intervjun · sid 16 samhällsskydd · sid 14

”Ordet kris kan bli en risk i sig”

Höjer beredskapen mot smittspridning

säkerhet

Styrel bra för all kris-beredskapStyrels listning av samhällsviktiga verksamheter blir ett stöd även för övrig krisbered-skap. Sidan 9

brand

Farliga bränder i garageRiskerna vid bränder i garage under mark får Storgöteborg att ifrågasätta om man ska rökdyka. Sidan 24

utbildning

SMO är viktigt– Vi ser SMO-utbildade som en viktig rekry-teringsbas, säger Jesper Boqvist, Södertörn, som träffat lärare och studenter i Revinge. Sidan 8

Taktiska brister vid brandsläckning��Taktiska brister och okomplicerade insat-

ser som allt för ofta går fel.Kjell Wahlbeck, MSB vill se en förbättring

av insatser vid bränder i byggnader.– Första alternativet verkar alltid vara an-

greppstaktik med rökdykning. Fungerar inte det står man utanför och dränker byggnaden.

En orsak kan vara bristande fortbildning. Wahlbeck anser att det behövs krafttag inom både metodutveckling och utbildning.

– Vi på MSB har själva ett stort ansvar. Att erbjuda rätt utbildning är vårt uppdrag.

Sidan 4

Bristen på taktiskt kunnande vid bränder i byggnader gör Kjell Wahlbeck bekymrad. Foto: johan eklund

vårkonferensen civilt försvar på väg tillbaka · sid 10-12

en tidning utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap #14 2012

Tjugofyra7 · #14maj 20122 Ledaren

Inför de kommande förhandlingarna i FN:s generalförsamling om nästa steg i kampen mot fattigdom och mil-

jöproblem, för demokrati och mänskliga rät-tigheter, är den djupare definitionen av ett ord i centrum: ordet resiliens.

världssamfundet diskuterar betydelsen av samhällen som både är robusta nog att han-tera en stor påfrestning, och som snabbt kan återhämta sig. Utvecklingen på Afrikas horn har visat hur smygande eller långsamma ka-tastrofer slår hårdare mot den befolkning som under lång tid lever under tuffa påfrest-ningar. Väpnade konflikter, förtryck, kor-rupta samhällen är exempel som bromsar ut-veckling. Det i sin tur försvagar familjer som går under av påfrestningar som andra skul-le ha klarat: mässling, långvarig torka, över-svämningar.

MSB ansvarar för att samordna Sveriges nationella plattform mot naturolyckor som är vårt nationella bidrag till att uppfylla FN:s Hyogodeklaration, som bland annat handlar om det globala miljöarbetet och konsekven-serna av klimatförändringar. MSB:s inter-nationella insatser omfattar också i växande omfattning insatser för att minska risken för en katastrof vid naturolyckor i framtiden, Di-saster Risk Reduction. FN:s kampanj ”ma-king cities resilient” vilket ibland översätts med ”Hållbara städer” engagerar även några svenska kommuner, men begreppet omfat-tar mer än miljöaspekter. Nyfiken – läs mer på msb.se

ordet som ofta används i diskussionen för det internationella samarbetet – resiliens – är ett ord som vi i Sverige också behöver använ-

da för att utveckla vår nationella syn på sam-hällsskydd och beredskap.

det finns gott om forskning kring detta. Min avsikt är inte att med ett penndrag överpröva det pågående arbetet, utan att sätta lite strål-kastarljus på varför begrepp som resiliens behövs när vi diskuterar lagen om skydd mot olyckor, krisberedskapsförordningen och framtidens behov av civilt försvar.

Den som talar om liv och hälsa, om att värna ekonomiska värden och miljö och att skydda samhällsviktig verksamhet eller de-mokratiska värden, måste ju tänka långsik-tigt.

När stormen kommer ska vi ha hus som står stadigt. Eller ett elnät eller teleförbindel-ser eller vattenförsörjning som klarar en på-frestning. Och om något av detta havererar - har vi då förmåga att hantera situationen tills stormen bedarrat, elden släckts eller ström-men reparerats? Måste man evakuera och hur går det till i så fall? Men god beredskap är också att hantera steget efter, återupp-byggnad, återställning, reparation – där vi ju ska sträva efter att återuppbygga snabbt, och helst bättre än det var före olyckan!

robust alternativt elastisk föreslås ofta som mer svenskklingande synonymer till ordet resilient. Ja, men robusthet måste komplet-teras med förmåga att återuppbygga. Ändå räcker inte det till heller. Begreppet resiliens omfattar också något som handlar om kon-tinuitet. Förmåga att klara sig tillräckligt bra trots påfrestningar, tills ordningen är åter-ställd...

Vi befinner oss mitt i ett spännande skifte. En rad aktörer på internationell och natio-

nell nivå söker gemensamma begrepp och verktyg för att hantera nya hotbilder. Ska vi samsas om hållbara lösningar på allvarliga problem så behöver vi hitta nycklar som gör det enklare att samarbeta.

Det gäller på alla nivåer – också dig och mig som enskilda personer.

Standardiseringsarbete, gemensamma risk- och sårbarhetsanalyser, samarbeten och samverkan och gemensamma handlings-planer är några viktiga verktyg.

runt östersjöregionen och i Europasamar-betet har arbetet med risk- och sårbarhets-analyser äntligen påbörjats. Sverige pekar ut 24 områden i ett första steg till en nationell riskbedömning. Också när det gäller relativt okända områden bryts ny mark, supersol-stormar diskuteras både i Europa och Nord-amerika där vi med gemensamma ansträng-ningar försöker öka vår – resiliens. Alltså ro-bustheten och “elasticisteten” i elsystem, rymdväderbevakning, larmkedjor, kontinui-tetsplanering om det värsta händer och pla-ner för snabb återuppbyggnad. Arbetet sker nu raskt eftersom forskare varnat för att vi kan få våldsamma rymdväder redan i år med en möjlig kulmen 2013.

Dock är sannolikheten för att du råkar ut för ett fästingsbett troligen större än att du drabbas av solstormar. Detsamma gäller san-nolikheten för olyckor. Simma lugnt. Använd flytväst. Vaccinera dig om du behöver det. Kolla batterierna i brandvarnaren, i radion och i ficklampan.

Och läs gärna på www.dinsäkerhet.se hur du ökar din och familjens förmåga att skydda sig mot faror och klara påfrestningar.

Behöver vi ordet resiliens?

helena lindbergGeneraldirektör, MSB

ledare

Begreppet resi-liens omfat-tar också något som handlar om kontinui-tet. Förmåga att klara sig tillräckligt bra trots påfrest-ningar, tills ordningen är återställd...

tjuGofyra7tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällskydd och be-redskaps ansvarsområden och ska stimu-lera till debatt i dessa frågor. Enbart Leda-ren på sidan 2 är att betrakta som MSB:s officiella linje.

redaktionen

gunno ivansson journalist, ansvarig utgivare

010-240 51 06gunno.ivansson@msb.se

per larsson journalist

010-240 51 02per.larsson@msb.se

adress: tjugofyra7, L 255, 651 81 Karl-stad. e-post: redaktionen@tjugofyra7.se. Webb: www.tjugofyra7.se upplaga: 40 000 exemplar. tryck:V-taB, Västerås. tryckt på miljövänligt papper. tryckdag detta nummer: 16 maj. nästa nummer är ute: 19 september.

innehåll #14nyhetertieto-haveriet avslöjade bristerbrandskyddet i omsorgsboenden kartläggssidan 5sten tolgfors berömde attundasidan 6blandat mottagande för nya fystestetsidan 20samhällsskyddvårkonferensen – civilt försvar på väg tillbakasidan 10snabbare utlarmning med samverkansidan 13erfarenheterbrand i ”rullande samlingslokaler”sidan 26

6

2620

13

Tjugofyra7 · #14 maj 2012 3InlednIngsvIs

�� Jag har läst MSBs budget-underlag för perioden 2013 – 2015 samt årsredovisningen för 2011.

Det är här som en myndighet rapporterar till uppdragsgiva-ren, regeringen, vad man gjort och vad man vill göra i grova drag.

I årsredovisningen för 2011 beskrivs det som genomförts vad gäller utbildning på sko-lorna på två (2) sidor av åttio-två (82). I budgetunderlaget återfinns utbildningen endast på en del av sidan 14 och då i tre (3) fullbordade meningar.

Innehållsmässigt finns inga nya visioner, inga nya åtgärder. Jag ser inga i alla fall.

Detta är allt. Och då talar vi om en helt avgörande verksam-het för svensk räddningstjänst. Kunskapsförmedling till bli-vande yrkesmän/kvinnor.

Dessutom är mig veterligt svensk kom-munal räddnings-tjänst den enda of-fentliga verksamhet som helt saknar en systematisk och me-todisk politik för vi-dareutbildning på al-la nivåer. Och här är det otvety-digt kommunerna som arbets-givare som har det första och sista ansvaret.

det ansvar msb har för att grundutbilda och i viss mån vidareutbilda brandmän för kommunal verksamhet är stort och kräver engagemang. Inte mycket av nytänkande och glöd återfinns i myndighetens vikti-gaste dokument.

Inom MSB behövs, tycker jag, en betydligt bättre satsning på utbildningsfrågorna. Inte

minst av samhälls-skäl.

Om MSB kan mas-sera fram hos stel-nade kommungub-bar inom räddnings-tjänsten en kraftfull vidare- och fortsätt-ningsutbildning med

ett nationellt perspektiv så är många med mig tacksamma.

Vidare tycker jag att dessa frågor, som direkt rör 200 an-ställda på skolorna samt några administratörer i Stockholm och Karlstad, förtjänar en hö-gre nivå i myndighetens orga-nisation.

Letar man i organisations-skissen efter ledningen av sko-lorna så hamnar man på en blygsam enhetsnivå. Det är också ett tydligt sätt att visa vil-ken status utbildningsfrågorna egentligen har fått i MSB.

��Kjell Larsson har bloggat om tillkorta-kommanden i utbild-ningen av svensk rädd-ningstjänstpersonal. Jag har stor förståelse för Kjells engagemang i dessa frågor och för alla som vill prioritera ut-bildning.

Jag tillhör själv den gruppen och har gjort det under många år. För att förstå förutsättning-arna och även i viss mån tillrät-talägga vill jag lämna några vä-sentliga fakta i sammanhanget:��MSB satsar årligen 200 mil-

joner kronor på utbildning.��Mer än var femte medarbe-

tare i MSB arbetar med utbild-ning.�� I genomsnitt 8 000 elever

genomgår årligen grund- eller vidareutbildning i MSBs regi.�� I MSBs verksamhetsplan,

som styr hela vår verksamhet,

har utvecklingen av ut-bildningsverksamhe-ten lyfts som en myck-et viktig fråga för hela myndigheten.

de kommunala arbets-givarna har ett stort eget ansvar för kompe-

tensutveckling och vidareut-bildning som ofta glöms bort. Kjell Larsson pekar på detta i sitt debattinlägg.

Det råder otydligheter i för-delningen mellan den statligt genomförda grund- och vida-reutbildningen och arbetsgi-varnas ansvar för kompetens-utveckling.

Min uppfattning är att det idag brister i kompetensför-sörjningen, framförallt fort-bildning av redan grund- och vidareutbildad brandpersonal. Fortbildning är ett ansvar för arbetsgivaren.

Just nu utvecklar MSB ut-bildningssystemet. Vi satsar särskilt på följande områden:��God räddningstjänst och ef-

fektiva räddningsinsatser.��Metod- och teknikutveck-

ling för säkra och effektiva räddningsinsatser.�� Ledning och samverkan.�� Fortsatt översyn och utveck-

ling av den tvååriga yrkesut-bildningen.�� Pedagogisk utveckling, även

lärare behöver fortbildning.��Nya moderna tillgängliga ut-

bildningsformer .��Utökat utbud av avgiftsbe-

lagd fortbildning. Jag noterade någon anonym

kommentator som trodde att man inte får diskutera i MSB. Det är en plikt att diskutera och ifrågasätta i den här myndighe-ten som i all annan verksamhet.

�� Ledning och samver-kan är på tapeten. Te-maområdet har på se-nare tid klättrat impo-nerande snabbt på lis-tan över branschens mest avhandlade äm-nen och just nu slåss man på allvar med så-väl svarta svanar som Rakel om den absoluta tätpositionen.

Att väldigt många lägger väl-digt mycket kraft på att utveck-la ledning och samverkan bor-de i grunden vara positivt om det inte vore för att den organi-sationsövergripande, och i fle-ra fall interna, diskussionen om ledning är ganska virrig. Virrig i bemärkelsen att vi inte är över-ens om vad vi pratar om.

En viktig anledning till detta kan vara att ledning och sam-verkan är något abstrakt.

Lägg mer tid på att bli kon-kret i samtalet om syfte (var-för?) och funktion (vad?) inn-an du rusar mot formfrågan (hur?).

Bryt det inåtvända perspek-tivet på ledning och samverkan och satsa på ett mer utåtriktat. Ett annat sätt att uttrycka det är att man bör utgå från beho-ven i det drabbade samman-

hanget innan man defi-nierar sina interna be-hov. Syftet med ledning och samverkan är inte att utöva ledning och samverkan. Det är nå-got mer.

man kan konstatera att det finns flera utmaningar som måste hanteras i den fort-satta utvecklingen inom om-rådet ledning och samverkan. Utmaningar som ställer krav på bättre helhetsförståelse, gränsöverskridande pragma-tiska samtal om syfte och funk-tion, ett sunt ifrågasättande av sanningar och lite mer presti-gelöshet.

En början kan ju vara att kän-na på följande definitioner av ledning och samverkan…

Ledning är en funktion för att inrikta och samordna resur-ser inom ett givet system i syfte att uppnå en önskad effekt

Samverkan är ett verktyg som används för att åstadkom-ma gemensam inriktning och samordning av resurser som tillhör olika organisationer, ut-an direkt styrning av en gemen-sam chef.

��Ambulansen och Polisen har länge använt sig av priori-tering av larm, men det är en udda före-teelse inom rädd-ningstjänsten. Så fort det blir larm så tutar man gärna och snabbt genom stan, fastän det kanske inte är särskilt bråttom när det väl kommer till kritan.

Det vet man i många fall re-dan vid samtalet med inringa-ren. Jag själv är van vid prio 1, 2 och 3, och tycker att det är en smakfull lösning på att försöka uttrycka en ”bråttomhetsgrad”.

något som används alldeles för lite är funktionen förlarm. Många är räddningstjänster-na som ber SOS att dröja med larmet tills att de har ordent-ligt med information, istället för att så tidigt som möjligt dra

larm på aktuell sta-tion. Det enda som behövs egentligen för att kunna dra ett förlarm är en någor-lunda angiven posi-tion.

När väl styrkan är på fötter, kan utlarm-

ningen kompletteras med mer uppgifter. Det går att klippa or-dentligt med tider här, och jag har inte förstått någon anled-ning till att inte göra det. Åt-minstone inte om man ska sät-ta den drabbade i centrum.

Jag har inte lyckats hitta nå-gon som helst reglering någon-stans angående 90 sekunder, och visst var det ett tag sen man tog bort hästarna från brand-stationen? Uttrycket anspän-ningstid och de 90 sekunder-na lever dock fortfarande kvar. Det skulle ju vara läskigt att ändra på något.

Vi får allt fler besökare till tid-ningen på nätet. Många lockas av våra bloggare, diskussion och debatt tilltar.

Här publicerar vi sammanfatt-ningar av fyra av de senaste. Hela bloggarna kan du läsa på tjugofyra7.se

Dra snabba larm – glöm 90 sekunder

Förvirring om ledning och samverkan

Wahlbecks svar om utbildningen

MSB måste prioritera utbildningen

BLOGGTJUGOFYRA7

Utdrag ur gästblogg av Kjell Wahlbecks i svar på Kjell Larssons blogg

Utdrag ur Kjell Larssons blogg

Utdrag ur gästblogg av Christian Uhr

Utdrag ur Sandra Danielssons blogg

Tjugofyra7 · #14maj 20124 Nyheter

– Vi ser för många taffligt genomförda insatser. Kva-litén håller inte måttet och var finns det taktiska kun-nandet?

Det omdömet ger Kjell Wahlbeck, MSB, om svensk räddningstjänsts insatser vid bränder i byggnader.

��Wahlbeck, avdelningschef och ansvarig för stöd och in-riktning av räddningstjänst på MSB, anser att utvecklingen stått still i många år och suc-cessivt försämrats. Han syftar bland annat på insatser vid inte speciellt komplexa bränder, exempelvis i radhus eller fler-bostadshus.

– Första alternativet verkar alltid vara angreppstaktik med rökdykning. Fungerar inte det står man utanför och dränker byggnaden. Det är inte ovanligt att rök- och vattenskadorna vi-da överstiger brandskadorna. Bristen på taktiskt kunnande är uppenbar, det gör mig be-kymrad.

Därför krävs krafttag både när det gäller metodutveckling och utbildning, anser Wahl-beck.

– Vi på MSB har själva ett stort ansvar. Att erbjuda rätt utbildning är vårt uppdrag, metodutveckling behöver vi och räddningstjänsterna arbe-ta med tillsammans.

den springande punkten an-ser han vara bristande kunska-per i byggnadsteknik, elemen-tär taktik och metodikval för effektiva insatser. Det är delar som måste få större utrymme i vidareutbildningar för rädd-ningsledare

– Nuvarande utbildningar behöver inte förlängas, de änd-ringar som behöver göras kan ske genom omprioriteringar. Det är uppgifter för oss i MSB i dialog med sakkunniga i rädd-ningstjänster.

Det kan finnas många orsa-ker till bristande taktiska kun-skaper. Wahlbeck ser främst två.� När räddningstjänsten ut-

vecklades i hög fart för drygt 20 år sedan med mycket bätt-re och säkrare utrustning gjor-de det att insatspersonal våga-de sig in i svårare miljöer. För-mågan att rökdyka utveckla-des, angreppstaktiken frodades och taktiska överväganden blev mindre viktiga.

– Äldre tiders brandbefäl var ofta mycket duktiga yrkesmän och taktiker som insåg risker-na men också såg möjligheter-na. De hade ofta betydligt bätt-re kunskaper i byggnadskon-struktion och behärskade det hantverk som brandbekämp-ning i inomhusmiljöer innebär.

– Uppenbart saknas dessa kunskaper idag, vilket märks i de stereotypa genomföranden man ser. Konsekvenserna blir omfattande brand-, rök- och vattenskador � Operativ utveckling lades

åt sidan när räddningstjäns-ten började fokusera hårt på förebyggande arbete i slutet av 90-talet.

– Inriktningen på förebyg-gande var helt rätt, men pen-deln slog för hårt. Den opera-tiva utvecklingen har stått still sedan dess.

med taktiska brister följer ock-så ett ensidigt val att metodik vid insatser.

– Vi måste bryta konceptet och börja lära ut metodik, rädd-ningsledaren måste ha fler al-ternativ innan denne väljer rökdykning. Vi måste bli duk-

tigare på att ventilera bränder, hindra spridning, avbryta för-lopp och inte vräka på så obe-gränsade och ofta meningslösa mängder med vatten.

Wahlbeck poängterar att svensk räddningstjänst gene-rellt står sig bra och har många goda sidor.

– Effektiveten vid andra ty-per av insatser har utvecklats, vid trafikolyckor har den blivit kraftigt bättre. Men vid brän-der i byggnader, där förutsätt-ningarna att släcka egentligen är goda, blir det fel allt för ofta.

förutom att förändra i grund- och vidareutbildningen vill Wahlbeck även att MSB ska er-bjuda fortbildning för brand-män och befäl med äldre ut-bildningar.

– Jag tror inte det är ovanligt att en insatsledare eller brand-ingenjör gick sin senaste fort-bildning för 15 eller 30 år se-dan. Det pågår mycket träning och övning i kommunerna, men inte ordnade utbildning-ar. De flesta räddningstjänster, även de större, är små organisa-tioner som har svårt att bedriva egen utbildning.

– Dagens kompetensutbild-ningar måste förbättras så att de brister vi upplever rättas till. Vi kan inte fortsätta som vi gör nu. Grund- och vidareutbild-ningarna är en sak men vi mås-te få in fortbildningar som stär-ker kvalitén.

Wahlbeck anser också att lä-rarkompetensen måste stär-kas med mer erfarenhet från arbete i kvalificerade insats-sammanhang .

– Vid undervisning i insats-tekniska eller taktiska ämnen behövs mer erfarenhet som räddningsledare. Räddnings-tjänsternas skickliga och erfar-na brandbefäl behövs till sko-lornas förfogande. Den peda-gogiska kompetensen behöver tillfogas praktisk kompetens från det verkliga arbetet.

Kjell Wahlbeck ser fler vin-ster med metodutveckling.

– Det yrke som byggt sin identitet kring rökdykning be-höver förändras, så gör andra yrken. Vi behöver säkrare, bätt-re och enklare metoder. Det finns arbetsmiljömässiga skäl att förbättra metodiken och det är nyckeln för att kunna bredda rekryteringen.

PER LARSSON

– Taffliga insatser��Wahlbeck kritisk till brister i taktik och metod

Släckning av byggnadsbränder håller inte måttet, anser Kjell Wahlbeck. Angreppssättet är enahanda och ofta går det fel vid ganska okomplicerade bränder. Det brister i taktisk kunskap. Foto: Pelles Photo

Okunskap”Bristen på taktiskt kunnande är uppenbar, det gör mig bekymrad.”Kjell Wahlbeck, MSB

Tjugofyra7 · #14 maj 2012 5Nyheter

Det stora datahaveriet hos it-driftleverantören Tieto i höstas avslöjade brister i den nationella krishante-ringen.

Affärssekretess gjorde det svårt för myndigheter-na att bilda sig en uppfatt-ning av samhällskonsekven-serna.

��Det framgår av MSBs rap-port efter haveriet. MSB sak-nar tvingande befogenheter och är beroende av privata ak-törers samarbetsvilja.

– I en sån här situation har vi otillräckliga verktyg i hela ska-lan. Det är svårt att skapa en lä-gesbild när ingen har den tota-la överblicken, säger Fia Ewald, MSB.

Den 25 november förra året ledde ett hårdvarufel till drift-stopp i 1 800 servrar hos Tieto. 46 av Tietos kunder drabbades och bland annat slogs väsentli-ga delar av it-stödet ut hos Bil-provningen, Apoteket AB och flera svenska kommuner.

Vissa kunder kom lindrigt undan medan de värst drabba-de inte kunde använda sina it-lösningar under flera veckor.

det direkta felet tog två dagar att åtgärda och först då offent-liggjorde Tieto problemet.

Måndag 28 november aktive-rade MSB den Nationella sam-verkansfunktionen för infor-mationssäkerhet.

Det övervägdes att aktivera MSBs nationella plan för all-

varliga it-incidenter, samhäl-lets funktionalitet bedömdes inte vara allvarligt hotad.

msb tog tidigt kontakt med Tieto som inte ville lämna ut information med hänvisning till affärssekretessen.

MSB blev hänvisat att följa händelseutvecklingen genom öppna källor och egna kontakt-nät. Via dessa kanaler var det svårt att skaffa sig en samhälls-övergripande bild av situatio-nen och MSB begärde in läges-rapporter från ett antal berörda myndigheter.

i sin rapport skriver msb att informationssäkerhetsarbe-tet behöver stärkas ytterliga-re – på alla ansvarsnivåer och inom alla sektorer. Behovet av privat-offentlig samverkan är stort beroende på att de offent-liga aktörerna i så hög grad för-litar sig på privata tjänsteleve-rantörer.

MSB betonar vikten av bra avtal med leverantören men inte heller det är någon garan-ti. Tieto och andra leverantö-rer har sagt att de gör egna pri-oriteringar av vad som är sam-hällsfarlig verksamhet vid ett krisläge.

Det innebär att även kunder som gör en omfattande plane-ring och skriver bra avtal ändå inte kan vara säkra på att få den leverans de avtalat. En klar de-finition av samhällsviktig verk-samhet efterlyses av alla parter.

– Tieto kan omöjligen prio-

ritera samhällsviktig verksam-het, men de gör det så länge ing-en annan kan göra det och det är ingen lyckad lösning, säger Fia Ewald.

enligt fia ewald var det en slump att händelsen inte fick allvarliga följder.

– Nu kunde man hantera si-tuationen, men till väldigt stora kostnader. Gäller det pengar är kontinuitetsplaneringen bätt-re, men sämre där det handlade liv och service. Om det i stället drabbat vård och omsorg kun-de konsekvenserna blivit kata-strofala. Haveriet blev en nyttig ögonöppnare för många.

MSB anser att det bör över-vägas en obligatorisk it-inci-dentrapportering för både stat-liga myndigheter och kommu-ner, något som myndigheten nu fått ett uppdrag från reger-ingen att utreda vidare.

en viktig fråga som behöver hanteras är hur lägesinforma-tion ska kunna inhämtas från privata aktörer.

Obligatorisk it-incident-rapportering står knappast på önskelistan hos leverantörer-na, däremot samarbete.

– Jag tror att man i normal-läget måste arbeta tillsam-mans och tydligt definiera in-formationsbehov och hur det ska hanteras utan att kund-sekretess bryts. Då kan man identifiera om det finns käns-liga punkter och hur man kan hantera dem. Utredningar som

riskerar att offentligöra affärs- och kundkonfidentiell infor-mation offentligt kommer inte att fungera. Vi kan inte rappor-tera direkt utan det måste gå via våra kunder och deras till-synsmyndigheter om de har så-dana, säger Christer Mattsson, på Tieto.

Stefan Larsson, säkerhets-chef på Apotekens Service AB, är inte helt främmande för att även vissa privata aktörer ska ha rapporteringsskyldighet:

– En svår fråga som måste knytas till de avtal som teck-nas. För samhällskritisk verk-samhet, om den påverkas, skul-le man kunna tänka sig en mot-svarande obligatorisk inciden-trapportering, säger Stefan Larsson.

enligt it- och energiminister Anna-Karin Hatt är kontakter med nyckelaktörer både na-tionellt och internationellt en förutsättning för att skapa en gemensam lägesbild. En annan förutsättning är rapportering av it-incidenter. Eftersom den frivilliga rapporteringen av it-incidenter visat sig otillräcklig är obligatorisk rapportering en tänkbar lösning.

– Regeringen har gett MSB i uppdrag att titta vidare på hur Sverige ska kunna få ett funk-tionellt system för it-incident-rapportering. Jag kan inte ute-sluta att även privata företag under vissa omständigheter kan komma att omfattas av ett sådant system, säger Anna-Ka-rin Hatt.

GUNNO IVANSSON

MSB ska tillsammans med Boverket kartlägga brand-skyddet i vård- och äldrebo-enden.

��Under våren vänder man sig till räddningstjänsten i slumpvis utvalda kommuner med frågor om brandskyddet vid några utpekade boenden i kommunen.

Bakgrunden är regerings-uppdraget att redovisa hur ett rimligt brandskydd i olika bo-endemiljöer kan tillgodoses.

Statistik visar att det under en tioårsperiod omkommit 44 personer i vårdboenden. I hälf-ten av fallen saknades funge-rande brandlarm, som är helt

avgörande i miljöer där män-niskor är sängliggande eller funktionshindrade.

– Jag tror att brandskyddet överlag är bra, men som sta-tistiken visar finns det brister. Det tillsammans med att bygg-reglerna ställt olika krav genom åren gör att det blir otydligt vil-ken nivå på brandskyddet som är skälig i vårdboenden, säger Patrik Perbeck, MSB.

i sitt svar på regeringsuppdra-get kom MSB fram till att regle-ringen behöver tydliggöras och bad om bemyndigande att utge föreskrifter om brandskyddet.

I diskussioner mellan myn-digheterna enligt vilka lagar

brandskyddet bäst regleras kom man fram till att det kräv-des en fördjupning och det be-slöts att genomföra en kart-läggning av brandskyddet.

Den sker genom att ett frå-geformulär skickas ut till rädd-ningstjänsten i ett antal kom-muner som slumpvis valts ut via Sveriges kommuners och landstings kommungruppsin-delning.

både särskilda boenden för äldre och boenden enligt La-gen om stöd och service till vis-sa funktionshindrade omfat-tas. Via Socialstyrelsens regis-ter har MSB slumpvis valt ut vilka boende det rör sig om.

– Det har vi gjort för att ur-valet inte ska påverkas av hur man lokalt kan tänkas resone-ra, ska vi välja ett bra eller ett riktigt dåligt.

boverket och msb har gemen-samt satt ihop frågorna. Ex-empel på frågeställningar är: Hur många bor det i boendet? Finns larm och hur är det ut-format? Brandcellsindelning? Vilken personal är tillgänglig olika tider på dygnet och vilken förmåga har de att agera om det brinner?

En liknande arbete gjor-des inför ett allmänt råd som gavs ut 2008 då MSB kartlade brandskyddet på hotell.

Kartläggningen ska utgöra underlag för regeringens fort-satta bedömning av föreskrifts-frågan.

– Det blir en snabb process. Målet är att vi ska en rapport med resultatet framme före midsommar, säger Perbeck.

GUNNO IVANSSON

fakta�� Kommuner som ingår i stu-

dien: Sollentuna, Mölndal, Bur-löv, Hässleholm, Sundsvall, Bjuv, Gnesta, Åtvidaberg, Ving-åker, Hallstahammar, Hallsberg, Älvdalen, Karlskoga, Hultsfred, tingsryd, torsby, Karlsborg, Älm-hult, Eda

Brandskydd i vård- och äldreboenden kartläggs

It- och energiminister Anna-Karin Hatt utesluter inte att även privata före-tag kan komma att omfattas av obligatorisk incidentrapportering. Foto: sandra Baqirjazid

Tieto-haveriet avslöjade brister��”Bättre planering när det gäller pengar än för liv och service”

Tjugofyra7 · #14maj 20126 Nyheter

��Det sade Sten Tolgfors, när han vid ett av sina sista fram-trädanden som försvarsminis-ter besökte Attunda brandför-svar för att titta på deras rekry-tering av brandmän.

Besöket skedde i slutet av mars, tre dagar innan han av-gick, och syftet var att infor-mera sig om Attunda som ta-git det omdiskuterade greppet att söka brandmän med an-nan bakgrund och andra meri-

ter än att ha gått MSBs utbild-ning Skydd mot olyckor, SMO. Attunda hävdar att de behöver öka mångfalden, inte minst få in brandmän med utomnordisk bakgrund, för att klara uppdra-get. Dessa kategorier lyckas in-te SMO-utbildningen leverera idag.

För andra gången kör Attun-da ett projekt där de söker som-marvikarier som ges en intern 12-veckorsutbildning innan

de påbörjar sitt sommarvika-riat som eventuellt övergår till fast anställning till hösten. Pro-jektet kallas QM8, som står för qvinna-mångfald och att det är åtta personer som antagits. Fem män och tre kvinnor.

fem av dem har gått SMO och övriga kompetenser man får in är pedagogik, sjukvård och språk.

– Vi tycker SMO är väldigt bra, men vi tror inte att hund-ra procent av de vi rekryte-rar i framtiden ska vara SMO-are. Om vi tittar på brandkå-ren Attunda kommer 90 pro-

cent av personalen från utryck-ningsstyrkan. Skulle vi enbart anställa SMO-utbildade får vi ju inte någon mångfald i kom-petens. Vi ser nu att vi räddar fler liv via våra sjukvårdsinsat-ser än via våra brandinsatser. Därför vill vi få in fler med sjuk-vårdsbakgrund, säger Jens Är-lebrant, brandchef i Attunda.

Han vill se samma hundra-procentiga engagemang för det utåtriktade arbetet som för det operativa.

– Jag tror det är viktigt med heterogena grupper för att få en sund organisationskultur. Det viktiga är att vi får in andra

tankar, andra synsätt i organi-sationen, säger Jens Ärlebrant.

Sten Tolgfors ser positivt på Attundas sätt att öka mångfal-den.

– Jag tycker att ambitionen

AttundA · – Attundas ambition att bredda rekryteringen är central för räddningstjänsten framöver.

Bör vara samma krav för utbildning och anställning��Sten Tolgfors vill se förändringar i antagning och rekryteringen till brandmän

Vill se tester”Är betygsuttagning-en till SMO en förkla-ring till att vi inte har lika bred rekrytering som försvaret?”Sten Tolgfors, försvarsminister

Tiden strax innan han avgick besökte försvarsminister Sten Tolgfors ett antal räddningstjänster för att skaffa sig en bild av varför räddningstjänsten har så mycket svårare än polisen och försvaret att bredda sin rekryte-ring. I Attunda träffade han bland andra de blivande sommarvikarierna i det omdiskuterade QM-projektet. Foto: erik Mårtensson

Tjugofyra7 · #14 maj 2012 7Nyheter

En av de åtta som antogs i Attundas QM8-projekt för blivande sommarvikarier är Markus Falc, 37.

I ungdomen hade han planer på att bli brandman men de blev aldrig förverk-ligade. Men så fick han se Attundas annons i Metro.�� – Jaha, brandman med an-

nan bakgrund, det passar ju lite på mig. Och när jag läst annonsen kände jag att jag måste skicka in en ansökan, säger Markus Falc.

Han är utbildad idrottslära-re men jobbade närmast som högtryckstekniker. Han har tjeckiskt ursprung, talar fle-ra östeuropeiska språk. Inte för ett ögonblick tvivlar han på att han nu hamnat på rätt plats här i livet.

–Jag blev paff när brevet kom om att jag var välkom-men till testdagar. När jag kom till intervjun andra test-dagen fick jag fjärilar i magen: jag kanske är med i matchen.

Det är helt otroligt. Om nån sagt att jag fått välja mellan att vinna en miljon på tipset och det hade jag tagit det här.

Planen är att sommarvika-riatet ska gå över i fast jobb i höst. I förra projektet blev al-la fyra anställda och Markus Falc är hoppfull. Samtidigt har han förståelse för SMO-studenterna syn på rekryte-ringen.

– Jag har full förståelse och känner ödmjukhet inför de-ras situation, men jag har fått min chans. Det var en chans i livet som jag inte trodde att jag skulle få.

man har att bredda rekryte-ringen är central för räddnings-tjänsten framöver och det be-ror på att räddningstjänsten har ett vidgat uppdrag där väl-digt mycket också handlar om att informera för att förebygga bränder och olyckor.

han vill se en förändring i rädd-ningstjänstens rekrytering och gör jämförelser med försvaret som lyckats betydligt bättre. Sten Tolgfors nämner två sa-ker som skiljer räddningstjäns-ten från andra uniformsyrken. Antagningen till SMO baseras huvudsakligen på betyg och att

kraven för att bli antagen till SMO-utbildningen inte mot-svaras av kraven för att bli an-ställd.

– Frågan jag då ställer mig är om betygsuttagningen är en förklaring till att vi inte har en lika bred rekrytering. Jag har lekt med tanken att man skulle se över rekryteringen till SMO. Om vi låter Rekryteringsmyn-digheten göra tester och urval på samma sätt som för andra uniformsyrken, skulle det på-verka?

– Nästa sak jag tror är viktig är att se om man kan ha en di-alog med Sveriges kommuner

och landsting om att kravet för att ta sig in på utbildningen ska motsvara kraven för att bli an-ställd. Kan kommunerna kom-ma överens om en gemensam ”ribba” så att om jag klarar kra-ven för att bli antagen klarar jag också kraven för att bli anställd. Annars tror jag att många tve-kar att lägga två år på en utbild-ning som man inte vet om den kvalificerar till anställning, sä-ger Sten Tolgfors.

GUNNO IVANSSON

Bör vara samma krav för utbildning och anställning��Sten Tolgfors vill se förändringar i antagning och rekryteringen till brandmän

”Jag känner ödmjukhet”

Förstår SMOarna”Jag har full förstå-else och känner öd-mjukhet inför deras situation.”Markus Falc

Tiden strax innan han avgick besökte försvarsminister Sten Tolgfors ett antal räddningstjänster för att skaffa sig en bild av varför räddningstjänsten har så mycket svårare än polisen och försvaret att bredda sin rekryte-ring. I Attunda träffade han bland andra de blivande sommarvikarierna i det omdiskuterade QM-projektet. Foto: erik Mårtensson

Försvarsministerns besök avslutades med en losstagningsövning med de blivande sommarvikarierna.

Markus Falc är en av de åtta som fick chansen i Attundas QM8-projekt. – Det var en chans i livet som jag inte trodde att jag skulle få.

Attundas räddningschef Jens Ärlebrant och dåvarande försvars-ministern Sten Tolgfors.

Tjugofyra7 · #14maj 20128 Nyheter

REVInGERekryteringarna till brand-män i Attunda och Söder-törn har skapat debatt om värdet av SMO-utbildning-en.

I slutet av april besökte re-presentanter för Södertörn MSB i Revinge för att ge sin bild av rekryteringarna både för lärare och studerande.

�� Södertörn anser att det spri-dits en felaktig bild av hur för-bundet ser på SMO och ville ge sin syn direkt till lärare och SMO-studenter.

– Vi ser SMO-utbildade som en viktig rekryteringsbas, men tror de att vi ser dem som oan-ställningsbara har vi ett pro-blem, säger Jesper Boqvist, in-satsledare i Södertörn, som ar-betar med rekryteringsfrågor.

Tillsammans med branding-enjör Per Hultman, och brand-man Anders Narling försäk-rade han att Södertörn sätter högt värde på SMO, men att räddningstjänsten måste an-passa sig till den verklighet man möter.

– Det är en överlevnadsfråga för oss. Om vi ska kunna fort-sätta leverera säkerhet och trygghet till våra samhällsmed-borgare måste vi göra det på ett bredare sätt. Vi måste kunna

möta alla grupper av männis-kor. Det kan vi inte med de ho-mogena grupper vi har idag. Vi måste ha en bredare kompe-tens, säger Jesper Boqvist.

södertörn driver tillsammans med Attunda och Norrtälje ett omfattande jämställdhets- och mångfaldsarbete, bland annat med stöd av EU-pengar. Målet är att påverka befintliga struk-turer och bredda rekryterings-basen.

– Vi har omkring 300 brand-män. 50-60 kommer att gå i pension de närmaste åren och det är nu vi har vår chans att påverka mångfaldsstrukturen. Problemet är att de kompeten-ser vi efterfrågar, inte efterfrå-gar oss.

Liksom MSB vid antagning-en till SMO har Södertörn svårt att locka nya grupper till yrket. I år hade Södertörn 219 sökan-de till sommarvikariaten. 20 var kvinnor och de allra flesta föll bort för att de inte uppfyll-de grundkraven.

– Vi har fått in många kom-petenser, men det är skralt med mångfalden. Har vi 200 sökande och 20 är kvinnor är det svårt att göra ett jämställt urval. Vi måste bli attraktivare som yrke bland kvinnor, säger

Jesper Boqvist.För att lyckas med det måste

man enligt Södertörn slå sön-der den heroiserande bilden av yrket.

– Och då måste vi sluta vara med i tv. Den bilden man får ge-nom tv är män som lagar mat i grupp, och sen släcker häfti-ga bränder. Jag har aldrig sett något program där man har en brandskyddsutbildning i en skola eller jobbar med kommu-nens säkerhetsarbete. Det hade kanske inte varit lika spännan-de att titta på, men det är det som är brandmannens jobb och den bilden måste vi få ut, säger Per Hultman.

vid rekryteringen till årets sommarvikarier efterfråga-des fem kompetensområden: räddningstjänstutbildning, friskvård, sjukvård, språk och pedagogik. De viktades lika i första urvalet, hade man en-bart SMO var det lika merite-rande som enbart friskvård.

Av 37 som fick sommarvika-riat är tio kvinnor. Fler än hälf-ten har tidigare haft sommarvi-kariat i Södertörn och av de 15 som nu gör sitt första vik har el-va gått SMO och två är kvinnor.

Vid mötet i Revinge fick de frågan om någon klagat på bris-

tande mångfald.– Nej, men om vi ska kunna

informera om brandvarnare i Södertälje, som tog emot fler flyktingar än USA under Irak-kriget, måste vi ha någon som kan tala deras språk. Det finns kulturer där kvinnor inte får ta-la med män, kvinnan får knappt öppna dörren när vi knackar på. Då behöver vi en duktig, väl-utbildad kvinna.

– vi vill att samhället ska kän-na igen sig i brandförsvaret. Ta vara på de unika egenskaper och kompetenser som män-niskor har. Det vi hittills gjort är att vi tagit in en kvinna och gjort henne till så mycket man vi bara kan för att hon ska pas-sa in, och vad har vi vunnit med det? säger Per Hultman

Rutger Granberg, som går SMO HT10, ställde huvudfrå-gan:

– Det många av oss reage-rat på är att ni har SMO som en merit och inte ett krav vilket gör att vi kan bli förbigångna av en sjukgymnast.

– Vi kan inte få den kompe-tensmässiga bredd vi behöver med SMO som ett krav. Jag kan förstå er frustrationen men ber om förståelse för vårt. Vi öns-kar inget hellre än att alla hade

gått SMO. – Flera SMO-studerande jag

mött är väldigt intresserade av utryckning och har ”genomli-dit” förebyggande säkerhets-delarna av utbildningen – vår verkliga kärnverksamhet. Till dom säger vi: Nä, vi kommer inte att kunna tillgodose di-na önskemål om de är att trä-na, laga mat i grupp och åka på larm. Med den attityden kom-mer man inte till fysisk inter-vju. Då tar vi hellre någon med en annan kompetens, säger Per Hultman.

rutger granberg var efteråt nöjd med de svar han fått.

– Jag tycker Södertörn job-bar jättebra. Jag ville veta var-för man inte har SMO som ett krav och även om jag fick bra svar känns det fortfarande lite konstigt att SMO bara är en me-rit. Men jag köper det.

Även skolledningen i Re-vinge var nöjd med besöket.

– Det är mycket värdefullt att få veta hur ni jobbar och kanske kan vi formalisera det till att träffas en gång per termin, sä-ger Jonas Evbäck, enhetschef i Revinge.

Södertörn ska även besöka MSB i Sandö.

GUNNO IVANSSON

SMO-studenten Rutger Granberg (till vänster) diskuterar rekrytering med Per Hultman, Anders Narling och Jesper Boqvist från Södertörn. Foto: Gunno iVansson

SMO viktigt – mångfald viktigare��Södertörn förklarade sina rekryteringsgrunder för studenter i Revinge

Tjugofyra7 · #14 maj 2012 9Nyheter

Alla kommuner och länssty-relser har listat samhälls-viktig verksamhet som ska prioriteras vid en allvarlig elbrist.

–Det här arbetet kommer att göra nytta för mycket av samhällets krisberedskap, säger Bo Gellerbring, MSB.

�� I arbetet med Styrel, där elen ska styras dit den bäst behövs vid en allvarlig elbrist, har MSB tagit fram ett inriktningsdo-kument med förslag hur elan-vändare ska prioriteras. Doku-mentet ska ses som en rekom-mendation med en priorite-ringslista i åtta klasser.

– Det handlar om övergri-pande mål för samhällets sä-kerhet där prioritering ligger på att värna befolkningens liv och hälsa, samhällets funktio-nalitet och våra grundläggande värden, exempelvis demokrati-frågor, säger Gellerbring.

Regeringen har hörsammat förslaget och prioritetsklas-serna har lyfts in i en ny för-ordning, Förordningen om planering för prioritering av

samhällsviktiga elanvändare (2011:931).

den högst prioriterade klassen innehåller elanvändare som på kort sikt har stor betydelse för liv och hälsa, MSB har ex-emplifierat med akutsjukvård samt akuttjänstgörande polis och räddningstjänst. Den lägst prioriterade klassen kategori-seras som övriga användare, i MSBs exempel bland annat bo-städer. Det är den klass som vid en brist först kopplas bort.

– Där kommer konsekven-serna först vid en frånkoppling. Men vad det innebär vet vi inte riktigt och måste skaffa oss mer kunskap om. Det handlar bland annat om hur prioritering sker inom klassen.

med dokumentet som stöd har kommuner och länsstyrelser, med de senare som samord-nare, listat vilka verksamheter som är samhällsviktigast i de-ras län. Här finns även motsva-rande uppgifter lämnade från landsting och centrala myn-digheter.

Resultaten från länen har lämnats över till elnätsföreta-gen som ska planera eventuell frånkoppling av elkraft och till Svenska Kraftnät som är den myndighet som beslutar om frånkoppling.

– Det har varit stort engage-mang och mycket arbete har lagts ner på identifiering och prioritering.

under arbetets gång har det konstaterats att översynen av vilka verksamheter som är samhällsviktiga medfört en påtaglig bonuseffekt – det blir stöd för övrig krisberedskap.

– Även vid andra allvarliga händelser – exempelvis över-svämningar, stormar, it-attack-er och pandemier – är nu vikti-ga verksamheter identifierade. Man får göra olika prioritering-ar beroende på scenario, men vägledningen finns där.

energimyndigheten ansva-rar för att initiera en översyn av Styrel vart fjärde år och nu-mera finns laglig grund för att praktisera systemet.

Den paragraf i ellagen som ti-digare sa att begränsning eller avbrytande av el ska ske rätt-vist vid elbrist, har ändrats till att samhällsviktiga elanvända-re ska prioriteras.

Svenska Kraftnät är syste-mansvarig myndighet för lan-dets elförsörjning och kräver att frånkoppling vid elbrist ska kunna ske inom 15 minuter för att inte system eller utrustning ska riskera att bli förstörd.

– Få elnätsföretag har bered-skap att klara det i dag. Tillsvi-dare får man koppla bort stora geografiska områden och se-dan koppla tillbaka elledning-ar efter planen om vilka som är högst prioriterade. Det som måste till är att man får fjärr-styrd från- och tillkoppling och ständig bemanning av drifts-centralerna, vilket de största företagen har.

Vid order om frånkoppling handlar det om cirka 2 000 me-gawatt som ska kunna frigöras.

– Det motsvarar ungefär två kärnreaktorer, säger Bo Geller-bring.

PER LARSSON

fakta

Styrel�� Styrel är ett planeringssystem

för prioritering av samhällsvikti-ga elanvändare vid elbrist.

Vid en allvarlig elbrist finns risk att elförsörjningen kollapsar i he-la eller stora delar av landet. för att skydda elsystemet kan el-nätsföretagen då tvingas koppla från elanvändare.

Prioritering elanvändare�� Listningen över samhällsvik-

tiga elanvändare är indelad i åtta klasser och avsedd som stöd för prioritering vid elbrist.

användare klass 1 är viktigast, klass 8 de första som blir från-kopplade vid elbrist.

MSB har i sitt inriktningsdoku-ment gett exempel på verksam-heter inom respektive prioritets-klass. De är stöd för bedömning. Lokalt kan andra bedömningar göras.

MSBs exempel:

1 akutsjukvård, akuttjänstgö-rande polis och räddnings-

tjänst, omsorg utsatta grupper.

2 ledningsfunktioner, drivme-delsförsörjning, vatten och

avlopp, vissa finansiella system, radio/tV, elektroniska kommuni-kationer, vissa transporter.

3 primärvård, dagmottagning-ar, läkemedelsförsörjning.

4 betalningsförmedling, trans-porter, livsmedelsförsörjn.

5 massa- och pappersindu-stri, gruvor, raffinaderier,

järn- stål- och större verkstads-industri.

6 sophantering, kemisk in-dustri.

7 arkiv, museer, objekt på unescos världsarvslista.

8 boende, små till medelstora företag.

Samhällsviktig verksamhet listad��Prioritering för Styrel nyttig för övrig krisberedskap

��Hur ser brandrisken ut hos dig? Har du en iphone eller ipad är svaret nära till hands.

Appar finns för snart sagt allting, nu även för brandrisker i skog och mark.

MSB har släppt appen Brandrisk ute som med hjälp av positioneringsfunk-tionen i mobilen eller läsplattan ger ak-tuell risk för gräsbrand under perioden 1 mars-1juni och risk för skogsbrand 10 april-31 augusti.

– Appen, som kan laddas ner från App Store, ger också råd om säker eldning ut-omhus, säger Marcus Årskog, MSB.

Prognosen gäller för den plats där man befinner sig, men det går också att söka information för andra orter. Brandrisk-data hämtas från SMHI. Prognosen i ap-pens startläge uppdateras varje dygn och gäller fem dagar framåt.

– Appen innehåller även översiktskar-tor som har andra riskvärden än de för-enklade som visas i startläget.

Skogsbrandsflyget är nyckeln för att upptäcka skogsbränder. Nu ska det undersökas om satellit kan va-ra ett komplement.

MSB har gett ut ett häfte med tumregler för beslutsstöd vid skogsbränder.

��Under året har eller kommer en rad åtgärder genomföras inom skogs-brandsområdet.

De allra flesta länder i världen an-vänder sig av två eller flera komplette-rande metoder för att upptäcka skogs-bränder vid skiftande förhållanden.

Sverige har enbart en metod för upptäckt – skogsbrandflyget. Men un-der året kommer en förstudie att un-dersöka möjligheten att upptäcka med satellit. Stor vikt kommer att läggas på att studera det finska satellitdetekte-ringsprogram som funnits sedan mit-ten av 90-talet.

Även andra metoder, exempelvis ka-mera, ska studeras för att i framtiden

eventuellt ha flera detekteringsmeto-der i olika delar av landet beroende på riskbild med mera.

länsstyrelserna har under våren upp-handlat skogsbrandflyget för årets sä-song. Upphandlingen har i vissa län varit problematisk på grund av att Fri-villiga Flygklubbens tillstånd att utfö-ra brandflyg varit osäkert.

Resultatet av länsstyrelsernas arbe-te har dock lett till att de flesta länen kommer att ha brandflyg genom pri-vata företag eller flygklubbar.

ett beslutstöd i form av tumregler kommer att skickas ut till samtliga räddningstjänster. Tumreglerna ska ge stöd till insatsledare/räddningsle-dare vid skogsbränder.

Grundmaterialet kommer från in-rikesministeriet i Finland, har redige-rats och kompletterats för svenska för-hållanden.

– Tumreglerna ska ses som rikt-

värden. Skriften innehåller uppgifter om spridningshastigheter, förväntat brandförlopp, ekonomiskt värde med mera för olika typer av vegetation, samt elrisker och hur man ska agera vid skogsbrandsläckning nära spän-ningsförande delar, säger Lars-Gun-nar Strandberg, MSB.

Tumreglerna är en första version som kommer att uppdateras i takt med att ny kunskap, nya metoder och ny teknik utvecklas.

Brandrisken i din app

Satellit för att upptäcka skogsbränder?

Beslutsstöd i form av tumregler.

Tjugofyra7 · #14maj 201210 Vårkonferensen

Stödet till drabbade efter Utöya omdiskuteratEfterklokheten är den mest exakta vetenskapen. Det konstaterade Trond Lutnaes från motsvarande länssty-relsen i Hedmark när han berättade om erfarenheter från massmorden på Utöya.

��Hans kollega Johan Neby re-dogjorde för fakta kring hän-delseförloppet 22 juli förra året då det först exploderade en bomb i regeringskvarteren innan massakern på Utöya in-leddes. Trond Lutnaes fokuse-rade på de lärdomar och erfa-renheter som hittills gjorts av vården.

– De säger i stort sett att sjuk-vården gjorde en formidabel insats. Men ger ändå 14 rekom-mendationer till uppföljning, bland annat om kommunika-tioner och ansvarsförhållan-den.

Hans huvudbudskap är att

man ska vara försiktig med att kritisera de inblandade efter en så ofattbar händelse.

– Det är lätt att kritisera att polishelikoptern i Oslo var obemannad, men polismästa-ren svarade att det är en fråga om prioritering. Ska vi beman-na polishelikoptern eller ska vi ha poliser på gatorna i en låg-bemannad sommarsituation? Den ideala beredskapen får vi ju aldrig.

naturligt nog har det skrivits och talats mest om dödsoffren men även de praktiska konse-kvenserna är enorma.

– Regeringsbyggnaderna lig-ger tätt. Återställningen kom-mer att ta 10-12 år och kosta många miljarder. De flesta de-partementen har fått flytta till tillfälliga lokaler och det har slagit hårt mot verksamheter-na. Många anställda har stora

hälsoproblem.Norge är ett litet land och al-

la känner någon som drabbats. Trond Lutnaes har en son som jobbar på Hälsodepartementet och han hade tur, undkom med skärsår i huvudet. 564 personer befann sig på Utöya och de kom från hela landet.

– Från vårt län med 22 kom-

muner fanns 40 ungdomar på Utöya Två blev dödade och de 38 överlevande var från åtta oli-ka kommuner.

regeringen lovade att alla skulle få den hjälp de behöv-de, inga resurser skulle sparas. Bland yrkesfolk blev beslutet omdiskuterat.

– Framförallt har det tidigare framförts att det inte är rätt att sjukliggöra reaktioner efter all-varliga kriser på det här sättet. Den bästa hjälpen du kan få är kanske från familjen och vän-ner i ditt sociala nätverk. Det var ungdomar som var med-lemmar i en politisk ungdoms-organisation som ordnade mö-ten sammankomster, träffades både formellt och informellt för att stötta varandra.

En månad efteråt kom all-männa råd från socialstyrelsen om att uppföljningen skulle va-

ra mer aktiv. Varenda en som varit på Utöya skulle uppsökas, symptom och problem kartläg-gas och rapporteras.

– Uppföljningen har inte fungerat helt. Kompetens och roll hos kontaktpersonerna har diskuterats och en del ung-domar ville inte ha med dem att göra.

de stora resurser som använ-des för uppföljningen ledde till diskussioner om Utöya-offren skulle få gå före alla andra oav-sett vad det rör sig om, till ex-empel föräldrar som förlorat barn i trafikolyckor.

– Den enorma uppmärksam-heten ledd också till en våldsam reaktivering av tidigare trauma hos andra människor som åter-igen sökte sig till vården, säger Trond Lutnaes.

GUNNO IVANSSON

Den massiva stödinsatsen till drabbade efter Utöya-massakern blev omdiskuterad bland yrkesfolk. – Framförallt har det tidigare framförts att det inte är rätt att sjuklig-göra reaktioner efter allvarliga kriser på det här sättet, säger Trong Lutnaes (th), från motsvarande länsstyrelsen i Hedmark. Tillsammans med kollegan Johan Neby be-rättade han om erfarenheter från 22 juli-attentaten förra året. Foto: Gunno iVansson

Litet land”Från vårt län med 22 kommuner fanns 40 ungdomar på Utöya. Två blev dödade och de 38 överlevande var från åtta olika kom-muner.Trond Lutnaes, Fylkesmannen i Hed-mark.

Tjugofyra7 · #14 maj 2012 11Vårkonferensen

Civilt försvar är aktuellt igen. Men 2000-talets civi-la försvar ska inte se ut som det gamla civilförsvaret.�� – Utmaningen framför oss

är att få ett totalförsvar som är förankrat hos det svenska fol-ket. De under 35 har inte ens erfarenhet av kalla kriget och hur ska vi utbilda våra ungdo-mar i samhällsskydd och be-redskap men också i hur kriget kan vara?

Det frågar sig Jan Lundberg, MSB, som arbetar med frågor som rör civilt försvar. I början av året fattade MSB beslut om nationell strategi för det civila försvaret.

sedan det kalla krigets slut har Sverige enligt Jan Lundberg levt i en strategisk time out.

– Det som hänt nu är att För-svarsmakten fått i uppgift att genomföra en nationell opera-tiv försvarsplanering. MSB har fått i uppdrag att stödja den här verksamheten. Det består dels i att delta i Försvarsmaktens spelverksamhet men också i att förbereda och genomföra stora stabsövningar, säger Jan Lund-berg.

Thord Eriksson från För-svarsdepartementet uppfatta-de diskussionen efteråt som att många såg framför sig den pla-nering som gällde för det gamla totalförsvaret och kommente-rade saken.

– Civilt för-svar på väg till-baka, ja – men is i magen. Nu ska vi bestäm-ma innehål-let och initi-alt stödja för-svarsmakten i

försvarsplaneringen. Det mo-derna försvaret med hög till-gänglighet är beroende av ett fungerande samhälle. Låt oss titta på den frågan först innan vi bestämmer hur de andra de-larna av ett modernt civilt för-svar ska se ut.

Försvarsmakten behöver stöd i sin försvarsplanering.

– Vi funderar på att ge MSB ett uppdrag att ta de civila myn-digheterna i handen och delta i den här planeringen. Det krävs en viss pedagogik när vi ska gå tillbaks till ett arbetssätt som vi lagt bakom oss. Då tror vi det är bra att MSB får agera guide åt andra myndigheter som är ak-tuella i den här planeringen. På sikt kommer vi till en tydligare inriktning, säger Thord Eriks-son.

GUNNO IVANSSON

Föreskrifterna som reglerar risk- och sårbarhetsanalyser har inneburit större jämför-barhet och enhetlighet. Men det behöver bli ännu bättre.

�� – Vi ser behov av att revide-ra föreskrifterna inför nästa mandatperiod för att öka jäm-förbarheten ytterligare, säger Jonas Eriksson, MSB.

Arbetet med förmågebedöm-ningar och kritiska beroenden hanteras alltför olika för att det ska bli riktigt jämförbart. Några

kommuner har utgått från hela sitt geografiska områdesan-svar medan många arbetat med kommunen som organisation och det var inte tanken.

vissa centrala begrepp som samhällsviktig verksamhet och särskilt viktiga resurser behö-ver förtydligas.

– Sen tror jag att vi ska se över periodiciteten för redovisning, just nu är den inte särskilt bra för länsstyrelserna. Länsstyrel-sernas risk-och sårbarhetsana-

lyser håller en god nivå, även om det finns undantag.

den vanligaste frågan Jonas Eriksson fått sedan föreskrif-terna kom 2011 är vad planen för extraordinära händelser ska innehålla. En ny vägled-ning för planering för extra-ordinära händelser och kriser kommer till hösten. Vägled-ningen kommer även att inne-hålla kontinuitetsplanering.

RSA-föreskrifter revideras för ökad jämförbarhet

Civilt försvar på väg tillbaka

Inga hinder ta emot hjälp– Det finns inga hinder, behöver ni internationell hjälp är det bara att börja förbereda mottagandet.

�� Så sammanfattade Thord Eriksson, Försvarsdeparte-mentet, utredningen om Sve-riges förutsättningar att ta emot internationellt stöd vid kriser eller allvarliga händel-ser i fredstid.

enligt utredningen, som gjorts av Christina Salomon-son, har Sverige goda förut-sättningar att ta emot inter-nationell hjälp.

– Hindren är få. Det hand-lar mer om att det saknas kun-skap om vår rätt komplexa krisberedskap. Det är vår osä-kerhet och okunskap som är hinder i att utveckla förmå-gan ta emot internationellt stöd. Vi ska också ha klart för oss att ta emot hjälp är inte lätt. Det kräver förberedel-ser och i den här rapporten är värdlandsstöd inarbetat.

Utredningen föreslår kom-petensutveckling och att be-fintliga krisberedskapsut-bildningar bör innehålla hur man tar emot hjälp. Den före-slår också att det genomförs en övning våren 2014.

– Det bör finnas ett expert-stöd för den som behöver in-ternationellt stöd och utre-daren föreslår att MSB i sam-verkan med berörda myn-digheter utvecklar en sådan funktion.

frivilligorganisationerna fö-reslås få en roll i förberedel-searbetet att ta emot stöd. Krav ställs på att kommuni-kation ska kunna ske på stöd-landets språk.

– Det räcker inte att lämna pressinformation på svens-ka. MSB bör ha en funktion för att översätta till engelska, men måste kunna förmedla information på det hjälpan-de landets språk, säger Thord Eriksson.

Det finns egentligen inga reella hinder att ta emot internatio-nell hjälp. Det handlar mest om vår egen osäkerhet och okun-skap om hur man förbereder mottagandet enligt Thord Eriks-son, Försvarsdepartementet. Foto: Gunno iVanson

MSB har fattat beslut om nationell strategi för det civila försva-ret. – Utmaningen är att få ett totalförsvar som är förankrat hos det svenska folket, säger Jan Lundberg, MSB. arkiVBild: johan eklund

Jan Lundberg

Mer fokus på kontinuitets-planering.

– Kanske vi med jämna mellanrum ska redovisa kontinuitetsplaner i stäl-lets för risk- och sårbar-hetsanalyser till reger-ingen.

�� Idén lanserade Markus Planmo, Sveriges kommuner och landsting, under Vårkon-ferensen. Han frågade sig hur

ökad kontinuitetshantering i kommuner och landsting och myndigheter kan stimuleras.

– Kontinuitetshantering är ett prioriterat område i 2:4 anslaget för 2013 och nu tyck-er vi att det ska satsas på na-tionell metodutveckling ge-nom att dra igång pilotpro-jekt. En sån satsning måste koordineras och då tycker vi att MSB skulle kunna ha en koordinerande roll.

Kontinuitetsplaner i stället för riskanalyser?

Tjugofyra7 · #14maj 201212 Vårkonferensen

Infosäkerhet i offentlig sektor�� Den 21-22 augusti arrang-

erar MSB konferensen Infor-mationssäkerhet för offentlig sektor. Inledningsanförandet hålls av anna-Karin Hatt, It- och energiminister.

På programmet står bland annat de konflikter och säker-hetsproblem som uppstår när ny teknik som smarta mobiler och surfplattor möter äldre system.

andra dagen ägnas huvud-sakligen åt workshops eller ”spår”. förmiddagen behand-lar erfarenheter och förbätt-ringar.

Eftermiddagen tar bland annat upp säkerhetskrav vid upphandling och säkerhets-analys och polisanmälan.

Sista anmälning 13 juni.

MSB utvecklar en ny webba-serad plattform för att få en bättre bild av nivån på sä-kerhetarbetet.

Första applikationerna blir ett självmätningsverk-tyg för informationssäker-het och ett process- och rap-porteringsverktyg för risk- och sårbarhetsanalyser.

�� – Idag sker ingen mätning el-ler sammanställning och MSB saknar säker information om nivån på informationssäker-heten i landet. I och med det vet vi inte exakt var insatser gör störst nytta. Är det genom ut-bildning eller kontinuitetspla-nering? säger Michael Patrick-son, MSB.

Ursprungsidén var just ett självmätningsverktyg för infor-mationssäkerhet med eget in-loggningssystem och åtkomst

efter behörighet. Snart väcktes tankarna om att lyfta ut inlogg-nings- och behörighetssyste-met till en egen tjänst i en platt-form där den också kan utnytt-jas av andra applikationer.

Verktyget är också ett stöd för kommuner, landsting, läns-styrelser eller myndigheters eget arbete med informations-säkerhet.

– Utöver att mäta mot en ISO-standard är det kraftfullt att mäta mot andra, säger Mi-chael Patrickson.

resultatet kan tas ut som en rapport med staplar och dia-gram. Behörighetssystemet medger enbart åtkomst till egna uppgifter. MSB får till-gång till material motsvarande det som man idag får in på pap-per.

För MSB ger uppgifterna

möjlighet att se hur det ligger till med informationssäkerhe-ten på läns- eller nationell nivå.

Upphandling av utvecklings-projektet pågår och i december beräknas ett pilotprojekt med ett antal utvalda kommuner, landsting, länsstyrelser och myndigheter komma igång.

den andra planerade applika-tionen för plattformen är ett process- och rapporterings-verktyg för risk- och sårbar-hetsanalyser.

– Jag tror genuint på att risk-och sårbarhetsanalyser är ett värdefullt verktyg för att förstå, utveckla och säkra sin organi-sation. Vår vision är att verkty-get ska bli en hjälp i analysarbe-tet och det ska hänga ihop med vägledningar, säger Per Lind-ström, MSB.

Målet är att nyttja och öka

användbarheten av all data som tagits fram i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser-na. Verktyget kan kopplas till andra databaser och göra ana-lyser på olika nivåer.

Liksom med självmätnings-verktyget för informationssä-kerhet väljer MSB att gå försik-tigt fram och inleder med ett pilotprojekt där länsstyrelsen i Skåne, region Skåne, Socialsty-relsen och ett tiotal kommuner ingår.

Det finns en rad idéer om nya och befintliga applikatio-ner som kandidater för platt-formen.

– Man skulle mycket väl kun-na bygga Wis på plattformen och om man önskar borde pro-cess- och rapportverktyget kunna ersätta Ibero, säger Per Lindström.

GUNNO IVANSSON

Vården idag är dygnet runt beroende av fungerande it-system. Ökad komplexitet har gjort det svårt att se var riskerna finns och it-inciden-terna ökar.

�� – Vi har goda belägg för att säkerheten inom sjukvården inte är så god. Bland annat en granskning av åtta universi-tetssjukhus gjord av Socialsty-relsen visade att ingen av dem levde upp till grundkraven, sä-ger Fia Ewald, senior advisor inom informationssäkerhet på MSB.

Enligt Fia Ewald går det inte att utföra särskilt mycket vård idag utan tillgång till it.

– Om till exempel ordina-tionsverktyget Pascal slås ut skulle jag gissa att stora delar av vården står stilla inom någ-ra timmar.

outsourcing och molntjänster har lett till en stark koncentra-tion och skapat en ny risksitu-ation. Det som varit lokala sys-

tem är idag nationella och till viss del kommersiella lösning-ar. Exempel på trenden är E-delegationens arbete för e-för-valtning, e-hälsa och den nya servicemyndigheten.

– Det är en enormt komplex struktur. Alla förväntar sig god säkerhet men det har blivit allt vanligare med it-incidenter i vården. Den som äger informa-tionen har ansvar för att skydda den, men eftersom man har he-la kedjor av aktörer är det svårt för vårdgivaren att se sin egen risksituation, säger Fia Ewald.

msb har tillsammans med So-cialstyrelsen tagit fram en it-strategi som handlar om pa-tientintegritet. Man ska inte behöva betala god vård med försämrad integritet vilket delvis är fallet idag enligt Fia Ewald.

– Sjukvården har inte löst spärrningen av känsliga upp-gifter i patientjournaler. Det är inte främst ett it-problem utan handlar också om hur motive-

rad personalen är att följa de säkerhetsregler som finns.

hon ser också den populä-ra managementfilosofin Lean som ett hot mot informations-säkerheten.

– Lean innebär att man tar bort alla marginaler och vad

innebär det i en kris? Jo, då li-tar vi på att andra landsting har resurser att hjälpa oss, men vi vet att it-incidenter kan drabba väldigt många samtidigt och då håller inte den typen av resone-mang.

GUNNO IVANSSON

Ny webbplattform för analysverktyg

Informationssäkerheten i vården inte tillräckligt bra

Fia Ewald, MSB, är kritisk mot informationssäkerheten i vården. – Granskningar visar att säkerheten inte är tillräckligt god, säger hon. Foto: Gunno iVansson

frågor till... ...Åsa Kyrk Gere, MSB, som från 1 juli blir ordfö-rande i internationella standardiseringskom-mittén ISO/TC 223 under tre år.

1 hur utsågs du?

– ISos högsta ledning har godkänt och antagit den svenska nomineringen. Kom-mittén har letts av min svens-ke kollega Krister Kumlin se-dan 2006.

2 nummerserien 223 för standardisering hand-

lar om samhällssäkerhet. vilka standarder har ni ta-git fram?

– De två första som publi-cerats är ledning och sam-verkan och kontinuitetshan-tering. ytterligare tio är under utveckling.

3 hur styrande är de stan-darder som tas fram?

– Standarder är valfria att använda. De är ett effektivt verktyg där aktörer, från he-la världen i vårt fall, kommer överens om vilka krav som ska ställas. Standarder kan exempelvis vara ett komple-ment i MSBs myndighetsut-övning.

4 hur många länder del-tar i arbetet?

– Drygt 100 experter från ett 60-tal länder är med och formar standarder, deltagar-na är indelade i sex arbets-grupper.

5 vad innebär det att va-ra ordförande och leda

kommittén?- att leda utvecklingen och

framtagandet av internatio-nella standarder för att öka säkerheten i samhället och att bästa möjliga förutsätt-ningar skapas för kommitté-arbetet i sin helhet.

5

Tjugofyra7 · #14 maj 2012 13samhällsskydd

Utvärderingen av storöv-ningen Samö 2007 pekade på behovet av att utveckla samordningen mellan orga-nisationer vid en stor hän-delse.

Detta tillsammans med erfarenheter från verkliga händelser ledde till att det startades ett regionalt sam-verkansprogram i Stock-holmsregionen.

��De brister som utvärdering-en av Samö 2007 lyfte fram blev en väckarklocka för alla inblandade aktörer.

– Erfarenheterna visade på behovet av samordning mel-lan organisationer. Program-met handlar konkret om hur vi tillsammans ska omsätta sam-verkan i teori till praktik före, under och efter händelser, sä-ger Ola Slettenmark, som leder programmet på uppdrag av or-ganisationerna.

Länsstyrelsen i Stockholms län började arbeta med frågor-na tillsammans med flera myn-digheter och organisationer. Efter sammanslagning med ett annat projekt i Stockholms stad formerades hösten 2011 Pro-gram för samverkan – Stock-holmsregionen som ska pågå till 2014.

Det övergripande målet är

att utveckla samverkan och öka samordningen av samhällets resurser. En rad projekt ska öka förståelse och kunskap om rol-ler och ansvar, effektivare sam-verkansprocesser, samordnad planering och koordinerade beslut.

– Det finns en tydlig inrikt-ning från styrgruppen att man vill se ”verkstad”. Programmet är därför ganska ”hands on” och varje projekt ska leverera förbättringsförslag som snabbt och med enkla medel går att genomföra, säger Ola Sletten-mark.

ett exempel är projektet ”Var-dagssamverkan blåljus” där man placerat polisens, SOS Alarms och räddningstjäns-tens larmoperatörer tillsam-mans. Det är ingen övnings-miljö utan operatörerna han-terar skarpa larm. Delprojek-tet är kort, bara två veckor, och Ola Slettenmark har uppvaktat parterna för att snabbt få det till stånd.

– Ibland utreder man halvt ihjäl sig och därför är det oer-hört kul att aktörerna vågade och ville ta beslutet att genom-föra försöken. För mig är det ett tydligt symptom på att det finns en verklig vilja att förändra, sä-ger Ola Slettenmark.

Projektet har pågått dag-tid vardagar med en tim-mes utvärde-ring i slutet av varje dag.

– Målsätt-ningen är att ge deltagarna möjligheter att upptäcka saker, att självupp-levt förstå sitt eget system och organisation i relation till öv-rigas. Förhoppningen är att vi upptäcker flaskhalsar.

Operatörerna är positiva till försöket.

– Det blir mer korrekt ut-larmning och det är lättare att hantera säkerheten på plats för ambulanspersonal, säger So-fia Horn, ambulansdirigent på SOS Alarm.

– Ärenden kommer igång och kan avslutas snabbare. När räddningscentralen får in ett larm hör jag adressen och kan skriva händelserapport direkt, säger Helen Fischerström, po-lisinspektör.

Hon ger ett exempel från ti-digare på dagen.

– I morse blev en flicka på moped påkörd av bil på Stads-gårdsleden. Jag lägger ärendet 9.58, bil beordrad 9.59, patrull på plats 10.01. I vanliga fall hade räddningscentralen inte hun-

nit föra över ärendet till oss och nu är vi redan på plats.

I projektet deltar Storstock-holms och Södertörns rädd-ningscentraler. Johan Win-snes, ledningsförman på Stor-stockholms räddningscentral, är förvånad över de positiva ef-fekterna.

– Alla är här och jag kan pra-ta direkt med dem. Lindvre-tens ledningscentral och vi har alltid fått ringa varandra när vi ska larma den andres enheter. I dag hade vi en lägenhetsbrand i Vällingby som ligger inom mitt område. Närmaste station är Järfälla som hör till hans om-råde, men nu kunde jag larma Järfälla direkt och slapp fyra moment.

msb stöder projektet bland annat med en förstudie kring sekretessfrågor, kvalitetssäk-ring och med utvärdering.

– Programmet omfattar till stora delar samma områden som MSB arbetar med. I en re-gion med många planerade och plötsliga händelser ges bra möj-ligheter att tillsammans med aktörerna prova och omsätta MSBs forskning och utveckling i verkligheten, säger Lars Berg, MSB.

Forskarna Erik Cedergårdh och Jonas Landgren ska analy-

sera och utvärdera det på flera sätt unika experimentet.

– Det var ingen övning utan skarpt och det var ingen som ledde arbetet utan operatörer-na organiserade sig själva. Än-då lyckades de samarbeta så att informationsdelningen blev snabbare än det traditionel-la sättet att arbeta. Det är häp-nadsväckande och inspireran-de att de lyckades så bra som de gjorde, säger Jonas Landgren.

sekretess är en av de frågor som ska behandlas i rapporten, men han ser inga stora pro-blem.

– Reglerna är mer till för att skydda organisationerna än att stötta den hjälpsökande. Det finns saker som jag tror att all-mänheten inte skulle accepte-ra om man kände till dem. Man måste se det ur den hjälpsökan-des perspektiv och då handlar det om att säkerställa att larm-operatörerna är professionella, säger Jonas Landgren.

GUNNO IVANSSONfotnot: finansierande delta-gare är bl.a. Länsstyrelsen, SoS alarm, Polisen, Landstinget, lä-nets räddningstjänster, trafikver-ket, Storstockholms lokaltra-fik, Stockholms stad och Stock-holms hamnar. Länets 26 kom-muner är föremål för förankring under 2012.

Snabbare utlarmning med vardagssamverkan

Polis, räddningstjänst och SOS Alarm i Stockholm satt sida vid sida under ett två veckor långt samverkanstest. – Det är häpnadsväckande och inspirerande att de lycka-des så bra som de gjorde, säger Jonas Landgren, forskare vid Chalmers som utvärderar försöket. Foto: Gunno iVansson

Ola Slettenmark

Tjugofyra7 · #14maj 201214 samhällsskydd

uPPSALABrottsbekämpning och smittbekämpning har en ge-mensam uppgift.

Beredskapen mot avsikt-lig spridning av smittoäm-nen ska förbättras

– Förmågan att arbeta tillsammans måste höjas, säger Rickard Knutsson, Statens Veterinärmedicin-ska Anstalt (SVA).

��Mjältbrandsbrev, fågelinflu-ensa, Ehec – några av de sjuk-domar som finns med på bio-logiska högrisklistor över möj-liga hot och avsiktlig spridning. Med jämna mellanrum dyker nya begrepp upp.

Därför driver EU projektet AniBioThreat som fokuserar på att öka förmågan att hante-ra avsiktlig spridning av smitta inom animalieproduktion. Ar-betet leds av SVA med Rickard Knutsson som koordinator.

– Höjer vi samarbetet mellan myndigheter höjs också bered-skapen. Det är viktigt att vi får en bättre dialog mellan smitt-bekämpande och brottsbe-kämpande myndigheter, säger Knutsson.

polisens, skls och Tullver-kets brottsperspektiv kopplas samman med SVAs och Jord-bruksverket smittoperspektiv samt MSBs krisberedskaps-perspektiv. Utbildning, övning, forskning och utveckling drivs integrerat för att perspektiven ska haka i varandra.

Det kan handla om diagnos av ett nytt smittoämne, meto-der för tidig upptäckt och var-ning, stödsystem för besluts-fattare.

En utvecklad vana att arbe-ta tillsammans ska ge naturli-ga kontakter över myndighets-gränser när det behövs, och därmed bättre beredskap.

– Att vi jobbar över sektorer och lär av varandra är det vä-sentliga i projektet. Vi ska för-söka ha operativ samverkan, men det är inte alltid så lätt. Att göra tekniska lösningar är en-kelt, men hur de ska fungera i praktiken är en svårare fråga.

Rickard Knutsson konsta-

terar att hoten från smittoäm-nen inte heller alltid är så lätta att begripa.

– Det kan vara lite diffust. Ett sprängämne är enklare förstå, risker och möjliga konsekven-ser tydligare.

Han tar som exempel rutiner för att skicka smittämnen.

– Tullverket känner till vil-ka biologiska risker som finns, men kunskapen hur de ska hanteras eller skickas kanske inte är lika stor. Det finns risk att smittan sprids på vägen.

Osäkerheten påverkar hela samhället. Medietrycket blir ofta stort, allmänheten kan bli orolig när risken inte är riktigt greppbar.

ett exempel är spridningen av Ehec-smittan häromåret. Den kopplades först till gurkodling-

ar i Spanien. Stora odlingar förstördes innan det kom nytt besked att smittan härstam-made från odlingar i Tyskland.

– Det var också fel, det visade sig att smittan kom från impor-terade groddar odlade i Egyp-ten. Här gick varningar ut inn-an man hade koll på läget. Det är bara att konstatera att en bättre beredskap för kriskom-munikation måste integreras i beslutsfattande, annars är det risk att mediebilden styr be-sluten.

smitta som sprids avsiktligt sätter ofta igång stora resur-ser och medför stora kostna-der. Mjältbrandsbreven i USA är ett exempel.

– Just för att det var avsiktligt hamnade det högt på priorite-ringslistan. Hanteringen av ho-

tet i USA, där fem personer dog, kostade stora summor. Naturli-ga sjukdomar som drabbar fler får inte alltid samma resurser. Det är viktigt att agera i de här fallen, men ibland blir det näs-tan panikåtgärder. Det bästa är förstås att göra åtgärder innan något händer.Men det kanske inte är så lätt, när hotet inte finns i våra med-vetanden?

– Vi måste se hot som vi inte tror på och undvika att svarta svanar blir verklighet. Atten-tatet i Oslo och på Utöya är väl närmast ett sånt hot som ingen trodde fanns.

– Att en kille bor ensam på en gård är inte ovanligt, inte hel-ler att han köper stora partier konstgödsel. Men när han in-te odlar något blir det ett sam-manhang som någon kanske

kunde ha reagerat på.Vilka är de vanligaste hindren för en god gemensam bered-skap?

– Att man missförstår varann på grund av olika terminologi-er. Att vi skriver så alla förstår är ännu viktigare när man job-bar tvärsektoriellt. Organisato-riska skillnader och olika tids-linjaler kan också ställa till det. På fältet kan en minut vara lång tid, för experten på kontoret är det ingenting. Det gäller att ha förståelse för varandra.

den ökade beredskapen för att hantera avsiktlig smitta bör i sina rutiner utgå från normala sjukdomsutbrott, anser Rick-ard Knutsson, och kopplas på så att den fungerar från lokal till nationell nivå.

Då kommer även hantering

Beredskap mot avsiktlig smitta höjs

Rickard Knutsson (tv) i labbet tillsammans med Lennart Melin, laboratorieveterinär, och Stefan Jernstedt, biomedicinsk analytiker, på Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala. Foto: Per larsson

Tjugofyra7 · #14 maj 2012 15

Beredskap mot avsiktlig smitta höjs

Rickard Knutsson (tv) i labbet tillsammans med Lennart Melin, laboratorieveterinär, och Stefan Jernstedt, biomedicinsk analytiker, på Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala. Foto: Per larsson

samhällsskydd

MSB är en av flera svenska organisationer och myn-digheter som medverkar i EU-projektet AniBioTh-reat.

�� – Vi har bredare nätverk än sektorsmyndigheterna och rollen är till stor del att vara stödjande och hjälpa till att koppla samman nätverken sektorerna för att möjliggö-ra samverkan, säger Per-Åke Mårtensson, MSB.

Arbetet i projektet baseras på EUs strategi för CBRN-frå-gor (kemiska, biologiska, ra-diologiska, nukleära och ex-plosiva material) där MSB är svensk expertmyndighet in-om kemikalier.

– Vi utgår från vår koordi-nerande roll inom det områ-det och försöker i projektet kvalitetssäkra och utveckla processer och arbetsmetoder för CBRNE-området som hel-het.

MSB medverkar i två av projektets arbetsområden, Tidig varning och Hotbild, och arbetar där med uppgifter

inom risk- och hotvärdering, kriskommunikation, över-vakningssystem, samt styr-system och vaccinberedskap.

Säkerhetsfrågorna är en vi-tal del i helheten. Projektet är inriktat på att integrera forsk-ning, säkerhet och trygghet.

– MSB uppdrag omfat-tar att analysera vad konse-kvenserna vid antagonistiskt hot kan bli för samhällsvik-tig verksamhet och funktio-ner. Proaktiv samverkan är nödvändig redan i hotstadiet, innan ett hot effektueras och måste hanteras. Det beto-nas av våra beslutsfattare och kriskommunikatörer

MSB är också inkopplat i övningsdelen. I november genomförs en svensk scena-rioövning och i april nästa år blir det en nationell övning för hela projektet innan det avslutas.

– Den kommer att hållas i Sverige och vi får anslag från MSBs krisberedskapsanslag för planering och genomför-ande av övningen.

fakta

AniBioThreatav naturliga händelser ha nytta av höjd beredskap.

Samarbetet myndigheter emellan kommer förhopp-ningsvis också öka kompeten-sen på mer ovana områden för den enskilda myndigheten. Myndigheter med hälsoper-spektiv kan lära hur man för-bättrar sin krisledningsorga-nisation. Säkerhetsinriktade myndigheter kan öka sin kun-skap om smitta och sjukdomar.

I slutänden är det meningen att arbetet ska resultera i nya beredskapsplaner som är an-passat mot övriga myndigheter.

Sverige anses ha en relativt bra samarbetskultur mellan myndigheter, det var en anled-ning till att EU förlade projekt-ledningen till Sverige med SVA som huvudansvarig myndighet.

PER LARSSON

MSB analyserar konsekvenser för samhällsviktig verksamhet

Bättre samarbete”Det är viktigt att vi får en bättre dialog mellan smittbekämpande och brottsbekämpande myndig-heter.”Rickard Knutsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Tydlig politisk styrning och tvärsektoriellt arbete – två förutsättningar för att er-farenheter och lärande från olyckor och allvarliga hän-delser ska fungera.

��Det är en av slutsatserna i en genomlysning som MSB gjort från lokal till nationell nivå.

Regeringen gav MSB i upp-drag att redovisa hur erfaren-heter tas tillvara i syfte att öka lärandet från inträffade olyck-or och kriser. Myndigheten har bland annat tittat närmare på 30 slumpvis utvalda kommu-ner.

– Vi ser ingen gemensam bild, här finns allt från mycket bra till i stort sett inget arbete alls, säger Mona Pütsep, utvär-derare på MSB.

I rapporten rekommenderar MSB att politiker ställer tyd-liga krav och att arbetet sker över förvaltningsgränser. Över-synen visar att det är en förut-sättning för effektivt lärande och att i förlängningen minska olyckor och tillbud.

– Man behöver veta vad som hänt för att veta vad som ska gö-ras, vilket i och för sig kan låta självklart.

politikerna bör kräva svar på frågor om vilka olyckor och all-varliga händelser som inträf-far, var och varför de inträffade och vilka skador de ledde till. Politikerna bör också se till att beslut tas om arbetsformer och resurser för tvärsektoriellt ar-bete samt kräva att avvikelser, utredningar, erfarenheter och vidtagna åtgärder offentlig-görs, exempelvis i årsredovis-ningen.

När det gäller metoder för att hämta in erfarenheter listas tre väsentliga åtgärder: Ett gemensamt system för

rapportering av och hantering av avvikelser och incidenter för alla kommunala verksamheter. Samarbete med landsting-

et, Trafikverket, MSB, försäk-ringsbolag med flera för att kunna analysera olycks- och skadedata i kommunen. Riktlinjer för vilka händel-

ser som ska utredas, vilka metoder som ska tillämpas och hur re-sultaten ska tas tillvara.

– Saknar kommunen egen kompe-tens för arbetet kan man få stöd i arbetet från de regionala sam-ordnarna för olycksundersök-ning.

det noteras i rapporten att vård och omsorg ofta är den förvalt-ning i kommunerna som arbe-tar bäst med lärandet av olyck-or och händelser.

– En förklaring är att där finns lagar som reglerar och en tydlig styrning på nationell ni-vå.

I undersökningen har man också tittat närmare på er-farenheter från några stör-re olyckor och händelser som stormen Gudrun, fågelinfluen-san, Göteborgsbranden och en bussolycka i Uppland.

– Flera kommuner har kon-staterat att de lärde mycket av Gudrun.

länsstyrelser efterlyser en databas där olyckor, samt er-farenheter och lärdomar från dem kan samlas. MSB hål-ler med om att det är något att sträva efter.

En av de nationella myn-digheter som jobbar mycket med erfarenheter och lärande och har lagt ribban högt för att minska antalet olyckor är Tra-fikverket.

– De har gått igenom alla dödsolyckor från 2010 gran-skat allt som påverkat olyck-orna och vad som kan ändras. Trafikverkets analysgrupp har konstaterat att målet att mins-ka antalet döda i trafiken ner till 220 per år 2020 inte längre är nog utmanande, de når det ändå, och har ändrat målet till högst 133 döda. Trafikverket inte bara pratar, de gör jobbet, säger Pütsep.

PER LARSSON

�� Eu-projekt för att förbätt-ra beredskapen mot avsiktlig smittspridning inom animalie-produktion. arbetet är kopplat till Eus handlingsplan för far-liga ämnen.�� Prioriterade områden är hot

mot levande djur och djur-foder/föda av animaliskt ur-sprung.��Målet är att höja beredska-

pen genom ökad medvetenhet, större kunskap om tänkbara risker och förebyggande arbe-te. Centralt i arbetet är interna-tionellt samarbete och nätver-kande.�� Projektet har 18 huvudupp-

gifter fördelat på tre vardera inom sex ämnesområden. ��områdena är: Nätverk och

övning, Hotbilder, tidig varning, Nätverket för europeisk labo-ratorieberedskap inom ani-

Biothreat, Detektion och diag-nos samt Kunskapsförmedling.�� 15 myndigheter/organisa-

tioner från åtta länder deltar i projektet, sex av dem är dem är svenska: jordbruksverket, Lunds universitet, MSB, riks-polisstyrelsen, Statens krimi-naltekniska laboratorium, Sta-tens Veterinärmedicinska an-stalt och Sveriges Lantbruks-universitet. ��Övriga deltagande länder är

Danmark, frankrike, Holland, Italien, Storbritannien, tysk-land och ungern. �� Projektet pågår i tre år, av-

slutas under 2013 och har en budget på cirka 7 miljoner euro. totalt är 125 personer involve-rade i arbetet, vilket motsvarar cirka 30 heltidsanställda un-der tre år.

Politisk styrning viktigt för att lära av olyckor

Mona Pütsep

Tjugofyra7 · #14maj 201216 intervju

��Uppgifterna är både jordnära och abstrakta, vardagsrisker och mer osannolika händelser.

Men för säkerhetsutvecklare Matilda Gus-tavsson är förhållningssätten tämligen lika. Hon försöker se helheten

– Det som eskalerar till något stort har sitt ursprung i något mindre Och kommunen har inget tolkningsföreträde om vad som är en kris. För den enskilda familjen är villabran-den en kris.

Hon har en sådan på näthinnan den här da-gen. Natten innan brann två angränsande vil-lor. Matilda var insatschef, hon kombinerar operativ beredskap med säkerhetsutvecklan-det, och var fyra timmar på skadeplats fram till klockan två på natten.

efter avslutad insats byter hon skepnad och ägnar sig mer åt planer och framåtblickande.

– Bredden på uppgifterna ger perspektiv. För mig är kombinationen perfekt. Och vi för-söker att inte vara så fokuserade på vad saker heter, utan på vad vi ska göra.

Matilda tycker att en krisledningsplan ibland kan vara hindrade mot sitt eget syfte.

– Det finns ett motstånd mot att aktivera krisledningsplaner. Ordet kris är så laddat och blir en risk i sig när det tolkas olika. Undviker vi ordet kris ibland kan vi kanske undvika att missförstå varann.Att höja beredskapen är en sak, att prata högt om att krisledningen är på fötter alltså min-dre väsentligt?

– Invånarna vill givetvis veta vad kommu-nen gör, men det går att prata om att vi för-stärkt information och beredskap.

att se hela olycksskalan som en helhet är nå-got man har för avsikt att utveckla i Varberg. En tanke är att handlingsprogrammet enligt lagen om skydd mot olyckor och planen för extraordinära händelser slås samman.

– Det är två olika lagar, men i båda fallen

handlar det om arbetet före, under och efter en olycka. Och vi vill fånga in det som ham-nar däremellan, det som varken är räddnings-tjänst eller extraordinär händelse.

ökat samarbete är en del av säkerhetsarbetet. Det handlar både om andra blåljusmyndighe-ter och andra kommuner.

– Vi försöker vara tajta i länet, ha samma tankar när det gäller staber, samma struktu-rer på planer. Det gör att vi kan hjälpa varan-dra bättre och sno bra idéer från varandra.

– Jag tror vi generellt börjar bli bättre på att hjälpa varann och på att vara på erfarenheter. Oljeutsläppet i Tjörn är ett exempel, där tog man snabbt hjälp av Eva Ljungkvist från Syd-östra Skånes räddningstjänst som hade erfa-renheter. Det viktiga är att ha en ingång, få ve-ta vem man ska fråga. MSBs tib är en viktig in-gång.Gör det bredare säkerhetsarbetet att rädd-ningstjänsten går mot att bli en säkerhetsför-valtning?

– Jag tror det. De som har beredskap för trygghetslarmen i vår kommun finns nume-ra hos räddningstjänsten. Samtidigt tror jag att förvaltnings- och bolagsgränser suddas ut. Det blir i framtiden inte viktigt vilken förvalt-ning man jobbar för utan vilken beröring man har med varandra. Samordningsvinster för frågor som går på tvärs över många verksam-heter kommer att sudda ut gränser.

säkerhetsutvecklare var inget Matilda hade i tanken när hon flyttade till Lund för studier för tio år sedan. Då fanns knappt yrket.

Hon hade läst på kanotgymnasiet i Nykö-ping (”Alla på min mammas sida av släkten paddlar”), jobbat ett år som dagisfröken när hon och brorsan samtidigt började lockas av räddningstjänsten.

Matilda hade innan hon började läsa till brandingenjör i Lund bestämt sig för att även

VARBERG Hon undviker gärna ordet kris för att inte missförstås och tror på en framtid där uppgiften och inte organisationen styr hur kommunen jobbar. Matilda Gustavsson hade en tioårsplan efter utbild-ningen, den uppnådde hon på ett år.

läsa det så kallade rub-året i Revinge för att kunna jobba operativt inom räddningstjäns-ten. Därtill blev det även ett år med riskhante-ring, totalt 5,5 år.

– Riskhantering var till en början något jag läste för att bredda mina kunskaper, men in-tresset växte efterhand.

under studierna fick hon sommarjobb hos en brandkonsult i Sydney, Australien. Det gav mersmak. Matilda tog ett sabbatsår från stu-dierna och stannade kvar ett år.

– Fantastiskt att vara där, och lärorikt. Det tog sex och ett halvt år innan studierna var fär-diga, men kändes som det gick grymt fort. Det är lyxproblem när allt man läser är roligt.

Undviker”Ordet kris är så laddat att det blir en risk i sig när det tol-kas olika.”

Med många perspektiv

Tjugofyra7 · #14 maj 2012 17intervju

Matilda Gustavssonålder: 30.bor: Varberg.yrke: säkerhetsut-vecklare och brand-ingenjör i beredskap.medlem i: Varbergs kanotklubb, Varbergs pistolskytteklubb, Var-bergs brandmanna-idrottsförening.kuriosa: Har gjort rik-tiga klassikern.

Efter studierna fick hon vikariat på rädd-ningstjänsten hemma i Varberg, jobbade tra-ditionellt med tillstånd och tillsyner, hade operativ beredskap. Då blev tjänsten som sä-kerhetsutvecklare ledig.

– Jag visste inte ens att tjänsten fanns. Nu jobbar jag 80-85 procent med det, resten av ti-den tar operativa uppgifter. En bra kombina-tion för mig.

i samma veva blev matilda genom MSB invol-verad i ett projekt för kapacitetsuppbyggnad i Västafrika.

– Oskar Ekberg och jag gjorde under bran-dingenjörsutbildningen ett examensarbete för Räddningsverket om hur man kan utvär-

dera ett lands krishanteringsförmåga. Vi ville göra något som någon kunde ha nytta av.Och en baktanke var att själv kanske få delta i arbetet?

– Absolut.Så blev det. Under några år var hon i Afrika

sju gånger för MSBs räkning.

myndigheten samarbetade med Röda Korset för att stärka kapaciteten hos Röda korsför-eningarna i Liberia, Sierra Leone och Nigeria. Det har handlat om tidiga varningssystem, ut-bildning med mera.

– Lärorikt. Inte minst på det personliga pla-net. Vi människor är olika men också lika. Och det vi gjorde i Västafrika har jag nytta av i Var-

berg. Även om innehållet är olika har vår be-redskapsplanering samma uppbyggnad.

Därtill går hon utbildning för att ingå i EUs beredskapspool vid stora olyckor och kata-strofer.

Det har snurrat på bra sedan Matilda fick fast jobb för två år sedan.

– Allt fanns med i min plan, men det hände väldigt fort. Tioårsplanen blev verklighet på ett år. Det är först nu som jag inte känner mig ny på allt.Hur ser nästa tioårsplan ut?

– Den har jag inte hunnit med än. För dagen är jag nöjd med var jag är och vad jag gör.

PER LARSSON

Foto: jonas arneson

Tjugofyra7 · #14maj 201218 Paus

lin

ds

tr

öm

Ämne 5 poäng 4 poäng 3 poäng 2 poäng 1 poäng

FÖRFATTAREfavorit hos många

tidigare lärare som var över 35 år när han började skriva.

1994 kom första kriminalro-manen, Borkmanns punkt.

Denne 62-åring är sedan några år bosatt i London, där också senaste romanen till stor del utspelar sig.

Van Veeteren och Barba-rotti är två huvudkaraktärer i hans böcker.

från Kumla. Där ligger inte Piccadilly Circus.

STATSLEDAREeuropeisk makthavare

57 år. Kan tituleras doktor. Har forskat i kvantkemi.

Är åttonde regeringsche-fen i sitt land sedan andra världskriget.

Blev ledamot av förbunds-dagen 1990. Ett historiskt år i landet som ekonomiskt är störst i Europa.

En av få kvinnliga statsle-dare i Europa.

titeln är förbundskansler.

MYNDIGHETskyddar landet

Verksamhet har bedrivits sedan 1905. 1942 blev den-na försvarsinriktade verk-samhet egen myndighet.

förste generaldirektören hette torgil thorén, i dag heter han Ingvar Åkesson.

Långt in på 60-talet var in-formationen om var hög-kvarteret låg synnerligen hemlig. Kontoret finns på Lovön utanför Stockholm.

Stödjer informationssäker-hetsarbete hos andra myn-digheter och utför signal-spaning.

förkortas fra.

ÅRTALunder förra århundradet

riksdagen beslutar att in-föra sifferbetygsskalan 1-5 i skolan.

arlanda storflygplats invigs och nylonstrumpa framför tV-rutan för färg-tV blev ett klassiskt aprilskämt.

rolling Stones bildas i Lon-don, adolf Eichmann avrät-tas och Saab 37 Viggen pre-miärvisas.

Hylands hörna har premiär på tV och Svensktoppen i radio.

Året då pucken ”gliiider in i mååål”..

KOMMUNen av de större

Nummer 17 i landet befolk-ningsmässigt, här bor näs-tan en tredjedel av länets invånare.

Bönan, forsby, Hamrånge och Norrsundet är några av tätorterna i kommunen.

Centralorten, med samma namn, är gammal indu-striort där pappersmassa länge var dominerande till-verkning.

Valbo köpcentrum lockar många. och härifrån kom-mer Sveriges mest köp-ta bil.

Kommunens hockeystolt-het blev svenska mästa-re i år.

Rätt svar: författare: Håkan Nesser – Statsledare: angela Merkel – Myndighet: försvarets radioanstalt – Årtal: 1962 – Kommun: Gävle.

femkampen

��Två av MSBs medarbetare, Jassin Nasr och Tomas Dege-ryd, har belönats av frivillig-organisationer för sitt arbete. Tore Eriksson tilldelades ett stipendium under konferen-sen KEM 2012.jassin nasr får Frivilliga Ra-dioorganisationens förtjänst-medalj i brons för ”sitt utmärk-

ta sätt att samverka med oss kopplat till våra uppdrag för MSB. Han är ett mycket bra stöd i vår samverkan med både MSB och FM.”thomas degeryd får en lika-dan medalj för ”sitt utmärkta stöd vid vår samverkan och pla-nering kopplat till våra MSB-uppdrag. Han sätt att leda ge-

mensamma arbetsgrupper är mycket förtroendeingivande.”

Jassin får också medaljer från Bilkåren och Frivilliga Mo-torcykelkåren för MSB:s arbete med frivilliga förstärkningsre-surser.

Så här tror Jassin Nasr själv om varför de belönats:

– Jag tror det är för att vi för-

sökt engagera frivilligorganisa-tionerna i krisberedskapen på ett nytt sätt. Erkänt dem som aktörer vid en kris och involve-rat dem i planeringsprocessen på ett sätt som fungerat väldigt bra. Jag tror de är nöjda med den dialog vi haft.tore eriksson fick stipendium under konferensen KEM 2012

”för en målmedveten och lång-varig yrkesverksamhet med ut-veckling av både förebyggande arbete och insatsmetodik inom kembranschen.” Det är Hel-singborgs brandsförsvar och Informationsbolaget som har utsett Tore till stipendiat.

Årets smartaste�� I nummer 10 av tju-

gofyra7 berätade vi om brandmannen an-ders Hansson som ta-git fram testhornet – skohornet som testar brandvarnare.

Nu har testhornet utsetts till 2011 års Smarta Sak av företa-get Smarta saker.

Motiveringen ly-der: Med en smart och funktionell lös-ning kan man med årets SmartaSak på ett snabbt och säkert sätt lösa ett vardag-ligt problem och bi-dra till ökad säkerhet i hemmet och på an-dra platser.

Lösningen är helt enkelt genial!

Det kan man

Medaljer och stipendium till MsB-medarbetare

Tjugofyra7 · #14 maj 2012 19Nyheter

ÖCKERÖTrafikolycka, trygghetslarm eller avloppsfel.

Öckerö har samordnat al-la sina larmfunktioner, be-redskapspersonal rycker vid behov ut över förvaltnings-gränser.

Det ska ge snabbare och bättre service för invånarna. Och ökad trygghet.

�� Beredskapspersonal i Öck-erö larmas mer än 7 000 gång-er på ett år. Hittills har yrkes-grupperna åkt på ”sina” larm.

Men nu är de gemensam re-surs.

– Det handlar om att kraft-samla de resurser vi har. Ökat internt samarbete är mycket intressant. Specialisten som behövs kanske inte finns på för-valtningen men ofta i kommu-nen, säger räddningschef Ken-neth Ericson.

Syfte är inte att personal ska utföra jobb de inte är utbildade för. Däremot ett ökat samarbe-te, stötta varandra och nyttja rätt kompetens.

Exempelvis har ansvarig för den kommunala sjukvår-den sagt att sjuksköterskor i beredskap givetvis ska åka på IVPA-larm. Och i vissa fall kan den som är närmast kontrol-

lera larmet, exempelvis om det verkligen brinner vid ett auto-matlarm.

centralt i larmsamordningen är digital teknik, en kommu-nal server som är programme-rad efter de olika förvaltning-arnas uppgifter och kompeten-ser och där man kan larma var-andra.

– Vi får ihop larm och led-ning och allt skräddarsys. Vill räddningstjänsten ha med en VA-tekniker i tidigt skede kan vi omgående nå personen i be-redskap.

En annan vinst är att kom-munen kan minska avgifterna till olika larmcentraler. Den investering som gjorts i ser-vern beräknas betala sig gan-ska snabbt.

– Det har rullat mycket peng-ar i det systemet. Sambruket gör oss snabbare, vilket också är lönsamt. Varje minuts för-dröjning av ett olyckslarm be-räknas ju kosta 6 000 kronor. Men det ekonomiska är en bo-nus. Det är att vi kraftsamlar för att dra åt samma håll som är den riktiga vinsten.

Larmsamordningen inrät-tades i april och i höst kom-mer Öckerö även att inrätta Tib (tjänsteman i beredskap).

Tiben kommer att samarbeta med medborgarkontoret dit in-vånarna under dagtid framför behov av åtgärder. Tib-ansva-ret läggs på räddningstjänstbe-redskapen.

– Det passar vår kommun. Jag har under beredskap i snitt två larm per vecka och bra be-talt för det. Varför skulle jag in-te även kunna ta ett Tib-larm per dag? säger Ericson

revisionsföretaget Ernst & Young har gjort översynen åt Öckerö kommun och har även tittat på ett ökat samutnyttjan-de av personal, materiel och ut-rustning. Det bedöms också in-tressant, men inte lika enkelt att utföra. Enstaka åtgärder ge-nomförs dock redan.

– Hemtjänsten har haft ett avtal med ett båtföretag att kö-ra dem till öarna vid larm, det har kostat 600 000 om året. Nu har vi på Riskhanteringsenhe-ten en båt och kan göra jobbet gratis.

en annan åtgärd som disku-teras är att utrusta räddnings-fordon med akutväskor, då kan sköterskor eller läkare som be-finner sig i närheten snabbt an-sluta till en olycksplats och ha utrustning att jobba med.

– Det finns mycket som kan samordnas, egentligen är det bara fantasin som sätter grän-ser.

öckerö har diskuterat sam-bruk av jourer sedan 2004. En tidig tanke var att koppla det samman med införandet av Rakel.

– 2008 sa KBM att sambruk och Rakel inte hängde ihop. Men numera släpps ju fler in i Rakel och jag tror vi kommer att öka antalet Rakelstationer från 38 till 70, det kommer att underlätta sambruket, säger Kenneth Ericson.

Räddningstjänsten bytte för flera år sedan namn till Risk-hanteringsenheten, bland an-nat för att man anser att rädd-ningstjänst är en aktivitet, nå-got som startas när något har hänt.

– Räddningstjänst är inget vi ska driva som egen fråga. Vi är en stödfunktion i kommunen. I framtiden kan jag tänka mig att vi organisatoriskt samordnas med fler i kommunen och var-för inte bli trygghetstjänsten. Ska vi flytta vår verksamhet nå-gonstans så är det till vården, vi är ett vårdande yrke.

PER LARSSON

fakta

Larm och beredskap��Öckerö kommun har 31 larm-

typer som 2011 genererade 7 105 larm och 8 105 mantimmar.�� trygghetslarmen är i mängd

helt dominerande, stod för 80 procent. Därefter följde hälso- och sjukvårdsinsatser, tio pro-cent. Mest mantimmar lades på trygghetslarm (35 procent) och avloppsfel (22).�� Kostnaden för larm och han-

teringen av dem uppgick till 9,2 miljoner kronor, eller 740 kronor per invånare. räddningstjänsten stod för största delen av kost-naderna.�� räddningstjänsten hade 192

larm. Sjukvårdsstöd (IVPa och hjälp till ambulans) stod för 60 procent.�� jour och beredskap finns för

räddningstjänst, sjuksköterska, handikappomsorg, hemtjänst, fastighetsskötare, väg och vat-ten, reningsverk, snöröjning och färjetrafik. Kvällar och helger finns normalt 18 personer i jour eller beredskap. Över året totalt 111 800 mantimmar.

��MSB har varit med och fi-nansierat stora delar av det ar-bete Ernst & Young genomfört i Öckerö.

Myndigheten vill få ett natio-nellt intresse för att utveckla samordningen inom kommu-ner och ser Öckerö som ett gott exempel.

– Många kommuner har in-te någon bra koll på hur många larmfunktioner de har och hur många anställda som finns i be-redskap och det är ganska kon-stigt. I Öckerö försöker man jobba bredare, använda rätt kompetens vid larm och det ger en bättre samlad bild av vil-ka resurser som finns. Ett sånt här arbete kräver bra samarbe-te mellan förvaltningar, det har man i Öckerö, säger Björn Sund på MSB.

Han poängterar också att samordning kräver att perso-nalen vet vad den ska göra.

– Om hemtjänsten åker på brandlarm måste de veta vad de ska göra i första läget. Men att få fler att göra små saker i starten för att minska konse-kvenser, det hänger ihop i det här arbetet. Dessutom har sam-ordningen kopplingar till både Rakel och Fip (förstainsats-person).

I översynen krävde MSB också att det skulle finnas med jämförelser från andra kom-muner. Ernst & Young har tit-tat på bygget av Trygghetssta-tion i Nyköping, hur Tjörns kommun använder Tib och central samordning av tekniska larm i Munkedal och Lysekil.

MSB deltar för nationellt intresse

Larmfunktionerna har samordnats och beredskapspersonal kan rycka ut över förvaltningsgränserna i Öckerö. Nya rutiner för Susanne Järpmyr, hemtjänsten, Daniel Lyckelid, räddningstjänsten, Annika Jansson, hemtjänsten, Christian Krook, VA, Morgan Islander, kom-munala bostadsbolaget, och Käthe Hagne, hemtjänsten, som numera tillhör samma larmorganisation i Öckerö. Foto: Per larsson

Beredskapen samordnad��Alla larm hanteras gemensamt i Öckerö

Tjugofyra7 · #14maj 201220 Nyheter

Så långt måste en brandman kunna hoppa

Hur kan stående längdhopp ha någon relevans för hur snabbt man bär slangkorgar i ett trapphus? Det är den näst vanligaste frågan Ann-Sofie Lindberg får när hon berät-tar om det fystest med gränsvärden som Winternet tagit fram på uppdrag av MSB. Foto: Gunno iVansson

Efter mer än tio år är arbe-tet med att ringa in de fy-siska krav yrket ställer på en brandman klart.

För första gången har det med vetenskapliga meto-der tagits fram hur långt man måste hoppa i stående längdhopp för att orka bära slangkorgar i trappor.

��Redan i slutet av 1990-ta-let startade dåvarande Rädd-ningsverket projektet Brand-mannens fysiska förmåga för att hitta sätt att mäta den fysis-ka status som yrket kräver.

Delstudier i projektet har re-sulterat i att man utgått från fem fysiskt krävande typinsat-ser: rivning av innertak, slang-dragning, slangkorgbärning i trapphus, slangkorgbärning i terräng och släpa docka. De test som befanns relevanta för dessa arbetsuppgifter var: grip-styrka, rodd 500 meter, bänk-press 30 kilo, stående längd-hopp, lyft till hakan 15 kilo och löpning 3 000 meter.

Den tredje delstudien hade som målsättning att ta fram

och föreslå fysiska gränsvärden som kan användas vid nyan-ställning av brandmän. Resul-tatet är en graderad skala 1-11 poäng för varje fystest. En (1) poäng är det nedre gränsvärdet som aldrig får understigas. Öv-re gränsvärdet är maxpoängen 11 och även om man har bättre resultat ger det inga fler poäng.

den föreslagna sammanlag-da gränsen på 36 poäng, med-ger då att man kan kompensera lägre prestation i ett test med högre ett annat.

– Från vår sida varit viktigt att inte färgas av något tycke eller något politiskt mål utan att göra ett vetenskapligt för-svarbart arbete, samt att kun-na motivera varför vi har satt gränsen där den är, säger Ann-Sofi Lindberg, sjukgymnast på Winternet och doktorand vid Umeå universitet.

Hon tror dock att poängska-lan ökar möjligheterna att få in personer med olika fysiska ka-paciteter.

– Det är inte alltid en fördel att vara jättestor och stark. I

vissa moment i yrket kan det vara en fördel att vara liten och nätt även om det inte är så i just de ar-betsmoment vi har undersökt.

Trösklarna eller gränserna i den 11-gradi-ga skalan baseras på prestatio-nen i det fysiska testet och den tid det tar att utföra undersökta arbetsmoment. Även om man får lägsta värdet 1 klarar man arbetsmomentet, men det tar längre tid.

– Har du till exempel 60 i gripstyrka så utför du det un-dersökta arbetsmomentet på en viss tid. Har du 50 i grip-styrka arbetar du ungefär li-ka snabbt och därför spelar det kanske inte så stor roll om du har 50 eller 60 i gripstyrka. Men mellan 30 och 40 någon-stans börjar arbetet ta längre tid, beroende på vilket arbets-moment vi undersöker. Grän-serna är därför baserade på vid vilken prestation som arbets-

momentet tar längre tid.Ann-Sofi Lindberg har be-

sökt ett antal räddningstjäns-ter och berättat om studien och de test som diskuterats mest är löpningen och stående längd-hopp.

i löpning 3 000 meter får man poäng efter sekunder per kilo kroppsvikt vilket innebär att ju lättare du är ju snabbare måste du springa för att uppnå sam-ma resultat i matrisen. Fram-för allt kvinnorna känner sig missgynnade eftersom de i re-gel är lättare än männen.

– Vi har tittat på vilka fysis-ka tester som har starkast sam-band till hur man presterar på arbetsmomenten. Och då är det så att sekunder per kilo kropps-vikt har ett starkare samband för både killar och tjejer hur du presterar i arbetsmomenten. Och varför är det så? Jag skulle tro att det beror på att i flera av de undersökta arbetsmomen-ten handlar det om att förflyt-ta massa

Den näst vanligaste frågan är hur stående längdhopp kan ha

någon relevans för hur snabbt man bär slangkorgar i ett trapp-hus.

– Vi har undersökt vilka fy-siska tester som kan förklara prestationen på arbetsmomen-tet. Våra studier har visat att det finns starka kopplingar mellan knäböj och arbetsmomentet, men stående längdhopp har ett ännu starkare samband och det är dumt att ta det som är näst bäst.

arbetsmiljöverket har fram-fört synpunkten att gränsvär-dena inte utgår från vad brand-mannayrket kräver.

– Om det hade funnits data eller bestämmelser för hur lång tid brandmannens arbete får ta, då hade vi kunnat sätta fysiska gränsvärden utifrån detta.

– Men vem bestämmer vad som är tillräckligt snabbt? Så-dana riktlinjer saknas i dagslä-get, därför ansåg vi att det var rimligt att beräkna gränsvärde-na som vi har gjort, säger Ann-Sofie Linhdberg.

GUNNO IVANSSON

Ann-Sofie Lindberg

Tjugofyra7 · #14 maj 2012 21Nyheter

VäxjÖLuleå och Växjö var bland de första att använda Win-ternets test och nya gräns-värden vid rekryteringen till sommarvikarier. I Luleå är man nöjd med testet med-an man är mer tveksamma i Växjö.

�� – Nja, jag tror inte vi kommer att köpa det här rakt av, det blev inte det utfall vi ville ha. Kil-larna ligger skyhögt över nivån och tjejerna når inte till god-känt. Våra resultat motsvarar det de kört på SMO-klasserna i Revinge, killarna snittar på 55 medan tjejerna ligger på 30, sä-ger Hans Fransson, fysansvarig på räddningstjänsten i Växjö.

av de tolv som kom till testen en lördag i början av mars nåd-de tio upp snittnivån 36 och en föll bort på Växjös eget simtest.

– Vi satte gränsen vid 36 om de sedan hade 55 eller 62 tog vi ingen hänsyn till. I den utvär-dering de fick fylla i efteråt fick vi många synpunkter där man ifrågasatte kopplingen vikt löp-tid. Den är vi också främmande till. Det praktiska momentet uppskattades av de som testa-de och vi kommer nog att lägga

in fler praktis-ka prov i fram-tiden. Inte för att se vem som är snabbast, ut-an att man kan jobba meto-diskt.

Växjö gick på Winternets rekommendation om 36 poäng i testen vilket tje-jerna misslyckades med att nå och därför heller inte blev er-bjudna sommarvik.

– Löpningen straffar de som väger lite och det måste de hämta igen på de andra mo-menten. Du kan ju vara lands-lagslöpare och ändå nätt och jämnt få full poäng i löpningen. Förutom löpningen är det inga mastodonttester, utan de tjejer som förebereder sig på rätt sätt fixar det här.

i luleå gjorde man en annan bedömning och valde att inte kräva 36 för godkänt. Så länge den testade klarade 1 poäng i varje test var han eller hon med i diskussionen.

– Som vi bedömer det, kla-rar du grundkravet då spelar det ingen roll vad du har för po-äng utan då är det andra förmå-gor som ska vara utslagsgivan-

de. På ett par års sikt har vi tes-tat ganska många och kanske är mogna att sätt en nivå för att få jobba här. Fysen är bara en för-måga man vill att en brandman ska ha, jag vill fokusera mer på andra egenskaper, säger Patrik Bylin, räddningschef i Luleå.

i praktiken kom en-poängsre-sonemanget inte att spela nå-gon roll efter som alla testade låg högt över. Testen var ge-mensamma för sommarvika-riat i Boden, Luleå och Piteå. Av 37 kallade kom drygt 20 och alla utom en nådde 36 poäng. Den som inte klarade hade 33 poäng.

– Den fysiska statusen var be-tydligt bättre än hos de som tes-tades ifjol. Alla utom en gick el-ler hade gått SMO och de börjar veta vad det innebär att komma ut till en räddningstjänst, säger testledaren Lars-Ingvar Lam-pa.

Av de två tjejer som deltog i testet fick den ena sommarvi-kariat i Piteå.

fotnot: En populärversion, lik-som fullversionen av Winternets rapport finns att ladda hem på MSBs webbplats.

”Vi köper inte testet rakt av”

Gränsvärdena för löpning 3 000 meter där man får poäng efter sekunder per kilo kroppsvikt har orsa-kat mest diskussion. Det innebär att det är en fördel att vara tung och framför allt kvinnorna känner sig missgynnade eftersom de i regel är lättare än männen. Foto: Gunno iVansson

Hans Fransson

Ett kringresande SMO-sällskapVäxjÖFör alla SMOare som vill förverkliga drömmen om att bli brandmän innebär våren ett dyrt kringflack-ande.

�� – Jag har pröjsat 2500 kro-nor den här veckan för att göra tester. Inte så kul på en studentbudget, men vad gör man inte.

Det säger Tobias Östring, Stockholm, som liksom Pier-re Håkansson, Simrishamn, helgen innan flög till Luleå för att testas för sommarvik i Boden, Luleå och Piteå.

Han tycker det är positivt att man slutat gissa och nu försöker lösa det vetenskap-ligt.

– Det är bra att det är en matris, men egentligen har man satt kravet högre än stor-stadstestet. Det kan räcka med 36 poäng, men vi killar sätter gränsen vid maxpo-ängen 11, konkurrensen är så hård. Vid testet i Luleå hade jag 64 av 66 och alla killarna låg där. Egentligen höjer man nivån på kraven, säger Tobias Östring.

flera hade synpunkter på att det mäts sekunder per kilo kroppsvikt vilket gynnar den som är tung.

– Att jag gick på toaletten i morse kostade mig 20 sek-under på löpningen, säger Joakim Högström, halvt på skämt, halvt på allvar.

Konkurrensen om jobben är stenhård.

– Förra sommaren fick jag inget vik utan ordnade ett

halvårs prak-tik på rädd-ningstjäns-ten i Ystad. Jag känner killar som inte fått ett sommarvik på fyra år. Alla vill bli brandmän och på sä-kerhetsom-rådet är vi inte konkur-renskraftiga jämfört med andra säker-

hetsutbildningar. För att öka mina chanser till jobb kom-pletterar jag med att läsa till sjuksköterska, berättar Joa-kim Högström.

Camilla Hoving, Halmstad, en av två tjejer som testade för sommarvikariat, tyckte att testet var både bra och dåligt.

– Jag är väldigt nöjd med min prestation i löpningen, men kluven till kopplingen till vikt. Det känns som det anpassats för att man ska va-ra stor och tung. Väger du 100 kilo kan du gå runt.

Hon skulle hellre se fler ar-betsrelaterade moment. Sam-tidigt vill hon att testen ska vara lika för alla.

– Jag tror det är fel att in-kvotera tjejer. Man kan myck-et väl klara jobbet även om man inte uppfyller kraven, men man blir inte en i grup-pen eftersom man inte är där på samma villkor och då blir det svårt, säger Camilla Hoving.

Även om ett vetenskapligt arbete tagit fram fysiska gränsvärden blir det inga nationella rekommenda-tioner.

�� – Rekrytering kan enbart ske lokalt där man vet de be-hov och förutsättningar som finns. Därför har SKL och MSB kommit fram till att av-vakta med nationella rekom-mendationer. Det blir för sty-rande och vi har valt att stödja MSB i arbetet med teknik och metodutveckling, säger Mar-cus Cato på Sveriges kommu-ner och landsting.

– Det är angeläget att ta tag i metod och teknikutveckling, inte minst med tanke på ar-

betsskador. Det är inte accep-tabelt att ett yrke har så tunga arbetsuppgifter att man får lägga så stor kraft på träning för att klara av det, säger Lena Brunzell, MSB.

Testet och gränsvärdena ger bra vägledning för hur man ska lägga upp sin fysiska träning.

– Poängstegen stimulerar till att träna upp sig och samla poäng. Den statiska gränsen att du ska springa 3 000 me-ter på 13.15 gör att många ger upp. En dålig löpare kan kom-pensera och samla poäng på bänkpress. Så fungerar det i verkligheten också, vi kom-penserar, säger Lars Carlsson, fyslärare på MSB i Revinge.

Inga nationella rekommendationer

Tobias Östring

Camilla Hoving

Tjugofyra7 · #14maj 201222 Utbildning

GÖtEBORGÖkat fokus på samverkan har ökat behovet av stabs-utbildningar.

Och nu lockar kurserna brett i samhället.

�� På ett hotell i Göteborg dri-ver MSB en tredagarskurs grundkurs i stabsmetodik. Del-tagarna kommer från kommu-ner, länsstyrelser, Regerings-kansliet, Strålsäkerhetsmyn-digheten, Vattenfall med flera.

– Den här gången har vi ba-ra en från räddningstjänsten med, men vi har verkligen fått med det övriga samhället, säger Göran Hagel, lärare i Revinge.

Och det har varit syftet från MSB, Rikspolisstyrelsen, Soci-alstyrelsen med flera; att locka fler än blåsljusmyndigheter.

– för ett antal år sedan be-stämde vi att satsa på något nytt. Ambitionen var att alla ska ha samma syn på stabsar-bete och utifrån det togs en ge-mensam utbildning fram, sä-ger Tommy Söderholm, lärare i Sandö.

Vid kriser eller andra större händelser, när flera organisa-tioner blir inblandade, är det förstås viktigt att de olika sta-berna förstår varandra.

Med deltagare från olika or-ganisationer utbyts också erfa-renheter, kunskaper om varan-dras uppgifter ökar. Något del-tagarna i Göteborg poängtera-de som ett viktigt inslag.

Och intresset för kursen har ökat.

– Vi genomför en utbildning i stabsmetodik och en stabs-chefskurs vardera om året. Sett till efterfrågan skulle vi kunna

ha tre-fyra, säger Göran Hagel.�� Vilka går kursen?– För vissa är det ett krav från

egna organisationen, andra sö-ker av eget intresse.�� Vad trycker ni på i utbild-

ningen?– Att varje organisation be-

höver förutsättningar att stäl-la om till att jobba i ett annat tempo och på ett strukturerat sätt när något utöver det van-liga händer, säger Göran Hagel och fortsätter:

– De strukturerna kan an-vändas även i vardagen, exem-pelvis att man alltid har stabs-orientering på agendan. Jobbar man mer strukturerat i varda-gen, då inser man också tidiga-re när man behöver hjälp. En stab ska ju vara ett stöd för be-slutsfattare för att öka kapaci-teten.

MSB får många önskemål om utbildning för stabschefer, men efter diskussion landar man of-ta i en grundkurs innan chefs-kursen.

– Om jag fick önska vore det bästa om alla först gick en grundkurs i samhällsskydd och beredskap, som också är över tre dagar. Då skulle alla vara mer på samma nivå när de bör-

jar stabskursen, säger Tommy Söderholm.

Förutom den öppna kursen skräddarsyr MSB också beställ-da utbildningar i stabsmetodik för organisationer. Regerings-kansliet, länsstyrelsen i Skåne och Rikspolisstyrelsen är någ-ra av beställarna.

– De bygger på samma grund men anpassas förstås till den aktuella organisationen. An-passning kan göras såväl tids-mässigt som innehållsmässigt.

PER LARSSON

fakta

Stabsmetodik�� tredagarskurs som ger kun-

skap om stabens syfte, organisa-tion och uppgift, olika funktioner och verktyg, principer för ledning och stabsarbete, lägesuppfölj-ning, informationshantering med mera.�� Praktiska övningar, främst i

form av fyra scenarior.�� Efter kursen ska deltagarna

kunna agera som stabsmedlem i egen organisation.�� Kursen är gratis. Deltagarna

betalar resor, kost och logi.

enkät

Vad tyckte du om stabsutbildningen?Anette ConradPolisen Västra Götaland– Bra. Intressant att få intryck från olika myn-digheter, jämfö-ra hur de organi-serar sig. Det är också bra att få veta vad andra ställer upp med och inte när det händer något. Bra att öva skarpt, det ger en känsla för stress och press.

Henrik HamrinRegeringskans-liet Stockholm– Vi sitter näs-tan alltid i en lågintensiv stab, men har också jobbat i vanlig stab då och då. Kursen har gett mig möjlighet att metodiskt stu-dera stabsarbete. Här blir rol-lerna och syftet med staben tyd-liga. Det var bra att det lades tid på att vi alla hamnade på någor-lunda lika nivå.

Markus GreenLänsstyrelsen V Götaland– Nyttigt att un-der tre dygn få reflektera över stabsmetodik, få tid för över-gripande teo-rier som jag kan omsätta till min verklighet.Kursen ger allmän kunskap men det vore också bra om man kun-de likställa all kunskap inom krishanteringssystemet. Kanske börja med en kort föredragning om det, om grundförståelse för principerna.

Lars GrundströmRiksdagsförvaltningen Stockholm– Givande att få standardisera-de och formaliserade byggste-nar för att etablera stab. Sam-verkan med andra är viktigt, och därför är det angeläget få veta hur man jobbar på andra stäl-len. Det är den stora vinsten med kursen. Vi pratar mycket om hur man bygger stab, det vore också intressant att diskutera hur man successivt avvecklar den, borde finnas de som har erfarenheter av det.

Eva HyenstrandStrålsäkerhets-myndigheten Solna– Det är viktigt att få träffas och få en ensad syn. Något jag tar med mig är stör-re inblick i hur en kommun jobbar, intressant för mig som kommer från en mer nördig myndighet. Det är bra att veta när vi ska samverka. Skulle gärna se att vi övade mer gene-rellt mellan myndigheter och då med betoning på mellan.

Henrik Hamrin, Regeringskansliet, och Mikael Eriksson, Polisen i Västmanland, jobbar med ett scenario under stabsutbildningen. Foto: Per larsson

Stabskurser lockar brettJobba lika”Ambitionen var att alla ska ha samma syn på stabsarbete och utifrån det togs en ge-mensam utbildning fram.”Tommy Söderholm, lärare MSB Sandö

MSBs webbaserade infor-mationssäkerhetsutbild-ning för vanliga datoran-vändare, Disa, erbjuds nu fritt för myndigheter, orga-nisationer och företag att använda i det egna intranä-tet.

��Disa lanserades i slutet av augusti förra året och utbild-ningen innehåller åtta avsnitt som MSB bedömer som de vik-tigaste alla anställda bör känna till när det gäller informations-säkerhet.

Avsnitten är lösenord, mobi-la enheter, skadlig kod, sociala

medier, e-post, säkerhetsko-piering, spårbarhet och logg-ning och säkert beteende.

– sedan lanseringen har 10  000 personer genomgått Disa och vi är nöjda med gen-svaret vi fått. Vi har gjort vissa smärre justeringar, men i det stora hela är det samma utbild-ning. Vi vet att vissa organisa-tioner kommer att ställa krav på att man genomgått Disa innan man får ut sitt lösenord till IT-systemen, säger Michael Patricksson, MSB.

Inom många myndigheter och organisationer är inte sur-

fning på internet tillåten vil-ket lett till en efterfrågan på en fristående version av Disa som kan användas internt.

En sån lösning har nu tagits fram och erbjuds alla som är in-tresserade.

– Vi har valt ut några organi-sationer för att testa innan vi kör ut Disa i stor skala. Dit hör Sjunet med 110 000 användare. Ett antal myndigheter, kom-muner och privata företag står i kö och får Disa inom kort, sä-ger Michael Patricksson.

disa är en grundutbildning som koncentrerar sig på de all-

ra vanligaste misstagen hos da-toranvändarna.

– Till exempel det här med lösenord som man varje dag ser i medierna att människor går bort sig i. Många organisa-tioner är duktiga rent tekniskt men saknar förståelsen för att vi inte ska använda hotmail när vi skickar företagshemlighe-ter. Det säkra beteendet sak-nas även om man tekniskt sett är väldigt driven. Här kommer Disa in i bilden, säger Michael Patricksson.

GUNNO IVANSSON

Disa – fri utbildning för intranätet �� Informationssäkerhet för vanliga användare

Tjugofyra7 · #14 maj 2012 23Utbildning

rapporter, broschyrer, läro-medel med mera från MSB. Där inget pris anges är pu-

blikationen gratis. Senaste utgiv-ningarna:

krisen kräver kommunikationDVD med engelsk och svensk ver-sion. för att öppna ögonen om behovet av kommunikation före, under och efter en kris eller allvar-lig olycka. Kan användas på se-minarier eller under övning för att stimulera till diskussion. filmen knappt åtta minuter lång.Best nr: MSB394.

event safety guideGuide för att ge arrangörer och myndigheter vägledning i hur ett tryggt och säkert evenemang kan planeras. revidering av utgåvad från 2008. På engelska. Svenska

utgåvan Säkerhetsguide för eve-nemang kom ut i april 2011.Best nr: MSB364 – februari 2012.

länsstyrelsens samordningsansvarEnklare skrift med koncept för samordning och inriktning vid sto-ra olyckor och kriser. Har sin bak-grund i ett forskningsprojekt.Best nr: MSB337 – november 2011.

exercise barents rescue 2011Beskrivning och utvärdering av den stora övningen Barents res-cue som involverade 60 organi-sationer och 2 500 människor. På engelska.Best nr: MSB358 – januari 2012.

tumregler vid skogsbrandHäfte som kan användas som stöd för räddningsledare/insats-

ledare vid skogsbränder. tar bland annat upp hur bränder beter sig i olika vegetationer, beskriver risker vid kraftledning med mera.Best nr: MSB350 – december 2011.

årsredovisning 2011MSBs redovisning av verksam-hetsåret 2011 i text och siffror.Best nr: MSB363 – februari 2012.

Så här beställer duange beställningsnummer samt din adress.Fax: 010-240 56 05. E-post: publikationsservice@msb.sePostadress: MSB publikationsser-vice, L 124, 651 81 Karlstad.Det går också att beställa, alterna-tivt ladda ner, via hemsidan, www.msb.se

nyutgivet från MSBaktuella böcker från andra utgiva-re. Kan inte bestäl-

las från MSB.

gryningspyromanenGryningspyromanens härj-ningar har blivit bok. ”från mobbad tonåring till Sve-riges värste mordbränna-re” är underrubriken.författare är David Wid-lund, brandingenjör, och jörgen Pettersson, journa-list. författarna har kart-lagt Gryningspyroma-nens liv och bränder, resan mot att bli landets värste mordbrännare.Säljes av bokhandlare på nätet. finns även hos aka-demibokhandeln.Pris: 179-259 kr.

elsäkerhets- pocketenHandbok framtagen för den som vill göra enklare elarbeten hemma.En del elarbeten får du gö-ra själv, andra måste du anlita en elektriker till att. Elsäkerhetsverkets hand-bok Elsäkerhetspocketen ger råd om hur du utför el-arbeten som du får göra själv utan behörighet. Är du det minsta osäker på hur du ska göra så anlita alltid en elinstallatör.Kan beställas som pocket eller laddas ner som pdf från www.elsakerhetsver-ket.se Elsäkerhetspocketen är gratis.

Andra utgivare

– Räddningstjänsten och ambulanspersonal är inte tränad att ta hand om ska-dade vid stora tågolyckor.��Det säger professor Ulf

Björnstig, tillsammans med Rebecca Forsberg programan-svarig för kursen Räddning vid stora tågkrascher som genom-förts på MSB Revinge.

Kursen har genomförts två gånger tidigare, riktar sig till just räddningstjänst och am-bulanspersonal och har utveck-lats för att tillgodose ett växan-de kunskapsbehov.

– Passagerartrafiken ökar i Sverige och världen. Trafikbe-redningen vill dessutom öka person-och godstrafiken med 50 procent fram till 2020. I takt med detta ökar också hastig-heterna. I Sverige planeras det för snabbtåg som ska färdas i 325 kilometer i timmen, säger Björnstig.

Samtidigt har tågolyckorna runtom i världen ökat drastiskt de senaste åren.

– Det här året har det redan inträffat elva olyckor, senast när två passagerartåg frontal-krockade nära Amsterdam, där avled en person och 125 passa-gerare uppgavs skadade.

ulf björnstig noterar att anta-let avlidna vid tågolyckor ökar i motsats till antalet döda vid flyg- och bilolyckor.

– Mot bakgrund av den ut-vecklingen är det inte en fråga om en allvarlig tågolycka kan komma att inträffa i Sverige, utan när. Och i nuläget är rädd-ningstjänsten och ambulans-personal inte tränade i att han-tera olyckor av den här typen.

Därför utvecklades kursen för att räddningstjänst och am-bulanspersonalen ska vara för-beredda när olyckan inträffar.

– Vi ville att kursen skulle komplettera kurserna i tung

räddning eftersom utmaning-arna ser annorlunda ut vid tåg-olyckor. Det är exempelvis väl-digt svårt att ta ut skadade ur liggande/kantrade vagnar och finns många risker som är vik-tiga att känna till.

26 personer från olika delar av landet deltog i kursen som kul-minerade i två stora övning-ar där deltagarna simulerade räddningsinsatser vid olyckor med liggande och stående tåg.

– Räddningstjänst och am-bulanspersonal skulle få en chans att arbeta tillsammans och träna verkliga scenarion. Vi tränar också olika tekniker för att öka kunskapen om hur man på snabbast sätt kan få ut skadade, säger läraren Peter Lundgren.

Deltagarna tar med sig kun-skapen hem för att sprida i si-na egna organisationer och kan använda kursmaterialet i sitt fortsatta arbete.

På sikt vill Revinge även ut-veckla en internationell kurs.

– Vi ser att det finns ett stort internationellt behov eftersom det inte finns så många anlägg-ningar i Europa att öva på samt att olyckorna ökar, säger Lund-gren.

på kursen medverkade också experter från Trafikverket, In-franord och Arlanda Express.

– På Trafikverket vill vi se till att räddningstjänsten har rätt

förutsättningar för att utföra insatser och se till att ingen blir skadad. Genom att närvara på kursen kan vi få mer förståelse för vilka resurser och insatser en tågolycka kräver, säger Lars-Erik Bergqvist, olycksutredare vid Trafikverket.

Nästa kurs genomförs våren 2013. Vill du veta mer, kontak-ta: peter.lundgren@msb.se el-ler rebecca.forsberg@surgery.umu.se

NOOMI EGAN

– Inte tränade för stora tågolyckor

Det är svårt att ta ut skadade ur liggande/kantrade vagnar och finns många risker som är viktiga att känna till. Här övas under kursen i Revinge. Foto: alexander helGesson.

Tjugofyra7 · #14maj 201224 Nyheter

De farliga garagen��Fler byggs, fler bränder och stora risker

GÖtEBORGBostadsgarage under mark blir allt vanligare. Bränder i dem också.

Det medför stora risker, inte minst för de som ska släcka bränderna.

�� – Vi närmar oss den dag när vi säger att vi inte skickar in rökdykare på grund av risker-na, säger Kristina Lindfeldt, enhetschef på räddningstjäns-ten Storgöteborg.

De senaste åren har Göte-borg haft flera allvarliga brän-der i stora parkeringsgarage.

Det är ofta miljöer med långa inträngningsvägar som gör det svårt att orientera sig, kompli-cerade och riskfyllda miljöer för räddningstjänsten. Samti-digt riskerar stora värden att gå upp i rök.

– Räddningsledarna får i princip stå med arbetsmiljö-föreskrifterna i näven och å andra sidan fundera över vad som händer om rökdykare inte skickas in, säger Ulf Bergholm, styrkeledare och olycksutreda-re i Storgöteborg.

Samtidigt vill staden ha fler garage. Attraktiv och dyr mark ska inte användas till parke-ringsplatser, där ska byggas hus. Garagen hamnar därför under jord.

– För att få bygglov i Göte-borg krävs att fastighetsägaren löser parkeringsproblemet, man räknar med ungefär 1,5 bil per hushåll, säger Bo Carlsson enhetschef förebyggande hos Storgöteborgs.

det är alltså inte de stora par-keringsgaragen vid köpcentra som är problemet. Där kan för-visso vem som helst ta sig in, men där är också många män-niskor i omlopp, lokalerna öpp-na och mer lätthanterliga vid brand.

Ett stängt garage under ett bostadshus är en helt annan sak. Stora ytor, sämre ventila-tion, sällan sektionerat och of-ta mer brännbart material.

Nu har det gått så långt att Storgöteborg tänker granska skyddet och säkerheten, i höst dras en riktad tillsyn igång.

– Första gången vi gör det in-om det här området. Vi har än-nu inte bestämt vad vi tycker är okej. Men syftet är att få till ett bättre brandskydd där det är för lågt, säger Kristina Lind-feldt.

hon konstaterar att de nya byggreglerna inte inneburit några förbättringar för brand-skyddet i de här miljöerna och att kommunen inte lägger rib-ban högre än vad reglerna krä-ver när det ska byggas.

Storgöteborg rökdyker inte i parkeringsgarage utan att göra riskanalys. Och man konstate-rar att det heller inte är rökdyk-ning som är lösningen på pro-blemet, annat måste till.

– När varken vi eller byggreg-lerna räcker till måste vi funde-ra på vad vi ska göra. Kan vi re-troaktivt kräva sprinkler och sektionering? Vid nyproduk-tion måste vi möta byggbran-schen och skapa förståelse för varför byggreglerna inte räck-er till.

Sprinkler med torra rör

nämns som ett exempel. Det innebär att räddningstjänsten vid ankomst kopplar på sitt vat-ten och öppnar sprinklern. Rö-ren kan rimligen läggas öppet i taket och ganska enkelt kom-pletteras även till befintliga byggnader.

– Risken för vattenskador är dessutom små. Garagen är ju försedda med brunnar för att smältvatten och annat ska kun-na rinna ut, säger Ulf Bergholm.

storgöteborg har efter de se-naste bränderna skaffat större fläktar, har nu sex stycken som ventilerar 100 000 kubikmeter i timmen. Personalen övas och uppmärksammas på att det är farliga arbetsmiljöer. Vid bran-den i Majorna var flera rökdy-kare inne tre gånger.

– Hur fräscha var de tredje gången? Det här är farliga ob-jekt, arbetsmiljön för rökdyka-re är hemsk. Vi kan inte strunta i att släcka, men heller inte ris-kera att personal omkommer. Och problemet är växande. Ga-ragen blir fler och större, anta-

let anlagda bränder ökar, säger Ulf Bergholm.

I många garage finns galler-burar där boende inte bara har bilen parkerad. Där finns ex-tra däck, kanske bensindun-kar. Egentligen har man ingen aning om vad som finns där.

– Ett önskemål för att för-bättra våra möjligheter är or-dentlig sektionering och att vi kan komma in från flera håll, inte bara via garageportarna.

risken när en brand pågår länge är också att konstruktio-nen kollapsar. Vid garagebran-den i Bergsjön började betong rasa ner. Efter branden i Ma-jorna gjorde SP tester på be-tongkärnor, där kunde man se att bjälklaget under bostadshu-set var skadat men inte att det hade sviktat.

– Stålbalkarna var sprutade med asbest. Asbesten hade i det här fallet förmodligen en posi-tiv inverkan på hållfastheten, säger Ulf Bergholm.

PER LARSSON

Storgöteborg har haft flera stora och riskfyllda bränder i bostadsgarage. Och trenden är att fler byggs. Ulf Bergholm är orolig för vilka konsekvenser en brand kan få. Foto: Per larsson

Tjugofyra7 · #14 maj 2012 25Nyheter

Parkeringsgarage, Bergsjön, 2009.�� Brand där fem bilar blev to-

talt utbrända, skador även på garaget.

Stort garage på 18 000 kva-dratmeter under jord byggt i dubbel vinkel mellan bostads-hus.

Tio dörrar från trapphus in till garaget i de två närmaste huskropparna. Elva trummor för brandgasventilation fanns från början. Bara fem funge-rade, övriga var överbyggda av tvättstugor, sandlådor och an-nat ovanpå garagetaket.

Inget av brunnslocken var märkta som rökluckor och fastighetsägaren kände inte till funktionen, varför det var svårt för räddningstjänsten att få in-formation om var de fanns.

02.40 larmades Kortedala brandstation, minuten sena-re även Angered och Gårda. Så småningom anslöt även Lund-by och Mölndal.

När portarna till garaget

öppnades vällde rök ut, polis på plats sa att det troligen brann 20 meter in i garaget. Rökdyka-re gick in, men avbröt efter 50 meter. Det visade sig senare va-ra 140 meter från portarna till branden.

rökdykare gick ner i spiral-trappa från garagets tak. Sik-ten var obefintlig, mycket var-ma rökgaser gjorde att värme-kameran endast återgav en vit bild. Rökdykare skickades ock-så ner genom trapphus och ef-ter avlösning kom andra grup-pen rakt på branden. De lyck-ades släcka branden i samtliga bilar.

Under släckningsarbetet ra-sade det betong vid en av pelar-na bredvid en brandman. Be-tongen rasade på grund av vär-mebelastning. En fläkttrumma på 150-200 kilo hade tidigare rasat från taket ner i golvet. Det fanns uppenbara risker under arbetet.

Räddningstjänsten avsluta-

des 10.30, då hade även betong-bjälklaget besiktigats.

Branden var sannolikt an-lagd.

Parkeringsgarage, Majorna, mars 2011.

Svårsläckt brand där 17 bilar blev totalt utbrända.

Garaget ligger inklämt mel-lan leden förbi Tysklandster-minalen och Karl-Johansgatan, inte möjligt att gå runt garage-byggnaden. Dagis närmaste granne vid kortsidan där bran-den startade.

Garage i två våningar, ytan 56x84 meter (4 500 kvadrat) per plan. Branden startade på övre planet. Två ingångar från garaget till bostadshuset.

21.37 larmades Frölunda brandstation. Styrkan försökte ta sig in via garageinfarten, vil-ket skulle visa sig vara motsatt sida där branden startade.

Rökdykarna tog sig fram till branden men åstadkom ingen släckeffekt, bara att dra slang tog mycket kraft. Dessutom stor risk att gå vilse, det var 70-80 meter till branden.

tämligen omgående begärdes förstärkningar och till slut an-greps med rökdykargrupper från tre håll.

– Vi såg att detta inte skulle fungera över tid. Vi tömde ju förbundet på resurser, säger Ulf Bergholm.

En timme efter påbörjad in-sats gick en styrka från Lund-by in via trapphus, forcerade säkerhetsdörr och tog hjälp av fläktar. Men det var otroligt varmt, rökdykarna orkade job-ba en-två minuter.

– Temperaturen var 1 100-1  200 grader där det var som varmast, stålplåten smälte på bilar. En del fordon smälte fast i asfalt och betong och måste bi-las loss efteråt.

17 totalförstörda bilar inne-bär att minst 70 däck brann. Dessutom var många av parke-ringsplatserna försedda med låsbara gallerburar där ägarna

även förvarade vinterdäck.01.00, tre timmar efter larm,

var branden under kontroll.140 skadade bilar, från to-

talskrot till ytliga skador. Kost-naden enbart för bilskador och sanering av garage blev 15 mil-joner kronor. Återuppbyggna-den av garaget är ännu inte klar.

Orsaken till branden är inte klarlagd, men inget tyder på att den var anlagd.

En batteriladdare fanns mel-lan två bilar i området där det varit som varmast. Laddaren var för skadad av branden för att kunna konstatera om den hade något fel.

Två svåra bränderDagsfärsk insatsstatistikPreliminär statistik för räddningstjänstens insat-ser presenteras numera lö-pande på msb.se

I dagsläget omfattar statistiken 94 kommuner.

��MSB har under en längre tid jobbat med att kunna le-verera dagsaktuell statistik. Det har funnits problem att få in tillräckligt med underlag från det gamla systemet, men nu finns siffror att hämta för ett antal områden.

– All statistik går ännu inte att få med dagsfärska siffror. Men under snabbfaktadelen är tabellerna under prelimi-när statistik för räddnings-tjänstens insatser uppdatera-de, säger Mikael Malmqvist.

För den som vill få fram fler preliminära siffror går det också att söka i den fördjupa-de statistiken.

MSBs statistik uppdate-ras varje dygn. Skriver rädd-ningstjänsterna sina rappor-ter tämligen omgående är sta-tistiken alltså färsk.

– Den löpande statistiken är preliminär eftersom en del kommer in med rapporter se-nare och siffrorna i en del in-satser kan ändras. Därför kan

exempelvis den statistik vi i dag har för april komma att ändras.

Enkelt uttryckt går det till så här: när en räddningstjänst skrivit en rapport och spa-rat den skickas rapporten till MSBs statistikprogram. Om inga allvarliga fel upptäcks blir den omgående en del av statistiken.

Men hela landet finns in-te med ännu. Tre olika data-system används i landet för insatsrapportering. Senaste versionen av Alarmos är kom-patibelt med MSBs löpande statistik.

– Vi vet också att Daedalos, som är ett av de andra syste-men, jobbar för att deras pro-gram ska bli kompatibelt, sä-ger Malmqvist.

Totalt är det 50 räddnings-tjänster, som täcker 94 kom-muner, vars statistik uppda-teras varje dag. De står för ungefär en tredjedel av totala antalet räddningsinsatser.

– I den fördjupade statis-tiken kan den intresserade gå in och titta på dagsaktuel-la siffror för en enskild kom-mun, för en speciell månad el-ler liknande.

PER LARSSON

Garagein-farten där första styr-kan inledde insatsen.

Här var branden mest in-tensiv.

Här gick Lundby-styrkan in

Majorna. Flygfoto över bostadshuset och parkeringsgaraget. Gula ramen markerar gränserna för garaget.

1

2

3

Siriusgatan. Garaget inom det gulmarkerade området.1 Brand i fem bilar.2 Garageinfart där första styr-ka gick in.3 Rökdykare gick in via trappa från gården.

20 meter till branden visade sig vara 140

Rökdykarna orkade jobba 1-2 minuter

��MSB bjuder in landets räddningstjänster att jobba tillsammans under Pride-festivalen i Stockholm 1-4 augusti.

Räddningstjänsten Östra Kronoberg var med i MSBs tält förra året.

– Det var mycket berikan-de. Vi kommer själklart till Pride i år igen. Räddnings-

tjänsten har inte råd att ute-stänga någon på grund av kön, etnicitet eller sexuell läggning, genom Pride visar vi var vi står, säger Jan Lund-berg och Magnus Andersson, Östra Kronoberg.

Anmälan för att delta till-sammans med MSB kan gö-ras fram till 31 maj på: www.msb.se/pride

��MSB kommer att se över de insatsrapporter som rädd-ningstjänsterna fyller i efter räddningsinsatser.

– Tiden är inne för en or-dentlig fundering kring vil-ken information som ska samlas in via insatsrappor-ten, dels för lokala behov och dels för den nationella statis-tiken, säger Colin McIntyre, MSB.

Under hösten kommer MSB genomföra regionala träffar för att diskutera inne-hållet i insatsrapporten.

– Vi vill diskutera utifrån rapportens användning för dokumentation, som grund

för olycksundersökning och som statistikunderlag.

Träffarna är i första hand avsedda för personal i kom-munal räddningstjänst och länsstyrelser. MSB kommer under hösten även söka upp andra aktörer för deras syn på vad som bör samlas i en reviderad insatsrapport.

Insatsrapporten utforma-des utifrån dåvarande behov i mitten av nittiotalet. Det mesta är oförändrat sedan 1996, även om justeringar gjordes 2005 efter att Lagen om skydd mot olyckor in-förts.

Insatsrapporten ska ses över

MSB vill ha sällskap på Pride

Tjugofyra7 · #14maj 201226 ErfarEnhEtEr

En buss upplevs som ett säkert och miljö-vänligt sätt för att transportera männis-

kor och gods. Men en buss är också en rullande samlings-

lokal, ofta med plats för ett 50-tal människor eller fler.

MSBs statistik visar att räddningstjänsten i Sverige larmas till i genomsnitt cirka 150 buss-bränder per år. Det innebär nästan tre sådana bränder eller brandtillbud varje vecka. Mo-derna långfärdsbussar är särskilt svårt utsatta.

Problemet har uppmärksammats av såväl bussbranschen som myndigheter och organi-sationer.

Ett flertal förbättringar har genomförts för att förhindra bränder eller minska verkning-arna av dem.

Bland annat ska alla bussar numera genom-gå särskild brandskyddsbesiktning vid Svensk Bilprovning två gånger per år.

Men ännu finns mycket att göra för att för-bättra säkerheten för förare och passagerare.

Av en forskningsrapport som genomförts vid Statens Provningsanstalt (SP 2008:41) framgår att det bildas en dödlig koncentra-tion av giftgaser i passagerarutrymmet redan inom fem minuter sedan en brand har startat i motorrummet.

inom loppet av bara ett halvår inträffade vå-ren 2009 fyra allvarliga bussbränder i Älvs-borgs län.

Ingen människa blev allvarligt skadad. Men inom Södra Älvsborgs Räddningstjänstför-bund lät man göra en grundlig undersökning av omständigheterna kring händelserna.

Bland annat intervjuades chaufförerna på olycksbussarna och fick berätta hur de upp-levde sin situation.

Läs deras berättelser på detta uppslag.

redogörelsen är sammanställd efter en rap-port av Lars-Erik Sandin, Södra Älvsborgs rädd-ningstjänstförbund.

platsViskafors

brandstartMotorrummet bak i bussen

brandorsakOkänd

�� Efter chaufförens berättelse: Föraren hade lämnat av 46 passage-

rare vid ett museum och åkt till en verk-stad i Borås för att kontrollera ett påkört avgassystem.

Efter reparation/översyn återvände han för att plocka upp passagerarna.

Vid Viskafors upptäckte han att det brann utanför motorrummet. Samti-digt hörde han ordet brand i ett inspelat varningsmeddelande.

Chauffören fortsatte 50-100 meter till en lämplig plats där bussen stanna-des. Tiden mellan upptäckt och stopp uppskattas till cirka 15-20 sekunder.

En taxichaufför som uppmärksam-mat händelsen stannade till och ring-de 112 medan busschauffören själv gick tillbaka in i bussen för att stänga av mo-torn.

Han var inne i bussen cirka 20 sekun-der och stängde dörrarna när han gick ut igen.

Från upptäckten av branden tills dör-rarna var stängda tog cirka 100 sekun-der. Det var nu bra fart på branden men inte särskilt mycket rök inne i bussen.

Då flög luckorna till motorrummet upp med en smäll och fönsterrutorna gick sönder.

Bussföraren har bara teoretisk brand-utbildning och såg ingen möjlighet att själv släcka branden. Inom ytterligare två minuter var bussen övertänd.

Hade bussen varit full med personer med nedsatt rörlighet som vid en tidiga-re resa hade troligen många av dem bli-vit kvar i bussen.

platsRiksväg 40 nära Landvetter

brandstartMotorrum

brandorsakOkänd

�� Efter chaufförens berättelse: Den stora bussen var på hemväg på

riksväg 40 från Göteborg mot Borås. Ombord fanns 28 passagerare från ett dagcenter.

På motorvägen, strax innan avfarten mot Landvetter flygplats, upptäckte fö-raren i backspeglarna att det kom rök från bussen.

Ett par sekunder senare såg han att det brann på bussens högersida vid mo-torrummet. Han bromsade in och ropa-de via högtalaren till passagerarna att alla skulle utrymma bussen så snabbt de kunde när den stannat.

Ett par sekunder innan bussen stod helt stilla öppnades både främre och bakre dörren. Chauffören hjälpte pas-sagerarna ut och anvisade dem plats att gå till. Uppskattningsvis gick hälften av passagerarna ut via framdörren.

När sista damen gått ut frågade han om det fanns någon kvar inne i bussen? Då hon inte visste gick han själv bakåt i bussen för att kontrollera.

Röken hade då nått fram cirka två meter från bakrutan räknat. Han fick lite rök i sig under kontrollen. Men när chauffören konstarerat att alla var ute gick även han ut.

Räddningstjänsten fick larmet klock-an 13.37. Den första styrkan var på plats 13.52. Hela passagerarutrymmet var då övertänt.

En tanke slog chauffören; vad hade hänt om det funnits fem-sex rullstols-bundna med bland passagerarna, vilket inträffar ibland?

Tvåvåningsbuss i lågor på motorvägHögbyggd buss i chartertrafik brann

Bussen brinner – hinner du ut?

Släckningsarbete efter bussbranden i Viskafors där brand utbröt i motorrummet på en charterbuss. Foto: Bo sandstrÖM

Tjugofyra7 · #14 maj 2012 27ErfarEnhEtEr

ulf Erlandsson, brandingenjör, med-verkar under Erfarenheter med

sammanfattningar av rapporter ur MSBs brand- och olycksutredar-

program. Erlandsson tar gärna emot syn-

punkter och tips.kontakt

ulf erlandssontel 070-542 92 51

epost: ulf.erlandsson@msb.se

Vill du har fler erfarenheter?De finns – på webben.Ulf Erlandsson levererar kontinuerligt nya erfarenheter på vår hemsida.Läs mer på: www.tjugofyra7.se

Läs mer på tjugofyra7.se

platsHorred

brandstartMotorrummet bak i bussen

brandorsakOkänd

�� Efter chaufförens berättelse:

Bussen gick i linjetrafik och hade tidigare under turen haft cirka 55 passagerare. Men när den stannade vid ändhållplat-sen steg de sista två passage-rarna av.

Chauffören såg då hur det kom fram rök under bussen. Röken verkade komma från bussens baksida.

När han tittade i bakspeg-larna såg han att det slog ut lå-gor på högersidan vid luckan till motorrummet.

Bussar av denna typ är säl-lan utrustade med något sys-tem som varnar för värme el-ler brand.

Chauffören gick bakåt i bus-sen för att förvissa sig om att ingen passagerare fanns kvar.

När han gick ut tog han med sig bussens sexkilos pulver-släckare för att försöka släcka branden utifrån. Under tiden ringde en av de väntande pas-sagerarna till SOS och larma-de om händelsen.

Bussföraren hade genom-gått brandskyddsutbildning och lyckades slå ner lågorna. Men när släckaren var tömd tog det eld igen och han kunde bara invänta räddningstjäns-tens ankomst.

Flera lastbilar och andra fordon passerade platsen men ingen av förarna stannade och erbjöd sig att hjälpa till.

Det tog ganska lång tid inn-an bussens passagerarutrym-me var helt fyllt med rök. Men när räddningstjänsten anlän-de efter cirka tio minuter var bussen nästan helt övertänd. Den blev totalförstörd.

Chaufförens reflektion är att läget blivit kritiskt om branden börjat lite tidigare då det fortfarande fanns många passagerare i bussen.

platsBorås Torpet

brandstartLast i bagageutrymmet,

brandorsakTroligen batterifel i dator i bagaget

�� Efter chaufförens berättelse: Chauffören hade hämtat 17

volleybollspelare från Austra-lien på Landvetters flygplats och körde riksväg 40 i riktning mot Borås.

Efter cirka 25 minuters färd hördes tre små puffar. Det lät som punktering på cykeldäck. Ljudet kom antagligen från bollar som exploderade eller från luftslangar som gick sön-der.

Strax därefter såg en av pas-

sagerarna att det kom upp rök från golvet. Han gjorde chauf-fören uppmärksam på detta och bussen bromsades in.

När bussen stannat och chauffören skulle öppna dör-rarna fungerade inte den van-liga öppningsanordningen.

Han tvingades använda en nödkran få upp dörrarna. Det tog några sekunder.

Öppnandet av bakre dörren skedde cirka 15 sekunder sena-re än den främre. Passagerarna var införstådda med att utrym-ma bussen snabbt, efter cirka 30 sekunder var alla 17 ute.

Fem till sex av dem valde att gå ut genom den bakre dörren men två av dem som satt längst bak valde att slå sönder fönster-rutan och hoppa ut den vägen. Varför de gjorde så har chauffö-

ren ingen aning om.Övriga tio passagerare gick ut

genom den främre dörren.Cirka två minuter efter att

dörrarna öppnats gick chauffö-ren åter in i bussen för att kon-trollera att samtliga hade ut-rymt.

Han kunde då inte gå bakåt i bussen på grund av all rök, såg inte ens till bakrutan. Föraren gick ut och försökte öppna ba-gageluckorna men det gick inte då tryckluften var borta. Han fick invänta räddningstjänsten.

Chaufförens bedömning är att hade bussen haft 50 van-liga passagerare hade troligen hälften blivit kvar i röken inne i bussen.

Beskrivningen ger en kuslig påminnelse om hur nära en all-varlig bussbrand vi kan vara.

Brand vid ändhållplats

Brand i charterbuss med idrottsmän

4erfarenheter

bussbränder

1 tre av de fyra brunna bus-sarna var utrustade med au-

tomatiska släcksystem. Ändå blev brandförloppen så snabba att människor kunnat omkom-ma vid mer ogynsamma om-ständigheter.

2 uppgifterna i SPs forsk-ningsrapport om spridning

av dödliga brandgaser från mo-torrum till passagerarutrym-

mena på fem minuter är alltför optimistiska. I praktiken mås-te utrymningen gå snabbare än så.

3 alla bussar bör vara utrus-tade med varnings- och

släcksystem i såväl motorrum som i lastutrymmen.

4 alla bussförare bör regel-bundet utbildas i brand-

skydd samt tränas i att utfö-ra utrymningsövningar med ett stort antal passagerare. I brandskyddsutbildningen ska ingå att öppna dörrar och luck-or även vid bortfall av hjälpsys-tem som elektricitet och tryck-luft.

Bussen brinner – hinner du ut?

Släckningsarbete efter bussbranden i Viskafors där brand utbröt i motorrummet på en charterbuss. Foto: Bo sandstrÖM

Under 2012 prioriterar olycksutredarprogrammet fyra teman.��Drunkningsolyckor - alla

drunkningar och drunk-ningstillbud ska utredas.�� Bränder relaterade till rök-

ning – från årsskiftet får en-dast så kallade självslocknan-de cigaretter säljas i Sverige.�� Byggnadstekniskt brand-

skydd – fungerade det bygg-nadstekniska brandskyddet på avsett sätt?��Kommunikation av led-

ningsbeslut – analys av rädd-ningsinsatsens ledning.

Dessa teman är frivilliga, vilket innebär att undersök-ningarna kan handla om helt andra saker.

Fyra teman för olycksutredningar

Tjugofyra7 · #14maj 201228 Min Åsikt

Rökdykning avgörs inte av byggnadens bärverksklass

RÖKdyKnInG

��Rökdykning är en mytom-spunnen verksamhet inom räddningstjänsten. Arbets-miljöverket betraktar den som den farligaste arbetsuppgift vi tillåter i Sverige.

I Sverige finns en tro att byggnadernas utformning innebär att en insats både möj-liggörs och förväntas.

Frågan är om det leder till att riskfyllda och olagliga rökdy-karinsatser idag förbereds och ibland genomförs i envånings-byggnader.

rökdykning innebär stora ris-ker och utsätter personalen för extremt stor belastning. Där-för ger Arbetsmiljöverket ut särskilda föreskrifter för så-dant arbete med krav på bl.a. att en riskbedömning görs inn-an insats.

Arbetsmiljöverket anser att rökdykning primärt är en livräddande insats. Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt.

Av Plan och byggnadsför-ordningen framgår att en bygg-nad ska vara projekterad och utförd på ett sätt som tar hän-syn till räddningsmanskapets säkerhet vid brand.

I Boverkets Byggregler 94 skärptes kraven på vissa sam-lingslokaler i envåningsbygg-nader. Om en publik lokal för fler än 150 personer finns i en envåningsbyggnad bör bygg-naden uppfylla kraven för en Br2-byggnad. Även kraven på ytskikt skärptes.

boverket förklarade att skärp-ningen införts för att byggna-den skulle kunna utrymmas på ett säkert sätt. Ändringen fick också till följd att kravet på bä-rande konstruktioner för den-na typ av byggnad blev R 30. Dock gällde såsom tidigare att undantag, under vissa förut-sättningar, kunde medges för takkonstruktionen.

Under senare tid har dock åsikter framförts att bärverks-kravet även ska möjliggöra en eftersökning med hjälp av rök-dykare i publika envånings-byggnader.

Det är här som åsikterna går

i isär. Jag hävdar att kritiska förhållanden som omöjliggör en rökdykarinsats, inträffar tidigare än för de i branschen normalt använda bärande kon-struktionerna.

trots att det sedan många år tillbaka är ett stort antal bygg-nader byggda med takkon-struktioner enligt ovan finns inga dödsfall rapporterade vid brand som skulle bero på tak-konstruktionernas utförande. Skälet till detta torde vara att en brand i en hallbyggnad med beskriven typ av takkonstruk-tion inte leder till någon om-fattande kollaps utanför själva brandområdet.

En mer omfattande kollaps av aktuell typ av takkonstruk-tion kan inträffa först efter övertändning. Ur personsäker-hetssynpunkt är det då ganska ointressant om en sådan kol-laps sker 15 eller 30 minuter efter övertändning. Långt inn-an övertändning måste män-niskor ha utrymt byggnaden oberoende av en bärande tak-konstruktions brandtekniska klass. Efter övertändning är all invändig brandbekämpning omöjlig.

Om det trots ovanstående anses att takkonstruktionen är farlig från personsäkerhets-synpunkt måste man givetvis ta ställning till vad man ska gö-ra med alla de miljontals kva-dratmeter sådana byggnader som uppförts under minst 40 år. Att åtgärda dessa skulle kos-ta åtskilliga miljarder kronor. Ett R 30 krav innebär, trots allt, att kollaps ändå normalt måste förutsättas ske vid en brand.

min tes är alltså att frågan hu-ruvida rökdykning är möjlig eller inte, inte primärt fattas med utgångspunkt från en en-våningsbyggnads bärverks-klass. För det första saknar

styrkan på plats förutsättning-ar för att bedöma vilken klass byggnaden har. Det är fortfa-rande tillåtet att bygga vissa envåningsbyggnader innehål-lande stora personantal utan krav på bärverksklass. Det är till och med tillåtet att bygga entresolvåningar utan bär-verkskrav på maximalt 500m2 i envånings lager och industri-byggnader i nya BBR 19.

till yttermera visso finns det i en byggnad med krav på klass på bärverken, ett antal installa-tioner som saknar krav. Exem-pelvis ställage, belysningsram-per, ventilationskanaler mm. För det andra finns det flera mycket viktigare parametrar som avgör om en insats kan ge-nomföras säkert eller inte.

Enligt AFS 2007:7 ska rädd-ningsledaren innan en insats påbörjas genomföra en risk-bedömning. Räddningsleda-ren ska se till att de risker som rök- och kemdykare utsätts för är rimliga i förhållande till vad som kan uppnås med insatsen. Riskbedömningen bör göras utifrån en fastställd checklista.

Vid riskbedömningen behö-ver olika faktorer vägas in som:

• om det finns människoliv att rädda• brandens omfattning och spridningshastighet• risk för brandgasexplosion,• byggnadstyp samt angrepps-vägarnas längd• räddningsstyrkans storlek och sammansättning• tillgänglig räddningsutrust-ning• personalens utbildning, erfa-renhet och kompetens

Mina slutsatser�� Frågan huruvida rökdyk-

ning är möjlig eller inte, fat-tas inte primärt med utgångs-punkt från en envåningsbygg-nads bärverksklass, utan med utgångspunkt från den riskbe-dömning som räddningsleda-ren ska utföra.�� Jag hävdar att kritiska för-

hållanden som omöjliggör en rökdykarinsats, inträffar tidi-gare än för de i branschen nor-malt använda bärande kon-struktionerna i stål. Som för-utsättning för detta gäller att taket i sig inte medverkar till spridning av brand inom bygg-naden samt att en eventuell lo-kal kollaps innan övertändning inte medför ett fortskridande ras långt utanför själva brand-området.��Riskbedömningen bör med

fördel göras utifrån en fast-ställd checklista som alla be-rörda är förtrogna med. ��Vill man öka skyddet för

räddningspersonalen, så bör detta ske genom installation av brandgasventilation.

KJELL FALLqVISTvd Brandkonsulten aB

ordförande för Sveriges Brandkonsulförening

Ingår i Boverkets referensgrupp.

Under senare tid har åsikter framförts att bärverkskravet även ska möjliggöra en eftersökning med hjälp av rökdykare i publika envåningsbyggnader. Jag hävdar att kritiska förhållanden som omöjlig-gör en rökdykarinsats, inträffar tidigare än för de i branschen normalt använda bärande konstruktio-nerna, skriver Kjell Fallqvist i sin insändare. Foto: Peter lundGren

Farlig myt”I Sverige finns en tro att byggnadernas utformning innebär att en insats både möjliggörs och förväntas.

Frågan är om det leder till riskfyllda och olagliga rökdykarinsatser.”Kjell Fallqvist, vd Brandkonsulten AB

Tjugofyra7 · #14 maj 2012 29Min Åsikt

Insatsförmågan hotas i glesbygd

Konferenser hämmar utvecklingen

RäddnInGStjänSt

��Räddningstjänsten är en kommunal verksamhet där självstyre råder. Länsstyrel-serna och MSB agerar stöd och utövar tillsyn. Lagen om skydd mot olyckor styr verksamhe-ten och målsättningen är en likvärdig förmåga att genom-föra räddningsinsatser kopp-lat till de lokala förutsättning-arna.

lagen säger att kravet på den enskilde har ökat men att den kommunala räddningstjäns-tens ansvar inte minskat. För-sämring av förmågan hos rädd-ningstjänsten får inte ske en-bart på ekonomiska grunder. Den måste bygga på en föränd-rad riskbild, t ex minskad for-donstrafik eller sprinklade äld-reboenden och skolor.

Tyvärr haltar den goda in-tensionen. Lagen kringås och förloraren är förmågan hos den operativa delen av svensk räddningstjänst.

Kraven på den kommuna-la räddningstjänsten har ökat kraftigt och det är bra. En mo-dern räddningstjänst ska idag ha en väl fungerande förebyg-gande verksamhet och dess-utom en olycksutredande del kopplad till utbildning. Allt för att kunna förbättra verksam-heten och slippa upprepa gam-la misstag.

De nya arbetsuppgifterna och ökade krav på arbetsmil-jö mm ska dock allt som oftast hanteras med en oförändrad eller minskad budget. Det gör att den operativa delen stän-digt får sämre förutsättningar. Jag kan köpa detta om investe-ringarna i förebyggande åtgär-

der redan lett till minskade risker och fär-re räddnings-insatser.

Verklighe-ten för rädd-ningstjänsten i mitt område är ständigt mins-

kade utryckningsstyrkor och investeringar i billigare fordon framtagna för helt andra upp-gifter än vad som väntar i gles-bygd.

de självstyrande kommuner-na genomför här försämring-ar utan att riskbilder föränd-rats och nyligen presenterade Härjedalen ett massivt för-sämringsförslag för sin opera-tiva förmåga. I samma hand-lingsprogram beskriver man att riskerna kommer att öka

på många orter betydligt fram till 2020.

Jag kontaktade under hös-ten 2011 MSB och dåvarande försvarsminister Sten Tolgfors för att varna för det som nu sker. Tyvärr blev reaktionen li-ten och försämringarna tycks få fortsätta stick i stäv med gäl-lande lagstiftning.

jag vill se en rad åtgärder un-der 2012 med målsättning att bevara en god förmåga att ge-nomföra räddningsinsatser.�� Jag vill se en tuffare bedöm-

ning av försämringsförslag från kommunerna��Ansvariga för Basbilspro-

grammet måste tydligare redo-göra tänkta användningsområ-den för respektive fordon�� Problemen att rekrytera del-

tidsbrandmän måste tas på största allvar. Här behövs cen-

trala beslut som lägre arbetsgi-varavgifter till företag som har brandmän anställda och fun-deringar kring kombitjänster i kommunerna.

HåKAN OLOFSSONBrandmännens riksförbunds

avdelningsordförande i jämtlands räddningsförbund

RäddnInGStjänSt

��Det börjar våras för konfe-renser. Spännande och utveck-lade på många sätt och vis. Men frågan är om det inte är just dessa tillställningar som häm-mar utvecklingen inom svensk räddningstjänst.

”Räddningstjänsten skall…” och ”räddningstjänsten mås-te…” återkommer ständigt från personer som predikar föränd-ringar och nytänkande inom ”räddningstjänsten”. Men nå-gonstans har de glömt att rädd-ningstjänst är en uppgift som kommunen är skyldig att verk-ställa när fyra kriterier är upp-fyllda enligt LSO. Kommunen är bara skyldig att ha en orga-nisation som kan utöva rädd-ningstjänst, inga krav att just räddningstjänsten som verk-samhet ska finnas. Det skulle lika gärna kunna vara ett upp-drag som kommunen valt att låta exempelvis personal från parkavdelningen eller gatu-kontoret sköta om rätt förut-sättningar skapats.

att ständigt älta att ”rädd-ningstjänsten skall” enbart ce-menterar en konservativ kul-tur och stärker den felaktiga uppfattningen att räddnings-tjänsten måste finnas. Detta hämmar mer kostnadseffek-tiva lösningar och driftformer. Prislappen per räddningsin-

sats som verkligen uppfyller LSO:s krav blir enorm om man ser till verksamheten som hel-het (gäller insats med heltids-personal).

Medan övriga samhället ständigt ändras och får nya krav på effektiviseringar har ”räddningstjänsten” klarat sig. Troligen på grund av samhäl-lets okunskap och avsaknad av insyn.

frågan ställs sällan om nå-gon som är väldigt bra på det de gör i dag även skulle kunna tillhandahålla en organisation för räddningstjänstuppdrag – utan att grunduppdraget el-ler att kvalitén på räddningsin-satserna blir lidande. Ungefär som deltidsräddningspersona-len har det i dag: väldigt dukti-ga på sin uppgift hos huvudar-betsgivaren, samtidigt som de gör ett gott jobb när larmet går.

Det måste finnas mängder med arbetsuppgifter som skul-le kunna kombineras med att ingå i en räddningsorganisa-tion. Detta till skillnad från da-gens synsätt där vi skapar extra uppgifter som det finns proffs som skulle göra bra myck-et bättre om skattepengarna hamnade där i stället.

Man kan ju fråga sig varför det inte sker någon utveckling eller granskning. Under min tid med kommunal lön har jag tyvärr fått en känsla av att

MSB verkar ha lagt ut utveck-ling av LSO-efterlevnaden på entreprenad till Brandskydds-föreningen och dess konferen-ser. Det främjar knappast ny-tänkande när Brandskydds-föreningen har som slogan ”i samverkan med räddnings-tjänsten”. Särskilt som finan-sieringen delvis kommer från utbildningsverksamheter som genomförs av ”räddningstjäns-ten” med Brandskyddsfören-ingen som mellanhand.

med en verksamhetsidé som ”vi väcker frågor, agerar kraft-fullt och bildar opinion” har jag haft stor tilltro till och li-tat på att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) opartiskt skulle bevaka denna typ av frå-gor. Tilltron försvann efter att jag för något år sedan lyssnade på ett seminarium som hand-lade om någon annan än ”rädd-ningstjänsten” skulle kunna genomföra räddningstjänst-uppdragen i kommunerna. Vid

seminariet deltog en företrä-dare från SKL som lade lock-et på genom att bara hänvisa till lagtexten att ”den personal som ingår i en kommuns orga-nisation för räddningstjänst skall vara anställd i egen eller annan kommun eller i ett kom-munalförbund” i stället för att se möjligheter och eventuellt verka för en lagändring.

När jag sedan upptäckte att SKL sitter med i styrelsen för Brandskyddsföreningen för-svann alla illusioner om vil-jan att väcka frågan om andra driftsformer.

Egentligen är det bara fanta-sin som sätter gränser. Ett litet axplock på idéer: varför skulle inte bilbärgarna kunna göra en del av det som vi gör vid trafik-olyckor i dag? I kommunerna rullar bland annat spolbilar, skulle dessa kunna nyttjas som tankbilar etc? Ambulansverk-samhet går tydligen att priva-tisera, varför tog det stopp vid räddningstjänstuppdragen? Kan de olika intresseorganisa-tionernas beroendeförhållan-den förklara att utvecklingen av driftsformer stagnerat?

är de som förväntas vara neu-trala mot politiken verkligen opartiska när det ser ut som det gör i dag? Frågan är hur många chefer inom ”rädd-ningstjänsterna” som vågar sätta sin trygga position på spel

och ärligt ifrågasätta verksam-heten. När den enda konkur-rensen består i hybrisaktiga räddningstjänstförbund efter-som de i princip har monopol på att utöva räddningstjänst-uppdragen för en kommuns räkning. Hur sund är denna konkurrens?

låt oss slippa höra ”rädd-ningstjänsten skall/måste/kan…” från talare på konferen-ser framöver och låt inte egna politiska och ekonomiska in-tressen stå i vägen för en bre-dare utveckling av kostnads-effektiv räddningstjänstutöv-ning i Sverige.

Tänk vad spännande det vo-re om MSB ville ta en aktivare roll som inspiratör för att stöt-ta kommunerna i hur LSO ska efterlevas och tolkas enligt de nationella riktlinjerna. Kanske till och med driva frågan hur vi skapar kostnadseffektiva lös-ningar och lyfta fram tankar och saklig information till po-litiken om eventuella för- el-ler nackdelar med statliga eller privata driftformer.

Det är dags att släppa taget om det gamla; våga tänka om och inse att dagens driftformer av ”räddningstjänsten” inte är enda sättet att säkerställa en kostnadseffektiv räddningsor-ganisation.

PRAGMATIKERN

Välkommen att tycka till!�� alla är lika välkomna att

delta i debatten. Men skriv kort.e-post:redaktionen@ tjugofyra7.sepostadress:Min Åsikt, tjugofyra7, L 255, 651 81 Karlstad. manusstopp för nästa nr: 3 september.

Håkan Olofsson

Vågar inte”Frågan är hur många che-fer inom ”räddningstjäns-terna” som vågar sätta sin trygga position på spel och ärligt ifrågasätta verksamheten.”

Tjugofyra7 · #14maj 201230 Platsannonser

�� åsa Bergsten blir 1 juni ny för-bundsdirektör för räddnings-tjänsten Karlstadsregionen när Stefan Bergström går i pensi-on. Hon var tidigare chef för ad-ministration och säkerhet. Nils Weslien kliver upp och blir bi-trädande förbundsdirektör samt räddningschef.�� Ny säkerhets-

chef vid Karl-stadsregionen blir Pia Holms-trand (bilden). Hon är i dag tf biträdande av-delningschef för utbildning, öv-ning och bered-skap på MSB ��Marcus Cato är tjänstledig

från SKL året ut och arbetar på försvarsdepartementet med ra-kel och kontakt mot Haverikom-

missionen som huvuduppgifter. På SKL kommer engagemanget från räddningstjänsten i jönkö-ping, främst fredric jonsson, att öka för att täcka upp. ��Nils Andréasson har lämnat

posten som förbundsdirektör i räddningstjänsten Storgöte-borg. tillförordnad på posten är Håkan Alexandersson.��Gustaf Sandell har slutat

som lärare vid MSB revinge och är nu brandingenjör/inre befäl vid räddningstjänsten Syd.�� Jörgen Waldén har på egen

begäran slutat som räddnings-chef i Värends räddningstjänst. Han finns kvar i den kommunala organisationen. Jörgen Karlsson är tf räddningschef.�� Lovisa Hoff har anställts som

brandingenjör/enhetschef på olycksförebyggande enheten vid räddningstjänsten Ängelholm.

nytt om namn

BRANDMÄN(tillsvidareanställningar)

till Räddningsavdelningen

Läs mer om tjänsterna på www.brand112.se

Norra ÄlvsborgsRäddningstjänstförbund

söker

������������������������ ��������� ������

����

����

�����

�����

����

������

���

���������

���

���

������� �����������������������������

�������������������������������������������� ��������������������������������������� ����������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������

��������� ��������������������������������� � ����������������� ����� �������������

������ ����������������������� ������������ �� ��� ���� ���� ���������������� �� ���� ��� � ������������­� ��������� ������������������­� ���� ���� �������������� ��� ���� ���������������� ������ �������������� �������� ������ ������������������� ���������������� ������� ������ ���� ������������ ����������

������������� ����������������­�� �­����� ��������������������

�������������� �����������­������� ����� ��������������� �� ��������������������������������������� ������

������������­������������������� ��� � ���� � ���������­� ��������������� ����������� ��������� ������������ ��� ��� ��

������ � ���� � ������� �������������������� ���� �����­�������������� ����������� �����������­������������� ���� �� �����������������­������� ��������������������� ���������������������������� ����

�������������� �����������­������� ����� ���������������� �� ��������������������������������������� ������� ������������������� ���� ������������ ��� ��������������������������� ����� �����

söker

Förbundschef/RäddningschefIntresserad – läs mer på www.rtjeh.se

Räddningstjänsten i Enköping-Håbo

Sörmlandskustens räddningstjänst arbetar med räddnings- och säkerhetsarbete i Nyköping,Oxelösund, Trosa och Gnesta kommuner – en region med ca 85 000 invånare. Inom organisa-tionen, som har 56 heltidsanställda medarbetare och drygt 100 brandmän i beredskap, finns ävensamordningsansvaret för Nyköpings kommuns samlade säkerhetsarbete. www.nykoping.se

Chef RäddningstjänstenSörmlandskustens Räddningstjänst

I rollen som chef för verksamheten ingår att fortsätta driva utvecklingenoch utmanas av att se förändringsmöjligheter. Du ingår i Nyköpingskommuns ledningslag och rapporterar till kommundirektören.

Vi söker dig som är en strategisk och drivande ledare som brinner förutveckling och förbättring. Du har samtidigt ett stort intresse förmänniskor och gruppdynamik.

Din bakgrund är troligtvis från ledande befattning inom säkerhets- ochtrygghetsområdet.

Vid frågor kontakta Eva Andersson eller Maria Walde, 020-170 70 70.Läs mer och ansök via www.proffice.se senast 1 juni 2012.

BRANDMÄN

Läs mer om tjänsten på www.rsyd.se/lediga_tjanster

Räddningstjänsten Syd är ett räddningstjänstförbund som omfattar kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Vårt uppdrag är att med förebyggande arbete förhin-dra och begränsa olyckor i samhället, samt att på ett effektivt sätt förbereda och genomföra räddningsinsatser. Förbundet har runt 500 anställda.

Vill du vara med och utveckla en av landets mest spännande räddningstjänster? Just nu söker vi:

Annons_brandmän.indd 1 5/7/2012 10:34:45 AM

Västra Sörmlands Räddningstjänstsöker

UtbildningsansvarigFör mer info: www.vsr.nu

�� Seminarier om tågkrasch och tunnelbrand, förevisning av sjöräddning vid båtolycka och ledarskapsföreläsning av fotbollstränaren Sören Åke.

Det är några av porgram-punkterna under Sandömäs-san 29-30 maj som främst vän-der sig till kommunal och stat-lig räddningstjänst samt andra organisationer och verksam-heter inom skydd mot olyckor.

Sista anmälningsdag är 21 maj. Mer information på www.msb.se eller hos kundtjänst Sandö, 010-240 22 11.

dags för Sandömässan

�� Länderna runt Östersjön har kommit överens om att stödja varandra vid stora oljeutsläpp.

– Det gäller även strandnära och inte bara till sjöss som tidi-gare varit fallet. Det här ställer höga krav på vår samarbetsför-måga eftersom ett stort antal aktörer blir inkopplade, säger Karl-Erik Kulander, MSB.

I EU-projektet Ensaco har man tagit fram en digital mil-jöatlas där den interaktiva bil-den lokaliserar både skydds-värda kuster och var insatsre-surser för att skydda dessa är placerade.

Projektet har stärkt nätver-ket mellan länderna, genom-fört Boilex-övningen och tagit fram gemensamma manualer för övningar i Östersjön samt för hur oljeskadad fågel och vilt för hanteras.

Från Sverige har åtta rädd-ningstjänstförbund, Kustbe-vakningen och MSB deltagit i Ensaco.

Oljeskydds- samarbete i Östersjön

Tjugofyra7 · #14 maj 2012 31Platsannonser

Annonsera i tjugofyra7Ska du rekrytera personal inom området samhällsskydd och beredskap? Då är tjugofyra7 rätt tidning att annonsera i.

nästa nummer: Nr 15 kommer ut 19 september.annonsbeställning: förhandsbokning senast 30 augusti, färdigt manus senast 6 september.kontakt: ring eller e-posta redaktionen (se sid 2), i första hand Per Larsson.

fakta om annonseringpris: 20 kronor per spaltmillimeter.Priset multiplicerar du fram enligt följande: antal spalter x höjd i millimeter x 20 kronor.spaltbredder: 1 spalt 42,2 mm; 2 spalter 88,4 mm; 3 spalter 134,6 mm; 4 spalter 180,8 mm; 5 spalter 227 mm. Max höjd är 292 mm.

www.räddningstjänstenjämtland.se

Vi söker dig!Är du en god ledare och vill bo i vackra Jämtland? Då har du chansen nu!

Brandingenjör/Riskingenjörtill Förebyggandeavdelningen, tillsvidareanställningBrandinspektörtill Förebyggandeavdelningen, tillsvidareanställningSamordnaretill Utbildningssektionen, tillsvidareanställning

Du hittar mer information om tjänsterna på vår webbplats.

www.räddningstjänstenjämtland.se

Du som söker ska intresse av att arbeta med olycksförebyggande arbete i olika former samt hjälpa till i samhällets arbete för att förhindra olyckor. Viktigt är att du tycker om att arbeta tillsammans med andra människor mot ett gemensamt mål. Arbetet innebär skifttjänstgöring enligt rullande schema.

Du ska som sökande skall ha godkänd brandmannautbildning från SRV eller MSB, SMO-utbild-ning är meriterande. Du skall ha god fysik, vara simkunnig, ha C-körkort. Med ansökan skall det bifogas ett max sex månader gammalt protokoll på ett godkänt rullbandstest enligt standarden för nyanställning (5,6 km/h). Vi välkomnar ansökningar från kvinnor och män med olika etnisk och kulturell bakgrund.

Ansökan skickas till Alingsås och Vårgårda räddningstjänstförbund, Tomasgårdsvägen 1, 441 39 Alingsås, eller till raddningstjansten@alivar.se

Sista ansökningsdag är 15:e augusti.

För mer information, se hemsidan www.alivar.se eller kontakta Stefan Bedö tel: 0322-616165Facklig företrädare för Kommunal:Per Mood, tel: 0322-616162

Heltidsbrandmän sökes till AlingsåsAlingsås och Vårgårda räddningstjänstförbund söker 4-6 heltidsbrandmän till stationen i Alingsås.

Räddningstjänsten Storgöteborg sökerRäddningstjänsten Storgöteborg söker

Förbundsdirektör/Räddningschef

Mer information om tjänsten: www.rsgbg.se/lediga-tjanster

Po

stti

dn

ing

BR

etu

rad

ress

:L

259

A6

51 8

1 Ka

rlst

ad

Tidning utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

#nr 14 # Maj 2012

TJUGOFYRA

SunnEFallolyckorna bland äldre ökar, 2005 kostade de 22 miljarder kronor. I Sunne beslöt man sig för att göra något åt problemet och lade in ett nytt, energi-absorberande golv på äldre-boendet Salla.

�� – Under det här året har vi haft 14 fall, men inte en enda skada. Avdelningen intill har haft 18 fall och en fraktur, säger Britt-Inger Olsson, enhetschef på Sunne kommun.

energiabsorberande golv är äldrevårdens motsvarighet till trafikens vajerräcken och Ja-pan är en föregångare.

– Ursprungsiden var att jag kom i kontakt med en geriat-riker i Umeå som besökt flera äldreboenden i Japan där man lagt in den här typen av golv och höftledsfrakturerna gick ner till noll, berättar Jan Schyllan-

der, MSB.På Karlstads

universitet har forskaren Finn Nilson skrivit en rapport om energiabsor-berande golv. I det arbetet kom han i kon-takt med en forskare på Nya Zeeland som tipsade om ett fö-retag som tillverkar golv.

– Problemet har hela tiden varit att göra ett golv som är mjukt när man faller men hårt när man går. Den kombinatio-nen hade företaget i samarbete med universitet i Aukland lyck-ats lösa, säger Finn Nilson.

hösten 2010 var Finn Nilson i Sunne för att föreläsa om äld-resäkerhet. När han fick veta att en ombyggnad av äldrebo-endet var på gång undrade han om kommunen skulle vara in-

tresserad av det Nya Zeeländ-ska golvet.

– Alla nappade, både vi och entreprenören, berättar Britt-Inger Olsson, som lyckades övertala kommunledningen att ta den extrakostnad som det innebar.

golvet lades in i sex lägenhe-ter, matsal och dagrum på av-delningen Salla. Det nya golvet medförde en oväntad bonusef-fekt.

– Vi upplevde att något för-ändrats, men kunde först inte komma på vad det var. Till slut insåg vi: det har blivit tystare. I en matsal blir det annars slam-rigt, men nu var det betydligt lugnare.

Många äldre är fallbenägna och mycket sköra.

– Universitetet genomför en studie hos oss, men jag är över-tygad om att det här är framti-den. Jag hoppas kunna få med

kommunledningen på att en-bart lägga in sånt här golv. Det sparar så mycket mänskligt li-dande, säger Britt-Inger Ols-son.

både jan schyllander, MSB, och Finn Nilson tror på golvet. Intresset är stort i hela Skandi-navien. Än så länge är detta det enda golv som uppfyller kraven att inte påverka balansen när du går på det men ändå har stor absorptionsförmåga.

– Salla kostade 250 000 kro-nor mer, en höftfraktur upp mot 400 000 kronor enligt se-naste beräkningar. Det här gol-vet beräknas hålla 20 år och ut-slaget på den perioden är det en väldigt liten extrakostnad. Jag tror det kommer att explodera i användning. Inom forskarv-ärlden har vi gått och väntat på en produkt som skulle göra just det här, säger Finn Nilson.

– Allt pekar på att det är ett

bra koncept. Fallolyckor är ett stort problem i dag, men kom-mer att vara ännu större i mor-gon. Vi vet att antalet fallolyck-or ökar, antalet dödliga fallo-lyckor ökar, antalet sjukhusin-läggningar till följd av fallolyck-or ökar och vi vet inte varför, sä-gert Jan Schyllander.

– men en sak som slagit mig på sista tiden, det kanske är det att vi har en golvbeklädnad i dag i äldreboenden som vi inte hade för 20-30 år sedan. Vi hade li-noleummattor och vi hade hel-täckningsmattor. I dag har vi laminatgolv och klinker, tänk om det är så enkelt, säger Jan Schyllander, och ser även en annan tillämpning:

– Tänk dig såna här golv inom barnomsorgen. Barn skadar sig inte så allvarligt när de faller, och bonusen är att det blir lug-nare.

GUNNO IVANSSON

Golvet räddar de gamlaPå äldreboende Salla i Sunne har kommunen lagt in ett energiabsorberande golv. Under det år som golvet legat har avdelningen haft 14 fall men inte en enda skada. Foto: Gunno iVansson

Britt-Inger Olsson

��Energiabsorbering minskar skador vid fallolyckor