~ 1

Jag häfdar min plats och

jag kräfver min rätt

Om litteratur och text i rösträttsrörelsen

Torsdag 23 maj 2019

Stadsbiblioteket i Göteborg, Hörsalen

Foto

: An

na

Bac

klu

nd. J

ärnt

orge

t, G

öteb

org

jun

i 191

8. D

emon

stra

tion

ståg

för

kvi

nn

lig

röst

rätt

.Fr

igga

Car

lber

g i s

vart

hat

t til

l hög

er o

m s

tand

aret

.

~ 2

Den här dagen har fått namnet

Jag häfdar min plats och jag kräfver min rätt

Det är ett citat ur Svenska kvinnors medborgarsång från 1907, skriven av

Ellen Kleman och senare tonsatt av Emil Sjögren.

Svenska kvinnors medborgarsång

Det steg som ett hviskande sus uti natten,

Det växte som vind öfver vida vatten,

Det blef till ett samladt, mäktigt rop,

Som ändtligen steg ur de tystas hop.

Ur deras, som dömdes att ohörda bida,

Fast de verka sitt verk vid mannens sida,

Som kämpa som han, som lida som han,

Som bära sin börda så fullt som en man.

Ur deras, som ännu rättslösa lefva,

Ur deras, som ändtligt rättfärdighet kräfva,

Ur kvinnornas led steg starkt ett kraf:

Jag vill den rätt du mig icke gaf.

Jag skapats som du att lefva och lida,

I arbetets led jag står vid din sida,

Jag häfdar min plats och jag kräfver min rätt,

Du man, som din like af människoätt.

För länge du skilde på man och på kvinna,

För människan rätten står lika att vinna,

Du brukat din makt, du tagit ditt rum,

Du tänkte ej ens på den du gjort stum.

Nu kräfver jag plats och röst vid din sida,

Jag slutat att vänta och tåligt bida –

I rättfärdighets namn, som mänska och like,

Jag vill medborgarrätt i Sveriges rike.

Jag vill medborgarrätt för att verka och tjäna,

För att gagna mitt land, för att samla och ena,

För att knyta tillsammans med fastare band

Så väl kvinna som man vid ett älskadt land.

Den 24 maj är det 100 år sedan riksdagen fattade beslut om

att införa allmän och lika rösträtt i Sverige. Kampen kvinnor

hade att föra för att få rösträtt var dock lång. För att slå hål

på fördomar använde sig rösträttsrörelsen av argumentation

i tal, stridsskrifter och pamfletter som t.ex. Frida Stéenhoffs Hvarför skola kvinnorna vänta? från 1905. Men även litteratur,

dramatik och sångtexter spelade en viktig roll.

Författaren Ellen Kleman var aktiv i kvinnorörelsen och redaktör

för tidskrifterna Dagny och Hertha. Hon skrev Svenska kvinnors medborgarsång, som var en av flera rösträttssånger. Texterna till

de sånger som sjöngs var ett sätt att nå ut med budskapet men

sångerna hade också som syfte att stärka den interna kampandan.

~ 3

Andra sånger översattes från den engelska suffragettrörelsen

som t.ex. Kvinnornas sång. Till detta mer underhållande sätt

att agitera hörde också ett antal pjäser som rösträttsrörelsen

producerade. Allt som allt finns bevis för ungefär 200 föreställ-

ningar av olika teaterstycken.

I Göteborg var Frigga Carlberg ledande inom rösträttsrörelsen

och hon använde ofta humorn som vapen. Hon skrev pamfletter,

insändare, noveller, romaner och dramatik. Några av hennes

pjäser har inte spelats på 100 år. Två av dem kommer vi att få

höra här idag.

Under rösträttskampens decennier publicerades dessutom en

rad romaner och noveller med rösträttsmotiv av t.ex. Marika

Stiernstedt, Gurli Hertzman-Ericson och Else Kleen. För efter-

världen är nog Elin Wägners författarskap mest känt tack vare

romaner som den bästsäljande klassikern Pennskaftet från 1910.

En annan viktig person i rösträttsrörelsen var Selma Lagerlöf.

Redan som ung anslöt hon sig till kvinnorörelsen och för henne

fanns kampen för kvinnans rätt i samhället med hela livet. Hon

utnyttjade alla tillfällen som gavs att visa att en kvinna kan spela

på samma bana som männen. Bland annat publicerades hennes

första dikter i kvinnotidskriften Dagny. Ett utdrag ur hennes

berömda tal Hem och stat kommer att läsas här idag.

Rörelsen använde sig också av vykort, vimplar, flygblad och Röst-

rättsspelet nedan, som gav en lektion om rörelsens historia och mål.

Rösträttsspelet utgivet av LKPR 1910, anonym skapare.

~ 4

Rösträttsvykort. Porträtt av Frigga Carlberg, 1851–1925. Text: För rättfärdighets skull. Brev-kort utgivet av Uppsalaföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Reproduktion: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek.

Frigga Carlberg från Göteborg var en lika omstridd som stridbar

författare och aktivist. Hon var en av de mest radikala i rösträtts -

rörelsen och en nyckelperson i kvinnorörelsen. 1902 initierade

Frigga Carlberg en rösträttsförening i Göteborg och året därpå

var hon med och bildade den rikstäckande Landsföreningen för

kvinnans politiska rösträtt, LKPR. På eget bevåg bjöd hon 1913

in suffragetten Sylvia Pankhurst för att hålla tal på Göteborgs

högskola.

Frigga Carlberg

~ 5

Parallellt med sitt sociala arbete för kvinnor och barn utövade

Frigga Carlberg ett ansenligt författarskap, både skönlitterärt

och politiskt. Hon skrev dramer och lustspel, gärna med satirisk

udd. I samma anda skrev hon artiklar i pressen, bland annat i Dagny, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning och Rösträtt för kvinnor.

En bearbetad version av pjäsen Samma don från 1913 och mono-

logen Några skäl varför kvinnorna icke skola ha politisk rösträtt från

samma år framförs här idag. Den senare texten illustrerar med

ironins hjälp både kampen och motståndet. Forskarna Christina

Florin och Josefin Rönnbäck menar att texten fångar ett centralt

tema som rör könspolitik – nämligen att en sådan politik bedrivs

i en kritisk korseld med motståndare från olika håll. Den synlig-

gör hur bilden av kvinnan som svag och utan förmågor ligger som

en kulturell grundbult som feminister varit tvungna att förhålla

sig till genom historien.

~ 6

Här kan du hitta mer material om den svenska

rösträttsrörelsen:

Demokrati100.se

Demokrati100.se är en satsning för att öka kunskapen om

tillkomsten av den allmänna och lika rösträtten för hundra år

sedan. Demokratijubileet firas under åren 2018–2021. Bakom

webbplatsen står ett nätverk av företrädare för arkiv, museer

och bibliotek samt enskilda forskare som vill uppmärksamma

demokratijubileet.

demokrati100.se

Litteraturbanken

Hos Litteraturbanken finns nu den digitala utställningen

Rösträtt 1919 med ingångar till artiklar, föredrag och dramer

från tiden för rösträttsarbetet – Selma Lagerlöf, Frigga Carlberg,

Frida Stéenhoff och många fler finns att läsa här. Gå in på

Litteraturbanken och läs eller ladda ner texterna helt gratis.

litteraturbanken.se

Göteborgskvinnor i rörelse/r

Göteborgskvinnor i rörelse/r är en resurs om du som lärare vill

bjuda in äldre kvinnor som kan berätta om sitt kvinnopolitiska

arbete eller om du vill ordna föreläsningar om den göteborgska

kvinnorörelsen under olika tider.

facebook.com/goteborgskvinnorirorelse/

KvinnSam

KvinnSam är ett nationellt bibliotek för genusforskning vid

Göteborgs universitet, med placering vid Humanistiska biblioteket.

Verksamheten består i att bevaka och förteckna litteratur om

genusfrågor, att samla, ordna och förteckna kvinnohistoriskt

arkivmaterial samt ge referensservice. Här finns ett stort digitalt

material om kvinnors kamp för rösträtt.

ub.gu.se/kvinn/

Använd din röst och Demokratiambassadörer

Under rubriken ”Använd din röst” arbetar Göteborgs Stad med

olika aktiviteter som Demokratiambassadörer och information

för att öka valdeltagandet i stadens stadsdelar.

~ 7

Sveriges kvinno lobby drev 2018 projektet "Rösträtt" med

syfte att öka valdeltagandet hos utrikesfödda kvinnor där

demokratiambassadörer informerade på gator och torg,

i föreningar och i organisationer. I metodhandboken Makt att forma samhället och sitt eget liv ges goda exempel och

erfarenheter från projektet.

goteborg.se

sverigeskvinnolobby.se

Riksdagen firar demokratin 100 år

I ett fyra år långt demokratijubileum uppmärksammar Sveriges

riksdag demokratins genombrott i Sverige. I december 2018

släpptes de två antologierna Demokratins framtid och Rösträttens århundrade: kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige (Makadam förlag). Under jubileumsfirandet planeras

olika aktiviteter, program och utställningar.

firademokratin.riksdagen.se

Stockholmskällan

På webbplatsen Stockholmskällan finns mycket digitaliserat

material, bilder och artiklar om rösträtt.

stockholmskallan.stockholm.se/teman/rostratt/

Kopia av standaret som bars av Göteborgsföreningen för kvinnans politiska rösträtt vid den stora rösträtts-demonstrationen i Göteborg 2 juni 1918. Formgivare och sömmerska till 2018 års standar, Louise Lindblom.

~ 8

Selma Lagerlöf

Selma Lagerlöf tog en aktiv del i kampen för kvinnlig rösträtt

och tvekade inte att ställa upp när hennes namn kunde vara till

nytta. Citatet nedan är ett uttalande av Selma Lagerlöf om den

nya tidningen Rösträtt för kvinnor. Tidningen gavs ut av Lands-

föreningen för kvinnans politiska rösträtt och den hade bevingade

uttalanden av kända författare och politiker som stående inslag

på första sidan. Detta citat är ur årgång 1, 15 mars 1912, nr 2.

Selma Lagerlöfs mest kända tal är Hem och stat som hon höll på

den stora internationella rösträttskongressen i Stockholm den

13 juni 1911. I talet är det kvinnornas arbete som står i centrum.

Selma Lagerlöf uppmanar kvinnorna att gripa in överallt för

att tillsammans med männen skapa den goda staten. Det är ett

välbyggt retoriskt anförande om hur kvinnorna genom tiderna

framgångsrikt har skapat och byggt upp hemmet, och om hur

männen byggt upp men hittills misskött sin skapelse, staten.

När Lagerlöf räknar upp bristerna i det samhälle hon ser kring

sig är det en vision av det folkhem hon och många andra kvinnor

ville vara med och skapa – ett samhälle där även de mest utsatta

hade en självklar plats i samhällsgemenskapen och en trygghet.

Selma Lagerlöfs tal Hem och stat finns att läsa i sin helhet på

webbsidan Litteraturbanken.se

Selma Lagerlöfs samhällsengagemang inskränkte sig inte bara

till prestigefyllda talaruppdrag och personliga manifestationer.

Hon deltog också i det politiska vardagsarbetet. År 1919 valdes

hon in i Östra Ämterviks kommunalfullmäktige.

~ 9

» … var finns den stat, där inga barn driver omkring hemlösa,

där intet ungt människoämne förfares, utan alla unga blir

uppfostrade i glädje och med saktmod, som barnens rätt är?

Var finns den stat, som låter alla sina fattiga gamla få en

trygg och ärad ålderdom, som det är tillbörligt för dem,

som nalkas livets slut?

Var finns den stat, som straffar inte för att hämnas,

utan endast och allenast för att uppfostra och upprätta,

som det oss kloka och målmedvetna människor tillkommer?

Var finns den stat, som kan ta vara på varje begåvning?

Var den, där den olycklige blir lika omhuldad som den

framgångsrike? «

Selma Lagerlöf, porträtt från 1906. Foto: A. Blomberg, Stockholm. Mårbackastiftelsens arkiv.

Citatet är ett utdrag ur Hem och stat av Selma Lagerlöf.

~ 10

Kvinnornas sång

Fram att målet hinna,Systrar hand i hand! Fram att seger vinna, Spränga fjättrars band! Framåt på vår bana uti morgonväkt! Hoppfullt rörs vår fanafriskt för vindars fläkt!

Fram till frihet, kvinnor! Ingen tveka får Fram medborgarinnor! Segern skall bli vår.

Tusenårig boja Lösas skall en gång. Ifrån slott och koja Höjas segersång! Sveriges döttrar fria skola stå en dag, Hoppets vindar sia Ren om vunna slag. Framåt svenska kvinnor! Ingen tveka får Fram medborgarinnor! Segern skall bli vår.

Kvinnornas sång

Kvinnornas sång är en översättning av Women’s Battle Song

och den sjöngs av Göteborgskören på rösträttskongressen 1911

i Stockholm. Publicerad i Rösträtt för kvinnor (utgiven av Lands-

föreningen för kvinnans politiska rösträtt), årg. 1, nr 2,

15 mars 1912. Översättning anonym.

Elsa Stenhammars lilla damkör, ca 1908. Källa: Göteborgs Musikrevy.

~ 11

Jag häfdar min plats och jag kräfver min rätt

arrangeras av Kultur i Väst i samarbete med:

Göteborgskvinnor i rörelse/r arbetar med att gräva i historien

inför Göteborgs 400-årsjubileum år 2021. Samma år är det

också 100 år sedan alla svenska kvinnor för första gången kunde

använda sin rösträtt. Syftet med projektet är att i samband med

jubileet ge ut en bok för att belysa Göteborgskvinnors organi-

serade arbete för demokrati och lika rättigheter. Den historia

som skildras handlar om kvinnors kamp för att erhålla, bevaka,

bevara och stärka redan vunna rättigheter. Göteborgskvinnor

i rörelse/r är ett KAF-projekt (Kvinnliga akademikers förening).

facebook.com/goteborgskvinnorirorelse/

Litteraturbanken.se är ett digitalt bibliotek som är fritt för

alla att använda. Den tillgängliggör svensk skönlitteratur och

andra texter av vikt för vår förståelse av det litterära kultur-

arvet. Allting är fritt tillgängligt för lustläsare och forskare,

lärare och elever, studenter och bibliotek. Allt finns läsbart

och sökbart på webbplatsen, men nära tusen titlar kan också

sparas ner till läsplattor och mobiltelefoner från webbplatsen

eller bibliotekens kataloger.

litteraturbanken.se

Stadsbiblioteket på Götaplatsen är Göteborgs största bibliotek

och stadens mest välbesökta kulturinstitution med ca 1,3 mil-

joner besök varje år. Hit är människor i alla åldrar välkomna

för att låna böcker, fika, läsa tidningar och spela tv-spel.

De dagliga arrangemangen är gratis och innehåller allt från

författarsamtal till läxhjälp. Stadsbiblioteket Göteborg är en

del av Kulturförvaltningen i Göteborgs stad.

stadsbiblioteket.nu

Kultur i Väst är en förvaltning inom Västra Götalandsregionen

som arbetar för ett brett och inkluderande kulturliv som når

och angår invånarna i Västra Götaland. Grunden i arbetet är

att stärka kulturen och dess roll i samhället. För att åstadkomma

det samarbetar Kultur i Väst med kulturlivets aktörer både

regionalt, nationellt och internationellt.

Kultur i Väst arbetar med alla konstarter men också med

arrangörs utveckling, samhällsutveckling, mångfaldsfrågor,

jämställdhet och tillgänglighet inom kulturen.

kulturivast.se

~ 12

I år är det 100 år sedan riksdagen fattade beslut om att

införa allmän och lika rösträtt i Sverige. Kampen kvinnor

hade att föra för att vinna sin rösträtt var lång. Motståndet

var stort både bland män och en del kvinnor. För att

förändra fördomar och skapa gemenskap använde sig

rösträttsrörelsen inte bara av argumentation i tal och

skrift utan även av litteratur, sång och musik. Vi ser bakåt

och får kunskap om hur det gick till då allt fler grupper

erhöll rösträtt.

I Göteborg var Frigga Carlberg ledande inom rösträtts­

rörelsen och hon använde ofta humorn som vapen.

Hon skrev pamfletter, insändare, noveller, romaner och

dramatik. Några av hennes pjäser har inte spelats på

100 år. En annan viktig person i rösträttsrörelsen var

Selma Lagerlöf. Vi kommer att få höra skådespelare läsa

utdrag ur texter av båda författarna. Texterna till de

sånger som sjöngs var också ett sätt att nå ut med bud­

skapet. Under dagen kommer vi få höra visartister

framföra några av dessa.

Vi ger under dagen tips och råd om hur materialet som

finns på webbplatserna Demokrati100.se och Litteratur­

banken.se kan användas t.ex. i under visning samt på

museer och bibliotek.

Dagen arrangeras av Kultur i Väst i samarbete med Stadsbiblioteket i Göteborg,

Litteraturbanken och Göteborgskvinnor i rörelse/r, ett KAF-projekt.

Jag häfdar min plats och

jag kräfver min rätt

Om litteratur och text i rösträttsrörelsen

Torsdag 23 maj 2019

Stadsbiblioteket i Göteborg, Hörsalen