19
1 Institucionet më të rëndësishme financiare shtetet moderne janë: – bankat, shoqëritë e sigurimeve, fondet pensionale, kooperativat e kursimit – kreditit etj. Në sistemin bankar dallojmë: bankën qendrore dhe bankat afariste (komerciale). Të dyja llojet e bankave marrin pjesë në emisionin e parasë, por në mënyra të ndryshme, sepse funksionet, mundësitë dhe rolet e tyre janë qenësisht të ndryshme. Institucionet financiare www.valmirnuredini.tk

Institucionet Financiare

Embed Size (px)

DESCRIPTION

.

Citation preview

  • Institucionet m t rndsishme financiare n shtetet moderne jan:

    bankat, shoqrit e sigurimeve, fondet pensionale, kooperativat e kursimit kreditit etj.

    N sistemin bankar dallojm:

    bankn qendrore dhe bankat afariste (komerciale).

    T dyja llojet e bankave marrin pjes n emisionin e paras, por n mnyra t ndryshme, sepse funksionet, mundsit dhe rolet e tyre jan qensisht t ndryshme.

    Institucionet financiarewww.valmirnuredini.tk

  • Bankat afariste marrin pjes n krijimin e paras depozitare, por brenda kufizimeve dhe rregullave t caktuara nga normat ligjore dhe politika e banks qendrore.

    Bankat afariste jan ndrmjets financiar q mbledhin (n form depozitash t kursimit) tepricat momentale t paras nga qytetart dhe ndrmarrjet dhe ua huazojn qytetarve e ndrmarrjeve t tjera q kan deficit t paras.

    Bankat afariste realizojn prfitim si deferenc n mes kamatave aktive (q i arktojn nga huakrkuesit) dhe kamatat pasive (q ua paguajn kursimtarve apo pronarve t depozits).Banka Afaristewww.valmirnuredini.tk

  • Banka qendrore emiton t ashtuquajturn para primare dhe prpiqet t rregulloj sasin totale t paras n nj vend.

    Detyrat kryesore t banks qendrore zakonisht jan kto: rregullimi i mass s paras apo i emisionit t paras ose trheqja e paras nga qarkullimi, gj q varet nga gjendja e ekonomis dhe qllimet e politiks monetare;rregullimi i kursit devizor, d.m.th. vlers s jashtme t paras s vendit dhe tregut t devizave n territorin e brendshm; rregullimi i detyrimeve financiare t shtetit ndaj bots s jashtme (evidenca e kredive t subjekteve t huaja, marrja e kredive nga jasht, kthimi i kredive t jashtme, kontrolli i qarkullimit t pagesave me jasht etj);kujdesi pr bilancin e pagesave dhe rezervat e devizave;sigurimi i depozitave n kursim;kontrolli i ligjshmris s puns t bankave afariste dhe ndihma pr bankat afariste n zgjidhjen e krizave bankare.Banka Qendrorewww.valmirnuredini.tk

  • Banka qendrore sht institucioni kryesor monetar n nj shtet. Ajo ka monopol n emisionin e kartmonedhave.

    Pozita formale-juridike dhe detyrat e banks qendrore rregullohen me ligje t veanta. N shtetet e ndryshme ajo ka emrtime t ndryshme: n ShBA i thon Sistemi i rezervave federale (Fed), kurse n Kosov Banka Qendrore e Kosoves (BQK).

    do bank qendrore sht e lidhur ngusht me shtetin. N ndarjen e pushtetit n pushtet parlamentar, ekzekutiv dhe gjyqsor, banka qendrore faktikisht prbn llojin e katrt t pushtetit pushtetin monetar.

    Banka qendrore shpesh financion pushtetin ekzekutiv (qeverin) nprmjet blerjes s letrave shtetrore me vler ose dhnies s kredive pr mbulimin e deficitit n buxhetin e shtetit. Pr shkak t rndsis dhe specifiks s paras si mall, banka qendrore zakonisht ka autonomi t caktuar kundrejt pushtetit ekzekutiv (qeveris). Banka Qendrorewww.valmirnuredini.tk

  • Oferta e parase dhe relevanca e saj It affects (ka ndikim ne):Interest ratesNorma e interesitExchange rates Kursi I kembimitInflation -- InflacioniReturn on investment Kthimi I investimeveOutput ---BPVWell being -- Mireqenjawww.valmirnuredini.tk

  • Oferta e parase dhe relevanca e saj Politika monetare sht nj lloj i politiks makroekonomike, t ciln (n emr t shtetit) e krijon dhe e zbaton banka qendrore kur rregullon ofertn e trsishme t paras, normat e kamatave, kursin e devizave dhe kushtet e kreditimit.

    Duke pasur parasysh drejtimin e lvizjes s mass s paras (prkatsisht ndryshoret q i prfaqson oferta agregate e paras), politika monetare e prshkruar n mnyr t thjesht mund t jet: ekspansive (kur masa e paras rritet me norm m t madhe se norma e rritjes s produktit shoqror bruto dhe kur mimi i paras ulet), restriktive (shkurtuese) (kur masa e paras apo oferta e paras rritet m ngadal se produkti shoqror bruto dhe kur mimi i paras ngritet) dhe neutrale (asnjanse) (kur masa e paras rritet me normn e cila vrtitet afrsisht n nivel t norms s rritjes s produktit shoqror bruto).www.valmirnuredini.tk

  • Oferta e parase dhe relevanca e saj Qllimet kryesore dhe prfundimtare t politiks monetare zakonisht jan kto: ti sigurohet ekonomis dhe shoqris sasia e nevojshme e paras n qarkullim, vendosja e baraspeshs monetare, d.m.th. barazis s oferts agregate dhe krkess agregate t paras, q siguron stabilitetin e nivelit t prgjithshm t mimeve dhe stabiliteti i paras s vendit dhe i kursit devizor t tij.

    Qllimet indirekte t banks qendrore jan kontrolli i rezervave bankare t likuiditetit, kontrolli i oferts totale t paras dhe kontrolli i normave t kamatave. Banka qendrore, sa her q dshiron t arrij ndonj qllim prfundimtar, s pari ndryshon variablet dhe shfrytzon instrumentet q jan nn mbikqyrjen e saj (normn e rezervs s detyrueshme, normn e skontos, ofertn e paras primare etj). Gjithashtu ajo me ndihmn e ktyre instrumenteve dhe qllimeve t trthorta nxit zhvillimet dhe proceset n t cilat realizohen qllimet e saja prfundimtare apo definitive. www.valmirnuredini.tk

  • The Money Supply ProcessN procesin e ndryshimit t sasis totale t paras n qarkullim marrin pjes jo vetm institucionet monetare, por edhe subjektet e tjera qytetart, ndrmarrjet, bankat afariste dhe institucionet jomonetare. Ato hyjn n kt proces me qllime dhe me motive t ndryshme, me fuqi t ndryshme dhe n mnyra t ndryshme. Rolin kryesor dhe fuqin m t madhe e ka banka qendrore. www.valmirnuredini.tk

  • The Fed and the Monetary BaseThe Fed can control the money supply by changing the monetary base.The monetary base is equal to currency in circulation and reserves held by banks.The Feds principal liabilities are currency in circulation and reserves.The Feds principal assets are government securities and discount loans.www.valmirnuredini.tk

  • Changing the Monetary Base ndryshimet ne bazen monetareThe Fed changes the monetary base by changing the levels of its assets.In an open market purchase the Fed buys government bonds and increases the base. In an open market sale the Fed sells government bonds and decreases the base. The Fed can also change reserves and the base through changes in discount loans.www.valmirnuredini.tk

  • Changing the Monetary Base Ndryshimet ne bazen monetareInstrumentet kryesore me ann e t cilave banka qendrore e ndryshon banken Qendrore (realizon qllimet e politiks monetare) jan kto:Instrumenti i par dhe aktualisht m i prdorshm njihet me emrtimin operacionet financiare n treg t hapur (OMO), d.m.th. blerja dhe shitja e letrave shtetrore me vler (obligacioneve shtetrore dhe bonove t thesarit), devizave dhe bonove t arks (q i emiton banka qendrore). Kto operacione jan nj nga mnyrat e mundshme t emisionit ose trheqjes s paras, pra nj kanal ose mnyr e futjes s paras n ekonomi, prkatsisht mnyr e nxjerrjes s paras nga qarkullimi. Kur banka qendrore shet obligacione shtetrore ose deviza, ajo ua l ato n dispozicion blersve, t cilt i japin banks para t gatshme. E njjta gj ndodh n rastin kur banka qendrore i shet bonot e arks si letra me vler jetshkurtr me afat skadimi deri nj vit. N kt mnyr banka qendrore trheq paran nga qarkullimi dhe zvoglon ofertn prmbledhse t paras, sepse dshiron, p.sh., t eliminoj tepricn e oferts s paras dhe rrezikun nga inflacioni. www.valmirnuredini.tk

  • Changing the Monetary Base Ndryshimet ne bazen monetareN operacionin e blerjes s letrave me vler ose devizave nga qytetart, ndmarrjet apo bankat afariste, banka qendrore kryen emisionin e paras primare. N kt mnyr ajo e v paran n qarkullim me qllim q, f.v. t shtoj ofertn e paras, t ul normat e kamatave, si dhe t rris likuiditetin dhe investimet etj. BQK n disa vitet e fundit e shfrytzon m s shumti shitjen dhe blerjen e devizave si kanal i emisionit dhe i trheqjes s paras. Ksisoj ajo ndikon edhe n qndrueshmrin e kursit valutor, d.m.th. me lkundjet e tij brenda kornizave t caktuara, q sht pranuar si qllim i rndsishm i politiks monetare. N prdorimin e ktij instrumenti kan rndsi t veant gjendja dhe lvizja e rezervave devizore n bankn qendrore.

    Madhsia e rezervave t devizave prcakton mundsin e banks qendrore pr t intervenuar n tregun devizor. N luhatjet e oferts dhe krkess s devizave e kursit valutor, n situatat e caktuara ajo mund t shtoj ose t paksoj ofertn e devizave dhe t ruaj ose t mbroj kursin valutor n nivel t caktuar. Zvoglimi aktivit t brendshm neto, pra plasmanit t kreditit n ekonomin e vendit dhe emisionit t paras n vazhd t mbuless devizore, ndikon n uljen e likuiditetit t ndrmarrjeve vendse dhe n rritjen e varsis s tyre nga sektori bankar. www.valmirnuredini.tk

  • The Effect of Open Market Operationswww.valmirnuredini.tk

  • Changing the Monetary Base Ndryshimet ne bazen monetare2. Instrumenti i dyt sht norma e diskontos ose skontos. Kjo sht nj lloj e norms s kamats, me t ciln banka qendrore u jep kredi bankave afariste dhe kryen skontimin e kambialeve e t letrave t tjera me vler. Banka qendrore e ul normn e diskontos kur dshiron t shtoj ofertn e paras n form t kredive me qllim q, f.v., t mnjanoj jolikuiditetin ose t shtoj investimet dhe prodhimin. Rritja e norms s skontos shkakton efekte t kundrta: zvoglimin e oferts agregate t paras, rritjen e normave t kamatave n treg dhe zvoglimin e investimeve.

    Normn e diskontos mund ta shqyrtojm si mim specifik t prdorimit t paras primare, q banka qendrore ua jep (n form kredie) bankave afariste. N tregun e rregulluar financiar norma e skontos duhet t ndikoj n ecurin e normave t kamatave n treg. Norma e skontos n BPK sot ka rndsi t vogl, sepse sht ln pasdore kanali i krijimit t paras me ndihmn e kredive q u jepen bankave afariste. Pr kt arsye norma e kamats n treg pr kredit n kuna dhe normat mesatare t kamats n tregun e paras shpeshher jan m t mdha se normat e skontos. Kjo situat tregon se gjendja e tregut financiar nuk sht e shndetshme. www.valmirnuredini.tk

  • The Effect of Discount Loanswww.valmirnuredini.tk

  • Changing the Monetary Base Ndryshimet ne bazen monetare3. Istrumenti i tret sht norma e rezervs s detyrueshme t likuiditetit /r/. Ajo prbn prqindjen e paras apo t depozits, t ciln depozituesit (qytetar, ndrmarrje etj) e kan depozituar n bankn afariste, e cila kt para apo depozit e mban me vete ose n llogari t banks qendrore pr t siguruar likuiditetin e vet. Banka qendrore e rrit normn e rezervs s detyrueshme sa her q dshiron t zvogloj tepricn e rezervs s likuiditetit (n bankat afariste) dhe kredit q jepen nga kto teprica. N kt mnyr zvoglohen multiplikatori monetar (m.m.), paraja depozit dhe oferta e prgjithshme e paras. Kjo mas e pushtetit monetar zakonisht prdoret si instrument i politiks restriktive monetare, me t ciln eliminohen tepricat e oferts n tregun e paras dhe rreziku nga inflacioni.Zvoglimi i norms s rezervs s detyrueshme shkakton efekte t kundrta: rriten tepricat e rezervs s likuiditetit n bankat afariste, shtohen kredit, multiplikatori monetar dhe oferta e trsishme e paras depozit. Kjo shkakton zvoglimin e normave t kamatave n treg, rritjen e krkess pr kredi, rritjen e investimeve dhe t likuiditetit t ndrmarrjes. Kt mas pushteti monetar zakonisht e shfrytzon si pjes t politiks ekspansive monetare, me t ciln prpiqet t mnjanoj deficitin e oferts grumbulluese t paras, recesionin dhe jolekuditetin n sistemin ekonomik.www.valmirnuredini.tk

  • Money Multiplier -- Multiplikatori Monetar Multiplikatori monetar sht baras me vlern reciproke t norms s rezervs s detyrueshme, d.m.th. m.m = 1/r mund ta llogaritim edhe n tjetr mnyr, d.m.th. si raport n mes shums s depozitave t krijuara rishtaz, prkatsisht mass s paras n kuptim t ngusht (M1) nga nj an dhe paras primare (bazs monetare) BM ose M0) ose depozits fillestare (DF), n ann tjetr. Pra, multiplikatori monetar sht numri q tregon sa her mund t rritet maksimalisht sasia e paras s depozituar n sistemin bankar (d.m.th. masa e paras), nse paraja primare (emituar nga banka qendrore) ose depozita fillestare e vn n bankat afariste nga kursimtart, rritet n nj njsi monetare. Mund ta shkruajm:

    D = DepozitatR = reservat, dhe R/D = required reserve ratio (raporti I rezervave te obliguara).100,000=100,000(1/0.1 )=1,000,000

    www.valmirnuredini.tk

  • Money Multiplier -- Multiplikatori MonetarN qoft se, p.sh., norma e rezervs s detyrueshme sht /r/ = 1/10, kurse norma e teprics s rezervs /s/ - 9/10, ather sistemi bankar nga depozita fillestare prej 1000 euro mund t krijoj depozita t reja (DR) q jan dhjet her m t mdha se depozitat fillestare. Procesi i shumimit t depozitave matematikisht mund t paraqitet si varg konvergjent gjeometrik i zvoglueshm q ka si baz normn e teprics s rezervave dhe kufirin e t cilit e tregon shuma maksimale e depozitave t reja, e cila n shembullin e prmendur sht: DR = 1000 + 900 + 810 + 729 +... = 1000 x 1 + 9/10 + (9/10)2 + (9/10)3 + ... + (9/10)nW = 1000 x 1/(1-9/10)W= 1000 x (1/0,1) = 10.000.

    Rritja e norms s rezervs s detyrueshme dhe shtimi vullnetar i rezervave mbi nivelin e caktuar, zvoglojn mundsin e rritjes s oferts s paras (mass monetare). Rnia e norms s rezervave t detyrueshme dhe rritja e tepricave t rezervave shton mundsin e zgjerimit t kredive dhe mass s paras. Ekspansioni i oferts s paras ndodh n pajtim me madhsin e multiplikatorit monetar (m.m.).www.valmirnuredini.tk

  • Money Multiplier Multiple Deposit Creation

    Crucial assumptions: loans are not kept as currency (re-deposited), banks do not hold excess reserves at allwww.valmirnuredini.tk

    34444444