LÄRARPROGRAMMET

”Jag visste ingenting så sprang mest omkring”

En kvalitativ studie om hur nyanlända ser på utevistelse och

upplever friluftsliv i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet

Emma Gustin & Robin Olsson

Examensarbete 15 hp

Avancerad nivå

Höstterminen 2017

Handledare: Göran Gerdin

Examinator: Lena Larsson

Institutionen för utbildningsvetenskap

Linnéuniversitetet

Institutionen för utbildningsvetenskap

Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet

Titel: Jag visste inte så mycket om platsen så jag sprang omkring överallt.

En kvalitativ studie om hur nyanlända ser på utevistelse och upplever friluftsliv i ämnet

idrott och hälsa på gymnasiet

Författare: Emma Gustin & Robin Olsson

Handledare: Göran Gerdin

ABSTRAKT

Syftet med den här studien var att undersöka hur nyanlända gymnasieelever upplever

utevistelse och friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Genom att studera hur nyanlända

gymnasieelever tidigare bedrivit och erfarit utevistelse och friluftsliv i hemlandet

undersöks dess påverkan på uppfattningen och utförande av dessa rörelseaktiviteter i det

nya landet Sverige. Studiens empiriska underlag består av kvalitativa intervjuer med sex

stycken nyanlända gymnasieelever på en skola i södra Sverige. Resultaten från

intervjuerna analyserades med hjälp av Bourdieus teoretiska begrepp habitus, kapital och

fält.

Resultatet visade att de nyanlända gymnasieeleverna upplever den svenska naturen som

trygg och harmonisk, men att aktivitetsgraden av olika anledningar skiljer sig åt.

Resultatet visade även att eleverna på den utvalda skolan inte upplever undervisningen

som hjälpsam till att utveckla kunskaper och erfarenheter inom friluftsliv i ämnet idrott

och hälsa. Med hjälp av respondenternas intervjusvar analyserades även hur lärare

arbetar med didaktiska val i undervisningen på den utvalda skolan.

Nyckelord: Nyanländ, idrott och hälsa, friluftsliv, utevistelse, habitus, kapital, fält.

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ..................................................................................................... 1

2 SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR ......................................................................... 3

3 BAKGRUND ............................................................................................................ 4

3.1 Uppkomst, definitioner och betydelsen av friluftsliv i Sverige ............................ 4

3.1.1 Friluftslivets olika former .......................................................................... 4

3.2 Nyanlända ............................................................................................................. 5

3.3 Friluftsliv i skolan och dess läroplaner ................................................................. 6

3.3.1 Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)....................................... 7

3.3.2 Läroplan för gymnasieskolan (Gy 11) ....................................................... 8

4 TIDIGARE FORSKNING ...................................................................................... 10

4.1 Friluftsliv i skolans undervisning ....................................................................... 10

4.2 Ungdomars rörelsekultur inom friluftsliv ........................................................... 11

4.3 Undervisning utomhus ........................................................................................ 13

4.4 Nyanländas utövande av fysisk aktivitet och friluftsliv i Sverige ...................... 14

4.5 Hur skolans förändringar påverkar nyanlända.................................................... 16

4.6 Sammanfattning .................................................................................................. 18

5 TEORI ..................................................................................................................... 20

5.1 Habitus ................................................................................................................ 20

5.2 Kapital ................................................................................................................ 21

5.3 Fält ...................................................................................................................... 22

6 METOD ................................................................................................................... 24

6.1 Metodval ............................................................................................................. 24

6.2 Intervju ............................................................................................................... 24

6.3 Urval ................................................................................................................... 25

6.3.1 Deltagare .................................................................................................. 26

6.4 Genomförande .................................................................................................... 27

6.5 Bearbetning och analys ....................................................................................... 28

6.5.1 Validitet ................................................................................................... 29

6.5.2 Reliabilitet ............................................................................................... 30

6.6 Etiska överväganden ........................................................................................... 30

7 RESULTAT ............................................................................................................. 32

7.1 Nyanlända gymnasieelevers erfarenheter av friluftsliv och utevistelse ............. 32

7.1.1 Vårdnadshavares värderingar speglar barnens ........................................ 33

7.2 Nyanlända gymnasielevers upplevelser av friluftsliv i idrott och hälsa ............. 38

8 ANALYS ................................................................................................................. 41

8.1 De nyanlända elevernas habitus ......................................................................... 41

8.2 Tillgång och brist på olika former av kapital ..................................................... 43

8.3 När de nyanlända eleverna möter undervisningen i friluftsliv ........................... 45

9 DISKUSSION ......................................................................................................... 48

9.1 Nyanlända elevers upplevelser av friluftsliv och utevistelse i idrott och hälsa .. 48

9.2 Nyanlända elevers syn på utevistelse och friluftsliv .......................................... 50

9.3 Metoddiskussion ................................................................................................. 51

9.4 Vidare forskning ................................................................................................. 53

9.5 Sammanfattning .................................................................................................. 53

10 REFERENSLISTA .................................................................................................. 55

BILAGA 1 - Intervjuguide

1

1 INTRODUKTION

Ur ett historiskt perspektiv ansågs Sverige länge som ett utvandrarland. På grund av

få arbetstillfällen för den ökande befolkningen och bristen på bördig jord valde

nästan en tredjedel av Sveriges befolkning att från mitten av 1800-talet och fram till

början på 1900-talet att utvandra till Amerika (Carlsson, 1970). Under modern tid har

perioden med stor andel emigranter sjunkit till helt andra nivåer och man kan istället

se epoker där Sverige förvandlats från ett utvandrarland till ett invandrarland. Efter

avslutandet av de stora världsliga katastroferna, första- och andra världskriget samt

kalla kriget och andra nationella konflikter, tvingades människor både kortsiktigt och

långsiktigt att fly för sina liv och bland annat bosätta sig i Sverige. Det innebar en

statistisk ökning av antalet immigranter till landet, men det är en ökning som inte alls

kan jämföras med den som skett på senare år. Nya katastrofer runt om i världen har

resulterat i att migrationsströmmarna vänt, och idag är Sverige ett av de största

mottagarländerna för migration. Migrationen märks även i skolan då den traditionella

homogena grupp som tidigare fanns, idag är borta. Idag fylls klassrummen till stora

delar med olika språk och skilda religioner vilket i sin tur ställer nya krav på skolan

och därmed även ämnet idrott och hälsa.

Naturvårdsverket (2008) har i tidigare undersökningar fastslagit att nyanlända

människor i regel vistas mindre i naturen än infödda svenskar. En orsak till detta kan

bero på nyanländas tidigare erfarenheter av att vistas i naturen, erfarenheter som

kopplas till exempelvis vilda och giftiga djur eller minor. Detta är erfarenheter och

upplevelser som är svåra att glömma trots att naturen i Sverige inte ser ut på samma

sätt. Därför skiljer sig erfarenheterna av naturen och friluftsliv mellan nyanlända

individer och inrikes födda svenskar. Caperchione, Kolt & Mummery (2009) visar i

en studie att människor i västerländska länder är uppväxta och lärda i att förknippa

utevistelse med någonting bra, med andra ord framhäver vi friluftslivets positiva

aspekter medan nyanlända istället kan uppmärksamma detta som negativt och farligt.

Innehållet och utformningen av skolans undervisning styrs av läroplanen som visar

vilka moment som ska ingå. Inom ämnet idrott och hälsa är friluftsliv ett av dessa

(Skolverket, 2011). I de två senaste läroplanerna för ämnet idrott och hälsa har

2

friluftsliv berörts på olika sätt. Denna studie berör friluftsliv så som det står

framskrivet i både Lpf 94 och Lgr 11, med fokus på den rådande kursplanen för

idrott och hälsa.

Mot bakgrund av den ökade migrationen, skillnaderna mellan nyanländas och inrikes

födda svenskars erfarenheter kring utevistelse och friluftsliv, är syftet med denna

studie att belysa hur nyanlända elever uppfattar friluftsliv och utevistelse. Dessutom

kommer studien att undersöka hur nyanlända elever upplever undervisningen i

friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa.

3

2 SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med denna studie är att undersöka nyanlända gymnasieelevers erfarenheter

och upplevelser av friluftsliv och utevistelse i ämnet idrott och hälsa 1 på gymnasiet.

Med hjälp av Bourdieus teoretiska begrepp habitus, kapital och fält kommer studien

att undersöka hur nyanländas erfarenheter och upplevelser av friluftsliv och

utevistelse påverkas och styrs av sociala och kulturella aspekter, baserade på tidigare

upplevelser och erfarenheter. Studien utgår från följande frågeställningar:

❖ Hur ser nyanlända gymnasieelevers erfarenheter av friluftsliv och utevistelse

ut?

❖ Hur upplever nyanlända elever innehållet friluftsliv i ämnet idrott och hälsa

på gymnasiet?

4

3 BAKGRUND

I bakgrunden kommer statistik över aktiva friluftslivsutövare presenteras, samt hur

skillnaderna mellan olika grupper och åldrar i samhället ser ut. I bakgrunden visas

även hur utövandet av friluftsaktiviteter har förändrats med tiden, både i samhället

och i skolan. I detta avsnitt presenteras även hur begreppet friluftsliv och dess

innehåll har definierats och lyfts i de två senaste läroplanerna samt hur nyanländas

tolkningar framställs.

3.1 Uppkomst, definitioner och betydelsen av

friluftsliv i Sverige

3.1.1 Friluftslivets olika former

Enligt Backman (2011) beskrivs friluftsliv ofta som vistelse utomhus i natur eller i

kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Men

att definiera begreppet friluftsliv på detta sätt är inte helt enkelt, då det från individ

till individ kan ha vitt skilda innebörder. Likt samhället i stort så har även den

traditionella synen på friluftslivet förändras. Friluftslivets traditionella aktiviteter

som vandra, paddla och klättra i naturpräglade landskap har på senare tid tvingats

konkurrera med ett annat samhällsfenomen, nämligen idrott. Idrott och friluftsliv ses

idag både som integrerande i ett dynamiskt samspel men också som två skilda

tänkesätt beroende på olika individers tolkningar (Backman, 2011).

För att beskriva integrationen mellan dem använder sig Backman (2011) av

begreppet friluftslivets sportifiering. Friluftslivets sportifiering avser på ett plan att

de traditionella friluftsaktiviteterna vandra, paddla och klättra idag kan omvandlas

till tävlingsinslag, medan tävlingsorienterade inslag som telemarksskidåkning eller

olika brädsporter å andra sidan kan ses som tävlingskritiska. Dessa kan istället

utföras i ett upplevelseorienterat syfte. Vid en sådan här framställning kan man klart

och tydligt se hur de båda begreppen friluftsliv och idrott integrerar och överlappar

varandra. Ovanstående tolkning beskriver hur man med hjälp av naturen utövar

5

fysisk aktivitet oavsett om målet är att tävla eller att erfara upplevelser. Dock är det

en väldigt snäv syn på vad friluftsliv egentligen är. Som tidigare beskrivits kan

friluftsliv uppfattas, tolkas och beskrivas olika beroende på vem man frågar. Om man

ställer de båda begreppen i kontrast till varandra skapas insikter och nya synvinklar

på hur begreppet friluftsliv kan uttryckas. Idrott kan enligt Backman (2011) även

definieras som individens benägenhet att på ett kroppsligt sätt uppvisa och jämföra

kunskaper genom att konkurrera eller etablera fysisk aktivitet med både större eller

mindre inslag av tävling. Dessa regler styrs oftast av officiella idrottsorganisationer

där den fysiska prestationsförmågan prioriteras. Korrelerat med en annan definition

av friluftsliv där människan bryter sig loss från det teknikanpassade samhället och

återförenas med den ursprungliga naturen och miljön, där alternativa upplevelser,

erfarenheter eller värderingar kan upplevas, så synliggörs två helt skilda praktiker av

friluftsliv (Backman 2011).

Statistik från Folkhälsomyndigheten (2017) visar att en tredjedel av befolkningen är

friluftsaktiv, vilket i detta fall betyder att man har vistats i skog eller mark minst en

gång i veckan. Siffrorna är mellan 2008–2014 och resultatet visar att det finns

skillnader mellan olika grupper i befolkningen. I åldrarna 16–24 visar resultatet att

en sjättedel är friluftsaktiva, samtidigt som de som är inrikes födda i högre grad är

friluftsaktiva än de som är utrikesfödda. En skillnad finns även kommunmässigt då

de som bor i glesbefolkade kommuner tenderar att vara mer friluftsaktiva än de som

bor i storstäder eller förortskommuner (Folkhälsomyndigheten, 2017).

3.2 Nyanlända

Från 1980-talet och framåt dominerades invandringen till Sverige av flyktingar vilket

var en effekt av krig och konflikter i länder runt om i världen. Tidigare kom

flyktingarna främst från Latinamerika, Libanon och Iran medan de under 2000-talet

främst kommer från Irak, Syrien och Afghanistan (Lisberg Jensen & Ouis, 2014).

Begreppet invandrare har utretts och problematiserats av Kulturdepartementet (2000)

för att komma till insikt om begreppets problematik. I Kulturdepartementets (2000)

6

rapport diskuteras det hur “invandrare” ersatte den tidigare bedömningen “utlänning”

men att begreppet fortfarande associeras med en rad olika problem. Begreppet

invandrare är grovt generaliserande och syftar till en grupp med gemensamma

kännetecken samt en samhörighet som är skild från svenskens. Det har därför

föreslagits att begreppet invandrare bara ska användas av myndigheter för att de ska

kunna beteckna personer som invandrat och folkbokförts i Sverige, inte för att

beskriva någons identitet (Lisberg Jensen & Ouis, 2014). I den här studien används

därför begreppet nyanlända. Med nyanlända menas personer som kommit till Sverige

efter att den allmänna skolplikten, vid åtta års ålder trätt i kraft

(Utbildningsdepartementet, 2013).

3.3 Friluftsliv i skolan och dess läroplaner

Att undervisa ute i naturen har sedan en lång tid tillbaka varit en tradition för den

svenska skolan. I början på 1900-talet så var friluftsundervisningen en angelägenhet

för hela skolan, oavsett ämne, men har på senare år successivt överförts till idrott och

hälsa. I och med denna överföring så har friluftsdagarna minskat samtidigt som det i

senare läroplaner tagits bort som obligatoriskt inslag. Från att helt tagits bort i Lpf 94

och Lgr 11 så uttrycks det istället som ett kunskapskrav inom ämnet idrott och hälsa.

Av alla ämnen i skolan så är det enbart inom idrott och hälsas kursplan som

friluftsliv nämns som ett lärandemål (Backman, Sandell & Arnegård, 2011). I den

faktiska undervisningen så förekommer friluftsliv till viss del eller inte alls. Såväl

internationella som nationella studier visar att friluftsundervisningen har reducerats

med åren och att det varierar kraftigt mellan olika skolor i Sverige (Engström, 2010).

Detta samtidigt som att undervisningen i ämnet istället domineras av populära

idrottsaktiviteter som fotboll, handboll och innebandy. Backman, Sandell &

Arnegård (2011) hävdar att friluftsundervisningen begränsas av faktorer som tid,

gruppstorlek och ekonomi. I vissa fall menar de dessutom att idrottslärarna inte är

fullt lämpade att undervisa i friluftsliv. Backman, Sandell och Arnegård (2011)

beskriver att friluftsliv alltså kan tolkas som att fysisk aktivitet utförs i naturen eller

att friluftsliv är en harmonisk vistelse i densamma som inte alls innefattar utförande

av fysiska aktiviteter. Att individen själv tolkar och upplever vad och hur friluftsliv

ska definieras innebär en stor utmaning för skolan och dess lärare när man planerar

7

och bedriver aktiviteten i olika undervisningssituationer. Hur ska undervisningen

bedrivas, för vilka och vilket syfte har läraren med aktiviteten är därför viktiga frågor

som måste besvaras. Är det en undervisning som inkluderar idrott, hälsa eller en

integration mellan dem och hur påverkar detta friluftslivet kopplat till nyanlända

elever i skolan?

En intervjustudie som genomförts med målet att få klarhet i ungdomars inställning

till friluftsundervisning gav ett varierande resultat. En lärare förklarar att

inställningen till utevistelser är låg och att eleverna hellre vill vara inomhus i en

sporthall för att genomföra undervisningen i idrott och hälsa. En utmaning som det

traditionella friluftslivet står inför är den “töntighetsstämpel” som finns. Det handlar

bland annat om att citat som “kläder-efter-väder” och “alltid-vara-redo” förknippas

med friluftsliv, samtidigt som att kunna lösa situationer i naturen förknippas med ett

“bror-duktig-syndrom”. Detta är något som har en negativ påverkan bland status-och

attitydkänsliga tonåringar och det blir därför ännu viktigare att jobba med innehåll

som föreställningar och attityder (Backman, Sandell & Arnegård, 2011).

Ytterligare en studie som Backman (2008) genomfört handlar om hur friluftsliv

kommer till uttryck i de nationella styrdokumenten. Resultatet visar att majoriteten

av eleverna uttrycker att de saknar kunskap inom friluftsliv. Detta trots att friluftsliv

är ett av få moment som finns som uppnåendemål i ämnet idrott och hälsa. Det som

också framkommer i studien är att många sätter likhetstecken mellan orientering och

begreppet friluftsliv. Detta resulterar i att helhetsgreppet friluftsliv missbedöms om

fokus enbart läggs på orientering (Backman, 2008).

3.3.1 Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)

Enligt utbildningsdepartementet (1994) ska ämnet idrott och hälsa bidra till att

eleven blir medveten om den egna livsstilens betydelse för hälsa, miljö och en

utvecklad medvetenhet om den egna kroppen samt en positiv självbild.

Undervisningen i idrott och hälsa ska erbjuda eleven möjligheter till friluftsliv samt

positiva naturupplevelser som bidrar till en ekologisk grundsyn och en utveckling av

8

elevens vilja till att ta ansvar för den gemensamma miljön. Utöver det ska eleven

erhållit kunskaper som berör friluftslivets olika former, samt att den genom

upplevelser utvecklat sin förståelse för naturens skiftningar och mångfald under olika

årstider (Utbildningsdepartementet, 1994).

I det föregående styrdokumentet Lpf 94 fick begreppet friluftsliv en mer

framträdande roll och Backman (2008) hävdar att friluftslivet fortfarande tillägnades

ett stort värde i den nationella kursplanen inom ämnet idrott och hälsa. Dock menar

han att det fanns en konflikt mellan den nationella kursplanen och den undervisning

som bedrevs utefter de lokala skolornas kursplaner. Sedan friluftsdagarna försvann

med den föregående kursplanen så visar studier på att den nuvarande

friluftsundervisningen har minskat och ändrat form. Idag utövas friluftsliv i form av

aktiviteter som har en stark koppling till idrott, vilket tillsammans med dess

minskande undervisningstimmar enligt Backman (2008) bidrar till en mer segregerad

skolgång.

3.3.2 Läroplan för gymnasieskolan (Gy 11)

I den senaste kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det att friluftsliv och olika

former av rekreation har en stor betydelse både för den enskilda människan men

också för folkhälsan i stort. Naturupplevelser är ett av de kulturella arven som ämnet

idrott och hälsa har förvaltat genom åren, och tillsammans med olika fysiska

aktiviteter ska det ge eleverna kunskaper om dess betydelse för välbefinnande och

hälsa. Undervisningen i ämnet ska bland annat syfta till att eleverna utvecklar ett

intresse för olika rörelseaktiviteter, naturen och utemiljöer samt en förmåga att

använda dessa för att främja sitt eget välbefinnande. I det centrala innehållet för

idrott och hälsa står det att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att

genomföra och anpassa utevistelser utifrån olika miljöer. Undervisningen ska även

bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om kulturella och sociala aspekter i olika

fysiska aktiviteter och naturupplevelser.

9

I kursplanen för ämnet idrott och hälsa 1 behandlar tre punkter i det centrala

innehållet begreppet friluftsliv. Det första är att undervisningen ska använda naturen

och utemiljöer som en arena för rekreation. Det andra är användandet av metoder och

redskap inom friluftsliv. Den tredje och sista delen innefattar elevens kunskap i och

inom säkerhet i samband med friluftslivsundervisningen (Skolverket, 2011). Hur

denna undervisning ska bedrivas finns det inga konkreta svar på, vilket öppnar upp

för tolkningsmöjligheter. På så sätt kan friluftsundervisningen se olika ut beroende

på var man kommer ifrån, vilken skola man går på eller beroende på vilken lärare

som undervisar. Hur friluftsundervisningen bedrivs är därför fortfarande upp till

varje lärare beroende på hur de tolkar innehållet i ämnets styrdokument.

10

4 TIDIGARE FORSKNING

I det här kapitlet kommer den tidigare forskningen om ämnet att presenteras. Resultat

från studier om ungdomar som utövar friluftsliv, undervisning utomhus och

nyanländas problematik kring fysisk aktivitet kommer redovisas. Den växande

gruppen av nyanlända elever är en relativt ny företeelse, ett nytt fenomen som

samhället och skolan historiskt sett inte hittar några liknelser till.

4.1 Friluftsliv i skolans undervisning

Enligt Mikaels (2017) har friluftsliv på olika sätt varit en del av den svenska

utbildningen i över hundra år. Dock förstärktes friluftslivets roll i den senaste

läroplanen från 2011, då det skrevs fram som ett av de tre kunskapsområdena inom

idrott och hälsa.

I den målbaserade undervisningen skulle eleven för ett godkänt betyg enligt

Backman (2008) ha grundläggande kunskaper om friluftsliv, allemansrätten och

förmågan att kunna planera och genomföra naturnära aktiviteter under olika årstider.

Men i takt med att skolan decentraliserades så gavs den enskilde läraren större

utrymme att tolka och värdera de mål och begrepp som läroplanen ansåg att eleven

skulle klara av. Backman (2008) menar att lärarens tolkning av begreppet fick en

avgörande betydelse för hur undervisningen inom friluftsliv utfördes och hur den

prioriterades gentemot andra moment som förekommer inom ämnet idrott och hälsa.

Han menar att lärare i vissa fall väljer att förenkla friluftslivsundervisningen genom

att sätta likhetstecken mellan det och exempelvis orientering. De kopplas ihop till en

enhet vilket resulterar i att kunskapen enbart fokuseras på det fysiska istället för en

kombination av kunskaper som undervisningen, beroende på elevens syfte och

erfarenheter inom friluftsliv ska utveckla (Backman, 2008).

Annerstedt (2008) menar att idrott och hälsas övergripande syfte är att bidra till en

fysisk-, mental- och social utveckling samt att utveckla en positiv inställning till sin

kropp och till att uppnå en hälsosam livsstil. I det skandinaviska samhället och

11

speciellt i ämnet idrott och hälsa har utomhusaktiviteter spelat en viktig roll.

Utomhusaktiviteter kopplas ihop med väletablerade kulturtraditioner där aktiviteter

utomhus ses som njutning i naturen och som en del av kulturarvet. Friluftsdagar har

också en lång tradition i det skandinaviska samhället där utomhusaktiviteterna ofta

sker i skogen för att stimulera ett kontinuerligt intresse hos eleverna, att vistas

utomhus i natur och miljö (Annerstedt, 2008).

Trots att friluftsliv är ett obligatoriskt inslag i den svenska skolundervisningen verkar

det som att skolan och dess lärare kan ignorera ämnet utan att det märks. Mycket

tyder på att det finns en dold läroplan som manifesteras vid sidan av det som

framställs och värderas i läroplanen för idrott och hälsa. Det innebär att inslag som

dans, friluftsliv, orientering och simning marginaliseras i undervisningen och därför

inte värderas lika högt som populära sportaktiviteter. Den interna klassificeringen

resulterar i att exempelvis friluftsliv ofta byts ut mot andra sportaktiviteter som är

lättare att genomföra och som inom undervisningen värderas högre på grund av

traditionella kulturella koder (Backman, 2011).

Därför menar Backman (2011) att undervisningen i ämnet idrott och hälsa har

begränsade möjligheter att förbättra den nuvarande situationen om inkludering och

deltagande för alla elever, och därmed bidra till en mer jämlik och demokratisk

skolgång. Backman (2011) frågar sig därför om friluftsliv och utomhusundervisning

ska vara en del i den svenska idrottsundervisningen och i vilken mån lärarna ska ha

ansvaret för att bedriva den.

4.2 Ungdomars rörelsekultur inom friluftsliv

Naturvistelser är en del av Sveriges kultur och tradition. Många förknippar

naturupplevelser med en hälsosam livsstil med fördelar för både kropp och själ.

Friluftsaktiviteter som skridskoåkning, skidåkning, vandring och andra aktiviteter i

naturen är enligt Backman (2004) lite speciellt för människor som bor i norr.

Tidigare studier har visat på en minskning i utövandet av friluftsaktiviteter. Backman

(2008) har undersökt vilka friluftsaktiviteter som ungdomar utövar och varför de

12

utövar dessa. Resultatet av studien visade att ju mindre utrustning som behövs för att

utföra friluftsaktiviteten, desto fler ungdomar har testat den. Den friluftsaktivitet som

flest ungdomar har testat i år 9 är “vandring i naturen”. Av eleverna har 58 % testat

att vandra i naturen och 52 % har sovit i tält och åkt skidor. Att klättra i berg och att

paddla är aktiviteter som minst andel ungdomar har prövat.

Friluftsliv har en svag dragningskraft till ungdomar, och bland åldrarna 16–24

sjunker andelen friluftsutövare successivt. De ungdomar som har testat på olika

friluftsaktiviteter är oftast de ungdomar som har föräldrar i medelklassen, medan de

ungdomar som inte har testat lika många aktiviteter har föräldrar som tillhör

arbetarklassen. Bland de friluftsaktiviteter som är mest respektive minst populära

visar sig också den största skillnaden mellan sociala grupper. Aktiviteter som kostar

mer, som exempelvis skridskoåkning, är vanligast i de högre samhällsklasserna

medan de aktiviteter som inte kostar lika mycket är vanligare i de lägre

samhällsklasserna (Backman, 2004).

Vidare undersöker Engström, Redelius och Larsson (2017) i sin studie hur

delaktighetsmönstret ser ut för olika rörelsekulturer. Resultatet visar att deltagandet i

en viss rörelsekultur kan relateras till vilken miljö individen har växt upp i eller i

vilken social kontext som individen för tillfället befinner sig i. Studien visar på en

stor skillnad där social bakgrund, kultur och nuvarande levnadsvillkor spelar in.

Sambandet mellan utbildningsnivå och motionsutövning är starkt. De som

motionerar mest är också de som har högst utbildning, närmare 60 %, medan de som

motionerar minst är de med lägst utbildning, ungefär 25 %. Andelen motionsutövare

korrelerade även med storleken på bostadsorten. Flest motionsutövare återfanns i

storstäderna medan en mindre andel motionsutövare fanns på mindre orter. Hade

man vänner som motionerade var det större chans att man själv var mer aktiv, än om

man hade vänner som inte motionerade i samma utsträckning (Engström, 2011).

Slutsatsen som kan dras är att om individen är högutbildad, bor i en stor stad och har

vänner som också deltar i en rörelsekultur är deltagandet sex gånger större än

13

individer som är lågutbildade, bor på landet och som har få vänner som deltar i en

rörelsekultur (Engström, Redelius & Larsson, 2017).

4.3 Undervisning utomhus

I en studie där det har undersökts huruvida platsen spelar roll för lärandet, visade

resultatet att det fanns en didaktisk osäkerhet hos lärarna i att undervisa utanför

klassrummets väggar. Begreppet plats är i undervisning-och lärandesituationer given

och förväntas hållas i klassrummet. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna

ser klassrummet som svar på den didaktiska var-frågan. Av de nitton lärare som

deltog i studien saknade flera av dem egna närmiljörelationer, vilket resulterade att

de själva hade svårt att knyta an till lärmiljöer utomhus. Lärarna svarar även att de

har svårt konkretisera varför man använder sig av utemiljön som en plats för lärande.

Detta styrker slutsatsen om att det är osäkerheten att undervisa utomhus som

begränsar lärarnas undervisning (Szczepanski, 2013).

Mikaels (2017) har i en internationell undersökning studerat likheter och skillnader i

hur idrottslärare i Nya Zeeland och Sverige ser på undervisning utomhus. Både Nya

Zeeland och Sverige har en lång tradition av att undervisa om friluftsliv inom ämnet

idrott och hälsa. Mikaels (2017) menar att en av likheterna är att båda ländernas

lärare bedriver ett instrumentellt lärande, vilket innebär att syftet med

undervisningen är att individen ska lära sig aktiviteten i sig. Det

dekontextualiserande lärandet, alltså vilken plats som undervisningen äger rum på

har mindre betydelse. Dock menar Mikaels (2017) att det är här som länderna skiljer

sig åt. I Sverige har man haft svårt att ändra den rådande ställningen medan

resultaten visar att lärare i Nya Zeeland antagit en ny praktik. Den praktiken bygger

på något som Mikaels (2017) beskriver som en platsresponsiv pedagogik. Det

innebär en praktik som ser platsen som en lärandediskurs istället för en

aktivitetsdiskurs. När platsen används som lärande utvecklar individen förmågan att

läsa av landskapet och på så sätt engagera sig i dess miljömässiga och kulturella

förutsättningar som utvecklar nya möjligheter mellan naturen och människan.

14

Fägerstam (2014) visar i sin studie att lärarna i Nya Zeelands nya synsätt på

undervisningen utomhus har positiva pedagogiska effekter för gymnasieelever. För

det första menar hon att studenternas motivation ökar vid utomhusinlärning då de

njuter av miljön runt omkring dem. I Fägerstams (2014) undersökning beskriver hon

att det tog längre tid för eleverna att hitta fokus inomhus än vad det gjorde om de

studerade utomhus.

Fägerstam (2014) studerade även hur en platsbaserad undervisning i naturen, likt den

som lärare i Nya Zeeland bedriver, påverkar elevernas lärande och prestationer.

Studien visar att svenska lärare har svårt att bedriva en liknande undervisning vilket

enligt Fägerstam (2014) beror på brist av schemalagd tid och svårigheter med att

lämna skolan. Resultatet visar dock att utomhusundervisning ökade elevernas

kommunaktion sinsemellan. Undervisningen som genomfördes utanför klassrummets

väggar resulterade också i en ökad förståelse hos eleverna av vetenskapliga och

matematiska begrepp. Detta på grund av att eleverna hade enklare att relatera till

dessa begrepp i vardagen utanför klassrummets väggar. Sammanfattningsvis

förklarar Fägerstam (2014) att skolbaserad utomhusinlärning verkar ha en kognitiv

och socialpedagogisk potential för elever på gymnasiet.

Fägerstam (2012) jämför även den svenska skolan med den australiensiska. Enligt

henne ville lärarna i båda länderna bedriva utomhusundervisning som ett sätt att

förbättra studenternas kunskaper och förståelser för den lokala miljön. Dock

beskriver hennes forskning också en problematik när elever ska identifiera sig med

platser utomhus. I Australien beskriver hon att elever med känslomässiga

erfarenheter kan ha svårt utveckla kunskaper då deras erfarenheter av utevistelse

kopplas ihop med obehag och rädsla (Fägerstam, 2012).

4.4 Nyanländas utövande av fysisk aktivitet och

friluftsliv i Sverige

Huitfeldt (2015) visar i sin studie hur nyanlända som kommit till Sverige under

skoltiden har svårt att hitta sin identitet och veta vart de hör hemma. Med tanke på

15

deras speciella bakgrund med krig och flykt från hemlandet är identitetsskapandet en

komplicerad process. Aspekter som Huitfeldt (2015) anser spelar in i processen är

förlusten av den fysiska platsen som de nyanlända vuxit upp på. Även relationen till

familj, vänner och svenskar samt mötet med den svenska skolan har stor betydelse i

skapandet av deras nya identitet.

Marshall och Hardman (2000) förklarar varför nyanlända elever har svårt att få ett

godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa i skolan. Utöver ovanstående aspekter menar

Marshall och Hardman (2000) att det kan bero på andra anledningar. De beskriver att

nyanlända eleverna har svårt att anpassa sig när de kommer från kulturer och

skolsystem som skiljer sig från den svenska skolan. Sättet som det svenska

idrottsämnets struktur är uppbyggt på skiljer sig stort från hur det kan se ut i andra

länder.

Caperchione, Kolt och Mummery (2009) visar hur nyanlända överlag, även utanför

skolan kan ha svårt att anpassa sig till de västerländska samhällena. Deras försök till

att omfamna det nya sättet att leva i en ny omgivning med dess samhälle och kultur,

skapar hälsoproblem, delvis beroende på hinder, utmaningar eller oförmågan till att

vara delaktig eller kunna utföra fysiska aktiviteter. Det som begränsar, utmanar och

hindrar dessa individer förklaras genom kulturella och religiösa övertygelser,

problem med sociala relationer, socioekonomiska utmaningar samt deras

uppfattningar om hur miljön anses vara hälsofrämjande eller skadligt.

Flera olika aspekter påverkar och sätter alltså upp hinder för olika grupper eller

individer som migrerar till det västerländska samhället. Det krävs en medvetenhet

om att begränsningarna kan se olika ut mellan olika individer och även mellan större

kulturella grupper. En av aspekterna är det språkliga, som hos nyanlända individer

uppfattas som ett hinder till att vara fysiskt aktiv. Att inte kunna läsa eller skriva är

svårt i sig och att delta i olika aktivitetsinstruktioner från en instruktör på ett gym

eller instruktioner från en träningsbok kan näst intill vara omöjligt att förstå

(Caperchione, Kolt och Mummery, 2009).

16

Som tidigare beskrivits spelar även sociala relationer, socioekonomiska utmaningar,

miljön och uppfattningar om hälsa och skador en stor roll i hur nyanlända migranter

bedriver fysisk aktivitet i det nya landet. Sociala relationer har visat sig ha stor

inverkan på de nyanländas beteende. Bristen på socialt stöd är hög och likaså

förekomsten av isolering av dessa människor. Att känna sig utanför tillsammans med

förlusten av sitt land och därmed sitt sociala kapital i form av familj och vänner får

stora negativa konsekvenser på deras aktivitetsvanor Caperchione, Kolt & Mummery

(2009).

Caperchione, Kolt & Mummery (2009) menar att de socioekonomiska aspekterna

blir väldigt betydande för individer som flytt krig och konflikter. Deras utbildning är

oftast låg och chansen till att få ett jobb i det nya landet är liten. Oftast är flykten

förknippad med fattigdom och man blir placerad i bostadsområden där husen är av

dålig kvalité och som övergivits av andra människor. De generella resurserna saknas,

sjukdomar ökar och den fysiska idrotten och hälsan blir satt i ett annat perspektiv.

Både språket, de sociala relationerna och de ekonomiska aspekterna spelar därför in

som hinder i miljön. Även de stora skillnaderna i klimatet mellan kallt och varmt

påverkar hur nyanlända ser på genomförandet av fysiska aktiviteter i exempelvis snö,

eller torr luft som resulterar i andningssvårigheter (Caperchione, Kolt & Mummery,

2009).

4.5 Hur skolans förändringar påverkar nyanlända

Tidigare var det svenska utbildningssystemet centraliserat och styrdes av staten, men

under 90-talet har många reformer implementerats vilket resulterat i ett

decentraliserat skolsystem. Idag har de lokala myndigheterna i varje kommun,

ansvaret att organisera och bidra med en god utbildning till alla medborgare.

Kommunerna anställer lärare som i sin tur ansvarar för att läroplanen samt andra

direktiv och föreskrifter implementeras till eleverna. Regeringen har i förväg bestämt

de pedagogiska målen och utvärderar därefter hur skolresultaten ser ut (Allodi

Westling, 2016).

17

Allodi Westling (2016) menar att utbildning prioriteras och ses idag som en av de

viktigaste nyckelfrågorna i Sverige, trots det sjunker landets prestanda. Resultat visar

hur framförallt läskunnighet och matematik har sjunkit dramatiskt och andelen

lågpresterande elever har ökat samtidigt som högpresterande minskat i jämförelse

med andra länder. Av Sveriges studenter är 15% invandrare, men det finns inget som

berättigar ökningen av dåliga resultat utifrån den siffran. Dock visar statistik på att

prestationsgapet mellan nyanlända och inrikes födda studenter är ett problem. För att

förespråka och stödja integration i undervisningen använder skolan sig av

språkinlärning och modersmålsundervisning för nyanlända studenter. Det verkar

dock inte det räcka, flera studier visar på att utbildningssystemet inte fungerar

optimalt när det gäller att tillgodose dessa individer med likvärdig undervisning.

Både internationella studier som PISA, nationella studier från Regeringskansliet och

Skolverket visar på en stor klyfta i utbildningen. En klyfta mellan elever som

migrerat efter den allmänna skolpliktens start, de som är födda i Sverige eller de som

migrerade i unga åldrar innan skolstarten (Nilsson och Bunar, 2015). Nilsson och

Bunar (2015) har studerat hur det svenska utbildningssystemet svarar upp mot de

behov som dessa nya studenter behöver. De undersöker och diskuterar kritiskt

juridiska, organisatoriska och pedagogiska aspekter som det svenska

utbildningslandskapet erbjuder nyanlända elever. Enligt Nilsson och Bunar (2015)

tyder det på att utbildningens struktur saknar resurser vilket innebär ett underskott till

nyanländas enskilda behov. En sådan utveckling prövar inte bara det svenska

skolsystemets mål om socialt och individuellt kapital utan även möjligheterna för

nyanlända elever till en bra utbildning och ett framtida yrke.

Det är även större risk för nyanlända som kommit till Sverige efter åtta års ålder att

inte klara av gymnasieskolan, jämför med de som migrerat i unga åldrar eller hos de

som är inrikes födda. Enligt Nilsson & Bunar (2015) litar invandrarföräldrar på

lärarnas förmåga att utveckla deras barns akademiska färdigheter. Dock verkar det

18

inte som studentens vilja att lära sig, lärarens färdigheter och föräldrarnas

uppmuntran är tillräckliga för att övervinna de hinder som nyanlända flyktingar ställs

inför. Det verkar som skolan har svårigheter med att skapa en positiv

utbildningsmiljö där nyanländas befintliga kapacitet kan nyttjas. Skolan har problem

med att bland annat hantera en nyanländ elevs tidigare traumatiska erfarenheter och

språksvårigheter (Nilsson & Bunar, 2015).

Angel och Herm (2004) skriver att som flykting finns det svårigheter som de

nyanlända går igenom när de kommer till ett nytt land. En aspekt som de nyanlända

upplever är sorg, och sorgen har olika dimensioner. Bland annat påverkas förlusten

av det sociala nätverket, den sociala identiteten och framtidsperspektivet. Förlusten

av det sociala nätverket innebär att personer som man sökte stöd hos eller delade

glädje med försvunnit. Det kan också handla om ägodelar eller att hela bostäder som

utgjorde den materiella tryggheten förstörts. Förlusten av den sociala identiteten

innebär att den nyanlända i hemlandet var gatusopare, läkare eller något annat,

medan den i Sverige kort och gott ses som en flykting. Det innebär för många ett fall

på den sociala stegen i samhället, vilket kan vara svårt att acceptera. Förlusten av

framtidsperspektivet innebär att den nyanlända hela tiden har väskorna packade. Den

hoppas på snabba förändringar i hemlandet så man kan återvända dit. I de flesta fall

händer inte detta och vistelsen i Sverige blir lång. Känslan att hela tiden vara på väg

någonstans kan innebära att individen kan ha svårt att engagera sig i verkligheten i

det nya landet (Angel & Herm, 2004).

4.6 Sammanfattning

Sammantaget beskriver den redovisade forskningen att det finns ett starkt samband

mellan utbildningsnivå och motionsutövning. De som motionerar mest är individer

som besitter en högre utbildning, medan personer från lägre samhällsklasser inte

utövar fysisk aktivitet i samma utsträckning. Friluftsliv har en svag dragningskraft

till dagens ungdomar och den tidigare forskningen visar att aktiviteter i

utomhusmiljö fortsätter att sjunka. Beroende på det ekonomiska kapitalet så skiljer

sig valet av aktivitet åt.

19

Ovanstående forskning beskriver även hur nyanlända individer kan ha svårigheter

med att anpassa sig till den nya miljön i västerländska länder. Beroende på kulturella

och religiösa övertygelser, sociala relationer, socioekonomiska utmaningar och

uppfattningar om miljön kan olika individer eller grupper uppfatta friluftsliv och

utevistelse antingen hälsofrämjande eller skadligt. Begränsningarna kan se olika ut

och den tidigare forskningen beskriver hur det svenska utbildningssystemet har svårt

att hantera olikheterna mellan skilda grupper och därmed ha problem att erbjuda

nyanlända elever den utbildning som de behöver.

Den tidigare forskningen visar även hur den svenska skolans organisation gått från

en centraliserad till decentraliserad styrning. Statistiken visar att skolprestationerna

sjunker och att det finns ett prestationsgap mellan nyanlända elever och inrikes födda

svenskar. Avslutningsvis redogör den tidigare forskningen att nyanlända elever som

börjat den svenska skolan efter att skolplikten trätt i kraft har svårare att klara av

gymnasieskolan. Därför kommer studien att undersöka hur respondenterna på den

utvalda skolan upplever friluftsliv i skolan och hur deras erfarenheter av utevistelse

påverkar deras utförande.

20

5 TEORI

För att undersöka hur nyanlända elever upplever skolans friluftsverksamhet kommer

studien utgå från Pierre Bourdieus (1999) teoretiska begrepp, med fokus på habitus,

kapital och fält. De olika begreppen utgör studiens analysredskap för att undersöka

hur den socio-kulturella och etniska bakgrunden påverkar uppfattningen, tolkningen

och upplevelsen av friluftsliv hos nyanlända elever i den svenska skolan. Bourdieus

teoretiska begrepp står i relation till varandra. I studien utgår habitus från hur de

nyanlända navigerar sig i tillvaron, hur de tänker och handlar inom friluftsliv och

utevistelse. Genom att studera deras habitus och deras tillgångar, alltså deras kapital,

undersöks om de nyanlända får en position och tillträde i fältet friluftsliv och

utevistelse (Larsson, 2009).

5.1 Habitus

Ett av begreppen som används i studien är habitus. Habitus skapar en plattform för

att undersöka hur elevers livsstilar kommer i uttryck i deras syn på olika former av

friluftsaktiviteter. Enligt Engström (2013) ska man tolka begreppet habitus som ett

system i kropp och sinne som av inpräglade vanor och dispositioner påverkar hur en

individ handlar, uppfattar, tänker och värderar sin omvärld. Habitus är djupt rotat

inom både kroppen och sinnet och formade av tidigare erfarenheter som

förkroppsligar en känsla för praktiken, vilket innebär att man kan reagera utan att för

den skull behöva handla eller tänka. Londos (2010) menar i likhet med Engström

(2013) att habitus formas av tillhörigheten i de olika sociala miljöerna som en individ

har lärt känna och vistas i under en längre tid. Habitus är förkroppsligat och kommer

därför till uttryck i handling. Habitus är en form av ett praktiskt uttryck som

utvecklas i relation till andra individer (Londos, 2010).

Habitus är distinkt och utgör principer för vad man gör och hur man gör det, men

denna skillnad i habitus är inte alltid densamma. Ett visst beteende eller viss tillgång

hos en person kan upplevas på ett sätt för ena och ett sätt för den andra. Dessa

skillnader mellan åsikter och tillgångar utgör olika klassificeringsscheman vilket i sin

tur bidrar till olika indelningar. I samhället kan vår bakgrund i en viss samhällsklass

21

förklara dessa indelningar genom att vi tenderar att välja liknande utbildningar som

våra föräldrar. Habitus särskiljer egenskaper och blir synlig först när den uppfattas av

någon som är förmögen att faktiskt göra skillnad, alltså en person med högre socialt,

kulturellt eller ekonomiskt kapital (Bourdieu, 1999).

Utifrån sitt personliga habitus tycker och agerar individen på ett naturligt sätt, medan

ett annorlunda beteende eller habitus hos andra personer kan uppfattas oförståeligt.

Det som individen upplevt och erfarit finns lagrat i den enskilde personen, därför blir

erfarenheterna inkorporerade i dennes dispositioner. På grund av att erfarenheterna

hos en individ är så djupt inrotade kan det därför vara svårt att bli av med, eller skaka

av sig en känsla om vad man anser vara rätt eller fel, kul eller tråkigt samt

accepterande eller motbjudande (Engström, 2013).

Genom att använda Bourdieus teoretiska begrepp för att tolka och analysera

människors skilda socio-kulturella bakgrund undersöks i den här studien människors

skilda livsstilar utifrån tidigare erfarenheter och upplevelser. Studien undersöker

även hur dessa erfarenheter och upplevelser påverkat deras syn på och upplevelse av

friluftslivet i skolan. Genom begreppet habitus kommer studien att undersöka hur

nyanlända elever utövar och upplever utevistelse och friluftsliv i vardagslivet såväl

som i ämnet idrott och hälsas skolundervisning.

5.2 Kapital

Det andra begreppet som används i studien är kapital. Inom Bourdieus teori om

kapital rymmer sig bland annat begreppen ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital.

Enligt Larsson (2009) förklaras kapital som symboliska och materiella tillgångar som

avgör vilken position en individ får inom fältet. För att undersöka hur kunskaper och

tillgångar påverkar friluftsliv och utevistelse hos nyanlända elever ser vi de olika

begreppen om kapital som användbara. Ekonomiskt kapital beskriver om deltagarna

har råd eller tillgång till utrustning eller transport till skog och vatten.

22

Det kulturella kapitalet används i studien för att analysera hur den utvalda skolan

utbildar och utvecklar de nyanländas förmågor utifrån deras tidigare kunskaper,

erfarenheter och upplevelser av friluftsliv och utevistelse. Studien undersöker,

genom det kulturella kapitalet hur deltagarna upplever att den utvalda skolan

erbjuder kunskaper och möjligheter till att bedriva och få kännedom om den svenska

naturen. Tillsammans beskriver det ekonomiska och kulturella kapitalet tillgångar,

tillgångar som enligt Larsson (2009) kan antas som ett symboliskt värde. Det

symboliska kapitalet är tillgångar som tillerkänns värde inom ett specifikt socialt

sammanhang, i detta fall utevistelse och friluftsliv. Det tillsammans med habitus

skapar enligt Larsson (2009) en form av förkroppsligat kapital. I studien kommer

begreppet kapital att användas för att analysera hur nyanlända elevers tillgångar

påverkar deras möjligheter till att utöva och uppleva utevistelse och friluftsliv. I

studien förklaras ekonomiska tillgångar som utrustning i form av skridskor, skidor

och kläder som behövs för att bedriva utevistelse och friluftsliv. Men det inkluderar

även hur de nyanländas symboliska tillgångar som kunskaper, erfarenheter och

upplevelser tillerkänns värde inom det specifika sammanhanget friluftsliv och

utevistelse.

5.3 Fält

Bourdieus fältbegrepp innebär att man talar om samhället i form av fält som är

uppbyggda av speciella regler eller värderingar. Bourdieu menar att man inom ett

specifikt fält kan urskilja individers sociala position. Den sociala positionen inom ett

visst fält avgörs i interaktionen mellan individens habitus och kapital, vilket innebär

att inom ett fält förenas människor av ett gemensamt intresse med gemensamma

värderingar (Bourdieu, 1999). För Bourdieu är ett socialt fält även när en avgränsad

grupp av människor och institutioner strider om något som är gemensamt för dem.

Bourdieu (1997) förklarar som ett exempel att det inom det litterära fältet, där

författare, kritiker, redaktörer, förläggare och läsare för ett gemensamt värdesystem

för en kamp om av vad som anses god litteratur och vilka som ska anses som goda

författare. Bourdieu menar att det sociala rummet eller fältet därför är konstruerat på

ett sätt där individer eller grupper är fördelade i en position efter de två

differentieringsprinciperna ekonomiskt och kulturellt kapital. Ju närmre individer

23

befinner sig dessa två dimensioner desto mer har de gemensamt, vilket får betydelse

för tillträdet i fältet. Självklart fungerar det även åt motsatt håll, att desto längre

individers dimensioner är från varandra, ju mindre har de gemensamt (Bourdieu,

1999).

Enligt Bourdieu är bestämmelsen fält något mycket större än friluftsundervisningen i

skolan. Friluftsliv i skolan är egentligen inte ett fält men studien använder sig av

begreppet för att förstå och förklara relationen mellan habitus, kapital och ett specifikt

socialt sammanhang, i detta fall utevistelse och friluftsliv. I undersökningen används

därför begreppet fält för att analysera vilken betydelse nyanlända elevers tidigare

erfarenheter och upplevelser har inom utevistelse och friluftsliv. Samt om dessa

accepteras inom det nya fältet friluftsliv och utevistelse i Sverige. Studien använder

sig istället av begreppet fält för att undersöka vilket habitus och vilka tillgångar, alltså

vilket kapital som är användbara inom utevistelse och i undervisningen av friluftsliv i

skolan.

24

6 METOD

Här beskrivs vilken metod som använts för att genomföra undersökningen. Här

förklaras även vilket material som har använts, varifrån det kommer och hur

bearbetningen har gått till samt etiska överväganden.

6.1 Metodval

I den här studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Med en kvalitativ metod

menar Bryman (2011) att man fångar de medverkandes erfarenheter och uttryck för

att skapa en djupare förståelse för det som ska undersökas. Med en kvalitativ

forskningsansats var det deltagarnas perspektiv som var utgångspunkten i

undersökningen, vad de uppfattade som viktigt och betydelsefullt. Metoden öppnade

upp för en mer djupgående förståelse samt möjligheter till att ställa följdfrågor vilket

på så sätt bidrog till en hög validitet. Studien bygger på en kvalitativ metod för att

kunna undersöka hur nyanlända gymnasieelever ser på och upplever friluftsliv och

utevistelse i ämnet idrott och hälsa.

6.2 Intervju

För att studera nyanlända gymnasieelevers upplevelser, tankar och erfarenheter kring

ämnet användes kvalitativa intervjuer. Genom semistrukturerade intervjuer ställdes

frågor med hjälp av en intervjuguide (se bilaga 1). Med intervjuguiden som hjälp

fanns en struktur som under intervjutillfällena öppnade upp för följdfrågor för vidare

diskussioner, om eleven fann ett ämne intressant (Bryman, 2011). Intervjuguiden

utformades med frågor anpassade efter hur nyanlända upplevt och upplever

utevistelse både i vardagen och inom undervisningen i skolan. Intervjufrågorna

utformades så att de svarade upp mot studiens syfte och frågeställningar.

Intervjuguiden innehöll exempelvis frågor om hur nyanlända bedrivit utevistelse och

friluftsliv i hemlandet, hur de bedriver det idag och hur nyanlända ser på

undervisningen av friluftsliv och utevistelse i skolan.

25

6.3 Urval

Enligt Utbildningsdepartementet (2013) ska individen för att kallas nyanländ kommit

till Sverige och påbörjat sin utbildning i landet efter att skolplikten inträtt. Studien

undersökte vilka föreställningar nyanlända gymnasieelever hade om innehållet

friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. De elever som valdes in i undersökningen är

invandrade till Sverige efter åtta års ålder, det vill säga efter att den allmänna

skolstarten trätt i kraft (Utbildningsdepartementet, 2013). En annan förutsättning vid

urvalet av intervjupersoner var att de antingen skulle läst hela eller delar av kursen

idrott och hälsa 1 på gymnasiet. För att undersöka vilka likheter och skillnader det

fanns mellan utevistelse och friluftsliv i Sverige till skillnad från andra länder krävs

det att intervjupersonerna kan resonera kring tidigare erfarenheter. Förmågan att

kunna beskriva hur eleven som nyanländ upplever och deltar i friluftsliv och

utevistelse i Sverige jämfört med hur den uttryckte det i sitt hemland, samt hur den

ser på undervisningen i skolan.

Skolans som valdes ut var belägen i södra Sverige där kontakt togs i första hand med

lärare på skolan. Skolan valdes ut på grund av dess mångkulturella

gruppsammansättning, vilket var av stor vikt för studiens relevans. Lärare på skolan

vidarebefordrade och informerade nyanlända elever om studiens syfte och om det

fanns några frivilliga som ville ställe upp på intervju. Eleverna som varit i Sverige

mellan tre till fyra år hade läst idrott och hälsa 1 olika länge vilket även påverkade

resultatet. Vissa elever hade läst hela kursen medan vissa bara hade läst delar av den.

Intervjufrågorna formulerades för att kunna besvara studiens syfte och

frågeställningar. Utifrån studiens syfte, frågeställningar och teoretiska begrepp

utarbetades ett antal teman med var för sig skilda frågor. De olika temana som

arbetades fram i intervjuguiden berörde de nyanländas fritid, deras hemförhållanden,

tidigare kunskaper om friluftsliv och utevistelse samt utförandet av friluftsliv i

skolan. Vid utarbetningen av intervjuguidens frågor beaktades noga de etiska

principerna. Beroende på känsligheten bland respondenternas tidigare erfarenheter i

form av flykt och krig valdes frågorna ut efter noggranna överväganden. Dock visade

det sig omöjligt att undvika de känsliga frågorna då mycket av respondenternas

26

berättelser och tidigare erfarenheter är starkt kopplade till antingen det hårda klimatet

i hemlandet eller flykten ifrån det. Därför var forskarna extra tydliga att presentera de

etiska principerna innan intervjuerna påbörjades (Bryman, 2014). Hur utförandet av

intervjuerna gick till kommer att redovisas och diskuteras vidare i

metoddiskussionen.

6.3.1 Deltagare

Studiens sex intervjupersoner hade varit i Sverige allt från tre till fyra år och hade en

varierande ålder mellan 16–18. Intervjupersonerna var elever på en gymnasieskola i

södra Sverige och innan intervjuerna påbörjades gjordes var och en av deltagarna

medvetna om de etiska riktlinjerna. Genom begreppet konfidentialitet gjordes en

överenskommelse mellan intervjuare och intervjuperson om att privat data som inte

godkändes av deltagaren skulle exkluderas. Därför kommer respondenterna under

den här studien tilltalas med pseudonymer. För att skapa en rättvis bild av våra

deltagare och skildra deras tidigare erfarenheter följer nedan en kortare presentation

av var och en.

Amir är 18 år gammal och kom till Sverige för tre år sedan. Han föddes i

Afghanistan för att vid ett års ålder flytta med familjen till Iran. På grund av

familjens skilda religion i ett muslimskt land skapades problem och Amir var

tvungen att ensam fly till Sverige.

Josef kommer från Syrien och är 17 år gammal. För drygt år sen kom Josef till

Sverige och återförenades med sin pappa som sedan tidigare flytt kriget i Syrien.

Theresa tvingades tillsammans med sina föräldrar och yngre syskon fly kriget i

Syrien och flytta till Sverige för tre år och fem månader sedan. Theresa är snart 18 år

och trivs i sitt nya hemland då hon utan problem behärskar det svenska språket och

anpassat sitt sätt att leva efter den nya miljön.

27

Michael är även han från Syrien. Han är 18 år gammal och har nu bott på olika

platser i Sverige under tre år och åtta månader. På grund av höga skatter och

bombningar i sitt hemland var det omöjligt för familjen att bo kvar. Resultatet av

kriget medförde att hela familjen tvingades fly till Sverige.

Maria är 17 år och kommer från Syrien. Innan kriget hade hennes föräldrar och

familjen det gott ställt. Hennes pappa jobbade som läkare i hemlandet och familjen

bodde i ett fint hus i Damaskus. Kriget fick för familjen förödande konsekvenser då

deras hus bombades och försvann till grunden. Vetskapen om det pågående kriget

gjorde att familjen lämnade sitt hus under en period, för att sedan vid återkomsten

hitta det totalförstört. Förvisso räddade det deras liv men en flykt från hemlandet var

ett måste. Idag har hon varit i Sverige i tre år och fem månader.

Caspar är 16 år gammal och kommer från Iran. På grund av oroligheter i hemlandet

tvingades han som ensamkommande flykting bosätta sig i Sverige. Han bor idag på

en flyktingförläggning som sedan tre år och sex månader varit hans nya hem.

6.4 Genomförande

I studien intervjuades sex stycken nyanlända elever som gick sitt första år på

gymnasiet. Den data som samlades in under intervjuerna spelades in via mobiltelefon

för att vidare kunna transkribera det som har sagts. Under intervjuerna undveks den

så kallade “intervjuareffekten” som innebär att respondenterna svarar de svaren som

de tror att studien söker. Svaren kan påverkas beroende på vem det är som ställer

frågorna, i detta fall två studenter. Det som kan påverka är i synnerhet intervjuarens

ålder, kön eller etniska ursprung och kan i sin tur påverka deltagarna i den

utsträckningen att de inte är villiga att ge utförliga eller ärliga svar. Det är alltså

forskarens eller intervjuarens identitet som påverkar deltagarnas svar och det är

främst de svar som kan uppfattas som känsliga och personliga (Denscombe, 2016).

För att undvika denna intervjuareffekt så startades varje intervju med öppna och mer

allmänna frågor. Deltagarna skulle på så sätt känna sig bekväma i situationen för att

28

efter det, lättare kunna svara på frågor angående studiens huvudsakliga syfte, att

undersöka deras upplevelser av friluftsliv och utevistelse. Något som även

presenterades i början på varje intervju var de etiska principerna, som kommer att

förklaras närmare under rubriken ”etiska överväganden”.

Varje intervju genomfördes mellan en nyanländ elev och en forskare. Ett medvetet

val för att genom frågorna kunna få information av intervjupersonerna, men

samtidigt undvika specifika situationer som hänvisas till saker som upplevs som

tabu. På grund av etnisk tillhörighet eller religiösa aspekter valdes intervjuerna i de

flesta fall att genomföras mellan man-pojke och kvinna-tjej (Kvale & Brinkman,

2014). Intervjuerna genomfördes i enskilda grupprum på den utvalda skolan. Varje

intervju varade mellan 20–40 minuter beroende på hur väl utvecklade

intervjupersonernas svar var. Innan varje intervju redogjorde forskarna om de etiska

principerna och informerade respondenterna om att samtalet skulle inkludera frågor

angående deras fritid, hemförhållanden, kunskaper om friluftsliv och utevistelse samt

friluftslivsundervisningen i skolan.

6.5 Bearbetning och analys

I studien har Burnards (1991) innehållsanalys använts för att transkribera data. Med

hjälp av anteckningar från intervjuerna transkriberades det insamlade materialet för

att därigenom kunna utläsa teman ur deltagarnas svar. Av dessa olika temana

bildades sedan kategorier som svarar upp mot undersökningens syfte och

frågeställningar. Temana som framkom och blev extra tydliga kunde relateras till

studiens teorier, habitus, kapital och fält. Dessa var bland annat vårdnadshavares

påverkan på respondenternas erfarenheter i utövandet av friluftsliv samt utevistelse

och minimal undervisning utomhus i skolan. För att säkerhetsställa att allt material

inkluderades i studien omarbetades data vid flera tillfällen som till slut gav ett

resultat.

Nedan presenteras olika intervjuutsagor som låg till grund för de olika temana med

tillhörande kategorier som arbetades fram vid transkriberingen av studiens intervjuer.

29

Genom intervjuutsagorna bildades teman utifrån studiens teoretiska begrepp vilket i

sin tur ledde fram till resultatets olika kategorier.

Tabell 1

Tabell 1 beskriver hur olika teman och kategorier arbetades fram med hjälp av intervjusvar från

respondenterna. Genom att utläsa citat ur den transkriberingen kunde dessa slås sammas och bilda

teman. Genom de temana har sedan kategorier tagits fram. De båda temana bygger på studiens

frågeställningar som även blev till kategorier i undersökningens resultat.

Intervjuutsaga Tema Kategori

”Pappa gillade att vara

ute, vi var ute mycket i

Syrien i skogen. Men den

ser inte ut på samma sätt i

Sverige.”

Vårdnadshavares

påverkan på

respondenternas

erfarenheter i utövande av

friluftsliv och utevistelse

Nyanländas

gymnasieelevers

erfarenheter av friluftsliv

och utevistelse

”Det är bra att vara ute

men vi har väldigt lite

friluftsliv i skolan. I år

har vi varit ute en gång,

det var på sommaren då

det var lagom varmt.”

Minimal undervisning

utomhus i skolan

Nyanlända

gymnasieelevers

upplevelser av innehållet

friluftsliv i ämnet idrott

och hälsa

6.5.1 Validitet

Validitet innebär att man mäter det som är avsett att mätas. Begreppet handlar om i

vilken utsträckning den insamlade data är giltig i undersökningen så att resultatet blir

trovärdigt. Om det finns en precision i de frågor som ställs, en kvalité på data som

samlats in och som även stämmer överens med de teoretiska utgångspunkterna, så är

validiteten i undersökningen hög (Denscombe, 2004). För att säkerhetsställa att

undersökningen mätte det som den var avsedd till att mäta så konstruerades

intervjuguiden efter studiens syfte och frågeställningar. Studien var avsedd till att

mäta nyanlända gymnasieelevers upplevelser. Deltagarna i denna studie gick på

gymnasiet och hade bott i Sverige mellan tre till fyra år. Det var en förutsättning då

studien eftersträvade empiri från just den typen av deltagare. Insamlingen av data

30

skedde via inspelade intervjuer. På så sätt gick ingen information förlorad och all

data kunde transkriberas och analyseras.

6.5.2 Reliabilitet

Reliabilitet hänvisar till undersökningens förmåga att få fram ett resultat som inte

varierar från tillfälle till tillfälle eller är beroende av vem som genomför

undersökningen. Den data som har samlats in ska därför inte påverkas av forskare

eller av forskningsinstrument så att resultatet skulle se annorlunda ut vid en

repetition (Denscombe, 2004). För att öka reliabiliteten i studien så utgick frågorna

från intervjuguiden så att alla respondenter fick samma frågor med varierande

följdfrågor. Intervjuerna skedde i avskilda grupprum för att minska risken för

störningsmoment som kunde påverka deltagaren negativt. För att uppnå så sanna svar

som möjligt och på så sätt åstadkomma en hög reliabilitet började varje intervju med

öppna frågor. Respondenterna skulle känna sig bekväma i situationen, innan frågorna

övergick till att svara på studiens huvudsakliga syfte (Kvale & Brinkmann, 2014).

6.6 Etiska överväganden

Studien beaktade de grundläggande etiska frågor rörande frivillighet, integritet,

konfidentialitet och anonymitet. Det innebar att respondenterna fick kännedom om

studiens syfte, att de deltog frivilligt, att deras personuppgifter förvarades och enbart

användes till undersökningens ändamål (Bryman, 2014).

Informationskravet handlar om att forskaren ska informera respondenterna i

undersökningen om vad studien handlade om. Det innebar i sin tur att

respondenterna fick veta att deras deltagande var frivilligt och att de när som helst

hade rätt att avbryta sin medverkan. De fick också veta vilka olika moment som

ingick i undersökningen (Bryman, 2011). När intervjutillfällena ägde rum

informerade vi respondenterna om studiens syfte. Genom samtyckeskravet

förklarade vi för deltagarna att de har rätt att bestämma över sin egen medverkan och

att intervjun kunde avbrytas när som helst. Eftersom deltagarna läste på gymnasiet

31

behövdes inget godkännande från deras vårdnadshavare. De informerades även om

att den insamlade data bara skulle användas till studien, där deltagandet var anonymt

och uppgifterna kom att behandlas konfidentiellt. (Vetenskapsrådet, 2008).

32

7 RESULTAT

Föreliggande studie syftade till att undersöka nyanlända gymnasieelevers

erfarenheter av utevistelse samt hur innehållet friluftsliv upplevs i ämnet idrott och

hälsa. Resultatet är strukturerat utifrån dessa två kategorier med tillhörande teman.

De olika temana framkom från bearbetningen av intervjusvaren. I detta kapitel inleds

resultatet med intervjuerna följt av ett analyskapitel där resultatet med koppling till

de teoretiska perspektiven som denna studie vilar på att presenteras.

7.1 Nyanlända gymnasieelevers erfarenheter av

friluftsliv och utevistelse

Studiens resultat visade att övergripande delen av respondenterna upplevde en stor

skillnad mellan naturen i Sverige och naturen i sitt hemland. Respondenterna kom

från Afghanistan, Iran, Irak och Syrien. Alla deltagare var överens om att den

svenska naturen upplevs tryggare, renare och mer harmonisk än naturen i hemlandet.

Flera av respondenterna berättade att det inte fanns tillgång till skog eller vatten i

hemlandet:

Det finns mer träd här i Sverige. Det är mer öppet i Syrien så man

kan se mellan träden det kan man inte här. Jag tänker på det på ett

härligt sätt. Fint väder, man kan höra djurens ljud. Jag tycker inte

det finns något otäckt med skogen alls.

Josef

Amir berättar:

Naturen är mycket bättre i Sverige, både med skog, vatten och

havet. Det snöar mycket och sånt. Det regnar med, men det finns

ganska lite sol. Ingen skog i Iran, inte i den staden som jag bodde

i. Den svenska skogen är fint och lugnt. Vi är där ibland med

skolan. Vi går till naturen och kollar lite, svamp och sånt. Det är

bäst att vara ute i Sverige än i Iran.

33

Amir

Respondenterna gav uttryck för att naturen är en laddad upplevelse, speciellt i

hemlandet. De nämner faktorer som bland annat bomber, krig och farliga djur som

en omständighet till att naturen inte upplevs lika trygg som i Sverige. Deltagaren

Michael nämner att han inte vågade visa sig ute så mycket i sitt hemland på grund av

rädslan att bli utsatt för övergrepp. Vidare beskriver han hur hans syn på utevistelse

har förändrats sedan han kom till Sverige:

[...] Jag föredrar miljön i Sverige, den är lugnare och det är inget

krig här. Men i Sverige är det kallare men det är ändå bättre än

krig. I Sverige är man fri. Man kan leva här utan att oroa sig för att

någon ska komma och bråka med dig, eller om de utför övergrepp

på dig. Sånt finns inte i Sverige. Så därför känner jag mig trygg

här, jag är inte orolig att det ska vara samma här som där.

Michael

Michael beskriver att han upplever miljön i Sverige som trygg och fri, trots det kalla

klimatet. Han förklarar att han kan vistas utomhus utan att behöva oroa sig för

våldsamheter, vilket enligt honom inte var en självklarhet i hemlandet.

7.1.1 Vårdnadshavares värderingar speglar barnens

I studien så skiljer sig respondenternas hemförhållanden sig åt. Några deltagare bor

med sina föräldrar i hus medan andra bor själva eller i en lägenhet på en

flyktingförläggning med andra ensamkommande nyanlända. Det visar sig tydligt i

studien att de respondenter som har en eller flera vårdnadshavare som aktivt bedriver

utevistelse tenderar själva att också göra det. Aktiviteten som bedrevs mest av både

vårdnadshavare och deltagare var promenad i naturen. Även joggingrundor och

utflykter tillsammans till olika platser, exempelvis badområden, var vanligt

förekommande. Respondenter som varken hade förälder eller vårdnadshavare i

34

Sverige uppgav att de inte var ute i naturen lika mycket som de med friluftsaktiva

föräldrar. Synen på utevistelse skiljer sig stort mellan respondenterna. Josef berättar

exempelvis att utevistelse för honom är att ta en paus från tv-spelet för att gå till

affären och köpa något:

Som mest är jag ute tre gånger i veckan, om jag ska gå till affären

och köpa någonting

Josef

Josef beskriver inte bara sin egen uppfattning om friluftsliv utan även hans pappas.

Sedan de kom till Sverige berättar deltagaren att hans pappa enbart är ute någon gång

ibland, och då går han en sväng ensam i skogen. Josef redogör att han tror att hans

pappa gillade att vara ute mer i sitt hemland. I och med att hans pappa föddes i

Syrien och bodde där hela sitt liv så kändes naturen inte lika främmande där, som

den till viss del gör i Sverige. Flera av respondenterna diskuterar hur de tillsammans

med sina föräldrar bedriver utevistelse i det nya landet Sverige:

På sommaren åker jag tillsammans med min familj till stranden. Vi

badar inte för det är så mycket skit i vattnet, det är äckligt och

orent. Men vi sitter där och grillar och äter pizza tillsammans.

Maria

Maria beskriver hur hon tillsammans med sin familj bedriver utevistelse vid vatten.

Hon förklarar även vad hennes föräldrar tycker om vattnet i Sverige och varför de

väljer att inte bada. Här skiljer sig våra deltagares berättelser åt. Deltagarna som

säger att de gillar vatten och kan simma har även föräldrar som också är simkunniga.

Deltagarna berättar att deras föräldrar lägger stor vikt vid simkunnighet, både hos

dem själva och hos sina barn. Theresa berättar:

35

De säger att här i Sverige är det mycket vatten och åar överallt,

eller sjöar. En olycka händer så lätt så man måste kunna simma för

att klara sig om man är i fara.

Theresa

Michael förklarar:

De tycker det är jätteviktigt att kunna simma. Min pappa och

mamma kan det, nästan alla i Syrien kan det. De gör det mycket

och det är härligt.

Michael

Beroende på vilket land våra respondenter kommer ifrån så skiljer sig också deras

tidigare erfarenheter kring vatten och simkunnighet. Några upplever vatten och att

bada som en spännande aktivitet i naturen medan andra inte har samma upplevelser

av begreppet. Deltagarna som kommer från Syrien berättar att det är en självklarhet

att kunna simma medan övriga respondenter från länder som Iran och Afghanistan

inte anser det lika viktigt. Exempelvis delger Amir en historia om hur vatten har

påverkat hans liv genom att beskriva sina tidigare erfarenheter och flykten från Iran

till Sverige. I det sammanhanget upplevde respondenten vatten som farligt och han

berättar:

Jag kommer ju ihåg när jag var på väg från Turkiet till Grekland då

vi var på havet och vi var nära att dö. Vi åkte med en kajak som

man pumpade. Vi var 45 personer och barn. Det var väldigt

jobbigt, vi var nära att dö där flera gånger. Alla klarade sig men

motorn gick sönder två gånger och det kom in mycket vatten i

båten men vi klarade oss. Det var jättejobbigt och jag var rädd.

Amir

36

Amir beskriver att han tidigare inte visste vad vatten var i och med att han aldrig

tidigare sett det i sitt hemland Iran. Han beskriver även att han till viss del

fortfarande kan uppfatta vatten som något jobbigt men att hans syn till stora delar har

förändrats sedan hans ankomst till Sverige. Amir berättar att det är kul att bada i

Sverige och att han inte längre är lika rädd för vatten, men att han fortfarande

påminns om det:

Jag kommer ihåg att det var jobbigt, men sen är det ju kul att bada i

Sverige. Nu i Sverige tycker jag det inte är så jobbigt med vatten

men jag påminns ju alltid om det. Det är både kul och jobbigt på

samma gång.

Amir

Resultatet visar även att deltagarna, vars föräldrar ser utevistelse som något naturligt,

även har överförts till respondenterna. Genom intervjuguidens framställning av hur

deltagarna tror att sina föräldrar upplever naturen och utevistelse ges svar om hur

deltagarna själva uppfattar det. Maria berättar:

Mina föräldrar tycker det är bra, de gillar att vara ute i naturen och

promenera. Då promenerar vi tillsammans. De säger åt oss barn att

gå ut.

Maria

Michael berättar:

Mina föräldrar gillar naturen, vi var ute mycket i Syrien och mina

föräldrar tycker det är viktigt även här i Sverige.

Michael

37

Det finns en skillnad i svaren. Maria och Michael beskriver att deras föräldrar trots

det nya fältet av friluftsliv och utevistelse i Sverige månar om att deras barn ska

fortsätta bedriva aktiviteter utomhus. Familjernas tidigare erfarenheter om att vistas

ute i naturen är stark och påverkas därför inte av miljöbytet mellan hemlandet och

Sverige. Dock beskriver Josef en annan bild. Hans pappas erfarenheter av utevistelse

har förändrats sedan deras miljöombyte till Sverige.

Pappa gillade att vara ute, vi var ute mycket i Syrien i skogen. Men

den ser inte ut på samma sätt i Sverige. Vi åkte till ett berg och jag

tror att han gillade det bättre. Han föddes där och bodde där hela

sitt liv och jag tror det kändes tryggare för honom även om att det

fortfarande är jätteskönt här i Sverige.

Josef

Josef beskriver hans pappas trygghet av utevistelse i hemlandet, att hans erfarenheter

är så starkt kopplade till fältet och miljön i hemlandet att han idag har svårt att

anpassa sig till ett nytt. Josefs berättelse beskriver även hur hans pappas

förhållningssätt till naturen och hans upplevelser av utevistelse i Sverige har påverkat

Josef själv.

Jag kanske gillar att vara ute lite, men inte så mycket. Jag tycker

det är för kallt i skogen och i vattnet här. Man kan ju bada men jag

gör det inte och i skogen blir jag lite rädd. Inte för djur men för

konstiga små saker, typ växter som det finns mycket av. Om jag är

ute chillar jag lite med kompisar bara.

Josef

Josef förklarar att hans inställning till naturen har påverkats av hans miljöombyte

men framförallt hans pappas värderingar. Enligt Josef gillar hans pappa inte att vara

38

ute i den svenska naturen lika mycket som i hemlandet, vilket resulterar i att Josef

själv inte gör det.

7.2 Nyanlända gymnasielevers upplevelser av

friluftsliv i idrott och hälsa

En av studiens frågeställningar handlar om hur respondenterna upplever innehållet

friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Svaren visade att övergripande delen av

deltagarna inte vet vad friluftsliv är. Efter att intervjuarna förklarade för deltagarna

vad friluftsliv och utevistelse i skolan innebär, så började respondenterna diskutera

kring begreppen. Maria ger en bild av hur undervisningen i Sverige har bedrivits:

Det är bra att vara ute men vi har väldigt lite friluftsliv i skolan. I år

har vi varit ute en gång, det var på sommaren då det var lagom

varmt. Jag tyckte det var kul, vi gick till sjön och kollade vattnet

och blommorna. Jag hade lärt mig mer om skolan lät oss vara ute

mer för nu har jag nästan glömt hur det var.

Maria

Caspar förklarar hans syn på friluftslivsundervisningen:

Vi är lite ute med skolan, det skulle behövas mer. Jag har bara varit

ute två gånger, en gång var på vintern. Då orienterade vi inte, utan

vi bara sprang.

Caspar

Noterbart är att det är först när intervjuarna började ställa frågor angående friluftsliv

och utevistelse i skolan som deltagarna relaterar sina svar till just skolan. Flertalet av

respondenterna vill ha mer friluftsliv och uteaktiviteter i skolan och menar att de inte

fått så mycket kunskaper i innehållet friluftsliv. De nämner aktiviteter som

39

korvgrillning, orientering och löpning utomhus, och när de får frågor om hur de

upplever friluftslivsundervisningen så ger de uttryck för att det har varit roligt och

intressant. Men att det är ett moment de hade velat ha mer av i skolan och i ämnet

idrott och hälsa:

Det är bättre att vara ute, jag vet inte men jag har inte haft så

många lektioner ute. Jag kan inte så mycket, och när jag inte hade

varit här så länge skulle vi orientera med klassen. Jag kunde inget

om miljön och visste inte mycket om platsen så jag sprang omkring

överallt. Jag sprang vilse. Min lärare gav mig ett papper, en karta

alltså, som jag aldrig sett innan. Sen skulle jag gå. Läraren visade

mig inte hur jag skulle göra. Jag skulle velat att läraren gick med

klassen och visade hur man skulle göra, om man går vilse eller hur

man överlever och hur man läser en karta. Det hade blivit mycket

lättare då.

Amir

På frågorna om friluftsliv och utevistelse kopplade respondenterna alla aktiviteter till

sommar och värme. Sommaraktiviteter var till skillnad från vinteraktiviteter en

självklarhet hos deltagarna. Under diskussion om friluftsliv och utevistelse på vintern

svarade alla respondenter att de vet vad skridskor och skidor är, men att de aldrig har

testat det. Respondenterna har varit åskådare till andra klasser och vintersport på

tv:n, och därigenom funnit ett intresse och en önskan om att själva vilja utöva

aktiviteterna.

Vi har inte haft skridskor i idrotten, men när jag kollade på när

mina vänner gjorde det så såg det roligt ut men det fanns inga

skridskor till mig så jag kunde inte testa åka.

Maria

Jag har aldrig åkt skridskor eller skidor. Det fanns inte hemma men

jag har sett det här i Sverige. Det ser kul ut och jag skulle vilja testa

40

det, även att det ser svårt ut. Det är svårt att göra själv, så därför

åker vi pulka istället.

Caspar

Caspar och Maria upplever båda att det är svårt att få tillfälle att utöva aktiviteterna på

grund av bristande tillgång till utrustning. Trots önskan att vilja testa aktiviteterna

upplever de ändå en svårighet till att utöva dem, på grund av att de är nya och

främmande.

41

8 ANALYS

I det här kapitlet kommer resultatet av analysen av studiens resultat att redovisas var

för sig med hjälp av Bourdieus begrepp, habitus, kapital och fält.

8.1 De nyanlända elevernas habitus

Enligt Bourdieu (1999) sker förändringar inom individers habitus väldigt långsamt

och över lång tid. I resultatet beskrivs respondenternas tidigare erfarenheter och

upplevelser av utevistelse i hemlandet, vilket ger oss en bild av deltagarnas habitus

och vilka erfarenheter de har med sig till Sverige. Alla respondenter har bedrivit

utevistelse men enbart respondenterna från Syrien kan genom deras erfarenheter av

simkunnighet från uppväxten tillräkna sig ett visst kapital i mötet med

friluftslivsundervisningen i idrott och hälsa. Simningen är densamma både i

hemlandet och i Sverige vilket gör att tidigare erfarenheter blir en tillgång som ger

avkastning för respondenterna i friluftslivsundervisningen i skolan.

Av tolkningen från respondenternas svar finns det stora skillnader i hur man vistas i

naturen mellan respektive hemland och Sverige. Men tack vare deras uppväxt, en

uppväxt som införlivat erfarenheter, innebär att deras habitus gör att de känner sig

bekväma även inom utomhusmiljön i Sverige. Flertalet av respondenterna har

erfarenheter av att vara ute och upplever det fortfarande som något positivt trots

miljöombytet. Dock beskriver både Amir och Caspar hur de i hemlandet blev

förföljda, och att vistas ute upplevdes inte som en säker plats. Deras habitus bygger

på dåliga erfarenheter och upplevelser av utevistelse och friluftsliv, vilket även

resulterar i att utomhusmiljön i Sverige känns onaturlig. Som tidigare beskrivet är

habitus inte något absolut utan något som kan förändras. Resultatet av denna studie

visar att flertalet respondenter till viss del lyckats tillägna sig nya erfarenheter som

medverkat i omformandet av deras habitus, vilket gjort att de tycker om friluftsliv

och utevistelse. Medan andra respondenters habitus inneburit att de istället håller

kvar vid gamla traditioner.

42

Bourdieu skriver att föräldrarnas utförande av en aktivitet tenderar att spegla av sig

till barnet och formar habitus. Han menar att när en grupp, i detta fall en familj lever

under homogena förutsättningar så homogeniseras familjen under samma normer

(Bourdieu, 1999). Resultatet i denna studie visar att respondenternas erfarenheter av

utevistelse i hemlandet och deras syn på utevistelse och friluftsliv i Sverige stämmer

överens med föräldrarnas habitus. De respondenter som redogör för att föräldrarna

gillar att simma, tycker också det är kul. De respondenter som har föräldrar som inte

vistas i naturen, vistas inte heller utomhus. På grund av föräldrarna upplever

respondenterna sina handlingar och tolkningar som självklara. Dock beskriver

resultatet att föräldrarnas och därmed respondenternas habitus inte är till vinning i

den nya miljön. Det finns en respondent som skiljer sig från övriga deltagare och

som omformat sitt habitus efter det nya hemlandet. Amir kom till Sverige som

ensamkommande. Han har införlivat erfarenheter i hemlandet under uppväxten i

familjen, något som format hans habitus. I mötet med det nya landet Sverige

stämmer hans införlivade erfarenheter dock inte överens med den nya miljön. Det

har inneburit att Amir införlivat nya erfarenheter utan sina föräldrars påverkan

(Bourdieu, 1999).

Resultatet i denna studie visar att respondenternas erfarenheter av friluftsliv och

utevistelse skiljer sig åt. Som tidigare nämnt kan simkunniga respondenter tillräkna

sig ett visst kapital när det kommer till simning i friluftslivsundervisningen inom

idrott och hälsa. Enligt Bourdieu (1999) hanterar dessa respondenter de sociala

handlingar inom vardagliga praktiker som anses passande och naturligt inom

simundervisningen. Deras rådande habitus som bygger på tidigare erfarenheter

besitter det system av perceptioner, dispositioner, tänkande och handlande som

tillerkänns värde inom området simning även i friluftslivsundervisningen i Sverige.

Med andra ord vet respondenterna hur de ska agera inom en viss del av

friluftslivsundervisningen i skolan på grund av deras habitus.

43

8.2 Tillgång och brist på olika former av kapital

Enligt Broady (1991) är det symboliska kapitalet relationellt vilket innebär att en

individs eller grupps egenskaper och tillgångar, är i förhållande till dispositionerna

hos personer som värderar dessa tillgångar och egenskaper. Han menar att det

handlar om att individen ska få sina investeringar erkända för att på så vis tillskansa

sig kapital. Resultatet visar att det enbart är under aktiviteten simning som

simkunniga respondenter har nytta av sina tidigare erfarenheter, och därmed besitter

de enligt Larsson (2009) ett visst symboliskt kapital. Deras symboliska kapital

bygger på tillgångar som tillerkänns värde inom ett socialt sammanhang, i detta fall

simning inom utevistelse och friluftsliv. Larsson (2009) menar att deras symboliska

kapital, tillsammans med habitus skapar en from av förkroppsligat kapital, som i

detta fall blir positivt värderat då de uppfyller skolans kunskapskrav inom

aktiviteten. Simning är dock enbart en liten del av undervisningen inom utevistelse

och friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa, och som resultatet visar har

respondenterna i studien i allmänhet väldigt lite frilutslivsundervisning. Det innebär

att respondenterna enbart kan tillerkännas ett litet värde av sina tidigare erfarenheter

när det kommer till friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa.

Broady (1991) menar att ett rikt kapital innebär att vara välinformerad. Kulturellt

kapital handlar om utbildning, språk och att kunna föra sig inom ett visst

sammanhang. Därför menar han att individer som är utrustade med kulturellt kapital

har goda förutsättningar till en bra framtid, då de tillsammans med föräldrarna är

kapabla till att bedöma möjligheterna inom en social kontext. Respondenterna i den

här studien saknar ett kulturellt kapital inom friluftslivsundervisning i ämnet idrott

och hälsa. Utifrån Bourdieu hade respondenterna ett kulturellt kapital som efter

flykten och i mötet med det nya hemlandet inte längre tillerkänns värde och som de

inte längre har någon vinning av. Samtidigt beskriver Bourdieu (1999) att individen

kan förändra sitt kulturella kapital genom att habitus skapar olika livsstilsval. Det

innebär att individen kan utveckla sitt kapital av exempelvis språk och

utbildningsnivå för att på så sätt, i förläggningen kunna tillerkännas värde inom en

social kontext. I utvecklandet av kulturellt kapital visar resultatet att familjens

44

sammansättning efter flykten och deras tidigare erfarenheter av friluftsliv och

utevistelse har stor påverkan på respondenterna. De respondenter som alla flydde

hemlandet med familjen intakt beskriver tydligare vikten av att kunna det svenska

språket för att bli accepterad och för att få tillträde till fältet. Att erhålla nya

kunskaper i form av det svenska språket gör att respondenterna får tillgångar som ger

tillträde till den svenska miljön och skolundervisningen.

Resultatet beskriver även att föräldrarna har stor påverkan på respondenternas

utbildning i simning. Två av deltagarna beskriver hur deras föräldrar anser att

simkunnighet är viktigt, och har överfört sina kunskaper och värderingar till sina

barn. Genomgående beskriver alla deltagare som har båda sina föräldrar i Sverige

och som kommer från Syrien att simkunnigheten är väldigt viktig och en

självklarhet. På grund av föräldrarnas erfarenheter och värderingar kring simning så

kan respondenterna med hjälp av sitt kulturella kapital, till viss del tillägna sig ett

symboliskt kapital inom en liten del av friluftslivsundervisningen i skolan. Det

innebär enligt Bourdieu (1999) att respondenterna tack vare interaktionen mellan

habitus och kapital får en social position inom det specifika fältet, där människor

med ett gemensamt intresse förenas. Dock kan kapitalet påverkas av andra aspekter.

Maria förklarar exempelvis att hennes föräldrar anser att vattnet i Sverige är skitigt.

Trots att de tycker att simkunnighet är viktigt så bidrar detta till att Maria idag inte

simmar på grund av hennes föräldrars åsikter. Det kan kopplas till Grenfell och

James (2004) som visat att familjens och dess kulturella erfarenheter ibland väger

tyngre och därmed kan begränsa som i detta fall Maria och hennes upplevelser och

utbildning av vatten i Sverige.

Enligt Broady (1991) motsvaras det ekonomiska kapitalet av bland annat materiella

ting. Han menar att det ekonomiska kapitalet överskuggar det symboliska och

kulturella. Det ekonomiska kapitalet kan öka inflytandet när det gäller att beträda ett

visst fält. Resultatet visar att respondenterna haft ett visst ekonomiskt kapital i sitt

hemland, men som efter flykten har minskat. Oavsett hur stort eller litet det

ekonomiska kapitalet har varit så har de erfarenheter av utevistelse i hemlandet, även

om sättet utövande ägde rum på skiljer sig mot det nya landet. I hemlandet bedrevs

45

friluftsliv och utevistelse i parker, berg och skogar utan krav på utrustning.

Respondenterna anpassade sin utevistelse efter miljön, vilket innebär att typiska

svenska vinteraktiviteter självklart uteblev. Alla respondenter visste vad exempelvis

skridskor och skidor är, men hade aldrig prövat på. Som ett resultat av deras

nuvarande situation med bland annat mindre ekonomiskt kapital har dessa aktiviteter

uteblivit och på grund av kostnadsfrågor inte getts möjlighet att utöva. Broady

(1991) menar att villkoren inom ett fält kan se olika ut beroende på deras

ekonomiska situation. Det innebär att förutsättningarna för individerna skiljer sig åt

vilket skapar olika tillträde till olika arenor. Men det är inte bara det ekonomiska

kapitalet som spelat in utan även att aktiviteterna för respondenterna är något helt

nytt och främmande är också av betydelse. Dock menar Broady (1991) att det

ekonomiska kapitalet möjliggör för individen att lägga beslag på andra former av

kapital. För att tillägna sig andra former av kapital skulle därför respondenterna i

denna studie behöva ett ekonomiskt kapital för att kunna köpa eller hyra skridskor

och skidor. Hade respondenterna haft möjligheten att på fritiden skaffa sig

erfarenheter och kunskaper av att åka skridskor och skidor, hade de inom

friluftslivsundervisningen på vintern i sinom tid, kunnat erhålla ett visst värde.

8.3 När de nyanlända eleverna möter

undervisningen i friluftsliv

Vinteraktiviteterna är ett tydligt exempel på hur respondenterna i studien upplever

friluftslivsundervisningen på den utvalda skolan. Enligt Larsson (2009) förklaras

kapital genom symboliska och materiella tillgångar som avgör vilken position en

individ får inom fältet. När det gäller skridskor och skidor saknar respondenterna i

studien dessa tillgångar, och upplever därför att de inte riktigt får tillgång till

utövandet av aktiviteterna. Bourdieu (1999) menar att det sociala rummet eller fältet

är konstruerat på ett sätt där individer är fördelade i en position efter det ekonomiska

och kulturella kapitalet. Desto närmre individer befinner sig dessa två kapital, ju mer

har de gemensamt, vilket har betydelse för tillträdet i fältet. Enligt Bourdieu (1999)

fungerar det även åt motsatt håll, att ju längre individers dimensioner är från

varandra, desto mindre har de gemensamt. Bourdieus redogörelse relaterat till

respondenterna i studien beskriver hur långt ifrån deras kulturella och ekonomiska

46

kapital är, jämfört med vad som anses genomförbart och naturligt i

vinteraktiviteterna inom friluftslivsundervisningen.

Skolverket (2011) beskriver i kursplanen för idrott och hälsa att eleven ska ges

möjlighet att pröva på en rad olika aktiviteter som utvecklar den kroppsliga

förmågan. Resultatet visar att respondenterna inte har fått möjlighet att genom

undervisningen i idrott och hälsa få de kunskaper och färdigheter som krävs för att de

ska få tillträde till det sociala fält som friluftsliv och utevistelse inryms i. Grenfeldt

och James (2004) förklarar att skolan i Sverige ser social och kulturell

kapitalutveckling som en individuell talang som inte tar hänsyn till familjen och

dennes kulturella bakgrund.

Resultatet visar att undervisningen inte bidragit till att ge respondenterna de

tillgångar som behövs för att kunna utöva friluftsliv då de inte innehar de

erfarenheter och det kapital som många inrikes födda svenskar har. Resultatet visar

att det enbart är under aktiviteten simning som simkunniga respondenter har nytta av

sina tidigare erfarenheter, och därmed kan tillägna sig ett visst socialt kapital.

Simning är dock enbart en liten del av undervisningen inom utevistelse och friluftsliv

i ämnet idrott och hälsa, och som resultatet visar har respondenterna i studien i

allmänhet väldigt lite frilutslivsundervisning. Exempelvis beskriver Caspar att sedan

han kom till Sverige för tre år och fem månader sen endast varit ute två gånger

tillsammans med klassen i ämnet idrott och hälsa. Även Maria förklarar att de under

året enbart varit ute vid ett tillfälle, och att det var på sommaren. Det innebär att

respondenterna kan tillerkännas ett lite värde av sina tidigare erfarenheter inom

friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Resultatet visar att

respondenterna till viss del upplever innehållet i friluftlivsundervisningen som

bristfällig när den utvalda skolan inte kan erbjuda respondenterna nya erfarenheter i

den nya miljön. Det innebär att den utvalda skolan inte utmanat respondenternas

habitus i mötet med den svenska friluftslivsundervisningen tillräckligt mycket, utan

deltagarna håller istället kvar vid sina gamla traditioner. Vid de få tillfällena som

skolan har utmanat respondenternas habitus, exempelvis inom orientering, så visar

resultatet att respondenternas erfarenheter av utevistelse och friluftsliv inte är av

47

värde. Vid dessa tillfällen är respondenternas handlande och tänkande inte en

självklarhet. Det innebär att respondenterna i förläggningen istället måste omforma

sitt habitus för att kunna uppleva och bedriva aktiviteterna inom

friluftslivsundervisningen på den utvalda skolan, på ett för dem mer naturligt sätt.

48

9 DISKUSSION

Detta kapitel inleds med en resultatdiskussion där studiens frågeställningar kommer

diskuteras utifrån resultatdelen och tidigare forskning. Denna diskussion följs sedan

av en metoddiskussion, förslag på vidare forskning och en sammanfattning.

9.1 Nyanlända elevers upplevelser av friluftsliv och

utevistelse i idrott och hälsa

Resultatet visar att respondenterna till stora delar inte mött friluftsliv och utevistelse i

skolan. Den undervisning de har upplevt består mest av aktiviteter inomhus och vid

enstaka tillfällen utomhus, men då enbart på sommaren. Det kan kopplas till

Backman (2008) som beskriver undervisningen som ett resultat av lärarnas frihet till

egna tolkningar av undervisningsinnehållet. Han menar att vissa moment prioriteras

gentemot andra, vilket i detta fall resulterar i att friluftslivet för studiens nyanlända

elever blivit lidande. Allodi Westling (2015) förklarar att den svenska skolans

styrning har gått från en centraliserad till en decentraliserad. Det innebär att lärarna

ges möjlighet att själva tolka läroplanen och bedriva undervisning. Resultatet av

denna studie pekar på att friheten att tolka läroplanen kan innebära att

undervisningen i friluftsliv nästan uteblir då respondenterna ger uttryck för att de

knappast fått någon undervisning alls inom det.

Annerstedt (2008) visar att utomhusaktiviteter kopplas ihop med de kulturella

traditionerna som finns i det skandinaviska samhället och att dessa aktiviteter ska

bidra till en njutning av naturen. Utomhusaktiviteterna genomförs oftast i skogen för

att stimulera ett kontinuerligt intresse hos eleverna att vistas utomhus i natur och

miljö, men av resultatet att döma i denna studie så är undervisningen sällan utomhus.

Mikaels (2017) har genomfört en liknande studie men med ett annat resultat. Han

studerar likheter och skillnader hur idrottslärare ser på undervisning utomhus i

länderna Nya Zeeland och Sverige. Hans resultat visar att lärare i Nya Zeeland har

antagit en ny praktik som skiljer sig från det svenska sättet att arbeta. Hans

platsresponsiva pedagogik flyttade fokus från aktivitet till lärande i utomhusmiljöer.

49

Enligt Fägerstam (2014) så ökar elevernas motivation vid utomhusinlärning. Hon

menar även att gymnasieelevernas förståelse för undervisningens innehåll ökar, då de

lättare kan relatera till vardagen. Resultatet visar att respondenternas tidigare

erfarenheter och kunskaper om utevistelse och friluftsliv inte har något värde i

friluftlivsundervisningen på den utvalda skolan. Detta förbättras inte av att den

utvalda skolan inte möjliggör för skapande av nya erfarenheter, då respondenterna

inte upplever att de får vara ute i skolan. Friluftsliv står med som centralt innehåll i

kursplanen och är en väsentlig del för eleverna för att uppnå kunskapskraven inom

ämnet idrott och hälsa och enligt.

Kanske är det en orsak till det som Nilsson och Bunar (2015) beskriver, att det är en

större risk att nyanlända som kommit till Sverige efter åtta års ålder misslyckas med

att klara gymnasieskolan, jämför med de som anlänt i unga åldrar eller som är inrikes

födda. Detta kan även relateras till Marshall och Hardman (2000) som skriver att

nyanlända elever har svårt att få ett godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa. Det visar

sig att elevernas vilja, föräldrarnas uppmuntran och lärarens färdigheter inte räcker

för att uppnå ett godkänt betyg. Precis som Nilsson och Bunar (2015) skriver lyckas

inte skolan i denna studie skapa en god utbildningsmiljö som svarar upp mot de

behov som respondenterna i studien behöver. Resultatet indikerar att skolan saknar

resurser som inte täcker de nyanländas behov och att skolan har problem med att

hantera deras tidigare traumatiska erfarenheter och språkkunskaper (Nilsson &

Bunar, 2015). Samtidigt visar resultatet att ingen av respondenterna upplevde den

svenska naturen som farligt eller otrygg.

Att respondenterna inte undervisas utomhus kan också bero på det som Szczepanski

(2013) beskriver som en didaktisk osäkerhet hos lärarna. Med den didaktiska var-

frågan i fokus menar han att lärare kan sakna kunskaper om utevistelse och därmed

också har svårt att implementera en lärmiljö för eleverna utanför idrottshallen.

Lärarna svarar även att de har svårt konkretisera varför man använder sig av

utemiljön som en plats för lärande. Detta styrker slutsatsen om att det är osäkerheten

att undervisa utomhus som begränsar lärarnas undervisning (Szczepanski, 2013).

50

Dock är det inte bara var-frågan som måste beaktas, även den didaktiska hur-frågan

har i detta fall en avgörande roll. Hur ska lärare bedriva undervisning för nyanlända

elever som inte är uppväxta i samma kultur och därför inte har samma erfarenheter

som övriga elever och läraren själv.

9.2 Nyanlända elevers syn på utevistelse och

friluftsliv

Backman (2004) visar att vissa naturupplevelser är speciella för ett visst land, och för

oss i nordliga länder är aktiviteter som skridskor och skidor ett par av dessa.

Deltagarna i studien beskriver att de aldrig prövat på att åka skidor eller skridskor.

Genom att titta på tv och att se andra klasser utöva dessa vinteraktiviteter har det hos

deltagarna vuxit en nyfikenhet och intresse att själva vilja pröva på detta. Därför

spelar respondenternas habitus i form av tidigare erfarenheter och kapitaltillgångar

hos respondenterna stor roll, då det inte är en erfarenhet som en nyanländ elev i

Sverige besitter. Det kulturella och symboliska kapitalet är inte den enda aspekten

som har betydelse, även det ekonomiska kapitalet påverkar. Backman (2008) visar

att ju mindre utrustning som krävs för att utöva friluftsaktiviteter, desto fler testar på

det. Han konstaterar även att ungdomar som testat på olika friluftsaktiviteter har

föräldrar i medelklassen, medan barn till föräldrar från arbetarklassen inte har prövat

på lika många aktiviteter. Aktiviteter som kostar mer, som skridskoåkning och

längdskidor är vanligast i de högre samhällsskikten.

Flera av deltagarna i studien kommer från tidigare ekonomiskt trygga liv, dock spelar

det idag ingen roll. Sedan deltagarnas flykt till Sverige försvann på olika sätt deras

ekonomiska kapital vilket medförde att de i nuläget placerar sig långt ner bland de

olika samhällsklasserna. I relation till det ekonomiska kapitalet har även andra

aspekter betydelse. Angel och Herm (2004) visar på hur det sociala nätverket och

den sociala identiteten också påverkar. Att mista personer man delar med- och

motgångar med, eller materiella ting i form av hus och ägodelar skapar sorg och kan

innebära ett motstånd till utvecklingen i det nya landet. Att genom flykten förlora sitt

yrke och sin titel till att i Sverige bli kallad för flykting påverkar den sociala

51

identiteten då det kan vara svårt att anpassa sig efter en lägre social status i

samhället. Huitfeldt (2015) förklarar att nyanlända som kommer till Sverige under

skoltiden har svårt att hitta sin identitet och veta vart de hör hemma. Han pratar även

om problematiken kring identitetsskapande, något som också en av respondenterna

gav uttryck för. Deltagaren beskriver hur både han och hans pappa idag tillbringar

lite tid utomhus till skillnad från vad de gjorde i hemlandet. Vidare berättar han att

både han och hans pappa upplever den svenska naturen som trygg och fin men att de

har svårt att känna sig hemma i den nya miljön och därför inte heller väljer att vistas

i den.

Även Caperchione, Kolt och Mummery (2009) beskriver hur de socioekonomiska

aspekterna blir betydande för individer som har flytt ett land på grund av krig eller

konflikter. Deras utbildning i det nya landet är oftast låg och chansen att få jobb är

väldigt liten, samtidigt som nyanlända oftast placeras i bostadsområden med dålig

kvalité. De ekonomiska aspekterna blir därför ett hinder i miljön då man som

nyanländ inte har samma möjlighet att spendera pengar på skridskor och skidor, utan

de behövs till mer basala nödvändigheter i anpassningen till det nya landet.

Konsekvenserna blir det som våra respondenter beskriver som inaktivitet inom vissa

aktiviteter inom friluftsliv och utevistelse, då kostnaderna för utrustning blir för

höga. Resultatet från studien visar att skolan inte bidrar till någon förändring till

dessa elevers aktivitetsvanor i friluftsliv och utevistelse på vintern. I styrdokumenten

för gymnasieskolan står det att undervisningen ska utgöras av fysiska aktiviteter,

utformade så att alla kan delta och utvecklas utifrån egna förutsättningar. Den ska

även bidra till att eleverna utvecklar förmåga att anpassa fysiska aktiviteter utifrån

sina behov, syften och mål (Skolverket, 2011).

9.3 Metoddiskussion

Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer av nyanlända elever som inte bott i

Sverige i mer än fem år. Varför studien valdes att genomföras med elever som kom

till Sverige efter den allmänna skolplikten trädde i kraft var för att undersöka hur

nyanlända upplever utevistelse och innehållet friluftsliv i skolan. Grundat på studiens

52

syfte valdes deltagare utefter tidskravet. Anledningen till det grundar sig i att våra

deltagare skulle hunnit anammat och anpassat sig efter den svenska traditionen.

I studien deltog sex elever. Datainsamlingen skedde via personliga intervjuer där

forskarna satt en och en med respondenten. Detta för att undvika grupptryck vid

gruppintervjuer samt att deltagaren skulle känna sig trygg. På grund av

intervjufrågorna angående de nyanlända elevernas tidigare erfarenheter och

upplevelser om utevistelse och friluftsliv samt om deras bakgrund i form av familj

och vänner uppstod problem. Alla respondenter i studien flydde från sina hemländer

på grund av krig och konflikter, vilket i sin tur blev känsligt när deltagarna var

tvungna att relatera sina svar om tidigare erfarenheter till detta. En av deltagarna

började gråta och den andra ville eller kunde inte delge sina svar på grund av

känsligheten i respondentens bakgrund. Intervjufrågorna övervägdes etiskt noggrant,

men togs med i studien då det är av relevans att veta dessa bakgrundsfakta med tanke

på de valda teoretiska begrepp som berör elevens bakgrund. De semistrukturerade

intervjuer grundade sig i frågor om de nyanländas tidigare erfarenheter och

upplevelser av friluftsliv och utevistelse, vilket respondenterna automatiskt kopplade

till känsliga ämnen om flykten. En kvalitativ metod syftar till att fånga de

medverkandes erfarenheter och uttryck för att skapa en djupare förståelse, samtidigt

som det är just deltagarnas perspektiv som är utgångspunkten. I detta fall så berättade

respondenterna det de uppfattade som viktigt och betydelsefullt (Bryman, 2011). Det

gav en fördjupad förståelse för hur deltagarna upplevt utevistelse och friluftsliv

sedan tidigare, samt hur de ser på det idag. De inledande frågorna var öppna vilket

skapade ömsesidighet mellan respondent och forskare. Vilket kan varit ett resultat av

hur öppna och ärliga respondenterna var när de delgav sina berättelser.

För en ytterligare fördjupning i nyanländas syn på utevistelse, friluftsliv och dess

innehåll i skolan skulle studie kunna innehålla fler deltagare. Deltagarna skulle

kunna ha vistats i Sverige under en längre period än respondenterna i denna studie

för att studera förändring över tid. Studiens utformning och metod skulle även kunna

genomföras som en kvantitativ undersökning med hjälp av exempelvis enkäter. Detta

för att inkludera fler nyanlända elever för att få en större datainsamling, ett större

53

perspektiv och bredare omfång. På grund av känsligheten av att intervjua nyanlända

elever med tanke på deras bakgrund och tidigare erfarenheter skulle enkäter till viss

del underlätta datainsamlingen. Dock skulle en enkätinsamling kunna resultera i att

validiteten brister på grund av oärliga svar, vilket i sin tur skulle innebära att

undersökningen minskar i tillförlitlighet. Det som skulle kunna påverka

undersökningens resultat är att deltagarna studerat idrott och hälsa 1 olika länge och

därför har olika erfarenheter. Vissa av respondenterna hade läst klart hela kursen,

medan vissa enbart genomfört vissa delar. Detta medförde att deras erfarenheter av

idrott och hälsa 1 varierade. Nästa del kommer redogöra för förslag på vidare

forskning om nyanlända, utevistelse, friluftsliv och skolans idrott och hälsa.

9.4 Vidare forskning

Till framtida forskning skulle det vara intressant och av värde att undersöka fler

nyanlända elever i gymnasieskolan för att se hur de upplever andra ämnen, både

praktiska som teoretiska. Detta skulle vara av vikt för det svenska skolsystemet om

nyanlända elever delgav vad de exempelvis upplever som svårt i den svenska skolan,

detta för att vidare kunna skapa en utbildning som är anpassad efter alla. Det vore

också väldigt intressant med vidare undersökningar som studerar hur lärare väljer att

bedriva undervisning om friluftsliv och utevistelse inom ämnet idrott och hälsa.

Genom att intervjua både utbildade och framtida examinerade lärare ta reda på hur

de bedriver eller vill bedriva undervisning anpassad efter alla elever, oavsett tidigare

erfarenheter och kunskaper.

9.5 Sammanfattning

Den här studien har berört nyanlända gymnasieelevers upplevelser av utevistelse och

innehållet friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Den har undersökt hur nyanländas

erfarenheter har påverkat deras nuvarande syn och utförande av bedrivandet av

utevistelse och friluftsliv sedan ankomsten till Sverige. Undersökningen har även

studerat hur de nyanländas situation kan förklaras när deras habitus, kapital och fält

förändras mellan olika länder och miljöer. Avslutningsvis belyser studien hur väl den

svenska skolan anpassar sin undervisning till de nyanländas behov, tidigare

54

kunskaper samt erfarenheter av att vistas i naturen. Exemplet där en av

respondenterna som vid lektionen med orientering enbart får en karta och därefter

förväntas klara av uppgiften, visar på bristen av didaktisk kompetens hos

idrottsläraren. Den svenska skolan är uppbyggd i olika steg med var för sig skilda

kunskaper och färdigheter. Systemet bygger på att man genom olika årskurser

vidareutvecklar kunskaper som bygger på tidigare erfarenheter. Från lågstadiet och

upp till gymnasiet sker en progression i utvecklandet av exempelvis friluftsliv och

utevistelse. Skolsystemet förutsätter att eleverna har följt den här progressionen inom

friluftsliv och utevistelse för att kunna förstå och delta. Något som blir tydligt för en

av respondenterna då han ej lyckas genomföra orientering på grund av hans korta tid

i Sverige och därmed hans uteblivna kunskaper från tidigare svenska skolår. Det här

är en problematik som visar sig på den utvalda skolan, då respondentens idrottslärare

brister i sin didaktiska planering när nyanlända elevers tidigare erfarenheter inom

orientering inte överensstämmer med svenska inrikes födda.

55

10 REFERENSLISTA

Allodi Westling, M. (2016). Exercising Governance by State Funding in a

Decentralized System: The National Investment on Supplementary Tuition for

Newly-Arrived Students in Sweden. Leading Education:: The Distinct Contributions

of Educational Research and Researchers.

Angel, B. & Hjern, A. (2004). Att möta flyktingar. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.)

Lund: Studentlitteratur.

Annerstedt. C. (2008), Physical education in Scandinavia with a focus on Sweden: a

comparative perspective. Physical Education and Sport Pedagogy, 13 (4), s 303-318.

Backman, E. (2004), Utövar människor friluftsliv? Svensk idrottsforskning. Volym

(4) s 1-7.

Backman, E. (2008), Friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa - ett bidrag till mer

integrering i skolan? Svensk Idrottsforskning, Volym (4) s 1-5.

Backman, E., Sandell, K., Arnegård, J. (2011). Friluftssport och äventyrsidrott:

utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Backman, E. (2011), Friluftsliv: a contribution to equity and democracy in Swedish

Physical Education? An analysis of codes in Swedish Physical Education curricula,

Journal of Curriculumn Studies, 43(2), s 269-288.

Bourdieu, P. (1997). Kultur och kritik. Göteborg Daidalos.

Bourdieu, P. (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg:

Daidalos

Broady, D. (1991). Sociologi och epistemologi: Om Pierre Bourdieus författarskap

och den historiska epistemologin PDF version (april 2005).

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Bryman, A. & Bell, E. (2014). Research methodology: business and management

contexts. Cape Town: Oxford University Press Southern Africa.

56

Burnard, P. (1991). A method of analyzing interview transcripts in qualitative

research. NurseEducation Today, (11), 461 – 466.

Caperchione, C., Kolt, M., & Mummery, G. (2009). Physical Activity in Culturally

and Linguistically Diverse Migrant Groups to Western Society. Sports Medicine,

39(3), s 167-177.

Carlsson, S. & Rosén, J. (1970). Svensk historia. 2, Tiden efter 1718. Stockholm: Sv.

Bokförlag

Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler: samhällsforskarens handbok i tio

punkter. Lund: Studentlitteratur.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: for smaskaliga forskningsprojekt

inom samhallsvetenskaperna. (3., rev. och uppdaterade uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Engström, L. (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör.

Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Engström, L. (2011). Vem känner smak för motion? Svensk idrottsforskning. Volym

(2) s 4-10

Engström, L. Redelius, K. & Larsson, H. (2017) Logics of practice in movement

culture: Lars

Engström, M. (u.å). contribution to understanding participation in movement

cultures. Sport, Eduacation and Society, 1-13.

Folkhälsomyndigheten (2017), Friluftsliv, Hämtad 170927 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/friluftsliv/

Grenfell, Ml, & James, D. (2004). Change in the Field--Changing the Field:

Bourdieu and the Methodological Practice of Educational Research. British Journal

of Sociology of Education, 25(4), 507-523.

Huitfeldt, Å. (2015). Passar jag in?: Nyanlända ungdomars möte med

idrottsundervisning. Örebro Studies in Sport Sciences, 2015.

Kulturdepartementet (2000). Begreppet invandrare. Användningen i myndigheters

verksamhet. Ds 2000:43

57

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.]

uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Larsson, H. & Meckbach, J. (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. (2. uppl.)

Stockholm: Liber

Lisberg Jensen, E. & Ouis, P. (2014). Det gröna finrummet: etnicitet, friluftsliv och

naturumgängets urbanisering. Stockholm: Carlsson.

Londos, M. (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i

gymnasieskolan och idrott på fritid. Diss. Lund : Lunds universitet, 2010. Malmö.

Naturvårdsverket (2008), Med andra ögon - naturmöten med invandrare, Stockholm:

Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket (2015), Friluftsliv 2014 - Nationell undersökning om svenska

folkets friluftsvanor, Stockholm: Naturvårdsverket.

Nilsson, J., & Bunar, N. (2015). Educational Responses to Newly Arrived Students

in Sweden: Understanding the Structure and Influence of Post-Migration Ecology.

Scandinavian Journal of Educational Research, 1-18.

Skolverket, 2011, Kursplan för idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket

Smith, K. (2001). The Development of Subject Knowledge in Secondary Initial

Teacher Education: a case study of physical education student teachers and their

subject mentors, Morning & Tutoring, vol. 9, nr. 1, 2001 s. 63-76.

Szczepanski, A. (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning: ett

utomhuspedagogisk perspektiv. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education,

9(1), 3-17.

Utbildningsdepartementet (2013). Utbildning för nyanlända. Ds 2013:6, Stockholm.

Vetenskapsrådet (2008). Forskningsetiska principer. Hämtad 24/10

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Utbildningsdepartementet, (2000). 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna,

Lpf94. Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen,

statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

58

1

1

Bilaga 1 – Intervjuguide

Inledande frågor

1. Hur gammal är du?

2. Hur länge har du bott i Sverige?

3. Vilket land kommer du ifrån?

4. Varför flyttade du hit?

Fritiden

Vad är det roligaste du vet?

Vad brukar du göra på fritiden?

Hur ofta är du ute i naturen?

Vart någonstans är du då?

• Med vem/vilka?

Kan du nämna några vinteridrotter?

Har du åkt skridskor någon gång?

• Om ja: Hur upplevde du det?

• Om nej: Skulle du vilja testa det och varför?

Har du åkt skidor någon gång?

• Om ja: Hur upplevde du det?

• Om nej: Skulle du vilja testa det och varför?

Har du åkt pulka eller madrass i backe?

Känner du till skogsområdena där du bor?

• Brukar du vara i skogen?

• Varför? Varför inte?

Hemmet

Hur ser dina hemförhållanden ut?

• Bor du med din förälder eller föräldrar?

• Hos en vårdnadshavare?

Kunde din/dina föräldrar/vårdnadshavare det svenska språket när du föddes?

• Kan de svenska nu?

Vad jobbar din/dina föräldrar/vårdnadshavare med i Sverige?

• Jobbade dem med någonting annat i hemlandet? Vad?

2

2

Vad brukar ni göra när ni är tillsammans?

Brukar ni vara ute i naturen tillsammans?

• Hur ofta?

• Vad brukar ni göra då?

Hur ser din/dina föräldrar/vårdnadshavare på att vara ute i naturen?

• Varför tror du att det är så?

Hur tror du deras upplevelse är av den svenska naturen?

Hur ser miljön ut där du bor?

• Är det mycket skog eller vatten?

Utevistelse

Vad tänker du på när du hör begreppet Utevistelse?

• Hur kommer det sig att du tänker på det?

Vad har du för tidigare erfarenheter om utevistelse?

• Hur ser skillnaderna och/eller likheterna ut med miljön i Sverige respektive

ditt hemland?

Vilken miljö föredrar du?

• Varför det?

Hur tycker du att det känns att vara ute i naturen?

• Varför tycker du det?

Kunskaper om friluftsliv och utevistelse

Vad tänker du på när du hör ordet vatten, sjö, hav?

Kan du simma?

• Om ja: När lärde du dig det? I sverige?

• Om nej: Skulle du vilja lära dig simma?

Kan din/dina föräldrar/vårdnadshavare simma?

Varför tror du att det är viktigt att kunna simma?

Tror du dina föräldrar / vårdnadshavare tycker det är viktigt att kunna simma?

Vad tänker du på när du hör ordet skog?

Hur kommer det sig att du tänker på det?

Vilka är skillnaderna mellan skogen i Sverige och ditt hemland?

Vad är allemansrätten?

3

3

Vad uppskattar du mest, friluftsliv på vintern eller på sommaren?

• Varför då?

Har du sovit utomhus någon gång?

• Om ja: Hur var det? I vilket sammanhang?

• Om nej: Varför tror du att du inte har gjort det?

Friluftsliv i skolan

Om jag säger friluftsliv i idrott och hälsa, vad säger du då?

Kan du beskriva hur friluftslivsundervisningen ser ut i skolan?

Hur upplever du innehållet friluftsliv i skolan?

• Vad har ni gjort på hösten/vintern?

• Vad har ni gjort på vår/sommaren?

Vad gör ni och hur utför ni aktiviteter inom friluftsliv i skolan?

Vad lär du dig av lektioner i friluftsliv?

Tycker du man ska ha friluftsliv i skolan?

• Varför/ Varför inte?

Vad är svårt / lätt med friluftsliv?

Upplever du att du har svårare/enklare att lära dig kunskaper om friluftsliv jämfört

med dina klasskamrater?

Hur tycker du att undervisningen borde se ut för att alla elever ska klara sig bättre i

innehållet friluftsliv i ämnet idrott och hälsa?