INTERNATIONELLA PERSPEKTIVNyhetsbrev från LRF om internationella frågor

Prenumeration - Vill du få Internationella Perspektiv digitalt eller säga upp din prenumeration? Kontakta utskickochlayout@lrf.se

Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1

InnehållNr 174 december 2020

Sidan 1• USDA analyserar EUs hållbar-hetsstrategier

Sidan 2• Nytt meddelande från kommis-sionen om relationen EU-USA • EU-USA med Biden och utan Trump

Sidan 3• MARKNADEN - Världsmarknadspriser - Valuta- o prisnoteringar • Timmar kvar i handelsför-handlingen EU-UK

Sidan 4• Europaparlamentet vill se skärpta klimatmål

USDA analyserar EUs hållbarhetsstrategierEUs hållbarhetsstrate-gier leder till minskad produktion, högre priser och försämrad livsmed-elstrygghet. Det kon-staterar forskare på det amerikanska jordbruks-departementet, USDA, i sin analys.

Röster höjs nu internt inom unionen för att EU-kommissionen ska ta fram en egen konsekvensa-nalys. Och globalt kritiseras EU för att slå in på en väg mot hållbarhetsprotektio-nism.

Forskare på det ameri-kanska jordbruksdeparte-mentets, USDAs, Economic Research Service, ERS, har analyserat EUs föreslagna strategier Farm to Fork, Green Deal och strategin för biodiversitet för att se vilka konsekvenser dessa får på ekonomi och livs-medelstrygghet.

USDAs analysUSDA, ERS har gjort en modellanalys. Analysen utgår från att strategierna efterlyser begränsningar för användningen av vissa insatsvaror i jordbruket såsom mark, antibiotika, gödselmedel och bekämp-ningsmedel. En annan utgångspunkt är att för-slagen, som USDA tolkar dem, gör utfästelser om att använda EUs handelspo-litik och andra internatio-nella ansträngningar för att främja visionen om hållbar-het i livsmedelssystemen. Förslagen antyder också att EU har för avsikt att utvid-ga politiken att gälla även utanför EU.

Utifrån detta gör US-DA-forskarna en analys av tre scenarier:

Ett där strategierna och begränsningarna gäller bara EU, ett där vissa länder följer det europe-iska exemplet och där EU begränsar importen från länder som inte följer efter samt ett där EUs strategier gäller även globalt. Tids-perspektivet för de beskriv-na konsekvenserna är 2030.

En minskning av insat-svaror i enlighet med vad EU-strategierna föreslår påverkar livsmedelspriser-na på tre sätt resonerar rapportförfattarna: produk-tionskostnaderna kan öka när insatsvaror byts mot arbetskraft, produktionen skulle kunna minska till följd av att färre insatsvaror används och priserna på världsmarknaden skulle kunna stiga med minskat utbud av jordbruksvaror.

Slutsatsen som dras i analysen är att minskade insatsvaror skulle påverka unionens konkurrenskraft både på hemmamarknaden och på världsmarknaden sänka EU-jordbrukets produktion med 7 procent om strategierna tillämpas globalt och med 12 pro-cent om de endast tilläm-pas i EU.

Tillämpas strategierna bara i EU skulle jordbru-kets export minska med 20 procent och jordbrukarin-komsten med 16 procent. Tillämpas de globalt ökar exporten något (2 pro-cent) medan jordbruka-rinkomsten stiger med 53 procent.

Strategierna kommer att få konsekvenser som sträcker sig utanför EU även om bara EU till-lämpar dem. De globala livsmedelspriserna stiger exempelvis med 9 procent i

scenariot om bara EU antar strategierna. Priser och produktion globalt skulle påverkas betydligt mer om EUs planer antas globalt. I det globala scenariot kommer ERS fram till att produktionen faller med 11 procent och att priserna därmed riskerar stiga med 89 procent.

Enligt analysen skulle också jordbruksinkom-sterna globalt stiga med 17 procent om alla länder anammar strategierna. I Kanada respektive USA bedöms inkomsterna stiga med 25 respektive 34 procent, medan de i EU skulle stiga med knappt 15 procent.

Om alla länder över världen antar EUs före-slagna strategier skulle livsmedelspriserna stiga med 450 US dollar per ca-pita och 185 miljoner fler människor skulle hamna i en situation med försäm-rad livsmedelstrygghet. Även scenariot där EUs hållbarhetsstrategier bara tillämpas inom unionen le-der till försämrad livsmed-elsförsörjning. Ytterligare 22 miljoner människor riskerar drabbas.

Europeiska invändningarEU-kommissionen har inte kommenterat den ameri-kanska studien ännu, men enskilda tjänstemän har påtalat analysens brister och förmedlar tydligt att man inte är ute efter att främja hållbarhet och inte protektionism.

Kommissionen ser bland annat briser den i de antaganden som görs om att EU ska pådyvla andra länder sin politik. Kommissionens strategier

är mycket tydliga med att i den mån handelspolitiken används för att möta kon-sekvenserna av framtagna strategier ska detta vara i enlighet med reglerna i världshandelsorganisatio-nen WTO.

Man har i strategierna förvisso med att unionens bilaterala förhandlingar framåt ska innefatta en för-handling om olika hållbar-hetskapitel. Men här är alla intressenter väl medvetna om att en förhandling är en förhandling och oron är snarast den motsatta i förhållande till den reak-tion som kommit från olika handelspartners så här långt.

Andra knepiga antagan-dena i ERS modellanalys är att EU kommer kräva samma hållbarhetsåtgärder av världens utvecklingslän-

Forts på sidan 2

EU-USA med Biden och utan Trump

Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund

Det ställs stora förhopp-ningar till Joe Biden som president i USA. Inte minst gäller detta i utrikespolitiken och relationen till Europa. Den del av detta handlar om handel och handels-politik.

I valkampanjen sade Bidens handelspolitiska rådgivare att Biden kommer att göra slut på ”det artificiella han-delskriget med EU”. Kanske, kanske inte säger andra bedömare.

President Trump har va-rit konsekvent när det gäller att ställa till det i USAs rela-tion till olika handelspart-

ners. Vänner som EU och Japan har behandlats inte mycket bättre än mer uttala-de fiender som Kina. Snart vet vi hur blir med Biden som president.

När Anthony Blinken, en av den demokratiska presidentkandidatens utri-kespolitiska rådgivare, talade innan valet var han mycket hoppfull när det gäller möjligheterna för Joe Biden att förbättra relationen till USAs nära allierade. Blinken konstaterade att USA ”måste förbättra den ekonomiska relationen till EU”. Detta både av rent ekonomiska skäl som att EU är en mycket stor marknad men också för

att det är skadligt att ”slåss mot amerikanska allierade”.

Trump har så här långt i relation till EU infört tullar på stål och aluminium, bilar och på senare tid också tullar med anledning av ett utslag i WTO om europeiska stöd till Airbus.

Något mycket viktigt som händer med Biden som president är att den ameri-kanska utrikespolitiken och handelspolitiken kommer att blir lite mer förutsägbar. Den osäkerhet USAs handelspart-ners levt med de senaste fyra åren kommer att minska. Och det är mycket troligt att Biden kommer att vilja få tillbaka en bra relation till

USAs ”vänner”. Normalt sett är emel-

lertid inte demokrater mer öppna för frihandel än republikaner, snarare kanske tvärtom. Det är inte ifrån säkert att Bidens kommande administration återupptar den omfattande förhand-ling EU och USA påbörjade 2013 och som lades i frysbox 2017, om ett transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar (TTIP, Transat-lantic Trade and Investment Partnership.)

Det är heller inte givet att det blir lätt för Biden att ta bort de tullar Trump-admi-nistrationen infört. Biltullar-na må ha dåligt stöd, men

Nytt meddelande från kommissionen om relationen EU-USAEU-kommissionen och unionens högste ansvarige för utrikes relationer har i veckan presenterat ett medde-lande som signalerar EUs önskan till för-bättrad och fördjupad relation mellan EU och USA. Livsmedelssektorn nämns kort kopplat till natur, djurliv och miljö.

Meddelandet handlar till stora delar om Covid 19-pandemin och beho-vet av samarbete i denna fråga samt om behovet att

reformera världshälsoorga-nisationen WHO. Doku-mentet berör emellertid också andra områden och signalerar en ambition om ett bredare ökat samarbete.

Den enda gången livs-medel nämns i dokumentet är i sammanhanget skydd för miljön. Meddelandet ta-lar om ”tryck på natur och djurliv hotar hela världens ekonomiska utveckling och äventyrar en trygg livsmed-elsförsörjning”.

Bryssel bjuder i medde-landet in den nya ameri-kanska administrationen

in till nära samarbete kring handel med utsläppsrätter, kring att sätta ett pris på kol samt skatter och avgifter. Detta gör man med refe-rens till den WTO-förenliga gränsjusteringsmekanism (Carbon Border Adjust-ment Mechanism, CBAM, man arbetar med och som syftar till att minska risken för läckage av koldioxid via handel.

Meddelandet refere-rar också till en bredare bilateral handelsagenda som kommer att lanseras under 2021. Förhoppning-

en är att denna innebär en möjlighet att utveckla ett gemensamt initiativ mellan parterna runt handel och klimat inom ramen för WTO. Man hoppas också på framtida samarbete när det gäller hur ett framti-da regelverk för hållbara finanser skulle kunna se ut. Här har EU erfarenheter från sitt interna arbete med den så kallade taxonomin som kan komma till an-vändning, resonerar man.

Christina Furustamchristina.furustam@lrf.se

der liksom att EU vänder ryggen till ny teknik när motsatsen egentligen framhålls i Farm to Fork poängterar Kommissionen. Vidare missar ERS i sin analys att ta hänsyn till de framsteg EU redan gjort i vägen mot hållbarhet.

Flera intressegrupper i Europa har påtalat vikten av att Kommissionen gör en egen genomgripande analys av konsekvenser-na för jordbruket av de hållbarhetsstrategier som ligger på bordet. Och detta

sammantaget så att man får en helhetsbild. Kommis-sionen har flera gånger sagt att man kommer att göra konsekvensanalyser men först när åtgärderna blir mer konkreta och lagstift-ning ska läggas fram.

Global kritik mot EUs strategierUSDAs analys kan kännas lite överilad, kanske till och med överdriven. Den har lite av ”anfall är bästa försvar” hängande över sig.

Globalt är debatten och diskussionen kring EUs hållbarhetsstrategier i full gång. Handelspartners räds att EU ska bli mer protekti-onistiskt och gömman un-dan allt möjligt bakom sin klimat- och miljöambition.

Frågan är uppe när medlemsländerna i världs-handelsorganisationen WTO träffas i olika arbets-grupper. Den är närvaran-de i diskussionerna i FNs jordbruks- och livsmed-elsorganisation FAO och på andra ställen. EU och

Kommissionen står inför en delikat balansakt mellan klimat/miljö-ambitioner - internationellt samarbete och öppenhet - näringsli-vets konkurrenskraft.

*Economic and Food Secu-rity Impacts of Agricultural Input Reduction Under the European Union Green Deal’s Farm to Fork and Bi-odiversity Strategies (usda.gov)

Christina Furustamchristina.furustam@lrf.se

Forts från sidan 1

MarknadenVärldsmarknadspriserNoteringar i USD per ton på Chicagobörsen

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

vete soja majs havre

Källa: Riksbanken, Danish Crown

Valutor

Genomsnittlig kurs Aktuell kurs 2019 Nov 2020 1 dec 2020

USD 9,46 8,84 8,61Euro 10,58 10,40 10,20

PrisnoteringarNoteringen för griskött avser den danska marknaden.

Inhemsk marknad, vecka 49 DKK/kg SEK/kgGriskött, slaktad vikt, Danmark 9,30 12,75

Världsmarknadspriser I diagrammet illustreras prisnoteringar på spann-målsbörsen i Chicago. Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom 1-2 månader. Chicagobörsen avspeg-lar väl svängningarna på världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med den euro-peiska.

Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3

Timmar kvar i handelsförhandlingen för EU-UKMedlemsländerna ökar trycket på sin chefsför-handlare Michel Barnier.

Flera huvudstäder, bland annat Paris, är skakis enligt Financial Times(FT). Oron bottnar i att EUkommis-sionen går med på kompro-misser som är för långtgåen-de från ett EU-perspektiv.

Barnier har svarat på

oron med möten med flera EU-regeringar. Frågorna det fortfarande sitter fast i är desamma som länge nu: fiskerättigheter, jämlika kon-kurrensvillkor och statsstöd samt reglerna för avtalets efterlevnad. Det är när det gällerfiskerättigheterna och statsstöd som medlemsländer hyser oro över vart kompro-misserna är på väg. Beträffan-

de fiske diskuteras enligt FT övergångsarrangemang som inte upplevs långsiktiga.

Michel Barnier ska i sam-talen med aktuella medlems-länder ha återvänt till det mandat han fått av rådet och att ett avtal ska hålla sig inom dessa ramar.

De 36 närmaste timmarna är avgörande för om det ska bli ett handelsavtal mellan

EU och Storbritannien. Det konstaterar EUs chefsför-handlare Michel Barnier när Internationella Perspektiv går till pressläggning denna vecka. I slutet av veckan vet vi om vi får till ett avtal eller inte, menar Barnier.

Christina Furustamchristina.furustam@lrf.se

här finns frågor som inte är lättlösta för en demokrat.

Konflikten om statsstöd till Airbus respektive Boeing, där EU och USA är båda fått paneler mot sig i WTO kom-mer oavsett WTO att kräva förhandling mellan EU och USA. Tullarna på stål och aluminium som införts ”till skydd för inhemska jobb”

kommer även fortsatt att gillas av rostbältets industrier och fackföreningsledare. Skatt på digitala tjänster i Europa, där USA infört och hotar med tullar mot flera europeiska länder. Även i denna fråga kan det vara svårt för Biden att backa. Det är inte givet att det första Biden gör är att lämna

amerikanska teknikbolag åt sitt öde.

Handelsrelationen på jordbruksområdet fortsätter som alltid att vara ömsom affektion – EU och USA är varandras viktigaste han-delspartners – ömsom kon-flikt på grund av olika regler och produktionsvillkor. Lite som vanligt, men också lite

nytt. EU har tydliggjort sina hållbarhetsambitioner. Detta kan komma att påverka vad man kan och inte kan gå med på i en handelsuppgö-relse. USA följer utveckling-en.

Christina Furustamchristina.furustam@lrf.se

POSTTIDNING A

Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm

INTERNATIONELLA PERSPEKTIV

PERSPEKTIVNyhetsbrev från LRF om internationella frågor

INTERNATIONELLA

Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1

Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm

INTERNATIONELLAPERSPEKTIV

...produceras av Lantbrukarnas Riks-förbund och ger snabb information om internationella jordbruks- och handels-politiska frågor. Normal utgivningsdag är fredag, cirka 20 nummer per år.

Ansvarig utgivare och redaktörChristina Furustamchristina.furustam@lrf.seGrafisk produktion/Tryck LRF/Tierps Tryckeri, 2020. ISSN 1103-4084Prenumeration Vill du få Internationella Perspektiv digitalt eller säga upp din prenumera-tion? Kontakta utskickochlayout@lrf.se

LRF huvudkontorLRF, 105 33 StockholmTelefon 010-184 40 00LRF BrysselkontorFederation of Swedish FarmersRue de Tréves 61, 7th floorB - 1040 BrysselTelefon +32-2-280 06 64www.lrf.se

Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund

I mars i år presenterade EU-kommissionen ett förslag på en klimatlag med ett bindande mål om ett klimatneutralt EU 2050. Europapar-lamentet har i höst debatterat klimatlagen och röstat igenom sitt betänkande i frågan och Ministerrådet kommer färdigställa sina stånd-punkter under EU-topp-mötet den 11 decem-ber.

EU-kommissionen presen-terade hösten 2018 visio-nen om ett klimatneutralt EU till 2050 och i våras la EU-kommissionen ett förslag på en klimatlag som gör denna vision till ett bindande mål. Detta är en grundsten i den Gröna Given, EU-kommissionens tillväxtstrategi för ett kli-matneutralt EU 2050.

Förslaget till ny klimat-lag uppdaterar delmålet om minskade växthusgasut-släpp till 2030, som tidigare var satt till 40 procent, till 55 procent. Därutöver ska EU-kommissionen se över befintlig klimatlagstift-ning och lämna förslag i juni 2021 på nödvändiga uppdateringar för att EU ska nå målen till både 2030 och 2050.

Europaparlamentets betänkande och åsikterEuropaparlamentet debat-

terade och röstade om sitt betänkande under plenar-sammanträdet i början av oktober. Betänkande är framtaget i miljöutskottet och med Jytte Guteland (S&D, SE) som huvudför-dragande. Betänkandet föreslår bland annat att utsläppsminskningsmålet skärps till 60 procent till 2030, att en växthusgas-budget inrättas för att säkerställa att Parisavtalets 1,5°C-mål uppnås samt att en oberoende miljö-panel tillsätts. Därutöver vill Europaparlamentet se ett delmål för 2040 för att säkerställa att EU är på rätt väg mot 2050-målet.

Majoriteten av parla-mentarikerna var under de-batten överens om att EU behöver agera nu, att det krävs en tydlig och rättvis klimatpolitik i EU baserad på vetenskap och att EU ska ta på sig ledartröjan i omställningen så att andra länder följer efter. Många hänvisade till de ungdo-mar som demonstrerat för klimatet och att det är viktigt att visa att EU lyss-nar på dem och tar ansvar för deras framtid. En stor stötesten i parlamentet var utsläppsmålet till 2030 där åsikterna gick isär.

Vissa menade att det är svårt nog att uppnå dagens mål om 40 procent medan andra anser att det behövs minst 65 procents minsk-

ning av växthusgaser för att inte överskrida 1,5°C. En del lyfte även EUs konkur-renskraft som en aspekt att ha i åtanke när EU antar en mer ambitiös klimatlag-stiftning. Efter debatten röstade Europaparlamentet igenom Gutelands be-tänkande vilket kommer utgöra Europaparlamentets förhandlingsmandat inför kommande trialoger med Rådet och EU-kommis-sionen.

Inspel från EU-kommissionen EU-kommissionären Frans Timmermans, ansvarig för den Gröna Given, deltog i parlamentsdebatten och var övertygad om att EU kommer uppnå klimatneu-tralitet till 2050 om EU har gemensamma mål och age-rar tillsammans. Alla sekto-rer måste bidra och ingen ska hamna på efterkälken – ”This transition will be just, or there will be just no transition”. Han erkände att omställningen kommer bli svår men att ju tidigare EU sätter igång desto lägre blir kostnaderna och desto tidigare får vi resultat.

Timmermans lyfte även kolsänkor och biologisk mångfald och menade att ”business as usual” kom-mer leda till att pollinerare försvinner vilket drabbar jordbruket på sikt. Därför vill Timmermans se över EUs möjligheter att öka

kolsänkorna, betesmarker och skogar vilket är anled-ningen till att EU-kommis-sionen har med dessa i sina klimatmål.

Ministerrådets ståndpunktEUs miljö- och klimatmi-nistrar kom överens om sto-ra delar av Ministerrådets ståndpunkt om klimatlagen i slutet på oktober, däri-bland att målet om klimat-neutralitet 2050 ska uppnås på ett rättvist, solidariskt och kostnadseffektivt sätt. Frågan om utsläppsmål till 2030 är omstridd och kommer diskuteras under EU-toppmötet den 11 december.

Lisa Winberg LRFs Brysselkontor

lisa.winberg@lrf.se

Europaparlamentet vill se skärpta klimatmål