IN DUSTRIENS UTRE DNINGSIN ST ITUT

6r en fristiende vetenskaplig forskningsinstitution grundad 1939 avArbetsgivarefbreningen och Sveriges Industriforbund.

SyfteAtt bedriva forskning rorande ekonomiska och sociala fcirhillanden av betydelse

for den indusiriella uwecklingen.

VerksamhetHuvuddelen av arbetet inom institutet fignas 8t lingsiktiga forskningsuppgifter.

VIan siktar hiirvid till ett studium av de grundliiggande sarffnanhangen inom

niiringslivet och slrskilt till att belysa de frigor som h6r samman med struktu-

rella och institutionella fdrdndringar. Forskningsresultaten publiceras i institutets

skriftserier'

Vid sidan om det linesiktigp forskningsarbetet utfdr instirutet sm[rre utred-

ningar riirande speciella problem sarnt ger viss service &t industrif6,ret4g, orgo-

nisationer, statliga myndigheter etc.

Styrelse

ffiSvenska

Tekn. dr Marcus Wallenberg,ordfiirande

Professor Ragnar BentzelDirekt6r Sven DahlbergBruksdisponent Wilhelrn EkmanDirekt6r Axel EnstriimDirekt6r Curt-Steffan Giesecke

PersonalChef : Professor Ragnar Bentzel

fil.lic. Goran Albinssonfru Kate von Arnoldfil.kand. Jan Beckemanfru Lisbeth Brandeskogdipl.ekon. Gustaf Endredifroken Ingrid Forsbergciv.ekon. Lennart Frid6npol.mag. Peter Gisle (tjiinstledie)laborator Odd GulbranCsenherr Per Gullstrornfil.lic. Bengt Hdglundfil.kand. Bernt Johanssonfil.lic. Osten Johansson

Direkt6r Sven HammarskidldDirekt<ir Axel IverothDirektcir Bertil KugelbergFil. dr Sven SchwartzBruksdisponent Sverre SohlmanDirektor Inge StenbergDirektdr Erland Waldenstrom

docent Assar Lindbeckciv.ekon. Bengt-Gciran L6wenthalprofessor Leif Mut6nfru Alice Nilsonfru Wera Nyr6nherr Bertil Olssonfil.lic, Bengt G. Rundbladfil.kand. Ake Sundstr6mdocent Gunnar T6rnqvistfru Ester Wennerholmfru Gunni Westerbergciv.ekon. Lars Vinellfroken Brita Wing

(t. f. r.ro-3 r.tz ekon. dr Lars Nabseth)Sekreterare; Fil.kand. Lars KritzKamrer: Fru Ruth Wiklund-Ellerstad

Oarig ordinarie personal samt med scirskilda utrednirxgar sysselsatta:

fil.lic. Karl Gustav Jungenfelt civ.ekon. Lars Wohlin (tjiinstledig)fil.kand. Claes Lagerkvist (tjiinstledig) fil.lic. Carl-Johan Aberg

Adress:Industriens UtredningsinstitutArtillerigatan 34, Stochholm O.Tel. oSlQ So za

VerksamhetsAret 1963

F6rord,

Sammanbrottet i EEC-fcirhandlingarna i ftirening med en vaknande'

protektionism i olika delar av vilrlden har okat behovet av att man

xiker bekiimpa de krafter som vill motverka ett nedrivande av handels-

hindren. Dessa f<irhfillanden understryker ocksfl betydelsen av att vi

genom ett forrcatt intensivt forsknirgr- och utvecklingsarbete bevarar

ett konkurrenskraftigt svenskt nflringsliv. Fiir att detta skall bli miijtigtkr?ivs en flexibel ekonomisk politik som ger foretagen tillf?ille an in-ve$tera och producera inom omrflden d?ir f<irutslittningar for kinsam,

produktion kan skapas.

Ett omrlde d?ir det synes f<ireligga betydande rationaliseringsmdjlig-

heter och som fdretagen i framtiden mflste ?igpu okad uppmiirksamhet

lir transporterna. Inom detta omrf,.de har IUI redan tid.igare fiiretagit

ingiende studier. (Jnder tjolflret publicerades en underscikning med

titeln ,Lastbilstransporter i Sverige 195o-6rr. I denna diskutera$ last-

bilstransporternas omfattning utveckling och struktur. Under den tids,

period som studerats har lastbilstrafiken varit underkastad en rad be-

grinsningar i sin riirelsefrihet. Under hdsten beslot riksdagen om en

avsevflrd liberalisering av dessa fcirhtllanden under de nilrmaste flren.

Som fdljd hirav kan en avsevird effektivisering av transportappararen

bli m<ijlig. Det flr att hoppas att den av institutet framlagda undersdk-

ningen skall kunna tjiina som underl"g vid bedtimningar av transport-

apparatens framtida utformning.

Ett annat omrtde diir de bestflende rqgleringarna verkat hindrande

pl den fortgflende strukturomvandlingen inom n?iringslivet ?ir bostads-

marknaden. F6r nflgot flr sedan framlade institutet en studie som ana-

lyserade de probleur som kan vd,ntas uppkomma vid en aweckling av

hyreskontrollen. Under tjolflret pflbcirjades en underscikning med syfte

att pl gnrndval av 196o firs folk- och bostadsrf,kningar nflrmare beskriva

och analysera hur den fortgflende urbaniseringsprocessen pflverkat bo-

stadsbyggandet och boendefcirhillandena i olika delar av lander.

* 1 - 644roo t

Problem i samband med fciretagens finansiering hir'' sedan liinge

$rett pfl institutets arbetsprogram. Den pigiende under:stikningen om

verkningarna av pfl olika sdtt utformad fciretagsbeskattnitg kan sigas

utgcira ett led i dessa studier. Under 1963 pflbcirjades ocksl en under-

scikning med syfte att niirrnare studera finansieringsfdrhfillandena inom

syensk industri under flren rg5g-6e. Denna undersokning flr en fort-

sfrttning pe en tidigare utftird studie 6ver motsvarande utveckling under

fcirsta hiilften av r g5o-talet.

Efter overliiggningar med finansdepartementet har beslutats att insti-

rurer skall utfcira en studie.civer industrins fcirvfintade utveckling under

andra hiilften av Go-talet'liknande den som tidigare utforts fdr perioden

1916o-65. Det f<irberedande arbetet h?irmed har pib<irjats .odr under

innevarande flr kommer kontakt att tas med ett stort antal bransch-

fiireningar och foretag.

'stockholm den r januari 1964.

. l

rnns[e[

UTGI\'1NAPI'BLIKATIONEEI I ' ' . . , . . . . . . , . . .

Las tb i l s t ranspor te r iSver ige rg5e6r . . . . r . " . . ' .The Production System of the Swedish Economy.

'

A n l n p u t - O u t p u t S t u d y . . . . . . . . ' . ' . . . . . .Offentliga utgifter tgrg-b8 , . . o . . j .' . . '. . . .

' : . '

Arbetstraftens nirlighet . 1. ; .. . 14R e k l a m e n s . e k o n o m i s k a b e r y d e l s e . . : . : , . . . r 4Konsumtionsprrognoser

F6retapbeskattningen . :: 2oInkomstfdrdelningens utveckling i . ;2rDen finansiella utvecklingen i Sverige under r96o-talet . . .t 26Befolkningsutveckling, bostadsbyggande och bosradssrandard . . e8Industrips. finansieringsliirhAllanden .. . -:, . . . .. 3tKapitalundensiikningen . ,.33

Jordbrukspol i t ikensmllochmedel; . . . , i4Den framtida efterfrlgan pl cellulosa och papper . . . . g4Tjiinstem?ins frl4varo frin arbetet . '. .: .i : .r. q .., . .S0Lokaliseringsfcir?indringar inom industrin ..,b r

7

i

l b

r3

' i r . i 37

Ovane vERTSAMEET 42Industriell mflnadsstatistik . 42Det ekonomiska liget . 42Ovrigt . . 42

Tabeller

t. Lastbilsbestflndet frirdelat pe viktklasser flren rgbo och

s. Arbetsinkomsternas procentuella andel av den totala

komsten inom hela n:iringslivet och inom resp. sektorer

1 9 6 r . o I

bruttoin-

22

g. Utvecklingen av vissa poster i fcirsdrjningsbalansen lren 196o-69

j i i m f d r d m e d l i n g t i d s u t r e d n i n g e n s p r o g n o s . . . . . . . , g O

4. Trflngboddhet $arnt liigenhets- och hushlllsstorlek i gtesbygd och

tiitortgr flr 196o . . . . . . . . . . o , . . . . . r 30

Figrrrer

r. Transportarbetet per lastbil och jiirnviig (exkl. lapplandsmal*)

f l r e n 1 9 9 o - 6 r . . , . . . r . . . . . . . . . o . . g

s. Offentliga konsumtionsutgifter for vissa iindamfllsgrupper i pro-

cent av totala civila konsumtionsutgifter flren rgrg-58 . . . . lg

3. Den genomsnittliga ansteilningstiden i sista anstenningen fcir

mf ln io l i ka f l ld ra roch inomol ikan? i r ingsgrenar . . . . . . rb

4. Prognosutfall fcir vissa konsumtion$varugrupper flren rg5g-6e . . lg

b. Prisfririindringar samt fluktuationer i arbetsinkomsterna.$ andel

avdento ta labru t to inkomstenf , renrgrgr6a . . . . . . . 24

6. Bruttoinvesteringarnas utveckling flren 196o-63 jemfcird med lflng-

tidsutredningensprognos. . . . . . . . . . . . . . zI

j. Bostadsbestflndets storlek $amt antal invflnare per liigenhet flren

tgSo-6O . . , . . . . . . . . . . . , . . ,. . . r 3t8. Konsumtion per capita av papper och papp samt BNP per capita

FgS+ flrs priser) i olika europeiska llnder ir r96e . . . , . gb

g a. Omfcirdelningar mellan rikets B-regioner av antalet industri-

ansffi l ldaflrgn rg5e-6o, . . o . . . . . . . . ! . . . 98g,b. Omfcirdelningar mellan rikets B-regioner av antalet industri-

a n s f f i l l d a f l r g n r g 5 e - 6 o . . . , . . , . , . . . . j . ' . B g

Utgivna publikationer

,

LASTBILSTRANSPORTTR I SVERIGE 1950-6I

Lastbilstransporterna har under det $enaste decenniet utvecklats mycketkraftigt. Mellan lren rgSo och 1961 6kade transportarbetet, mfltt i ton-kilometer, med i genomsnitt ca lo procent per ir, Den transporterade

godsmiingden i ton rf,knat <ikade under samma tid med ca 3,b procent

Per 1r. Den i ftirhtllande till godsmiingden mycket starkare <ikningen

av transPortarbetet sammanhiinger med att medeltransportliingden nflra

nog fordubblades mellan f,.ren rgbo och 196r. Den uppgick sistn?imnda

flr till gr km.

Med h?insyn till lastbilstransporternas allt storre betydelse inom

ndringslivet har institutet funnit det angeliiget att nflrmare studera

lastbilstran$porterna$ omfattning, utveckling och struktur. Detta arbete

avslutades under lret och redovisades i den under hosten utgivna skrif-

ten "Lastbilstransporter i Saerige 19516rr, fcirfattad av fil. kancl. Lars

Kritz. Boken kan slgas bestfl av tvf,. huvuddelar. Den f<irsta delen be-

handlar de institutionella forhillandena pfl lastbilstrafikens omrfide. Dir

redovisas bilbestindet och dess fcirfindringar, foretagsformerna, transpor-

terna$ organisation samt g?illande trafikpolitiska regleringar. Den andra

huvuddelen behandlar de transportprestationer, som lastbilarna utfcir,

varvid den yrkesmiissiga och den icke yrkesmiissiga trafiken behandlas

var fcir sig. Ett siirskilt kapitel lgnas it den s. k. tjflrrtrafiken.

De den svenska produktionen av statistik inte iir sii.rskilt rikhaltig

vad g?iller transportsektorn, fick ett stort arbete llggas ned pe special-

unders<ikning&r, som kornpletterade den officiella statistiken. Bl. a. ge-

nomftirdes en omfattande stickprovsundersokning som omfattade ca

r 5oo lastbilar inom den icke yrkesm?issiga trafiken. Fcir dessa bilar fcir-

des under en viss period kcirjournaler, varigenom uppgifter erhcills om

utnyttjandegrad, kcirstrdckor, befordrad godsmflngd, transporterat varu-

slag etc.

*2 - 644too

Tabelt L LastbilsbsstAadet l6rdetat pl viktklasser lren 1950 ocb 196f

o I summan ingAr 58 bilar med ej angiven storlek eller med ej angivet karossgri.b I rn*man ingir 19 bilar med ej angiven storlek eller med ej angivet karosseri.

Kiilla: Centrala bilregistret.

Ar rgbo uppgick det totala antalet last- och skflpbilar i Sverige till

ca 85 ooo. I d"g finns ca r sg ooo. Under det senast decenniet har last-

bilsbestflndet undergltt stora strukturfciriindringar. Vi har ffltt bevittna

en frammarsch fcir dels de lfltta, dels de tunga fordonen. I mellan-

klasserna har diiremot en kraftig minskning av bilantalet lgt rtlm. Ar

rgSo fick endast 6 procent av bestlndet ta en maximilast iiver 5 ton.

I dag flr motsvarande andel <iver a5 procent, vilket framgir av tabell t.

Av utredningen framgflr bl. a. att en lastbil i genomsnitt ktirs ca

z 4oo mil per ir. Skillnaderna mellan olika typer av bilar b<ir emellertid

poingteras. Smibilarna, med en maximilast under s ton, har en genom-

snittlig trlig k<irstrlcka pe endast ca r 7oo mil, medan en lingtradare

i genomsnitt rullar nflra 7 ooo mil per flr.

Fjnrrtransporterna hlr definierade som trafik pi avstflnd civer loo

km har under senare flr utgjort den mest expansiva delen av last-

bilstransporterna. Mellan flren rgbo och 196r skedde ungef?ir en tre-

faldig <ikning av lingtradarnas transportarbete, mii.tt i tonkilometer.

Sistn?imnda flr svarade de for ca e8 procent av lastbilarnas totala trans-

8

Ma:cimilastton

Antal bilar Pro centuell fcirdelning Index 196r(rgSo,= too)

r950 r96r I 950 r 96r

- I

r-22-3

3-+4-55-66-7

74u

Specialbilar

22 r5o6 B r g

7 687r9 339r6 834

3 ro5

9097794+6

6 ltB

+r 325rz 888

5 625

5 27412 r+3r 7 o 6 r6 ro5z 884

5 937r6 735

a6, t

8ro

' 9 t IzzrS

I gr8

3t7r r I

or9

or5

8ro

32rBIor2

4t5

412

916I3 '5

4'82t3

4rBr3$

r87r89

7327

725+9672

37033r247

T

Totalt 84 9o4o 'rl59f|6b r(x, r(xt r48

Figrur. ,1. Traresportarbetet per, lastbil och jiirnviig (erkl. tapplandsmatm)lren !930-61

(log. skala)

Miljardertonkm

/ '1?"

/ J'irnvdg ,'(exkf. lapplandsmalm)

,t

, , ,F, , ,

,

. \ ,/r""uir\ l_ \_* j

,a

,

109I

, 76

5

4

3

2

0'5

4,4

0,3fn 1945 1955 1960

Portarbete. Antalsmiissigt utgdr dock lingtradarna en liten del av dentotala lastbilsParken, fcir nf,rvarande ca 4 procent. Att sfl ffl kan g<ira sflmycket sammanhinger med kombinationen stor lastfcirmflga-tr<ig ut-nyttjandegrad-snabba transporter. Ett lf,ngtradarekipage (bil * slep)lastade flr 196r i genomsnitt 17,4 ton och tomkcirningen utgjorde end.astca r o procent av den totala korstrickan.

Pe grund av det stora intresse som tj?irrtrafiken vflckt i trafikpolitiska

sammanhang har utredningen ansett det befogat att relativt utfcirligt

behandla denna trafikform. Bl. a. ges i kartform en detaljerad bild avtrafikens geografiska fcirdelnitg. Av kartorna framgflr exempelvis vilkaviigar lingtradarna trafikerar och med vilka orter storstederna Stock-holm, Goteborg och Malmci i detta avseende har trafikurbyre.

I boken gcirs avslutningsvis en kortfattad jiimf<irelse mellan lastbils-

1930

rransporterna$ och j?irnviig$tran$porternas utveckling. Diirvid ses det

senaste decenniets utveckling i ett lingre perspektiv, som sffiicker $ig

dllbaka till ir rg3o.

Som framglr av figur I var cikningen av lastbilarnas transPortarbete

relativt sett faktiskt nflgot storre under rg3o-talet [n under rg5otalet.

Andra virldskriget innebar en markant nedging for lastbilstrafiken,

medan dilremot j?irnv?igstransporterna trkade starkt. Efter kriget nfldde

rransporrarberer pfl landsviig forkrigsnivfln redan 1946. For jnrnv?igs-

trafiken dflremot innebar flren nflrmast efter kriget en stagnation och

till och med en tillbakagf,.ng. Fcirst flr rgbr passerades krigsflrens trans-

porrvolym. De f<iljande iren har utm?irkts av fluktuationer kring en svagt

stigande rrend. Transportarbetet pfl Sveriges jiirnv[gar uppgick flr 196r

till 8,6 miljarder tonkilometer, vilket var endast zb procent hcigre [n

rgbo flrs nivfl.

I boken ges nigra kortfattade kommentarer till frflgan om konkur-

rensen mellan j?irnviig och lastbil och hur denna forflndrat$ under

undersokningsperioden. Diirvid, poiingteras att konkurrensProblemet

inte bci,r civerdrivas. De tvfl transportmedlen ?ir till huvudsaklig del in-

rikrade pl olika ffansportmarknader. Att de till vflsentlig del handhar

olika transportfunktioner framgflr bl. a. av medeltransPortlflngden, som

lr 196o uppgick till 3o kilometer fcir lastbilsgodset och till z8e kilometer

for j?irnvlgsgodset. Det ?ir ockst angellget att understryka att det i

mflnga fall ricler em komplementflrt fcirhillande mellan jiirnviigen och

lastbilen.

TIIT PIIODIICTION SYSTEIVI OF TIIT SWEDISII ECONOMY.

AN INPI'T-OI'TPt'T STt'DY

Hosten ry57 bildades genom samarbere mellan stockholms universitet,

Konjunkturinstiturer, Jordbrukets Utredningsin$titut odr Industriens

Utreclningsinstitut en kommittd, vars uppgift var att ha ansvaret fcir

genomfcirande av en s. k. input-output-$tudie av det svenska n?iringslivet.

projekter mojliggjordes genom ett store forskningsanslag frin Ford'

stiftelsen. Under arbetets ging har ekonomiskt stdd liimnats d.ven frfln

andra heil.

1 0

Arbetet med input-output-studien har under flret slutfcirts och resul-

taten har publicerats i en bok med titeln ,The Prod,uction System of

the Swedish Econorny. An Input-Output Studyr. Boken ingflr i Stock-

holm Ecgnomic Studies. En slrupplaga har ocksfl utgivits av institutet.

Undersiikningsledare och frirfattare till boken har varit fil. Iic. Bengt

Hiiglund och fil. lic. Lars Werin, En detaljerad beskrivning av ken-

rnaterial och berflkningsmetoder har publicerats separat i en stencile

rad volym,med titeln >Input-output-tabeller Itir Saerige dr rgj7r.

Utgingspunkt fcir underscikningen har varit det v?ilk?inda fcirhflllan-

det att en stor del av de varor, som lrligen produceras i ett modernt

industrisamhrille fltgflr som insatser i produktionen sj?ilv i form av

rf,,varor, halvfabrikat, tillsatsvaror o. d. Ser man produktionen ur en

mera allmf,n synvinkel iin det enskilda fdretagets, kan man siiga att

dessa varor aldrig liimnar produktionsprocessen. De kornmer att levere-

ras mellan skilda anlfiggningar och foretag och mellan olika grenar av

industri ogh annan produktionsverksamhet. F<iljden h?irav blir sj?ilv-

fallet en allmfln interdependens mellan olika produktionsgrenar.

En fbriindring av exernpelvis hushflIlens konsumtion eller av expor

ten, vare sig den gflller en enskild vara eller en grupp av varor, bercir i

forsta hand den produktionsgF€n, dir dessa varor framstiills. Men en

fiirlndring i denna produktion kommer att inneb?ira en for?indracl

frtgflng av rflvaror, halvfabrikat etc., vilket pflverkar produktionen inom

andra n?iringsgrenar. Hflrifrln f<irs sedan effekterna vidare och sprids

med stiirre eller mindre styrka genorn hela systemet. Det uppsdr ett

komplicerat nitverk av samband mellan olika produktionstrenar, vilket

bercir inte bara produktionen inom de skilda grenarna, utan allt som

har att g<ira med att verksamheteq bedrivs i varierande ornfattning

exempelvis sysselsflttning och import.

Det iir produktions- och leveransaspekten pfl detta nttverk av $am-

band, som har studerats i underscikningen. Uppteggningen har skett

med utglngspunkt frln ovan angivna synpunkter. Det svenska niirings-

Iivet har delats upp pe n7 produktionssektorer, varvid riktpunkten har

varit att till en sektor sammanfcira verksamheter, som med hflnsyn ti[

produktionens karaktiir iir sfl enhetlig" som mrijligt. Fcir var och en av

t l

dessa sektorer har gjorts en uppskattning av itgingen under rySI av

produkter levererade frin var och en av de civriga sektorerna samt, diir-

jiimte av vilka mflngder av arbetskraft och importvaror, som varje gektor

fcirbrukat under flret i frflga. Resultatet av dessa 'uppskattningar finns

redovisade i $. k. input-output-tabeller.

Uppgifterna i input-output-tabellerna har kombinerats med,precise-

rade antaganden om produktionssambandens karaktil; vilka bl. ar inne-biir att itgflngen av rivaror, halvfabrikat etc. inom varje enskild s€ktorantas variera Proportionellt rned,totala produktioneri inom sektoni. Dir-vid konstrueras en modell,'6ver det verkliga produktionssy$temeil Ensidan modell brukar kalla$ en input-output-modell. Med hjelp av dennamoclell iir det mtijligt att berfikna de nyss beskrivna iterverkningarnaav en verklig eller t?inkt fdriindring pfl nlgon punkr i system€t. Sidanaberiikningar har utfcirts och finns redovisade i bokeir. t ,

En uppskattning 'har

ocksfl, skett av de m?ingder varor, som' under1957 fltgfltt ftir flndamfll' utanfcir vad som benflmns produceraride', sek-torer. Diiri ingflr privat konsumtion, privata investeringar, offentligverksamhet av olika slag, samt export. Genom att kombinerai dessauppgifter med modellen iir det mdjligt att beriikna i vilken utsrrflck-ning produktion, sysselsflttning etc. inorn de enskilda sektorerrd,,:kanhiinfciras till olika slag av efterfrflgan utanfrir produktions$ystemet. Dettager en bild av hur de tillgiingliga resurs€rna har anvd.nts fdr olika flnda-milo

Nflgfu uppgifter eller resultat, $om endast 'bercir enskilda fclretag,

finns ej redovisadei :men vaije sektor i modellen mot$varar ett s?irskilt

slag av produktion. Det enskilda fciretaget kan hiirigenom exeihpelvis

$e hur avsdttningen av olika varugrupper i sista hand hiinger,siinman

med efterfrigan frfln hushflll, frln offentliga myndigheter, frflil udan-

det osv., iven om fdretaget sjiilvt snljer sina produkter till andra fdretag

inom landet. Detta mflste vara'av stort intresse, nIr det g?iller att beddrna

hur fcirindringar inom de niimnda omrfldena pflverkar fciretagerci 'av-

sf;ttning. En sfldan $ynpunkt blir narurligtvis slrskilt viktig, fcir: fdre-

tag som ligger pfl ett tidigt stadium i fciriidlingsproces$en, nflra:if,,varan

och lingt frin den slutlige fcirbrukaren. :

r 2

OFFENTLIGA I'TGIFTER T9I3-58 .

I slutet av ir rg6e utgav institutet en bok med titeln rDen offentliga

sektorn$ expansion. En studie av de offentliga civila utgifterna$ utveck-

ling iren lgrg-b8r. Denna bok, som f<irfattats av fil. lic. Erik H66k och

utgjorde en akademisk avhandling, riktar sig friimst till fackmflnnen pe

omrfldet och f,r av den anledningen detaljerad och omfingsrik. I syfte

att gora huvuddragen av bokenp i,nnehflll tillg?ingliga fcir en vidare liise-

krets utarbetades en sammanfattning, som under bcirjan av htisten

publicerades i srnfltrycksserien. Denna skrift har titeln >Offentliga utgifl

,ter,ry j,-58" och har utarbetats av pol. mag. Tage Berglund i samlid

rnecl huvudarbetets fcirfattare. I boken redovisas bI. a. utl4ecklingen av

de offentliga konsumtionsutgifterna fcir olika grupper av ?indamfll. LJt-

vecklingen fcir nlgra viktigare grupper i procent av de to[ala civila

\onsumtionsutgifterna framgflr av figur ,s.

Fig'r2'-9f :lll**ffi H*Htl"*;;-1nffif ilffi3f srup'oriprocert

. Procent

Undervisningsvtsendc

Htlso- och sjukvlrd

Socialvlrd

Vag- och gatuviisende

,r \ ' oe'J

F . r r , . t t . t e t s ' J

1 41"13

5,0

4,5

I,O

1 8

Forskningsprojekt under arbete

ANBETSIrRAFTENS nOnT,IGIIET

Understikningen om arbetskraftens rcirlighet ilr nu slutfcird och publice-

ringen av resultaten berflknas ske under vflren r 964. Undersriknings-

raPPorten iir uppdelad pt en deskriptiv och en teoretisk del. I den

deskriptiva delen redovisas resultat betriiffande rorlighetens omfattning

och sammansi.ttnitg i de av underscikningen berorda ildersgrupperna.

I den teoretiska delen diskuteras orsakerna till att de intervjuade bytt

anstflllning.

Figur 3, som visar hur anstflllningstidens liingd i sista anstiillningen

varierar mellan olika n?iringsgrenar, ir ett exempel pi den typ av mfltt

pfl rcirligheten som anvflnds i undersrikningen. Uppgifterna i figur g

avser de intervjuades niiringsgrenstillh<irighet vid intervjutillfiillet hds-

ten rgb8. I de tvfl ?ildsta ildersgrupperna hade de inom samfiirdsel

sysselsatta den liingsm genomsnittliga anstellningstiden och de inom

byggtadsve.rksamhet sysselsatta den kortaste. Som fcirklaring tilt de lflnga

ansteilningstiderna inom samfdrdsel kan nflmnas, atr rill denna niirings-

gren f<irts bl. a. de statliga och kommunala kommunikationsverken med

deras, i varje fall i dessa flldrar, lflga personalomsflttning.

REKLJ\IIENS EKONOMISKA BETYDELSE

Reklamundersrikningen syftar till att presentera och diskutera forsk-

ningens syn pt reklamens ekonomiska roll. Som ett led i detta arbete

har en systematisk genomgflng gjorts av ett antal offentligt tillglngliga

studier av reklamens effekter pe efterfrigan.

Problemet med reklamens efterfrflgeeffekter dr av grundliiggande be-

tydelse vid en bedomning av reklamens ekonomiska betydelse. Endasr

genom att pflverka efterfrigan pfl varor och tjiinster kan niimligen rekla-

men bidra till att fciriindra produktionens omfattning och inrikrnirg.

r 4

Figru 3. Den genomsuittliga anstflllningstiden i sista 3isf,flllningen t6r mfla iolika Aldrar och inom olika niiriagsgr€nar

Mcin fciddo 1913 (45 6r)

ts?to'"erksamhet m 6,5 rrlndustri o. harN=r2g

ltverk 12,9 lr

$2*

11,3 lr

$1er

Mdn fiidda 1923 (35 Ar)

Ritgl?'o'"erksamhet mi l4'8 lr

fi}ffi'hantverk ffiB,oir

N:39 12'3 ir

ffii r6ryarrn.,,ffi',lnu*

Mcin fiiddo 1933 (25 er)

R|gll'o"erksamhet ffi 2,3 rr. tndusrri o. hanwerk

ffi 4,41r

!'.ilJi*,N:23 WI.Wfi;WWA4,3 lrHandelN:45 ffiil3,l lr

il9?r6rvar'ln'm;ffiil;..,

I rninga fall stir reklamen i ett ganska avllgset fdrhlllande till efter-

frflgan. Ett fcirsta ted i syftet med att bedriva rekla:n ?ir alltid att uppnfl

olika kommunikationseffekter. Det kan g?illa att sprida kunskap om

en ny produkt eller att soka istadkomma vissa attitydf<iriindringar hos

en befolkningsgrupp. Reklamen kan emellertid ha kommunikations-

effekter utan att detta flterspeglas i efterfrflgan. Den kan t. ex. ha ut-

formats pfl basis av felaktiga forestflllningar om vilken kunskap eller

vilka attityder, som b?ist initierar k<ip. Produkten kan ocks& vara sl litet

attraktiv, att inte ens en mycket stor reklaminsats piverkar efterfrfigan.

Ett talande exempel utgor Ford Motor Co:s lanseritg av modellen

Ford Edsel. Pe introduktionsdagen hdsten ry57 k?inde majoriteten av

f3 - 644roo

SamfirdselN-40HandelN:44Allmin forvaftn. m. m.N:49

r5

USA:s befolkning till att en ny forclmodell hade kommit. Edset blev

emellertid ur f<irsaljningssynpunkt ett klart fiasko. Alldeles oberoende

av anledningarna hflrtill flr det beriittigat art s[ga, att reklamen fram-

glngsrikt lci'ste ltminstone en kommunikationsuppsft, nlmligen atr

gcira den amerikanska allminheten medveten om introduktionen av en

ny fordbil. I vilken utstrickning den diirtill pflverkade efterfrlgan dr

inte kd,nt.

Det finns fe vederhiiftiga undersokningar publicerade om reklamens

efterfrflgeeffekter. Enligt talrika vittnesbord i fackpressen ?i'r ocks8. den

interna reklamforskningen, vars resultat av konkurrensskel ej publiceras,

av ytterst ringa omfattning. Detta kan synas tcirvlnande med h?insyn till

siviil reklamutgifternas totala storlek over en miljard kronor i Sve-

rige som den fortlopande debatten kring reklamen. Inneb<irden iirju att foretagen satsar stora summor pfl reklam utan att veta siirskilt

mycket hur detta piverkar f<irsiiljningen.

En av de frimsta anledningarna dll de bristande kunskaperna fir

utan tvivel problemens h<iga svirighetsgrad. En svir st<itesten utgcir fdre-

tagens beniigenhet att llta reklambudgeten utgora en fast procent av

omsflttningen fcir varje f,.r. Detta leder niimligen vid statistiska analyser

av lrsdata automatiskt till fasta och positiva samband mellan reklam-

utgift och efterfrf,.gan. Man kan under sldana omstflndigheter inte veta

i vad mln reklamen ir en oberoende faktor. Lltan kunskap om och

hd.nsynstagande till de grunder efter vilka reklamutgifterna i de enskildafallen bestiims dr det omcijligt att analysera reklamens efterfrflgeeffekter.

Pfl den punkten brister flera underscikningar.

Trots resultatens osiikerhet och begriinsade rlckvidd skall emellerrid

nfigra iakttagelser flterges frfln de analyserade underxikningarna. Den

samlade efterfrflgan pn branschens produkter framst&r i allminhet sommindre kiinslig for reklam in efterfrlgan pfl de individuella mdrkena.I USA har det gjorts vissa underscikningar av effekten av den kollektiva

reklamen f<ir jordbruksprodukter. I fe fall har dessa utredningar indike-rat nflgra markantare verkningar av reklamen.

, Nflgra undersokningar giiller efterfrigesambandens allm?inna form.

Resultaten hirifrin iir samstdmmiga i sfl mfltto, att flven om efterfrflgans

r6

beroende ,av reklam iiver ett kortare intervall ofta kan approximeras

som ett linj;in samband upptrflder i minga fall relativt snart en 4vt?=gande avkastning. Flertalet undersokningar uppmlrksammar problemet

med. att reklamens verkningar pf efterfrlgan strdcker sig lflngt fram i

tiden. Genomglende leder ett h?insynstagande hirtilt till en hcijd preci-

sion i dq statistiska berikningarna.

Niir f<iretagen studerar reklamens efterfrflgeeffekter iir deras prim?ira

syfte att. goka finna enkla prognosmodeller. De sriker i frlmsta handsamband vilka framstflr som stabila eller nlagbundna'. Detta flter-

speglas i de studerade underscikningarna, g€nom art dessa pqaktiskttaget inte alk tar upp frtgan vilka faktorer som tigger bakom de funna

sambanden.

Man vet inget out hur tids- och lokalbundna reklamens verkningardr. En genomgflng av ett antal unders<ikningar frln olika linder k4n,,dirfcir iqte ,Ieda till nlgra slutsatser med ansprik pfl allmflngiltighet.

Sammanst:illningen b'cir dock fcirmedla,eo uppfattning om hur mycket- eller rittare sagt litet - man v€g, efter vilka linjer forskningen arbetar

och vad . den b<ir inriktas pfl i framtiden. Med hflnsyn rilt den livliga

debatt om reklamen och dess samhiillsekonomiska verkningar, som ptgflri vlrt lan4 f<irefaller behovet av en dylik sammanstiillnirg att ha <ikat:Arbetet i fraga har i det nirpaste avslutats och beriiknas kunna publi-ceras under 1964.

:KONSI'MIIONSPROGNOSER

Fd'r nigot 1r sedan plb<irjade institutet det med regelbundna intervall.lterkommande arbetet med genomgflng av de tidigare gjorda konsum-.tionsprognoserna. Syftet med'denna nya studie ?ir att den skall utmynnai prognoser fiir lr rgr7o. Den fiinta etappen i, detta arbete innebiir in-samling av statistiska data 6ver den glngna utvecklingen. Dessa tjiinarsom undtrlag dels fdr analys av prognosutfallet, dels f6r nya regressions-analyser., Detla arbete iir i stort, sett avslutat och vad som iterstlr lirsjilva prognosarbetet. : ., ,,, .

Vad galler berfikningen av det statistiska tidsseriematerialet, har detvisat sig alt fiirQiittringar iir r46jfiga,pl mlnga punkter. Redan i institu-

r'7

tet$ fcirsta konsumtionsprognos ptpekades hur briickligt tidsseriemateria-

let var och en rad poster riiknades upp, $om man helt saknade informa-

tion om. Med hii.nsyn hiirtill har mycket arbete nu nedlagts pi att gdra

kompletteringar och att gcira tidsserierna statistiskt sf,krare.

Tidsserier frir fdtjande varor och tj?inster, som fcirut saknats, har nu

beriiknats: konsenrerade och diupfrysta griinsaher samt frukter, bank-

och fiirstih,ringstiiinster, kylshd/, frysboxar, taiittmashiner, krirsholeutbild-

ning, flygresor, shia- och bandspelare, shol- och hursaagif,ter, fcirenings-aagifter, fritidsbdtar, sornmarstugor och hotelltjiinster. I mflnga fall har

redan befintliga serier justerats. Fciljande kan n[mnas som exempel:

arbetshitiry i hemmet hrar cikats genom att avgifter till daghem och lek-

skolor inkluderats; sportartiklar och leksaher har kompletterats med

campingutrustning, husvagnar samt med leksaker av metall; posten

h,cihsutrustning har kompletterats med hushillsartiklar.

Allt som allt resulterade de gjorda justeringarna i att konsumtions-

utgifterna totalt hojdes for flr 196o med z,b miljarder kronor, motsva-

rande nflra 7 procent av totalbeloppet. Den vilrdemiissiga konsumtions-

rikningen under hela rgbctalet blir l?g procent, medan cikningen hade

stannat vid r s r procent om revideringarna inte hade genomfrirts. Aven

den volymmflssiga cikningen blir nigon procent stcirre enligt den revide-

rade berflkningen, nflgot som iir naturligt med hiinsyn till att de flesta

nytillkomna serierna visar en mycket expansiv utveckling.

Den reviderade siffran fcir total privat konsumtion tflcker niistan helt

cle utgifter som i princip bcir foras hit. Detta giiller med ett vdsentligt

undantag, niimligen utrikes resor (och nf;gra mindre betydelsefulla,

nflmligen advokatarvoden, miiklaravgifter m. m.). Hur stor missvisningen

dr som fdljd av att denna post iir uteliimnad ir svirt att uppskatta, efter-

som svenskarnas utgifter i utlandet miste minskas med utlilnningarnas

utgifter i Sverige, vilka iir medriiknade i vflrt totalbelopp. Det [r nettot

av denna subtraktion som skulle pflverka viirdet av de totala konsum-

tionsutgifterna i vflrt land i positiv eller negativ riktning. Enligt riks.

bankens berzikningar var ir r96a turistutgifterna roo miljoner kronor

stcirre [n turistinkomsterna med motsvarande belopp skulle alltsl

konsumtionsutgifterna hcijas - men eftersom man saknar uppgift om

r 8

figur 4; ?cogaosutfaU tiir vissa konsumtionsvarugrupper frsen 1955-62

Index 1955: Ioo

Mi6lk, grddde och ost Skor

Bilbestind Tldningor

. ?

:-.. Verklig konsumtlon )( Konsumtion enl, prognosmodellen

hur turistinkornster och :utgifter er frirdelade pi privata resor och aff?irs-

resor vet man inte om det privata resandet slutar med positivt eller

negativt saldo.'

Arbetets ,andra etappr genomgingen av prognosutfallet, har givit

rnyck€t , vf,rdefulla lfirdomar fcir den fortsatta prognosverksarn]reten.

r9

Genomglngen har gjorts sl, att man - ir fdr lr och vara f6r vara -har jiimfiirt den faktiska utvecklingen med konsumtionsvf,rdena beriik_nade enligt instirutets prognosmodeller. Generellt kan man siiga, artiiverensstd.mmelsen mellan pro,gnosmodellernas viirden och vertligheteniir god, kanske t. o. m. biittre iin vad man har kunnat viinta sig. somfigor + visar iir prognosurfallet i der nermasre perfekr ftu miiitk, griiditeoch ost, sfror samt bilbestdnd. Lika goda prognosresultat har kunnatkonstateras f6r en rad andra varugrupper.

r vissa fall iir emellertid dverensstiimmelsen mellan prognos och verk-lighet mindre bra. som diagrammer iiver tidningskhpen i figur 4 visarhar prognosen riverskattat dessa utgifter. under de gtngna ilren avprognosperioden har tydligen inte det samband gillt som rfide f6retg55 odr som prognosen byggde pfl. Der iir uppenbarligen televisionensintroduktion som hiir har verkar hiimmande pi utvecklingen. Att intei tillriicklig grad riikna med televisionens ddmpande effekter pi andrandje+ och rekreationsutgifter har visat sig vara ett av de fil allvarligarefel som gjorts i institutets tidigare pro{lnoser.

F6nETAGSBESKATTNINGEN

Diskussionen om fdretagsbeskattningens urformning priiglas bflde hososs och i andra liinder av en betydande osikerhet iiven i frega om funda-mentala problem. En sl viktig frlga som de'' om nettovirutbeskatt-ningens incidens - dvs. vem som yrtersr f&r biira skatteb6rdan - tillh6,rsedan decennier de mest omdiskuterade. Meningarna mellan expefternagir i s?ir bide i frflga om vilket som iir det riktiga svarer och vilka analys-metoder, som kan anvlindas f6r att ta reda pl clet.

En annan punkt, diir vi inte minst i sverige kunnar bwittna bety-dande meningpbrytningar, giiller sjiilvfinansieringens betydelse. De ana-lytiska medel, som finns fdr att'beddrra hlllbarheten i argumeriten f<iroch'embt en h<ig grad av sjiilvfinansiering, ir ofullkonliga.;specientgiiller detta frigan om skatrernas inverkan pl val av finarisieringpform.uppfattningarna skiljer sig hiir bl;a. beroende pl att man inte jvet till-rflckligt mycker om vilka investeringtkriterier fciretagen anvflnder och

2('

l'ilka'faktorer, som bestiimmer fciretagens utclelningspolitik och marknh-

clens virdering av aktier ,

Vi vet exempelvis inte tillriickligt rnycket om risken fcir att s. k. rbil-

ligan :pengar i friretagen kvarhflllna vinstmedel - lockar foretag till

dnliga investeringar hellre iin titl en kanske mer rintabel investering

pf,, annat hill, Vi vet ocksfl mycket litet om hur ,billiga' pengarna kan

vara, med andra ord hur friretagens kapitalkostnader faktiskt kalkyleras,

och hur skatterna p&verkar dem. An sfl lflnge finns inte nf,.gon allm?int

accepterad teori civer i detta hilnseende sfl fundamentala delproblem

sorn hur ftiretagens utdelningspolitik best?ims och hur marknaden vflr-

derar nyeqitterade aktier. Det iir d?irfcir ett besvdrligt och osikert fcire-

tag att frirsoka komma fram till nlgon uppfattning om h'ur iindrade

skatteregler skulle kunna plverka dessa fcirhtllanden. Detta giiller obe-

roende av om man tf;nker sig att indringen av skattereglerna skulle

ske i syfte att gora allokeringen av tillgingliga investeringsresurser mera

rationell, eller syftet [r att i ena eller andra riktningen piverka omfatt-

ningen av kapitalbildningen inom den privata sektorn.

Det flr emellertid n<idvd,ndigt att btde teoreti$kt, och empiriskt siika

fi nflgon klarhet i dessa hiinseenden fdr att pi pndval hiirav scika gdra

sig en bild av i vilken riktning man b<ir bedriva ett skattereform'arbete,

$om skall ge rationellt uttryck it aktuella politiska virderingar i av-

seende pe produktivitetstillvflxt och samhf,llsekonomisk balans. Det flr

av d,en anledningen, som institutet bl. a. tagit upp frflgan om deri diffe-

rentierade bolagsskattens problem till behandling. I denna undendkning

gcirs fiiniik att nflrmare analysera verkningarna av pe oHka sfltt diffe-

rentierad botagsskatt pt fciretagens utdelade vinst och p[ den, inom

fciretagen kvarhlllna vinsten. Des$utom kommer vissa andra 'av ovan

anforda problemomrflden att behandlas., ,

INI(OIyIS.rF6NOBT.NIN GENS I'TVE CKLING

Denna undersokning avser att belysa en speciell aspekt av

ligen mlngfacetterade frirdelningsproblematiken, nfltrtli$en

tens fiirdelning pe de tvfl produktionsfaktorerna arbete

deh synner-

totalinkoms-

och: kapital.

g r

TaboU 2. Arbef,si"rlremstonnas procentuella and.el av den totalabnrttoirkomstoninon bela uiiringslivet ocb inom regp. sektorer(Medeltal fcir tioirsperioder)

Jordbruk fndustri TraruportAr

rBTo-l Blgt B8o- r 889r Sgo-r Bggr 9oo-r gogr9 r (F rg tgr 92o-r 92gr93rrg3gI94o-rg4gI95o-r g5g

72727o66

5968

7265

72

84Bz8s8o

7o8z8o87

g

67

757 r63

54566o

5 I

4 r464345435B5648

c

Studien omfattar en beskrivning och analys av den faktiska utveck-lingen i Sverige sedan slutet av r8oo-talet och en teoretisk genomgflngav inkomstfordelningens bestiimningsgrunder.

TabeII e visar utvecklingen sedan r 87o,talet av den andel av brutto-nationalinkomsten (inkl. kostnader fcir underhflll och depreciering), somutgjort ersflttning till arbetskraften. En cikning av denna andel betyderalltid att motsvarande sflnkning skett av kapitalinkomsternas andel,eftersom den totala inkomsten utgor summan av dessa bida kompo-nenter.

Av tabell g framgir att utvecklingen under tiden fram dll,sekelskif-tet karakteriserades av en mycket stabil inkomstfcirdelning. Den obetyd-Iiga nedgflng i arbetsinkomstens andel frin 72 till Zo procenr - somsiffrorna uwisar ligger siikerligen inom den felmarginal, som, rRan fflrrdkna med vid kalkyler av detta slag. Efter d.enna srabila period triljersedan en inkomstomfcirdelning till kapitalers fcirmfln; andelen fcir arbers-inkomsterna faller fram dtl rgro-ralets mitt ned rill en nivfl pfl 6oProcent. Den ndrmast fciljande tiden medfcirde en flterhflmtning fcirarbetsinkomsterna. Fr. o. m. r ggo=talet vidtar sedan - om vi bortser, frinkrigslren under rg4o'talet - en nflgot stabilare period, med en andelftir arbetsinkomsterna pfl. nigot civer ?o procenr. Sett civer hela perioden

22

o Uppgrft saknas.

blir diirftir nenoresulrarer av de i och fdr sig inte obetydliga inkomst-omfiirdelnintarna atr kapital- odr arbetsinkomster stigit i ungefiir sanmatakt mellan fren r87o och 1955. Det brir observeras att i kapitalin-komsterna inglr ers?ittning ftir underhlll och depreciering.

Denna utveckling inom hela niiringslivet har naturligtvis bestiimts avvad som h?inder med inkomstfdrdelningen inom olika delar av ekono,min. Den ling;siktiga utvecklingen inom de tre betydande niringsgrenarna jordbruk, industri, transport och kommunikationer hal - somsynes i tabell c - visat sig vara synnerligen disparat. setr iiver hela perioden har slledes arbetsinkomsternas andel fallit starkt inom industrin,medan den stigit inom transportvlisendet och hillit sig relativt of6r-iindrad inom jordbruker. uppenbarligen har dessa motriktade renden-ser bidragit till att inkomstfdrdelningen inom hela niiringslivet blivitrelativt stabil.

Av materialet framg[r vidare att arbetsinkomstern:ui andel fdretervariationer iiven pl kort sikt; frin etr tr till etr annar kan relativtstarka fdrskjutningar i inkomstfdrdelningen iiga rum. Tidigare, har rnanf6ndkt att fiirklara dessa fluktuationer med hjiilp av konjunkturutvick-lingen. Man antog atr fdretagsvinsrerna under en konjunkturuppglngiikade snabbare iin ldnesumman med.pet<iljd att albetsinkomsternasandel f6ll. Vid nedttgtende konjunkturer var fcirhfrIlandet det mot-satta; fdretagsvinsterna minskade di relativt sett mer xn ldnesu-rrnanvarftir arbeginkomsternas andel steg. Dessa fluktuationer kunde siigasvara ett urtryck fdr bristen pi j:imvikt inom ekonomin. Att jiimviktinte uppnlddes berodde bland annat pi att l6nerna anpassade sig rela-tivt lingrsamt till den nya situation som uppstod genom konjunkturfdr-iindrirrgarna

om man anrar att konjunkrurliiget iterspeglas i prisnivins variatio-ner borde man enligt denna teori fi en relativt txig negativ korrelationmellan prisfluktuationer,na och de korrsiktiga fdrskjutningarna i arbets.inkomstennas andel. rnstitutet har undersdkt om detta varit fallet underperioden mellan de bida viirldskrigen samt under de hittills gingnaflren efter andra viirldskriget.

Fcir mellankrigstiden erhills som framgflr av figur 5

' l

- €rl relativt

28,

Figur 5, Prisftirindringar sant tluktuationer i arbetsiakomstcrnas' andelav dcn totala bruttoinkomsten lrelr t 919-62

, o /

/ o

+14

+12

+10

lf ll lt lj lg l1 l1 l1 lr l

J}

+ 8

+ 6

+ 4

+ 2

0

- 2

- 4

- 6

2 - 2

t

tt

- 8

-10

-12

-14

IIII

!-rr--rrrr Awikelse frin trenden i arbetsinkomsternas andel

-,- - - Prisfdrindring

-16

-18

-2:01919

god samvariation mellan prisfcirindringar och awikelser frfln den lfltg-

siktiga trenden i arbetsinkomsternas andel. Prisfallen under''dePressio-

nerna i bcirjan av rgpc och rgsotalen motsvaras sfllunda av en relativt

h.ig andel frir arbetsinkomsterna. Det goda konjunkturliiget under senare

hiilften av rg3o-talet reflekterade$ i stigande priser medan 'andelen fcjr

arb€tsinkomsterna lflg under den l&ngsiktiga trenden. ' :

Ntgot liknande samband mellan priser och arbetsinkomsternas,andel

kan inte konstateras fcir perioden efter andra viirldskriget. Ftguf ;5 visar

att priserna varit stigande under hela efterkrigstiden men ,att, arbets-

inkomsternas andel fciretett slvil positiva som negatiya awikelser frfln

trenden. Man skulle emellertid kunna tilnka sig att sambandet .mellan

priser och andelen fcir arbetEinkomsterna hade den formen att en, kraftig

24

prisciknitg rnotsvarades av en negativ awikelse, med,an en obetyclligpriscikning motsvarades av en positiv avvikelse. Inte heller nf,,got sldantsamband kan utlf,sas.

Institutets ber?ikningar tyder sflIunda pe att den tidigare konsrateradesamvariationen rnellan priser och arbetsinkomsternas andel inte ga[tfcir efterkrigstiden. Frlgan ?ir de om den rqgistrerade prisurvecklingenkan siigas ge en riktig lterspegling av konjunkturerna Skulle de6avara fallet kan man hdvd.a att den funktionella inkomstfcirdelningen intiIiingre pflverkas pi samma sltt som tidigare av konjunkturviixtinganra.

DEN HINANSIEI.LA TITVECKLINGIEN I S\'IERIGE :

['I\[DER T96O-TALET

Inorn institutet har under fl.ret plbrirjats en underscikning av vissa ten-denser i den ltngsiktiga ekonomiska utvecklingen, vilka kan vflntas fistor betydelse under rgrGotalets senare hf,.lft. Den senaste lflngtidsutred-ningen behandlade - liksom de fcireglende - huvudsakligen den realaekonomiska utvecklingen. I samband med prdvningar av konsistensenmellan Prososer fcir olika ornrflden diskuterades emellertid 1ven vissakonsekvenser av den reala utvecklingen fcir kred.itmarkna.den och dessstruktur. I)et ir speciellt dessa samband. mellan den reala och den finan-siella utvecklingen, som hiir skall studeras. Fcir att bI. a. i nligon rnflnscika belysa betydelsen av de stora avslttningarna till AP-fonderni undersenare hfllften av r96o-talet kommer perspektivet att dras ut till' rg?o.

Utifrln en beriknad realekonomisk utveckling kommer am diskuterasdels vilka implikationer d,enna kan vintas medf<ira betriffande sparan-dets storlek, dels hur det finansiella sparandet kan vd.nras bli f<irdelatmellan olika sektorer. Niista $teg i unders6kningen blir att sdkh analy-sera vilka investeringar, som fciretagen i olika niringsgrenaf behcivergenornftira under rg6otalet f<ir att en viss onskad produktionstillviixtskall kunna realisera$. Vid diskussionen av detta problem milste mannaturligtvis bygg" pl antaganden om vinstutvecklingen octl utdelnirglr-politiken i ftiretagen, om den ekonomiska politikens utformning samrom andra f<irhflllanden, som alla har det gemen$amr med de nfimnda

25

Tabell 3. Lltvecklingen av vissa poster i fiirsiirj-ingsbalansea lren t 960-63jfl'nfOrd med ftngtidsutredningens progaos

Fasta priser. Index 196o == roo

Faktisk utveckli"d

r96r r g6e

Enli6 lingtids-utredningeno

r96r r g6e

Privat konsumtion

Offentlig konsumtion

Bruttoinvestering

Bruttonationalprodukt

r05

r05

ro6

ro6

r09

I I I

t 1 2

I I O

I I 3

r r Br r GI I 3

r04

r05

r05

r04

roB

r09

r09

r09

I I 3

r r +r 1 4

I I 3

o KaUa: Preliminiir nationalbudget fcir 1964. Silfrorna for 1963 iir delvis prognoser.b D. av lAngtidsutredningen beriknade fciriindringarna r 96o45 har interpolerats

Unjart mellan de enskilda iren.

att de iir ytterst svf,.ra att prognosticera. De slutsatser som eventuellt kan

dras mflste,diirfor bli mycket osflkra.

LTtvecklinget av sparandet och investeringarna kan sedan samman-

stdllas till en prcivnirg av konsistensen i den fcirutsedda realekonomiska

utvecklingen och till en diskussion av eventuella sffukturella fcirskjut-

ningar pfl kreditmarknaden. Speciellt kommer undersokningen pfl denna

punkt att soka belysa i vilken mfln avslttningarna till AP-fonderna kan

komma att medfcira, att det finansiella sparandets fdrdelning mellan

olika delar av kreditmarknaden awiker frfln den fordelning av'investe-

ringarnas finansiering, som skulle uppkomma enligt de samband som

g?illt tidigare under efterkrigstiden.

Vid en disl.ussion av de hiir n?imnda problemen flr det uppenbarligen

nodv?indigt att utgi frfln en bedcimning av den realekonomiska utveck-

lingen under iterstoden av rgr6otalet. Fcir att ge underl"g fcir en sidan

bedomning har vissa sammanstillningar gjorts av utvecklingen 196o-63,

som sedan jemfcirts med lgbg flrs lingtidsutredning. Eftersom man diir

endast be*iknat' de totala foriindringarna rnellan 196o och rg6b, har

jimfiirelsen gjorts med en tflnkt utveckling, diir fririindringarna enligt

Iflngtidsutredningen fcirdelats lika mellan de enskilda flren.

Som framgflr av tabell 3 har var och en av de angivna posterna i for-

g6

Figrrr 6. Bruttoinvesteringarnas utveckling lren 1960-63 ilimtiird med l&ng-tidsutredningens pro g!,o sIndex 196o: rooIndustrl Scmfdrdsel

Bostdder

1960 61 u 1965 1e60 6l & 1965

-- L8ngtidsutredningens prognos (med linjtr lnterpolatlonmetlan 1960 och 1965)

- - - Faktlsk uweckling (enligt Kommerskollegii investe-ringsenkiter)

s<irjningsbalansen si lflngt utvecklingen nu kan overblickas cikat i unge-

fdr samma takt som enligt lflngtidsutredningen eller nflgot snabbare.

Samrnansettningen av posterna har emellertid i vissa fall vd.sentligt av-

vikit frfln utredningens beriikningar. Trots stagnationstendenser i stora

delar av det privata nflringslivet har rikningen av bruttonationalproduk-

ten legat p& en h.tg nivfl, tack vare att den offentliga verksamheten och

bostadsbyggandet expanderat betydligt snabbare iin berf,.knat. Industri-

produktionen, som enligt lflngtidsutredningen (o* fcirflndringarna 196o-

65 interpoleras linj?irt) skulle ha cikat med ca 15 procent mellan 196o

27

Offentlig frirvoltning

och 196g, har under denna tid enligt konjunkturinstitutet 6kat med ca

14 Procent. Denna relativt goda <iverensstflmmelse med den prognostice-

rade utvecklingen [r frd.mst en foljd av att verkstadsindustrin expande-

rat snabbare 2in berd,knat, medan dflremot flera andra branscher, friimst

gnrvindustri, jem- och metallverk $amt massa- och pappersindustri, sackat

efter berydligt i frirhillande till lflngtidsutredningens progno$. Som

framgf,,r av tabell g har dlremot den offentligu konsumtionen rikat

4 procentenheter mer fln enligt lflngtidsutredningen.

Bruttoinvesteringarnas fcirdelning har ocksl utvecklats vlsentligt an-

norlunda In enligt llngtidsutredningens prognos. Detta framgflr av figur 6,

som visar investeringsutvecklingen inom nigra viktiga omrflden. Medan

investeringarna i offentlig fcirvaltning och i bostiider cikat betydligr mer

in enligt prognocen, har investeringarna i samfiirdsel (inkl. vflgar)

minskat u'nder 196r och innu 196g endast uppnitt samma nivfl som

r 916o. fndustriinvesteringarna steg mycket starkt r 96 r lflngt civer

prognosens trend. Dlrefter har de emellertid minskat. De hiiga indusmi-

investeringarna 196r torde - trots den l?igre nivfln rg6e och 1963 - ha

medfcirt att industrins produktionskapacitet hittills utvecklats minsr sfl

snabbt som enligt lflngtidsutredningens beriikningar. Detta intryck kvar-

stflr i stort sett d.ven vid ett studium av de olika industribranscherna.

Produktionens lflng$ammare rikning i vissa branscher synes alltsl vilsent-

Iigen vara en effekt av lflgt kapacitetsutnyttjande. Om efterfrflgeutveck-

Iingen under de niirmaste tvl lren blir gynnsammare, syne$ det sflIunda

inte finnas nlgra hinder for att lflngtidsutredningens mllslttning i stort

sett skulle kunna uppfyllas.

. ;

BEFOLKNTNGSUTVECKLTNG, BOSTADSBYGGANDE OCE sBOSTADSSTANDAIID

I samband med genomfcirandet av 196o irs folk- och bostadsrflkningar

beviljade riksdagen medel fdr en vetenskaplig analys av insamlade dara.

Resultatet av detta arbete kommer att redovisas i en serie monografier.

Institutet har fltagit sig att svara fiir en av dessa monografier. Denna

skall till huvudsaklig del bygg" pfl material frfln bostadsrflkningen.

Enligt de preliminiira planerna kommer monografin i frflga arr

sB

best& av tvn delar, en deskriptiv och en mer problembehandlande och

analyserande. Beskrivningen kommer att ske med hinsyn till den urba-

niseringsprocess som pflgtr i det svenska sarnhlllet. Vid indelningen av

landet. i olika b.byggelseomrfiden blir d.et naturligt atr skilja rnellan

glesbygdea nnindre t?itorter och storre tf,torter. Det blir flven naturligt

att skilja omrldena flt med hlnsyn titl takten i urbaniseringen. Detta

torde kunna Senomftiras med hjelp av statistik <iver omridens och orters

befolkningstillvflxt. Den regionala indelningen av landet bcir dessutom.ske under hinsynstagande titl n?iringsstrukturen. I detta sammanhangkommer sannolikt den senaste lokaliseringsutredningens klassificering:av region€r att beaktas. Utredningens utvecklings" odr stcidomrldentorde vara av intresse vid en beskrivning av landets bostadsbestfl.nd ochboendeforh&llanden .

Vad giller beskrivningen av bostads- och boendefcirhlllandena i om-riden erhflllna pfl grundval av ovan skisserade principer ger folk- ochbostadsrtkningsmaterialet fdtjande mcijligheter. Bostadens storlek kananges,: i'antal rumsenheter. Standarden i <ivrigt kan beskrivas med avse-ende pt l?igenhetsutrustningen. Vidare finns uppgifter om bostad€osbeligenhet i smfl- eller flerfamiljshus, husets fllder, vem som iiger huset

samt pf, vilka grunder bostaden disponeras av bostadsfcirestindaren.

Betrlffande de i bostaden boende finns data om hushlllens storlekoch samrnansdttnitg samt sysselsiittnings- och utbildningsforhtllanden.

Genom att s?itta antalet hushlllsmedlemmar i relation till antalerrumsenheter i hushflllets bostad erhills ett mfltt pt fcirekomsten nvtrflngboddhet. Tabell 4 visar bl. a. tri.ngboddhetsfcirhillandena flr 196o.:Som ringbodda hushflll definieras hushlll diir antalet boende i liigen-heten eiverstiger tvl per rum, kciket ord.knat.

TrflngMdheten flr vanligast i vira glesbygder och bland barnfamil-jerna, Den absoluta utrymmesstandarden ?ir som synes hcigst i glesbyg-delrlan men de samtidigt stcirre hushlllen leder dock till ovanniimndatrflngboddher.

Ovanstlende gIller liiget enligt 196o flrs bostadsrdkning. Avsikten [r

emellertid att i den beskrivande delen redovisa utvecklingen frir skilda

regioner med utnyttjande av data bl. a. frln lg4b lrs bostad.srdkning.

2g

Tabell 4. TrAngbodd.het sam.t liigenhets- och, hushAllsstorlek i glesbygd ochti,torter Ar t96O

Trlngbodda hushAll

Omrlde

Glesbygd

Tiitorter med 2oo-r ggg

Titorter med 2 ooo el.

inv.

i Y r a vsamtligahushill

med barn i o7o

av samtligahush&ll med

barn

I 9r 4

r 8

Rumsenheteroper I oo liigen-

heter

37737r

32r

Boende perroo hushen

3 I I

296

275

97

Hela riket uro Med rumsenhet avses rum eller kdk.

I figur ? ges en civersikt civer utvecklingen r 9go-6o betr?iffande bostads-

bestindets storlek och antal invf,.nare per l?igenhet.

Betriffande den problembehandlande och analyserande delen pflgir

fcir nd,rvarande planliiggningsarbetet. Nflgon mera fullstiindig redogti-

relse fcir innehillet kan sfllunda inte g€s, utan hlr skall endast pekas

pfl nigra frigor som sannolikt kommer att behandlas.

Sambandet mellan hushflllsinkomst och bostadsutgifter torde vara

ncidvflndigt att studera om det giiller att fcirklara skillnader i boende

forhtlla'nden. Detta kan ej ske med hjelp av data frfln 196o ers folk-

och bostadsrdkningar, de dessa icke innehflller uppgifter av detta slag.

Med hjelp av data frfln befolkningsregistret finns det emellertid vissa

fiirutsiittningar att studera sambandet sfl lflngt detta iir mcijligt med

hiinsyn till bostadsbrist, hyresreglering m. m.

Ett annat problemomride utg<ir orters varierande expansionstakt.

I hur hog grad kan skillnader i bostadsstandard forklaras av variationer

i befolkningsutvecklingen? Tidigare forsknirg g?illande enstaka orter

visar att starkt vdxande titorter tenderar att fe €n strirre andel smfl-

tflgenheter med god utrustning, medan mera stillastlende orter har en

hcigre utrymmesstandard pn bekostnad av utrustningsstandarden.

Eftersom varierande expansionstakt medfcir olikheter i frflga om demo

grafisk sammansf,ttnirg av befolkningen mnste d,ven de demografiska

faktorerna komma med i analysen.

3o

r8 A4

Figur 7. BogtadebeetaDd,etsl930-60

storlek sarnt antal iavAnare per tigenbet Aren

Mllf, lig. lnv./feg.4 4

5 \ _ _

0 01930 1910

.r= Antal lagcnhercr

,D (r Invlnare pcr llgenhet

1950 1960

INDUSTRINS FINANSIERINGSTONTTAT.LANDTN

I institutets bok ulndustriproblem rg6or framlade professor Erik Dah-

mCn resultaten av en underscikning rrirande rlndustrins finansiering

under lgbo-taleto. Ftir ett urval orn ca 4bo storre industrif<iretag hade

investeringar och finansieringsfrirhflllanden under flren lgbo-b5 under-

s<ikts och 'analyserats. Det framkorl, att f<iretagen under denna period

hade i genomsnitt sjiilvfinansierat sina investeringar i mycket hdg ut-

strflcknitg. Stora variationer fdrelflg emellertid sflviil mellan enskilda

f<iretag som mellan olika branscher.

Mot bakgrunel av det under senare flr genornsnittligt f<irsimrade vinst-

lilget ftir svensk industri $arnt en avmattning i industriinvesteringarna

sr

har det tett sig angeliiget frir institutet att frilja upp'den tidigare under-'

sokningen och belysa utvecklingen sedan mitten av rg5etalet. Under

hclsten pibtirjades dirftir en und,enokning av industrins finansierings-

f<irhillanden under perioden r955-6a. Huvudsyftet flr dels att studera

hur sjiilvfihansieringen av investeringarna har utvecklats, dels att under-

soka i vilken utstrd.ckning obligations- och aktieemissioner eller upp-

lflning pn annat siitt fcirekommit.

Undersrikningsmaterialet utgrirs av uppgifter hiimtade dels frln "vinst-statistikenn hos statistiska centralbyrfln, clels frfln fciretagen$ officiella

flrsredovisningar.' Ett urval om ca goo stcirre industrifciretag ingflr i

underscikningen.'

Fcir att studera huruvida det fcirelegat nigon olikhet i finansierings-

forhflllanden mellan olika kategorier av industriforetag delas dessa upp

pe branscher, storleksgrupper och expansionsgrupper. Ett klarlfiggande

urv vilka sambarid, som hiir fcireligger, iir naturligtvis av stor betydelse

frin mflnga synpunkter, bl. a. fcir stflllningstagande i ekonomisk-politiska

frflgor rcirande t. ex. den framtida utformningen av fciretagsbeskatt-

ningen, investeringsfondspolitiken, APlfondernas placeringsregler eller

uppriittandet av nya kreditinstitut.

I den allmlnna debatten brukar det anfiiras btde fcir- och nackdelar

med en h€ sj?ilvfinansiering. Ett argument fcir h,tg sjilvfinansiering

Ir, att dl underliltta$ en biittre och Sikrare planering av investeringarna,

In om fciretagen iir tvingade att i h,ig utstrlckning lita till friimmande

kapital. Mflnga f6retag iir ofta rii.dda 'att komma i beroendes'tenning

gentemot stora kreditgivare, och tidsbundna riintebetalningar och arnor-

teringar kan v4ra en svflr belastning om foretagen har tillfiillig" likvidi-

tetsproblem. Frirhtllandena pfl bankkreditmarknaden och pfl .den lflnga

kapig4lmarknaden fluktuerar ocksfl bflde vad betriiffar tillgflngert pfl

kapital och kostnaden hilrfcir. Hiirigenom rikas osf,kerhetsfaktonr i fore'

tagens investeringskalkyler. Smfl eller nystartade. foret4g har dessutom

i allm?inhet sml mcijligheter att anlita den lflngfristiga kapitalmarknacten

fcir att finansiera sin expansion. :

Emot dessa argument brukar ofta framhfillas, att det uf samhiills-

ekonomisk synvinkel foljer vissa nackdelar med h.tg sjfilvfinansiering.

34,

Man siiger, att niir fdretagen investerar sina interna medel, i rcirelsen,kanske de inte underkastar investeringarna en lika hird och nosgranntest ur riintabilitet$synpunkt, som qm de varit tvungn a att llna kapital.Detta skulle bl. a. g?illa i de fall, de den huvudsakliga avsikten medinvestelingen iir att skaffa avskrivningsobjekt och slledes kunna redulcera den beskattningsbara vinsten. En hcig sjiilvfinansiering skulle enligtcletta resonemang ur samhiillsekonomisk synvinkel kunna tiinkas med-fcira, att kapitalet flr en mindre produktiv anvilndning fln om fcireragenvore tvungna att gn ut pfl kapitalmarknaden och konkulTera om kapi-talet.

KAPTTALUNDEIiS OI(NINGENDet grundliiggande problernet i denna underscikning ilr att sdka belysasambandet mellan produktionstillvflxt e ena sidan samt kapitalokningoch teknisk utveckling h den andra. Unders<ikningen syftar tilt att be-stimma den reala avkastningen av olika slags investeringar. Avkasg.'ningen behciver emellertid inte ncidvfindigtvis upptrflda som en procluk-tionscikning utan den kan flven anta formen av besparingar av andra

produktionsmedel, framfcir allt arbetskraft. Frfln den synpunkten sett

kan siledes inte kapitalets betydelse studeras utan att hilnsyn ras till

tivriga produktionsmedel. Fcirutom arbetskraften kan det i vissa fall

visa sig nfiviindigt. att i analysen dven fcira in rflvar.u- och enqrgfdr-

brukningen. Den tekniska utvecklingen pflverkar vidare den reala flv-

kastningen av d,*t existerande kapitalbestflndet, sarntidigt som dqn f.ttsin introduktion ofta kriiver investeringar i ny kapitalutrustning.

Institutets kapitalunclerscikning har begr?insats till en analys av hiir

antydda problem inom industriproduktionen. Under fdregiende flr in-

samlades data rcirande produktion, sysselsiittning, investeririgar $amg

bestflnd av maskiner och andra anl?iggningar fcir ett sjuttiotal utvalda

fciretag inom en och, samma bransch. Detta materi'al h'ar under f,ret

kompletteiats pfl vissa punkter. Pe grund av att utredningsmannen

under stcirre delen av flret varit inkopplad pfl andra arbetsuppgifter har

nigorr bearbetning och analys av detta rnaterial flnnu inte hunnit

genomfdras..' .:

33'

JORDBRUKSPOLITIKENS MAL OCII MEDEL

Trots att grinsskyddet fcir jordbruksprodukter civerstiger 50 procent,

har inkomstlikstllligheten enligt giilland'e berflkningsgrunder inte upp-

nfltts och den s. k. inkomstklyftan vidgats. De invecklade kompensa-

tionsreglerna i prisavtalen har inte kunnat hindra att jordbrukspoli-

tiken misslyckats med att genomfora uppsdllda mil. Det [r mot denna

bakgrund i fdrening med jordbrukspolitikens betydelse fdr hela vflr

ekonomiska utveckling som en undersokning om jordbrukspolitikens

mfll och medel tagits upp inom institutet.

Underscikningen avser att i ett sammanhang priiva jordbrukspoliti-

kens uppbyggnad i hela dess omfattning sflvil vad avser prispotitik

som nf,ringslagstiftning och rationaliseringspolitik utifrfln en allmiin

diskussion av olika tlnkbara mil frir jordbruksproduktionen. Diirvicl

kommer bl. a. att beaktas de vflsentliga fririi.ndringar i forutsiittningarna

som uppkomsten av de nya handelsblocken innebiir fdr utrikeshandeln,

vad de nya stridsvapnen och den globala maktstrategin innebir fcir be-

redskapsaspekten och, framfor allt, vad den moderna maskintekniken

inneblr fcir fciretagsenheternas utformning. I underscikningen skall

diskuteras villkoren fcir en ekonomisk optimal f<irdelning av resur$erna

inom jordbruket samt mellan jordbruket och andra nflringar under

hflnsynstagande till aktuella trygghets- och anpas$ningsaspekter. Vidare

skall skisseras olika $ystem av medel varigenom uppste[da mfll kan nfls.

Syftet med undersokningen flr att klargrira de jordbruksekonomiska

sammanhangen frir att bilda ett underlag frir debatten, men utredningen

avser inte innehfllla ett jordbrukspolitiskt program.

DEN FNAMTIDA EFTERTRAGAN PA CELLULOSA OCH

PAPPER

Under 196z svarade den svenska industrin for dtygt '| n av tillftineln

till den vlsteuropeiska marknaden av pappersmassa och under samma

ir svarade den svenska pappersindustrin fcir drygt ro procent av till-

forseln av papper odr papp. Detta innebiir, att det ur svensk synpunkt

mflste bedomas som ytterst angeliget att fe en uppfattning om den

34

Figur 8; Konsurntion por capita av papper och papp samt BNP per bapita(f954 Ars priser) i olika europeiska liind.er er f962

kg/c.p.

140

O Sveiigc.

120

100 o'5Danm.O Holl. O OV.tyskl.

Norgc

OBefg.'t 91.

O Frankr,

I Portugal

2000 3m0 '4000 s000BNP per capita

(svenska kronor)

6000 7000 8000

frarntida utvecklingen av pappers- och pappefterfrigan i ViisteuroPa.

Sedan ungefiir ett flr tillbaka pflgflr ett arbete vid institutet med att

utreda frigorna rcirande denna varugrupps framtid. Arbetet inriktas i

fcirsta hand pe att ge efterfrigeprognoser for flr r g7o.

Pappers- och pappvarorna kii.nnetecknas bl. a. av att de glr till ett

mycket stort antal olika anvzlndningsomriden. Dels finns den stora

gruppen av s. k. kulturella papper, t. ex. tidnings-, journal- och bok-

tryckpapper, dels finns den stora gruppen av omslagspapper och PaPP,

som sedan garnmalt finner sin avsilttnitg inom det egentligu detaljhan'

delsledet men som lven i allt storre utstrickning anvd.nds for prefor-

packnirg av varor redan i leden fore detaljhandelsdistributionen. Vidare

finns gruppen av hygieniska papper och papper som finner sin avsiltt-

ning direkt i hushflllen och slutligen en icke ovdsentlig grupp av sPecial'

papper, som glr bl. a. till olika industriella indamflI.

Trots denna mingskiftande anviindning har det visat sig att det i

35

allmlnhet existerar ett relativt stabilt samband mellan den samlaclepaPPers- och PaPPefterfrigan och den allmflnna ekonomiska aktiviteteninom ett land, mfltt t. ex. med bruttonationalprodukten.

I figur 8 har sambandet mellan nationalprodukten per capita (isvenska kronor) och den totala pappers- och pappkonsumtionen percapita under r96e for EEG och Eftat?inderna flskfldliggjorts.

De ProgFoser som utfcirs vid institutet bygger dels pfl sidana obser-verade samband. mellan konsumtion och inkomst, dels dven pfl indivi-duella lflnderanalyser. Sflrskilt om man bryter ned totalkonsumtionen iolika delgruPPer framglr det att nationalproduktvariationerna inte fcir-klarar hela utvecklingen. Olikheter mellan linderna rcirande distribu-tionssystem, urbanisering, valutasituation kan ligga bakom skiljaktig-heterna. Detta biir sjfllvfallet uppmlrksamma$ vid uppr?itrandet avprognoser river efterfrigans f<irlndringar.

TJANSTEIT,IANS FnJA,NvA,Ro TBAN ARBETET

Under fcirsommaren 1963 startade institutet en unders<ikning vars pri-mflra syfte var att beskriva de skillnader i sjukfrfinvaro, som kunde fcire-Iigga mellan olika kategorier av arbetstagare inom tjiinstemannasektorn.Pe gnrnd av undersdkningen$ uppliiggning som en enkdt riktad tillarbetsgivarna har mcijligheterna att kategoriindela de ansreilda besku-rits. Endast sfldana data har kunnat medtas, som ingflr i arbetsgivarnas

register. SflIunda kan sjukfrlnvarons sambancl med kcin, civilstiod,fllder, tjflnstestillning, Icin, yrke och fciretagsstorlek studeras, medanintressanta forklaringsvariabler som virdnadsbordan i hemmet och res-tiden hem-arbetsplats inte kunnat tas med.

Fdr underscikningen utvaldes slumpmiissigt 7 %o tjiinsremin. Som ur-valsregister utnyttjades Svenska Arbetsgivareforeningens hilkortsregis-

ter civer tjiinstemin rned uppgifter giillande fcir augusri r96e. Detra om-fattar ca 84 procent av tjf,.nsteminnen i de SAF-anslutna fciretagen.

De i stickprovet ingflende tjinstemlnnen tillhcir friljande 14 yrkes-

gruPper, som totalt sett omfattar ca 4b procent av tjiinstemd.nnen i

SAF-registeret:

g6

Arbetsledare (tvfl grupper)Laboratoriebitriide

Ritbiriide

Butiksbitriide

Ekonomichef

Kamrer

Kontorsbitrflde

Kassrir

Fiirste kontorist Frirste kassakontorist

Kontorist Kontorstryckerioperator

Vaktmiistarbitr?ide

Anledningen till att dessa yrkesgrupper valts iir att de - pl tvl undan-

tag niir innehfi.ller tillriickligt mlnga individer av btda kdnen fcir

att tilllta en meningsfull jiimt6relse mellan mfln och kvinnor. De tvi

tivriga yrkesgrupperna medtogs for att mcijliggcira ett studiurn av yrkes-

st?illningens betydelse. Urvalet gjordes se, att man erhcill ungefiirligen

lika mflnga individer i varje k<ins-, ilders- och yrkesgnrpp.

Under augusti mlnad 1963 distribuerades till bercirda fciretag frige-

formullr - ett fcir varje utvald individ - som innehcill tablfler, i vilka

d"g fcir d$ noteringar skulle goras bl. a. riirande ordinarie arbetstid,

eventuell frlnvaro och orsak till frf;.nvaro. Som undersokningsperiocl

valdes selitember och oktober 1963.

Niir insamlingsarbetet avbrcits hade 9b, r procent av formulflren in-

kornmlt. Formul2irens data har riverfcirts till hfllkort f6r att mcijliggcira

rnaskinell bearbetning. Den slutgiltiga underscikningsrapporten berfiknas

fcireligga under 1964.

Vad de kommande resultaten betrflffai bcir uppm?irksammas att dessa

inte utan vidare kan generaliseras till att gllla andra tjflnstemiln iin de

$om ingick i de rq utvalda yrkesgrupperna i SAF-registret. Vidare har

enban de tvfl minaderna september och oktober 196g varit fiiremil frir

unders<ikning, varfor svirigheter uppkommer vid f<irxik att generalisera

resultaten till att gllla andra tidsperioder. Med hjelp av tidi g:arc und.er-

sokningar pn detta omrflde kan man emellertid fe en viss uppfattning

om i vilken gFad de frf,.n denna underscikning erhflllna resultaten kan

generaliseras.

i

LOKALTSERINGSFoNAIYDRINGAR TNOM INDUSTRIN

Antalet industrianstillda (arbetare och tj?instem?in) i Sverige har enligt

primiirmaterialet till den officiella industristatistiken <ikat med nIr-

mare 8o ooo personer eller ro procent under perioden lgSa-rg6o.

E7

fig:rr 9 a. Omtdrdelningar rrrella- riEets B-regioner av antatet ind,ustriari-stiiUd.a 1952-1960

km

* 100- + 32?g

- 9 9 r + 9 9

- 100- _ 6gal

2000 2500 3000industrionstiittdo

;

\oIt /o

Figrr I b, O'vrt6rdelningar mellan rikets B-regioaer av antalet industriaD-gtiilld,a 195.2-t96O

Industriproduktionen, mlitt i frirldlingsviirden, varvid 196o flrs viirden

riiknats om i rgbs flrs priser, har under samma tid <ikat med 4,b miljar-

cler kronor eller 38 procent. Dessai uppgifter iterfinns i bilaga I till

KommittCns fcir niiringslivets lokalisering betenkande (SOU 196g: 4g).Av denna utrednitg framgflr vidare att utvecklingen ur regional syn-

vinkel varit ojiimn. Fcir att belysa den regionala utvecklingen har pri-

miirmaterialet till industristatistiken ftirdelam pi kommuner och arbets-

marknadsstyrelsens B-regioner. De senare flr tbz till antalet och bestflr

i princip av centralorter med omkringliggande funktionella regioner

eller omland.

Antalet industrianstillda har minskat bl. a. inom flera B-regioner i

Norrland. De industrianstflllda har okat svagt inom bl. a. storstads-

regionerna. Den relativa cikningen inom dessa (g-f procent) ligger be-

tydligt uncler riksgenomsnittet. Den industriella sysselsflttningscikningen

i riket har i forsta hand ?igt rum inom regioner i ndrheten av men

trtanfcir storstadsregionerna. I Norrland har rikningen varit punktuellt

koncenuerad till Ornskcildsvik, Skelleftefl, Lulei, Gfillivare, Malmber-

get och Kiruna. En anm?irkningsviird expansion kan inregistreras f<ir

regioner inom sodra Jcinkcipings, Kronobergs och norra Kristianstacls

Ifln.

De regionala omfordelningarna av landets industrianstiillda rgf s-

6o framgeT av figur g a och 9 b, som hiimtats ur ovannflmnda utredning.

Gri cirkelytor anger, att utvecklingen inom regionen ungeflir motsvarat

riksgenomsnittet, dvs. regionen har i stort sett $amma andel av landets

industrianstf,llda 196o som rgbs. 'Vita cirkelytor anger, att regionens

andel av rikbts industrianstflllda minskat under undersrikningsperioden.

Stockholmsregionen, for att ta ett exempel, skulle ha behdvt ytterligare

nflrmare ? ooo industrianstlllda 196o fcir att behllla den andel, som

regionen hade lg5s. Svarta cirkelytor anger, att regionen rikat sin anclel

av Sveriges industrianstillda i en omfattning som framglr av tecken-

forklaringen pe kartan. Summan av samtliga rbs berdkningar blir en-

ligt berlkningsmetoden o. '

Den industriella sysselslttningsutvecklingen har vanligen inte fciljt

clen regionala befolkningsutvecklingen. I Gcitaland och Svealand har

40

den industriella expansionen i anmilrkningsv?irt. stor utstrflckning ?igt

rum. inom omr&den med relativt svag befolkningsutveckling.

Den regionala industriutvecklingen har ocksi studerats med urgings-

punkt frln produktionsvolymen, mitt i fcir?idlingsvirde. I grova dog

sammanfaller denna utveckling inom de olika regionerna med ovan

beskrivna syssels?ittningsutveckling. Nigra inffessanta undantag frln

clenna regel kan dock konstateras.De underxikningar, som lterfinns i lokaliseringsumedningens betfln-

kande, olnfattar hela den i industristatistiken redovisade industrin utan

up$elning i grupper eller branscher. Inom institutet har under flret

pibcirjats ett arbete, som utgrir en vidareutveckling och fortsflttning av

de undersokningar, som publicerats i ndmnda utrednirg. BI. a. delas

prim?irrnaterialet till industristatistiken upp pn olika industrignrpper,

och den regionala utvecklingen under perioden rg5e-6o studeras f6r de

enskilda grupperna.

Fcirs$utningar och omf<irdelningar inom landet av anstiillda och

produktiqn har varit betydande inom flera-industrigrupper under den

aktuella perioden, Omfcirdelningarna kommer att kunna studeras pfi

en ,svit av kartor av den typ, som presenteras pfl figur g a och g b.

Fcirilndringarna inom resp. region kommer att kunna utlflsag i detalj

i olika tabeller. Materialet iir avsett att ge mcijligheter till och under-

lug f<ir en ingflende diskussion av de regionala utvecAlingstendenserna

inom den,svenska industrin under rg5Gtalet.

4r

Ovrig verksamhet

IN DUSTRIEI.L uAnADSSTATISTIK

Industriell minadsstatistik med uppgifter och diagram 6ver indusrri-

produktion, utrikeshandel m. m. har sammanstflllts och uts?ints varje

mflnad. Statistikrapporter med kortfattade <iversikter over utvecklingen

inom viktigare branscher har regelbundet publicerats i tidningen Arbets-

givaren.

DET EKONOryIISKA r.ACUt

Pe uppdrag av Svenska Arbetsgivareforeningen har liksom tidigare flr

tre rapporter utarbetats rcirande den aktuella konjunkturutvecklingen.

Dessa har publicerats under titeln >Det ehonomiska liiget, och har an-

vints som informationsmaterial inom f<iretagsntmnderna.

I varje rapport har den svenska ekonomin analyserats mot bakgnrntl

av en redogorelse for konjunkturlflget i utlandet och de i fcirsta h.and

i Fcirenta Staterna, Storbritannien, Viisttyskland och Frankrike. Utveck-

Iingen i Sverige har behandlats utfcirligt i frlga om industriproduktion,

sysselsittning investeringar, urikeshandel och ekonomisk politik.

I samband med utarbetandet av den fcirsta och tredje civersikten har

sflrskilda sakunderlag fiirdigstiillts, avsedda att ligga rill grund frir de

bildband med tal, som under namnet ,Ekonomisk vflrjournal, resp.oEkonomisk h<istjournalo utge$ av Svenska Arbetsgivarefcireningen frir

visning vid fciretagsniimndernas sammantrf,den.

OvnrcT i

Liksom tidigare har institutet d,ven under 196g givit fciretap organisa-

tioner och statliga verk och myndigheter viss service. Detta har skett

exempelvis genom limnande av uppgifter som komplettering rill publi

42

cerade utredningar, genom redogcirelser for pfigflende underscikningar

eller genom samrnanst[llningar av olika ekonomiska data.

Under iret har yttrande avgivits till bostadsstyrelsen oah statistiska

centralbyrfln over en skrivelse riirande vissa urvalsundersiikningar inom

bostadsstatistiken och till statistiska centralbyrfln civer en skrivelse an-

g&ende en eventuell folkriikning flr rg6b. :

Institutet har liksom under fiiregflende flr varit repres,enterat i en

arbetssupp, som pfl initiativ av samarbetskommittin jordbruk'-industri

studerat deltidsjordbrukarnas problem och m<ijligheter till arbetsinsat-

ser inom andra niiringsgrenar. I denna arbetsgrupp har fi,ven ingfltt

representanter fdr Jordbrukets Utredningsinstitut och f<iretagsekono-

miska institutionen vid Lantbrukshcigskolan. Utredningsman har varit

agronom Vikar Sifvestad, vilken under flret fnrdigstiillt en rapport med

titeln "Deltidslan,tbruket - Froblern och miiili,gheterr. R"pporten utg<ir

en redogdrelse for en underscikning i Stenungsunds kommun.

Som ett preliminiirt resultat av de pflgiende studierna rcirandq den

privata konsumtionens framtida utveckling fiirdigstiilldes redan under

rg6e ett manuskript rned titeln >Future Consumption in Sarcden>.

Denna uppsats, som fcirfattats av institutet$ chef, har under flret publi-

cerats i boken Europe's Future Consumption, vilken utgrir en sam-

lingsvolym med konsumtionsprognoser fcir olika vlsteuropeiska lflnder.

Boken har utgivits av Association scientifique europCenne pour la pr€-

vision iconornique i moyen et i long terme (ASEPELT), Institutets chef

ingflr som medlem i denna organisation.

Institutet har efter cliskussioner med finansclepartementet itagit sig

att svara for industridelen dven i nista lflngtidsutredning, som kommer

att avse perioden 1965-7o. Under flret har vissa fcirberedande diskussio-

ner iigt rum rcirande uppliiggningen av denna unders<ikning sorn bl. a.

komrner att byggu pfl frin friretagen insamlat enkf,.tmaterial, liknande

clet sorn reclovisacles i den flr 196r av institutet utgivna boken rFram-

tidsperspektiv fcir svensk industri'.

Flera ay institutets medarbetare har under flret htllit ett flertal fcire-

drag och medverkat vid olika kurser och konferenser. I allmiinhet har

clessa frarntriclanden, liksom utarbetandet av tidskriftsartiklar, haft di-

43

rekt anknytning till publicerade eller piglende undersokningar. iu-om

institutet. ;

Vid en internationell konferens om skatter och ekonomisk tillvflxt

som ?igde rum i Washington D. C. under december 1g63, representerades

institutet av professor Leif Mutdn och ekon. dr Lars Nabseth. Fdr kon-

ferensens rflkning utarbetades av professor Mutin och docent Karl-Olof

Faxin en rapport med titeln >Tax Policy and Economic Growth i,n

Swed,enr.lttstitutet kornmer att medverka till att samtliga rapporter till

konferensen, nilr de tryckts, kommer att pfl liimpligt sltt tillhandahflllas

intresserade i Sverige.

Institutets chef, professor Bentzel, har under iret varit ordfcirande i

den s. k. metodgruppen inom arbetsmarknadsstyrelsen, vars syfte ?ir att

studera pro,gnosmetoder fcir arbetsmarknaden. Han har vidare varit

ledamot av utredningsridet samt ledamot av familjeberedningen inom

socialdepartementet.

Professor Bentzel har fr. o. m. den l oktober varit tjiinstledig frin

institutet for att sisom visiting professor vistas vid Yale University.

Denna tj?instledighet kommer att sra'cka sig till sommaren 1964. Som

t. f. chef fiir institutet fungerar under denna tid ekon. dr Lars Nabseth.

44

Skrifter utgivna av Industriens Utredningsinstitut*The Production System of the Swedish Econorny. An Input-Ourput Study.

B. H6glund och L. Werin (r g6g). zzg s.Lastbilstransporter i Sverige 195o-6r . L, Kritz (rg6g). zzo s.Den offentliga sektorns expansion. E. H66k (1962). 57a s.Svensk popul?irpress r93r-6r. G. Albinsson (ry62). r9Z s.Framtidsperspektiv fdr svensk industri. J. Wallander (196z). 186 s. Utglngen.Lcinerikningars verkningar. L. Nabseth (r96r). 344 s.Svensk verkstadsindustri. G. Albinsson (196r). zo5 s. Utg&ngen,Industrifiiretagets produktionseffektivitet. E. Ruist (r g6o). ro8 s.Industriproblem r96o. G. Ahrsjii nl. fl. (r96o). r96 s. IJtgingen.Studier i bilismens ekonomi. |. Wallander (rgS8). a89 s.Den privata konsumtionen i Sverige 193r-65. R. Bentzel m.fl. (rg57). +75 s.

(Jtgingen. 38: -

Stnrkturomvandlingen i jordbruket. O. Gulbrandsen (rgS7). 2Sz s. z+. SoBiligaren och bilen (1956). r rz s. 9: SoIndustrien och frirgubbningen (rg55). 128 s. 7r-Kemisk industri. A. Elshult och I. Svennilson under rnedverkan av H. Wagner

251-

30: -

45: -

25i -

15 : -^ ? r a

J J . -

25i-

zoi -

r 5 : -

35 : -

14: -

4i-

5 : 50

5 . -

8 : -

4 ? -

12: 50

3: 50

6 z -

18: -

3 : 5 0

3 : 5 0

ro : -

9: 50

(rg5S). 215 s. Lftgingen.

Nationaliseringen i England. E. H66k (1955). 88 s.

Tjiinstemiinnen och den industriella omvandlingen. E. Ho6k (r953). r14 s.

Smdtrycksserienr 9 6 328. Offentliga utgifter rgr3-58. En sammanfattning av Den offentliga sektorns

expansion. So s.

r 9 6 z

27. Bostadsbristen. En studie av prisbildningen pi bostadsmarknaden, R. Bent-

zel, A. Lindbeck och I. Stihl. ro9 s.

26. Sveriges handelspolitiska alternativ: Den ekonomiska innebdrden. S. Bu-

renstam Linder. z+ s.

zS. Verkstadsindustrins maskinkapital. En studie av dess sarnrnansiittning och

av maskiners rrfi.ldrande och d6dt. J. Wallander. r ro s.

24. Produktivitet och kapitalrn6ngd inom den svenska industrin under efter-

krigstiden. K, G. Jungenfelt. 19 s.

23. Sysselsiittning, penningviirde och fram&tskridande. En sammanfattning av

stabiliseringsutredningens betiinkande: M&l och rnedel i stabiliseringspoli-

tiken. ro9 s, Utgingen.

?2. Dryckeskonsumtionen i Sverige. A, Sundstronr och J. Ekstrdm. r84 s.

r g 6 t

zr. Investeringskalkyler enligt MAPl-metoden anpassade till svenska skatte-

f6rhillanden. B. Eneroth. 27 s. Utgingen.

r 9 6 o

zo. IUI's bilprognos - genomging och revidering hdsten 196o. J. Wallander -

B. Olsson. 8 s.

r 9. Prisdifferentiering inom handeln. En studie av kd'parprestationer ur leveran-

tdrens synpunkt. L, Lid6n - B. A. Holmberg. rr8 s.

18. IUI's konsumtionsprognos fdr ir 1965. En granskning och revidering.

G. Albinsson, R. Bentzel, G. Danielsson, J. Ekstrom och O. Gulbrandsen.

106 s.

* Htir har upptagits de senaste drens publikationer. En futlstrindig fdrtechning h,an erhdllas pd begtiran.