Insteget - TUBA Konsult · 2017-02-27 · “FAMI får människor att växa för en hållbar framtid”. Aktiviteter som erbjuds de arbetssökande är coachning, vägledning, jobbsökaraktiviteter,

Insteget

Slutrapportföljeforskning

Innehållsförteckning

Inledning 5

Utvärderingsuppdraget och dess genomförande 7

Projektets förväntade resultat och effekter 11

Behov/problem 11

Projektets mervärde 12

Målsättningar, resurser och organisation 14

Genomförandet av projektet 19Mobiliseringsfasen 19

Etableringsfasen 21

Den första modellen för projektets metod 21

Lärande utvärdering, följeforskning samt följeforskarens roll 25

Andra metodfasen 28

Sammanfattning av den andra följeforskningsrapporten 31

Tredje genomförandefasen – metod och samverkan 33

Avslutningsfasen 36

Projektets faktiska resultat och effekter 39Projektets förmåga att realisera sina möjligheter 40

Projektets utfall i relation till målsättningar, resurser och organisation 43

Utfallet i relation till de övergripande målen 44

Generella resultat och effekter i relation till projektmålen 48

Resultat och effekter i relation till projektets specifika utvecklingsområden 51

Kvantitativa mål 67

Verksamhetsmål 69

Samverkansmål 70

Mål relaterade till Socialfondens horisontella kriterier 71

Mål relaterade till Socialfondens programkriterier 72

Vilka mervärden har projektet Insteget genererat? 75

55

InledningFalkenbergs kommun har i samverkan mellan Falkenbergs arbetsmarknads- och introduktionsenhet (FAMI), kommunens socialförvaltning, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ansökt om och beviljats medel från Europeiska socialfonden (ESF) för att under perioden 2012-01-01–2014-06-30 driva ett gemensamt utvecklingsprojekt, Insteget, med syfte att utveckla kunskaper kring en mål- grupp med långvarigt försörjningsstödsberoende för vilka de offentliga organisationerna inte tidigare har lyckats bidra till etablering av en fungerande arbets- och försörjningsplattform.

Föreliggande rapport utgör slutlig utvärderingsrapport i den externa utvärderingen av projektet Insteget. Den externa utvärderingen har genomförts av ett team av utvärderare under ledning av Bo Eriksson, Framtidsutbildning AB. Utvärderingsarbetet har beställts av projektägaren, FAMI.

Falkenbergs arbetsmarknads- och introduktionsenhet samordnar kommunstyrelsens ansvar för arbetsmarknadsfrågor. FAMI ska på ett professionellt och hållbart sätt, för sina uppdragsgivare, hjälpa och stödja anvisade personer att bli självständiga och självförsörjande utifrån visionen “FAMI får människor att växa för en hållbar framtid”. Aktiviteter som erbjuds de arbetssökande är coachning, vägledning, jobbsökaraktiviteter, arbetsförmågebedömning, kortare kurser, arbetsträning samt praktik och arbetsprövning. Ungdomar, 16–24 år, får stöd genom Navigatorcentrum som också är en verksamhet inom FAMI.

FAMIs arbetssätt ska enligt verksamhetens hemsida: ”Präglas av ett stort engagemang för varje deltagare som ska ges valmöjligheter att själva med stöd av FAMI finna sin stig. Mångfald i form av olika arbetssätt och människor är en självklarhet för FAMI, där alla deltagare alltid ska känna sig välkomna och bli bemötta med respekt och förtroende.”

Det mervärde för FAMIs verksamhet som projektet Insteget förväntades skapa beskrivs på följande sätt i ansökan till Europeiska socialfonden:

”Den möjlighet som ett ESF-finansierat projekt ger är att kunna arbeta aktivt med utveckling av befintliga metoder och resurser samt utveckling av nya metoder och resurser. Denna möjlighet finns i liten utsträckning i reguljär verksamhet idag, främst av ekonomiska skäl.

Projektverksamheten ger oss möjligheter på flera olika nivåer :

• På individnivå möjliggör projektet att vi kan få en bättre bild av de målgrupper som är aktuella för projektet. Projektverksamheten erbjuder dessutom en möjlighet att ha en mer aktiv dialog med målgrupperna och engagera dessa individer i vår utvecklingsprocess. Detta betyder i förlängningen att vi kan erbjuda ett stöd och insatser som på ett bättre sätt hjälper individer att bryta sitt utanförskap i relation till arbetsmarknaden.

• På verksamhetsnivå möjliggör en projektverksamhet att medverkande organisationer kan arbeta med metodutveckling på olika nivåer i verksamheterna. Det krävs metodutvecklingsarbete både på operativ och på strategisk nivå. Genom att få möjlighet att frigöra personalresurser till detta kan en aktiv dialog kring metodutvecklingsfrågor föras. Projektet har dessutom en ambition att engagera aktörer som inte tidigare varit med i arbetsmarknadsinriktade aktiviteter i tillfredställande utsträckning. Projektresurserna möjliggör också en dialog och kunskapsöverföring mellan medverkande organisationer.

66

• Detta projekt handlar ytterst om att kunna erbjuda kommuninvånarna en bättre service och att bättre kunna möta det utanförskap som finns i relation till arbetsmarknaden i kommunen. Genom att frigöra betydande resurser för att arbeta med implementering och strategisk påverkan så kan projektet lägga grunden för en framtida service för kommuninvånarna som präglas av tvärvetenskapliga verksamheter, en större samordning och samverkan och ett mer effektivt sätt att utnyttja de resurser som finns tillgängliga i offentliga verksamheter.”

I ansökan till ESF beskrivs de övergripande målen med projektet vara att utveckla:

• Kunskapen kring målgruppen.• Metoder för kartläggning, matchning och breddning av arbetsmarknaden för målgruppen.• Ett tvärvetenskapligt arbetssätt.• En bred och bestående samverkan mellan offentlig sektor, privat sektor och föreningslivet.

Tre behovsbilder i relation till deltagarmålgruppen tydliggörs på följande sätt:

• ”Förmågan att kartlägga, bedöma och analysera deltagarmålgruppens behov och förutsättningar i relation till arbetsmarknaden behöver utvecklas. Till stor del är den beskrivna målgruppens behov och förutsättningar diffusa trots att dessa personer har varit föremål för insatser från olika myndigheter under lång tid. Samverkan mellan olika professionella kompetenser är en viktig del av lösningen.

• Det behövs fler verktyg i processen att ta steget in på arbetsmarknaden. Kommunen behöver bredda och förnya sitt utbud av insatser för att ”rusta” målgruppen för arbetsmarknaden.

• Det behövs fler alternativ i utslussningsfasen. Projektet behöver upparbeta kontakter med arbetsgivare inom såväl offentlig sektor, privat sektor som i den så kallade tredje sektorn. Introduktions- och rehabiliteringsplatser behöver skapas i verksamheter inom dessa sektorer som kan leda till anställning. Det behöver också etableras socialt företagande för att bredda utbudet av anställningsmöjligheter för personer med begränsad arbetsförmåga.”

I ansökan konstateras också att Insteget trots mångårig samverkan behöver arbeta med utveckling av samverkan både i fråga om samsyn och om respekt för respektive organisations uppdrag. Det behövs också nya modeller för samverkan där även arbetsgivarna involveras, uttryckte projektägaren.

Projektets fokus ligger således dels på att skapa innovativa lösningar för personer i utanförskap och försörjningsstödsberoende och dels på att utveckla samverkan mellan aktörer från olika organisationerochsamhällssektorerförattskapaflermöjligheterochmerlångsiktigalösningar för de arbetssökande i projektets målgrupp.

Strategin för att uppnå projektets syfte och målsättningar har varit inriktad på att genomföra för- djupade kartläggningsinsatser, erbjuda såväl återhämtande, stärkande som kompetensutvecklande insatser i syfte att förbereda individen för utbildning eller arbete samt att med metoder för supported employment och arbetsintegrerande socialt företagande ge ett handfast stöd till deltagarna i övergång från långtidsarbetslöshet till anställning.

88

Utvärderingsuppdraget och dess genomförandeFramtidsutbildning AB utför sedan januari månad 2012 uppföljning och utvärdering av projektet Insteget på uppdrag av projektägaren, Falkenbergs arbetsmarknads- och introduktionsenhet. Uppdraget slutförs 2014-06-26 och har omfattat såväl process-, resultat- som effektutvärdering.

Genomförandet baseras på avtal utifrån av projektägaren presenterat förfrågningsunderlag. I detta sägs att: ”Insteget kommer att utvärderas med hjälp av följeforskning. Följeforskaren ska vara ett bollplank samt löpande ge synpunkter och råd till dem som håller i genomförandet av projektet. Följeforskningen ska ha en framåtsyftande och utvecklingsstödjande ansats. Följeforskaren ansvarar för en fortlöpande extern uppföljning från projektets start till mål, där den viktigaste uppgiften är att bidra till att projektet bättre styr mot sina mål. Det övergripande målet med följeforskningen är att skapa förutsättningar för ett kontinuerligt lärande i projekten. Genom att förmedla och sprida kunskaper till andra deltagande aktörer i genomförandet av strukturfonderna ska det gemensamma lärandet stärkas och möjligheter skapas för ett mer effektivt projektgenomförande. Utgångspunkten för följeforskningen är projektets syfte, mål och aktivitetsplan som finnsangivna i projektets beslut. Det gäller att kritiskt och konstruktivt skärskåda hur projektet arbetar med att nå sina mål och lever upp till de kriterier som har ställts upp, inte minst de horisontella, med hjälp av bland annat uppföljnings- och indikatorsystem. Utvärderarna/följeforskarna ska på ett objektivt sätt ur ett utifrånperspektiv beskriva och analysera vad som händer på grundval av information från av projektet berörda aktörer och genom att delta i olika aktiviteter i projektet. De ska ta del av projektets egna uppföljningsaktiviteter så att den information som genereras av självutvärderingen också integreras i utvärderingen. Samtidigt ska utvärderarna återföra sina iakttagelser, reflektioner och analyser till projektet på ett sådant sätt att det bidrar till projektets lärprocess. Den externa utvärderingen ska omfatta syfte och målsättningar, organisation, kommunikation/information, metodik, resurser, utfall och samtliga horisontella kriterier samt programkriterier.

Den externa utvärderingsinsatsen ska framförallt fokusera på projektets funktionalitet, metoderna i individarbetet, samverkan med företag, offentliga organisationer och den sociala ekonomin samt på projektets utfall genom att systematiskt beskriva, värdera och analysera dessa områden med adekvata metoder. Såväl projektets processer som resultat kommer att följas upp och utvärderas. Utifrån projektets uppläggning kommer framförallt två processer att vara i fokus för uppföljning och utvärdering. Den ena är arbetet med deltagarna i projektet och den andra är samverkan mellan projektaktörerna. I arbetet med deltagarna är metoden det som framförallt behöver följas upp och utvärderas. Metod innefattar många komponenter som synsätt, förhållningssätt, bemötande, insatser och kompetensutvecklingsstrategi. Samtliga dessa områden ska utvärderas. Förutom metoden är det viktigt att utvärdera arbetet med jämställdhetsintegrering ur ett deltagarperspektiv. I fråga om samverkan är det av vikt att kontinuerligt följa och dokumentera utvecklingen av samarbetet med de externa aktörerna samt att analysera förutsättningarna för samarbetet, de effekter som uppstår som en följd av ökad samverkan samt faktorer som påverkar process och utfall. Kärnan i utvärderingsarbetet ska vara att följa projektet från start till slut för att ge projektorganisationen synpunkter utifrån som kan bidra till lärande under projektprocessen och till en framgångsrik implementering av projektets erfarenheter och resultat i slutfasen av projektet.

99

Exempel på viktiga arbetsuppgifter för utvärderaren/följeforskaren är att:

• Löpande dokumentera hur projektet fortskrider.• Delta vid viktiga aktiviteter och möten i projektet.• Samarbeta med projektledaren, ge synpunkter och vara ett stöd och bollplank.• Löpande redovisa och rapportera resultat till projektägaren, som i sin tur bilägger rapporteringen till sin

lägesrapport till programkontoret.• Kommunicera iakttagelser, erfarenheter och kunskaper skriftligt och pedagogiskt så att andra intressenter,

till exempel medfinansiärer och strukturfondspartnerskap, får ta del av kunskapen om projektet.• Vara omvärldsrelaterad, det vill säga hålla sig uppdaterad om programmet och informera sig om andra

strukturfondsfinansierade insatser med relevans för det aktuella projektet.• Självständigt återföra gjorda erfarenheter i projektet, till exempel genom att medverka vid seminarier

för projektet och dess intressenter, men även i övrigt i form av deltagande i offentlig diskussion, lärande- konferenser och seminarier.”

Utvärderingenharföljtkravspecifikationenochgenomförtsienlighetmedenmetodikförlärandeutvärdering/följeforskning enligt nedan beskriven modell.

Utvärderande perspektiv

Lärande perspektiv

Effektutvärdering

Resultatutvärdering

Processutvärdering

Resurs Aktivitet Resultat Effekt Nytta

Följeforskningspersp

ektiv

Det utvärderande perspektivet har varit grunden i arbetet och inneburit att utvärderarna samlat in information kring genomförda aktiviteter och utfallet av dessa för att ta tillvara lärdomar och erfarenheter. Följeforskningsperspektivet innebär att utvärderarna har följt projektets utvecklingsprocess och löpande gett återkoppling till projektaktörerna men också att projektets verksamhet relaterats till en bredare kontext och förankrats i teorier och forskning. Det lärande perspektivet har syftat till att återföra centrala lärdomar och erfarenheter till projektet och andra relevanta aktörer.

1010

Analysarbetet har byggt på den så kallade programteoretiska modellen som i huvudsak innebär att beskriva och analysera på vilket sätt projektets resurser omformas till relevanta aktiviteter i relation till de behov som projektet avser att tillgodose, vilka resultat som projektet genererar i relation till formulerade målsättningar, vilka effekter som uppkommer som en direkt följd av projektets verksamhet samt vilken nytta projektet medför på individ-, organisations- och samhällsnivå.

Underlag för denna liksom de redan levererade delrapporterna har varit:

• Löpande dokumentation från projektet i form av lägesrapporter, nyhetsbrev, deltagarlistor, rapporter till Statistiska centralbyrån (SCB) med mera.

• Intervjuer med deltagare, personal och samverkanspartner.• Deltagande observation i samband med olika projektaktiviteter.

Utvärderarna har regelbundet träffat arbetsmarknadschefen för FAMI, verksamhetsansvarige på FAMI, projektledaren samt projektteamet i dialogmöten kring projektets utveckling och vad som framkommit genom utvärderingsaktiviteterna. Utvärderarna har också deltagit i projektets workshopar samt FAMIs årliga planeringsmöten.

Den nu aktuella slutliga utvärderingsrapporten adresseras förutom till de aktörer som direkt berörts av projektet också till externa verksamheter som har intresse av att ta del av projektets erfarenheter. Kommunens sysselsättningsberedning förutsätts ha ett särskilt intresse av att ta del av rapporten som ytterst ansvarig för kommunens insatser för att skapa förutsättningar för alla medborgare att försörja sig själva och att leva ett självständigt liv.

Rapporten har följande struktur:

• I avsnitt ett redovisas projektet Instegets övergripande inriktning. • I det andra avsnittet beskrivs uppläggningen och genomförandet av den

externa utvärderingsinsatsen.• I avsnitt tre redovisas projektets förväntade resultat och effekter.• Avsnitt fyra beskriver och analyserar projektets genomförandeprocess.• I avsnitt fem redovisas och analyseras projektets faktiska resultat och effekter.• I det avslutande sjätte avsnittet belyser undertecknad de mervärden som projektet har genererat.

Redovisning och analys görs med utgångspunkt i utvärderingens referensram som består av Europeiska socialfondens intentioner uttryckta i ett antal olika vägledningsdokument samt de ambitioner och målsättningar som uttrycks i projektets ansökan till ESF-rådet i Västsverige.

1212

Projektets förväntade resultat och effekterUtgångspunkten i detta avsnitt är de behov som föranlett ansökan samt det syfte och de målsättningar som har varit styrande för arbetet i projektet. Beskrivningarna syftar till att ge läsaren en bild av vad projektverksamheten har eftersträvat att uppnå.

Behov/problemSocialbidragskostnaderna i Falkenbergs kommun har ökat under senare år. Medelutbetalningarna är framförallt höga för klienter med arbetshinder som karaktäriseras som sociala skäl, arbetslösa utan ersättning, nollklassade sjukskrivna, arbetssökande med språkhinder samt föräldralediga med låg ersättning. Ålder har också betydelse för hur hög medelutbetalningen blir.

I en genomförd utredning av försörjningsstödskostnaderna 2010 konstaterades att:

• Enviktiginsatsärattintroduceraflyktingar/invandrarepåettbrasättisamhälletochpå arbetsmarknaden.

• Beträffande arbetslösheten förordades en utveckling av utbudet av arbetsmarknadsinsatser i kommunal regi, att klienter som har försörjningsstöd prioriteras, att familjer där båda familjeförsörjarna är arbetslösa får stöd så att familjen kan skapa en försörjningsplattform samt att man försöker fånga upp brukarna tidigt.

Vid tidpunkten för ansökan 2011 fanns cirka 400 hushåll med försörjningsstöd i kommunen. Detta innefattade 550 enskilda individer. En stor del av dessa hade haft försörjningsstöd under en lång period. Under denna period hade de fått del av många arbetsmarknadsinriktade insatser utan att det gett resultat i form av förankring på arbetsmarknaden. Många hade en komplex problematik utöver de problem som arbetslösheten innebar.

En tredjedel av försörjningsstödstagarna uppfattades fungera väl socialt, en tredjedel hade problem kopplade till ohälsa och en tredjedel av gruppen bedömdes ha en social problematik. Inslaget av invandrare var markant i försörjningsstödsgruppen. Det fanns en överrepresentation av personer äldre än 40 år. Inslaget av psykisk ohälsa var framträdande. Det fanns också personer med missbruks- problem som behövde stöd efter en vistelse på behandlingshem. De resurser som var tillgängliga före projektets tillkomst bedömdes som otillräckliga för att hjälpa delar av målgruppen försörjnings- stödstagare.

Avsaknaden av resurser var särskilt påtaglig för en grupp långvarigt försörjningsstödsberoende. Långtidsarbetslöshet är nedbrytande för individen ekonomiskt, hälsomässigt och socialt samt medför ett påtagligt utanförskap men detta antogs kunna brytas i det fall kraftfulla resurser sattes in för att komplettera det som görs av socialförvaltningen samt av FAMI i de reguljära verksamheterna.

Denna delmålgrupp utgjordes av ett drygt hundratal ärenden där problematiken bakom långtids- beroendet av försörjningsstöd var oklart. För dessa fanns behov av fördjupande kartläggning.

1313

En starkt påverkande faktor generellt till att långtidsarbetslöshet uppstår är naturligtvis att det råder en obalans mellan utbudet av arbetskraft och tillgången på arbetstillfällen. Det framgår också av analysen i ansökan att nya verktyg behövde utvecklas för att stödja de långtidsarbetslösa i processen att söka arbete. Metodiken kring supported employment angavs i detta avseende kunna utgöra en grund för att förbereda och följa upp på ett sätt som skulle kunna skapa hållbara lösningar. Personerna i målgruppen hade även behov av stöd som inte bara var relaterat till avsaknad av arbete. Den ofta komplexa problembilden krävde samordnade lösningar mellan olika aktörer. Förutsättningarna för att projektets insatser skulle ha större effekt än tidigare insatser antogs öka genom den tvärprofessionella kompetens som projektverksamheten skulle få möjlighet att disponera. En annan faktor som antogs vara viktig var att kunna erbjuda en bred meny av insatser eftersom projektets målgrupp hade behov av olika insatser. En del av dessa insatser planerades kunna erbjudas inom projektets ram och andra utanför projektets ram.

Projektetsmålgruppdefinierasiansökanpåföljandesätt:

• Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund (minst tre månader för personer i åldern 16–24 år).

• Helst eller delvis sjukskrivna sedan minst sex månader.• Personer med hel eller delvis sjuk- och aktivitetsersättning.• Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning

enligtlagomintroduktionsersättningförflyktingarochvissaandrautlänningar.• Ungasombefinnersigiövergångenmellanstudierocharbetslivet.

Ett hundratal personer med mycket långa perioder utanför arbetsmarknaden samt med försörjnings- stöd skulle prioriteras tillsammans med personer som löpte uppenbar risk att bli långtidsberoende av försörjningsstöd.

Projektets mervärdeDet mervärde som projektet förväntades skapa beskrivs på följande sätt i ansökan till ESF-rådet i Västsverige:

”Den möjlighet som ett ESF-finansierat projekt ger är att kunna arbeta aktivt med utveckling av befintliga metoder och resurser samt utveckling av nya metoder och resurser. Denna möjlighet finns i liten utsträckning i reguljär verksamhet idag, främst av ekonomiska skäl.

Projektverksamheten ger oss möjligheter på flera olika nivåer :

• På individnivå möjliggör projektet att vi kan få en bättre bild av de målgrupper som är aktuella för projektet. Projektverksamheten erbjuder dessutom en möjlighet att ha en mer aktiv dialog med målgrupperna och att engagera dessa individer i vår utvecklingsprocess. Detta betyder i förlängningen att vi kan erbjuda ett stöd och insatser som på ett bättre sätt hjälper individer att bryta sitt utanförskap i relation till arbetsmarknaden.

• På verksamhetsnivå möjliggör en projektverksamhet att medverkande organisationer kan arbeta med metodutveckling på olika nivåer i verksamheterna. Det krävs metodutvecklingsarbete både på operativ

1414

och på strategisk nivå. Genom att få möjlighet att frigöra personalresurser till detta kan en aktiv dialog kring detta föras. Projektet har dessutom en ambition att engagera aktörer som inte tidigare varit med i arbetsmarknadsinriktade aktiviteter i tillfredställande utsträckning. Projektresurserna möjliggör en dialog och kunskapsöverföring mellan medverkande organisationer.

• Detta projekt handlar ytterst om att kunna erbjuda kommuninvånarna en bättre service och att bättre kunna möta det utanförskap som finns i relation till arbetsmarknaden i kommunen. Genom att frigöra betydande resurser för att arbeta med implementering och strategisk påverkan så kan projektet lägga grunden för en framtida service för kommuninvånarna som präglas av tvärvetenskapliga verksamheter, en större samordning och samverkan och ett mer effektivt sätt att utnyttja de resurser som finns tillgängliga i offentliga verksamheter.

Under projektets mobiliseringsfas genomfördes tre workshopar i samverkan mellan de aktörer som tänktes vara aktiva i projektet. Under dessa halvdagsaktiviteter diskuterades i huvudsak följande områden:

• Målgruppen.• Metoder.• Resurser och samverkan.

De mest framträdande synpunkterna var att:

• Projektet förväntades utgå från en helhetssyn på människans behov och förutsättningar. ”Det behövs en tro på individens utvecklingsmöjligheter samtidigt som projektet skapar möjligheter för var och en att fungera utifrån sina individuella tillgångar och begränsningar” menade en workshopdeltagare.

• En allmän inställning var att en tydlig arbetslinje skulle eftersträvas där kraven var anpassade till varje individs möjliga resursram. Ett bemötande som kunde få individen att känna sig sedd och att tro på sina möjligheter att utvecklas ansågs också vara viktigt. Om denna ambition uppnås så kommer det att låta ungefär så här: ”Jag vill och kan stärka mina möjligheter till utbildning och/eller arbete genom att delta i det här projektet. Jag får rätt hjälp och stöd här. De lyssnar på mig och det händer saker. Jag har själv valt att delta”, uttryckte en deltagare.

• Både personal hos socialförvaltningen och hos FAMI menade att det behövdes en djupgående professionell kartläggning av varje individs behov och förutsättningar ur ett helhetsperspektiv. Det betraktades som uppenbart att personerna i projektets målgrupp hade olika typer av resurs- brister som inte bara kunde relateras till arbetsmarknaden. Detta medförde behov av tillgång till olika kompetenser som kunde samverka kring en sådan kartläggning: socionom, arbetsmarknadssekreterare, sjukgymnast, psykolog och arbetsterapeut.

• Det behövdes också en bredare meny av olika möjligheter för individen och en hög grad av individuell anpassning av de insatser som skulle erbjudas i processen att närma sig arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden behövde dessutom på olika sätt göras mer tillgänglig för projektets målgrupp. Ett lösningsfokuserat arbetssätt eftersträvades. En klart uttryckt ambition i projektet var att anlita personal med kunskaper i supported employment för att kunna ge deltagarna ett professionellt stöd i olika faser av processen att närma sig arbetsmarknaden.

1515

• Det antogs också i en första fas behövas insatser som medförde att deltagarna förbättrade sitt välmåendeochutveckladeennysocialgemenskap.Idennainsatsbehövdedetfinnaselementavarbetsinriktad aktivitet, självutvecklande aktiviteter, hälsoaktiviteter och sociala aktiviteter. När deltagaren hade kommit in i en stabil fas behövde kraven höjas. Då var det dags för aktiviteter som kunde utveckla deltagarens möjligheter till arbete samt kompetensutveckling i olika former där teori och praktik blandades.

Kompetensutvecklingen förväntades anpassas till arbetsgivares konkreta behov av att rekrytera personal. Projektet skulle erbjuda småföretag, föreningar och andra mindre organisationer ett aktivt rekryteringsstöd. Deltagare skulle parallellt med projektet kunna delta i olika öppenvårdsinsatser. Dessutom var samtliga överens om att projektet skulle kunna erbjuda insatser som gjorde det möjligt att starta och utveckla socialt företagande i kommunen. En betydande del av målgruppen bedömdes ha ett stort behov av arbete i en anpassad arbetsmiljö. Detta skulle utvecklas både genom att stödja arbetsgivare utifrån metoden supported employment och genom att utveckla nya jobb inom den sociala ekonomin.

Deltagarna i diskussioner både inför ansökan och i genomförda workshopar under mobiliseringsfasen menade således att en metodutveckling behövdes i kartläggningsfasen för att kunna tydlig- göra individens resurser och hinder och för att forma en adekvat strategi för att stödja deltagaren i processen att närma sig arbetsmarknaden. Metoderna för att rusta deltagarna för arbetsmarknaden behövdeocksåutvecklasliksommetodernaförattmatchadeltagarnamotbefintligajobb.Slutligenbehövde en ny arbetsmarknad skapas genom stöd till utveckling av socialt företagande.

Målsättningar, resurser och organisationI ansökan har formulerats en rad mål för projektet på olika nivåer:

• Övergripande mål.• Projektmål.• Kvantitativa mål.• Verksamhetsmål.• Samverkansmål.• Jämställdhetsmål.• Tillgänglighetsmål.

Ensammanfattningavmålenfinnsibilaga1.Fokusirapportenliggerpåattspeglautfalletav projektet i relation till projektets huvudsakliga mål samt angivna mervärden.

Projektet beviljades en total budget på nära 17 miljoner kronor. Kostnadsbudgeten omfattar posterförlöner,externatjänster,resor,materialochoffentligtfinansieradersättningtilldeltagare. 77 procent av kostnadsbudgeten har avsett att täcka kostnader för aktiviteter riktade till deltagarna samt till deltagarersättningar. Övriga medel har använts för kartläggning, administration, uppföljning och utvärdering, information och marknadsföring, spridning av resultat samt transnationella aktiviteter.Budgetenharifleraomgångarreviderats.

1616

Under programperioden 2007–2013 har ett betydande antal skrifter publicerats av forskare, konsulter och andra resurspersoner engagerade i Europeiska socialfondens arbete. Ur dessa skrifter kan värde- full information och intressanta tankemodeller hämtas. En sådan är följande modell för långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som hämtats från skriften Projekt på rätt väg? (SPeL, rapport 4, 2011).

Sammanhållen utvecklingsidé

Effektiv projektorganisation

Delaktighet

Lärande

Som framgår av modellen är strävan efter en långsiktig och hållbar utvecklingsprocess, i modellen benämnt effekter, beroende av såväl strukturer och processer kopplat till projektets genomförande.

Vad gäller strukturer är enligt modellen två delar en förutsättning för att skapa en långsiktig och hållbar utvecklingsprocess:

• Sammanhållen utvecklingsidé. • Effektiv projektorganisation.

Författarna till skriften Pärlbandsprojekt – Projekt som verktyg i en långsiktig utvecklingsstrategi (Sävenstrandmedflera,SPeL-rapportnr5,2012)menarattenförutsättningförattprojektska kunnaanvändassomettverktygförenlångsiktigutvecklingärattdetfinnsentydligbildavvadmansträvar efter i reguljär verksamhet. Författarna menar att en sammanhållen utvecklingsidé förhindrar att projektmedel används till behov som är tillfälliga eller mycket begränsade i omfattning för att istället lägga grunden för att bemöta trender som vuxit fram under längre tid och inte kunnat bemötas i delar eller i sin helhet genom ordinarie verksamhet. Detta innebär att målbilden i projektet inte ska vara knuten till projekttiden utan präglas av ett mer långsiktigt perspektiv.

Detta kan i viss utsträckning sägas ha varit fallet i projektet Insteget dels genom att projektet bedrivits i nära anslutning till projektägarens verksamhet dels genom att det från början har funnits entankeatttaframmetoderirelationtillenavgränsadmålgruppsomberörfleraaktörerochdär det just krävs ett långsiktigt arbete för att uppnå resultat. Det som saknats är samtal kring en över- gripande strategi förankrad åtminstone i de medverkande kommunala organisationerna kring hur försörjningsstödet skulle kunna minskas genom att ge ett mer kvalitativt stöd till projektets målgrupp.

1717

Vad gäller en effektiv projektorganisation konstateras i skriften Projekt på rätt väg? – Om att komma framåt med Socialfonden (Sävenstrand & Florén, SPeL-rapport nr 4, 2011) följande: ”Problemen som hanteras av socialfondsprojekt är ofta så komplexa att de inte kan lösas av en aktör på egen hand. Med en effektiv projektorganisation menas först och främst att de aktörer som kan bidra till att lösa problemet är involverade.”

För att illustrera olika aktörers roller har en så kallad hållbarhetskedja presenterats i boken Lärande utvärdering genom följeforskning (LennartSvenssonmedflera,2009).

- Sätta ramar- Följa utveckling- Implementera resultat

- Organisera nätverk- Engagera- Motivera- Föra dialog

Strategiskt beslut i samspel med ägarna

- Pröva idéer- Genomföra förändringar

Iovanredovisadmodelllyftsfleraparterframsomavgörandeförprojektprocessen.Projektetsstrategi för att hantera detta organisatoriskt har utgjorts av en organisation som har omfattat styrgrupp, projektteam, utvecklingsgrupp och externa resurser. Projektets styrgrupp förväntades ansvara för den strategiska styrningen av projektet, följa dess utveckling samt tillse att resurser fanns för att uppnå angivna syften och målsättningar. Utvärderarna anser också att styrgruppen har haft ett särskilt ansvar för effektmålen i fråga om utveckling av metod och samverkan samt för tillämpning av metoder och arbetssätt efter projektet. Detta innefattar också att bryta negativa effekter av verksamheternas sektorisering. Ansvarsfördelningen mellan styrgrupp och projektledare illustreras i nedan modell.

1818

ESF-Projekt Projektmål

1 Coacha projektdeltagare

2 Utveckla metoderoch arbetssätt

3 Samverka i projektet

Projektledaransvar

Implementeringoch spridning

Effektmål

1 Hantera utanförskap på sikt

2 Tillämpning av metoderoch arbetssätt efter projektet

3Medverka till att bryta sektoriseringens negativa effekter

Styrgruppsansvar

Arbetsmarknadschefen för FAMI, tillika projektansvarig, har varit en länk mellan styrgrupp och projekt. Den verksamhetsansvarige inom FAMI förväntades ha ett särskilt ansvar för dialogen med styrgruppen i centrala utvecklingsfrågor.

Projektgruppen, som har bestått av en projektledare samt fyra projektmedarbetare, har haft ansvar för projektets operativa verksamhet. Projektledaren har haft en samordnande funktion och även ingått i styrgruppen. I deltagarprocessens olika aktiviteter har projektet använt egna resurser, resurser från de ordinarie verksamheterna på FAMI samt anlitat externt upphandlade resurser. De senare har utgjorts dels av ett tvärvetenskapligt utredningsteam och dels av aktörer som medverkat i kompetensutveckling av deltagarna på olika sätt.

I ansökan antogs projektets utvecklingsgrupp vara central inom de utvecklingsområden som projektet skulle arbeta med samt för att stärka samverkan. Till denna grupp skulle personer med engagemang för att delta i utvecklingen av projektet rekryteras.

2020

Genomförandet av projektetGenomförandet av projektet beskrivs både utifrån ett process- och metodperspektiv. Beskrivningar och analyser integreras för att få sammanhang i texten. En rad faktorer på individ-, organisations- och omvärldsnivå har påverkat genomförandet och utfallet av projektet varför beskrivning och analys av detta görs relativt omfattande.

Projektets tids- och aktivitetsplan innefattar tio rubriker:

1. Mobiliseringsfas – start.2. Mobiliseringsfas – fortsättning.3. Avstämningsrapport mobiliseringsfas.4. Etableringsfas.5. Fördjupad kartläggning.6. Utveckling av individuellt anpassade stödinsatser.7. Utveckling av socialt företagande.8. Utveckling och breddning av samverkan.9. Transnationellt erfarenhetsutbyte.10. Information, marknadsföring och spridning.

Mobiliseringsfasen omfattade perioden 2012-01-01–2012-03-31. Etableringsfasen var tänkt att pågå mellan 2012-04-01 och 2012-06-30. Övriga aktiviteter var i projektplanen tidsatta att genomföras under hela genomförandeperioden från 2012-04-01 till och med 2014-06-30.

Med utgångspunkt i vad som hänt i projektet så indelar undertecknad projektprocessen i nedan redovisning enligt följande:

• Mobiliseringsfasen, 2012-01-01–2012-03-31.• Etableringsfasen, 2012-04-01–2012-12-31.• Andra metodfasen, 2013-01-01–2013-08-31• Tredjegenomförandefasen-metodochsamverkan,2013-09-01–2014-01-31.• Avslutningsfasen, 2014-02-01–2014-06-30.

Vardera av dessa faser beskrivs och analyseras i det följande.

MobiliseringsfasenI Svenska ESF-rådets mall för avstämningsrapport från mobiliseringsfasen sägs att: ”Avsikten med mobiliseringsfasen i ett ESF-projekt är att få tid och resurser till att skapa goda förutsättningar för den verksamhet man avser att bedriva i genomförandefasen.” Vidare påpekas det i nämnda mall att: ”Under mobiliseringsfasen är det angeläget att involvera projektets intressenter : målgruppen, berörda arbetsplatser, samverkanspartner med flera, i utvecklingen av projektet.” Projekten uppmanas ta stöd i boken Att äga, styra och utvärdera stora projekt (Brulin och Svensson, Studentlitteratur, 2011).

2121

Mobiliseringsfasen som genomfördes under det första kvartalet 2012 genomfördes med ett stort engagemang, en hög grad av delaktighet och en bred förankring av projektets intentioner och målsättningar.

Projektägaren arrangerade tillsammans med övriga av projektet berörda aktörer tre workshopar med följande teman:

• Målgruppen.• Metoder.• Resurser och samverkan.

Tjänstemän på olika nivåer inom Arbetsförmedlingen, Falkenbergs kommuns socialförvaltning, Försäkringskassan, vårdsektorn och Samordningsförbundet i Halland samt aktörer från näringslivet och föreningssektorn arbetade tillsammans med personal från FAMI, inklusive rekryterad projektpersonal,medattfördjupaproblemanalysen,identifieramålgruppen,diskuterametodfrågorsamtlägga grunden för en bred samverkan i genomförandet av projektet.

Under de tre workshoparna fördes intensiva diskussioner som också dokumenterades. 25–35 personer deltog vid varje tillfälle. Projektpersonal träffade dessutom vid ett par tillfällen under mobiliseringsfasen en pilotgrupp av deltagare för att föra en dialog kring projektets innehåll och uppläggning. Information om projektet förmedlades även till all personal inom socialtjänstens stöd- och försörjningsenhetsamttillallpersonalinomFAMIvidflerainformationstillfällen.

Projektteamet hade ett första gemensamt planeringstillfälle i månadsskiftet februari – mars då man under ledning av arbetsmarknadschefen för FAMI (projektansvarig) samt verksamhetsledaren för FAMI (utvecklingsansvarig i projektet) diskuterade hur projektets verksamhet skulle kunna läggas upp utifrån de synpunkter som framkommit vid de två första workshoparna. I samband med den tredje workshopen presenterades en grundstruktur i arbetet för samverkansparterna.

Ett problem under mobiliseringsfasen var att en del av den rekryterade projektpersonalen inte hade möjlighet att börja sina anställningar när mobiliseringsfasen startade utan kom in i projektet efterhand. Projektledaren började sin anställning två månader efter projektstart. Från start av projektet fanns endast en arbetsmarknadssekreterare på plats. En arbetsmarknadscoach började den 6 februari och den andre arbetsmarknadscoachen den 1 mars. Projektteamets socialsekreterare började den 1 april.

Under mobiliseringsfasen rekryterades även personer till projektets styrgrupp samt utvecklingsgrupp. Styrgruppensuppgiftdefinierasiavstämningsrapportenfrånmobiliseringsfasenpåföljandesätt:”Projektets styrgrupp står för den strategiska styrningen av projektet. Styrgruppen kommer noga att följa projektets utveckling och tillse att resurser finns för att uppnå angivna syften och målsättningar.”

Den rekryterade styrgruppen utgjordes av kommunens sysselsättningsberedning. Både politiker och tjänstemän ingår i sysselsättningsberedningen enligt följande:

• Kommunalråd och oppositionsråd.• Ledamöter som representerar olika politiska partier.• Ordförande i socialnämnden.• Arbetsmarknadschef.

2222

• Socialchef.• Chef för Arbetsförmedlingen.

Adjungerade till styrgruppen har varit verksamhetsledaren för FAMI, projektledaren i Insteget samt en ESF-handläggare. Undertecknad har vid vissa tillfällen varit föredragande när följeforsknings- rapporterna i utvärderingen har presenterats. En ambition var att en representant från näringslivet dessutom skulle ingå i styrgruppen. Detta har dock inte förverkligats. Detsamma gäller ambitionen att ha deltagarrepresentation i projektets styrgrupp.

ProjektetsstyrgruppfickietttidigtskedemöjlighetattgenomföraenutbildningtillsammansmedESF-rådets processtöd för strategisk påverkan och lärande (SPeL).

Projektets utvecklingsgrupp anges i ansökan till ESF-rådet vara central både för att utveckla projektets metoder och för att stärka samverkan. Ett knappt tjugotal personer representerande olika samhälls- sektorer och organisationer samt deltagargruppen anges i avstämningsrapport efter mobiliseringsfasen som rekryterade till denna konstellation. Representationen baserades på en tanke att ha så bred representation som möjligt från offentliga verksamheter, föreningssektorn samt näringslivet.

EtableringsfasenSom framgått av beskrivningen av mobiliseringsfasen så fanns all personal på plats först när den första fasen i genomförandet av projektet startade. Trots detta hade huvuddelen av de förberedande aktiviteterna som var planerade att genomföras under mobiliseringsfasen också genomförts. Under det andra kvartalet 2012 etablerades projektets verksamhet i FAMIs lokaler och deltagare började rekryteras. I april månad fanns ett drygt tiotal deltagare.

Den första modellen för projektets metodProjektteamet utgick i sitt arbete initialt från en struktur som arbetats fram vid planeringsdagar i slutet av mars månad. Denna första modell för projektets arbetsmetod beskrivs i fyra faser.

2323

Processbeskrivning

FK

Soc

AF

Psykisk ohälsaFörsörjningsstöd, minst 6 månaderInvandrarbakgrundMissbrukarbakgrundDiffus problematikRiskgrupp

Deltagarnas ålder: 16-64 årAntal deltagare totalt: 120 personerAntal inskrivna: 35 personer

Återhämtningsfas

Skapa trygghetBygga relationDe små stegen lärande och förän-dringSkapa rutinerKomma i tidStärka sig självFriskvård/livsstilStudiebesökSamhällsorienteringInspirationskursKreativt arbete

Kartläggningsfas

Skriftlig kartläggningUtvecklingsplanStudier - enstaka kursSätta upp mål för framtidenArbetsplatsbesökPrao-dagDrömmar/VisionerVägledningUppföljningssamtalSE

Prövning av arbetsförmåga

ArbetsprövningArbetsträningPraktikStarta företagSE - placera och träna

Mål

Bättre livskvalitet

Egen försörjning

Studier/Jobb

12 månader - Individfokus

Återhämtningsfasen – fas 1Tankarna bakom återhämtningsfasen beskrivs i projektdokumentationen på följande sätt:

”Inom vårt arbete kan vi utgå ifrån att deltagarna av någon anledning förlorat sin aktivitets-/funktions- förmåga och syftet är att öka den. Den process under vilken man återhämtar aktivitets-/funktionsförmåga kan förstås utifrån återhämtningsteorier så kallade recovery teorier.

Topor och Borg använder återhämtningsbegreppet för att beskriva en process där flera olika faktorer spelar in. De betraktar mänskliga livsprocesser i ett socialt och i ett vardagsperspektiv, eftersom återhämtning från psykisk störning är en mänsklig utveckling under flera år som personen genomgår ensam och med andras hjälp. Återhämtningsteorin är här tillämpad på psykisk ohälsa. Inom Insteget kan man förvänta sig att det handlar både om fysisk och om psykisk ohälsa samt inslag av social karaktär.”

Kartläggning – fas 2 Under den andra fasen är den huvudsakliga aktiviteten att kartlägga individens behov och förutsättningar:

”Kartläggningsfasen innefattar en djupare skriftlig kartläggning och en arbetsförmågebedömning. Arbetsmarknadssekreteraren och socialsekreteraren ansvarar för denna bit, samtidigt som deltagaren under utredningsperioden fortsätter med aktiviteter som påbörjats i återhämtningsfasen, som till exempel friskvård och liknande. Coachernas ansvar under denna period är att under tidigare fas ha lite koll på individens intressen

2424

och eventuella målbilder och att coachen kan söka efter en lämplig plats att utföra arbetsförmågebedömningen, alternativt framtida praktikplats.”

Pröva arbetsförmågan – fas 3Även om hela processen antas kunna ta upp till tolv månader att genomföra så fanns arbetsprövning på en arbetsplats utanför FAMI med som en insats i ett tidigt skede av deltagarprocessen.

”Nu är tanken att en skriftlig kartläggning ska vara klar och att deltagaren har varit ute och prövat på en riktig eller anpassad arbetsplats. Har det fungerat väl på prövningsplatsen och deltagaren och arbetsgivaren kommer överens så kan det vara aktuellt att vara kvar hos denna arbetsgivare för en längre praktik. I annat fall letar teamet upp en annan praktikplats och deltagaren går över dit. Under denna fas skulle det också kunna vara aktuellt med insatser såsom att pröva på studier på Komvux eller på Lernia.”

Fas 4 Målet – egen försörjningDet fanns i ett tidigt skede i projektet en hög medvetenhet om behovet av anpassning av insatserna samt lönesubventioner för de deltagande individerna för att kunna möjliggöra anställning:

”När deltagarna kommit så långt i sin planering att de är klara för anställning eller studier tror vi att de som arbetar i Insteget måste vara mycket kreativa när det gäller att hitta individuella lösningar. Lösningar vi tror är nödvändiga är till exempel anpassade anställningar som offentligt skyddad anställning (OSA), utvecklings- anställning eller anställning med lönebidrag inom Falkenberg kommuns verksamheter. Vi har också påbörjat samtal med Kompetenscentrum (vuxenutbildningen) om möjligheten att skapa anpassade yrkesutbildningar, där kanske utbildningstiden är längre eller att en större del av lärandet sker ute på företaget. Vi tror också mycket på entreprenörskap. I och med att en stor del av målgruppen kommer från länder där eget företagande är betydligt mer vanligt än i Sverige tror vi att det kan vara en lösning för flera.”

Hela det första halvåret 2012 präglades av intentionerna att ta igen det som inte hunnits med i fråga om planering under mobiliseringsfasen, rekrytera deltagare samt att etablera en fungerande verksamhet.

I rapporten för juni månad beskrivs projektets utveckling på följande sätt i lägesrapport till ESF-rådet:

”Vi har under juni 2012 äntligen kommit igång på riktigt. Vi har en fungerande verksamhet som växer i omfång och tid efter deltagarnas behov och förmåga. Vi har arbetat vidare med gruppaktiviteter med hälsa, motivation, diskussioner, studiebesök på till exempel biblioteket, utflykter, prova på hantverk, friskvård, smärtcoach, intro i datakunskap och andra aktiviteter som inspirerar till energipåfyllnad och framtidstankar. Mycket tid och kraft går åt att locka och pocka, ringa och smsa deltagarna och försöka få dem att komma på möten och gruppaktiviteter. Lyssna på deras historier och locka in dem på att prata framtid och resurser, istället för hinder och alla andras fel. Medarbetarna tar vid önskemål kontakt med vården, följer med på myndighets- besök och vårdbesök, allt för att deltagaren ska få den hjälp de behöver. Några av deltagarna har uttryckt att de vill ha mer hjälp av arbetsmarknadscoacherna och de har börjat arbeta mer intensivt med några av deltagarna än mer mot arbetslivet. Alla deltagare har skrivit inskrivningsenkäterna, allt eftersom de varit med i Insteget under minst en vecka. Vi har träffats i utvecklingsgruppen, där vi presenterade Insteget, varandra, samt att utvärderaren presenterade sitt uppdrag. Vi startade upp med gruppdiskussioner kring deltagaren kontra näringslivets och arbetsplatsernas behov av vårt stöd med deltagaren på arbetsplatsen. Vad? Hur? När?”

2525

Under etableringsfasen ökade antalet deltagare successivt men låg länge under planerad nivå. Projektpersonalen behövde också som framgår av texten lägga en hel del tid på att motivera en del av de anvisade personerna att delta. Även om projektpersonalen hade informerat de handläggare på socialförvaltningen som förväntades remittera personer till projektet och representanter för socialförvaltningen hade deltagit i planeringen av projektet så ökade inte inremitteringen till projektverksamheten i den takt som förväntats. Det förelåg också olika uppfattningar mellan personalen hos socialförvaltningen och personalen i projektet vem som egentligen skulle motivera de anvisade personerna att delta i projektet.

Enligt planeringen så skulle projektets etableringsfas avslutas i juni månad 2012. Denna fas kom dock attförlängasbetydligtavfleraanledningar.Underjulimånadgickaktivitetsnivånnermedanledningav personalens semesterledigheter men också på grund av låg närvaro bland deltagarna.

Verksamheten för deltagarna bestod under sommaren och hösten i huvudsak av följande aktiviteter:

• Arbete med visioner – visionboards.• Coachning med inriktning på att sätta mål.• Arbete utifrån olika teman och frågeställningar som till exempel värderingar men även

omfattande kompetensutveckling som i hjärt- och lungräddning.• Friskvårdochutflykter.• Arbete tillsammans med smärtcoach kring smärtproblematik och förmågan att hantera denna.• Olika teambuildingaktiviteter.• Språkträning och coachning.• Datakunskap.• Information om sociala företag.

Först under augusti månad kom det externa kartläggningsteamet igång med sitt arbete. Under hösten 2012 användes dessa resurser dessutom i begränsad omfattning. Samtidigt arbetade projektledaren med en ansökan till Samordningsförbundet i Halland som rörde etablering av ett individsamverkansteam i länet och Falkenbergs kommuns medverkan i en sådan verksamhet.

I september månad började deltagarantalet öka väsentligt då de remitterande socialsekreterarna nu hade hunnit gå igenom sina ärenden för att få en bild av vilka som kunde ha nytta av projektverksamheten. Deltagarna delades in i två grupper för att göra gruppverksamheterna mer hanterbara.

Under perioden september–december hade projektpersonalen en mycket ansträngd situation av fleraorsaker:

• Sjukfrånvaro.• Personalförändringar. • Olika uppfattningar om hur verksamheten borde bedrivas.

2626

En otillräcklig bemanning av projektet ledde också till begränsningar i verksamheten. På grund av frånvaro av personal var det nödvändigt att prioritera genomförande av gruppaktiviteter framför individuella samtal. Utvärderarna uppfattade också att det saknades en tydlig struktur i arbetet, att det fanns olika viljor i projektteamet, att rollerna i projektet inte upplevdes som tydliga, att det behövdes ett tydligare ledarskap och att projektmedarbetarna arbetade under hög stress.

Samtidigttogledningentagisituationenochpåkorttidgenomfördesfleraplaneringsdagarsomislutet av 2012 utmynnade i en tydligare struktur i arbetet.

Genom att projektteamets personal började sitt arbete vid olika tidpunkter så tog det tid att skapa ett arbetslag som uppfattade uppdraget på samma sätt och med en tydlig ansvarsfördelning. När teamet började hitta gemensamma arbetsformer i början av hösten så blev en av projektmedarbetarna sjuk- skriven vilket skapade en ökad arbetsbörda för övriga. Det blev en längre sjukskrivningsperiod än beräknat som ledde till behov av en nyrekrytering av personal. Denna kunde dock inte genomföras förrän i december månad. När den rekryteringen blev klar bestämde sig en av de andra projektmedarbetarna för att sluta sin anställning med kort varsel för att gå till annan anställning. Händelse- förloppet visar hur oerhört sårbara projektverksamheter kan vara på grund av oförutsedda händelser.

Bristen på personal och behovet av att ändå utveckla och genomföra aktiviteter med projektets deltagare ledde i hög utsträckning till kortsiktiga lösningar framförallt under perioden juli – oktober men under november och december arbetade arbetsmarknadschefen, verksamhetsledaren och projektledaren tillsammans för att etablera mer långsiktiga lösningar. I december månad kunde dessutom nyrekryterade medarbetare påbörja sina anställningar. Utbildningar genomfördes också i ett nyinskaffat kartläggningsverktyg, tidig utredning och bedömning av arbetsförmåga (Tuba), samt i metoden supported employment.

Det var under den aktuella perioden en styrka att projektet fanns nära den ordinarie verksamheten. Dels skedde en överföring av kunskap mellan reguljär verksamhet och projektverksamhet som var betydelsefull och dels kunde personal hos FAMI medverka i olika projektaktiviteter vilket gjorde verksamheten mindre sårbar. Även de externt upphandlade resurserna i motivationsarbete, smärt- problematik och utbildning i svenska tillförde viktiga resurser till projektets verksamhet.

Projektet utarbetade under hösten en strukturerad plan för det transnationella arbete som skulle bedrivas i projektet. Detta skedde i samarbete med processtöd från ESF. Utvecklingsgruppen fungerade under perioden inte fullt ut som tänkt och därför beslutade projektledningen om en ny struktur för detta arbete från inledningen av år 2013 med tre arbetsutskott: ett för metodutveckling, ett för näringslivsfrågor och socialt företagande samt ett för samverkan.

Lärande utvärdering, följeforskning samt följeforskarens rollUtvärderarnas återföring till och dialog med projektverksamheten integreras i genomförande- beskrivningen eftersom utvärderingen antas vara en viktig del i projektets lärande och genomförande.

Uppföljning och utvärdering har fått en starkare och mer strategisk roll i EUs strukturfonder under programperioden 2007–2013.

I rapporten Kvalitetssäkring genom lärande utvärdering och följeforskning (SPeL-rapport) konstaterar författarna (Brulin och Jansson) följande:

2727

”Strukturfonderna kan liknas vid ett slags riskkapital. Stora belopp satsas av skattebetalarnas pengar på projekt man inte i förväg kan veta om de ger de resultat de säger sig vilja eller kunna uppnå. (…) Tillsammans med de regionala utvecklingsaktörerna och strukturfondspartnerskapen, nationella myndigheter och civilsamhället har de bägge förvaltande myndigheterna i uppgift att se till att politiken för struktur- omvandling och sammanhållning förändrar, förbättrar och förstärker tillväxt- och sysselsättningspolitik. (…) För att kunna bidra till denna utveckling för en växande och jobbskapande union är lärandet en mycket viktig del. (…) Insatserna, projekten och programmen, ska undan för undan utvärderas, erfarenheter återföras och kunskaper skapas hos aktörer på regional, nationell och EU-nivå. Utvärdering för lärande är därför grund- läggande fundamentet för att strukturfonderna ska ge ett beständigt bidrag till den regionala tillväxten och sysselsättningsskapandet.”

Som citatet ovan speglar ses lärande utvärdering, eller följeforskning som det också benämns, som ett verktyg för att generera lärande. I dokumentet beskrivs vidare att den lärande ansatsen i utvärdering innebär en mer interaktiv form av utvärdering än den traditionella typen av utvärdering.

I dokumentet framgår det också tydligt att utvärderingsformen ställer nya krav på utvärderarna som i högre utsträckning förväntas arbeta mer med moment som dialog, återföring, teorianknytning och omvärldsbevakning. Utvärderaren förväntas vidare skapa underlag för analys och spridning.

Brulin och Jansson poängterar dock vidare att den nya utvärderingsformen även ställer högre krav pådeorganisationersomdriveroch/ellermedverkariettESF-finansieratprojekt:

”Ett lärande arbetssätt förutsätter vilja och förmåga att ta till sig och lära sig. I en organisation måste det finnas intresse och samsyn som gör att olika delar av verksamheten strävar åt samma håll. När erfarenheter och resultat presenteras från utvärderingar och uppföljningar gäller det att veta vem som ansvarar för att ta emot erfarenheterna och resultaten. Vilka beslut och/eller korrigeringar behöver göras utifrån de nyvunna kunskaperna och vilka andra aktörer eller målgrupper behöver involveras?”

FörattutvärderingenskanådeambitionersomfinnsmedlärandeutvärderingmenarSvenssonochBrulin i boken Lärande utvärdering genom följeforskning(2009)attutvärderarenbehöverantabådeenstöttande och en störande roll i relation till projektverksamheten:

• Den stöttande rollen innebär att utvärderaren bidrar med information och material som bidrar till projektets lärandeprocess och stöttar de positiva utvecklingsspår som pågår i projektet.

• Den störande rollen innebär att följeforskaren intar en problematiserande roll i syfte att utmana etablerade uppfattningar och antaganden som tas förgivna. Detta för att stimulera vidarereflektionochanalys.

2014-01-14 levererade undertecknad den första följeforskningsrapporten. Rapporten redovisade och analyserade projektets funktionalitet under det första projektåret. Rapporten som i hög grad var problematiserande fokuserade på att:

• Beskriva projektets bakgrund, syfte och målsättningar.• Målgruppens behov och förutsättningar.• Projektgruppens arbete med att rekrytera deltagare, komma igång med aktiviteter samt att

utveckla projektets metod.• Spegla olika aktörers förväntningar på och upplevelser av projektverksamheten.

2828

Utvärderarnakonstateradeattfleraproblematiskafaktorerhadepåverkatmöjligheternaförprojektet att fungera optimalt samt att denna problematik delvis var självförvållad. Projektet hade inte rätt beredskap för att komma igång på utsatt tid och mobiliseringsfasen på tre månader var inte tillräcklig för att rekrytera personal, upphandla externa resurser samt utveckla en funktionell strategi för arbetet i projektet. Därefter inträffade långvarig sjukfrånvaro som inte kunnat förutses och som under en lång period medförde en vakans som skulle täckas av övrig personal. När en ny medarbetare rekryterats slutade sedan en annan projektmedarbetare. Den senare vakansen blev dock inte långvarig.

Projektet hade också en hög ambitionsnivå vilket innebar att många olika aktiviteter och organisatoriska formationer behövde etableras inom kort tid. Detta försvårades av att projektmedarbetare började i projektet vid olika tidpunkter. Det var också utvärderarnas mening att det skulle ha behövts en tydligare styrning och prioritering av vilka aktiviteter som var väsentligast att säkra: rekryteringen av deltagare, utformningen av deltagaraktiviteter eller anskaffning av resurser för att genomföra dessa.

Utvärderarna uttryckte vidare att: ”Projektets målgrupp har mycket lång frånvaro från arbetsmarknaden och en komplex problematik men detta var en utmaning som var känd från början. En stor del i projektet är att utveckla kartläggningsarbetet. Därför är det förvånande att ett professionellt kartläggningsverktyg inhandlats först i slutet av år 2012 samt att det externt anlitade kartläggningsteamet förefaller underutnyttjat. Projektet har utvecklat vissa fungerande aktiviteter i den så kallade återhämtningsfasen i deltagarprocessen men behöver fortsätta utveckla fler fungerande aktiviteter. Det är mycket positivt att flera deltagare är intresserade av att lära sig mer om socialt företagande och att en utbildning kring detta nu kommer igång. Nätverkskontakter har byggts med företag och föreningar men här behövs intensifierade ansträngningar för att knyta socialt engagerade småföretagare samt eldsjälar inom föreningslivet till projektet.”

Utvärderarnas slutsatser och rekommendationer innehöll följande punkter:

• Insteget är en gemensam utvecklingsprocess där det är avgörande i vilken utsträckning olika samverkanspartner medverkar både i samverkan kring enskilda deltagare och i utvecklingen av projektets arbetsmetoder samt även i utveckling av samverkan på en strategisk nivå.

• Både internt och externt är det viktigt att alla berörda har en samsyn kring vilket uppdrag som ska genomföras och vad var och en förväntas bidra med. Detta innebär behov av tydlighet i syfte, mål, styrning, medarbetarskap, roller och ansvarsområden samt kommunikation.

• För att projektet ska kunna fungera som tänkt behövs tid både för planering och för reflektion kring effekterna av det som görs. En del av denna tid behöver projektpersonalen disponera men projektets utvecklingsgrupp är i detta avseende också en viktig resurs.

• Deltagarna uttrycker tydligt i intervjuer att de förväntar sig att projektet ska prestera lösningar för dem. Detta synsätt behöver bearbetas då hållbarheten i de individuella utvecklingsprocesserna i hög utsträckning bygger på att individen själv måste äga dessa lösningar men att projektet genom sina aktiviteter kan stärka självförtroendet, öka självinsikten om individens resurser i relation till arbetsmarknaden samt bidra till att tydliggöra olika möjligheter för individen.

• Mer resurser förefaller behövas för att förbereda deltagarna för inträdet på arbetsmarknaden. Mycket fokus ligger på återhämtningen och när den är avklarad ska arbetsförmågan prövas. Eftersom huvuddelen av deltagarna har varit borta från arbetsmarknaden under mycket lång tid behövs också kompetensutvecklings- insatser som kan stärka konkurrenskraften på arbetsmarknaden. Projektets meny av insatser för att rusta deltagarna behöver således breddas.

• Dessutom behöver de professionella resurser projektet förfogar över i kartläggningsfasen användas i högre utsträckning. Deltagarna har ju anvisats för att problematiken är oklar. Det är också med stor sannolikhet så att vissa deltagare saknar arbetsförmåga och behöver ett annat stöd. Detta skulle kunna klarläggas om utredningsresursen användes på ett offensivare sätt än vad som hittills varit fallet.”

2929

Samtidigt påpekade utvärderarna i följeforskningsrapporten att:” Om projektet lyckas i sina ambitioner så kommer kommunen väsentligt att kunna minska sina kostnader för försörjningsstöd. Det kommer dock att ta tid att utveckla effekter eftersom deltagarna är i behov av insatser under lång tid för att kunna förändra sin situation. Utvärderarna har i studier av andra projekt uppmärksammat att resultat med målgrupper liknande de som Insteget arbetar med uppstår först ett till två år efter projektstart. Den samhällsekonomiska vinsten av att långtidsarbetslösa integreras på arbetsmarknaden har av företaget payoff, som arbetar med samhällsekonomiska analyser, i en undersökning av 28 projekt beräknats till i genomsnitt 35 800 kronor per deltagare redan det första året från att deltagaren kommer in i ett projekt. Två år efter hade lönsamheten stigit till i genomsnitt 164 500 kronor per deltagare. För att projektets potential ska kunna utnyttjas är det viktigt att inte bara projektets resurser utnyttjas på ett effektivt sätt utan också att projekt- ägarens organisation och de samverkande aktörernas verksamheter bidrar med resurser för att uppnå projektets syfte och målsättningar. Resurserna behöver fokuseras på de tre utvecklingsområden som berör metodutveckling och samverkan, nämligen fördjupad kartläggning, nya strategier för arbetsmarknadsintegrering samt breddning av arbetsmarknaden.

Deltagargruppens förutsättningar och behov utgör betydande utmaningar och därför behöver förändrings- processen få ta tid. Samtidigt behöver de små framstegen tydliggöras för att skapa drivkraft i processen. Därför behövs en strukturerad och djupgående inledande kartläggningsinsats, realistiska delmål, kontinuerlig uppföljning och utvärdering tillsammans med berörda i varje individprocess för att skapa en lärprocess.”

Rapporten behandlades vid ett antal dialogmöten med såväl ledningen för projektet som med projektteamet. Projektets styrgrupp, som efter genomförd styrgruppsutbildning med processtöd från SPeL i september månad, sagt sig ha som ambition att aktivt följa och påverka projektets utveckling, lade rapporten till handlingarna utan någon ingående diskussion.

Andra metodfasenUtvärderarna uppfattar att projektverksamheten gick stärkta ur de svårigheter som projektet haft under det första projektåret.

I lägesrapport till ESF-rådet för december månad 2012 sägs att: ”Vi har nu under hösten gjort erfarenheter, som vi nu vill paketera om, förändra en aning och formulera på ett sådant sätt att det är lättare att utvärdera.”

I samband med utvecklingsgruppens möte i januari månad 2013 presenterades en ny modell för att beskriva deltagarprocessen i projektet.

3030

Processen i InstegetÅterhämtningsfas

Del A

med 3 block- Hälsa och livsstil- Samhällsinformation- Motivation, självkänsla och självbild

- Friskvård- Språkcoaching- Kreativa aktiviteter

ÅterhämtningsfasDel B

- Arbetslivskunskap

- Friskvård- Språkcoaching- Kreativa aktiviteter- Kompetenstrappan

Kartläggningsfas

- TUBA- Handlingsplan- Inhämta och sammanställa fakta- Kartläggningsteam

Ingång

Via Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

Gemensam information med

AMG

Prövning av arbetsförmåga

- Arbetsprövning- Arbetsträning- Praktik- Kortare kurs- Utbildning i socialt företagande- SE - placera och träna

Mål

- Egen försörjning, via jobb, studier eller annat

- Förbättrad livskvalitet

Deltagarna i projektet skulle erbjudas bland annat följande aktiviteter:

• Gruppaktivitet återhämtning.• Individuell coachning. • Stöd i kontakter med myndigheter, insatser hos vårdgivare och liknande.• Språkcoachning.• Friskvård.• Kreativ aktivitet.• Utbildning i socialt företagande.• Grupper hos Kompetenstrappan.• Grupp i FAMIs kök.• Smärtgrupp.

Arbetet hann inte riktigt komma igång förrän projektet åter drabbades av sjukdom och två medarbetare, bland annat projektledaren, blev sjukskrivna. Verksamhetsledaren för FAMI gick under en period därför in som projektledare. I samband med detta förändrades fokus i arbetet på följande sätt:

• Den projektpersonal som var i arbete ägnade sin tid helt och hållet till individuellt arbete. Detta medförde dels att den fördjupade kartläggningen i enlighet med verktyget TUBA kunde genomföras och dels att individuella stödsamtal kunde erbjudas.

• Tillgängliga gruppverksamheter genomfördes antingen i FAMIs regi eller genom upphandlade resurser i stort sett i enlighet med ovan redovisad aktivitetslista.

• Ett konsekvenspedagogiskt förhållningssätt infördes för att bland annat komma tillrätta med en betydande frånvaro i projektaktiviteterna.

• Fokusiarbetetskulleocksåförflyttasfrånåterhämtningsfasentillutslussningsfasen.Fler deltagare förväntades dels ha kortare inskrivningstider i projektet och dels i högre utsträckning få en praktikplats.

3131

Ekonomin var under den aktuella fasen från januari månad 2013 till och med augusti månad 2013 ettbetydandeproblemblandannatförattdetfannsettunderskottimedfinansieringen.Diskussionerfördes med ESF-rådet som ledde till en revidering av budgeten.

Försök gjordes att få utvecklingsgruppens verksamhet att fungera i enlighet med den i början av året beslutade uppdelningen i tre grupper. Inte heller denna modell visade sig fungera. Detta ledde till en ny omorientering där fokus skulle ligga på att förbättra samverkan mellan socialförvaltningens stöd- och försörjningsenhet samt FAMI. Processtöd från SPeL anlitades för att leda en första workshop i juni månad 2013.

Den utbildningsgrupp som formerats kring socialt företagande kom endast att omfatta en deltagare från Insteget. Projektpersonalen involverades dock i ökad utsträckning kring området socialt företagande dels genom att arbetsmarknadschefen, en av coacherna samt handledare i utbildningen i socialt företagande gick en utbildning kring socialt företagande anordnad av Väddö folkhögskola och dels genom att Samordningsförbundet samt Region Halland anordnade en inspirationsdag kring arbetsintegrerande sociala företag. Dagen riktade sig främst till politiker och kommunala tjänstemän för att öka kunskapen om arbetsintegrerande sociala företag i dessa målgrupper. Konsulten Bosse Blideman redovisade en rapport beställd av de arrangerande organisationerna kring förutsättningarna för att utveckla arbetsintegrerande sociala företag i regionen.

I Blidemans rapport betonades vikten av att:

• Utveckla ett kunskapscentrum.• Utveckla en regional stödstruktur.• Medfinansieralotsarellermotsvarande.• Offentliga verksamheter köper tjänster av arbetsintegrerande sociala företag.• Ta fram kommunala policyer.• Genomföra upphandlingar med sociala hänsyn.• Ge stöd till arbetsintegrerande sociala företag framförallt i den kritiska uppstartsfasen.• Skapa sociala investeringsfonder.

Under juni månad deltog två medarbetare i projektet och två medarbetare från FAMI i en internationell konferens om metoden supported employment.

Under augusti månad genomfördes en planering med hela projektteamet som nu var fullt ut bemannat genom anställning av ytterligare ny medarbetare.

Denna fas i projektets genomförandefas avslutades med att utvärderarna levererade den andra följeforskningsrapporten2013-09-08.Slutsatsernafrånrapportenredovisasisinahuvuddraginästaavsnitt.

3232

Sammanfattning av den andra följeforskningsrapportenUndertecknad sammanfattade inledningsvis projektets funktionalitet under de första åtta månaderna 2013 på följande sätt:

”Under våren och sommaren 2013 har projektets verksamhet intensifierats. Budgeten för projektet har dock behövt revideras framförallt för att det har varit svårt att rekrytera tillräckligt med deltagare till projektet och att de personer som deltagit i projektet har deltagit relativt få timmar i verksamheten. Projektet förväntades ha sammanlagt 120 deltagare men i början av augusti 2013 hade endast 55 personer skrivits in i projektet. Antalet samtidiga deltagare har varierat mellan 33 och 39 personer under det första halvåret 2013. Under större delen av denna period har tre fjärdedelar av deltagarna varit aktiva 40 timmar eller mindre per månad. Under maj och juni månader ökade dock omfattningen av deltagartimmarna betydligt. Det låga antalet timmar påverkar dock fortfarande både projektets ekonomi och möjligheterna att utreda, rusta och matcha deltagarna mot arbetsmarknaden.

Under 2013 har framförallt metoderna för kartläggning utvecklats. Dels har projektet tillgång till ett utredningsteam bestående av läkare, psykolog , sjukgymnast samt arbetsterapeut. Dels har ett interaktivt kartläggningsverktyg, Tuba, anskaffats. Erfarenheterna av att använda detta verktyg är goda: deltagarna blir delaktiga i sin egen kartläggningsprocess vilket skapar viktiga insikter, den information som genereras genom verktyget underlättar dialogen mellan projektpersonalen och deltagarna kring möjligheter och hinder för att närma sig arbetsmarknaden och dessutom kan Tuba-underlaget både visa på behov av fördjupad utredning samt utgöra grundläggande informationsunderlag till utredningsteamet.

Resultaten av kartläggningarna visar att deltagargruppens förutsättningar för att närma sig arbetsmarknaden är begränsade och att en betydande andel har visat sig behöva andra insatser än de som projektet förfogar över. Detta har haft stor betydelse för att ge dessa personer rätt insats.

Det finns dock anledning att reflektera över vilka deltagare som bör remitteras till projektet. Erfarenheter från många projekt visar att verksamheten har lättare att nå resultat om deltagargruppen består av personer med varierande förutsättningar för att närma sig arbetsmarknaden. Deltagarna i Insteget har genomgående en komplex problematik som i varje enskilt ärende medför omfattande insatser under lång tid. Enligt projekt- ansökan ska även personer som riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap kunna ingå i deltagargruppen.

En breddning av målgruppen för projektet skulle också kunna öka inflödet samt medföra att fler personer med möjlighet att delta fler timmar i verksamhet skulle kunna komma in i projektet.

Utvärderingen visar att samarbetet kring projektdeltagarna mellan Individ- och familjeomsorgen samt Insteget behöver intensifieras på flera områden: i rekryteringsfasen för att effektivare förankra nyttan för den enskilde att delta i projektet, i dialogen kring deltagarnas utvecklingsprocess samt de insatser de deltar i för att nå samhandling mot ett gemensamt mål. Samtidigt visar utvärderingsmaterialet att personalen hos Individ- och familjeomsorgen samt i projektet i hög utsträckning ser på deltagarnas behov och förutsättningar på likartat sätt. Problemet är att det finns för lite kommunikation och samplanering i individarbetet.

Det saknas fortfarande en sammanhållen tvärvetenskaplig strategi i arbetet med deltagarna. Projektpersonalen kommer dock att börja arbeta i enlighet med metodik för supported employment och supported education under hösten. Detta skapar möjligheter att säkra uppnådda resultat genom uppföljning av deltagare även efter att de fått anställning eller påbörjat studier. I flera fall tillämpas detta redan vilket framgår av resultatredovisningen.

3333

Det är dock enstaka deltagare som hittills har kommit så långt i processen att de har en anställning eller studerar. Tid är en viktig framgångsfaktor i arbetet med långtidsarbetslösa vilket också framgår av utvärderingsmaterialet.

För de deltagare som har arbetsförmåga helt eller delvis är det viktigt att projektets arbete med att bredda möjligheterna till anställning intensifieras. Det handlar om att skapa anpassade arbetstillfällen hos föreningar, i sociala företag men också i småföretag som vill ta ett socialt ansvar. Den andra kursen i socialt företagande som nu ska starta i projektet är en bra grund för att utveckla denna form av företagande. Det är dock viktigt att berörda aktörer är medvetna om att det behövs betydligt mer omfattande både rådgivande och ekonomiskt stöd för att skapa hållbara sociala företag.

Projektet har behov av att utveckla samverkan med en rad aktörer men utvärderarna bedömer att det är ändamålsenligt att under hösten fokusera på att stärka samverkan med Individ- och familjeomsorgen så som avtalats mellan aktörerna. Ett inledande seminarium ägde rum i juni månad och ytterligare två är inplanerade under hösten med brett deltagande av personal från socialförvaltningen och FAMI som berörs av projektets utvecklingsområden.

Även om projektet under 2013 har utvecklats i positiv riktning är det utvärderarnas uppfattning att det finns ett antal frågor som projektets styrgrupp och projektledning behöver diskutera för att projektet ska kunna ge eftersträvade resultat och effekter. Utifrån styrgruppens diskussioner behöver sedan konkreta strategier upprättas för att säkra måluppfyllelsen.

Utvecklingen av samverkan innefattar flera utmaningar :

• Att skapa samsyn utifrån olika uppdrag och verksamhetskulturer.• Att bygga samhandling mellan deltagare, offentliga aktörer samt arbetsgivare mot ett gemensamt mål.• Att driva gemensamma individuella utvecklingsprocesser utifrån en strukturerad metodisk plattform.

De viktigaste frågorna för styrgruppen och projektledningen på kort sikt är att diskutera:

• Hur projektets deltagarvolym kan säkras.• Hur tid säkras för dialog kring samverkan både på handläggar- och ledningsnivå.• Utveckling av en strategi för samverkan: varför samverkan, vad ska samverkan konkret avse,

när, hur och i vilken omfattning ska samverkan ske?• Utveckling av en gemensam strategi för att sänka försörjningsstödskostnaderna för projektets målgrupp.• Hur projektets lärande ska tas tillvara och vad som krävs för att skapa förutsättningar för

dokumentation av de genomförda utvecklingsinsatserna.• Vilka resurser som behöver tillskjutas för att säkra framtida utveckling av socialt företagande.

Även den andra följeforskningsrapporten fungerade som underlag för dialogmöten med ledningen för projektet och med projektteamet. Regelbundna möten genomfördes i olika konstellationer med fokus på att under det avslutande året av projektet kunna spegla utvecklingen av metoder och samverkan.

3434

Tredje genomförandefasen – metod och samverkan

Den tredje genomförandefasen sträcker sig från september månad 2013 till och med januari månad 2014. Denna period präglades av en betydligt mer välfungerande verksamhet än tidigare. Det team som arbetat tillsammans sedan hösten 2013 och fram till projektavslutningen har fungerat bra tillsammansochkunnathållaenhögaktivitetsnivå.Dettaharletttillenpositivutvecklingpåfleraområden. Detta framgår såväl av projektets lägesrapporter till ESF-rådet som av utvärderarnas tredje följeforskningsrapportsompresenterades2014-02-19.

I lägesrapporterna redovisas att:

• Budgetrevidering beslutades i slutet av september vilket möjliggjorde upphandling av insatser till deltagarna för hösten 2013 samt våren 2014.

• Tuba-kartläggningar genomfördes frekvent och i början av 2014 hade så gott som samtliga aktuella deltagare i projektet kartlagts.

• Kartläggningsteamet fortsatte sitt arbete.• Friskvård är en insats som omfattar alla deltagare i projektet.• Språkcoachning i grupp fortsatte genomföras under perioden. Dessutom pågick ett

utvecklingsarbetetillsammansmedföreträdareförundervisningenisvenskaförinvandrare(sfi).• En ny grupp deltagare hade rekryterats till utbildning i arbetsintegrerande socialt företagande och

utbildare upphandlades. • Det transnationella arbetet fortsatte dels med ett studiebesök i Finland för de

projektmedarbetare som arbetar med metoden supported employment och dels med en rekognoseringsresa för transnationellt utbyte i Italien kring socialt företagande.

• Ytterligare två workshopar genomfördes kring samverkan mellan FAMI och socialförvaltningens stöd- och försörjningsenhet.

• Underperiodenintensifieradesinsatserförattfådeltagareiarbete.Dettaresulteradeifemutvecklingsanställningar på FAMI samt två externa anställningar.

Undertecknad sammanfattade i den tredje följeforskningsrapporten denna period och situationen fyra månader före projektets avslutning på följande sätt:

”Med fyra månader kvar av projekttiden är det nu viktigt att styrgrupp och projektledning reflekterar över hur projektet Insteget ska kunna uppnå sitt syfte och sina målsättningar i så hög utsträckning som möjligt samt hur projektets erfarenheter bör påverka den framtida utformningen av samverkan kring projektets målgrupp och metoderna för att arbeta med den aktuella målgruppen.

Efter att projektet inledningsvis hade en del svårigheter att hantera så har verksamheten i projektet sedan ett år tillbaka intensifierats och utvärderingsinformationen visar att påtagliga framsteg har gjorts såväl beträffande utveckling av samverkan kring projektets målgrupp som i utvecklingen av metoder för att förbättra målgruppens möjligheter till arbete och egen försörjning.

3535

Följeforskningsrapporten fokuserar på de två centrala områdena i projektet Insteget, nämligen samverkan samt metodutveckling. Det finns ett stort antal samverkansaktörer i projektet men rapporten berör främst samverkan mellan projektet Insteget, FAMI som projektägare samt socialförvaltningens stöd- och försörjningsenhet.

En del i rapporten utgörs av att utifrån behov och resurser i målgrupp/deltagargrupp spegla vilka metoder som projektorganisationen utvecklat för att möta de stödbehov som de aktuella individerna har samt vilka resultat och effekter som insatserna genererat. En annan del i rapporten utgörs av att beskriva och analysera utvecklingen av samverkan.

Rapporten fokuserar på att tydliggöra vad projektorganisationen hittills har uppnått i relation till projektets syfte och målsättningar, vad som rimligtvis ytterligare kan uppnås under de fyra månader som återstår av projektperioden samt hur förutsättningar kan skapas för att efter projektets slut bygga vidare på de utvecklingsprocesser som har initierats. En samlad bild av projektprocess, resultat och effekter kommer att ges i den slutliga utvärderingsrapporten som presenteras i juni månad 2014.

För att den investering som projektets utvecklingsarbete utgör ska kunna tillvaratas krävs dock redan nu aktiva insatser av såväl projektets styrgrupp, ledningen för FAMI som projektledningen.

Rapporten förutsätts kunna utgöra en del i underlaget för att intensifiera projektets lärprocess under avslutningsfasen med avsikt att skapa förutsättningar för spridning och strategisk påverkan i de delar av projektverksamheten som har genererat mervärden. Utvärderarna menar också att det är viktigt att se projektet Insteget och de utvecklingsinsatser som det har satt igång som en del i en långsiktig strategi som ska öka möjligheterna till utbildning, arbete och egen försörjning för den aktuella målgruppen.

Projektet genomförs för en målgrupp med komplex problematik där de organisationer som ska ge dessa personer stöd tidigare haft otillräckliga resurser såväl för att utreda problematiken, som för att förbereda för inträde på arbetsmarknaden efter långvarig arbetslöshet samt även i fråga om tillgången till anpassade arbetsplatser.

Metodutvecklingen i projektet speglas i relation till en generisk modell för att bygga hållbara lösningar utifrån individuella behov och förutsättningar i relation till deltagargruppens möjligheter på arbetsmarknaden. Modellen är framtagen av Framtidsutbildning AB utifrån erfarenheter i utvärderingar av ett betydande antal socialfondsprojekt.

UppföljningBollplankSystematisk kontakt och stödtill individ och organisation

Uppföljning

ArbetsträningPraktikMatchningSupported employment/educationAnställningsstödSpråkstödUtbildning i socialtföretagande

InformeraVägledaCoachaUtvecklaVårda hälsa

I dialog mellan berörda- Utreda- Analysera- Välja strategi

InformeraKommuniceraBygga relationer

Bygga hållbara lösningar utifrån individuella behov och förutsättningar i relation till möjligheter på arbetsmarknaden

Förankra Tydliggöra StärkaSkapa

möjligheter

3636

Utvärderarna uppfattar att det så här långt finns tydliga positiva erfarenheter på framförallt tre områden:

• Utveckling av grundförutsättningarna för en bra samverkan mellan Individ- och familjeomsorgens stöd- och försörjningsenhet samt FAMI.

• Användning av utredningsverktyget Tuba.• Utbildning och stöd för start av sociala företag.

Det finns även tydliga indikationer på att det utredningsteam bestående av läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och arbetspsykolog som projektpersonalen har haft tillgång till för att göra bedömningar av deltagarnas arbets- förmåga utifrån de nämnda specialistområdena har varit en värdefull resurs. Utöver detta har projektet initierat pilotverksamhet med arbete utifrån metoden supported employment i ett antal individärenden. Alla deltagare har också erbjudits friskvårdsinsatser vilket har utnyttjats av knappt hälften av deltagarna. En deltagargrupp har fått stöd i sin utveckling av svenska språket. Diskussioner har dessutom förts med den kommunala vuxenutbildningen om utveckling av det framtida språkstödet till deltagare som har deltagit i sfi-undervisning men behöver ytterligare insatser för att kunna utveckla ett funktionellt språk som möjliggör arbete.

Inför projektets slutförande finns ett antal frågor som projektets styrgrupp och projektledning behöver diskutera för att projektets erfarenheter och kunskapsuppbyggnad ska kunna tas tillvara för att generera framtida resultat och effekter. Framförallt handlar detta om följande områden:

• Utveckling av en långsiktigt hållbar strategi för att öka möjligheterna till egen försörjning för projektets målgrupp.

• Utveckling av en långsiktigt hållbar strategi för samverkan mellan de aktörer som kan bidra till att målet om egen försörjning kan uppnås. Detta berör frågor som samverkan mellan vilka aktörer? -varför samverkan? -vad ska samverkan konkret avse? -när, hur och i vilken omfattning ska samverkan ske?

• Skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av metoderna för att bygga långsiktigt hållbara lösningar utifrån individuella behov och förutsättningar i relation till möjligheterna på arbetsmarknaden.

• På den senare punkten handlar det bland annat om att skapa resurser för utredning, olika former av individstöd samt för utveckling av en kompletterande plattform för arbetslivsinriktad rehabilitering i olika former. Framförallt tydliggörs ett behov av långsiktigt stöd för utveckling av socialt företagande.”

I det följande avsnittet om resultat och effekter beskrivs och analyseras de insatser som projektet har genomförtpådeområdendärettpositivtutfallharidentifierats:

• Fördjupad kartläggning.• Supported employment.• Arbetsintegrerande socialt företagande.• Språkcoachning.• Samverkan – en väg in.• Hälsoinsatser.

Varje område beskrivs i ett separat avsnitt i anslutning till relevanta målsättningar.

3737

AvslutningsfasenUnder den avslutande femmånadersperioden, februari – juni 2014, har den positiva utvecklingen i projektet fortsatt. Det individinriktade arbetet har genomförts med ett drygt fyrtiotal samtidiga deltagare varje månad. Därutöver har gruppaktiviteter genomförts i form av utbildning i socialt företagande, friskvårdsaktiviteter samt språkcoachning.

Flera förslag med anknytning till implementeringen av projektet har utarbetats. Ett av dessa rör ett förslag till utformning av en slussverksamhet som ska utgöra en väg in i FAMIs verksamhet för de försörjningsstödstagare som behöver olika former av utbildnings- och arbetsmarknadsinriktat stöd för att kunna förberedas för utbildning och/eller arbete.

Arbetetmedattutvecklaområdetarbetsintegrerandesocialtföretagandeharintensifieratsunder den avslutande fasen. I april månad 2014 genomfördes en workshop om socialt företagande och under maj månad gjordes en studieresa till Italien för att studera kooperativ verksamhet. Dessutom redovisade kursdeltagarna i socialt företagande sina affärsidéer för utvalda personer i ett upplägg liknande det populära TV-programmet Draknästet.

Ett förslag har också utarbetats kring en språkstödsverksamhet som inom kort ska presenteras för sysselsättningsberedningen.

Ovan nämnda förslag beskrivs i avsnittet om resultat och effekter.

Under perioden har projektverksamheten naturligtvis också förberett projektets avslutning och de verksamhetsansvariga både i projektet och i ordinarie verksamhet har diskuterat vilka resurser och erfarenheter som ska föras över från projektet in i den reguljära verksamheten. Projektet kommer att avslutas med ett slutseminarium där en återkoppling kommer att ske till aktörer som på något sätt medverkat i projektet eller av andra orsaker är intresserade att ta del av de erfarenheter som gjorts i genomförandet av projektet och vilka slutsatser som kan dras av det.

Även om det i dagsläget saknas tydliga beslut kring hur implementeringen av projektverksamheten ska ske och vad den ska omfatta så uppfattar undertecknad att arbete bedrivs för att:

• Säkerställa anställningar av så gott som all projektpersonal i reguljär verksamhet.• FortsättaanvändaverktygetTubaiutredningsarbetetsamtatttillgångskafinnastillfördjupade

utredningar av arbetsterapeut samt arbetspsykolog.• Densamordnanderesurssomfinnskringarbetsintegrerandesocialtföretagandekommeratt

arbeta vidare med utvecklingen av en stödstruktur för socialt företagande. Några ytterligare utbildningar för arbetssökande som vill starta sociala företag är inte aktuella i dagsläget. Däremot kommer FAMI att stödja några sociala företag i deras etableringsfas .

• Metoden supported employment kommer att fortsätta användas inom FAMI Rehab som tidigare. Det är i övrigt oklart hur FAMI kommer att ta vara på erfarenheterna inom detta område.

• Det utarbetade förslaget kring språkstöd förväntas genomföras under hösten 2014.• Det gäller också presenterat förslag till en väg in med arbetsnamnet Vi-teamet.

3838

Det välfungerande arbetet i projektet under den andra halvan av projekttiden har som framgår avredovisningenlagtgrundenförutvecklingavverksamhetförprojektetsmålgruppinomfleraområden. Dessutom har de resultat och effekter som projektverksamheten genererat efterhand blivit allt tydligare.

4040

Projektets faktiska resultat och effekterResultat, effekter samt påverkansfaktorer redovisas och analyseras utifrån projektets egen målsättnings- struktur samt utifrån Europeiska socialfondens horisontella kriterier och programkriterier.

Med resultat avser undertecknad iakttagbara kortsiktiga prestationer av projektverksamheten i relation till formulerade målsättningar och med effekter avses såväl kortsiktig som långsiktig påverkan i relation till syfte och målsättningar vilka kan antas vara en följd av projektorganisationens aktiviteter.

Undertecknad har utgått från följande grundfrågeställning: Vilka resultat har uppnåtts och vilka effekter kan redan idag konstateras?

För att spegla resultaten har undertecknad först gjort en bedömning av om den planerade insatsen har genomförts. Därefter beskrivs och analyseras vad den genomförda insatsen medförde för mottagaren.Deomedelbaraeffekternabelysesgenomattreflekterakringvilkenskillnadinsatsen i fråga hade för mottagaren.

Resultatet är insatsens slutprestation det vill säga vad som konkret har åstadkommits. Utfallet av insatsen utgörs av konsekvensen av att slutprestationen når den tänkta målgruppen för insatsen. En effekt däremot är skillnaden mellan vad som blev utfallet av en insats i förhållande till utfallet om insatsen inte hade genomförts.

ResonemangenovanbaseraspådefinitioneravstatsvetarenEvertVedungiboken Utvärdering i politik och förvaltning(2009).

Resultat och effekter är i vissa delar kvantitativt mätbara men har också kvalitativt speglats genom att inhämta målgruppernas uppfattning om projektverksamheten. Projektets resultat och effekter belyses även genom analytiska resonemang utifrån såväl iakttagbara resultat som olika projektaktörers bedömningar.

För att kunna beskriva och analysera projektets resultat och effekter har utvärderarna inhämtat material på följande sätt:

• Tagit del av projektets egen dokumentation i form av månatliga lägesrapporter till ESF-rådet i Västsverige, mötesprotokoll, egna resultatuppföljningar av deltagare, statistikredovisningar till SCB samt projektets beskrivningar av sina aktiviteter och arbetsmetoder.

• Genomfört enkäter och intervjuer med deltagare, arbetsgivare, projektägare, projektledning och projektmedarbetare samt olika samverkansaktörer.

• Omvärldsbevakat i projektet relevanta områden såsom arbetsmarknad, arbetslivsinriktad rehabilitering (utredning och insatser), supported employment/education, Corporate Social Responsability (CSR) samt socialt företagande.

Redovisningen följer samma struktur och ordningsföljd som i avsnittet om förväntade resultat och effekter.

4141

Projektets förmåga att realisera sina möjligheterI projektansökan beskriver projektägaren ett antal möjligheter som projektverksamheten förväntas generera:

• Få en bättre bild av de målgrupper som är aktuella.• Föra en mer aktiv dialog med målgrupperna och engagera dessa i projektets utvecklingsprocess.• Kunna arbeta med metodutveckling på olika nivåer i de medverkande organisationerna.• Dialog och kunskapsöverföring mellan de samverkande organisationerna. • Kunna möta utanförskap i relation till arbetsmarknaden.• Frigöra resurser för att arbeta med implementering och strategisk påverkan.• Ett effektivare resursutnyttjande.

Som framgår av rapporten så har inte alla möjligheter kunnat realiseras fullt ut eftersom projektets genomförande i hög utsträckning har påverkats framförallt av att projektteamet inte varit fullt bemannat mer än ungefär halva projekttiden. Under de avslutande arton månaderna av projektprocessen har dock utvecklingstakten kunnat höjas varför en hel del möjligheter har kunnat tas tillvara.

Bilden av målgruppenBilden av målgruppens volym, förutsättningar och behov har tydliggjorts. Som framgår av den andra följeforskningsrapporten karaktäriseras deltagarnas behov och förutsättningar av:

• En större andel kvinnor än män.• En hög andel deltagare som är äldre än 45 år.• En hög andel deltagare födda i ett annat land än Sverige.• En hög andel deltagare som saknar gymnasieutbildning.• En betydande andel deltagare som saknar eller har kort arbetslivserfarenhet.• Extremt långa arbetslöshetsperioder.• Extremt långvarigt försörjningsstödsberoende.• En mycket hög frekvens av problem utöver arbetslösheten.• En mycket hög frekvens av tidigare vård- och stödinsatser.

Exakta siffror redovisas i den andra följeforskningsrapporten, se appendix.

I den tredje följeforskningsrapporten redovisade utvärderarna en enkätundersökning med aktuella deltagare som gav värdefull information kring hur deltagarna själva uppfattade sin situation. Av denna enkätundersökning framgick bland annat att:

• Huvuddelen av deltagarna, 74 %, ansåg att det var viktigt/mycket viktigt att kunna skaffa ett arbete. De kvinnor som besvarat enkäten tyckte i högre utsträckning än männen att det var viktigt att kunna skaffa ett arbete. Detsamma gällde personer som har gymnasie- och/eller högskoleutbildning.

4242

• Arbetshinder av olika slag var framträdande i deltagargruppen och dessa hinder var av såväl fysisk, psykisk som social karaktär. Förekomsten av upplevda/utredda arbetshinder var framträdande både bland de som ansåg att det var viktigt för dem att kunna skaffa ett arbete och bland de som tyckte att det var mindre viktigt med ett arbete. 57 % i den först nämnda deltagargruppen uppgav att de hade vissa hinder för att ta ett arbete och att förutsättningarna för att de skulle kunna ta ett arbete var att arbetsuppgifter och krav anpassades efter deras nedsatta arbetsförmåga. Kvinnor upplevde i högre utsträckning än män att det fanns hinder för arbete. Detsamma gällde födda utanför Sverige samt personer som är 45 år eller äldre. Personer med gymnasie- och/eller högskoleutbildning upplevde i mindre utsträckning hinder för arbete. Den fjärdedel av deltagarna som såg ett arbete som mindre viktigt hade i hög utsträckning olika arbetshinder, upplevde att deras samlade kompetens gav dem små valmöjligheter på arbetsmarknaden men ansåg sig samtidigt inte behöva mer utbildning, de var i högre utsträckning födda i ett annat land än Sverige och några saknade arbetslivserfarenhet. Vissa personer i den senare gruppen var motiverade för att arbeta på en arbetsplats där arbetsmiljön kunde anpassas till deras egna hälsomässiga förutsättningar.

De upplevda arbetshindren är bekräftade genom de fördjupade kartläggningar som genomförts i projektet dels genom utredningsverktyget Tuba och dels genom olika specialistutredningar av arbetspsykolog, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare. Sammanlagt har ett femtiotal Tuba-utredningar genomförts och ett fyrtiotal personer har remitterats till det utredningsteam som projektet har haft tillgång till. Genom dessa utredningar och på andra sätt har berörda personer fått en ökad insikt i sina möjligheter och hinder i relation till arbetsmarknaden.

• 55 % bedömde att deras samlade kompetens (utbildning, arbetslivserfarenhet och personliga egenskaper) inte ger dem särskilt stora valmöjligheter på arbetsmarknaden. Många deltagare saknar tillräcklig grundutbildning. 32 % av de som besvarat enkäten saknar grundskolebehörighet och 45 % saknar gymnasieexamen. 81 % ansåg att de skulle behöva mer utbildning för att öka möjligheterna till arbete. En betydande andel uttryckte en vilja att skaffa sig mer utbildning i anslutning till arbete. Män såg i högre utsträckning än kvinnor ett behov av utbildning liksom de som är födda utomlands.

• 71 % uppgav att de har arbetslivserfarenhet. Mest frekvent var erfarenhet inom områdena arbete utan krav på särskild yrkesutbildning samt annat område. Därefter kom områdena service-, omsorgs- och försäljningsarbete samt hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning.

Deltagarnas egen drivkraft att förändra sin situation framgick också delvis av genomförd enkät. Ett antal frågor ställdes som berörde beredvilligheten att själv göra insatser som kan förändra de egna möjligheterna. Följande mönster framträdde:

• Många deltagare hade generellt positiva attityder till att ta mer eget ansvar för sin livssituation (77 %), förändra sin livsstil (61 %) samt att ta vara på möjligheter som projektet erbjuder (65 %).

• En hel del av de svarande var också intresserade av att utveckla sin formella kompetens (55 %) och/eller av att yrkesutbilda sig (42 %).

• Däremot var färre beredda att pendla till arbete om pendlingstiden per dag översteg två timmar (35%)ellerattflyttatillenortdärdetfinnsarbete(29%).

4343

Förutsättningarna för deltagargruppen så som de framträder dels i den kartläggning som gjordes av utvärderarna inför den andra följeforskningsrapporten och dels utifrån de upplevda förutsättningarna som framgår av genomförd enkätundersökning indikerar att:

• Många deltagare har fysiska, psykiska och sociala rehabiliteringsbehov som behöver tillgodoses parallellt med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

• Tuba-utredningarna kompletterat med specialistinsatser av projektets utredningsteam har tydliggjort de utreddas förmåga att arbeta.

• Ett betydande antal deltagare saknar både arbetslivserfarenhet och grundutbildning.• Detfinnsettstortbehovavarbetstillfällenienanpassadarbetsmiljö.Eftersomarbets-

förmågan är begränsad beträffande antal timmar handlar det i stor utsträckning om deltidsanställningar.

• De som uttryckte att det inte fanns några hinder för arbete menade i hög utsträckning att de har utbildningsbehov. En del av detta har tillgodosetts genom att de deltagit i utbildningen i arbetsintegrerande socialt företagande.

Sektionschefen för stöd- och försörjningsenheten inom socialförvaltningen uppger i en intervju att verksamheten kommer att behöva remittera cirka 40 personer per år för fördjupade kartläggningsinsatser samt efterföljande insatser.

Övriga möjligheterGenomförda intervjuer och enkätundersökningar med deltagare visar att dessa har upplevt en hög grad av delaktighet i sina egna utvecklingsprocesser. Utredningsverktyget Tuba har påtagligt bidragit till detta men också personalens förhållningssätt och inlyssnande bemötande.

Utbildningen i arbetsintegrerande socialt företagande uppfattas också ha bidragit till att de som har deltagit i denna har upplevt en hög grad av delaktighet genom att tillsammans utveckla företagande.

Det är dock utvärderarnas uppfattning att deltagarna inte i planerad omfattning har getts möjlighet att påverka projektets innehåll och utformning även om projektpersonalen både i dialog och i uppföljningsenkäter har inhämtat deltagares synpunkter. Planerad representation i projektets olika organisatoriska grupperingar har inte realiserats.

Arbetetmedattutvecklaprojektverksamhetenharskettiflerasammanhangoch/ellerinspireratsavdeltagande i sammanhang som exempelvis:

• I dialog mellan projektmedarbetare.• I projektteamets arbetsgruppsmöten.• I ledningsgruppsmöten.• I dialogmöten med utvärderarna.• I planeringsmöten både med projektteamet enskilt och i planeringsmöten tillsammans med hela

FAMI.• I workshopar kring olika teman tillsammans med olika samverkansaktörer.

4444

Det är undertecknads uppfattning att det sett över hela projektperioden har funnits ett rimligt utrymmeförreflektioniprojektteametsomkunnatgenereralärandeochutveckling.

Dialog och kunskapsöverföring mellan samverkande organisationer har framförallt skett i:

• De workshopar som genomfördes under projektets mobiliseringsfas.• Utvecklingsgruppens möten under det första projektåret.• Workshopar kring socialt företagande samt språkstöd.• Workshopar kring samverkan mellan FAMI och socialförvaltningens stöd- och

försörjningsenhet.

Utvärderarna uppfattar inte att projektet har bidragit till en fördjupad dialog kring utanförskap i relation till arbetsmarknaden. Detta skulle dock kunna bli möjligt om utrymme skapas för att reflekterakringdesammantagnaerfarenheternaavprojektet.Dettahörocksåsammanmedattdet i dagsläget saknas en tydlig, sammanhållen och långsiktig strategi för implementeringen av de framgångsrika delarna i projektverksamheten.

Projektets utfall i relation till målsättningar, resurser och organisation

I detta avsnitt redovisas och analyseras projektets prestationer, resultat och effekter i relation till målsättningar, resurser och organisation. Strukturen i redovisningen utgår från följande nivåer:

• Övergripande mål.• Projektmål.• Kvantitativa mål.• Verksamhetsmål.• Samverkansmål.• Mål relaterade till Socialfondens horisontella kriterier.• Mål relaterade till Socialfondens programkriterier.

Beskrivningar och analyser integreras i den löpande texten för att öka läsbarheten.

Utfallet i relation till de övergripande målenProjektets övergripande målsättningar utgår från tre behovsbilder kopplade till deltagarmålgruppen. Dessa beskrivs i rapportens inledande avsnitt och avser utveckling av metoder för kartläggning, matchning och breddning av arbetsmarknaden för målgruppen utifrån genererad kunskap kring målgruppens förutsättningar samt stödbehov. Utvecklingen av arbetsmetoder förväntades präglas av ett tvärvetenskapligt arbetssätt. Parallellt med metodutvecklingen skulle projektet utveckla en bred och bestående samverkan mellan offentlig sektor, privat sektor och föreningslivet.

4545

Projektägaren har haft ansvaret för att de övergripande målen skulle nås. Som redan framgått av rapporten så har målet att generera kunskap kring den aktuella målgruppen, för att få en mer komplett bildavdebehovochförutsättningarsomfinnsblandkommunensinvånare,ihögutsträckninguppnåtts.

Metoder för kartläggning, matchning och breddning av arbetsmarknaden har utvecklats framförallt avseende området fördjupad kartläggning av projektdeltagare, utveckling av utbildning i socialt företagande samt utveckling av arbetssätt i enlighet med metoden supported employment. Ett tvärvetenskapligt arbetssätt har funnits representerat framförallt i det utredningsteam som anlitats som externa utredningsresurser i projektet. Utveckling av metoder och samverkan har skett i olika sammanhang men till stor del hållits samman av projektägaren. Detta gäller speciellt utvecklingen av samverkan mellan FAMI och socialförvaltningens stöd- och försörjningsenhet.

Nedan beskrivs kortfattat resultat och effekter i relation till de övergripande målen. En mer djup- gåendeanalysgörssedaniavsnittetsomrörresultatocheffekterirelationtillprojektetsspecifikautvecklingsområden.

Fördjupad kartläggning Under projektperioden har ett femtiotal personer kartlagts med hjälp av utredningsverktyget Tuba. Ett tvärvetenskapligt arbetssätt kan sägas ha utvecklats genom tillgången till följande specialistresurser: läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och arbetspsykolog. Dessa har genomfört ett lika stort antalutredningarutifrånsinaspecifikakompetnsområden.

Kartläggningsinsatserna i projektet rörande enskilda individers behov och förutsättningar har lett till en avsevärt ökad kunskap om de enskilda individer som deltagit i dessa. Den ökade kunskapen har genererats dels genom tillgången till utredningsverktyget Tuba och dels genom tillgången till nämnda specialistresurser.

En värdefull sammanställning av den kunskap som genererats i 43 enskilda Tuba-utredningar genomförda under perioden februari 2013 till mars 2014 har genomförts av den personal som arbetat med verktyget. Denna utgör ett viktigt underlag för analys av utfallet av kartläggningarna i fråga. Detta kan också utgöra ett framtida underlag dels för analys av vilka ekonomiska och professionella resurser som behövs för att öka målgruppens arbetsförmåga samt dels vilka effekter som kan förväntas utifrån olika nivåer på resursinsatsen.

Detfinnsettbetydandeutredningsbehoviprojektetsmålgrupptrotsattdeutreddapersonernavaritarbetslösa samt uppburit försörjningsstöd under extremt långa perioder. En viktig slutsats av detta är enligt undertecknad att fördjupade kartläggningsinsatser samt åtgärder i direkt anslutning till sådana bör komma i betydligt tidigare skede av stödprocesserna. Detta skulle med stor sannolikhet minska så kallad rundgång i olika insatser och förbättra förutsättningarna att ge rätt insatser till den stöd- sökande. Därmed skulle också begränsade samhälleliga resurser användas på ett mer effektivt sätt.

Det framgår av utvärderingsmaterialet att de fördjupade utredningsinsatser som har genomförts har medfört att de utredda personernas stödbehov samt förutsättningar i relation till arbetsmarknaden i betydande utsträckning har tydliggjorts. Detta har skapat mycket goda förutsättningar för att ge dessa personer rätt stöd. I de fall där projektverksamheten och/eller FAMI har kunnat tillgodose dessa behov har efterfrågat stöd i hög utsträckning kunnat erbjudas. I de fall andra verksamheter, som till exempel sjukvården, har varit den verksamhet som haft ansvar för att ge rätt insats har utvärderarna inte kunnat följa upp i vilken utsträckning så skett.

4646

Intervjuadsektionschef försocialförvaltningensstöd-ochförsörjningsenhetbedömerattdetfinnsett fortsatt utredningsbehov för ett fyrtiotal personer per år i den aktuella målgruppen.

Detfinnsenligtrepresentantförprojektägarenocksåettfortsattbehovavtillgångtillframföralltarbetsterapeut och arbetspsykolog efter projektet.

Utbildning i socialt företagandeUtvärderingsresultaten visar att cirka 60 till 75 procent av deltagargruppen i projektet Insteget har behov av någon form av anpassad sysselsättning. För en del av den grupp långtidsarbetslösa som behöver arbete i en anpassad arbetsmiljö kan det vara lämpligt att arbeta i ett socialt arbetskooperativ eller i ett arbetsintegrerande socialt företag. Sådana företag driver näringsverksamhet på en konkurrens- utsatt marknad med syfte att skapa en plattform för rehabiliteringsplatser och arbetstillfällen i en arbetsmiljö där kraven på arbetsprestation är anpassade utifrån varje enskild individs arbetsförmåga.

Projektet Insteget har medverkat till att skapa förutsättningar för start av arbetsintegrerande sociala företag genom att erbjuda utbildning i hur man startar och driver sådana företag.

Den genomförda utbildningen i socialt företagande förefaller ha ökat drivkraften och motivationen hos de personer som har deltagit i utbildningen. De faktorer som bidragit till denna utveckling är framförallt att de själva valt att delta, den sociala gemenskap som skapats i gruppen, engagemanget från personalen som håller i utbildningen, att utbildningens innehåll och struktur varit relevant samt att deltagarna har upplevt det som meningsfullt att delta. Deltagandet har som framgått av intervjuer med deltagare och personal stärkt deltagarnas självförtroende och framtidstro. Deltagarna i den första utbildningsgruppen som avslutade sin utbildning i juni 2013 har också visat att de kunnat startafleraarbetsintegrerandesocialaföretag.EttparavdessaverksamheterharocksåfåttstödavFAMI för att kunna komma igång med sin verksamhet. Även den andra utbildningsomgången, som avslutas i juni 2014, förväntas medföra start av ytterligare arbetsintegrerande sociala företag.

Den snabba utveckling som har skett i Halland under de senaste åren även på andra orter än Falkenbergifrågaometableringavarbetsintegrerandesocialaföretagförefallervaraenföljdavflerasamverkandekrafter:Samordningsförbundetsdelfinansieringavtvåresurspersonerförsamordningav insatser för utveckling av arbetsintegrerande socialt företagande, insatser från Halmstads, Falkenbergs och Varbergs kommuner och från Coompanion kooperativ utveckling i Halland. I Falkenberg har projektet Insteget dessutom kunnat bidra med den nämnda utbildningsinsatsen.

Parallellt har FAMI stött utvecklingen av arbetsintegrerande socialt företagande både genom del- finansieringavlots-/handledarresursochgenomekonomisktstödtillettparsocialaföretagistartenav verksamheterna i fråga. Personal från FAMI och från projektet Insteget har också deltagit i utbildning för handledare i sociala företag.

Ovan nämnda insatser har bidragit till att skapa en grogrund för framväxt av arbetsintegrerande socialt företagande.

Även om utbildningsinsatsen för projektdeltagarna har lett till att de berörda individerna har utvecklat sina personliga förutsättningar och ökat sina kunskaper om företagande så framgår också tydligt vikten av ytterligare stödinsatser, bland annat från kommunens sida, för att de nybildade arbetsintegrerande sociala företagen ska kunna ta sig igenom den första etableringsfasen och bli långsiktigt hållbara företag.

4747

Detta stöd kan ges på många sätt och bör bygga på genomtänkta strategier och förhållningssätt sammanfattade i en policy för utveckling av socialt entreprenörskap. De aktörer som är engagerade i utvecklingen av det arbetsintegrerande sociala företagandet i Halland har uppmärksammat detta. FAMIs lotsresurs och tillika handledarresurs i projektet Insteget är tillsammans med arbetsmarknadschefen för FAMI drivande i detta arbete i Falkenbergs kommun.

En workshop anordnad av projektet Insteget och med medverkan från en rad olika aktörer i hela Halland diskuterade i april 2014 frågor med fokus på den långsiktiga utvecklingen av arbetsintegrerande socialt företagande i Halland.

Ett område som får allt mer fokus i olika sammanhang är möjligheterna till upphandling av offentliga tjänster med sociala kriterier. Utvecklingen av socialt företagande i Sverige har visat att det är mycket viktigt att skapa en stödstruktur som kan ge såväl ekonomiskt som rådgivande stöd. Ett antal kommuner har i likhet med Falkenberg speciella resurspersoner som samordnar utvecklingsinsatser samt ger stöd till de som vill utveckla sociala företag. Utbildningsinsatser är mycket viktiga. Dels handlar detta om den typ av utbildning som genomförs i projektet Insteget och som stödjer företagsutvecklingen i ett inledande skede. Dels handlar det om utbildningar som behövs för att kunna leverera tjänster med god kvalitet: städutbildning, truckkort, livsmedelshygien, röjsågsutbildning, motorsågskurs etcetera. Vilken typ av utbildning som behövs är naturligtvis avhängigt vilka tjänster företaget erbjuder. Det behövs också fortsatt utbildning i personalfrågor, ekonomi, ledningsfrågor med mera.

Den resursperson som har varit deltagarnas handledare i utbildningen i arbetsintegrerande socialt företagande kommer att arbeta vidare med dessa frågor både lokalt och regionalt tillsammans med övrigaberördaaktörerinomramenföranställningpåFAMIsamtdelfinansieringfrånSamordnings- förbundet.

Transnationellt utbyte har också använts av projektet som ett verktyg i utvecklingsarbetet.

Sammanfattningsvis menar undertecknad att Falkenbergs kommun på kort tid har tillägnat sig betydande kunskaper om arbetsintegrerande socialt företagande samt hur framväxten av sociala företag kan underlättas. De utbildningsinsatser som genomförts i projektet Insteget har påtagligt bidragit till att ett betydande antal långtidsarbetslösa personer fått goda kunskaper om förutsättningarna för att starta och driva sociala företag samt att de genom FAMI också fått tillgång till annat stöd för att kunna starta sina verksamheter.

Detfinnsenhögambitionsnivåidetfortsattaarbetetmedutvecklingenavarbetsintegrerande socialt företagande som skapar goda förutsättningar för etablering av såväl arbetsträningsplatser som anställningar i en anpassad arbetsmiljö.

Supported employmentSom framgått av utvärderingen så kan ungefär 60 till 75 procent av projektets deltagargrupp på ett drygt åttiotal personer bedömas ha behov av någon form av anpassade arbeten. Dessa anställningar kan och bör kunna genereras inte endast i arbetsintegrerande sociala företag utan också i småföretag, offentligaorganisationerochiföreningar.Detfinnsettökatintresseblandarbetsgivareigemenatt ta ett socialt ansvar vilket gynnar möjligheterna för långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna och de långtidsarbetslösa behöver dock stöd av professionell personal som i vissa fall kan behöva vara omfattande och bedrivas på ett strukturerat sätt i enlighet med

4848

metodik för supported employment (metod som ger både arbetstagare med någon form av funktionshinder och arbetsgivare professionellt stöd för att den nyanställde ska kunna fungera i sitt arbete).

Projektet Insteget har bedrivit en pilotverksamhet för att utveckla sin metod för supported employment. Två personalresurser i FAMIs ordinarie verksamhet samt två personalresurser i projektet Insteget har utbildats i metoden supported employment av organisationen MISA. Företagsbeteckningen står för begreppen metodutveckling, individuellt stöd, samhällsdeltagande samt arbetsdeltagande. De nämnda personalresurserna har också tagit del av erfarenheter från andra verksamheter genom transnationellt utbyte.

De två medarbetarna i projektet Insteget har arbetat med några personer vardera utifrån metodiken för supported employment under det senaste året. Volymen deltagare samt den relativt korta period under vilken metoden tillämpats gör det svårt att dra några långtgående slutsatser om erfarenheterna. Resultaten av arbetet är dock så positiva att ett fortsatt utvecklingsarbete bör bedrivas av FAMI i ordinarie verksamhet.

Samverkan Beträffande samverkan har som beskrivits i rapporten fokus legat på att utveckla samarbetet mellan socialförvaltningens stöd- och försörjningsenhet samt FAMI. Genom tre genomförda workshopar har en god grund lagts för ett bra framtida samarbete.

Såväl intervjuade chefer som personal på handläggarnivå anser samfällt att samarbetet kring enskilda individer i projektet Insteget och de genomförda workshoparna har medverkat till att personalen i de två verksamheterna har fått en större förståelse för varandras uppdrag, arbetsvillkor och sätt att se på gemensamma samverkansfrågor. Detta uppges också ha lett till ett bättre samarbete.

Ett konkret resultat av samverkan är att en arbetsgrupp med representanter för de två organisationerna tillsammans har arbetat fram ett förslag till en slussverksamhet vars syfte är att effektivisera arbetet kring personer som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet så att berörda personer får rätt insats i ett så tidigt skede av arbetslösheten som det är möjligt. Utfallet av detta förväntas bli ett minskat försörjningsstödsberoende.

Parallellt med att projektet Insteget utvecklades pågick också i Halland en process att etablera samverkansteam i regionens kommuner inom ramen för Samordningsförbundets verksamhet. Dessaverksamheterarbetarmedpersonersombehöversamtidigtstödavtvåellerfleraverksamheteri den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Etableringsprocessen i Falkenberg underlättades av att projektledaren för Insteget kunde skriva förslag till utformning av ett sådant samverkansteam i Falkenberg. Eftersom denna samverkan innefattar samverkan mellan FAMI, socialförvaltningens stöd- och försörjningsenhet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt sjukvården så skapades i detta arbete också värdefulla samarbetsallianser och kontaktvägar av betydelse för projektet Insteget.

Även om projektets målsättningar i fråga om utvecklingen av samverkan hade en betydligt bredare ansats så är de faktiskt genererade resultaten och effekterna väsentliga.

4949

Generella resultat och effekter i relation till projektmålenProjektmålenanknytertilldeövergripandemålenmenärmerspecificerade.

Projektägaren förväntas verka för att:

• Skapaförutsättningarförutvecklingavettellerflerasocialaföretag.• Arbeta efter en struktur i projektet som skapar aktivt engagemang från beslutsfattare

i deltagande verksamheter.

FAMIhardelfinansieratstartavsocialaföretagsåvälidenförstasomidenandrautbildningsomgången.Detfinnsenplaneringförattfortsättaarbetaförattutvecklastödettilldetarbetsintegrerandesocialaföretagandet. Arbetsmarknadschefen för FAMI har varit och är själv engagerad i utvecklingsområdet.

SamordningsförbundetiHallanddelfinansierarentjänstsomlotsfördesocialaföretagen. Projektet har stått för halva kostnaden för lotsrollen under projekttiden. Denna kostnad står nu FAMI för i fortsättningen. Ett tätt samarbete mellan FAMI, projektet och Samordningsförbundet har under projekttiden också skett kring utvecklingen av ett individsamverkansteam. Projektledaren för Insteget skrev ansökan för Falkenbergs kommuns medverkan och det var deltagare i projektet som initialt anvisades till individsamverkansteamet.

Ett nära samarbete har funnits med sektionschefen för socialförvaltningens stöd- och försörjnings- enhet kring utvecklingen av samverkan med FAMI. Även samverkan med Arbetsförmedlingen har haft betydelse för projektets utveckling.

Projektledaren har förväntats verka för att:

• I projektet arbeta fram metoder och insatser som präglas av en god kännedom om de skilda behovsomfinnsinomberördamålgrupper.

• Arbeta efter en struktur i projektet som medför ett kontinuerligt kunskapsutbyte mellan projektverksamhet och reguljär verksamhet.

Kunskapen om målgruppen har successivt utvecklats under projektets gång som redan beskrivits i föregående avsnitt.

Metoder och insatser har framförallt utvecklats på följande områden:

• Fördjupad kartläggning samt upprättande av individuella handlingsplaner.• Supported employment. • Arbetsintegrerande socialt företagande.

Externa aktörer har engagerats för hälsoinsatser och språkstöd.

Projektet har bedrivits i mycket nära samarbete med den reguljära verksamheten på FAMI. Därför har ett kontinuerligt kunskapsutbyte skett i båda riktningarna mellan projektet och den reguljära verksamheten. Personal hos FAMI har stått för betydande delar av projektets insatser i olika faser av deltagarprocessen. Exempel på detta är att projektdeltagare har fått del av återhämtande

5050

och förberedande insatser, supported employment används i såväl projektverksamhet som i reguljär verksamhet och att deltagare både från projektet och från den reguljära verksamheten har fått del av utbildningen i socialt företagande.

Erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning har också skett i samband med workshopar tillsammans med socialförvaltningen.

Det är undertecknads uppfattning att utvecklingen av individsamverkan, hälsoinsatserna och språk- stödet till stor del har skett genom insatser där projektledaren har varit involverad. Övriga metod- utvecklingsinsatser är i högre utsträckning knutna till den operativa personalen i projektet. Utfallet av de nämnda metodutvecklingsområdena beskrivs i nästföljande avsnitt.

Projektmålsättningar med uttryckt ansvar hos arbetsgruppen har varit följande:

• Arbeta fram metoder och insatser som präglas av en god kännedom om de skilda behov som finnsinomberördamålgrupper.

• Skapa en fungerande metod för en fördjupad kartläggning av långtidsarbetslösas behov och förutsättningar.

• Arbeta fram metoder och insatser som präglas av helhetssyn och individanpassning.• Arbeta fram metoder och insatser som utgår från en tvärvetenskaplig, bred och långtgående

samverkan.

De metoder som använts i kartläggningen av deltagarnas behov och förutsättningar har också bidragit till att aggregera kunskap om målgruppen. Flera olika instrument har använts i kartläggningen: generell kartläggning utifrån FAMIs eget databaserade system (Accorda) kartläggning med externt upphandlat verktyg (Tuba) samt fördjupade utredningar genomförda av resurser i externt upphandlat utredningsteam. Dessutom genomfördes vid ett tillfälle en kartläggning av ett stort antal ärenden gemensamt av projektmedarbetarna samt socialsekreterare utifrån en mall upprättad av utvärderarna. Undertecknad bedömer att projektteamet har samlat en betydande volym med information om individer i målgruppen. Denna information har redan bearbetats men skulle behöva bearbetas ytterligare för att kunna dra slutsatser av betydelse för framtida verksamhetsplanering.

Som framgår av undertecknads analys av utvärderingsinformationen nedan så har projektet bidragit med tydliga mervärden i relation till målsättningen att utveckla fungerande metoder för kartläggning.

De två sist nämnda målformuleringarna är delvis oprecisa varför det är nödvändigt att anknyta dem till kompletterande formuleringar i rapporten efter genomförd mobiliseringsfas. Under avsnittet mervärden i rapporten sägs bland annat följande om begreppet metod:

”Metod är ett sammansatt begrepp som handlar om samhälls- och människosyn, bemötande, verktyg , aktiviteter och en samlad strategi. Projektet ska utgå från en helhetssyn på människans behov och förutsättningar. En tydlig arbetslinje eftersträvas där kraven är anpassade till varje individs möjligheter och resursram.”

Utvärderarna har som ett underlag i utvärderingsarbetet genomfört en enkät med deltagare som var aktuella i projektet i januari månad 2014. Vissa av frågorna i enkäten utformades för att spegla deltagarnas upplevelse av kvaliteten i den verksamhet som projektet erbjuder dem.

5151

Envanligdefinitionavtjänstekvalitetärföljande:

”Alla sammantagna egenskaper hos en produkt eller tjänst som ger den dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov.”

Av litteratur kring tjänstekvalitet framgår bland annat att:

• Tjänstekvalitet inte är beständig – den skapas i medarbetarnas dagliga möten med verksamhetens kunder.

• Medarbetarna måste kunna omsätta kvalitetssystemets intentioner på ett konstruktivt sätt i dessa möten.

• Medarbetarnas sätt att agera bidrar i hög utsträckning till den upplevda kvaliteten.

Det betyder att kvaliteten skapas i mötet mellan projektpersonal och projektdeltagare.

Viktiga faktorer för upplevd tjänstekvalitet har i en rad vetenskapliga undersökningar visat sig vara:

• Attityder och personlig service• Tillgänglighet• Flexibilitet• Yrkeskunskap• Tillrättaläggande• Anseende• Fysiska faktorer

I den enkät som genomfördes i projektet speglades de angivna områdena genom ett påstående per område som enkätrespondenterna skulle ta ställning till utifrån en tiogradig skala där värdet 1 stod för ”Det stämmer inte alls” och värdet 10 för ”Det stämmer helt och hållet”. Deltagare med svårigheter att förstå svenska hade tillgång till tolk. Utfallet av enkäten var följande:

• Personalen i Insteget uppfattades som lyhörda för deltagarnas behov, medelvärdet var 7,81. Högutbildade hade dock högre medelvärde på frågan än genomsnittet, 8,25.

• Personalen i Insteget uppfattades ge möjligheter för deltagarna att vara delaktiga, medelvärde 7,81.

• Personalen i Insteget uppfattades ge deltagarna det stöd de behövde för att nå sina mål, medelvärde 7,32.

• Personalen i Insteget uppfattades bemöta deltagarna på ett positivt sätt, medelvärde 8,32. • Personalen i Insteget uppfattades verka för att deltagarna skulle nå sina målsättningar, medelvärde

8,51. De som är födda i Sverige tyckte dock i högre utsträckning än genomsnittet att så var fallet, medelvärde9,33.Ävendesombarahargrundskoleutbildningavvekpositivtfrångenomsnittet,9,25.

• Deflestadeltagarnauppfattadeattaktiviteternaiprojektetihögutsträckningökademöjlig- heterna för att nå målet arbete, medelvärde 7,61. De som har gymnasie-/högskoleutbildning

5252

tyckte dock i högre utsträckning än genomsnittet att så var fallet, medelvärde 8,17. De som är 44 år eller yngre tyckte i mindre utsträckning än genomsnittet att så var fallet, 6,83.

• Personalen i Insteget uppfattades vara öppen för förändringar i planering och aktiviteter när så behövdes, medelvärde 7,10. De som är födda i Sverige tyckte dock i mindre utsträckning än genomsnittet att så var fallet, medelvärde 6,50. Åldersmässigt fanns också skillnader. De som är 45 år eller äldre tyckte i högre utsträckning än de yngre att så var fallet, medelvärde 7,47 respektive 6,50.

• Personalen i Insteget uppfattades veta vad de pratar om, medelvärde 7,71.• FAMIslokaleruppfattadesavdeflestapassabraförverksamheten,medelvärde7,74.

Genomsnittligt värde för de nio frågorna blev 7,77 vilket vid indexering innebär en kvalitetsprocent på 77,7 procent. De deltagare som var positiva till projektet uttryckte i olika sammanhang att projektpersonalens engagemang i den enskilde individen, förmåga att förstå individen ur ett helhetsperspektiv pådennestillvarosamtattanpassastödettilldenaktuellasituationenpersonenbefinnersigihadestor betydelse.

Resultat och effekter i relation till projektets specifika utvecklingsområden

I detta avsnitt redovisas uppnådda resultat och effekter inom följande områden:

• Fördjupad kartläggning och upprättande av handlingsplan.• Individsamverkan.• Hälsoinsatser.• Utveckling av språkstöd.• Supported employment.• Arbetsintegrerande socialt företagande.

Varje område avhandlas separat och beskrivningar och analyser integreras.

Fördjupad kartläggning och upprättande av handlingsplanerI detta avsnitt redovisas resultat och effekter dels generellt utifrån från förväntningar uttryckta i ansökanochdelsspecifiktutifrånanvändningenavTuba-verktygetsamtutredningsteametsresurser.

Tuba är ett interaktivt kartläggningsverktyg som projektpersonalen har utbildats i och som verksamheten inhandlat licens för att använda. Projektpersonal och deltagare går tillsammans igenom ett antal strukturerade frågor som rör samband mellan livsstil, krav i vardagslivet och den egna förmågan att hantera sin livssituation. Den information som kommer fram utifrån intervjufrågorna förs in i ett dataprogram som visualiserar svaren i ett livshjul så att projektpersonalen och deltagaren tillsammans kan se var personen i fråga har sina styrkeområden respektive problemområden. Utifrån den

5353

genererade informationen kan sedan samtalet fördjupas och kompletteras. Därefter gör man tillsammans en handlingsplan. Processen skapar stor delaktighet för individen och leder ofta till ökade insikter för den person som kartlagts.

Projektpersonalen har genomfört ett femtiotal kartläggningar med stöd av Tuba. Kartläggningen har i regel tagit tre till fem timmar att genomföra men i enstaka fall upp till åtta timmar. Ofta har kartläggningen skett vid två till tre tillfällen för att deltagaren skulle orka. Personalen uttrycker att det ärbraattdelauppgenomförandetpåfleratillfällendågenomförandetkräverintensivkoncentration.Instrumentet fungerar i stort sett bra men har vissa svagheter i fråga om de områden/frågor som tas upp då det egentligen är utformat för en målgrupp som har ett arbete att återgå till efter en period av sjukskrivning. Därför har det krävts en anpassning av frågeområdena till Instegets målgrupp som antingen inte har arbetat alls eller inte har arbetat på lång tid.

Tanken har varit att kartlägga alla nyinskrivna. Information om detta har i ett tidigt skede delgivits deltagarna men utredningen har gjorts först efter en tid i projektet dels för att man skulle lära känna varandra lite grand innan och dels för att det ibland har uppstått väntetid.

Genomförandet har blivit en del i ett allmänt utredande samtal då deltagarna ofta varit öppna och velat beskriva sin situation omsorgsfullt. Andra med negativa erfarenheter av liknande utredningar har varit mer återhållsamma i vad de delat med sig av. Deltagare som har intervjuats av utvärderarna har i regel uttryckt sig positivt om deltagandet i utredningen. ”Jag fick klart för mig varför jag blivit utbränd”, uppgav en intervjuperson. ”Det blev tydligt vilka begränsningar och möjligheter jag har”, uttryckte en annan deltagare. En tredje intervjuperson menade att utredningen visat på vilka konkreta insatser som hon behövde delta i för att uppnå sina mål. Andra deltagare har påpekat att det hjälpt dem fram till ett arbete. Ytterligare en deltagare säger att ”Genom utredningen kunde jag få en kodning på Arbetsförmedlingen som gjorde mig berättigad till andra insatser än tidigare”.

Fördelar förefaller vara att verktyget skapar insikter både för personal och för deltagare samt att konsekvensanalysen utifrån det insamlade materialet ger en bra bild av deltagarens resurser. Projekt- personalen menar att Tuba tillsammans med de andra utredningsresurserna som projektet förfogar över ger en stark utredningsplattform. Genomförandet uppfattas också stärka relationen mellan personal och deltagare. Det har varit svårare att genomföra Tuba-kartläggningen om personen i fråga saknat språkliga förutsättningar för att förstå frågorna. I enstaka fall har tolk använts.

Utredningen genererar ett grundläggande underlag för bedömning av personens arbetsförmåga men ofta har det krävts kompletterande utredning av arbetspsykolog, arbetsterapeut, sjukgymnast eller läkare. Speciellt arbetspsykologen har varit en efterfrågad resurs.

När utredningen har genomförts och dokumenterats så har projektpersonalen träffat deltagaren för att gå igenom och diskutera utredningen samt vilka insatser den skulle kunna leda till. Ibland har också personal hos socialtjänsten och/eller Arbetsförmedlingen fått feedback på vad som framkommit i utredningen.

Sammantaget uppfattas verktyget av projektpersonalen ha skapat mer delaktighet i individprocesserna, ha förbättrat underlaget för coachningen och för att göra handlingsplaner samt medfört att för- djupade utredningsbehov har tydliggjorts. Tuba-rapporter har kunnat användas som underlag för remisser till projektets kartläggningsteam (läkare, psykolog, arbetsterapeut och sjukgymnast). ”En Tuba-utredning ger en indikation på vilken insats som är lämplig att gå vidare med”, säger en intervjuad personalresurs.

5454

Det är utvärderarnas mening att projektägaren bör initiera en dialog med leverantören av Tuba för att anpassa verktyget till aktuell målgrupp. Ett alternativ till detta är att söka efter ett likvärdigt verktyg. Det är tydligt att Tuba har genererat information som skapat värdefull kunskap om enskilda individers förutsättningar och behov i relation till arbetsmarknaden. Förutsatt att den informationen har använts på ett konstruktivt sätt och gett individen rätt stöd är detta mycket värdefullt och skapar förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande genom att de arbetslivsinriktade rehabiliterings- resurserna används för rätt personer och att övriga stödbehov tillgodoses av andra aktörer.

De två medarbetare i projektet Insteget som gjort huvuddelen av Tuba-utredningarna har samman- ställt data från 43 Tuba-utredningar genomförda under perioden februari 2013 till och med mars 2014. Av denna sammanställning framgår att:

• Deaktuellapersonernaigenomsnitthade2,5identifieradehindersomivarierande utsträckning påverkade arbetsförmågan. Sju personer hade ett hinder, 14 personer hade två hinder, 20 personer hade tre till fyra hinder och tre personer fem till sex hinder.

• Detredominerandehindrenhadeanknytningtilldetpsykiskahälsotillståndet(79procentavdeutredda deltagarna), fysiska faktorer (70 procent av de utredda deltagarna) samt språkmässiga hinder (30 procent av de utredda deltagarna). Andra framträdande hinder var låg motivation, ekonomiska problem, samarbetssvårigheter samt sociala problem.

• 28 procent av de utredda deltagarna bedömde att de hade full arbetsförmåga medan 12 procent inte ansåg sig ha någon arbetsförmåga vid tidpunkten för kartläggningen. Resterande 60 procent ansåg sig kunna arbeta eller delta i aktivitet på deltid, 25 till 75 procent.

• Utredarnas bedömning av deltagarna var att nio procent kan ta arbete på den öppna arbetsmarknaden, sju procent bedömdes sakna arbetsförmåga och sju procent behövde utredas ytterligare för att kunna bedöma arbetsförmågan.

• 77 procent bedömdes behöva ett anpassat arbete av något slag främst utifrån psykiska och fysiska arbetshinder.

Utifråndetsamladeutredningsmaterialethardeltagarnaochprojektmedarbetarnaidentifieratdebehovavinsatsersomframgåravnedanredovisadfigur.

5555

Som framgår är de mest framträdande behoven friskvård, praktik, coachning, söka jobb aktiviteter, utbildning samt vårdinsatser.

Ovan redovisade siffror överensstämmer med de övriga data som tagits fram i utvärderingen samt vad utredningsteamet kommit fram till i sina utredningar. I utredningsteamet har sjukgymnast, arbetsterapeut och arbetspsykolog intervjuats av undertecknad. Samtliga är överens om att organiseringen av arbetet tillsammans med projektet har fungerat bra. Vid månatliga möten har utredningsuppdrag fördelats efter en dialog mellan utredarna samt projektmedarbetarna. Utredningarna har sedan genomförts och återrapporterats vid dessa möten. Det har varit relativt vanligt att en person har utrettsavtvåellerfleraavdeiteametingåendespecialisterna.

Sjukgymnasten i teamet har träffat cirka 15 deltagare för utredning vid enstaka tillfälle. Det har ofta funnits en koppling till smärtproblematik i dessa utredningar. Huvuddelen av deltagarna har varit äldre än 40 år. Utredningen har bestått av en anamnes samt en undersökning av deltagarens tillstånd och funktioner. Utredningarna har dokumenterats och innefattat förslag till insatser. I många fall har grundläggande livsstilsförändringar föreslagits då de besvär som deltagaren haft till betydande del bedömts kunna förbättras genom motion och förändrade kostvanor. I vissa fall har dock smärt. problematiken haft en koppling till olika stresstillstånd bland annat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

5656

Arbetsterapeuten har träffat ett tjugotal personer för en aktivitetsbaserad bedömning av arbets- förmågan. Den Tuba-utredning som gjorts innan remiss till arbetsterapeuten har regelbundet lästs igenom som ett underlag för undersökningen hos arbetsterapeuten. Flera instrument har sedan använts i bedömningen: intervju, självskattningsinstrument samt en praktisk arbetsuppgift. I regel har utredningen hos arbetsterapeuten omfattat fyra tillfällen. Tre fjärdedelar av de utredda är kvinnor. En betydande andel av de utredda har olika funktionsproblem. Hindren i funktionsförmågan har i huvudsak varit kopplade till både psykiska och fysiska hinder. Många har inte utretts tidigare utan har ”snurrat runt i systemet”. Utredningarna har dokumenterats och överlämnats till Instegets personal för beslut om vidare insatser.

Två arbetspsykologer har varit verksamma i projektet. Den intervjuade arbetspsykologen hade vid intervjutillfället arbetat på uppdrag av projektet i cirka ett och ett halvt år och under denna period utrett 15 till 20 deltagare. Vid fördelningen av utredningsuppdrag har projektmedarbetarna formulerat utredningsuppdraget muntligt och sedan har respektive utredare avgränsat uppdraget. Även arbetspsykologen har använt Tuba-utredningarna för att få en bild av personens bakgrund. I regel har denne sedan träffat deltagaren vid tre tillfällen för att kunna fullgöra sitt utredningsuppdrag. Frågeställningarna har rört olika områden som till exempel intellektuell förmåga, orsaker till psykiska problem samt utredning av förutsättningar för arbete. Utredningarna har tydliggjort tre subgrupper: de som har psykiska problem men inte fått adekvat stöd, personer med intellektuella funktionshinder samt unga män med en svårutredd problematik. Den senare gruppen består av en handfull deltagare som behöver mer djupgående utredningsinsatser för att fastställa hinder och resurser samt lämpliga insatser. Utformningen av arbetsmiljön är betydelsefull för att huvuddelen av de utredda ska kunna fungera på en arbetsplats. Anpassningar behövs i relation till stressproblematik, förmågan till socialt samspel samt svårigheter med det svenska språket. Den intervjuade menar att resurserna i utredningsteamet ofta haft stöd av varandras utredningar för att kunna skapa en helhetsbild av den utredde personens situation.

Utvärderarna anser att den kunskap om målgruppen som genereras av Tuba-utredningarna samt specialistutredningarna varit mycket värdefulla men behöver aggregeras och analyseras ytterligare som underlag för framtida insatser för målgruppen.

IndividsamverkanI ett tidigt skede av projektprocessen, under hösten 2012, fördes frågan om utveckling av individsamverkan mellan kommuner, arbetsförmedlingar och försäkringskassor i Halland upp på agendan. Dels hade projektledaren inbjudit företrädare för projektet GEVALIS, ett ESF-projekt i Västra Skaraborg, för att prata om det arbetssätt som de hade utvecklat i individsamverkan i samband med ett möte med Instegets utvecklingsgrupp. Dels medverkade projektledaren vid ett möte anordnat av Samordningsförbundet Halland för att diskutera frågan om individsamverkan i regionen. Därefter fickprojektledareniuppdragattutarbetaettförslagkringetableringavettindividsamverkansteamiFalkenberg.

Utveckling av samverkan mellan olika myndigheter i individärenden har varit ett av projektets utvecklingsområden. Som redovisats tidigare i rapporten har projektledaren i Insteget haft en aktiv roll i etableringen av ett samverkansteam i Falkenberg. Individsamverkansteamen i Halland utgör dock en verksamhet inom Samordningsförbundet Halland.

5757

Tanken med individsamverkansteam är att kunna samla olika myndigheter och olika kompetenser kring individer med komplexa och mångdimensionella behov av stöd för att hitta en lösning som leder till arbete, studier och egenförsörjning.

Individsamverkansteamets verksamhet i Falkenberg startade i maj månad 2013. En av coacherna i projektet Insteget medverkade under en period i samverkansteamet på en deltidstjänst, 25 procent. Numera är det personal från FAMI som medverkar i samma omfattning. Projektet har som framgår varit en viktig resurs i uppstarten av individsamverkansteamets verksamhet genom att bidra med tid och kompetens.

HälsoinsatserEn viktig del i projektets uppbyggnad har varit att skapa förutsättningar för individens utveckling genom friskvårds- och hälsoinsatser av olika slag som framförallt utgjort en del av projektmetoden i den så kallade Återhämtningsfasen i projektmodellen.

I avstämningsrapporten från mobiliseringsfasen talas om att deltagarna ska uppleva ett ökat välbefinnandegenomattdeltaiprojektetsinsatser.Begreppetförklarasinnefattaföljande:

• Ökad känsla av sammanhang (KASAM).• Ökad meningsfullhet.• Känna sig inspirerad och motiverad att röra sig framåt i sitt liv.• Vilja att förändra det som individen ser som ett hinder.• Ökad energi och livsglädje – hitta det som får individen att verkligen leva sitt liv istället

för att ta sig igenom dagen.• Må bättre psykiskt och att stärka den mentala hälsan genom stöd från gruppen, coacherna

och andra aktörer som kan bidra till detta.• Må bättre fysiskt genom att individen får tid på sig att fokusera på sin hälsa och kunna

välja mellan friskvårdsaktiviteter som passar just honom/henne.• Skapa relationer och vilja knyta an.• Bättre kosthållning.

KASAM är ett begrepp som myntades av professor Anton Antonovsky och som var dennes svar på frågan om vad det är som gör att människor blir och förblir friska. Begreppet omfattar tre delkomponenter:

• Begriplighet – en grundläggande upplevelse av att det som sker i och utanför individen är förutsägbart och begripligt.

• Hanterbarhet–enövertygelseomattderesursersomdessaskeendenkräverfinnstillgängliga.• Meningsfullhet – en uppfattning om att livets utmaningar är värda att investera sitt engagemang i.

Positiv psykologi är ett vetenskapligt område som studerar positiva medvetandetillstånd som lycka ochsubjektivtvälbefinnande.DenamerikanskeforskarenSeligmanharblandannatutvecklatteorinom inlärd hjälplöshet, ett tillstånd som karakteriseras av passivitet, nedstämdhet och oförmåga att se

5858

sammanhang. Enligt Seligman bör individen fokusera på aktiviteter som skänker tillfredsställelse för att må bra. Att använda sig av positiv psykologi innebär också att ha ett lösningsfokuserat förhållningssätt.

Aktiviteter som genomförts i projektet för att stödja utvecklingen av det friska och för att fokusera på möjligheter har bland annat varit:

• Gruppövningar genomförda av projektpersonal samt personal från FAMI.• Motivations- och insiktsskapande föreläsningar genomförda av externt upphandlade resurser.• Friskvårdsträning.

I början av projektprocessen genomförde projektpersonal vissa gruppaktiviteter som till exempel:

• Information och förankring av projektverksamheten.• Motiverande gruppsamtal.• Bearbetning av attityder genom värderingsdiskussioner.• Teambuildingaktiviteter.• Friskvårdochutflykter.• Arbete med visioner som skulle resultera i individuella visionboards.

Även personal från FAMI (Kompetenstrappan) hade gruppaktiviteter med deltagarna utifrån olika kunskapsteman. Detta tillförde kompetens och mildrade effekterna av att projektgruppen inte var fullt ut bemannad.

Vissa aktiviteter har under hela projektperioden upphandlats av externa resurser. En extern aktör genomförde verksamhet med fokus på att bygga upp deltagarnas självförtroende, självbild och motivation. En annan aktör genomförde en verksamhet där gruppen diskuterade smärta, livsstil, hälsa och motivation.

Personalen uppfattade att gruppaktiviteterna fungerade bra medan det fanns olika meningar bland deltagarna. De senare uppskattade i högre utsträckning de aktiviteter som leddes av annan personal än projektteamet. Sådana synpunkter var också relaterade till ett ifrågasättande av varför man skulle delta i projektet överhuvudtaget.

Inledningsvis leddes friskvård och hälsoaktiviteter av projektpersonalen men därefter har denna aktivitet upphandlats.

När projektets arbetsmodell förändrades i början av år 2013 så ändrades fokus i projektteamets arbete från en mix av gruppaktivitet och individuella insatser till att i huvudsak bestå av individuella insatser med fokus på kartläggning, utredning och coachning. Gruppaktiviteterna upphandlades och har under andra halvdelen av projektperioden i huvudsak bestått av en grupp för språkcoachning, utbildning i arbetsintegrerande socialt företagande samt friskvård och hälsoaktiviteter. Enstaka andra aktiviteter har också genomförts som matlagningsgrupp och konstgrupp. Vissa deltagare har deltagit i aktiviteter inom FAMIs verksamhet Växhuset.

Utvärderarna har följt projektets hälso- och friskvårdsaktiviteter genom intervjuer med personal, deltagare samt utförare. Aktiviteterna inom detta område har genomförts av en privat aktör som har

5959

ett brett spektra av kompetenser och aktiviteter inom sjukvård, friskvård samt fysisk träning. Uppdraget från projektet Insteget påbörjades i oktober 2013 och har syftat till att projektets deltagare i de fall det behövdes skulle förändra sin livsstil genom bättre kostvanor samt tränings- vanor.

Träning under ledning av personal har genomförts en dag per vecka under två timmar. Det har funnits tre olika grupper att välja mellan. En grupp har enbart bestått av kvinnor för att underlätta för invandrarkvinnorna att delta men kvinnorna har också kunnat välja att delta i de andra grupperna. De andra två grupperna har varit promenadgruppen samt träningsgruppen. Promenadgruppen har som namnet antyder gjort promenader tillsammans. I träningsgruppen har deltagarna haft allsidig och nivåanpassad cirkelträning. Alla grupperna har också haft ett gemensamt teoripass varje gång som rört olika teman utifrån områdena hälsa, kost, träning och sömn.

Deltagare och personal har i intervjuer framhållit betydelsen av hälso- och friskvårdsaktiviteterna. Samtidigt har många deltagare hänvisat till olika hälsohinder för att inte delta. En representant för den utförande verksamheten uppger att frånvaron kontinuerligt har varit hög, i regel 15 av 35 personer som förväntats närvara. Detta har rapporterats till projektet och diskuterats med projektpersonalen utan att något egentligen har förändrats. Närvaron har varit bäst i kvinnogruppen samt bland de personer som har deltagit i utbildningen i socialt företagande. De aktuella personerna har haft en högre motivation och uthållighet. Deltagarna i utbildningen i socialt företagande har dessutom ofta åtföljts av handledaren i utbildningen vilket troligen förstärkt motivationen. Eftersom träningen varit individuellt utformad har det varit möjligt för alla att delta. Intervjuad personal hos genomföraren menar att motivationen att delta måste komma inifrån deltagarna själva.

De som har deltagit frekvent i träningen har enligt en representant för genomföraren gjort tydliga framsteg. Det har inte bara inneburit bättre kondition och styrka utan också att fysiska besvär har lindrats och även ett förbättrat psykiskt mående. Intervjupersonen hos den genomförande verksamheten menar också att kvinnor generellt vill ha ut mer av sin träning och att deltagarna i kvinnogruppen har motiverat varandra genom att uppmärksamma även de små framstegen som träningen har lett till.

Utveckling av språkstödInsteget har under projektperioden haft en språkcoachningsgrupp för att ge möjlighet till språk- träning för språksvaga deltagare. Sammanlagt 24 personer har under olika perioder deltagit i verksamheten som huvudsakligen syftat till att utveckla de muntliga språkfärdigheterna. Det har i projektverksamheten dock tydliggjorts att det behövs andra och mer omfattande insatser för att kunna möjliggöra för de språksvaga att komma i arbete.

2013-11-01 hölls en workshop kring språkstöd med personal från Insteget, FAMI, Kompetenscenter, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. FAMI hade i sitt arbete uppmärksammat att många invandrare som de arbetar med har svårigheter med det svenska språket. Insatser som språkträning och språk- coachning hade inte gett eftersträvade effekter varken i reguljär verksamhet eller i projektet Insteget. Kompetenscentrumsomärsfi-utbildareharuppmärksammatattvissaeleverstannaruppisinspråkutveckling men fortsätter i skolan i brist på andra alternativ. Det arbete som påbörjades under hösten 2013 fortsatte sedan med ytterligare workshopar och har sedan under våren 2014 utmynnat i ett förslag till en verksamhet med arbetsnamnet Språklyftet.

6060

Under de workshopar som genomfördes konstaterades att gruppen med språksvårigheter inte var homogen utan kunde delas in i följande undergrupperingar:

• Vill men kan inte – personer som av olika anledningar saknar förmåga till språkinlärning.• Kan men vill inte – personer som av olika anledningar saknar motivation till språkinlärning.• Vill och kan.• Akademiker.

Efter diskussioner beslutades att gruppen Vill men kan inte skulle prioriteras för utvecklingsinsatser.

Den lösning som förordas är att erbjuda personer i målgruppen en anställning för att de ska få en chans att etablera sig i samhället, utveckla språket och komma ut i arbetslivet. Målet är att erbjuda 50 personer en anställning kombinerat med kompetensutveckling under två år. Det första anställnings- året ska anställningen vara i en kommunal verksamhet och det andra året i privat verksamhet. Grunden är en heltidsanställning där 20 procent av arbetstiden avsätts för kompetensutveckling. Två arbetsmarknadscoacher ska hitta lämpliga arbetsuppgifter och en pedagog ska anställas för att ansvara för kompetensutvecklingen.

Huvudmodellen kan innehålla olika ingångar till arbete:

• Jobb först.• Mentorsmodellen.• Lärlingsmodellen.• Starta eget.• Servicepatruller.

Kompetensutvecklingen har som syfte att höja kunskapsnivån inom följande områden:

• Samhället.• Arbetslivet.• Utbildningar.• Friskvård och hälsa.• Svenska språket, matematik, ekonomi och budget.• Jobbsökande.

I viss utsträckning kommer mentorer att erbjudas deltagarna. Mentorn ska ansvara för en adepts personliga utveckling och ska komplettera coachningsinsatsen.

Ovan beskriven insats är en helt ny verksamhet med en budgeterad kostnad på drygt 15 miljoner kronor.

6161

Supported employmentEn målsättning med projektet Insteget har varit att utveckla arbetsmetodiken med stöd av metoden supported employment. Projektets personal har utbildats i metoden av organisationen MISA (MISA står för metodutveckling, individuellt stöd, samhällsdeltagande och arbetsdeltagande). Supported employment är, enligt MISA, en metod för att ge ett personligt utformat stöd till personer med funktionsnedsättning eller andra missgynnade eller utsatta grupper som vill ha arbete. ”Tanken är att människor ska få det stöd och den vägledning de behöver för att hitta ett arbete som fungerar för dem och som är hållbart i längden. Den som får stöd behöver inga särskilda förkunskaper, ingen arbetsträning och behöver inte ha arbetat i skyddade former tidigare. Metoden är även ett stöd till arbetsgivaren som ska ta emot personen.”

SupportedemploymentväxteframiUSApå1970-och1980-talenmedsyftetattmänniskorskafåett arbete med lön på den öppna arbetsmarknaden även om de har ett funktionshinder. Metoden utformades som ett alternativ till skyddade arbetsplatser som var avskiljda från det vanliga samhälls- och arbetslivet. Metoden används alltmer i Sverige och på andra håll i världen.

Supported employment utgår från fem steg:

• Överenskommelse med klienten.• Yrkesprofil.• Jobbsökande.• Arbetsgivarengagemang.• Stöd på och utanför arbetet.

En grundläggande princip i supported employment är att man börjar söka arbete så snart som möjligt. Man väljer arbetsplats och arbetsuppgifter efter den arbetssökande personens vilja och förutsättningar. Det ingår också att ge stöd till personen så att hela tillvaron fungerar.

MISA har vidareutvecklat den amerikanska metoden för att passa i svenska förhållanden och benämner då metoden Individuellt Stöd i Arbete (ISA-metoden). Arbetsprocessen i denna metod beskrivs utifrån tre steg: kartläggning, praktik och arbete. I det första steget handlar det om att lära känna personen och bygga ett förtroende samt ta reda på vad personen vill arbeta med. Genom praktik ges personen möjlighet att hitta fram till ett lämpligt anpassat arbete. Praktiken kan kombineras med sociala aktiviteter och hälsoaktiviteter. Praktiken ska sedan leda till en förankring på arbetsmarknaden.

Två av projektets medarbetare har haft i uppdrag att arbeta med utvecklingen av metoden för supported employment i projektet. Förutom att de utbildats av personal från MISA så har deras sättattarbetapåverkatsavfleraandrafaktorer.EnärattFAMIRehab(tidigareFalkgruppen)iettantal år har arbetat med metoden och att personal i ordinarie FAMI-verksamhet tillsammans med projektmedarbetarna har förväntats arbeta med utvecklingen av metoden. En annan påverkansfaktor är att projektpersonal och personal i reguljär verksamhet tillsammans kunde delta i ett internationellt seminarium kring supported employment. Projektmedarbetarna har dessutom gjort ett studiebesök i Finland för att studera hur olika verksamheter där arbetar med metoden.

Utvärderarna har följt projektmedarbetarnas arbete med utvecklingen av metoden i projektet Insteget genom att besöka fem arbetsplatser där projektmedarbetarna har bedrivit arbetet i enlighet med metoden för supported employment. Såväl praktikanter, anställda som arbetsgivare har intervjuats.

6262

Dessutom har undertecknad vid vissa tillfällen genomfört personliga intervjuer med projektpersonalen samt haft dialogmöten med dem kring metoden.

Det samlade intrycket är att arbetet har bedrivits på ett omsorgsfullt, kunnigt och engagerat sätt. Processen har följt de tre stegen från kartläggning, över praktik till arbete. De berörda handläggarna menar också att de praktiserat alla fem stegen i metodiken för supported employment. Både arbetsgivarna, praktikanterna och de som anställts är mycket nöjda med det stöd de fått.

De arbetssökande som valts ut har samtliga olika former av dokumenterade arbetshinder och begränsad arbetsförmåga. De har varit borta från arbetsmarknaden under mycket lång tid eller inte haft mer än kortvariga arbeten. Utvärderarna har av projektpersonalens uppgifter uppfattat att sex personer fått stöd i enlighet med metoden för supported employment. Huvuddelen av processerna har haft anställning som slutmål. I regel har de arbetssökande först deltagit i projektverksamheten en period innan de valts ut för att slussas ut med stöd av supported employment. Varje praktikplacering harföregåttsaveningåendekartläggning.IflerafallharpersonernakartlagtsmedstödavTubaochäven utretts av de specialistresurser som projektet har förfogat över. Praktikplaceringarna har varat i upp mot ett halvår innan det har blivit aktuellt med anställning. I vissa fall har inte syftet varit anställning eller så har det inte varit möjligt att anställa personen. Projektpersonalen har i huvudsak gett stöd till praktikanterna och de anställda men också till kontaktpersonerna hos arbetsgivarna.

En svårighet för projektmedarbetarna har i vissa fall varit att förklara för annan personal än kontaktpersonerna varför man har kontakt med en person på arbetsplatsen. Problemet uppstår till stor del när personal byts. Projektmedarbetarna menar att det är arbetsgivarens kontaktperson som har detta ansvar men också att det kan glömmas bort. Även projektdeltagarna har upplevt detta kan vara ett problem i vissa situationer. Eftersom de aktuella personerna har olika funktionshinder så kan arbets- uppgifterna behöva anpassas på olika sätt. En ny medarbetare som inte har information om detta kan undra över varför personen i fråga inte utför vissa arbetsuppgifter som andra gör.

Samtliga intervjuade praktikanter/anställda menar att de har behov av stöd även efter att de ingått ett anställningsavtal. Detta är också ett grundelement i metoden supported employment och det är väl känt för handläggare som arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering att uppföljning en tid efter att anställningen påbörjats är viktigt för att skapa hållbarhet i anställningen. Även projektpersonalen har framfört detta som viktigt. Samtidigt kan stödet inte ges hur länge som helst och därför behöver coachningen minska efterhand som personen i fråga blir mer och mer etablerad på arbetsplatsen.

Projektmedarbetarna påpekar behovet av en ständig beredskap att ingripa när det uppstår problem för att snabbt kunna åtgärda dessa innan problemen växer sig för stora. Av denna anledning menar de att handläggare som arbetar med metoden supported employment endast ska ha ett fåtal samtidiga processer att arbeta med. I vissa fall har det också krävts en omfattande frekvent närvaro på arbetsplatsen för att få praktikplaceringarna att fungera. Projektmedarbetarna framhåller också att det stöd som getts till projektdeltagarna inte bara har handlat om arbete utan att de har blivit livscoacher. ”Om man arbetar med supported employment måste man vara beredd att rycka ut dygnet runt”, menar en av coacherna. Framgångsfaktorer i arbetet har varit att arbeta efter en helhetssyn på individen, bygga en positiv relation med den arbetssökande samt att ha en hög grad av tillgänglighet.

Av intervjuerna på arbetsplatserna framgår att både arbetsgivarna och de arbetssökande/anställda har haft ett mycket bra samarbete med projektmedarbetarna, att detta har karakteriserats av positivt bemötande och konstruktiv dialog samt av en hög grad av tillgänglighet.

6363

Det arbete som så här långt har genomförts i projektet har lett till att resultaten uppfattas som positiva. Fyra deltagare har erhållit anställning som en följd av insatser med metoden supported employment. Samtidigt betonar både coacherna och ledningen att man är osäker på hur erfarenheterna av arbetet skaimplementeras.Somettlediattreflekterakringenmöjligfortsättninggenomfördeprojektetenutvecklingsdag med MISA. Detta utmynnade i följande resonemang:

• Detfinnstreolikaalternativtillfortsättning.• En möjlighet är att all personal arbetar med supported employment med stöd till deltagare och

arbetsgivare efter behov och önskemål. • En andra möjlighet är att ge två personalresurser uppdraget att bara arbeta med att ge ett mindre

antal deltagare med ett omfattande stödbehov stöd fullt ut i enlighet med metod för supported employment.

• Ett tredje alternativ är att en personalgrupp arbetar med alla som behöver stöd i form av supported employment och att övrig personal arbetar med övriga arbetssökande.

Deltagarna i utvecklingsdagen såg olika fördelar och risker med respektive förslag. Dessa behöver diskuterasytterligare.Grundläggandevarocksåattdetfinnsoklarheterkringhurmångasom egentligen behöver detta stöd, hur omfattande stödet bör vara samt under hur lång tid det bör ges.

Undertecknadmenarattresultatenavarbetetiprojektetsåhärlångtvisarattdetfinnsengruppdeltagare med behov av ett specialiserat stöd som endast kan ges av utbildad personal som arbetar i enlighet med den evidensbaserade metoden för supported employment, att arbetet med deltagarna i projektet har gett goda resultat men att dessa insatser tar mycket resurser i anspråk och att en prioritering krävs ur ett verksamhetsperspektiv för FAMI.

Arbetsintegrerande socialt företagandeProjektets utvecklingsinsats kring arbetsintegrerande socialt företagande beskrevs utförligt i följe- forskningsrapport 3. I denna rapport görs en kort anknytande sammanfattning av den informationen. I övrigt hänvisas till appendix. Tidigare beskrivningar och analyser kompletteras dels utifrån undertecknads deltagande i en workshop kring den fortsatta utvecklingen av det sociala företagandet i Halland genomförd i april månad 2014 samt dels utifrån deltagande i transationellt studiebesök i Italien.

SamordningsförbundetiHallandsamtFAMIfinansierartillsammansenresurssomskastödjautvecklingen av socialt företagande. Denna resurs har avsatt en del av sin tjänst till att medverka i den utbildning i socialt företagande som genomförts inom ramen för projektet Insteget. Utbildningen har genomförts i två omgångar men i den första omgången var endast två deltagare rekryterade från projektet och dessa fullföljde inte utbildningen.

I september 2013 startade dock en andra utbildningsomgång där samtliga deltagare har varit inskrivna i projektet. Utbildningen pågår till projektets slut. Sammanlagt 14 personer har deltagit i utbildningen FAMI Entreprenörskap Arbetsintegrerande Sociala Företag som har syftat till att deltagarna ska integreras på arbetsmarknaden genom att starta företag tillsammans.

En handledarresurs anställd av FAMI har samordnat hela insatsen samt gett stöd till deltagarna i deras entreprenöriella utvecklingsprocesser genom handledning en dag per vecka. Två utbildare från

6464

Coompanion har ansvarat för innehåll och struktur i utbildningsdelen. Personalen från Coompanion har träffat deltagarna tre halvdagar i veckan. En dag per vecka har deltagarna haft friskvårdsinsatser genom en extern aktör.

Utbildningen i Insteget har varit indelad i två områden: teoretiskt och praktiskt arbete. Dessutom har deltagarna genomfört en praktikperiod där emellan. I den teoretiska utbildningen har deltagarna bland annat fått lära sig vad socialt företagande innebär utifrån ett antal genomgångna teman. De kunskaper som förvärvats genom föreläsningarna har sedan kopplats till workshopar där deltagarna praktiskt har fått använda sina nyvunna kunskaper. Det har till exempel handlat om att hålla i ett styrelsemöte. Deltagarna har på detta sätt fått en inblick i den demokratiska processen i ett socialt företag. ”Att skapa insyn i delaktighet är viktigt då flertalet av de sociala företagen är ekonomiska föreningar vars styrningsformer bygger på demokratiska principer”, menade en intervjuad representant för Coompanion.

Utbildningsplanen har enligt en representant för Coompanion anpassats efter de förutsättningar deltagarna i Insteget har. Deltagarna har behövt mer tid än planerat för att göra sina hemuppgifter enligt uppgift bland annat beroende på en begränsad förmåga att uttrycka sig i skrift och tal.

Såväl intervjuad handledare som representanten för Coompanion har betonat vikten av att utveckla den ekonomiska hållbarheten i affärsidén. ”Det är viktigt att deltagarna inser att de först och främst ska driva en näringsverksamhet. Diskussionen kan ibland i allt för hög utsträckning handla om det sociala”, uppgav en intervjuad representant för Coompanion.

Av intervjuer med handledaren och utbildarna har framgått att det funnits tre olika grupperingar som har arbetat med att utveckla varsin idé:

• Två deltagare vill öppna och utveckla en IT-avdelning i det redan existerande sociala företaget Fågel Fenix.

• Sju deltagare vill skapa en mötesplats i form av ett aktivitetshus med ett cafés som bas. • Fyra deltagare planerar att vara verksamma i en verksamhet som startas av FAMI, Återbruket,

men som småningom ska knoppas av till ett stort socialt företag med 40 till 50 anställda.

I slutfasen av projektet pågår fortfarande planering för igångsättande av de nämnda verksamheterna varför det råder en viss osäkerhet kring vad som verkligen kommer att bli slutresultatet av utbildningsinsatsen. Den som önskar mer ingående information om utbildningsinsatsens struktur och innehåll bör ta del av följeforskningsrapport 3.

En utmaning för utbildarna har enligt uppgift varit att kunna utforma utbildningen så att deltagarna kunnat ta till sig informationen. En annan utmaning har varit omfattningen av sjukfrånvaron som har gjort att man har behövt lägga energi på att repetera vissa avsnitt.

Som avslutning på utbildningen gjordes ett studiebesök i Italien med syftet att studera hur sociala företag i Italien arbetar och vad man kan lära sig av det. Förutom deltagarna i utbildningen fanns personal från såväl projekt Insteget som ett socialt företag i Varberg samt undertecknad med på resan. Även om förutsättningarna för socialt företagande i Italien skiljer sig väsentligt från de förutsättningarsomfinnsiSverigesåupplevdedemedverkandeattresanvarlärorikochstärkte dem i deras egna ambitioner. Jämförelsen mellan Italien och Sverige tydliggjorde också behoven av investeringskapital, potentialen i att utföra uppdrag inte bara för offentlig sektor utan även för näringslivet och direkt till privata konsumenter, styrkan i att sociala företag går samman i konsortier för att kunna ta större order samt att det är oerhört viktigt med ett starkt individuellt engagemang för

6565

att kunna bygga företag tillsammans. Det var också intressant att kooperativen samarbetar tätt med såväl privat som offentlig sektor och att de sociala företagen är accepterade på ett helt annat sätt än i Sverige.

Såväl intervjuad handledare som representant för Coompanion har i intervjuer tagit upp betydelsen av att utveckla en stödstruktur för socialt företagande lokalt och regionalt för att de sociala företagen ska kunna växa. Det anses i detta sammanhang vara viktigt med såväl rådgivande som ekonomiskt stöd för att kunna etablera en långsiktigt hållbar utveckling.

FAMI kommer enligt arbetsmarknadschefen under 2014 att arbeta med utveckling av en policy för stöd till utveckling av socialt företagande samt tillsammans med upphandlingsavdelningen under- söka möjligheterna till upphandling med sociala kriterier. Det har också framgått av utvärderarnas intervjuerattdetfinnskunskapsbristerkringsocialtföretagandehostjänstemänochpolitikersombehöver åtgärdas för att skapa en bredare förståelse för området arbetsintegrerande socialt företagande.

De som har deltagit i utbildningen kring socialt företagande har framhållit de sociala vinsterna och att man genom utbildningen kan bli mer attraktiv på arbetsmarknaden som incitament för att delta. ”Socialt företagande är intressant eftersom man tar vara på varandras kunskaper och att det tillåter med- bestämmande”, uppgav en deltagare i intervju. Ett socialt företag anses se till hela människan och att man kan ha mindre bra dagar utan att bli av med jobbet i ett sådant företag. Alla hjälper varandra fram till en försörjning. Gemenskapen i gruppen är viktig. ”En utbildning är ett bra sätt att visa att man aktiverar sig för att komma tillbaka till arbetsmarknaden”, menade en annan intervjuad deltagare. ”Kroppen och huvudet mår bättre av rutiner och friskvård som projektet erbjuder”, uppgav en tredje deltagare. Utbildningenharavdeflestauppfattatssomenbrahelhetmedutbildning,träningochpersonligtstöd. Utvärderarna har observerat att de deltagare som har deltagit i utbildningen i socialt företagande generellt har haft mer drivkraft och sett mer positivt på projektets verksamhet än andra deltagare har gjort.

Utbildningen i socialt företagande förefaller ha ökat drivkraften och motivationen hos de personer som deltagit i utbildningen. De faktorer som har bidragit till denna utveckling bedöms framförallt vara att de själva valt att delta, den sociala gemenskap som har skapats i gruppen, engagemanget från personalen som har hållit i utbildningen, att utbildningens innehåll och struktur varit relevant och att deltagarna upplevt det som meningsfullt att delta. Deltagandet har som framgått av intervjuer med deltagare och personal stärkt deltagarnas självförtroende och framtidstro.

2014-04-09anordnadeFAMIochprojektInstegetenworkshoppåtematsocialtföretagande.

Utgångspunkten var att Falkenbergs kommun kommit igång med utvecklingsinsatser kring socialt företagande och inom ramen för EU-projektet Insteget kunnat erbjuda arbetssökande deltagare handledarstöd och utbildning för start av arbetsintegrerande sociala företag. Eftersom projektet nu är i en implementeringsfas fanns ett behov av att diskutera hur utvecklingen av arbetsintegrerande socialt företagande kan och bör stödjas i framtiden.

De som deltog i workshopen var personer som är involverade i att starta sociala företag, de som redanhargjortdet,företrädareförolikaoffentligaaktörer,utbildare,konsultermedflera.

De huvudfrågeställningar som behandlades under dagen var följande:

1. Vilka värdefulla erfarenheter och resultat har vi av vårt arbete med sociala företag? Vad är värdefullt att ta vara på?

6666

2. Hur vill vi jobba (metoder, lösningar och samverkansformer) för att få långsiktig hållbarhet?

3. Vad vill de sociala företagen konkret ha hjälp med?

Utifrån den först ställda frågan framfördes följande huvudsakliga synpunkter:

För Falkenbergs kommun har projektet/utbildningen/utvecklingen av det sociala företagandet inneburit att:

• Kunskapsnivån om socialt företagande och hur man utvecklar detta har höjts. Fler vet mer.• Det har också skett en kunskapsspridning.• DetärviktigtattdetfinnsenkontaktpersonpåArbetsförmedlingen.Intressetförutbildningen

har varit stort.• Utvecklingen av socialt företagande är i överensstämmelse med de politiska målen i kommunen.• Det sociala företagandet kompletterar de kommunala insatserna genom FAMI.• Desocialaföretagenmöjliggörattflerarbetsträningsplatserskapas.

På deltagarnivå har insatserna inom det sociala företagandet i Insteget medfört att:

• Utbildningsgruppen har utvecklat en stark gemenskap som haft positiva effekter.• Detfinnsenupplevelseavattmanjobbartillsammansförattutvecklanyamöjligheter.• Deltagandet har inneburit personlig utveckling och empowerment.• Deltagarna behöver olika former av stöd – hjälp till självhjälp för att kunna utveckla ett

hållbart företagande.• Deltagarnavillhaegetinflytandeövervilketstödsomkan/börges.Olikapersoner/

konstellationer kan ha olika behov av stöd.

Följande resurseridentifieradessomviktigaiutvecklingenavsocialtföretagande:

• Tillgång till relevanta utbildningsinsatser.• Tillgång till en stödstruktur.• Samverkan mellan olika aktörer.• Personer som lotsar deltagarna i processen att skapa det sociala företagandet.

Det fanns också hinder/möjligheter:

• Myndigheternas regelverk kan uppfattas som hinder.• Socialt företagande utmanar det rådande systemet.• Myndigheterna kan utveckla sitt bemötande av de sociala företagen.• Eninkubatorskullegeflermöjligheter.

6767

• Stöd för att skapa affärsmöjligheter behövs.• Krock mellan att utmana systemet respektive att samverka.

På den andra frågan uppgav representanter för Falkenbergs kommun att kommunens avsikt är att:

• Ta fram en policy för området socialt företagande.• Jobba för att få fram en utbildning i socialt företagande i regionen.• Undersöka möjligheter till att ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling.• Det är viktigt att de sociala företagen blir oberoende. Det bör därför skapas förutsättningar

för att bilda en företagarförening för sociala företag.• Ett arbete att förändra attityderna till socialt företagande behövs.• Det är viktigt att även i fortsättningen ha en resursperson som kan stödja utvecklingen

av socialt företagande.• Förse de sociala företagen med en handledarutbildning enligt beprövad modell.

De viktigaste synpunkterna från övriga aktörer var att:

• Det är angeläget att bilda en förening för de arbetsintegrerande sociala företagen. • Det bör initieras en utredning av de sociala företagens behov av stöd innan en

stödstruktur etableras.• Hur bör stödstrukturen se ut för att stödja både igångsättning och fortsatt drift av

de sociala företagen?• På strategisk nivå behövs en plan för regionen. • Samordningsförbundet verkar på individnivå.• Utvecklingen av det sociala företagandet behöver kopplas till tillväxtstrategin för hela

Halland. Näringslivsenheten på regionen driver frågan. • Det behövs enligt Samordningsförbundet ett lok bland kommunerna för att snabba

på utvecklingstakten inom det sociala företagandet. Falkenberg kan gå i spetsen.• Enmötesdeltagarepåpekadeattdetfinnsmångaaffärsidéersomaldrigutvecklas.

Ett exempel är de många UF-företag som drivs på gymnasiet men sedan inte vidareutvecklar sin produktion. Här skulle sociala företag kunna hitta goda affärsidéer att utveckla.

• Kunskap från näringslivet behöver in i de sociala företagen för att de ska kunna leverera med kvalitet och till rätt pris.

Följande beslut togs sammanfattningsvis:

• Falkenbergs kommun ska genomföra insatser som redovisats ovan.• Lots/handledare i Halmstad inbjuder till träff om bildande av förening för de

arbetsintegrerande sociala företagen.• Region Halland ska leverera ett grundläggande informationspaket om socialt företagande

till politiker och tjänstemän.

6868

• Samordningsförbundet ska anordna utbildning för handläggare om socialt företagande i höst.• Katrinebergs folkhögskola ska inbjuda de sociala företagen till ett dialogmöte i höst.

Det framgår av utvärderingen att projektet Insteget gjort det möjligt att utbilda ett betydande antal deltagare för att starta och driva arbetsintegrerande socialt företagande. Projektdeltagarna i den andra gruppen har ännu inte startat några sociala företag men arbetar vidare med utvecklingen av sina affärsplaner. Fyra projektdeltagare har anställts av FAMI för att börja förbereda uppstart av en återvinningsverksamhet. De berörda personerna ska enligt uppgift få stöd under en treårsperiod för att etablera det sociala företaget vars verksamhet inledningsvis ska drivas i FAMIs regi.

Deltagandet i utbildningen i socialt företagande har haft positiva effekter på individplanet för deltagarna genom att deras självförtroende, framtidstro, initiativförmåga och kompetens har stärkts. Tre deltagare har efter genomförd utbildning fått anställning i redan etablerade sociala företag.

FAMI driver genom anställd samordningsresurs och genom engagemang från ledningen den långsiktiga utvecklingsprocessen kring arbetsintegrerande socialt företagande vidare. Det som projektet kan bidra med i implementeringsprocessen kring arbetsintegrerande socialt företagande är framförallt att FAMI kan ta tillvara erfarenheterna av det utbildningskoncept som utvecklats i projektet.

Kvantitativa målDe kvantitativa målen i projektansökan är följande:

• Samtliga deltagare ska vara kartlagda och ha en handlingsplan. Kartläggningar och handlingsplaner ska vara skriftligt dokumenterade och vara verktyg för att föra processen framåt.

• 90procentavdeltagarnaskaupplevaattdeharkunnatpåverkainsatsen.• 90procentavdeltagarnaskaupplevaettökatvälbefinnande.Dettaskamätasmedenenkät.• 90procentavdeltagarnaskahagenomgåttenbedömningavarbetsförmågan/arbetsprövning.• 70 procent av deltagarna ska ha erhållit en praktikplats utifrån sin förmåga.• 40 procent ska avslutas med lönearbete eller studier.

Detfinnsintedokumenteradeuppgifteromandelenkartlagdadeltagaresamtandelendeltagaremeden handlingsplan. Det är dock utvärderarnas uppfattning att deltagarna är väl utredda och kartlagda samt att strategier har upprättats för hur de ska kunna närma sig arbetsmarknaden. Det har framgått av de uppgifter kring deltagarna och deras behov samt förutsättningar som utvärderarna i andra sammanhang har kunnat ta del av. Genom Tuba-verktyget samt genom omfattande individuella samtal har deltagarna i hög utsträckning också beretts möjlighet att påverka deltagandet i projektet. En stor lyhördhet har funnits i fråga om den tidsmässiga omfattningen av deltagandet i projektet utifrån de arbetssökandes fysiska och psykiska hälsoproblem. Av genomförd enkätundersökning med projektdeltagare framgår att 78 procent uppfattar ett de i hög/mycket hög utsträckning har kunnat vara delaktiga i och påverka sin egen projektprocess. 76 procent uppfattar att de i hög/mycket hög utsträckning har kunnat uppnå sina egna målsättningar genom deltagandet i projektet.

6969

Projektpersonalen har i viss utsträckning dokumenterat aktiviteter och resultat i FAMIs datasystem Accorda. Denna redovisning är dock ofullständig. Sammanlagt 83 personer har skrivits in i projektet. Utvärderarna bedömer att:

• Ett femtiotal personer har kartlagts med stöd av Tuba.• Ett lika stort antal personer har deltagit i fördjupade utredningar genom de specialistresurser

projektet har haft tillgång till.• Ett trettiotal personer har haft praktik inom FAMIs verksamhet och ett femtontal personer i en

kommunal verksamhet, ett företag eller en förening.

Av de resultatuppgifter som har delgetts undertecknad så framgår att:

• Fem personer har erhållit en anställning i en extern verksamhet.• Åtta personer har erhållit anställning inom FAMIs verksamhet.• Två personer har avslutats till studier.

Sammanlagt har således 15 personer (18 procent) övergått från försörjningsstödsberoende till försörjning genom löneinkomster eller studielån/studiebidrag. Denna siffra understiger målsättningen. Förklaringentilldettafinnsframföralltiatt:

• De Tuba-utredningar som gjorts med deltagarna har visat att nio procent har full arbetsförmåga, 77 procent endast delvis har arbetsförmåga samt att den återstående andelen deltagare antingen har konstaterats sakna arbetsförmåga eller behöver utredas ytterligare.

• 79procentavdeutreddadeltagarnahadepsykiskahälsoproblemoch70procentfysiska hälsoproblem.

• Deltagargruppenharenogynnsamåldersprofil.48procentavdeltagarnaär45årelleräldre.• Deltagargruppenharenogynnsamutbildningsprofil.Endast41procenthargymnasiekompetens

och 11 procent högskolekompetens. 23 procent saknar utbildning och 27 procent har endast förgymnasial utbildning.

• 17 procent av deltagarna uppges sakna arbetslivserfarenhet. De som har arbetat har i hög utsträckninghaftokvalificeradearbetenellerarbetatpålager,iindustriellverksamhet,medförsäljning eller inom restaurangbranschen.

• 73 procent av deltagarna har varit arbetslösa minst fem år under den senaste tioårsperioden.

Undertecknad är av uppfattningen att projektets resultatnivå i relation till arbete och utbildning är rimligmenattdetkundeförväntasattflerhadeblivitanställdautanförFAMI.Projektetharinte lyckats engagera privata arbetsgivare och föreningsverksamheter i förväntad utsträckning. Arbetet har varit deltagarfokuserat och inte omfattat ett organisatoriskt alliansskapande med arbetsgivare. Detta kommenteras ytterligare i nästa avsnitt.

7070

VerksamhetsmålUnder denna rubrik i rapporten efter mobiliseringsfasen ligger fokus på att utveckla en fungerande modell för socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen och FAMI för att tillsammans arbeta med projektets målgrupp.

Byggstenarna i denna modell förväntas enligt beskrivningen vara:

• En kartläggningsmodell.• Att erbjuda rätt insatser till de arbetssökande i ett effektivitetsperspektiv.• Arbete i enlighet med metoden för supported employment.• Stöd till deltagarna att hitta kontakter i näringslivet.

Till verksamhetsmålen bör också räknas målen i fråga om deltagarvolym. Det har som framgick av föregående avsnitt också funnits kvantitativa mål i fråga om vissa aktiviteter, nämligen bedömning av arbetsförmågan/arbetsprövning samt praktikplaceringar.

Projektet hade vid utgången av maj månad 2014 sammanlagt skrivit in 83 personer i projektet. Av dessa var 42 avslutade och 41 fortfarande aktuella vid avstämningstidpunkten.

Inskrivningstiderna i projektet varierar. Vid utgången av maj månad 2014 fördelade sig projektdeltagarna på följande sätt efter inskrivningstiden:

• 42 procent hade varit inskrivna i projektet upp till tre månader.• 11 procent hade varit aktuella tre till sex månader.• 25 procent hade varit med i projektet sex till tolv månader.• 22 procent hade varit inskrivna i projektet längre tid än tolv månader.

Många behöver således långa inskrivningsperioder. Männen har kortare inskrivningstider än kvinnorna. En bidragande orsak till det kan vara att en större andel kvinnor äldre än 45 år.

En mätning av antalet deltagartimmar som genomfördes år 2012 visade att deltagarna var aktiva i projektet 40 timmar per månad. En mätning under första kvartalet 2014 visar ett genomsnitt på 70 deltagartimmar per månad. Deltagarnas närvaro och aktivitetsnivån i projektet har således i hög utsträckning förbättrats sett över tid.

De huvudsakliga aktiviteter som projektdeltagarna har deltagit i har av projektledningen uppgetts vara:

• Friskvård, 63 personer.• Språkstöd, 24 personer.• Supported employment, sex personer.• Utbildning i socialt företagande, 14 personer.• Datakurs, 24 personer.• Truckutbildning, nio personer.• Arbetsträning/inre praktik på FAMI, 40 personer.

7171

• Extern praktik, 27 personer.• Tuba-utredningar, 50 personer.• Specialistutredningar, 51 personer.

Projektcoacherna förväntades också skapa 100 nya företagskontakter under projekttiden genom att avsätta 15 timmar per vecka till företags- och föreningskontakter. Arbetet med näringslivet förväntades ske i tre steg:

• Påverkan, attityder, kunskap, synsätt, utbildningar, evenemang.• Metoder, supported employment, frukostmöten, delta i evenemang.• Företagsnivå, relationer, mentorskap, prövningsresultat, praktik.

Såvitt utvärderarna har uppfattat det har inget påverkansarbete genomförts då företagarna ganska snabbt försvann ur utvecklingsgruppens arbete. En handfull arbetsgivare har involverats i arbetet med supported employment och deltagande i olika frukostmöten och evenemang har förekommit. Praktikplaceringar har i 27 fall förekommit utanför FAMIs verksamhet, i huvudsak i offentliga verksamheter.

Beträffande de byggstenar som nämndes på föregående sida kan följande sägas:

• Som framgått av rapporten har en högkvalitativ modell för kartläggning skapats i projektet.• Deltagarna har behövt både arbetsmarknadsrelaterade insatser och andra typer av insatser till

följd av sin komplexa problematik. De arbetsmarknadsrelaterade insatserna uttrycks av deltagarna i hög utsträckning motsvara deras behov. Det har inte ingått i utvärderingen att undersöka i vilken utsträckning och med vilken kvalitet insatser genom andra verksamheter har genomförts. Det framgår dock av den resultatinformation och de utredningar som gjorts kring deltagarna att en tredjedel av de 42 avslutade deltagarna inte kunnat delta längre i projektet på grund av sjukdom. Vården bör således vara en mycket viktig aktör i dessa personers fortsatta rehabilitering.

• Arbetet med supported employment har genererat värdefulla erfarenheter men arbetssättet behöverfortsättaattutvecklasgenomattarbetamedflerpersonerienlighetmedmetodiken.

• Målsättningarnaiarbetetgentemotnäringslivetharinteuppnåttsochpådettaområdefinnsbehov av fortsatt utvecklingsarbete.

Det område som projektet mest påtagligt har bidragit till är som framgått av rapporten att stärka samverkan mellan FAMI och socialförvaltningens stöd- och försörjningsenhet men även med Arbetsförmedlingen. Samarbetet mellan stöd- och försörjningsenheten samt FAMI kommer att organiseras om under hösten 2014 i enlighet med förslag som redovisats tidigare i rapporten.

SamverkansmålUnder denna rubrik i rapporten efter mobiliseringsfasen sägs att nätverkslag ska skapas inom FAMI för att formera ett nätverk kring varje individ med syfte att öka träffsäkerheten i planeringen samt hållbarheten i de aktiviteter som deltagaren genomför. Vidare tänks en webbaserad ordbok skapas

7272

för att tydliggöra begrepp och insatser. En tredje punkt innefattar en aktiv marknadsföring av projektet i olika sammanhang.

Såvitt undertecknad har uppfattat det har inga nätverkslag bildats och inte heller någon webbaserad ordbok skapats. Däremot har projektet marknadsförts på ett bra sätt i olika sammanhang.

Mål relaterade till Socialfondens horisontella kriterierAlla socialfondsprojekt förutsätts i arbetet ta hänsyn till och i viss utsträckning arbeta med frågor som rör jämställdhetsintegrering och tillgänglighet för funktionshindrade.

Under rubriken jämställdhet i rapporten efter mobiliseringsfasen uttrycks att projektet ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Tre faktorer ska vara vägledande i arbetet:

• Inflytande.• Förhållningssätt.• Miljö.

Det första området handlar om att ge alla oavsett kön uppmärksamhet och möjligheter att agera i projektet. Det andra området handlar om bemötandet i ett könsperspektiv och det tredje avser erbjudandet till deltagarna.

Projektpersonalen har deltagit i utbildning i genusfrågor. I det dagliga arbetet uppges genusperspektivet ha funnits med men utvärderarna uppfattar inte att genusfrågor har förts upp på agendan för diskussioner varken med deltagare, personal eller i styrgruppsarbetet.

Den könsmässiga fördelningen av deltagare i projektet har varit 45 procent män och 55 procent kvinnor.Setttillresultatiövergångtillanställningrespektiveutbildningsåharrelativtsettflermän än kvinnor erhållit anställning.

Arbetet med tillgänglighet för funktionshindrade har på ett helt annat sätt varit integrerat i projektets verksamhet beroende på att så gott som samtliga deltagare har olika funktionshinder vilket också beskrivits tidigare i rapporten. Förutom fysiska och psykiska funktionshinder har många deltagare haft en bristande kommunikativ förmåga på olika sätt.

Projektets verksamhet har i hög utsträckning varit inriktad på att öka möjligheterna för funktionshindrade att få tillgång till arbetsmarknaden. Projektaktiviteter som Tuba-kartläggningar, utredningar av specialister, hälso- och friskvård, utbildning och språkcoachning har alla haft ett syfte att öka deltagarnas tillgänglighet till arbetsmarknaden trots de uppenbara arbetshinder som stora delar av deltagargruppen har. Metoderna supported employment och socialt företagande är anpassade för målgruppen och är verktyg för att möjliggöra arbete i en anpassad arbetsmiljö. Metoderna har bidragit till och möjliggjort anställningar.

7373

Mål relaterade till Socialfondens programkriterierDetfinnsfyraprogramkriterieriSocialfonden.Samtligaharvaritaktuellaiprojektetsarbete.

Lärande anges vara en central aktivitet i projektet. Lärande på individnivå har varit projektets fokus. Genom ett lösningsfokuserat arbetssätt har deltagarna förväntats hitta sina egna lösningar. Av enkäter och intervjuer med projektdeltagare framgår att deltagarna är mycket nöjda med det bemötande de har fått av projektpersonalen och har uppfattat projektets erbjudna insatser som relevanta samt att de i hög/mycket hög utsträckning lett till att de personliga målen kunnat uppnås. I detta har också miljön uppfattats på ett positivt sätt.

Ambitionen i projektet har varit att arbeta med lärande i olika former:

• Lärande kopplat till individuella kompetenser och förmågor.• Formellt lärande.• Lärande kopplat till omvärlden.

På dagens arbetsmarknad är de individuella kompetenserna och förmågorna viktiga. Den sociala kompetensen kan vara avgörande i arbeten där den formella kompetensen är mindre viktig. Efter- som deltagargruppen i hög utsträckning antingen aldrig haft ett arbete eller varit frånvarande från arbetsmarknaden under lång tid har det varit viktigt att i projektet erbjuda aktuell information om arbetsmarknaden och vilket stöd som den arbetssökande kan erhålla för att kunna skaffa utbildning ocharbete.Detharocksåbehövtsyrkeskunskap.Idettaperspektivhadedetvaritönskvärtattfleräntvådeltagarehadevaltutbildning.Samtidigtärdetförståeligtmeddenutbildnings-ochåldersprofilsom deltagargruppen har haft. Oaktat detta är en av de viktigaste och mest framgångsrika insatserna i projektet den utbildning i arbetsintegrerande socialt företagande som har genomförts.

Fastänprojektteametharvaritunderbemannatunderenlångperiodsåhartidavsattsförreflektion i högre utsträckning än i många andra projekt. Utvärderarna har i enlighet med följeforsknings- metodiken bemödat sig om att kontinuerligt återföra inhämtad utvärderingsinformation samt att i dialogmedprojektpersonalenbidraireflektionsarbetet.Undertecknadhardeltagitihelautvecklings- processen från projektets start till dess slut. Projektteamet har med stor öppenhet bidragit till att utvärderingen har kunnat genomföras med en hög grad av delaktighet från utvärderarnas sida.

Utvecklingsgruppens arbete har inte utvecklats som tänkt men de workshopar som har genomförts, dels kring samverkan mellan FAMI och socialförvaltningens stöd- och försörjningsenhet och dels kring utveckling av olika aktivitetsområden, har varit viktiga lärtillfällen och enligt de medverkande medfört positiva läreffekter.

Även det transnationella utbytet har bidragit till projektets lärande i fråga om metoderna supported employment och arbetsintegrerande socialt företagande. Projektet har aktivt använt sig av denna möjlighet. Enligt synpunkter från såväl deltagare som personal var en framgångsfaktor i det transnationella utbytet med Italien kring socialt företagande att både personal och deltagare engagerades i en gemensam lärprocess. De coacher som har arbetat med supported employment har aktivt använt sig av de kunskaper som de fått genom det transnationella utbytet.

7474

Projektets målsättning har varit att utveckla innovativa metoder på tre områden:

• Fördjupad kartläggning.• Utveckla supported employment/supported education.• Utveckla socialt företagande.

Som framgått av rapporten har projektet i betydande utsträckning lyckats på samtliga områden. Eftersom resultat, effekter och framgångsfaktorer redan beskrivits utförligt i tidigare avsnitt av rapporten så hänvisas till dessa.

Målsättningarna i fråga om samverkan har varit att utveckla samverkan mellan FAMI, andra offentliga verksamheter, privata aktörer samt den sociala ekonomin. Detta har endast delvis lyckats. Som framgått av tidigare avsnitt i rapporten så har samverkan stärkts med framförallt socialförvaltningens stöd- och försörjningsenhet. Samverkan med andra offentliga verksamheter har stärkts genom utvecklingen av ett individsamverkansteam. Arbetsförmedlingen har dessutom varit involverad i flerasamverkansaktivitetersamtvaritrepresenteradeiprojektetsstyrgrupp.Samverkanmedprivataaktörer kunde ha utvecklats i betydligt högre utsträckning än som varit fallet. De privata arbetsgivarna kan vara mycket viktiga samverkanspartner både i rekryterings- och rehabiliteringsprocesser. Projektet har inte heller direkt varit en samverkansaktör med den sociala ekonomin. FAMI är dock en sådan resurs genom det långsiktiga utvecklingsarbetet i samverkan med den sociala ekonomin.

En tydlig ambition har varit att projektet skulle påverka och utveckla FAMIs reguljära verksamhet. Projektets verksamhet har bedrivits i nära samverkan med ordinarie verksamhet. Det framgår av utvärderingsmaterialet att projektet inte skulle ha kunnat genomföras på det sätt som skett utan denna närhet. Ordinarie personal och verksamheter har stått för en del av genomförandet och utgjort ett stöd för projektverksamheten vid underbemanningen personalmässigt. Samtidigt förefaller projektverksamheten ha utgjort en stimulans för den ordinarie verksamheten. Ett kunskapsutbyte har skett mellan projektet och den reguljära verksamheten genom den nära knytningen. Projektet har varit en tidsbegränsad delverksamhet inom FAMIs hela verksamhet. Personalen i projektet har varit med på planeringsmöten och andra aktiviteter i den ordinarie verksamheten och personal från ordinarie verksamhet har varit med i utvecklingen av projektets utvecklingsområden.

DeflestaiprojektpersonalenkommerefterprojektetsslutattarbetaiFAMIsverksamhet. Därigenom förs också kompetens och erfarenheter från projektet över i ordinarie verksamhet. Diskussioner pågår kring vad som i övrigt kommer att implementeras av projektets verksamhet. Som redovisats har ett förslag till organisatorisk utveckling av samverkan mellan socialförvaltningens stöd- och försörjningsenhet tagits fram och ska enligt plan genomföras. Ett annat förslag har tagits fram beträffande språkstöd som kommer att läggas fram för beslut. Arbetet med den långsiktiga utvecklingen av stödet till arbetsintegrerande socialt företagande fortsätter även om det är oklart vad som kommer att genomföras förutom att samordnaren fortsätter att arbeta utifrån sin roll. Detfinnstankarochambitioneromutvecklingpåhälso-ochfriskvårdsområdet,kringutvecklingenav supported employment samt den fördjupade kartläggningen men inga beslut.

7676

Vilka mervärden har projektet Insteget genererat?ProjektfinansieradegenomEuropeiskasocialfondenförväntasgenereramervärdenirelationtill värden som redan skapas i reguljär verksamhet. Projektets målsättning har varit att utveckla mervärden främst på fyra områden:

• Metodik för fördjupad kartläggning.• Metodik för supported employment/supported education.• Förutsättningarna för start och drift av arbetsintegrerande socialt företagande.• En bred och bestående samverkan mellan olika samverkansaktörer för att skapa nya

möjligheter för projektets målgrupp.

Som framgått av rapporten har projektet i betydande utsträckning lyckats på samtliga områden. En högkvalitativ plattform för kartläggning har utvecklats i projektet. Pilotverksamhet med supported employment/supported education har bedrivits och de goda resultaten indikerar behov av fortsatta utvecklingsinsatser för att kunna integrera metodiken i den reguljära verksamheten. Arbetet med att utveckla arbetsintegrerande socialt företagande har på kort tid gett betydelsefulla effekter och på dettaområdefinnsenstrategiförhurutvecklingenavdetarbetsintegrerandesocialaföretagandetskakunna stödjas för att bli långsiktigt hållbart. Samverkan mellan FAMI och socialförvaltningens stöd- och försörjningsenhet har påtagligt stärkts men projektet har inte lyckats engagera näringslivet och föreningslivet på förväntat sätt.

Projektets erfarenheter inom de fyra angivna utvecklingsområdena är intressanta för andra arbets- marknadsenheter och försörjningsstödsenheter att ta del av.

Projektverksamheten har medfört nya kunskaper kring metoder för kartläggning, matchning och breddning av arbetsmarknaden. Det har lett till ökad kunskap om målgruppens behov och förutsättningar, om hur metoderna fungerar samt vilka resultat och effekter som kan uppnås på individnivå. Sammantaget bör detta ha medfört en ökad förmåga för FAMI att arbeta med långtids- arbetslösa personer med en komplex problembild. Erfarenheterna skulle dock ytterligare behöva analyseras av FAMI och övriga berörda organisationer för att kunna påverka verksamheternas strategier.

Falkenbergs kommun har på kort tid tillägnat sig betydande kunskaper om arbetsintegrerande socialt företagande samt hur framväxten av sociala företag kan underlättas. De utbildningsinsatser som genomförts i projektet Insteget har påtagligt bidragit till att ett betydande antal långtidsarbetslösa personer fått goda kunskaper om förutsättningarna för att starta och driva sociala företag samt att de genom FAMI också fått tillgång till annat stöd för att kunna starta upp sina verksamheter.

Detfinnsocksåenhögambitionsnivåidetfortsattaarbetetmedutvecklingenavarbetsintegrerandesocialt företagande som skapar goda förutsättningar för etablering av såväl arbetsträningsplatser som anställningar i en anpassad arbetsmiljö.

7777

Genom den omfattande tillgången till utredningsresurser har många deltagare fått klarhet i sina förutsättningar för utbildning och arbete samt vilka andra insatser som behövs för att förbättra sin livssituation. Genom projektets och FAMIs övriga resurser har projektdeltagarna även fått tillgång till insatser som kunnat stärka dem som personer och förbättra deras förutsättningar för arbete. Det är dock otydligt i vilken utsträckning de utredningar som har gjorts lett fram till att individen har fått rätt stöd av andra verksamheter, till exempel vården.

Projektets verksamhet har i hög utsträckning varit inriktad på att öka möjligheterna för funktionshindrade att få tillgång till arbetsmarknaden. Projektaktiviteter som Tuba-kartläggningar, utredningar av specialister, hälso- och friskvård, utbildning och språkcoachning har alla haft ett syfte att öka deltagarnas tillgänglighet till arbetsmarknaden trots de uppenbara arbetshinder som stora delar av deltagargruppen har. Metoderna supported employment och socialt företagande är anpassade för målgruppen och är verktyg för att möjliggöra arbete i en anpassad arbetsmiljö. Metoderna har bidragit till och möjliggjort anställningar.

En tydlig ambition har varit att projektet skulle påverka och utveckla FAMIs reguljära verksamhet. Projektets verksamhet har bedrivits i nära samverkan med ordinarie verksamhet. Det framgår av utvärderingsmaterialet att projektet inte skulle ha kunnat genomföras på det sätt som skett utan denna närhet. Ordinarie personal och verksamheter har stått för en del av genomförandet och utgjort ett stöd för projektverksamheten vid underbemanningen personalmässigt. Samtidigt förefaller projektverksamheten ha utgjort en stimulans för den ordinarie verksamheten. Ett kunskapsutbyte har skett mellan projektet och den reguljära verksamheten genom den nära knytningen. Projektet har varit en tidsbegränsad delverksamhet inom FAMIs hela verksamhet. Personalen i projektet har varit med på planeringsmöten och andra aktiviteter i den ordinarie verksamheten och personal från ordinarie verksamhet har varit med i utvecklingen av projektets utvecklingsområden.

ProjektethargettmöjligheterförFAMIattarbetamedattutvecklabådebefintligaochnyametoderoch insatser. Genom att projektverksamheten bedrivits i nära anslutning till den reguljära verksamheten så har beprövade strategier kontinuerligt mött nya sätt att tänka och agera. Ett gemensamt lärande har skett genom att projektpersonal och personal i reguljär verksamhet tillsammans har utvecklatnyametoderutifrångemensammareflektionerocherfarenhetsutbyte.

FAMI har frikopplat personal både i projektet och i reguljär verksamhet för metodutveckling medan de övriga medverkande organisationerna inte har gjort det i samma omfattning. I den inledande fasen fanns dock ett mycket omfattande deltagande av andra aktörer i de workshopar som genom- fördes under projektets mobiliseringsfas för att tillsammans utforma projektverksamheten. Även i de inledande mötena med projektets utvecklingsgrupp deltog många personer. Utvecklingsgruppens arbeteorganiseradessedanomifleraomgångarochkomattbegränsastillmerspecifikautvecklings- områden som samverkan med socialförvaltningens stöd- och försörjningsenhet, språkstöd och arbetsintegrerande socialt företagande. Beroende på utvecklingsområde har olika aktörer deltagit i dessa. Metodutvecklingen har i hög utsträckning varit kopplad till FAMIs verksamhet. De medverkande aktörernas verksamhet har i mindre utsträckning påverkats.

FAMI och socialförvaltningens stöd- och försörjningsenhet har kunnat skaffa sig kunskaper om mål- gruppen/deltagargruppen samt vilka resultat och effekter prövade verktyg för utredning, utveckling, förändring, arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsintegrering har gett upphov till.

Utvärderarna uppfattar inte att målsättningen att skapa en bred och bestående samverkan fullt ut har uppnåtts. Samverkan har stärkts mellan framförallt FAMI och socialförvaltningens stöd- och försörjningsenhet men även i viss utsträckning mellan FAMI och Arbetsförmedlingen,

7878

Försäkringskassan samt vården genom bildandet av ett individsamverkansteam i Falkenberg. Det är framförallt kontakten med arbetsgivare inom olika sektorer som kunde ha stärkts på ett tydligare sätt än vad som varit fallet även om enskilda arbetsgivare på ett påtagligt sätt engagerats kring deltagare som fått supported employment stöd. Ett konkret resultat av samverkan mellan FAMI och social- förvaltningens stöd- och försörjningsenhet är det förslag till omorganisering av verksamheternas samarbete för att skapa en väg in i FAMIs verksamhet som utarbetats.

Det är i projektverksamhetens slutfas fortfarande delvis oklart vilken strategisk påverkan erfarenheterna från projektverksamheten kommer att ha på den framtida verksamheten inom FAMI. Huvuddelen av projektpersonalen kommer att arbeta inom FAMIs verksamhet även efter projektets slut vilket gör att personbundna lärdomar förs över i den reguljära verksamheten. Det förslag till organisatorisk förändring av samarbetet mellan FAMI och socialförvaltningens stöd- och försörjnings- enhet som utarbetats av en partssammansatt arbetsgrupp ska prövas under det andra halvåret 2014. Den samordningsresurs som tillsammans med arbetsmarknadschefen och annan personal inom FAMI arbetar med utvecklingen av förutsättningarna för att starta och driva arbetsintegrerande sociala företag kommer att fortsätta sitt arbete. Projektets tillgång till tvärvetenskapliga utredningsresurser (läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och arbetspsykolog) har tillfört värdefull kunskap i de individuella utredningsprocesserna. Det är dock oklart i vilken utsträckning dessa resurser kommer att vara tillgängliga i den reguljära verksamheten. Projektägaren betonar vikten av att kunna ha tillgång till framförallt Tuba-verktyget för utredning (eller liknande instrument) samt arbetspsykolog och arbetsterapeut för att kunna göra fördjupade utredningar. Metoden supported employment används i verksamheten FAMI Rehab för en avgränsad målgrupp men det är osäkert hur FAMI i övrigt vill använda sig av denna metod i framtiden.

Helsingborg

2014-06-08

Framtidsutbildning AB

Bo Eriksson

Documents

Insteget - TUBA Konsult · 2017-02-27 · “FAMI får människor att växa för en hållbar framtid”. Aktiviteter som erbjuds de arbetssökande är coachning, vägledning, jobbsökaraktiviteter,