Embed Size (px)
Citation preview
JAG, MINA VALOCH MILJÖN
Hej! De här symbolerna tycker vi är bra att känna till. Du kan läsa mer om dem i boken.
>>Miljömärkt1234 5678
SVANENMÄRKET
Klasstävling läsår 2018/2019: Rita hur du vill att Sverige ser ut 2100.Vinn 10.000 kronor till klasskassan!I årets klasstävling får ni i uppdrag att rita hur ni vill att Sverige ska se ut år 2100. Teckningen kan illustrera allt inom ämnet och ingen tydlig miljöförankring krävs. Det är bara er fantasi som sätter gränserna.
Gör så här:Använd ett papper i A4-format (bidragen skannas, läses av digitalt hos oss). A4-arket på vilken teckningen ritas ska vara liggande (horisontell), ej stående (lodrät).Använd gärna mycket färg och glöm inte att döpa teckningen.Uppgiften kan göras enskilt, i grupp eller i helklass.
1:a pris 10 000 kronor (till en klass)2:a pris 5 000 kronor (till en klass)3:e pris 1 000 kronor (till åtta klasser)
Ni får gärna använda prispengarna till en upplevelse eller aktivitet inom områdetnatur och miljö. Vi önskar även att klassen som vinner förstapris dokumenterar(berättar för oss) vad ni valde att göra för pengarna.
Bidragen (märkta med namn, klass, skola och kommun samt lärarens namn,telefonnummer och e-post) skickas senast fredag den 22 mars 2019 till:
Observera att vi inte godkänner teckningar i A3-format,textdokument utan bild, teckningar i stående format eller digitalt inskickade bidrag.
Svenska Kunskapsförlaget förbehåller sig rätten att fritt använda alla inkomna bidrag.
Natur & Miljöboken - Klasstävling ”Sverige 2100”Kungsgatan 84, 112 27 Stockholm
Steg 2 - “Jag, mina val och miljön” utges av Svenska Kunskapsförlaget AB
Kungsgatan 84, 112 27 Stockholm [email protected] www.kunskapsforlaget.se © Svenska Kunskapsförlaget AB
ISBN 978-91-85237-66-1 Författare: Nadja C Rahmings Illustratör: Lisa Larsson Fotograf: Germund Sellgren
Den här produkten är en miljömärkt trycksak från Åtta.45 Tryckeri AB.
PEFC/05-38-96
MIN SIDAJag heter: …………………………………………………………………........................................................................
Ålder: …………………………………………………………………………………..............................................................
Klass: ..………………………………………………………………………………...............................................................
Favoritsajt: ………………………………………………………………………................................................................
Musik jag gillar: …………………………………………………………………..............................................................
Tv-serie jag gillar: ………………………………………………………………............................................................
Senast sedda film: …………………………………………………………..................................................................
Favoritskådis: ……………………………………………………………………..............................................................
Senast lästa bok: ………………………………………………………………..............................................................
Bästa tecknade serie: ………………………………………………………...............................................................
Skulle vilja lära mig: ……………………………………………………………............................................................
Bästa årstid: ……………………………………………………………………….............................................................
Vilt djur jag gillar: ……………………………………………………………….............................................................
Kryssa för de länder du besökt och visa med en punkt de länder du vill resa till:
1
Natur, natur, bla bla bla…
Äh kom, vi går till parken, halva klassen skulle ju dit.
Bra idé, vi går ut i NATUREN…
Innehåll
Vad är klimatförändringar? 2
Vad vi behöver för att leva 5
Konsumtion 23
Miljön och vår hälsa 29
Uppfinningar för miljön 33
Små myrstegDet är en sak att läsa om miljösituationen i en bok, och en helt annan att faktiskt förändra sin livsstil på riktigt. Hur ska det gå till, egentligen? Ska vi börja leva som på stenåldern igen?!
När något känns för stort eller svårt, är det lätt att ge upp innan man ens hunnit köpa det första ekologiska äpplet eller sorterat de första glasburkarna. Då gäller det att komma ihåg vad alla modiga bergsbestigare vet:
Alla resor börjar med ett enda litet steg De män och kvinnor som bestigit världens högsta berg, Mount Everest, gjorde det inte på en dag. De gick en kort sträcka i den isande vinden, tätt tillsammans. De stannade när de blev trötta, reste sitt tält, åt lite mat och sov. Nästa morgon packade de ihop tältet och fortsatte sin väg uppför berget. Så höll de på tills de äntligen en dag nådde sitt mål - bergstoppen!
Vårt mål är en frisk planet. Vi kommer också att nå dit, genom att hjälpa varandra och ta ett litet steg i taget. Vi ses på toppen!
2
Vad är klimatförändringar?Kapitel 1
Vad betyder ”klimatförändring”?Du har förmodligen sett på tv-nyheterna om vad klimatförändringar kan ställa till med. I en del länder regnar det så mycket att gatorna svämmar över. I andra länder regnar det inte alls, och den tuffa värmen gör det svårt att vistas utomhus.
Att vi pratar så mycket om just klimatet, beror på att förändringarna i vädret skapar stora problem. I länder som drabbas av torka, blir det brist på dricksvatten. I städer som drabbas av översvämningar, blir husen förstörda och väg arna rasar sönder.
När stormen Gudrun härjade i södra Sverige 2005 och fällde över 200 miljoner träd, drabba-des över 400 000 människor av elavbrott.
Klimat och väder Klimat och väder är två olika saker. Vädret beskriver situationen under de närmaste dagarna. Meteorologen på TV kan till exempel meddela att det imorgon blir +5 °C, blåsigt och duggregn.
Klimatet beskriver hur vädret är under långa perioder. Sibirien har till exempel polarklimat med en medeltemperatur på +10 °C. Det är vanligt att vädret varierar lite. De svenska årstiderna är inte exakt lika varje år. Vi kan ha en kall jul i år och regnväder nästa. Men när det plötsligt är plusgrader varje jul i tjugo års tid, kan man börja tala om en klimatförändring.
3
Metangas Gas som bildas när vi förbrän-ner olja och bensin eller bryter kol i gruvor. Gasen finns även lagrad i haven, marken och under glaciärer. Metangas bildas också i djurs magar. Kor pruttar och rapar ut mycket metangas.
Global uppvärmning/växthuseffekt När temperaturen på större delen av planeten blir varmare.
Medeltemperatur Anger genomsnittet i temperaturen på en plats under en viss period.
Exempel: Vi säger att Stockholm har temperaturer mellan +21 °C och +26 °C en junimånad.Först räknar vi ihop temperaturen för alla dagar. 1 juni: +24 °C2 juni: +23 °C Osv... Vi säger att den totala summan blir +700 °C.Sedan delar vi den summan med antal dagar i juni (30).+700 °C delat med 30 dagar = +23.3 °C
Medeltemperaturen för Stockholm den junimånaden var +23.3 °C.
KLIMATORDLISTA
3
Klimatforskare De som studerar klimatets förändringar kallas för klimatforskare. Man kan forska om klimatet på flera olika sätt. En del forskare borrar hål djupt ned i isen på Antarktis och tar upp isprover som de sedan analyserar för att undersöka hur klimatet har varie-rat bakåt i tiden. Eftersom forskare har studerat gla-ciärerna och isen på både syd- och nordpolen, så vet vi idag att isarna håller på att smälta. Det vi inte vet är exakt vad det innebär för planeten.
Det vi släpper ut i luftenDe utsläpp som bildas när vi använder bensin och olja kallas för växthusgaser. De innehåller bland annat metan och koldioxid.
Klimatförändring När vädret förändras under en lång period kallas det för klimatförändring. Förr var det exempelvis vanligt med 25 minusgrader på vintern. Idag är vintrarna mildare och kort are. Snödjupet har minskat med 10-20 centimeter i nästan hela landet, och på en del håll smälter snön bort 20 dagar tidigare än normalt.
AtmosfärEtt slags skyddande gastäcke som omger planeten. Atmosfären hålls kvar av jordens gravitationskraft. Den ser till att tempe-raturen håller sig någorlunda jämn och varm, så att det går att leva på vår planet. Den skyddar också livet på jorden genom att filtrera skadliga strålar från solen och rymden.
Koldioxidtak Växthusgaser lägger sig som ett tak runt planeten och hindrar solstrålarna från att lämna atmosfären ut i rymden.
Växthusgaser Gaser som påverkar miljön negativt, såsom koldioxid och metan.
Koldioxid Gas som bildas när vi använder olja, bensin och naturgas i maskiner, såsom bilar och flygplan.
52 893 kiloton utsläpp
Uppvärmning av bostäder och lokaler
Industri (produktion)
Transport och resande inom Sverige
Jordbruk
El- och fjärrvärme
Arbetsmaskiner
Avfall
Lösningsmedel och kemikalier
När för mycket av de gaserna släpps ut i luften lägger de sig som ett koldioxidtak runt planeten. Solens strålar som annars brukar studsa tillbaka ut i rymden stängs då in i jordens atmosfär. Det
blir varmare, de stora isarna smälter och havsnivån stiger. Det kallas för global upp-värmning eller växthuseffekten.
År 2016 släppte Sverige ut nästan 53 miljoner ton koldioxid-ekvivalenter = mängden gas som motsvarar klimateffekten av koldioxid.
4
UUu p p g i f t 1 Lös rebusen!
....................................................................................................................
....................................................................................................................
Snabbare värmeökning i norra SverigeJu närmare Arktis man befinner sig, desto större temperaturökning upplever man. När isen som vanligtvis reflekterar solljuset tillbaka ut i rymden istället smälter, så absorberas solljuset och det blir varmare. Eftersom norra Sverige ligger närmare Arktis, blir också temperaturökningen där större.
Och framtiden?Enligt SMHI kommer vi att få se mer regn, vilket i sin tur orsakar fler översvämningar, främst i södra Sverige. De stigande vattennivåerna kan också orsaka att saltvatten tränger in i Mälaren, den stora sjö som Stockholm hämtar sitt färskvat-ten ifrån. Jämfört med många andra länder är dock Sverige lyckligt lottat. Vi får längre växtsä-songer och kan odla mer. Sverige är också ett rikt land som har råd att bygga om samhällen så att de klarar översvämningar.
Det svenska klimatetKlimatet i Sverige har förändrats, precis som i resten av världen. Sedan 1880 har världens genomsnittstemperatur ökat med 1,3 grader. Den globala uppvärmningen innebär inte per automatik att det alltid är varmare i alla länder, under varje årstid och vartenda år. Till exem-pel så var år 2010 ett ovanligt kallt år i Sverige, medan det globalt sett var ett av de varmaste åren i modern tid. Regionala skillnader före-kommer alltså och varje år är unikt. Men tittar man på utvecklingen över tid ser man att det blir varmare, även i Sverige.
Tecken på klimatförändringar i SverigeEnligt SMHI, Sveriges meteorologiska och hy-drologiska institut, kan vi redan se flera tecken på klimatförändringarna i Sverige. Till exempel kommer vintern nästan en månad senare, jäm-fört med 1961. Och både vitsippor och tussilagon blommar tidigare nu när vårtecknen visar sig 10-20 dagar tidigare.
5
Vad vi behöver för att levaKapitel 2
Sol, luft, vatten, mat, skog, mark och energi
Om du hamnade på en öde ö och bara fick ta med dig fem av sakerna nedan - vad skulle du ta med dig - och varför?
1. …………………………….…………………………………………
…………………………………………………………………………..
2. …………………………….………………………………………..
…………………………………………………………………………..
3. …………………………….…………………………………………
…………………………………………………………………………..
4. …………………………….…………………………………………
…………………………………………………………………………..
5. …………………………….…………………………………………
…………………………………………………………………………..
UUu p p g i f t 2 Vad skulle du ta med dig?
Foto: www.sxc.hu
Vi lever i en tid av uppfinningar. Aldrig någon-sin i människans historia har det uppfunnits så mycket på så kort tid. När dina föräldrar var unga fanns varken mobiltelefoner, Internet, mikrovågsugnar eller bankomater. Och frågar du dem, så svarar de säkert att det gick ungefär lika bra att leva utan.
Men vi vänjer oss snabbt. Idag är vi så vana vid våra saker att det skulle kännas konstigt att vara utan dem. Visst underlättar många av upp-finningarna vår vardag - men behöver vi dem verkligen?
Vad behöver en människa för att överleva? Vi kan klara oss utan mat i veckor, men får vi inte vatten inom några dagar kan vi dö.Vi behöver också mark för att odla mat och för att ha någonstans att bo. Vi behöver skog för att träden omvandlar koldi-oxid till syre. Sist men inte minst, behöver vi en-ergi för att värma oss och tillaga vår mat. Solen är grunden för all energi.
6
Har vädret blivit underligt?
Jessica vid sin mätstation i trädgården.
Foto: Lisa Bring/Skaraborgs Läns Tidning
Sverker Hellström jobbar
som klimatolog på SMHI
Källa: Skaraborgs Läns Tidning, 2016-04-03
SMHI registrerar temperaturen och nederbörden med hjälp av hundratals mätstationer runtom i landet. Förr var de alla manuella, så det betydde att mätningarna registrerades av en obser vatör. Idag är de flesta mätstationer automatiska. De mäter data varje timme.
MÄTSTATIONER
2015 skrev kvällstidningarna om något un-derligt - att julafton varit lika varm som årets midsommar afton. Stämmer det? För att få svar på den frågan ringde Natur & Miljöboken upp SMHI och pratade med klimatologen Sverker Hellström.
Vi: Hej Sverker! Stämmer det att 2015 års julafton hade samma temperatur som 2015 års midsommar-
afton?
Sverker: Nja, det var inte rik-tigt så att julafton var varm som en sommardag. Det som förmodligen hände var att någon enstaka mätstation visade samma temperatur en kort stund under kväl-len – både på julafton och midsommarafton. Så det var
nog inget generellt fenomen.
Men har det blivit varmare i Sverige?- Temperaturförändringar är långsamma, så tittar vi bara ett par år bakåt i tiden är det svår-are att se. Men om vi jämför med temperaturen på 1800-talet så ser man tydligt att det har blivit varmare.
Det sägs att jordens medeltemperatur kommer attfortsätta stiga på grund av våra utsläpp. Tror du det?- Under det senaste klimatmötet i Paris kom man överens om att begränsa temperatur-höjningen och helst se till att den inte överstiger 1,5 grader. Men redan under januari-mars 2016 har vi snuddat vid 1,5 graders temperaturhöj-ning, så en höjning på 2 grader känns mer realis-tisk. Men att begränsa det till 2 grader kan vi bara göra om alla länder håller sina löften och genomför de åtgärder de lovat.
Vad är det för åtgärder det handlar om?- Det handlar om att minska på utsläppen, alter-nativt binda koldioxiden och försöka extrahera den koldioxid som redan finns.
Hon jobbar för SMHI hemifrånJessica Bergne i Skara har en liten mätstation i sin trädgård. Hon har ett lite ovanligt extrajobb. Hon är klimatobservatör åt SMHI, hemifrån. Varje dag mäter Jessica temperatur och neder-börd klockan 07.00 och 19.00. Det har hon gjort sedan 2001.
Vid varje mätning antecknar hon nuvarande temp eratur, samt högsta och lägsta temperatur de senaste 12 timmarna. Om det har regnat eller snöat mäter hon nederbörden. Hon rapporterar även dimma, åska och norrsken. All information läggs in i SMHIs databas. Dels för forskning, dels för att kunna se hur vädret förändrats över tid. - I och med klimatförändringarna är det intressant att se hur det utvecklar sig, berättar Jessica Bergne.
7
Här har du några enkla och bra saker som du och din familj kan göra för miljön. Kryssa i varje ruta när ni utfört uppdraget!
Ta bussen eller tåget en dag. Visst gick det lika bra?
LÅT BILEN STÅ!
Du blir av medstress, får motion och frisk luft!
CYKLA ELLER GÅ TILL AFFÄREN!
Laga en härlig vegetarisk middag!
ÄT VEGETARISKT!
VIS
LÄGER
VANLIGA
GÖR LYCKLIG
ÅK
TE OFTA SANDIG
KAN HJÄLPA
KÄRLEKS-GUD
PRONO-MEN
SALAR
INUTI
MILJÖBOV
NÄR MOLN KROCKAR
ENERGI
LÅDOR
GRISTJEJ
BOETS
VARG PRAT
KRYSSNORPA
SMS ELLER
KAN MAN TRILLA
KLAPP ÄTS BANAN
IFALL
ARTIGT TILLTAL
KORSORD
andetag tar du varje dag
20.000
Det här kan du och din familj göra
8
Vatten
VISSTE DU ATT...Det största kända hagel som har fallit ner på jorden, föll över Yüva Shansi i Kina år 1902. Ett enda hagelkorn vägde ca 4 kilo.
I Sverige föll det nära 0,2 kilo tunga (7 x 8 cm) hagel över Ramnäs, Västmanland den 4 juli 1953.
1/2liter
vatten svettas och andas du ut varje dag
Foto: www.sxc.hu
Över hälften av jordens yta består av vatten, precis som våra kroppar. Den största delen av allt vatten är saltvatten och finns i oceaner och polarisar.
Djupare än det högsta berget Det djupaste havsdjupet som hittills uppmätts är 11 034 meter. För att förstå hur djupt det är kan vi jämföra det med världens högsta berg, Mount Everest, som är 8 850 meter högt. Visste du att en stor del av världshaven fortfarande är out-forskade? Varje gång vi sänder ned robotar för att undersöka haven, upptäcker vi nya växt- och djurarter.
DricksvattenBara tre procent (!) av allt vatten på jorden är sötvatten, det vill säga vatten vi kan dricka. Dessutom är två procent av sötvattnet bundet i glaciärer, så egentligen kan vi bara dricka en procent av allt vatten på jorden. Sötvattnet finns i insjöar, floder, grund-vatten och is. Regn är också sötvatten. Grundvatten är vatten som rinner genom flera jordlager djupt ned i marken. Vattnet renas under den pro-cessen och vi tar bland annat upp grundvatten genom brunnar som vi borrar upp.
Med tanke på hur viktigt vattnet är för oss, är det svårt att förstå att många tvingas dricka och använda smutsigt vatten. Visste du att över två miljarder människor inte har tillgång till rent vatten?! Ibland beror det på torka, som gjort att vattnet i brunnar och vattendrag dunstat. I andra fall beror det på översvämning. Vattnet som flyter omkring smutsar ned dricksvattnet med jord och lera. Dessa människor är ofta helt beroende av hjälporganisationer som delar ut rent vatten, bor-rar nya brunnar och renar det smutsiga vattnet.
Klädtvätt var tungt arbeteFörr i tiden tvättade vi svenskar kläder för hand. Fattiga kunde använda samma kläder i flera månader utan att tvätta dem. När kläderna änt-ligen tvättades var de rejält smutsiga. Efter att ha legat i blöt, gnugg-ades de mot en bräda i en stor balja och skölj-des i sjön. Som tvättme-del använde man ofta avkok på aska från träd.
Idag har vi tvättma-skiner och använder tvätt- och sköljmedel som innehåller kemikalier. Det finns miljömärkta tvätt- och sköljmedel, men långt ifrån alla använ-der dem.
9
UUu p p g i f t 4 Frågor om vatten
1. Är havet djupare än de högsta bergen är höga?
……………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………
2. Vad är grundvatten?
……………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………
3. Var finns sötvatten, det som vi har som dricksvatten?
……………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………
4. Hur mycket vatten svettas och andas du ut varje dag?
……………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………
Kung Carl Gustav bjuder sina gäster på kranvatten! Fyll en flaska med iskallt kranvatten - gratis, gott och bra för miljön!
GÖR SOM KUNGEN,VÄLJ KRANVATTEN!
Tvätta och städa med miljö-märkt rengöringsmedel. Såpa är ett utmärkt alter-nativ.
GÖR RENT MED SÅPA! Om du vädrar kläderna efter
att du använt dem, behöver du inte tvätta dem så ofta. Du sparar energi och sliter mindre på både miljön och dina kläder.
VÄDRA KLÄDERNA!
Det här kan du och din familj göra
10
Mat
* Fairtrade är inte i första hand en miljömärkning utan en social- och etisk märkning.
* Varför skriver vi köttförbrukning istället för köttkonsumtion? Därför att ordet förbruka beskriver hur mycket kött vi köper, men vi äter ju inte allt. Vi äter till exempel inte ben eller fett.
På stenåldern åt vi kött, fisk, skaldjur, frukt, rötter, grönsaker, bär och nötter. Det var mat som fanns omkring oss – det vi hittade i naturen och djur vi kunde fånga.
Om vi jämför med stenåldern har det aldrig varit lättare att få tag på mat – för dem som har pengar. Idag behöver vi varken jaga djur eller leta i skogen, vi går helt enkelt till mataffären. Idag är den största utmaningen att undvika mat som inte är bra för oss!
Moderna matens dilemmaMånga av dagens matvaror är halv- eller helfabri-kat, det vill säga mat som redan tillagats på något sätt. Vi köper dem för att spara tid, men den tidsbe-sparingen har också ett pris. Dels har matvarorna ofta producerats i andra länder och transporterats till Sverige. Dels innehåller de både konserverings-medel (för att maten ska hålla länge) och onödigt socker.
Vad vi äter påverkar miljönVi äter mer kött idag än vi gjorde för trettio år sedan. År 1990 förbrukade* en svensk i genom snitt 60 kilo kött per år. 2016 hade den siffran stigit till 87,5 kilo!
Visserligen innehåller kött mycket protein – som vi behöver – men att föda upp köttboskap sliter mer på miljön än att odla vegetarisk mat. Kor, grisar och kycklingar behöver nämligen mycket mat och vat-ten. Det de äter måste också komma ut, vilket leder till gödselstackar som avger växthusgaser.
Vi köper mycket mer mat än vi faktiskt behöver. Det är faktiskt inte bara vi privatpersoner som slösar med maten. I Europa produceras det mer mat än befolkningen behöver, vilket resulterar i att hela berg av mat aldrig blir sålda. Tyvärr skickas den maten inte till behövande i andra länder, istället slängs den!
Vanliga miljömärkningar på livsmedel
En svensk familj som består av två föräldrar och två barn handlar i genomsnitt mat för 4 000 kronor i månaden. Om 25 % av maten slängs, betyder det att vi betalat 1 000 kronor i månaden i onödan, vilket blir 12 000 kronor per år.
Nya tankar, nya matvanorHur vi tänker kring mat reflekteras i våra matvanor. På senare tid har vi märkt flera positiva trender. Bland annat köper vi mer ekologiskt och närpro-ducerat – och 2017 minskade vår köttförbrukning* med 2,6 kilo per person!Vad tror du att det beror på? Det finns fler vegetariska och veganska alternativ i affären. Köttkonsumenterna handlar oftare enligt principen ”mindre kött, men bättre”. Allt fler tän-ker på miljön när de handlar mat.
Idag väljer allt fler också svenskt kött, vilket innebär färre transporter och mindre luftföroreningar. Även det ekologiska köttet har ökat i popularitet. Det eko-logiska köttet kommer från djur som betar i hagen och får ekologiskt foder som till stor del odlats på den egna gården.
Vad är ekologisk mat egentligen?Ekologisk mat innehåller först och främst inga kemiska bekämpningsmedel. När jorden slipper gifter, slipper vi också gifter. I ekologiskt jordbruk tänker man långsiktigt. Eftersom man vill att jorden i åkern ska vara näringsrik även i framtiden, låter man åkern vila ibland. Odlar man för intensivt försvinner en del av jordens viktiga mineraler.
11
*
Foto: Sofia Dahlberg
Anna och Stephen.
Foto:Malin Grönborg
Det är tufft att driva små bondgårdar
Trenden går mot allt större, nästan fabrikslika gårdar som kan konkurrera om priset på ett helt annat sätt. Därför lägger många små bondgårdar ned.
När ladugårdsdörren stängs för sista gången, går samtidigt en lång tradition ur tiden. Många av bondgårdarna har drivits i flera generationer, en del har anor ända till medeltiden.Mitt i denna dystra utveckling spirar dock en ny företeelse. Allt fler konsumenter har börjat fun-dera på vad det är de äter: Var kommer maten ifrån? Innehåller den kemi-kalier? Hur har djuren behandlats? Allra helst vill man ha ekologisk mat, och kött och ägg från djur som skuttat omkring ute i det fria. Det var nog exakt det Anna och Stephen Lynam ville.
När Stephen träffade svenska Anna slog kärleken till. Han lämnade Irland och flyttade till Sverige, och tillsammans köpte de en liten sommarstuga. Där skulle de testa att odla egna grönsaker under sommaren. Eftersom de gärna ville ha färska ägg, men inte ville behöva avliva hönan efter somma-ren, besökte de en bonde i närheten och bad om att få hyra en höna. Det fick de.
Besöken, som var uppskattade av både bonden och paret, blev allt tätare. Snart började Anna och Stephen att köpa hem varor direkt från bönderna.
När deras vänner fick höra talas om maten som kom direkt från en bondgård, blev de intresse-rade. De ville också beställa varor från en lokal bonde – men hur gjorde man? - Vi insåg att det saknades en viktig pusselbit, ett nätverk som kopplar samman småbönderna med ortsbefolkningen, berättar Stephen.
Handla direkt från bondenAnna och Stephen började skissa på en plan, och 2012 grundades Minfarm.se. Idag har Minfarm.se ett femtiotal småbönder i sitt nätverk. I Västerbotten, Jämtland, Stockholm och Uppsala kan ortsbefolkningen surfa in på hemsidan, titta på videoklipp om bondgårdarna och sedan klicka hem deras varor på nätet.
Bönder som föder upp boskap säljer nötkött, lamm, kyckling, kalkon, gris, älg och vaktelägg. Från jord bruken kan man köpa säd, rotfrukter, po-tatis, hon ung, marmelad och mycket mer. Utbudet växer ständigt, likaså antalet stamkunder. - När vi handlar direkt från lokala bönder hjälper vi dem att bli lönsamma. Utan mellanhänder får de behålla en större del av vinsten och behöver inte lägga ned sina gårdar, förklarar Stephen. Med större vinster har bonden också råd att ge djuren ekologiskt foder och bättre levnadsvillkor.
Nära är bra för naturenAtt småbönder säljer varor direkt till lokalbefolk-ningen är ingen ny idé, så har vi gjort i hundra-tals år. Vi råkade bara glömma bort varför det var en sån bra idé – för både djur och natur!
12
Ingredienser för ugnspotatis (4 personer) 8 mellanstora potatisar 2-3 matskedar olivolja 1 röd paprika, skuren i strimlor Varsin nypa (kryddmått)
salt, paprika, basilika och timjan
Tillagning1. Sätt ugnen på 200 °C2. Skrubba potatisen, skala den inte3. Skär potatisen i klyftor4. Använd bakpapper eller smörj en plåt/form 5. Pensla potatisen med olivoljan6. Strö kryddorna över potatisen7. Sätt i ugnen i 40-45 minuter
UPPDRAG:VEGO
PS: Potatisklyftorna passar utmärkt
som snacks!
Köp en ekologisk produkt varje gång du handlar mat, det är ett bra sätt att hjälpa miljön!
HANDLA EN EKO-LOGISK VARA!
Om det finns, köp frukt och grönsaker som är odlade där du bor.
VÄLJ NÄRODLAT!
Undvik färdigmat. Att själv laga maten är billigare, nyttigare och godare!
LAGA ”RIKTIG MAT”!
Det här kan du och din familj göra
Smarrig bönmix med krispig ugnspotatisUppdraget går ut på att laga en vegetarisk maträtt, gärna tillsammans med dina föräldrar eller en vän. (Du måste inte följa just detta recept).
Ingredienser för bönmix (4 personer) 2 matskedar olivolja 1 liten röd lök, fint hackad 1 vitlöksklyfta, fint hackad 1 röd paprika, skuren i strimlor 1 liten zucchini skuren i kuber 1 matsked balsamvinäger 1 burk svarta bönor En till två nävar skivade champinjoner Lite färsk persilja
Tillagning 1. Häll olivolja i stekpannan 2. Lägg i allt förutom bönor och persilja 3. Stek under omrörning i 5-10 minuter 4. Skölj bönorna och lägg dem i stekpannan 5. Rör om tills bönorna blivit varma 6. Strö över persiljan
Foto: Lo Boman
13
Marken och skogen
VISSTE DU ATT...
Våra vanligaste träd är gran och tall.
Gran 41 %
Tall 39 %
Björk 12 %
Bok 1 %
Ek 1 %
Torra 3 %
Övriga lövträd 3 %
Vad har du alltid med dig, hur gammal du än är, var du än bor och vart du än ska? Jo, marken under dina fötter. Förutom enstaka timmar i ett flygplan eller på en båt, tillbringar du hela ditt liv på marken. Jorden är vårt hem - marken vi står på, åkern vi odlar, vägen vi vandrar på och bergen som sträcker sig upp mot himlen.
Mer än halva Sverige består av skog. Skogen är viktig, eftersom den omvandlar koldioxid till syre, som vi alla andas.
Själva koldioxiden binds i barren och bladen. På så sätt hjälper träden oss att bromsa växt-hus-effekten. De kan tyvärr inte binda all koldioxid, eftersom vi hela tiden släpper ut mer luftförore-ningar, men de gör sitt bästa.
Skogen renar också mycket av jordens vatten, är hem för många djur och platsen där de finner sin mat. Därför måste vi ta hand om våra skogar.
14
1. Känner du igen trädet? Dra ett streck mellan blad/träd och rätt namn.
Av gamla tidningar görs nya. Pappersinsamling gör att vi sparar två träd per svensk, varje år!
LÄMNA TIDNINGAR TILL INSAMLINGEN!
Köp miljömärkt papper så ofta du kan.
KÖP MILJÖMÄRKTPAPPER!
Regnskogen behövs för miljön. Välj hellre möbler av annat trä, såsom al, ek eller furu.
LÅT TRÄDEN I REGNSKOGEN STÅ!
Det här kan du och din familj göra
UUu p p g i f t 5 Svenska träd
asp björk bok gran ek
2. Tävla mot en klasskamrat! Vem kommer först på 20 ord som innehåller trädnamn? (exempel: granne)
………………………………… ………………………………… …………………………………
………………………………… ………………………………… …………………………………
………………………………… ………………………………… …………………………………
………………………………… ………………………………… …………………………………
………………………………… ………………………………… …………………………………
3. Hur många efternamn som innehåller trädnamn kommer du på?
………………………………… ………………………………… …………………………………
………………………………… ………………………………… …………………………………
………………………………… ………………………………… …………………………………
15
VISSTE DU ATT...
Sveriges äldsta tall är 760 år gammal! Det vet man tack vare en metod där man tar ett litet prov med hjälp av en speciell borr. Borren tar ut en liten bit ved som man sedan kan räkna årsringarna på, utan att skada trädet.
Foto: Magnus Andersson
Urskogen Urskog kallas en skog som människan aldrig odlat eller huggit ner träd i. Urskogar behövs för de unika växt- och djurarter som finns där. Artri-kedomen i urskogen är stor, och de olika växtar-terna hjälper varandra att växa sig starka.
En tredjedel av alla skogar i världen är urskogar. I Sverige finns det få urskogar kvar. Bara ett par procent av alla skogar är urskogar, och de ligger ofta nära fjällen i norra Sverige.
Skogsbruk och kalhyggen När träden blivit runt 50 år, gallrar man bort dem som står för tätt. De som blir kvar får mer ljus och växer bättre. När träden är 100 år huggs de ner, varpå det bildas ett kalhygge, som ett hål mitt i skogen.
Efteråt kan skogsägaren låta skogen växa upp av sig själv igen. Då blir det en blandskog med lite olika trädsorter. Oftast när man planterar nya träd på platsen, väljer man att plantera bara en typ av träd i skogen, exempelvis granar.
Förr högg man bara ner några träd åt gången. Idag återgår en del till plockhuggning för att vara snällare mot alla djur och växtarter som lever i skogen.
Vad görs av träden?Träd som sågas ner blir till brädor och plank för möbler och hus. Sågspånet används bland annat som underlag i hästboxar eller pressas till spån-plattor eller pellets (pellets används till exempel för att värma hus). Av lite klenare stammar gör man kartong och papp. Resterna av skogsprodukter omvandlas till bio-bränsle för bilar och bussar. Skogens drivmedel är mycket bättre för miljön än bensin!
16
Nya toppskott varje år
0 år
1 år 2 år 3 år 4 årFrö
Spela spel i skogen
Tre i rad8 kvistar6 stenar – tre ljusa och tre mörka
Gör en spelplan med hjälp av åtta kvistar så du får 3 x 3 rutor. Varje spelare lägger en sten i taget och den av er som först får tre av sina stenar i rad, antingen diagonalt, horisontellt eller vertikalt vinner.
Årsringarna talar om trädets ålder.
Hur gammalt är trädet?På unga tallar kan man räkna ut trädets ålder genom att räkna grenvarv. Varje år får träden nya knoppar, och ur dessa knoppar växer det skott. Medan toppskottet växer rakt uppåt, växer de andra skotten till grenar och bildar så kallade grenvarv.
Du kan se på stubbar hur gammalt trädet var när det höggs ner. Räkna ett år för varje ljus och mörk ring bredvid varandra. Den ljusa ringen bildas på våren när trädet dricker mycket vatten, den mörka på hösten när trädet dricker mindre.
Svampar Förutom syre och virke, ger skogen oss också bär och svamp. De flesta ätliga svampar hör till gruppen hattsvampar, som består av en hatt och en fot. Under hatten sitter rör eller skivor där det bildas sporer. Det är också på rören, skivorna och sporerna man ser vad det är för en sorts svamp. På foten kan det också finnas en ring eller en strumpa.
Skogen ger oss också en mängd olika bär. De vanligaste är lingon, blåbär, hallon, hjortron och björnbär.
17
HEMLIGT TECKEN Svampen består inte bara av den del du ser ovanför marken. Om du lyfter på mossan i skogen kan du se små vita, tunna trådar i marken. Trådnätet kallas mycel, och det är egentligen det som är svampen!
En del svampar lever i symbios med träden.Svamparnas trådar i marken hjälper träden att suga upp mer näring från marken. Som tack får svampen socker av trädet.
1. Lagen som säger att vi får röra oss fritt JA NEJ i skogen kallas för Allaskogslagen
2. Det finns rovdjur i de svenska skogarna JA NEJ 3. De flesta träd huggs ner JA NEJ när de är ett par år gamla 4. Björnen kallas för skogens konung JA NEJ
5. Mossa kan växa på stenar JA NEJ
UUu p p g i f t 6
Vad kan du om skogen?
KORSORD
FÖRSKÖ-NAR
GNAGARE
LÖPTÄV-LING
DRABBAR TONÅRING
SVENSK TÄVLING
TAR TAG
MISS-TÄNKA
HAN VAR FÖRST
HOJTADE
STYRDE RYSS-LAND
DELAR AV
KRONA
DRYCKUNDER KOPPEN
EJ VILDASTORLEK
SPEL
INDISKTBRÖD
HAR INTE TRÖTT
FLICKA
IRRITERARFÖRKYLD
FÖRLORAT MEDVE-TANDET
LINJEAVSLÖJAR RINGAR PÅ STUBBE
SKRIKER HÖGT
ÄR OFTA NERE ETT PARTI
18
Energi
Solceller tar upp energi från solen.
Innan el uppfanns använde vi brasor, stearinljus och fotogenlampor för att få ljus. Vi åkte häst och vagn eller gick dit vi skulle. Än idag är det så livet ser ut för miljontals människor, eftersom el kostar pengar, som de fattiga människorna inte kan betala.
Moderna samhällen är helt beroende av el. När stormen Gudrun rasade i södra Sverige 2005, var det de långa elavbrotten som de drab-bade människorna upplevde som svårast. Plöts-ligt kunde de varken sätta på spisen, förvara mat i kylskåpet, värma sina hus eller tända lampor.
El och bensin har gett oss bekväma liv med uppvärmda hus, bilar att åka med och maskiner som tillverkar saker. Eftersom vi använder oss av för mycket energi i vår vardag skapar det pro-blem. Vår höga energianvändning leder till att vi förbrukar för mycket av naturens resurser.
Hur ser energi ut?Energi är en kraft som finns i solen, jorden, vattnet, vinden, växterna och allt som lever. Den gör så att saker rör på sig, förändras eller utför något.
Det finns olika former av energi. Solen, vinden och vattnet ger oss flödande energi. Solstrålarna strålar ner på oss, vinden blåser fram och vattnet forsar - alla dessa ord beskriver något slags rörelse. Dessa energikällor är också förnyelsebara, de kan skapas om och om igen.
Växter och träd ger oss också energi, som bränsle till bilar och för att värma upp hus. Den energi vi får från växtriket, kallas för bio-bränsle.
I marken finns det lagrad energi såsom olja, naturgas, kol och torv. Dessa energiformer bildas genom att gamla växter långsamt pressas ned mot jordens inre. Det tar miljontals år för dem att förmultnas till exempelvis olja. Därför finns det inte heller obegränsat med olja eller naturgas.
19
Visste du att uppladdningsbara batterier är väldigt mycket billigare - och mycket bättre för naturen?
Fakta:Uppladdningsbara batterier kan laddas upp till 1000 gånger. Engångsbatterier lämnas till en insamlingsholk efter bara en gångs användning.
Prisjämförelse:Vi jämför priset för batterier av den storlek som exempelvis passar till väckarklockor och bärbara CD-spelare, storleken AAA 1.5 volt.Fyra engångsbatterier kostar 40 kronor.Fyra uppladdningsbara batterier kostar 100 kr och du behöver en batteriladdare som kostar 160 kronor.
Hur mycket billigare blir det efter du bytt 100 batterier?
Engångsbatterier100 / 4 batterier = 25 * 40 krTotalt = 1000 kronor
Uppladdningsbara batterierInköpskostnad för batterier och laddare: 260 kr.Den el som används för hundra uppladdningar: 150 kr.Totalt = 410 kronor
Slutsats:Att välja uppladdningsbara batterier blir mycket billigare - och dessutom mycket bättre för miljön. Efter att du bytt hundra batterier har du redan sparat 590 kronor!
Vissa fjärrkontroller och elektronik, fungerar inte bra med uppladdningsbara batterier. Hör alltid med din handlare, om att de fungerar bra med den sak som du ska använda dom mest för.
Så mycket sparar du
Värme slukar energiVårt kyliga klimat i Sverige gör att det går åt mycket energi till att värma våra hus. Vissa använder fjärrvärme vilket innebär att man värmer upp vatten som sedan skickas till elemen-ten i husen. Nu kan man också köpa miljömärkt fjärrvärme och el.
Solen är en fantastisk energikälla, som dessutom aldrig tar slut. Under mer än halva året är sol-fångare på husets tak det mest miljövänliga sättet att producera värme och varmvatten.
Under den mörka årstiden måste man komplette-ra med en annan energiform till exempel pellets, som också är miljövänligt och rent. Solfångare har funnits i mer än 30 år. Solenergi är gratis.
Andra hus värms upp med hjälp av el eller värmepanna. Ett annat bra alternativ för husägare är en värmepump som utnyttjar värmen från marken, grundvattnet eller luften. Vi använder en mängd olika energikällor för att producera el och bränsle – en del av dem är bättre för miljön, andra sämre.
20
Solkraft är ett bra alternativ. Med solceller kan solens energi utnyttjas för att få elektricitet och med solfångare för att få värme och varmvatten.
Det blåser mycket i Sverige, speciellt vid kusterna. Vindkraft är precis som solkraft, väldigt ren. Den orsakar inte heller några utsläpp.
Vattenkraft är en oändlig och ren energikälla och det energislag som vi använder oss mest utav i Sverige. Vattenkraft är en bra energikälla men de stora dammarna kan skada växtlivet och störa djurlivet runtomkring.
Biogas som vi kan utvinna ur avfall och slam, är ett bra alternativ för att driva t ex bilar.Då återvinner vi våra sopor och får mycket lite utsläpp av koldioxid. Etanol och biogas kallas för biobränslen. Nu finns det miljömärkta bio-bränslen.
Ett förnybart drivmedel är etanol, en sorts sprit som framställs genom att jäsa exempelvis potatis eller sockerrör. Om man använder etanol istället för bensin blir det mycket mindre koldioxidutsläpp.
Flödande energi Biobränslen Lagrad energiEnergi och miljön
Olja, som är en vätska, bildas av att djur och växter dör, förmultnar och försvinner ned i marken. Det är dock en lång process på minst 100 000 år. Olja använder vi som bränsle till våra fordon och för att värma upp hus.
Kol bildas på samma sätt som olja. I många länder värmer man fortfarande upp sina hus genom att elda kol. Det är inte bra, eftersom kol som eldas orsakar stora koldioxidutsläpp och andra luftföroreningar.
Naturgas är en annan energikälla som finns under marken. Det är en blandning av olika gaser, bland annat metan. Den används som bränsle i både värmeverk och fordon. Även naturgas orsakar luftföroreningar, men mindre än kol och olja.
När vi producerar el i svenska kärnkraftsverk, bildas det mycket små mängder av miljöfarligt utsläpp i luft och vatten. Men det blir kvar en annan typ av avfall som är radioaktivt och är farligt för djur, natur och människor. Därför måste det förvaras på ett mycket säkert sätt, så att det inte kommer i kontakt med naturen på 100 000 år.
Olja, naturgas och kol är de vanligaste energikällorna i världen. De är fossila energikällor. När man använder dem skadar man klimatet, eftersom utsläppen bidrar till klimat förändringar.
Foto: Hans Blomberg
21
• Till arbetet/skolanDe flesta av oss kan ta oss till arbetet och skolan med kollektivtrafik - buss, tåg, tunnel-bana eller spårvagn. Bor du nära kan du cykla eller gå!
• Till en annan stadTåg och buss är snällast mot miljön. Tåg-resor är dessutom roligare än att åka bil, eftersom du kan fika, läsa och spela spel under resan.
• Om vi ska långt och har bråttomOm vi ska långt eller har bråttom, kan vi behöva ta flyget. Till många länder kan man inte ta sig på annat sätt.
• Om vi ska storhandlaBilen är ett bra alternativ när vi exempelvis ska storhandla mat eller åka någonstans dit det inte går bussar, eller när bussen slutat gå.
• Välj en miljöbilMiljöbilar drivs med bränslen som biogas, etanol och el, som orsakar mindre koldioxid-utsläpp.
• SamkörDina egna och dina kompisars föräldrar kan turas om att skjutsa er till träningar. De vuxna kan också samåka till sina arbeten.
• Hyrbil eller taxiBehöver ni bara bil ibland? Då är det billig are att hyra en bil eller åka taxi, än att själv äga en bil. Och det är mycket bättre för miljön!
TransportVi reser och transporterar varor över hela värl-den. Med många transporter blir det också mycket luftföroreningar och mycket koldioxid som släpps ut i luften. Oavsett vart vi åker är det bästa att åka tillsammans istället för en och en.
BilenVåra bilar släpper ut mycket koldioxid. Om man ändå behöver åka bil, finns det flera saker man kan göra för att minska på utsläppen:
Buss och tågDe flesta tåg, tunnel-banor och spårvagnar drivs med el, som är bättre för miljön än bensin. En
del stadsbussar drivs med etanol eller biogas, som orsakar mindre utsläpp av koldioxid än bensin.
BåtenIdag arbetar många fartyg på att bli mer miljövänliga. Man tar hand om både avfalls-vatten, källsorterar sopor och minskar utsläppen. Men även båtar orsakar mycket koldioxidutsläpp.
FlygetPrecis som bilen, orsakar flyget mycket kol-dioxidutsläpp. Man kan ”klimatkompensera” för sin flygresa. Då gottgör man naturen för de utsläpp flygresan har orsakat. Man kan stödja miljöprojekt som binder lika mycket koldioxid som flygresan orsakar, eller köpa utsläpps rätter som är en slags avgift man betalar för att få släppa ut mer koldioxid. Du och din familj kan klimatkompensera via internet, besök flygbolagets eller flygplatsens hemsida. Flygbranschen arbetar med att minska koldioxid utsläppen, målet är att utsläppen år 2050 ska vara nere på hälften av 2005 års nivå.
Vilket är det bästa sättet att resa?Du kan påverka miljön positivt genom att varje gång du ska åka någonstans, välja det mest miljö-vänliga fordonet. Här får du några exempel:
Vi importerar allt mer varorFörr importerade vi bara varor som inte fanns i Sverige, såsom kaffe och vissa kryddor. Allt annat tillverkade och odlade vi lokalt. Så ser det inte ut idag. Om du tittar på varorna på en butikshylla, kommer du att upptäcka att minst hälften av dem är importerade.
22
Byt elbolag till ett bolag som erbjuder miljömärkt el. Bra miljöval.
BYT TILL ”GRÖN EL”
Åk buss, tåg, spårvagn och tunnelbana när det är möj-ligt, så besparar du miljön avgaser.
ÅK KOLLEKTIVT!
Ta tåget så ofta du kan. Det är bra för miljön att resa tillsammans. Tåget är miljömärkt.
TA TÅGET TILL SLÄKTEN!
Det här kan du och din familj göra
UUu p p g i f t 7 Hitta ord
23
KonsumtionKapitel 3
VISSTE DU ATT...
• en procent av världens befolkning äger mer än resten av världen tillsammans.
• världens 62 rikaste personer äger lika mycket som den fattigaste delen av världen (som består av 3,6 miljarder människor).
Före mjölkförpackningens tid fick man sin mjölkkanna påfylld i affären och betalade per liter.
Världens befolkning
Om den blå cirkeln skulle motsvara hela världens befolkning så skulle den tunna gröna kilen utgöra en procent.
Förr i tiden hade de flesta svenska hem bara det allra nödvändigaste. Man hade möbler att sitta på och sova i, och bara så många muggar och tallri-kar att det räckte till alla. Flickor hade ett par vardagsklänningar och en söndagsklän-ning, pojkarna ett par kortbyxor och ett par långbyxor.
Det gamla Sverige var ett hållbart samhälle. Man behöll sina möbler så länge det gick. Tröttnade man på sitt köksbord, bytte man inte ut det, utan vävde istället en ny bordsduk. Vi stoppade hålen i strumporna, lappade hålen i byxorna och små-barnen ärvde alla kläder från sina äldre syskon.
Konsumtionssamhälle”Konsumtion” betyder att köpa och använda en vara. Ett samhälle där människor både köper och förbrukar saker i snabb takt kallas för konsumtionssamhälle.
Vi behöver verkligen inte alla saker vi köper. Egentligen skulle vi nog klara oss bra med mindre ägodelar än vad vi har. Så lever ju faktiskt de flesta människorna på jorden.
24
UUu p p g i f t 8 Shopping
Om vi inte behöver alla nya saker, varför handlar vi då så mycket? Vad tror du?Skriv ner din teori:
..................................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................................
Om alla på planeten skulle konsumera så mycket somvi i Sverige gör, skulle vi behöva fyra jordklot
Med det menas att vårt behov av råvaror från naturen, till exempel olja, ökar hela tiden. Vi vill hela tiden ha mer. Om alla handlade och körde bil lika mycket som vi gör så skulle vi behöva fyra planeters resurser.
Vi kan naturligtvis inte åka till andra planeter och hämta till exempel olja. Och vår egen olja kommer att ta slut en dag. Den är nämligen inte en förnyelsebar råvara.
Att spara på naturens resurserVi måste alltså ersätta oljan med förnyelsebara naturresurser. Och vi måste framför allt minska vårt behov av resurser från naturen. Det enklaste sättet att göra det, är att handla mindre!
Om vi bara köper det vi verkligen behöver, sparar vi både pengar och på naturens resurser. Om vi tittar hur mycket pengar vi i Sverige har handlat för, så ser vi att siffran hela tiden stiger. Behöver vi verkligen mer saker varje år?
År 1994 handlade vi i Sverige för 610 miljarder kronor, och 2015 handlade vi för hela 1826 miljarder kronor!
25
Tio sätt att handla schysst!1. Handla max en gång i veckanVi behöver alla handla, exempelvis mat och kläder. Men vi behöver inte springa till affären varje dag, det ökar bara risken för impulsköp.
2. Skriv en lista Tänk ut vad du ska köpa och skriv upp det på en lapp. Affärer lockar oss att köpa mer än vi behöver med hjälp av extrapris och reklam. Med en lista i handen kan du påminna dig om vad du faktiskt skulle köpa.
3. Ta med en jämn summa pengarOm du vet på ett ungefär vad det du vill köpa kommer att kosta, ta med dig den summan. Och kanske lite fikapengar, men inte mer. Då frestas du inte att köpa en massa andra saker.
4. Välj ekologiskt eller rättvisemärktOm du ska köpa en chokladkaka, välj den ekologiska eller rättvisemärkta varianten så ofta du kan.
5. Lägg tillbaka en varaOm du plockat på dig en korg full av varor, gå igenom dem innan du går till kassan. Det har säkert slunkit med något du faktiskt inte behöver. Kan du lägga tillbaka en vara?
6. Har du redan en likadan?Vi köper ofta samma saker av ren vana. Om du redan har tio svarta t-shirts, behö-ver du knappast en till. Och även om du just har sett en ny fin penna använd först de 20 pennor du har hemma.
7. Kan du förändra det du har?Om du bara tröttnat på din väska, behöver du egentligen inte en ny. Testa först att göra om den. Varför inte dekorera den genom att hänga på ett par kedjor eller små mjukis-djur?
8. Byt saker med en kompisDet är inte alltid en ny sak vi behöver, bara något som är nytt för oss. Byt kläder el-ler spel med en kompis, så får ni båda något nytt utan att det kostat en krona.
9. Sälj den gamla förstOm du ska köpa ett nytt tv-spel eller en ny CD, sälj det där gamla spelet eller skivan du inte längre lyssnar på. Då slipper någon annan köpa nytt, samtidigt som du får lite extrapengar.
10. Fynda på loppmarknaderPå loppisar kan du handla med gott samvete. När du fyndar så sparar du både dina pengar och naturens resurser!
26
TEST - VILKEN SHOPPINGTYP ÄR DU?
Se shoppingtyp nästa sida >>
FLEST
Räkna ihop hur många du fick av varje symbol.
: ...................
: ...................
: ...................
: ...................
1. Dina byxor får ett stort hål. Vad gör du?A. Du ger dem till dina syskon som gillar den stilen. Nu kanske du kan övertala din förälder att köpa nya!B. Du slänger in dem i garderoben och glömmer bort dem.C. Du slänger byxorna och rusar genast till affären för att köpa nya! D. Om hålet inte går att laga gör du shorts eller en väska eller något annat av dem.
2. Du har valt en tröja i affären när du får syn på en till fin tröja. Vad gör du?A. Köper båda. Man kan aldrig ha för många fina tröjor!B. Tänker efter, behöver jag två nya tröjor eller har jag redan flera liknande i garderoben?C. Vet inte. Det är just såna här beslut som gör att jag undviker att shoppa!D. Köper väl båda om jag gillar dem.
3. Du ser reklam för en väldigt snygg teknikpryl. Vad tänker du?A. Snygg, men fick inte jag en i julklapp förra året? B. Snygg, men jag ska nog vänta med att köpa en ny tills min gamla gått sönder. C. Den var fin, men en ganska onödig pryl. Om jag ska köpa en så blir det en begagnad.D. Jag MÅSTE ha den! Jag ska tjata på mina föräldrar tills jag får den.
4. Din skola ska ordna en loppis och alla ombeds lämna in kläder och saker.A. Ja, nu blir jag äntligen av med en massa gamla kläder!B. Kul! Jag kan säkert göra en massa fynd!C. Ge bort mina kläder?! Aldrig i livet, inte ens mina syskon får ju låna dem!D. Varför inte? Om jag bara orkade gräva bland högen med kläder på golvet…
5. Köper du ofta saker till ditt rum?A. Ja, jag gillar att byta inredningsstil ofta!B. Nej, men mina föräldrar gör det ibland.C. Ibland, om jag hittar något riktigt speciellt. D. Nja, men jag har hittat massor av fina saker på vinden och loppisar och så.
27
Flest – Medelvägen Du försöker hålla din shopping på en sund nivå. Innan du köper en sak, försöker du komma ihåg att fråga dig själv om du verkligen behöver den. Har du redan tre skrivblock, behöver du ju inte ett fjärde, bara för att det såg fint ut i affären.
Flest – Softaren Du handlar om du verkligen behöver något. In i affären, hämtar det du ska ha, ut ur affären. Det fyller en funktion men är faktiskt inget du tänker på speciellt mycket. Det finns roligare saker att göra i livet, som att spela musik, chatta med kompisar…
Flest – Naturvännen Att gå i affärer är väl kul ibland och om man verkligen behöver något. Man kan ju faktiskt välja bra varor, såsom rättvisemärkt choklad, och nu för tiden finns det ju till och med kläder som är sydda av ekologisk bomull!
Flest – Shopparen Inget ger dig en sån kick som att shoppa! Shopping piggar upp dig när du är trött, tröstar dig när du är ledsen och gör dig glad när du är uttråkad. Dessutom är det ett trevligt sätt att umgås med en kompis, tycker du. Men varför inte upptäcka nya sätt att umgås? Man kan ju faktiskt bara gå en promenad, lyssna på musik eller ta en fika.
28
Ta med en egen påse när du handlar, så besparar du naturen en farlig plastkasse som tar hundratals år att bryta ner.
TA MED EGEN KASSE!
Om det finns fler av samma vara, välj den som inte är onödigt förpackad i plast eller kartong.
VÄLJ BORT ONÖDIGAFÖRPACKNINGAR
Istället för att slösa pengar på onödiga småprylar, spara dina pengar till något du verkligen vill ha.
SPARA TILL EN DRÖM!
Det här kan du och din familj göra
UUu p p g i f t 9 Hur handlar du?
Vad är det bästa du någonsin köpt?
……………………………………………………………………………………………………………..…………………………
Vilket är det sämsta köp du gjort?
……………………………………………………………………………………………………………..…………………………
Vilket är ditt senaste köp?
……………………………………………………………………………………………………………..…………………………
Tänk nu på en gång när du var lycklig eller glad. Låt det ta en stund att komma ihåg. Titta ut genom fönstret eller rita i kanten på den här sidan en stund. När du kommer på något, beskriv den händelsen kort:
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
Minns du vad det var i situationen som gjorde dig glad?
Det som gör oss lyckliga är faktiskt sällan saker vi köper, utan upplevelser och känslor vi delar med andra människor!
29
Miljön och vår hälsaKapitel 4
torkaBIL
astma
buller
övervikt
stormar
global upp-värmning
Vår moderna livsstils baksidaNär vi började uppfinna nya saker, var tanken att göra vårt liv så bekvämt som möjligt. Maskinerna skulle göra arbetet åt oss, och med hjälp av fordon skulle vi snabbt kunna förflytta oss över jordklotet. Det vi inte räknade med, var att vår moderna livsstil skulle påverka både mil-jön och vår hälsa negativt.
Ett av de tydligaste exemplen är bilen. Den orsakar inte bara koldioxidutsläpp, som i sin tur orsakar klimatförändringar. Bilen påverkar miljön och vår hälsa på många fler sätt än så.
I de största städerna i världen finns det så många bilar, att cyklisterna måste använda munskydd för att slippa andas in alla bilavgaser. Riktigt så illa är det inte i Sverige, men ändå blir många svenskar sjuka av luftföroreningar.
Som du kan se på tankekartan, så har bilen skapat många problem. Egentligen är det bränslet som är problemet. Om vi kan gå över till miljövänligare bränslen, kan vi minska många av de negativa konsekvenserna.
30
UUu p p g i f t 1 0 Konsekvenser
Läs igenom tankekartan och svara på frågorna.
1. På vilket sätt kan bilar vara en av orsakerna till att människor får astma eller blir överviktiga?
………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………
2. Vad menas med ”buller” och varför kan det vara dåligt för oss människor?
…………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………...
………………………………………………………………………………………………………………………………...
3. Varför säger man att bilar gör så att klimatet förändras och att det blir varmare?
………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………..
4. Varför anser man att vårt användande av bilar orsakar både torka och smältande isar?
………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………..
BIL
astma
buller
övervikt
stormar
global upp-värmning
31
Skulle du kasta läkemedel i akvariet?
TIPS!• Köp varor som inte är onödigt förpackade• Kolla om du kan hitta varan begagnad• Be att få lämna förpackningarna kvar i affären. • Är varan förpackad, lämna förpack- ningen till återvinningen• När du väl använt varan – sälj den eller lämna till en insamling eller loppis
Inga gifter försvinner!Mediciner som är gamla eller blir över, ska lämnas in på Apotek. Apotekspersonalen tar hand om dem och ser till att de inte hamnar i naturen. Om vi spolar ned läkemedel i toaletten, hamnar de till slut i sjön där de förgiftar plank-ton.
Småfiskar äter massor av plankton. Större fiskar äter massor av småfiskar. Vi människor äter de stora fiskarna – och med det har medicinernas kretslopp kommit tillbaka till oss. Vi får alltså i oss samma medicin vi slängde i soporna!
BumerangeffektSamma sak händer med alla kemikalier vi slänger i naturen – schampo vi tvättar håret med, disk-medel vi diskar med, sköljmedel som gör vår tvätt mjuk och rengöringsmedel vi skurar golven med. Kemikalierna hamnar i naturen, och eftersom vi äter av saker som kommer från naturen, får vi i slutändan i oss kemikalierna.
Olika typer av avfallVåra sopor består av olika typer av avfall. Det är därför vi bör sortera våra sopor, och inte kasta allt i en och samma påse. Men hur ska man då veta var man ska kasta olika saker?
Alla kommuner har någon form av miljöstationer och återvinning med containers för olika typer av avfall och skyltar med förklaringar om var allt ska kastas. Här nedan ser du exempel på vad det kan stå på containers.
Typ av avfall Förklaring Var det slängsOrganiskt Matrester och annat från köket Nedbrytbar påse i sopornaÅtervinningsbart Förpackningar och tidningar Papp-/pappersinsamling Restavfall Hushållsavfall som inte kan återvinnas Plastpåse i sopornaFarligt avfall Kemikalier, batterier, lampor Låda vid miljöstationGrovavfall Möbler och saker från hem Miljöstation, återvinning
32
Var ska dessa saker slängas? Släng varje sak i rätt kärl genom att dra ett streck dit!
Myter om återvinning...Det är svårt att veta var man skalägga mjölk-, fil- och juiceförpackningar, eftersom de består av olika material.De här förpackningarna består oftast av kartong med en plasthinna på insidan, ibland med en kork av plast. Plasthinnan separeras från kartongen under åter-vinning s processen, så den behöver du inte bry dig om. Korken ska till plastin samlingen och förpackningen sorteras som pappersförpackning.
”
”
Källa: Tidningen Norran, 29 mars 2016.
Sopor sorteras ju i efterhand, så jag kan lika gärna slänga allt i soporna.Inte sant! Det du slänger i soppåsen eldas upp, och återvinns alltså inte. Om vi gör nya produkter av gamla förpackningar behöver vi inte ta resurser från naturen. Man kan återvinna nästan allt – tidningar, plast, papper, metall och glas.
” ”
Visste du att…Glas kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras.
Att återvinna glas orsakar bara hälften så mycket koldioxid-utsläpp som att göra nytt glas.
Det är jobbigt – man måste diska ur förpackningarna.Inte sant! Du behöver bara skölja ur dem.
” ”
Det är ingen vits att sortera färgat och ofärgatglas, lastbilen lägger ändå allt tillsammans.Det kan se ut som om det blandas ihop, men de lastbilar som hämtar glas och flaskor har två fack på flaket – ett för färgat och ett för ofärgat.
””
Det spelar väl ingen roll om just jag sopsorterar?Många bäckar små… Om alla familjer återvann en extra plastförpackning i månaden, skulle vi minska på koldioxid-utsläppen med 3 600 ton. Det motsvarar utsläppen från cirka 1 200 bensindrivna bilar varje år.
””
Det går ju åt massor av energi för att transportera allt som återvinns.Det vi sparar in på att göra nya produkter av gammalt material istället för att använda nya resurser från naturen, är flera gånger större än de utsläpp som dessa transporter orsakar.
””
33
Uppfinningar för miljönKapitel 5
Namn: TellusAktuell: Med boken ”Jag, mina val & miljön”Ålder: 4,6 miljarder årBor: Vintergatan, UniversumFamilj: Solen, Merkurius, Venus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.Gillar: Solen, månen, atmosfären, att sväva i rymden. Gillar inte: Meteoriter, miljögifter och att bli uppvärmd
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! När tillräckligt många gör bra saker för miljön, kan det leda till stora resultat.
KOM IHÅG!
En tanke ger en annanVad ser du för bilder framför dig när du hör ordet klimatförändringar?
Stekheta somrar med 40-graders värme, över-svämmade gator, stormar som fäller hela skogar eller isbjörnar på smältande is?
Association kallas det när vi kopplar ihop ett ord med en tanke eller en känsla. Ord som klimat-förändring får oss att känna oro, och ord som lösning och tillsammans gör oss lugna.
När du tänker på miljön och framtiden, kom ihåg att du inte är ensam! Vi människor är egentligen alla en enda stor familj som delar på ett hem - Tellus. Därför ska vi också hjälpas åt med att skydda miljön.
Du är en del av planetenDu är en mycket viktig person – inte bara för din familj och dina vänner, utan även för Tellus. Du är nämligen en del av framtiden. I framtiden är det du och din generation som styr världen och håller miljön i era händer.
34
VISSTE DU ATT...
Alla dessa saker uppfunnits av svenskar?
Fartygspropellern tändstickan tändhatten dynamiten cellulosan
mjölkmaskinen räknemaskinen blåslampan ångturbinen
telefonluren fotogenköket skiftnyckeln gasfyren kullagret blixt-
låset kylskåpet spinnrullen tetraförpackningen konstgjorda
diamanten pacemakern djupfrysningsmetoden säkerhetsbältet
Uppfinningarnas århundrade1900-talet var uppfinningarnas århundrade. Vi uppfann alla möjliga apparater, maskiner och fordon för att få ett enklare liv.
Det har också blivit lättare att leva, men främst för oss som haft råd att köpa alla nya maskiner och fordon.
Vid mitten på 1900-talet hade nästan alla svenska hem fått en toalett, rinnande vatten och elektri-citet. Och innan 1900-talet var slut var många av våra hem fulla av olika hushållsmaskiner. För hundra år sedan hade nog ingen trott att någon av dessa uppfinningar var möjlig. Och om hund-ra år har vi säkert kommit på nya uppfinningar som vi idag inte tror är möjliga!
När uppfinningar blir lösningarVi människor är problemlösare. Vi har åkt till månen, skapat datorer, mobiltelefoner och konstgjorda hjärtan. Om vi kunnat uppfinna så många fantastiska saker, kan vi säkert komma på lösningar på miljöproblemen.
Exempel på bra miljöteknik som vi har uppfunnit:
VindkraftverkSolceller och SolfångareBiogasdrivna bilarVattenrenare
Alla stora ting börjar med en idé. Det finns till och med uppfin-ningar som är resultatet av en slump eller en olyckshän-delse.
1928 uppfann Alexander Fleming det viktiga penicilli-net av en slump. Han glömde diska rent en bakterieodling före semestern. I odlingen fanns det en svamp, som senare visade sig vara just peni-cillin. När Alexander kom tillbaka från semestern hade svampen dödat bakterierna. Penicillinet var uppfunnet!
Vad kan du uppfinna?Vi är alla en slags uppfinnare. En uppfinning behöver inte vara en apparat, det kan lika gärna vara något man gör.
En av de viktigaste drivkrafterna för en uppfinna-re, är viljan att förbättra en produkt eller förenkla en situation. Din idé kanske kan handla om att göra det enklare att göra bra miljöval.
35
1. Finns det ett grovsoprum där du bor? JA NEJ
2. Har ni en miljöstation i ditt bostadsområde? JA NEJ
3. Finns det en secondhand-butik i området? JA NEJ
4. Kan man åka buss hemifrån dig till centrum? JA NEJ
5. Finns det bra cykelvägar? JA NEJ
6. Säljs det ekologisk frukt någonstans? JA NEJ
7. Finns det jordbrukare/bönder i din kommun? JA NEJ
8. Finns det svamp och bär i din närmaste skog? JA NEJ
Alex idéer1. Bilar som vevas igång.2. En sophink för egna rummet med minisopsortering.
Alex valdeSophink
PresentationsplaneringAlex sopsorteringshink för rummet”Jag bygger en modell av lera. Sen gör jag en likadan i trä på träslöjden. Jag tar reda på var nedbrytbara soppåsar finns att köpa och var jag ska slänga avfallet sen. Till sist så gör jag ett lock för varje fack och målar hinken”.
UUu p p g i f t 1 1
Undersök din närmiljö
Uppdrag UppfinningDetta sista uppdrag handlar om uppfinningar och idéer. Du kommer att få mycket tid på dig, så ta det lugnt och ge dig själv tid att tänka.
Som du kan se på exemplen här nedan, hade Linn och Alex flera idéer. Låt tankarna flöda - om allt vore möjligt, vad skulle du uppfinna? Skriv ned alla idéer du får.
När du är klar, jämför dina idéer. Vilken av dem känns roligast? Kommer du att orka arbeta med den? När du valt din idé, skapar du en presenta-tionsplanering där du förklarar din idé tydligare.
Linns idéer 1. Varje bostadsområde har en kvartersbonde. 2. Sy snygga shoppingkassar i tyg.
Linn valde Kvartersbonden
PresentationsplaneringLinns kvartersbonde ”Jag gör ett bostadskvarter av lera, bygger ladugården och bostadshusen runtomkring. Jag bygger också en hage för korna. Jag gör en uträkning av hur många djur som behövs för att hyresgästerna ska få tillräckligt med mjölk, ost, ägg och kött. Jag räknar även på detaljerna som till exempel hur många hönor behövs för att alla som bor där ska få två ägg var”.
36
UPPDRAG UPPFINNING
Steg 1 - skissenSkriv ned alla idéer du får, hur tokiga de än verkar!
……………………………………………………………………
……………………………………………………………………
……………………………………………………………………
……………………………………………………………………
……………………………………………………………………
……………………………………………………………………
……………………………………………………………………
……………………………………………………………………
…………………………………………………………................................................................................................
…………………………………………………………................................................................................................
Välj en idé och beskriv den mer ingående:
…………………………………………………………………….............................................................................
……………………………………………………………………
……………………………………………………………………
……………………………………………………………………
……………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………..................
........................................................................…………………………………………………………..................……
……………………………………………………................................................................................................
Gör en skiss av idén, exempelvis en ritning eller en modell i lera eller papp.
Steg 2 - projektet1. Visa skissen för din lärare. Berätta och diskutera om vad du behöver för typ av information för att göra klart ditt projekt - och var du hittar den.2. Leta upp informationen. 3. Presentera din uppfinning/idé för klassen.
37
FACIT: 1. A:1 B:3 C:2, 2. A:2 B: 1 C: 3, 3. A:3 B:2 C:1, 4. A:2 B:3 C:1, 5. A:1 B:3 C:2, 6. A:2 B:3 C:1
RESULTAT
1-7Hm… Har du tänkt på att naturen är din bästa vän? Det kan vara bra att veta vad som är farligt för miljön, så att man kan undvika det. Du kanske ska titta igenom boken en gång till?
8-13Bra! Du har koll på en del viktiga saker om miljön och hänger med i vad som sägs om klimatföränd-ringar. Fortsätt så, så lär du dig mer om hur enkelt du kan hjälpa naturen.
14-18Du är ett lysande exempel på en jordbo med hjärtat på rätta stället! Du vet att naturen är ditt hem, därför är du också intresserad av allt som rör just naturen och miljön. Passa på att inspirera dem omkring dig!
Testa dig själv och din familj.
Nu är boken slut! Hur mycket kommer du ihåg av det du läst? Testa dig själv - och passa på att testa din familj och se vad de kan! Poängen står längst ner.
1. När finns det som mest luftföroreningar i luften?A. En varm och solig sommardag.B. En gnistrande kall och solig vinterdag.C. En grå och mulen dag.
2. Vad är grundvatten?A. Vattnet som ligger närmast sjöbotten.B. Regnvatten som har samlats i tunnor.C. Vatten som renats när det runnit genom jordlager.
3. Hur hjälper träden oss att minska på växthusgaserna?A. De omvandlar koldioxid i luften till syre.B. Träden ger oss skugga, så att vi kan undvika solen.C. När vi bränner ved, bildas rök. Den röken bryter ner växthusgaser.
4. Vad är en urskog?A. Den första skogen människan byggde hem i.B. Skog där det varken huggits eller planterats träd.C. Små miniskogar som man brukar se mitt på åkrar.
5. Vilken av dessa energiformer är mest miljövänlig?A. BensinB. BiogasC. Torv
6. Även fartygens avgaser ställer till med ett speciellt miljöproblem. Vilket?
A. Sjöfåglarna får problem att andas.B. Sjöar och mark blir försurade, när sura ämnen från båtens avgaser sjunker ner till botten.C. De släpper ut metangas, som lägger sig som moln på himlen.
38
Tips för framtidenNu har du lärt dig mycket om naturen och miljön. Du vet också att det finns mycket du och din familj kan göra för att skydda naturen. Sätt dig ned med familjen över en fika och kika igenom alla tips. Kan ni välja ut något ur varje kapitel som ni kan tänka er följa? Skriv ned dem på denna sida. Hittar ni inga bra tips kan ni komma på helt egna istället!Riv sedan ur sidan och sätt upp den på kylskåpet, så att alla ser den!
Tips jag tänker följa: ……………………………….……………………………….……………………….....
Mitt eget tips: ……………………………….……………………………….……………………….................
Tips jag tänker följa: ……………………………….……………………………….…………………
Mitt eget tips: ……………………………….……………………………….……………………….................
Tips jag tänker följa: ……………………………….……………………………….…………………
Mitt eget tips: ……………………………….……………………………….……………………….................
Tips jag tänker följa: ……………………………….……………………………….………………..
Mitt eget tips: ……………………………….……………………………….……………………….................
Tips jag tänker följa: ……………………………….……………………………….…………………
Mitt eget tips: ……………………………….……………………………….………………………..................
Tips jag tänker följa: ……………………………….……………………………….…………………
Mitt eget tips: ……………………………….……………………………….………………………..................
Tips jag tänker följa: ……………………………….……………………………….……………………….....
Mitt eget tips: ……………………………….……………………………….………………………..................
Vi som ska följa tipsen heter: ...........................................................................................................
Ort: ................................................... Datum: ................................
Har vädret blivit underligt? (sid. 6)
Vatten (sid. 8)
Mat (sid.10)
Marken och skogen (sid. 13)
Energi (sid. 18)
Konsumtion (sid. 23)
Miljön och vår hälsa (sid. 29)
