Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan · 2020. 9. 30. · 1 ha åker, mineraljord Ca 1,5-3 Påverkas mest av N-givan: hög giva högt värde. 1 mjölkko, 9 ton ECM Ca 11 Inkl

Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland

Maria Berglund

Hushållningssällskapet [email protected]

tel. 035-465 22

Introduktion till jordbrukets

klimatpåverkan


Syfte: Ge er en grund inför resten av kursen.

Förhoppning: Lite repetition och något nytt för alla.

• Växthusgaser från jordbruket – vad och varför

• Hur stora är växthusgasutsläppen nationellt och globalt?

• Vad är en växthusgas, och hur värderas de? – Global Warming Potential och koldioxidekvivalenter

– Metanets klimatpåverkan

– Fossilt och biogent kol


Metan från

djurhållningen

Metan bildas om det…:… är syrefritt och varmt… finns (lättomsättbart) organiskt material

Jordbrukets klimatpåverkan


Lustgas från kväve

Lustgas kan bildas om…:… det finns kväve (ammoniak, nitrat)… (organiskt material)… syretillgången är hyfsad

Metan från

djurhållningen




Upptag och/eller avgång av koldioxid:

+ Tillförsel av organiskt material (rötter, skörderester, stallgödsel etc.)

- Nedbrytning av organiskt material (jordbearbetning, klimat (syre och vatten))

• Kväve behövs

• Mullhalten påverkar riktningen

Metan från

djurhållningenKol i mark




Metan från

djurhållningen

Kol i mark

Koldioxid från fossil energi


Framför allt från förbränning av olja/diesel/bensin, kol och naturgas. Även från utvinning av fossila bränslen



Metan från

djurhållningen

Kol i mark


KvävegödselKraftfoder

Annan gödselMaskiner, byggnader

Kalk Utsäde

PlastKem

Utsläpp från andra

inköpta varor




Metan från

djurhållningen

Kol i mark


Utsläpp från andra

inköpta varor

Förändrad markanvändning

Förändrad markanvändning: Marker med stora kolförråd (i mark och vegetation) omvandlas så att mycket kol förloras.Exempel (internationellt): Gräs- och buskmarker åkermark, Skog betesmark



Typiska klimatavtryck för jordbruksprodukter

KycklingGris

Produktion av foder Lagring stallgödsel Fodersmältning Energi i stall

NötköttMjölkSpannmål

Produktion NPK

Prod kaptialvaror

Lustgas från mark

Bränsle o torkning


Hur stora är växthusgasutsläppen?

Sverige

(Naturvårdsverket)


kg koldioxidekvivalenter (kg CO2e) - gemensam mått för växthusgaser

Växthusgas kg CO2e/kg växthusgas*

Koldioxid, fossilt ursprung 1

Metan 25

Lustgas 298

* Värden som används i klimatrapporteringen. Avser Global Warming Potenial, 100 years (GWP100)


Hur mycket är 1 ton CO2?

• Bensin: Köra 500 mil med bensinbil

• El: Koka vatten i vattenkokare:

• 2 miljoner gånger (om vattenkraftsel) eller

• 9 000 gånger (om kolel)

• Mat: Producera köttet och mjölken som en medelsvensk äter under ett år

• Mark: Lustgas från drygt 1 ha åker

• Gödsel: Metan och lustgas från ca 50 m3 svin- eller nötflyt

• Fodersmältning: Metan från 1 mjölkko under 3-4 månader


Några riktvärden för svenskt jordbrukInkluderar insatsvaror, inklusive allt foder till djuren

Växthusgas-utsläpp (ton CO2e/år)

kommentar

1 ha åker, mineraljord Ca 1,5-3 Påverkas mest av N-givan: hög giva

högt värde.

1 mjölkko, 9 ton ECM Ca 11 Inkl rekrytering. Högre mjölkavkastning ger generellt högre värde

1 diko + kalv till 6 mån Ca 5,5 Inkl rekrytering (20 %)

1 årssugga + smågrisar Ca 1,8 Inkl gylta.

1 slaktgrisplats Ca 0,8 3 omgångar/år


Några omräkningar

Ämne Molvikt

Väte (H) 1

Kol (C) 12

Kväve (N) 14

Syre (O) 16

Metan (CH4) 16

Koldioxid (CO2) 44

Lustgas (N2O) 44

C6H12O6 + 6 O2 6 H2O + 6 CO2

• Förbränning/Oxidering av 1 kg C 3,67 kg CO2

• Förbränning av 1 kg CH4 2,75 kg CO2

1 kg N2O-N = 1,57 kg N2O


-60

-40

-20

0

20

40

60

Trans-port

Upp-värmning

El & fjärr-värme

Industri Jordbruk,inkl energi

Avfall+Övrigt

Totalt Mark-anv…

… varavjordbrukM

iljo

ne

r to

n C

O2

e

Fluorerade växthusgaser Lustgas Metan Koldioxid

Sveriges territoriella* utsläpp av växthusgaser 2017

(Naturvårdsverket. 2018. National inventory report Sweden 2018.)*Territoriella = utsläpp inom Sveriges gränser


-60

-40

-20

0

20

40

60

Trans-port

Upp-värmning

El & fjärr-värme

Industri Jordbruk,inkl energi

Avfall+Övrigt

Totalt Mark-anv…

… varavjordbrukM

iljo

ne

r to

n C

O2

e

Fluorerade växthusgaser Lustgas Metan Koldioxid

Sveriges territoriella* utsläpp av växthusgaser 2017

(Naturvårdsverket. 2018. National inventory report Sweden 2018.)*Territoriella = utsläpp inom Sveriges gränser


-2

-1

0

1

2

3

4

Marken Fodersmältning Stallgödsel Lokaler Arbetsmaskiner Betesmark (ejorganogen)

Åkermark (ejorganogen)

Organogenajordar

Jordbruk Lokaler och arbetsmaskiner Markanvändning i Sverige

Milj

oner

ton C

O2e/å

r

Koldioxid Metan Lustgas

Den svenska jordbrukssektorns utsläpp av växthusgaser


Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser 1990-2017

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

100

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

mil

jon

er

ton

CO

2e

Markanvändning (LULUCF) Övrigt Avfall Jordbruk, inkl energi Industri El & fjärrvärme Uppvärmning Inrikes transporter

Totalt: -26% mellan 1990/92 -2015/17, Jordbruket: -8%

Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland IVA. 2019. Så klarar det svenska jordbruket klimatmålen

Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland IPCC. 2018. IPCC Special Report on Global Warming of 1.5°C

Hur utsläppen måste minska globalt för att vi ska klara 1,5°C-målet


Hur stor är klimatpåverkan?

Globalt

Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland IPCC, 2013. 5:e utvärderingsrapporten, WG1 (Summary for Policymakers) & Synthesis Report

Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland IPCC, 2013. 5:e utvärderingsrapporten, WG1 (Technical summary)


http://www.globalcarbonatlas.org

Utsläpp och nedbrytning av metan (2003-2012)

http://www.globalcarbonatlas.org

Animalieproduktionens växthusgasutsläpp globalt - totalt

(FAO, 2013. Tackling climate

change through livestock)Spridning stallgödsel, betesgödsel (lustgas)

Gödsling (lustgas)

Foder, ris (metan)

Foder (koldioxid)

Stallgödselhantering, metan

LUC* betesmark

Stallgödselhantering, lustgas

Energianvändning

LUC* soja

Fodersmältning

Efter gården *LUC = land use change, förändrad markanvändning


Djurantalet har ökat globalt

0

200000000

400000000

600000000

800000000

1E+09

1,2E+09

1,4E+09

1,6E+09

0

100000000

200000000

300000000

400000000

500000000

600000000

1961

1964

1967

1970

1973

1976

1979

1982

1985

1988

1991

1994

1997

2000

2003

2006

2009

2012

2015

2017

Anta

l t

ota

lt i v

ärlden

Anta

l

Nötkreaktur (cattle)

Afrika Nord- & Sydamerika Asien Europa Oceanien Världen

0

200000000

400000000

600000000

800000000

1E+09

1,2E+09

0,0E+00

1,0E+08

2,0E+08

3,0E+08

4,0E+08

5,0E+08

6,0E+08

7,0E+08

1961

1964

1967

1970

1973

1976

1979

1982

1985

1988

1991

1994

1997

2000

2003

2006

2009

2012

2015

Anta

l to

talt i v

ärldre

n

Anta

l

Grisar

Afrika Nord- & Sydamerika Asien Europa Oceanien Världen


Mer om växthusgaser, koldioxidekvivalenter och metan


Global Warming Potential (GWP)En växthusgas klimatpåverkan, relativt klimatpåverkan av koldioxid, summerat över en viss tidsperiod, vanligtvis 100 år (GWP100) eller 20 år (GWP20).

Enhet: kg koldioxidekvivalenter (kg CO2e) per kg växthusgas

Beaktar…

… växthusgasens livslängd i atmosfären

…


0

0,25

0,5

0,75

1

1,25

0 10 20 30 40 50

kg m

eta

n i a

tmosf

äre

n

år

1 kg metan släpps ut

Metan bryts ner relativt snabbt i atmosfären


0

0,5

1

1,5

2

2,5

0 1 2 3 4 5 6

kg m

eta

n i a

tmosf

äre

n

år

0 1

1 kg metan släpps

0

1

2

3

4

5

6

0 1 2 3 4 5 6

kg m

eta

n i a

tmosf

äre

n

år

0 1 2 3 4 5 6


En puff (1 kg metan) per år i 60+ år Sista metanpuffen


0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

kg k

old

ioxid

i a

tmosf

äre

n

år

1 kg koldioxid släpps

Koldioxid stannar kvar länge i atmosfären. Kan tas upp i hav och växtlighet


0

1

2

3

4

5

6

7

0 1 2 3 4 5 6

kg k

old

ioxid

i a

tmosf

äre

n

år

0 1 2 3 4 5 6

1 kg koldioxid släpps



Ca 10 % av metan kvar i

atmosfären

f. 1908-1927motsvarande 40 % av koldioxiden från jungfrufärden kvar i atmosfären




Beaktar…


… växthusgasens strålningsdrivning (Radiative forcing) – hur mycket störs jordens energiutbyte med rymden

…

Naturvårdsverket. 2016.

En varmare värld.

Naturvårdsverket. 2016.

En varmare värld.




Beaktar…


… växthusgasens strålningsdrivning (Radiative forcing) – hur mycket störs jordens energiutbyte med rymden

… kolets ursprung (gäller koldioxid och metan)


0

20

40

60

80

100

120

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Klim

atp

åve

rkan (

rela

tiv s

kala

)

År efter utsläpp

metan koldioxid

Utsläpp av 1 kg koldioxid och 1 kg metan

Klimatpåverkan (Global

Warming Potential) av

metan jämfört med

koldioxid.


0

2

4

6

8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

metan koldioxid



0

20

40

60

80

100

120

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

År efter utsläpp

metan CO2 från metan koldioxid

Utsläpp av 1 kg CO2 och 1 kg CH4


0

20

40

60

80

100

120

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

ÅR

metan koldioxid


Metanets klimatpåverkan

relativt koldioxid =

Orange ytan (metan)

dividerat med den svarta

ytan (koldioxid).

Vanligast på 100 års sikt

(GWP100), men även 20 års

sikt (GWP20)


Utsläpp av 1 kg koldioxid och 1 kg metan per år i 100 år.

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

klim

atp

åverk

an,

rela

tivt

kold

ioxid

år

koldioxid metan


Utsläpp av 1 kg koldioxid och 1 kg metan per år i 20 år.

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

klim

atp

åverk

an, re

lativt

kold

ioxid

år

metan koldioxid

Sista metan- och koldioxidpuffen

Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY-SA

https://en.wikipedia.org/wiki/Ullared

https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/


GWP100, kg CO2e/kg växthusgas

Växthusgas IPCC, 2007

Koldioxid, fossilt ursprung 1

Koldioxid, biogent (0)

Metan 25

Lustgas 298

Referenser: IPCC*s fjärde (2007) utvärderingsrapport. *IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change, På svenska ”FNs

klimatpanel”


GWP100, kg CO2e/kg växthusgas

Växthusgas IPCC, 2007 IPCC, 2014 utan cc fb*

IPCC, 2014 med cc fb*

Koldioxid, fossilt ursprung 1 1 1

Koldioxid, biogent (0) 0 0

Metan, fossilt ursprung 25 30,5 36

Metan, biogent ursprung 25 28 34

Lustgas 298 265 298

Klimatrapporteringen,

klimatklivet, många tidigare

livscykelanalyser (LCA)

Klimatkollen i VERA,

Arlas verktyg(?)

Nyare LCA och klimatavtryck

Referenser: IPCCs fjärde (2007) respektive femte (2014) utvärderingsrapport.

*climate-carbon feedback (cc fb) – återkopplingar i klimatsystemet


Kol i mark och gröda

koldioxid

koldioxid:

0,21 kg kol

Produktion och konsumtion 1 kg TS grovfoder -flöden av biogent kol

Ensilage:

0,42 kg kol

koldioxid:

0,17 kg kol

metan: 0,016kg kolmetan: 0,003kg kol

Rötter etc.:

0,1 kg kol

Mjölk: 0,096 kg kol

Mark: 0,036 kg kol

Stallgödsel:

0,14 kg kol

Produktion och konsumtion 1 kg TS grovfoder - Potentiell klimatpåverkan*, inklusive flöden av biogent kol

* Tillägg för lustgas från

mark och stallgödsel

Tillägg insatser i odlingen

Omräkning till kg CO2e

-2

-1,5

-1

-0,5

0

0,5

1

1,5

mark+odling avfoder

kons foder-smältning

stallgödsel-lager

Totalt

kg C

O2e/k

g T

S foder

lustgas

metan

fossil koldioxid

biogen koldioxid

kol kvar i fält

kol i mjölk

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

kg C

O2 i a

tmosf

äre

n

år

… 0 år… 1 år… 4 år

Hur mycket CO2 finns det i atmosfären om utsläppen förskjuts…



Sammanfattning

Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan

Andra växthusgaser (metan och lustgas) än koldioxid har stor betydelse

Biologiska processer har stor betydelse

• Komplexa

• Samverkar

• ”Alltid är det nåt”

Det går inte komma ner till noll metan och lustgas

Potential att vara en kolsänka, men sänkan måste vara beständig

Behöver acceptans för växthusgaser från

jordbruket, även bland oss i branschen!


Inget nytt

under solen

Våra förutsättningar talar för ossVi har fördelar av vårt klimat, bra djurhälsa och god produktion

Många förbättringar, effektiviseringar och bättre koll i produktionen går hand i hand med bättre klimatprestanda

Flera produktionsnyckeltal = bra klimatnyckeltal!

Du kan ge samma råd som inom annan produktions-

och miljörådgivning!


Aktörer och begrepp, läs mer

• IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change (FNs Klimatpanel): Utvärderar den vetenskapliga kunskapen relaterad till klimatförändringar. Utvärderingsrapporter (Assessment Reports). Riktlinjer för inventering av länders växthusgasutsläpp (Guidelines for National Greenhouse Gas Inventory Reports) http://www.smhi.se/tema/ipcc

• Klimatrapportering: Rapportering av nationella (territoriella) växthusgasutsläpp till UNFCCC. Följer standardiserad metod och mall.

http://www.smhi.se/tema/ipcc

Documents

Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan · 2020. 9. 30. · 1 ha åker, mineraljord Ca 1,5-3 Påverkas mest av N-givan: hög giva högt värde. 1 mjölkko, 9 ton ECM Ca 11 Inkl