13Universitets- och högskolerådet 2013

Internationalisering i skolan

Om internationellt samarbete och läroplanerna för förskola, grundskola och gymnasieskola

2 Universitets- och högskolerådet 2013

3Universitets- och högskolerådet 2013

Att arbeta med internationalisering kan innebära att öka kunskapen om och förståelsen för andra länder och kulturer. Det kan också handla om att fördjupa elevernas kunskaper i olika ämnen och frågor genom ett internationellt perspektiv. Hur påverkar klimatförändring­arna länder i olika delar av världen? Vad har religioner och livsåskådningar för betydelse i andra nationer? Vilka effekter får den interna tionella handeln för välfärden i olika världsdelar?

I 2011 års läroplaner för förskolan, grundskolan och gymnasie skolan står det: ”Det svenska samhällets internation alisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald”. Här slås fast att skolan har ett ansvar för att stärka elevers och lärares förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar.

Ett IntErnatIonEllt pErspEktIvEnligt de svenska styrdokumenten ska ett etiskt, interna­tionellt och miljöperspektiv prägla skolutbildningen. Det har sin grund i ett antal internationella överenskom­melser som Sverige har ingått med bland annat FN, EU och Nordiska ministerrådet.

Med dem som utgångspunkt har Sverige beslutat att en internationell och hållbar utveckling ska genomsyra alla politik områden och att svensk skola och utbildning ska stärka kunskapen i internationella frågor.

vad sägEr skolans läroplanEr?Förskolan, grundskolan och gymnasieskolan har från och med hösten 2011 nya läroplaner, kursplaner, ämnesplaner och examensmål. Där finns återkommande och tydliga skrivningar om att skolan kan, och ska, ta upp det interna­tionella perspektivet:

Internationellt samarbete och skolans läroplanerVad innebär internationalisering? Varför ska skolan arbeta med det och hur kan det göras i praktiken? Här kan du läsa mer om hur internationellt sam arbete kan utveckla undervisningen och om internationalisering utifrån skolans läroplaner. Du får också veta mer om de möjligheter Universitets­ och högskolerådet erbjuder förskolor och skolor för att föra in Norden, Europa och världen i klassrummet.

• ”Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle.” (Läroplan för förskolan)

• ”Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nations-gränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.” (Läroplan för grundskolan och Läroplan för de frivilliga skolformerna)

• ”Skolan ska bidra till att människor får en identitet som kan relateras till och innefatta inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter, utbild-ningsutbyte med utlandet och praktik i andra länder ska främjas.” (Läroplan för de frivilliga skolformerna)

pEdagogIska vInstErAtt samarbeta internationellt, till exempel i form av ett projekt samarbete med en skola i ett annat land, är ett sätt att möta kraven i läroplaner och kursplaner. Det ger goda möjligheter att arbeta med ett eller flera ämnen utifrån ett tematiskt perspektiv och ger också ofta pedagogiska vinster. Till exempel i form av en möjlighet att reflektera över den egna verksamheten och ett ökat engagemang för lärandet från lärare och elever.

Dessutom innebär internationellt samarbete insikter i nya utbildningsmiljöer och kan, genom erfarenhetsutbyten med lärare och skolledare i andra länder, utmynna i nya sätt att undervisa.

4 Universitets- och högskolerådet 2013

Internationella samarbetsprojekt med elev­ och lärar utbyten, utlands praktik för elever på yrkesförbe­redande gymnasieprogram eller internationell kom­petensutveckling för dig som är lärare och skolledare. Det är bara några av de möjligheter som finns för att öka internationaliseringen inom svensk skola.

En IntEgrErad dEl I undErvIsnIngEnUtgångspunkten för Universitets­ och högskolerådets aktiviteter är att det internationella perspektivet ska vara en integrerad del i den ordinarie skolunder­visningen. Ett internationellt samarbets projekt bör användas för att arbeta med frågor som redan finns på agendan i klassrummet och bidra till att eleverna når målen i styrdokumenten.

skolsamarbEtE och kompEtEnsutvEcklIngAtt samarbeta internationellt med stöd av Universitets­ och högskolerådet kan handla om att söka finansiering från något av våra program för ett internationellt skolsamarbete eller kompetensutveckling utomlands. Det kan även innebära att, kostnadsfritt, få kontakt med utländska skolor och genomföra ett samarbets­projekt med hjälp av eTwinnings digitala verktyg. Eller om att som lärare och pedagog, på hemmaplan, öka sina kunskaper om globala frågor för hållbar utveckling genom Den Globala Skolans seminarieverksamhet.

Här är några av de möjligheter till internationellt samarbete som finns genom Universitets­ och högskolerådet:

• Internationellt projektsamarbeteEtt­ till treåriga samarbetsprojekt mellan skolor i Sverige och andra länder i världen. Samarbetet kan vara mellan två eller flera länder och omfatta elev­ och lärarutbyte. Fokus i samarbetet ligger på processen och erfarenhetsutbytet mellan de deltagande skolorna.

Det finns även möjlighet att söka stöd för att förbereda ett samarbete.Program: Athena, Atlas partnerskap, Nordplus junior och EU:s nya utbildningsprogram (start 2014)

• Utlandspraktik för gymnasieeleverElever på yrkesförberedande gymnasieprogram har möjlighet att genomföra arbetsplatsförlagt lärande, APL, utomlands. Det är gymnasieskolan som ansöker om bidrag för att skicka iväg elever på praktik. Bero­ende på var i världen praktiken äger rum finns olika program att söka finansiering ifrån. Program: Atlas praktik, Nordplus junior och EU:s nya utbildningsprogram (start 2014)

• Kompetensutveckling för skolpersonalPersonal inom förskola och skola har möjlighet att delta i kurser och internationella konferenser med kollegor från andra delar av världen. Det går också att söka bidrag för ”arbetsskuggning”, där man följer en europeisk lärarkollega i arbetet. Program: Atlas konferens, Nordplus junior och EU:s nya utbildningsprogram (start 2014)

Universitets- och högskolerådet — stöd och inspiration

Ett av Universitets­ och högskolerådets uppdrag är att främja utbildning och lärande om internationella frågor. Vi erbjuder förskolor, grundskolor och gymnasieskolor, liksom aktörer inom andra delar av svensk utbildning, en rad möjligheter när det gäller att arbeta med ett internationellt perspektiv i undervisningen.

5Universitets- och högskolerådet 2013

• Utvecklingsprojekt och nätverkProjekt som har till syfte att tillsammans skapa, genomföra och överföra nyskapande inslag inom utbildningsområdet. Det kan röra sig om nya kurser, utbildningsprogram, system för tillgodo­räkning med mera. Spridningen av resultat är en viktig del av projekten. Program: Nordplus Nordiska språk, Nordplus Horisontal och EU:s nya utbildningsprogram (start 2014)

vIll du vEta mEr?Mer utförlig information om de olika aktiviteterna och programmen, kontaktpersoner, ansöknings­datum, ansöknings blanketter och handledning inför ansökan finns på webbplatsen www.utbyten.se

Hur kan internationellt samarbete utveckla under­visningen? Läs om erfarenheter från några skolor som redan bedriver internationella projekt. w

Fler möjligheter:etwinning är ett internetbaserat verktyg för digitalt samarbete mellan skolor i Europa. eTwinning riktar sig till pedagoger från förskolan till gymnasiet, som här kan få kontakt med kollegor i andra länder för projektsamarbete.

den globala skolan riktar sig till förskola, skola och vuxenutbildning och erbjuder aktiviteter inom området lärande om globala frågor för hållbar utveckling. Den Globala Skolan bedriver bland annat en omfattande regional seminarieverksamhet och anordnar fortbildningskurser i hela Sverige och globala resor till olika delar av världen.

Euroguidance sweden är ett informationscenter för studie­ och yrkesvägledare. Som vägledare kan du få stöd i ditt arbete med internationella frågor och även få information om dina egna möjligheter på området.

nytt Eu-programDen 1 januari 2014 startar EU:s nya program för utbild nings samarbetet i Europa. Programmet kommer att ge förskolor och skolor möjlighet till internationella aktiviteter i form av samarbetsprojekt, utbyten och kompetensutveckling för personal. Mer information om det nya programmet publiceras under hösten 2013 på www.utbyten.se

6 Universitets- och högskolerådet 2013

Skandinaviskt lärarutbyte utvecklar undervisningen i nordiska språkEn mer levande språkundervisning och ett ökat elevintresse för danska och norska. Det är ett par effekter av det nordiska samarbetsprojektet på temat skandinaviska språk och litteratur som Sannarpsgymnasiet i Halmstad deltar i sedan tolv år tillbaka. — Enligt Skolverkets kursmål ska eleverna ha kännedom och kunskaper om andra nordiska språk. Det här är ett sätt att möta det kravet, säger Lis­Britt Eklund, lärare och projektansvarig på skolan.

Fot

o: J

espe

r P

eter

sson

”Eleverna förstår att det faktiskt inte är så krångligt att läsa en dansk eller norsk text. Även om man inte förstår varje ord går det att förstå sammanhanget.”

lis-britt Eklund, lärare och projektansvarig på Sannarpsgymnasiet i Halmstad.

7Universitets- och högskolerådet 2013

om nordplus junIorNordplus junior är ett samarbets­program för förskolor och skolor inom Norden och Baltikum. Det finansieras av Nordiska ministerrådet och ger möjlighet till projektsamarbete och elev­ och lärarutbyten.

Sannarpsgymnasiet och skol orna i Hamar i Norge och Varde i Danmark drog igång projektet, som finansieras med pengar från Nordplus­programmet, i början av 2000­talet. Samarbetet har formen av ett regelbundet lärarutbyte mellan länderna, där lärare varje termin besöker någon av partnerskolorna för att undervisa eleverna i sitt modersmål.

lIttEratur, grammatIk och språkhIstorIaDet är värdlandet som bestämmer vad den gästande läraren ska undervisa om. Det kan handla om modern eller äldre litteratur från landet ifråga, om språkhistoria eller om grammatiska skillnader mellan de skandina­viska språken.

– När vi har danska lärare på besök vill vi gärna att de ska tala om HC Andersen och analysera sagor ur olika stilistiska perspektiv. Vi svenska lärare får ofta prata om Strindberg, säger Lis­Britt Eklund.

– Utgångspunkten är att det man talar om som gästlärare inte ska vara något ”extra”, utan sådant som ingår i undervisningen och som den ordinarie läraren ska ta upp i alla fall.

I projektet ingår också att de inblandade lärarna besöker varandra en vecka varje höst och vår för att diskutera frågor som rör skolutveckling och aktuella skolreformer i de skandinaviska länderna.

gör språkundErvIsnIngEn lEvandESyftet med projektet är att eleverna ska bli medvetna om hur viktiga de nordiska språken är. Rent peda­gogiskt är det större för eleverna att möta och ha en dialog med en person ”live” än att lyssna på exempel­vis en ljudupptagning, menar Lis­Britt Eklund.

– Idag är det ofantligt många svenska ungdomar som studerar och arbetar i både Norge och Danmark. De har därför en enorm nytta av att lära sig lite av grannländernas språk och det vill vi göra dem med­vetna om.

många ElEvEr kan ta dEl av projEktEtEn utgångspunkt för samarbetet har varit att pro­jektet och dess resultat ska komma så många elever som möjligt till del. Det är en anledning till att man valt att satsa på just lärarutbyte, och att inte resa med några elever.

– Om vi åkt med elevklasser hade det varit maximalt runt 30 plus 30 elever som fått ta del av projektet. Som utbyteslärare kan vi träffa uppåt 400 elever på en och samma skola, och det ger många fler elever möjlighet att utveckla sina kunskaper.

De konkreta resultaten då? När elever fått ut­värdera projektet har flera bland annat skrivit att de numera vågar både lyssna och svara när de träffar danskar eller norrmän. Tidigare har man gärna tagit till engelskan. ”I somras var jag i Danmark och pratade svenska med en dansk”, är en eleverfarenhet Lis­Britt tagit del av.

– Eleverna förstår att det faktiskt inte är så krång­ligt att läsa en dansk eller norsk text. Även om man inte förstår varje ord går det att förstå sammanhanget. Och det är jätteviktigt för vår fortsatta språkutveckling i Norden.

lIs-brItt Eklunds trE tIps InFör Ett IntErnatIonEllt projEkt samarbEtE:

• Ha tålamod när ni letar efter en skola att samar­beta med. Det gäller att vara envis och lägga fram idéerna om vad ni vill uppnå på ett tydligt sätt för den möjliga sam arbetspartnern.

• Se till att ni och partnerskolan är samspelta – att ni har samma ambitioner och energi inför samar­betet.

• I vårt fall har det varit en fördel att vi samarbetar med skolor i liknande miljöer. Jag tror att det hade varit svårare att samarbeta med en skola i till exempel en huvudstad, eftersom prioriteringarna där kan se annorlunda ut.

8 Universitets- och högskolerådet 2013

”Our geniouses, our culture” heter det tvååriga projektet, där Beringskolan genom stöd från programmet Comenius partnerskap samarbetat med skolor i Frank­rike, Polen, Slovenien, Italien, Spanien och Holland.

De sju skolorna har varje termin arbetat kring olika teman, så som historia, idrott, geografi, musik och lit­teratur. Utifrån respektive område har eleverna i varje land tagit fram presentationer och annat material, som man sedan skickat till partnerskolorna.

roxEttE och astrId lIndgrEnI de andra länder har historiska personlig heter som Nicolaus Copernicus och Frédéric Chopin (Polen) varit föremål för elevernas arbeten och presentationer. Beringskolans elever har uppmärksammat sina europe­

Zlatan, Chopin och Copernicus. Det är några av alla europeiska personligheter som passerat revy under Beringskolans samarbete med skolor i sex länder i Europa. Tack vare projektet har mellanstadieeleverna i Örkelljunga både lärt känna andra europeiska kulturer och förbättrat sina kunskaper i engelska.

Fot

o: S

tefa

n L

indb

lom

iska kamrater på bland annat Roxette, Zlatan Ibrahimovic och Astrid Lindgren.

– Vi gjorde en musikal utifrån Astrid Lindgrens böcker som vi spelade upp för personal, elever och föräldrar här i Örkelljunga. Sedan filmade vi den och skickade till de andra skolorna, berättar Yvonne Knutsson, lärare på Beringskolan.

utbytE För lärarE och ElEvErProjektet har även omfattat lärar­ och elevutbyte. Lärare från de olika länderna har varje termin besökt varandra och ett mindre antal elever från Sverige har fått möjlig­het att hälsa på i de andra skolorna. Elever från samar­betsskolorna i Europa har också kommit till Örkelljunga. Däremellan har klasserna talat med varandra via Skype.

”Våra elever har blivit friare i att prata engelska”

9Universitets- och högskolerådet 2013

nytt Eu-programDen 1 januari 2014 startar EU:s nya program för utbildningssamarbetet i Europa. Programmet kommer, bland annat, att ge skolor möjlighet till utbyten och samarbeten med andra länder i Europa, motsvarande de möjligheter som tidigare funnits inom Comenius partnerskap.

”Projektet har inneburit att våraelever har blivit friare i att prata engelska. När de utländska eleverna kommer hit är det ’på riktigt’ och de kan inte ta till svenskan.”

yvonne knutsson, lärare på Beringskolan.

– Projektet har inneburit att våra elever har blivit friare i att prata engelska. När de utländska eleverna kommer hit är det ”på riktigt” och de kan inte ta till svenskan, säger Yvonne Knutsson.

bådE lIkhEtEr och skIllnadErEtt resultat av samarbetet är att så väl elever som lärare på Beringskolan fått perspektiv på sin egen skola och vardag. Eleverna har sett både likheter och skillnader.

– Det har varit allt från känslan att vi har det ganska bra i Sverige, till upplevelser som att ”aha, så där skulle ju vi också kunna göra”.

– Som lärare betyder det mycket att tvingas reflektera kring sin egen verksamhet. När man ska berätta om verksamheten för en kollega från ett annat land måste man tänka igenom och sätta ord på vad man gör och varför.

Dessutom har projektet fört med sig att det blivit naturligt att jobba ämnes övergripande, förklarar Yvonne Knutsson.

– Ämnesövergripande arbetssätt lyfts fram mycket i 2011 års läroplan för grundskolan. Man kan väl säga att vi har fått en extra kick när det gäller det.

yvonnE knutssons trE tIps InFör Ett IntErnatIonEllt projEkt:

• Utse en ansvarig person och ge honom eller henne tid för arbetet.

• Integrera projektet i ämnena med stöd av Lgr 11 3.

• Begränsa er!

10 Universitets- och högskolerådet 2013

Internationell arbetslivserfarenhet genom praktik på Volvo i Peking

— På Volvo var man så nöjd med deras insatser att eleverna uppmanades att söka jobb där när de avslutat sina högre studier, säger Gisela Bohlin, internationell koordinator på GTG.

Fyra elever på GTG genomförde under läsåret 2010/2011 nio veckors arbetsplats förlagt lärande, APL, på AB Volvos Asienkontor i Peking. Praktik­projektet genomfördes med stöd av programmet Atlas praktik, som ger gymnasieskolor med yrkesförbere­dande program möjlighet att söka finansiering för att skicka elever på APL till ett annat land.

arbEtE mEd FörsäljnIngs-statIstIkDe fyra elever som praktiserade i Peking – två på hös­ten och två på våren – gick alla tredje året på GTG:s specialutformade industritekniska program. Under praktiken fick de utföra arbetsuppgifter kopplade till bland annat Volvos försäljnings statistik, återförsäljar­nätverk och eftermarknadsanalys.

– Praktiken är direkt knuten till gymnasiekursen Arbetslivskunskap. Men de hade även nytta av kurser som Kultur och kommunikation, Engelska och Dator­kunskap under tiden i Kina, säger Gisela Bohlin.

En mångkulturEll arbEtsplatsUnder praktiken fördjupade eleverna sina kunskaper i Excel och lärde sig att använda engelska som arbetsspråk. Volvokontoret är också en mångkulturell arbetsplats med anställda från åtskilliga länder i framför allt Asien. Det innebar att eleverna fick inblick i många kulturer och prova på att samarbeta med människor av olika nationalitet.

– En stor del handlar också om den personliga utveckling eleverna genomgår under tiden utomlands. De växer genom att få ta ansvar för allt i vardagen – att planera sin ekonomi och sina matinköp, säger Gisela Bohlin.

Kunskap om bilmarknaden i Asien, erfarenhet av engelska som arbetsspråk och av en arbetsplats med många olika kulturer. Det var några saker eleverna på Göteborgs tekniska gymnasieskola (GTG) hade med sig hem efter nio veckors praktik på Volvos Asienkontor i Peking.

Fot

o: Id

a L

inds

tröm

11Universitets- och högskolerådet 2013

om atlas praktIkAtlas praktik ger gymnasieskolor möjlighet att söka bidrag för att skicka elever på yrkesförberedande program på arbetsplatsförlagt lärande, APL, utomlands. Liknande möjligheter kommer att finnas inom EU:s nya program för utbildningssamarbetet i Europa, som startar 2014.

IntErnatIonalIsErIng — Ett stratEgIskt val GTG har sedan verk­samheten startade för tolv år sedan bedrivit ett omfattande inter­nationellt arbete med både APL utomlands och andra former av internationella projekt. Under det sen aste läsåret har yrkeselever praktiserat i Phoenix i USA, i Barcelona i Spanien och i belgiska Gent. Kommande läsår kommer elever att åka på praktik till bland annat Bangalore i Indien och till Sydafrika.

Jan Johansson, rektor och VD för skolan, förklarar att det har varit ett tydligt strategiskt val ända sedan starten att satsa på internationellt samarbete och utbyte. Skolan, som samägs av Göteborgs kommun och Volvo, gjorde redan från början en omvärldsanalys.

– En av slutsatserna var att den globala dimensionen är viktig och att nya krav skulle komma att ställas på elever. Krav som man behöver utblick utanför Sverige för att möta. Vi kan inte utbilda människor som bara kan jobba i Göteborg eller dess närområden, konstaterar Jan Johansson.

Fot

o: Id

a L

inds

tröm

”På Volvo var man så nöjd med deras insatser att eleverna uppmanades att söka jobb där när de avslutat sina högre studier.”

gisela bohlin, internationaliseringsansvarig vid Göteborgs Tekniska Gymnasium.

gIsElas bohlIns trE tIps InFör Ett IntErnatIonEllt utbytE:

• Se till att träffa chefer och anställda i företaget ordentligt innan ni drar igång ett praktikprojekt. Det är viktigt för att göra upp vad praktik­platserna ska innehålla och för att klargöra varandras åtaganden.

• Etablera en bra kommunikation med skolan, företaget eller organisationen ni ska samarbeta med. Det gäller att hitta kommunikations vägar som fungerar, och som fungerar snabbt, om något inträffar medan eleverna är utomlands.

• Tydliggör för alla inblandade vem som ska stå för olika kostnader under tiden utomlands – är det skolan i Sverige, eleven eller företaget?

Universitets­ och högskolerådetBox 450 93, 104 30 StockholmTel: 010­470 03 00 Fax: 010­470 04 01registrator@uhr.sewww.utbyten.sewww.uhr.se

Universitets­ och högskolerådet 2

013

. Texter: Karin A

ndrén. Grafisk form

: Matador kom

munikation. Foto: M

askot, Nicho S

odling, Adam

Haglund, M

ikael Dam

kier, Jörgen Wiklund &

Co, P

hotobank & olies. Tryck: D

avidsons tryckeri, 20

13.