1
Du kanske tror att varje droppe regn som faller från himlen, Värmen från solen eller varje glas vatten som du dricker, är helt nytt, men det ger energi för a� göra va�nets har alltid funnits här och är en del av vattnets kretslopp. kretslopp möjligt. sublimation (formförändring från Sol fast form till gas utan att genomgå mellan Solen gör a� fasen som vätska) va�en avdunstar Atmosfär från haven och blir �ll va�enånga. Kondens Is och snö Nederbörd som Denna osynliga ånga Nederbörd faller över land s�ger upp i atmosfären rinner nedåt och där lu�en är kallare. Evapotranspiration är summan förser va�en �ll Vulkanisk av avdunstning (evaporation) sjöar, floder och hav Vattnets ånga med va�en. från mark och ytvatten och Va�enångan kon - denseras �ll moln. transpirationen från växterna Avdunstning En del av regnet Snösmältning sugs upp av kretslopp Ytavrinning marken, infiltra�on, och om det når �ll - räckligt djupt så fylls grundva�en - nivån på. Vulkaner produc - erar ånga som Floder Ytavrinning Va�en från bildar moln. (eller bäckar) sjöar och va�en - Dimma och dagg drag kan sippra ner i marken. Va�net rör på sig Lu�strömmar trans- Djur under marken på porterar moln runt grund av tyngdkraf- hela jorden. ångflöde ten och tryckförän- dringar. (ångans väg) Grundva�en nära Va�endroppar Läckage oceanerna markytan tas upp av bildas i molnen och faller sedan ned på (eller världshaven) växter. jorden som neder - börd (som regn och ytavrinning snö). Källor En del av grund - va�net sipprar ut i floder och sjöar och kan flöda upp I kalla klimat �ll ytan som källor. skapar neder - Sjöar börden lager av snö, is och glaciärer. Upptagning Växter tar upp grundva�net och Växtupptag avdunstar eller (hur mycket transpirerar från sina blad. Snö kan smälta, Läckage vatten en växt bli �ll bäckar som Grundvattenbildning suger upp) sedan rinner ut i floder, hav och i marken. En del av grund- Grundvattenflöde va�net tränger mycket djupt ner i marken och förblir där (under) en Lagring eller anrikning av grundvatten lång �d. Viss delar av isen förångas direkt i Grundva�net ström- lu�en och hoppar Howard Perlman, Gerard Gonthier, U.S. Geological Survey mar ut i haven och därmed över smält- U.S. Department of the Interior Stefanie Neno, Jim Morgan, Gabriele Zanolli, Food and Agriculture Organization of the United Nations General Information Product 146 håller igång va�nets fasen (sublima�on). U.S. Geological Survey Swedish translation provided by Michele L Jackson Gustavssons https://www.usgs.gov/special-topic/water-science-school/science/water-cycle kretslopp.

Is och sn Kondens Vattnets kretslopp - Amazon Web Services · kretslopp . sugs upp av marken, infiltra on, och om det når ll-räckligt djupt så . fylls grundva en-nivån på. Vulkaner

  • Upload
    others

  • View
    1

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Is och sn Kondens Vattnets kretslopp - Amazon Web Services · kretslopp . sugs upp av marken, infiltra on, och om det når ll-räckligt djupt så . fylls grundva en-nivån på. Vulkaner

Du kanske tror att varje droppe regn som faller från himlen, Värmen från solen eller varje glas vatten som du dricker, är helt nytt, men det ger energi för a� göra va�nets har alltid funnits här och är en del av vattnets kretslopp. kretslopp möjligt. sublimation

(formförändring från Solfast form till gas utanatt genomgå mellan

Solen gör a� fasen som vätska) va�en avdunstar Atmosfär från haven och blir �ll va�enånga. Kondens Is och snö

Nederbörd som Denna osynliga ånga Nederbörd faller över land s�ger upp i atmosfären rinner nedåt och där lu�en är kallare. Evapotranspiration är summan förser va�en �ll Vulkanisk av avdunstning (evaporation) sjöar, floder och havVattnets ånga med va�en. från mark och ytvatten ochVa�enångan kon-

denseras �ll moln. transpirationen från växterna Avdunstning En del av regnetSnösmältning sugs upp av kretslopp Ytavrinning marken, infiltra�on, och om det når �ll-räckligt djupt så fylls grundva�en-nivån på.

Vulkaner produc-erar ånga som Floder Ytavrinning Va�en från bildar moln. (eller bäckar) sjöar och va�en-Dimma och dagg drag kan sippra ner

i marken. Va�net rör på sig

Lu�strömmar trans- Djur under marken på porterar moln runt grund av tyngdkraf-hela jorden. ångflöde ten och tryckförän-

dringar. (ångans väg) Grundva�en nära Va�endroppar Läckage oceanerna markytan tas upp av bildas i molnen och

faller sedan ned på (eller världshaven) växter. jorden som neder-börd (som regn och ytavrinning snö). Källor

En del av grund-va�net sipprar ut i floder och sjöar och kan flöda upp

I kalla klimat �ll ytan som källor. skapar neder- Sjöar börden lager av snö, is och glaciärer. Upptagning

Växter tar upp grundva�net och Växtupptag avdunstar eller

(hur mycket transpirerar från sina blad.

Snö kan smälta, Läckage vatten en växt

bli �ll bäckar som Grundvattenbildning suger upp) sedan rinner ut i floder, hav och i marken. En del av grund-Grundvattenflöde va�net tränger

mycket djupt ner i marken och förblir där (under) en Lagring eller anrikning av grundvatten lång �d.

Viss delar av isen förångas direkt i Grundva�net ström-lu�en och hoppar

Howard Perlman, Gerard Gonthier, U.S. Geological Survey mar ut i haven och därmed över smält- U.S. Department of the Interior Stefanie Neno, Jim Morgan, Gabriele Zanolli, Food and Agriculture Organization of the United Nations General Information Product 146 håller igång va�nets fasen (sublima�on). U.S. Geological Survey Swedish translation provided by Michele L Jackson Gustavssons https://www.usgs.gov/special-topic/water-science-school/science/water-cycle kretslopp.