Innovations- verksamhet i svenska företag 2016-2018...Mer om definitioner av innovation finns att läsa under kapitlet Fakta om statistiken. Bild 2. Innovationsklassificeringar

Innovations- verksamhet i svenska företag 2016-2018 Community Innovation Survey 2016-2018

1 SCB – Innovationsverksamhet i svenska företag 2016-2018 . Community Innovation Survey 2016-2018

2020 Valfritt: Fyll i serie och löpnummer här från REDA eller radera platshållaren Valfritt: Fyll i serie och löpnummer på Engelska om det är angivet ovan

Innovationsverksamhet i svenska företag 2016-2018

Producent SCB, Statistiska centralbyrån

Avdelning för ekonomisk statistik

Box 24300

104 51 Stockholm

010-479 40 00

Förfrågningar Agnes Norberg, 010-479 40 15

[email protected]

Alicja Markiewicz, 010-479 46 36

[email protected]

Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet.

Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt:

Källa: SCB, Innovationsverksamhet i svenska företag 2016-2018

Community Innovation Survey 2016-2018

mailto:[email protected]


SCB – Innovationsverksamhet i svenska företag 2016-2018 . Community Innovation Survey 2016-2018 2


It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication.

When quoting, please state the source as follows:

Source: Statistics Sweden, Community Innovation Survey 2016-2018 .

Producer Statistics Sweden, Economic Statistic

Department

SE-104 51 Stockholm, Sweden

+46 10-479 40 00

Enquiries Agnes Norberg, +46 10-479 40 15

[email protected]

Alicja Markiewicz, +46 10-479 46 36

[email protected]

URNkod: UF88BR2001 URN:NBN:SE:SCB-2020-uf88br2001_pdf Denna publikation finns enbart i elektronisk form på www.scb.se This publication is only available in electronic form on www.scb.se




Förord

SCB har under 2019 undersökt innovationsverksamhet bland företag i

Sverige avseende åren 2016-2018. Innovationsundersökningen är EU –

reglerad vilket innebär att den genomförs av samtliga EU - länder.

I denna rapport redovisas ett utdrag av resultaten från undersökningen,

bland annat i vilken omfattning företagen i Sverige bedriver

innovationsverksamhet, vilken typ av innovation de introducerat samt

de utgifter företag haft relaterat till sin innovationsverksamhet.

Resultaten inkluderar även regionala jämförelser. Undersökningen

gäller företag med tio anställda eller fler och resultaten redovisas med

avseende på bransch, storleksklass och på regional nivå.

Samtliga resultat, kvalitetsdeklaration och beskrivning av statistikens

framställning är publicerade här: https://www.scb.se/uf0315.

SCB den 17 april 2020

Cecilia Hertzman

Avdelningschef

Jenny Hjort

Enhetschef

https://www.scb.se/uf0315


Innehåll

Förord ............................................................................................. 3

Sammanfattning ............................................................................. 7

Inledning ........................................................................................ 9

Disposition ........................................................................................... 9

Historik ................................................................................................ 9

Branscher som undersöks .................................................................. 10

1. Definitioner och redovisningsgrupper ...................................... 11

Definitioner av innovation................................................................. 11

Redovisningsgrupper i rapporten ...................................................... 13

2. Innovationsverksamhet i Sverige .............................................. 14

Innovationsverksamhet, jämförelser mellan branschgrupper och

storleksklass ....................................................................................... 14

Innovationsverksamhet fördelat på typ av innovationsaktivitet ....... 17

Fördjupning i innovationsverksamhet ............................................... 20

3. Innovationssamarbete .............................................................. 24

Samarbete avseende innovationsverksamhet .................................... 24

4. Företagens ekonomiska satsningar på innovationsverksamhet 28

Utgifter för innovationsverksamhet .................................................. 28

Stöd för innovationsverksamhet .................................................... 33

5. Regional innovationsstatistik ................................................... 36

Innovationsverksamhet ..................................................................... 37

Olika typer av innovationer ........................................................... 38

Fakta om statistiken ..................................................................... 44


Objekt och population ....................................................................... 44

Statistiska mått .................................................................................. 44

Redovisningsgrupper ......................................................................... 44

Redovisningsgrupper, storlek ........................................................ 44

Redovisningsgrupper, bransch....................................................... 45

Redovisningsgrupper, region ......................................................... 46

Referenstider .................................................................................. 47

Definitioner och förklaringar ............................................................. 47

Produktinnovationer ...................................................................... 47

Processinnovationer ...................................................................... 47

Forskning och utveckling (FoU) ..................................................... 48

Innovationsutgifter ........................................................................ 49

Så görs statistiken .............................................................................. 49

Ram och urval ................................................................................ 49

Insamling ....................................................................................... 50

Bearbetning .................................................................................... 50

Aktualitet ....................................................................................... 51

Statistikens tillförlitlighet ................................................................. 51

Osäkerhetskällor ............................................................................ 51

Bra att veta ......................................................................................... 53

Jämförbarhet och samanvändbarhet .............................................. 53

Tillgänglighet ................................................................................. 57

Bilaga ............................................................................................ 59

Enkät – Innovationsverksamhet i Sverige ......................................... 59

Community Innovation Survey 2016-2018 ................................... 67


Summary ............................................................................................ 67


Sammanfattning

SCB har under 2019 undersökt innovationsverksamhet bland företag i

Sverige under åren 2016-2018. Undersökningen, även kallad

Community Innovation Survey, råder under EU-reglering1 som

specificerar gemensamma riktlinjer för hur statistiken ska tas fram.

Dessutom ska statistiken följa de riktlinjer och definitioner som finns

beskrivna i den så kallade Oslomanualen2. Syftet med att alla

medlemsländer följer dessa riktlinjer för enkät och metod är att

resultaten ska vara så jämförbara som möjligt mellan medlemsländer.

Under 2018 publicerades en ny upplaga av Oslomanualen som resulterat

i ändringar i undersökningen. Jämförelser med tidigare år ska därför

göras med försiktighet.

De definitioner som används i innovationsundersökningen är

gemensamt framtagna av EU och OECD. Enligt dessa definitioner delas

innovation in i två olika typer; produktinnovation och

processinnovation. En produktinnovation är en ny eller förbättrad vara

eller tjänst som väsentligt skiljer sig från företagets tidigare varor eller

tjänster samt som har introducerats på marknaden. En processinnovation

är en ny eller väsentligt förbättrad process som skiljer sig från

företagets tidigare processer samt har tagits i bruk av företaget. Företag

kan även ha avbruten eller pågående innovation under

referensperioden. Tillsammans utgör det definitionen av företag med

innovationsverksamhet.

Under 2016-2018 bedrev 55 procent av företagen i Sverige

innovationsverksamhet. Andelen innovationsverksamma företag är

högre bland stora företag än bland små, 76 procent respektive 53

procent. Innovationsverksamhet varierar även mellan branscher.

Informations- och kommunikationsföretag (SNI 58, 61-63) hade högst

andel innovationsverksamma företag, 75 procent medan Byggindustri

(SNI 41-43) hade lägst andel innovationsverksamma företag, 42

procent.

Processinnovation var vanligare än produktinnovation. Andelen företag

som introducerat en processinnovation under mätperioden var 43

1 Commission Implementing Regulation (EU) No 995/2012 of 26 October 2012 laying down detailed

rules for the implementation of Decision No 1608/2003/EC of the European Parliament and of the

Council concerning the production and development of Community statistics on science and

technology, Official Journal of the European Union. ELI:

http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2012/995/oj

2 OECD/Eurostat (2018), Oslo Manual 2018: Guidelines for Collecting, Reporting and Using Data on

Innovation, 4th Edition, The Measurement of Scientific, Technological and Innovation Activities,

OECD Publishing, Paris/Eurostat, Luxembourg.



procent, jämfört med andelen företag som introducerat en

produktinnovation, 34 procent.

Företag kan ha samarbete med andra aktörer rörande sin

innovationsverksamhet. Innovationssamarbete gör det möjligt för

företag att få tillgång till kunskap och teknologi som de annars inte

skulle kunna tillgodogöra sig på egen hand. Totalt hade 11 procent av

de innovationsverksamma företagen samarbete med annan aktör. Det

var vanligare att samarbeta med privata aktörer än med offentliga

aktörer, 11 procent respektive 6 procent.

Innovationsundersökningen efterfrågar uppgifter om utgifter

associerade med innovation; innovationsutgifter exklusive forskning

och utveckling (FoU), egen FoU samt utlagd FoU. FoU som aktivitet

består av grundläggande och experimentell utveckling som ämnar

förbättra eller skapa nya produkter eller processer. Det finns alltså en

nära koppling mellan FoU samt innovation som aktivitet. Under 2018

uppgick de totala utgifter för innovation exklusive FoU till drygt 36

miljarder kr. Utgifter för egen FoU och utlagd FoU var drygt 120

miljarder kronor, respektive 45 miljarder kronor. Det var framförallt

större företag som hade störst utgifter för innovationsverksamhet.

Rapporten inkluderar analys av innovationsverksamhet inom Sveriges

regioner. Utifrån EU:s NUTS – 2 regionalindelning delas Sverige in i åtta

riksområden. Småland med öarna hade högst andel

innovationsverksamma företag, 61 procent, följt av Stockholm, 59

procent. Det riksområde med lägst andel innovationsverksamma företag

var Mellersta Norrland, 47 procent.


Inledning

Statistik om innovation och innovationsverksamhet har flera

användningsområden, bland annat för att öka förståelsen av

innovationer och dess inverkan på ekonomisk tillväxt. För att göra detta

krävs mer kunskap om innovationsaktiviteter som påverkar företagens

prestation, faktorer som påverkar innovationsförmågan samt de hinder

företagen möter vid utveckling och introduktion av innovationer.

Statistiken tillhandahåller indikatorer som möjliggör jämförelser mellan

och inom länder.

I innovationsundersökningen avseende 2016 – 2018 bestod

rampopulationen av 37 503 företag. Av dessa ingick 9 224 företag i

urvalet. Totalt var svarsfrekvensen 86,4 procent. Svaren samlades

främst in via webbenkät.

Disposition

Rapporten inleds med de definitioner och begrepp som används för att

beskriva innovationsverksamhet. I följande kapitel beskrivs sedan

innovationsverksamhet i Sverige, innovationssamarbete, företagens

ekonomiska satsningar på innovationsverksamhet samt regionala

jämförelser av innovationsverksamhet. Frågeformuläret som skickades

till företagen finns som bilaga. Samtliga resultatet från

innovationsundersökningen finns tillgängliga på SCB:s hemsida.

Historik

I Eurostats regi har innovationsundersökningen genomförts elva gånger

där Sverige deltagit i tio. Samtliga undersökningar baseras på

definitioner fastställda i Oslomanualen. Undersökningen genomförs

vartannat år och omfattar innovationsverksamhet under de närmast tre

föregående åren. Varje undersökningsomgång överlappar därför tidigare

undersökningsomgång med ett år.

Under 2018 publicerades den fjärde upplagan av Oslomanualen. I

samband med revideringarna genomfördes större förändringar i det EU

– gemensamma frågeformuläret som ligger till grund för

innovationsundersökningen. På grund av ändringarna bör jämförelser

med tidigare resultat göras med försiktighet. Mer om detta går att läsa

om i Bra att veta.


Branscher som undersöks

I innovationsundersökningen ingår företag från ett urval av branscher.

Statistiken täcker alltså inte hela näringslivet. Sedan

undersökningsomgången 2014 har samma branscher ingått i

populationen.

I tabell 1 nedan visas de branscher som deltagit i

innovationsundersökningen under referensåren 2016 - 2018.

Tabell 1. Redovisningsgrupper, bransch enligt SNI 2007

SNI 2007 Näringsgren

05-39 Gruvor och mineralutvinningsindustri, Tillverkningsindustri, El-, gas- och värmeverk; vatten- och reningsverk; Anläggningar för avfallshantering, återvinning och sanering

41-43 Byggindustri

46+H+58+61-63+K+71+72 Parti- och provisionshandel utom med motorfordon, Transport- och magasineringsföretag, Förlagsverksamhet, Telekommunikation, Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d. Informationstjänster, Finans- och försäkringsverksamhet, Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk provning och analys; Vetenskaplig forskning och utveckling

45 Handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar

47 Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar

55-56 Hotell och restauranger

59-60 Film-, video- och TV-programverksamhet, ljudinspelningar och fonogramutgivning, Planering och sändning av program

69-70 Juridiska och ekonomiska konsultbyråer, konsulttjänster till företag

73 Reklam och marknadsundersökning

74 Andra företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik

77-82 Företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster


1. Definitioner och redovisningsgrupper

För att underlätta tolkning av resultaten i rapporten beskrivs i detta

kapitel vilka definitioner som används i undersökningen. Här beskrivs

också de redovisningsgrupper som resultaten presenteras enligt.

Definitioner av innovation

De definitioner av innovationsverksamhet som används i denna

undersökning finns fastlagda i den fjärde upplagan av Oslomanualen

som är gemensamt framtagen av EU och OECD. Enligt dessa principer

delas innovation in i två olika typer av innovationer;

produktinnovationer och processinnovationer.

En innovation är en ny eller förbättrad produkt, process eller

kombination därav som väsentligt skiljer sig från företagets tidigare

produkter eller processer. För att räknas som innovation ska produkten

eller processen även gjorts tillgänglig för potentiella användare eller

introducerats i det egna företaget.

En produktinnovation är en ny eller förbättrad vara eller tjänst som

väsentligt skiljer sig från företagets tidigare varor eller tjänster samt

som har introducerats på marknaden.

En processinnovation är en ny eller väsentligt förbättrad process som

skiljer sig från företagets tidigare processer samt har tagits i bruk av

företaget.

Företag som introducerat produktinnovation, processinnovation eller

en kombination därav klassas som innovationsaktiva företag.


Bild 1. Illustrering av produkt- och processinnovation

Företag kan även ha bedrivit innovationsverksamhet som skjutits upp,

avbrutits eventuellt haft pågående innovationsverksamhet som ännu

inte lanserats under referensperioden. Dessa företag, tillsammans med

innovationsaktiva företag, klassas som företag med


Mer om definitioner av innovation finns att läsa under kapitlet Fakta om

statistiken.

Bild 2. Innovationsklassificeringar


Redovisningsgrupper i rapporten

I denna rapport redovisas resultaten enligt följande

redovisningsgrupper; svensk näringslivsindelning, storleksklass och

regionala indelningar. Nedan finns beskrivningar av respektive grupp.

Svensk näringslivsindelning

Branschindelningen utgår från standard för svensk

näringsgrensindelning, SNI 2007. De branscher som undersöks

redovisas i Tabell 1, ovan. För att underlätta redovisningen av resultatet

delas branscherna även in i varuproducerande- och

tjänsteproducerande företag.

Tabell 2. Redovisningsgrupper, bransch enligt SNI 2007

SNI 2007 Benämning i rapporten

05-43 Varuproducerande företag

45-47, 49-53, 55-56, 58-63, 64-66, 69-70, 71-73, 74, 77-82

Tjänsteproducerande företag

Företagens storleksklass

Resultaten redovisas även uppdelade på företagens storleksklass. I

undersökningen ingår företag med tio eller fler anställda. Små företag

är de företag med 10 - 49 anställda. Företag med 50 – 249 anställda

klassificeras som medelstora företag och de företag som har 250

anställda eller fler klassificeras som stora företag.

Regional indelning

Rapporten redovisar resultaten uppdelat efter regioner. Indelningen

följer NUTS (Nomenclature of territorial units for statistics), den

regionala indelningen som används inom EU för statistikredovisning.

Resultaten redovisas på NUTS 2 – nivå, vilket innebär att Sverige delas

in i åtta riksområden3.

3 Commission Regulation (EU) No 31/2011 of 17 January 2011 amending annexes to Regulation (EC)

No 1059/2003 of the European Parliament and of the Council on the establishment of a common

classification of territorial units for statistics (NUTS), Official Journal of the European Union. ELI:

http://data.europa.eu/eli/reg/2011/31/oj

http://data.europa.eu/eli/reg/2011/31/oj


2. Innovationsverksamhet i Sverige

Kapitlet beskriver innovationsverksamhet i svenska företag fördelat

utefter branschgrupper, storleksklass och koncerntillhörighet.

Distinktioner görs mellan olika innovationsaktiviteter och i Fördjupning

i innovationsverksamhet, redovisas produkt – och processinnovationer

mer ingående.

Innovationsverksamhet, jämförelser mellan

branschgrupper och storleksklass

Under 2016-2018 bedrev 55 procent av företagen i Sverige

innovationsverksamhet. Andelen innovationsverksamma företag är

högre bland stora företag än bland små, 76 respektive 53 procent. I

Tabell 3 redovisas andelen företag med innovationsverksamhet fördelat

på varuproducerande och tjänsteproducerande företag samt

storleksklass

Innovationsverksamhet är vanligare för tjänsteproducerande företag

jämfört med varuproducerande företag, 57 respektive 52 procent.

Däremot är spridningen större för varuproducerande företag jämfört

med tjänsteproducerande företag. För varuproducerande företag med

250 anställda eller fler bedrev 87 procent innovationsverksamhet, i

relation till tjänsteproducerande företag i samma storleksklass där

motsvarande andel är 71 procent. Liknande resultat återfinns i samtliga

storleksklasser.

Tabell 3. Andel företag med innovationsverksamhet efter varuproducerande och tjänsteproducerande företag och storleksklass, 2016-2018. Procent.

Diagram 1 nedan visar andelen företag med innovationsverksamhet

fördelat på bransch. Totalt redovisas 13 branschgrupper tillsammans

med totalen.

Totalt KI, 95% Varuproducerande företag

KI, 95%


KI, 95%

Totalt, 10 anställda eller fler

55 2 52 3 57 2

10-49 anställda 53 2 48 4 55 3

50-249 anställda 66 1 68 2 64 2

250 anställda 76 1 87 1 71 1


Vissa branscher har högre grad av innovationsverksamhet. Det gäller

främst Informations – och kommunikationsföretag (58+61-63) där 75

procent av företagen bedrev innovation samt inom Finans – och

försäkringsverksamhet (64-66) där motsvarande andel var 70 procent.

Andra innovativa branscher är bland annat Verksamhet inom juridik,

ekonomi, vetenskap och teknik (74) och Arkitekt – och teknisk

konsultverksamhet (71-73).

De branschgrupper som bedrev minst innovationsverksamhet var bland

annat Byggindustrin (41-43), 42 procent samt Transport – och

magasineringsföretag (49-53), 47 procent.

Diagram 1. Andel företag med innovationsverksamhet åren 2016-2018, efter branschgrupp. Procent.

Utöver branscher spelar företagens storlek en viktig roll. Stora företag

bedriver innovationsverksamhet i större utsträckning än små.

Diagram 2 visar andel innovationsverksamma företag fördelat på

storleksklass. 53 procent av företagen med 10-49 anställda angav att de

bedrev innovationsverksamhet under referensperioden. Andelen

innovationsverksamma företag stiger sedan succesivt till 66 procent för

företag med 50 - 249 anställda och 76 procent för företag med 250

anställda eller fler.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Informations- och kommunikationsföretag (58+61-63)

Finans- och försäkringsverksamhet (64-66)

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik (74)

Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet (71-73)

Juridiska och ekonomiska konsultbyråer (69-70)

Tillverkningsindustri (10-33)

Handel; serviceverkstäder för motorfordon (45-47)

Totalt

Energi och återvinning (35-39)

Hotell och restauranger (55-56)

Gruvor och mineralutvinningsindustri (05-09)

Andra tjänsteföretag (77-82)

Transport- och magasineringsföretag (49-53)

Byggindustri (41-43)


Diagram 2. Andel företag med innovationsverksamhet, efter storleksklass. Procent.

Ytterligare en viktig faktor var koncerntillhörighet. Av företagen i

undersökningen var det 66 procent som ingick i en koncern under 2018.

Tabell 4 visar att företag som ingick i en koncern i större utsträckning

bedrev innovationsverksamhet än företag som inte tillhörde en

koncern. Av företagen inom koncern var det 59 procent som bedrev

innovationsverksamhet jämfört med 47 procent av företag utom

koncern.

Bland stora företag var andelen innovationsverksamma företag samma,

oavsett om de hade koncerntillhörighet eller inte, 76 procent. Samtliga

nämnda skillnader och likheter är statistiskt säkerställda.

Tabell 4. Andel företag med innovationsverksamhet fördelat på koncerntillhörighet och storleksklass, 2018. Procent

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Totalt 10-49 anställda 50-249 anställda 250 anställda ellerfler

Företag inom koncern Företag utom koncern

Andel med innovations-verksamhet

Konfidensintervall, 95%

Andel utan innovations-verksamhet


Andel med innovations-verksamhet


Andel utan innovations-verksamhet


Totalt 59 2 41 2 47 3 53 3

10-49 anställda

57 3 43 3 46 3 54 3

50-249 anställda

68 2 32 2 50 5 50 5

250 anställda eller fler

76 1 24 1 76

4 24 4


Innovationsverksamhet fördelat på typ av

innovationsaktivitet

Undersökningen delar in innovationsverksamheten i produkt- och

processinnovation. Produktinnovation innebär att företaget

introducerat en ny eller väsentligt förbättrad vara eller tjänst.

Processinnovation avser i sin tur en ny eller förbättrad process för en

eller flera funktioner i företaget. Det kan exempelvis handla om nya

leveransmetoder, produktionsmetoder eller managementrelaterade

aktiviteter.

Av samtliga företag som bedrev innovationsverksamhet under 2016-

2018 hade 34 procent ägnat sig åt produktinnovation, medan 43 procent

hade introducerat processinnovation.

Processinnovation var vanligare än produktinnovation i nästan samtliga

branschgrupper. Detta illustreras i diagram 3 nedan. Undantaget är

Informations – och kommunikationsbranschen (58+61-63) där båda

typer av innovation var mer eller mindre lika vanligt.

Generellt är skillnaden mellan andelen produkt – och processinnovativa

företag större för mindre innovationsverksamma branschgrupper.

Andelen processinnovativa företag är exempelvis 21 procentenheter

högre än andelen produktinnovativa företag inom Byggindustri (41-43).

Detta jämfört med den mest innovationsverskamma branschgruppen,

Informations – och kommunikationsföretag (58+61-63) där andelen

produkt – och processinnovativa företag är relativt lika.

Juridiska och ekonomiska konsultbyråer (69-70) samt Arkitekt – och

teknisk konsultverksamhet (71-73) utmärker sig dock som de

branschgrupper som ligger över snittet för innovationsverksamhet i

populationen men som har en relativt stor differens mellan produkt –

och processinnovation, 9 respektive 12 procent.


Diagram 3. Andel företag med produkt- och processinnovationer åren 2016-2018, efter branschgrupp. Procent

För att klassas som innovationsaktiva måste företagen introducera

minst en produktinnovation, processinnovation eller en kombination

därav under referensperioden. Företag som, av någon anledning, skjutit

upp, avbrutit eller hade pågående innovation under referensperioden

klassas, tillsammans med de innovationsaktiva företagen, som företag

med innovationsverksamhet. Företag kan alltså bedriva en rad olika

kombinationer av innovationsaktiviteter.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Informations- och kommunikationsföretag (58+61-63)

Finans- och försäkringsverksamhet (64-66)

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik (74)

Tillverkningsindustri (10-33)

Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet (71-73)

Juridiska och ekonomiska konsultbyråer (69-70)

Handel; serviceverkstäder för motorfordon (45-47)

Hotell och restauranger (55-56)

Totalt

Energi och återvinning (35-39)

Andra tjänsteföretag (77-82)

Transport- och magasineringsföretag (49-53)

Gruvor och mineralutvinningsindustri (05-09)

Byggindustri (41-43)

Andel processinnovativa företag Andel produktinnovativa företag


Tabell 5 visar fördelningen av samtliga innovationsaktiviteter, totalt

och fördelat på varuproducerande och tjänsteproducerande företag.

Tabell 5. Andel företag med olika innovationsaktiviteter, totalt, varu- och tjänsteproducerande företag. Procent

Totalt KI, 95% Varuproducerande

företag KI, 95% Tjänsteproducerande

företag KI, 95%

Andel företag med innovationsverksamhet

55 2 52 3 57 2

Andel innovationsaktiva företag 54 2 51 3 56 2

Andel produktinnovativa företag 34 1 28 2 37 2

Andel processinnovativa företag 43 2 41 3 44 2

Andel både produkt- och processinnovativa företag

24 1 19 2 26 2

Andel företag med avbruten/uppskjuten produkt- eller processinnovation

2 0 2 0 2 1

Andel företag med pågående produkt- eller processinnovation

19 1 20 2 19 2

Den tre vanligaste innovationsaktiviteterna var att introducera

processinnovation, 43 procent, introducera produktinnovation, 34

procent samt att ha introducerat båda typer av innovationer, 24

procent. Tillsammans utgör de 54 procent av populationen enligt

definitionen av innovationsaktiva företag.

Övrig innovationsverksamhet som innefattar avbruten, uppskjuten eller

pågående innovationsverksamhet var mindre vanligt. Svenska företag

tenderade dock ha pågående produkt – eller processinnovation, 19

procent, snarare än avbruten eller uppskjuten dito, två procent.


Diagram 4. Andel företag med produkt- eller processinnovation, efter storleksklass och varu- och tjänsteproducerande företag. Procent

Det finns vissa skillnader mellan vilken typ av innovation företagen

introducerat beroende på företagets storleksklass och branschgrupp.

Diagram 4 visar att varuproducerande företag med 250 anställda eller

fler hade störst andel produkt- och processinnovation, 73 procent

respektive 65 procent. Jämfört med tjänsteproducerande företag i

samma storleksklass där produktinnovation utgjorde 49 procent och

processinnovation 61 procent. Produkt – och processinnovation är

alltså mer jämt fördelade för tjänsteproducerande företag med avseende

på storleksklasser. Den innovationstyp som flest små och medelstora

företag introducerade var processinnovation.

Fördjupning i innovationsverksamhet

Följande sektion lägger fokus på produkt - och processinnovativa

företag samt de mer specifika komponenterna kopplade till respektive

innovation.

Processinnovation Diagram 5 visar andelen processinnovativa företag efter typ av

processinnovation. Den vanligaste typen av processinnovation var nya

eller väsentligt förbättrade produktionsmetoder, 41 procent. Minst

vanligt var att introducera processinnovation inom externa relationer

och leveransmetoder, 13 procent respektive 28 procent.

0102030405060708090

100

Totalt 10-49anställda

50-249anställda

250anställdaeller fler


50-249anställda


Varuproducerande förtag Tjänsteproducerande företagProduktinnovationer Processinnovationer


Diagram 5. Andel processinnovativa företag fördelat på typ av processinnovation. Procent

I undersökningen får företagen besvara hur de utvecklade sina

processinnovationer. Företagen kan utveckla processinnovationer inom

det egna företaget, tillsammans med andra företag och institutioner,

anpassa eller modifiera processinnovationer som utvecklats av andra

eller låta andra företag eller organisationer processutveckla åt

företagets vägnar.

Tabell 6 visar vem som utvecklat de nya processerna. Ungefär hälften av

företagen väljer att utveckla processinnovationer inom det egna

företaget eller tillsammans med andra företag eller institutioner, 50

procent respektive 48 procent. Var femte företag anpassade eller

modifierade processer som utvecklats av andra och var tionde använder

sig av processinnovation som utvecklats av andra aktörer. Liknande

indelning råder för både varuproducerande och tjänsteproducerande

företag. Skillnaderna mellan varuproducerande och

tjänsteproducerande företag är inte statistiskt säkerställda.

41

28

36

37

13

36

34

0 20 40 60 80 100

Andel företag med nya eller väsentligförbättrade produktionsmetoder

Andel företag med nya eller väsentligtförbättrade leveransmetoder

Andel företag med nya eller förbättradstödverksamhet för företagets processer

Andel företag med nya eller förbättrademetoder för information

Andel företag med nya eller förbättrademetoder för externa relationer

Andel företag med nya eller förbättrademetoder för ansvar och beslutsfattande

Andel företag med nya eller förbättrademetoder för marknadsföring


Tabell 6. Aktörer som utvecklar de nya eller väsentligt förbättrade processerna totalt samt efter varuproducerande och tjänsteproducerande företag. Procent

Produktinnovation Diagram 6 visar andelen produktinnovativa företag efter typ av

produktinnovation. Företag introducerar de två olika typerna av

produktinnovation i liknande utsträckning. Andel företag som

introducerat nya eller väsentligt förbättrade varor utgör 57 procent och

motsvarande andel inom tjänsteinnovation är 54 procent. 11 procent av

företagen hade, under referensperioden introducerat båda typer av

produktinnovation.

Diagram 6. Andel produktinnovativa företag fördelat på typ av produktinnovation. Procent

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Andel företag med nyaeller väsentlig förbättrade

varor

Andel företag med nyaeller väsentligt förbättrade

tjänster

Andel företag medsamtliga typer av

produktinnovationer

Totalt KI,

95% Varuproducerande företag

KI, 95%


KI, 95%

Processutveckling inom det egna företaget

50 3 47 5 51 3

Processutveckling tillsammans med andra företag/institutioner

48 3 50 5 47 3

Företaget anpassar eller modifierar varor/tjänster som utvecklats av andra

19 2 18 4 20 2

Processutveckling av andra företag/institutioner

10 2 12 4 10 2


I undersökningen får företagen besvara huruvida produktinnovationen

var ny endast för företaget och/eller ny för företagets marknad. 38

procent av de tjänsteproducerande företagen angav att

produktinnovationen var ny endast för företaget respektive 15 av

varuproducerande företag. Produktinnovation som angavs var ny för

företagets marknad var även den vanligare bland de

tjänsteproducerande företagen, 16 procent jämfört med 7 procent för de

varuproducerande företagen, diagram 7 nedan illustrerar detta.

Diagram 7. Andel produktinnovativa företag fördelat på nyhetsinslag. Procent.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Andel produktinnovativa företag

Andel företag där produktinnovationen varny för företagets marknad

Andel företag där produktinnovationen varny endast för företaget

Tjänsteproducerande företag Varuproducerande företag Totalt


3. Innovationssamarbete

Kapitlet behandlar hur innovativa företag bedriver innovation i

samarbete med andra aktörer, dels privata, dels offentliga. Vidare

presenteras innovationssamarbete efter samarbetspartnerns

lokalisering i världen.

Samarbete avseende innovationsverksamhet

Innovationssamarbete innebär aktivt deltagande i gemensamma

innovationsprojekt tillsammans med andra företag eller organisationer,

både i Sverige och utomlands. Alla parter i innovationssamarbetet

behöver inte dra kommersiell nytta av verksamheten.

Innovationsverksamhet som endast läggs ut på andra företag där det

inte sker något aktivt samarbete räknas inte som innovationssamarbete.

Innovationssamarbete gör det möjligt för företaget att få tillgång till

kunskap och teknologi som de annars inte skulle kunna tillgodogöra sig

på egen hand. I samarbete finns det stor potential till synergier då

partners kan lära sig av varandra.

Innovationssamarbete kan ske längs hela försörjningskedjan och

involvera bland annat kunder och leverantörer i den gemensamma

utvecklingen att ta fram nya produkter eller processer.

Innovationssamarbete störst bland stora företag Bland företagen med innovationsverksamhet, exklusive samarbete

avseende forskning och utveckling, var det 11 procent av företagen som

samarbetat med en annan part under åren 2016-2018.

Tabell 7. Andel företag med innovationsverksamhet och innovationssamarbete, åren 2016-2018

Företag med innovations-verksamhet

KI, 95% Företag med innovationssamarbete

KI, 95%

Totalt 55 2 11 1

10-49 anställda 53 2 8 1

50-249 anställda 66 1 17 1

250 anställda eller fler 76 1 35 1


Tabell 7 visar att större företag samarbetar i större utsträckning, 35

procent. Andelen företag med innovationssamarbete bland de

medelstora företagen var 17 procent och 8 procent bland de mindre

företagen.

Det råder även vissa skillnader i innovationssamarbete när det kommer

till varu- och tjänsteproducerande företag. Diagram 8 visar att

innovationssamarbete är relativt jämnt fördelat mellan

branschgrupperna där företagen har mellan 10 – 249 anställda. Däremot

finns en viss skillnad för de större företagen, 250 anställda eller fler.

Bland varuproducerande företag hade 40 procent

innovationssamarbete, jämfört med den tjänsteproducerande företag

där motsvarande andel var 31 procent.

Diagram 8. Andel företag med innovationssamarbete, fördelat på varu- och tjänsteproducerande företag och storleklass. Procent

Vanligare med innovationssamarbete med privata aktörer än med offentliga aktörer Företag hade, i större utsträckning, innovationssamarbete med privata

aktörer än med offentliga aktörer. Av de privata aktörerna var kunder,

klienter och leverantörer de vanligaste samarbetspartnerna, 11 procent.

För offentliga aktörer var Universitet och Högskolor de vanligaste att

samarbeta med, 6 procent. Detta illustreras i Tabell 8 och Tabell 9.

0 20 40 60 80 100

Totalt

10-49 anställda

50-249 anställda


Varuproducerande företag Tjänsteproducerande företag


Tabell 8. Andel företag med innovationsverksamhet som samarbetat med privata aktörer avseende innovation efter storleksklass och typ av samarbetspartner. Procent

Totalt KI, 95%

10-49 anställda

KI, 95%

50-249 anställda

KI, 95%


KI, 95%

Privata aktörer, totalt 11 1 8 1 17 2 35 1

Kunder eller klienter 11 1 8 1 17 2 34 1

Leverantörer 11 1 8 1 16 2 34 1

Konsulter/privata forskningsinstitut

8 1 6 1 13 1 30 1

Företag inom koncern 6 1 4 1 12 1 29 1

Andra företag 4 1 4 1 6 1 16 1

Konkurrenter eller med andra företag inom branschen

3 1 2 1 3 1 9 1

Generellt dubblar samarbetet med respektive samarbetspartner då

storleksklassen ökar. Undantaget är samarbete med företag inom

koncern där andelen företag som samarbetat med annat företag inom

koncern är tre gånger så stor för företag med 50 – 249 anställda jämfört

med företag med 10 – 49 anställda. Samma förhållande råder för

samarbete med konkurrenter eller andra företag inom branschen för

företag med 50 – 249 anställda och 250 anställda eller fler.

Andelen innovationssamarbeten med någon form av privat aktör

överensstämmer exakt med andelen företag med innovationssamarbete

för samtliga storleksklasser. Detta innebär att samtliga företag i den

undersökta populationen hade samarbete med någon privat aktör.

Tabell 9. Andel företag med innovationsverksamhet som samarbetat offentliga aktörer avseende innovation efter storleksklass och typ av samarbetspartner. Procent

Totalt KI, 95%

10-49 anställda

KI, 95%

50-249 anställda

KI, 95%


KI, 95%

Offentliga aktörer, totalt 6 1 4 1 11 1 27 1

Universitet eller högskolor 5 1 3 1 9 1 24 1

Myndigheter och offentliga forskningsinstitut

3 1 2 1 4 1 15 1

Kunder eller klienter från offentliga sektorn

3 1 2 1 5 1 12 1

Privata icke-vinstdrivande sektorn

2 1 2 1 4 0 11 1


Samarbete med offentliga aktörer är förhållandevis mer ovanligt jämfört

med innovationssamarbete med privata aktörer. Däremot är

spridningen större mellan storleksklasser. Företag med 50 – 249

anställda har generellt sett dubbelt så mycket innovationssamarbete

med offentliga aktörer jämfört med företag med 10 – 50 anställda.

Däremot har företag med 250 anställda eller fler tre gånger så mycket

innovationssamarbete med offentliga aktörer jämfört med företag med

50 – 249 anställda.

Innovationssamarbete kan, utöver med olika instanser, även ske mellan

olika länder. När information om typ av samarbetspartner och

samarbetspartners lokalisering kombineras framgår det att flest företag

samarbetade med privata aktörer i Sverige. Av de företag som bedrev

innovationsverksamhet angav 10 procent att de samarbetade med en

partner lokaliserad inom Sveriges gränser. Motsvarande andel för

företag med 250 anställda eller fler än 33 procent. Företag tenderar att

samarbeta med länder inom och utanför EU/EFTA i lika utsträckning, 5

procent respektive 7 procent. Större företag har, i större utsträckning,

innovationssamarbete med Europa samt tredje land. Detta illustreras i

Diagram 9.

Diagram 9. Samarbetspartner för företag med innovationsverksamhet efter samarbetspartners lokalisering, åren 2016-2018. Procent

0 20 40 60 80 100

EU/EFTA

Resten av världen

Nationellt

250 anställda eller fler 50-249 anställda 10-49 anställda Totalt


4. Företagens ekonomiska satsningar på innovationsverksamhet

Kapitlet presenterar först företagens utgifter för innovationsverksamhet

och forskning och utveckling under 2018. Därefter redovisas resultat

rörande stöd samt andra ekonomiska förutsättningar för


Utgifter för innovationsverksamhet

Utgiftsfrågan är en av de frågor som endast avser det senaste

referensåret, vilket innebär 2018 i den senaste

innovationsundersökningen. Anledningen till att utgifter för endast ett

år efterfrågas beror på att det till exempel är enklare för företagen att

redovisa än för utgifter för de tre senaste åren, som i sin tur förbättrar

kvaliteten av uppgifterna4.

Forskning och utveckling (FoU) som aktivitet består av grundläggande

forskning, tillämpad forskning och experimentell utveckling. Tillämpad

forskning är, per definition, riktad mot ett specifikt mål eller avsikt

medan experimentell utveckling ämnar förbättra eller skapa nya

produkter eller processer5. Det finns alltså en nära koppling mellan FoU

samt innovation som aktiviteter och i förlängning även utgifterna för

dessa.








Bild 3. Indelning av Innovationsutgifter exkl. FoU

Bild 4. Indelning av utgifter för forskning och utveckling


Över hälften av innovationsutgifterna är utgifter för egen FoU Totalt uppgick företagens utgifter för innovationsverksamhet, exklusive

FoU till drygt 36 miljarder kronor. Utgifter för FoU uppgick till drygt 166

miljarder kronor. Tabell 10 visar att egen och utlagd FoU utgör de

största utgiftsposterna. Utgifter för FoU är fem gånger större än

innovationsutgifterna.

Tjänsteproducerande företag stod för en större del av utgifterna, 64

procent jämfört med varuproducerande företag. Det var framförallt

företag med 250 anställda eller fler som hade störst utgifter för

innovationsverksamhet. Varuproducerande företag i den största

storleksklassen hade totalt 86 miljarder kronor i utgifter jämfört med

tjänsteproducerande företag i samma storleksklass som totalt hade

utgifter om 64 miljarder kronor.

Tabell 10. Företagens totala innovationsutgifter samt utgifter för FoU, 2018. Mnkr

Näringsgren och storleksklass

Innovationsutgifter exkl. FoU

KI, 95% Utgifter för egen FoU

KI, 95%

Utgifter för utlagd FoU

KI, 95%

Totalt 35 616 4 243 120 797 10 248 45 502 4 618

10-49 anställda 10 634 9 963 9 660 1 395 4 288 3 992

50-249 anställda 9 963 2 966 14 347 1 460 2 992 507

250 anställda eller fler 15 019 1 932 96 789 10 047 38 222 2 266

Varuproducerande företag, totalt

12 842 1 901 68 321 9 926 20 952 2177

10-49 anställda 2 679 557 1 861 445 322 61

50-249 anställda 4 010 1 593 5 710 725 1 625 369

250 anställda eller fler 6 153 875 60 750 9 889 19 005 2 145

Tjänsteproducerande företag, totalt

22 775 3 793 52 475 2 549 24 550 4 073

10-49 anställda 7 955 2 271 7 799 1 322 3 966 3 992

50-249 anställda 5 954 2 502 8 637 1 267 1 367 348


Totalt i företagssektorn uppgick utgifterna för egen FoU till 60 procent

av de totala utgifterna. Utgifter för utlagd FoU stod för 23 procent

medan innovationsutgifter exklusive FoU stod för 18 procent.


Sett till företagens storlek fanns det vissa skillnader i hur stor andel de

olika utgiftsposterna stod för av de totala utgifterna för FoU och

innovation. För de mindre företagen stod utgifter för egen FoU för 39

procent och innovationsutgifterna exklusive FoU för 43 procent.

Andelen utgifter för egen FoU tenderade att öka samtidigt som andelen

innovationsutgifter exklusive FoU tenderade att minska med antal

anställda i företagen. För de medelstora företagen stod den egna

forsknings- och utvecklingsverksamheten för 52 procent samtidigt som

innovationsutgifterna stod för 37 procent av de totala utgifterna. För de

stora företagen utgjorde egen FoU 65 procent och innovationsutgifterna

10 procent.

Maskiner och personal utgör de största utgifterna för innovation Innovationsutgifterna exklusive FoU består av tre utgiftsposter:

1. Utgifter för förvärv av maskiner, utrustning, programvara och

byggnader

2. Utgifter för personal som arbetar med innovation

3. Utgifter för tjänster, material eller leveranser för innovation

Tabell 11 illustrerar fördelningen av de totala innovationsutgifterna

exklusive FoU efter de olika utgiftsposterna. De små företagen lade en

större andel av utgifterna på förvärv av maskiner, utrustning,

programvara och byggnader, 43 procent. De stora företagen hade

däremot större utgifter för personal som arbetade med innovation, 42

procent.

Utgifter för förvärv av maskiner, byggnader och mark var den största

utgiftsposten för varuproducerande företag, 6,8 miljarder kronor, 53

procent av de totala innovationsutgifterna. Utgifter för personal som

arbetar med innovation var den största utgiftsposten för

tjänsteproducerande företag, 9,5 miljarder kronor, 42 procent av de

totala innovationsutgifterna.

Diagram 10 nedan visar fördelningen mellan de olika utgifterna

hänförliga till innovation.


Tabell 11. Företagens innovationsutgifter efter typ av utgift, åren 2016-2018. Mnkr

Näringsgren och storleksklass

Innovations utgifter exkl. FoU

KI, 95% Utgifter för förvärv av maskiner, utrustning, programvara och byggnader

KI, 95% Utgifter för personal som arbetar med innovation

KI, 95% Utgifter för tjänster, material eller leveranser för innovation

KI, 95%

Totalt 35 616 4 243 14 278 2 869 13 235 1 823 8 103 1 245

10-49 anställda 10 634 9 963 4 556 1 711 3 609 888 2 469 921

50-249 anställda 9 963 2 966 4 432 2 225 3 341 961 2 191 708

250 anställda eller fler 15 019 1 932 5 290 594 6 285 1 270 3 444 447

Varuproducerande företag, totalt

12 842 1 901 6 786 620 3 686 888 2 369 679

10-49 anställda 2 679 557 1 558 381 731 275 390 121

50-249 anställda 4 010 1 593 1 736 401 1 152 628 1 122 644


Tjänsteproducerande företag, totalt

22 775 3 793 7 493 2 802 9 549 1 592 5 734 1 043

10-49 anställda 7 955 2 271 2 998 1 668 2878 844 2 079 913

50-249 anställda 5 954 2 502 2 696 2189 2189 726 1 069 292



Diagram 10. Innovationsutgifter fördelade efter typ av utgifter per storleksklass, år 2018. Procent

Stöd för innovationsverksamhet

Företag kan få stöd för sin innovationsverksamhet från en rad offentliga

instanser. Exempel på ekonomiskt stöd är offentliga bidrag och lån från

ALMI, Tillväxtverket, VINNOVA samt EU-medel. I

innovationsundersökningen får företagen med innovationsverksamhet

besvara frågor om de fått stöd för sin innovationsverksamhet.

20 procent av de stora företagen får stöd för sin innovationsverksamhet Diagram 11 visar att, utav de innovationsverksamma företagen, 9

procent uppgav att de hade fått ekonomiskt stöd för sin

innovationsverksamhet. Bland de stora företagen uppgav 20 procent att

de hade fått ekonomiskt stöd och 11 procent av de medelstora

företagen.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Totalt 10-49 anställda 50-249 anställda 250 anställda ellerfler

Utgifter för all övrig innovationsverksamhet

Utgifter för personal som arbetar med innovation

Utgifter för förvärv av maskiner, utrustning och programvara och byggnader

Utgifter för utlagd FoU

Utgifter för egen FoU


Diagram 11. Andel företag med innovationsverksamhet som fått stöd för innovationsverksamhet fördelad efter sektor och storleksklass. Procent

Varuproducerande företag angav att de tillhandahållits stöd i större

utsträckning än tjänsteproducerande företag, 12 procent respektive 7

procent. Den största skillnaden återfinns hos företag med 250 anställda

eller fler där 35 procent av de varuproducerande företagen erhållit stöd

för innovationsverksamhet och motsvarande andel inom

tjänsteproducerande företag var 11 procent.

0 20 40 60 80 100

Totalt

10-49 anställda

50-249 anställda


Tjänsteproducerande företag Varuproducerande företag Totalt


Diagram 12. Fördelning av stöd för innovationsverksamhet efter typ av stöd. Procent

De företagen som fått stöd för sin innovationsverksamhet, 9 procent,

kan ha erhållit detta genom; skatteavdrag för FoU, EU:s ramprogram för

FoU och innovation – Horisont 2020, annat stöd från Europeiska

Unionen, svenska staten eller från kommuner, landsting eller liknande

förbund. Diagram 12 visar hur fördelningen mellan de olika typer av

stöd som innovationsverksamma företag erhållit.

Vanligast var stöd från staten, 4 procent, samt skatteavdrag för FoU, 4

procent. För företag med 10 – 249 anställda var det minst vanligt med

stöd från EU – program, 1 procent respektive 2 procent samt från

kommuner och landsting, 1 procent. Företag med 250 anställda eller fler

har en jämnare fördelning av olika typer av stöd, med undantag för stöd

från kommuner och landsting som även här var minst vanligt, 1

procent.

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%


50-249anställda


Skatteavdrag för FoU

Stöd från EU:s program Horisont 2020

Annat stöd från Europeiska unionen

Stöd från staten

Stöd från kommuner, landsting, kommunal- och landstingsförbund


5. Regional innovationsstatistik

I detta kapitel redovisas resultaten efter Sveriges olika regioner.

Indelningen görs enligt NUTS (Nomenclature of territorial units för

statistics) som är den regionala indelning som används inom EU för

statistikredovisning. Resultaten redovisas på NUTS 2-nivå, vilken

innebär att Sverige delas in i 8 riksområden enligt bilden nedan.

Bild 5. Indelning av Sverige enligt NUTS2

Västsverige

Östra

Mellansverige

Norra

Mellansverige

Mellersta

Norrland

Övre Norrland

Sydsverige

Småland

med öarna

Stockholm


För att kunna redovisa resultaten på regional nivå har information från

SCB:s företagsregister om företagets huvudsäte använts. Resultaten i

rapporten baseras på antagandet att ett företag har all sin

innovationsverksamhet i den region där företaget har sitt huvudsäte.

Detta antagande kan medföra viss osäkerhet i resultaten då en del

företag har sin verksamhet utspridd i flera regioner.

Svarsfrekvensen på undersökningen varierar något i de olika

regionerna. Nedan följer en sammanställning av svarsfrekvenserna.

Tabell 12. Svarsfrekvens i olika regioner enligt NUTS2, Innovationsunderökning 2016-2018.

NUTS 2 Region Svarsfrekvens

SE 11 Stockholm 83

SE 12 Östra Mellansverige 87

SE 21 Småland med öarna 85

SE 22 Sydsverige 88

SE 23 Västsverige 87

SE 31 Norra Mellansverige 89

SE 32 Mellersta Norrland 85

SE 33 Övre Norrland 86

Totalt 89

Innovationsverksamhet

Småland med öarna var den region med högst andel företag med

innovationsverksamhet under åren 2016-2018, 61 procent. Andelen

företag med innovationsverksamhet i Stockholm var 59 procent.

Mellersta Norrland var riksområdet med lägst andel

innovationsverksamma företag, 47 procent.


Diagram 13. Andel företag med innovationsverksamhet åren 2016-2018. Procent

Olika typer av innovationer

I innovationsundersökningen tillfrågas företagen om de under 2016-

2018 hade introducerat någon produkt- och/eller processinnovationer.

Resultaten på regional nivå visar att det finns skillnader mellan

regionerna både när det gäller i vilken utsträckning en innovation har

introducerats och vilken innovationstyp som var vanligast.

Processinnovation var vanligare än produktinnovation för samtliga

riksområden. Östra Mellansverige hade högsta andelen företag med

processinnovation, 82 procent. Näst högst, lika stor andel företag med

processinnovation hade två regioner: Stockholm och Mellersta Norrland

med 81 procent. Samtliga är över snittet i Sverige, 79 procent.

Högst andel produktinnovativa företag fanns i Västsverige och

Sydsverige, 65 procent jämfört med snittet i Sverige, 62 procent.

0 20 40 60 80 100

Mellersta Norrland

Sydsverige

Norra Mellansverige

Östra Mellansverige

Västsverige

Övre Norrland

Stockholm

Småland med öarna

Hela riket


Diagram 14. Andel företag med produkt- och processinnovation åren 2016-2018. Procent

Innovationssamarbete vanligast bland företag i Stockholm samt Östra och Norra Mellansverige Innovationssamarbete innebär aktivt deltagande i gemensamma

innovationsprojekt tillsammans med andra företag eller organisationer,

både i Sverige och utomlands. Alla parter i innovationssamarbetet

behöver inte dra kommersiell nytta av verksamheten.

Innovationssamarbete som endast läggs ut på andra företag där det inte

sker något aktivt samarbete räknas inte som innovationssamarbete.

Andelen innovationsverksamma företag med innovationssamarbete

varierade mellan 9 och 12 procent. Regionerna med störst andel företag

med innovationssamarbete var Stockholm samt Sydsverige och regioner

med minst innovationssamarbete var Övre Norrland, Norra

Mellansverige och Västsverige.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100


Mellersta Norrland

Norra Mellansverige

Övre Norrland

Stockholm

Småland med öarna

Sydsverige

Västsverige

Hela riket

Processinnovativa företag Produktinnovativa företag


Tabell 13. Andel företag med innovationssamarbete åren 2016-2018

Region Andel företag med innovationssamarbete

KI, 95%

Stockholm 12 2

Östra Mellansverige 11 4

Småland med öarna 11 5

Sydsverige 12 4

Västsverige 9 3

Norra Mellansverige 9 5

Mellersta Norrland 10 5

Övre Norrland 9 4

Hela riket 11 1

Företagen med innovationssamarbete har fått ange samarbetspartnerns

lokalisering. Vanligast var att samarbeta med en partner lokaliserad

inom Sveriges gränser. I Mellersta Norrland samt i Norra Mellansverige

uppgav 100 procent av företagen med innovationssamarbete att de

samarbetat med en partner i Sverige. I alla regioner uppgav mer än 90

procent av företagen med innovationssamarbete att de samarbetat med

en partner i Sverige. Samarbete med företag utanför EU/EFTA var

vanligare än med samarbete med övriga EU/EFTA i samtliga regioner.

Störst skillnad fanns i Norra Mellansverige där samarbete med land

utanför EU/EFTA var 38 procentandelar vanligare än samarbete inom

EU/EFTA.


Diagram 15. Samarbetspartnerns lokalisering för företag med innovationssamarbete, åren 2016-2018. Procent

Företag med innovationsverksamhet satsar i genomsnitt 5,9 miljoner kronor på egen FoU Företag som bedrivit innovationsverksamhet ombeds uppskatta

företagets utgifter för egen forskning och utveckling (FoU), utlagd FoU

samt utgifter för innovationsverksamhet. Företagen i Sverige satsade

under 2018 ca 121 miljarder kronor på egen FoU, 4,6 miljarder för utlagd

FoU samt 3,5 miljarder för innovationsverksamhet.

Av de totala utgifterna stod Stockholm för de största andelarna för

samtliga typer, drygt 51 miljarder kronor för egen FoU, 31 miljarder

kronor för utlagd FoU samt 16 miljarder för innovation.

När utgifterna för egen FoU relateras till antal företag med

innovationsverksamhet framkommer att företag i Västsverige hade

högst genomsnittliga utgifter för egen FoU, 7,9 miljarder. Stockholm

hade högst genomsnittliga utgifter för utlagd FoU, 4,5 miljarder och

innovationsutgifter exkl. FoU om, 2,4 miljarder kronor.

Sydsverige, Stockholm och Västsverige ligger över det genomsnittliga

värdet för innovationsutgifter exkl. FoU. Östra Mellansverige,

Stockholm och Västsverige ligger över genomsnittet för utgifter för

egen FoU. För utlagd FoU är det enbart Stockholm som ligger över

genomsnittet.

0 20 40 60 80 100

Norra Mellansverige

Småland med öarna

Mellersta Norrland

Stockholm

Hela riket

Övre Norrland

Västsverige


Sydsverige

Nationellt Tredje land Övriga europa


Den region med störst andel innovationsverksamma företag var, se

diagram 15, Småland med öarna, tätt följt av Stockholm. Diagram 16

visar att Småland med öarna relativt Stockholm hade mindre

innovationsrelaterade utgifter. Stockholm står totalt sett för cirka 46

procent av totala utgifter, jämfört med cirka 5 procent i Småland med

öarna.

Diagram 16. Genomsnittliga utgifter för innovationsutgifter exkl. FoU samt utgifter för egen samt utlagd forskning och utveckling. Mnkr

Hög andel företag med stöd för innovationsverksamhet i Övre Norrland Av företagen med innovationsverksamhet uppgav 9 procent att de hade

fått ekonomiskt stöd för sin innovationsverksamhet. Företag i Övre

Norrland angav i högre utsträckning att de fått stöd för sin

innovationsverksamhet. Lägst andel företag som fått stöd hade

Stockholm och Norra Mellansverige där 7 procent hade fått stöd.

Vanligast var att få stöd från staten och skatteavdrag för FoU, 4 procent.

Stöd från kommuner, landsting, kommunal – och landstingsförbund var

vanligast i Mellersta Norrland, 5 procent. Stöd från staten samt stöd

från Europeiska unionen var mest vanligt i Övre Norrland, 7 procent

respektive 8 procent. Stöd genom skatteavdrag för FoU var vanligast i

Sydsverige. Stöd från EU:s ramprogram horisont 2020 var minst vanligt

och varierar mellan 1 – 2 procent över samtliga regioner.

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000

Norra Mellansverige

Övre Norrland

Mellersta Norrland

Småland med öarna

Sydsverige

Hela riket


Stockholm

Västsverige

Utgifter utlagd FoU per antal företag med innovationsverksamhet

Utgifter för egen FoU per antal företag med innovationsverksamhet

Innovationsutgifter exkl. FoU per antal företag med innovationsverksamhet


Tabell 14. Andel företag med innovationsverksamhet som fått stöd för sin innovationsverksamhet, efter givare åren 2016-2018. Procent

Region

Andel företag med stöd för innovationsverksamhet, totalt

KI, 95%

Stöd från kommuner, landsting, kommunal - och landstings-förbund

KI, 95%

Stöd från staten

KI, 95%

Stöd från Europeiska unionen

KI, 95%

Stöd från EU:s program -Horisont 2020

KI, 95%

Skatte-avdrag för FoU

KI, 95%

Stockholm 7

1 0

0 3

1 2

1 2

1 4

1

Östra Mellansverige 8

2 1

2 3

1 3

1 1

0 4

1

Småland med öarna 10

3 2

1 4

2 4

1 2

2 2

1

Sydsverige 10 2 2 1 4 1 3 1 1 1 5 1

Västsverige 10 2 1 0 3 1 4 1 1 0 4 1

Norra Mellansverige 7

3 2

1 3

3 2

1 1

1 2

1

Mellersta Norrland 10 4 5 3 5 3 4 2 1 0 2 0

Övre Norrland 13 5 3 2 7 3 8 5 2 1 3 1

Hela riket 9 1 1 0 4 1 3 0 1 0 4 0


Fakta om statistiken

Objekt och population

Företagsenhet är det statistiska objekt som undersöks och som

redovisas i rapporten. I de flesta fall är företagsenheten densamma som

den juridiska enheten. I vissa fall förekommer det dock att flera

juridiska enheter har en så integrerad verksamhet att de av SCB bedöms

vara en företagsenhet. I resultatdelen av rapporten används ordet

företag.

Rampopulationen utgörs av företagsenheter med tio anställda eller fler

med verksamhet i någon av de branscherna som redovisas i tabellen

nedan. Branschtillhörigheten klassificeras med hjälp av standard för

svensk näringsgrensindelning (SNI 2007).

Statistiska mått

De mått som redovisas i rapporten är:

1. Andel företag med en viss egenskap

2. Antal företag med en viss egenskap

3. Företagens innovationsutgifter

4. Andel av omsättning som kom från produktinnovationer

Redovisningsgrupper Statistiken redovisas efter företagets storleksklass, bransch och region.

Indelningen i redovisningsgrupper med avseende på storlek sker efter

antal anställda. Indelningen med avseende på bransch sker efter SNI

2007 och indelning med avseende på region enligt NUTS – 2. När risk

för röjande föreligger eller då antalet företag i en kategori är få

presenteras inte resultatet utan det redovisas som (..).

Redovisningsgrupper, storlek

Företagen delas in i tre storleksklasser:

Tabell 15. Fördelning av företag i storleksklasser

Storleksklasser Benämning

Totalt, 10 anställda eller fler Totalt

10-49 anställda Små företag

50-249 anställda Medelstora företag

250 anställda eller fler Stora företag


Redovisningsgrupper, bransch

Branschindelning görs efter SNI 2007 på tvåsiffernivå.

Tabell 16. Fördelning av företag i branschgrupper

SNI 2007 Benämning i rapporten

05-43 Varuproducerande företag

05-09 Gruvor och mineralutvinningsindustri

10-33 Tillverkningsindustri

35-39 Energi och återvinning

41-43 Byggindustri

45, 47, 49-53, 55-56, 58-63, 64-66, 69-70, 71-73, 74, 77-82


45 - 47 Handel ; serviceverkstäder för motorfordon

49-53 Transport- och magasineringsföretag

55-56 Hotell och restauranger

58-63 Informations- och kommunikationsföretag

64-66 Kreditinstitut och försäkringsbolag

71-73 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet

74 Andra företag inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik

77-82 Andra tjänsteföretag


Redovisningsgrupper, region

Regional indelning följer NUTS – 2 (Nomenclature of territorial

units for statistics). Sverige delas, enligt detta format, in i åtta

riksområden.

I rapporten regional innovationsstatistik redovisas resultaten för

för åtta regioner i Sverige enligt EU:s statistiska regionindelning

(NUTS 2).

Tabell 17. Fördelning av företag enligt NUTS - 2

NUTS - 1 NUTS - 2 NUTS - 3 Län Länskod

SE1

Östra Sverige

SE11 Stockholm

SE110

Stockholms

01

SE12 Östra Mellansverige

SE121 Uppsala 03

SE122 Södermanlands 04

SE123 Östergötlands 05

SE124 Örebro 18

SE125 Västmanlands 19

SE2

Södra Sverige

SE21 Småland med öarna

SE211 Jönköpings 06

SE212 Kronobergs 07

SE213 Kalmar 08

SE214 Gotlands 09

SE22 Sydsverige

SE221 Blekinge 10

SE224 Skåne 12

SE23 Västsverige

SE231 Hallands 13

SE232 Västra Götalands 14

SE3

Norra Sverige

SE31 Norra Mellansverige

SE311 Värmlands 17

SE312 Dalarnas 20

SE313 Gävleborgs 21

SE32 Mellersta Norrland

SE321 Västernorrlands 22

SE322 Jämtlands 23

SE33 Övre Norrland

SE331 Västerbottens 24

SE332 Norrbottens 25

Källa: SCB RM/REN, 2008

https://www.scb.se/hitta-statistik/internationell-statistik/eu-statistik/eus-regioner---nuts/


Referenstider

Statistiken avser kalenderåren 2016-2018, med undantag för de

kvantitativa variablerna som endast avser år 2018. Varje undersökning

överlappar tidigare med ett år.

Definitioner och förklaringar

Innovationsbegreppet delas in i två olika typer av innovationer:

produktinnovationer och processinnovationer. Ett företag definieras

som innovationsaktivt om de introducerat en ny eller väsentligt

förbättrad produkt eller process som företaget introducerat på

marknaden-, eller inom det egna företaget under perioden 2016 – 2018.

Produktinnovationer

En produktinnovation är en ny eller förbättrad vara eller tjänst som

väsentligt skiljer sig från företagets tidigare varor eller tjänster samt har

introducerats på marknaden. Varan eller tjänsten ska vara ny eller

väsentligt förbättrad med avseende på dess kapacitet,

användarvänlighet, ingående komponenter eller delsystem.

• Produktinnovationer (nya eller väsentligt förbättrade) ska vara nya

för företaget men behöver inte vara nya för företagets marknad

• Produktinnovationer kan ursprungligen ha utvecklats av egna

företaget eller av andra företag

Produktinnovationer delas upp i två olika typer av innovationer:

• Nya eller väsentligt förbättrade varor (även varor som köpts in från

andra företag och förändringar av endast estetisk natur)

• Nya eller väsentligt förbättrade tjänster

Processinnovationer En processinnovation är en ny eller väsentligt förbättrad

produktionsprocess exempelvis leverans, logistik, tilläggstjänster

inklusive inköps-, bokföringstjänster och IKT som införts för företagets

varor eller tjänster.

• Processinnovationer ska vara nya för företaget men behöver inte

vara nya för företagets marknad

• Innovationen kan ursprungligen ha utvecklats av egna företaget

eller av andra företag

• Enbart förändringar i organisationen räknas inte som en

processinnovation


Processinnovationer delas upp enligt följande delkomponenter där

företagen introducerat:

• Metoder för att producera varor

eller tillhandahålla tjänster

• Nya logistik‐, leverans‐ eller distributionsmetoder

• Nya metoder för informationsbehandling och kommunikation

• Nya metoder för redovisning och annan administrativ verksamhet

• Ny affärspraxis för att organisera tillvägagångssätt eller externa

relationer

• Nya metoder för arbetsfördelning, beslutsfattande och

personalförvaltning

• Nya marknadsföringsmetoder för reklam, paketering, prissättning,

produktplacering eller uppföljningsservice

Forskning och utveckling (FoU) Forskning och utveckling (FoU) består av kreativt och systematiskt

arbete med syfte att öka kunskapsmängden samt att hitta nya

tillämpningar av befintlig kunskap inom vetenskapens alla fält.

För att aktivitet ska räknas som FoU ska den karakteriseras av:

Nyskapande: FoU-verksamheten har som syfte att skapa ny kunskap

samt att hitta nya tillämpningar av befintlig kunskap.

Kreativitet: FoU -verksamheten baseras på originella koncept och

hypoteser.

Ovisshet: FoU-verksamhetens utfall går inte att med säkerhet veta på

förhand. Ovissheten gäller även åtgången av ekonomiska och personella

resurser.

Överförbarhet och/eller reproducerbarhet: FoU - verksamhet avser

leda till resultat som potentiellt kan överföras och/eller reproduceras

material, varor, tjänster, processer, system och metoder, eller väsentliga

förbättringar av redan existerande sådana.

Egen forskning och utveckling (FoU) Forskning och utvecklingsverksamhet utförd i Sverige av företagets

egen personal eller av konsulter i FoU-projekt som letts av företaget och

där företagets personal arbetat tillsammans med konsulterna. Till egen

FoU räknas även FoU som gjorts på beställning av andra.

Utlagd forskning och utveckling (FoU) Forskning och utvecklingsverksamhet som företaget givit i uppdrag till

andra att utföra samt understöd för FoU.


Innovationsutgifter I innovationsutgifter ingår utgifter för:

• egen forskning och utveckling

• utlagd forskning och utveckling

• egen personal som arbetar med innovation

• tjänster, material och leveranser för innovation inköpt från andra

• kapitalvaror (förvärv av maskiner, utrustning, programvara,

immateriella rättigheter för innovation)

Frågan om innovationsutgifter ställs endast till de företag som

introducerat produkt- och/eller processinnovationer samt till de som

skjutit upp/avbrutit eller haft pågående innovationsverksamhet rörande

produkt- eller processinnovationer.

Det är viktigt att tolka dessa siffror med försiktighet. Dels har företagen

svårt att ange exakt svar då de ofta inte finns lättillgängliga i företagens

redovisningssystem, dels måste utgifterna för utlagd FoU i viss mån

särskiljas från de övriga innovationsutgifterna vilket beror på följande:

Ett företag, företag y, kan ange att de har köpt FoU vilket de då kan ha

gjort av ett annat företag i undersökningen, företag X. Företag X, anger

att de har utgifter för egen FoU, denna kan då vara finansierad av de

pengar som företaget Y betalat, genom sitt köp av FoU. På detta sätt

riskerar det att bli en dubbelräkning i statistiken.

Så görs statistiken

Ram och urval SCB:s företagsdatabas (FDB) ligger till grund för att skapa ramen för

undersökningen. Vidare får vi information om kontaktvägar till

observationsobjektet, såsom e-post och adress. För framställning av

ramen används SCB:s system för samordnad urvalsdragning

(SAMU). Rampopulationen utgörs av de företagsenheter (FE) som tillhör

målpopulationen i termer av branschtillhörighet och storlek.

Ramen består således av företag som tillhör branscherna 05-33, 35-39,

41-43, 45-47, 49-53, 55-56, 58-66, 71-74 och 77-82 enligt SNI2007 och

har över tio anställda eller fler. Företag som inte tillhör dessa branscher

eller har angivet antal anställda ingår således inte i rampopulationen.

Företaget ska också vara registrerat som aktivt i FDB vid urvalstillfället,

dvs i november året innan utskick.

Rampopulationen består normalt sett av runt 36 000 FE.

Observationsobjektet i undersökningen är FE. Varje enhet ska svara för

den innovationsverksamhet som bedrivs i Sverige av den egna enheten.

Det förekommer dock ett antal s.k. sammansatta FE. Dessa FE utgörs av

flera olika juridiska enheter (JE), där den huvudsakliga JE utgör

uppgiftskällan. Utöver detta bedöms observationsobjektet

överensstämma väl med uppgiftskällan.


FE i bransch 72 (Vetenskaplig forskning och utveckling), FE med 200

anställda eller fler samt industriforskningsinstitut totalundersöks och

har därmed en urvalssannolikhet lika med ett. Övriga FE i

rampopulationen med 10-199 anställda dras som ett stratifierat

obundet slumpmässigt urval (OSU) med optimal allokering.

Stratifieringen sker efter bransch (SNI 2007), region (NUTS - 2) och

storleksklass (antal anställda). När ett stratum bestått av 7 företag eller

färre har samtliga företag inkluderats. I strata med fler än 7 företag har

åtminstone 7 företag kommit med i urvalet. Den totala urvalsstorleken i

undersökningen är 9 442 företagsenheter.

Insamling Företagens innovationsverksamhet undersöks via direktinsamling med

ett elektroniskt frågeformulär. Möjligheten att besvara i pappersformat

fanns till och med undersökningen avseende 2014-2016.

Undersökningen skickas ut vartannat år. Under våren ojämna år får

företaget ett introduktionsbrev adresserat till föregående

undersöknings kontaktperson alternativt till ekonomiansvarig. Två

påminnelsebrev skickas till de företag som inte inkommit med svar.

Bearbetning Insamlat material har granskats genom att kontrollera summeringar,

rimligheter och samband mellan variabler. Bearbetningsfel kan uppstå

vid dataöverföring, kodning, granskning, beräkningar och liknande.

Dataöverföring från insamlingssystem till databas för slutlagring är

automatiserad och utförs av testade it-system. Om ett bearbetningsfel

uppstår i dataöverföringen upptäcks det i granskningen. Risken för

kvarstående fel på grund av dataöverföring bedöms därför som liten.

Kodning sker med hjälp av testade it-system. Om inga ändringar i

definitioner sker mellan undersökningsomgångarna bedöms risken för

fel på grund av kodning vara liten. Skulle definitioner ändras uppstår en

risk för felkodning. Mellan undersökning 2014-2016 och 2016-2018 har

mätinstrument och definitioner justerats för att leva upp till

rekommendationer i den nya upplagan av Oslomanualen. Risken för

felkodning bedöms större än förgående insamlingsomgång men fortsatt

liten tack vare kontinuerlig granskning.

Uppgifterna har granskats utifrån hur svaren på de olika frågorna

hänger ihop logiskt. Vid ologiska kombinationer av svar på olika frågor

eller bortfall på viktiga frågor har företagen återkontaktats för att ges

möjlighet att kommentera eller komplettera svaren. Särskild vikt har

lagts vid att återkontakta större företag avseende utgifter för

innovationsverksamhet samt andel av omsättning efter produkters

nyhetsvärde då deras svar har stor betydelse för undersökningens

tillförlitlighet.


Aktualitet Innovationsundersökningen genomförs vartannat år och avser en

treårsperiod. Årets undersökning avser referensperioden 2016-2018.

Framställningstiden är knappt 12 månader. Statistiken

tillgängliggjordes för användarna i november 2019.

Statistikens tillförlitlighet

Osäkerhetskällor Osäkerhetskällorna, som bedöms kunna påverka statistikens

tillförlitlighet, är i huvudsak av två slag. Urvalsosäkerheten, som beror

på att endast ett urval av företag har undersökts samt mätosäkerhet

som beror på att uppgiftslämnarna inte har tillgång till exakta uppgifter

eller missförstår instruktioner i blanketten. Termen innovation och

andra begrepp i undersökningen kan vara svåra att tolka samt sätta i

relation till företagets verksamhet för respondenten. För mer

information se statistikens framställning på www.scb.se/UF0315.

Urval FE i bransch 72 (Vetenskaplig forskning och utveckling), FE med 200

anställda eller fler samt industriforskningsinstitut totalundersöks och

har därmed en urvalssannolikhet lika med ett och ingen urvalsosäkerhet

råder. Övriga FE i rampopulationen med 10-199 anställda dras som ett

stratifierat obundet slumpmässigt urval (OSU).

Urvalsosäkerheten beräknas för den framtagna statistiken och

presenteras som ett 95-procentigt konfidensintervall tillsammans med

punktskattningen i tabellform. FE med färre än tio anställda har inte

undersökts och redovisas inte i statistiken. Deras bidrag till

skattningarna bedöms vara marginella och uppskattas således till noll.

Den valda urvalsmodellen bedöms inte påverka kvaliteten i statistiken,

då de FE där mest innovationsverksamhet bedrivs är totalundersökta.

Ramtäckning Rampopulationen utgörs av FE och uppdateras inför varje

undersökningsomgång inom ramen för SCB:s system för samordnad

urvalsdragning (SAMU). Rampopulationen utgörs av de FE som tillhör

målpopulationen samt är registrerade som aktiva i FDB vid

urvalstillfället. Rampopulationen består normalt sett av runt 36 000 FE.

Eftersom rampopulationen utgör en ögonblicksbild av hur

företagsregistret ser ut vid det tillfället, förekommer viss över- och

undertäckning. Övertäckning utgörs av de företag som sedan ramen

upprättades har lagts ned eller avslutat sin verksamhet. Undertäckning

utgörs av de företag som har nyetablerats och som vid ramens

upprättande inte var registrerade i företagsregistret.

http://www.scb.se/UF0315


Tabell 18. Övertäckning över fyra undersökningsomgångar

Mätning Frågeformulär har använts som mätinstrument och det finns både i

elektroniskt format och i pappersformat. I dokumentationen av

statistikens framställning (STAF) redovisas mätinstrumentet i sin

helhet. Även introduktionsbrev och påminnelsebrev används och finns

redovisade i STAF. Dokumentationen är tillgänglig på SCB:s webbplats,

www.scb.se/UF0315. Mätfel uppstår när felaktiga uppgifter lämnats och

inte rättats i granskningen. Felen kan bero på misstolkningar av

blankettanvisningar eller på att uppgiftslämnarna gör alltför grova eller

felaktiga uppskattningar. Mätfelens omfattning och inverkan på

osäkerheten är svåra att bedöma storleksmässigt.

Termen innovation har i studier som SCB genomfört visat sig svårtolkad

för flera företag. Oftast handlar det om att de anser att begreppet

innovation känns laddat. Företagen upplever att de måste ha

introducerat någonting väldigt speciellt för att kalla sig ett innovativt

företag. Det tyder på att målstorheterna kan vara underskattade. För att

hantera den potentiella underskattningen reducerades användningen av

begreppet innovation i undersökningen 2016-2018.

Frågeformuleringarna fokuserar nu på de aktiviteter som, enligt

definition, bedöms som innovation. Således ska observationen vara mer

objektiv under underskattningen av indikatorn minska. Mätfel anses

dock påverka statistikens kvalitet i viss utsträckning.

Bortfall Det finns två typer av bortfall: objektsbortfall och partiellt bortfall.

Objektsbortfall utgörs av de företag som inte svarar på enkäten medan

partiellt bortfall innebär att företaget svarar på enkäten, men hoppar

över en eller flera frågor eller svarsalternativ.

De företag som inte svarat (objektsbortfall) antas vid skattning kunna

representeras av de svarande företagen inom samma stratum, så kallad

viktmodifiering.

Den oviktade svarsfrekvensen bland företagsenheterna i denna

undersökning är 86,4 procent, vilket innebär att objektsbortfallet är 13,6

Undersökningsomgång Antal företag i urvalet registrerade som övertäckning

CIS2018 30

CIS2016 10

CIS2014 10

CIS2012 14



procent. Uppgiftslämnarplikt råder för alla objekt i urvalet, och SCB har

rätt att vitesförelägga företag som utan giltigt skäl inte inkommer med

svar.

Bra att veta

Jämförbarhet och samanvändbarhet

Jämförbarhet över tid Populationen har utökats över tid och inkluderar idag fler branscher än

tidigare vilket påverkar jämförelse över tid. Tabellen XX nedan anges

vilka branscher som inkluderas i undersökningen.


Tabell 20. Inkluderade branscher över tid

SNI2007 Benämning i statistikdatabasen för samtliga branscher

2010-2012 2012-2014 2014-2016 2016-2018

05-39 Gruvor och mineralutvinningsindustri, Tillverkningsindustri, El-, gas- och värmeverk; vatten- och reningsverk; Anläggningar för avfallshantering, återvinning och sanering

x

x

x

x

41-43 Byggindustri x x x

46+H+58+61- 63+K+71+72

Parti- och provisionshandel utom med motorfordon, Transport- och magasineringsföretag, Förlagsverksamhet, Telekommunikation, Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d. Informationstjänster, Finans- och försäkringsverksamhet, Arkitekt och teknisk konsultverksamhet; teknisk provning och analys, Vetenskaplig forskning och utveckling

x

x

x

x

45 Handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar

x

x

x

47 Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar

x

x

x

x

55-56 Hotell och restauranger x x x

59-60 Film-, video- och TV programverksamhet, ljudinspelningar och fonogramutgivning, Planering och sändning av program

x

x

x

x

69-70 Juridiska och ekonomiska konsultbyråer, konsulttjänster till företag

x x x

71-73 Arkitektkontor, teknisk konsultverksamhet, analysföretag, forskning och utvecklingsinstitutioner, reklam och marknadsundersökning

x x x x

74 Andra företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik

x x x

77-82 Företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster

x x X


Många variabler är jämförbara med tidigare års undersökningar. Dock

ändras enkäten delvis mellan varje undersökning, nya frågor

tillkommer, frågor omformuleras och andra tas bort. Detta kan ha

mättekniska effekter som påverkar respondenternas svar och kan

resultera i variabelförändringar. Förändringar i frågeformuläret mellan

2014-2016 och 2016-2018 rör dels frågan om innovationsutgifter, dels

omstrukturering av målvariablerna avseende innovationsverksamhet.

Kategoriindelningen för utgiftsposten Utgifter för all övrig

innovationsverksamhet ändras från och med 2016-2018 där utgifter för

personal som arbetar med innovation (exkl. FoU) nu särredovisas.

Målvariablerna avseende innovationsverksamhet bestod tidigare år av

följande; produktinnovation, processinnovation,

marknadsföringsinnovation och organisatorisk innovation. Från och

med 2016-2018 är målvariablerna produkt och processinnovation. Delar

av marknadsförings- och organisatorisk innovation ingår numera i

produkt- och processinnovation, övriga målvariabler undersöks inte

längre. Processinnovation inkluderar därför fler av företagens processer

jämfört med tidigare år vilket gör att variabeln inte är jämförbar mellan

åren.

Vad gäller produktinnovation har användningen av begreppet

innovation minimerats i undersökningen, i enlighet med den fjärde

upplagan av Oslomanualen. Detta för att rikta fokus mot aktiviteter

förknippade med innovation snarare än begreppet innovation. Metoden

anses öka objektiviteten i skattningarna men har lett till ett

tidsseriebrott för variabeln produktinnovativa företag mellan

undersökningarna 2014-2016 respektive 2016-2018 till följd av

förändringar i mätinstrumentet.

Tidsseriebrottet ger även följdfel i andra variabler då

innovationsvariablerna används som filtervariabel för frågor relaterade

till innovation, t.ex. får fler företag idag svara på frågor om

innovationssamarbete och finansiering för innovation.

I Tabell 21 nedan beskrivs hur förändringarna ser ut mellan åren.


Tabell 21. Förändringar i innovationsdefinitioner enligt tredje och fjärde upplagan av Oslomanualen

Typ av innovation Komponenter 2014‐2016 Komponenter 2016‐2018 Skillnader

Produktinnovation Nya varor/tjänster Nya varor/tjänster, inklusive kunskapsfångande produkter Inkluderar utformning och design av vara/tjänst

Inkluderar numera varan/tjänstens utformning och design vilket tidigare ingick i marknadsförings-innovation.

Processinnovation Produktion, leverans och logistik, tilläggstjänster inklusive inköps‐, bokförings‐ och IKT-tjänster

Introducerat metoder för att producera varor eller tillhandahålla tjänster Introducerat nya logistik‐, leverans‐ eller distributionsmetoder Introducerat nya metoder för informationsbehandling och kommunikation Introducerat nya metoder för redovisning och annan administrativ verksamhet Ny affärspraxis för att organisera tillvägagångssätt eller externa relationer Introducerat nya metoder för arbetsfördelning, beslutsfattande och personalförvaltning Introducerat nya marknadsföringsmetoder för reklam, paketering, prissättning, produktplacering eller uppföljningsservice

Inkluderar numera nya metoder för informationsbehandling och kommunikation, affärspraxis för att organisera tillvägagångssätt eller externa relationer, arbetsfördelning, beslutsfattande och personalförvaltning samt marknadsföringsmetoder

Organisatorisk innovation

Affärsmetoder, Arbetsplats-organisation, externa relationer

Komponenterna ingår numera som en del av processinnovation

Marknadsförings-innovation

Design av produkter, reklam och prissättning

Design och utformning ingår numera i produktinnovation och marknadsföringsmetoder ingår nu som en del av processinnovation


Jämförbarhet mellan grupper Möjligheten att jämföra mellan grupper anses god.

Innovationsstatistiken publiceras av Eurostat under namnet

Community Innovation Survey (CIS). De nationella uppgifterna går att

jämföra eftersom statistiken framställs enligt EU-förordningen.

Samanvändbarhet i övrigt Det går att samanvända statistik från innovationsundersökningen med

majoriteten av den SCB statistik som använder företagsenhet som

statistisk enhet. Notera att branscher som ingår kan variera mellan

undersökningarna. Till exempel. är det möjligt att samordna statistiken

med statistik om FoU inom företagssektorn, www.scb.se/UF0301 , eller

IT-användning i företag, www.scb.se/NV0116 . Dock bör man vara

medveten om att undersökningarna har olika referensperioder.

Numerisk överensstämmelse Röjandekontroll har gjorts på resultaten och det medför att vissa

redovisningsgrupper inte är samstämmiga. Det kan till exempel handla

om att deltotaler för en bransch inte summerar till totalen för

branschen eftersom några deltotaler inte publiceras på grund av risk för

röjande.

Tillgänglighet Statistiken görs tillgänglig för användarna via SCB:s webbplats.

Det går att beställa speciellt framtagen statistik. Det kan t.ex. handla

om andra aggregeringar efter branscher eller storleksklasser.

Det förutsätter dock att resultatet inte medför att något enskilt företag

går att identifiera.

Avidentifierat primärmaterial kan göras tillgängligt för forsknings- och

statistikändamål om det godkänns vid en särskild prövning.

Redovisningsform och dokumentation Statistiken presenteras i form av Statistiknyhet, i Statistikdatabasen och

i utvalda tabeller och diagram på www.scb.se/uf0315.

I Kvalitetsdeklarationen (KD) beskrivs kvaliteten hos statistiken.

Framtagningen av statistiken och statistikregistret beskrivs i

statistikens framtagning (STAF).

Det detaljerade innehållet i statistiken beskrivs i SCB:s

mikrodataregister (MetaPlus).

Dokumentationerna finns publicerade på SCB:s webbplats,

www.scb.se/uf0315.


http://www.scb.se/NV0116

http://www.scb.se/uf0315

http://www.scb.se/uf0315


Upplysningstjänster Vid frågor kring undersökningen eller innovationsstatistik, kontakta:

Agnes Norberg, [email protected], 010-479 40 15

Alicja Markiewicz, [email protected], 010-479 46 36

Det går även bra att kontakta någon som arbetar med FoU- eller

innovationsstatistik vid SCB, via SCB:s växel 010-479 40 00 eller skriv

till [email protected].

Det går även att vända sig till den centrala informationsservicen vid

SCB på telefonnummer 010-479 50 00.





Bilaga

Enkät – Innovationsverksamhet i Sverige










Summary

In 2019, Statistics Sweden studied innovation activities among

enterprises in Sweden during the observation period 2016-2018. The

Community Innovation Survey follows the EU regulation6 that specifies

the questions that are to be obligatory and the sectors that are to be

surveyed. The survey results are to be submitted to the European

statistical agency, Eurostat. In addition, the statistics must comply with

the guidelines and definitions defined in the Oslo Manual7. All Member

States must follow these guidelines and definitions to ensure that the

results can easily be compared between Member States. A revised

edition of the Oslo Manual was published in 2018, which led to changes

in the Community Innovation Survey. Therefore, comparisons previous

years should be made with caution.

The definitions and the framework of the Community Innovation

Survey have been jointly developed by the EU and the OECD. According

to these definitions, innovations can be divided into two categories:

product innovation and process innovation. A product innovation refers

to a new or improved good or service that differs significantly from the

firm’s previous goods or services and that has been introduced on the

market. A business process innovation refers to a new or improved

business process for one or more business functions that differs

significantly from the firm’s previous business processes and that has

been brought into use by the firm. Enterprises may also have ongoing or

abandoned innovation during the observation period. Taken together,

these types of innovation define what constitutes an innovation active

enterprise.

During 2016-2018, 55 percent of enterprises in Sweden conducted

innovation activities. The percentage of innovation active enterprises

was higher among larger enterprises, 76 percent, than among smaller

6 Commission Implementing Regulation (EU) No 995/2012 of 26 October 2012 laying down detailed

rules for the implementation of Decision No 1608/2003/EC of the European Parliament and of the

Council concerning the production and development of Community statistics on science and

technology, Official Journal of the European Union. ELI:







enterprises, 53 percent. Innovation activity also varies between

business sectors. The information and communication sector (SNI 58,

61-63) noted the highest percentage of innovation activity, 75 percent.

The lowest percentage of innovation activity was noted in the

construction sector (SNI 41-43), 42 percent.

Process innovation was, on average, more common than product

innovation. A process innovation was introduced in 43 percent of

enterprises, while the corresponding percentage for product innovation

was 34 percent.

Enterprises can choose to cooperate with other operators concerning

innovation activity. Innovation cooperation facilitates access to

knowledge and technology that would not otherwise be accessible. In

total, 11 percent of innovation active enterprises had innovation

cooperation. Innovation cooperation with the private sector was more

common, 11 percent, than with the public sector, 6 percent.

The Community Innovation Survey also examines expenses associated

with innovation activity: innovation expenses excluding research and

development (R&D), R&D performed in-house and R&D contracted

out. As an activity, R&D consists of basic and experimental

development intended to improve or create new products or processes.

Hence, there is a close connection between R&D and innovation

activity. In 2018, total innovation expenses, excluding R&D amounted

to 36 billion. Expenses for R&D performed in-house amounted to 120

billion and expenses for R&D contracted out amounted to 45 billion.

Expenses for innovation activities were greater in larger enterprises

than in small enterprises.

This report also includes an analysis of innovation activity within the

different regions of Sweden. Sweden is divided into eight subdivisions,

according to the NUTS 2 classification. Småland with the islands noted

the highest percentage of innovation active enterprises, 61 percent,

followed by Stockholm, 59 percent. Mellersta Norrland noted the lowest

percentage of innovation active enterprises, 47 percent.

69 SCB – Innovations-verksamhet i svenska företag 2016-2018

SCB beskriver Sverige Statistikmyndigheten SCB förser samhället med statistik för beslutsfattande, debatt och forskning. Vi gör det på uppdrag av regeringen, myndigheter, forskare och näringsliv. Vår statistik bidrar till en faktabaserad samhällsdebatt och väl underbyggda beslut.

Documents

Innovations- verksamhet i svenska företag 2016-2018...Mer om definitioner av innovation finns att läsa under kapitlet Fakta om statistiken. Bild 2. Innovationsklassificeringar