ISSN-0282-0994 Nr. 1. 2009 Årgång 26 Stalltipsetlantbruketsarbetsmiljo.slu.se/uploads/bStalltipset/Stalltipset12009Lowpdf.pdf · Stalltipset Utgiven av DeLaval Sales AB ISSN-0282-0994

www.delaval.se

Stalltipset Utgiven av DeLaval Sales AB

ISSN-0282-0994 Nr. 1. 2009 Årgång 26

www.delaval.se

Parallellstall P2100 – Nyhet.

Klarar du 2 ton per dygn i VMS?

Lägre celltal med DelPro.

Råmjölktillskott löste problemet.

Intressant läsning för dig.

Nu är läget att satsa enligt LRF-konsult.

Tesen är: satsa i en lågkonjunktur. Räntan har sänkts rekordlågt och andra varor och tjänster blir billigare och det ska du utnyttja. Byggsektorn är rekordlåg och det borde gå att få tag i byggare. Satsa nu så är du är väl rustad den dag det vänder.

I detta nummer av Stalltipset har vi intressanta gårdsreportage från Danmark. Danska mjölkprodu-center har investerat mest i Europa de senaste 10 åren och tekniken har verkligen gjort sitt intrång. Arbetseffektiviteten i den danska mjölkproduktio-nen är högst i Europa och snart går alla kor i lös-drift. Stordriftsfördelar och ökad effektivitet gäller i Danmark.

Idag kan alla effektivisera. Uppbundna stallar kan öka effektiviteten otroligt med DelPro-systemet™. Med DelPro™ får du unik möjlighet till styrning av utfod-ringen. Utfodringen går att koppla till daglig mjölk-mängd, igår en utopi men idag en självklar möjlighet. Vill du växa är det lösdrift med robot eller traditionellt mjölkningsstalll som gäller. Alla möjligheter finns där och DeLaval har Din lösning.

Redaktionen

UR INNEHÅLLET:

Tema Danmark sid. 4-9

Stalltipset ges ut av DeLaval Sales AB Box 21, 147 21 TUMBA. Tel 08-550 294 00Ansvarig utgivare: Eva MårtenssonRedaktionskommitté: Anna Helmerson, Nette Solberg, Jorma Laiho, Håkan Myresten, Eva Mårtensson, Kyöisti RikkolaLayout och Produktion: Kylwall Art & Design AB, TumbaTryck: VTT Grafiska, Vimmerby

Citera oss gärna men ange källan.Alla angivna priser är cirkapriser. Rätt till ändringar förbehålls.

Stalltipset nr 3 • 2008

Ny foderstation FSC40 sid. 10

Omslagsbild: Ole Blomquist, Östergård, ÅlandFotograf: Thomas Carlgren

Hållbar mjölkproduktion sid. 28-29

Frisk luft på Gotland sid. 22-23

En ko ska aldrig behöva fundera på hur eller var hon ska gå i ett mjölkningsstall. I DeLavals nya parallellstall P2100 finns alla detaljerna på plats för att få bästa funktion för en väl fungerande mjölkning med hög kapacitet. P2100 fungerar från första dagen och korna lär sig lätt för de behöver aldrig fundera.

I ett parallellstall mjölkar du snabbt beroende på att stal-let är kompakt. Du är alltid nära kon och hennes juver och det är alltid nära till nästa ko. Parallellstall P2100

har utvecklats genom att ta de bästa detaljerna och utveck-la ett mjölkningsstall med fantastisk funktion och samtidigt stor flexibilitet på hur du kan utrusta just ditt stall.

Ingångsgrinden aldrig i vägenIngångsgrinden fungerar som en skjutdörr vilket gör att den försvinner helt när kon ska gå in i stallet men när den stänger styr den upp sista kon försiktigt. Detta gör att alla kor står rakt i stallet.

Bred gång och utrymme att svänga uppNär kon kommer in i stallet så är gången bred och det finns ordentligt med utrymme för henne att svänga upp mellan sekvensgrindarna. Avståndet mellan sekvensgrindarna gör att hon står rätt i stallet.

Detaljerna gör att det fungerar perfekt från första dagen –DeLaval parallellstall P2100

När kon kommer in i stallet så är gången bred och det finns ordentligt med utrymme för henne att svänga upp mellan sekvensgrindarna. Avståndet mellan sekvensgrindarna gör att hon står rätt i stallet.

3Stalltipset nr 3 • 2008

Detaljerna gör att det fungerar perfekt från första dagen –DeLaval parallellstall P2100

NYHET!

Mjölka enklare i ditt mjölknings-stall – rena trolleriet, eller?Trolleri på hög nivå? Ja vid första anblicken kan man tycka det. Med DeLaval Comfort Start kan du nu bara lyfta mjölkningsorganet och börja mjölka direkt. Inga knapptryck, inga extra moment utan vakuumet startar automatiskt och du kan mjölka på en gång. Ett riktigt stort steg framåt vad gäller arbetsmiljö. Så här enkelt fungerar det: När du lyfter mjölkningsor-ganet så slackas avtagarlinan. Detta känner systemet av och vakuumet släpps på. Comfort start kan installeras på alla DeLaval avtagare i mjölkningsstall, nya såväl som äldre. Comfort Start är ett hjälpmedel som varje mjölknings-stall ska ha. Comfort Start ger dig snabbare mjölkning, lättare mjölkningsarbete, gladare mjölkare och en skö-nare vardag. ¢

Comfort Start

NYHET!

Naturlig front ger bästa rörelsenNär kon kommer in i stallet har hon nästan alltid huvudet lågt. Fronten i P2100 stallet är av bogfrontstyp vilket gör att kon en-kelt ställer sig i stallet. Det finns ingenting som är i vägen utan hon kan röra huvudet upp eller ned med full rörelsefrihet.

Indexering så kon alltid står nära mjölkarenKornas placering mot gropkanten sker enkelt genom in-dexeringen. Denna sköts gruppvis för 3-4 djur beroende på stallstorlek. Den unika bogfronten är behaglig för kon och trycker aldrig på några känsliga delar. Så fort en grupp (3-4 kor) har kommit in i stallet kan de indexeras och börja mjölkas, medan stallet i övrigt fylls. Detta ökar kapaciteten ytterligare.

Snabb utgångFront Exit, d v s att bogfronten svängs upp, gör det mycket lätt för korna att gå ut från stallet. Återigen finns ingenting i kons väg utan hon kan bara går rakt ut. Du tömmer stal-let på bråkdelen av en sekund.

Automationsnivån bestämmer duParallellstallet P2100 kan fås i många olika versioner bero-ende på den automationsnivå du väljer. Stallet kan utrustas från det enkla med flödesstyrda avtagare till mjölkmätning med avtagare och ALPRO men också i mer exklusiva va-rianter med färdiga kabinett i rostfritt uppe och nere med allt inbyggt. Dessutom kan parallellstall P2100 utrustas med ljusramper och LED-spottar vilket ger en fantastiskt fin arbetsbelysning i stallet. Du kommer att älska ditt nya parallellstall P2100. ¢

Fronten i P2100 stallet är av bogfrontstyp vilket gör att kon enkeltställer sig i stallet. Det finns ingenting som är i vägen utanhon kan röra huvudet upp eller ned med full rörelsefrihet. Bogfronten gör det mycket lätt för korna att även gå ut ur stallet.

Parallellstallet P2100 kan fås i många olika versioner från enkelt till mer exklusiva varianter med färdiga kabinett i rostfritt uppe och nere med allt inbyggt. Dessutom kan parallellstall P2100 utrustas med ljusramper och LED-spottar vilket ger en fantastiskt fin arbetsbelysning i stallet.

I ett parallellstall mjölkar du snabbt beroende på att stallet är kompakt. Du är alltid nära kon och hennes juver och det är alltid nära till nästa ko. Parallellstall P2100 har utvecklats genom att ta de bästa detaljerna och utveckla ett mjölkningsstall med fantastisk funktion.

4 Stalltipset nr 1 • 2009

da i Danmark på totalt 400 gårdar. Det gör DeLaval till ohotad marknadsle-dare på robot på den danska markna-den. Arbetseffektiviteten i den danska mjölkproduktionen, d v s timmar per kg mjölk, är högst i Europa och snart går alla danska kor i lösdriftsstall. Jersey-kon är betydligt mer vanlig i Danmark och har stigit i popularitet genom sina höga halter men framförallt genom sin goda hälsa. Efterfrågan på Jersey-kor är idag betydligt större än utbudet. Danska gårdar ligger normalt betydligt högre i celltal än svenska gårdar. Detta förkla-ras till viss del av större besättningar, men också av utfodring och klimat. År

2010 beräknas det finnas 3 000 mjölk-producenter i Danmark med ett genom-snittligt koantal på ca 170 kor. I den snabba förändringen har DeLaval lyckats stärka sin position på marknaden. Idag är DeLaval i Danmark klart marknadsledande både när det gäller robot och traditionella mjölk-ningsstallar. Följ med Stalltipset till några danska gårdar och hör om deras erfarenheter från sina nya stallar. Är du intresserad av att följa med på någon av DeLavals arrangerade inspi-rationsresor till Danmark i vår så ta kontakt med din distriktschef. Resan anordnas till självkostnadspris. ¢

– Det är min tidigare arbetsgivare Niels Kristian Kirketerp, som är delä-gare men han är 62 år och har valt att koncentrera sig på politiken, då han är medlem i byrådet och vice ordförande i Regionsrådet. Hans egendom ingår i vår drift och i den tidigare ladugården går nu alla våra kvigor, berättar Thomas.

Utvändig karusell med 40 platserNybyggnationen är uppdelad i två av-delningar, ligghall i den ena och mjölk-ningsstall, samlingsfålla och kalvboxar i den andra. De två parallella byggnader-na är sammanbundna med en övertäckt förbindelsegång. – Att köra ekologiskt var en kraf-tigt bidragande orsak till valet av nytt mjölkningsstall. Valet stod mellan robo-tar och karusell, men när vi ska ha kor-na på bete en del av året, tyckte vi att karusellen passade bäst, säger Thomas.

till ladugården på Langbakgaard, men i praktiken är det 31-årige Thomas Balle Andersen som står för den dagliga drif-ten.

31-årige Thomas Balle Andersen har byggt nytt stall tillsammans med sin tidigare arbetsgivare. I ett nytt stort stallkomplex, utan-för Hobro, mellan Århus och Ålborg, huserar en av de äldsta, större ekologiska besättningarna i Danmark. Vid omläggning till ekologiskt 1992 fanns det 80 kor men sedan har besättningen vuxit till nuvarande 200 kor.

Driften är fortfarande ekolo-gisk för jag har ingen läng-tan efter att bespruta grö-

dorna. Vi kan få till ett utmärkt foder ändå, säger 31-årige Thomas Balle Andersen, när vi sitter inne på det fina gårdskontoret. I mars 2008 blev stal-let färdigt. På pappret är det två ägare

Med kor på bete passar det bäst med karusell

– Karusellen har helt infriat våra förväntningar och vi mjölkar 150 kor i timmen. Det fungerar bra, säger Thomas.

Lite fakta om dansk mjölkproduktionDansk mjölkproduktion har gjort en re-kordsnabb strukturomvandling. Idag fin-ner du mjölkproduktionen koncentrerad till Jyllands västra sida och medelkoan-talet i Danmark är snart högst i Europa. Danska mjölkproducenter är med hol-ländarna de som har investerat mest i Europa de senaste 10 åren och tekni-ken har verkligen gjort sitt intrång på den danska marknaden. Danmark har idag en stor andel robotbesättningar, DeLaval har 1000 st VMS-stationer sål-

Av: Helge Lynggaard, journalist.

–

Thomas Balle Andersen valde en PR2100 med 40 platser främst på grund av att han önskade hög kapacitet. Det var det system där en man kan mjölka flest kor.


rat en enda ko efter att vi kom in i det nya stallet och det tror jag vi bland an-nat kan tillskriva sanden. Korna ligger skönt och det är ingen risk att de hal-kar när de reser sig. Vi har gummimatta i samlingsfållan, dels för att korna inte ska halka och dels för att skona benen när de står och väntar, säger Thomas.

På bete– Korna är på bete från maj till oktober och det har inte varit problem även om besättningen nu är 200 kor. Vi har 100 hektar kring gården där korna kan gå ut. Vi har en praktikant som samlar in korna på eftermiddagen. I stort sett all vår mark är vall så vi köper spannmål och kraftfoder. När korna är installade för vintern har Thomas delat upp dem i tre grup-per med hjälp av datorn. När de lämnar mjölkningscentret sköter utgångsgrin-darna om och fördelar varje enskild ko till någon av de tre liggavdelningarna. De tre grupperna är: förstakalvare, äld-re kor och de som bara mjölkar. – Förstakalvarna har svarat på upp-delningen genom att avkasta två kg mer

Valet föll på karusell med utvändig mjölkning, DeLaval PR2100 med 40 platser. – Att det skulle vara DeLaval föll oss mycket naturligt, för det gamla mjölk-ningsstallet var också från DeLaval. Dessutom var det den karusellen jag kände att jag bäst kunde lita på av alla system vi varit runt och tittat på. Till exempel när jag tar mjölkprover kan jag stå utanför karusellen och sätta på provkopparna. Det är en av fördelarna med denna karusell.

En man i karusellenThomas valde en karusell med 40 plat-ser främst på grund av att han önskade hög kapacitet. Det var det system där en man kan mjölka flest kor. Samtidigt skulle inte karusellen vara större än att en man kan klara mjölkningen. – Varannan helg sköter jag driften själv. Jag driver korna till samlingsfål-lan, medan en samlingsgrind ser till att korna kommer ända fram till karusel-len. Därefter går jag ner och mjölkar. – Normalt är vi två i ladugården, där den ene mjölkar medan den andre ut-fodrar och får korna till samlingsfållan, berättar Thomas.

Mjölkar 150 kor i timmen– Karusellen har helt infriat våra för-väntningar och vi mjölkar 150 kor i timmen. Det fungerar bra. Är det en ko som skall insemineras eller tas ut till undersökning av veterinären, kan vi slå in numret antingen på mjölkningsplat-sen i karusellen eller i datorn på konto-ret. Då blir hon avskiljd när hon lämnar karusellen nästa gång. Med ALPRO kan vi följa avkastning-en för den enskilda kon och är det för stor avvikelse under en mjölkning i för-hållande till de sista sju dagarnas ge-nomsnitt så får vi ett larm efter mjölk-ningen.

Problemfri övergångÖvergången till att korna blir mjölkade i karusell har gått helt problemfritt. – Många hade varnat oss för att det kunde komma en nedgång vid inkör-ningen av det nya stallet. Men det har inte skett, tvärtom. Mjölkavkastningen har gått upp från 10 300 kg i det gam-la stallet till nu 10 500 kg. Vi har inte köpt några extra djur, men korna är vana vid att gå i lösdrift och nu har de endast fått mer plats, säger Thomas.

Sand i liggbåsenThomas har tänkt mycket på att korna ska ha det bra i det nya stallet. – I liggbåsen är det sand. Det tror jag är bra för korna även om det blir en del arbete en gång i månaden när vi ska köra in sand. Men vi har inte förlo-

Fakta om LangbakgaardÄgare: Interessentskabet Langbakgaard ägs av Niels Kr. Kirketerp och Thomas Balle Andersen. Omfattar Langbakgaard, där Thomas Balle Andersen bor samt egendomen, där Niels Kr.Kirketerp bor.Areal: Driver 200 hektar, ekologiskt. Nästan hela arealen består av vall till bete och ensilage. Djur: Plats för 210 kor. Har idag 200 kor plus rekrytering.Avkastning: 10 500 kg

mjölk om dagen i snitt och det förkla-ras nog av att de inte behöver slåss om fodret. Det är härligt att kunna styra korna på det här sättet. När jag vill flyt-ta en ko från en grupp till en annan är det bara att slå in det i ALPRO datorn så sköter DeLavals grindar så att hon kommer i rätt del av stallet.

Stigande efterfrågan på ekologisk mjölkThomas Balle Andersen tror på en framtid i dansk mjölkproduktion och hoppas att den stadigt stigande efterfrå-gan på ekologisk mjölk i Danmark åter igen gör det mer attraktivt att leverera ekologisk mjölk. – Just nu arbetar danska exper-ter med att utvärdera om de ska re-kommendera politikerna, att alla kor i Danmark ska ut och få motion varje dag. Det hoppas jag inte blir verklig-het. Kommer alla kor ut kommer skill-naden mellan ekologisk och konventio-nell mjölk inte vara så stor och det kan påverka efterfrågan på ekologisk mjölk, säger Thomas Balle Andersen. ¢

När korna är installade för vintern har Thomas delat upp dem i tre grupper med hjälp av datorn. När de lämnar mjölkningscentret sköter utgångsgrindarna om och fördelar varje enskild ko till någon av de tre liggavdelningarna. – Förstakalvarna har svarat på uppdelningen genom att avkasta två kg mer mjölk om dagen i snitt och det förklaras nog av att de inte behöver slåss om fodret.


Ett modern familjeföretag med 210 kor och mjölkningsrobotAv: Helge Lynggaard, journalist.

– Det var en kulturchock att flytta över i det nya stallet, men det var samtidigt vidunderligt att inte behöva mjölka längre, säger Morten Nielsen, som tillsammans med sin fru, son och hans flickvän står för den dagliga driften på Kvindlund.

Det är ljust, luftigt och högt i tak i den nya ladugården på Kvindlund, väster om Haderslev på södra Jylland.– Ja, det är fyra gånger högre i nock än i det lösdrifts-

stall som jag byggde för 30 år sedan, säger Morten Nielsen, 61 år, när han visar det nya stallet som togs i bruk i oktober 2007 och som totalt omfattar 6 000 kvadratmeter. Det är två stallar där det ena rymmer ligghall och mjölkningsrobotar och det andra ungdjur och kalvboxar. Ligghallen har fyra avdelningar med var sin VMS mjölk-ningsrobot. I tre avdelningar finns det mjölkkor och VMS, medan det går kvigor i den fjärde avdelningen där det finns plats för ytterligare en robot i framtiden. Vi träffar Mortens son Søren 29 år, som står för den dagli-ga driften och lite senare Mortens fru Lene som tar hand om kalvarna. Louise, som är Sørens flickvän är också med i den dagliga driften. – Det är ett riktigt familjeföretag, som klarar sig helt utan anställda, säger Morten Nielsen, som är glad för mjölkningsro-botarnas intåg.

Har fått det fysiskt bättre– Vi övervägde mjölkning i karusell men det kräver att det står en och mjölkar. Jag tycker det är en belastning för krop-pen och fysiskt hårt att mjölka. Därför är jag glad för att vi valde VMS och jag kan känna att jag fått det fysiskt bättre se-dan jag slutat mjölka. Ja, det är fantastiskt att man inte ska ut och mjölka, säger Morten Nielsen som mjölkat sedan han tog över Kvindlund 1972. – Fem år efteråt byggde vi lösdriftsstall till 50 kor och då var vi före alla andra. Men det har skett en kolossal utveck-ling sedan dess och det har varit lite av en kulturchock att komma över i det nya stallet. – Det är inte bara mjölknings-robotarna som är nya. Allt är nytt och det tar en del tid att vänja sig vid allt det nya, säger Morten Nielsen.

Korna vande sig snabbt till robotMorten berättar vidare att korna har varit fantastiskt snabba till att vänja sig vid allt det nya. – De fick gå i det nya stallet i fem dagar för att lära sig systemet och få kraftfoder i VMS men blev fortsatt mjölkade i det gamla mjölkningsstallet. De vande sig snabbt och det var enbart den första natten som det fanns någon i stallet, berättar Morten Nielsen. För att snabbt fylla upp stallet köptes det in kor. Klokt nog blev det inköpt kor från besättningar med lösdrift vilket inne-bar att djuren snabbt vande sig vid de nya förhållandena. – Vi kör det nästan som tre självständiga besättningar. När en

– Det var en kulturchock att flytta över i det nya stallet, men det var samtidigt vidunderligt att inte behöva mjölka längre, säger Morten Nielsen, som tillsammans med sin fru Lene, son och hans flickvän byggde nytt stall för 210 kor på Kvindlund.


ko sinläggs, och tas ut, kommer hon alltid att komma tillbaka till samma avdelning igen. Därmed kommer hon tillbaka till invanda förhållanden och slipper stress p g a att VMS står an-norlunda än hon varit van vid.

Styrd kotrafik med Feed First– Vi har valt att ha styrd kotrafik med Feed First. Det bety-der att korna aldrig kan komma till VMS utan mjölknings-tillstånd. Därmed undgår vi att det går in kor och ställer sig ivägen för andra i roboten. Vi tyckte det lät tilltalande att vi kunde mjölka ett antal kor mer per robot genom att köra med Feed First kotrafik. Hitintills har vi inte så stort tryck på robotarna eftersom vi bara har cirka 60 kor i var VMS. – I genomsnitt blir de mjölkade 2 till 3 gånger per dygn. Det kunde kanske vara lite högre men vi har nog för många äldre djur, säger Morten Nielsen. Samtidigt kan vi se på da-torn hur många gånger den enskilda kon har gått från liggav-delningen till foderbordet, där de får ett fullfoder bestående av majs- och gräsensilage samt sojakaka och raps. Kraftfodret blir individuellt tilldelat i mjölkningsroboten där de får sin dagliga ranson. Utöver att äta kraftfoder och bli mjölkade får korna på Kvindlund också klövarna spolade med desinficerande vätska när de blir mjölkade. – Celltalet ligger över 200 000 och det är för högt men det förklaras av att vi har många äldre kor.

Nästan alltid DeLavalMorten Nielsen har bara mjölkat i annan anläggning än DeLaval några få år. – Min far mjölkade alltid med DeLaval och det var enbart de första åren i den gamla byggnaden som det var annat fabrikat. Därför var det helt naturligt att

DeLaval skulle få chansen igen när vi skulle ha mjölkningsro-bot. För den sunda konkurrensens skull fick vi offert från en annan leverantör, men jag är riktigt glad att det var DeLaval som var mest konkurrenskraftigt, säger Morten Nielsen. – Normalt är det sonen Søren som tar emot larm från mjölkningsrobotarna men vi andra klarar det också om det skulle behövas. Søren överväger att finna en kollega så de kan hjälpas åt med att ta vakten om det skulle behövas. – Vi har använt oss av DeLaval Support och vi har ock-så haft behov av besök av servicetekniker men de har alltid snabbt fått igång robotarna igen.

KalvboxPå vår tur runt det nya stallet har vi nu nått till ungdjurs-stallet. Också i denna del är det massor av ljus och fin luft. Djuren bekräftar också de fina förhållandena för kalvarna får inte längre lunginflammationer efter flytten till det nya stal-let. Här är det också en stor gemensam kalvbox med djupströ-bädd. Efter kalvning kommer kon in i en separat box där hon kan vara ifred med kalven i ett dygns tid.

Övervakningskamera– Nu kan min fru sitta inne vid datorn och se oss, säger Morten Nielsen och pekar upp mot taket där det är placerat en liten kamera som kan övervaka hela stallet och här spe-ciellt kalvarna. Men hjälp av USB-nycklar kan vi koppla upp oss mot kameran från vilken PC som helst i värden och föl-ja livet i stallet, berättar Morten Nielsen som så småningom kommer överlåta sin andel av Kvindlund I/S till den yngste sonen Carsten.

Fakta om KvindlundDriftsform: Kvindlund I/S.Ägare: Lene och Morten Nielsen och deras son Søren NielsenAreal: 220 ha, 60 ha majs, 45 ha vall, resten vete.Antal djur: 210 kor plus rekrytering.Mjölkavkastning: 10 500 kg

– Det är ett riktigt familjeföretag, som klarar sig helt utan anställda, säger Morten och Lene Nielsen, som är glada för mjölkningsrobotarnas intåg.

– Jag glad för att vi valde VMS och jag kan känna att jag fått det fysiskt bättre sedan jag slutat mjölka. Ja, det är fantastiskt att man inte ska ut och mjölka längre, säger en nöjd Morten Nielsen.


kommunalreform för två år sedan har kommit långt efter i behandlingen av böndernas ansökningar att få utöka besättningen. Detta är en sak som en-gagerat danskt lantbruk ganska myck-et under sommar och hösten. Den nya ladugården hos Anton Hansen vid Agerskov, väster om Haderslev är byggd före de långa väntetiderna.

Mildare klimatHär på södra Jylland är klimatet lite mildare än till exempel på norra Jylland, och det har de utnyttjat i sin planering. Hela den ena sidan av stal-let mot öst och sydöst är öppen. Här finns inte ens gardiner, som kan dras för. Gardiner finns på andra sidan, var vinden normalt kommer från, och där regnet slår in. Dessutom ligger stallet i lä av den gamla stallbyggnaden och lite lägre.

Vad gör man, när två familjemed-lemmar står med var sin besätt-ning och lite slitna stallar och

funderar, vad kommer framtiden ge? Jo, Anton Hansen, 35 år och hans svär-far Asger Mørk, 60 år, fick en bra idé. De slog helt enkelt samman sina besätt-ningar och byggde ett nytt stall, där det fanns plats för väsentligt fler kor än de hade innan. Anton Hansen hade ett uppbundet stall med 90 kor och svärfadern ett lös-driftsstall med ett tandem mjölknings-stall med 80 kor. De byggde istället ett stall med plats för 320 kor, där det idag är 240 kor. De väntar på tillstånd att få fylla upp stallet. En situation som många danska mjölkproducenter är i för tillfället, då kommunerna efter en

Av: Helge Lynggaard, journalist.

Hela den ena sidan av stallet är öppet hos MH Agro I/S i Haderslev på södra Jylland. De byggde ny ladugård och valde traditionellt mjölkningsstall.

Korna får fodret serverat på foderbord utomhus

– Vi måste säga att mjölknings-stallet fullständigt har infriat våra förväntningar. Två man mjölkar på 1,5 timmar. Vi var ute och såg på en mängd mjölk-ningsstallar men det var DeLavalsstall som tilltalade oss mest. Det är ett välbeprövat stall, berättar Anton Hansen och hans svärfar Asger Mørk.

Korna får fodret serverat på foderbordet utomhus på den öppna sidan av stallet. – Korna får massor av frisk luft och när det är lite varmt älskar djuren att stå där i den friska luften, säger Anton Hansen.


nuter för rengöring. Det är nästan sam-ma tid som vi använde var för sig i våra tidigare stallar med långt färre kor. På helgerna är det enbart en som mjöl-kar och då tar det två timmar, berättar Anton Hansen och Asger Mørk.

MjölkmätningDe har även mjölkmätning i gropen och det är en god hjälp för att hitta pro-blemkor eller andra fel. Man kan hela tiden följa kornas avkastning. – Vi kan lägga in att vi ska ha larm om avkastningen till exempel sjun-ker med mer än 20 procent. Sker det kan vi avskilja kon medan vi mjölkar. Mjölkmätningen gör också kontroll-mjölkningen mycket lättare, säger de två mjölkproducenterna som har upp-levt en fin ökning i mjölkavkastning se-dan besättningarna kom i det nya stal-let. – Avkastningen har stigit 600 kg i ge-nomsnitt, så nu ligger vi på nästan 9 300 kg, men det är svårt att peka på en enskilt avgörande faktor för det, sä-ger Anton Hansen och Asger Mørk.

Var tredje helg mjölkar de självaDen dagliga driften sköts av två hel-tidsanställda, en ladugårdsförman och Asgers son Jakob, 27 år, samt en med-hjälpare som arbetar 20 timmar i veck-an. Sådd av majs och skörd av spann-mål sköts av maskinstation. Alla övriga fältarbeten gör de själva. I det dagliga är det Anton som sköter kalvarna som är upp till tre månader. Därefter flyttas de till stallet hos Asger Mørk. Djuren kommer tillbaka igen när det är dags för kalvning. Dessutom är Anton på fälten medan Asger skö-ter ungdjur och utfodring. Mjölkningen står medarbetarna för, utom var tredje helg då de två ägarna själva står för ut-fodring och mjölkning. ¢

Fakta om MH Agro I/SDriftsform: MH Agro I/SÄgare: Asger Mørk och Anton Hansen. Asgers son Jakob ska överta sin fars andel om cirka ett halvt år.Areal: 250 ha, därav raps 16 ha, vårsäd 50 ha, majs 100 ha och resten vall till vallensi- lage. Kommer att öka majsarealen till 120 ha på bekostnad av vårsäden.Antal djur: 240 kor plus rekrytering. Plats till 320 kor i stallet.Mjölkavkastning: 9 300 kg

Foderbord utomhusKorna får fodret serverat på foder-bordet utomhus på den öppna sidan. Foderbordet är endast en liten bit skyd-dat av takutsprånget. – Skulle vi ha täckt foderbordet el-ler byggt in det hade det varit frågan om helt andra dimensioner på taket. Vi hade sett motsvarande sätt att bygga på andra ställen, där brukarna var mycket förtjusta i det, säger Anton Hansen och Asger Mørk. Fördelen är att korna får massor av frisk luft och när det är lite varmt älskar djuren att stå där i den friska luften. Det kan vara enstaka da-gar då det snöar som kan vara lite pro-blematiskt, men det är normalt så få att det inte är något problem, säger Anton Hansen och Asger Mørk, som nu har lite erfarenhet av vinterväder, för stallet togs i bruk för tre år sedan.

Mjölkningsstall 2x24 Stallet har liggbås, skraputgöds-ling och ett mjölkningsstall, DeLaval Parallellstall med 2x24 platser. – Vi övervägde om det skulle vara mjölkningsrobotar, men ur finansie-ringssynpunkt avstod vi från robot och valde istället ett traditionellt mjölk-ningsstall. I detta stall har vi lika stor kapacitet som i en karusell. – Vi var ute och såg på en mängd mjölkningsstallar men det var DeLavals stall som tilltalade oss mest. Det är ett välbeprövat stall, som i Europa-utgåvan är en lite förenklad utgåva av det ame-rikanska Blue Diamond, men funktions-mässigt lika bra. – Och vi måste säga att den har full-ständigt infriat våra förväntningar. Två man mjölkar på 1,5 timmar och 20 mi-

Anton Hansen och Asger Mørk har upplevt en fin ökning i mjölkavkastning sedan besättningarna kom i det nya stallet. – Avkastningen har stigit 600 kg i genomsnitt, så nu ligger vi på nästan 9 300 kg, säger Anton Hansen och Asger Mørk.


samt krubba i rostfritt stål. Den rostfria krubban låter lite mer när fodret rinner ner. Det ser Philip endast som positivt. – Då hör vi att stationen fungerar och foderljudet lockar även korna att gå of-tare till foderstationen. Även DeLavals servicetekniker Peter Larsson är nöjd med stationerna. Det var han som monterade dem. – Det är stor skillnad på att montera den nya och den gamla stationen. Den nya stationen är mycket lättare att montera och det är genomtänkt hur t ex kablar ska dras. Och den uppfäll-bara luckan gör verkligen skillnad vid montering av portionerare och vid servi-ce. ¢

tjust i den nya modellen av fodersta-tionen! En stor fördel tycker han är att stationen är så öppen och luftig. Detta gör dels att det är lätt att få nya kor och kvigor att vilja sticka in huvudet (den gamla var ju som att stoppa huvu-det i en fågelholk!) men även att den håller sig mycket renare.

Hygienisk och lätt att göra ren– Den gamla foderstationen kändes nödvändigt att göra ren minst en gång per vecka. Då fastnade fodermjöl längs kanterna som blev fuktigt och luktade snart surt. I den nya foderstationen är det alltid torrt och fritt från mjöl vil-ket gör den mer hygienisk. Det har gett lägre cellhalter och mindre mastitföre-komst. – Den nya foderstationen är också ut-formad så att det inte lönar sig för kor-na att stå och banka med huvudet för att få lite extra foder som de gjorde ti-digare. Nya foderstationen gör det klart tystare i ladugården, fortsätter Philip. På Flassbro har två olika stationer testats; en med galvaniserat chassi och plastkrubba, och en med vissa delar

Omtyckt av både kor och människor

Naturligtvis testas alla DeLavals nya produkter ”i verklighe-ten” för att vi ska få reda på

vad djuren och lantbrukarna tycker. Sedan nästan 1,5 år har Philip och Itte Weidman varit ”testvärdar” för den nya foderstationen. Philip är mycket för-

– Den blir inte lika smutsig som den gamla modellen, är lättare att göra ren och korna tycker bättre om den - är det sammanfattande omdömet om DeLavals nya foder-station från testvärd Philip Weidman på Flassbro gård utanför Malmköping.

Nyhet! DeLavals nya, fräscha foderstation

Nu lanserar DeLaval en ny fodersta-tion med ny, bättre design och fler

valmöjligheter. Genom att stationen är plattare så tar den mindre plats i liggbå-set och korna står därför längre upp på båspallen. Den öppna och luftiga desig-nen gör att damm och smuts inte geg-gar ihop och fastnar lika mycket och stationen är därför lättare att rengöra.¢

Stationen finns i två varianter. Premiumvarianten har delar av chassi och foderkrubba i rostfritt stål. Basic varianten har chassi i galvaniserat stål och foderkrubba i plast.

Den uppfällbara luckan gör det lätt att montera portionerare, kontrollera funktionen och att göra service.

Philip Weidman är mycket nöjd med den nya foderstationen. – Den är torr och hygienisk.

Den öppna designen gör det lätt att vänja nya kor att äta ur stationen.


Sparade över 100.000 kronor per år efter installation av kraftfoderstationer

– Innan du satsar på VMS ska du fundera väldigt noga på vilket utfodringssystem du ska välja, säger familjen Danielsson som har lång erfarenhet av olika sys-tem.

Vi letar hela tiden efter för-bättringar i vårt företag, pre-cis som vilket annat företag

som helst så försöker vi att utveckla och öka våra möjligheter till ett lön-sammare lantbruk här i Sjövik. Att få mer mjölk i tanken med minskade kostnader har blivit mer intressant nu när vi har kontroll över besättningen på ett helt annat sätt än tidigare, säger Kristina och Ingemar Danielsson. – Vi har en avkastning på strax över 9 000 kg, vilket vi anser ska ökas till ett strategiskt mål för oss som är över 10 000 kg. Tidigare har vi arbetet med hela besättningen och dess resultat. Nu är möjligheterna helt annorlunda med VMS-systemet och mer optimalt då vi idag ser till individen i vår besättning. Det gör hela vår verksamhet annorlun-da och mer intressant då vi kan följa insatser och investeringar med en sti-gande lönsamhet.

Installation av VMS – Inför starten funderade vi mycket på att installera kraftfoderstationer sam-tidigt med VMS. Att ha separata kraft-foderstationer är ett bra alternativ som ger ökade möjligheter till individuell styrning av foder. Tyvärr fortsatte vi med vårt fullfoder. Med tre liggbåsrader i vår ladugård fick vi inte den funktion med kotrafiken som vi önskade. Det på-verkade antal besök i VMS och antalet mjölkningar samt oregelbundna mjölk-ningsintervall. Djuren i senare delen av laktationen åt och vände sig om för att lägga sig i liggbåsen som har öpp-ning mot foderbordet. Ett beteende som vi inte kunde acceptera. Det är inget fel med tre liggbåsrader men kombi-nationen med fullfoder fungerar dåligt. Däremot fungerar det perfekt i kombi-

nation med separata foderstationer för individuell styrning. På det sättet be-höver vi inte blanda lika tung giva på foderbordet, vilket minskar risken att korna blir slöa och minskar behovet av att hämta kor.

Lösningen blev kraftfoderstationer– Kraftfoderstationer är ingen nyhet för oss, berättar Ingemar. Vi hade kraftfo-derstationer i vår tidigare lösning från 1999. När stationerna blev gamla och slitna så ersattes de med fullfoder. Vi har inte riktigt fått djuren och vårt full-foder att komma överens. Rådgivare har ställt upp men det optimala resulta-tet har vi inte nått. – Vi investerade 2005 i en stationär mixer och med en grovfodervagn sedan tidigare. Fodervagnen kördes ungefär varannan timme. Det ska alltid vara fo-der på foderbordet berättar Ingemar.

– Vi fick alltså inte denna typ av ut-fodring att fungera optimalt i vår la-dugård trots ny mixer och många oli-ka insatser. Vi beslutade att installe-ra kraftfoderstationer, vilka nu varit i drift en tid med helt annat resultat. Avkastningen beräknar vi kunna öka successivt och vårt mål är nu 10 % ök-ning. Det vi kan konstatera redan nu är, då vi utfodrar koncentrat i VMS och en färdig blandning i foderstationer-na, att vår foderkostnad har reduce-rats med 300 kronor per dag. Det inne-bär för vår besättning en besparing på 109 000 kronor/år. Till detta så räknar vi med att den individuella utfodring-en i foderstationerna ska öka vår pro-duktion med i första hand 10 %, menar Ingemar. Dessutom fungerar nu kotrafi-ken utmärkt och vi behöver inte i prin-cip hämta några kor.

Sänkt foderkostnadAtt så enkla insatser kan få dessa re-sultat tycker Kristina och Ingemar är mycket glädjande. – Vi är naturligtvis glada och vill att alla skall räkna över sina investeringar så det verkligen blir lönsamma investeringar och inte tvärt-om som det blev för oss. Även om vi anser att vi har stor erfarenhet av ut-fodringsstrategier så konstaterar vi idag att vår tveksamhet till denna investe-ring för kraftfoderstationer inte var till-räckligt genomtänkt, vilket vi nu har ta-git konsekvenserna av och förändrat till en bra lönsamhetsförbättring för oss. ¢

– Nu fungerar kotrafiken utmärkt och vi behöver i princip inte hämta några kor berättar Kristina och Ingemar Danielsson glatt. Kraftfoderstationer har inneburit ett lyft för kotrafiken och ekonomin.

–

– Det vi kan konstatera redan nu är, då vi utfodrar koncentrat i VMS och kraftfoder i foderstatio-nerna, att vår foderkostnad har reducerats med 300 kronor per dag. Det inne-bär för vår besättning en besparing på 109 000 kro-nor/år. säger Kristina och Ingemar Danielsson.


Tryggare kan ingen vara

LäckageEn av de viktigaste kontrollerna vi gör vid service är av luftläckaget. Ofta mär-ker man inte att ett läckage har upp-stått. Det kan ske genom korrosion el-ler spruckna gummipackningar. Luften strömmar in i anläggningen och försäm-rar kapaciteten. Ett läckage i mjölk-ningsanläggningen påverkar vakuum-stabiliteten och kan få förödande kon-sekvenser för din ekonomi. Otaliga studier visar att vakuumsvängningar i mjölkningsanläggningen ger juverin-flammationer. På den här mjölknings-anläggningen läckte det i mjölkpumpen så den packningen har jag bytt. Tro det eller inte, en av de viktigaste delar jag byter är något så enkelt som spengummin. Spengummin blir ofta

inte bytta i tid och det ser man tydligt på att hålet på spengummit är deforme-rat och förstorat. Därför är det bra att

ha regelbunden leverans av spengum-min och slangar så att det verkligen blir bytt i tid.

Vakuumregulatorn – måste alltid fungera!Mjölkkranar är också ofta dåliga när man kommer ut. De läcker luft el-ler är igensatta. Här är det också vanligt att man finner beläggning-ar när packningarna börjar bli gamla. Vakuumregulatorn kräver en regelbun-den service för att fungera. Den styr ditt vakuum och är troligtvis din vikti-gaste maskin på hela gården. Den mås-te alltid fungera till 100 %. Pulsatorerna är mjölkningsanlägg-ningens hjärta. De arbetar kontinuer-ligt med 60 svängningar i minuten, lik-som ditt hjärta behöver de omvårdnad ibland för att gå perfekt. Jag servar, ren-gör och justerar dina pulsatorer så de går jämnt. Det ger dig en kortare mjölk-ning och kon behöver inte oroa sig för vilken mjölkningsmaskin hon blir mjöl-kad med. När jag genomför en förebyggande

Hej, jag heter Joel Norling. Jag ser till att du får den service din mjölkningsanläggning behöver. Tillsammans med tre kollegor utgör jag en enhet av resande servicetekniker inom DeLaval. Vår främsta uppgift är att se till att du får service i rätt tid. Jag gör service på 100 till 110 mjölkningsanläggningar per år, från Haparanda i norr till Öland i söder. I den här artikeln vill jag dela med mig av min erfarenhet om vikten av förebyggande ser-vice.

– Ha årlig service för att hålla nere kostnaderna. Fördelen med att ha årlig service är att man hinner byta delarna innan de går sönder. Under mina år på resande fot har jag sett många skräckexempel vad som kan hända om man inte gör regelbunden årlig service. Var därför snäll och unna dina kor årlig service så kan både de och du vara tryggare, berättar Joel Norling, resande servicetekniker inom DeLaval.

Idag gör Joel ser-vice hos BirgerGustavsson utanför Aneby i Småland.– Joel är snabb och vet vad han gör. Nu har jag ett bevis på att anläggningen fungerar som den ska och det är en trygghet, berättar Birger.


service gör jag det grundligt och läm-nar ingenting åt slumpen. När jag läm-nar gården vet både jag och kunden att mjölkningsanläggningen är i toppskick.

Min rekommendation – årlig serviceHa årlig service för att hålla nere kost-naderna. Fördelen med att ha årlig ser-vice är att man hinner byta delarna innan de går sönder. Av erfarenhet vet jag att om det dröjer två till tre år mel-lan servicetillfällena, hinner gummide-lar och slitdelar gå sönder och problem uppstå. Årlig service kan du därför lätt räkna hem i form av en bättre mjölkav-kastning, kortare mjölkningstid och en bättre mjölkkvalitet. Ofta märker man liten skillnad i mjölkningen när det drar ut på tiden mellan servicetillfällena eftersom för-ändringen sker kontinuerligt. Först när servicen sedan utförs märker man den stora skillnaden, att det går fortare. Under mina år på resande fot har jag sett många skräckexempel vad som kan hända om man inte gör regelbunden år-lig service. Var därför snäll och unna dina kor årlig service, det säkrar ju-verhälsan, så kan både de och du vara tryggare. Birger är mycket nöjd med den servi-ce han har fått. – Joel är snabb och vet vad han gör. Nu har jag ett bevis på att anläggningen fungerar som den ska och det är en trygghet. ¢

– Jag provade och det gav riktigt rena spenar

– Med Biofoam upplever jag att jag får riktigt rena spenar, berättar Jan, smut-sen släpper med Biofoam. Jag skum-mar spenarna med skumkoppen, lå-ter Biofoam verka ca 15 sekunder och torkar sedan av spenarna. Smutsen på spenen släpper mycket lätt och jag upp-lever att det går betydligt lättare att göra spenarna rena med Biofoam. Är kon riktigt smutsig och gödsel har tor-kat fast på spenen kan man behöva skumma två gånger men det är bara ett fåtal kor som det förekommer på, fort-sätter Jan.

Smutsen släpper med Biofoam– Det känns som jag även har blivit av med sporproblem, för sedan jag börja-de med Biofoam har jag inte haft några problem. Spenarna blir verkligen rena och fina, konstaterar en nöjd Jan.

Mjukare spenar– Med Biofoam blir spenarna även mycket mjuka och fina, berättar Jan. Nu använder jag också spendopp AC

efter mjölkning och det tillsammans med Biofoam ger verkligen mjuka och fina spenar. Det underlättar säkert ren-göringen ytterligare.

Bekvämt att få förnödenheter genom MarkusJan är en av många mjölkproducen-ter som köper diskmedel och spen-dopp från sin servicetekniker och sedan drygt två år även Biofoam. – Det är naturligt och bekvämt för mig att köpa från min servicetekniker Markus Pettersson. Man får leverans di-rekt hem på gården och man får regel-bundna besök av Markus. Dessutom är det han som känner till min anläggning bäst och man kan lösa en massa saker enkelt genom en bra kontakt med ser-viceteknikern. Vi gör dessutom förebyg-gande service varje höst, så det funge-rar väldigt bra med Markus och DeLaval servicetekniker, avslutar Jan. Vill du veta mer om Biofoam, gå in på vår hemsida www.delaval.se. ¢

– Han kom som vanligt en höstdag för tre år sedan. Det var dags för leverans av spendopp och diskmedel. Han hade med sig en ny produkt, presenterade den kort och sa: – Prova det här! Det gjorde jag och det fungerade riktigt bra, så nu använder jag Biofoam varje mjölkning. Berättelsen är Jan Forsbergs på Spjutbergs gård utanför Karlskoga.

– Smutsen på spenarna släpper mycket lätt och jag upplever att det går betydligt lättare att göra spenarna rena med Biofoam. De blir riktigt rena, berät-tar Jan Forsbergs på Spjutbergs gård utanförKarlskoga.

Fakta om SkedhemmetGård: Skedhemmet utanför Aneby, SmålandBrukare: Birger GustavssonAntal kor: 45Avkastning: 9 500 Kg ECM per ko/årSenast service: maj 2007

Delen till vänster är sprucken och släpper in luft vilket orsakat mjölkskum i slutenheten som gör att mjölkpumpen haft problem att pumpa mjölken till tanken.


Ljusterapi för kor och människorDet är inte bara människor som kan behöva en skvätt extra ljus under de mörka vintermåna-derna. Studier visar att ökad ljusexponering ger effekt på mjölkmängden hos kor. Tage Karlsson, Nycklerör, Tidaholm, har installerat DeLavals arma-turer i sitt nya lösdriftstall med VMS.

Det första spadtaget för det nya stallet togs den 18 mars 2008 och stallet togs sedan i drift den

17 september, berättar Tage, men det var precis inga lugna stunder där emel-lan. – Det är mycket som ska planeras – detaljer ska vridas och vändas på men jag är mycket nöjd med hur slutlösning-en blev, fortsätter Tage. Både DeLavals distriktschef Bengt-Ove Wigholm och VMS tekniker Peter Andersson gav många idéer på praktiska lösningar. – Jag fick höra av DeLavals Bengt-Ove Wigholm att det var på gång med nya ljusarmaturer och blev intresserad. Jag fick en presentation av produkten och till slut bestämde vi oss att detta måste vara något för oss. Att det är bra ljus i stallet är viktigt för mig. Det ger en bättre arbetsmiljö och är ju också

bra för korna. Högtrycksnatrium ger ett gult ljus men jag fördrar ett naturligare ljus, fortsätter Tage.

FamiljejordbrukTage driver gården tillsammans med Anette som också har deltidsarbete ut-anför gården. De har två pojkar, Oskar 10 år och Martin 7 år. – De är riktiga ”cowboys” med stort intresse för dju-ren. En av pojkarna känner till och med igen korna till nummer och namn bättre än jag själv, skrattar Tage. Stallet har plats för 85 kor och 56 ungdjur. Idag har gården ca 100 ha egen åkermark samt yt-terligare ca 33 ha ar-rende. Betesmarken är ca 57 ha naturbete. Gården håller på att ställas om till ekologisk produktion.

– Ljuset i stallet liknar dags-ljus, färgernasyns tydligt. Jag är mycket nöjd med funktionen på armaturerna. Jämfört med att investera i lysrör så blev det i stort sett samma kost-nad, berättar TageKarlsson, Nycklerör, Tidaholm.

Nöjd med ljuset– Jag är mycket nöjd med funktionen på armaturerna. Jämfört med att inves-tera i lysrör så blev det i stort sett sam-ma kostnad. Det är ungefär hälften av antalet armaturer jämfört med lysrör. Dessutom kunde vi placera dem bättre och på högre höjd, säger Tage. – Ljuset i stallet liknar dagsljus, fär-gerna syns tydligt. Brunster och dräk-tighet har fungerat bra. Det är väl inte bara ljusets förtjänst men varje detalj som är bra bidrar säkert till slutresulta-tet, avslutar en nöjd Tage. ¢


Med FW200 kan du enkelt lägga ut kraft-foder framför individu-ella båsplatser eller i en sträng framför en box.

Grovfodervagn FS1600 med det nya styrsys-temet.

Nytt användarvänligt styrsystem för fodervagnar

Enkelt att användaDet nya styrsystemet har en stor dis-play som i klartext visar vad som pro-grammeras. Självklart är de logiska me-nyerna på svenska. Systemet kan le-vereras både på kraftfodervagn FW200 och FM och på grovfodervagn FS1600 och det har fler och bättre funktioner än tidigare. Med upp till 20 automatis-ka starter per dag har du möjlighet att starta utfodring vid önskade tidpunkter vilket gör det enklare att anpassa ut-fodringen till olika grupper av djur. Du kan programmera upp till 10 olika färd-kartor som du lägger upp precis som du själv vill ha dem.

Automatisk lagring av dataEn gång per dygn gör styrskåpet auto-matiskt en back-up på all data och lag-rar den på minneskortet på motorstyr-kortet. På detta sätt är du alltid säker på att inga data förloras om det sker något med styrsystemet. Du slipper komma ihåg att göra back-upen själv och inget extra minneskort behövs. Alla data om djur och givor finns uppdaterat i back-up minnet.

Bättre funktioner för strängutfodringDistributionsvagn FS1600 lägger grov-fodret i en sträng medan kraftfodervagn

FW200 kan lägga både en sträng och ge individuella givor. Om du t ex har ung-djur i en box går det fortare att fodra i en sträng och du vet ju ändå inte vil-ket djur som äter vid vilken plats. Med det nya styrsystemet kan hastigheten på både åkmotorer och utmatarskru-var justeras så att strängen anpassas till mängden foder som ska utfodras vid varje tillfälle. ¢

Manuell tilldelning av grovfoder och kraftfoder kan vara både tungt och arbetskrävande. Inköp av en automatisk fodervagn är en lönsam inves-tering med många fördelar; arbetet underlättas, minskade foderkostna-der, bättre foderutnyttjande och ökad mjölkavkastning. Med ett automatiskt utfodringssystem kan givor och tidpunkt för utfod-ring skräddarsys till olika individer eller grupper av djur. Nu får DeLavals fodervagnar ett nytt, användarvänligt styrsystem som gör det enkelt för dig att styra utfodringen enligt egna önskemål. Det nya styrsystemet är förberett för framtida kommunikation med DelPro-systemet.

Från huvudmenyerna väljer du vilka funktioner du vill gå vidare med. I detta exempel har användaren valt ”Inställningar”. I rutan till höger visas undermenyerna. Symbolerna på nedre raden är snabbval som varierar beroende på vilken meny man är i.

Funktionen ”Sortera kor” är ett bra verktyg när djuren byter plats vid omgruppering eller när de varit på bete och hamnar i olika bås varje gång de kommer in för mjölkning.

I menyn ”startdata” lägger du enkelt in vid vilka tider som vagnen ska starta automatisk. Naturligtvis går det även att starta vagnen manuellt.

I procentprofilen kan du välja hur stor del av fodergivan som ska delas ut av varje fodermedel vid varje utfodring. Varje djurgrupp kan få sin egen procentprofil.

Styrskåpet har en stor och lättläst display med logiska menyer på svenska.

NYHET!


– Att producera livsmedel och att få arbeta med välmående djur är favoritsysselsättningen. Det är så roligt att vara mjölkproducent. Jag skulle aldrig i världen byta ut min robot. Nu behöver jag inte känna någon stress inför mjölkningen utan kan fokusera på det viktiga. Det är Stefan Anderssons sammanfattning av sitt första år med VMS.

Stefan berättar att han gjorde driftsplanen för ladugårds-bygget redan när han gick driftsledarutbildning på Önnesta Lantbruksskola 2001-03. När han tog över för-

äldragården Moshult utanför Vislanda 2006 så var det redan klart hur det skulle se ut. – Tidigare fanns det 25 uppbundna kor och nu skulle det byggas till för VMS och 70-talet mjölkande kor. I april 2006 startade bygget och 7 november började vi mjölka, förklarar Stefan frankt.

2 100 kg/dag under 2008Det är inte utan viss stolthet som Stefan berättar att han har levererat 2 100 kg per dag under 2008. Det är imponeran-de det första året och någonting som Stefan absolut ska vara stolt över. Stefan förklarar entusiastiskt att han har en mål-sättning att kunna producera 900 000 kg under 2009, det är fullt realistiskt menar han. – Jag försöker hela tiden optimera i VMS och då ska det vara möjligt.

Ekonomiskt optimalt med treradig lösning– Redan från början var jag klar över att det skulle vara ett treradigt system. Det måste vara den ekonomiskt mest op-

timala lösningen. Jag praktiserade hos Sven Rahlsgård på Maglaröd som var en av de första med VMS redan 1999 och såg att det fungerade bra. Det fungerar perfekt med kraftfo-derstationer och med Feed First kotrafik, fastslår Stefan.

Fattade vitsen med Feed First– Här måste jag tacka Roger Arvidsson på DeLaval för pla-neringen med Feed First. Det blev verkligen bra. Jag hade ju praktiska erfarenheter så jag visste ju hur det skulle se ut och fattade vitsen med Feed First. Jag har en otroligt bra ko-trafik med 160 – 170 mjölkningar per dygn. – Fullfoder hade naturligtvis inte fungerat med ett trera-digt system men det var inte heller aktuellt. Det blir svårt att

kombinera försörjning till hög-mjölkarna med bra ko-trafik. Jag behöver aldrig hämta några djur och de flesta kvigor lär sig på en gång. En del kan naturligt-vis behöva lite längre tid. Just nu har jag 66 mjölkan-de kor i systemet och jag vill ligga på 65 till 70 kor, förklarar Stefan, då går det optimalt.

”Nu kan jag fokusera på det roliga – att utveckla mjölkproduktionen”

– Jag kanske är för positiv men jag tycker ju det är så roligt att vara mjölkproducent, säger Stefan.

– Jag har som målsättning att pro-ducera 900 000 kg mjölk under 2009 med min VMS, berättar Stefan entusiastiskt. På bild Linn Glans, anställd på Moshult.


Fakta om MoshultÄgare: Stefan Andersson Areal: Ca 20 ha åker och 36 ha skog som är eget och arrenderar ca 60 ha åker och ca 90 ha bete. Ursprungligen utgjorde detta 19 gårdar

Antal djur: 90 årskor med plats för 70 mjöl- kande samt rekrytering och tjurar, totalt 240 djur, hälften av tjurarna avyttras. Den gamla ladugården utnyttjas för kalvning, och djur under behandling och sin.Avkastning: ca 9 800 kg ECMCelltal oktober -08: ca 200 000

Djurögat viktigt– Du måste ha blick och känsla för hur dju-ren fungerar, beskriver Stefan med inlevel-se. Jag har en rälshängd RA 135 fodervagn som körs 13 till 14 gånger per dygn. Du får inte ge för mycket vid ett och samma till-fälle, det kan störa kotrafiken. Det får gärna ta slut strax innan fodervagnen kommer på nytt men det får absolut inte bli rusning. Då är du fel ute, beskriver Stefan. Trots kraftfoderstationer tillämpar Stefan blandfoder. – Jag blandar foder från första, andra och tredjeskörden med helsäd och halm, mineral och salt så att det motsvarar 22 kg mjölk. Resten styr jag individuellt ef-ter avkastning i foderstationerna. Det funge-rar utmärkt och kotrafiken fungerar otroligt bra, informerar Stefan.

Låga energi- och driftskostnader– Det har fungerat väldigt bra hela tiden och jag har haft väldigt få larm. Det kan vara nå-got per månad utanför vanlig arbetstid och jag har ännu inte haft någon akututryck-ning. Stefan betonar vikten av att göra rätt saker och att rengöring är A och O. Det bi-drar säkert till att också driftskostnaderna är låga. – Jag har serviceavtal och kostnaden hamnar runt 35 000 till 40 000 utslaget per år, förklarar Stefan. – Jag har lägre energikostnad nu än med

25 uppbundna utslaget per ko, förklarar Stefan. – Hela går-dens förbrukning uppgår till 108 000 kWh inklusive hushålls-ström, noterar Stefan. Stefan har dessutom verkligen bidragit till energibesparing. Kyltanken är försedd med värmeåtervinning vilket är natur-ligt numera. Stefan menar dock att många är nog inte med-vetna om hur mycket energi det finns att hämta i bara mjöl-ken. – Här på Moshult utnyttjar vi all energi vi kan ta tillvara

från mjölken och det räcker nära nog för att värma hela bo-staden. Vi värmer tappvarmvatten till stallet och har en kul-vert till bostaden där vi försörjs med både varmvatten och radiatorvärme. En varmvattenberedare höjer temperaturen till önskad temperatur. Senaste vintern klarade energin från mjölken att värma hela bostaden förutom de två kallaste da-garna, beskriver Stefan nöjt.

I dag är man företagare – tidigare generation var bondeStefan sammanfattar sin uppfattning om dagens situation lite eftertänksamt. Samtidigt noterar han att djuren har en enorm potential att producera men du måste ge dem rätt för-utsättningar. Bättre kan det knappast uttryckas. – Jag kanske är för positiv, funderar Stefan, men jag tycker ju att det är så roligt att vara mjölkproducent. Avslutningsvis ber Stefan oss lyfta fram Conny Åberg som en ovärderlig kunskapsresurs när det gäller allt som har med servicefrågor att göra. Det är en verklig entusiast och framåtsträvande mjölkpro-ducent vi lämnar och som verkligen kan vara stolt över vad han har presterat på kort tid. ¢

– Med VMS blir det tid över för familjen, konsta-terar Stefan. I famnen dottern Tova.


– På spenarna syns det skillnad!

Det märktes skillnad direkt på spenarna, de blev inte alls lika mjuka och fina som med

Proactive Plus, konstaterar Nils. Nu är ordningen återställd på Ängeby och man använder Proactive Plus igen, ett riktigt bra spendopp. Gården utanför Köping drivs av brö-derna Hans och Nils Andersson tillsam-mans med Hans söner Henrik, Erik och Patrik. 1974 tog bröderna över gården som då hade 30 kor. Ängeby byggde nytt lösdriftsstall 1999 med plats för 140 mjölkkor då man slog ihop två be-sättningar. Investeringen i den nya lös-driften är man mycket nöjd med.

Parallellstall är braMjölkningsstallet är ett 2x8 parallell-stall fullt utrustat med mjölkmätning och ALPRO. – Parallellstall är bra att mjölka i, konstaterar Patrik. – Det är snabbt att mjölka i, då det är korta vä-gar och man står nära djuren, fortsätter Patrik. Dessutom är det inga problem med kor som sparkar eller att mjölka in kvigor. De går in och ställer sig med de andra djuren och det är bara att mjöl-ka dem. Inte som i det gamla uppbund-na stallet där man ibland fick ha dubb-

la sparkbågar på vissa kvigor, skrattar Patrik. På Ängeby konstaterar de att i en lös-drift är det en stor skillnad på djurens beteende jämfört med uppbundet. I lös-driften är djuren mycket lugnare och tryggare.

Mjuka spenar– I början hade vi en automatisk sprayanläggning i mjölkningsstallet men idag sprayar vi spenarna efter mjölk-ning med vanliga sprayflaskor, fortsät-

ter Patrik. – Det är enklare och snab-bare och dessutom upplevde vi att det blev för hög förbrukning med sprayan-läggningen. Vi har mycket goda erfa-renheter av Proactive Plus efter lång tids användning och det vi framförallt uppskattar och ser stor skillnad på är den mjuka och fina spenhuden som Proactive Plus ger. Den är viktig, kon-staterar både Nils och Patrik på Ängeby. Läs mer om Proactive Plus på vår hemsida, www.delaval.se. ¢

Orden är Nils Anderssons, på Ängeby AB, precis utanför Köping. På gården har man använt spendopp Proactive Plus länge men under 2008 testade man lite genom att köpa några andra spendopp med ”väldigt bra” pris.

– Parallellstall är bra att mjölka i, konstaterar Patrik på Ängeby. – Det är snabbt att mjölka i, då det är korta vägar och man står nära djuren, fortsätter Patrik. Dessutom är det inga problem med kor som sparkar.

– Vi har mycket goda erfarenheter av Proactive Plus efter lång tids användning och det vi framföralltuppskattar och ser stor skillnad på är den mjuka och fina spenhuden som Proactive Plus ger, berät-tar Nils Andersson på Ängeby.

–


Lätt att hålla rent– För de som har gamla foderbord är det perfekt. Arbetet är inte så tungt längre och det går snabbt på den blanka ytan. Man kunde tro att det skulle bli halt men det är inget problem. Det är väldigt lätt att hålla rent nu. Jag är jät-tenöjd och kan verkligen rekommende-ra detta till andra avslutar Anna. ¢

Fakta om foderbord FTCKor tycker om att äta från en slät, ren yta men att hålla foderbordet i god kondition kan vara svårt. Nu kan DeLaval erbjuda en lösning så att du snabbt kan omvandla ett sli-tet, plant foderbord till en slät, hy-gienisk utfodringsplats som är lätt att göra ren. DeLaval foderbordsskydd FTC är en livsmedelsgodkänd produkt i en grön färg som är helt ofarlig att slicka på. Den är syrabeständig och slitstark, vilket gör att den behåller sin släthet. Detta minskar risken för bakterietillväxt i fodret och gör DeLaval FTC lätt att hålla ren. Beställ DeLaval FTC i den längd, 5, 10 resp 15 m och bredd, 1 el-ler 1,2 m, du önskar. Monteringen gör du själv, snabbt och enkelt. Skivan hålls stadigt på plats med hjälp av unika aluminiumprofiler. Hörnprofiler i plast ger en hygie-nisk övergång mot foderbordskan-ten. ¢

”Det här kan jag rekommendera till mina kolleger”

Anna Käll har tagit över mjölkpro-duktionen på gården Åkersta från

sin far. Ladugården är ursprungligen från 1923 men tillbyggd i omgångar. På gården finns det 44 uppbunda kor och medelproduktionen är 9 700 kg. Anna driver mjölkproduktionen tillsammans med maken Markus som också har ett entreprenadföretag, vilket innebär att Anna har huvudansvaret för djuren.

Slitet foderbord– Foderbordet var gammalt och slitet och det gick inte att hålla rent, sägerAnna. Vi förstod att vi borde göra nå-got åt det och kontaktade Markus Petterson, servicetekniker på DeLaval. När vi fick höra talas om att det var en skiva som kunde läggas på befintligt fo-derbord tyckte vi att det var något för oss. Det kunde installeras när djuren stod inne och man kan avbryta vid be-hov och fortsätta senare. Min far och Markus installerade det på mindre än två dagar, fortsätter Anna.

Slitna foderbord är svåra att hålla rena. Rengöringen är tung och tar också mycket arbetstid. Nu finns det en enkel lösning som går snabbt att installera. Stalltipset besöker Anna Käll, Åkersta, i Ervalla några mil utan-för Örebro som har använt lös-ningen under några månader.

– Foderbord FTC kan jag rekommendera säger Anna Käll, här tillsammans med sönerna Gustav och Ludvig.

– För de som har gamla foderbord är det perfekt. Arbetet är inte så tungt längre och det går snabbt på den blanka ytan. Man kunde tro att det skulle bli halt men det är inget problem. Det är väldigt lätt att hålla rent, berättar Anna Käll.


Halverat celltal och ökad produktion med ny VMS ladugård

Vi befinner oss i ett av Sveriges robottätaste område, nämligen norra Skaraborg. – Inom en radie på kanske fem mil finns det nog ett 75-tal VMS, berättar Bengt-Ove Wigholm, distriktschef på DeLaval. Tommy Andersson och Magnus Jonsson bildade bolaget Värsås Mjölk AB genom att slå samman sina besättningar och bygga en ny VMS ladugård för drygt 200 kor under 2007. Den 10 mars 2008 tryckte man på startknappen.

År 2000 tog Magnus över Kivenäbben som är föräldragår-den och där kom den nya VMS

ladugården senare att byggas. Då fanns det en lösdrift från 1989 med foderligg-bås och plats för 130 kor. Tommy är närmaste granne och hade en uppbunden ladugård med 50-talet kor. Redan 2002 funderade han på ro-bot men arrenderade då gården och hade begränsad tillgång till mark.

Huvudmotiv att slå samman besättningarna– Vi var båda intresserade av att ut-veckla verksamheterna och kunna sat-sa på bästa teknik. Vi hade gemensam revisor i Enar Andersson, Österbo och det var han som under 2006 ledde in oss på tanken att gå samman på det här sättet, förklarar båda. – Först tittade vi på 140 kor i den be-fintliga lösdriftsladugården och med två VMS men fastnade hela tiden.

– Sommaren 2006 började vi titta på ett nytt alternativ och då började det se intressant ut. Diskussioner om ränta, investeringsnivå, djurantal led-de så småningom fram till ny ladugård med tre VMS och 205 platser. Här hade Europeiska fonden för lantbruksutveck-ling betydelse för utformningen. Nästa steg blev att vi samlade besättningarna i lösdriften på Kivenäbben.

Vi ville inte ha armarna fulltecknade med ko-nummer– Innan vi startade besökte vi ett fler-tal gårdar och där vi speciellt studerade kotrafiken var hos Enar Andersson på Österbo som hade erfarenhet av Feed First. Det är de idéerna som vår lös-

Tommy Johansson, Bengt-Ove Wigholm, Madelene Smedberg och Magnus Jonsson under glatt samspråk i den ljusa och luftiga ligghallen hos Värsås Mjölk AB.


per dygn. Ytterligare fyra gånger ser vi regelbundet till att knuffa fram fodret åt korna, också det påverkar kotrafiken gynnsamt.

Endast två kor har slagits ut– Den 10 mars 2008 startade vi i det nya VMS-stallet. Före starten låg vi på ca 9 200 kg och ett celltal runt 300 000. Korna har ökat med fem-sex kilo mjölk totalt sedan starten så det ser väldigt bra ut så här långt. Celltalet är nu nere på 140 000 vilket är en halve-ring och vi har inte slagit ut mer än två kor, konstaterar båda. Just nu har vi 204 mjölkande kor i systemet.

Suverän serviceSom avslutning understryker både Tommy och Magnus värdet av den för-näma service de åtnjuter i området och pekar speciellt på Mats Fellbrandt, VMS-tekniker på DeLaval. – Vi har också fått mycket värdefull hjälp av Bengt-Ove när det gäller pla-nering men också under byggnadsti-den och ända fram till start. Därefter har Mats och hans kollegor skött både igångkörning och service på ett utmärkt sätt, avslutar man på Värsås Mjölk AB. ¢

att det skulle vara den minst bekym-mersamma lösningen och med rena och torra gångytor och det har vi fått. Det kan nog ha påverkat juverhälsan posi-tiv funderar båda. Klövhälsan är också mycket bra, understryker Magnus.

Inte slösa med dyrt kraftfoder – ville styra individuellt– Vi hade erfarenhet av kraftfodersta-tioner sedan tidigare och det ville vi fortsätta med, poängterar både Tommy och Magnus. Det är enkelt och tillförlit-ligt och ger oss möjlighet till individu-ell anpassning. Dessutom är det så att kraftfoderstationer har en positiv in-verkan på kotrafiken. Det noterade vi bland annat från studiebesök på gården Österbo och vi ville inte lägga tid på att mota kor. – Vi hade en blandarvagn sedan tidi-gare vilket bidrog till att det blev kör-bart foderbord. Det ger oss alternativ men det är också förberett för bandfo-derfördelare. Vi begränsar dock ener-giinnehållet till motsvarande ca 20 kg mjölk. Blir det mer blir korna slöa och då fungerar kotrafiken sämre. – Vi mixar majs, första- och andra-skörd med halm, blandspannmål, mine-ral och salt och kör ut foder två gånger

ning är baserad på. Vi ville ha en fung-erande kotrafik och slippa hämta kor. Dessutom har vi planerat med VMS i mitten av stallet, vilket innebär att vi har två grupper av kor men som mjöl-kas i samma VMS. Det medför att vi kan jobba med olika fodergivor till de två grupperna. – Betesdriften löser man genom att korna styrs direkt ut på bete efter mjölkning. Det fungerar suveränt, påpe-kar Magnus. Från bete kommer de till-baka in till foderbordet. På det här sät-tet är det längst tid till nästa mjölkning och korna hinner gott och väl tillbaka i tid för nästa mjölkning utan att vi be-höver bekymra oss om att hämta någ-ra kor.

De stora pengarna ligger i att vi minskat veterinärkostnaderna drastiskt– Den kraftiga nedgången i celltal över-raskar till och med oss själva, betonar Magnus och Tommy. Ändå ligger de sto-ra pengarna i drastiskt minskade vete-rinärkostnader vilket är mycket värde-fullt. Vi känner oss väldigt nöjda med lösningen. – Vi valde spalt i gödselrännorna, på-pekar Tommy eftersom vi räknade med

Fakta om Värsås Mjölk AB Ägare: Tommy Andersson och Magnus Jonsson Tommy och Magnus äger dock sina resp gårdar som Värsås Mjölk AB sedan arrenderarAreal: Ca: 230 ha åker och ca 60 ha bete

Antal djur: 230 årskor och totalt ca 500 djur, tjurkalvar avyttras Den gamla ladugården utnyttjas för kalvning, rekryteringsdjur och djur under behandling och sin.Avkastning: ca 9 500 kg ECMCelltal oktober -08: 140 000Övrigt: Spaltgolv och spalt framför VMS.

Bengt-Ove Wigholm och Mats Fellbrandt från DeLaval i det rymliga personalrummet på Värsås Mjölk tillsammans med Magnus Jonsson, Tommy Johansson och Madelene Smedberg.

Den trevliga servicedelen på Värsås Mjölk som inrymmer mjölktank och motorrum samt perso-nalutrymmen.


0,8 m hög och sedan ha gardiner på resten av väggen. Vi sparade 30 000,- på att bygga en trävägg med plåtbe-klädd yttersida i stället för murad leka. Hade vi valt färdiga element så hade det blivit ännu dyrare. För att lösa frånluf-ten så bestämde vi oss för att använda skorstenar då de är mindre känsliga för hur det blåser och så regnar det inte in så lätt, fortsätter Ingvar. – Vi har redan märkt att klimatet i stallet under sommaren och hösten är som att vara i skuggan av ett träd. Eftersom huset ligger lite högt så drar det lite hela tiden, vilket får korna att söka skugga och svalka där under de varma dagarna. Vi har också installerat kylfläktar för att ytterligare förbättra in-omhusklimatet för våra djur, avslutar Ingvar. •

Rondarve gårdVi fortsätter vår resa söder ut till Ingvar Höglund, Eksta, Rondarve gård. Gården ligger söder om Klintehamn mitt för Lilla Karlsö på den sydvästra sidan av Gotland. Ingvar och Siv har haft sitt nya stall i drift sedan maj 2008. Stallet är för 180 mjölkande kor och har ett 2x12 fisk-benstall med ALRPO och mjölkmät-ning. – Planeringen av stallet har skett un-der flera år och tanken var att huset skulle byggas billigt men ändå funktio-nellt. Under planeringen så funderades det mycket på hur väggarna skulle se ut och vilken typ av ventilation som vi skulle välja, berättar Ingvar. – Vi bestämde oss till slut för att byg-ga ett kallt stall med en vägg som var

Frisk luft i stallet på ett naturligt sätt

BäntebinglesResan börjar med att vi besöker Ronny Olofsson, Bäntebingles, som ligger strax söder om Åminne på östra sidan av Gotland. Ronny har under 2008 förlängt sitt gamla stall som från början var varmt med nockventilation och luftintag på sidorna. Hela den nya delen på stallet är oisolerat med skorstenar för från-luft och gardiner för tilluft. I dag rym-

mer stallet 210 kor plus rekrytering och korna mjölkas av tre VMS. Ronny berätta att han märkt att dju-ren trivs väldigt bra i den nya stallav-delningen, speciellt under den varma delen av året när man kan sänka ned gardinerna helt och på så sätt få tvär-dragsventilation. – Korna ligger ofta i den nya delen och låter den svalkande vinden blå-sa på dem. De söker sig in i stallet för

att få både skugga och svalka, berättar Ronny.

Lägre byggkostnad– En annan positivt bidragande orsak är att byggkostnaden med denna lösning kunde minskas med ca 400 000,- efter-som vi inte behövde köpa tre meter höga väggelement utan vi kunde nöja oss med endast en meter höga, berätta-de Ronny. •

Stalltipset möter Anders Olsson, distriktschef på Gotland, för att besöka ett antal lantbru-kare som har valt att bygga nya stallar med gardiner och skorstenar som en ventilations-lösning.

Nya stallet på Bäntebingels. Hela den nya delen på stallet är oisolerat med skorstenar för frånluft och gardiner för tilluft.

– Vi har redan märkt att klimatet i stallet under sommaren och hösten är som att vara i skuggan av ett träd, berättar Ingvar Höglund, Eksta, Rondarve gård.


Vi lämnar gården och kör tillbaka mot Visby och under resan tillbaka summerar Anders dagen med att gar-diner tillsammans med skorstenar är en lösning som kommit för att stanna. Den är väldigt flexibel och kan på ett enkelt sätt kombineras på många oli-ka sätt, både på nya och gamla stallar. Man tar också tillvara möjligheten att ha traditionell undertrycksventilation

SmissVår resa fortsätter till Kenth Nilsson, Smiss, Gerum som ligger mitt i mellan Klintehamn och Hemse. Mörkret har redan fallit men från stallbyggnadens gardinväggar strömmar ljuset ut på ett inbjudande sätt. Kenth berättar att från början plane-rades för ett varmt stall men det visade sig att kostnaden för att få byggnaden isolerad ökade med 500 000-600 000,-vilket gjorde det naturligt att titta på en lösning med gardiner och skorstenar. – Efter en del funderande och samtal med DeLavals Anders Olsson så beslu-tade vi att bygga ett helt oisolerat stall, berättar Kenth. Stallet stod klart i de-cember 2007 och har en VMS och plats för 73 mjölkande kor. – Vi valde att ha gardiner på hela väg-gens höjd som är tre meter. Det märks att djuren trivs, speciellt under varma dagar när vi kan rulla ned gardinerna nästa helt. Vi brukar stanna ca 30 cm från marken för att få lite skydd, avslu-tar Kenth. •

Frisk luft i stallet på ett naturligt sätt

under den kallare årstiden för att sedan under den varma delen av året kunna tvärventilera.

KostnadsbesparingAnders berättar vidare att flera stall som han har sålt är med skorstens- och gardinlösning och de kommer att byg-gas under vintern och våren. Dessutom har han flera förfrågningar som han håller på att räkna på. Kostnaden för lösningen, som är betydligt lägre än för varma stall, är något som också attrahe-rar många lantbrukare. Gardinerna finns i olika lösningar allt från enklare modellerna där gardinen sänks ned till de mer avancerade där gardinen rullas upp på en rulle samti-digt som den hålls sträckt. De olika lös-ningarna går dessutom att kombineras på olika sätt. s k splittsystem. Gardinerna levereras med ett nät för att minska risken för att fåglar kommer in i stallet och stabilisera även gardinen vid blåst. Från utsidan så hålls gardi-nen på plats med ett rep som går kors-vis över gardinen. Gardinerna levereras med vindfickor för att förhindra att vin-den kommer in från sidorna. Gardinerna kan styras helt manuellt eller med motor som styrs av en regler-central som känner av temperaturen i

Anders Olsson berättar att gardiner tillsam-mans med skorstenar är en lösning som kom-mit för att stanna. Den är väldigt flexibel och kan på ett enkelt sätt kombineras på många olika sätt, både på nya och gamla stallar.

Mörkret har fallit på gården Smiss på Gotland men från stallbyggnadens gardinväggar strömmar ljuset ut på ett inbjudande sätt.

stallet och på så sätt hålla ett bra inom-husklimat. Skorstenarna finns också i olika stor-lekar och längder för att passa olika lös-ningar. Kontakta din DeLaval distrikts-chef eller gå in på www.delaval.se och läs mer om gardiner och skorstenar. ¢


klarar Larisa Nykyri. Förutom rapporter går det att bygga upp en heltäckande databas om de en-skilda djuren. Ko-korten innehåller alla erforderliga uppgifter om varje ko per laktation: födelseuppgifter, kalvningar, brunster, semineringar, behandlingar, mjölkningsdata etc.

Ett användarvänligt programLarisa tycker att det är lätt att använ-da DelPro™-programmet. Det är ett bra hjälpmedel. Även användarhandboken är ett utmärkt hjälpmedel. I den går det snabbt att kolla hur en viss åtgärd görs, hur man till exempel skapar en ny rap-port. Larisa tipsar att det lönar sig att spara så mycket djurdata som möjligt redan i början. Då får man mest nytta av DelPro™ programmet. ¢

Nya möjligheter för bättre styrning i en båsladugård

Förväntningarna gällde möjligheten att på ett heltäckande sätt kunna följa upp och styra produktionen

via datorn. Fastän Larisa är DelPro™-programmets huvudanvändare, har ock-så Matti bekantat sig med DelPro™s fi-nesser, framför allt när det gäller mjölk-ningsdata. Den vanliga mjölkningen sköter de växelvis. Det går snabbt med sex enheter. Trots att systemet bara har varit i bruk några månader, har Nykyris utnyttjat det på många sätt. Framför allt har Larisa satts sig in i alla fines-ser programmet har. – Det tog myck-et tid i början att mata in all djurdata i programmet, men det lönade sig. Efter den första storsatsningen har program-met verkligen varit till stor nytta, berät-tar Larisa.

Heltäckande djurkalenderLarisa använder DelPro™- djurkalen-der för att följa upp kalvningar, sinlägg-ningar och brunstkontroll. DelPro™-

programmet innehåller färdiga rappor-ter som kan sorteras så att de önskade uppgifterna är lätta att granska. Det går också att utforma helt egna rapporter. I rapporterna visas bara de kor som kom-mer att ha händelser, till exempel kalv-ning inom följande två veckor.

Brunstkontroll är krävande arbeteLarisa har underlättat brunstkontrol-len genom att programmera larmen tre dygn före den beräknade brunsten. När besättningsstorlekarna växer, kan pro-duktionsuppföljningen och djurkalen-dern inte längre basera sig på ens eget minne. – De erforderliga uppgifterna sparas i DelPro™-programmet. Därefter påminner programmet om viktiga kon-trollpunkter och åtgärder. Användaren ansvarar sedan för själva beslutet, för-

I juni 2008 monterades de modernaste mjölkningsenhe-terna för båsladugårdar samt ett produktionsstyrningssys-tem på Nykyrilä gård i Juuka i Finland. En faktor som påver-kade beslutet att investera i mjölkningsenhet MU480 var det ICAR-godkända mjölkmätnings-systemet, men Matti och Larisa Nykyri vill betona att de har köpt ett produktionsstyrningssystem, inte enstaka maskiner.

Matti och Larisa Nykyri är nöjda med de mång-sidiga rapporterna i DelPro™-programmet. Sönerna Jaakko och Samuli sitter i Mattis famn.

Matti Nykyri under-söker DelPro™. Rapporterna gör det lätt att följa upp bl a avkast-ningsdata och djurkalender. På bilden syns en brunstkontrollrap-port.


fick vi den sortens information en gång i månaden, vid provmjölkningen, så visst effektiviserar DeLaval DelPro™ våra arbetsrutiner, konstaterar Joakim Lind, en av tre delägare till Hanåsa. Under mjölkningen visas mjölk-mängd, flöde och tid på displayerna i de 14 mjölkningsenheterna, MU480.

– Förvarningen när något går fel, t ex vid avvikande mjölkmängd, fungerar jättebra och det underlättar vårt arbete betydligt, säger Eleanor. Trots att inga förändringar i de nor-mala arbetsrutinerna har gjorts under det senaste året kan Hanåsa konstatera att juverhälsan har blivit mycket bätt-re, och även bakterietalet har fått en positiv effekt. – Vi har sänkt vårt bakterietal ytterli-gare och ligger numera konstant på en väldigt bra nivå, påpekar Eleanor och Andreas. Det finns mycket pengar att spara och tjäna på vid effektivare arbetsruti-ner, bra juverhälsa samt låga bakterie-tal. ¢

gången till daglig mjölkmängd har inne-burit en hel del för gården. Sinläggning, brunst, slakt etc. bestäms nu med hjälp av information som tillhandahålls av systemet. – Tidigare, när vi hade MilkMaster,

Vi befinner oss på Hanåsa pre-cis utanför Högsby i Småland, Sveriges största båsladugård. Här

mjölkas 260 kor varje morgon och kväll med DeLaval DelPro™. Systemet togs i bruk för knappt ett år sedan och till-

Varje morgon och kväll hörs numera det välkända pulserandet från de 14 nya mjölkningsenheterna, MU480, kopplade till DeLaval DelPro™ i ladugården på Hanåsa. – Korna har reagerat väldigt positiv och under de senaste månaderna har vi märkt att antalet fall med juverinflam-mation har minskat markant, säger Eleanor Pettersson och Andreas Wiksten.

Bättre juverhälsa på Hanåsa

Fakta om HanåsaÄgare: Joakim, Mikael och Milton LindAreal: 500 ha åker, 230 ha naturligt bete och 800 ha skogAntal djur: 260 mjölkande korAvkastning: 10 600 kg ECM

– Sen vi installerade DelPro™-systemet har vi märkt att antalet fall juverinflammationer har minskat markant, konstaterar Eleanor Pettersson och Andreas Wiksten.

På Hanåsa mjölkas 260 kor i uppbundet system med DeLaval DelPro™.

DelPro vann även det presitgefyll-da priset Gold Medal vid Farma 2008 International Trade Fair of Animal breeding and Rural Development i Poznan, Polen, 3-5 oktober 2008. ¢

"DelPro blev Årets Nyhet på Elmia Lantbruk 22-25 oktober 2008.


ner och programmeringsmöjligheter så-som slirövervakning av drivning, larm om någon ränna inte skrapats osv. Skrapans dragmoment är inställbart på

Rena och torra gödselgångar i öppna rännor med DeLaval CleanMatic utgödsling

Stefan har byggt ett nytt varmt stall med 2 st VMS och plats för 152 mjölkande kor samt 44 st sin-

kor och kvigor. Stallet har fyra rännor med CleanMatic utgödsling. – Det är den perfekta lösningen i ko-stallar för att hålla de öppna rännorna både torra och rena, berättar Stefan. Tack var den unika urinkanalen för-bättras miljön väsentligt för både djur och människor. Urinen rinner snabbt ner från de lutande gångplanen till urinkanalen i gödselgångarnas mitt. Urinkanalen rensas av rostfria klaf-far från skrapan varje gång den går och därför förs urinen snabbt bort. Skrapan har följsamma läppar på un-dersidan av slitstarkt polymermateri-al som skrapar mycket rent. Torra och rena gångytor förbättrar klövhälsan och hela stallet blir renare. Den låga skra-pan med runda kanter går varsamt fram bland korna. Skrapgångarna kan med fördel beläggas med gummimatta för att ytterligare förbättra miljön för korna. Styrsystem Intelligent PLC-styrning med automatiska starttider individuellt för varje ränna med möjlighet att starta eller koppla bort enskilda rännor. – Det är lätt att programmera och ändra i styrskåpet. Tryckpanelen är bra

och väldigt överskådlig. Man kan enkelt stänga av en ränna om det behövs, be-rättar en nöjd Stefan vidare. Det finns många övervakningsfunktio-

Stalltipset besöker Stefan Larsson, som driver företaget Mickelssorkar. Gården ligger i När socken på sydöstra Gotland.


motstånd (ko-ben) och återstartar ef-ter några sekunder. Efter sex st försök att återstarta står den kvar och larmar. Skrapan gör ett nytt försök att starta vid nästa starttillfälle. Övriga rännor påverkas inte om en skrapränna stan-nat. På operatörspanelen visas mycket in-formation, ex. vilken skrapa som är i gång och var den befinner sig. Systemet kan också styra ett externt hydraulag-gregat till tvärränna med programmer-bara starttider. Det finns gjutformar att hyra för att underlätta gjutningen av gödselgångar och urinkanal. Gödselgångarnas bredd kan vara mellan 2-4 m. Detta förenklar gjutningen samtidigt som gångytans lut-ning mot urindräneringsspåret, ränn-

operatörspanelen för att inte använda mer kraft än det behövs för att få kosä-kerhetsfunktion. Skrapan stannar när den stöter på

– Det är lätt att programera och ändra i styr-skåpet. Tryckpanelen är bra och väldigt över-skådlig. Man kan enkelt stänga av en ränna om det behövs, berättar en nöjd Stefan Larsson.

Fakta om DeLaval CleanMaticMotor: Effekt 250WLjud nivå: 65dBWire: 8 mm rostfri

Styrning: PLC styrt skåp med touch- screen för upp till 6 rännor Tid start/intervallstart, kosäkerhets övervakning på varje ränna Slirvakt för wiren Service intervall indikering Styrning av tvärränna

Klarar du två ton mjölk per dygn? Anmäl dig till VMS 2-tonsklubb

två-tonsklubben. Det finns redan många VMS använ-dare som producerat två ton mjölk per VMS och dygn som ett genomsnitt över sju dygn. Vi presenterade gårdar på Elmia. Se listan nedan. Nu ger vi alla VMS användare chan-sen att bli medlemmar i DeLaval två-tonsklubb. Så här gör du: e-posta in en fil där det tydligt framgår produktionen per VMS-station och dygn som ett ge-nomsnitt över sju dygn. Skicka till [email protected] Vi kommer att skicka dig ett bevis på detta för 2009. ¢

Sedan starten av robotmjölkning har kapaciteten varit en central fråga.

Många olika sätt att mäta kapaciteten har förekommit.Det enda intressanta borde vara att se hur mycket mjölk som produceras vid robotmjölkning över en viss tid. Under åren har fokus mer och mer kommit att handla om mängden mjölk som kan produceras per dygn i en mjölknings-

robot. Att mäta mängden per dygn som ett genomsnitt över sju dygn är ett in-tressant värde. Något av en drömgräns har två ton producerad mjölk per mjölknings-station och dygn som ett genom-snitt över sju dygn kommit att bli. Spannmålsodlare brukar tala om tio-tonsklubb. Det kan vara dags att tala om motsvarande vid robotmjölkning,

bredd och rakhet blir mycket exakt. Mycket arbetstid och kostnader för trä-formar kan sparas med denna metod. ¢

Kund Gårdsnamn Adress Årsproduktion kg

ECM Antal VMS

Högsta 7- dagars värde Kg mjölk/ VMS

Total års- produktion, ton Typ av kotrafik

Claes Johansson Bankebolet Tibro 9 400 2 2 400 Feed FirstGunne Lindgren Bassholma MunkaLjungby 10 300 1 2 300 680 SemifriLennart Holmberg Brännfors Lantbruk Åbyn Byske 10 600 2 2 400 1500 Feed FirstLars Karlsson Draftinge Bredaryd 9 800 2 2 350 Feed fFirstBr. Pettersson Drömminge Bor 10 500 2 2 000 Feed FirstÖsterbo Gård Dödevi Löttorp 11 000 2 2 200 Feed FirstChrister Ivarsson Elestorp Båstad 10 000 1 2 300 665 SemifriLeif Claeson Hemdarve Slite 9 500 2 2 200 1400 Feed FirstL-G Olsson Hässelstad Mariestad 11 400 1 2 680 Feed FirstBröderna Malmberg Ivö Fjälkinge 9 800 1 2 400 680 Feed FirstGöran Holgersson Listerby Listerby 9 800 1 2 357 Styrd kotrafikStefan Andersson Moshult Vislanda 10 100 1 2 300 Feed FirstMäsinge Lantbruk AB Mäsinge Båstad 10 200 1 2 200 680 Feed FirstArnold Ebbesson Möllhult Båstad 10 600 1 2 200 670 SemifriMikael o Lotta Olsson Nyby Nyby, Löttorp 9 500 2 2 300 600 Feed FirstWerner Larsson Persöfjärdens Lantbruk Luleå 10 600 1 2 100 620 Feed FirstJoakim Boij Prästgården Reftele 10 550 2 2 400 Feed FirstPaul Pettersson Påarp Båstad 10 700 2 2 500 1500 SemifriStaffan Moberg Rabbaldshede Gård Rabbaldshede 11 088 1 2 165 SemifriMikael Olovsson Renbergsvattnets Lantbruk Skellefteå 9 800 1 2 000 615 Feed FirstTomas Kulneff Rubingården Båstad 9 900 1 2 200 650 Feed FirstJonas Rönnqvist Rönnqvists Lantbruk Nordmaling 10 500 2 2 200 Feed FirstSandby Mjölk Sandby Löttorp 10 000 2 2 200 Feed FirstTobias Holmkvist Skarmansmåla Älmeboda 10 200 1 2 100 SemifriUlf Lund Södra Palsbo Bondstorp 10 000 1 2 200 Feed FirstTrosnäs Mjölk Trosnäs Löttorp 10 100 2 2 200 Feed FirstUlf o Ann-Sofie Edgren Tälleryd Hultsfred 9 400 2 2 400 600 Feed FirstFredrik Åström Åpigården Korpikå Kalix 10 100 1 2 200 600 SemiFriRoland Lugn Ängsbo Götene 9 700 2 2 300 Feed FirstAnders Karlsson Össlöv Karsagård Ljungby 10 100 1 2 025 FörselekteringHenrik Johansson Östanå Faringe Almunge 12 000 eko 1 2 400 SemifriÖsterbo lantbruk Österbo Karlsborg 11 000 3 2 300 Feed FirstFredrik Johansson Bjurholm 11 100 1 2 100 Feed FirstU&B Svensson Aneby 9 500 1 2 000 Feed FirstJohan Henning Tranås 9 600 1 2 000 Feed First

DeLaval VMS 2-tons klubb


Vädret plus lite till – frågor som berör oss allaDeLaval engagerad i IDF -konferensen ”Climate Change - The Heat is On?”.

Mjölkproduktionen i fokus I juni 2008 arrangerade IDF, International Dairy Federation, tillsam-mans med DeLaval den internationella konferensen ”Climate Change The Heat is On?”. Huvudtemat för konferensen var hur mjölkproduktionen påverkar och påverkas av klimatförändringarna. I Edinburgh samlades drygt 250 mjölk-

producenter, forskare och andra med intresse för mjölkproduktionen, för att diskutera detta ur ett producent- och konsumentperspektiv. Förutom klimatförändringar diskute-rade man bl a energifrågor, vattenfrågor och biologisk mångfald. Enkelt uttryckt var fokus inställt på hur vi skall agera för att skapa en långsiktigt bärkraftig mjölkproduktion.

Global överblickAtt vi påverkas olika av klimatföränd-ringarna och att olika miljöfrågor på-verkar den enskilde mjölkproducen-ten olika runt om i världen, framkom mycket tydligt under konferensen. För att åskådliggöra situationen runt vår jord visades fem nyproducerade fil-mer från Egypten, Brasilien, China, Nederländerna och USA. De gav en bild

För lite regn, för mycket regn eller regn som kommer vid fel tidpunkt. Dyr energi som belastar miljön och plånboken eller göd-seln som kan bli energi och en intäkt till gården. Miljöfrågorna är många gånger komplexa och globala men små och lokala lös-ningar kan ha stor påverkan.

Moderator för konferensen var den svenske frilandsjournalisten Ulf Wickbom. Han var mycket framgångsrik i att skapa en dialog mellan föreläsare, panelerna och åhörarna. Kunskapsutbyte var ett ledord för konferensen.

Vår affärsidé är: “Att driva ut-veckling och framsteg i mjölk-produktion”. Omsorg om miljön är en allt viktigare del av DeLavals företagsfilosofi. Nu ökar DeLaval sitt engage-mang på miljöområdet ytterligare. Ett arbete som går under namnet Sustainable Dairy Farming eller på svenska hållbar mjölk-produktion.

Förutom olika former av stöd till utveckling och spridning av kun-skap om mjölkproduktionens

miljöeffekter, som IDF konferensen i Edinburgh i somras, arbetar DeLaval lö-pande med att förbättra produkter, pro-cesser och arbetsförhållanden ur miljö-synpunkt, både för människor och djur. Samtliga våra egna fabriker följer lö-pande upp sin miljöpåverkan och de flesta gör det utifrån formella miljöled-ningssystem. I Sverige har verksamhe-ten i Tumba varit miljöcertifierad enligt ISO 14000 ända sedan 2001. I världen finns ytterligare sex certifierade fabri-ker. Även den svenska försäljningsor-ganisationen är miljöcertifierad enligt ISO14000 sedan länge.

Visionen är en globalt hållbar mjölkproduktionFör DeLaval betyder Sustainable Dairy Farming (hållbar mjölkproduktion) att mjölkproduktionens negativa miljöpå-verkan minskas samtidigt som gårdens

lönsamhet behålls eller ökar samt att både djuren och människor får ett mer hälsosamt liv. Delarna i Sustainable Dairy Farming är förutom miljö också djurhälsa, lönsamhet på gårdsnivå och socialt ansvar.

DeLaval ökar sina insatser på miljöområdet

DeLaval SDF, (Sustainable Dairy Farming), fr v Jan Agri, Lukas Wolbeek och Mark Blake kommer fokusera på utvecklingen av nya lösningar, stöd till försäljningsorganisationen samt rapportering av miljömål.

Mer fokus på hållbar mjölkproduktionFör att koordinera, stödja och stärka DeLavals miljöarbete globalt samt kopp-la det till alla delarna av Sustainable Dairy Farming, bildade DeLaval 2008 en fokuserad enhet i organisationen kal-


lad Sustainable Dairy Farming Office. Där kommer man fokusera på utveck-lingen av nya lösningar, stöd till försälj-ningsorganisationen samt rapportering. Till denna enhet knyts även ett rådgi-vande, vetenskapligt organ.

Målet är att producera mer med mindreI praktiken måste DeLaval hjälpa till så att produktionen av mjölk kräver allt mindre energi och materiella resurser per liter framöver. DeLavals egen verk-samhet måste bli effektivare. Detta är många gånger detsamma som att mins-ka den totala kostnaden för produktio-nen. När DeLaval hänvisar till en håll-bar mjölkproduktion är det inte ett ab-solut begrepp eller en särskild form av produktion. DeLaval ser begreppet som en kompass som talar om för oss i vil-ken riktning vi måste gå. Kort sagt vi måste hjälpa våra kunder, världen över, att bli mer effektiva och att producera "mer med mindre”. ¢

timmar och vakuumavvikelser vilket gör att din servicetekniker får värdefull information om problemet. Dessutom påminner Service monitor SM100 om när det är dags att byta spengummi och tid för service. Det ger dig ovär-derlig kontroll på funktionen av din mjölkanläggning. Kontakta din service-tekniker så kan han se till att du får en Service monitor på plats i din anlägg-ning. ¢

av hur olika mjölkproducenter påverkas av klimatförändringar men också hur de arbetar för att minska miljöpåver-kan lokalt.

Se möjligheterna – ta del av konferensenUnder konferensen presenterades den nya websidan www.sustainabledairyfarming.com där allt material från konferensen finns till-gängligt.• Artiklarfrånde40deltagandejour- nalisterna. • TVinslagfrånderyskaochbrasili- anska TV- teamen.• Defemfilmernaochlåtdigförund- ras av hur olika förutsättningarna att producera mjölk är runt om i världen.• Allapresentationerochdiskussio- ner.Men det viktigaste är möjligheten att dela kunskap och se möjligheter i vad man kan bidra med i vardagen. ¢

DeLaval ökar sina insatser på miljöområdet

Äntligen går det att hålla koll på anläggningen

Nu kan du nämligen installera DeLaval Service monitor på din

anläggning och få kontroll varje dag. DeLaval Service monitor SM100 talar nämligen om för dig om du har stora och farliga vakuumsvängningar i din anläggning. Den mäter nämligen hela tiden och larmar om något är fel. SM100 är därför så mycket mer än en vanlig vakuummätare. Den är smart och larmar om något inte är som det ska. Genom en blinkande lampa ser du direkt om något har hänt eller avviker från det normala. Nu är Service moni-tor så smart att lampan blinkar med olika färger beroende på vad felet är. Din Service monitor lagrar dessutom värdefull information angående drifts-

Delarna i SustainableDairy Farming är förutom miljö också djurhälsa, lönsamhet på gårdsnivå och socialt ansvar.


”Feedtech råmjölkstillskott löste vårt problem”

När DeLavals servicetekniker fö-reslog att Magnus skulle pro-va Feedtech Råmjölkstillskott

kändes det som att allt som kunde förbättra situationen var värt att tes-ta. Tillsammans med gårdens veteri-när Helena Steneskog bestämde man sig för att göra ett litet försök: 10 kal-var från kvigor delades in i två grup-per där den ena gruppen fick Feedtech Råmjölkstillskott och den andra grup-pen fick klara sig utan. I gruppen som inte fick Råmjölkstillskott dog tre kal-var medan alla kalvar klarade sig i den andra gruppen. Ett litet försök men re-sultatet var så tydligt att Magnus be-stämde sig för att fortsätta. Ett beslut som han inte har ångrat eftersom kal-varna nu klarar sig mycket bättre.

Magnus vet att alla kvigors råmjölk har för låg kvalitet så han ger Feedtech Råmjölkstillskott till alla kvigkalvar ef-ter förstakalvare. Alla kors råmjölk tes-tas och om kvaliteten är för dålig så får även dessa kalvar tillskott. Den för-sta dosen får kalvarna inom fyra tim-mar efter födseln, medan tarmen kan ta upp de stora antikropparna. Dos nummer två ger han efter 12 timmar. Naturligtvis får kalvarna även råmjölk. Max 13 kalvar i varje gruppEfter två dygn i enkelbox släpps kal-varna i en gruppbox med kalvamma. Eftersom Hedenlunda är en stor gård med flera anställda har det visat sig vara bättre att släppa kalvarna till am-man tidigt, än om de skulle gå längre

tid i enkelbox. I amman får de alltid rätt giva, korrekt pulverblandning och vid samma temperatur. – Vi har så många kalvar så jag bru-kar kunna få till en hel grupp samtidigt, säger Magnus. Detta är jättebra för kal-varna eftersom varje ändring i en grupp är en stressfaktor. Och jag vill inte ha fler kalvar än 13 i varje grupp! Kalvarna hålls i sex grupper och ut-fodras med tre st DeLaval kalvammor. När de sätts in i amman får de sex liter per dag. Givan trappas sedan successivt upp till 10 liter per dag. – De får den dyraste kalvnäringen – men det lönar sig tycker Magnus. Kraftfodret utfodras i tråg med fri till-gång. Kalvarna avvänjs när de är ca två månader men tiden är inte det viktigas-te utan Magnus säger att ”djurögat” får avgöra om det är dags eller ej. Vid av-vänjningen trappas givan automatiskt ner stegvis och efter sju dagar får kal-varna ingen mer mjölk. Hedenlunda har en bra inkalvnings-ålder, ca 24 månader. En förklaring till den låga inkalvningsåldern kan vara att man tar så väl hand om kalvarna och ger dem så mycket mjölk under den viktiga, tidiga tillväxtfasen.

Trots att Hedenlunda gård, utanför Flen, är noga med hygienen och skötseln av kalvarna så hade de tidigare stora problem med kalvhälsan. Många kalvar fick diarré och dog. Framförallt var det kalvarna efter kvigorna som inte klarade hälsan. Efter ett litet försök med mycket gott resultat för Feedtech Råmjölkstillskott så ger ladugårdsför-man Magnus Johansson tillskottet till alla kvigkalvar efter förstakalvare.

Kalvarna är lugna och fina hos Ladugårdsförmannen Magnus Johansson på Hedenlunda gård.

Fakta om Hedenlunda gård306 kor mjölkas i en invändig karusell med 24 platser. Ca 100 kor mjölkas per timme.Inkalvningsålder: 24 månaderKalvningsintervall: 12,2 månaderAvkastning: Ca 9800 liter/ ko och år. Försökte med mjölkning tre ggr per dygn men då slutade korna att visa brunst så nu mjölkar man med 12 timmars intervall.Utfodring: Mix med ensilage, drav, majs, expro och spannmålskross utfodras med mobil mixervagn. Man gör 3 olika blandningar; mjölkande kor, sinkor och ungdjur.


att vi kostat på oss snygga grindar i trä. Det är trevligt både för oss själ-va men också för besökare att det ser bra och ordentligt ut, avslutar Christer Gunstad.

Planera i tid för uppsättning av stängselVill du ha hjälp av våra Elstängsel-byggare, kontakta våra försäljningsche-fer:Jan Pettersson, Östersund,070-5662620Katarina Tordsdotter, Hässleholm,073-4063600Clas Lifgren, Linköping, 070-5680781¢

– Vi kommer att fortsätta med Feedtech Råmjölkstillskott! avslutar Magnus. ¢

Med det goda djurögat, det vikti-ga hygientänkandet och med hjälp av Feedtech Råmjölkstillskott har

Med kalvamma får alltid kalvarna rätt mängd mjölk och vid rätt tempera-tur. 3 gånger per dag går Magnus in i ALPRO-processorn och tittar om det är några kalvar som inte ätit vad de ska. Vid larm tar han direkt bort kalvarna från gruppen!

Från två dagars ålder går kalvarna i en gruppbox med kalvamma, fri tillgång på kraftfoder och naturligtvis en ordentlig vattenkopp!

Elstängsel som håller i minst 20 år – uppsatt av DeLavals elstängselbyggare

På Hamra finns det drygt 500 djur som ska hållas på bete. – Att un-derhålla de gamla stängslen tog

mycket tid och kostade även en hel del pengar varje år, berättar Christer Gunstad. – Ur stängslingsynpunkt är ett pro-fessionellt uppsatt stängsel revolutione-rande. De nya stängslen räknar jag med ska stå i minst 20 år. Jag räknar också med ett minimalt underhåll. Så stabilt som det är uppsatt räknar jag med att vi på sin höjd behöver spänna trådarna ibland bara. Dessutom kommer vi en-dast att behöva göra en kortare inspek-tion och sedan släppa djuren. Tidigare har underhållet innan betessläppet tagit upp till en vecka, säger Christer.

Hörnen viktiga– I hörnen är påfrestningen stor. De som har stängsling som yrke kan göra s k parallellogram som är stabila. Dessutom slås stolparna ned med en speciell apparat som gör att de sitter stabilt och rakt. Jag menar att det är mer kostnadseffektivt att utnyttja yr-kesmän än egen personal till uppsätt-ning av nya stängsel, fortsätter Christer.

Höjer intrycket på gården– Stängslet håller mycket längre men det höjer också intrycket av hela Hamra gård. Stolparna sitter spikrakt och hörnen är stabilt monterade samt

På DeLavals gård Hamra har det under året satts upp nya permanenta stäng-sel. Uppsättningen har gjorts av en av DeLavals Elstängselbyggare, Delkaprodukter. Resultatet är ett stängsel som kommer stå i många år. Stalltipset har träffat Christer Gunstad, VD för Hamra gård, som berättar om sina tankar och idéer runt permanenta elstängsel.

– Våra stängsel på Hamra kommer att hålla i minst 20 år, säger Christer Gunstad, VD Hamra Gård.

Hedenlunda fått till sin kalvuppfödning och är idag mycket nöjda med sina fina kalvar!

Foto: Delkaprodukter

www.delaval.se

Porto betalt

AvsändareDeLaval Sales ABBox 21147 21 TUMBA

MIL

JÖM

ÄR

KT

Tryc

ksak

lic

nr 3

41 1

89

Stalltipset nr 1 • 2009

B

Fyll i och skicka in kupongen nedan.

I vår senaste kundenkät kan vi kon-statera att DeLaval webbutik är uppskattad. DeLaval gör helt rätt är

det tydliga budskapet från kunderna. Ett antal förslag till förbättringar har vi tagit fasta på och redan genomfört för att göra webbutiken bättre.

Fler enkla reservdelar i webbutikenI webbutiken finns idag långt mycket fler reservdelar tillgängliga och vi job-bar kontinuerligt med att lägga till fler reservdelar. Men du finner inte alla då det skall vara enkelt och framförallt sä-kert vilken del det är. Annars blir det fel och då har vi gjort fel. Det skall inte råda någon tvekan om att det är rätt del till en viss produkt och du skall enkelt kunna byta den själv.

ExpressfraktMånga kunder vill också kunna få till-gång till snabba leveranser dvs express-frakt. Nu kan du välja det när du läg-ger din order. Order före klockan 10 så har du delarna nästa dag. Naturligtvis tillkommer kostnaderna för express-frakt alltid. Läs mer i Webbutiken un-der: Villkor.

Enkelt att söka rätt sakDet är inte alltid man vill klicka sig fram i produktträdet utan ibland vill

man söka. Sökmotorn i webbutiken har blivit mycket bättre men kom ihåg att söka på rätt sätt. Lägg till stjärnsymbolen (*) antingen i början av ordet och/eller i slutet av det ofullständiga produktnamnet/ordet (t ex *pump*) och tryck på: Sök. Nu kommer du få upp en lista med alla produkter som är relaterade till ditt sökord ett enkelt sätt att hitta det du söker.

Beröm för snabba leveranserDe mest positiva signalerna i kundenkä-ten är de mycket positiva svar vi får om leveranserna. De är snabba och kom-pletta. Oberoende av var du är i landet, 2-3 dagar är normalt. Det är bra och ger den som beställt leveransen i tid.

Välkommen till DeLaval webbutik. Butiken som alltid är öppen för dig.¢

Vilket gensvar i vår kundenkät!

Ja, jag vill ha senaste informationen från DeLaval och DeLaval Webbutik till min e-postadress.

E-post:_________________________________________________Du kan även gå in på www.delaval.se och fyll i dina uppgifter där.

Kund nr ____________________________________________________

Namn _______________________________________________________

Adress ______________________________________________________

Postnr ______________ Postadress ____________________________

Se dina uppgifter högst upp på sidan

Frankeras ej DeLaval

betalar porto

DeLaval Sales ABWebbutik

Svarspost

Kontonummer

20143925

147 20 Tumba

Säkra dig om att få den senaste informationen från DeLaval och DeLaval Webbutik

x

Documents

ISSN-0282-0994 Nr. 1. 2009 Årgång 26 Stalltipsetlantbruketsarbetsmiljo.slu.se/uploads/bStalltipset/Stalltipset12009Lowpdf.pdf · Stalltipset Utgiven av DeLaval Sales AB ISSN-0282-0994