Jag heter död - 13 skräckhistorier

– grupparbete med funderingsfrågor, redovisning och skrivuppgift

Ämne: Svenska, SVA, SFIÅrskurs: 4-9, gymnLektionstyp: reflektion, diskussion, redovisning, skrivuppgiftLektionsåtgång: 4-7

Lärarhandledning

Bokens handling i korthet- Hej! ropade Robin.– HEJ! svarade ekot.– Jag heter Liv! ropade Liv.– JAG HETER DÖD! svarade ekot.

Det är en vidrig stank i duschen på campingplatsen. Hur mycket man än städar vill den inte försvinna. En dag hittar barnen blodiga slamsor i duschen.

Karusellen snurrar på det öde nöjesfältet. Det är här-ligt att ha ett helt tivoli för sig själv. Men kanske är man inte så ensam som man vill tro.

Gunnar Kajko har fått sitt högerben avsågat i den stora sågen. Men vart har benet tagit vägen?

Skräcknovellerna från Lena Arros tidigare böcker Dö-den i pizzan och Luckan i golvet gör här sällskap med tre nyskrivna berättelser.

Lärarrummet för lättlästlattlast.se/larare

Det här lektionsupplägget är gjort av Emma Frey-Skött. Emma arbetade under många år som grundskollärare. Nu för tiden skriver hon läromedel och lättlästa barn- och ungdomsböcker.

mm16.50

Creator: lenkamartinkova Date: 22-Jun-2015 Time: 11:09:32

Till lärarenHär nedan kommer förslag på hur du kan arbeta med novellerna tillsammans med dina elever. Du kan välja om du vill använda upplägget rakt av eller bara plocka ut de delar som passar för just dina elever.

De här lektionerna går lika bra att genomföra i helklass som i mindre grupper. Naturligtvis kan även en elev arbeta sig igenom boken på egen hand utifrån arbetsgången nedan.

Syftet med arbetet runt novellerna är att eleverna aktivt arbetar med texten och tränar upp fungerande strategier runt sin läsförståelse.

Du som pedagog spelar stor roll i arbetet då du fångar upp elevernas tankar under läsningens gång.

Till novellerna finns ett antal frågor. Dessa finns på ett separat arbetsblad som varje grupp ska få.

LektionsuppläggFörberedelser inför arbetet med boken:

1. Läs boken själv.2. Skaffa en klassuppsättning av boken. Det är bra om varje elev har sin egen bok. Tips! Ta kontakt med din mediecentral och se om boken finns att låna. 3. Fundera på tidsåtgång till arbetet. Det är en fördel om ni arbetar under en sammanhängande period med boken. Kanske en temavecka/temadagar?4. Skaffa fram block med notislappar så att det räcker till varje elev/grupp.5. Dela in dina elever i 13 smågrupper. Eleverna ska sedan arbeta med en skräcknovell i varje grupp.6. Kopiera upp så att varje elev får ett eget exemplar.

Hur går arbetet med novellerna till?

1. Upplägget inleds med några gemensamma lektioner i grupp. Se ”Lektion 1 och 2 - introduktion nedan”.

2. Därefter fortsätter eleverna i smågrupper med en skräcknovell per grupp. De läser igenom kapitlet igen och letar ledtrådar utifrån frågeställningar som finns på ett separat blad. Ledtrådarna samlar de på notislappar som de sätter in i boken.

3. Notislapparna blir sedan utgångspunkt för diskussion och redovisning i helklass.

4. När arbetet med boken är klart avslutar eleverna med en skrivuppgift. Här kommer de ha användning för de lappar de samlat på sig under läsningen av boken.

Lektion 1 och 2 – Introduktion av boken i hela gruppen1. Titta på bokens omslag. Diskutera detta.- Vad är det för typ av bok?- Vad berättar omslaget?- Väcker omslaget nyfikenhet eller inte?Osv…

Tips! Här kan du som pedagog bli en förebild genom att du själv funderar högt inför klassen. Börja med:- När jag ser bilden undrar jag varför…- När jag ser bilden kommer jag att tänka på …Då får eleverna inspiration till hur de kan prata om bilden.

2. Läs därefter bokens baksidestext tillsammans.

Diskutera:- Vad får man ytterligare veta om boken med hjälp av textens baksida?- Är det något som känns oklart?- Vilka frågor dyker upp?

3. Nu är det dags för eleverna att aktivera sina förkunskaper runt skräckgenren. Detta gör de i par genom att de fyller i en tabell som finns som bilaga. (se bilaga 1).

4. Avsluta med gemensam diskussion om skräck som genre i helklass. Använd tabellerna. Samla nyckelord på tavlan/smartboarden. Eleverna skriver också ner nyckelorden.

Lektion 3 – 4 ( grupparbete)Eleverna arbetar i grupp med sin novell. Till sin hjälp har de frågor på ett separat arbetsblad.

Lektion 5 (redovisning)Grupperna redovisar sitt arbete för klassen. På arbetsbladet står det hur redovisningen ska gå till.

Lektion 6 (skrivuppgift)Här får eleverna enskilt eller i par skriva en egen skräcknovell utifrån det som är typiskt för just skräckgenren.

Uppgifter till Jag heter Död – 13 skräcknoveller

Grupparbete

Så här gör ni:

1. Läs novellen.

2. När ni läst klart är det dags att leta efter ledtrådar i texten.

Vad ni ska leta efter hittar ni här nedan.

3. Skriv upp ledtrådarna på notislappar. Använd er av stödord. Samla de stödord som hör ihop på samma lapp/lappar.

Ledtrådarna ni letar efter ska berätta mer om:

• Huvudpersonen/huvudpersonerna.• Vad huvudpersonerna har för problem/dilemma.• Vad det finns för hot mot huvudpersonen.• Var novellen utspelar sig. Hur miljön beskrivs.• Typiska skräckinslag i novellen (mörka rum, knarrande dörrar mm.)• Om ni lärt er något av novellen. Och i så fall vad? (sensmoral)

När ni sedan redovisar inför klassen ska ni:

1. Ge en kort sammanfattning av novellen.2. Berätta om era ledtrådar.3. Betygsätta novellen mellan 1 och 5 och motivera varför ni ger det betyget.

Tema: Skräck

Hur är m

usik i skräckfilmer?

Varför är den viktig?

Vilka skräckfilmer känner vi till?

Vad är typiskt för skräck i böcker?

Vilka böcker med skräck

känner vi till?

Vilka författare känner vi till?

Hur slutar skräckhistorier

oftast? Varför?

Figurer/varelser som förekom

-m

er i skräck. Ge exem

pel.

Vad blir vi rädda för?

Vad är typiskt i skräckfilmer?

Bilaga 1: Tabell om skräck Arbeta tillsammans med en kompis.Fyll i allt ni vet om skräck i tabellen. Skriv stödord.

utdrag ur Jag heter död –© LL-förlaget 2015

7

LUCK

AN I

GO

LVET

Julia

hade

just

flytt

atin

iett

hus.

Hon

tyck

tein

teal

lsom

det.

Hus

etva

rfu

ltoc

hga

mm

alt.

–D

etär

därf

örja

gvi

llbo

här,

saJu

lias

mam

ma,

för

att

hus e

tär

såga

mm

alt.

Julia

hata

dehu

set

och

hon

hata

desi

nm

amm

a.M

enm

est

av a

llt h

atad

e ho

n K

enne

t,m

amm

asny

em

an.I

ngen

hade

fråg

athe

nne

omho

nvi

lleha

enst

yvfa

r.In

gen

hade

fråg

atom

hon

ville

flytt

ati

llde

thä

rga

mla

huse

t,el

ler

om h

on v

ille

byta

skol

a.M

amm

aoc

hK

enne

t ha

de b

ara

best

ämt.

Hon

had

e få

ttet

tru

mlä

ngst

inih

uset

,is

lute

tav

enlå

ng,m

örk

korr

idor

.Mam

ma

saat

tho

nsk

ulle

fåvä

ljata

pete

roc

hm

öble

rti

llsi

ttru

m,m

enva

dsp

elad

ede

tfö

rro

ll?

9511

9-1_

T_v

2_Ja

g_1_

Tri

mbo

xes_

ipp

Pag

e 7

22-J

un-1

5

8

Inga

tape

ter

elle

rm

öble

riv

ärld

enku

nde

fåbo

rt d

en d

är k

lum

pen

ihal

sen.

Den

hade

hon

haft

ända

seda

nho

n ha

de få

ttre

da p

å at

tde

skul

lefly

tta.

Hon

vill

e gr

åta,

och

det

gjor

deho

noc

kså,

men

bara

på

kväl

larn

anä

rin

gen

hörd

e el

ler

såg.

Den

där

Ken

net

skul

leal

drig

fåse

henn

egr

åta.

Mam

ma

spra

ngru

ntih

uset

och

öppn

ade

dörr

aroc

hkr

öpom

krin

gun

der

trap

pan

och

hela

tid

en b

abbl

ade

hon.

– D

en h

är d

elen

av

huse

tm

åste

vara

från

160

0-ta

let.

Tit

ta p

å de

här

gol

vbrä

dern

a.Så

här

bygg

er d

e in

tenu

fört

iden

.

Ken

net

följd

eef

ter

och

höll

med

omal

lt.

Det

var

som

omde

inte

bryd

desi

gom

att

Julia

inte

vill

e bo

där

, int

e vi

lle b

yta

skol

a,at

t ho

n in

tevi

lleha

Ken

net

till

styv

far.

Att

Ken

net

inte

mär

kte

det

var

knap

past

kons

tigt

,m

enhe

nnes

egen

mam

ma.

– D

u vä

njer

dig

snar

t, s

a m

amm

a.D

ufå

rsn

art

nya

kom

pisa

r.

Seda

nfo

rtsa

tte

hon

att

spri

nga

runt

i hu

set.

9511

9-1_

T_v

2_Ja

g_1_

Tri

mbo

xes_

ipp

Pag

e 8

22-J

un-1

5

9

Julia

hörd

e m

amm

a be

rätt

afö

rK

enne

tom

en

mäs

ter

Val

tari

us.

Han

var

den

förs

teso

m h

ade

bott

i hu

set.

Det

var

för

flera

hund

ra å

r se

dan.

–V

alta

rius

had

e et

tar

bets

rum

där

han

gjor

deex

peri

men

t, s

ägs

det.

Inge

nan

nan

fick

kom

ma

inid

etru

mm

et.

Seda

nhö

rde

Julia

hur

Ken

net

svar

ade:

–Å

,vad

intr

essa

nt.

Han

srö

stva

rså

fjäsk

igat

tJu

liam

åste

hålla

för

öron

en.

Hon

lasi

g på

sin

säng

och

blun

dade

och

förs

ökte

låts

as a

tt h

on v

arti

llbak

ais

itt

gam

laru

mis

itt

gam

lahu

s,m

ende

tly

ckad

esin

te.

Näs

tagå

ngho

nhö

rde

omm

äste

rV

alta

rius

var

vid

mid

dage

nnä

sta

dag.

Ken

net

satt

och

tjat

ade

omhu

rvi

ktig

tde

tva

rat

tfå

bra

bety

g.

–A

nnar

sko

mm

er m

an in

genv

art

här

ivär

lden

,sa

han

. Jag

hop

pas

att

den

nya

skol

an ä

r br

aoc

hat

tdu

jobb

aror

dent

ligt,

Julia

.

9511

9-1_

T_v

2_Ja

g_1_

Tri

mbo

xes_

ipp

Pag

e 9

22-J

un-1

5

10

Julia

låts

ades

inte

höra

.H

enne

s m

amm

a kn

uffa

deti

llhe

nne

och

sa:

–H

örde

duva

dK

enne

tsa

?–

Nej

.–

Han

saat

tde

tär

vikt

igt

att

dujo

bbar

orde

ntlig

tis

kola

n.

Julia

svar

ade

inte

utan

såg

envi

stne

rib

orde

t.So

mtu

rva

r ta

lade

mam

ma

om h

uset

igen

.

– D

en ä

ldst

a de

len

avhu

set

ärko

rrid

oren

och

rum

men

läng

stin

.Där

någo

nsta

nsha

dem

äste

rV

alta

rius

sitt

arbe

tsru

m.

Kan

ske

idit

t ru

m, J

ulia

.

Julia

str

unta

de v

älim

äste

rV

alta

rius

.

–V

alta

rius

höll

påm

edsy

ndig

aex

peri

men

t,ha

rja

glä

st,f

orts

atte

mam

ma.

Inge

nve

tri

ktig

tva

dde

tva

r,m

ende

tsä

gsat

tha

nhö

llde

mon

eroc

hvi

dund

erso

mhu

sdju

rie

ttun

derj

ordi

skt

rum

.Pr

at,f

örst

ås.N

är h

an d

ogva

rde

tin

gen

som

våga

deko

mm

ain

ärhe

ten

avhu

set.

Det

fick

stå

och

förf

alla

.Mäs

ter

Val

tari

usoc

hha

nsex

peri

men

tgl

ömde

sbo

rt.

Såsm

ånin

gom

repa

rera

des

huse

toc

hby

ggde

sti

ll.

9511

9-1_

T_v

2_Ja

g_1_

Tri

mbo

xes_

ipp

Pag

e 10

22-J

un-1

5

utdrag ur Jag heter död –© LL-förlaget 2015

utdrag ur Jag heter död –© LL-förlaget 2015

11

–O

chnu

bor

vi h

är,

saK

enne

toc

hbl

inka

deåt

Julia

.

Hon

stir

rade

påho

nom

,men

han

bara

log.

–Så

rolig

tfö

rdi

gat

tfå

kom

ma

till

ett

sånt

här

stäl

le.D

uve

tin

tehu

rbr

adu

har

det,

Julia

.V

ikom

mer

att

fåde

ttr

evlig

t hä

r, s

ka d

u se

.

Ken

net

rest

e si

gfö

rat

tta

sin

tallr

ikti

lldi

skbä

nken

.N

ärha

ngi

ckfö

rbiJ

ulia

smek

teha

nhe

nne

över

huvu

det

med

ena

hand

en.

Hon

duck

ade

fort

och

skak

ade

påsi

g.M

amm

a ry

nkad

e ög

onbr

ynen

,m

enJu

liabr

ydde

sig

inte

omhe

nne.

Julia

tåld

ein

teat

tK

enne

trö

rde

vid

henn

e.H

anva

rså

äckl

igat

tho

nvi

llekr

äkas

.Så

fort

han

fick

ench

ans

tafs

ade

han.

Och

mam

ma

som

tyck

teat

t ha

n va

rså

snäl

l.Sn

art

bad

hon

välJ

ulia

att

kalla

hono

mpa

ppa.

Mam

ma

fatt

ade

inge

ntin

g.

Påkv

älle

nlå

gJu

liaoc

hly

ssna

de p

å m

usik

.K

enne

tkn

acka

de p

å dö

rren

och

saat

tde

tva

ren

bra

film

påte

ve,m

enho

nsv

arad

ein

te.

Hon

vred

upp

ljude

toc

hbl

unda

de.

9511

9-1_

T_v

2_Ja

g_1_

Tri

mbo

xes_

ipp

Pag

e 11

22-J

un-1

5

12

När

Ken

net

hade

gåt

tko

mJu

liaat

ttä

nka

påde

ndä

rm

äste

rV

alta

rius

.

Vad

var

det

mam

ma

hade

sagt

?H

an h

ade

haft

dem

oner

och

vidu

nder

som

husd

jur.

Julia

öns

kade

att

deha

defu

nnit

skv

ar.

Då

hade

deku

nnat

äta

upp

Ken

net.

Hon

titt

ade

ner

pågo

lvet

.D

e oj

ämna

, tjo

cka

plan

korn

aha

debl

ivit

näst

ansv

arta

med

åren

.Ful

t!Ju

lialä

ngta

deså

att

det

gjor

deon

tef

ter

sitt

gam

laru

m,s

itt

gam

lago

lv.

För

att

slip

patä

nka

påde

tfu

nder

ade

hon

påva

d m

amm

a be

rätt

atm

er.

Hon

hade

sagt

att

mäs

ter

Val

tari

uska

nske

hade

haft

sitt

arbe

tsru

miJ

ulia

sru

m,

att

dem

oner

naoc

hvi

dund

ren

bott

just

här

.M

en m

amm

a ha

de s

agt

någo

tom

ett

unde

rjor

disk

tru

m.

Julia

tän

de t

akla

mpa

n. H

on u

nder

sökt

ego

lvet

och

lyft

epå

mat

tan,

men

hon

hitt

ade

inge

tsp

årav

någo

nne

dgån

gti

llet

tun

derj

ordi

skt

rum

.

Hon

öpp

nade

dör

ren

till

gard

erob

en,

som

var

såst

orat

tm

anku

nde

gåin

iden

.

9511

9-1_

T_v

2_Ja

g_1_

Tri

mbo

xes_

ipp

Pag

e 12

22-J

un-1

5