I N DUSTRIE NS UTRE D N INGSINST ITUT

lir en fristiende vetenskaplig forskningsinstitution grundacl lggg av SvenekaArbetsgivarefiireningen och Sverigee Industriftirbund.

Att bedriva forskning riirande ekonomiskaftir den indugtriella utveeklingen.

Wrksamhet

och sociala ftirhillanden av betydelse

Euvudilelen av arbetet inom institutet Hgnas it lingsiktiga forakningeuppgifter.Ma,r siktar herrid tiu ett studium av ile grundliigganile gan-anhangen inomnnringalivet och eiirekilt tiU att belysa de frigor son hiir satnmrn med etmk11r.rella och institutionella fiiriinilringar. Forskningeresultaten publiieras i ingtituteteskriftserie

Yiil sidan om det lingsiktiga fsrsLningsarbetet utfiir ingtitutot smiirre utred.ningar riirande speciella problem samt ger visg eervice it induetrit6retag, orga.nisationer, statliga myndigheter etc. Institutet sammanet$ller vidare bland annatminadssiffror iiver industriproduktionen samt en index 6ver denna.

StyrelseTekn. dr Marcus

'Wallenbergo

ordfiirandeDirektiir Axel EnstriimDirektiir Per IfembergDirekttir Axel lveroth

Personal

Direktiir Bertil KugelbergBruksdisponent Bror Lagercr ar/tzFil. dr Sven SchwartzDocent Jan 'l[allander

Tekn. dr Ernet Wehtje

Chef: Docent Jan WallanderBitriidande forskningschef: Fil.lic. Erik H66rcSakkunnig: Professor Ragnar BentzelSekreterare: Pol.mag. Giiran Ahrsjb

Fil.kand. Giiran AlbinssonAktuarie: Fil.kand. Claee . LagerkvistKamrer: Fru Rurh \ffiklund.Ellerstad

Ourig ordinarie personal sarnt metl siirskilda utred,ningar sysselsatta:fru Kate von Arnold fru Britt Johanssonfil.kand. Per-olov Boman fru Marina Lidbergfrt Lisbeth Brandeskog civilekonorn Lars Lid6nfru Birgit Carlevid doeenr Leif Mut6nprofessor Erik Dahm6n pol.mag. o. ciy.-ekon. Lars Nabsethherr Georg Danielsson fru wera Nyr6npol.mag. John Ekstriim, DHS herr Bertil olseonciv.ing. Bertil Eneroth, DIrS fil.dr Erik Ruistfriiken Ingrid Forsberg fil.lic. Bengt G. Rundbladfil.kand. Jan Gillberg professor fngvar Svennilsondocent odat Gulbrandsen fru Eater

'wennerholm

fil.Iic. Bengt Irtiglund fru Gunni westerberg

Verksamhetsflret 19 59

Frirord

rur har under senare ir strEvat efter att llta &reredogiirelseu i ntgon mtnfi karaktiiren av en uppsatssamling. f anelutning till redogiireleerna fiirlaget betrliffande de olika utredningarna har eelunda visea reeultat preeen-terats fr6n utredningearbetet.

Med hiineyn till att inetitutet under er t9s9 uppnrdde en ilder av 20 6rhar vi i dr l6tit rcflevigningen av v8r verksamhet fi en nigot annan karaktiir iin tidigare. r en giireldld jubileumsekrift, >rndustriproblem 1960>, harsdlunda ett antal av inetitutetg medarbetare lImnat redogiireleer fiir reeul-tat och problem i anslutning till forekningearbetet. Den hiirmed pr€sen-terade lrsredogiirelseu har med hiineyn till detta pi en hel del punktergjorts mer kortfattad iin tidigare. Viesa preliminlira resultat frfrn v6rtarbete pres€nteras emellertid iiven denna g&ng i redogiirelsen. Detta glllerbland annat undersiilcningen riirande verketadeindustrine kapitalstru.ktur,det fortltipande prognosarbetet riirande TV:g utveckling oeh understik-ningen riirande metoder fiir produktivitetsmatningar inom induetrin.

Stockholm den 22 januari 1960

/a

Kapitalbildningeproblemet. zSkiftarbeteiverletadsindustrin. . gPerspektiv p& V[eteuropas utveckling lgSS-25 l0Anvlndning av befolkningsregietret 12Skogsbrukets tranoportproblem . 12Kommereiell telenieioneverl$amhet ta

Forskningsprojekt u"der arbete 14Dea industriella utvecklingen

Yerketadeinduetrils kapitalstruktur 14Statietiek beekrirmiug av verketadeinduetrin . . 17Input output-undereiikningen fiir verketadsinduetrin . 17Ftiretagebeskattningens utformning lgDen offentliga eektorne expaneion . . lgNorrlandeproblemet 19Produktiviteten inom induetrin . 19

InnehAil

tltgiwra publikationer

Den framtida marknadenOversiktligastudieravkonsumtionsutvecklingen. . . . .Detaljetudier av konsumtionsutvecklingen: TV-utvecklingen

Arb etem arlcn a d s p roble mArbetekrafteneriirlighet . . . . . . . . . . . . ,B e f o l k n i n g s p r o g n o g e r . . . . . . . . . . . r , .[Jndersiilf ingen riirande liineiilcningars verkningar inomindustrin . . . . . . . o . . . . . . o . . . .

Statistiska och ekonomiska iivereikter eamt iiwig verksarnhetProduktionsindex. . . . . . . . . . . . . . . oVerkstadsgtatigtik. . . . . . . . . . . . . . . .fndustriell minadsstatietik rn. m. a a a a a a a a a a

Det ekonomielca lHgetFrflgan om s. k. funktionsrabatter inomhande ln . . . . ,0wig verksamhet

sid.7

2T2l

2525

25

283t33333334

Diagram

I. I]tvecklingen hos olika koetnadsslag rilknat per produkten.

het-v id i iverg ingt i l l tv iek i f t . . . . . . . . . . . . .

2. >Overlevelsediagram>fiirverkstadsmaskiner o . o . . . . .

3. Prognoserft i rTY:sutveckl ingiSverig". . . . ' ' ' r ' i '

q, TY-licensutvecklingen i Stockholm, Giiteborg och i!{almii eamt i

ettantal landskourmuner. . o . i o . . . . ' e t ' '

5. BefolkningsutveckJingen 1960-1975 inom olika regioner, fiirdelad

p f l i l d r a r . I o . . ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' t

6.Produkt ionsindexf i i rhelaindustr inlgsS-f959. r . . . ' '

T.Produkt ionsindexf i i rhelaindustr intgSS-1959. . . . ' ' '

B.Produkt ionsvolymeniv issabranscher1956-1959. . . o ' '

g. Orderstock i verkstadsindustrin augusti 1955-augusti 1959 r i .

10. Orderinging frin hemm&. och exportnrarknad i verkstadsinduetrin

exkl.valrenseptemberlg55-augusti1959r | . . r i . . .

10t622

24

262B29303l

32

Utgivna publikationer

Kapitalbildningsproblemet

Som en fristiende del till den piglende undersiikningen om induetrins

kapitaUiireii"joiog publiceradee under viren ekriften >Kapitalbil'dnings'probl,emet - n&gra samhiillsekonomisko synpunkter>. I denna har utreda-

ren profesaor Erik Dahm6n lagt fram den helhetssyn, Bom han under arbe'

teta glug kommit fram till om det eamh[lleekonomieka kapitalbildnings-

problemet i stort och deee beroende av den ekonomigka och politieka etruk'

turen i v6rt samhdlle. Ean har di sett frAgan om kapitalbildningen som

problemet att kunna tstadkomma en si etor inveeteringsverksamheto som

iir iinskv[rd fr&n framstegssynpunkt, utalr att utsetta penniugvlrdet fiir

p&freetningar.

1;[sdningsvie pipekar fiirfattaren, att det "'der den hektieka induetriali'

seringeperioclen fiire det fiireta v?irldskriget n[stan aldrig talades om infla-

tion. Efter det andra vlrldskriget har diremot investeringarna till v?isentlig

del blivit genomfiirda till priset av en penningv[rdefiirs?imring. I]et hr

emellertid tydligt, att den starka konsumtionsvaruefterfr&gan under denna

tid ekapaile ett eamhllleekonomiskt kapitalbildningsproblem i den me'

oiog"o, att det var omtijligt att med bibehillet penningv[rde fi rum fiir

de inveeteringar, som otvivelaktigt var en avgiirande fiirutgiittning fiir den

stigande levnadsstandarden. Under vissa perioder var det framfiir allt frf,ga

om er anmlirkningsvlrd, konjunkturell minekning av den personliga epar'

"iljuq eom nnrmast Hg bakom att allmlnhetene kongumtionsvaruefter.

frigan dreve i htijden" I andra fall var det frlmst en kraftig stegring ar"

penninginkomsterna, som var den omedelbara fiirklaringen.

En nedpressning av investeringarna skulle otvivelaktigt ha minskat pi'

frestaingarna pi penningvHrdet. Men i etiillet blev betydande inveeteringaro

som tedde eig lockande inom bide export- och hemmamarknadeindustrin

Iiksom iuom andra delar av n?iringslivet, genomfiirda tack vare pi olika

vligar 6etadkomna finansieringsmiijligheter. Konsumtioneiikningen d[remot

hindrades genom penningv[rdefiirslmringen. NHr ett f abrikebygge sAlunda

vieade sig bli dyrare 6n berdknat blev det e?illau inskr?inkt av briet p&

kredit, medan t. ex. Iiintagarna sdllan fick kredit fiir att kunna fiirverkliga

sina planero n?ir deras inkomster till fiiljd av allmlnna prisstegringar inte

rHckte till fiir den tilltiinkta konsumtionen.

na

I ekriften analyseras diirefter det aktuella lSiget och de speciella ftirhil.landen, som medfiirt att det sa-hiillgekonomieka kapitalbildninpproble.met visat eig si svirliist. Fiirfattaren hlvdar att detta till etor del eamman.hHnger med fiirEndringar i institutionella fiirhillanden. Tidigare yar pro.duktions- och digtributionsproeesserna helt avgiirande fiir inkometbild-ningeu, men efter hand har andra krafter uppkommit eflv?il inom somutom marknadsmeka'"ismen vilka presEat upp liiner oeh priaer. Deaeutom

har sparviljan biirjat p&verkae av en rad fiir efterkrigstiden i stort s6tt nyafaktorer.

Den starka expaneionen av de offentliga utgifterna, grundande eig pipolitiska beslut i riksdag och kommunala organo utgiir ett exempel pfr eninkomstbildning, som icke iir ett resultat av en marknadsmekaniem. Starkaintressegrupper inom olika omrlden av sa'nh[Ilelivet har ocksi kommitatt spela etor roll fiir de nya inslageu i penninginkometbildningeno atv?ilpolitiekt gom ekonomiskt.

Utom degsa omstiindigheter har arbetsgivarpartens fiir?indrade inet[ll-ning varit en avgiirande orsak till att kraven pt hiijda penningliiner i storutstr?ickning kunnat genomdrivas. Fiirfattaren fiirklarar detta med attman inom etora delar av hemmamarknadebranscherna biirjat riikna medatt allrniinna hiijringar av pen.ingliinerna inte enbart innebiir eu koet:nadsiikning utan ocke& skapar visea fiiruts[ttningar fiir en prishiijningutan att avslttningen fiir den ekull behiiver minskae. I den fiir konkurrensfrtn utlandet utsatta he"'-amarknadeind.ustrin och i exportindustrin harman vieserligen varit tvungen att ta hiineyn till konkurrenekrafteno menh[r har man kiint till de i flertalet liinder likartade konj-nlc61p6rspektiven. Vidare har devalverinpmiijligheten mer eller mindre medvetettagite med i beriikaingen.

Om vi vill fiireiika ltiea det framtida hapitalbild',ingeproblemet SterstArdet endast tvi alternativ, anser fiirfattaren. Antingen miete en ganekalingtgiende omliiggning av liinepolitikeno skattepolitiken etc. ske och deunder efterkrigetiden allt atiirre ambitionerna. av nyes antydd art hospolitiska inetanser minska. Eller ocksi miete man ingripa mycket meradirekt och reglerande i n?irinplivet och marknadehuehillaingen.

Ytterligare resultat frin den ptg8ende undereiikningen om industrinskapitalfiireiirjning redovisas i uppsatsen >fndustrins finansiering underl950.taleu i institutets jubileumsekrilt Industriproblem 1960. HEr bolyeesfinansieringsftirhtllandenq s[rskilt d& graden av ejiilvfinansiering, underf95O_55 i ett urval av induetrifiiretag. Vidare har i uppeatsen uppr[ttatsen kapital'narknadgbalans fiir Aren l95GJ7 i syfte att stiilla in industri.finansieringen i ett etiirre sammanhang.

B

Skiftarbete i verkstadsindustrin

Uader titeln >Slci/rarbete i aerkstadsind,ustrin - en und,ersiikning aa de

ekanomiska tiirutsiittningarno> framlades i juni resultatet av den under-

stikuing, eom institutet utfiirt pi uppdrag av Sverigee Verketaalefdrening

riirande de ekonomiska konsekveruerna av att i etiirre omfattning infiira

tviekiftarbete inom branechen. Skriften har v?ickt etort intres$ och avupplagan itereter endaet €tt mycket begr{nsat antal exemplar. Ftirfattarehar varit civilekonom Lara Lid6n och docent Jan Wallander.

Undereiikningen, som bas€ras p& caeaetudier blancl 12 verkstiider, viear

att de totala tillverkningskoetnaderna per producerad enhet ekulle bli igenomeaitt 6 procent l?igre vid 6vergdng frln enskift till wiekift. Om man

i stlllet utgir frin fiiriiillingskoetnaderna, dvs. tillverkningekostnadena

minus koetnaderna ftir material, blir besparingen hela 14 procent. f fiireta

hand ekulle 1firnligen ekiftarbete medfiira hiigst petagliga besparingar n6r

det g?iller koetnaderna fiir kapitalutrustningen, dve. kapitalriinta, Iokal-

hyra, avskrivningar pt maskiner, underhlllekoetrader etc. Deeeao fiire.

trldesvis fasta koetnader, eprids se att sega genom ekiftg&ngen ut iiver ett

stiine antal producerade enheter. Riitt betydando kostnadsbesparingar

ekulle vidare uppkomr"a vad giiller tjiinstemanna. och fiirmanel6nerna.

Fiiretagen aneer nemligen att denna del av personalen inte behiiver tika

fullt i takt med proiluktionen.

fbgea kostnadgminekniugar motv[gs emellertid till en del av de iikade

kostnader eom uppetir gqnom det avtalgenliga ekifttill?igget, iikade kasea-

tioner och dylikt. Av allt att diima uppkommer iiven koetnaflgdlmingar

diirfiir att produktiviteten minskar vid iivergAng till Ekiftarbete. Diagram I

pl n?ista eida viear ndrmare utvecklingen hos olika koetnadselag vid iiver.

ging till tviekift.

En annan betydelsefull faktor iir leveranetiderna. Av tvrfl verlurtiider med

beetiillningstilh-erkning och lika etor produktion kaa deno eom organieerardriften pi tvl ekifto i princip erbjuda kunderna dubbelt e& enabb leverang

som den andra. Det betyilelsefulla med en mer allmiin iivergiug tiil skift.arbete ligger emellertid inte enbart i att det sLulle medliira koetnadebe-

sparingar. Skiftarbetet kan 6ven bli ett siitt att Iiiea verketadginduetrinefinansieringeproblem. Den tekniska utvecklingen kr?iver etarkt iikade forskningeinsatser och etora maekininvesteringar. Till detta behiivg kapital eommlete betala sig pi kort tid d& det teknigka framfrtskridandet enabbt giir

den nya tekniken gammal. Skiftarbete gkulle hiir mtijliggiira fiir fiiretagen

att i iikail utetrHckning Lunna fiilja med och Ieda den teknieks och ekono-miska utvecklingen.

Diagram L, Utaecklingen hos olika, kostnadsslag - riiknat per prodakt.enhet - oid iiaergdng till todskitt, Kostnaden aiil enslcift - 100,

110

105kosln. f<ir crbelore (10a)

,, ,, kossationer (103)

,, ,, moteriol (99)rep. o. underhdll (99)

totol lilfvbrkntngs-kostnod (94)

100

kostn. for tjiinstemiin (83)( inkl . 'pensioner etc)

forlogsrcinto (71)

kopitolriinlo ochovskrivningcr (60)

lokolhyre (58)

Perspektiv pi Ylisteuropas utveckling 1955- 75

Under denna titel publieerades i juli resultaten av den undereiikring, somprofessor fngvar Svennilson utftirt under medverkan av fil. kand. Per.OIovBoman i eyfte att ge en allmiin iivereikt av utvecklingstendenserna i Viist-europa. Skriften har riint en mycket livlig uppmbrksarnhet och upplagan5r eilunda praktiskt taget slute&Id.

Som utgingepuukt har i undersiikningen varje lands totala produktion

t0

delate upp pA tre olika sektorer, nnmfigen pE jordbruks., induetri- ochserviceniiringar. u*tvecklingen inom varje sektor har sedan i sin tur antagitsske euligt tre alternativ, vawid ahernativ I p& produktionesidan innebiiren nedre gr?ine i iikningetakten medan alternativ rlr omfattar den enab.baete utvecklingen.

Veeteuropag totala produktion ber4L'ae, se tabell l, komma att iikamellan 1955 och 1975 med minst 50 procent oeh i gyrusammaste fall medn6nnare 85 procent. Den snabbare frametegstakten har antagite delvie h6ragrirnnlu med en allt etdrre avtappning i eysselsiittningen inom jorilbruket.Den frigjorda arbetekraften gir i huvudeak till eeryiceniiringarna, vareproduktion fiir hela Viieteuropa iikar i nrflgot euabbare takt iin industri.produktionen. Sexstatsgruppens l?inder, kommer emellertid att f& en stiirreproduktionsiikniag inom industrin En inom eerviceomridet.

lJaflelsiilmingen har Iagts upp p& sldant eltt att den ekall kunna an-viindae som en utglngspunkt {iir mer detaljerade etudier pS olika omr&den.Siviil det statigtieha materialet eom de gjorda antagandena har dlirftir pre.senterats slo att omgrupperingar av data och nya kombinationer av utvecklingsalternativ kan giiras utan atiirre evfuigheter.

Tabell 7. Bruttonationalprodukt (BNP) totalt och per capitai Europa 1957

Index: 1955 : 100

BNP

Alternativ: Alternativ:

NI

,De 15"drirav:,De 6r,( ,, De 6r, exkl. fta.

lien ),Ovriga 7r,

, d?irav:Storbritannien.IrIandDaNoSveOsterrike-Schweiz

r49 t66 183

tsl 168 186

( ls l ) (167) ( rs6)146 t62 t79

137 r53 t69

139 r54 U0

(r3e) Gs4) (r7r) ,t4l 155 172

t4tl5B154

157t76170

r73195t89

136142150

152 t67158 l?5t66 tB4

,'De 15": hela OEEC'omridet utom Island: oeh Turkiett'P" 6>': Frankrike, Vfisttyslcland; Italienr. Belgien, Luxemburg, Eollaqdo0v:iga 7r, i England, Irlando Danmarko Norg;, Sverigeo Sch*:eiz, 6srer.

rike.'

l l

BNP per eapita

Anvfindning av befolkningsregistret

Med deu iikade uppmiirksamhet, som institutet under senare ir liguat 6tarbetekraftens riirlighet och dfirmed eammanhdngande problem, har detvarit naturligt att gtira en inventering av pi omrAdet tillgiingligt material.I gamband d[rmed har en undersiikning gjorts betrlffande anviindbar.heten ay det s. k befolkningeregiotret pi Statietiska Centralbyriln, vilketomfattar alla dem som iir fiidda den lS:e i mdnaden. Resultatet ay denprovbearbetning av e1 minfl16 del av registret eom dlrvid gjordes pub[-ceradeg som en artikel i Statietiek Tidskrift, men utgavs nven eom en gkrift>Anuiindning ao befolhningsregistret 16r undersiikning aa arbetskraltensrfirlighet - s11 v1strqflstudi.e>. Fiir undereiilrningsns genomfiirande har fil.kand. Jau Gillberg och fil. Iic. Bengt G. Rundblad evarat.

Skogsbrukets transportproblem

Institutots undergiikning av virkestransporternae ekonomiska fiirhillanden,som utf6rts pl uppdrag av Skopbruket€ transportutredning, har underfiret avslutats. Utredningsman har varit fil. kand. Bertil Nileson och resul-tatet har redovisats i en gtencil i tvi delar under titeln >Sltogsbruke*tran^Jportproblern>.

I fiirsta deleno eom iir av principiell naturo behandlas metoder och fiir.utsiittningar fiir en bediimning av tranrportaltemativen inom en idal urhela skogsniiringens synpunkt. Undersiikningen har koncentrerats till eujlmfiirelse mellan flottning och biltransport och siiker klarlIgga vilkakoetnader eom diirvid biir belaeta reepektive transportalternativ. Somunderlag fiir en framtidebediirnnilg av koetnaderelationen mellan trang-portalternativen har utredningen siikt fastetiilla vilka faktorer - utiiverallm[nna pris- och liinefiirEindringar - som kan p&verka kogtnadenivArfiir de jiimfiirda transportm€toderna.

Utredningen visar, att slrskilt flottningene koetnadsnivi 5r beroende avfillflmpade taxeprinciper samt av de av flottningslagen betingade miijlig.heterna fiir ekogsn?iringens parter att fatta gem€nsamma beelut om iind.ringar i flottningens awlgning. Deesa beslutsmiijligheter kan viintae fiiceutral betydelee fiir utveckliugen av flottningens konkurrengfiirmiga gent-emot biltransporterna. Utredningen vigar emellertid hur miijligheterna fiirparterna att fatta beslut om kogtnadssiinkande Endringar av transportemakau bli beroende av liisningen av viesa fiirdelningeproblem inom skogrs-

t2

neriug€n. st kan t. ex. en omliigguing av transporterna medfiira ea Indringav nuvaraude transportkostnadsrelationer i olika liigen av idalen och enmotevarande omfiirdelning av akogens ftirmiigenhetgvlirde. Av betydelsefiir det gemensa'nma transportvalet [r oclei miijligheterna.till en upp.giirelse mellan skogrniiringens parter och elkraftprodueenterna angdendevattenkraftens anviindning.

r undersiikningens andra del redovisae en detaljerad prognoemodell.Denna 6r aveedd att tillHmpas vid en jiimftiranele framtidsbeJii-ring avkoetnaderna fiir nigra utvalda traneportled.

Kommersiell televisionsverksamhet

Intervjuundersiikningen betrliffande intreeset bland fiiretagen fiir att an.viinda TV'e6ndningar rom reklammedeln som institutet utfiirt p.i uppdragav Niiringslivete televieionekommitt6 (NTYK), slutftirdee i biirjan ay iretoch publicerades i etencilform under titeln >Den ekonomiska, grundaalentdr kommersiell teleuision i saerige>. rnsamlingen och bearbetningenav materialet har handhafts av fil kaud. Jan Gillberg

syftet med undereiikningsn var'inte att giira en gallupundereiikning omden kommereiella televieionen^s popularitet hoe fiiretagarna utan att fiir-siika bediima de ekonomieka ftirutsiittningana fiir ett eventuellt ig&ng.siittande av ko"'"'ergiell televisionsverksamhet i Sverige. Reeultatet blevatt de i enklten ingiende fiiretageu - omkring 600 etiilre fiiretag - utra.lade intreese fiir att disponera cirka 84 miljouer kronor fiir kommereielltelevieionsverkeamhet under >premiiirrfrreD. Bortees fr6n programfram.atiillningskoetnadema innebiir detta, att omkring 23 miljoner kronor pgei gltt skulle kunna st[llae till den avenska televiaioneverkeamhetens fiir.fogande. storleksordningen av detta tillskott gee vid en j?imfiirelee medlieeneinkomgterna, vilka under budgetfuet r9s9-r960 berHknas kornmaatt uppgl till55 miljoner kronor.

t3

Forskningsprojekt under arbete

Den industriella utvecklingen

Verkstadsindustrins kapitalstruktur

Som ett led i de undersiikningar, som institutet utfiirt riirande den svenekaverketadeinduetrin, har i lr iiven igrflngsatts materialinsamlingen till en

utredning rtirande verlctadeinduetring kapitalstruktur. Koncentration har

hervid ekett till maekinkapitalet.

Ett fiiretags produktionsmiijligheter baserar sig ju i mycket stor utEtriick

ning pi den kapitalutrustning som det har. Om man etriivar efter att iika

produktiviteten inom ett fiiretag eller inom en vieg induetrigreu lr en

v5sentlig eak att fiirsiika piverka utrustningens struktur. Det g?iller att ee

till att gamla och ineffektiva maakiner blir ereatta med nya och tekniekt

mer avancerade. Kunskap om maskinkapitilets ilderestruk-tur utgtir diirfiir

en naturlig grundval nEr det gdller att diskutera de praktieka miijligheter

som kan fiireligga fiir iikuingar av produktion och produktivitet

Eur kapitalutruetniugeu fiir[ndras ulrder en vies tideperiod beror fiir

det fiirsta pi i vilken utetr6cliling man kiiper eller.sjdlv bygger nya

maekiner, fiir det andra pl hur mycket mau renoverar eller bygger om

gamla maskiner, fiir det tredje p& hur snabbt "ran skrotar ellgr e6ljer

gamla maskiner. I den altn?inna disLuseionen har man i hiig grad kon'

centrerat intreeset kring frigan omo n'dr och hur fiiretagen ekaffar eig nya

maekiner. Detta Er ocks& naturligt om man nalkas problerlet med utg&ugs'

punkt frin hur inveeteringarna piverkar och piverkag av. variationer i

konjunkturl?iget. fi.r man emellertid intresserad gv den lingsiktiga utveck-

lingen [r der tydligt att det [r minst lika intreesant att fiirsiika ft en. bild

av hur fiiretagen renov€rar etc. rqspektive utrangerar de maskinern de

redan har. Det iir i ftireta hand dessa tvii senare ftireteelser. eom vi i denna

undergiikning har tagit upp till n6rmare granskning.

Att insamla ett material gom kan vieao hur fiirhillandena ftir n[rvarande

ter sig pi detta omride ?ir mycket besviirligt b6de d?irfiir att det kriive ett

stort antal uppgifter och dlirftir att man i mlnga fiiretag inte har en ei

detaljerad registrering eom i detta sa-r.anhang vore iinskv?ird. De fak

tiska uppgifter Eom kan erh&llae frAn fiiretagens registrering biir ockeA

kompletteras med intervjuer med de personer, som fattar beelut om rePa-

rationero utrangeringar etc.

14

Vi besliit d?irfiir att giira undersiikningen i form av en s. k. caeegtudie.Fiir detta [ndam&l viinde vi ogs till 15 verketadsftiretag som repnesenteradeolika viktiga typer med h6nsyn tiII storlek och tillverkningens art. Underiret har material insamlats frdn huvuddelen av de utvalda verlctadsfiire.tagen och vidare har intervjuer genomfiirts med olika befattningshavarevid en stor del av deesa fiiretag.

Det insamlade materialet tyder pi att fiirhillandena pi detta omr&deter eig annorlunda lin vad man i allm?inhet torde fiireetiilla eig. I tabell2vieas hur etor del av maskinerna som var iiver l0 reepektive 20 er i mittenav 3r 1959 i eammanlagt 13 sveneka verketadefiiretag. Som jiimfiirelse med-delae motsvarande uppgifter Hven fiir rflr 1954. Som syns ir ungef?ir hiilftenav maskinparken tiver l0 rflr gammal och knappt 20 procent [r mer [n 20rir gamla. Variationerna mellan maskiner ay eliks etorlek iir relatiw obe-tydliga. Andelen maskiner iiver l0 Er var nigot liigre fu 1954, men ekill-naden iir liten.

Tabell 2. Procentuella andelen maskiner iiaer I0 dr i nd,gra saenska uerk-

stadsfi;retag d,ren 1959 och 1954

Ar 1959

FdretagProcentueila andelen maskiner iiver 10 ir

i olika klasser efter nyvHrde i kronorProcentuellaandelen roos-

kiner tiver20 ir

Ar lglqProeentuellaandelen rna.skiner iiver

10 ir0-10 000 10-50 000

ABslD*lE8lFGEIr4lKtM'lN

53,8Slrz

55,253,644rs52,6

53,862,0

58,8

57,160,0 1,t

29,452,051,659,6

25,073,0

35,0

55r063,052,930,0491253,947 rG530375,048,062,554,0Sl,7

30,0

7r3

i,q26,3I8,424,0l0,g15,4lT rgl0o317,4

51,4s6238,225,031,356rS46rI51,443,552,868,951,745,8

40,056,349rs52,9

29,,455,8

s2$

Medeltal 53,9 50,3 50ol 53,5 |

17,5 47,6

* I ofullstilndiga uppgifter

t5

50000- | Samtl iga

De svenska siffrorna ir ur internatiouell synpuukt inte pi nigot slitta'r"iirkningeviirda. Mau finner e&Iunda t. ex. tal av samma storlelaordningi Fiirenta staterna, diir andelen maskiner iiver l0 dr lgs8 var sB procentinom verkstadeindustrin. Det iir samtidigt tydligt att hur stor del avmaskinparken som iir iiver en vise alder i hiig grad eammarhdnger medhistoriska fiirh&llanden. Har den induetrigreu det griller expanderat myc.ket kraftigt, blir andelen iiver l0 6r helt naturligt 169 medan en senarestagnation i induetrins utveckling kan leda till en kraftig >fiirgubbning>av maskinparken.

vill man fl en fiireetiillnisg om, hur l?inge olika industrigrenar auvlindersina maekiner, ur&ste man konstruera ett mitt av annat slag. vad man d&behtiver iir nagonting som svarar mot en >iiyerleveleetabelb inom befolk-uingsstatistikeno en tabell som alltell visar i vilken takt maekinernr utrangeras. Eftereom vi i virt material har uppgifter om hur minga maskinerav olilca dlder som f4nns ar ]954 i de undersiikta fiiretagen och vidare vethur minga av desea maskiner som iinnu fa','s kvar 61 1959 kan vi kon-

Diagram 2, >>oaerl'euelsediagram>> fiir aerkstadsmaskiner

Antol "tiver-levonde"

1000

20 25 30 35Moskinernos dlder

16

0;

struera en sedan >iiverlevelsetabelb, som alltsi ger en bild av konee.kvenserna av fiiretagens utrangeringspolitik under elutet av S0.talet. Vihar konetruerat en s&dan tabell pA basis av uppgifter frin 9 av de under-siikta fiiretagen. Resultatet framgflr av diagram 2. Detta visar hur mingamaskiner, som finne kvar i fiiretagen efter olika 6r av en irsklaee piI 000 et.

Som framg6r av diagrammet &teratir h?ilften av maekinerna efter drygt25 fir. Det betyder alltsl att de underedkta ftiretagen bedriver en sfidanutrangeriugspolitiko att maeLinernaE gerornanittliga livellngd i fiiretag€tblir drygt 25 e\ Det fiireligger emellertid betydande variationer mellande olilra fiiretagen Ytterligheterna represent€ras av ett fiiretago eom har enmedianilder som inte gflr upp till mer iin 18 &r medan ett annat har en&ldero som g&r upp till hela 35 &r. De resultat eom vi kommer till viear sigstimma mycket vil med reeultat som man kommit till vid en liknandeundereiikning i Englanil.

I den forteatta bearbetningen av detta material finns det bland an.atanled"ing att komma in p& frigan om medianildern ?ir elilra fiil maghinerav olika storlek, hur den piverkas av den grado i vilkeu maskinerna utnytt-jaa. Skrotas de snabbare om de drive i tviskift t. ex.?

Delar av den ovan beskriyna underedkningen ingir samtidigt som ettled i en internationell undersiikning i EPA:s regi.

Statistisk beskrivning av verkstadsindustrin

Pi grundval av tillg2ingligt material aveer inetitutet att sammanstella en ihuvudsak etatietiek beskrivning av verkstadsinduetrins etruktur. Det harrrflrnligen visat sig vara ett stort behov av en alhnZin iivereikt av denna be.tydande industrigren. Arbete med materialineamling har pigitt undertret. Speciellt besv?irligt har det visat sig vara, att ernl iiverensetiimmelsemellan industri. och handelestatietiken Verkstadginduetrins varueortiment[r ju utomordentligt omfattande och heterogeat.

fnput-output-understikningen fiir verkstadsindustrin

Den p&g&ende input-output-unilersiikningen fiir verletadeinduetrin har lik-som tifigare varit intimt eammankopplad med en liknande undereiilining

T7

fiir hela niiringelivet. Sedan en geuornging av tillgiingtrigt statistiekt mate-rial visat att vissa kompletterande uppgifter var niidviindigq utedndesunder fiina h?ilften av 1959 frageformullir till ett urral av fiiretag. Ileflesta etiirre och minga mindre ftiretag har d?irvid bitlragit med vErdefullaupplyeningat Deeea bearbetas fiir niirvarande och stiills gamman medaruxat tillgengn$ material Under biirjan av 1960 berlknas denna fas avundeniilrningen vara praktiskt taget a\rslutad och under 6ret kommer livenen preliminiir input.output tabell att fiireligga.

I institutets jubileumsskrift Industriproblem 1960 framliigge i uppsatsen>Input-output-undersiikning fiir verkstadsindustrin) ndgra prelirninirasiffror, eom kan tjiina eom exempel pt underetilrningstls karaktiir ochtypen av de problem som behandlas.

Fiiretagsbeskattningens utformning

Frlgor om fiiretagebeekattningene innebiird fiir fiiretagene organisationoch finaneiering blir allt betydeleefullareo ju stiirre skatteuttag eom giirsfrAn niiringslivet. fnom iaetitutet studeras fiir nlrvarande med docent LeifMut6n som utredningEman de teoretigka fr$gorna kring framfiir alltbolagsbeskattningen och meningen iir, att framdeles fulUiilja detta arbetegenom f?iltundereiikningar. Ansikten iir hiirvid att kartliigga nigra av deproblem, speciellt i friga om finansieringen, som fiiretagebeekattningenstiller n?iringslivet infiir. Det g6ller sedan att edLa gidana praktiakt tiinkbara liisuingar av dessa, gom i rimlig mfln tar hiinsyn till ile ibland motstridiga krav man kan stllla pi beskattningen. Dessa tar sikte btde piriittviea och konsekvens och pi n?iringspolitiska iinekemil om fiirb?ittradproduktivitet och internationell konkurrenskraft.

En redogiirelee fiir anvIndningen av termen fiiretagsbeskattning eamtfrigan om vem som betalar aktiebolagsekatten och hur dubbelbeekatt.ningen av aktiebolagens vinster skulle kunna avekaffas llimnae i uppaatsen>Fiiretagsbeskattningsproblem> i inetitutets jubileumsekrift Industripro-blem 1960.

Den offentliga sektorns expansion

I undereiikningen om den offentliga Eektorns expansion ilr avsikt€n attsiika belysa den expansion av den offentliga verksamheten, som skett under

t8

mellan oeh eftetkrigsperioden, samt att nrrmare kartliigga pi vilka omri-den denna utbyggnad varit slirskilt framtr[dande. Det iir galunda sratengoch hommunernas utgifbr f6r kongumtion, transfereringar samt investe.ringar aam"'anhlngande med offentliga konsumtionslndamil gom studeras.

Arbetet hittills har friimet varit inriktat pi att eammarutlilla och syete.matie€ra det eifferuaterial som kan hiimtas frin budgetredovisningarna,kommunernas finaneer etc. Deuna etapp lir nu i det niirmaete avelutad s&att analysen av materialet kan pibiirjas under viren 1960.

under arbetetE ging har det eynts behtivligt, att i nagot fall iiven e6ka{iirlSinga perspektivet bakit. Dena har friimst g?illt i fr6ga om eocialpoli-tiker. I institutets jubileumsekrift rnduetriproblem 1960 belysee i uppeateen>Yrlfiirdsstat eller v?iletandsstat) nlgra av de problem, som diirvid tagitsupp.

Norrlandsproblemet

Under 1940-talet gjordes inom inetitutet en rad uuedningar betrdffandefr&gor riirande det norrl[nilska n[ringelivel Tillsammans kom deesa utred-ningar att utgiira en omfaftusde inventering av di aktuella norrlands-frigor. Den utveckling; som eedan doss iigt rum i Norrlando har i vHeent-liga avseenden ko"""it att fiirludra i-nebiirden av det s.k. >norrlande-pmblemeU. Detta har skett utan att det norrliindeka ndringrlivets struktur-problem och diirmed sammaohiingande eyseeleiittni',gefrtgor kan anses hablivit liista, nigot som den forteatta och tidvie livliga diekuseionen i dessafrigor visar.

Institutet har nu iterupptaget etudiet av problem eammanhengaude meddet norrliindska niiringslivets uweckling och allmlnna fiirutriittningan Ifiirst hand kommer det diirvid bli frigan om ett etudium ay [sfslloiugg.frigan, av frigor riirande induetrine lokalisering Eamt av tendensema if6retagsbildningen. fftlerlningen aveee kunna komma att tj6na eom under-lag ftir en debatt i nigra av de centrala norrlandefrigor, som eynte verasirekilt,centrala.

Produktiviteten inom industrin

Verksamheten pii detta omride kan under iret siigas ha bedrivite efter tv&lrnjer. Arbetet med en handbok i produktivitetsmltning fiir fiiretaget har

l9

srilunda fortsatt och fiirte s& Iingto att den kan publiceras under veren1960. Vitlare har produktions. och produktivitetsutvecklingen inom indu.strin, totalt och branschvis, studerats fiir efterkrigstiden.

Avsikten med handboken - som kommer att publiceras nnder titeln>>Industrifbreta,gets produktionseffektiaitet, n&,gra miitmetoiler> - 6r attge anvisning pi ett antal metoder som kan anviindas av ett industrifiiretagfiir att miita eller dtminstone bediima ulysslliagsn av ein produktions.

effelctivitet. Innan man ger sig till att lcongtruera ett mitt miete manemellertid vara pi det klara med vad man egentligen vill m?ita. Tyviirr iirnog den saken inte alldeles ejiilvklar pi det h'dr omridet. Effektivitet [rett diffuet begrepp och var och en kan efter tycke och smak liigga sinmening i ordet. Det ?ir emellertid lirnligl att se ett effektiritetemitt eomett mett pfl hur vil en mils?ittning ?ir uppfylld. Om silunda ett fiiretagem&l iir hiigsta miijliga vinst, m&ste en vinetberekning ingi i effektivitets-bediimningen.

I det hlr fiireliggande arbetet har valts en milsdttning som endast avserfiiretagets producerande avdelningar. Anleilningen hiirtill iir att m&ls?itt-ningen fiir dessa avdelningar torde vara ungefiir densamma i flertalet

fiiretag samt att intreeset att beriikna ett effektivitetsmdtt fiir dem tychs

vafa stort.Mils[ttningen fiir ett induetrifiiretags producerande avdelningar torde

kunna uttryckas sE: Det g[ller fiir dem att producera av ftiretagsledningen

eller fiirshljningsavdelningen bestiimda kvantiteter av olika varor med

given kvalitet till llgsta miijliga totalkostnad. Ett mitt pi hur viil detta

mil 6r uppfyllt kan s?igas vara ett mitt pi hur rationell fiiretagets proiluk-

tion Er ellero om man s& vill, pi fiiretagets produktionseffektivitet.

Framstiillningen i handboken [gnas &t att belysa nir och hur ett e$dant

rn&tt kan berlknas. Det visar sig att ilet l[mpligen baserar sig pi Atgfurgen

per producerad enhet av olika produktionsfaktorer. Diirviil diekuteras

iven d.e sv&righeter som miiter vid miitningen av olika itgtngstal och hur

tle kan iivervinnas. Sammanfattningen av flera itgingstal till ett effektivi-tetsmett behandlas dlrefter, varefter boken avslutas med nigra synpunkter

pi jlmfiireleer mellan fiiretag i samma bransch. Fiirfattare till handboken

iir fil. dr Erik Ruist.

I undersiikningen om prod,uktions- och produktiaitetsutaecklingen inom

ind.ustrin, totalt och branschvis, har fiirutom det vanligast anv?inda mittetpi produktivitet - produktion per arbetarti'n'ne - lven ]rehandlats pro-duktionene utveckling i relation till utvecklingen av antalet tjlnstemdn,den totala arbetsvolymen och kapitalinsatsen. Bn redogiirelse fiir den hit-tills genomfiirda analysen lHmnas i uppsatsen >Produktions- och produk-

2A

tiviteteutveckling inom industrin under efterkrigetiden> i skriften Indu-striproblem 1960.

Den framtida rnarknaden

Oversiktliga studier av konsumtionsutvecklingen

Den dr 1957 publicerade utredniugen om den privata koneumtionen utmyn-nade i ett fiirsiik att prognosticera koneumtionestrukturen lr 1965. DetIigger emellertiil i eakens natur att en l&ngsiktig prognoE m&ste hillasaktuell genom eucceeeiva ompriivningar och det iir diirfiir inetituteta avsiktoatt fortliipande arbeta vidare med olika undereiikningar om den framtidakonsumtionen.

N?ir kongumtioneutredningeu gick i tryck fiirelig statigtiska uppgifterfram tiII och med 1955. Det har nu framkommit etatistik fiir &ren 1956,1957 och 1958. Pfl grundval av dessa nya eiffror har det tett sig rimligtatt etudera i vad min konsumtioneprognoEerna ser ut att >peka riitu. Iden min pitagliga felbediimningar gjorts har de ureprungliga progaosernareviderats.

Det framhtills i konsumtionsutredningen att alltfiir stora fiirhopp-

ningar inte fick knytae till exaktheten i de numeriekt preciserade fram.tidsbediimningarna. Men det betonadee oclci att numeriekt preciseradeprognoser - trots ogiikerhetsmarginalerna - ger mer information och iirav stdrre intress€ 6n t. ex en enkel ut€aga om en fiiriindriugsriktning.Granskningen av prognoserna har inte fiiraulett n&gon iindrad attityd d?ir-vidlag.

Den under iret fullbordade genomgringen av prognoEen iiver konsum-

tionsetrukturen tr 1965 publiceradee i januari 1960 under titeln >IUf:skonsumtionsprognos f 6r d,r 1965 - en granskning och reaid,ering>.

Detaljstudier av konsumtionsutvecklingen : TV-utvecklingen

I anelutning till de iiversiktliga etudierna av koneumtiongutvecklingen har

under firet detaljstudier utftirts av konsumtionen pi n8gra omrrflden.

Enligt eu iiverenskommelse med Sverigee Radio skall ingtitutet silunda

bedriva liipande analys av utvecklingen p& televisionens omride och mot

2T

bakgrund av en sidan analys stika bediima utvecklingen under niirmastfiireliggande framtid. Meningen Er att redoviening av detta arbeteg resultattills vidare skall eke i form av tvi g&nger om Aret avgivna rapporter. Denfiirsta rapporten i denna serie fdrdigstilldes sommaren 1959 och en nyrapport [r att vinta i biirjan av detta Ar.

TV:g utveckling i Sverige har fiir tiwigt ekett med ov?intat stor suabbhetoch eom syns ar' diagram 3 har den vida iivertriiffat uppgjorda prognoeer.Sjilvfallet 6r det alltid sv&rt att fiiruts?iga hur en ny produkt kommer attbli mottagen pi en marknad. Niir det har giillt att fiirsiika ftirutbeet?immaTY:s innoduktionefiirlopp i Sverige har detta dessutom varit fiirenat med

Diagram 3. Prognoser Iii, TY:s utrsecklht,g i Saerige

TV-licenser1000-tol Telestyrelsen

19581 000 ,//

Fokfisk ulveckling II

I

, Riksforbund 1958

,

/tut 1957

tut 1954

.o.." 1954 drs TV-utredning.. '- ("14-drsplcnen")

s1i lA1956

7 dr eficr S(S =TV:r stort)

22

/ 1954 drs TV.utredninq/ ("7-6rsplonen")

r

/ .tt' rgsi irt Tv-utredning

den komplikation, son det inneburit att planerna fiir utbyggnaden av TV-nHtet gAng efter annan reviderats. Iletta i ko",hination med att utl&indskaerfareaheter iute vigat eig till?impligao di det giillt att beetiimma TV.utveck.lingen inom vrflrt eget laud, fir ansee eilsom den huvudeakliga fiirklaringentill den diliga iiverensat[mmeleeu mellan prognos och den faktieka ut-

vecklingen

Med hjiilp av ett inom institutet uppriittat TV.liceneregieter 6r det uu

miijligt att fiir var och eu av laudets olika kommuner fiilja TV-utveck-

lilgen dltsedan biirjan av 1958. En sAdan syetematisering av data rtirandeclen i olika delar av landet faktiekt intr6ffade Iiceneutvecklingen iir [gnadatt tjlna sorn ett gott etiid vid bediimauden beuiiffande den framtidalicensutvecklingen. Detta kan bL a. eke genom att med utgdngepunkt frinetudier av liceneutvecklingen i de tidigaet tillkomna e?irdaromrfldena siikaberiikna licensutvecLlingen i sidana delar av v&rt land, eom fiiret pl eenaretid blivit infiirlivade i >TV-Sverige>.

Niir det emellertid g?iller att fiir landet som helhet giita eu proguoe fiir

TV.licensutvecklingen iir detta fiirenat med, en betydande sv,flrighet eam'

ma-hiingande med att vi endaet med ganska stor osiikerhet kan uttala oss

om var mittnadsniviu ligger och hur ndrmandet till denua niv& eker.

Diagram 4 riskidliggiir TY:e introduktionsfiirlopp i Stockholn, som fick

TV f956 samt Giiteborg och Malmii med TV-start 1958.I diagrammet har

vidare medtagita nigra kommuner i landets iildgta TV.omrtde - Stock'

holmsomridet - med exceptionellt hiigt resp. l6gt antal TV'licenser per

100 huehill. Fiirekometen av viesa nivabildningar fbrklaras av sisongvaria'

tioner. Bortses frdn deesa framstir det som hiigst pifallandeo att utveck'

lingen fiiljt ett myckqt j?imnt fiirlopp.

Det iir vidare tydligl att man inte kan epira nigon tendens till utplaning

av utyecklingekurvorna eammanhlingande med att nigon elage m?ittnade'

niv& skulle vara i det n[rmaete uppn&ild. Den utveckling, som diap""'ast

&terspeglaro ger allts& inte nigon ledningo niir det gfiller att siika bestiimma

en nivi fiir >TV-miittuad> och lnnu mindrq hur n[rmaudet till en eidan

nivi kan beriiknae ko'rrr"a att gke i Sverige med h6nsyu till ile fiirhillan-

deu, eom i det eammanhanget kan antas spela in.

23

Diagram 4, TV.licensutuechlingen i Stockholm, Giiteborg oclt, Malmiisamt i ett antal landskorntnuner

Jrirfcillo

Donderyd

Gustovsberg

MolmoSlockholmGoteborg

TV-licenserper 100hush6f l

1:o kv1958

4:e kv1959

24

Arbetsmarknad sproblem

Arb etskraftens riirlighet

undersiilmingen om arbetskraftens riirlighet har under iret heh priiglateav bearbetning och aualys av det under hiieten l95B i Norrkiiping insam.Iade intervjumaterialet. Speciell uppmdrksamhet har dervid Hgnats riirlig-hetene utveckling i tiden samt de faktorer som kan antas piverka en indi-vids bpe av anstlllning, s?irskilt dt ltinens roll.

Fiir nigra av reeuhaten frin den hittillg genomfiirda analyeen redogiirsi uppeatsen >Arbetekraftena riirlighet> i inetitutets jubileumsskrift rndu.striproblem 1960.

Befolkningsprognoser

P& eiirskilt uppdrag har under iret utfiirts urr olrle1siililing av befolk-ningeno frantida regionala fiirdelning. Proglosen har gom bae6r 1950,eom Hr det senaste Er fiir vilket en detaljerad regional fiirdelning ftir olikakiin och ildrar iir kludo och aveer vart femte 4r fram till l9?5. Vad region.indelningen betr[ffar omfattar den 23 storregionero vardera av ungeflir ettliing etorlek. Dessa 5r eedan uppdelade pn 101 regioner och viesa av dessai gin tur i underregiollsl. gsfelkningen i varje region har fiirdelate pri cen-tralor! p,i iivriga tiitorter med mer [n 500 inviiuare aamt p& glesbygd,medan '.derregionerna har delats upp pi tltbygd och glesbygil.

I diagram 5 p& niista sida ges en bild av hur Ssfellilingsutveekliugenenligt undensiil.ningen kommer att geetalta eig mellan 1960 och 1925. Enutfiirligare redogiirelse fiir undereiikningens uppl?iggning och fiir resulra.ten liimnar utredaren docent Odd Gulbrandeen i uppeateen >Regionala[sfellcningsprognos,er etudie av befollrningens ftirdelning l9?5> iingtitutets jubileumsekrift Industriproblem 1960.

Understililingen rtirande liineiikningars verkningar inom industrin

Under Aret har det preliminEra manuekriptet iiver undersiikningens resul.tat diekuterate iuom olika fackkretgar. Dessutom har tilla$e ett evsnittriirande prisrtirligheten inom olika industribranscher under efterkrigs.tiden.

Stiirre delen av de resultat som erhillits i undereiikningen bygger piintensivstudier eom utfiirts inom 6 industrifiiretag r€presenterande olika

25

Diagram 5. Belolkningsutaecklingen r96a-TS inomregioner, fiirdelad pd, d,Idrar

olika

Ovrigo cenlroforler

Riksorter(Stockhotm,

Gciteborg, Molm6)

1000-tol

65 70

Gfesbygd

Ttitbygd- orler 6ver 500 invdnore

26

induetribranscher. Undersiikningen kan hiirigenom p& minga punkterendast ge eu provkarta pii de olilra typer av reaktioner eom kan v[ntaeintriida i ett fiiretag som fiiljd av en liineetegring men iate ange den kvan.titativa betydelseu av de olilra typerna av reaktioner. I det awnitt somunder &ret bifogats undersiikningen har emellertid en etiirre utredningav prisriirligheten inom etora delar av induetrin utfiirts och detta materialkan hiirigenom iiven i nigon m$n belyaa den kvantitativa effekteu av olikatyper av reaktioner. Denna utredning grundar sig pt ett studium av deindividuella priseerier fiir olika iudustriprodukter eom ing8r i Kommere-kollegii minatligen publicerade partiprieindex.

Materialet i frtga viear att prisriirligheten ftirefaller att vara mycketolika inom elcilda induetribranecher. Inom viesa branecher tycke e6lundaprieerna i geuomsnitt ?indrag ett par gtager om &ret p& flertalet produktermedan i andra branecher &ter har antalet prisiindringar under hela efter-krigetiden endast uppg&tt till en eller ett par fiir mringa produkter. D&intensivetudierna fria de 6 fiiretagen tycle visa att fiiretagen om de fiir-lndrar priserna ?iven fiirsiiker ta hlnsyn till ile liineiikningaro produktivi-tetsftirbeftringar etc. gom skett eedan den eista prisfiirindringen, ekulleden omndmnda ekillnaden i prisbeteende mellan olilra branscher kunnaIeila till den elutsatsen, att det fdrefaller troligt att en allm6n liinestegringsnabbare p&verkar prisbililningen i de branecher ddr prisriirligheten iir

relativt stor :in i de branscher dhr en betydande prisoriirlighet syns fiire-

ligga. Av de prelimin[ra reeultaten att diima fiirefaller det oc]Gi eom om

en betydande m?ingd svenska fiiretag Hr mera beredda att iindra prieerna

pi exportmarknaderna ?in pi hemmamarknaden. Mau ftirefaller [ven att

vara mera benHgen att fiireta stora procentuella prisjusteringar pi expor-

ten ?in pi hettrmamarknaden.Det virkar Even som om prieema pi stiirre kapitalvaror av t)ryeu fartfgr

turbiner, etiirre maeldner och dylikt 6r mera liittriirliga iin priserna pi

flertalet konsumtionsvaror och pi smi standardbetonade kapitalvaror.

Detta sammanh[nger sannolikt med att det i det senare fallet ofta iir fr6ga

om eerietillverkade produkter medan det i det fiirra iir friga om indivi.

duella produkter dIr utformningen varierar frtn faII till fall. Som stu.

fierna av de 6 ftiretageu har visat syne fiiretagen ofta vilja fiireta priejuete-ringar I eamband med modellbpen. Fiir de eerietillverkade produkternakommer di prisjueterirgarna att eke i ea"'band med modell[ndringar,vilket av kostnadehiineyn inte kan ske alltfiir ofta. Fiir de stiirre kapital-varorna 6ter kan det dHremot s?igas vara frAga om en i viss min ny modellfiir varje ny enhet som tillverkae. Undersiikningen beriiknas bli publiceradunder 1960.

27

Statistiska och ekonomiska civersikter samtrivrig serviceverksamhet

Produktionsindex

$6riiknilgasaa av fndustrifiirbundets produktioneindex har likeom tiali-gare utfiirts inom inetitutet. Detta index aveer att meta de kortsiktiga fiir-Endringarna i induetriue produktionsvolymo minad fiir mdnad eller flr frinln Fiir mer l&ngeiktiga jiimfiirelger svarar Kommerskollegii produktions.index, vilLet beriiknas pi grundval av industristatietikens material. Indu.strifiirbundetg index anltnyts i efterhand till de definitiva indextaleu ide..a eerie, vilka publiceras med drygt lr/2 tre eftersllpning. rndustrifiir.bundetg index fungerar alltet som en prelimin?ir enabbetatistik iiver pro-duktioneutvecklingen i induetrin.

Diagram 6. Produktionsindex |ii, hela ind,ustrin 195F1959

I n d e x : 1 9 3 5 : l @

2B

Diogram 7, Produktionsindex f iir helo ind,ustrin lgSS-IgS9

Arseiffror fiir hela industrin 1935-1959 och kvartalseiffror (sleongkorrigerade)fiir hela industrin samt kapital. resp, koneumtionsvaruinduetrin l95G-1959.

300

200

100

1935 37 39 41 4t 45 47 49 51 53 5s s7 59 1956 1957 1958 1959----- KoPifolvoruinduslrin Helo Industrln ....'.....!KonsumfionsvarulndUslrin

Den under eenar€ &r planerade revideringen av Kommerskollegii iudexhar nu kommit in i ett nytt skeda Detta har bland anuat samband medatt en ay varunom6nklalql frin och msd 1959 tillernpas i induetrietatieti-ken, vilket [ven medfiir anvlndning av nya blankettyper. Med tanke pidet ee"narbete, eom kom"er att iiga rum fiir att samordna beriiknings-metoderna fiir de tv& indexseriernao har under Aret inga fiirZindringar vid-tagite i metoderna fiir Induetrifiirbundete index.

Utvecklingen av produktionsindex fiir hela industrin m&nadgvie underde bflda eenaste iren framg6r av diagram 6. Man ftr dlir en klar bild avden uppAtgiende tendens som prlglade induetrin rnder Eenare h5lften avf959. I diagrarn 7 redovieas produktionsutvecklingen inom hela industrinirsvie frdn och med 1935 och kvartalevie (e[songkorrigerat) fr&n och med1956. Diagrammet kompletteras med kvartaleeiffror fr8n och med 1956f6r de bida huvudgruppema kapital och koneumtiongvaruinduetri. Dia-gram 8 anger utvecklilg611 kvartaleyis i de olika delbranscherrra (siieong.korrigerade serier, 1953 - 100).

fnden 1935'= 100

--./

.rA-

- - 2 2

-/

, - - _ a \ ^'-./-

v

,t

t\--Jt

\/

/

160

140

120

100

g0

164

140

120

100

80

Diagram B. Produlttionsaolymen i aissa branscher 1956-1959

Index: 1953 : 100

Jdrnmolmsgruvor Jcirn- o. mefollverk Trri indusfri

1?56 57 1956 57

160

140

120

100

80

5958

30

. Mossoind usl"r:i Poppersindusf r i Livsmedelsindustri

Texl i l induslr i Konfektionsindustri Ldder- o. skoinduslri

fndex: oug. 1954 = 100

.//

./ '/,/'

Mek. verkstdder/ MeK. verKsroqer

* - - - - - - € - a - - - - - \ r

, ' A-- El . verkstddef. , .^- \

Jitrn- och metollmonufoklur

Diagram 9. Orderstock i aerhstadsind,ustrin augusti I9\S-augasti 1959

Verkstadsstatistik

Orilerliiget i verkstadsindustrin har i vanlig ordniug undersiikts vid ut'

gingeu av feb'ruari oeh augueti 1959. Statietikeu omfattar tiver 4O0 fiiretagi

som tillsamrians representerar drygt 60 procent av verkstadginduettins

arbetstimmar enligt induetrietatistiken. Arbetet har bedrivite i eamarbete

meil svei{ges Mekanfiirbund och sveriges varvsindustrifiirening. order'

statistiken har likgom tidigare publiceiats i tvi broschyrer.

Diagram 9 vigar utvecklingen av orderetockens storlek, mfltt i arbete'

timmar, irnder tiden augusti l9S$-bugusti 1959. Fiir varvens del har cirder'

stocken fortgatt att rninska: medan man fiir de tre iivriga branscherna'kan

konstatera att den tidigare neditriktade tertdeneen nu brutits och att de

inneliggande bestlillningarna 6ter biirjat iika. Det fiirb[ttrade liiget fiir

verkstadeindustrin framgir oclcg& av diagtam I0 eom anger utvecklingen av

orderingingen frln hemma- och exportmarknad fiir verketadeindustrin

exkl. varven. Speciellt orderingingeu fr6n exportmarknadeno som svarar

fiir mellan 25 och 30 procent av eamtliga inkomna order, har ju iikat

3l

o\ o\rtf s1

. , b +g - o

t \ t \ @arr tn rrl

;+ ;e 6 s

Diagram 70. Orderingd,ng Ird,n hentma- och exportmarlmad i uerkstads.industrin, exkl. na.rt)en september 1955-a,ugusti 1959

Index: sept. - nov. 1954 - 100

Exporlmorknod _ttot t?J4 :

- ? _ \ r _ ^ - - _ _

kraftigt under de eenaet underedkta perioderna, men Eveu vad betriiffarhemmamarknaden iir situationen ljueare. studerar man de olika delbranecherna var fiir eig iterfinner man samma tendeneer till stegrad orderiu.ging bide frln hemma- och exportmarknad, faet i varierande omfattning.I varrsindustrin har diircmot orderiugingen fortfarande varit relativt litenj?imfiirt med den hiiga nivi eom uppniddee fiir ett par Ar aedan

sverigee Mekanfiirbunds mlnadestatistik iiver syssehtitmingen i verL.gtadeindustrin har i likhet med tidigare ir utarbetats inom inetitutoLSiffrorna fiir hela 1959 vigar pE en iikning i syeeelslttniugen fiir branscheutotalt med I proceut jemfiirt med 1958. Uppgangen hiinfiir aig nIetan holttill senare hiilften av iret och har liksom vad giillde orderingingen varitstdrat fdr den del som ave€r exportleveraneer.

32

R 3 I h h f r f r a st ' a t ' 6 . i - ' qE F 2 F E F E E 3I I | | i I T l Tn I H h h B B s d? f * f r . 3 j ! ' r - -

E. E F E F E F E5

Induetriell mflnadsstatistik m. m.

Industriell mdnadsstatisrilc med uppgifter och diagram iiver industripro-duktion, export, i-po"E byggnadeverksamhet m. m. har sammanetiiUts ochuteiiute varje minail. Statistikrapporter iiver utvecklingen inom viktigarebranscher har iven regelbundet publicerate i 6flningen Arbetsgivaren.

Det ekonomiska lEiget

Overaikter om den ekonomieka utvecklingen och konjunkturlEget har lih-som tidigare utarbetatg tre giager under 6ret. Diirvid har konjunLturut-veeklingen analyserats dels fiir utlandet, di framfiir allt Fiirenta Stateraa,Englaud, Viisttyekland och Frankrike, och dels fiir Sveriga Vad betr?iffarSverige har utvecklingen behandlats utfiirlig i friga om produktionenoeyseeleEttningen, investeringarna, utrikeehandeln eamt den ekonomiekapolitiken Integrationsstriivandena har lven kommentorate. Overeikterrraoeom utarbetas pl uppdrag av Sveneka Arbetegivarefiireningen, har tilliindamll att tj[na som fudormationematerial vid fiiretapnfimndemae Ean-'nantriiden och publiceras uuder namnet rDet ekonomieka l6getl.

I sflmband med den fiirgta och tredje iivereikten har tvl siirskilda sakunderlag utarbetats. I)essa har sedan legat till grund fiir de bildband medtal, som under namnet Ekonomisk VArjournal och Bkonomiek Eiietjoumalutgps av Svenska Arbetsgivarefiireningen fiir viening vid fiiretagens nEnnfl.eammartr6den.

Rapporter om de internationella konjunkturerna och det ekonomiekal6get i Sverige har lven regelbundet publicerate i tidningen Arbetsgivareu.

FrAgan om s. k. funktionsrabatter inom handeln

Pfl uppilrag av Sverigee Iniluetriftirbunil har institutet eedan vlren 1959bedrivit en undereiiktdng av fabrikantledete syn pe >prie och prestationlinom handeln. Ett 40.tal intcrvjuer har dervid fiiretagits med olika koneu.mentvarufabrikanter, fr?imst i syfte att utriina deseao syn pA de funktioner,eom At€rfiirE[ljare av skiftande 6ldllning och karaktiir fullgiir. Specielluppmiirkeamhet har iiguats frigan om de nya affiirstnrer:ra inom detalj-handelsleilet - hemkiipefiiretag och samkiipefiireningar.

33

Trote att de nya distributiousformernao vilka eaknar fiir allm?inheteniippen butik i traditionell mening, endaet svarar fiir en obetydlig del avmarknaden inom. reopektive varuomriden, har de gett upphov till bety-dande oro inom den regulj?ira handeln. Derae arbetesltt har utsatts fiirstark kritik, en kritik eom i stort sett kan s?igas innebira, att den konkur-reua Eom de nya distributionsformema etablerar inte ekulle eke pi likavillkor. Man fiirmenar ridare, att hemkiipr samkiip ete. inte fullgiir sam"nafunktioner som den traditionella handelno varfiir det borde ligga i fabri-kanternae intreeee att inte leverera varor till de nya afflretyperna; i varjefall inte till eedvanliga villkor.

I de diskuesioner eom fiirts [r det framfiir allt tre fuuktioner, vilka an.setts framheiva ekilhraden mellau reguljiir handel och de nya afflirstyperna,n6mligen manuell service, varuexponering och eortimentete bredd ochdjup. Man menar diirvid frin kiipmannahill att de nya aff[rstypernaendaet kan existera genom att >Eka snAlskjuts> pE den regulj6ra handelnsfunktioner, och att de d6rfiir inte har ntgot eamh6lleekonomiekt berSit-tigande. Fiir att iterst6lla konkunens p& lika villkor har nan fiirt framtanken att fabrikanterna borde differentiera de utgiende rabatterna efterfunktion.

Institutets undersiilcning har till syfte att kartl?igga de olikheter i preeta-tionsh:ingeendeo vilka anfiirte'eom motiv fiir funktionerabatter, eamt disku.tera miijlighetema att utforma fabrikantledets fiirsiiljnings- och rabatt.politik ei att konkurrens pi lika villkor uppriitth&lls. Normgivadde f6rinstitutete arbete iir diiryid principen om pris efter prestation. tr)enna,kanh6r s?igas innebEra en priss?ittning frin leverantiirernis eida .eom [r eiutfor:nad, att den ger varje kund ett i miijligaste m&n kostnadetroget pris,

O.."ig verksaYnhet

Institutet har liksom tidigare bitr6tt enekilda fiiretag och organisationer

inom nnringslivet med undersiikningar och olika eerviceuppgifter. Nigra

medlemmar i den inom institutet bililade konsumtionsgtuppen har deee-utoti eisom konsultuppdrag utfiirt specialstudier p& konsumtioneomrtdet.Denna verksamhet kommer i en fastare organisatorisk form att vidareut.vecklae j?imsides med det mer alhniinnd arbetet pi konsumtionsomr6det.S[rekilda rapporter av ekonomiska data m. m. har vidare ldmnats titl FN,OEEC m. fI. internationella organisationer. Under Aret har o"116 1ernies-yttrande iiver 1956 dre Statistikkommitt6s bet?inkande avgette likeom ytt-

34

randen betr?iffande olika statistieka omriden, bland annat 1960 6rs folk-och bostadsr?ikning.

fnetitutets medarbetare har under det gingna verksamhetsiret hillit ettetort antal fiiredrag och medverkat vid olika konferenser. I allmdnhet harfiiredragen haft direkt anknytning till de publicerade eller plgiende ut.redningarna. Blaad de frflgor som d[rvid behandlats kan nlmnas >Svenekprognosforskdogr, >EL.onomieka tillvlxtproblem>, >Skatter och eamhHlle.ekonomi>o >BostadeLoneumtionen>o >Synpunkter pi branschrationalise-ring> och >Konsumtionsteori och varudeklaration>. Fiir att diskutera for-merna ftir det fortsatta samarbetet mellan de utredningsorgan, eom irknutna till n?iringslivets olika organieationer i de nordiska l6ndernao an.ordnades vidare i juli en 2-dagars konferene i Saltejiibaden.

Inetitutete chef har under 6ret varit ledamot i UtredningerAdet och i denav Statens nlmnd fiir byggnadsforskning tilleatta Plangruppen samt varitexpert i 1959 6rs ltngtidsutredning. Vidare har institutets chef under hiis-ten uppriitth&llit en tjHnst som t. f. professor i nationalekonomi vid Stock-holms Hiigskola. FiI. kand. Giiran Albineson har eamtidigt innehaft entjiinst som asgietent i samma 6mne.

35

Publiltationer utgiana at) Industriens [Jtredningsinstitut*

fnduetriproblem 1960 ( 1960). 186 e.Studier i biliemene ekonomi. Jan

'Wallander (l9SS). J64 s.

Den textila konsumtionen. John Ekstriim (lgss) . zf;g B.Denpr iva takonemt ionen iSver ige lgs l -65 .RagnarBentze ln . I I . (195?) .4?5s .3g : -Strnlturomvanillingen i jorilbruket. Oilil Gilbranrlgen (195?). 282 e. 24: 50Sveriges industri och europamarknaden. rngvar svennilson och rugvar petziill

15: -tu:

6 : 509 : 507 : -

14 : -

4 z -

5 : -

(1957). Multilith. ?l e. Utgingen.Biliigaren och bilen (1956). 112 s.fndusmien och fiirgubbningen (1955). 128 g.Kemisk industri. Alv Elehult och fngvar Svennilson under medverkan av lfans

\Fagner (f955). 215 s.Nationaliseringen i England. Erik Hddk (l9SS). Multilith. BB s.Bostadsefterfrigan - med hHnsyn till hushillens inkomster och sammans6ttning.

Stig Rydorff (f955). Stencil. Bg s. Utgingen.Svensk televieion. Efterfrigano tillverkningn import, En prognos (1954). Stencil.

135 g. 3: -Den fria vdrltlens rivaruliirsiirjnine (1954). 215 s. Utgringen. g: -TjHnstemfinnen ocb ilen industriella omvanillingen. Erik Eiiiik (1953). il4e. 5:50Svenekt dietributioneviieenale. Rolanil Artle (1952). 238 s. Utgiingen. 14: -Befolkningsutveckling och arbetskraftfiireiirjning. Erik E6tik (f9S2). l9J s. 14: -Svenekt traneportviisenile. CarI \Filhelm Petri (1952). 294s. Utgringen" 14: -Inkomedlirdelningen i Sverige. Ragnar Benrzel (1952).227 e. 14: -Svenek industriell fiiretagarverksamher, band I och 2. Erik Dahm6n (I9S0). 42S

t 295 g. 28: -

Smdtryck

1 9 6 018. IUI:g koneumtionsprognos fiir ir 1965. En granskning och revidering. G6ran Al.

binsaon' Ragnar Bentzeln Georg Danielssonn John Eketrtim och Odd Gulbrandeen

r 9 5 9l?. Perspektiv pi Yieteuropas utveckling f955-75. fngvar Svennilson16. Skiftarbete i verkstadsinduetrin En undersiikning riirande de ekonomieka fiirut

sdttningarna. Lars Liil6n - Jan \ffallander15. Kapitalbildningeproblemet. Nigra sa-hillsekonomiska eyapunkter. Erik Dahm6n14. Anviindning av befolkningsregistret fiir undersiikning av arbetekraftens r6rlighet

- en metodstudie. Jan Gillberg - Bengt G. Runilblad

1 9 5 8

13. Oljan i svenak ekonomi. Jan Gillberg - Erik II66k12. Jorilbruket under omvandling. Odil Gulbranileen - Giiran Albinssonll. Input output och den strukturella interdependensen. Bengt Eiiglund10. Industriens Utredningeinstitut-milslittning oeh verkea-het. Jan Vallander9. Konsumtionen i Sverige 193f-1965. Ragnar Bentzel

'* Ithnnafirtuknirryhu*riftermmpvblietalfdreTgS?uelflnno*t.Enfulhfiadflgfitllacttn,hanohllluplbcg&:at