92
Les textes fondamentaux de l’Etat algérien en Tamazight غيةمازي الغة بالزائرية ادولةل لساس�ية اوص النصIḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

  • Upload
    vuminh

  • View
    248

  • Download
    16

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

Les textes fondamentaux de l’Etat algérien en Tamazight

النصوص األساس��ية للدولة اجلزائرية باللغة األمازيغية

Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

Page 2: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

Document co-édité par :Algérie Presse Service (APS) et le Haut Commissariat à l’Amazighité (HCA)

Août 2016

Page 3: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

Les textes fondamentaux de l’Etat algérien en Tamazight

النصوص األساس��ية للدولة اجلزائرية باللغة األمازيغية

Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

Page 4: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt
Page 5: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

5Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

Sommaireⴰⴳⴱⵓⵔ

الفهرسAgbur

TIƔRI n wembeR 1954

TIƔeRƔeRT n SSUmAm

TAmenDAwT

07

15

43

Page 6: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt
Page 7: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

Proclamation du 1er novembre 1954

1954 5‡œو„ fiوc Êبيا

Tiɣri n wember 1954

Page 8: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

8 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

Page 9: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

9Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

TAGDUDA TAZZAYRIT TAMAGDAYT TAƔERFANT

TASELWIT N TEGDUDA

alQu i uQref azayri

Alɣu i uɣref azzayri - Amezwaru n wember 1954 -

31 seg yulyu 2016

Page 10: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

10 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 2 -

Ay aɣref azzayri, ay imeɣnasen n tmentilt taɣelnawt, Yessefk fell-awen ad aɣ-tessifem -aɣref s uɣerbal imceṛceṛ, imeɣnasen s tɣerbalt tuqqint- Ayen i aɣ-iceɣben, iɣef d-nsuffeɣ aberreḥ-agi, dakken ad awen-d-nsefhem timental (ssebbat) tilqayanin i aɣ-isawḍen ɣer tigawt, ad awen-d-nesken ahil-nneɣ, ad teẓrem anamek n tigawt-nneɣ d leryuy-nneɣ yebnan ɣef llsas iṣeḥḥan, iswi-nneɣ daḥelli n uzarug aɣelnaw deg ukatar n Tefriqt Ugafa. Lebɣi-nneɣ daɣen d ferru n temsal i tessexlaḍ fell-awen temnulda i d-yeddan yid-s, ama d ideblanen neɣ d wid irewwin deg yir tasertit.

Tamezwarut n tmezwura, nezran deg yiɛecraten n yiseggasen aya n umennuɣ iyesɛedda umussu aɣelnaw isaweḍ ad yebnu ɣef yiman-is.Iban dakken iswi n umussu agraɣlan d asili n yal tignatin n tigawt yessawaḍen ɣer tlelli, nwala dakken si tama n daxel, aɣref yezdi ɣef wawal n uzarug d tigrawt, ma si tama n berra, arkad n liḥala d ayen ara yessisehlen ferru n temsal timejṭaḥ ideg tella temsalt-nneɣ, ladɣa s tallelt n watmaten-nneɣ aɛraben-inselmen.

Ayen yeḍran di Merruk d Tunes d ayen ara d-yefken anamek ameqqran i usentel-agi yernu yesban-d s telqay tikli-yagi n umennuɣ ɣef uslelli n Tefriqt Ugafa. Di taɣult-agi, aṭas aya deg nella d wid yezwaren ɣer zeddi n tigawt maca nesḥassef dakken azday-agi werǧin d-yeḍri gar tlata tmura-yagi (Lezzayer, Lmerruk, Tunes).

Ass-agi, snat n tmura-yagi tijiratin ḍefrent abrid-agi, ma d nekkni nufa-d iman-nneɣ d ineggura, ffɣent-aɣ tlufa afus. S wakka i yuɣal umussu-nneɣ aɣelnaw yesref s yiseggasen ɣezzifen n yiɣimi n uɛiwed i yiɣsan asewwi, ɛerqen-as yiberdan, tettwakkes-as tallelt n turda taɣerfant ara t-yesbedden, yeǧǧa-t lweqt, yetteftutus cwiṭcwiṭ. Ayagi d ayen yesferḥen tamharsa yenwan tḥella-d tasawent deg umennuɣ-ines mgal imeɣnasen imeqqranen izzayriyen.

Taswiɛt tuɛerZdat liḥala-yagi itteddun ɣer war tifrat, yiwet n terbaɛt n yilemẓiyen, d imeɣnasen yezdeɣ lḥir ɣef tmurt, jebden-d ɣer-sen tugget n yimdanen i mazal ṣfan, wid ur nettuɣal ɣer deffir. Fuṛsen tagnit iwakken ad d-kksen amussu aɣelnaw seg ubrid ireglen, abrid ideg t-keblen yimenɣan n yimdanen yettazzalen deffir lfayda-nsen kannutni. Tekker-d ihi terbaɛt n yimeɣnasen-agi ad seddun amussu aɣelnaw azzayri ɣer yidis n watmaten Imerrukiyen d Yitunsiyen deg ubrid n umennuɣ agrawlan n ṣṣeḥ.

Yessefk fell-aneɣ ad nferreh dakken ulac i aɣ-icerken akk d snat n tmadliwin-agi i yettnaɣen ɣef udabu, anwa deg-sen ara iɛecben fell-as. Nekkni nerra-d sdat wallen-nneɣ ala lfayda taɣelnawt i d-yekkan nnig akk wayen nniḍen, ama d imdanen ama d tiɣawsiwin mucaɛen, yessefk fell-aneɣ ad neddu deg ubrid n tegrawla ideg

Page 11: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

11Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 3 -

amennuɣ-nneɣ ad yili kan mgal tamharsa yesderɣlen tamuɣli-ines, yugin ad tefk tilelli s ubrid n talwit.Nettwali dakken d tigi i d timental (ssebbat) ara aɣ-yeǧǧen ad as-nsemmi i umussu-yagi-nneɣ Admer n Uslelli Aɣelnaw.

S wakka ad nekkes iman-nneɣ seg kra yellan d taxazabit, tagnit i yal azzayri aɣelnaẓri, akken yebɣu yili umḍiq-is di tmetti, akken yebɣu yili ukabar neɣ amussu azzayri ideg yella, iwakken ad yekcem ɣer umennuɣ n uslulli.Iwakken ad nsefhem akk ayagi akken iwata, hatnin yiwellihen imeqqranen n wahil-nneɣ asertan :

Iswi : Azarug aɣelnaw, s ttawil n :1-Tiririt n uwanak azzayri d anayan d agdudan d anmettan, deg ukatar n yimenzayen n tneslemt.2-Aqader n tlelliyin timenzay merra, war asemgired gar yiziɣren d ddinat.

Iswiyen n daxel :-Asizdeg n tsertit s tririt n umussu aɣelnaw agrawlan ɣer ubrid-is aḥeqqani d usenger n kra d-yeqqimen d later n usgufsu d usmeskel yezgan ttarran-aɣ ɣer deffir.-Asegrew d usuddes n tzemmar yeṣfan merra n uɣref azzayri iwakken ad nekkes anagraw amhersan.

Iswiyen n berra :-Asegreɣlen n temsalt n tazzayrit.-Asbeddi n tdukli n Tefriqt Ugafa deg ukatar-is agmawan aɛrab ineslem.-Abeggen n uḥennec-nneɣ ɣer yal aɣlan ara yefken afud i tigawt-nneɣ taslellit, deg ukatar n werkawal n yiɣlanen imazdayen.

Allalen n umennuɣAkemmel n umennuɣ s yal ttawilat yellan alamma nsaweḍ ɣer yiswi-nneɣ, ayagi s lemqadra n yimanzayen igrawlanen d useḥseb i liḥala n daxel d tin n berra.Iwakken ad yaweḍ ɣer lebɣi-s, Admer n Uselelli Aɣelnaw yessefk fell-as ad d-yelhi d snat lxedmat yesɛan azal ameqqran ɣef yiwen ubrid : yiwet d tigawt daxel n tmurt di tsertit d umennuɣ srid, tayeḍ berra i tmurt, s tallelt n yakk imsasa-nneɣ igmawanen, iwakken ddunit merra ad teḥṣu s tilin n temsalt n Lezzayer deg unnar.

Aya d yiwen uxeddim ẓẓayen aṭas, yessefk fell-aɣ ad d-nheyyi akk ayen tesɛa tmurt d tizemmar n warraw-is d kra yellan d tiɣbula tiɣelnawin nniḍen. D ṣṣeḥ,amennuɣ ad iḍul maca s tilkint ad nsiweḍ ɣer yiswi, ulac din ccek.Ar taggara, iwakken ur nettak ara tagnit i useɛwej n yimeslayen-nneɣ d tuffɣa i ubrid d-nesken, iwakken ad d-nesken belli nḥemmel lehna, ur nebɣi ara ad azzlen

Page 12: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

12 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 4 -

yidammen, ad d-nesres ɣer usqerdec tiktiwin d leryuy iwulmen, ma yella adabu afransis yesɛa nniya yelhan. Yessefk fell-as ad d-iqqir dakken iɣerfan isehres sɛan azref ad seddun dunnit-nsen stimmad-nsen. 1-Ad yakez (ad yesteɛref) s teɣlanit tazzayrit s ttawil n yiwen ulɣu unṣib ara yekksen isuḍaf yerran Lezzayer d akal afransis, nekkren ayen d-yeqqar umezruy d tasnakalt, nekkren tutlayt d srira d wansayen n uɣref azzayri.2-Ad yebdu umeslay (astag) gar Fransa d yimwekklen n ugdud azzayri ɣef llsas n wakaz n tanaya tazzayrit, d yiwet war beṭṭu. 3-Asili n yiwet n tegnit ara d-ifken taflest, ayagi s userreḥ n wid yettwaḥebsen merra ɣef lumur n tsertit, rnu ɣer-s tukksa n tegnatin n lḥers merra d useḥbes n utbaɛ nyinnɣen merra mgal tamharsa.

Si lǧiha-nneɣ : 1-Ad nqader tiɣawsiwin tidamsanin d tdelsanin n yirumiyen i d-ḥellan s yiseɣ, akken ara nqader daɣen imdanen d twaculin-nsen.2-Akk Irumiyen yebɣan ad qqimen di Lezzayer ad xtiren ma ad ṭṭfen di teɣlanit tafransist, ad nneḥsaben d ijentaɣen s ddaw yisuḍaf n tmurt, neɣ ad uɣalen d Izzayriyen ad sɛun izerfan am nutni am Yizzayriyen nniḍen.3-Assaɣen gar Lezzayer d Fransa ad ttwasbedden deg yiwen umtawa ɣef llsas n useɛdel gar snat n tmura-yagi d umqader deg wagar-asent.

Ay Azzayri ! Meyyez s telqay arkawal-agi iɣef i ak-d-nemmeslay. D lwaǧeb fell-ak ad d-tikiḍ deg-s iwakken ad d-nsemneɛ tamurt-nneɣ, ad as-d-nerr tilelli-ines, Admer n Uslulli Aɣelnaw d admer-inek, tarnawt-ines d tarnawt-inek. Ma d nekkni, neɛzem ad nkemmel amennuɣ, ur deg-neɣ abruy n ccek dakken aql-ak mgal n temnukda. Ad d-nefk merra ayen ɛzizen fell-aneɣ i uɣlan-nneɣ azzayri.

1u n wember 1954Tamarit taɣelnawt

Page 13: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

13Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

Page 14: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt
Page 15: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

Plateforme de la Soummam

musée du congrès de la Soummam , Ifri OuzellaguenAsalay n temlilit n Sumam / Ifri Uzellagen

ⴰⵙⴰⵍⴰⵢ ⵏ ⵜⴻⵎⵍⵉⵍⵉⵜ ⵏ ⵙⵓⵎⴰⵎ / ⵉⴼⵔⵉ ⵓⵣⴻⵍⵍⴰⴳⴻⵏ

öäcية م˚∏ر الصوما‚

ÂÀ¸وزc رœg /‚الصوما —znم

TIƔeRƔeRT n SSUmAm

Page 16: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

16 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

Page 17: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

17Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

TAGDUDA TAZZAYRIT TAMAGDAYT TAƔERFANT

TASELWIT N TEGDUDA

tiQerQert n summam

TIƔERƔERT N SSUMAM I USENKED N TALEKT N TEGRAWLA

N LEZZAYER DEG UMENNUƔ INES I UZARUG AƔELNAW

31 seg yulyu 2016

Page 18: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

18 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 2 -

TAZWERT Iswiyen n tukkisin n tɣerɣert-agi n tigawt n TIRNI N USLELLI AƔELNAW d asbeggen n tidegt n FLN deg yiwet n tallit n tegrawla tazzayrit. Tebḍa ɣef kraḍ (03) n yiḥricen :

I- Liḥala tamirant n tsertit. II- Timuɣliwin timatuyin ɣer zdat. III- Allalen n tigawt d udellel.

I- LIḤALA TAMIRANT N TSERTIT 1- BEDDU IWATAN N TEGRAWLA TAZZAYRIT

Sin iseggasen ayagi tura i tekker Lezzayer s tasḍa i uzarug aɣelnaw. Tagrawla mgal tamharsit tebda tikli. Tessewhem tidmi tamaḍlant.

A- Azbu azemmal Deg yiwet n tallit wezzilen, Tazmmalt n Uslelli Aɣelnaw, yeṭṭfen amkan deg Wawras akked tmurt n leqbayel, tqubel times s tabɣest.Tekka-d nnig n usutel d lebɣi n usengger n yiwet n tzemmalt tanezmart, tatrart,yellan ddaw ufus n yiwen uwanek amharsan ameqqran di ddunit. Ɣas akken yella-d lexṣaṣ n leslaḥ, texdem tixxazabiyin yessergaggin aɛdaw, yuɣen ass-a merra timnaḍin n tmurt-nneɣ. Tesseǧhedd imukan anida treṣṣa s uwenneɛ n tiḥerci-ines, n tfukkest-ines akked tmellilt-ines. Tessaweḍ ad tessexdem tarrayin n ṭṭradat mgal timharsit akked liḥila n ṭṭradat nzik, s uwenneɛ-nsent ɛla ḥsab n tmurt. Tefka-d ttbut, s tdukkli n tuddsa n tzemmalt-ines, d akken tegza tistratiǧiyin n ṭṭrad iwakken ad yaɣ akk tamurt. Tazemmalt n Uslelli Aɣelnaw tettnaɣ ɣef temsalt tuɣdimt. Iɛeggalen-is d wid iḥemmlen tamurt-nsen, d iserdasen iɛewwlen ad fken iman-nsen d asfel i tmunent n tmurt. Rrnan-d ɣur-sen wid d-yezzartin si tzemmalt n Fransa, wwin-d yid-sen leslaḥ-nsen. I tikkelt tamezwarut deg umezruy-ines, Fransa ur tezmir ara ad tettkel ɣef iserdasen izzayriyen. Tufa-d iman-is tettwaḥettem ad tent-ceyyeɛ ɣer Fransa akked Lalman. Iḥerkiyen igumiyen, d-yettafen iman-nsen ttwakkelxen, regglen ɣer umadaɣ.

Page 19: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

19Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 3 -

Ayen din d aterras i ikecmen ɣer Tzemmalt n Uslelli Aɣelnaw. Tikwal tettaf-d iman-is tattagi ad tessekcem imɣaren neɣ ilmeẓyen, n tuddar neɣ n temdinin, iḥaren ad ikkin deg umennuɣ n tzemmalt-nsen. Tettwaḥemmel s-ɣur aɣref azzayri, yezgan ɣer tama-s, yettak-as-d afus n tallelt, yeddan yid-s di yal taswiɛt. Ifesyanen unnigen, iɣella n temnaḍin, imwekklen isertanen, iserdasen n Tzemmalt n Uslelli Aɣelnaw tettwarra-yasen tejmilt am yisuḍa iɣelnawen, ttwabdaren-d deg ccnawi iɣerfanen i kecmen yal agerbi, yal taɣurfet, yal aqiḍun, yal axxam. D tigi i d tisudiwin n « lmuɛǧiza tazzayrit » : Tazemmalt n Uslelli Aɣelnaw tekka-d nnig n tzemmalt tamharsant tafransist yesɛan ɣer tama-s iserdasen n l’OTAN. Ɣef ayagi, iɣella n Fransa steɛrfen dakken tifrat tazemmalit n temsalt tazzayrit d awezɣi ad d-tili. Nebder-d ladɣa anekcum n ṭṭrad ɣer waṭas n temdinin yettusemman d tazemmalt tis snat war talaba. Tirebbuyaɛ n tzemmalin deg tuddar akked temdinin yettban-d later-nsent s txazzabiyin mgal imsulta d iǧadarmiyen, asedrem n yexxamen n ddula, acɛal n tmes akken timenɣiwt n yifesyanen n temsulta akked ibbeyaɛen akked iḥerkiyen. D ayen i yesneɣsen di tezmert n weɛdaw afransis amharsan, i yernan seg beṭṭu n yiserdasen-is ɣef wakal n tmurt, am akken yeqḍeɛ layas gar iɛeggalen-is yezgan zeɛfen, ɛussen ɣef yiman-nsen iḍ d wass. D ayen ibanen, tigawt n Tzemmalt n Uslelli Aɣelnaw tbeddel di liḥala n tsertit di Lezzayer. Tessukes-d aɣref si liḥala-nni n facal d tuggdi deg aydeg yella. Tessak-id aɣref azzayri umi d-terra nnif-is d lḥerma-ines taɣelnawt. Am akken d-tefka tagnit i Yizzayriyen ad dduklen ɣef yiwen rray : amennuɣ ɣef uzarug d tlelli n tmurt-is.

B- Tuddsa tasertant tamellilt TIRNI N USLELLI AƔELNAW, ɣas akken iqeddec s tuffra, yuɣal ass-agi d tuddsa tayiwant taɣelnawt yesdukklen merra timnaḍin tizzayriyin.

Deg yiwet n tallit tawezlant, tessaweḍ Tirni n Uslelli Aɣelnaw ad d-tekk nnig n yikabaren isertiyen yellan deg unnar seld 10 iseggasen aya. Ayagi ur d-yusi ara kan akka. Ayagi yella-d s tilin n tifadiwin-agi :

1- Asegdel n unabaḍ udmawan d ureṣṣi n tmehla tamazdayt deg aydeg llan yirgazen at nnif, at yiseɣ d tebɣest, ur nettaggad la lmut, la aḥbas.

Page 20: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

20 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 4 -

2- Iswi iban : azarug aɣelnaw. Allal, d tagrawla s usengger n nniḍam amharsan.

3- Tadukkli n uɣref tella-d deg umennuɣ mgal acengu icerken, war aḥizi ɣer kra n temnaḍt : Tirni n Uslelli Aɣelnaw tberreḥ-d di tazwara n Tegrawla belli « aslelli n Lezzayer ad d-yili ɣef ufus n Yizzayriyen merra mačči n yiwet n tama kan n uɣref azzayri, akken tebɣu tili txutert-ines ». Ɣef yagi, Tirni n Uslelli Aɣelnaw ad terr deg leḥsab-is deg umennuɣ-ines yal tazemmart mgal amhersan, xas ur yelli ara ddaw n leɛnaya-s.

4- Asegdel i lebda n weɛbad n yiwen wemdan, ibeddi mgal ixeddaɛen d igumiyen d wid yeddan d tedbelt tamharsant, imucaren d yimsulta. S wakka i tezmer Tirni n Uslelli Aɣelnaw ad tekcef tiḥila n yifransisen.

Annect-a ur yebɣi ara ad d-yini belli ulac kra n wugur. Tigawt-nneɣ tasertant tettwakbel di tazwara-nni ɣef timental-agi :

1- Lqella n ttawilat d wallalen d yirgazen akked tedrimt.

2- Ilaq usefhem asertan i weqlaɛ n ccek deg ulawen n yemdanen.

3- Tastratiǧit i d-yennan dakken yal rray ilaq ad yettwaṭṭef ddaw n leɛnaya n TIRNI N UMENNUƔ AZEMMAL.

Lexṣaṣ-agi d-yellan di tazwara yuɣal yettwakkes. Imira, Tirni n Uslelli Aɣelnaw tban-d s wudem aḥeqqani deg unnar n umennuɣ asertan.

Aseqɛed-agi yebda asmi d-yella usunded ilmend n umulli amezwaru n umenzu n Wamber 1955, yettwaḥsaben am akken d yiwen leqdic s wazal-is d-ibeggnen dakken aɣref azzayri s lekmal-is yedda d Tirni n Uslelli Aɣelnaw. Werǧin d-yecfa umezruy azzayri i yiwen usunded yettwapdefren akkagi sɣur yal azzayri, ama deg tuddar neɣ di temdinin.

Rnu ɣer waya atixer n yal azzayri yettikin di tedbelt tamharsant, ama d imafranen deg tesquma neɣ deg yigrawen, ama d lqeyyad d icambiḍen. Tadbelt tafransist tuɣal texla, ur tufi ara ɣer tama-s aɣref. Di yal tamnaḍt n wakal n tmurt, tella Tirni n Uslelli Aɣelnaw d takna n tedbelt tafransist.

Page 21: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

21Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 5 -

Ayagi ixleq-d sin iduba. Tella yakan tedbelt tagrawlit yettukelfen s tebzert, s teɣdemt, s usekcem n lmuǧahidin, s tɣellist d yisalen. Tadbelt n Tirni n Uslelli Aɣelnaw ad ternu ad tesbedd tijemmuyaɛ n uɣref yettwafernen uqbel amulli wis sin n tegrawla-nneɣ.

Imusnawen d wid yeɣran, ddaw n tmehla n Tirni n Uslelli Aɣelnaw, ɛawnen s usaki asertan n temnaḍin yeggran ɣer deffir. Afus d-fkan inelmaden i lmend n waya yella s wazal-is, yiwen ur yezmir ad t-yenker, ladɣa deg unnar n tsertit, tadbelt akked tdawsa. Ayen ibanen, dakken tagrawla tazzayrit tɛedda s nnif tallit tamzrayt tamezwarut. D tilawt tamuddurt yellukten ɣef tamharsit tafransist i ɣillen ad yessengger tagrawla di kra n wagguren kan. D tagrawla yettwasuddsen, mačči d tanekra ur nesɛi lsas. D amennuɣ aɣelnaw i usengger n temharsit, mačči d ṭṭrad n ddin. D tikli ɣer zdat deg yiseɣ amazray n tallsa, mačči d tuɣalin ɣer tallit n waklan. Ɣer taggara, wagi d amennuɣ i tlalit n Uwanak Azzayri s wudem n tegduda tamagdayt tanmettant mačči d tuɣalin ɣer tgelda yeǧǧa zzman.

C- Tuccḍa n yikabaren isertiyen n zik

Tagrawla tazzayrit tesɣawel-d takayin tasertant n uɣref azzayri. Tesneɛt-as-id, s tirmit n umennuɣ n uslelli, wartazmert n iggezzanen yellan mgal tagrawla. Tuccḍa n yikabaren iqdimen tban-d. Tirebbuyaɛ ttwakksent. Imeɣnasen kecmen d tirni ɣer l’FLN. L’UDMA tettwakkes, lɛulama rrnan-d ɣer tama n FLN ; l’UGEMA n yisdawanen d yisnawiyen berḥen-d deg wegraw-nsen s uttekki-nsen yid-neɣ. Ma d MTLD, iɣab seg unnar ama d iɛeggalen ama d akabar asertan.

Iɛreq ubrid i Messalisme

Amussu Aɣelnaw Azzayri (MNA), ɣas akken qwant tkerkas, ur yessaweḍ ara ad iɛeddi i teɣzint d-yeglan s lmut n MTLD. Yeggra-d kan deg akal n Fransa imi Messali yella di lɣerba yerna iɣriben nneɣ ur d-wwin ara s lexbar s tillawt tazzayrit.

Syin i d-teffɣen wannaḍen, idrimen akked yirgazen i uslali n tzemmalt mgal ALN, mgal tagrawla tazzayrit d iɣella-ines izemmalen d isertanen.

Page 22: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

22 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 6 -

Leqdic ur nekmil, awezlan, n MNA yella-d kan di kra n temdinin Am Lezzayer, d tarbaɛt mgal tagrawla, issawalen i beṭṭu (ladɣa di tama n Imẓabiyen), n takerḍa n inezzayen, n tkerkas (rran Messali d netta i d-yeslulen u d netta i yesselḥuyen Tazemmalt n Uslelli Aɣelnaw).

L’Messalisme yesruḥ azal-is n ukabar asertan. Yeftutes, yettɣib later-is deg ass ɣer wass.

Wid iḥemmlen, iɛebden Messali d imeddukal n tiselwit d unabaḍ n Fransa. Wigi kkren-d mgal aɣref azzayri i nekkren lxir « n Messali d-yeslulen amussu aɣelnaw azzayri 30 iseggasen aya ɣer deffir ».

Messali iga am uyaziḍ-nni n tmacahut yugin ad iwali lbaṭel yerna yeqqar d netta i d-yettecraqen iṭij.

Taɣelnawit tazzayrit yettarra Messali d ayla-s d yiwet n taluft tagraɣlant d-yekkan si takayin n yegduden deg wexmat-nsen. Iṭij icreq-d yella neɣ ulac ayaziḍ, am akken d-tecreq tegrawla n Lezzayer war ma yella Messali.

Acekker n messalisme deg tɣamsa tafransist d tiḥila n yimharsanen mgal tagrawla tazzayrit. D tasertit n beṭṭu, leslaḥ aqdim n temharsa. Anabaḍ afransis yeɛreḍ ad yesbedd zdat n FLN kra n trebbuyaɛ, am tarbaɛt n 61. Yerra di ṭṭerf Sayah akked Fares, imi l’bni oui-ouisme yeǧǧa-t lweqt, amhersan afransis yeḍmeɛ ad yessexdem aɣella n MNA deg tḥila-ines taneggarut i tukksa n tlelli-ines i wegdud. Di tegnit-agi, Messali yeḍḥa-d d allal ilaqen gar ifassen n Fransa tamharsant. D Jacques Soustelle i s-yennan i Professeur Massignon : « Messali d lkarṭa-inu taneggarut ». Aneɣlaf Lacoste yezga yeqqar, war ma yesseḍḥa, i tɣamsa tamharsant tazzayrit belli yefreḥ mi ara yettwali MNA iqeddec mgal FLN. Aɣmis anemlay « Demain », d-iferhen s lxilaf d-yettilin gar iduba n Fransa, yura dakken kra n yineɣlafen wejden akken ad serḥen i Messali iwakken ad isseɣḍel FLN, « yella kan yiwen wugur d aseḥbiber ɣef tudert n uɣella ». Mi ara d-nemekti Messali ijeddren di tmura taɛrabin, ayagi d ayen yesferḥen Soustelle, Lacoste akked Borgeaud, aserḥel-ines seg Angoulème ɣer Belle-Isle d ttbut ɣef wayen d-yura uɣmis « Demain ».

Page 23: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

23Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 7 -

Mi ara tili tudert n Mesali tesɛa azal ameqqran ɣer Umhersan afransis, ulamek ara yewhem wemdan ɣef tiḥerkelt-ines.

Tazdukla tba

Akabar Azduklan azzayri (PCA), xas akken yekcem di leqdic s tuffra, xas akken taɣamsa tamharsant tura ɣef umcenqer gar-as akked tegrawla tazzayrit, maca, ulac ayen yuklalen ad d-yettwabder deg ayen yexdem. Tamehla tazduklant tadeblant, ibeɛden aṭas ɣef uɣref, ur tessaweḍ ara ad tesleḍ akken iwata liḥala tagrawlant. Ɣef ayagi i d-tewwet s leqseḥ deg « rrebrab » u yerna tweṣṣa imeɣnasen-is d-yusan seg Wawras ɣer temdint n Lezzayer akken UR REFFDEN ARA LESLAḤ.

Aciddi i ten-yeqqnen ɣer PCF yuɣal d Béni-oui-ouisme ladɣa seg asmi ssusmen ɣef ufran n yiduba usligen (pouvoirs spéciaux). Izduklanen izzayriyen ur sɛin ara tabɣest ad d-wwten deg wigad i yefkan iduba-agi usligen mgal tagrawla tazzayrit. L’PCA s yisem-is d tuddsa yengger, annect-a yeḍra-d acku llan gar iɛeggalen-is leǧnas n l’Europe i yugin azbu azemmal. Tasusmi-agi tusa-d acku izduklanen izzayriyen ur uminen ara s uslelli aɣelnaw uqbel talekt n tegrawla n yemɣiden n Fransa. Tikti-agi d-yezzin s weɛrur i tillawt tewwi-d aẓar seg tesnakta n SFIO yebɣan tasertit n utruzi. Terra iman-is tettnaḍaḥ ɣef izerfan ixeddamen izzayriyen iwakken ad aten-id-tessufeɣ si lbaṭel n imarkantiyen aɛraben, tettu belli ixeddamen agi ttawin tagrawla deg idammen-nsen. Dayagi diɣen i yeḍran i la CGT yeṭṭafaren izduklanen. Tettezzi tettenneḍ ɣef yilem ur yessawaḍen s acemmek. Sandikat n yixeddamen feclen, mačči imi ixeddamen xḍan amennuɣ, maca, ayagi yella-d acku tamehla n lpari i ten-yesselḥuyen ṛebbɛen ifassen-nsen. Ttbut ɣef aya fkan-t-id les dockers asmi ttekkin deg usunded n umenzu n wamber 1956. Lukan di teswiɛt-nni tell akra n tuddsa ara yesdukklen ixeddamen izzayriyen, tili amussu-nni ad yemmeɣ akk timnaḍin n tmurt-nneɣ. Tamawt-agi yella-d ttbut fell-as deg usunded amatu d-yeḍran ass n 5 yulyu 1956. Ɣef ayagi ixeddamen izzayriyen mmuggren s lferḥ talalit n l’UGTA i sen-yefkan tagnit ad ttekkin deg usengger n temhersa yellan deffir n lḥif d lmizirya d tukksa n nnif d lḥerma n izzayriyen.

Page 24: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

24 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 8 -

Annect-a yessenɣes di ccan n PCA. Maca, aql-aɣ nettwali kra n iɛeggalen izduklanen bɣan a d-kecmen iman-nsen di FLN d ALN. Iban ɣer zdat dakken PCA ad ifareṣ tagnit n unekcem n yemdanen-agi iwakken ad yeɛreḍ ad d-yekkes iman-is seg tibat-ines deg tegrawla tazzayrit.

2- TASTRATIǦIT TAMHARSANT TAFRANSIST

Tagrawla tazzayrit, yesxerben leḥsabat n temharsa, tettkemmil abrid-is, tettnerni yal ass. Thuzz u tesserggagi ayen d-yeggran deg temhersa tafransist. Iduba d-yettemseḍfaren n Lpari zgan di teɣzint tasertant werǧin ssinen. Yettuḥettem fell-asen ad ḍelqen i wayen sɛan di Asya iwakken ad ṭṭfen ayen sen d-iqqimen di Tefriqt. Ssawḍen armi serrḥen i Tunes d Lmaruk akken ad d-lhun d Lezzayer.

A- Tamsirt n tirmitin n Tunes d Lmaruk

Tasertit-agi ur nesɛi azekka tewwi-d yid-s tirẓiwin di yal aḥric : Zzɛaf di Fransa, isundaden n yixeddamen, tanekra n yinezzuten d yifellaḥen, lqella n tedrimt, lqella n lɣella, aneɣluy n tdamsa, tamsalt tazzayrit di l’ONU, tiǧǧin n la Sarre di l’Allemagne. Ɣas akken ur d-telli ara tdukli n tgawt di Tefriqt Ugafa, tagrawla tuẓẓ ɣer zdat. Fransa xerbent-as tirga, yettwaḥettem fella-s ad tɛiwed tamuɣli di tsetratiǧit-ines. Imtuwa d-yellan gar Fransa d Tunes ur ten-ǧǧin ara yegduden n 03 n tmura tiysetmatin ad awḍen ɣer yeswi-nsen. Tanekra n yimesdurar n Lmaruk ɣer tama n watmaten-nsen n temdinin isseɛjel-d azarug n Lmaruk. Anabaḍ amharsan yettnadi tifrat s lɛejlan iwakken : 1- Ur d-tettili ara tlalit n tirni tis snat s uḥbas n tdukli n umennuɣ azemmal di Rif akked Lezzayer. 2- Ad tuɣal tilist i tdukli n umennuɣ n tlata n tmura n tefriqt Ugafa. 3- Ad tettwaɛzal tegrawla tazzayrit taɣrefant.

Leḥsabat-agi akk ur wwiḍen sani. Iswi n yistagen akked kra n tmura, yal ta weḥd-s, d akellex n kra n iɣella n tmura-agi iwakken ad d-kksen ifassen-nsen seg tegrawla. Liḥala n tsertit n tefriqt ugafa teǧǧa tagrawla tazzayrit ad tekcem daxel n temsal n lmaruk akked Tunes iwakken ad uɣalent d yiwet n temsalt ur nqebbel beṭṭu.

Page 25: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

25Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 9 -

Acku, war azarug n Lezzayer, azarug ara yettwafken i Tunes d Lmaruk d akellex kan. Itunsiyen d Imarukiyen ur ttun ara dakken anekcum n Fransa ɣer tmura-nsen yella-d seld tuṭṭfa n Lezzayer. Iɣerfan n Tmazɣa ẓran ass-a d akken amennuɣ ur neddukel ara ur yessawaḍ s anda. Win yumnen s uzarug n lmaruk d Tunes war Lezzayer yettkellix iman-is.

B- Tasertit tazzayrit n unabaḍ

Anabaḍ anemlay n 06 di furar yeǧǧa ayen tṛeggem Tirni taɣrefant : talwit di lezzayer s ustag, aserḥel n yiserdasen, tukksa n maḥyaf adeblan d udamsan, aserreḥ i yimeḥbas n tsertit, aɣlaq n leḥbus. Ma yella zik, Mendes France yettmetil tama n unabaḍ yebɣan astag mgal Lacoste akked Bourgès-Maunoury, ass-a d tasertit n Lacoste i yeṭṭfen tasga. D tasertit n ṭṭrad i usengger n yemjuhad d weɛzal-nsen ɣef uɣref. Ass-a, abrid n unabaḍ n Fransa iban : asengger n tegrawla tazzayrit s yal ttawil iwejden. Ayen s id-iqqer Guy Mollet d tikkerkas yettɣummun iswi n tidet n unabaḍ : afraḍ n yal tazmert mgal tamharsa. Ɣer tzemmalt terna-d tsertit. « Asteɛref s tnekkit tazzayrit » ur tesɛi ara lmeɛna di tillawt. Tifrat tasertant akken tt-bɣan nutni tesɛa snat n tektiwin tigejdanin : tikti n tefranin tilelliyin akked tikti n uḥbas n ṭṭrad. Abeddel d-yellan, yella-d s ufella kan : tukksa n tgensest tabarlamanit di Palais Bourbon, tukksa n Usqamu Azzayri, afraḍ di leṣfuf n temsulta, timerna di tjernaḍin n yifellaḥen, asexdem n yinselmen di tedbelt akked kra n tmehliwin, Tifranin war maḥyaf. Ass-a, anabaḍ n Guy Mollet iberreḥ-d s tilin n 6 neɣ 7 isenfaren n yizuyar i Lezzayer d-yewwin aslali n sin n yesquma : yiwen d aneflas wayeḍ d adamsan, akked yiwen n usqamu n yineɣlafen ara yesselwi yiwen n uneɣlaf n unabaḍ afransis. Ayagi d ttbut ɣef ubeddel d-yewwi umennuɣ-nneɣ deg tidmi tazayezt tafransist, d ttbut diɣen ɣef targit n yinabaḍen n Fransa i iɣillen ad neqbel tikkerkas-agi. Di tama, Naegelen yeɛreḍ ad yeɛzel imjuhad ɣef uɣref azzayri, di tama nniḍen d Pineau i yebɣan ad yeɛzel tagrawla tazzayrit ɣef twizi n yiɣerfan yellan mgal tamharsit. Tirni n Uslelli Aɣelnaw, am akken yuɣ tanumi, ad iqabel s lqedd tiḥila d-iteddun n ucengu.

Page 26: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

26 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 10 -

II- TIMUƔLIWIN TIMATUYIN ƔER ZDAT Tagrawla tazzayrit tefka-d ttbut iṣeḥḥan : ur telli d tagrawla n yiwen wass, ur nessawaḍ s anda. Tagrawla tazzayrit d tagrawla n tidet, yettwasuddsen, d taɣelnawt d taɣerfant, ɣef uqerru-s tarbaɛt itt-yesselḥuyen alamma tewweḍ ɣer yiswi-s. Anabaḍ afransis yesteɛref dakken ulac tifrat tazemmalt. Ilaq fell-as ad inadi ɣef tifrat tasertant. Ɣef ayagi, Tirni n Uslelli Aɣelnaw ilaq fell-as ad ṭṭef deg umenzay-agi : Astag yeṭṭafar amennuɣ mgal acengu, ur izeggir ara. Tamuɣli-nneɣ ɣef aya teṭṭafar tlata n imenzay : 1- Tasnakta tasertant ibanen, 2- Asnerni deg umennuɣ azemmal alamma tella-d tnekra tamatut n uɣref, 3- Tigin n tigawt tasertant tameqqrant.

1- ACUƔER NETTNAƔ !

Iswi n tegrawla tazzayrit d asengger n unagraw amharsan d-yeḍḥan d aɛekkir zdat unegmu d talwit. A- Iswiyen n ṭṭrad, B- Aḥbas n ṭṭrad, C- Istagen i talwit.

A- Iswiyen n ṭṭrad

Iswiyen n ṭṭrad d aggaḍ ɣer yeswiyen n talwit. Iswiyen n ṭṭrad, d aḥettem n ucengu akken ad yeqbel iswiyen-nneɣ n talwit. Yezmer ad tili d tarennawt tazemmalt neɣ d anadi ɣef uḥbas n ṭṭrad neɣ aḥbas n ccwal i beddu n ustag. Iswiyen-nneɣ n ṭṭrad d iswiyen isertanen izemmalen : 1- Asenɣes di tezmert n tzemmalt tafransist, iwakken ad tili trennawt tazemmalt d tawezɣit fell-as, 2- Asexser n tdamsa tamharsant iwakken asedmel n tmurt ad yeḍḥu d awezɣi, 3- Acewwel n liḥala tadamsant tanmettant di Fransa iwakken d awezɣi ad d-yili ukemmel n ṭṭrad, 4- Aɛzal asertan n Fransa di Lezzayer akked umaḍal, 5- Asnerni n tnekra-nneɣ akken ad temtawa akked isuḍaf igraɣlanen, 6- Tilin ṭimezggit ɣer tama n uɣref zdat n lebɣi n usengger-is sɣur Fransa.

Page 27: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

27Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 11 -

B- Aḥbas n ṭṭrad (cessez-le-feu) Tifadiwin 1- Tisertanin - Asteɛref s Uɣlan Azzayri Ayiwan Tafada-agi tella-d di ddema n tukksa n usirem amharsan yebɣan « Lezzayer tafransist ». - Asteɛref s uzarug n Lezzayer d tnaya-ines di yal aḥric, ladɣa aḥric n temḥaddit akked tadiblumasit. - Aserreḥ merra Izzayriyen d Tizzayriyin yettwaḥebsen neɣ yettwanfan ɣef ssebba n umennuɣ-nsen neɣ n leqdic-nsen ɣer tama n tnekra n Umenzu n wamber 1954. - Asteɛref s Tirni n Uslelli aɣelnaw (FLN) am akken d yiwet n tuddsa yesgensisen aɣref azzayri ukud ara d-yili ustag. Di tama-ines, l’FLN ad yeḍmen aḥbas n ṭṭrad s yisem n uɣref azzayri. 2- Tizemmalin Tifadiwin tizemmalin ad d-ttwabeggnent ar deqqal. C- Astag i talwit 1- Ma yella llant tfadiwin i weḥbas n ṭṭrad, win i zemren ad yettiki deg ustag si tama tazzayrit d FLN, ulac wayeḍ. Akk timsal yerzan tigensest n uɣref azzayri ad d-yelhu yissent l’FLN. Asekcem n unabaḍ afransis n yiman-is ur yettwaqbel. 2- Astag ad d-yili ɣef uzarug ummid. 3- Timsal ɣef aydeg ara d-yili wawal : - Tilisa n wakal azzayri (tilisa timiranin s uttiki n tniri tazzayrit), - Tadrust tafransist (ɣef lsas n ufran gar taɣlent tazzayrit neɣ taberranit – snat n teɣlanin tafransist akked tazzayrit ur tettwaqbel), - Ayla n Fransa : n uwanak afransis, n yeɣlanen ifransisen, - Asikel n tmussniwin (tadbelt), - Talɣiwin n uɛiwen n Fransa deg yeḥricen n tdamsa, n tedrimt, n tmetti, n yedles, atg… - Timsal nniḍen Di tiremt tis snat, astag ad d-yili sɣur yiwen unabaḍ yettukelfen s wannect-a. Anbaḍ-agi ad yeffeɣ seg Usqamu Amneḍwan d-yeffɣen seg tefranin timatuyin.

Page 28: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

28 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 12 -

Tafidiralit n Tefriqt Ugafa Lezzayer tilellit tamunant, yerẓan anagraw amharsan yessexdamen lbaṭel, ad tesnerni tadukli d tegmat n Uɣlan azzayri ara yilin d tafat ɣef wiyiḍ. D acu kan, izzayriyen ur ttanfen ara i tayri-nsen n tmurt ad tent-sderɣel ɣef tmura tiǧiratin. Umnen dakken ttikkin ɣer Tefriqt Ugafa yezdin tlata n tmura n Tmazɣa. Tafriqt Ugafa d yallec s : tusnakal, amezruy, tutlayt, taɣerma d yimmal. Tiwizi-agi ilaq ad d-teffeɣ s tlalit n Tfidiralit ara yezdin tlata n iwunak n Tefriqt Ugafa. Ilaq fell-asent ad dduklent di yal aḥric : tamḥaddit, tadiplumasit, tilelli n umbaddel, tadamsa, tadrimt, aselmed, idles… Tallit uɣur tessaweḍ tegrawla-nneɣ tḥettem fell-aɣ ad nkemmel amennuɣ-nneɣ s useǧhedd n yiɣallen n temḥaddit d tsertiyin n uzbu. Ilaq ad nexdem ayen umi nezmer akken Lezzayer ad tuɣal d lqelɛa ur nettmačča. D tagi i d taɣḍiḍt n FLN akked Tzemmalt n Uslelli Aɣelnaw. Tanfalit-nneɣ : I merra ɣer tama n Tirni n Umennuɣ Azemmal. I merra i trennawt-nneɣ. Azarug n Lezzayer mačči kan d asuter asertan, maca d targit n uɣref azzayri yeknan ddaw uzaglu n umhersan afransis. Ass-a d iswi i iqerben i d-yettaẓen s lemɣawla akken ad d-yuɣal akka kra n wussan, d tidet i iceɛlen. FLN yeggar isurifen imeqranen iwakken ad yeɣleb deg unnar n tzemmalt, tasertant d tdiblumasit. Tiɣawsiwin timaynutin : asewjed seg tura tanekra tamatut, yeqqnen ɣer uslelli aɣelnaw. a- asenɣes di tezmert n tzemmalt, n temsultit, n tedbelt akked tsertit n umhersan; b- Tiririt n lwelha war aḥbas ɣer yidisan itiknikiyen n temsalt, ladɣa s tiwin n waṭas n wallalen ; c- Aḥraz d usimɣer n uynakud n tigawt tasertant tazemmalt ; Ibeddi zdat n tḥila n beṭṭu, n umgirad deg leryuy, d uɛzal i ixeddem ucengu, s usdukkel n yiɣallen i tegrawla taɣerfant n uslelli. a- Anerni n tdukli taɣelnawt mgal tambiryalit ; b- Asiki n uɣref ɣer tegrawla am igellilen, yellan di tuget-nsen d igrawliwen am

Page 29: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

29Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 13 -

yifellaḥen d wid i ixeddmen akal ; c- Aqenneɛ s tin n leɛqel n wid mazal ur numin s tigawt-a, asebɣes n wid yettcukkun, imenḥaf, wid ur nezmir, asegzi n wid ur nefhim tagrawla-nneɣ. d- Aɛzal n yimhersanen d unadi n tdukli n yiferdisen islelliyen d-yekkan si l’Europe neɣ udayen, ɣas ulamma tigawt-nsen mazal ur d-tban ara. Si tama n berra, ilaq unadi ɣef ugar n tallelt d yiseɣ. a- Asnerni n tallelt n tidmi tazayzant ; b- Asnerni n lemɛawna tadiblumasit s tmerniwt i tmentilt tazzayrit inabaḍen n tmura i terdes Fransa neɣ ur nesli ara s talɣa taɣelnawt n ṭṭraḍ azzayri.

III. ALLALEN N TIGAWT AKKED UDELLEL

Imiswan isertanen imatuten iɣef d-nemmeslay yakan ttarran lwelha ɣer wazal akked usṭṭuqet n wallalen n tigawt i d-yewwi ad yesker FLN iwakken ad yessenked tarennawt tummidt n umennuɣ ɣef uzarug n tmurt-nneɣ. Ad d-nessegzi izelman imeqranen deg uswir n Lezzayer, Tafriqt n Ugafa, Fransa akked lberrani.

1- AMEK ARA NESSUDDES, AD NESSELḤU IMELYAN N YIMDANEN DEG UMENNUƔ AMEQRAN

Tadukli tamensertit n uɣref azzayri, yeddan s tdukli deg tegrawla tazzayrit d tilawt tamazrayt. Tadukli-ya taɣelnawt, tayertmurt, tamgalhersit, d nettat i d tigejdit iɣef tebna tazmert tasertant, tazemmalt n uzbu. Yewwi-d ad nesseḥbiber fell-as akken ur d-ttilin ara yiɣisan i s yezmer ucengu ad yessefti tiḥila-ines n beṭṭu n uɣref. Tarrayt i iwatan akken ad nessiweḍ, d aseǧhed n FLN, agensas ayiwan n tegrawla tazzayrit ; tawtilt-a ur d-yewwi ara ad tettwafhem am akken d asimɣer n ccan neɣ d keffu ur neḥsib wiyaḍ. D tanfalit n umenzay agrawliw : aseḍru n tdukli n yimennuɣen deg tḍebbirt tagrawlant i d-yefkan ttbut n tezmert-is, n tegzi-ines, i tmentilt n uɣref azzayri. Ur d-yewwi ara fell-aɣ ad nettu belli, uqbel tanekra n tegrawla-nneɣ, tazmert n ucengu afransis ur telli ara kan deg tezmert tazemmalt d temsultit maca ula deg lexṣaṣ n tmurt yettwaḥeqren, yebḍan, ur d-nheyyi ara iman-is i umennuɣ, ladɣa deg waṭas n wakud, deg lexsas n uswir asertan n yimḍebren d wid merra i d-yellan i lmendad n yimusuten mgal amhersan. Tilin n FLN anezmar, i d-yugmen seg yiẓuran ilqayanen n uɣref, d tadmant tamuzwirt. a- Asebded agemnan n FLN deg wakal n tmurt akken ma yella, deg yal tamdint,

Page 30: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

30 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 14 -

taddart, azbuq, takebbannit, tibḥirt, tasdawit, aɣerbaz, atg. b- Asertet n udrar. c- Seɛɛu n tsertit n yikataren yettwasilɣen deg tsertit, reẓnen, yettqadaren taɣessa n tuddsa, d iɛessasen, zemren ad d-afen tifrat. d- Tiririt s lɛejlan i tkerkas s usegzi n tidet yal tikkelt, d usufeɣ n tsekla s waṭas ara iḥazen taɣulin merra n tudert. Asnerni n wammasen n udellel s tmacinin n tira, lkaɣeḍ, (aɛiwed n usiẓreg n yifayluten d yiɣmisen ɣef ddemma). Asiẓreg n uɣmis n tegrawla akked zzmamat n yiwellihen i yiɛeggalen. Akken ad nessiweḍ amenzay-a : Adellel mačči d amennuɣ s wawal d ccwal ur nesɛi azekka. Deg lweqt-a ideg aɣref yefhem, yewjed i tigawt i ibennun ixulaf, tameslayt n FLN yewwi-d ad tefk ttbut ɣef lekyasa-ines akked tḥerci s wayes ara telḥu tegrawla. Yal ameskan, yal alɣu, tadiwennit neɣ yal imseɣret n FLN yesɛa ass-a azal d agraɣlan. Ɣef aya i d-yewwi ad nelḥu s leɛqel anmassay ara igen iseɣ i wazal i tefka ddunit i Lezzayer i iteddun ɣer tlelli d uzarugt-ines.

2- ASEGZI N TEGNIT TASERTANT

Iwakken kan ad yeqqim lewhi n uzbu deg ubrid ara isseɣlin aɛdaw aqdim, ilaq ad nekkes akk uguren i d-nettmagar deg ubrid-nneɣ s ttawilat ifraten neɣ arifraten n tigawt yeqqwan, yesɛan tirmit.

3- ASILEƔ N UḤEMMEL AƔERFAN S ṢṢEHD AMESNULFU

Tirni n Uslelli Aɣelnaw, F.L.N, Ilaq ad yizmir ad d-ijmeɛ igrawen i d-yeskarayen leḥrara taɣelnaẓrit di tmurt. Tazmert i d-yetteffɣen seg wurfan n lɣaci, ur ilaq ara ad truḥ akka kan am ljehd i d-yettawi wasif-nni yettmettaten deg ṛṛmel. Iwakken ad ten-nner d afud ara d-isnernin, FLN yebda lecɣal n usdukkel n yimelyan n yimdanen. Ilaq ad yili deg yal amkan. Ilaq uheyyi s yal udem, ɣas iwɛer lḥal, deg yal taɣult n leqdic n umdan. A- Amussu n yifellaḥen Tikkin meqqren n yifellaḥen, ixemmasen d yixeddamen n tfellaḥt deg tegrawla, amur meqqren i yellan gar yimjuhad d lmuseblin n Tzemmalt n Uslelli Aɣelnaw, fkan-d udem i uzbu azzayri. Akken kan ara nwali abeddel i d-yellan deg tsertit isedduyen tafellaḥt tamhersant, ad d-tbin tixutert-a tameqrant. Yakan, tasertit-a, ters ɣef takerḍa n tferkiwin (lḥubus, ɛarc, lmelk) tukksa n wakal tedda almi d 1945-46. Ass-a, anabaḍ afransis yettmeslay-d ɣef uṣeggem n tfellaḥt. Ur yettuɣal ara deg wawal-is ɣef beṭṭu n uḥric seg tmura yettwaswayen, aya s useddu n usaḍuf Martin i yellan kan di

Page 31: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

31Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 15 -

lkaɣeḍ ladɣa mi issexdem veto yiwen seg yixeddamen meqqren deg taɣult n tsehrest tameqqrant. Lacoste s timmad-is issaweḍ ad iseddu, deg liḥala-ya, timsal s wudem-nniḍen : Tukksa n yiwen n uḥric meqqren n wakal n ddula. Iwakken ad iseɛdel, akken ad isens lɣiḍ n wid i d-yettenkaren seg yirumiyen, anabaḍ afransis igzem-itt di rray ad iṣeggem axemmes. Din i yeddem rray yettkellixen imi yekkat ad issimen belli yella umennuɣ gar yifellaḥen d yixemmasen. Acu kan, taluft tedda s tefses deg yiwen n ubrid yefkan i yal tama amur-is, war ma ikcem-d wudem unṣib, tuɣal d amtawa s uzgen. Abeddel-a n tikli, isebggen-d axaluḍ n ucengu i yebɣan ad ikellex ifellaḥen iwakken ad ten-isebɛed ɣef tegrawla. Yir axeddim am wa ur iseɣlaḍ ara ifellaḥen i ifaqen yakan i lexdeɛ n " lumur n yinaṣliyen" i yebḍan izzayriyen d Imaziɣen akked Waɛraben, mɣuccen. Acku ifellaḥen umnen belli leḥmala i sɛan ɣer tmurt ur tettumɣur ḥala ma yella-d uzarug aɣelnaw. Aṣeggem aɣelnaẓri iseḥḥan n lmizirya yettilin deg tudrin icudd ɣer uɣelluy n ucengu. Ilaq ɣef FLN ad yeddu deg tsertit-a iɣedmen, taḥeqqit, tanemlayt. Ayagi ad d-yeglu s : a- Uɣunzu n wayen akk yesɛan assaɣ d ucengu afransis d tedbelt-ines, d tzemmalt-ines, d yimsulta-ines d yiḥerkiyen ixeddmen yid-s. b- Uheyyi n yimdanen ara ikecmen ɣer ALN d uzbu; c- Usnerni n tuggdi deg tudrin (asexṣer, asrɣi n lfirmat, ahuddu n tkebbaniyin n dexxan akked ccrab imi d izamulen n tihawt n ucengu) d- Uheyyi n wayen ilaqen i usnerni d usuddes n temnaḍin-nniḍen ara d- yettwaḥerren. B- Amussu n yixeddamen Aḥric n yixeddamen, izmer yerna ilaq fell-as ad d-yefk afud iǧehden ara isnernin deg tikli iɣeṣben n tegrawla, deg lǧehd-ines akked trennawt-ines ar taggara. FLN isnemmer taggayt n U.G.T.A. am wakken d tanfalit n tririt yeṣfan n yixeddamen mgal ayen i xeddmen yimḍebbren n C.G.T., n F.O. d wid n C.F.T.C. U.G.T.A. tettɛawan ixeddamen iwakken ad d-ffɣen seg tagut n uxlaḍ akked uraǧu. Anabaḍ anemlay afransis akked tmehla tamhersant tamaynut n F.O. ikcem-iten lḥir mi tekcem U.G.T.A. ɣer unnar ayraɣlan, ɣer C.I.S.L., ideg d-tella lallelt i l'U.G.T.A. akked Wammas amerruki. D lemɛawna yelhan deg yal taɣult ama deg lumur n daxel neɣ n berra. Talalit d usnerni n U.G.T.A. ǧǧan-d ticraḍ lqayen. Tilin-ines, iskker-d s wudem iǧehden lɣiḍ n C.G.T., i ǧǧan aṭas n yixeddamen. Imḍebbren izdukklanen, ɛerḍen ad d-ṭṭfen kra seg yixeddamen imeqqranen yesɛan ul ɣer-sen. Aya, ur d-yelli ara ɣas akken ɛerḍen ad d-uɣalen ɣer rruḥ n C.G.T.U tamensayt ideg yuzzel wawal mliḥ ɣef uzarug n Lezzayer. D awal yettwameḍlen asmi d-tban tdukkli tasandikalit deg 1935. Acu kan, iwakken ad tuɣal d ammas aɣelnaw, ur yeqqim ara deg yicig n C.G.T. n Paris ad tbeddel azwel, neɣ deg ubeddel n

Page 32: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

32 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 16 -

tiɣmi n temkerḍa, neɣ ula deg ugzam n tmiṭ. Iwakken ad taf iman-is deg twuriwin timaynutin n umussu n yixeddamen, i yeddan yakan deg leɛmer, ur d-teggri ara deg ubeddel n U.G.S.A n talɣa neɣ n wudem n berra. Yal yiwen yettwalin deg lebɣi n yizdukklanen, ur yettɣimi ara war ma yufa-d amek i tetteddu tarrayt tamhersant, i yellan ɣef uqerru ubeddel n terbaɛt tanedrimt taḥḍiḍt n ugraw azzayri. Tilin n kra n yimeɣnasen ɣer yimeḍqan n tmehla tasandikalit, tesmektay-aɣ-d ladɣa s usnerni azamulan n kra n yimdanen i d-tessuli tedbelt. Deg snat n temsal, yewwi-d lḥal ad tbeddel tazwara, ṭṭbiɛa d ugbur n Foyer civique akked Palais Carnot. Akrad n tmehla n P.C.A. deg unnar asertan, yettbin-d deg unnar asandiki, u yessawal i twaɣit. U.G.T.A., d udem aḥeqqani n ubeddel i d-yellan deg umussu n yixeddamen. Aya, yella-d deffir n usnerni meqqren ladɣa abeddel agrawliw i d-yellan s umennuɣ ɣef tmunnent taɣelnawt. Ammas azzayri amaynut yemgarad ɣef tuddsiwin-nniḍen C.G.T.F.O. akked C.F.T.C deg waṭas n taɣulin, ladɣa s tihawt n tqacuct, afran n uɣella, lebni s lewhi d leɛqel, awelleh iseḥḥan d usdukkel n tegmat deg Lezzayer, deg Tefriqt Ugafa neɣ deg umaḍal akken ma yella. 1- Udem aɣelnaw yettbin-d mačči kan s uzarug agemnan, i yetthuddun amgired i d-yettilin ɣer tmadirt taberranit, maca ula s tlelli lqayen deg useḥbiber ɣef yixeddamen yesɛan izerfan igejdanen yemyekcamen d wid n tmurt n Lezzayer; 2- Lebni n tmehla mačči s yiferdisen i d-yulin seg umur amecṭuḥ n ṛṛaṣa ur nesɛedda ara takridt tamhersant, dima yettaɣ awal, maca s yiɣelnaẓriyen yumnen s umennuɣ aɣelnaw mgal sin n leḥrisat, win n usexdem inmetti d uɣunzu n ṛṛaṣa; 3- "Ajgu n tegrawla" ur yebni wara s yimɛelmen maca s taggayin-nniḍen n waṭas seg wid yettwaḥeqren (ixeddamen n lemxazen, lminat, ifellaḥen) wigi merra ruḥen d asfel n ugellid n tẓurin; 4- Afud n tegrawla, isazdeg tugnatin n sandika mačči kan mi yessuffeɣ yir lebɣi n temharsa tamaynut d leḥrara taɣelnawt swayes i d-tegla, maca ula s uheyyi n tegnatin ilaqen i usnerni n tegmat gar yixeddamen, ara yerren akkin aɣunzu; 5- Tigawt n sandika yeqqim aṭas aya deg yiwen ubrid aḍeyqan n usuter n tlufa tidamsanin akked tinmettiyin, twexxer ɣef tmuɣli tamatut, ur teqqim ara d ugur deg umennuɣ mgal tamhersa maca tessuzel amennuɣ ɣef tlelli d teɣdemt tanmettit; 6- Ixeddamen izzayriyen, ar ass-a mazal ttwaḥsaben d imeẓyanen ur uklalen ara tilelli, ur ilaq ara ad ṭṭfen kan imukan fessusen deg umussu anemlay afransis, maca ilaq ad mɛawanen akken ilaq akked umussu n yixeddame n Tefriqt Ugafa akked umaḍal; 7- UGSA – CGT ad d-yaweḍ wass ad truḥ am akken ruḥent tuddsiwin tt-yecban di Tunes d Lmaruk, iwakken ad teǧǧ amkan-is i UGTA i yesduklen yakk ixeddamen izzayriyen war meḥyaf.

Page 33: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

33Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 17 -

L’FLN ur ilaq ara ad yerr di ṭṭerf ayen umi yezmer ad t-yexdem iwakken ad ikemmel tigawt tasandikalit tamunant n UGTA i useǧhed ines d usnerni ines. - Asnerni n tikti n umennuɣ s tuddsa s lemɣawla n tigawt n usuter (aneḥbus ɣef lxedma ameẓyan, isunduden…), - Aseḍfer di taigawt-nsen ixeddamen n l’Europe, - Tiddin ɣer tama n ALN s uɛiwen ines : di tebzert, deg iɛeggalen, deg usexreb, deg usunded. C- Amussu n yilmeẓyen Ilmeẓyen izzayriyen ttwassnen s tebɣest akked leqdic. Rrnu ɣer waya, ṭṭuqten yilmeẓyen, qrib azgen n yimezdaɣ. Yerna yezwar leɛqel ɣur-sen. Si lḥif d lmizirya d-teɣḍel fell-asen temharsa tafransist, tettɛedday din din seg temẓi ɣer temɣer, ɣer tiruggza, tallit n tnuba wezzilet maḍi. Teṭṭafar s lqerb tuddsa tagrawlant, ur tessin tuggdi, ur d-tecliɛ si lmut. Ɣef ayagi, ilmeẓyen izzayriyen d agerruj ur nfennu n FLN. D- Imussnawen d’ixeddamen ilelliyen Imussnawen izzayriyen, ɣas akken ɣran tafransist, ddan si zik akked tegrawla tazzayrit. Ur ten-yewwi ara waḍu n lɛulama neɣ win n yimhersa. Si zik sɛan tayri n tmurt deg ulawen-nsen. 1- Asileɣ n tuddsiwin n tigawt n yimusnawen iḥemmlen tamurt-nsen : a- Adellel : azarug n Lezzayer ; b- Asaɣen akked d ilelliyen ifransisen ; c- Tabzert. L’FLN ilaq ad ikellef inelmaden akked tinelmadin s ixeddim deg yeḥricen umi zemren am tsertit, tadbelt, idles, tadawsa, tadamsa, atg… 2- Tuddsa n tdawsa : a- Imejjayen, ifarmasyanen, ifremliyen, inelmaden di tujjya ; b- Asejji, ddwawi akked lfasmat ; c- Ifremliyen n tuddar, adawi n yimuḍan. E- Inezzuyen d yinḍen Ɣer tama n sandika n tnezzut azzayri, ɣef aydeg yecberber Shiaffino akked Umusu Poujade, yella yilem imi ulac yiwet n tuddsa tasandikalit ara d-ijemɛen inezzuyen akked yinḍen izzayriyen. Ihi, l’UGCA ad teṭṭef amkan ilaqen ɣer tama n tuddsa n yixeddamen l’UGTA. L’FLN ad as-d-yefk afus n tallelt iwakken ad tennerni s lemɣawla :

Page 34: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

34 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 18 -

1- Amennuɣ mgal leɣrama. 2- Asegdel n yinezzuyen ifransisen yeddan d temhersa. F- Amussu n tilawin S wannuz d ameqran ara nerr tajmilt i telmeẓyin, tilawin, tiyemmatin timjuhad d-yeddan ɣer yidis n tegrawla tazzayrit. Yal wa yeẓra dakken izzayriyen, yal tikkelt, ttikkin di tnekriwin mgal timharsa, send 1830. Tanekra n 1864 n Ouled Sidi Cheikh n Wehran, n 1871 n tmurt n leqbayel, n 1916 n Wawras fkant-d akk ttbut ɣef afus d-tefka tmeṭṭut tazzayrit i umennuɣ mgal Fransa. Ass-a, tameṭṭut tazzayrit teqḍeɛ ccek dakken d tagrawla-agi nneɣ ara ɣ-yessiwḍen s azarug. Amedya aneggaru, d tilemẓit nni taqbaylit yugin ad tezweǧ acku win tt-id-iqeṣden mačči d amjahed. Ihi, nezmer ad nessuddes ttawilat n umennuɣ n tmeṭṭut tazzayrit. a- Tallelt n yimjuhad akked lmuseblin ; b- asteklef s lexbarat akked tgella ; c- Aɛiwen n igerdan d twaculin n yemjuhad akked yimeḥbas d wid yettwanfan.

4- ANADI ƔEF TEMSISIN

I uslelli n tmurt-nsen yettwarzen, Izzayriyen tteklen qbel ɣef yiman-nsen. Tigawt tasertant, am tussna tazemmalt, qaren-d dakken ur ilaq ara uɣfal ɣef yalta taɣwsa i izemren aɣ-tawi ɣer trennawt. Tigawt tasertant n l’FLN tessexdem-d merra tizemmar tiɣelnawin. Maca ilaq fell-as ad tessexdem diɣen leǧnas nniḍen. A- Ilibiraliyen izzayriyen Iberraniyen yettidiren di Lezzayer aṭas yid-sen, mačči am wid yellan di Tunes neɣ Lmaruk. Deg-sen i tettaf Fransa afus n tallelt. Maca, ur ɛdilen ara akk. Mačči akken ma llan ddan d unagraw amharsan. Seknen-d ifransisen dakken zemren ad skerksen ɣef tidmi tazayzant. Tamsabanit-nni n 06 di furar, asmi iruḥ Soustelle, d ttbut ɣef ayagi. Iwakken ad yaweḍ ɣer yiswi-s, anagraw amharsan yerra iman-is yeffeɣ-it leɛqel. Yerra anabaḍ am akken yebɣa ad yeǧǧ tadrust n yirumyen yellan di Lezzayer gar ifassen n waɛraben akken a ten-sexnunsen.

Page 35: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

35Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 19 -

Ikabaren iɣelnaẓriyen urf kan ara azal i temsalt-agi. Ur ttwalin ara anagar ɣer lǧiha n yinselmen. Ass-a Fransa tettnadi ɣef talwit. Aṭas n tektiwin d-ubanen. 1- Tikti d-ibanen ugar n tiyiḍ d tin ur neddi d yiwen, tḥaz iman-is. 2- Wid yebɣan tifrat talemmast : astag i uslali n yiwen uɣref ara isɛedlen gar izzayriyen d yimhersanen. 3- Wid yebɣan azarug n lezzayer, wigi sɛan tabɣest. Tasleḍt-agi d tamatut. Nebɣa kan ad d-nesenɛet yis amgired n tmuɣliwin yellan deg tidmi tazayzant n l’Europe. Ɣef ayagi ur ilaq ara a nerr deg yiwet n tculliḍt akk irumyen neɣ udayen. Am akken diɣen ur ilaq ara a nessirem belli ad d-yaweḍ wass a ten-id-nawi yid-neɣ akken ma llan. Iswi-nneɣ d aɛzal n ucengu amhersan yerran aɣref azzayri ddaw n uzaglu. Tagrawla n Lezzayer mačči d ṭṭrad gar izzayriyen neɣ d ṭṭrad n ddiyana. Tagrawla tazzayrit tebɣa ad d-tḥelli azarug aɣelnaw i usbeddi n tegduda tamagdayt tanmettit ara iḍemnen taɣdemt gar yeɣlanen n yiwet n tmurt, war maḥyaf. B- Tadrust tudayt Amenzay-agi agejdan yessumen udayen s uslali n usirem n tudert di talwit gar snat n rasat-agi. Ɣas akken Fransa teɛreḍ a ten-id-sbedd mgal inselmen izzayriyen, maca nutni ceffun. Mmektan-d ayen sen-yexdem leḥkem n Vichy. Ẓran dakken tagrawla tazzayrit tekker-d mgal anagraw amharsan mačči mgal-nsen nutni. Nessaram dakken udayen izzayriyen ad ḍefren abrid n wid ten-yezwaren, d-yeddan akked tegrawla tazzayrit. Ɣas akken Rabbin n Lezzayer yessusem, izzayriyen ur rrin ara udayen d icenga. Tagrawla tazzayrit tefka-d ttbut dakken tadrust tudayt tazzayrit tezmer ad teg laman deg-s, ad teddu deg usuter n uzarug i yizzayriyen. Wid yeqqaren belli « Lezzayer ur tettili ara war Fransa » sfuǧǧuɣen. Ɣef ayagi, l’FLN ad d-yefk iwellihen-agi : 1- Asebɣes n usileɣ n tuddsiwin d tesquma n ilibiraliyen izzayriyen, ɣas ula d wid yesɛan iswiyen s tlisa : a- Tasqamut n tigawt mgal ṭṭrad n Lezzayer ; b- Tasqamut i ustag d talwit ;

Page 36: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

36 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 20 -

c- Tasqamut i teɣlent tazzayrit ; d- Tasqamut n uɛiwen n wid yellan ddaw uzaglu ; e- Tasqamut n tezrawin n wugur azzayri ; f- Tasqamut i useḥbiber ɣef tilelliyin timagdayin ; g- Tasqamut i tukksa n leslaḥ i trebbuyaɛ tiɣarimin ; h- Tasqamut n uɛiwen n yixeddamen n tfellaḥt ; 2- Asṭuqqet n udellel ɣer lǧiha n yiserdasen : a- Aceyyeɛ n yedlisen, iɣmisen, tisɣunin mgal tamhersa ; b- Tasqamut n umaggar n wid d-yewwin tesriḥ ; c- Amezgun : timezgunin d-icennun azarug d tayri n tmurt. 3- Asṭuqqet n tesquma n tilawin n yiserdasen iwakken ad sutrent tuɣalin n yirgazen-nsent. C- Tigawt n FLN di Fransa 1- Asnerni n tallelt n tidmi talibiralit Tasleḍt n liḥala n tsertit ɣur ilibiraliyen izzayriyen tlaq i tigzi n umgired d-yettilin deg tidmi tazayezt n Fransa. Iban dakken l’FLN yerra lwelha-s ɣer tallelt i izemren a d-tas sɣur kra n ifransisen ur d-newwi ara s lexbar s lbaṭel yettwaxedmen s yisem-nsen. Nunez i tallelt n igensasen n umussu alibirali afransis i yebɣan tifrat tasertant, iwakken ur ttazalen ara idammen. Tafidiralit n FLN di Fransa ilaq fell-as ass-a ad temḥu tikerkas n temhersa. 1- Asaɣen akked tuddsiwin, imussuyen d tesquma mgal ṭṭrad amharsan. -Taɣamsa, igrawen, timesbaniyin d isudaden mgal aceyyeɛ n yiserdasen d lḥerǧ n ṭṭrad. 2- Tallelt s tedrimt i yinazbuyen d wid yettnaɣen ɣef tlelli. 2- Tuddsa n yeɣriben izzayriyen Iɣriben izzayriyen di Fransa d agerruj ur nfennu imi ṭṭuqten. Ilaq l’FLN a ten-id-yessecdem akken ma llan, ladɣa iwakken ad yerr tilisa i messalisme. 1- Asɛlem n tidmi tazayzant tafransist d tberranit ɣef ayen iḍerrun s tidet di Lezzayer. 2- Tiyita ur nɛeggu deg messalisme yeddan d unabaḍ afransis mgal FLN d ALN.

Page 37: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

37Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 21 -

D- Tiwizi n Tefriqt Ugafa Ibeddi ɣef yiwen n rray n FLN d ukemmel n umennuɣ n ALN, tiddin d tirni n uɣref azzayri sɣef yeswi n uzarug aɣelnaw, sseɣlin tiḥila n yimharsiyen. Inabaḍen n Tunes d Lmaruk ddan-d ɣer tama-nneɣ. Ɣef ayagi, l’FLN ilaq fell-as ad yessebɣes : 1- Asdukel n tigawt n sin inabaḍen n tmura n Tmazɣa iwakken ad yessers lḥers ɣef unabaḍ afransis ; 2- Asdukel n tigawt tasertant s uslali n tesqamut n usdukel n yikabaren ayetmaten iɣelnawen akked l’FLN ; a- Aslali n tesquma tiɣerfanin n tallelt i Wezbu Azzayri ; b- Anekcum di yal tama ; 3- Assaɣen imezgi gar izzayriyen yettidiren di Lmaruk d Tunes ; 4- Tiwizi n sandikat n yixeddamen UGTT, UMT, UGTA ; 5- Tiwizi gar tla n tuddsiwin n yinelmaden ; 6- Asaɣen n tigawt n tlata tuddsiwin tidamsanin.

5- LEZZAYER GAR UMAḌAL

Tadiblumasit n Fransa, mazal tekkat iwakken ad d-tawi, anida ma tufa, tallelt s ttawilat yellan neɣ ula s ṛṛay, ma ulac akk, ad terbeḥ tasusmi n tmura n lberrani i tettmenni ad d-tili ya lukan i kra n lweqt kan. Ayen akk iɣer tessaweḍ, tettwali-t yelha, d ayen i d-nnan, s yir udem, yimqedmen n Marikan, Legliz, d wid n O.T.A.N. Acu kan, taɣamsa tagraɣlant, ladɣa tin n Marikan, tekkat-d s teqseḥ mgal lejrimat n ṭṭraḍ. ladɣa tisefak d yinuzen, tamenɣiwt n yimɣaren, lxalat, arrac, tamenɣiwt n yigzayen d yimdanen yexḍan traḍ, aɛetteb n yimeḥbas isertanen, asnerni deg lebni n yimukan ideg jemɛen medden, tamenɣiwt n wid yettwaṭṭfen. Tessutur deg umyekcem afransis ad yesteɛref s uzref n uɣref azzayri ad yesɛu tilelli deg ufran n yimal-ines. Amennuɣ ameqren i d-yesker yigen n uslelli aɣelnaw, A.L.N., akked lǧehd-ines i d-yellan s unekcum n yizzayriyen ɣer tikti n tlelli, suffɣen-d aɣbel n Lezzayer seg teɣrast-nni n Fransa iɣer t-terra temnukda d ameḥbus. Asaray n Bandoeng, ladɣa deg nuba tis-10 n O.N.U, sɛan tajmilt imi seɣlin axemmem n "Lezzayer-Tarumit" i yellan yakan. Anekcum ɣer tmurt d usteɣleb fell-as s yiserdasen, d awezɣi ad ibeddel taɣlant n yimezdaɣ-is. Izzayriyen, ur qbilen ara "asfernes". Yakan, talettaḍt-a ur ten-teḥbis ara ad ilin deg tmurt-nsen s wazal-nsen akken bɣan am nutni am yiberraniyen. Tutlayt taɛrabt,

Page 38: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

38 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 22 -

tutlayt taɣelnawt n umur ameqqran, tettwaḥqer. Aselmed-ines deg tesdawiyin yeḥbes seg wasmi i d-kecmen yirumiyen mi srewlen iselmaden d yinelmaden, tiwwura n tesdawiyin ttwamedlen, timkerḍiwin ttwahuddent, tunṭicin n ddin ttwakrent. Tasreḍt tineslemt tettwarkeḍ, wid ixeddmen fell-as, ttwafernen yerna ttwaxlasen sɣur tedbelt tamhersant. Tamnukda tarumit, tḥureb amussu amesrafa n Lɛulama iwakken ad tefk tabɣest i yimrabḍen i d-terra ddaw n tecḍat-is s tejɛal s wacu i tuɣ kra n yiɣella n temɛemrin. Acḥal yecmet m'ara d-ttbinent txidas n Bidault, Lacoste, Soustelle d Cardinal Feltin mi kkaten ad sɣelḍen axemmem n yifransiyen d yiberraniyen ɣef temsalt n Tegrawla Tazzayrit am wakken d amussu n ddin imṭurref, yekkat ɣef tneslemt. Tagrawla ur tbeṭṭu ara gar yimdanen izedɣen Lezzayer ɛlaḥsab n ddin-nsen, maca tbeṭṭu gar wid yekkaten ɣef tlelli, taɣdemt, lḥerma n umdan seg tama, akked yimnekcamen d wid i ten-yettɛawanen akken yebɣu yili ddin-is d umkan-is, deg tmetti seg tama-nniḍen. Ttbut iṣeḥḥan ɣef waya, d tayita qerriḥen, i ččan yixeddaɛen seg yirgazen n ddin, daxel n lejwameɛ yakan. Acu kan, aswir ɛlayen deg tsertit d lewhi i yesɛa uɣref azzayri, ernu ɣer-s tiḥerci d rẓana n tenmehla n Tirni n Uslelli Aɣelnaw F.L.N., sawḍen-t isuref akk i wayen akken yellan d aqdim seg tama n Fransa: Timenɣiwt, amennuɣ mgal imasiḥiyen, aɣunzu n wiyiḍ. Tagrawla Tazzayrit, ɣas akken teqqwa ddiɛaya tamhersant fell-as, teqqim d amennuɣ aɣelnaẓri i yebnan, war ccek, ɣef lsas aɣelnaw, asertan, d inmetti. Ur teṭṭafar Caire, Londres, Moscou, wala Washington. D tagrawla iteddun deg ubrid n umezruy n talsa ur nqebbel ara ad ttwaḥeqren tmura. Atan ihi wamek i tuɣal tmunnent n Lezzayer tameɣrast d tamsalt tagraɣlant. Akken daɣ i d tasarut n wugur n Tefriqt Ugafa. I tikkelt-nniḍen, taluft n Lezzayer ad d-ters sdat n O.N.U. sɣur timura n Tefriqt akked Asya. Ma yella nuba iɛeddan n Usqamu Amatu n O.N.U., iban-d wugur i ijemɛen timura timdukkal i yekkaten alama sersent-d, deg wahil, tameslayt ɣef temsalt n Lezzayer, mačči d ayen i yellan ass-a, axaṭer ayen akk i d-tenna Fransa ur t-texdim ara. Lixṣas-a deg tebɣest iban-d s waddud n tmura taɛrabin s umata, n tmurt n Maṣer ladɣa. Ibeddi-nsent ɣer umennuɣ n uɣref azzayri yeqqim akken mecṭuḥ. Iruḥ gar tdiblimasiyin n tmura-ya. Fransa, trennu leḥris ɣef tmura n Usammer-Alemmas s usexdem n tallelt-ines tadamsant akked yigen-ines. Akken daɣ i tegguma "Pacte de Bagdad". Dɣa tewwet s wayen akk i tesɛa d tazmert iwakken kan ad terẓ tteɛzima d lebɣi i yesɛa FLN. Addud n tmura mačči taɛrabin n ufṣil asfro- asiatique, yettbin-d inewtel gar snat n tamiwin. Seg yiwet n tama, amek ur ttugarent ara timura taɛrabin deg umeslay ɣef uɣbel-a azzayri, seg tama-nniḍen, bɣant ad ṭṭfent amkan iwulmen deg wuguren am wid yeqqnen ɣer tukksa n leslaḥ akked tudert deg talwit gar tmura. S wakka, aɣbel n Lezzayer deg wannar agraɣlan, akka yella tura, isnerna deg uqeneɛ n waṭas n tmura ɣef uɣsab

Page 39: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

39Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 23 -

n ferru n umennuɣ aɛsekri izemren ad yaɣ tamnaḍt n tagrakalt, Tafriqt, Asammer-Alemmas neɣ amaḍal akken ma yella. Amek ara nseddu leqdic-nneɣ agreɣlan? Leqdicat-nneɣ akked yimḍebbren n tmura tayetmatin, ur sawḍen ara ad ilin d ayen-nniḍen, aḥala anermis n tegmat, mačči n ttawil. Ilaq-aɣ ad nɛas akken ilaq ɣef tmunnent n Tegrawla Tazzayrit. Iwulem fell-aɣ ad nseɣli tameslayt n udabu afransis, tadiblimasit-ines, taɣamsa-ynes tameqqrant, ur nesɛi merra iẓuran deg tmurt n Lezzayer icebḥen. 1-Ad d-nesker deg yidabuyen n ugraw n Bandoeng, leḥris adublumasi, neɣ ula adamsan, ara d-yeɣlin srid ɣef Fransa, ernu ɣer-s ameslay deg O.N.U.; 2- Ad d-nadi lemɛawna n tmura n lurup, ula ɣer tmura n ugafa d yiɣerfan yumnen s tegduda, akked tmura n Marikan-Talatinit. 3- Ad ntekki ɣef yiɣriben n tmura taɛrabin i yunagen ɣer tmura n Marikan-talatinit. Deg uswi-ya, FLN isnerna deg temqeddemt tazzayrit yesɛan leqdic di tmura n lberrani. Ilaq ad nessiweḍ ad nesbedd : a- Anaray idumen deg ONU akked USA b- Timqeddemt deg tmura n Asya ; c- Timqeddemt ara yezzin ɣef tmunaɣ n tmura n ddunit, akken daɣ ara tekki deg yinejmuɛen i yettilin deg umaḍal, ama idelsanen, isdawanen, n sandikat, atg ; d- Ad nseddu awal ɣef uɣbel-nneɣ s tira s useqdec n wallelen i nesɛa : anaray n tɣamsa, asiẓreg n yineqqisen, aseɛnet s tewlafin d yisura. TAGGRAYT : Ɛecra n yiseggasen-aya, segmi yekfa ṭṭraḍ agraɣlan wis sin, lfalaqa i d-yeɣlin ɣer temberyalit anda ma tella. Lebɣi ur nelli d drus n umussu n uslelli aɣelnaw i yeṭṭsen acḥal d lesnin, yesker-d iɣerfan yennudmen. Tigawin-a deg yal tama ad sekrent timura-ya, yiwet deffir tayeḍ, i unadi n yimal axir yebnan ɣef tlelli d tumert. Deg tallit-a meẓẓiyen, tmenṭac n yiɣlanen i d-yefɣen seg ṭṭlam n teklit, ṭṭfen amkan ɣer tafat n timmunent taɣelnawt. Igduden n Surya d Lubnan, Byitnam akked Fezzan rẓan leqyud n leḥbas n umhersan afransis. Tlata n yiɣerfan n Lmeɣreb ula d nutni seknen-d seg tama-nsen lebɣi-nsen d tezmert-nsen iwakken ad ṭṭfen amkan-nsen deg ugraw n tmura tilelliyin. Tagrawla tazzayrit n umenzu wember 1954 ha-tt deg ubrid iweqmen. Amennuɣ mazal ad yaɛer, ad yirẓig, ad yiqriḥ. Maca ddaw n tmehla n TIRNI N USLELLI AƔELNAW, rrbaḥa ad tessiweḍ imenɣi ameqran imselleḥ i yerfed uɣref azzayri ur nkennu.

Page 40: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

40 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 24 -

Azemz n ddel n 05 deg yulyu 1830 ad yettwasfeḍ s tuffɣa n leḥkem amhersan. Lawan yewweḍ-d ideg aɣref azzayri ad iɣellet ayen iɣef yeɣli d asfel s tebɣest meqqren : TIMUNENT N TMURT ƔEF WACU AD YERREFREF USENJAQ AƔELNAW AZZAYRI.

Page 41: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

41Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

Page 42: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt
Page 43: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

Constitution

äوnالدس

TAmenDAwT

Page 44: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

44 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

Page 45: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

45Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

TAGDUDA TAZZAYRIT TAMAGDAYT TAƔERFANT

TASELWIT N TEGDUDA

tamendawt

TAMENDAWT

6 seg meɣres 2016

Page 46: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

46 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 2 -

TAZWART

Aɣref azzayri d aɣref ilelli, yeɣtes ad yeqqim d ilelli.Amezruy-is n wacḥal n yigiman n yiseggasen d ssnesla n yimennuɣen i yeǧǧan Lezzayer ad tili dima d akal n tlelli d ugemmir.

Deg umezruy, tufa-d iman-is deg tlemmast n yineḍruyen imeqqranen i d-yellan deg Ugrakal. Lezzayer tufa deg tarwa-s, seg tallit n Numidya d yimennuɣen deg waydeg d-yufrar Lislam armi d ṭṭradat n yimnekcamen, irgazen n tlelli, d tdukklid ufara, am wakken i d-yefka ibennayen n yiwanaken imagdayen ineɛmaren yennernan deg talliyin-nni n ccan ameqqran d talwit.

Amezwaru n Wember 1954 yella d tagnit n usenfali ameqqran i as-inejren abrid i yimmal-is. D tifrat n tzernanin i yettwasmersen mgal yidles-ines, azalen-is d yisegren igejdanen n tmagit-ines i yellan d tinneslemt, tiɛɛurebt d timmuzɣa. S wakka, amezwaru n Wember yeẓẓa amennuɣ amiran deg yizri amangan n uɣlan. Aɣref yeddukklen, deg tazwara, deg Umussu Aɣelnaw, syen ɣer-s deg Terni n Uslelli Aɣelnaw, yefka idammen-is i wakken deg waful amazday deg tlelli d tmagit tadelsant taɣelnawt iɣer yuɣal am wakken i yessuli tisuddwin yellan s tidet d tiɣerfanin. Ɣer taggara n ṭṭrad aɣerfan i d-yesɣersen azarug s leṛwaḥ n yixataren deg warraw-is, s ṛṛay n Tirni n Uslelli Aɣelnaw d Tredsa n Uslelli Aɣelnaw, yerra-duɣref azzayri awanak atrar anayan s tehri d taceṛt.

Aɣref yumnen s yifranen imazdayen, yessayes-d tirennawin tiɣtasanin i d-icefɛen tibaɣurin tiɣelnawin d usebded n Uwanak i lmendad-is weḥd-s, yenbeḍ stlelli war leḥriṣ abeṛṛani.Takesna taɣelnawt i yedder uɣref azzayri qrib i tessedrem tamurt. S teflest-ines d tuṭṭfa deg tdukkli i yeɣtes ad yesseddu tasertit n talwit d umsuɣal aɣelnaw i d-yefkan igumma i yebɣa ad yeḥrez.

Lebɣi n uɣref d aḥuddu n Lezzayer seg lfetna, takriḍt d tiḍḍurfa, s uleqqem n wazalen-is ibaḍniyen d yinɣermayen, n umeslay, n usemsuɣal d tegmat, aya s uqader n tmendawt d yisuḍaf n Tegduda. Aɣref yezgan d ameɣnas n tlelli d tugdut, yeṭṭfen deg tnaya-ines d uzarug aɣelnaw, yebɣa, s tmendawt-a, ad yessali tisuddwin, tigejda-nsent d attikki n yal Tazzayrit d Uzzayri deg usefrek n lumur inagduden ara d-yeglun s teɣdemt

Page 47: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

47Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 3 -

tanmettit, s usemsawi d tlelli i yal yiwen deg ukatar n Uwanak amagday agdudan.

Tazwarayt n usaḍuf i yedmi uɣref azzayri s uqbal n tmendawt-a yellan s timmad-is d asirem-ines, d agummu n tumert-is, d afaris n usenfali anmetti alqayan.

Tamendawt tezga-d nnig medden meṛṛa, d nettat i d asaḍuf agejdan ara iḍemnenizerfan d tlelliyin n yimdanen d yigrawen, am wakken ara tḥareb ɣef wayen ara yefren uɣref, ad asen-terr azal i wid i d-yettwafernen akken ad qedcen deg wayen i asen-yefka usaḍuf, am wakken ara treṣṣi tamlellit tamagdayt s ubrid n tefranin tilelliyin tiluganin.

Tamendawt teḍmen beṭṭu n yiduba, azarug n teɣdemt, amesten aɣedman d uswaḍ n tigawt n yiduba inagduden deg tmetti ideg tuɣ tsaḍuft d uǧuǧǧeg n umdan deg yal tama.

Aɣref azzayri yeṭṭef deg yifranen-ines akken ad yessenqes i warsemsawi anmetti d tukksa n maḥyaf gar temnaḍin. Am wakken ara yeqdec i usali n tdamsa tafarist, tasmenyifit deg ubrid n unegmi amezgi d uḥraz n twennaḍt.

D ilemẓiyen i d anemmas n umyadar aɣelnaw, n yecqerriwen idamsanen, inmettiyen d yidelsanen imi d nutni s timmad-nsen i d inesbaɣuren igejdanen, akked tsutwin i d-yetteddun.

Yettkel uɣref ɣef tezmert-is akken ad yettikki deg ufara adelsan, anmetti d udamsan n umaḍal n wass-a d uzekka, acku isenned ɣef wazalen ibaḍniyen i d-yuɣen aẓar seg umezruy, seg wansayen n temsetlelt d teɣdemt.

Lezzayer d akal n tinneslemt, d amur ur nettwakkas seg Lmeɣreb Ameqqran, d tamurt taɛrabt, tagrakalt, d tafrikant, ɣur-s iseɣ s tegrawla n umezwaru n Wember d leqder i tessaweḍ tekseb-it, teḥrez-it ilmend n waddud-is s idis n yimennuɣen uɣdimen deg umaḍal.Iseɣ, iseflan, tamasit d tuṭṭfa tangallawt n uɣref azzayri deg tlelli akked teɣdemt tanmettit d ṭṭmanat tufririn n uqader n yimenzayen n tmendawt-a i yeddem uɣref akken ad tt-id-yeǧǧ i tsutwin i d-yetteddun, tarwa taḥrurt n yimezwura yessulin timetti tilellit.

Tazwart-a d aḥric ur nettwakkas seg tmendawt.

Page 48: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

48 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 4 -

AZWEL AMEZWARU : IMENZAYEN IMUTA YESSEDDUYEN TIMETTI TAZZAYRIT

IXF I : ƔEF LEZZAYER

AMAGRAD 1 : Lezzayer d Tagduda Tamagdayt Taɣerfant.

D yiwet, ur tbeṭṭu.

AMAGRAD 2 : Lislam d ddin n Uwanak.

AMAGRAD 3 : Taɛrabt d tutlayt taɣelnawt tunṣibt.Taɛrabt ad teqqim d tutlayt tunṣibt n Uwanak.

Yettwasbedd-d Usqamu Unnig n Tutlayt Taɛrabt ddaw leɛnaya n Uselway n Tegduda.

Ad d-yelhu Usqamu Unnig s usnerni n tutlayt taɛrabt d usewseɛ n usemres-ines deg yiḥricen ussnanen d yitiknulujiyen s usebɣes n usuqel ɣer taɛrabt.

AMAGRAD 4 : Tamaziɣt daɣen d tutlayt taɣelnawt tunṣibt.

Ad d-yelhu Uwanak s usmil-ines d usnegmu-ines deg tentaliyin merra yettwaseqdacen deg tmurt.

Tettwasbedd-d Tkadimit Tazzayrit n Tutlayt Tamaziɣt ddaw leɛnaya n Uselway n Tegduda.

Ad d-telhu Tkadimit-a s uheggi n tegnatin i usmil n tmaziɣt n useḍru n uẓayer-ines d tutlayt tunṣibt, aya s usenned ɣef yinadiyen n yimazzayen.

D asaḍuf agmanan ara d-yesbanen amek ara d-yili useḍru n umagrad-a.

AMAGRAD 5 : Tamanaɣt n Tegduda d LEZZAYER.

AMAGRAD 6 : Asenǧaq aɣelnaw d yimseɣret aɣelnaw d ayen i d-tḥerrtegrawla n umezwaru n Wember 1954. Ur ttbeddilen ara.

Sin n yizamulen-a n tegrawla, yuɣalen d wid n Tegduda, hata wudem-nsen : 1- Asenǧaq Aɣelnaw d azegzaw d umellal, deg tlemmast-is rsen yitri d waggur dizeggaɣen.

Page 49: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

49Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 5 -

2- Imseɣret aɣelnaw d "Qassaman" s tseddarin-ines merra.

Azwil n Uwanak yettwabeggen-d s usaḍuf.

IXF II : ƔEF UƔREF

AMAGRAD 7 : D aɣref i d aɣbalu n yal adabu.

Tanaya taɣelnawt d ayla n uɣref i yiman-is.

AMAGRAD 8 : Ala aɣref i izemren ad yennal tamendawt.

Ad yessili uɣref tanaya-ines s ttawil n tsuddwin i yefka i yiman-is.

Ad tt-yessili daɣen uɣref s ttawil n tsefrant d yigensasen yettwafernen.

Yezmer Uselway n Tegduda ad yessuter srid ṛṛay n uɣref.

AMAGRAD 9 : D aɣref ara yefken i yiman-is tisuddwin ilmend n :- Useḥbiber d useǧhed n tnaya d uzarug iɣelnawen ; - Useḥbiber d useǧhed n tmagit d tdukkli tiɣelnawin ;- Useḥbiber ɣef tlelliyin n llsas n uɣerman d uǧuǧǧeg anmetti, adelsan n uɣlan ;- Usmil n teɣdemt tanmettit ;- Twakksa n umgarad gar temnaḍin deg unegmu ; - Usebɣes n usali n tdamsa seg yal udem ara yefken azal i tzemmar tigamaninmerra, talsanin d tussnanin n tmurt.- Ustan n tdamsa taɣelnawt mgal akk lecɣal yeffɣen i usaḍuf d urɣam, asgufsu, isettiyen yeffɣen i usaḍuf, ljur, aḥwaṣ akked tukksa n ssɛaya beṛṛa i usaḍuf.

AMAGRAD 10 : Tisuddwin gedlent ɣef yiman-nsent :- Tisemras tiqburin n tixummest, timeẓremnaḍin d maḥyaf.- Asbeddi n wassaɣen n wammud d tagelt.- Tisemras ixulfen ansayen n Lislam d wazalen n tegrawla n Wember.

AMAGRAD 11 : D aɣref ara ifernen igensasen-is s tlelli.

Tagensest n uɣref ur tesɛi tilas, anagar tid yersen di tmendawt akked usaḍuf n tefranin.

Page 50: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

50 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 6 -

IXF III : ƔEF UWANAK

AMAGRAD 12 : Yettagem-d Uwanak taselkent-ines d tilin-is seg lebɣi n uɣref.Amensay-ines : "S uɣref i uɣref". Awanak yemmug ad yeqdec kan ɣef uɣref.

AMAGRAD 13 : Tettwasemras tnaya n Uwanak ɣef wakal d yigenni d yillel n tmurt.

Akken daɣen i yessemras Uwanak lḥeqq-ines anayan i d-yesbedd uzref agraɣlan ɣef yal adeg n tallunt n yilel-ines.

AMAGRAD 14 : Akken yebɣu yili, ur yezmir ad yeǧǧ neɣ ad isemmeḥ deg wamur n temnaḍt n wakal n tmurt.

AMAGRAD 15 : Awanak ibedd-d ɣef yimensayen n tuddsa n tugdut d beṭṭu n yiduba akked teɣdemt tanmettit.

Asqamu ufrin d akatar ideg yettenfali lebɣi n ugdud d usemres n uswaḍ n tigawt n yiduba imagdanen.

Yessebɣes Uwanak tugdut tamekkit deg tmazdayin tidiganin.

AMAGRAD 16 : Timazdayin n Uwanak d taɣiwant akked lwilaya.

Taɣiwant d tamazdayt taddayt.

AMAGRAD 17 : Asqamu ufrin d adda n waraslemmes, akken daɣen i yella d adeg n tikkin n yineɣrimen deg useddu n temsal timagdanin.

AMAGRAD 18 : Ayla amagdan d ayla n tmazdayt taɣelnawt.

Tesdukkel ayen yellan ddaw n tmurt, lminat d yimɣizen, tiɣbula n ugama n ṣṣehd, ibaɣuren inuzalen d ssɛayat yellan di yal tamnaḍt n tmurt, azara, aman d wayen yellan deg yillel akked tẓegwa.

Akken daɣen i teɛna allalen n usiweḍ s ttawil n tmacint, n yiɣerruba akked tmesrifgin, teɛna ula d lbuṣta d tgaywalt akked ssɛayat-nniḍen yersen deg usaḍuf.

AMAGRAD 19 : Awanak ad yeḍmen asemres iwulmen n teɣbula n tmurt d useḥbiber fell-asent i tsutwin i d-yetteddun.

Page 51: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

51Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 7 -

Awanak ad yesten ɣef wakal n tmekrezt.

Awanak ad yesten daɣen ɣef teɣbula n waman di tmurt. Aṣaḍuf ad d-yeg tarrayin n usemres n wallalen n tigin n waya.

AMAGRAD 20 : Tettwasbadu-d taɣult taɣelnawt deg usaḍuf.Tesdukkel taɣulin timagdanin d tusligin, n lwilaya akked tɣiwant. Aseddu n taɣult taɣelnawt yettili-d akken yella deg usaḍuf.

AMAGRAD 21 : Asuddes n tnezzut ɣer beṛṛa yettwasemras ddaw leɛnaya n Uwanak. D asaḍuf i d-yesbeddaden tiwtilin n usemres d tesweḍt n tnezzut ɣer beṛṛa.

AMAGRAD 22 : Tukksa n wayla tezmer ad tili s usaḍuf.Azal n wayen yettwakksen yettwaɣrem-d s leɛdel.

AMAGRAD 23 : Ur zmirent twuriwin d tseɣnin i sqedcent tsuddwin n Uwanakad uɣalent d aɣbalu n usebɣer wala d allal i usfaydi uslig.Yal amdan i wumi tettunefk twuri tunnigt deg Uwanak, yettwafernen deg kra n Usqamu adigan, ama d ufrin neɣ sersen-t-id deg kra n Usqamu neɣ n tsuddut taɣelnawt, yessefk fell-as ad d-yini akk ayen i yesɛa d ttrika deg tazwara akked taggara n tesɣent-is.Asaḍuf yesbedd-d ttawilat n usemres n yimagraden-a.

AMAGRAD 24 : Atɛeddi s twuri yettɛaqab-it usaḍuf.Yettwaɣrem-d wazal n wayen i yettwakksen s leɛdel.

AMAGRAD 25 : Tasarayt n tedbelt tettwaḥrez deg usaḍuf.

AMAGRAD 26 : Awanak d amasay ɣef tɣellist n yimdanen d ssɛayat.

AMAGRAD 27 : Awanak ad yexdem iwakken ad yeḥrez izerfan d tanfiwin n uɣerman deg tmura tiberraniyin s uqader n usaḍuf agraɣlan, imtawayen akked tmura n umagar d tneflust taɣelnawt d tin n tmura ideg yezdeɣ. Awanak ad d-yelhu s useḥbiber ɣef tmagit n yiɣermanen izedɣen deg tmura tiberraniyin, ad yesseǧhed assaɣen-nsen akked uɣlan, d uttikki-nsen deg usnegmu n tmurt iseg d-uɣen aẓar.

AMAGRAD 28 : Tazemmalt Taɣelnawt Taɣerfant ara d-yessuddsen s userked d usnegmu n unezmar n temḥaddit n uɣlan.Tazemmalt Taɣelnawt Taɣerfant ad telhu s useḥbiber ɣef timmunent taɣelnawt d umḥaddi ɣef tnaya taɣelnawt.

Page 52: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

52 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 8 -

D nettat ara d-yelhun s umḥaddi ɣef tyiwant d timadit n wakal n tmurt, aseḥbiber ɣef wadeg n wakal-is d wadeg n yigenni-ines d wadeg-is deg yillel.

AMAGRAD 29 : Lezzayer tegdel ɣef yiman-is abrid n ṭṭrad d tukksa n tnaya d tlelli i yigduden-nniḍen. Ad texdem akk tazmert-is akken ad tefru timsal tigraɣlanin s ubrid n talwit.

AMAGRAD 30 : Lezzayer tbedd ɣer yidis n yigduden deg umennuɣ-nsen ɣef uslelli asertan, d udamsan, d uzref-nsen i ufrekman, mgal tamḥeqranit yebnan ɣef ssekka.

AMAGRAD 31 : Lezzayer tedda deg ubrid n twizi tagraɣlant akked usnerni n wassaɣen n tdukkli gar yiwunak ɣef llsas n usemsawi d tenfit n wagar-asenakked waranekcum di temsal tigensayin. Tettqadar imenzayen d yiswiyen n urkawel n tuddsa n Uɣlanen yeddukklen.

IXF IV: ƔEF YIZERFAN D TLELLIYIN

AMAGRAD 32 : Msawan yiɣermanen sdat n usaḍuf, ur d-tettili kra n temḥeqranit ɣef ssebba n tlalit, n ssekka, n wuzzuf, n tidmi neɣ kra n umaɣlay d tagnit timanit neɣ tanmentit.

AMAGRAD 33 : D asaḍuf i d-yesbadun taɣlent tazzayrit.Deg usaḍuf i llant tewtilin n usasi, n uḥraz, tukksa d uneɣluy n teɣlent tazzayrit.

AMAGRAD 34 : Tisuddwin beddent iwakken ad snekdent amsawi n yizerfan deg yiɣanen n yal aɣerman d tɣermant s tukksa n wuguren mgal fessu n umdan dwayen ara yagin attiki-ines di tudert tasertant, tadamsant, tanmentit d tdelsant.

AMAGRAD 35 : Ad d-yefk Uwanak afud i usmil n yizerfan isertanen n tmeṭṭut s usnerni n tegnatin n ugenses-ines deg yisquma yettwafernen.

D asaḍuf agmanan ara d-yesbanen amek ara d-yili useḍru n umagrad-a.

AMAGRAD 36 : Awanak ad yesseḥbiber ɣef usemsawi gar urgaz akked tmeṭṭut deg wayen yerzan axeddim.

Awanak yessebɣas asmil n tmassit n tmeṭṭut deg tsuddwin d tdeblin tizuyaz akked tkebbaniyin.

AMAGRAD 37 : Ilemẓiyen d afud yeddren deg usali n tmurt.

Page 53: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

53Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 9 -

Asnerni n tzemmar-nsen d usfezwi-nsen d awanak ara d-yelhun yid-sen.

AMAGRAD 38 : Tilelliyin tigejdanin akked yizerfan n umdan d yiɣermanenttwasnekkden.

D ayla yezdin Izzayriyen d Tezzayriyin, yewwi-d ad seḥbibren fell-asen, ad ten-siwḍen seg tsuta ɣer tayeḍ iwakken ad ten-ḥerzen mgal beṭṭu d truẓi.

AMAGRAD 39 : Aḥuddu uslig neɣ s ubrid n tdukkliwin ɣef yizerfan igejdanen n umdan d tlelliyin tusligin d tegrawanin yettwasnekked.

AMAGRAD 40 : Awanak yeḍmen nnif d lḥerma n umdan.

Yettwagdel yal udem n tekriḍt ama d taɣarant neɣ d tafekkant.

Isnekyasen imsuḍen, waralsan neɣ ubxiṣen imerret-iten usaḍuf.

AMAGRAD 41 : Arkaḍ n yizerfan d tlelliyin akked unali n tfekka d tdemyant n umdan imerret-iten usaḍuf.

AMAGRAD 42 : Tilelli n twengimt d tlelli n tikti ulac win ara tent-isamin.

Asemres n tfelsiwin yettwaḍmen s wannuz sdat n usaḍuf.

AMAGRAD 43 : Tilelli n usefti d uzenzi d azref, ad tettwasemres s wannuz sdat n usaḍuf.

Awanak ad yexdem iwakken ad yesselhu tagnit n usefti. Ad yessebɣes, war maḥyaf, asefti n tkebbaniyin yellan s idis n unegmu n tdamsa taɣelnawt.

D awanak i d buzegga n ssuq. Asaḍuf yesseḥbibir ɣef yizerfan n yimsudar.

Asaḍuf yegdel taseglut d temsenyift warsaḍuf.

AMAGRAD 44 : Tilelli n usnulfu aggagan, aẓuran d wussnan tettwasnekked iuɣerman.

Asaḍuf yeḥrez izerfan n umeskar.

Tadrest n kra n uḍris neɣ n uklas neɣ n kra n wallal n taywalt neɣ yisallen, ur d-yettili ara war asireb aɣedman.

Page 54: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

54 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 10 -

Tilelliyin tikadimiyin d tlelliyin n unadi ussnan ttwasnekkdent. Ttwasemrasent s wannuz sdat n usaḍuf.Awanak ad yeqdec i usmel d tririt n wazal i unadi ussnan ilmend n usnegmu amezgan n uɣlan.

AMAGRAD 45 : Azref ɣer yidles yettwasnekked i uɣerman.

Awanak ad yesseḥbiber ɣef tgemmi tadelsant taɣelnawt tangawt d war tangawt am wakken ara t-yeḥrez.

AMAGRAD 46 : Tudert tusligt d yiseɣ n uɣerman ur ten-yettsami yiwen yerna yeḥrez-iten usaḍuf.

Tettwasnekked lbaḍna n tebratin akked taywalt n umdan s wudmawen-is merra.

Ulac kra n usami n yizerfan-agi, war asireb aɣedman. Asaḍuf imerret yal asami n umagrad-a.

Aseḥbiber ɣef umdan mgal aseqdec n yisefkan usligen d azref agejdan yettwasnekked deg usaḍuf yesseḥbibiren fell-as.

AMAGRAD 47 : Awanak isnekked anekcum mebla tesriḥ ɣer tnezduɣt.

Ur yezmir ad yili uḥettec n uxxam anagar s wannuz sdat n usaḍuf.

Anagar s wannaḍ yuran sɣur udabu aɣedman i yezmer ad d-yili uḥettec n kra n uxxam.

AMAGRAD 48 : Tilelliyin n umeslay, n tdukkli d unejmaɛ ttwasnekkdent iuɣerman.

AMAGRAD 49 : Tilelli n tmesbanit tismekkit tettwasnekked i uɣerman swannuz sdat n usaḍuf ara isersen tiseɣliyin ilmend n waya.

AMAGRAD 50 : Tilelli n tɣamsa yettwarun, n tiliẓriyin d yiẓedwan n yisallen tettwasnekked. Ur tezmir ad tili kra n tedrest fell-asent.

Tilelli-a ur tezmir ad tili d allal i usexnunes n yiseɣ, taruẓi n tlelli d yizerfan n wiyaḍ.

Page 55: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

55Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 11 -

Asnezwi n yisallen, d tiktiwin, tugniwin di tlelli yettwasnekked s wannuz sdat n usaḍuf, sdat n tirmeskilin tiɣelnawin i d-icudden ɣer ddiyana d yidles dwansayen n uɣlan.

Tirmeggilt n tɣamsa ur tezmir ad tettumerret s tukksa n tlelli.

AMAGRAD 51 : Awwaḍ ɣer yisallen, isemlan d yigemmaḍ akked usmezwi-nsen ttwasnekkden i uɣerman.Asemres n uzref-a ur ilaq ara ad d-yeglu s uɛfas n tudert n umdan, ɣef yizerfan n wiyaḍ, d tenfiwin tizerfanin n tkebbaniyin d yisutar n tɣellist taɣelnawt.

D asaḍuf ara d-yesbanen amek ara d-yili useḍru n umagrad-a.

AMAGRAD 52 : Azref n uslali n yikabaren isertanen yettwasnekked.

Azref-a ur yezmir ad yili d allal i uɛfas ɣef tlelliyin tigejdanin, ɣef wazalen dyisbeddan n tmagit taɣelnawt, ɣef tdukkli taɣelnawt, ɣef tɣellist akked timmaditn wakal aɣelnaw, ɣef uzarug n tmurt, ɣef tnaya n ugdud akked talɣa tagdudant n Uwanak.

S uqader n yimenzayen n tmendawt-a, ur yezmir ad yili uslali n yikabaren ɣef llsas n ddin, n tutlayt, n ssekka, n wuzzuf, n yimahilen neɣ n temnaḍit.

Adellel n yikabaren ur yezmir ara ad yessexdem iferdisen i d-yettwabedren di tseddart ufella.

Yettwagdel kennu n yikabaren isertanen ɣer kra n tenfiwin tibeṛṛaniyin ama ɣeryikabaren ama ɣer tdukkliwin.

Ur yezmir kra ukabar ad yewwet s yiɣil d uḥettem akken bɣun ilin.

Isefkan d yiɣanen-nniḍen ad d-ttwasbegnen s usaḍuf agmanan.

AMAGRAD 53 : S wannuz sdat n umagrad 52 n ufella, ikabaren n tsertit yettwarugen sɛan azref ɣer waya :

- Tilelli n tikti, n umeslay d temlilit ;

- Akud deg wallalen n taywalt iẓuyar ad yeddu almend n ugenses-nsen di tmurt ;

- Wid yettikkin deg Ugraw Aɣelnaw, sɛan azref ɣer tedrimt, am wakken i d-yettwabeggen deg usaḍuf.

Page 56: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

56 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 12 -

- Aselken n udabu amnaḍan neɣ aɣelnaw, s wudem n temlellit tamagdayt s wannuz sdat n yimenzayen n tmendawt-a ;

D asaḍuf ara d-yesbanen amek ara d-yili useḍru n umagrad-a.

AMAGRAD 54 : Azref n uslali n tdukkliwin yettwasnekked.

Awanak yessebɣas fessu n umussu asdukklan.

Asaḍuf agmanan ad d-yessebgen tiwtilin n uslali n tdukkliwin.

AMAGRAD 55 : Yal aɣerman i wumi ur ttwakksen ara yizerfan-is iɣermanen dyisertanen, yesɛa azref ad yefren anda ara yezdeɣ, d wanda ara yeddu deg wakal aɣelnaw.

Azref n unekcum neɣ n tuffɣa seg wakal aɣelnaw yettwasnekked.

Anagar s tannaḍt yuran sɣur udabu aɣedman i izemren ad tekkes izerfan-a i tallit ibanen.

AMAGRAD 56 : Yal amdan ad yeqqim d amelsi alamma tettwabeggen-d lfalṭa-s sdat ccreɛ ara as-yefken ttawilat akken ad iḥudd yiman-is.

AMAGRAD 57 : Imeɣban sɛan azref i tallelt taɣedmant.

Asaḍuf ad d-yessebgen tiwtilin n useḍru n waya.

AMAGRAD 58 : Yiwen ur yezmir ad yettuneḥsab d amfalṭi anagar ma yella usaḍuf yeffeɣ-d send lfalṭa-nni.

AMAGRAD 59 : Ur d-yettili ucaraɛ, aḥbas neɣ aqeṭṭeb anagar ma llant tewtilin i d-ibeggen usaḍuf akked wudmawen i asent-yefka.

Tiwtilin n uqeṭṭeb uɛḍil ad d-yili s usaḍuf ara d-ibeggnen akud, d tɣeznin akked d useɣzef-ines.

Asaḍuf imerret aseḥbes d uqeṭṭeb n ljur.

AMAGRAD 60 : Deg unnar n tsastant tafgurt, aqeṭṭeb i umuqel, yeqqen ɣer uswaḍ aɣedman, ur yezmir ad yekk nnig 48 n tsaɛtin.

Amdan yettwaqeṭṭben ɣur-s azref ad ixebber tawacult-ines d umatu.

Page 57: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

57Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 13 -

Yewwi-d ɣef win yettwaqeṭṭben i umuqel ad iẓer belli yezmer ad yemmeslay d ubugaṭu-ines. Amzerfu yezmer ad yerr talast i usemres n uzref-a, di tegnatin tuslidin, am wakken yettwajerred deg usaḍuf.

Aseɣzef n uqeṭṭeb i umuqel yezmer ad yili kan di kra n waddaden usliden almend n wayen yellan deg usaḍuf.

Ɣer taggara n uqeṭṭeb i umuqel, amdan yettwaṭṭfen ilaq ad t-iwali umejjay ma yella yessuter-it-id, akken yebɣu yili ilaq ad iẓer ayagi d azref-ines.

Ilemẓiyen ur newwiḍ ara ilaq ad ten-iẓer umejjay.

AMAGRAD 61 : Tuccḍa taɣedmant tgellu-d s unejbar n Uwanak.

D asaḍuf ara d-ibeggnen tiwtilin n useḍru n ujbar.

AMAGRAD 62 : Yal aɣerman yesdukklen tiwtilin tisentayin, ɣur-s azref ad yefren yerna ad yettwafren.

AMAGRAD 63 : Asemsawi gar yiɣermanen deg uxeddim ɣer tsuddwin n Uwanak, yettwasnekked anagar tiwtilin i d-yebder usaḍuf.

Taɣlent tazzayrit tawḥidt tettwasuter i useɣlef unnig akked twuriwin tisertanindeg Uwanak.

Asaḍuf ireṣṣa amuɣ n tmassiyin tunnigin akked twuriwin tisertanin d-yettwabedren s ufella.

AMAGRAD 64 : Ayla uslig yettwasnekked.

Azref ɣer ttrika yettwasnekked.

Ayla n Lwaqf iqerra-d yis-s usaḍuf : aseqdec-is yettwabeggen-d deg usaḍuf.

AMAGRAD 65 : Azref i uselmed yettwasnekked.

Aselmed azayzan yettili-d baṭel akken llant tewtilin i d-ireṣṣa usaḍuf.

Aselmed agejdan d imḥettem.

Awanak yesuddus Ahil n uselmed aɣelnaw.

Page 58: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

58 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 14 -

Awanak ad yili d lmenddad i ulmad d usileɣ amsider.

AMAGRAD 66 : Yal aɣerman yesɛa azref ɣer useḥbiber ɣef tdawsa-ines.

D awanak i yettḥebbiren i waṭṭanen ineṭṭḍen d wid yettaɣen timnaḍin.

D awanak ara d-yeslalen tiwtilin n usejji n yimeɣban.

AMAGRAD 67 : Yessebɣas Uwanak asali n tnezduɣin.

Awanak yettɛawan imeɣban iwakken ad sɛun tanezduɣt.

AMAGRAD 68 : Aɣerman ɣur-s azref ad yidir deg twennaḍt tazedgant.

Yewwi-d ɣef Uwanak ad yesseḥbiber ɣef twennaḍt.

D asaḍuf ara d-ibeggnen iɣanen n yimdanen akked tsuddwin i useḥbiber ɣef twennaḍt.

AMAGRAD 69 : Iɣermanen akken ma llan sɛan azref ad xedmen.

Azref n umastan, n tɣellist akked tezdeg deg lxedma yeḍmen-iten usaḍuf.

Azref n usgunfu yettwaḍmen ; d asaḍuf ara d-yesbeggnen amek ara yettwasemres.

Yesnekked usaḍuf taɣellist tanmettit n uxeddam.

Imerret usaḍuf asexdem n yigerdan ur nesɛi ara 16 n yiseggasen di leɛmer-nsen.

Yewwi-d ɣef Uwanak asnerni n usegmek am wakken ara d-iger afus s tsertiyin n tallelt i uslali n yimekwan n lxedma.

AMAGRAD 70 : Iɣermanen akken ma llan sɛan azref anemlan.

AMAGRAD 71 : Azref n usended iqerra-d yis-s Uwanak. Ad yettwasemres s wannuz sdat n usaḍuf.

D asaḍuf-a i izemren ad yegdel neɣ ad yerr talast i usemres-ines deg yiḥricen n temḥaddit taɣelnawt akked tɣellist, neɣ deg yirmad yeqqnen ɣer tudert.

AMAGRAD 72 : Tawacult iḥrez-itt Uwanak d tmetti.

Page 59: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

59Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 15 -

Tawacult, timetti akked Uwanak seḥbibiren ɣef yizerfan n yigerdan.

Igerdan ur nesɛi imawlan, d wid yettwaǧǧan, d awanak ara iqablen tudert-nsen.

Asaḍuf yettɛaqab asexdem n tekriḍt mgal igerdan.

Yewwi-d ɣef Uwanak ad yessishel i yimehzal d yimeɛḍar yeḥwaǧen izerfan n yal iɣermanen d usidef-nsen di tmeddurt tanmettit.

Yewwi-d ɣef twacult akked Uwanak ad seḥbibren ɣef yimɣaren.

D asaḍuf ara d-yesbeggnen amek ara d-yili useḍru n umagrad-a.

AMAGRAD 73 : Ttwasnekkdent tewtilin n tudert n yiɣermanen urɛad nezmir, neɣ wid ur nezmir maḍi ad xedmen, d wid ur mazal ad izmiren ad xedmen.

IXF V : AƔANEN

AMAGRAD 74 : Ur yeɣzi win ur nessin asaḍuf. Ilaq ɣef yal amdan ad iqader tamendawt, yerna ad yeddu akken llan yisuḍaf n Tegduda.

AMAGRAD 75 : Yewwi-d ɣef yal aɣerman ad yesseḥbiber ɣef timmunent n tmurt d tmassit-ines akked uzdi n wakal-is aɣelnaw, rnu ɣur-s tadukkli n ugdud-is akked yizamulen n Uwanak.

Yettmerrit usaḍuf lexdeɛ, tiḥerkelt, iqannan d utruzzi d wayen akk ara d-yeglun s lemḍerra i tɣellist n Uwanak.

AMAGRAD 76 : Yal aɣerman yewwi-d fell-as ad yexdem akken iwata metwal tadgent taɣelnawt.

Yewwi-d ɣef yal aɣerman ad yettekki deg useḥbiber ɣef tmurt imi wagi d aɣan uɣris imezgi.

Awanak yeḍmen aqader n yizamulen n tegrawla, aktay n yimeɣrasen d lḥerma n dderya-nsen akked yimjuhad.

Ixeddem ɣef usnerni n tira n umezruy d uselmed-ines i tustwin timeẓyanin.

Page 60: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

60 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 16 -

AMAGRAD 77 : Tilelliyin n yal yiwen ttwasemrasent s wannuz sdat n yizerfan n wayeḍ i d-yeddan di tmendawt, labaɛda deg uqader n uzerf yerzan nnif, lbaḍna d useḥbiber ɣef twacult, d tin n yilemẓiyen d yigerdan.

AMAGRAD 78 : Ur yettili umgarad gar yiɣermanen sdat n tebzert.

Yal yiwen ilaq ad yettekki deg uxelleṣ n wayen i as-d-tewwi tebzert, almend n wayen i d-yessekcem.

Ulac tabzert i d-yettwasbedden beṛṛa n usaḍuf.

Ulac tabzert neɣ tiwsi neɣ leɣrama, akken tebɣu tili, ara yettwaḥsaben ɣef wayen yezrin.

Yal tigawt ara yerren deg yidis amsawa n yimdanen d tsuddiwin sdat n tebzert tettusemma d taɛdiya ɣef lfayda n ugraw aɣelnaw. Ayagi imerret-it usaḍuf.

Asaḍuf yettmerrit aserwel n tebzert akked usuffeɣ n tedrimt.

AMAGRAD 79 : Imawlen tewwi-d fell-asen ad snegmen tarwa-nesn, ma ulac ad ttumerten, ma d tarwa, yewwi-d fell-asen ad ɛiwnen imawlan-nsen.

AMAGRAD 80 : Yal aɣerman ilaq ad yesseḥbiber ɣef wayla azayzan d tenfiyinn ugraw aɣelnaw d uqader n wayla n medden.

AMAGRAD 81 : Asaḍuf yettḥarab ɣef yal amdan abeṛṛani yettidiren deg wakal aɣelnaw, d wayla-s.

AMAGRAD 82 : Ulac win ara yettwaẓẓɛen si tmurt anagar s ubrid n usaḍuf.

AMAGRAD 83 : Ulamek ara d-tili tuẓẓɛa n yimenfi asertan yettidiren di tmurt ddaw laɛnaya n usaḍuf.

AZWEL WIS SIN :ASUDDES N YIDUBA

IXF I : ADABU ASELKAM

AMAGRAD 84 : Aselway n Tegduda, d aɣella n Uwanak, yesmad tadukkli n tmurt. D ṭṭamen n tmendawt.

Page 61: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

61Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 17 -

Yesmad awanak di tmurt d beṛṛa n tmurt.Yettutlay srid i uɣlan.

AMAGRAD 85 : Aselway n Tegduda yettwafren s tefranin timaɣradin, srid s tuffra.

Yettwafren s tugget n leṣwat yettwasenfalin.

Asaḍuf agmanan d netta ara ireṣṣin tifranin n tselwit-nniḍen.

AMAGRAD 86 : Aselway n Tegduda yessemras tinneflest tunnigt seg wayen i as-tefka tmendawt.

AMAGRAD 87 : Iwakken ad yettikki di tefranin n tselwit n Tegduda, amenkad yessefk fell-as : - Ur d-yuɣ ara taɣlent tabeṛṛanit ;

- Yesɛa kan taɣlent tazzayrit tanaṣlit am wakken ilaq ad d-ibeggen taɣlenttazzayrit tanaṣlit n baba-s akked yemma-s ;

- Ad yili d ineslem ;

- Ad yeqfel 40 n yiseggasen di leɛmer-is ass n tefranin ;

- Ad yili yesmed akk izerfan-is iɣarimen d yizerfan-is isertanen ;

- Ad d-ibeggen taɣlent tazzayrit tanaṣlit tayiwent n tmeṭṭut-is ;

- Ad d-ibeggen belli d amezdaɣ amezgi di Lezzayer 10 n yiseggasen send ad yessers zzmam-is n umenked di tefranin ;

- Ad d-ibeggen s uttekki-ines di tegrawla n umezwaru n Wember 1954 i yimenkad ilulen send yulyu 1942 ;

- Ad d-ibeggen belli imawlan n umenkad ilulen seld yulyu 1942 ur ttekkan ara di kra n yigi mgal tagrawla n umezwaru n Wember 1954 ;

- Ad d-iberreḥ ɣef wayen yekseb di tmurt neɣ di beṛṛa n tmurt n Lezzayer.

D asaḍuf agmanan ara d-yawin tiwtilin-nniḍen.

AMAGRAD 88 : Tamazant n tselwit tettaṭṭaf 5 n yiseggasen.

Page 62: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

62 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 18 -

Yiwet n tikkelt kan i yezmer Uselway ad as-yales i tefrant n tselwit.

AMAGRAD 89 : Aselway n Tegduda ad yeggal sdat n ugdud, s tihawt n yiɛeggalen unnigen n uɣlan, di ddurt ara d-iḍefren afran-ines.

Ad yebdu axeddim-is seld taggalit-ines.

AMAGRAD 90 : Taggalit n Uselway n Tegduda ad d-tili s wawalen-agi :

S yisem n Rebbi Aḥnin Yettḥunnun, S tekdit n yiseflan yeɣlin ɣef tmurt d lerwaḥ n yimeɣrasen d wazal tesɛa tegrawla n wember, ad ggalleɣ s Rebbi unnig ameqqran, d akken ad qadreɣ ddin n lislam yerna ad t-kabreɣ, ad iliɣ d amastan n tmendawt, ad ɛawzeɣ ɣef tizgin n Uwanak, ad xedmeɣ iwakken ad d-swejdeɣ akk ayen ilaqen i tikli n tsuddwin d unagraw amendaw, ad xedmeɣ i usnerni n tikli deg ubrid n tugdut n tmurt, ad qadreɣ tilelli n ufran n ugdud akked tsuddwin n Tegduda d yisuḍaf-ines, ad seḥbibreɣ ɣef wakal aɣelnaw d tdukkli n ugdud, ad seḥbibreɣ ɣef tlelliyin tigejdanin n umdan d uɣerman, ad xedmeɣ mebla astehzi mebla aɣfal ɣef unegmu n ugdud, ad xedmeɣ akk tazmart-iw deg ubrid n yimenzayen unnigen nteɣdemt akked tlelli d talwit deg umaḍal.

Rebbi d anagi ɣef wayen i d-nniɣ.

AMAGRAD 91 : Ugar n yiduba i as-tefka tmendawt, Aselway n Tegduda : 1- D aɣella unnig n yiɣallen iserdasen n Tegduda ; 2- D amastan n temḥaddit taɣelnawt ; 3- D netta i yessebdaden, yesselḥuyen tasertit tabeṛṛanit n uɣlan ; 4- Yesselway Asqamu n yineɣlafen ; 5- D netta i yettɛeyyinen Aneɣlaf amezwaru s lemcawra n tugget tabarlamanit, d netta diɣen i izemren ad t-yesseḥbes ; 6- Yessezmal tanaḍin tiselwayanin ; 7- Yesɛa azref n usuref akked n usenɣes di lmertat neɣ asenfel-nsent ; 8- Yezmer ad yerr ṛṛay i ugdud ɣef yal tamsalt taɣelnawt ; 9- Yessezmal imtuwa igraɣlanen yerna yessisḍif-iten ; 10- Yettak cciɛat d tejmilin d yizwilen n lḥerma n Uwanak.

AMAGRAD 92 : Aselway n Tegduda yettɛeyyin : 1- Tiwuriwin d tmazzanin yellan di tmendawt ; 2- Tiwuriwin tiɣarimin d tserdasiyin n Uwanak ; 3- Tteɛyinat i d-ihegga Usqamu n yineɣlafen ; 4- Aselway amezwaru n tsenbert tunnigt ; 5- Aselway n Usqamu n Uwanak ; 6- Amaray Amatu n unabaḍ ;

Page 63: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

63Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 19 -

7- Amenbaḍ n lbanka n Lezzayer ; 8- Ineflusen ; 9- Immasayen n yiɣallen n laman ; 10- Iwaliten.

Aselway n Tegduda yettɛeyyin yerna yettekkes inmahalen akked yimceyyɛen yeffɣen i tnumi n Tegduda di beṛṛa.

Yettaṭṭaf-d tibratin n usefles n yigensasen idiblumasiyen ibeṛṛaniyen.

Ugar n wayen d-yeddan deg tseddarin tis 3 d tis 4, d asaḍuf agmanan ara d-ibeggnen lxedmat ara yettɛeyyin Uselway n Tegduda.

AMAGRAD 93 : Aselway n Tegduda yettɛeyyin iɛeggalen n unabaḍ send lemcawra akked uneɣlaf amezwaru.

Aneɣlaf amezwaru ad d-yelhu s tuqqna n tigawt n unabaḍ.

Anabaḍ ad d-iheggi ahil n tigawt-ines ara d-yesken sdat Usqamu n yineɣlafen.

AMAGRAD 94 : Aneɣlaf amezwaru ad isers ahil n tigawt n unabaḍ gar yifassen n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw ara yeskasin ahil-agi.

Aneɣlaf amezwaru yezmer ad yessenfel ahil n tigawt almend n uskasi-agi s lemcawra akked Uselway n Tegduda.

Aneɣlaf amezwaru ad d-isers i uskasi, gar yifassen n Usqamu n Uɣlan, ahil n tigawt n Unabaḍ akken t-yeqbel Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw.

Asqamu n Uɣlan yezmer ad d-yefk tanbaḍt.

AMAGRAD 95 : Ma yella Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw ur yeqbil ara ahil n tigawt n Unabaḍ, Aneɣlaf amezwaru ad yessuter seg Uselway n Tegduda atixxer n unabaḍ. Aselway n Tegduda ad iɛeyyen i tikkelt-nniḍen Aneɣlaf amezwaru amaynut almend n ubrid i as-yefka usaḍuf.

AMAGRAD 96 : Ma yella wahil ur yettwaqbal ara i tikkelt tis snat, d AsqamuAɣerfan Aɣelnaw ara yetixxren.

Anabaḍ ad ikemmel ad yexdem ayen iɛejlen alamma d tifranin n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw di 3 n wagguren ara d-iḍefren atixxer n Usqamu amezwaru.

Page 64: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

64 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 20 -

AMAGRAD 97 : Aneɣlaf amezwaru ad yesselkem ahil n tigawt yettwaqeblen sɣur Usqamu Aɣelnaw Aɣerfan.

AMAGRAD 98 : Anabaḍ ilaq ad d-isers gar yifassen n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw yal aseggas tiɣri n tsertit tamatut.

Tiɣri n tsertit tamatut d tagnit i usqerdec n tigawt n unabaḍ.

Askasi-agi yezmer ad d-yeglu s kra n tenbaḍt.

Am wakken yezmer ad yili d tagnit i trusi n usumer n tedrest almend n wayen id-yeddan deg yimagraden 153, 154 akked 155 i d-yetteddun.

Aneɣlaf amezwaru yezmer ad yessuter deg Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw tafrent n teflest.

Ma yella ur yettwafren ara usumer n teflest, Aneɣlaf amezwaru ad yessuter atixxer n unabaḍ.

Yezmer Uselway n Tegduda, di tegnit am ta, send ad yeqbel atixxer n unabaḍ,ad yessexdem amagrad 147 i d-yetteddun.

Yezmer diɣen unabaḍ ad d-isers tiɣri n tsertit tamatut i Usqamu n Uɣlan.

AMAGRAD 99 : Ugar n yiduba i as-tefka tmendawt, Aneɣlaf amezwaru yesɛa lkalafat-agi : 1- Ibeṭṭu lkalafat gar yiɛeggalen n unabaḍ, s wannuz n wayen i d-yeddan di tmendawt ; 2- Yettɛassa ɣef lemqadra n yisuḍaf d walug ; 3- Yesselway igrawen n Unabaḍ ; 4- Yessizmil tannaḍin tiselkamin ; 5- Yettɛeyyin di twuriwin n Uwanak, send aqbal n Uselway n Tegduda war aɛeddi n wayen i d-yeddan deg yimagraden 91 akked 92 n ufella. 6- Yettɛassa ɣef useddu n tedbelt tazayezt.

AMAGRAD 100 : Yezmer Uneɣlaf amezwaru ad yessuter deg Uselway n Tegduda atixxer n unabaḍ.

AMAGRAD 101 : Aselway n Tegduda ur yezmir ara ad ikellef wayeḍ ad iɛeyyen Aneɣlaf amezwaru, iɛeggalen n unabaḍ neɣ iselwayen n tsuddwin timendawin i wumi ur d-thegga ara tmendawt kra n ubrid i uɛeyyen-nsen.

Page 65: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

65Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 21 -

Am wakken ur yezmir ara ad yefk lkalafa n tuɣalin ɣer ugdud neɣ n usefsex n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw, neɣ n uheggi n tefranin tiɣelnawin uqbel lawan, neɣn usemres n yimagraden 91, 92, 105, 107 alamma d 109, 111, 142, 144, 145 akked 146 n tmendawt.

AMAGRAD 102 : Mi ara yili Uselway n Tegduda ur yezmir ara ad d-yelhu d ccɣel-is ssebba n lehlak iweɛren neɣ idumen, Asqamu Amendaw ɣur-s azref ad yennejmaɛ. Syin ɣer-s mi iwala s ttbut liḥala n Uselway, yezmer ad isumer i Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw ad iberreḥ s liḥala n wartazmert n Uselway.

Sin n Yisquma ad nnejmaɛen iwakken ad d-berrḥen s liḥala n wartazmert n Uselway, s tugget n sin imuren ɣef 3 n yiɛeggalen-is, yerna ad d-sbedden Aselway n Usqamu n Uɣlan d Aselway n leɛḍil n Uwanak i 45 n wussan almend n umagrad 104 n tmendawt.

Ma yella mazal Aselway di liḥala n wartazmert seld 45 n wussan, ad d-ittuberreḥs ustixxer-ines akken i d-yettubeggen di tseddarin-agi n ufella akked tiggad i d-yetteddun n umagrad-a.

Ma yella-d utixxer neɣ tmettant n Uselway n Tegduda, Asqamu Amendaw ad yennejmeɛ iwakken ad d-yefk ttbut s wudem unṣib ɣef wartilin n Tselwit n Tegduda.

Ad d-yefk Usqamu Amendaw tiɣri n wartilin-agi i lbarlaman ara yennejmaɛen.

D Aselway n Usqamu n Uɣlan ara yeṭṭfen amkan n Uselway n Tegduda i tallit ur nezmir ad d-tɛeddi 90 n wussan, di tallit-agi ideg ara d-ttwasuddsent tefranin n tselwit.

Aɣella n Uwanak n tallit-agi ur yezmir ara ad yili d amenkad ɣer Tselwit n Tegduda.

Ma yella mmlalen-d utixxer neɣ lmut n Uselway n Tegduda d wartilin n Tselwit n Usqamu n Uɣlan, Asqamu amendaw ad d-iberreḥ s wartilin n umkan n Tselwit n Tegduda d wartazmert n Uselway n Usqamu n Uɣlan.

Di liḥala-agi, d Aselway n Usqamu Amendaw ara yeṭṭfen amkan n Uɣella n Uwanak almend n umagrad 104 n tmendawt. Ur yezmir ad yili d amenkad ɣer Tselwit n Tegduda.

Page 66: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

66 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 22 -

AMAGRAD 103 : Ma yella yiwen umenkad yettwaqbel sɣur UsqamuAmendaw, ur yezmir ad yettwakkes anagar ma yella-d waddad n wartazmert iiwala s ttbut Usqamu Amendaw neɣ tella-d tmettant n umenkad.

Mi ara iwexxer yiwen seg yimenkad iɛeddan ɣer twala tis snat, tifranin ad kemmlent am wakken ulac acu i d-yellan.

Ma yella-d uɛekker neɣ lmut n yiwen gar yimenkad iɛeddan ɣer twala tis snat,Asqamu Amendaw ilaq ad iberreḥ s uɛiwed n tefranin s wadda. Ad yessebru s 60 n wussan i uheggi n tefranin timaynutin.

Akken yebɣu yili, Aselway n Tegduda neɣ Aɣella n Uwanak ad ikemmel axeddim-is alamma d taggalit n Uselway n Tegduda amaynut.

D asaḍuf agmanan ara d-ibeggnen amek ara d-yili useḍru n wayen i d-yeddan deg umagrad-agi.

AMAGRAD 104 : Anabaḍ yellan deg umkan mi ara d-tili wartazmert neɣ lmut neɣ atixxer n Uselway n Tegduda, ad yeqqim alamma yekcem-d Uselway n Tegduda amaynut.

Ma yella Uneɣlaf amezwaru d amenkad s timmad-is, tewwi-as-d ad yetixxer seg umkan-is.

Amkan-is ad t-yeṭṭef yiwen seg yiɛeggalen n unabaḍ ara d-yettuɛeyynen sɣur Uɣella n Uwanak.

Di talliyin i d-yeddan deg yimagraden 102 akked 103 n ufella, ur ilaq useqdec n tseddarin 7 akked 8 n umagrad 91 akked yimagraden 93, 142, 147, 154, 155,208, 210 akked 211 n tmendawt.

Di talliyin-agi, ayen i d-yeddan deg yimagraden 105, 107, 108, 109 akked 111 n tmendawt ur yezmir ad yettuseqdec war lebɣi n lbarlaman s snat n texxamin-ines, Asqamu Amendaw akked Usqamu Unnig n Tɣellist.

AMAGRAD 105 : Ma yella ilaq yerna yelzem-it lḥal, yezmer Uselway n Tegduda ad d-iberreḥ s waddad n leḥriṣ neɣ addad n usutel, i yiwet n tallit ibanen ideg ara d-yaf ttawil i tuɣalin ɣer talwit, send anegraw n Usqamu Unnig n Tɣellist akked uciwer n Uselway n Usqamu n Uɣlan, Aselway n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw, Aneɣlaf amezwaru akked Uselway n Usqamu Amendaw. Tallit n waddad n leḥriṣ neɣ n waddad n usutel ur tezmir ad tettwasiɣzef anagar s lebɣi n lbarlaman s snat n texxamin-ines.

Page 67: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

67Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 23 -

AMAGRAD 106 : Asuddes n waddad n leḥriṣ neɣ addad n usutel ad d-yili s lmendad n usaḍuf agmanan.

AMAGRAD 107 : Mi ara tili tmurt ɣef yiri n twaɣit i izemren ad d-teglu sleɛkala i tsuddiwin-ines neɣ ad tessenɣes di tmunent-ines neɣ deg tdukkli n wakal-ines, Aselway n Tegduda yezmer ad d-iberreḥ s waddad uslid.

Taɣtest am ta ur tezmir ad tettwaṭṭef war aciwer n Uselway n Usqamu n Uɣlan,n Uselway n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw, akked Uselway n Usqamu Amendaw, s usmuzget i Usqamu Unnig n Tɣellist akked Usqamu n Yineɣlafen.

Addad uslid yettak azref i Uselway n Tegduda ad yeṭṭef akk tiɣtas ilaqen ara yesseḥbibren ɣef timmunent n Uɣlan akked tsuddwin n Tegduda.

Imir, anegraw n lbarlaman yelzem-it lḥal.

Addad uslid ad ifak, am wakken i d-yebda, s uḍfar n tsekkirin i t-id-yessbedden.

AMAGRAD 108 : S usmuzget i Usqamu Unnig n Tɣellist, i Uselway n Usqamu n Uɣlan akked Uselway n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw, Aselway n Tegduda yezmer ad d-iberreḥ s ubgas amatu deg Usqamu n Yineɣlafen.

AMAGRAD 109 : Send anegraw n Usqamu n Yineɣlafen, d usmuzget iUsqamu Unnig n Tɣellist, d uciwer n Uselway n Usqamu n Uɣlan, n Uselway n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw akked Uselway n Usqamu Amendaw, Aselway n Tegduda ad d-iberreḥ s waddad n ṭṭrad ma tella-d tteɛddiya, s wannuz sdat n yisuḍaf n Ugraw n Leǧnas Yeddukklen.

Imir, anegraw n lbarlaman yelzem-it lḥal.

Aselway n Tegduda ad d-yefk izen s waya i Uɣlan.

AMAGRAD 110 : Di tallit n waddad n ṭṭrad, tamendawt tettwacengel, iduba irkelli ad uɣalen gar yifassen n Uselway n Tegduda.

Ma tewweḍ tmazzant n Uselway n Tegduda ɣer taggara, ad tettwaseɣzef alamma d taggara n ṭṭrad.

Ma yella-d utixxer neɣ lmut neɣ kra n uɛekkur-nniḍen n Uselway n Tegduda, d Aselway n Usqamu n Uɣlan ara yeṭṭfen amkan-is s yisem-is d Aɣella n Uwanak.Akk iduba yesɛa Uselway n Tegduda deg waddad n ṭṭrad ad d-uɣalen gar yifassen-is.

Page 68: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

68 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 24 -

Ma yella tella-d wartilin n Uselway n Tegduda akked Uselway n Usqamu n Uɣlan, d Aselway n Usqamu Amendaw ara yeṭṭfen amkan n Uɣella n Uwanaksdat wannuz n tewtilin n ufella.

AMAGRAD 111 : D Aselway n Tegduda i yessezmalen imtuwa n uḥbas n ccwal neɣ n talwit.

Aselway n Tegduda ad iciwer, deg wannect-a, Asqamu Amendaw.

Imir kan ad isers imtuwa-agi gar yifassen n yal yiwet deg texxamin n lbarlaman i uqbal-nsen.

IXF II : ADABU ANEFLUS

AMAGRAD 112 : D lbarlaman, s snat n texxamin-ines, Asqamu Aɣerfan Aɣelnaw akked Usqamu n Uɣlan, i yessemrasen adabu aneflus.

Ddaw tnaya n lbarlaman i d-ttheggin isuḍaf, i yettufranen.

AMAGRAD 113 : Lbarlaman d amaswaḍ n tigawt n unabaḍ s wannuz sdat n tewtilin i d-yeddan deg yimagraden 94, 98, 151 akked 152 n tmendawt.

Tasweḍt i d-yettubedren deg yimagraden 153 alamma d 155 n tmendawt, tettusemres sɣur Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw.

AMAGRAD 114 : Tanmegla tabarlamanit ɣur-s azref ad tettekki s ttbut di leqdic n lbarlaman akked tudert tasertit, labaɛda : 1- Tilelli n tidmi, n tantala akked unegraw ; 2- Tallelt s tedrimt yettunefken i wufrinen n lbarlaman ; 3- Attikki n tidet deg leqdic aneflus ; 4- Attikki n tidet deg tesweḍt n tigawt n unabaḍ ; 5- Agenses iwatan deg tesquma n snat n texxamin n lbarlaman ; 6- Acetki i Usqamu Amendaw, am wakken i d-yedda deg umagrad 187 (taseddart 2 akked 3) n tmendawt, ɣef yisuḍaf iɣef d-llant tefranin ; 7- Attikki deg tdiblumasit tabarlamanit ;

Yal taxxamt di lbarlaman tettnegraw tikkelt i waggur iwakken ad tesqerdecisumar n trebbuyaɛ tibarlamaniyin tinmaglayin.

D ilugan igensanen n snat n texxamin n lbarlaman ara d-ibeggnen amek ara d-yili useḍru n umagrad-a.

Page 69: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

69Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 25 -

AMAGRAD 115 : Deg wayla i t-id-iṣaḥen di tmendawt, lbarlaman ad yeqqim d amekdi i tmazzant i as-yefka uɣref, ad yezg d amseflid i yisaramen-is.

AMAGRAD 116 : Amazzan n Usqamu n Uɣlan ad d-yelhu d tmazzant-is ar taggara-s.

Deg yilugan igensanen n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw d Usqamu n Uɣlan, ilaq ad ilin yiseḍruyen ara iḥettmen attekki n yiɛeggalen-nsen ɣur Tesquma akked yigrawen n uskasi, rnu ɣer waya amerret n yinabayen.

AMAGRAD 117 : Teɣli tmazzant-is i wufrin n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw neɣn Usqamu n Uɣlan ara yetixxren s lebɣi-s seg ukabar ideg d-yettwafren.

Asqamu Amendaw i wumi d-yeccetka Uselway n texxamt i teɛna temsalt ad d-iberreḥ s wartilin n wattag. D asaḍuf ara d-iheggin amek ara d-yili urgal-is.

Amazan ara yetixxren neɣ ara yettwaḍerqen seg ukabar-ines, ad yeḥrez tamazzant-is, ad yuɣal d amazzan ilelli.

AMAGRAD 118 : Iɛeggalen n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw ttwafernen s tefranin timaḍalin, srid yerna s tuffra.

Iɛeggalen n Usqamu n Uɣlan ttwafernen i sin yimuren ɣef krad (2/3) s tefranin tarusridin yerna s tuffra, sin n wattugen i yal Agezdu, si gar yiɛeggalen nUsqamu Aɣerfan Aɣiwan neɣ seg wid n Usqmmu Aɣerfan n Ugezdu.

Yiwen n umur ɣef krad (1/3) n yiɛeggalen n Usqamu n Uɣlan ad ilin ifren-iten-id Uselway n Tegduda si gar yimdanen ixataren n tmurt d tzemmar tiɣelnawin.

AMAGRAD 119 : Asqamu Aɣerfan Aɣelnaw yettwafren ilmend n semmus (5) n yiseggasen.

Tamazzant n Usqamu n Uɣlan ad teqqim i seddis (6) n yiseggasen.

Azgen n tsuddest n Usqamu n Uɣlan tettwales yal krad (3) n yiseggasen.

Tamazzant n lbarlaman ur tettwaseɣzaf ara anagar ma yella kra n uɛekkir ameqqran ara d-yekken mgal aseḍru n tefranin.

D lbarlman s snat texxamin-is yennejmaɛen akken ara ɣesten di temsalt-a, s usumer n Uselway n Tegduda, d uciwer n Usqamu Amendaw.

Page 70: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

70 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 26 -

AMAGRAD 120 : D asaḍuf agmanan ara d-ibeggnen amek ara d-ilint tefranin n yimazzanen d tefranin yerzan iɛeggalen neɣ wid yettwaxtaren i Usqamu n Uɣlan, d tewtilin i ufran-nsen, rnu ɣer-s amek ara yili unagraw n warafran dumyagwi-nsen, d wamek ara d-yili lexlaṣ aberlamani.

AMAGRAD 121 : Yal taxxamt i yiman-is ad tessisḍef tamazzant n yiɛeggalen-is ama d imazzanen ama d iɛeggalen n Usqamu n Uɣlan.

AMAGRAD 122 : Yal tamazzant d taɣelnawt ama d tin n umazzan neɣ n uɛeggal n Usqamu n Uɣlan. Tettwales, ur tettdukkul ara d tmazzanin neɣ dtwuriwin-nniḍen.

AMAGRAD 123 : Yal amazzan neɣ yal aɛeggal n Usqamu n Uɣlan ur nesɛi aratiwtilin n ufran-ines, ad as-teɣli tmazzant.

Aneɣluy-agi yettwaseɣtes sɣur Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw neɣ Asqamu n Uɣlan s tugget n yiɛeggalen-ines.

AMAGRAD 124 : Amazzan neɣ aɛeggal n Usqamu n Uɣlan d amasi sdat tarbaɛt-is, am wakken zemren ad as-kksen tamazzant-ines ma yella iga tacmat yessamsen tawuri-s.

Ilugan igensayen n yal taxxamt d nutni ara d-ibeggnen amek ara kksen i umazzan neɣ i uɛeggal n Usqamu tamazzant-ines. Ad d-yettuberreḥ yis-s,almend n wayen yeḍran, ama d Asqamu Aɣerfan Aɣelnaw neɣ d Asqamu n Uɣlan, s tugget n yiɛeggalen-is, aya mebla ma yella kra n umasi neɣ kra n uḍfar n uzref amazday.

AMAGRAD 125 : Tiwtilin ideg yezmer lbarlaman ad yeqbel atixxer n yiwen seg yiɛeggalen-is ad tent-id-ibeggen usaḍuf agmanan.

AMAGRAD 126 : Tanseqqit taberlamanit d ayla n yimazzanen d yiɛeggalen n Usqamu n Uɣlan di tallit n tmazzant-nsen.

Ur yettili uḍfar aɣedman mgal-is, uqeṭṭeb-ines, s umata ur d-tettili kra n tigawt ;ama d taɣarimt neɣ d taɣdimt, am wakken ur d-yettili fell-asen kra n lḥers ɣef wayen i d-senfalin neɣ n wayen fernen di tallit n tmazzant-nsen.

AMAGRAD 127 : Ulac kra n uḍfar aɣedman ara yilin mgal amazzan neɣaɛeggal n Usqamu n Uɣlan ilmend n unɣa neɣ tirmeggit, anagar ma iɛemmedbab-is, neɣ s wurag, almend n wayen yeḍran, deg Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw

Page 71: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

71Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 27 -

neɣ n Usqamu n Uɣlan, ara iqesden s tugget n yiɛeggalen-is s uneɣluy n tenseqqit-ines.

AMAGRAD 128 : Ma tella-d kra n tirmeggit tufḍiḥt neɣ n unɣa ufḍiḥ, yezmer ad d-yili uqeṭṭeb n umazzan neɣ n uɛeggal n Usqamu. Tanarit n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw neɣ n Usqamu n Uɣlan, almend n tejrut, ad d-yettuxebber d umatu.

Tanarit i d-yettuxebbren tezmer ad tessuter acengel n uḍfar aɣedman d uslelli numazzan neɣ n uɛeggal n Usqamu n Uɣlan. Imiren d tiwtilin n umagard 127 n ufella ara yettusmersen.

AMAGRAD 129 : D asaḍuf agmanan ara d-ibeggnen tiwtilin n wamek ara d-yili urgal n wattag n umazzan neɣ n uɛeggal n Usqamu n Uɣlan, ma yeqqim wattag-ines deg wartilin.

AMAGRAD 130 : Taneflust ad tebdu s ttbut ass wis mraw d semmus (15) i d-yusan seld ass n tririt n yigemmaḍ sɣur Usqamu Amendaw, s tiselwit n umezwaru n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw, ad ilin yid-s sin n yimazzanen imaẓuẓen.

Asqamu Aɣerfan Aɣelnaw ad yefren tanarit-ines yerna ad yesbedd tisquma-ines.

D iseḍruyen-agi n ufella ara yettusmersen deg Usqamu n Uɣlan.

AMAGRAD 131 : Aselway n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw yettwafren almend n tallit n tneflust.

Aselway n Usqamu n Uɣaln ad yettwafren yal mi ara d-yili wales ugzim n tsuddest n Usqamu.

AMAGRAD 132 : Tuddsa d uswuren n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw d Usqamu n Uɣlan, rnu ɣer-s assaɣen iwuranen gar texxamin n lbarlaman d unabaḍ,ttwabeggnen-d s usaḍuf agmanan.

Tadrimt n sant texxamin ad tt-id-yessebggen usaḍuf.

Asqamu Aɣerfan Aɣelnaw d Usqamu n Uɣlan ad heggin yerna ad siseḍfen alugagensay-nsen.

AMAGRAD 133 : Inegrawen iberlamaniyen d izuyaz.

Page 72: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

72 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 28 -

Ilaq ad arun ayen yettwaṭṭfen n leṛyuy deg yinqisen yerna ad yili udellel-nesnakken ara d-yettubeggen deg usaḍuf agmanan.

Asqamu Aɣerfan Aɣelnaw d Usqamu n Uɣlan zemren ad nnejmaɛen gar-asen kan mebla ma ḥeḍren yidisan-nniḍen s usuter n yiselwayen-nsen, s tugget n yiɛeggalen i iḥeḍren neɣ s usuter n Uneɣlaf amezwaru.

AMAGRAD 134 : Asqamu Aɣerfan Aɣelnaw d Usqamu n Uɣlan ad d-xelqen tisquma timezgiyin i iɛeggen walug agensay-nsen.

Yal tasqamut timezgit deg yal taxxamt tezmer ad terr tuɣdaṭ n leɛḍil n uselɣu ɣef kra n usentel usdid neɣ ɣef kra n temsalt yellan.

Alug agensay s yal yiwet si texxamin ad d-iheggi ayen ara texdem tuɣdaṭ n uselɣu.

AMAGRAD 135 : Ad yennejmaɛ lbarlaman deg yiwet n tedwilt tamagnut yal aseggas, deg tenzagt taddayt n mraw n wagguren, ad tebdu ass n uxeddim wis sin seg waggur n ctember.

Yezmer Uneɣlaf amezwaru ad yessuter aseɣzef n tedwilt tamagnut i kra n wussan i wakken ad kfun tasleḍt n tneqqiḍin i d-yersen deg tfelwit n umahil.

Lbarlaman yezmer ad yennejmaɛ di tedwilt nnig tmagnut, annect-a s teɣtest n Uselway n Tegduda.

Yezmer daɣen ad t-id-yesnejmaɛ Uselway n Tegduda s usuter n Uneɣlaf amezwaru neɣ s usuter n sin yimuren ɣef krad (2/3) n yiɛeggalen yellan deg Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw.

Taggara n tedwilt nnig tmagnut ad d-tili mi ttwasqerdcent akk temsal i d-yersen di tfelwit n umahil iɣef d-tella tedwilt.

AMAGRAD 136 : Asumer n yisuḍaf yettalas deg-s Uneɣlaf amezwaru, imazzanen akked yiɛeggalen n Usqamu n Uɣlan.

Isumar n yisuḍaf, akken ad ttwaṭṭfen, ilaq ad ttwasersen sɣur snat n tmerwin (20) n yimazzanen neɣ snat n tmerwin (20) n yiɛeggalen n Usqamu n Uɣlan di temsal i d-yettwabedren deg umagrad 137 i d-yetteddun.

Page 73: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

73Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 29 -

Isenfaren n yisuḍaf ad d-ttwasnekkden deg Usqamu n Yineɣlafen seld ṛṛay n Usqamu n Uwanak, syin ad ten-isers Uneɣlaf amezwaru, almend n tejrut, ɣef tnarit n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw neɣ ɣef tin n Usqamu n Uɣlan.

AMAGRAD 137 : Isenfaren n yisuḍaf yerzan tuddsa tadigant, ɣer uṣeggem n wadeg akked beṭṭu adigan ad rsen deg tnarit n Usqamu n Uɣlan.

Anagar i kra n tejrutin i d-yettwabedren di tseddart n ufella, akk isenfaren-nniḍen n yisuḍaf ad rsen deg tnarit n Usqamu n Uɣlan.

AMAGRAD 138 : Ddaw wayen yersen di tseddart tamezwarut n umagrad 137 n ufella, iwakken ad yettwasisḍef, ilaq ad yili yal asenfar neɣ asumer n usaḍuf d asentel n uskasi sɣur Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw d Usqamu n Uɣlan.

Ameslay ɣef yisenfaren n yisuḍaf deg Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw ad d-yawi ɣef uḍris i d-yettwasnekkden sɣur Uneɣlaf amezwaru neɣ ɣef uḍris i yettwasisḍfendeg Usqamu n Uɣlan di temsal i d-yeddan deg umagrad 137 n ufella.

Anabaḍ ad d-isers i yiwet seg texxamin aḍris yettwafernen deg texxamt-nniḍen.Ad teskasi yal taxxamt aḍris i tesɛedda texxamt-nni ad t-tessisḍef ula d nettat.

Akken yebɣu yili, Asqamu n Uɣlan ad yessisḍef aḍris yettwafernen deg Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw, s tugget n yiɛeggalen-is iḥeḍren i yisenfaren n yisuḍaf imugna, neɣ i tugget tamagdazt i yisenfaren n yisuḍaf igmananen.

Ma yella-d umgarad gar snat n texxamin, Aneɣlaf amezwaru ad yessuter anegraw, di kra n wussan ur ttɛeddin i mraw d semmus (15) n wussan, n yiwet n tesqamut tamsawant ideg ara ttekkin yiɛeggalen si snat n texxamin iwakken ad d-sumren aḍris ara d-ibeggnen ayen iɣef d-yella umgarad. Tasqamut tamsawant ad tekfu askasi-ines deg wakud ur nettɛeddi ara mraw d semmus (15) n wussan.

Ad d-yessumer unabaḍ aḍris-a i snat n texxamin i usisḍef-ines, ur d-yettili ara useɣti-ines, anagar ma yeqbel unabaḍ.

Ma yella ikemmel umgarad gar snat n texxamin, anabaḍ yezmer ad yessuter deg Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw ad yeẓayer i tikkelt taneggarut. Deg waddad-a, ad yeddem Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw aḍris i d-thegga tesqamut tamsawant, neɣmulac, aḍris aneggaru yettwafernen.

Ma yella anabaḍ ur yeccekta ara i Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw, am wakken i d-yedda di tseddart n ufella, aḍris ad yettwakkes.

Page 74: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

74 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 30 -

Lbarlaman ad yessisḍef asaḍuf n tedrimt deg wakud ur nettɛeddi ara i ṣat n tmerwin d semmus (75) n wussan, seg wazemz n wasmi yers, almend n tseddarin iɛeddan.

Ma yella ur tɛedda ara deg wakud i as-yettunefken, ad d-yessuffeɣ Uselway n Tegduda asenfar n unabaḍ s tannaḍt. Iseḍuyen-nniḍen ad d-ttubeggnen s usaḍuf agmanan i d-yettubedren deg umagrad 132 n tmendawt.

AMAGRAD 139 : Ulac kra n usaḍuf ara yettwaṭṭfen ma yella yewwi-d asenɣes n tsugmin tizayazin neɣ i usnerni deg uṣerref azyzan, anagar ma yella yegla-d s wakaten ara yesnernin deg wayen i d-ikeccmen ɣer texriḍt n Uwanak, neɣ ad d-iheggi tadrimt si tama-nniḍen ; iwakken ayen ara d-ikecmen xerṣum ad yili yemsawa d tedrimt ara yettuṣerrfen.

AMAGRAD 140 : Lbarlaman ad yesnufles deg taɣulin i as-tefka tmendawt, akked taɣulin i d-iteddun : 1- Izerfan d waɣanen igejdanen n yimdanen, labaɛda ayen yerzan Anhil n tlelliyen tizuyaz, aḥraz n tlelliyin n umdan, d waɣanen n yiɣermanen ; 2- Ilugan imuta yerzan addad n yimdanen, d uzref n twacult, labaɛda ayen yeqqnen ɣer urcal, ɣer berru, ɣer tmarrawt, ɣer tzemmart d ttrika ; 3- Tiwtilin n urkad n yimdanen ; 4- Taneflust taddayt yerzan taɣlent ; 5- Ilugan imuta yerzan tagnit n tudert n yibeṛṛaniyen ; 6- Ilugan yerzan aslali n temnaḍin tiɣedmanin ; 7- Ilugan imuta i uzref afgur d tesrag tifgurin, ladɣa asbeggen n wanɣayen dtremggiyin, d lmertat-nniḍen neɣ i asent-yecban, d usuref amatu, d tuẓẓɛa n wid yenɣan, d wayen yerzan tuddsa n leḥbus.8- Ilugan imuta d yisragen ifguren d yinedbalen d yiberdan n usemres-nesn ; 9- Anhil n waɣanen iɣarimen, n uzenzi d tayla.10- Anegzum adigan n tmurt ; 11-Afran n tedrimt n ddula ; 12- Aslali n tebzert, d uttekki di lexlaṣ n tebzert, d yizerfan-nniḍen ; 13- Anhil n ddiwana ; 14- Alug n usuffeɣ n tedrimt d unhil n lbankat, n ureṭṭal d yisenkiden ; 15- Ilugan imuta yerzan aselmed d unadi d tmussniwin ; 16- Ilugan imuta yerzan tazmert tazayezt d uɣref ; 17- Ilugan imuta yerzan azref n uxeddim, taɣellist tamittant d usemres n uzref anmalan ; 18- Ilugan imuta yerzan tawennaḍt, ɣer tudert d uṣeggem adigan ; 19- Ilugan imuta yerzan aseḥbiber ɣef yiɣersiwen d yimɣan ; 20- Aseḥbiber ɣef tgemmi tadelsant d tmazrant, d uḥareb fell-asen ;

Page 75: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

75Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 31 -

21-Anhil amatu n tẓegwa d wakal yettwaxedmen i tkessawt ; 22- Anhil amatu n waman ; 23- Anhil amatu n yimɣiren d lbitṛul ; 24- Anhil n wakal ; 25- Ṭṭmanat tigejdanin yerzan ixeddamen d uẓayer amatu n twuri tazayazant ; 26- Ilugan imuta yerzan astan aɣelnaw d usemres n yiserdasen sɣur yiduba iɣarimen ; 27- Ilugan n usiweḍ n tayla seg uḥric azayazan ɣer uḥric n medden ; 28- Aslali n tesmilin n teɣsurin ; 29- Aslali n ucebbeḥ d tikci n warrazen n lḥerma n Uwanak.

AMAGRAD 141 : Rnu ɣer taɣulin yerzan isuḍaf igemnanen deg tmendawt, ad yexdem lbarlaman s yisuḍaf igemnanen deg taɣulin-agi : - Tuddsa n yiduba izayazen, d uxeddim-nsen ; - Anhil n tefranin ; - Asaḍuf yerzan ikabaren n tsertit ; - Asaḍuf yerzan isallen ; - Aẓayer n tneflust, d tuddsa taɣedmant ; - Asaḍuf anmahil yerzan isuḍaf n tedrimt.

Asaḍuf agmanan ad yettwasisḍef s tugget tamegdazt n yimazzanen d yiɛeggalen n Usqamu n Uɣlan.

Ad tili ddaw tesweḍt, yerna tedda d uḍris akked tmendawt sɣur Usqamu Amendaw send ad d-yeffeɣ.

AMAGRAD 142 : Ma tella-d wartilin n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw neɣ di tallit n yimuras ibarlamaniyen, Aselway n Tegduda yezmer, ɣef temsal izerben, ad yesnefles s ttawil n tsunda, send aciwer n Usqamu n Uwanak.

Yessefk ɣef Uselway n Tegduda ad yefk iḍrisen yexdem i usisḍef-nsen sɣur snat n texxamin n lbarlaman di tedwilt-nsen i d-yetteddun.

Tisundiwin ur nettwasesḍef ara sɣur lbarlaman ad ɣlint.

Di tallit n waddad uslid i d-yettwabedren deg umagrad 107 n tmendawt, Aselway n Tegduda yezmer ad yesnufles s ttawil n tsundiwin. Tisundiwin ad ttwarefdent deg Usqamu n Yineɣlafen.

AMAGRAD 143 : Tangiwin anagar tid n usaḍuf, ddant deg udabu yesɛa Uselway n Tegduda. Asnas n yisuḍaf ad yili sɣur Uneɣlaf amezwaru.

Page 76: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

76 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 32 -

AMAGRAD 144 : D Aselway n Tegduda i d-yessuffuɣen asaḍuf di 30 n wussan segmi tettwasers.

Dacu kan, mi ara yili udabu yessuter seg Usqamu Amendaw ad d-iger iman-is am wakken i d-yedda deg umagrad 187 i d-yetteddun, send asuffeɣ n usaḍuf, tafada-agi tettwakkes alamma iban-d ṛṛay n Usqamu Amendaw am wakken d-yedda deg umagrad 188 i d-yetteddun.

AMAGRAD 145 : Yezmer Uselway n Tegduda ad yessuter taɣuri tis snat n usaḍuf iɣef d-llant tefranin di (30) n wussan ara d-iḍefren afran-ines.

Di tejrut-agi, tugget n sin yimuren ɣef tlata (2/3) n yiɛeggalen n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw akked yiɛeggalen n Usqamu n Uɣlan ilaq ad tili iwakken ad d-yili ufran n usaḍuf.

AMAGRAD 146 : Yezmer Uselway n Tegduda ad d-yefk izen i lbarlaman.

AMAGRAD 147 : Send aciwer n Uselway n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw, d Uselway n Usqamu n Uɣlan, d Uselway n Usqamu Amendaw, d Uneɣlaf amezwaru, Aselway n Tegduda yezmer ad yerfed ṛṛay n tukksa n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw neɣ n uheggi n tefranin tineflusin send lawan.

Deg snat n tegnatin-a, tifranin tineflusin ilaq ad d-ilint deg tfada n 3 wagguren.

AMAGRAD 148 : S usuter n Uselway n Tegduda neɣ n yiwen seg yiselwayen n lbarlaman, yezmer ad d-yili uskasi amatu ɣef tsertit n lbeṛṛani.

Askasi-agi yezmer ad yekfu s unerfud n yiwet n tnebaḍt n snat n texxamin n lbarlaman ara sersen gar yifassen n Uselway n Tegduda.

AMAGRAD 149 : Imtuwa n uḥbas n ccwal neɣ n talwit n tdukkli neɣ imtuwa yerzan tilisa n Uwanak akked yimtuwa yerzan tudert n yimdanen d wid ara d-yeglun s uṣerref n tedrimt ur nelli ara di texriḍt n Uwanak, imtuwa gar snat n tmura neɣ gar waṭas n tmura yerzan imeḍqan n tnezzit tilellit akked tdukkliwin d usekcem n tdamsiwin, ad ttwazemlent s ufus n Uselway n Tegduda, seld asisḍef-nsen sɣur yal yiwet seg snat n texxamin n lbarlaman.

AMAGRAD 150 : Imtuwa yettwazemlen sɣur Uselway n Tegduda, deg tewtilin i d-yeddan di tmendawt, kkan-d nnig n usaḍuf.

Page 77: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

77Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 33 -

AMAGRAD 151 : Iɛeggalen n lbarlaman zemren ad steqsin adabu ɣef kra n temsalt yeṭṭfen talemmast n yisallen. Adabu ilaq ad d-yefk tiririt deg tfada ur nettɛeddi ara 30 n wussan.

Tisquma n lbarlaman zemrent ad slent i yiɛeggalen n udabu.

AMAGRAD 152 : Iɛeggalen n lbarlaman zemren ad fken asteqsi, ama s yimi neɣ s tira, i yal aɛeggal n unabaḍ.

Asteqsi ara yettwifken s tira ad d-tili tririt fell-as s tira deg yiwet n tfada ur nettɛeddi ara 30 n wussan.

Tiririt ɣef yisteqsiyen imawiyen ilaq ad d-tili deg tfada ur nettɛeddi ara 30 n wussan.

Asqamu Aɣerfan Aɣelnaw akked Usqamu n Uɣlan, ad nnejmaɛen s temlellit yal ddurt i tririt ɣef yisteqsiyen yettwafken i unabaḍ s yimi.

Ma yella yiwet si texxamin n lbarlaman twala belli yiwet n tririt ɣef usteqsi imawi neɣ yuran yewwi-d ad yili fell-as uskasi, ad yettwaxdem am wakken d-yettwabder deg yilugan igensayen n Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw d wid n Usqamu n Uɣlan.

Isteqsiyen akked tririt fell-asen ad d-ttwaẓergen am wakken ttwaẓergen rrabulat d-yettawin ɣef yiskasiyen n lbarlaman.

AMAGRAD 153 : Ilmend n uskasi ɣef tsertit tamatut, Asqamu Aɣerfan Aɣelnaw yezmer ad yezzem anabaḍ s ufran n yiwen n usumer n tedrest.

Asumer-agi ur yettwaṭṭaf ara alamma tettwazmel sɣur yiwen wumur ɣef ṣa (1/7) n yiɛeggalen n Usqamu.

AMAGRAD 154 : Asumer n tedrest ilaq ad yettwaqbel s tefrant n tugget n sin yimuren ɣef krad (2/3) n yiɛeggalen n Usqamu.

Tafrant ad d-tili krad n wussan send tarusi n usumer n tedrest.

AMAGRAD 155 : Mi ara yettwaqbel usumer n tedrest sɣur Usqamu Aɣerfan Aɣelnaw, Aneɣlaf amezwaru ad yessuter atixxer n unabaḍ i Uselway n Tegduda.

Page 78: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

78 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 34 -

IXF III : ADABU AƔEDMAN

AMAGRAD 156 : Adabu aɣedman d amunan. Yettili-d s wannuz sdat n usaḍuf.

D Aselway n Tegduda i d ṭṭamen ɣef timmunent n udabu aɣedman.

AMAGRAD 157 : Adabu aɣedman d amastan n tmetti akked tlelliyin.

D netta ara iḍemnen i medden irekelli d yal yiwen izerfan imenzayen.

AMAGRAD 158 : Taɣdemt ters ɣef yimenzayen n tsaḍuft d usemsawi.

D yiwet i yimdanen merra, yal wa yezmer ad yaweḍ ɣur-s, tettwasenfali suqader n uzref.

AMAGRAD 159 : Tettuberreḥ-d teɣdemt s yisem n uɣref.

AMAGRAD 160 : Lmertat tifgurin ttilint-d s uqadar n tsaḍuft akked tnekkit.

D asaḍuf ara iḍemnen sin n yiswiren n temnaḍin tiɣedmanin deg wayen yerzan afgur, d netta ara d-ibeggnen amek ara d-yili usnas-ines.

AMAGRAD 161 : Taɣdemt tettaṭṭaf tuttriwin mgal tiɣtas n udabu n tedbelt.

AMAGRAD 162 : Yettuberreḥ-d s teɣtas n teɣdemt s uneḥdur n uzayez.

Tannaḍin tineflusin ttwasfukklent.

AMAGRAD 163 : Tisuddwin n Uwanak akken ma llant yewwi-asent-d, akken yebɣu yili lḥal, ad slekment tiɣtas n teɣdemt.

Yal aɛekker deg uselkem n teɣtas n teɣdemt ad yettumerret s usaḍuf.

AMAGRAD 164 : D ineflusen i d-yettberriḥen s teɣtas n teɣdemt.

Yezmer ad sɛun yimalalen iɣerfanen, s wannuz sdat n tewtilin d-yeddan deg usaḍuf.

AMAGRAD 165 : Anezzarfu ur yettaɣ awal anagar i usaḍuf.

AMAGRAD 166 : Anezzarfu yettwasten mgal yal lḥerṣ neɣ anekcum di ccɣel-is neɣ ibeddi sdat n usemres n teɣḍaṭ-is neɣ tawakksa n leqder i tlelli n tedmi-s.

Page 79: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

79Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 35 -

Yal anekcum abeṛṛani di teɣdemt yettwagdel.

Anezzarfu ilaq ad yeḥrez timmunent n tedmi-s ara yessimsen tarawsa-ines.

Anezzarfu n wattag ur yettwakkas ara almend n tewtilin n uẓayer agejdan n teɣdemt.

D asaḍuf ara d-ibeggnen amek ara yettwasemres umagrad-agi.

AMAGRAD 167 : Aneflus d amasay sdat Usqamu Unnig n Tneflust deg talɣiwin i d-yesbeggen usaḍuf d wamek yessemras taɣḍat-ines.

AMAGRAD 168 : Asaḍuf yesten anɣedmi mgal tamḥeqranit neɣ tuccḍa n unezzarfu.

AMAGRAD 169 : Azref ɣer temḥaddit yella.

Deg wayen yerzan afgur, yettwaḍmen.

AMAGRAD 170 : Abugaṭu yettwaḍmen mgal yal lḥerṣ neɣ ibeddi sdat n usemres n teɣḍaṭ-is neɣ tawakksa n leqder i tlelli n tedmi-s s wannuz sdat n usaḍuf.

AMAGRAD 171 : Tasenbert Tunnigt d nettat i d taslugnant n urmud n tsenbarin d yixxamen n teɣdemt.

Asqamu n Uwanak d netta i d aslugan n urmud n temnaḍin tiɣedmanintideblanin.

Tasenbert Tunnigt akked Usqamu n Uwanak ḍemnen tadukkli n usnulfuɣdim di merra timnaḍin n tmurt, ad bedden ɣef leqder n usaḍuf.

Axxam n teɣdemt n yimennuɣen yettaf-d tifrat i umgired d-yettilin gar yixxamen n teɣdemt neɣ taɣdemt tadeblant.

AMAGRAD 172 : Asuddes d useddu n Tsenbert Tunnigt akked Usqamu n Uwanak ad d-yeddu deg usaḍuf agmanan.

AMAGRAD 173 : Asqamu Unnig n Tneflust ad d-yili ɣef uqerruy-is Uselway n Tegduda.

Page 80: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

80 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 36 -

AMAGRAD 174 : D Asqamu Unnig n Tneflust, s wannuz sdat n usaḍuf d netta i yettɛeyyinen ineflusen d usenfali-nsen akked wamek tetteddu ssira-nsen.

Daɣen yettadded ɣef leqder n wayen d-yeddan deg uẓayer n tneflust d uswaḍ n tugrint ineflusen ddaw tselwit n Uselaway amezwaru n Tsenbart Tunnigt.

AMAGRAD 175 : Asqamu Unnig n Tneflest yettak-d ṛṛay-is deg uzref yesɛa Uselway n Tegduda ad yessuref i yimeḥbas.

AMAGRAD 176 : Tasuddest, aseddu d lkalafat-nniḍen n Usqamu Unnig n Tneflust ad d-ttubeggnen s usaḍuf agmanan.

Asqamu Unnig n Tneflust ɣur-s timanit tadeblant d tin n tedrimt. D asaḍuf agmanan ara d-yinin amek.

AMAGRAD 177 : Tettwasebded yiwet n Tsenbert Tunnig n Uwanak ma yellaUselway n Tegduda yexdem tiḥerkelt tameqqrant, ma yella Uneɣlaf amezwaru yexdem anɣa neɣ tirmeggit.

Asuddes, tasuddest d useddu n Tsenbert Tunnigt n Uwanak ad tent-id-ibeggen usaḍuf agmanan.

AZWEL WIS KRAD : ASWAḌ, TAƐESSAST N TEFRANIN

AKKED TSUDDWIN N UCIWER

IXF I : ASWAḌ

AMAGRAD 178 : Tisquma yettwafernen d nutenti ara yilin d timaswaḍin di talɣa-nsent taɣerfant.

AMAGRAD 179 : Ad yettuḥaseb unabaḍ sdat n yiɛeggalen n texxamin n lbarlaman di snat yid-sent ɣef usemres n yismaden n tɣussar i as-yettufernen di yal alaɣmu n tɣussar.

Taggara n ulaɣmu tettili-d di yal taxxamt s ufran n usaḍuf yerzan alugen n tɣussar n ulaɣmu-nni.

AMAGRAD 180 : Yefka usaḍuf azref i yal taxxamt n lbarlaman iwakken ad d-teslal tasqamut n testant ɣef lecɣal yerzan tanfit tamatut.

Page 81: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

81Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 37 -

Ur tezmir ara ad d-tlal tesqamut n testant ɣef yineḍruyen i yellan d aḥric n yisali aɣedman.

AMAGRAD 181 : Yessefk ɣef tsuddwin d igemnan n uswaḍ ad gussen ma yella ddan d tigawt taneflust d uselkem akked tmendawt, akken ara gussen tiwtilin n useqdec d useddu n wallalen akked tedrimt tazayezt.

AMAGRAD 182 : Asqamu Amendaw d tsuddut tamunnant i yettḥaraben ɣef tmendawt.

Akken yettḥarab daɣen Usqamu Amendaw ɣef tsefrant, tifranin n Uselway n Tegduda akked tefranin n Tneflest.

Ad yezrew daɣen tuttriwin i t-id-yettawḍen ɣef yigmuḍen n leɛḍil n tefranin n Uselway n Tegduda akked tefranin n tneflest send ad d-yefk igemmaḍ n taggara n wayen i d-yettwabedren deg tseddart n ufella.

Asqamu Amendaw yesɛa timmanit deg tedbelt akked texriḍt.

AMAGRAD 183 : Yeddes Usqamu Amendaw s (12) n yiɛeggalen : (4) deg-sen iɛeyyen-iten Uselway n Tegduda ideg yella Uselway akked Uselway adday n Usqamu, (2) n wufrinen n Ugraw Aɣerfan Aɣelnaw, (2) n wufrinen n Usqamu n Uɣlan, (2) n wufrinen n Tsenbert Tunnigt d (2) n wufrinen n Usqamu n Uwanak.

Ma msawan leṣwat n yiɛeggalen n Usqamu Amendaw, d ṣṣut n Uselway ara tt-yefrun.

Akken kan ara ttwafernen neɣ ttuɛeyynen, ad ḥebsen yiɛeggalen n Usqamu Amendaw yal tamazant, tawuri, ayen s wayes yettukellef, taɣḍaṭ akked yal lḥirfa i sɛan anda-nniḍen.

Ad iɛeyyen Uselway n Tegduda Aselway akked Uselway Adday n Usqamu Amendaw yiwet n tikkelt kan i tmazant n (8) n yiseggasen.

Iɛeggalen n Usqamu Amendaw-nniḍen sɛan tamazant n (8) n yiseggasen, yal azgen ad yettwabeddel yal (4) n yiseggasen.

Qbel ad bdun axeddim, ad ggallen yiɛeggalen n Usqamu Amendaw sdat n Uselway n Tegduda s limin-a :

Page 82: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

82 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 38 -

"Ad ggalleɣ sdat n Sidi Rebbi, ad d-lhuɣ d uxeddim-iw s trawsa, ad ǧǧeɣ di lbaḍna ayen i d-yekkan seg teɣtas, ad sgedleɣ ɣef yiman-iw ameslay i medden ɣef wayen yerzan tizemmar n Usqamu Amendaw.”

AMAGRAD 184 : Yessefk ɣef yiɛeggalen n Usqamu Amendaw, widen yettwafernen neɣ widen yettwaɛeyynen :- Ad sɛun ugar n 40 n yiseggasen ass ideg ara ttwafernen neɣ ara ttwaɛeyynen ;

- Ad sɛun tarmit tasadart n (15) n yiseggasen ma drus deg uselmed aɛlayan n tussniwin tizerfanin, deg tneflest, deg usadur n ubugaṭu deg Tsenbert Tunnigt, Asqamu n Uwanak neɣ deg twuri taɛlayant n ddula.

AMAGRAD 185 : Kra ara tekk tmazant-nsen, Aselway, Aselway adday akked yiɛeggalen n Usqamu Amendaw ad sɛun tanseqqit taɣedmanwit di temsal tifgurin.

Ur zmiren ara ad ɛeddin deg ccreɛ neɣ ad ttwaḥebsen ɣef unɣa neɣ ɣef tirmeggit anagar ma yeǧǧa uɛeggal s timmad-is tanseqqit taɣedmanwit i yesɛa neɣ yefka-dUsqamu Amendaw ttesriḥ i waya.

AMAGRAD 186 : Rnu ɣer wayen i as-yettunefken n wayla deg yimagraden-nniḍen n tmendawt, Asqamu Amendaw ad d-yefk ṛṛay ɣef wayen yerzan timmendewt n yimtuwa, isuḍaf akked yilugan.

Yezmer ad yessuter Uselway n Tegduda ṛṛay n Usqamu Amendaw ɣeftimmendewt n yisuḍaf inegmanen mi ara ttwasiseḍfen deg lbarlaman.

Am wakken Asqamu Amendaw yezmer ad d-yefk ṛṛay-is ɣef walugen igensayen n yal taxxamt n lbarlaman d wamek tella tmendawt-nsen am wakken i d-yers deg tseddart n ufella.

AMAGRAD 187 : Yezmer Uselway n Tegduda, Aselway n Usqamu n Uwanakneɣ Aselway n Ugraw Aɣelnaw ad iger tiɣri n ucekti srid i Usqamu Amendaw.

Akken zemren daɣen ad as-gren tiɣri n ucekti semmust n tmerwin (50) n yimazzanen neɣ kradet n tmerwin (30) n yiɛeggalen n Usqamu n Uɣlan.

Asemres n tiɣri n ucekti iɣef yella wawal deg snat n tseddarin n ufella ur yerziara tiɣri n ucekti n war timmendewt iɣef d-yella wawal deg umagrad 188 i d-yetteddun.

Page 83: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

83Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 39 -

AMAGRAD 188 : S tugin n Tsenbert Tunnigt neɣ Usqamu n Uwanak, tezmer ad d-tili tiɣri n ucekti i Usqamu Amendaw s war timmendewt mi ara tili yiwet seg tamiwin ibedden deg teɣdemt tenna-d sdat n temnaḍt taɣedmant belli iseḍruyen ineflusen iɣer qqnent tifrat n taluft tḍurr izerfan akked tlelli iɣef tweṣṣa deg tmendawt.

D asaḍuf agmanan ara d-isbeggnen amek ara d-yili useḍru n tseddart n ufella.

AMAGRAD 189 : Ttnegrawen yiɛeggalen n Usqamu Amendaw gar-asen kan ;akken kan ara asen-gren tiɣri, sɛan kradet n tmerwin (30) n wussan iwakken ad d-fken ṛṛay-nsen. Ma yella lḥir, ad asen-yessuter Uselway n Tegduda ad d-fken ṛṛay-nsen deg mraw (10) n wussan.

Ma gren-asen tiɣri n ucekti ɣef wayen yerzan amagrad 188 n ufella, ad d-fken ṛṛay-sen deg (4) wagguren. Akken yezmer daɣen ad rnun (4) wagguren-nniḍen ma ḥwaǧen-ten yiɛeggalen n Usqamu maca ilaq ad xebbren tamnaḍt taɣedmat d-yeccetkan.

Asqamu Amendaw yesrusuy ilugan iss ixeddem.

AMAGRAD 190 : Mi ara yaf Usqamu Amendaw yiwen n umtawa neɣ amsisi kecmen di wartimmendewt, ur d-yettili ara usezmel-nsen.

AMAGRAD 191 : Mi ara yaf Usqamu Amendaw aseḍru aneflus neɣ alug warmendewt, ad yeɣli wazal-is ass ideg ara d-yeffeɣ ṛṛay n Usqamu.

Mi ara yili useḍru aneflus yenzerfa d wartimmendewt ɣef llsas n umagrad 188 n ufella, ad yeɣli wazal-is ass ideg ara d-yeffeɣ ṛṛay n Usqamu Amendaw.

Leṛyuy akked teɣtas n Usqamu Amendaw ulac awal fell-asent. Yessefk ɣef yiduba izayazen merra, iduba ideblanen akked yiɣedmanwiyen ad ten-ḍefren.

AMAGRAD 192 : Tasenbert Tasiḍnant d tamunant. Ccɣel-is d aswaḍ n tedrimt n Uwanak, tideganin tinmaḍanin, imuẓlan izuyaz akked raslmal n Uwanak.

Tettikki Tsenbert Tasiḍnant deg usnerni n unbaḍ iwatan akked tefrawant deg useqdec n tedrimt tazayezt.

Yal aseggas, ad texdem Tsenbert Tasiḍnant aneqqis i Uselway n Tegduda, i Uselway n Usqamu n Ddula, i Uselway n Ugraw Aɣerfan Aɣelnaw akked Uneɣlaf amezwaru.

Page 84: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

84 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 40 -

D asaḍuf ara d-ibeggnen lkalafa, tuddsa, aswurem akked tiɣtas n tsistan-ines n Tsenbert Tasiḍnant, akken ara d ibeggen daɣen assaɣen gar tɣessiwin n Uwanaki d-yelhan d uswaḍ akked teswaḍt.

IXF II : TAƐESSAST N TEFRANIN

AMAGRAD 193 : Yessefk ɣef yiduba izuyaz ad d-suddsen tifranin tifrawanin tirawsiwin.

Ɣef waya, ad tili leǧrida tamafrant ɣer yimenkaden yal tikkelt mi ara yilint tefranin.

D asaḍuf agmanan n unhil afernan ara d-ibeggnen amek ara d-yili useḍru n waya.

AMAGRAD 194 : Tlul-d Tesqamut Tunnigt tamunnant i tɛessast n tefranin.

Mi yemcawar Uselway n Tegduda akked yikabaren isertayen, ad d-yefren amdan aɣelnaw ara tt-yesselwin.

Tasqamut Tunnigt tamunnant i tɛessast n tefranin ɣur-s asmil ameɣlal ara d-tesbedd s yiɛeggalen-ines segmi ara d-yessiwel i yimafranen.

Tasqamut Tunnigt teddes s usemsawi : - Ineflasen i d-yessumer Useqamu Unnig n Tneflest i d-iɛeyyen Uselway n Tegduda. - Tizemmar timunnanin i d-yettwafernen seg tmetti taɣarimt ara d-iɛeyyenUselway n Tegduda.

Ad tḥareb tesqamut tunnigt ɣef tefrawant d tezdeg n tefranin tiselwayanin,tineflusin d tedgananin seg usiwel n yimafranen alamma d aberreḥ n yigemmaḍn leɛḍil n tefranin.

Akken ara tbedd daɣen tesqamut tunnigt ɣef : - Tmuɣli n usniles n wumuɣ amafran ; - Usileɣ n yiwellihen i uselhu n yiḍrisen ineflusen yesuddusen tifranin ; - Usuddes n tedwilt n tannant i usileɣ n yikabaren ɣef tɛessast n tefranin akked wamek ara yarun tuttriwin n ucetki ; - D asaḍuf agmanan ara d-yesbeggnen aseḍru n umagrad-a.

Page 85: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

85Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 41 -

IXF III : TISUDDWIN N UCIWER

AMAGRAD 195 : Isudd-d Usqamu Unnig n Tinneslemt ɣur Uselway n Tegduda ara d-yelhin d :- Usebɣes akked usesmel n tikci n tdemi tamaynut ; - Tikci n ṛṛay akked tmuɣli ɣef wayen yerzan lumur n ddin deg wayen i as-yettunefken ; - Uheggi n uneqqis awaylan n leqdic-is i Uselway n Tegduda.

AMAGRAD 196 : Yeddes Usqamu Unnig n Tinneslemt s 15 n yiɛeggalen gar-asen Aselway, ara d-iɛeyyen Uselway n Tegduda gar yimussnawen iɣelnawen deg tussniwin yerzan ddin.

AMAGRAD 197 : Isudd-d Usqamu Unnig n Tɣellist i yesselwi Uselway n Tegduda. D Asqamu ara d-yefken ṛṛay-is i Uselway n Tegduda ɣef wayen yerzan timsal n tɣellist taɣelnawt.

D Aselway n Tegduda ara ireṣṣin amek ara d-yili useḍru d useddu d usuddes n Usqamu Unnig n tɣellist.

AMAGRAD 198 : Isudd-d Usqamu Aɣelnaw n yizerfan n umdan yettusemman "Asqamu" ɣur Uselway n Tegduda, ṭṭamen n tmendawt.

Yesɛa Usqamu timmanit n tedbelt akked tedrimt.

AMAGRAD 199 : Axeddim n Usqamu d taɛessast, asendeh akked uktazal n waddad n yizerfan n umdan.

Ad yesked Usqamu addad ideg ttwaɛefsen yizerfan n umdan mi ara t-id-xebbren iwakken ad d-yaf tifrat, ayagi war ma iḍurr lkalafat n udabu azerfan. Ad yessiweḍ imir-nni igemmaḍ n unadi i tedbelt neɣ i temnaḍin tiɣedmanin terzatemsalt.

Ad yeg Usqamu tigawin i usaki, aselɣu akked taywalt i usnerni n yizerfan n umdan.

Ad d-yefk daɣen ṛṛay, isumar akked yiwellihen i usnerni d uḥareb ɣef yizerfan n umdan.Ad yefk Usqamu aneqqis awatyan i Uselway n Tegduda, i lbarlaman, i Uneɣlaf amezwaru am wakken ara t-yessiweḍ daɣen i uzayez.

Page 86: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

86 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 42 -

D asaḍuf ara d-yesfeṛzen tuddsa d wamek ara d-yili uɛeyyen n yiɛeggalen n Usqamu akked yilugan n tsuddest d useddu-ines.

AMAGRAD 200 : Ilul-d Usqamu Unnig n yilemẓiyen, d tuddsa n uciwer yersen ɣur Uselway n Tegduda.

Yessemlal Usqamu wid yettgensisen ilemẓiyen d wid yettgensisen anabaḍ dtsuddwin tizuyaz i ɛnant temsal n yilemẓiyen.

AMAGRAD 201 : Yettak-d Usqamu Unnig n yilemẓiyen ṛṛay-is d yiwellihen-is ɣef temsal yerzan ayen i tteḥwiǧin yilemẓiyen akked wallalen ara ten-yesǧuǧǧgen deg taɣulin n tdamsa, timetti, idles akked waddal.

Akken ara yessiweḍ daɣen i yilemẓiyen-agi azalen iɣelnawen, tafrit n tayri n tmurt, tidmi taɣermant akked twizi tanmettit.

AMAGRAD 202 : Isudd-d Ugman aɣelnaw i uḥezzeb d umennuɣ mgal tijɛal, dtamdabut tadeblant tamunnant yersen ddaw leɛnaya n Uselway n Tegduda.

Yesɛa Ugman timmanit n tadeblantt akked tdermant.

Timmunent n Ugman tettwasnekked s tggallit n yiɛeggalen-ines akked uḥareb-nsen mgal lḥerṣ, maḥyaf, yir awal d wayen n diri i izemren ad ten-yaweḍ mi ara d-lhun d ccɣel-nsen.

AMAGRAD 203 : Gar wayen yellan d tiɣḍaḍ n Ugmam, asumer d uttikki deg tsertit tamatut n uḥezzeb mgal tijɛal iwakken ad yers llsas n Uwanak n uzref ara d-ibeggnen timmad, tezdeg akked tmassit n useddu n wayla azayzan.

Ad yefk Ugman aneqqis awaylan i Uselway n Tegduda i uktazal n leqdic-is yerzan aḥezzeb d umennuɣ mgal tijɛal, lexṣaṣ yellan akked yiwellihen i d-yessumer.

AMAGRAD 204 : Asqamu Aɣelnaw Adamsan Anmetti yettusemman "Asqamu" d adeg n udiwenni, n lemcawra akked usumer deg wayen yerzan taɣult tadamsant tanmettit.

D netta i d amciwer n unabaḍ.

AMAGRAD 205 : Tiɣḍaḍ n Usqamu : - Ad yefk tagnit i tmetti taɣarimt iwakken ad tettekki deg lemcawra taɣelnawt ɣef tsertit n unegmu adamsan anmetti.

Page 87: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

87Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 43 -

- Ad yeg assaɣen n udiwenni d lemcawra gar yimsumuyen idamsanen akked yinmettiyen iɣelnawen. - Ad yektazel, ad yezrew timsal yesɛan tanfiwin tiɣelnawin deg taɣult n tdamsa, timetti, asegmi, asileɣ akked uselmed unnig. - Ad yessumer, ad iwelleh anabaḍ.

AMAGRAD 206 : Ilul-d Usqamu Aɣelnaw i Unadi Ussnan d titiknulujiyin yettusemman "Asqamu".

AMAGRAD 207 : Tiɣḍaḍ n Usqamu : - Ad yesnerni anadi aɣelnaw deg taɣult n usnulfu atiknuluji d wussnan.- Ad yessumer allalen iwatan i unegmu n tzemmar tiɣelnawin n unadi-anegmu. - Ad yektazel tazmert n yiseḍruyen iɣelnawen i tririt n wazal n yigemmaḍ n unadi deg wannar n tdamsa taɣelnawt deg uḥric n unegmu amezgan.

Ad iɛeyyen Uselway n Tegduda tazemmart taɣelnawt yettwassnen iwakken ad yili d Aselway n Usqamu.

Ad ibeggen usaḍuf tiɣḍaḍ-nniḍen, tuddsa akked tsuddest n Usqamu.

AZWEL WIS KUẒ : ASNILES N TMENDAWT

AMAGRAD 208 : D Aselway n Tegduda ara yesnilsen tamendawt. D Agraw Aɣerfan Aɣelnaw akked Usqamu n Uwanak ara tt-ifernen am wakken ara yettwafren s tsefrant.

Ad tili tsefrant 50 n wussan seld asisḍef-ines.

Mi yeqbel uɣref asniles n tmendawt, ad tt-id-yessuffeɣ Uselway n Tegduda.

AMAGRAD 209 : Ad yuɣal usaḍuf yerzan asenfar n tesnilest n tmendawt warazal ma yella yugi-t uɣref.

Ur tezmir ara ad tuɣal tesnilest n tmendawt ɣef tefranin snat n tikkal deg yiwet n tneflust.

AMAGRAD 210 : Ma yufa Usqamu Amendaw tasnilest n Tmendawt ur teɛni ara imenzayen imuta iɣef tedda tmetti tazzayrit, izerfan d tlelli n umdan d uɣerfan, ur tbeddel ara urkiden igejdanen n yiduba akked tsuddwin, yezmer Uselway n Tegduda ad d-yessuffeɣ srid asaḍuf n tesnilest n Tmendawt war ma

Page 88: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

88 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 44 -

ḍrant-d tefranin n uɣref ma yella tewwi-d 3/4 n leṣwat n snat n texxamin n lbarlaman.

AMAGRAD 211 : Amur wis krad ɣef kuẓ (3/4) n yiɛeggalen n snat n texxamin yeddukklen zemren ad sumren asenfar n usniles n tmendawt i Uselway n Tegduda i izemren ad t-yesɛeddi ɣer tefranin.

Ma yeqbel-itt uɣref, ad d-tettusuffeɣ.

AMAGRAD 212 : Yal tasnilest n tmendawt ur tezmir ara ad tbeddel :1- Timeẓri tagdudant n Uwanak. 2- Annaḍ amagday yersen ɣef llsas n tugtikubar. 3- Lislam d ddin n ddula.4- Taɛrabt d tutlayt taɣelnawt tunṣibt. 5- Tilelliyin tigejdanin akked yizerfan n umdan d uɣerfan.6- Timmad d tyiwent n tmurt n Lezzayer.7- Sin yizumal n tegrawla akked Tegduda : senǧaq aɣelnaw d yimsiɣretaɣelnaw. 8- Aɛiwed n ufran n Uselway n Tegduda i yiwet n tikkelt kan.

ISEḌRUYEN N LEƐḌIL

AMAGRAD 213 : Isuḍaf imugna i la iḍerrun akka tura i terra tmendawt-agi d isuḍaf igmnanen ad qqimen ttwaseḍruyen alamma ttwabeddlen neɣ uɣalen wiyaḍ deg umkan-nsen almend n tisrag timendawanin.

AMAGRAD 214 : Akka yella imir-a, ad ikemmel Usqamu Amendaw asemres n lkalafat-ines am wakken i d-ttwabeggnent deg tmendawt-agi, iɛeggalen-ines ad kemmlen timazzanin-nsen alamma kfant.

Ma yella kra n ubeddel neɣ n tmerna ad ilin almend n tesrag yellan deg Tmendawt-agi ma ɛeṭṭlen seddis (6) n wagguren seg wass ideg d-tettwasuffɣen.

Abeddel n uzgen n yiɛeggalen n Usqamu Amendaw d imafranen neɣttwaɛeyynen, am wakken i t-id-tbeggen Tmendawt-agi, ad yili s tesɣar, seldtaggara n useggas wis kuẓ (4) n tmazzant.

AMAGRAD 215 : Simi ara d-mlilent tewtilin iwulmen i useḍru n umagrad 188n tmendawt, iwakken ad yettwasnekked useddu n umagrad-agi ad yili dyettureṣṣa krad (3) n yiseggasen seld asuffeɣ n yiseḍruyen-agi.

Page 89: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

89Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 45 -

AMAGRAD 216 : Ad tkemmel tuddsa yettukellfen s uḥareb ɣef yizerfan n umdan di lkalafat-ines alamma yella-d useḍru n yimagraden 198 d 199 n tmendawt.

AMAGRAD 217 : Aḍris n usniles amendaw yettwaqeblen ad iṣeggem almend nusiḍen n yimagraden-ines.

AMAGRAD 218 : Ad d-yessuffeɣ Uselway n Tegduda aḍris n usniles amendawyettwaqeblen ara yuɣalen yettwaselkem am usaḍuf agejdan n Tegduda.

Udem anaṣli akked tsuqilt n tggalit i d-yettwabedren deg umagrad 90 n tmendawt :

«Fidèle au sacrifice suprême et à la mémoire sacrée de nos martyrs ainsi qu’aux idéaux de la Révolution de Novembre éternelle, je jure par Dieu Tout Puissant de respecter et de glorifier la religion islamique, de défendre la Constitution, de veiller à la continuité de l’Etat, de réunir les conditions nécessaires au fonctionnement normal des institutions et de l’ordre constitutionnel, d’oeuvrer au renforcement du processus démocratique, de respecter le libre choix du peuple, ainsi que les institutions et lois de la République, de préserver l’intégrité du territoire national, l’unité du peuple et de la nation, de protéger les libertés et droits fondamentaux de l’homme et du citoyen, de travailler sans relâche au développement et à la prospérité du peuple et d’oeuvrer de toutes mes forces à la réalisation des grands idéaux de justice, de liberté et de paix dans le monde»«Dieu en est témoin».

Page 90: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

90 Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

- 46 -

Udem anaṣli akked tsuqilt n tggalit i d-yettwabedren deg umagrad 183 n tmendawt :

«Je jure par Dieu Tout Puissant d’exercer en toute impartialité et neutralité mes fonctions, de préserver le secret des délibérations et de m’interdire de prendre une position publique sur toute question relevant de la compétence du Conseil Constitutionnel».

Page 91: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt
Page 92: Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

Les textes fondamentaux de l’Etat algérien en Tamazight ⵉⴹⵕⵉⵙⴻⵏ ⵉⴳⴻⵊⴷⴰⵏⴻⵏ ⵏ ⵓⵡⴰⵏⴰⴽ ⴰⵣⵣⴰⵢⵔⵉ ⵙ ⵜⵎⴰⵣⵉⵖⵜ

النصوص األساس��ية للدولة اجلزائرية باللغة األمازيغية

Iḍrisen igejdanen n uwanak azzayri s tmaziɣt

Document co-édité par :Algérie Presse Service (APS) et le Haut Commissariat à l’Amazighité (HCA)

19 Avenue mustapha el Ouali, AlgerTel : 023 49 06 98/99www.hca-dz.org

Avenue des frères bouadou, bir mourad Rais - Alger. Tél : +213 (0) 23 56 96 90 / 91-92-93-94-95-97

www. aps.dz

© APS-HCA - août 2016