprocessen verkligen täcks upp av inlärningsstilarna. Boström (2011)

menar dock att man ska se stilarna mer som en guide för att hitta elevernas sätt att lära, än

som undervisningsmetod. Jag håller med i Boströms synsätt och anser att lärare kan ha de

olika inlärningsstilarna i bakhuvudet och ta till sig vissa delar när de planerar sin

undervisning, men att de inte får utgå bara från dessa. När lärarna är insatta i hur eleverna lär

sig bäst måste fokus ligga på vad det är dem ska lära sig utifrån de mål som finns i läro- och

kursplaner.

Boström och Wallenberg (1997) tar upp att de vanligaste inlärningsstilarna är auditiv och

visuell, vilket stämmer överens med min undersökning. Britta tar upp att förr styrdes lärarna

mycket av sina egna behov och förmedlingspedagogiken, som genomfördes bakom

klassrummets stängda dörr. Idag däremot ligger fokus på eleverna och deras förutsättningar

och behov av lärandet. Både Lgr11 (2011) och skollagen (2011) tar upp vikten av

individualisering i skolan och att lärarnas uppgift är att tillgodose alla elever och ge dem

utmaningar som framhäver deras olika utvecklingsnivåer. Det gäller att se till att lyfta fram

både de svaga och de starka eleverna i sitt lärande. Vidare tar skolledaren Elsa upp att

klasslärarna på hennes skola observerar och bedömer eleverna utifrån de uppsatta målen som

gäller för Lgr11. De utgår från de lokala pedagogiska planeringarna i respektive ämne

alternativt temaområde som grundar sig på kursplaner, för att se till att måluppfyllelsen nås.

Genom min undersökning har jag även kommit fram till att för att uppnå det optimala lärandet

är det många faktorer som spelar in. Variation i lärarnas undervisning är genomgående både i

30

arbetssätt och i miljön. Om lärarna varierar sina arbetsmetoder når hon/han ut till fler elever

och ökar chansen att lyckas med deras inlärning. Om även miljön är inbjudande för både

elever och lärare leder det till ett positivt synsätt och ökar motivationen för lärandet. Något

som även Bolander och Boström (2008) och Prashnig (1996) tar upp. Om elevernas

miljöbehov är tillgodosedda ökar deras inlärningsförmåga. Det är den miljön som är den

grundläggande basen för lärande, både fysisk och emotionell. Jag noterade även klassernas

olika scheman vid mina observationer och kan konstatera att det är väldigt mycket variation

hur ämnena är lagda schemamässigt. Morgonlektionerna varierar mellan svenska och

matematik. En årskurs 1 har även idrott - hälsa på fredagsmorgonen. Eftermiddagarna varierar

mellan ämnena svenska, matematik, engelska, musik, naturkunskap, samhällskunskap, bild

och tema i hel eller halvklass.

Avslutningsvis vill jag ta upp hur mitt klassrum skulle kunna möbleras. Jag skulle fokusera

mycket på möbleringen, exempelvis olika hörnor. Ett hörn skulle vara en läshörna där det

finns en soffa och böcker som lockar till läsning. Ett annat hörn skulle vara avskärmat med en

skärm eller bokhyllor och där det finns ett eller två bord som underlättar möjligheter för

enskilt arbete i lugn och ro. Det skulle även finnas hörselkåpor tillgängliga i klassrummet för

de elever som vill ha absolut tystnad. Det skulle finnas tillgång till datorer, antingen i

klassrummet eller i ett intill liggande grupprum. En matta i klassrummet för samling och att

arbeta på, exempelvis för läsning eller praktisk matematik. Elevernas bänkar skulle vara

placerade både för grupparbete samt för enskilt arbete. Framme vid whiteboarden skulle jag

använda mig av bildkort för dagens schema för att underlätta för de elever som behöver

ordning och struktur. Jag skulle variera undervisningen med lärarstyrda lektioner samt ge

möjligheter till samarbete mellan eleverna. Det skulle även finnas tillgång till datorprogram

som engagerar eleverna men även ger stöd för de elever som behöver extra träning av olika

slag. Jag skulle arbeta praktiskt i matematik, både utomhus och med konkreta material.

Eleverna skulle få rita och måla till olika arbetsområden och berätta för varandra. Viktigt

skulle vara att de får lära av varandra!

31

Referenslista

Bolander Ingrid & Boström Lena (2008). Lärstilar och läsning. Jönköping: Brain Books

Boström Lena (1998). Från undervisning till lärande. Jönköping: Brain Books

Boström Lena (2001). Lärande och metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med

traditionell undervisning i svensk grammatik. Jönköping: Jönköping University Press.

Boström Lena & Svantesson Ingemar (2007). Så arbetar du med lärstilar. Jönköping: Brain

Books.

Boström Lena & Wallenberg Hans (2001). Inlärning på elevernas villkor – inlärningsstilar i

klassrummet. Jönköping: Brain Books.

Bryman Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Upplaga 2:2.

Dovemark Marianne (2007). ”Etnografi som forskningsansats”. I: Jörgen Dimernäs (red).

Lära till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig

metodik. Stockholm: Liber.

Dunn Rita (2001). Nu fattar jag! Att hitta och använda sin inlärningsstil. Jönköping: Brain

Books.

Dunn Rita, Dunn Kenneth & Treffinger Donald (1995). Alla barn är begåvade – på sitt sätt.

Jönköping: Brain Books.

Gardner Howard (2002). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books.

Gardner Howard (1998). Så tänker barn – och så borde skolan undervisa. Jönköping: Brain

Books.

Hannaford Carla (1997). Lär med hela kroppen: inlärning sker inte bara i huvudet.

Jönköping: Brain Books.

32

Hartman Sven (2008). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Natur och

Kultur. Upplaga 1:4.

Leneham (1994). Refererad i Boström, Lena (2004). Lärande och metod. Lärstilsanpassad

undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik. Jönköping:

Jönköping University Press.

Malmqvist Johan (2007). ”Analys utifrån redskapen”. I: Jörgen Dimernäs (red). Lära till

lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.

Stockholm: Liber.

Naturskoleföreningen (2009). Att lära in matematik ute. Falun: Alla tiders teknik.

Parlenvi Paul & Sohlman Birgitta (1985). Lär med kroppen. Det fastnar i huvudet.

Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB.

Prashnig Barbara (1996). Våra arbetsstilar – hur du är avgör hur du lär. Jönköping: Brain

Books.

Pritchard Alan (2005). Ways of learning. Learning theories and learning styles in the

classroom. Great Britain: David Fulton publishers.

Skollagen (2011). Ny skollag i praktiken. Stockholm: Svensk facklitteratur AB. Upplaga 2:2.

Skolverket (2005). Allmänna råd och kommenterar. Den individuella utvecklingsplanen.

Stockholm: Davidsons Tryckeri AB.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Stockholm: Skolverket.

Steinberg M John (1994). Den nya inlärningen. Solna: Eklunds förlag AB

33

Stukát Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur. Upplaga 1:4.

Säljö Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:

Bokförlaget Prisma.

Vygotskij Lev Semenovic (2006). Fantasi och kreativitet i barndomen. Uddevalla:

MediaPrint i Uddevalla AB. Upplaga 1:6.

34

Bilaga 1.

Intervjuguide

Frågor till lärarna:

Kan du berätta lite om din bakgrund? Vad har du för utbildning? Hur många år har du

arbetat som lärare?

Hur ser du på inlärningsstilar hos elever?

Hur arbetar du med individualisering bland elever?

Hur väger du in elevers olika inlärningsstilar när du planerar din undervisning?

Vilken inlärningsstil tror du är vanligast bland elever?

Anser du att någon inlärningsstil är mer ledande och därmed får mer plats i

undervisningen? I så fall vilken inlärningsstil?

Hur spelar klassrumsmiljön in i de olika inlärningsstilarna?

Vart finner du material till din undervisning?

35

Bilaga 2

Dunn & Dunns inlärningsmodell

(www.larstilscenter.se tillgänglig: 2011-12-15)