1

Kvinnerstaskolan

Projektarbete

Ht 2011 - Vt 2012

INREDNING OCH BYGGE AV

MOBILT TERRARIUM FÖR

SKÄGGAGAM

+ FAKTA OM SKÄGGAGAMENS BEHOV I TERRARIET

Författare: Filippa Granberg

Handledare: Kajsa Maukusson

Klass: Dv3

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.0 Inledning........................................................................................................................................... 4

1.1 Syfte ......................................................................................................................................................... 4

1.2 Frågeställning .......................................................................................................................................... 5

2.0 Skäggagamen ........................................................................................................................................... 6

2.1 I det vilda ................................................................................................................................................. 8

3.0 Rätt terrarium ....................................................................................................................................... 10

3.1 De passande Terrarietyperna ............................................................................................................... 11

4.0 Lagar och Regler ................................................................................................................................... 14

4.1 Mått för terrarium ................................................................................................................................ 15

4.2 Levadssätt, Temperatur osv. ................................................................................................................. 17

4.3 Särskilda Bestämmelser för hållande av ödlor ..................................................................................... 19

5.0 Rätt TerrarieKlimaT............................................................................................................................. 22

5.1 Temperatur ............................................................................................................................................ 22

5.2 Terrariets uppvärmning ....................................................................................................................... 23

5.2.1 Bottenvärme ....................................................................................................................................... 24

5.2.2 Värmelampor...................................................................................................................................... 25

5.3 Belysningen ............................................................................................................................................ 26

5.4 Fuktigheten ............................................................................................................................................ 28

6.0 Inredning ............................................................................................................................................... 29

6.1 Bottenmaterial ....................................................................................................................................... 30

6.2 Vattenskålar & bassänger ..................................................................................................................... 31

6.3 Inredningsmaterial ................................................................................................................................ 32

6.4 Växter .................................................................................................................................................... 34

7.0 Inredning av Mitt glas-terrarium ......................................................................................................... 40

7.1 Skisser – en mycket bra början............................................................................................................. 40

7.2 Påbörja frigolitarbetet .......................................................................................................................... 41

7.3 Första lagret cement .............................................................................................................................. 48

3

7.4 Lager på lager........................................................................................................................................ 50

7.5 Småbitarna som avslutar arbetet.......................................................................................................... 56

8.0 Bygge av mobilt terrarium .................................................................................................................... 58

8.1 Utrustning & Material .......................................................................................................................... 59

8.2 Så byggde vi ........................................................................................................................................... 60

8.3 Målandet ................................................................................................................................................ 65

8.4 Frigolitarbete igen ................................................................................................................................. 70

8.5 Inredning av mobilt terrarium ............................................................................................................. 71

9.0 Diskussioner........................................................................................................................................... 77

Källförteckning ........................................................................................................................................... 82

4

1.0 INLEDNING

Det var inte förrän jag började på Kvinnerstaskolan som jag började gilla

reptiler. Jag tyckte de var läskiga och föredrog då utedjuren, de coola lamorna

och de små tuffa åsnorna. Jag började inte gilla reptiler förrän min mamma

skaffade en orm och senare en skäggagam. Och allt eftersom vande jag mig med

dessa djur tillsammans med Kvinnerstaskolans djur och nu älskar jag reptiler.

Verkligen älskar de mystiska och speciella djuren med fjäll och gåtfulla blickar.

Och favoriten är kungspyton och skäggagam, precis som de djur jag hade

hemma men nu har jag bara skäggagamen kvar hemma. Det är han som har en

stor roll i mitt projektarbete och är en anledning till att jag valde detta

projektarbete.

Den andra anledningen är att under andra året hade jag en kurs som hade

kursnamnet Inredningsteknik och det är en av de roligaste kurser jag haft. Att

inreda terrarium visade sig vara jättekul och efter kursen visste jag precis hur

mitt arbete skulle vara. Att inreda ett terrarium. Och jag visste att inreda ett

terrarium skulle ta rätt så snabb tid. Och eftersom man har ungefär ett halvår på

sig så vill man ju göra mer än att bara inreda. Jag ville även ha en större

utmaning än att inreda ett terrarium så beslöt jag mig att bygga ett eget och även

skriva lite om skäggagamens behov i terrariet. Så namnet till detta projektarbete

är: Inredning och bygge av mobilt terrarium till Skäggagam. Där jag ska inreda

ett terrarium, bygga ett och skriva om skäggagamens behov i terrariet.

1.1 SYFTE

Syftet med detta arbete är att jag ska förbättra miljön hos min skäggagam så han

mår bättre. Han har många gånger visat sig vantrivas i sin nuvarande miljö och

då är det meningen att jag ska fixa så att han får en miljö som liknar hans

5

ursprungliga miljö som möjligt. Syftet är även att ta reda på mer om

skäggagamen och förhoppningsvis bli en liknande expert på hur skäggagamen

ska ha det. Det kanske inte kommer bli så i detta fall men jag ska kunna förklara

utantill om hur skäggagamen ska ha det och även välja ut det allra bästa för just

skäggagamen. Jag ska även lära mig hur man kan bygga ett öppet terrarium och

hur man löser problem som med vilket bottenmaterial man ska välja och kanske

hur man får det öppna terrariet så lätt som möjligt.

1.2 FRÅGESTÄLLNING

Vart kommer skäggagamen ifrån? Hur ser omgivningen ut? Lever de i

par/ensamma eller i grupp?

Vad säger lagen om hållandet av skäggagamer? Hur stort ska terrariet

vara och vad behöver dem?

Vad för terrarium ska man ha? Finns det olika terrarium som man kan ha?

Vad ska man ha för inredning?

Hur inreder man ett terrarium?

Hur bygger man ett?

6

2.0 SKÄGGAGAMEN

Skäggagamen håller sakta och säkert gå om leguanen om att vara den mest

populära reptilen inom fångenskap därför den är mycket mindre än leguanen och

blir även lättare hand tam, vilket gör att många rekommenderar skäggagamen

för de nya reptilägarna idag. Denna art är mycket aktiv och alla har en specifik

personlighet. De har alltid koll på allt runt en och är mycket nyfiken på sin

omgivning. Namnet skäggagam kommer ifrån deras skägg som de kan fälla ut.

Skägget är egentligen en hudpåse täckt med fjäll som fälls ut när den är arg,

känner sig hotad eller under parningsperioden. Är skäggagamen riktigt arg eller

upphetsad så blir skägget även kolsvart och då har de även munnen öppen för att

bli större och se farligare ut.

Skäggagamen kommer från familjen agamer (Agamidae) och släktet heter

Pogona och inom släktet finns det åtta olika arter. Först är det Pogona vitticeps,

som vi mest känner till under namnet Skäggagam. Det är den största av alla

7

skäggagamer och är också den populäraste att ha som terrariedjur idag. Sedan så

har vi de mindre arterna Pogona henrylawosoni/Pogona rankini, som vi kallar

för antingen för Rankins skäggagam, Lawsons skäggagam eller för

dvärgskäggagam. Det är olika hos olika personer men det är samma agam.

Denna dvärgskäggagam är mindre än vitticeps och till skillnad från vitticeps så

har denna lilla skäggagam ingen hudpåse som fungerar som ett skägg. Den blir

ungefär 30 cm som längst och är också ett rätt så populärt terrariedjur. Sedan

finns det skäggagamer som heter Pogona barbata, Pogona mitchelli, Pogona

microlepidota, Pogona minima, Pogona minor, Pogona nullarbor men de är inte

lika vanliga att ha som terrariedjur som vitticeps och rankini.

En skäggagam (Pogona vitticeps) blir som max 50 cm lång från nos till

svanstipp. Själva kroppen hos en fullvuxen är ca 20 cm. De blir vanligtvis 7-10

år men om skäggagamen levt ett bra och friskt liv kan de leva upp till 15 år om

man har tur.

Skäggagamen är en omnivor, det vill säga en allätare som äter grönsaker och

animalisk föda som syrsor och zoophobas. En ung skäggagam äter mer

animalisk föda än grönsaker på grund av att de växer men ju äldre en skäggagam

blir desto mindre animalisk föda blir det och mer grönsaker som zucchini, bönor

och broccoli.

8

2.1 I DET VILDA

Skäggagamen kommer från

Australien och idag så har

Australien stränga lagar som

skyddar de vilda skäggagamerna

från att röras eller exporteras utan

tillstånd. Ungefär alla

skäggagamer i fångenskap

härstammar från de skäggagamer

som smugglades in till Europa,

framförallt till Tyskland under 1970-talet och 1990-talet. Men allt eftersom man

märkte att skäggagamer var väldigt lätta att föda upp i fångenskap så

smugglades de inte längre som andra ödlor görs och under 1980-talet

introducerades skäggagamen som ett husdjur.

Den vanligaste skäggagamen Pogona vitticeps kommer från Australien. Allt från

nordöstra, centrala till sydöstra delen av landet. Vilket betyder att de finns vid

kusterna eller i inlandet. Deras miljö är inte som många tror. Många tror att de

kommer från sandiga och torra öknar medan de egentligen kommer ifrån ett

9

savannliknande miljö där marken är hård och består av både jord och sand. Och

marken är även full av gräs och andra olika växter där flera djur både bor lever

och får skydd. De skäggagamer som lever i öst bor även i skog och halvskog

som är väldigt rikt av grönska.

Fuktigheten i skäggagamens naturliga miljö varierar stort mellan 30-60 % då de

bor på olika ställen i Australien.

Skäggagamer i det vilda tillbringar mycket tid till att solbada i solen på stenar

och låga grenar då de är likt andra reptiler växelvarma och kan därför inte

reglera sin kroppsvärme. När temperaturen stiger närmare 38-50°C så gräver de

ner sig i marken för att ”kyla” ner sig själva.

De är mycket mån om sina revir och för det mesta så är skäggagamer väldigt

aggressiva om någon annan skäggagam kommer in på deras revir. Detta gäller

speciellt hanar då de inte kan hållas tillsammans med någon annan. Honor kan

man hålla i grupp men i det vilda så lever skäggagamer ensamma i sina egna

revir. Så om man ska sätta ihop skäggagamer tillsammans ska man redan göra

det sedan de är små och inga hanar får vara tillsammans. Om man sätter ihop två

hanar tillsammans så kan de börja slåss på liv och död.

10

3.0 RÄTT TERRARIUM

Om man söker närmare på saken så finns det olika sorters terrarium som man

kan ha till olika terrarium till olika reptiler och amfibier (groddjur). Vi har till

exempel ett akvaterrarium som passar till antingen vattenlevande sköldpaddor

eller grodor som lever både i land och i vatten. Sedan finns det

regnskogsterrarium, som är en av de vanligaste terrariumen som man brukar ha

som är egentligen till reptiler som lever i fuktiga miljöer. Så att veta vilket

terrarium man ska ha är mycket svårt. Då gäller det att man vet vart reptilen eller

groddjuret kommer ifrån och vad de behöver för klimat i sitt terrarium.

En skäggagam kräver inte något speciellt terrarium då de är ökenlevande djur.

De behöver därför inget speciellt terrarium, bara de inte kan rymma. Men det

finns passande terrarium för dessa skäggagamer. Till skäggagamer kan man till

och med bygga ett helt själv om man så kan och har tid. Det enda man då ska

tänka på vid vissa fall är att de behöver värme där de kan värma sig eller sola

och ett ställe där de kan svala sig om de blivit för varma. Goda exempel på

passande terrarium till skäggagamen är Torrterrarium, Öppet Terrarium och

Frilufthägn (ska endast användas på sommarn i så fall)

11

3.1 DE PASSANDE TERRARIETYPERNA

Torrterrarium: Ett torrterrarium kan även vara den billigaste varianten av alla

terrarietyper som finns eftersom det är ett terrarium som du själv kan bygga om

du känner till de minsta måtten som din skäggagam kan ha. Du kan bygga det av

glas eller av konstmaterial som t.ex. plexiglas. Till exempel så kan den bakre

väggen, de två på sidorna plus taket och bottenskivan vara av trä medan

framsidan har ”skjutdörrar” av glas eller plexiglas. Bara det är något som håller

om skäggagamen försöker ”gräva sig ut” ur terrariet. Träterrarier är också

väldigt lätta att hålla rent. Men det gäller att ha en matta av plast eller liknande

så att inte trät suger i sig vattnet och det börjar mögla.

12

Öppet terrarium: Öppna terrarium menas med att man inte har något tak över

terrariet. Man kan säga att det ett liknande bord med väggar som kanske sticker

upp 50 cm så det blir som en stor låda. Detta terrarium eller denna låda är till för

ickeklättrande arter, som dabbagamer, stäppsköldpaddor men trots att

skäggagamer gillar att klättra så kan de vara i öppet terrarium om man anpassar

inredningen så de inte kan klättra ut. Det positiva med att ha ett öppet terrarium

är att man kan bygga det själv. Det blir en god luftväxlighet och det är sällan

djuret blir överhettad. Det är även lätt att installera belysningen. UV-ljuset når

även bättre fram till djuret då det inte finns något glas mellan terrariet och

lampan. En art som skäggagamen gillar även att ha koll på allting runt en så ett

öppet terrarium gör det möjligt för skäggagamen att hålla koll på allt som

händer. Speciellt om terrariet är i t.ex. vardagsrummet där det är mycket liv och

rörelse. Det negativa med att ett öppet terrarium däremot är att man inte kan

hålla den rätta temperaturen hela tiden. Inte heller den rätta luftfuktigheten så

man får spraya ofta i terrariet. Varm luft stiger uppåt då den är lättare än kall

13

luft. Så det blir annorlunda i öppna terrarier än vanliga. Det vill säga att i vanliga

terrarier så stiger luften men kommer inte ut direkt utan taket får den varma

luften vandra ner igen och sedan upp igen. Det blir som en cirkulation medan

hos öppna terrarier så stiger luften men den kommer inte tillbaka. Utan blandar

sig in i resten av luften i rummet och kommer inte ner till botten av terrariet

igen. Så det gäller att öppna terrarium så är det bra om man stället det är bra

varmt och där man inte öppnar fönstren där kall luft kommer in. En bra tanke

när man ska bygga ett öppet terrarium av trä är att se till så att man kan plocka

isär terrariet. För om man borrar fast benen osv så kan man räkna med att

terrariet blir tungt när det är klart. Trä är ju ett tungt material och om delar är

löstagbara och går att plocka isär så är det en bra fördel inför framtida flytt.

Frilufthägn: Frilufthägn är för riktigt soliga och fina dagar. Det betyder att man

sätter ett rymningssäkert hägn ute på gräsmattan där man låter sin skäggagam

14

vara under dagen och när temperaturen sakta börjar sjunka inför kvällen tar man

in skäggagamen till terrariet så de inte hinner bli kalla av kylan. Det är viktigt att

man gör hägnet rymningssäkert så djuret inte kan klättra över, hoppa över eller

krypa under hägnets väggar. Så om du har en tunnelgrävande reptil är det nog

inte lämpligt att ha hägnet på en gräsmatta utan då kanske det får bli på några

stenplattor eller något liknande så de inte kan gräva tunnlar och rymma därifrån.

Ett nät som tak är nödvändigt, då det hindrar reptilen från att klättra eller hoppa

ut. Det är även ett skydd från rovdjur som kanske vill ha reptilen som lunch eller

frukost. I hägnet ska det finnas gömställen där reptilen kans gömma sig och de

ska även ha ett bad där de kan svalka sig i. Deras gömställen/boställen bör förses

med antingen bottenvärme eller värmestrålning så reptilen kan nå ett ställe med

rätt värme där den kan värma sig om det skulle bli lite kallare helt plötsligt. Se

även till att reptilen inte blir överhettad, men alla reptiler mår extra gott utav

frisk luft och äkta solljus.

4.0 LAGAR OCH REGLER

När man har sällskapsdjur i Sverige, detta gäller även gnagare som reptiler, så

måste man följa vissa regler med att ha dem. Och det är regler för att djuren ska

ha det så bra som möjligt och må så bra som möjligt. Regler som man måste

känna till och ha en aning om vad de handlar om. De som håller i reglerna är

Djurskyddsmyndigheterna som sammarbetar med Jordbruksverket. Så lagarna

kan ni hitta på Jordbruksverkets hemsida.

Det finns många olika föreskrifter med olika lagar. Det finns t.ex. föreskrifter

med lagar för hållande av djurparksdjur, lantbruksdjur eller hundar och katter.

När det kommer till reptiler som ödlor, därav skäggagamen så ska man titta i

L80. I L80 finns föreskrifter och allmänna råd om villkor för hållande,

uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby. Och

15

det är i denna som man kan hitta minimått för terrarium och vad en ödla som

skäggagam behöver.

4.1 MÅTT FÖR TERRARIUM

För att ha en skäggagam så måste man ha ett terrarium som är tillräckligt stort

för denne. Och i L80 finns det alltid flera minimått som gäller ödlor och vilket

mått man ska välja medan är själva ödlan som man själv har. Så det första man

ska göra för att kunna ta reda på vilken storleken ödlan minst får ha är att mäta

ödlan från nos till svanstipp. Och en ödla som skäggagamen så blir de 45-50 cm

långa som längst och då ska man bläddra upp sidan 44 i L80 där man ser denna

bilaga den denna under denna text.

16

Det överstrukna med den gula färgen visar den rad som man som

skäggagamsägare ska kolla in på om skäggagamen är mellan 41-50 cm. Nu när

man har hittat den raden så

ska man ta måttet på terrariet

som skäggagamen finns i.

Eller som man kanske ska

köpa. Då mäter man bredden

och längden på terrariet. Och

man ska inte mäta i

centimeter utan i meter.

Sedan för att se om det är rätt

höjd på terrariet så mäter man även höjden i meter och tittat på tabeller.

Kolumnen längst till höger visar måttet på hur högt terrariet får vara minst. Hos

en fullvuxen skäggagam får höjden vara minst 0,5 m.

När man mätt längden och bredden så gångrar du ihop dem. Resultatet blir hur

stort det blir i kvadratmeter. Är summan mindre än 0,9 m² och skäggagamen är

46 cm så är terrariet för litet för skäggagamen. Om resultatet däremot är högre

än 0,9 m² så är terrariet väldigt bra för skäggagamen och man kan även då räkna

ut hur många skäggagamer du får ha i terrariet.

Först tar du resultatet av det du gångrat tidigare och kollar på kolumnen Minsta

yta per könsmogen ödla vid grupphållning (m²). Då delar man resultatet med

minsta yta per könsmogen ödla och resultatet där är hur många det får vara i

terrariet. Man får inte avrunda uppåt.

Till exempel: Elsa har en skäggagam på 48 cm och den är i ett terrarium som är

0,7m brett och 1,4m långt. Höjden är 0,6m. För att räkna ut arean på terrariet så

gör man såhär: 0,7m x1,4m = 0,98m². Terrariet är 0,98m² och är alltså lämplig

17

för skäggagamen som Elsa har eftersom minsta måttet för en 48 cm lång ödla är

0,9m². Och för att ta reda på hur många jag får ha så delar jag 0,98m² med

0,15m² som är den minsta ytan för en könsmogen ödla på 48 cm vid

grupphållning. 0,98m² / 0,15m² = 6,53333…

Svaret blir då 6,0 eftersom man avrundar alltid neråt. Så i Elsas terrarium kan

man ha 6 stycken skäggagamer mellan 41-50cm.

4.2 LEVADSSÄTT, TEMPERATUR OSV.

I L80 kan man kolla bland ormar och ödlor om viken temperatur, vilken

luftfuktighet och om de ska ha badvatten eller något liknande. Det gör man

genom att bläddra bak till sidan 59 i L80. Då kommer man till en sida som det

står ÖDLOR som överskrift och lite vid sidan om så står det Bilaga 2:2. Det är

en alfabetisk artlista med rekommenderad bedömning av levnadssätt,

rekommenderad omgivningstemperatur och luftfuktighet samt rekommenderad

extra tillgång på sand eller vatten för ödlor.

18

Och man kollar då på är A, B, C och D. Varje bokstav representerar något av de

fyra olika alternativen på bilden ovanför. Bokstaven A visar om ödlan är

marklevande, klipplevande eller marklevande. Bokstaven B visar om den

behöver sand som bottenmaterial, badvatten eller att den behöver droppande

eller sprayat dricksvatten. Bokstaven C visar om den behöver svalt, medelvarmt

eller varmt i terrariet och bokstaven D visar om den behöver låg fuktighet,

medelhög luftfuktighet eller hög luftfuktighet.

Så för att se vad skäggagamen behöver så letar man efter skäggagamen bland de

olika namn som finns. När man hittar skäggagam eller Pogona vitticeps, så tittar

man åt höger på de olika siffrorna som finns. Och tittar man över siffrorna så ser

man bokstäverna så man lätt kan förstå vilken siffra som står på vilken bokstav.

19

Så som på bilagan här ovanför så är skäggagamen överstruken med en gul färg.

Och siffrorna är A: 3, B: 1, C: 3, D: 1. Vilket betyder att skäggagamen är

marklevande, den ska ha sand som bottenmaterial, den ska ha det varmt i

terrariet (ca +27-30°C) och den ska ha låg fuktighet (ca <50 % RH).

4.3 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV

ÖDLOR

På sidan 22 i L80 kommer en av de viktigaste sidorna för ödlor och det kapitlet

handlar om Särskilda bestämmelser för hållande av ormar och ödlor. Det finns

20 olika paragrafer (§) där det står bestämmelser om hur man får hålla sin ödla

och även sin orm. Och det handlar om allt från allmänt hållande av ormar och

ödlor till Fodring av ormar och ödlor. Och här kommer de viktigaste

paragraferna och lagarna som man ska tänka på till sin skäggagam. Även så kan

man läsa allmänna råd som ger ett eller flera goda råd till att uppfylla dessa

lagar.

Allmänt om hållande av ormar och ödlor

1 § Om ormar eller ödlor, av arter som i naturen lever i tempererade områden,

ges möjlighet till vintervila ska detta ske regelbundet i årligen återkommande

perioder och på ett sätt som motsvarar de naturliga förhållandena. Under

vintervila gäller inte bestämmelserna i 5, 8 - 12, 14, 15, 19 och 20 §§. Inför

vintervila ska djuren förberedas genom en tid med successivt lägre

omgivningstemperatur, minskad ljustillgång och fodertillgång

Konstruktion av förvaringsutrymmen

2 § I ett terrarium för ormar eller ödlor ska dörrar, lock, skjutglas och dylikt

vara väl inpassade och säkrade med reglar, haspar eller motsvarande.

3 § På insidan av ett terrarium får väggar, tak samt skydd för ventilations-

öppningar och dylikt inte ha skarpa kanter eller raspliknande ytor mot vilka

enorm eller ödla kan skada nos eller fötter om den gör forceringsförsök.

20

Utrymmen

5 § Ormar av trädlevande och marklevande arter samt ödlor av trädlevande,

klipplevande och marklevande arter ska minst ha de utrymmen som framgår av

bilagorna 1:5 respektive 1:6.

Bottenmaterial

6 § Terrariets botten ska vara täckt med ett bottenmaterial som är anpassat efter

orm- eller ödleartens behov. Ormar och ödlor, av arter som är utpräglat

grävande, ska ha ett löst, grävbart bottenmaterial av torv, täckbark, jord, sand

eller dylikt. Ormar och ödlor av arter som i naturen lever i sand ska ha sand

som bottenmaterial. Bottenmaterialets innehåll av fukt ska vara anpassat efter

orm- eller ödleartens behov.

Inredning

7 § Ormar och ödlor ska ha gömställen eller, när det gäller kamouflagetecknade

djur, en kamouflerande inredning som liknar djurens kamouflageteckning.

Gömställen och kamouflerande inredningar ska vara placerade med hänsyn till

ormarnas eller ödlornas levnadssätt. Om flera djur hålls tillsammans ska alla

samtidigt kunna utnyttja gömställen eller kamouflerande inredningar.

Klimat

13 § Ormar och ödlor ska hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga

mikroklimat.

14 § I ett terrarium med ormar eller ödlor ska det finnas platser med olika

temperaturer, som gradvis övergår i varandra, så att djuren kan välja att vistas

på olika platser för att upprätthålla sin optimala kroppstemperatur. Detta gäller

inte för ormar och ödlor som hålls vid en konstant temperatur, som är lika med

deras optimala kroppstemperatur

15 § En värmekälla ska ge värme, på ett sätt som är anpassat till orm- eller

ödleartens levnadssätt, och kunna utnyttjas av djuret där det helst uppehåller

sig. Om flera ormar eller ödlor hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna

utnyttja uppvärmningsplatser. I terrarium med dagaktiva orm- eller ödlearter,

som i naturen utnyttjar direkt solbestrålning för att uppta värme, ska de

varmaste platserna ha hög ljusintensitet.

21

16 § Temperaturen på en uppvärmningsplats får inte överstiga +50°C. Lampor,

element och andra värmekällor med en yttemperatur över +50°C ska vara

försedda med skydd eller vara placerade så att djuren inte kan komma i

direktkontakt med dem.

17 § Luftfuktigheten ska vara särskilt anpassad efter orm- eller ödleartens

behov.

Tillsyn och skötsel

18 § Vid utfodring av flera ormar eller ödlor samtidigt ska utfodringen

övervakas på ett sådant sätt att ormarna eller ödlorna inte skadar varandra.

Foder

20 § Ormar och ödlor ska utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan

mängd och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.

22

5.0 RÄTT TERRARIEKLIMAT

Reptiler, groddjur och även insekter som hålls inne i terrarium behöver rätt

temperatur, luftfuktighet och ljus. Skäggagamen är en reptil så detta gäller även

dem. Till skillnad från däggdjur är t.ex. temperaturen livsviktig för reptiler som

inte kan reglera sin kroppstemperatur. Och om de inte får tillräckligt med ljus

kan de få benskörhet. Luftfuktigheten är livsviktig för regnskogslevande djur

och halvakvatiska och akvatiska djur som salamandrar och grodor. Men alla

reptiler, groddjur och insekter behöver olika på temperatur, luftfuktighet och

ljus. Det beror alldeles på hur de lever, var de lever, när de är aktiva och hur

länge de är aktiva. Så det gäller att man känner djuret man ska ha i ett terrarium.

Att man vet hur mycket de ska ha för att kunna leva och må bra. T.ex. så ska

inte en skäggagam som är ökenlevande lika hög luftfuktighet som en grön

vattenagam behöver som lever i regnskogen.

Man kan titta i böcker, googla på internet och fråga experter, uppfödare eller en

zoohandlare vad de behöver.

5.1 TEMPERATUR

Skäggagamen är en reptil och likt alla andra reptiler kan

inte skäggagamen reglera sin kroppstemperatur så den

behöver värme som värmer upp dess kropp. Värme

behövs för att deras ämnesomsättning ska fungera och

för att de ska kunna få energi så de kan röra på sig. Om

de inte får tillräckligt med värme kan de få störningar i

sitt beteende eller så kan de bli orörliga, trötta och även sjuka. Det kan även

hända att de kan gå in i dvala, men då krävs det att man sänker temperaturen för

varje dag. Något som inte tas upp här.

23

Temperaturen ska inte vara samma hela tiden. För det mesta ska temperaturen

sjunka under natten och sedan ökas till dagen där den kan nå max temperaturen.

Men många gör misstaget att de har samma temperatur dag som natt, vilket är

väldigt normalt men om man tittar på djuren i det vilda är det ju så att vädret och

temperaturen är olika varje dag. Vissa dagar då det är regn är det lägre

temperatur och vissa soliga dagar är det varmt och skönt. Reptiler mår bra av lite

förändringar i temperaturen. Det blir naturligt för dem. Att sänka temperaturen

under natten är även en nödvändig sak att göra om man vill ha en framgångsrik

uppfödning. Men hur mycket man ska sänka eller höja beror alldeles på vad det

är för art då alla arter behöver olika.

Man säger även att man bör ha olika temperaturer i olika delar i terrariet. Enligt

L80 ska en ödla ha en plats där de kan värma sig, en så kallad solplats, och en

plats där de kan svalka sig om de så skulle vilja det.

Man brukar också se på en ödla när de börjar bli kalla. Ödlor, likt skäggagamen

är mörkare på morgonen innan de börjar sola sig och när de är varma blir de

ljusare.

Skäggagamen som är ökenlevande behöver en temperatur mellan 27°C - 35°C.

Solplatsen ska vara runt 45°C och under natten kan temperaturen sjunka ner till

20°C ungefär.

5.2 TERRARIETS UPPVÄRMNING

För att hålla temperaturen i terrariet måste man ha någon sorts uppvärmning.

Och exempel på vad man kan ha kommer att komma upp här. Och det man först

och främst alltid ska ha i baktanken är att skäggagamen inte får bränna sig.

Skäggagamer, likt alla anda reptiler blir inte i det vilka uppvärmda från marken

utan ovanifrån. Därför så kan de lätt bli brända på undersidan av kroppen då de

24

inte känner någon värme som de gör ovanifrån. För i det vilda blir de

uppvärmda av solen.

5.2.1 BOTTENVÄRME

Ibland räcker inte värmelampan till och den brukar inte räcka till hela terrariet så

ett alternativ är att ha bottenvärme så att marken reptilen går på är varm och

behaglig utan att den bränner sig eller något sådant. Detta kan vara bra till en

aktiv ödla så den inte blir så kall direkt utan att den håller värmen en extra lång

tid när marken är varm. Och den behöver inte tillbringa dagarna på solplatsen

direkt.

Men när det kommer till att installera bottenvärme, måste man vara på sin vakt

och tänka på vart man ska ha just bottenuppvärmningen. Ibland räcker det med

att man bara har den längst under alla bottenmaterial. Det går bra om man inte

har en grävande reptil men när det kommer till grävande reptiler kan de gräva

sig ner under bottenmaterialet och hamna precis ovanpå bottenvärmen så att

reptilen bränner sig. Vid sådna reptiler är det smart att ha något skyddande som

reptilen inte kan gräva sig genom. Sedan kan man om man har ett terrarium av

glas montera bottenvärmen på undersidan av bottenglaset så att reptilen inte kan

bränna sig lika lätt. Om man har ett terrarium av trä kan man bygga in

bottenvärmen.

Här kommer exempel på olika bottenuppvärmen:

Värmemattor: Väldigt lätt att installera. Det

är bara att placera ut dem på valfri plats i

terrariet. Det man ska tänka på däremot är att

25

man inte kan välja storlek eller effekt utan de finns oftast i relativt små mått så

att ha dessa som bottenuppvärme i ett stort terrarium som man ska ha

bottenvärme på under hela bottenmaterialet blir en dyr kostnad.

Värmekabel: En av de mer praktiska bottenvärmare som finns. Det är en kabel

som ger ifrån sig värme. Den kan man lätt anpassa till terrariet och bygga in i

t.ex. klippor eller stenar för att de ska vara varma. Det man ska tänka på med

värmekablar däremot är att de inte får korsa varandra för då kan de smältas ihop

och få kortslutning. Sedan så får man verkligen se till att reptilen inte kommer

under dessa då en reptil kan trassla in sig och strypa sig. De kan även bränna sig

svårt.

Värmestenar och värmegrenar: De finns

ofta i närmsta djuraffär med reptiltillbehör.

Värmestenen är en kostgjord sten som har

värme i sig. Man kan göra dessa själv eller

så ka man köpa. De är väldigt bra då

värmen inte är för varm men om man har

för hög värme så kan de få brännskador väldigt lätt så många undviker de köpta

värmestenarna/värmegrenarna. Sedan brukar de man köper inte vara så

tilltalande fina.

5.2.2 VÄRMELAMPOR

En värmelampa är något som man bör ha i ett terrarium så att värme kommer

ner på reptilen ovanifrån vilket är naturligt för dem. Man brukar ha

värmelampor ovanför specifika platser som man vill hålla varma och även på

solplatserna kan man ha en värmelampa över.

26

En värmelampa ska vara oåtkomlig för reptilen i terrariet eller så ska de vara

ovanför terrariet då värmen lätt kan gå igenom glaset. Och det finns många olika

sorters värmelampor. Alla som är speciella för olika tillfällen. Keramiklampor

ger bara ifrån sig värmen och kan ge ordentlig brännskada om reptilen nuddar

den eftersom denna inte lyser utan blir endast varm. Annars lyser

värmelamporna och man bör hålla ett säkerhetsavstånd på 50 cm från

solplatsen/värmeplatsen för att minimera brännskador.

5.3 BELYSNINGEN

Solljus eller UV-ljus är lika viktigt för reptiler som växter. Reptilers aktivitet,

vilostadiet och även matsmältningen baseras på mycket ljus i terrariet och

växlingen mellan dag och natt som även avgör när reptilen ska vara vaken eller

sova. För det mesta går reptilen och lägger sig när lampan släcks och vaknar när

lampan tänds. Men reptilen följer inte alltid lampan ovanför en. T.ex. om man

har terrariet nära ett fönster där solen går ner så kan reptilen anpassa sig efter

solen och inte alls följa lampans mönster. De kan vara vakna även om lampan är

släkt och somnar inte förrän självaste solen går ner. Det kan leda till att reptilen

vägrar äta på hösten bara för dagarna blir kortare och att de börjar förbereda sig

inför vintervila.

När man pratar om ljus i terrariet så är det själva styrkan på lampan eller lysrörer

som gäller. Många tror att bara för de har ett lysrör och en vanlig lampa i

terrariet räcker gott när belysningen egentligen är för svag.

Man mäter ljusstyrkan i måtten lux och om t.ex. vi människor inte får tillräckligt

med ljusstyrka får vi vad vi kallar vårtrötthet. Det vill säga att man känner sig

tröttare och segare ä vanligt och det är även så som reptiler känner sig när har

svag ljusstyrka i terrariet. I t.ex. ett vanligt kontor lyser det endast 750 lux som

27

är väldigt lågt då i skuggan under ett träd ger 10 000 lux. Under en solig dag i

Stockholm på sommaren så kan det bli upp emot 110 000 lux och norr om

ekvatorn bland tropikerna kan det bli upp emot 140 000 lux. Och om man skulle

få fram så hög ljusstyrka och komma upp till de högre numren så får man sätta

iupp 16 stycken 300-watts UV-lampor och sätta dem 50 cm ifrån varandra.

Detta ger en bra inblick om hur svag belysningen är i t.ex. de flesta öken- och

torr-terrariumen.

Det gäller för reptilägaren att utnyttja minsta lilla info man har och får reda på

om sin reptil så djuret får tillräckligt med ljus i terrariet. Hur mycket man ska ha

beror för det mesta på vart de kommer ifrån då ljusstyrkan i t.ex. Sverige inte är

lika stark som ljusstyrkan i t.ex. Australien. Om de inte får tillräckligt med starkt

ljus kan t.ex. soldyrkande reptiler inte få sin vackra praktfärg och de kan uppföra

sig väldigt passivt. Många sköldpaddor som inte får mer än 7000 lux växer inte

som de ska.

Hela terrariet behöver inte vara upplyst men man måste åtmistonde finnas minst

en fläck som nås utav ett så starks ljus som möjligt.

UV-ljus stimulerar bildningen i huden hos reptiler och eftersom UV-ljus för det

mesta inte kommer under natten så kan även nattaktiva reptiler sola sig på dagen

för att få kroppen att skapa mer D-vitamin

UV-ljuset delas in i tre ”underavdelningar”. UVA, UVB och UVC. Det UV-ljus

som man brukar använda till terrarium är UVB-ljuset. Och man kan inte bara

placera rampen med UVB-ljuset ovanpå terrariet på glaset eftersom glaset

knappt släpper igenom UV-ljuset in till terrariet. Det man kan göra är att

montera rampen inuti terrariet utom räckhåll från reptilen eller placera

ljusrampen ovanpå UV-genomsläppliga specialglas, plexiglas eller kanske

ståltrådnät för att UV-ljuset ska komma in i terrariet och få reptilen att må bra.

28

5.4 FUKTIGHETEN

Luftfuktigheten är likt värmen och ljuset väldigt viktig för reptilen då vissa

reptiler inte dricker som vi däggdjur gör. Däggdjuren som dricker förlorar

vattnet via körtlar, urin och utandning. Reptiler och i synnerlighet amfibier

förlorar vatten även från huden. Att de kan förlora vatten via huden gör att de

även kan plocka upp vatten via huden. Djur som vill överleva i regnfattiga

områden behöver utveckla särskilda metoder att lagra vatten och utvinna vattnet

på allra bästa sätt. T.ex. så lagrar leopardgeckos fettreserver i svansen för att

kunna klara av att överleva de varmaste tiderna. Många reptiler i ökenklimatet

samlar vatten via huden under gryningen då det är dimma och vatten avdunstar

från marken.

Så när det gäller hållning av ökenlevande reptiler så gäller det att spraya vatten

på den minst en gång om dagen. De kan även ha en hörna i terrariet där det är

fuktigt hela tiden och det kan t.ex. vara en fuktlåda som är väl kamouflerad till

inredningen.

Om man ska hålla på med avel med reptiler så är det även mycket viktigt att det

finns ett ställe med fuktigt vattenmaterial eller något liknande för ingen reptil

lägger sina ägg mitt i solen där det är torrt. Skäggagamshonan gräver ner sina

ägg i fuktig jord för att hålla dem vid liv.

För att hålla fuktigheten i terrariet kan vara att spraya terrariet regelbundet så

luftfuktigheten håller sig på samma nivå. Man kan också skaffa sig en

luftfuktare som skickar ut fukt och håller terrariet någorlunda jämt fuktig.

Mycket påverkar även fuktigheten i terrariet. Stark belysningen påverkar

fuktigheten snabbt för ju starkare ljus desto snabbare avdunstar vattnet och

fuktigheten sjunker. Så det gäller att balansera mängden luftfuktighet och

29

ljusstyrka. Även ventilation påverkar luftfuktigheten, speciellt ett öppet

terrarium där fuktigheten snabbt försvinner i rummet.

6.0 INREDNING

”7 § Ormar och ödlor ska ha gömställen eller, när det gäller

kamouflagetecknade djur, en kamouflerande inredning som liknar djurens

kamouflageteckning. Gömställen och kamouflerande inredningar ska vara

placerade med hänsyn till ormarnas eller ödlornas levnadssätt. Om flera djur

hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna utnyttja gömställen eller

kamouflerande inredningar.”

Så står det i L80 om inredning hos ormar och ödlor. Och med inredning hos

reptiler kan man göra helt fantastiska miljöer. T.ex. har vi de fina terrariumen på

djurparkerna som är helt anpassade för reptilarten för att den ska trivas så bra

som möjligt. Och likt andra djur har reptiler olika behov och om man kollar i

L80 så kan man få reda på lite vad just din reptil behöver. Det man dock ska

tänka på är precis som § 7 i 80 säger, att inredningen som man ska ha i terrariet

ska vara kamouflerade och placerade med hänsyn till ödlornas levnadssätt.

Det finns en massa olika inredningsmaterial som man kan använda. Dock är

vanliga djuraffärer inte lämpliga då de oftast har endast ett litet utbud av

material avsedda för reptiler men de djuraffärer som säljer reptiler brukar för det

mesta ha lite mera tillbehör som man kan köpa. Annars så är internet en mycket

bra källa om man vill handla inredning till terrariet och där kan man beställa och

få det levererat hem till brevlådan eller dörren.

I detta kapitel så kommer endast exempel om inredningsmaterial åt

skäggagamen finnas, detta på grund av att det finns ett sådant enormt utbud av

reptilinredning att det skulle ta ännu flera sidor än vad som behövs till endast

inredning lämpad åt skäggagamen.

30

6.1 BOTTENMATERIAL

Bottenmaterialet till kaniner och gnagare har aldrig varit svårt då man alltid

använder spån till dem men när det kommer till reptiler så finns det enormt

mycket olika bottenmaterial. Och att välja en av dem är väldigt svårt för en

nybörjare. Och alla reptiler kan inte ha en och samma bottenmaterial utan

bottenmaterialet väljs utav vad reptilen är för art, klättrar den eller gräver den?

Kommer den från öken eller från regnskogen? Det gäller att ställa sig rätt frågor

för att ta reda på vilken sorts bottenmaterial som man kan använda. I L80 står

det vilka som ska ha sand som bottenmaterial men inte om de ska ha bark eller

torv så det gäller att själv via internet eller böcker ta reda på vilken

bottenmaterial som passar din reptil allra bäst och som den trivs i.

T.ex. nu så har vi skäggagamen som kommer ifrån Australien och lever i ett

liknande ökenklimat. I L80 står det att de ska ha sand som bottenmaterial vilket

man ska hålla sig till. Och det är för att det är mycket sand i deras naturliga

miljö och de trivs alltså bäst i öken. Det man även kan ha i åtanke är att man inte

bara behöver sand som bottenmaterial utan man kan även blanda sand med jord

och så ett mera fastare bottenmaterial. För tänker man i Australien där

skäggagamerna bor så lever de inte mitt i öknen där man sjunker i sanden utan

de lever där det finns gott om växtlighet och där marken är mer hårdpackad än

lös. Så att blanda sand med jord är en bra kombination för skäggagamen.

Hur mycket man ska ha som bottenmaterial beror även här på vad det är för art.

För skäggagamer rekommenderas ca 15 cm djupt bottenmaterial om de skulle

vilja gräva ner sig. En art som inte gräver ner sig utan hellre klättrar behöver inte

ett tjockt lager bottenmaterial.

Fördelar med sand: Vanligt sand är billigt och lätt att hålla rent. Man kan välja

mellan olika storlekar på sanden. Från fin till grovt. Sand ger obekväma

levnadsvillkor för bakterier och parasiter och håller väldigt länge.

31

Nackdelar med sand: Sand kan bli väldigt dammigt så skäggagamen kan få

dåliga luftrör. Bör alltså sprayas varje dag för att det inte ska bli så dammigt.

Om fin sand kommer med maten kan det leda till förstoppning, tarmvred eller

inflammation i tarmen som kan vara livshotande för skäggagamer. Grovt sand

som är skarpkantig kan skada magsäcken eller tarmen om skäggagamen får i sig

det.

Fördelar med jordblandad sand: Har ett naturligt utseende och god

fuktupplagringsförmåga. Lättare att gräva gångar i för skäggagamen och man

kan plantera växter i det och få växterna att stortrivas.

Nackdelar med jordblandad sand: Kan förorena vattnet lätt och om man inte

har skydd, som t.ex. en matta på botten av sitt träterrarium så kan träet börja

mögla om jorden blir genomblöt och hela terrariet kan förstöras. Bakterier trivs

bättre i jord än i sand och det kan damma kraftigt om jorden blir alldeles för torr.

Så ha en bra balans när man blandar jorden med sand.

6.2 VATTENSKÅLAR & BASSÄNGER

De flesta reptilerna behöver en

vattenskål eller vattenbassäng i

sitt terrarium där de kan dricka

eller gå ner i och svalka sig. Och

man bör dagligen byta ut vattnet

mot nytt och fräscht vatten. Om

skålen eller bassängen är av

keramik, glas eller av något annat konstmaterial har ingen större betydelse. Det

enda som räknas är att reptilen kan gå i vattnet och täcka hela sin kropp utan att

riskera från att drunkna. Vissa reptiler vill ha rinnande vatten och då kan man

32

sätta in ett litet vattenfall. De reptiler som vill dricka droppande vatten kan man

sätta in en så kallad dripper som droppar vatten.

En skäggagam behöver egentligen enligt L80 inget badvatten men alla

skäggagamer gillar ibland att ta sig ett dopp. Badvatten är även bra att ha när en

reptil ska bajsa då vattnet stimulerar dem till att göra sina naturliga behov. Även

ödlor som ömsar är det bra att bada dem lite då och då så man enkelt kan få bort

det ömsade skinnet.

6.3 INREDNINGSMATERIAL

Här kommer lite inredningstips som man kan ha i

terrariet.

Klättergrenar: ett väldigt enkelt tips som lätt kan hittas

utomhus. Det man ska tänka på däremot är att man

fryser ner grenen och håller den där i några dagar så att

de flesta bakterierna dör innan man använder dem. Man

ska även tänka på storleken på reptilen. En smal gren

räcker inte för en fullvuxen skäggagam utan det gäller

att ha en gren som skäggagamen kan vara på utan att den knäcks. Man kan även

köpa mangroverötter från djuraffärer/reptilmässor eller korkek som är väldigt

populärt.

Stenar: kan man använda men

man måste ha i åtanke att de kan

vara väldigt farliga då reptilen kan

dö om stenen hamnar över den. Så

gräv ner stenarna så reptilen inte

33

kan gräva sig under stenen eller om du ska göra en grotta av stenar; gör så att de

inte kan ramla samman. I bästa fall kan man limma fast stenarna så att de inte

ramlar ihop. Och de bästa stenarna kan man hitta i skogen som man kan värma

upp i ugnen så bakterierna dör. 120°C i ugnen i 20 min. Och olika sorters stenar

kan man ju använda. Skiffersten är bra att ha på sanden med maten ovanpå för

att inte blanda ihop sand med födan. Lavastenar finns i djuraffärer för det mesta

och används till akvarium men det som är bra med dem är att man kan fylla dem

med vatten och därmed kan stenarna hjälpa till med att hålla fuktigheten. Det

som är viktigt med stenar dock är att de inte får vara så vassa att de kan skada

reptilen. Man kan även göra sina egna stenar.

Gömmor: I ett terrarium så ska det

finnas minst två gömställen. Gärna

ett vid solplatsen och ett vid det

svalare stället i terrariet. Och

gömmorna ska vara kamouflerade

så att reptilerna kan känna sig

trygga när de befinner sig i dem.

Dessa är ju nämligen de ställen där de kan dra sig undan och gömma sig i. en

gömma kan vara allt ifrån en korkeksbit som de kan krypa in under till en

specialtillverkad grotta. Det man kan tänka på när det gäller gömmor är att

reptilen inte ska kunna göra sig illa och man ska även kunna få tag i reptilen.

Till exempel om man gjort en låda som gömställe så är det bra att ha ett lock.

För då kan man lyfta locket och plocka ut reptilen utan att försöka dra ut reptilen

från hålingången.

Fuktlådor: Många anser att ha en fuktlåda är väldigt bra för en reptil eftersom

även om den är ökenlevande så är det bra att ha en fuktig plats där de kan svalka

sig. Vid ömsning är en fuktlåda väldigt bra då skinnet ömsar lättare om det är

fuktigt. Gällande skäggagamer finns det inget måste att ha en fuktlåda.

34

Någonstans där de kan gräva ner sig och svalka sig och en badplats kan ersätta

en fuktlåda. Men om man verkligen vill ha en fuktlåda så är det enkelt att göra.

Det du behöver är en låda med lock som reptilen får plats i och kan vända sig

om utan problem. Gör en öppning på ena kortsidan och lägg i lite tvättlappar

som du håller fuktiga varje dag och byter ut dem vid behov. Kamouflera dem

genom att limma fast stenar och barkbitar eller bygg en ram som fuktlådan kan

vara gömd i.

6.4 VÄXTER

Ja, vilka växter ska man ha till en skäggagam. De bästa växterna är de som är

anpassade för skäggagamens klimat och är väldigt tåliga då en skäggagam

mycket lätt kan mosa en söt liten blomma med sin stora ”osmidiga” kropp. Vissa

skäggagamer klättrar mer än gärna på växterna och vissa till och med äter av

växterna. Så att ha helt ogiftiga växter är ett väldigt bra alternativ om man inte

vill förgifta sin kära reptil. Växter är för det mesta billiga och t.ex. på IKEA så

finns de flesta växterna som man faktiskt kan använda i en skäggagams

terrarium.

DET som man ska tänka på om att ha växter i terrariet är;

Värmeplatta/värmekabel och växter är inte världens bästa kombination.

Så se till att inte plantera några växter där du har någon liknande under

bottenmaterialet.

Om din reptil gräver mycket, kanske i detta fall skäggagamen, så är det

bra att ha tunga stenar runt växterna som hindrar reptilen från att gräva

just där.

Att ha växten kvar i sin kruka är jättebra och mycket lättskött. Minskar

risken för att reptilen som skada rötterna och om man till och med lägger

35

ett fat under krukan i bottenmaterialet så vattnet stannar kvar en stund på

fatet. Detta ger växten större chans till att samla upp vattnet den behöver.

Och se då till att sätta i faten och krukan först innan bottenmaterialet.

Att se till att tvätta växterna ordentligt innan du använder dem. Det kan

finnas en massa kemikalier som kan vara väldigt farliga för din reptil. Så

tvätta bladen osv innan du sätter in växterna hos din skäggagam.

Att välja rätt växter för terrariet är svårt då det inte finns många sidor som

berättar om vilka växter man kan ha. Speciellt till ökenterrarium är det svårt att

hitta. Men om man väl påbörjar sökningen och hittar en sida så kommer man

inom kort in på rätt sidor och man vet sedan hur man ska söka.

Jag har själv hittat rätt bra sidor med olika växter (se källförteckning s.) och det

var runt 25 stycken olika växter som man kan ha i sitt terrarium. Dessa växter tål

då också torka och är väldigt tåliga. För det mesta så är det gröna växter som

gäller, då de flesta icke giftiga växterna är gröna växter men blommor som

hibiskus och dagliljor är jättebra växte som inte är giftiga för reptilen. Helst så

ska man vara lite realistisk med vad man väljer för växter och tänka på hur

reptilens ursprungsområde ser ut. Ta t.ex. skäggagamen som lever i Australien

och det är inte bara öken och sand där utan det är rikt av gröna växter som de

kan gömma sig i osv. Så de växter som man kan koncentrera sig på då de mer

grönare växterna och i detta fall, kraftiga växter som inte viker sig och förstörs

bara för en skäggagam lägger sig på dem.

En bra växt att ha som start i terrariet är starrväxten, som på latin heter Carex

brunea. En gräsväxt som kan vara bra för att gömma gömställen till osv. Visst

kan det hända att skäggagamen klampar över detta men gräs är ju känt för att

kunna resa sig igen och de är dessutom lätta att hålla vid liv. Växter som

36

svärmors tunga (Sansevieria trifasciata) och paradisträdet (Crassula) är väldigt

bra alternativ och är väldigt vanliga i de svenska hemmen.

Självklart så behöver man inte använda riktiga växter. Om man är inte har gröna

fingrar och inte vill hålla på med att vattna blommorna varje dag osv så kan man

använda plastväxter. Som fungerar jättebra så länge inte reptilen har för sig att

äta på plastväxterna. Så var lite uppmärksam och se hur reptilen är mot

plastväxten. Sedan så är plastväxterna oftast inte lite fina som riktiga växter.

Men de behöver inget vatten och håller sig gröna året runt.

Här kommer exempel på olika växter som man kan använda:

Latinskt

namn

Svenskt namn Övrigt Bild

Aloé-släktet

Aloe Vera etc. Växer

långsamt och

tål det mesta.

Vill ha det

ljust

Aspidistra

elatior

Ungkarlsblomma Klarar minst

ljus, seglivad

o svår att få

död på. Dyr

växt

Beaucarnea

recurvata

Flasklilja eller

elefantfot

Stam-

varianten

lämpligast.

Tålig och

gillar ljus

37

Brachychiton

rupestris

Austraiskt flaskträd En spännande

växt med en

lite

annorlunda

stam. Ska

duschas ofta

Carex Brunea Starrväxt Gräsväxt som

tål mycket och

lätt att sköta

Cordyline

fruticosa

Bloddracena Tål ej

långvarig

torka, gillar

ljust

Crassula-

släktet

Trädkrassula,

Paradisträd etc.

Sol och

torktåliga

växter som tål

det mesta

Dracena-

släktet

Doft dracena etc. Mycket tålig

växt för

nybörjare.

Ficus

benjamina

Benjaminfikus Småbladig

fikus, väldigt

lättskött och

gillar ljust.

38

Ficus elastica Fikus Storbladig,

lättskött och

gillar ljust

Gasteria-

släktet

Gasteria En tålig växt

som påminner

om en aloe.

Vill ha det

ljust

Kalanchoe

beharensis

Kamelhårskalanchoe,

mockaplanta

En brunaktig

suckulent som

lätt blir hög.

Vill ha det

ljust

Pachira

macrocarpa

Pachira Liten trevlig

växt som ej får

bli för torr

Pachypodium

lamerei

Madagaskarpalm Med sin

taggiga stam

får den vara

ifred från dom

flesta djur.

Sanserveria

trifsciata

Svärmors tunga En tålig växt

som klarar det

mesta

39

Schefflera

arobicola

Paraplyaralia De nedersta

bladen blir

säkert uppätna

men därefter

får men ett

vackert och

tåligt litet träd.

Stephanotis

floribunda

Doftranka En klätterväxt

som vill stå

ljust och som

klarar sig om

man skulle

glömma vattna

den.

Yucca

elephantipes

Yuccapalm En tålig växt

som blir finast

om den står

ljust

Zamia pumila Zamia En

långsamväxa-

nde palm med

rundaktiga

småblad som

klarar det

mesta. Vill ha

det ljust

Zamioculcas

zamifolia

Garderobsblomma Trots namnet

vill den gärna

stå ljust för att

bli fin. Tål

däremot torka

väl

40

7.0 INREDNING AV MITT GLAS-

TERRARIUM

Nu kommer vi till mitt arbete, mitt

praktiska sådan. Och två uppgifter hade jag

inom det praktiska vilket ena var att inreda

det terrarium jag hade. Och det var ett

terrarium som vi köpte av någon vän till

familjen eftersom han inte hade plats med

det. Och sedan dess har Draco, min

skäggagam, för tillfället bott i detta

terrarium. Och det som jag då skulle göra

med detta var att inreda den så bra som

möjligt, och även så snyggt som möjligt. Så

man kan säga att detta är en

sammanfattning av mitt arbete med glas-

terrariet.

7.1 SKISSER – EN MYCKET BRA BÖRJAN

Jag började tidigt med detta arbete och det var

redan i juni. Och det hela började med skisser.

Skisser på förslag över hur terrariet skulle se ut.

Och jag hade jättemånga idéer. Väldigt många

och det är synd att jag inte fick med mig alla

skisser. Men några har jag. Och det är viktigt att

ha när man ska inreda ett terrarium. Kanske bir

det till slutet inte som man velat men det är

viktigt att man har något att sträva efter och

41

försöka efterlikna. Det gäller att man kan se terrariet framför sig och vara säker

på sin sak. Det är oftast då det går som bäst när man vet redan hur det ska se ut

inom sig.

Och min vision var ju att det skulle vara ökentema. Och att man skulle känna

den här riktiga ökenkänslan om att det är varmt och endast skuggan under

klippblocken var det enda som kunde skydda en. Och sedan ville jag ha växter

och kom på den fantastiska idén om att göra en palm som man kan ha

hängväxter i. Och nedanför palmen är det en grotta där man kan ha fuktådan om

man nu vill så eller bara använda det som en grotta. Och på den högsta

klipphyllan ska solplatsen finnas.

Det andra jag gjorde innan jag

påbörjade mitt arbete var att ta

reda på mer om självaste

skäggagamen. Försökte samla

ihop allting i en pärm och kunde

därefter läsa om skäggagamens

behov, beteenden och föda. Det

känns bra om man har ett hum

om hur de lever egentligen när de trivs i sitt terrarium. Och att veta hur de lever i

det vilda och hur deras naturliga miljö ser ut är en mycket bra sak att veta. Då

deras terrarium ska spegla deras liv i det vilda så bra som möjligt. Och därefter

kan man även utforma tankarna runt hur det ska se ut ännu mera. Till sist tittade

jag in på L80 för att läsa igenom det regler som finns gällande hållande av

reptiler

7.2 PÅBÖRJA FRIGOLITARBETET

42

Nu när skisserna är klara och förberedelserna

klara så kan man fokusera sig in på all

material som man ska använda. Det man

arbetar med är såklart frigolit så för och

främst var då att fixa fram frigolit. Jag hade

turen att min kära far fått tag på väldigt

många block av frigolit som jag kunde

använda.

De verktyg som jag använde eller använder

fortfarande var penna, tumstock, såg i olika

storlekar, kniv, lödpistol och en borrslip. Och

då kan man ju undra varför jag valde dessa.

Lödpistolen var min fars ide eftersom om

man endast använder kniv så flyger frigoliten runt en och man blir en

frigolitgubbe. Med en lödpistol, som man vanligtvis använder för att löda tenn

så smälter frigoliten istället för att lossna och fastna på en själv. Man kan

alternativt använda en enkel värmepistol.

43

Till vänster: Lödpistol. Till Höger: En borrslip

Nu börjar det så kallade

frigolitarbetet. Bästa är att ha

en egen plats där man kan

vara och arbeta med frigoliten

utan att behöva störa någon

som bir helt störd av all

frigolit. Bästa är att alltid ta

fram dammsugarna och städa

efter sig varje dag. Jag fick vara under ett tak som användes vanligtvis till ett

förråd för några av våra flera maskiner på gården och eftersom det var tak så

kunde jag även hålla på när det regnade.

Det man kan börja med inom frigolitarbetet är att försöka mäta ut hur mycket du

behöver. Det man ska tänka på här är att man helst ska kunna dela upp terrariet

och göra olika bitar som man sedan sätter ihop eftersom man ska kunna montera

44

ut inredningen så man enklare kan göra rent hela terrariet. Och jag började med

att göra vattendelen. En vattendel där man kan sätta i en bytta med vatten.

Jag valde ut en av

frigoliten och

började rita upp

hur jag ville ha

det. För jag hade

en bild av hur allt

skulle se ut i mitt

huvud. Och för att

kunna göra ett

jämnt ”djup” i

vattendelen. Istället för att gräva en grop som man kan ha byttan med vattnet så

delade jag den på tvären och gjorde en perfekt ring med pennan. Sedan lånade

jag bandsågen och såga den mitt itu så det var två halva block med en var sig

halv ring. Sedan sågade jag ut de halva ringarna med bandsågen och när jag

satte ihop dem igen så formade de en perfekt ring som var i en perfekt storlek

för byttan så man kunde få i och ut den utan svårigheter.

Jag började inte med att limma fast delarna utan använde långa spikar och

pinnar som man använder till tält för att sätta ihop delarna. Limma fast alla delar

kan man göra på slutet då allt är klart och att man är säker på att det kommer se

ut så som man gjort.

Och såhär höll jag på med resten av det hela. Jag tog fram de frigolitblock jag

behövde. Jag ritade på blocken så jag hade något att gå efter innan jag karvade,

smälte eller sågade i blocken. Och ibland så uppstod det problem med att jag

gjort helt fel mått och att frigolitbitar som först såg jättebra ut byttes ut eller togs

bort helt och hållet. Ett misstag jag gjorde var redan i början efter att jag gjort

45

klart badvattnet och påbörjat den stora väggen av klippor. Jag ställde dem

bredvid varandra utan att tänka på hur kort kortsidan egentligen egentigen skulle

vara. Det var inte förrän jag studerade det hela innan jag kom på att jag hade

gjort helt fel. Det ledde till att jag helt fick tänka om i mina planer på det blocket

och börja fundera ut hur man skulle göra om det så det blev rätt mått och

samtidigt snyggt.

Mitt första fel, kortsidan blev för bred. Så det var bara att börja om från början.

Det jag fick göra för att lösa detta problem var att såg ut så man kunde skjuta

fram blocket som är till vänster så att hälften kom över vattnet. Då blev det

mycket bättre och kortsidan var då exakt lika lång som den skulle vara redan

från början.

46

Här har baksidan skjutits fram så att halva blocket kommit över vattnet.

En annan bra sak är även att ha terrariet bredvid sig som jag tyvärr inte hade

under en början så jag fick vara väldigt skeptisk till allt jag gjorde. Jag gjorde

några fler misstag gällande måtten

eftersom ibland så blandade jag ihop

måtten vilket ledde till att jag råkade

göra fel. Men jag byggde i alla fall på

och försökte vara så noggrann med

måtten som möjligt.

När jag väl fick terrariet bredvid mig

så var det ännu lättare att kunna

utforma alla block ordentligt. Och det

var när jag fick in alla block som jag

insåg att någon palm blir det inte för

47

mig. För det skulle aldrig få plats. Detta kunde jag nog redan i början fixat om

jag hade terrariet hos mig men nu fick jag helt enkelt ge upp min fina vision om

att ha en palm och fundera ut andra lösningar på det hela. Men jag fick ihop det

och bilden till höger visar resultatet över hur jag löste det hela. Jag fick dit

grottan i alla fall som jag hade velat ha där från början och det får bli ”pelare”

uppstaplat av skifferblock som får hålla upp det översta blocket som annars villa

luta sig neråt p.g.a. att det blev för tungt.

Nästa lilla steg som man kan göra innan man ska börja lägga på cement är att

planera ut vart alla växter ska sitta och även vart ljuset ska vara. Eftersom jag

inte skulle ha en palm där hängande

växter skulle sitta fick jag helt enkelt

hitta nya ställen där jag kan ha

växterna. I detta fall gäller det

plastväxter så jag behövde inte tänka

på hur jag skulle kunna vattna dem

osv. Jag började leta platser och fann

några platser där växterna skulle

passa in. Och det jag gjorde var att

börja karva ur frigoliten så man fick

ner krukan utan svårigheter. Och här ska man tänka på att göra gropen extra stor

om man ska ha något eller några lager cement i groparna. Om de passar precis är

det garanterat för litet efter ett lager cement.

48

En annan liten sak man ska göra som tidigare skrivet

är att planera vart ljuset ska vara. Min plan blev att

det översta blocket får bli där lysröret får vara och

vid sidan om så får värmelampan vara så den

värmelampan lyser mot klippan och lysröret lyser

upp hela terrariet. Och det blir också snyggt och

lamporna kommer att gömmas så de inte ses.

7.3 FÖRSTA LAGRET CEMENT

När man format klart all sin frigolit så är det dags för att lägga på det allra första

lagret cement. Vilken cement man ska ha beror alldeles på hur bra ekonomi man

har. Min familj har inte världens bästa ekonomi så jag fick använda Flexibelt,

något som man använder till att kakla i badrummet. Och eftersom det är sådant

som man kaklar i badrummet med så är det vattentätt och det är då viktigt att ha

något som är vattentätt. Som alltså inte löser upp sig för det första när man

sprayar vatten. Och om man väljer t.ex. flexibelt så finns cementen i olika

nyanser. Sammanlagt använde jag tre olika nyanser av flexibelt innan jag

blandade ihop en riktig färg som jag ville använda.

49

För att kunna använda

cementen, flexibelt i detta fall,

så måste du blanda ihop det

med vatten. Andra

cementsorter som t.ex. Sika

Top Seal 107, en sorts cement

som är det allra bästa en

inredare kan använd, har en

speciell mjölkaktig vätska som

den ska blandas med. Men när det kommer till flexibelt så behövs endast vatten.

Första lagret ska vara mellantjockt. Om det blir för tunt så suger frigoliten in

vätskan och om det är för tjockt så kan man inte arbeta med det och det blir en

kletig röra fullt av en massa ”frigolit-prickar”. Så att ha en jämntjock smet till en

början som du smetar på frigoliten överallt förutom mot de ställen som är

riktade mot glaset. Om du senare ska limma fast bitarna på glaset så ska man

vara väl medveten om att det fäster sämre om man limmar på cement. Så de

sidor som det ska limmas på ska hållas fria från cementen.

När man lagt å det första lagret av cement så ser det inte alls så fint ut och om

man är nybörjare tror man direkt att man har gjort fel vilket behöver inte vara

sant. Första lagret är självaste grunden och ju mer lager av cement som man

lägger på desto mer osynligare blir de små frigolitprickarna. Så till en början när

man målar så kommer de lösa frigolitprickarna upp så man kan lätt ta bort dem

innan man lägger på lager två.

50

Lager ett ser alltid tråkigast ut…

7.4 LAGER PÅ LAGER

När man lagt det första lagret cement, låtit

det torkat och justerat så som man vill ha

det och tagit bort de lösa frigolitprickarna

så är det dags för lager två. Det är mycket

lättare med detta lager och man kan göra

det lite tjockare än det innan. Och när man

lagt på lager två och låtit det torka

ordentligt så lägger man på lager tre.

Lager tre vore det sista lagret innan lagret

med färg om man använda Sika Top Seal

107 men eftersom Flexibelt är mjukare än Sika Top så ska lägga till minst ett

lager till. Jag gjorde misstaget och gjorde endast tre grundlager innan jag la på

51

färglagret och det ledde till att man lätt kunna skrubba fram frigoliten på botten.

Men ju fler lager, desto hårdare och mer slitstarkare blir cementen när den är

klar. Bästa dagen som man kan hålla på med detta är mitt under de ljustaste

timmarna under dagen så man kan ställa ut alla delar som man målat cement på

ute i solen. Då torkar det mycket snabbare.

Innan jag gjorde det allra näst sista lagret så ägnade jag tillsammans med min far

tid åt att få till lampan där jag ska ha lysröret. Eftersom jag inte köpt en ramp så

beslöt vi oss för att göra en egen sorts ramp som är inbyggd i självaste

”frigolitbiten”.

Vi sågade i ”kanterna” så att man kunde skjuta in metallplattor från gamla

lysramper utan att behöva skada något.

52

När vi löst den delen så är det dags för att ta det näst sista lagret. Och då ska

man blanda pulverfärg, med cementen så att cementen förändrar färg. Jag

använde tyvärr inte de pigmentfärger som man helst ska köpa utan jag fick

använda mig av pulverfärg som är av samma material som vanlig vattenfärg.

Min käre far hade en gång i tiden råkat komma över en låda full med

pulverfärger och det var ju väldigt tur att han sparade dem för då kunde ju jag

använda dem.

Jag blandade olika färger så jag till sist fick fram en sandaktig färg. Som jag var

riktigt nöjd med. Men innan jag började pensla så prövade jag måla färgen på en

lös liten frigolitbit och lät den torka för att se resultatet. Om jag inte skulle blivit

nöjd med resultatet så skulle jag fortsatt med att blanda i mer färg. Men jag blev

nöjd redan på första testet så då började jag pensla på färgen.

När du är nöjd med färgen är det bara att pensla på!

53

Det hela såg ut som ett stort sandslott när

jag var klar med färgen och jag började

själv bli tveksam här om jag verkligen

skulle fortsätta med det sista lagret eller

om jag skulle låta det vara som det var

eftersom det såg så bra ut.

Men jag ville veta hur det skulle se ut om

jag tog det allra sista lagret av cement så

sandslottet fick aldrig finnas länge.

Nu har vi det allra sista lagret av cement

och denna gång så ska inte cementen

vara tjock alls. Snarare tvärtom. Den ska

vara väldigt tunn, som färgat vatten men

ändå inte. Färgen som man brukar

använda är svart, men man kan använda vilken färg som helst bara den är riktigt

mörk för nu är det så att man ska få det så stenlikt som möjligt.

Det man gör är att pensla på ett snabbt lager färg på cementen. Se till att den

mörka färgen verkligen når i alla springor för när du gjort det så tar du en

gammal trasa eller tröja och börjar skrubba på ytan. Du ska inte skrubba mycket

utan bara så att det svarta nästan försvinner för det enda man vill ha kvar är det

svarta i springorna. Detta ger en mycket mera verklighetstroget och det ser inte

alls ut som frigolit i huvudtaget. Man tror att allt är skapt direkt ur sten.

Om du tittar på en vanlig sten så innehåller den en massa mängder olika färger.

Skuggorna gör att springorna bli mörkare än de som träffas av solen och det är

just det som man vill fånga upp.

54

Det svarta som blir kvar efter skrubbningen ger en mer verklighetstrogen ”sten”

När man har gjort klart allt. Varje lager är klar på varje bit. Då är det dags att

montera ihop det i terrariet och se hur resultatet blev.

Och jag blev väldigt nöjd med mitt. Och det här tar tid. Så man får vara beredd

på att lägga ner mycket tid på detta. För det här krävs planering och fantasi.

55

Såhär ser resultatet ut efter all jobb med frigoliten och cementen. Och allt jobb

lönade sig verkligen.

56

7.5 SMÅBITARNA SOM AVSLUTAR ARBETET

Nu när den värsta inredningen är över så är det bara några småsaker kvar. Först

och främst är nog det smartaste att flytta terrariet till det ställe där det ska stå

innan du sätter in inredningen.

Gör rent terrariet noggrant och putsa alla rutor osv så att det är skinande rent när

du börjar inreda. Och när du är klar så kan man börja hur man vill.

Jag började med att sätta in alla ”frigolit-bitar” innan jag hällde i

bottenmaterialet som i detta fall var finkornigt sand. Bakgrunden blev rätt

fantasilös men jag hittade en cool tapet som påminde mig om skiffer s jag

använde den. Jag satte i växterna och lamporna. Såg till att de lös ordentligt och

att de fungerade. Sedan när jag inrett det klart så väntade jag en dag innan jag

satte in min fina skäggagam Draco Malfoy i hans nya hem. Och han verkade

trivas. För han blev mer aktivare än vanligt och när vi bytte lampa till en ännu

varmare eftersom den gamla värmelampan gick sönder så blev han ännu mera

piggare. Klippan där värmen är blev hans fina utkiksplats för han sitter där

mycket och studerar allt omkring honom.

Draco Malfoy i sitt nya terrarium

57

Såhär ser det ut idag.

58

8.0 BYGGE AV MOBILT TERRARIUM

Den 11:e augusti påbörjade vi det

andra projektet. Det andra praktiska

som är att bygga ett mobilt öppet

terrarium. Att jag kallar det för mobilt

är att man lätt ska kunna montera isär

den och flytta den.

Allra först började jag med att skissa

och rita så mycket som möjligt. Jag

visste att detta kunde jag inte göra helt

ensam, jag var alldeles för okunnig

om alla maskiner som behövdes o.s.v.

Då bad jag om hjälp av min kära far

som blev min handledare i den

praktiska delen. Tillsammans med

honom så skissade vi på några papper

och diskuterade hur det skulle se ut.

Vi kom överrens om att det öppna

terrariet ska vara 2 m långt, 1 m brett och 1 m högt sammanlagt. Benen ska då

vara 40 cm höga och väggarna ska vara ungefär 60 cm höga.

Sedan spånade vi mycket om hur den skulle vara utformad. Eftersom jag ville att

man skulle kunna flytta den kom vi överrens om att man ska kunna montera isär

alla delar, vilket betydde att väggarna skulle bli tvungna att sitta lösa så man kan

dra upp dem eller dra ner dem. På skissen ovanför ser ni några detaljer som vi

kom överrens om. Om hörnen osv för att allt ska kunna hänga samman.

Till en början så var jag mycket envis på att använda plexiglas på de sidor som

inte skulle stå intill väggen eftersom plexiglas är enligt mig mycket mera

tåligare än glas. Pappa var däremot osäker p.g.a. hur dyrt plexiglas kan vara att

köpa men när jag inte ändrade mig så kom pappa plötsligt på att han hade ju

några plexiglas i ladan någonstans.

59

8.1 UTRUSTNING & MATERIAL

Det material som vi använde då till det öppna terrariet:

Golvspånskiva 2m²

Regel 45x45mm 13m

Regel 45x70mm 2m

Regel 45x95mm 3m (kluven)

Regel 22x95mm 6m

Regel 30x20mm ca 2m

Spillbitar (klossar)

Hård board (Masonite) ca 870x520mm 3st

Glas 3mm ca 870x520mm 3st, 4st ca 480x850mm

Skruvar, muttrar, planbrickor mm

Vagnsbult 6st

Möbelmonteringsbeslag

Våtrumsmatta 2m²

Termostat

Grenkabel x2

Lysrör x2

Grundfärg vit 1liter

Målarfärg blank vit 1 liter

Målarfärg blank grön ½ liter

Spackel

Lådor 2 st i en

Golvvärmeplåt 1m²

Värmekabel 4m

Sprayfärg matt svart

Utrustningen vi använde:

Klyvsåg

Plan- och rikthyvel

Bandsåg

Bandslip

Handhyvel

60

Slippapper

Överhandsfräs

Borraskin

Pelarborrarmaskin

Skakslip liten/stor

Gersågklinga

Skruvdragare

Borrmaskin

Fogsvans

Pu-lim, trälim/vitlim och kontaktlim

Pensel

Spackelspade

Hörselskydd (skydd för öronen)

(Hammare – hamra in benen när de inte vill)

Det var väldigt lite som vi köpte. Spenderade runt 200kr på de saker som vi

köpte. Detta var lysrör, möbelmonteringsbeslag, spackel och kontaktlim. Resten

hade vi hemma på gården i våran lada.

8.2 SÅ BYGGDE VI

Det var ju som sagt i

början av augusti som vi

påbörjade arbetet och det

var min bror hjälpte mig

till en början.

Tillsammans tog vi fram

golvspånsskivor och

limmade ihop dem och

sågade dem så att botten

blev 2m² stor. För att stärka golvspånet så att den inte kan delas itu där vi

limmade så skruvade vi i några skruvar för att fästa det hela. Sedan plockade vi

61

fram en regel som vi hyvlade med plan- och rikthyveln så stoleken blev

22x95mm. Sammanlagt så var regeln 6 meter. Vi behövde två stycken 2meters

och två stycken 1meters som vi limmade fast på undersidan av golvspånet längst

kanten med trälim och skruvade dem sedan fast från ovansidan. Vi mätte även ut

var alla ben skulle sitta och såg till att regeln inte täckte de ställen där benen

skulle vara.

Sedan tog det ett tag innan vi rörde detta projekt. Det var inte förrän i oktober

som jag får min pappas hjälp till att fortsätta. Själv skulle jag inte kunna göra

klart något ensam.

Det vi gjorde då var ju att fortsätta med ramen på botten. Vi tog en regel på

45x95mm och klöv den på snedden. Vi kapade även dem så at det blev två

stycken 2m reglar och två stycken 1m reglar. Vi hyvlade, slipade och tog bort

alla ojämnheter så det blev fina släta sidor innan vi sågade en not längst den

smalaste sidan.

Överkurs: Ni som inte vet

vad en not är. Nej, inte en

not som man kan se på

papper när man spelar ett

instrument. Utan det är en

not på t.ex. en golvplanka.

Eller såhär kan man nog

säga: en golvplanka har en

utbuktning på ena sidan och

en inbuktning på andra sidan. Utbuktningen kallas för fjäder och inbuktningen

kallas för not

När vi var klara med den så kallade sargen så limmade vi fast den på spånskivan

med hjälp av pu-lim som är mycket starkare än vanligt trälim. Det torkar väldigt

62

snabbt så vi fick vara kvicka med att sätta fast sargen. Och samtidigt som vi var

kvicka blev vi även tvungna att vara noggranna. Att få pu-lim på fingrarna är

inget bra. Det kan ta flera dagar innan det lossnar från ens fingrar.

Efter limmet så pressade vi ihop allt med tvingar och skruvade fast sargen med

lagom långa skruvar. Vi skruvade även fast sargen underifrån med speciella

spånskruvar där enda skillnaden är att huvudet på skruven har en vassare kant än

en vanlig skruv.

Sedan så började vi gå igenom hur vi skulle göra med resten, som t.ex. väggarna

o.s.v. Plexiglaset som vi skulle använda var för korta men vi kom på en bra

lösning om att vi skulle använda oss av golvplankor för att fylla tomrummen

mellan plexiglasen och benen. Så vi rotade runt i ladan ovanför stallet efter de

rätta golvplankorna som man kunde använda. När vi väl hittade dem så började

vi mäta och skissa upp på plankorna. Sedan kapade vi dem i rätt längd. Tog bort

fjädrar på plankorna om det behövdes eller gjorde nya noter på dem om det

behövdes. Allt gick smidigt och bra.

En skiss på hur vi tänkte hur det skulle se ut med golvplankorna och plexiglaset

63

När vi blev klara med plankorna så tog vi oss an undersidan igen för att göra

stöd åt benen. Det är även på dessa stöd som vi senare ska kunna fästa fast

benen på med en så kallad vagnsbult, som är en stor sorts skruv. De bitar som vi

använde var spillrester från alla reglar som vi använt och vi limmade först fast

dem innan vi skruvade så de satt fast ordentligt.

När vi satte fast dem så passade vi på att markera ut vart man ska borra hålet för

skruven. Meningen är ju att

man ska kunna ta isär benen

från ”grunden” så man ska

kunna lossa muttrarna på

vagnsbultarna som man

använder. Och när vi borrade

genom klossen så borrade

pappa en fördjupning på ca

20mm för att muttern inte ska

synas om man tittar under.

Grunden är då klar och fokus på väggarna. Vi är inne på januari just precis efter

nyår. Pappa och jag diskuterar igen och reflekterar olika möjligheter som man

kan göra. Och våran idé om hur det skulle se ut ändrades. Pappa sa att istället för

att komplicera det hela med plexiglaset som inte passade utan golvplankorna så

kunde vi ta glas så slapp man golvplankorna. Trots att jag fortfarande var lite

tveksam så sa jag okej och vi kastade iväg golvplankorna som vi skulle ha

använt och även plexiglaset struntade vi i.

Så vi började mäta igen för att skriva ut måtten för glasen. Vi började även göra

iordning benen. Hyvlade dem raka och slipade dem. Vi gjorde noter i dem

halvvägs så det blir som ett stöd till glaset och de andra väggarna av Masonite.

64

Efter att ha gjort iordning benen så var det den övre ramens tur som ska göras.

Vi använde oss av 45x45mm reglar som vi kapade så att vi fick två stycken 2

meter och två 1 meter så att vi har en till varje sida.

Sedan såg vi till att forma dem så att de kunde fästas och inte vara ”i vägen” för

varandra. Vi sågade alltså till kanterna av reglarna och såga ut lite vid mitten så

att mittenbenet sticker en bit in i ramen som ni ser på bilden här ovanför.

Vart lampan med UV-ljuset ska

finnas kom vi snabbt överrens om

att de skulle vara fästa på den

mittersta regeln som delar av

terrariet på mitten. Och likt

glasterrariet som jag inredde gjorde

vi oss en egen ramp. Vi sågade en

mycket smal not på vardera sida om regeln så att man kunde sitta två metaller

från en gammal lampskärm. Pappa sågade även ut de två hörnen på mittenbenet,

som ska sitta mot väggen, högst upp så att man kan trä kabeln från lamporna

genom där.

65

En annan sak som pappa

och jag gjorde klart för oss

är att man ska kunna lägga

över glasskivor så de blir

som tak på terrariet om det

visar sig att våran kära

skäggagam kan ta sig ut

eller att det ”luktar” för mycket om honom. Men att ha två jättestora glasrutor

som man kan lägga ovanpå skulle bli alldeles för tungt och risken för att de ska

gå sönder skulle öka kraftigt vilket betydde då alltså att vi behöver två reglar till

som ska ligga tvärs över terrariet som ska agera som stöd för glaset. Dessa ska

till skillnad från den mittersta regeln vara löstagbara. Vi tog alltså sågen,

överhandsfräsaren och slippapper och började fixa nedsänkningar där man kan

lägga ner dessa reglar. Reglarna klöv vi själva till reglar på 30x20mm ca 1m

långa.

8.3 MÅLANDET

När vi äntligen var klar med att fixa alla delar. Efter att vi sett till att skruvar

fanns, att allt som skulle sågas var sågat och att det fanns försänkningar för

glaset osv så var det bara att slipa allting grundligt så att inga vassa kanter hanns

eller några ojämna sidor. Pappa använde överhandsfräsaren för att göra runda

kanter och jag använde mig av en enkel slipmaskin och slipade bort alla

ojämnheter. Och när det var klar… då är det dags för att måla

Jag började med att måla ett lager med grundfärg så att de stickor som gömts i

trät sticker upp så man kan slipa bort dem. Grundfärgen är även för att trät inte

ska suga in så mycket av den riktiga färgen som man lägger på sedan. Efter att

grundfärgen torkat så använde jag spackel till att täppa igen alla skruvar och

ojämnheter som inte gick att få bort med slipmaskinen. Detta för att det skulle

66

bli en fin yta utan några fula skruvar som förstör allting. När man låtit spacklet

torka slipade man lite extra igen och sedan lägger man på det första lagret av vit

färg.

Jag målade alla delar var för sig

innan vi satte ihop allting och

tog andra lagret. Samtidigt som

den vita färgen torkade målade

jag de tre väggar som ska vara

intill väggen. Som färg så var

det en klargrön färg och en vit

färg. För jag hade tänkt att på

den sidan där växterna ska stå ska väggarna vara gröna och där solplatsen ska

vara ska de vara vitt. Men det blev ju inte så. Blandade helt ihop väggarna så

väggarna på långsidan är grön och på kortsidan vit. Dock får man helt enkelt

vänja sig vid misstag och jag hade inga som helst lust med att försöka måla om

dem. För jag ville ju bli klar med terrariet.

Vi skickade iväg glaset som

skulle skäras till glasmästaren

och letade efter lådor som vi

tänkte ha under terrariet. Både

jag och pappa visste att vi hade

någonstans lådor som vi hade när

vi bodde i Stockholm. Och det var jag som hittade dem i ladan, gömd bakom en

massa skräp som vi sparat genom tiderna. Lådorna var färgade orange och blått

och ramen var ofärgad. Så mitt lilla uppdrag blev att måla ramen vit, precis som

terrariet. Pappa fixade så att man senare skulle kunna skruva fast lådorna på

terrariet. Om man fäste dem direkt när vi inte ens flyttat terrariet till Örebro så

67

skulle det bli tungt att bära bottnen med lådornas vikt. Den var tillräckligt tung

redan.

Jag hade planerat redan från början att vi skulle sätta fast golvvärme i botten så

att bottenmaterialet håller en smula jämn temperatur så att Draco inte fryser

direkt. Men det ska endast vara värme på ena sidan av terrariet. På solsidan ska

det vara för växter och bottenvärme är ingen bra kombination. Och till en början

hade jag bara tänkt en enkel värmekabel men pappa insisterade på att vi kunde

ha värmefolie som man använder som golvvärme i hus. Och eftersom det är

pappa som betalar att han erbjöd sig köpa det så sa jag inget emot.

Dock tog det två veckor för

företaget vi beställde

värmefolien på att de inte alls

hade någon värmefolie på

lager. Så det vi fick göra i

detta fall var att skaffa fram

golvvärmeplåt och limma fast

den. På plåten skruvade vi

även i några skruvar så att

den höll sig var och runt plåten och under plåten la vi ut tunna frigolitplattor för

att isolera värmen underifrån. Så att värmen går uppåt och inte neråt.

Sedan är det dags för att lägga mattan. Vi använde oss av våtrumsmatta och vi

användet matta bara för att jorden som säkerligen kommer bli fuktig inte når

träbotten och börjar ruttna. För att limma fast mattan så använde vi kontaktlim

och väntade en dag innan vi skar av kanterna. När mattan var klar gjorde vi lite

enkel elektronik. Jag fick lära mig koppla ihop lite kablar och skruvade fast två

grenkablar medan pappa kopplade in termostaten och ställde in den ca 22°C.

68

Sedan är terrariet klart. Med slipade glasrutor och målade reglar plockade jag

isär terrariet som vi tidigare satt ihop. Vi lastade in alltihopa som vi behövde in i

våran vita buss och körde den ända till Örebro från Olshammar.

Och där satt vi ihop den. Hamrade in de ben som inte ville in och skruvade fast

både benen och reglarna plus lådan så att allt blev jättebra.

Billy hjälpte mig skruva fast lådan underifrån

69

Hur lampan för UV-ljuset blev

Slutresultatet. Hur terrariet blev i slutändan. Blev väldigt nöjd och stolt

70

8.4 FRIGOLITARBETE IGEN

Till det öppna terrariet så gjorde jag

två stycken frigolitbitar. En som

liknar ett berg och det är där som

solplatsen ska vara och en del där

vattnet ska vara.

Jag började med solplatsen och tog ett

av de frigolitblock som fanns kvar

efter det andra arbetet med frigolit

och jag improviserade formen och

använde mig av kniven och

lödpistolen för att forma den. Det

gick snabbt att forma den och redan

när jag var klar med formningen så

drog jag på det första lagret av cement på den.

Jag påbörjade även vattendelen och började med att först söka efter något som

man kan ha vatten i. Hittade tillslut en Carlsberg-bricka

som man staplar glas på o.s.v. Och när jag hittade den

tog jag en smalare frigolitbit och började karva ut den så

man får i brickan. Sedan var det att forma kanterna och

lägga på första lagret cement.

Denna gång hade jag runt 4 lager cement innan jag tog

på färgen och efter det den svarta som jag senare

gnuggade bort för att ge det hela en lite mer stenaktig

känsla.

71

8.5 INREDNING AV MOBILT TERRARIUM

Då är det inredningen kvar av

det praktiska. Jag började med

att lägga ut ugnsfolie längst

kanterna. Detta för att förhindra

att fuktig gjord ska ta sig in

mellan glaset och trät. Och det

är vanlig ugnsfolie som

användes och lite tejp för att

hålla allt på plats. Jag hade ingen bestämd höjd för folien utan på framsidan

hade jag folien lägre än bak som var högre upp.

När jag var klar med ugnsfolien så ställde jag ut ett av frigolitarbetena som jag

gjorde till det öppna terrariet och det var solplatsen. Jag beslutade mig att inte

låta den vara ovanpå bottenmaterialet utan eftersom den var hög så ville jag inte

att Draco skulle få någon möjlighet till att hoppa ut ur terrariet så att ha den på

botten redan från början var ett väldigt bra alternativ.

Sedan så tog jag fram

bottenmaterialet och det blev

blomjord och sand. Det gick åt

ca 90 liter blomjord och jag

tycker ännu att det inte är

tillräckligt. Och jag strödde ut

blomjorden över hela terrariet.

På blomsidan så hade jag

tjockare jord p.g.a. växterna och på andra sidan blev det ett tunnare lager

eftersom jag tog ett lager sand ovanpå jorden så att sanden täckte över jorden.

72

Sand är rätt så dyrt så att ha sand på några centimeter som yta är nog ett jättebra

val enligt mig.

Sedan när bottenmaterialet var klarlagt så var det att placera ut växterna. De

väster jag valde till mitt terrarium var Crassula, Ficus benjamina, Fikus elastica,

Dracena, Yucca elephantipes och Echeveria.

Från vänster bakre raden: Yucca elephantipes, Dracena, Ficus benjamina

(stor), Ficus elastica. Främre raden från vänster: Crassula (2st) Echeveria

(röda växten) Dracena (liten) och Ficus Benjamina (liten)

Jag placerade ut dem på önskade ställen och jag planterade dem inte som man

skulle tro. Utan vi ställde i dem med krukor som vi köpt från IKEA. Det är då

mycket lättare att t.ex. ta ut dem och duscha dem eller att vattna dem. Jag

försökte täcka krukorna så gott som möjligt med jorden men förändringar kan

ske under tiden. Planer om att göra en stenmur kommer nog fixas till sommaren.

73

När jag placerade ut växterna så satte jag ut vattenbaden som var på samma sida

som växterna. Korkeksbark från de gamla terrariumen la jag in så att han kan

ligga och slappa ovanför vattnet och två korkeksbarkar lutade jag mot

solplatsen. När jag placerade ut dem såg jag till att Draco ska ha möjlighet till att

klättra under och gömma sig om han så vill.

Sedan är det in princip klart. Jag kopplade in alla lampor, ställde in timern.

Och snacka om vad nyfiken Draco blev när jag släppte ner honom. Det är så

himla skönt att han äntligen får det perfekta hemmet. Förhoppningsvis så

kommer han trivas och leva några år till. Han är ju trots allt 8år ungefär.

Slutresultat :D

74

Solsidan

Växtsidan, där han ska kunna svalka sig osv.

Draco klättrar och utforskar sitt nya hem

75

Draco Malfoy i sitt nya hem

Terrariet i sin helhet

76

Om man vill så kan man lägga på glasskivor ovanpå.

77

9.0 DISKUSSIONER

Att skriva detta projektarbete tog nog längst tid då det var mycket att skriva om.

Och för det mesta fick jag göra allting själv. Jag fick leta som en galning på

internet och försöka hitta böcker om inredning o.s.v. men det var riktigt svårt

faktiskt. När det kommer till inredning o.s.v. så finns det endast forum som man

kan söka på men där står det endast lite om vad man gör och då lägger man bara

in hur det ser ut i slutet och hur man gör. Det gällde att inte ge upp och tillslut så

hittade jag en riktig stor bunt med papper som jag skrivit ut och behållit. Det

mesta handlar endast om skäggagamen och inte om inredningen. Men jag skulle

ju bli en expert inom skäggagamer så då är det nog bra att jag fixade ut många

papper.

Jag började redan i juni med mitt projektarbete och det är lite konstigt att trots

att jag har haft längre tid än mina klasskamrater med att göra klart mitt

projektarbete så blir jag klar veckan innan allt ska lämnas in. Rätt ofattbart med

andra ord. Det betyder att jag ändå har haft ett stort projektarbete. För först så

inredde jag ju ett, detta tog hela sommaren för mig att göra klart. Med det så

blev jag klar dagen innan skolan började. Sedan så har vi bygget av det mobila

terrariet som tog ett halvår att göra p.g.a. tidsbrist. Och till sist så har vi ju den

teoretiska biten som jag typ började bara lite smått med under höstterminen och

tokskrev på vårterminen. Jag vill även påpeka att följa planen punkt till pricka

gick åt skogen för mig. Planen var ju verkligen att få klart allting på ett halvår,

alltså innan nyår men eftersom min kära far inte hade tid till att hjälpa mig med

det praktiska p.g.a. att han skulle isolera en del av ladan så min kära bror kan

mecka på sina bilar under vintern. Pappa skulle även laga maskiner som skulle

fixas innan vintern och även förbereda hela gården inför vintern och eftersom

jag inte ville lägga flera saker på hans axlar väntade jag tålmodigt tills han blev

klar med allt han tänkt göra klart och det blev inte förrän dagen efter nyår som vi

78

kunde fortsätta med den praktiska delen. När det gäller den teoretiska delen och

projektplanen så har jag nog inget annat att säga att jag sköt upp allting hela

tiden. Det var ju mycket läxor o.s.v. under denna tid så man hade inte mycket tid

åt att göra projektarbete efter skolan för man fokuserade på läxorna och för att

klara kursen.

Så projektplanen gick inget bra, jag fick ta allt som det kom och jag blev ju klar

eller hur?

Om jag skulle välja vilken del a projektarbetet som var svårast så var det nog

den teoretiska delen. Eftersom det är ju så mycket att skriva om. Till en början

tänkte jag skriva om självaste skäggagamen om hur den är, hur gammal den blir

och vad den har för beteenden etc. Jag skulle även skriva om hur ett terrarium

ska inredas för en skäggagam. Men när jag insåg hur mycket det skulle bli, för

det skulle bli mycket tjockare än detta häfte, så begränsade jag allting och

började skriva om hur man inreder ett terrarium och vad man ska tänka på o.s.v.

Och det var lite svårt att skriva om, speciellt när det kom till terrarieklimaten.

Det var nog den tråkigaste delen att skriva om, jag vet inte varför men det var

nog säkert för att det stod så mycket komplicerade saker så man verkligen fick

tänka till om vad det handlade om eller något liknande. Meningen är ju att man

ska skriva med egna ord och förstå allt man skriver. Förstår man inte ett ord så

ska man försöka förklara det, finna ett enklare ord, leta upp vad ordet betyder så

man kan det utantill i huvudet eller så får man helt enkelt ta bort det där ordet

och skriva någonting annat. Jag fick göra ås mycket, att plocka bort ord från

mina texter och skriva om meningarna helt så åtmistonde jag förstod vad de

handlade om.

Det var enklare att skriva om det praktiska. Jag kunde då med egna ord, förklara

hur jag gjorde o.s.v. utan att behöva ha en källa till allting. Att kunna skriva

79

direkt ur skallen är jag väldigt bra på. Det är nog därför mina texter kan bli

extremt långa ibland.

För att minnas alla dagar då jag gjort något på projektarbetet, speciellt när det

gäller det praktiska så skapade jag en blogg. Www.dracoshome.wordpress.com

blev bloggens namn. Och denna sida uppdaterades varje gång jag gjorde något

och för att få den ännu mera intressant för mig och för andra så fotade jag även

min process så mycket som möjligt. Nu blev det inte ås mycket bilder på hur jag

byggde det mobila terrariet men när jag väl fotade och la in bilderna så var det

så mycket lättare att skriva och man slapp försöka beskriva allting inom minsta

lilla detalj. Ordspråket: ”en bild säger mer än tusen ord” passar utmärkt in på

detta.

Innan jag började på projektarbetet så hade jag en inredningskurs där jag inredde

ett terrarium. Det var ju där som jag fastnade för inredning och att se vad man

kan göra med terrarium var ju helt fantastiskt. Speciellt när det kommer till Sune

Holm, en känd inredare som inrett terrarium och akvarium i hela sitt liv och har

med hjälp av frigolit och cement fått en miljö som man kan ta för verklig natur.

Han var en stor inspirationskälla till mig när jag påbörjade projektarbetet. Men

en expert som han använde speciell cement och pulverfärg. Han använde Sika

Top Seal 107 och pulverfärgen han hade och färgade med var helt ogiftig. Men

när man själv skulle kolla hur mycket det kostade så rynkade man ju självklart

på pannan. Det var dyrt, med andra ord fick jag försöka hitta på något annat än

Sika Top och pulverfärger. För man är ju inte stenrik direkt.

Men självklart kom en lösning. Jag hittade flexibelt, alltså cement som man

använder när man lägger klinkers i badrummet. Och jag tänkte då att eftersom

man använder det till badrum så borde det ju vara vattentåligt. Så det var det

som jag använde. Och som pulverfärg så fick vi använda pulverfärg som är av

samma material som vanligt vattenfärg. Pappa hade ju typ fått tag på det när vi

80

bodde i Stockholm. Det var under en auktion tror jag. Någon skulle riva en lada

och auktionerade ut allt i den. Så pappa passade ju på då och det var inte förrän

nu som man kom på någon användning för dem. Det är nog då rätt bra och spara

saker man ramlar över. Man vet aldrig när man behöver dem nästa gång.

Skillnaden mellan Sika Topen och Flexibelten var ju väldigt tydlig. Och om man

har råd med Sika Top så skulle jag rekommendera att man köper det. För visst,

Flexibelten är bra, enkelt och billigt alternativ men då gäller det att ha många

lager på det hela. Jag tog för några lager med flexibelten och det märktes då man

tog det sista lagret med svart och gnuggade med trasan. Man kom ju igenom alla

lager och råkade skrapa upp frigoliten. Och det är ju inte bra. Men när det gäller

Sika Topen så behöver man inte ha för många lager eftersom Sika Topen är

mycket mera starkare och hårdare när den stelnar. Och den blir inte lika mjuk

som flexibelten är.

När det kommer till de olika pulvren så är ju de av naturliga ämnena bäst. De

har redan från början en mycket naturlig färg och de jag använde var klara

starkafärger som röd, gul, grön och blå. Några variationer mellan dem fanns ju.

För att få fram den här sandfärgade färgen så blandade jag ihop ungefär 7 olika

färger i en hinktillsammans med cementen och vattnet. Det behöver man inte

göra med pulvren som har de naturliga färgerna rean från början.

När man håller på med att inreda så gäller det att man är lite estetisk tänktande.

Det är jättebra om man ser hur det ska se ut framför en redan i huvudet för då

kan man arbeta efter det. För mig gick det rätt bra faktiskt. Jag är ju själv väldigt

estetisk men självklart blev det ju inte som man hade tänkt sig. Jag ville ju redan

från början ha en palm. Och ett vattenfall. Eller något av dem i alla fall men så

blev ju aldrig och jag blev väldigt besviken då jag insåg det. Men när det väl

blev som det blev fick man helt enkelt acceptera det och påbörja nytt och tänka

81

om helt. Och jag menar, slutresultatet blev ju jättebra. Jag ångrar verkligen inte

att jag fick göra om det hela.

Sedan har vi ju den andra praktiska delen. Den del där målet var att bygga ett

mobilt terrarium. Det var inte jag som från början tänkte kalla det för just mobilt

terrarium. Det skulle egentligen vara mer logiskt om arbetet hette Bygge och

Inredning av ihop-plockbart terrarium. Ordet mobilt är nog mera för att fånga

flera läsare som är nyfikna på vad mobilt terrarium menas med. Och det menas

ju med att man kan plocka isär det och flytta det enkelt och bygga ihop det igen.

Om allt hade varit fastspikad och igen limmat så skulle terrariet vara så tungt att

man skulle ha blivit tvungen att använda en lyftkran. Bara självaste botten av

terrariet vägde nästan ett ton och om man hade fast alla glasskivor, ben och

resten av ramen så skulle den bli enormt tung. Så därför blev det ett ”mobilt”

terrarium väldigt praktiskt. Lätt att montera isär och lätt att flytta.

Vi höll oss till grundplanen väldigt bra med det mobila terrariet. Och vi behövde

inte göra några drastiska förändringar som jag fick göra med glas-terrariet.

Självklart uppstod problem men de blev senare lösta. Tack vare min fantasi och

pappas logik lyckades vi få ihop det hela. Och jag menar, slutresultatet blev ju

fenomenalt. Jag ångrar verkligen inte att jag byggde detta. Nu vet jag att min

skäggagam har det bra. Jag kan inte ge honom ett bättre liv än detta. Nu får jag

ju bara hoppas och se om han trivs. Reptiler blir väldigt stressade när de får

komma till en ny miljö. Så stressade att de till och med kan sluta äta i veckor. Så

gör våran skäggagam Draco. Han äter inte på två veckor ungefär. Så man kan ju

bli rätt orolig. Men sedan så kommer han sakta och säkert tillbaka och till sist

äter han normalt. Utmaningen som gäller nu för mig är att få in honom på en

naturlig diet. Han äter nämligen hellre animalisk föda istället för vegetabilisk.

Vilket inte är direkt så bra för en vuxen skäggagam som ska äta mer vegetabilisk

föda än animalisk. Han tror nog fortfarande att han är ett år ungefär. Han

kommer få ha en vegetarisk diet och endast ha tillgång till grönsaker och frukt.

82

KÄLLFÖRTECKNING

Kap 2,0

Bilder:

Helbild skäggagam m. vit bakgrund:

http://www.svenskbilddesign.se/?cat=78 - 4/2-2012

Skäggagam m. sallad:

http://www.repti.net/repti2/index.php?MODULE=Forum&PAGE=3&ID=34159

&ID2=180 – 4/2-2012

Internet:

Popularitet/skötsel:

http://www.djurklinikenroslagstull.se/skotselrad_skaggagam.htm - 1/10-2011

http://www.malarensmadjur.se/Skotselskaggagam.htm - 1/10-2011

http://www.zoonen.com/artikel.asp?oid=2827099 – 4/10-2011

http://www.zoonen.com/artikel.asp?oid=3640 – 1/10-2011

De olika skäggagamerna:

http://www.repti.net/repti2/index.php?MODULE=Fact&PAGE=2&ID=48 –

30/9-2011

Beteende hos skäggagam:

http://www.morion.com/teo/svenska/erfarenhet/frame.html - 30/9-2011

Litteratur:

Dost, Uwe

(2004) Ormar, ödlor, sköldpaddor och andra djur i terrariet

Översättare: Kerstin & Olle Backman

Cirverius, Sofia

(2005) Skäggagam

Kap 2,1

Bilder: Tre bilder på vilda skäggagamer + bild på Australien:

http://kirbydragons.webs.com/naturalsoils.htm - 4/2-2012

Litteratur:

83

Cirverius, Sofia

(2005) Skäggagam

Kap 3,0

Bilder: Torrterrariet:

http://agama.su/glr/displayimage-3-32.html - 4/2-2012

Frilufthägnet:

http://forums.waterwolves.com/index.php?showtopic=117946 – 4/2-2012

Litteratur:

Dost, Uwe

(2004) Ormar, ödlor, sköldpaddor och andra djur i terrariet

Översättare: Kerstin & Olle Backman

Kap 4,0

Bilder: Sparade bilder:

www.sjv.se/download/18.../DFS_2005-08.pdf - 4/2-2012

Redigerade i:

Photoshop elements 6.0 – 4/2-2012

Bild på terrarium m. mått (s. 16):

Ritad av Filippa Granberg

Djurskyddmyndighetsmärket:

www.sjv.se/download/18.../DFS_2005-08.pdf - 4/2-2012

Internet: L80:

www.sjv.se/download/18.../DFS_2005-08.pdf - 4/10-2011

Kap 5,0

Bilder: Termometer:

http://www.imazo.se/Servlet?page=6&parent=sLM - 4/2- 2012

84

Värmematta:

http://www.imazo.se/Servlet?page=6&parent=sLI – 4/2- 2012

Värmesten:

http://grand-

prix.se/product_info.php/manufacturers_id/48/products_id/6686?osCsid=8c4f98

9fb032e7703b01281940e87a42 – 4/2- 2012

Litteratur:

Dost, Uwe

(2004) Ormar, ödlor, sköldpaddor och andra djur i terrariet

Översättare: Kerstin & Olle Backman

Kap 6,0

Citat: 7§ om inredning:

www.sjv.se/download/18.../DFS_2005-08.pdf - 6/2-2012

Bilder: Klättergren, tre skäggagamer :

http://www.sciencephoto.com/media/134541/view - 4/2-2012

Gömma, skäggagam under trä:

http://www.beardeddragoncare101.com/cost-keeping-bearded-dragon/ - 4/2-

2012

Aloé Vera:

en.wikipedia.org/wiki/Aloe_vera – 21/2-2012

Sökord: Aloé

Aspidistra elatior:

http://plantemania.wordpress.com/plante-de-interior-2/aspidistra-elatior/ - 21/2-

2012

Beaucarnea recurvate

http://www.anne-lis.se/krukvaxter.html - 21/2-2012

Brachychiton rupestris

85

http://blogginghouseplants.blogspot.com/2009/03/brachychiton-rupestris-

queensland.html - 21/2-2012

Carex brunea:

http://flover.org.ua/plants/indoor/dek/zlak/osoka.html - 21/2-2012

Cordyline fruticosa:

http://www.naturescolours.com.au/cordyline-fruticosa-apple-blossom-

size125cm-p-31.html - 21/2-2012

Crassula, paradisträdet:

http://www.hort.cornell.edu/4hplants/Flowers/Jade.html - 21/4-2012

Dracena:

http://petalsandleaves.tripod.com/maldives/id13.html 21/4-2012

Fikus benjamina:

http://www.houseofplants.co.uk/Ficus_benjamina_Weeping_fig.htm 21/2-2012

Fikus elastica:

http://www.odla.nu/artiklar/inne/krukvaxter/fikus-fonsterfikus 21/2-2012

Gasteria:

http://giardinaggioefiori.blogspot.com/ - 21/2-2012

Kalanchoe beharensis:

http://forum.odla.nu/lofiversion/index.php/t64584.html -21/2-2012

Pachira macrocarpa:

http://www.trademetro.net/Pachira-macrocarpa-(money-6536.html – 21/2-2012

Pachypodium lamerei:

http://www.kakteen.cz/index.php?klic=kid173en-pachypodium-lamerei-cristata-

hreben-8-12-cm – 21/2-2012

Sanserveria trifsciata:

http://jagstamparpaditthjarta.blogspot.com/2010_01_01_archive.html - 21/2-

2012

Schefflera arobicola:

http://malinsbusiness.blogg.se/category/allmant-2.html - 21/2-2012

Stephanotis floribunda:

http://www.odla.nu/artiklar/inne/inspiration-och-design/primavera - 21/2-2012

86

Yucca elephantipes:

http://www.odla.nu/vaxtlexikon/krukvaxter/jattepalmlilja-yuccalilja-yuccapalm

- 21/2-2012

Zamia pumila:

http://www.stuartxchange.org/Zamia.html - 21/2-2012

Zamioculcas zamifolia:

http://www.ikea.com/gb/en/catalog/products/90037990/ - 21/2-2012

Internet:

Giftiga växter:

http://linnaeus.nrm.se/flora/giftig.html - 22/10-2011

http://www.repti.net/repti2/index.php?MODULE=Fact&PAGE=2&ID=233 –

29/9-2011

Lämpliga växter för skäggagamen:

http://www.repti.net/repti2/index.php?MODULE=Fact&PAGE=2&ID=60 –

29/9-2011

http://www.anapsid.org/resources/edible.html - 22/10-2012 (eng)

Litteratur:

Dost, Uwe

(2004) Ormar, ödlor, sköldpaddor och andra djur i terrariet

Översättare: Kerstin & Olle Backman