1

Internationell handel

Globalisering

Resursfördelning i öppna ekonomier

Dagens föreläsning

kapitel (3) och 4-5

4. Den neo-klassiska faktorproportionsmodellen (Hecksher-

Ohlin)

– förklarar varför komparativa fördelar uppstår

– vad händer med industristruktur?

– Ersättningen till inputs i produktionen

– inkomstfördelningen

5. Inombranschhandel (Modern utrikeshandelsteori)

2

Komparativa fördelar och PPF

forts.

+ faktorproportionsteorin

Sawyer & Sprinkle kapitel 3 och 4

Patrik Karpaty

Handelshögskolan, Örebro universitet

3

4

Neoklassiska modellenBertil Ohlin och Eli Heckscher

Ett teorem som bygger på:

• att det finns olikheter i faktorproportioner mellan länder

• olikheter i faktorproportion mellan sektorer i ett land

– kapitalintensiv respektive arbetsintensiv sektor

– produktionsfaktorer inte rörliga mellan länder, men inom landet

Bertil Ohlin

Nobelpris 1977

Eli Heckscher

5

Heckscher-Ohlin teoremet

Ett land kommer att specialisera sig på tillverkning

av, och exportera, den vara vars tillverkning kräver

relativt mycket av den produktionsfaktor som landet

har gott om och importera den vara som är intensiv i

användningen av landets knappa resurs.

• Rikligt förekomst av en faktor, t.ex kapital

kommer att göra denna faktor billig relativt

andra länder

• Ett land kommer att ha komparativ fördel i

produktionen av den vara som kräver

mycket av den rikligt förekommande

insatsfaktorn

6

Tilltagande

alternativkostnader1. Om resurser som används i produktionen

två olika varor är anpassade

2. Om produktionen av två olika varor kräver

olika mycket arbete och kapital (H-O)

7

8

Tilltagande alternativkostnader

• Om tex stålindustrin använder mer kapital än textilindustrin– Produktionsmöjlighetskurvan är då konkav mot origo (buktar ut från

origo)

• Starta i ett läge med produktion av bara kläder

• Inledningsvis kan man lösgöra mycket kapital och arbetskraft från textilindustrin

• Därefter avtar produktionsökningstakten i stålindustrin vid ytterligare överföring av resurser från textilindustrin, kvoten K/L avtar eftersom stålindustrin är mer kapitalintensivt än textilindustrin

9

Tilltagande alternativkostnad

Kläder

Stål1 2 3

Det kostar mer och mer i termer av kläder

att gå över till stålindustri. Tilltagande alt. Kostnad.

Ricardo

Konstant

Alt. kostnad

I

J

4 5

A BC

D

E

123

4

5

6

6

10

Stål

Kläder

Tilltagande alternativkostnad

Flack lutning

Brant lutning

MRT ej konstant, dvs

alternativkostnaden för

Stål i termer av kläder stiger

när vi producerar mer stål

(från A till B).

Men lutningen på PPF är viktig!A

B

11

USA har mer kapital

Indien har mer arbetskraft

Stål

Kläder

Indien

USA

IndienUSA

Indifferenskurvor

12

Kläder

Maskiner

Nyttan konstant längs i-kurvan

Bättre med en kurva längre ut från origo

1

2

13

USA har mer kapital

Indien har mer arbetskraft

Stål

Kläder

Indien

USA

USAIndien

Indifferenskurvan UU representerar

individernas preferenser för de

båda varorna

U

U

MRT i Indien och USA

14

Kläder Kläder

Stål Stål

1

2

1 2

1

1 2

15

Priserna

• Utan handel formas priserna av indifferenskurvorna och

produktionsmöjlighetskurvorna i respektive land

• Jämvikt där UU tangerar produktionsmöjlighetskurvan

• Jämviktspriset i Indien är ”brantare” än i USA

– eftersom stål är relativt dyrare än kläder i Indien

16

USA har mer kapital

Indien har mer arbetskraft

Stål

Kläder

Indien

USA

USAIndien

stål är relativt dyrare än kläder i Indien

U

U

PIndien

Autarki

Produktion och konsumtion i samma punkt

17

USA har mer kapital

Indien har mer arbetskraft

Kläder

Indien

USA

USAIndien

U

U

PIndienPUS

A

Kläder är relativt dyrare än stål i USA

Stål

Autarki

Produktion och konsumtion i Indien

Produktion och konsumtion i land USA

18

Internationell handel

• Leder till utjämning av varupriserna

– fullständig prisutjämning om vi inte har några handelshinder

• Världsmarknadspriset, P, kommer att ligga någonstans

mellan PA och PB

– dvs någonstans mellan relativpriserna i autarki

– relativpriset på den knappa resursen i respektive land faller

19

Jämvikt med samma

priser i båda länderna

Stål

Kläder

Indien

B

P

P

Stål

Indien USA

Prislinjen P är mindre brant än

prislinjen PA i autarkiPrislinjen P är brantare än

prislinjen PB i autarki

Kläder

20

Jämvikt i de två länderna

Stål

Indien

B

UU

P

P

U

CC

Stål

U

Indien USAKläderKläder

21

Jämvikt i de två länderna

Stål

Indien

B

UU

P

P

U

CC

Stål

U

Indien USA

T2

T1

S2 S1S2S1

T2

T1

KläderKläder

22

Jämvikt i de två länderna

Stål

Indien

B

UU

P

P

U

CC

Stål

U

Indien USA

T2

T1

S2 S1S2S1

T2

T1

Export

Import

ImportExport

Vinst av handel då vi kan konsumera utanför vår produktionsmöjlighetskurva

KläderKläder

23

Handel

• Leder till utjämning av priser

• Världsmarknadspriset kommer att ligga någonstans mellan PA och PB (dvs autarkipriserna)

• Den kapitalintensiva varan stål blir dyr i det land där kapital är en knapp produktionsfaktor– Indien importerar stål

• Den arbetsintensiva varan textil blir dyr i det land där arbetskraft är en knapp produktionsfaktor– USA importerar kläder

Effekter av H-O

• Handel medför en konvergering av relativpriserna, och faktorpriser.

• Den grupp som har begränsad tillgång på en insatsfaktor t ex realkapital i ett land förlorar på handel.

• Den grupp i samma land som har den rikligt förekommande faktorn vinner.

• Faktorprisutjämning innebär att relativlön går upp i det land som specialiserar sig på arbetsintensiv produktion, ner i det andra landet

24

FPE exempel (kap 4)• I USA

– Expanderar maskintillverkning (mer lönsam)

– Klädtillverkningen minskar (mindre lönsam)

• I Indien

– Expanderar klädindustrin (mer lönsam)

– Maskintillverkningen minskar (mindre lönsam)

• Förändring av priser leder till att inputs

flyttas till mer lönsam produktion

• Påverkar ersättningen till inputs

– Lönerna stiger i Indien, men faller i USA

– Ersättningen till kapital r stiger i USA, faller i

Indien

25

Sammanfattning

• Innan handel

• Efter handel

26

IndienUSA

r

w

r

w

IndienUSA

r

w

r

w

Faktorprisutjämningsteoremet

• Antag två länder: USA och Mexiko

• Antag att USA är kapitalrikt och Mexiko är arbetsrikt Relativa faktorpriser (w/r) i USA > (w/r) i Mexiko

• Antag att H-O-antagandena (2x2x2) gäller bl. a.

– inga handelshinder eller transportkostnader handel att varupriserna blir lika i de båda länderna

– universellt känd teknik

– Båda länderna producerar båda varorna

• Handelsmönster enligt H-O-teorin

• USA exporterar kapitalintensiva varor och importerar arbetsintensiva

• Mexiko exporterar arbetsintensiva mot import kapitalintensiva

27

Forts. Faktorprisutjämningsteoremet

• Handel – Produktionen av arbetsintensiva

(importkonkurrerande) varor minskar i USA mycket arbetskraft frigörs i förhållande till kapital

– Produktionen av kapitalintensiva varor (exportvaror) ökar i USA relativt mycket kapital i förhållande till arbetskraft kommer att efterfrågas

• Ovanstående leder till att det i USA uppkommer

– ett utbudsöverskott på arbetskraft

– ett efterfrågeöverskott på kapital

– w/r↓28

Forts. Faktorprisutjämningsteoremet

• Handel – Produktionen av kapitalintensiva (importkonkurrerande) varor

minskar i Mexiko mycket kapital frigörs i förhållande till arbetskraft

– Produktionen av arbetsintensiva varor (export) ökar i Mexiko relativt mycket arbetskraft i förhållande till kapital kommer

att efterfrågas

• Ovanstående leder till att det i Mexiko uppkommer– ett utbudsöverskott på kapital

– ett efterfrågeöverskott på arbetskraft

– w/r

• Slutsats: Relativa faktorpriset tenderar att utjämnas mellan USA och Mexiko

• Obs: Det går att visa att eftersom teknologin antagits vara lika så utjämnas inte bara de relativa faktorpriserna utan även de absoluta.

29

Forts. Faktorprisutjämningsteoremet:

Varför observerar vi då skillnader i löner?

• I fallet med många varor är vissa länder specialiserade på ett begränsat antal varor

– Utvecklingsländer i först råvaror och råvarubaserade varor, sedan i arbetsintensiva varor i enkla produktionsprocesser

– Industriländer koncentrerade på humankapitalintensiva varor

• Använder helt olika teknologier i produktionen

– Om produktiviteten är högre kan även lönerna vara motsvarande högre. (Jämför med Ricardo)

• Priserna konvergerar inte på grund av transportkostnader och olika handelspolitiska begränsningar

• Arbetslöshet i utgångsläget lönerna stiger inte30

Vinster av handel samt

handelsmönster• Om man för in konsumtion i analysen via samhälleliga

indifferenskurvor kan man visa att handel även i denna modell ger en högre nationell välfärd för båda länder jämfört med autarki– Landet når en högre indifferenskurva genom en ökad

specialisering på varan där man har komparativ fördel, samt byte av varor med det andra landet

• Visa även handelsmönstret!

• Observera att handel i denna modell – till skillnad från i Ricardomodellen – oftast inte leder till fullständig specialisering

31

Inkomstfördelningseffekter och

vinster av handel

• Som helhet vinner alltså båda länderna på handel, men till skillnad från i Ricardomodellen kan grupper inom landet förlora på handel

• Produktionsfaktorer som används intensivt i produktionen av exportvaror tjänar på handel medan de som används intensivt i den importkonkurrerande industrin förlorar

– exportökning ökad efterfrågan på i synnerhet den faktor som används intensivt i exportsektorn driver upp priset på denna faktor

– importökning minskar efterfrågan på framförallt den faktor som används intensivt i den importkonkurrerande sektorn

32

H-O teorin och empiri

• H-O stämmer ganska bra i handeln mellan länder på olika utvecklingsnivåer, men förklarar inte så mycket av handeln mellan industrialiserade länder

• Teorin viktig för att analysera effekter av handel, i synnerhet vad gäller inkomstfördelning

33

Sammanfattning Heckscher-

Ohlin• Handel uppstår på grund av...

– Skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer

– Skillnader i relativa priset på produktionsfaktorer

– Komparativa kostnadsskillnader i produktionen

– Skillnad i relativt varupris Handel

• Handelsmönster:

– Varje land exporterar varor som i sin produktion

använder mycket av den produktionsfaktor som

landet har gott om och som därför är relativt billig

34

Forts Sammanfattning Heckscher-Ohlin

• Handel en tendens till faktorprisutjämning, dvs löner och kapitalersättning tenderar att utjämnas mellan länderna

• Handel ger vinst för båda länderna som helhet, MEN, grupper inom länderna kan få det sämre

• Rybczynskis teorem: Om tillgången på den ena produktionsfaktor ökar i ett litet land och priserna är oförändrade kommer produktionen av den vara som använder den växande faktorn intensivt öka, den andra minskar

35

36

Stämmer teorin med verkligheten?

• Leontief paradoxen (1953)– USA importerade mer kapitalintensiva produkter, tex råvaror.

Arb.marknaden i USA skyddad av tullar

• Försök att studera faktorinnehållet i handeln– inte speciellt framgångsrikt sätt att förutsäga handelns struktur

– lite bättre om man lättar på några av teorins antaganden

• tillåter olika teknologi mellan länder

• tillåter olika efterfrågemönster

• Andra resultat (regression)– faktoranvändningen (intensiteten) i en bransch i ett land hög

förklaringsgrad till internationell konkurrenskraft

– framförallt har man tittat på

• realkapital per sysselsatt

• andel högutbildade (humankapital)

37

Hur står sig Heckscher-Ohlin?

• Antar ju lika teknologi i alla länder

– inte så realistiskt (FoU skiljer sig mycket mellan länder och är viktigt

för tekniska framsteg)

• Mycket av världshandeln utgörs av inombranschhandel

– kan inte förklaras med H-O teorin

– finns inte så stora skillnader mellan i-länder vad gäller

faktoruppsättningen

Förra årets Nobelpristagare (Paul Krugman) visar att utrikeshandel uppstår

inte bara mellanländer som är olika (H-O) utan också mellan länder

som är identiska vad gäller faktoruppsättning och teknologi.

Imperfekt konkurrens och stordriftsfördelar.

Leontief 1953

• Använde handelsdata för år 1947 för USA

• Han mätte hur nycket K och L det gick åt

för att producera

– $1 miljon för export och

– $1 miljon för import

EXPORT IMPORT

KAPITAL 2.55 3.1

ARBETSKRAFT 182 170

K/L $ per person 14,000 18,200

Problem

• Leontief hade bara data för resursanvändningen iUSA, inte i de länder USA importerade från

• Han hde alltså inte data över utländsk teknologi

• HO antog att den (K/L) var densamma i allaländer så då kunde Leontief utnyttja data för USA

• Han fann alltså att K/L i importen var större änexporten – PARADOX!

• Han hade helt riktigt antagit att USA varkapitalintensivt och skulle exporterakapitalintensiva produkter

Förklaringar

• Teknologin är inte densamma i alla länder –kapitalanvändningen ej jämförbar mellanländer

• Leontief ignorerade land. USA har storalandtillgångar

• Borde ha skilt på utbildade och icke utbildadarbetskraft

• Data för år 1947 kan ha varit missvisande(efter kriget)

• USA hade en massa tullar = ej frihandel

41

Efter Leontief paradoxen

• Försökt att utveckla Heckscher-Ohlin teorin

• Tillåta för internationell rörlighet för produktionsfaktorerna

• Direktinvesteringar

• Arbetskraften är inte homogen– Finns stora skillnader i andelen högutbildade

• Mellan branscher och mellan länder

– tex flyg och läkemedelsindustrin vs textilindustrin

• Mellan i- och u-länder

• Tillåta för andra marknadsformer än fullständig konkurrens– märkesvaror

– stordriftsfördelart ex Krugman (årets Nobelpristagare)

42

Vilka resurser formar mönstret

av komparativa fördelar?

• Resurser som har låg internationell rörlighet– rörliga resurser kan knappast påverka industriell lokalisering

• Geografiskt ojämnt fördelade på ett sådant sätt att relativa resurspriser skiljer sig mellan länderna – t ex så att löneskillnaden mellan hög- och lågutbildade varierar

mellan länderna

• Slutligen bör efterfrågan på resursen skilja sig mellan branscher – t ex så att kostnadsandelen för högutbildade varierar över

branscher

43

Exempel

• naturresurser (olja, malm, skogsmark m m),

• realkapital i form av maskiner och byggnader,

• arbetskraft,

• humankapital i meningen kompetens hos arbetskraften– vanligen mätt i form av utbildning

• teknisk och kommersiell kunskap hos företagen– vanligen mätt i termer av FoU

44

Relativa faktortillgången

Det bör understrykas att det är den relativa

faktortillgången i ett land och den relativa

åtgången av en faktor i en bransch – dvs värdet

av beståndet av realkapital per sysselsatt och

andelen högutbildade i arbetskraften i

branschen och landet – som är relevant, och

inte tillgången i absoluta tal.

45

Andra faktorer som formar

komparativa fördelar

• Hemmamarknadens storlek– Kan ge komparativa fördelar om det finns stordriftsfördelar

• Höginkomstland– Sofistikerad efterfrågan

– Inhemska företag blir duktiga på vissa specialprodukter: exportland

• Strikta miljökrav– Kan ge komparativa fördelar

• Omfattning och kvalitet i infrastruktur– Gäller särskilt produktion som kräver billiga transporter

46

Hur är det med rörligheten?

• Naturresurser– Inte rörliga,

– men själva förädlingsprocessen kan ske i andra länder

• Realkapital (byggnader och maskiner)– Finansiellt kapital rör sig allt snabbare

– Realkapital mer trögrörligt, men direktinvesteringar innebär i princip att gränserna för realkapitalet suddas ut

• Arbetskraft– Inte särskilt rörlig

• undantag flyktingar

– Inte ens inom EU

• Humankapital– Inte särskilt rörligt

– Utbildningssystemet viktigt

• Forskning och utveckling (FoU)– Mer rörligt genom direktinvesteringar

47

Forskning och utveckling (FoU)

• Den FoU som skapas i ett land kan

transporteras över gränser

– Påverkar produktionen (produktiviteten) i

dotterbolag i utlandet

– Kunskapsspridning till andra företag

• via kontakter mellan inhemska och

utländska producenter

• via handeln – produktkrav och stödtjänster

• via direktinvesteringar

• I Sverige står ett litet antal stora

multinationella företag (MNFs) för den

största delen av FoU

48

Hur ser det ut för Sverige?

Titta på svenska faktortillgångar jämfört med andra länder

• realkapital

• utbildning

• FoU

49

Handel

• Om handel vore möjlig kommer priserna att ligga– någonstans i intervallet mellan de båda ländernas relativpriser i

autarki

• Länderna kan– specialisera sig på att producera det de är bra på och exportera

den varan och

– importera den andra varan eftersom alternativkostnaderna antas vara konstanta (bortser från teknisk utveckling)

50

Skillnader mellan modellerna

Teknologi

• Klassiska (Ricardo):

• olika teknologier i olika länder

• Neoklassiska (Heckscher-Ohlin):

• identisk teknologi i alla länder

Produktionsfaktorer

• Klassiska (Ricardo):

• en insatsfaktor i produktionen (arbetskraft)

• Neoklassisk (Heckscher-Ohlin):

• två instatsfaktorer i produktionen (kapital, arbetskraft)

51

Hur ser det ut för Sverige?

Titta på svenska faktortillgångar jämfört med andra länder

• realkapital

• utbildning

• FoU

52

Land Bruttoinvesteringar

som andel av BNP

(procent)

Bruttoinvesteringar

som andel av

förädlingsvärdet inom

industrin (procent)*

BNI/capita

(USD löpande

priser)

USA 17,0 10,5 41440

Japan 23,9 - 37050

Sverige 16,1 15,3 35840

Storbritannien 18,0* 9,1 33630

Tyskland 17,3 14,0 30690

Sydkorea 30,2 29,3 14000

Tjeckien 27,6 23,4 9130

Ungern 23,9 26,4 8370

Polen 20,0 21,1** 6100

Ryssland 20,8 - 3400

Brasilien 21,3 - 3000

Thailand 27,1 - 2490

Kina 38,7 - 1500

Indien 23,9* - 620

Zambia 26,0 - 400

Tabell 3.1 Investeringar i realkapital och BNP per capita 2004ITPS-rapporten

53

02

46

81

01

21

41

61

82

02

22

4

Pro

cen

t

1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003

Investeringskvot OECD Investeringskvot Sverige

Figur 3.1 Investeringskvoten i svensk industri jämfört med

investeringskvoten inom industrin i OECD 1970-2003

Anmärkning: De OECD-länder som det förutom Sverige finns data för under perioden 1970-2003 är

Australien, Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien,

Sydkorea, Tyskland (före 1991 Västtyskland), USA och Österrike. Källa: OECD STAN

ITPS-rapporten

54

Land Genomsnittlig

utbildningstid

(år)

Off utgifter för

utbildning som

andel av BNP

(procent)

BNI/capita

(USD

löpande)

USA 12,2 5,4 41440

Japan 9,7 3,5 37050

Sverige 11,4 6,5 35840

Storbritannien 9,4 5,1 33630

Tyskland 9,8 4,4 30690

Sydkorea 10,5 4,6 14000

Tjeckien 9,5 4,3 9130

Ungern 8,8 5,5 8370

Polen 9,9 5,8 6100

Ryssland 10,5 3,7 3400

Brasilien 4,6 3,9++ 3000

Thailand 6,1 3,8+ 2490

Kina 5,7 2,0+++ 1500

Indien 4,8 3,3 620

Zambia 5,4 2,7+ 400

ITPS-rapporten

Tabell 3.2 Genomsnittlig utbildningstid i befolkningen över 25 år 2000, offentliga utgifter

för utbildning som andel av BNP 2003 och BNP per capita 2004

Källa: Barro & Lee (2000)

OECD och UNESCO

55

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15FoU intensitet (procent)

Polen

Irland

Tjeckien

Italien

Spanien

Australien

Kanada

Norge

Nederländerna

Belgien

Storbritannien

Korea

Frankrike

Tyskland

Danmark

USA

Japan

Finland

Sverige

Figur 3.2 Investeringar i forskning och utveckling (FoU) inom industrin

som andel av förädlingsvärdet i 19 OECD-länder 2003

Anmärkning: Uppgifterna för Australien och Kanada är från 2001 och för Polen

från 2002. Källa: OECD ANBERD och OECD STAN

ITPS-rapporten

56

Frankrike

DanmarkBelgien

TysklandNorgePolen

Japan

Finland

USA

Korea

Sverige

Irland

05

10

15

20

25

An

de

l hö

gte

kno

log

isk

pro

du

ktio

n (

pro

cen

t)

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16FoU intensitet (procent)

Figur 3.3 Industriell FoU-intensitet och relativ storlek av högteknologisk sektor

Anmärkning: FoU intensiteten är utgifter för forskning och utveckling i industrin som andel av förädlingsvärdet 2001. Andelen

högteknologisk produktion av den totala industriproduktionen är från 2003 för Danmark, Japan, Sydkorea, Storbritannien

och USA, 2002 för Frankrike, Irland, Italien, Norge, Spanien och Sverige, 2001 för Belgien, Finland, Kanada, Nederländerna,

Polen och Tyskland och 1999 för Australien. Källa: OECD ANBERD och OECD STAN

ITPS-rapporten

57

Exportparadoxen

• Sverige har en överlägsen position i termer av FoU

investeringar (Fig 3.2 ITPS-rapporten)

• Sverige ledande i utgifter för FoU

• Men! Andelen av högteknologisk produktion är låg

• Svenska multinationella företags (MNFs) FoU i Sverige

fördelas bland utländska dotterbolag

• Sverige har komparativa fördelar i FoU, men inte i

tillverkning som använder mycket FoU

58

Svensk industris internationella

specialisering

Komparativa fördelar inom

• kunskapsintensiv produktion

– hög kompetens genom utbildning

– stora investeringar i FoU

• realkapitalintensiv och högmekaniserad processindustri

• produktion baserad på våra naturresurser (främst skog)

• Specialiseringsmönstret stämmer med vad man

förväntar sig utifrån våra faktortillgångar

Modern handelsteori

Sawyer & Sprinkle kapitel 5

Patrik Karpaty

Handelshögskolan, Örebro universitet

59

Modern handelsteori• Ricardo och Heckscher-Ohlin förklarar handel med

skillnader mellan länder gällande teknologi eller faktortillgångar– Kan t.ex. förklara varför Sverige exporterar bilar till

Vietnam och istället importerar Vietnamesiska skor

• Hur förklarar vi att länder med likartad teknologi och faktortillgångar handlar med varandra? Framförallt: varför både exporterar och importerar man samma vara: intrahandel?– Ex: Varför exporterar Sverige mobiltelefoner till Finland

samtidigt som vi också importerar mobiltelefoner från Finland?

• För att förklara detta fenomen använder sig modern handelsteori av antaganden om ofullständig konkurrens och stordriftsfördelar i produktionen av differentierade varor

60

Modern handelsteori

61

• Viktiga nyckelbegrepp är:

1. Inombranschhandel

2. Differentierade produkter och olika preferenser

3. Produktcykelteorin

4. Stordriftsfördelar

5. Monopolistisk konkurrens

6. Outsourcing

62

Inombranschhandel

MX

MX1Lloyd)(Gruber index try tradeIntraindus

• Intraindustry trade index

Där för en given industri, tex fordonsindustrin

X = exportvärdet

M = importvärdet

DEFINING INTRAINDUSTRY

TRADE

Category Exports Imports Calculated Index of IIT

Telecommunications Equipment 28,322 40,250 0.826

Plastic Material 25,125 13,453 0.697

Cookware 872 6,352 0.241

Pulpwood 5,908 3,189 0.701

Finished Metal Shapes 13,941 16,373 0.920

Crude Oil 567 216,627 0.005

Electronic Apparatus 29,804 33,556 0.941

Semiconductors 52,430 27,375 0.686

Machine Tools 9,498 9,572 0.996

Furniture 3,220 24,626 0.231

Excavating Machinery 9,871 10,358 0.976

Farm Machinery 5,312 6,794 0.878

Business Machines & Equipment 2,702 8,717 0.473

Medical Equipment 22,708 23,241 0.998

Computers 11,470 33,771 0.507

Civilian Aircraft 40,832 10,607 0.412

Table 5.1 Intraindustry Trade Examples: Selected U.S. Exports and Imports, 2006 ($ Millions)

64

Figur 2.3 Internationell specialisering i svensk tillverkningsindustri.

Total specialisering uppdelad på mellanbransch- och inombransch-

specialisering, 1970-2005, procent0

2040

6080

100

120

Pro

cent

1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003År

Total SNI69 Total SNI92

Mellan SNI69 Mellan SNI92

Inom SNI69 Inom SNI92

Anmärkning: Branscherna definieras under perioden 1970-1994 på SNI69 5-siffernivån

(137 branscher) och för perioden 1990-2005 på SNI92 5-siffernivån (265 branscher).

OBS! Tabellen är hämtad från ITPS rapporten

Heterogena produkter och ofullständig

konkurrens

• Hittills har vi tittat på företag som agerar i fullständig konkurrens

• Många företag agerar dock på marknader med

– monopolistisk konkurrens

stort antal företag där man konkurrerar med varor som är nära,

men inte perfekta, substitut

– oligopol

litet antal företag som producerar likadana varor

65

INTRAINDUSTRY TRADE

IN DIFFERENTIATED PRODUCTS

• Most intraindustry trade is in

differentiated goods

– These goods have features that make

them appear different from competing

goods in the same market or industry

• Goods can be differentiated in two ways

– Horizontally differentiated goods differ

in some slight way but are similarly priced

– Vertically differentiated goods have

different physical characteristics and

different prices

Efterfrågan vid fullständig konkurrens

Företagets efterfrågan Marknadens efterfrågan

P

Q

E

p

q

E

67

Efterfrågan vid ofullständig konkurrens

Företagets efterfrågan Marknadens efterfrågan

P

Qq

p

E

E

68

69

Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens

- innan handel

MI E

pris

kvantitet

MKp

MI = Marginalintäkt

MK = Marginalkostnad

SK = styckkostnad

E = Efterfrågan

q

Företag land A

Vinstmaximeringsvillkor

MI=MK

SK

c B

A

Totala vinsten = pABc

70

Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens

handel (ökad konkurrens)

MI

pris

kvantitet

LMKp

MI = Marginalintäkt

LMK = Marginalkostnad på lång sikt

LSK = styckkostnad på lång sikt

E1 = Efterfrågan på lång sikt

q

Företag land A

Vinstmaximeringsvillkor

MI=MK

LSK

c B

A

Totala vinsten = 0

E1

E0

71

Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens

handel (ökad konkurrens)

MI

pris

kvantitet

LMK

p2

MI = Marginalintäkt på lång sikt

LMK = Marginalkostnad på lång sikt

LSK = styckkostnad på lång sikt

E1 = Efterfrågan på lång sikt

q2

Företag land A

Vinstmaximeringsvillkor

MI=MK

LSK

A

Totala vinsten = 0

E1

72

Styckkostnader vid stordriftsfördelar

• Initialt är de fasta styckkostnaderna (FK/q) stora

• Låga rörliga styckkostnader (RK/q)

• Styckkostnaderna (SK) faller med ökad produktion

73

Average Cost

AC0

B

0

AC

Number of Subcompact Cars

AC1

A

75,000 150,000

Average Cost

AC0

B

0

AC

Number of Full-Size Cars

AC1

A

75,000 150,000

74

Stordriftsfördelar

• T ex vid tillverkning av bilar

• Stordriftsfördelar– få företag

– (kort sikt ev. övervinster p>SK)

• Sammanslagning av två marknader (genom t ex internationell handel)

- Några företag försvinner

- De som blir kvar blir större

• Efterfrågan blir mer elastisk (flackare efterfrågekurva) än tidigare

Stordriftsfördelar

• Produktion där MI = MK

• Sammanför de båda marknaderna till en ny marknad genom handel

• Pga ökad konkurrens och ökat utbud får vi en flackare

efterfrågekurva, E0 blir E1

• Priserna faller och kvantiteten ökar

• Styckkostnaderna faller

• Bättre utnyttjande av stordriftsfördelar

• Ökad koncentration, färre företag

75

Krugman

• Nobelpris 2008

• Kombinerar stordriftsfördelar och

produktvariation

– Ex bilindustrin

• Mycket inombranschhandel i:

– Möbler, Transportmedel, optiska instrument

– Hög grad av produktdifferentiering

• Lite inombranschhandel i:

– råvaror76

77

Produktcykelteorin

Vernon

Tre faser som en ny produkt går igenom:

1. Introduktion

• efterfrågan är prisokänslig

• snabb produktutveckling (kostnaderna inte så viktiga)

2. Tillväxt

• mer standardiserad produkt och produktionsteknik

• ökad konkurrens

3. Mognad

• mekaniserad tillverkning i längre serier

Länder skiljer sig åt i olika egenskaper på utbuds- och efterfrågesidan

vilket gör att produktcykelteorin kan förklara handelsmönster

78

tid

tid

konsumtion

produktion

q

q

i-land

u-land

produktion

konsumtion

MognadTillväxtIntroduktion

export

import

export

import

Figur 5.4 Produktion och handel i produktcykeln

79

Introduktionsfasen

• Endast höginkomstländer producerar

– höga inkomster (oelastisk efterfrågan)

– preferenser för ny teknik

– differentierad efterfrågan

– tillgång till högutbildade i arbetskraften

– hög teknologi

– patentlagstiftning (omöjliggör kopiering)

– God kontakt med marknaden

80

Tillväxt och mognadsfasen

• Produktion och teknik standardiseras

• Produktion kan nu flyttas till låginkomstländer

• I-länderna exporterar nya produkter och importerar nya

81

Burenstam Linder (1961)

Overlapping demands

• Ett land med höga inkomster specialiserar sig på kvalitet

• Handel med differentierade varor kommer att vara som

störst mellan länder med samma nivå på inkomsten

Välfärdseffekter av

Inombranshhandel1. Med handel mer konkurrens

– Produktdifferentiering med lägre vinster

2. Med handel mer konkurrens

– Produktdifferentiering med högre kvalitet

3. Med handel mer konkurrens

– Bryter upp monopolmakt

4. Dra fördel av skalfördelar i produktionen

5. Lägre omställningskostnader

82