34
Internationell arbetsrätt Professor Niklas Bruun Helsingfors 30.10.2012 Juridiska fakulteten

Internationell arbetsrätt

  • Upload
    yuki

  • View
    55

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Internationell arbetsrätt. Professor Niklas Bruun Helsingfors 30.10.2012. Juridiska fakulteten. Lissabonfördraget (FEUF) Art. 153 (fd 137) Gemenskapens kompetens; förfarande. - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Page 1: Internationell arbetsrätt

Internationell arbetsrätt

Professor Niklas Bruun

Helsingfors 30.10.2012

Juridiska fakulteten

Page 2: Internationell arbetsrätt

Lissabonfördraget (FEUF)

Art. 153 (fd 137) Gemenskapens kompetens; förfarande

1. För att uppnå målen i artikel 151 skall gemenskapen

understödja och komplettera medlemsstaternas

verksamhet inom följande områden:

a) Förbättringar, särskilt av arbetsmiljön, för att skydda

arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

b) Arbetsvillkor.

c) Social trygghet och socialt skydd för arbetstagarna.

d) Skydd för arbetstagarna då deras anställningsavtal slutar

gälla.

e) Information till och samråd med arbetstagarna.

Page 3: Internationell arbetsrätt

Art. 153 forts.

f) Företrädande och kollektivt tillvaratagande av

arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen, inbegripet

medbestämmande, om inte annat följer av punkt 5.

g) Antällningsvillkor för medborgare i tredje land som lagligt

vistas inom gemenskapens territorium.

h) Integrering av personer som står utanför arbets-

marknaden, utan att det påverkar tillämpningen av artikel

150.

i) Jämställdhet mellan kvinnor och män på

arbetsmarknaden och lika behandling av kvinnor och

män på arbetsplatsen.

Page 4: Internationell arbetsrätt

Art. 153 forts.

j) Kampen mot social utslagning.

k) Modernisering av systemen för socialt skydd, utan att det

påverkar tillämpningen av punkt c.

2. I detta syfte kan rådet

a) besluta om åtgärder som är avsedda att främja sam-

arbetet mellan medlemsstaterna genom initiativ som

syftar till att öka kunskapen, utveckla utbytet av infor-

mation och beprövade erfarenheter, främja ny-skapande

tillvägagångssätt och utvärdera erfaren-heter, med

undantag av åtgärder som omfattar harmonisering av

medlemsstaternas lagar eller andra författningar,

Page 5: Internationell arbetsrätt

Art. 153 forts.

b) på de områden som avses i punkt 1 a-i genom direktiv

anta minimikrav, som skall genomföras gradvis, varvid

hänsyn skall tas till rådande förhållanden och tekniska

bestämmelser i var och en av medlemsstaterna. I dessa

direktiv skall sådana administrativa, finansiella och

rättsliga ålägganden undvikas som motverkar tillkomsten

och utvecklingen av små och medelstora företag.

Page 6: Internationell arbetsrätt

Art. 153 forts.

där rådet skall besluta enhälligt på förslag av kom-missionen

efter att ha hört Europaparlamentet och nämnda

kommittéer. Rådet kan genom enhälligt beslut på förslag

av kommissionen och efter att ha hört

Europaparlamentet besluta att göra förfarandet i artikel

251 tillämpligt på punkt 1 d, f och g i den här artikeln.

3. En medlemsstat kan på gemensam begäran av arbets-

marknadens parter överlåta åt dessa att genomföra

direktiv som har antagits enligt punkt 2.

I så fall skall medlemsstaten se till att arbetsmarknadens

parter, senast då ett direktiv skall vara genomfört enligt

artikel 249, i samförstånd har vidtagit de åtgärder som

behövs; den berörda medlemsstaten

Page 7: Internationell arbetsrätt

Art. 153 forts.

skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontinuerligt

kunna säkerställa de resultat som föreskrivs i direktivet.

4. De bestämmelser som antagits enligt denna artikel

- skall inte påverka medlemsstaternas erkända rätt att

fastställa de grundläggande principerna för sina system

för social trygghet och skall inte i väsentlig grad påverka

den finansiella jämvikten i dessa,

- skall inte hindra någon medlemsstat från att bibehålla

eller införa sådana mera långtgående skyddsåtgärder

som är förenliga med detta fördrag.

Page 8: Internationell arbetsrätt

Art. 153 forts.

5. Bestämmelserna i denna artikel skall inte tillämpas på

löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till

lockout.

Page 9: Internationell arbetsrätt

Likabehandling och diskriminering

Rådets direktiv (75/117/EEG) om tillnärmningen av

medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen

om lika lön för kvinnor och män. Rådets direktiv

(76/207/EEG med ändring 2002/73/EG) om genom-

förandet av principen om likabehandling av kvinnor och

män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning

och befordran samt arbetsvillkor.

Rådets direktiv (79/7/EEG) om successivt genom-

förande av principen om likabehandling av kvinnor och

män i fråga om social trygghet.

Page 10: Internationell arbetsrätt

Social dialog

Rådets direktiv (96/34/EG) om ramavtalet om

föräldraledighet undertecknat av UNICE, CEEP och EFS

Rådets direktiv (97/81/EG) om ramavtalet om deltids-

arbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS.

Rådets direktiv (99/70/EG) om ramavtalet om visstids-

arbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS.

UNICE = BUSINESSEUROPE (efter namnbyte)

.

Page 11: Internationell arbetsrätt

70-talsreglering

Rådets direktiv 98/59/EG om tillnärmning av

medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva

uppsägningar.

Rådets direktiv 2001/23/EG om tillnärmning av

medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbets-

tagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verk-

samheter eller delar av företag eller verksamheter.

Rådets direktiv (80/987/EEG med ändring 2002/74/EG)

om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens.

Page 12: Internationell arbetsrätt

90-talsdirektiv

Rådets direktiv (91/533/EEG) om arbetsgivares skyldighet

att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga

på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet.

Europaparlamentets och rådets direktiv (96/71/EG) om

utstationering av arbetstagare i samband med

tillhandahållande av tjänster

Page 13: Internationell arbetsrätt

Arbetstagarinflytande

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG om

inrättande av en allmän ram för information och samråd med

arbetstagare i Europeiska gemenskapen.

Rådets direktiv (94/45/EG med ändring 97/74/EG) om

inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i

gemenskaps-företag och grupper av gemenskaps företag för

information till och samråd med arbetstagare.

Ur Rådets förordning 2001/2157/EG om stadga för

europabolag.

Rådets direktiv 2001/86/EG om komplettering av stadgan för

europabolag vad gäller arbetstagarinflytande.

Page 14: Internationell arbetsrätt

Social dialog 2 (art. 154 EG)

1. Kommissionen skall ha till uppgift att främja samråd

mellan arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå

och skall vidta alla åtgärder som behövs för att under-

lätta dialogen mellan dem genom att säkerställa ett väl

avvägt stöd till båda parter.

2. I detta syfte skall kommissionen innan den lägger fram

socialpolitiska förslag samråda med arbets-marknadens

parter om den möjliga inriktningen av en

gemenskapsåtgärd.

3. Om kommissionen efter sådant samråd finner att en

gemenskapsåtgärd är önskvärd, skall den samråda med

arbetsmarknadens parter om det planerade förslagets

innehåll. Arbetsmarknadens parter skall

Page 15: Internationell arbetsrätt

Social dialog 2 (art.154 FEUF)

avge ett yttrande eller, i förekommande fall, en rekom-

mendation till kommissionen.

4. Samtidigt som sådant samråd sker kan arbets-

marknadens parter meddela kommissionen att de önskar

inleda det förfarande som anges i artikel 139.

Förfarandets längd skall begränsas till nio månader, om

inte de berörda parterna och kommissionen gemensamt

beslutar om en förlängning.

VEM FÅR VARA MED I DEN SOCIALA DIALOGEN?

Page 16: Internationell arbetsrätt

Artikel 155

1. Om arbetsmarknadens parter önskar det kan dialogen

mellan dem på gemenskapsnivå leda till avtalsbundna

relationer, inklusive ingående av avtal.

2. Avtal som ingås på gemenskapsnivå skall genomföras

antingen i enlighet med de förfaranden och den praxis

som arbetsmarknadens parter och medlemsstaterna

särskilt tillämpat eller, i frågor som omfattas av artikel

153, på gemensam begäran av de undertecknande

parterna genom ett beslut av rådet på förslag av

kommissionen. Europaparlamentet skall informeras.

Page 17: Internationell arbetsrätt

Artikel 155 (forts)

Rådet skall besluta med enhällighet när avtalet i fråga

innehåller en eller flera bestämmelser som hänför sig till

något av de områden för vilka enhällighet krävs enligt

artikel 153.2.

VILKA KRAV STÄLLS PÅ ETT AVTAL SOM

IMPLEMENTERAS “GENOM ETT BESLUT AV RÅDET

PÅ FÖRSLAG AV KOMMISSIONEN”?

Page 18: Internationell arbetsrätt

Utgångspunkter – fri rörlighet v. rätt att vidta stridsåtgärder

EG-domstolens domar i målen C-438/05 (Viking) och C-341/05 (Laval) är av stor principiell betydelse

Domstolen har här aktivt åtagit sig rollen som ett slags Europeisk arbetsdomstol

Page 19: Internationell arbetsrätt

Domstolens slutsats

Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder, inklusive strejkrätten, är en grundläggande rättighet som utgör en integrerad del av de allmänna principerna för gemenskapsrätten (p. 44V, p. 91L)

Detta erkännande hindrar enligt domstolen inte att utövandet av rättigheten är föremål för en rad begränsningar.

Page 20: Internationell arbetsrätt

Begränsningarna i stridsrätten

Utövande av stridsrätten måste utövas i samklang med de krav som följer av i fördraget skyddade rättigheter och i överensstämmelse med proportionalitetsprincipen (p.46V, p. 94L).

Fackliga stridsåtgärder faller i de två fallen inom tillämpningsområdet för den fria etableringsrätten 43 EG (Viking) respektive fria rörligheten för tjänster 49 EG (Laval)

Page 21: Internationell arbetsrätt

Begränsningarna i stridsrätten

De fackliga stridsåtgärderna skall i de två fallen bedömas som en inskränkning av den fria etableringsrätten 43 EG (Viking) respektive fria rörligheten för tjänster 49 EG (Laval).

Dessutom kommer domstolen fram till att artiklarna 43 EG och 49 EG är direkt tillämpliga mellan enskilda och har s.k horisontell direkt effekt i föreliggande typ av fall

Page 22: Internationell arbetsrätt

Begränsningarna i stridsrätten

Inskränkningar i etableringsfrihetenoch den fria rörligheten för tjänsterkan godtas endast om de har ettlegitimt ändamål som är förenligt medfördraget och de är motiverade av tvingande hänsyn till allmänintressetDessutom måste inskränkningarnavara ägnade att säkerställaförverkligandet av sitt syfte och integå utöver vad som är nödvändigt föratt uppnå detta syfte (proportionalitet)

Page 23: Internationell arbetsrätt

Begränsningarna i stridsrätten

Rätten till stridsåtgärd =legitimt ändamål som i princip kanmotivera inskränkningarSkydd av arbetstagarnas rättigheterkan utgöra tvingande hänsyn tillallmänintressetInskränkningarna dvs. stridsåtgär-derna kan alltså vara godtagbara omde är ägnade att säkerställaförverkligandet av sitt syfte och integå utöver vad som är nödvändigt föratt uppnå detta syfte (proportionalitet)

Page 24: Internationell arbetsrätt

Proportionalitetsbedömningen

VIKINGSyftade åtgärderna till att skyddaarbetstagarna? Var de ägnadeatt säkerställa detta mål och höll sigåtgärden inom ramen för vad som varnödvändigt för att uppnå målet? Detta får avgöras av den nationelladomstolen. EG-domstolen pekar dock på attbehovet av skydd kan saknas om detvisas att ”anställningarna ellerarbetsvillkoren inte var i fara ellerallvarligt hotade”

Page 25: Internationell arbetsrätt

Proportionalitetsbedömningen II

Dessutom säger domstolen att1.fackliga stridsåtgärder kan utgöra ett

av de främsta medel som fackföreningar fogar över för att tillvarata medlemmarnas intressen

2.den nationella domstolen måste utreda om FSU inte förfogade över andra medel för att nå sitt mål och om man uttömt andra handlingsal- ternativ innan stridsåtgärden vidtogs

3.ITF:s FOC (Flag of convenience)-policy får underkänt

Page 26: Internationell arbetsrätt

Bedömningen i Laval

- Blockad är stridsåtgärd- Stridsåtgärden gick utöver syftet attskydda allmänintresset(arbetstagarnas rättigheter) eftersomman krävde förmånligare villkor änenligt den svenska utstationerings-lagen och även mot bakgrund att deti Sverige inte finns transparentaregler om minimilön samt medbeaktande av kraven i övrigt- EG-domstolen gjorde självproportionalitetsbedömningen

Page 27: Internationell arbetsrätt

NÅGRA REFLEKTIONER I

Relevansen och tillämpningsområdet för domsluten:Gränsöverskridande stridsåtgärder med direkt verkan påetableringsfrihet och fri rörlighet för tjänster. Indirektverkan räcker ej och traditionella nationellabedömningsgrunder i medlemsstaternapåverkas i princip inte Rätten till fackliga stridsåtgärder erkänd, men såpass

urholkad att den lätt blir ett tomt skal rätten hierarkiskt på samma nivå som de ekonomiska rättigheterna

samt dess utövning definierad som inskränkningar till dessa

proportionalitetsbedömningen innefattar många steg, både en

bedömning av kvalitetskriterier för syfteslegitimitet jämte en ultima

ratio-princip samt en substantiell proportionalitetstest

Page 28: Internationell arbetsrätt

NÅGRA REFLEKTIONER II

Vilken är domstolens syn på facklig aktivitet och kollektiv arbetsrätt?

Då man slår fast att artiklarna 43 EG och 49 EG har direkt effekt betonar man att de fackliga organisationerna utövar en autonom befogenhet att reglera villkor för förvärvsarbete

Page 29: Internationell arbetsrätt

NÅGRA REFLEKTIONER III

Likaså verkar ringa utrymme för kollektiva förhandlingar finnas kvar i utstationeringssituationer trots att detta i det svenska fallet är den bästa systemkonforma lösningen

Främmande är också att utgå från att enskilda utfästelser kan ersätta kollektivavtal och eventuellt beröva arbetstagarna konflikträtten.

Page 30: Internationell arbetsrätt

NÅGRA REFLEKTIONER IV

I fördraget har man som känt en artikel 153.5 enligt vilka gemenskapen inte är behörig att reglera föreningsrätt, rätt till lock-out och strejk. Motivet subsidiaritet och respekt för kollektiv partsautonomi.

Domstolen genomför nu en detaljerad reglering på ett område som lagstiftaren inom EU utestängts från med motivet att det ankommer på medlemsstaterna och deras arbetsmarknadsparter att reglera dessa frågor. Detta måste karaktäriseras som radikal lagstiftningsaktivism.

Page 31: Internationell arbetsrätt

NÅGRA REFLEKTIONER V

Dessa fall gällde speciella typer av defensiva stridsåtgärder.

I Viking-line fallet handlade det om att arbetstagaranas ställning i en utflaggningssituation.

I Laval gällde det att försvara tillämpningsområdet för byggnadsbranschens kollektivavtal.

Stridsåtgärder är traditionellt offensiva åtgärder, där facket vill genomdriva nya krav på lön och arbetsvillkor. Hur kan EG-domstolens riktlinjer tillämpas i sådana situationer?

Page 32: Internationell arbetsrätt

BEDÖMNING

Min bedömning:Domstolens strävan att nå en balans i den

intressekonflikt som förelåg i dessa fall mellan nya och gamla medlemstater har varit lovvärd. Syftet kunde dock ha uppnåtts med relativt enkla medel.

Tyvärr har man gått för långt i att intervenera i arbetsmarknadsförhållanden samt detaljreglera och urholka handlingsutrymmet för fackliga stridsåtgärder.

Page 33: Internationell arbetsrätt

MONTI II

DEN EUROPEISKA KOMMISSIONENS FÖRSLAG

FÖRORDNING FÖR ATT BÄTTRE BALANSERA STREJKRÄTT MOT DE EKONOMISKA GRUNDFRIHETERNA I EU

FÖRORDNINGEN FICK MYCKET KRITIK,OCH ”GULT KORT” AV MEDLEMS-

STATERNAS PARLAMENTI SEPTEMBER MEDDELADE KOMMISSIONEN

ATT MAN DRAR TILLBAKA FÖRSLAGET

Page 34: Internationell arbetsrätt

Den sociala dimensionen & krisen

Socialpolitiska överväganden & sociala grundrättigheter på undantag där Trojkan drar fram:

IrlandGreklandPortugalSpanienLettland

Några exempel?

Vart är vi på väg…..