Jakten på Företagsamhet - Så kan Sverige hamna i topp

© Jakten på företagsamhet så kan Sverige hamna i toppRedaktör: Nima Sanandaji och Erik SjölanderDesign: Mansooreh ShahtalabFörsta upplagan 2015ISBN: 978-91-88123-03-9www.smaforetagarna.eu

Småföretagarnas Riksförbund är en relativt ny intresseorganisation i Sverige, skapad och driven av småföretagare. Förbundet har idag över 22 000 med-lemmar och verkar för att stärka företagandets villkor. På Småföretagarna gör vi skillnad genom att utveckla relationer med våra makthavare, oavsett politisk färg. Vi vill ge dem en inblick i en företagares liv och vardag. Förståelse är en förutsättning för förändring.

Denna bok är ett led i att öka förståelsen om den betydelse som företagande spelar för samhället. Genom boken hoppas vi också sprida kunskap om realistiskt genomförbara reformer som kan bidra till bättre företagsklimat. Läs mer om oss på smaforetagarna.eu

Denna bok är skriven av Nima Sanandaji och Erik Sjölander. Nima är Teknologie doktor vid KTH och anknuten forskare vid den London-baserade tankesmedjan Center for Policy Studies. Erik är näringspolitisk ansvarig för Småföretagarnas Riksförbund och har en rik erfarenhet av företagsamhet. Ett stort tack till Lennart Erlandsson, Wiggo Lindgren och Neda Saberi som har hjälpt författarna med manus, samt till Mansooreh Shahtalab som står för grafik och layout.

Om Småföretagarnas Riksförbund

Om författarna

Innehållsförteckning

Förord av Stefan Fölster 6

Alliansens företagarpolitik levde inte upp till retoriken 8

Därför måste företagares villkor stärkas 19

Sverige riskerar halka efter 21

Nya jobb måste växa fram 33

Ett fåtal succéföretag räcker inte till 43

Gamla strukturer behöver ersättas av nya 51

Mindre företag allt viktigare för innovationskraften 57

Företagande är vägen till integrationen 63

Sverige behöver en jämställd företagarlinje 71

Nyckeln till glesbebodda kommuners överlevnad 79

Konkreta reformer för bättre företagsklimat 85

Leif Svensson: Så kan vi bli bättre 87

Reformer på kommunal nivå 89Förenkla administrationen av lokala tillstånd och licenser 91Överimplementera inte statens beslut 97One-stop shops 101Garantier om handläggningstider 105Tillväxtfrämjande syn på stadsplanering/bygglov 109Se över kommunal drift av näringsverksamhet 113

Reformer på statlig nivå 117Regelgiljotinen 119Lättbegripliga regelverk och författningar 125Friår för krångliga regelverk 129Ökad rättssäkerhet för företagare 133Avskaffa turordnings-reglerna i LAS 137Anpassa sjukförsäkringar till företagare 141Stärk småföretagens kapitalförsörjning 147

Reformer på EU-nivå 151Överimplementera inte EU:s beslut 153Glöm inte bort Small Business Act 159Använd strukturfonderna klokare 163Öppna upp EU:s tjänstesektor 169

Referenser 175

6 småföretagarna.eu

Jakten på företagsamhet

Förord av Stefan Fölster

Alltsedan industrialiseringens början har forskare försökt att förstå varför vissa länder lyckades skapa välstånd i överflöd, medan andra förblev urfattiga och en del är det än. I forskningslitteraturen är det numera klart etablerad att de framgångsrika länderna infört institutioner och ekonomisk politik som uppmuntrar människor till företagande och öppnar för en hälsosam konkurrens.

Denna insikt i forskningen faller dock lätt i glömska hos väljare och dess representanter. Inte minst Sveriges väg har vinglat mellan perioder där företagsamheten alltmer kringskurits med ekonomisk kräftgång till följd, och perioder där klen tillväxt skapat efterfråga på att riva barriärer för entreprenörskap.

I en värld där den digitala revolutionen skapar allt snabbare struk-turomvandling, och många andra länder snabbt förbättrar villkoren för företagsamhet, är det farligt att vila på gamla framgångar. Sverige har tidvis reformerat mycket, men slagit av på takten under senare år. Framöver ser villkoren för företagen snarare ut att försämras.

Därför är denna bok en så viktig tankeställare. Den påminner om betydelsen av företagens villkor. Den visar hur intresset för reformer avtagit betänkligt. Inte minst levererar boken en spänstig reform- agenda som borde vara möjlig för en svensk regering oavsett ideologi att genomföra.

7

Förord av Stefan Fölster

Stefan FölsterChef för ReforminstitutetAdj. professor i nationalekonomi vid KTH



Alliansens företagarpolitik levde inte upp till retoriken

Den tredje oktober 2014 läste Sveriges nya statsminister upp sin regeringsförklaring. Stefan Löfven gjorde det tydligt att regeringen sätter jobben i fokus. Förutsättningen för de företag som skapar jobben var däremot ingen prioriterad fråga. Bara vid ett tillfälle under det långa talet sades pliktskyldigt något positivt om företagande. Löfven menade att företagande ska ”underlättas genom minskade sjuklönekostnader, förenklade regelverk och investeringar i export-främjande”. De två andra gånger ämnet kom upp låg fokus snarare på ökad reglering av företagande. Statsministern förklarade till exempel att han vill öka kontrollen över företag som verkar inom välfärden.1

Åtta år tidigare lät det mycket annorlunda. Då var det Fredrik Reinfeldts tur att hålla sin första regeringsförklaring. Den nya statsministern missade då inget tillfälle att lovprisa företagsamheten. Ord som företag och företagande togs upp i var och varannan mening. Som nytillträdd statsminister förklarade Reinfeldt att regeringens ”övergripande mål” var att ”skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag”. Allmänheten skulle ”ges möjligheter att förverkliga sina drömmar och ambitioner genom att starta och driva företag”. ”Entreprenörskap och företagande” var ”avgörande för att öka sysselsättningen, för att lägga grunden för utvecklingskraft i hela Sverige och för att stärka Sveriges ställning i världen”.2

1. Regeringen (2014). Dessutom ska regeringen motverka att företag utnyttjar den fria rörligheten till att kringgå principen om lika lön för lika arbete.

2. Regeringen (2006).

9


En jämförelse av de två talen ger bilden av att inställningen till näringspolitiken radikalt förändrats. I september 2014 tycks Sverige ha bytt en regering som genuint satte företagandet i centrum till en som i för-bigående nämner att företagande bör uppmuntras. Faktum är att Stefan Löfvens regeringsförklar-ing står ut i jämförelse med de andra regeringsförklaringar som hållits i Sverige sedan början av 1990-talet. Ingen ny statsminister har haft så lite positivt att säga om företagande. Ingen har heller problema-tiserat företagandet i samma utsträckning som Löfven (se jämförelse på nästa sida).

Sveriges nye statsminister har oroväckande lite positivt att säga om företagande. Samtidigt är det för tidigt att döma ut Stefan Löfvens politik. Regeringen måste bedömas utifrån vad den levererar, inte vad den lovar. Kanske kan politiken i slutändan bli företagarvänlig, trots att retoriken inte är det? Å andra sidan är det nu ett lämpligt till-fälle att titta i backspegeln på Alliansregeringens åtta år vid makten. Fredrik Reinfeldts två regeringsförklaringar var närmast hyllningstal till företagandets betydelse. Men vad resulterade de fina orden om förbättrat företagsklimat egentligen i?

”I september 2014 tycks Sverige

ha bytt en regering som genuint satte företagan-det i centrum till en som

i förbigående nämner att företagande bör

uppmuntras”

11


Det är inte svårt att hitta exempel på företagsvänliga reformer som Alliansregeringen genomförde under sina första år vid makten. År 2007 introducerades till exempel RUT avdraget, som gjorde det enklare att köpa hushållsnära tjänster. Jobbskatteavdraget infördes samtidigt som skatten på fåmansbolag sänktes. Samma år reducerades arbetsgivaravgiften för unga. Även de följande tre åren genom-fördes en del företagsvänliga reformer. För att ge några exempel så öppnades apoteksmarknaden för konkurrens medan bolagsskatten sänktes och revision blev frivillig för de mindre aktiebolagen. Efter att Alliansregeringen omvaldes 2010 märktes dock en förändring. Under den andra mandatperioden vid makten skedde få förändringar som stärkte företagens villkor. Däremot tog regeringen beslut som ökade regelbördan. Till exempel infördes hårdare miljökrav och strängare lagar kring att allt fler småföretag måste ha kassaregister och personalliggare.3

På det stora hela blev Sverige ett bättre land att driva företag i under Alliansens första mandatperiod. Det slår åtminstone Doing Business fast. Doing Business är ett ambitiöst projekt som Världsbanken står bakom. Det går ut på att systematiskt kartlägga förutsättningarna till företagande runtom i världen. Företagsklimatet bedöms utifrån en rad faktorer som påverkar typiska företagares vardag. För att beskriva hur reformtakten i olika länder ser ut tar Doing Business fram ett mått på ”avstånd till bästa land”. Jämförelsen baseras på ett fiktivt land som kombinerar de bästa aspekterna i företagsklimat från hela världen. Därefter studeras hur snabbt olika länder ökar eller minskar gapet till det teoretiskt bästa landet.

Mellan åren 2006 och 2010 minskade nästan alla länder gapet till det teoretiskt bästa landet (se figur 1). Utveckling är mycket intressant. Man kan jämföra det med en tävling där nästan alla löpare ökar takten, samtidigt som nästan alla minskar gapet till den teoretiskt

3. Fölster (2012).



bästa löparen – som kombin-erar de bästa aspekterna av alla medtävlande. Det är ingen över-drift att säga att en smärre revolution i företagsklimatet har skett. Såväl redan rika länder som utvecklingsländer har systematiskt verkat för bättre företagarpolitik.

Under Alliansens första mandatperiod vid makten förbättrades företagsklimatet i Sverige. I jämförelse med omvärlden stod däremot Sverige inte ut som ett ovanligt ambitiöst land. Förbättringarna var bara medelmåttiga i ett internationellt perspektiv. De allra flesta länder i Öst- och Centraleuropa stärkte företagens villkor mer än Sverige. Detsamma kan sägas om vissa utvecklade ekonomier som Danmark, Sydkorea och Frankrike. Under Alliansens andra period vid makten minskade ambitionerna att stärka företagandet kraftigt i Sverige. I omvärlden fortsatte dock reformarbetet (figur 2). Nu låg Sverige inte bara efter de nya marknadsekonomierna i Öst- och Centraleuropa, som fortsatte sina långsiktiga förbättringar. Även regeringar i ett flertal utvecklade ekonomier levererade större lyft för företagsklimatet jämfört med i Sverige. I ett internationellt perspektiv tillhörde Sverige de länder där minst positiv utveckling skedde.

”Under Alliansens

andra period vid makten minskade

ambitionerna att stärka företagandet kraftigt i Sverige. I omvärlden

fortsatte dock reformer mot bättre företag-

sklimat”

13


Figur 1. Förbättring Doing Business 2006-2010

Vitr

yssl

and

Kroa

tien

Mac

edon

ien

Fran

krik

eRu

män

ien

Ryss

land

Bulg

arie

nPo

len

Bosn

ien

och

Her

zego

vina

Sydk

orea

Port

ugal

Lett

land

Slov

enie

nTj

ecki

enD

anm

ark

Ung

ern

Sver

ige

Slov

akie

nBe

lgie

nSt

orbr

itann

ien

Ned

erlä

nder

naAu

stra

lien

Isra

elEs

tland

Lita

uen

Irlan

dSi

ngap

ore

Italie

nIs

land

Span

ien

Japa

nTy

skla

ndKa

nada

Finl

and

Nya

Zea

land

USA

Öst

errik

eSc

hwei

zN

orge

14

12

10

8

6

4

2

0

-2

Källa: Doing Business och egna beräkningar.

Figur 2. Förbättring Doing Business 2010-2014

Vitr

yssl

and

Pole

nM

aced

onie

nTj

ecki

enSl

oven

ien

Ryss

land

Lett

land

Port

ugal

Lita

uen

Bosn

ien

och

Her

zego

vina

Kroa

tien

Sydk

orea

Isra

elIta

lien

Isla

ndSl

ovak

ien

Ned

erlä

nder

naD

anm

ark

Finl

and

Sing

apor

eÖ

ster

rike

Ung

ern

Nor

geRu

män

ien

Stor

brita

nnie

nSv

erig

eAu

stra

lien

Fran

krik

eN

ya Z

eala

ndEs

tland

Span

ien

Bulg

arie

nKa

nada

Schw

eiz

Japa

nBe

lgie

nIrl

and

Tysk

land

USA

14

12

10

8

6

4

2

0

-2

Källa: Doing Business och egna beräkningar.



Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Annie Lööf och andra företrädare för Alliansen uttryckte verkligen viljan att förbättra företagens förutsättningar. Om det råder ingen tvekan. Säkert var det också en genuin önskan. Men retoriken matchades aldrig med en tillräckligt ambitiös politik. I slutet av 2013 förklarade till exempel Annie Lööf: ”I dag tvingas företag lämna in över 90 miljoner blanketter till över 70 olika myndigheter. Det är en ohållbar blankettflod som tar tid och pengar från produktiv verksamhet.”4

Den dåvarande näringsministern hade helt rätt i att situationen var ohållbar. Förenklad byråkrati kan påtagligt underlätta vardagen för Sveriges företagare. Den tid och energi som inte längre behöver läggas på myndighetsärenden kan nyttjas för att utveckla Sveriges nya och växande företag. Till skillnad mot skattesänkningar påverkas dessutom inte budgeten nämnvärt av regelförenklingar. Minskat regelkrångel är därför den självklara utgångspunkten för regeringar som tror på företagsamhet.

Men höll då Alliansregeringens sitt stora löfte till landets företagare om att minska regelkrånglet? Svaret är tyvärr nej om vi frågar företagarna själva. Under 2012 publicerades en undersökning om företagens förutsättningar. Där tillfrågades personer som driver eget i Sverige om huruvida det blivit enklare eller svårare att hantera regelverken jämfört med fyra år tidigare. Tolv procent upplevde att det blivit enklare. Å andra sidan svarade 26 procent att det blivit svårare. År 2014 ställdes samma fråga i en ny undersökning. Återigen svarade tolv procent att regelkrånglet minskat sedan fyra år tidigare. Andelen som ansåg motsatsen hade däremot ökat till 29 procent.5

4. Svenskt Näringsliv (2013).

5. PWC (2014).

15


En liknande studie från Näringslivets Regelnämnd har undersökt hur företagare anser att regelkrånglet förändrats jämfört med föregående år. I slutet av 2011 svarade 21 procent att krånglet minskat jämfört med föregående år. Denna andel sjönk gradvis till enbart fem procent av företagarna i 2014 års undersökning. Andelen som upplevde att regelverken blivit krångligare växte samtidigt från 9 till 15 procent under samma period.6 Bilden är alltså entydig: Trots att Alliansen hade höga ambi-tioner att förbättra företagsklimatet skedde relativt små förändringar i Sverige i relation till omvärlden, där många regeringar gjort mer för att stärka företagens förutsättningar. Trots att Alliansen lovade att minska regelkrånglet upplever företagarna i stället att situationen gradvis försämrades.

Sverige tycks av allt att döma ha bytt ut en regering där statsmin-istern entusiastiskt talade om bättre förutsättningar för företagande, mot en där företagande pliktskyldigt nämns. Inte heller den förra regeringen kom dock tillräckligt långt i att faktiskt skapa förbättring. Risken är påtaglig att situationen under kommande år försämras. Den nya regeringen tycks inställd på att prioritera högre skatter och mer omfattande regleringar före förbättringar av företagsklimatet. I så fall kan Sverige komma att tillhöra de få länder där företagens villkor stagnerar eller rentav försämras. Det vore en förödande utveckling i en värld där alltfler länder tävlar om att erbjuda den bästa näringspolitiken.

6. Näringslivets Regelnämnd (2014).

”Trots att Alliansen

lovade att minska regelkrånglet upplever företagarna i stället att

situationen gradvis försämrats”



Kanske beror avsaknaden av en tydlig reformlinje i Sverige på att både fördelarna med bättre företagsklimat och möjliga vägar till förändring så sällan konkretiseras? Det talas ofta om att företagande är positivt, men för lite sägs om vad Sverige kan gå miste om ifall förutsättningarna till företagande inte stärks. Många politiker till både vänster och höger vill genuint förbättra företagens och före-tagares villkor, men vet inte riktigt hur de ska gå till. Denna bok är skriven för att stärka kunskapen kring betydelsen av företagande för samhället. En annan målsättning är att lyfta fram konkreta reformer för bättre företagsklimat.

Den första delen av boken tar upp olika anledningar till varför Sverige framöver måste lyckas bättre med företagande i den föränder-liga värld som vi lever i. Den andra delen tar upp framgångsrika företagarreformer som kan vara inspiration till förändring i Sverige. Vår förhoppning är att denna ”handbok” kan väcka intresse för betydelsen av företagens förutsättningar liksom möjligheten att inom olika nivåer av politiken verka för förbättring. Bokens centrala poäng är att företagarpolitiken inte är något man pliktskyldigt bör nämna i politiska tal. Företagens villkor genomsyrar samhällsekonomin. Förbättrat företagsklimat är så viktigt att inga politiker – oavsett om de i första hand prioriterar jämställdhet, minskat utanförskap eller tillväxt – har råd att bortse från det.

17


Doing Business mäter företagsklimatet runtom i världen genom att titta på faktorer såsom hur komplicerat det är att starta nya företag, hur krångligt det är att registrera egendom eller få byggtillstånd, möjligheterna att få kredit, skydd för inves-teringar, hur höga skatterna är, hur lång tid det tar att hantera inbetalningen av skatter samt öppenheten för internationell handel. Läs mer på: www.doingbusiness.org

Därför måste företagares villkor stärkas

21

Sverige riskerar halka efter


Lasse Åbergs film Sällskapsresan från 1980 visar ett Sverige där det krävdes pass för att åka till Spanien. Pengar som fördes utomlands smugglades i knäckebrödspaket. Sedan dess har globaliseringen gradvis förändrat världen. Det har blivit lättare att röra sig över gränserna. De kulturella, politiska och ekonomiska barriärerna har sänkts. Alltfler företagare och företag väljer att etablera sig i omvärlden. Alltfler investerar i andra länder. En konsekvens av den ökade rörligheten är att de länder som erbjuder goda villkor lockar till sig investeringar, talanger och företag. De länder som går motsats väg bestraffas eftersom företag och företagare röstar med fötterna. När den franska regeringen nyligen höjde de redan höga skatterna fick till exempel många företagare nog och flyttade över kanalen till London.

Den ökade rörligheten har skapat en institutionell konkurrens där olika länder tävlar om att skapa de bästa villkoren för investerare, företagare och talanger.7 Därför har intresset för förbättrat före-tagsklimat ökat. I en värld präglad av global konkurrens är bättre grundläggande förutsättningar för företag inte längre en fråga som drivs av enskilda politiska partier. Snarare är det något som partier från höger till vänster i regel vill uppnå.

Samtidigt har också kunskapen om hur detta kan gå till blivit större. Politiska beslutsfattare har länge kämpat med frågan om vad man faktiskt kan göra för att stimulera till nya och växande företag. En insikt som spridit sig är att det ofta är onödigt att återuppfinna hjulet. Projekt som Doing Business har systematiskt kartlagt vilka åtgärder som krävs för att förbättra företagares ställning. Istället för att testa sig fram har alltså regeringar börjat lära sig av den internationella erfarenheten.

7. Se till exempel Farndale, Scullion och Sparrow (2010).



De snabbaste förbättringarna av företagsklimatet har skett i de mindre utvecklade delarna av världen. Som vi kunde se i förra kapitlet har till exempel länder-na i Öst- och Centraleuropa genomfört mer ambitiösa reformer än i Västeuropa. En förklaring är att de tidigare planekonomierna i öst håller på att komma ikapp sina grannar i väst.

Kroatien är ett illustrativt exempel. Landet hade tills nyligen ett mycket byråkratiskt system för hur bygglov hanteras men på kort tid har ett medvetet reformarbete skapat förbättring. Ny lagstiftning som infördes i början av 2014 gör det möjligt att få bygglov innan licensavgifter betalas in, vilket snabbar på tillståndsprocessen. Licenskostnaderna har sänkts, delar av pappersarbetet sker nu automatiskt och myndigheterna hanterar ärenden mera tillförlitligt. Som ett resultat av förändringarna har tiden som krävs för att få bygglov för en typisk lagerlokal i Kroatien halverats från 379 till 188 dagar.8

Kroatien har som vi kan se kommit långt under kort tid. Enligt Doing Business har dock landet ännu idag potential till förbättring. I Litauen, ett annat östeuropeiskt land, tar det som jämförelse hälften så lång tid, 91 dagar, att sköta samma bygglovsärende. Man skulle kunna tänka sig att Sverige skulle ligga långt före båda länderna. Att Sverige är ett mera utvecklat land innebär dock inte nödvändigtvis att vi är bättre på myndighetsärenden. Samma index mäter att det

8. Doing Business (2014).

”Våra östeuropeiska

grannar har alltså inte bara börjat komma

ikapp sett till förutsättning-arna för företagande. De har

också i viss mån börjat gå om Sverige”

23


i Sverige tar 116 dagar i snitt att få igenom samma bygglovsärende, det vill säga längre än i Litauen. Doing Business noterar också att merparten av byggprojekten i Sverige involverar krav på att modifiera existerande byggplaner. Det lägger hela 18 månaders extra tid på processen att hantera bygglov. Då kan det alltså bli krångligare att få bygglov i Sverige än i Kroatien. Resultatet är att företagen i Sverige får svårare att expandera och att byggandet av bostäder uteblir.9 Våra östeuropeiska grannar har alltså inte bara börjat komma ikapp oss. De har också i vissa avseenden börjat gå om Sverige när det kommer till att riva de byråkratiska hinder som står i vägen för näringslivet.

Även flera rika länder satsar stort på att förbättra företagens förutsättningar. Det tydligaste exemplet är Sydkorea. Tidigare präglades landet av en ekonomisk politik som fokuserade på storföre-tagens villkor, men som inte på bästa sätt var anpassad till de mindre och medelstora företagen. När Lee Myung-bak tillträdde rollen som president under 2008 insåg han dock att förändring behövdes. Redan tidigare hade Sydkorea långsamt börjat förbättra de mindre företagens förutsättningar. Efter Asienkrisen, som drabbade landet i slutet av 1990 talet, hade nämligen jobbtillväxten framförallt skett i de mindre och medelstora företagen.10 Politikerna hade lärt sig att det lönade sig mer att skapa goda förutsättningar för företagen överlag, än att staten gynnade ett fåtal storföretag.

När finanskrisen slog till under 2008 och 2009 skalade Lee Myung- bak upp ambitionerna om företagsklimatet. Bland de första åtgärder som den nya regeringen genomförde var att skapa ett nationellt råd för stärkt konkurrenskraft. Rådets uppdrag var att genom företagarvän-liga reformer lyfta landets tillväxtpotential.11 Likheterna är tydliga med den svenska Alliansregeringens Globaliseringsråd. Det senare

9. Ibid. Den extra tiden på 18 månader baseras på mätning i Stockholms kommun.

10. Korea National Statistical Office (KNSO).




var ett kansli inom utbildnings-departementet som mellan 2007 och 2009 analyserade hur Sverige kunde ta tillvara globaliseringens möjligheter. Globaliseringsrådet saknade aktiva företagare, men tog fram en rad förslag på hur företa-gandets villkor kunder stärkas. I sin slutrapport diskuterade rådet bland annat hur ett stelt anställningsskydd minskar dynamiken i ekonomin. Globaliseringsrådet lyfte också fram

hur skattereformer skulle kunna främja företagsamheten.12 Rådet föreslog en rad reformer, till ett värde av 40 miljarder kronor, som bland annat innebar tydliga sänkningar av de högsta marginalskatterna.13

Skillnaden mellan Sverige och Sydkorea är att Globaliseringsrådets idéer huvudsakligen hamnade i byrålådan. Det stela anställningss-kyddet ändrades inte, företagens skattebörda sänktes bara marginellt och de höga marginalskatterna kvarstod. I Sydkorea å andra sidan gjorde regeringen snabbt politik av de reformer som föreslogs. Rådet för nationell konkurrenskraft i Sydkorea noterade tidigt att 800 av de ca 5 200 lagar som reglerade företagandet i landet inte hade förändrats under de senaste åren. I syfte att snabbt minska företagens regelbörda avskaffades mer än 600 av dessa lagar. Dessutom identifierades och avskaffades cirka 3 500 administrativa regler som ansågs hämma företagandet utan att samtidigt fylla en viktig samhällsfunktion.14

12. Braunerhjelm, von Greiff och Svaleryd (2009).

13. Globaliseringsrådet (2009).


”Skillnaden mellan Sverige

och Sydkorea är att Globaliseringsrådets

idéer huvudsakli-gen hamnade i

byrålådan”

25


Solnedgångsklausuler. Hur kunde Sydkorea så snabbt minska på komplicerade regelverk? Anledningen är att landet utnyttjade så kallade ”solnedgångsklausuler” som redan fanns inbyggda i lagarna.15 Tanken bakom solnedgångsklausuler är att politiker och tjänstemän har en tendens att fokusera mera på att införa än att avskaffa regler. Resultatet blir då lätt att antalet regler stiger med tiden, samt att äldre regler som inte är anpassade till ett förändrat samhälle kvarstår. Solnedgångsklausuler kan integreras i olika lagar och innebär att lagarna smidigt kan avskaffas såvida de inte har förnyats efter en viss tid.16 Tack vare att solnedgångsklausuler fanns inbyggda i lagstiftningen kunde mer än en tiondel av de samlade lagar som berörde företagandet i Sydkorea snabbt avvecklas. Det var lagar som bedömdes hämma näringslivets funktion utan att tillföra större samhällsnytta. Även andra länder – som till exempel Storbritannien, Kanada och Australien – använder sig av solnedgångsklausuler.


16. Se exempelvis Jantz och Veit (2010).



Det nationella rådet riktade också blickarna mot skatteklimatet. Det uppmärksammades att Kina och Singapore både hade sänkt bolagss-katten under 2008, från 33 till 25 procent i det första fallet och från 20 till 18 procent i det andra. Dessutom noterades att Taiwan planerade en radikal sänkning av sin bolagsskatt från 25 till 17,5 procent inför år 2010.17 I regionen pågick alltså en konkurrens om att förbättra företagens skattevillkor. På rådets rekommendation sänkte Sydkoreas regering den högsta nivån på bolagsskatten från 25 till 22 procent 2008. Den lägsta nivån sänktes från 13 till 11 procent.18 År 2012 genomfördes en ytterligare skattereform, som innebar att den högsta bolagsskatten för medelstora företag ytterligare reducerades till 20 procent.19

Regeringen införde också en rad andra åtgärder. Administrationen av skatteinbetalningar förenklades. Tullen reformerade så att det blev lättare att importera och exportera varor. Processen att starta nya företag blev enklare, billigare och snabbare. Den sydkoreanska regeringens svar på den globala finanskrisen var alltså att sätta för-bättrat företagsklimat i fokus för den nationella politiken. Under bara några år förändrades förutsättningarna för företagande till det bättre. Reformpolitiken gav snabbt resultat. Redan år 2010, när världsekonomin långsamt höll på att återhämta sig, växte Sydkoreas ekonomi med hela sex procent. Det var den snabbaste tillväxten bland samtliga utvecklade ekonomier.20 I mitten av 2014 slog den internationella samarbetsorganisationen OECD fast att Sydkorea präglades av ovanligt snabb långsiktig tillväxt i jämförelse med andra utvecklade ekonomier. OECD noterade att reformpolitiken fortsatte, med fokus på bättre förutsättningar för innovativa företag.21

17. Sydkoreas ministerium för strategy och finance (2008).

18. Ibid.

19. Reuters (2011).


21. OECD (2014).

27


Som vi kan se i figur 2 i förra kapitlet förbättrade Sydkorea företagsklimatet mer än Sverige både under Alliansens första och andra mandatperiod. Under den andra mandatperioden fanns också många andra utvecklade ekonomier som genomförde snabbare förändringar än Sverige. Dit hör Italien, Island, Nederländerna, Danmark, Finland, Österrike, Norge och Storbritannien. Ett konkret exempel på att omvärlden snabbare förbättrar företagens villkor är beskattning.

I en årlig publikation jämför PricewaterCoopers och Världsbanken de faktiska skatter som ett exempelföretag betalar i olika delar av världen. Exempelföretaget är en medelstor verksamhet som tillverkar och säljer blomkrukor. Därmed är det representativt för såväl tillverkning som handel. För detta representativa bolag beräknas inte bara bolagss-katten, utan också andra skatter som exempelvis arbetsgivaravgifter. Som visas i figur 3 har den totala skattebördan för ett typiskt företag i Sverige minskat över tid.

Den samlade skattenivån har gått ned från 57 till 53 procent mellan 2006 och 2012, det senaste år för vilket statistik finns tillgänglig för i skrivande stund. Globalt har dock nivån sjunkit betydligt snabbare. I stora delar av världen har företagens skattebörda sänkts till runt 40 procent. Gapet mellan Sverige och flertal andra utvecklade länders företagsbeskattning har därmed ökat. År 2006 var skatten för svenska bolag 4,8 procentenheter högre än i Centralasien och Östeuropa. År

”År 2006 var

skatten för svenska bolag 4,8 procentenheter

högre än i Centralasien och Östeuropa. År 2012 hade gapet mer än fördubblats

till 11 procentenheter”



2012 hade gapet mer än fördubblats till 11 procentenheter. I Asien och Stillahavsregionen betalar företagare i snitt hela 14,4 procentenheter lägre skatt än i Sverige.22 Under senare år har vi kunnat se att alltmer av den högteknologiska verksamheten i de större svenska företagen flyttar från Sverige, medan viljan till nyinvestering på hemmaplan är begränsad. Motiven till att flytta produktion liksom huvudkontor är ibland att komma närmare de expanderande marknaderna i länder som Kina. En annan faktor som spelar in är att förutsättningarna för företagande i många fall är bättre utomlands.

Idag behöver inte längre pengar som förs från Sverige till Spanien smugglas i knäckebrödspaket. De länder som erbjuder de bästa villkoren för nya och växande företag belönas genom att locka till sig investeringar, entreprenörer och företag. Den globala konkur-rensen har ökat ambitionerna om förbättrade villkor för företagare i alltifrån Sydkorea till Litauen och Kroatien. Denna konkurrens påverkar förstås Sveriges förutsättningar. Idag är Sverige inte längre ett av världens bättre länder att driva företag i, åtminstone sett till hur komplicerade regelverken är att följa.

Under senare tid har dock omvärlden snabbt kommit ikapp i termer av förenklade regelverk. När det kommer till Sveriges akilleshäl, de höga skatterna som hämmar företagsamheten, har gapet till vissa delar av världen samtidigt ökat. Om inte ambitionerna kring före-tagsklimatet stärks finns en påtaglig risk att Sverige blir omsprungen av omvärlden. Det är som med den röda häxan i Alice i underlandet – som behövde springa snabbt helt enkelt för att inte hamna efter.

22. PricewaterhouseCoopers och Världsbanken (2007-2014). I Sydkorea sjönk som jämförelse den totala skattenivån från 30,9 till 27,9 procent mellan 2006 och 2012.

29


När hela världen springer snabbare måste också Sverige öka takten. Globaliseringen samspelar med en annan förändring. Som diskuteras i nästa avsnitt är en pågående trend att många existerande jobb försvinner på grund av den teknologiska utvecklingen. I denna föränderliga tid kan vi inte enbart förlita oss på gamla strukturer. Det behövs nya företag inom nya områden för att skapa framtidens nya jobb.

Figur 3. Företagens totala skattebörda

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

60

55

50

45

40

65

30

SVERIGE

CENTRALASIEN och ÖSTEUROPA

NORDAMERIKA

EU och EFTA

ASIEN- STILLAHAVSREGIONEN

Källor: PricewaterhouseCoopers och Världsbanken (2007-2014). Olika upplagor av publikationen ”Paying Taxes” samt ”The Regional Picture”.

Ingen brist på företagsamma länderSydkorea lyfts fram av Doing Business som ett föredöme när det kommer till att skapa ett bättre företagsklimat. Landet är dock knappast ensamt i sina ambitioner. Doing Business senaste rapport visar att företagsamma reformer sker i närmast alla länder. I Danmark har till exempel kapitalkravet för att starta ett nytt företag minskat. Finland har liberaliserat reglerna för att säga upp medarbetare. Norge har sänkt kraven för granskning av revisorer. Sverige beröms för att ha förenklat registreringen av egendom, ett bra steg på vägen som dock sannolikt har begränsad effekt på nyföretagandet.

Reformambitionerna är minst lika påtagliga i de krisdrabbade sydeuropeiska staterna. I Grekland har den administrativa kostnaden för att registrera egendom sänkts, liksom skatten på överlåtelse av fastigheter. Processen att hantera företagstvister i domstol har förenklats tack vare ett nytt IT-system. I Italien har kapitalinsatsen som behövs för att starta nya företag minskats.

Spanien har underlättat registrering av företag genom att introduc-era ett IT-system som länkar samman olika offentliga myndigheter. Den spanska regeringen har dessutom sänkt bolagsskatten. En liknande sänkning har genomförts i Portugal. Vid sidan av denna generella skattelättnad har regeringen i Portugal infört en riktad skattesänkning för små och medelstora företag. I både Portugal och Spanien har en rad åtgärder genomförts för att strömlinjefor-ma domstolsprocesser.

I Rwanda har processen att registrera företag förenklats, så att kostnaden minskat till mindre än en fjärdedel av vad den tidigare var. I Chile har det blivit möjligt att registrera nya företag genom en lätthanterlig hemsida. Nya Zealand har utvecklat en av de mest smidiga processerna för att få byggtillstånd. Doing Business noterar att den totala skattebördan för ett genomsnittligt företag fortsätter att sjunka runtom världen. I det genomsnittliga landet har skatten sänkts med hela 9,1 procentenheter under de senaste 9 åren. Jakten på företagsamhet pågår för fullt.

Källa: Doing Business (2014).

33

Nya jobb måste växa fram


Näringslivet befinner sig i snabb förändring. Efterfrågan på olika tjänster och varor utvecklas allt snabbare. Den internationella konkurrensen blir alltmer påtaglig. Nya företag växer fram och gamla dukar under. Därför kan vi inte ta jobben för givna. Mellan 1990 och 2009 så försvann till exempel hela 3 230 000 arbetstillfällen i Sverige. Ändå växte näringslivet, eftersom 3 420 000 nya jobb tillkom. Framförallt skedde tillväxten i små och medelstora företag, vilka skapade runt 300 000 nya anställningar. Det kan jämföras med de stora företagen vars samlade sysselsättning sjönk med cirka 120 000. Utvecklingen talar sitt tydliga språk: Nya jobb måste växa fram som ersätter de gamla, och det är framförallt i de mindre företagen som denna tillväxt sker (se figur 4).En anledning till varför nya jobb måste växa fram är att näringslivet präglas av ständiga förändringar. Till exempel ökar krav på utbildningsbakgrund och individuella kom-petenser på arbetsmarknaden. Det är en förklaring till varför andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning fördubblades mellan 1990 och 2009.23

Högre utbildningsnivå är dock ingen garanti för att slippa arbetslösh-et. Under längre tid har det funnits en trend där jordbruksmaskiner, industrirobotar och annan form av så kallad automatisering lett till att färre personer har behövts för att sköta tidigare manuella arbetsup-pgifter. Framförallt enkla arbetsuppgifter har därmed rationaliserats bort.

23. Heyman, Norbäck & Persson (2013). Små och medelstora företag definieras i studien som dem som har mellan tre och 199 anställda. Stora företag definieras som dem som har 200 eller fler anställda. En förklaring till trenden är strukturförändringar där delar av existerande verksamheter i stora bolag har knoppats av, eller där service outsourcats. En annan är att nya strukturer har ersatt gamla.



Figur 4. Utveckling av antal anställda under de senaste sex åren.

400,000

380,000

360,000

340,000

320,000

300,000

280,000

260,000

240,000

220,000

200,0002008 2009 2010 2011 2012 2013

1-4 anställda

5-9 anställda

10-19 anställda

20-49 anställda

50-99 anställda

100-199 anställda

Källa: SCB.

Införandet av moderna arbetsprocesser fortsätter än idag att förändra arbetsmarknaden. Inom en snar framtid kan som exempel taxibilar och lastbilar komma att vara datorstyrda. Då kommer föraryrken att bli betydligt mindre vanliga än idag. Smarta datasystem påverkar dock inte bara förare. De börjar också i rask takt automatisera många kvalificerade kontorsyrken. Arbetsprocesser som tidigare krävde en grupp analytiker kan snart skötas av enstaka personer som till sin hjälp har sofistikerade datorsystem. Även välutbildade grupper som jobbar i tjänstesektorn börjar känna av konkurrensen från robotar och smarta datorer.

I en uppmärksammad studie analyserar forskarna Carl Benedikt Frey och Michael Osborne vilka jobb som löper hög risk att autom-atiseras inom en snar framtid. Det visar sig att hela 47 procent av den totala sysselsättningen i USA tillhör högriskkategorierna. Med det menas att jobben i stor utsträckning kan ha kommit att rationaliserats bort inom de kommande två årtiondena.24

24. Frey och Osborne (2013).

35


I en studie för Stiftelsen för strat-egisk forskning tillämpar Stefan Fölster samma analys på svenska data. Fölster når slutsatsen att 53 procent av sysselsättningen i Sverige under kommande år kan påverkas av snabb autom-atisering. Sammantaget rör det sig om hela 2,5 miljoner arbetstillfällen.25

Det är inte hugget i sten att automatiseringen kommer att leda till att så många jobb försvinner. Kanske blir effekten svagare. Det är förstås också möjligt att effekten blir starkare, så att ännu fler arbetsuppgifter upphör att utföras manuellt. Hursomhelst råder inget tvivel om att teknologin förändrar arbetsmarknaden. Den stora frågan är hur nya jobb kan växa fram för att ersätta de som rationaliseras bort. Redan idag finns stora utmaningar med att klara sysselsättningen. Den arbetsmarknad som vi idag har skiljer sig ifrån den som fanns i mitten av 1900-talet. Då fanns många enklare arbeten som även personer utan tidigare utbildning eller arbetsmarknadserfarenhet kunde klara av. Idag finns en påtaglig brist på så kallade enkla arbeten.

25. Fölster (2014).

”Införandet av

moderna arbetspro-cesser fortsätter än idag att förändra arbetsmark-

naden. Inom en snar framtid kan som exempel taxibilar

och lastbilar komma att vara datorstyrda”



Utvecklingen mot färre enkla arbeten sker på global nivå. En utvärdering visar som exempel att andelen jobb som inte kräver särskilda kvalifikationer närmast har halverats i Storbritannien sedan mitten av 1980-talet. Framförallt bland deltidsjobb, som i regel har lägre kom-petenskrav och därför ofta fungerar som instegsjobb, har kravet på kvalifikationer

snabbt förändrats. År 1986 krävdes inga särskilda kvalifikationer för 63 procent av deltidsjobben i Storbritannien. År 2012 hade denna siffra mer än halverats till 30 procent.26

Sverige har upplevt en snarlik utveckling. År 1974 var enbart 28 procent av samtliga anställda utbildade och i kvalificerade arbeten. År 2000 hade siffran mer än fördubblats till 58 procent. Andelen lågutbildade i enkla arbeten minskade samtidigt drastiskt från 48 till 11 procent av samtliga anställda.27 Faktum är att Sverige har unikt få enklare arbeten. Som visas i figur 5 är andelen arbetstillfällen utan krav på särskild yrkesutbildning lägre i Sverige än i något annat EU-land. Enbart fem procent av de anställda i Sverige faller inom denna kategori. EU-snittet är nästan dubbelt så högt. Hur kommer det sig att så få enkla arbeten existerar i just Sverige?

26. Felstead et al (2012). Fallet bland heltidsarbetande var mindre dramatisk.

27. Tåhlin (2007).

”Kommer vi

att se ännu färre enkla arbeten på grund

av robotisering och automa-tisering? Eller blir det snarare så att enklare servicearbeten,

som inte kan skötas av datorer och robotar, blir

vanligare?”

37


Jobben som hotas. Nedan är några exempel på yrken som med hög sannolikhet kan automatiseras under de kommande två årtiondena:

» Bokföring och redovisning

» Maskinoperatörer

» Banktjänstemän

» Kassapersonal

» Försäljare

» Kontorssekreterare

» Dataregistrerare

» Montörer

» Lokförare



En förklaring är att Sverige har en modern ekonomi med höga krav på kompetenser. En annan är att fackföreningarna i centraliserade löneförhandlingar drivit upp lägstalönerna, så att arbetsgivare med kollektivavtal i regel inte kan skapa enkla arbeten med lägre löner. Kombinationen av höga skatter och relativt generösa bidrag gör des-sutom att många som är arbetslösa i Sverige inte tjänar på att gå från arbetslöshet till enkla arbeten.

Figur 5. Sverige har lägst andel enkla jobb i EU

Cype

rn

Span

ien

Port

ugal

Lett

land

Italie

n

Bulg

arie

n

Rum

änie

n

Belg

ien

Dan

mar

k

Fran

krik

e

Ung

ern

Mal

ta

EU-2

8

Irlan

d

Ned

erlä

nder

na

Stor

brita

nnie

n

Estla

nd

Tysk

land

Öst

errik

e

Slov

enie

n

Slov

akie

n

Lita

uen

Luxe

mbu

rg

Pole

n

Kroa

tien

Gre

klan

d

Finl

and

Tjec

kien

Sver

ige

20

15

10

5

Källa: Ekonomifakta (2013).

Även i en kunskapsbaserad ekonomi som Sverige behövs såväl enkla som mera avancerade arbeten. I annat fall kommer många att stå utanför arbetsmarknaden. Den stora frågan är hur utbuden av jobben kommer att förändras på grund av automatisering. Kommer robotar att slå ut ännu fler enkla arbeten? Eller blir det snarare de mer kvalificerade jobben som försvinner på grund av smarta datorsystem och annan form av automatisering? Svaret är att vi inte riktigt vet. Det vi vet är att nyföretagande spelar en viktig roll. Sverige behöver

39


företagare som vågar testa olika nya idéer, i nya branscher. Vissa kommer att misslyckas. Andra kommer att skapa framtidens jobb.

Det stora företagen brukar vara fokuserade på att rationalisera arbetsprocesser. De mindre företagen tenderar däremot att vara bättre på att inse potentialen i nya marknader samt skapa arbet-stillfällen för grupper som annars riskerar utanförskap. I en tid där arbetsmarknaden präglas av snabb automatisering och en kronisk brist på enkla arbeten behövs nya och växande företag. Annars blir det helt enkelt svårt att klara sysselsättningen. Frågan är om politikerna är medvetna om de påtagliga förändringar som svensk arbetsmarknad står inför. Det bristande intresset för att i praktisk handling stärka företagsklimatet pekar på att så inte är fallet.

41


De mindre företagens betydelse för jobbenEnligt Eurostat stod de mindre och medelstora företagen för 59 procent av det ekonomiska värde som producerades i Sverige och för 66 procent av sysselsättningen under 2013.

Källa: Eurostat (2014a). Små och medelstora företag definieras som att ha mindre än 250 anställda.

43

Ett fåtal succéföretag räcker inte till


Marknaden för datorspel har kommit långt under senare tid. Idag utvecklas de mest framgångsrika spelen ofta av stora producenter, med budgetar som motsvarar Hollywoodfilmer. Minecraft är ett tydligt undantag. Spelet togs nämligen fram huvudsakligen på egen hand av den unga programmeraren Markus Persson. Trots att han saknade storföretagens massiva resurser lyckades denne entreprenör programmera ett spel som sålts i minst 54 miljoner exemplar globalt.28 Som om denna massiva försäljning inte vore nog kunde Markus Persson nyligen sälja hela varumärket för ett högt pris. I slutet av 2014 utannonserade mjukvarujätten Microsoft att de skulle köpa Minecraft för nära 18 miljarder kronor.29

Det är en hisnande summa, och en påminnelse om den framgång som hårt arbetande och kreativa företagare kan uppnå. Minecraft är helt enkelt en av Sveriges främsta moderna exportsuccéer. Det är något vi verkligen borde vara stolta över. Utvecklaren av spelet har inte bara skapat något som tiotals miljoner spelare kan glädjas över. Han har också dragit in omfattande resurser till den svenska ekonomin. I slutändan kommer de skatteintäkter som Minecraft resulterar i att uppgå till miljarder kronor. Markus Persson utnyttjar dessutom sina pengar till alltifrån välgörenhet till att stödja nya spelutvecklare. Trots alla dessa fördelar finns en del som skiljer Mojang, det företag som står bakom Minecraft, från de framgångsföretag som traditionellt präglat utvecklingen i Sverige.

28. Minecraft släpptes 2009 och hade sålt nära 54 miljoner exemplar juni 2014. Sedan dess har spelet fortsatt att säljas. Källa: GameSpot (2014).

29. Dagens Nyheter (2014).



Tidigare blev Sverige framförallt rikt genom att tillverkningsindustrin växte. Företag som producerade saker som skepp eller bilar drog in stora summor genom internationell export. De anställde också tiotusentals personer. Mojang skiljer sig på tre sätt från Sveriges traditionella exportföretag. Det första är att Mojangs succé har kommit ovanligt snabbt. Markus Persson har gått ifrån att vara en ung person utan fast anställning till en av världens mest kända entreprenörer på bara några år. Det andra är att succéföretaget inte är starkt bundet till Sverige. Minecraft är ett program. Mojangs främsta resurs är ett fåtal duktiga programmerares och affärsutvecklares kompetenser. Företaget kan relativt enkelt välja att flytta till en annan del av världen. Den tredje skillnaden är att Mojang har få anställda. I slutet av 2013 jobbade bara 28 personer på företaget.30 Vid sidan av Markus Persson och de nyckelpersoner som hjälpt honom lansera Minecraft sysselsätter det världskända företaget bara en handfull andra individer.

Har Minecraft verkligen bara skapat 28 arbetstillfällen? Så enkelt är det förstås inte. I likhet med många andra exportföretag kan Mojang också bidra med indirekt jobbskapande hos underleverantörer. Dessutom spenderar och investerar Minecrafts grundare sina pengar, vilket skapar ytterligare arbetstillfällen. Trots det är jämförelsen med traditionella exportföretag intressant. Visst finns det spelstudios där många personer arbetar. Om den bakomliggande idén är tillräckligt god gör dock digitaliseringen att en eller ett fåtal personer kan skapa lika stort mervärde som hundratals eller tusentals individer. Minecraft är ett exempel bland många på att den nya tekniken gör att kopplingen mellan framtidens jobb och framtidens succéföretag inte alltid behöver vara stark. Bland andra exempel kan Spotify och Skype nämnas. Dessa svenska mjukvaruföretag har liksom Mojang blivit kända runtom världen, utan att skapa särskilt många arbetstillfällen direkt.

30. Allabolag.se.

45


Om man ser på den digitala sektorn som helhet finns förvisso också företag som skapar arbetstillfällen för en större grupp. Ett av de vanli-gaste yrkena i storstäder som Stockholm är idag programmer-are. Den framtidsbransch som IT utgör skapar dock framförallt möjligheter i storstäderna. Anledningen är att IT-företag gynnas av storstädernas special-iserade och kunskapsintensiva arbetsmarknader.

Även i vår moderna tid, där mycket av utvecklingen sker inom informationstekniken, finns det en plats för traditionella företag som tillverkar saker och som inte nödvändigtvis måste finnas i närheten av en storstad. Som exempel kan Kopparberg och Spendrups nämnas. De två företagen bidrar med arbetstillfällen i orter som Kopparberg, Laholm, Sollefteå, Grängesberg, Hällefors och Visby.

Det finns många andra liknande exempel runtom Sverige. Encon, som grundades 1990 i Strömsund, utvecklar och producerar tillbe-hör till grävmaskiner. Företaget har vuxit tack vare en ny innovation som gör att skopan på en grävmaskin kan snurras runt. Den smarta lösningen ökar maskinens arbetsområden och eftertraktas runtom i världen. Inpipe bildades samma år i Vilhelmina och tillverkar innerrör för att täta till exempel avloppsledningar. Artboard, som grundades 1984 i Timrå, producerar brandsäkra lättviktsinredningar för tåg, flyg och båtar. Scanlaser, som startades upp 1985 i Bohuslän, verkar med innovativa system för täckdikningsmaskiner. Företagets grundidé är att utnyttja laserteknik för maskinstyrning. Dessa är bara ett fåtal av

”Minecraft är

ett exempel bland många på att den nya

tekniken gör att kopplin-gen mellan framtidens

jobb och framtidens succéföretag inte alltid

behöver vara stark”



de många medelstora verksam-heter som bidrar med värdefulla exportintäkter runtom Sverige.

Företag som tillverkar fysiska produkter är inte alls lika mediala som Mojang. Om man följer den mediala diskussionen är det lätt att få känslan att industriverksamheterna tillhör en förgången värld. Verkligheten ser annorlunda ut. Även i den moderna ekonomin finns en stor marknad för att faktiskt skapa

produkter som man kan ta på. Behovet av öl och läsk är stort. Liksom av smarta industrimaskiner. Företag som Encon och Spendrups är extra intressanta eftersom de – till skillnad från Mojang – har en stark lokal anknytning. De bidrar till sysselsättning i delar av Sverige där många invånare annars skulle riskera arbetslöshet.

Det är fantastiskt att Sverige kan växa som ett ledande IT-land. De intäkter som exportframgångar som Minecraft drar in är högst väl-komna bidrag till en växande ekonomi. Samtidigt räcker inte ett fåtal succéföretag för att skapa framtidens arbetstillfällen. Sverige behöver brett jobbskapande, också i traditionella näringar som tillverkning och bryggeri. Exportmöjligheterna måste också finnas i andra delar av landet utöver storstäderna. Vid sidan av globala succéer vi läser om i tidningarna behöver Sverige en myriad av mindre företag inom alltifrån restaurangverksamhet som service, detaljhandel, turism, jordbruk och industri. Företagsklimatet måste förbättras så att jobben skapas på bred front.

”Samtidigt räcker inte ett

fåtal succéföretag för att skapa fram-

tidens arbetstillfällen. Sverige behöver brett jobbskapande, också i traditionella näringar

som tillverkning”

47


Exemplet med Minecraft är också av ett annat skäl talande. Vanligtvis tas de bästa datorspelen fram av storföretag som satsar miljoner eller rentav miljarder kronor på projekten. Marcus Persson lyckades i stor utsträckning på egen hand – utan några egentliga resurser förutom sin talang – ta fram ett spel som nådde världsframgång. Han lyckades med det genom att vara ovanligt kreativ. I det sammanhanget har Mojang en tydlig likhet med Scanlaser och Encon. Erfarenheten visar nämligen att mycket av den kreativa förmågan finns just hos nya och växande företag.

49


Vad säger forskningen om företagsklimat?

Det är inte så konstigt att en organisation som Småföretagarnas Riksförbund ger ut en bok som handlar om företagandets villkor. Men är det verkligen så viktigt att främja förutsättningarna för nya och växande företag? Är inte företagsklimatet bara ett politiskt modeord som används för att främja ett särintresse? Enligt forsk-ningen har företagens villkor betydande inverkan på samhället i stort. Ett bättre företagsklimat ligger i allmänhetens intresse.

En anledning till varför så många regeringar bryr sig om företag-sklimatet är att de vill främja tillväxten. Goda förutsättningar för företagande är enligt den internationella forskningslitteraturen nära kopplat till ekonomisk utveckling.31

Reformer kan ha omfattande påverkan på företagandet. När det blir enklare att registrera nya företag leder det som exempel till att fler företag grundas.32 Krångliga regelverk underminerar å andra sidan entreprenörskap och ekonomisk utveckling.33 Det finns alltså goda skäl att verka för smidigare regelverk. Minskad byråkrati gynnar inte bara företagarna, utan i förlängningen oss alla.

31. Se till exempel Wasylenko och McGuire (1985), Fonseca, Lopez-Garcia och Pissarides (2001), Nicoletti och Scarpetta (2003), Alesina m.fl. (2005), Djankov, McLiesh och Ramalho (2006), Arnold, Nicoletti och Scarpetta (2011) samt Kolko Neumark och Mejia (2013).

32. Bruhn (2011), Kaplan, Piedra och Seira (2011) samt Branstetter m.fl. (2013).

33. Dreher och Gassebner (2013).

51

Gamla strukturer behöver ersättas av nya


Behöver vi verkligen nya företag? Även om svaret kan verka uppenbart så är frågan värd att ställa, om inte annat som ett tankeexperiment. Av alla företag som testar nya produkter, tjänster och affärsmodeller är det ju faktiskt bara ett fåtal som lyckas riktigt bra. Många går istället i konkurs eller avvecklas. Varför måste nya företag komma på nya sätt att använda grävmaskiner? Räcker det inte att de väletablerade bolagen, som redan kan marknaden, med jämna mellanrum lanserar nya lösningar, tjänster och produkter? Skulle inte Microsoft själv kunnat komma på Minecraft?

Man kan också fråga sig om samhället verkligen behöver entreprenörer. En av världens mest kända entreprenörer, Richard Branson, började sin bana som företagare genom att starta en elevtidning och senare sälja skivor på postorder. Var det rimligt att han därefter satsade på att utveckla ett nytt flygbolag? Det är en sak att Branson hade smarta idéer kring hur flyget kunde utvecklas. Men varför starta ett nytt företag, snarare än att börja jobba för ett existerande flygbolag som Pan Am?

Man kan säga att näringslivet kan växa på två olika sätt. Antingen kan enskilda företag och hela branscher utvecklas genom att växa inom ramen för existerande strukturer. Eller så kan omvälvande nya tekniker eller nya arbetssätt införas som ändrar förutsättningarna på marknaden. Ifall vi bara förlitade oss på det första sättet så skulle poängen med nyföretagande delvis försvinna. I regel är de etablerade aktörerna bäst på att finputsa existerande verksamheter. Ibland kör de dock fast. Pan Am lyckades till exempel inte få lönsamhet i sin verksamhet, ens när det var USA:s största internationella flygbolag.



Problemet var inte att företagsledningen var obenägen att satsa på innovationer. Snarare tvärtom. Pan Am var det första flygbolag som använde sig av jetflyg, jumbojet och dessutom datoriserade bok-ningssystem. Ändå gick företaget i konkurs. Richard Branson lyckades tillsammans med sin dåvarande kollega Randolph Fields skapa en bättre affärsmodell för den nya konkurrenten Virgin Atlantic.

Ibland är det svårare att styra om en existerande verksamhet som har kört fast än att skapa något nytt. Då krävs radikal förändring. Som den kända ekonomen Joseph Schumpeter argumenterade redan 1942 bygger mycket av den långsiktiga utvecklingen i en marknadse-konomi på att gamla strukturer utmanas och ibland rentav förstörs. Genom denna form av ”kreativa förstörelse” frigörs resurser för nya och bättre lösningar.34

Det finns många historiska illustrationer på kreativ förstörelse. När ångfartygen kom innebar det stora svårigheter för de företag som tillverkade segelfartyg. Företag som levererade hem is till hushållen lades ned när kylskåpen blev populära. Få producenter av skrivmaski-ner klarade sig när personliga datorer blev populära. Det är inte förvånande att persondatorerna ersatte skrivmaskinerna. Vad som är än mer intressant är att de företag som byggde skrivmaskinerna sällan kunde anpassa sig till att istället tillverka andra produkter, som till exempel datorer.

Ett annat illustrativt exempel är svenska Facit. Förr i tiden fanns inga elektroniska räknare. Istället använde skolor, företag och myndigheter mekaniska räknare. De mekaniska räknarna drevs med kugghjul och kunde göra enkla beräkningar. Det kanske låter absurt idag, men för sin tid var räknemaskinerna drivna av kugghjul mycket värdefulla. Alternativet var att räkna med papper och penna.35

34. Schumpeter (1942).

35. Eller med räknestickor, en form av linjal med vilken man kunde genomföra relativt avancerade beräkningar.

53


Det svenska företaget Facit var världsbäst på att tillverka mekaniska räknare. År 1970 hade företaget 14 000 anställ-da och fanns representerad i 140 olika länder. Men redan nästa år började Facit få stora problem. Anledningen var att de elektroniska räknarna som tillverkades i länder som Japan började bli alltmer populära. Självklart insåg ledningen för Facit vad som var på gång. De första elektroniska räknarna var inte tillförlitliga, och kunde ibland ge fel svar på sista decimalen. Ändå var det uppenbart att de elektroniska räknarna hade framtiden för sig. I takt med att de blev bättre skulle de snart ersätta de som drevs av kugghjul. Facit försökte därför skifta om till den nya tekniken.

På pappret låter det som att företaget enkelt borde ha klarat av uppgiften. Facit hade enorma ekonomiska muskler. Runtom världen var det ett välkänt varumärke med etablerade försäljningskontor. Snart skulle dock det världsledande globala företaget gå under. Facit hade, som forskaren Christian Sandström lyft fram, ”kugghjul i blodet”. Det massiva företaget var för trögrörligt för att lyckas med omställningen till elektroniska räknare. En rad småföretag i länder som Japan lyckades å andra sidan lära sig marknaden för elektroniska räknare riktigt bra. Facits lojala kunder började snart vända sig till de nya konkurrenterna.36

36. Sandström (2013).

”Det svenska

företaget Facit var världsbäst på att till-

verka mekaniska räknare. År 1970 hade företaget

14 000 anställda och fanns representerad i 140

olika länder”



Det kan låta tråkigt att en arbetsgivare som en gång anställde 14 000 personer försvann. Men den formen av förändring behövs. Ibland behöver gamla strukturer ersättas av nya. Det var viktigt i en tid då mekaniska räknare ersattes av elektroniska. Och det är viktigt i vår tid, då digitalisering och autom-atisering gör att många av dagens arbetstillfällen kan

rationaliseras bort. Ingen vet exakt hur framtidens ekonomi kommer att se ut. Företag som överlever och växer gör så ofta genom att vara föränderliga. Nokia gick från att tillverka gummistövlar till att bli en världsledande tillverkare av mobiltelefoner. När företaget föll efter i den internationella konkurrensen startade flertal av dess tidigare anställda nya tillväxtföretag, med hjälp av den know-how som de fått i det innovativa företaget. Ericsson har gått från att vara inriktad på hårdvara till att bli en mjukvaruleverantör. När företaget idag tvingas till nedskärningar kan förhoppningsvis de talanger som blir av med jobbet bidra med nya framgångsföretag. Det finns en läxa som vi kan dra av historien likväl som av vår samtid: ett gott klimat för nya och växande företag är avgörande för att framtidens lösningar ska få fäste.

”Ibland behöver gamla strukturer

ersättas av nya. Det var viktigt i en tid då mekaniska

räknare ersattes av elektroniska. Och det är viktigt i vår tid, då

digitalisering och automatiser-ing gör att många av dagens

arbetstillfällen kan ra-tionaliseras bort”

55


Kreativ förstörelse

Förändringens vindar har med tiden kommit att blåsa allt snabbare i näringslivet. Mellan 1960 och 2009 har signifikanta förändringar skett i omsättningen av stora företag, i hur snabbt marknadsandelar förändras, i skillnaden i tillväxttakt mellan företag som ökar respektive minskar sina marknadsandelar, samt andra mått på ökad ekonomisk dynamik. Forskarna finner att ett fåtal innovativa företag driver på förändringarna.37 Det blir alltså vanligare att entreprenörer vänder upp och ned på marknaders förutsättningar. Den kreativa förstörelse som Joseph Schumpeter talade om styr vår moderna ekonomi. För att klara sig i denna föränderliga värld är det viktigt att företagen flexibelt kan anpassa sig till nya förutsättningar.

37. Liang, McLean och Zhao (2011). Studien baseras på amerikanska data.

57

Mindre företag allt viktigare för innovationskraften


Var sker innovationer? Forskare som vill svara på den frågan brukar titta på hur mycket olika företag satsar på forskning och utveckling. Säg att Volvo ett år lägger hundra miljoner kronor på att utveckla nya produkter. Om företaget nästa år spenderar två hundra miljoner kronor anses det ha blivit dubbelt så innovativt. Det är ett enkelt sätt att räkna. Problemet är att det ofta ger missvisande resultat. Volvo behöver inte bli dubbelt så innovativt bara för att företaget bokför eller faktiskt spenderar mera pengar på utveckling. Det viktiga är vad man faktiskt lyckas utveckla. När Microsoft först växte fram var det ett litet företag utan en budget för innovation. IBM, som Microsoft skrev program för, var en världsledande aktör som satsade stora summor på forskning och utveckling. Ändå var det Microsoft som revolutionerade världen.

Forskare har länge haft svårt att fånga de mindre företagens roll för innovationer. Anledningen är att det framförallt är stora företag som har särskilda avdelningar för forskning och utveckling. I mindre företag, samt tjänsteinriktade företag, fungerar det annorlunda. Innovationer växer fram som en integrerad del av företagens verksam-het.38 Men det är ingen omöjlighet att uppskatta de mindre företagens bidrag till innovationer. Det gäller bara att räkna mer ”ordentligt”. Det är precis vad Karolin Sjöö och Josef Taalbi, som båda nyligen disputerade vid Lunds universitet, har gjort. De två forskarna insåg att branschtidningar i regel rapporterar om de innovationer som sker i Sverige.

38. Se till exempel Miles (2008) samt Ettlie och Rosenthal (2011).



Därför gick de igenom 8 600 nummer av olika tidningar som Ny teknik, Energi & miljö och Livsmedel i fokus. Genom att läsa tidningarna noga kunde de kartlägga runt 5 000 olika innovationer. Resultatet är en databas över svensk innovation-skraft mellan 1970 och 2007. Den omfattande kartläggningen visar på ett intressant samband. Under 1970-talet togs innova-tionerna i Sverige huvudsakligen fram av de stora företagen. Under 1980-talet gick dock småföretagen om som innovationsskapare. Sedan dess har det varit de mindre företagen som drivit på merparten av svenska innovationer.39

Det var på många sätt enklare och påtagligare att vara innovativ under 1970-talet jämfört med idag. Då handlade förändringen i stor utsträckning om att ta fram nya fysiska produkter, som mikrovåg-sugnar, jordbruksmaskiner, datorer och läkemedel. Det var en utvecklingsprocess som storföretagen var väl lämpade för. Det som krävdes var, något förenklat, att ingenjörer, kemister och andra experter fick resurserna att testa olika lösningar. Karolin Sjöö och Josef Taalbi finner i sin forskning att det med tiden har blivit dyrare att ta fram innovationer i Sverige.40 Under efterkrigstiden handlade innovation i stor utsträckning om att plocka de lågt hängande fruk-terna. Många enkla tekniska lösningar som påtagligt kunde förbättra industrin hade ännu inte tagits fram.

39. Entré (2014). Se även Sjöö (2014) samt Taalbi (2014).

40. Lund Business Review (2014).

”Det visar sig

att innovationerna i Sverige till en början

huvudsakligen togs fram av de stora företagen. Under 1980-talet gick

dock småföretagen om som innovationss-

kapare”

59


Det var förhållandevis enkelt att förbättra de hushållsmaskiner som den växande medelklassen efterfrågade. Många enkla molekyler som kunde förbättra hälsan hade ännu inte identifierats. Med tiden har samma processer blivit svårare.

Visst går det att ta fram nya tekniska lösningar också idag. Det är dock i regel mera sofistikerade system som måste utvecklas. Visst går det att finna nya läkemedel också i vår tid. Men då gäller det dock att skräddarsy komplicerade molekyler. Många av de innovationer som sker idag handlar inte om nya produkter. Istället går innovationerna ut på smarta lösningar baserat på modern IT, eller nytänkande tjän-ster.41 Den form av innovationer som dominerade efterkrigstiden var anpassad till de stora företagens forskningsavdelningar. Den form av innovationer som blivit vanligare i modern tid är mer anpassad till de mindre företagen, som av naturen är mera flexibla och serviceinrik-tade än jättarna.

Samtidigt är inte alternativet att antingen ha innovationer i de mindre företagen eller i de större. Tvärtom sker utvecklingen som ett samspel mellan de stora och små företagen. Enligt den välkända innovationsforskaren William Baumol är ofta uppstickare bäst på att skaka om en marknad med nya lösningar. Det är dock fel att tro att stora företag är gamla dinosaurier som bara väntar på att utrotas. De etablerade företagen fyller också en avgörande roll. De är förvisso sämre på radikala omsvängningar, men desto bättre på att stegvis införa förbättringar. Enligt Baumol har David och Goliat hittat en rollfördelning i teknologiutvecklingen där de kompletterar varandra väl.

41. Framförallt tjänsteinnovationer uppstår i komplexa miljöer, där nya sätt att organisera en verksamhet, nya tjänster och nya varor i regel samverkar till att skapa utveckling. Källa: Bouwman, De Vos och Haaker (2008).



Små innovativa företag växer sig stora genom att lansera nya lösningar. Storföretagen å andra sidan är duktiga på att kontinuerligt effektiv-isera sin produktion och finslipa tekniken eller olika arbetsprocesser. Många små steg adderas och blir till jättekliv.42 Det nära samspel som finns mellan stora och små företags innovationsprocesser illustrerar betydelsen av ett gott företagsklimat. Ju bättre förutsättningar som skapas för de små och nya företagen att vara nytänkande, desto bättre förutsättningar skapas för de stora företagens långsiktiga konkurrenskraft.

42. Baumol (2002).

61


En djungel av innovationsstödjande projekt

Politiker försöker stimulera till innovationer på en rad olika sätt. I stor utsträckning handlar det om att spendera skattepengar på offentliga program som ska stödja innovativa företag. Problemet är att organisationerna lätt kan bli byråkratiska och verka spretigt. År 2010 visade till exempel Sydsvenskan att det bara i Skåne fanns runt 80 innovationsstödjande verksamheter, vars arbete ofta överlappade varandra. Istället för att stimulera till innovation i företagen användes alltså pengarna till offentliga tjänstemäns löner. Regionens ledning lovade att oredan skulle minska och att systemet skulle bli effektivare. Tre år senare räknade Sydsvenskan åter på de innovationsstödjande projekten i Skåne. Det visade sig att antalet hade vuxit till 120 stycken.43 Är en djungel av offentliga program verkligen rätt sätt att stödja de innovativa företagen? Har dessa program personal med tillräcklig kompetens för att kunna stödja framtida innovativa företagare?

43. Sydsvenskan (2013).

63

Företagande är vägen till integration


Sverige står ut i jämförelse med andra utvecklade länder sett till möjligheterna för personer med utländskt ursprung att etablera sig på arbetsmarknaden. Såväl invandrare som är högutbildade som lågutbildade möter nämligen ovanligt stor risk för arbetslöshet (se internationell jämförelse på nästa sida). Resultatet är att många hushåll med utländskt ursprung hamnar i en marginaliserad ställning. I en granskning studerade Dagens Nyheter nyligen hur det har gått för samtliga personer som fick permanent uppehållstillstånd i Sverige år 2004. Det visar sig att inte ens varannan flykting tio år senare hade en inkomst över 13 000 kronor per månad. Minst tre av tio fick ekonomiskt bistånd från kommunen.44

Det säger sig själv att situationen är ohållbar. Å ena sidan fastnar många med utländsk bakgrund i socialt och ekonomiskt utanförskap. Å andra sidan uppkommer stora samhällsekonomiska förluster när många individer som skulle kunna arbeta försörjs genom bidrag.

Tyvärr finns få tecken på att integrationen håller på att förbättras. Samtidigt tar Sverige emot stora grupper flyktingar från länder som till exempel Syrien.45 Mellan 2015 och 2019 räknar Migrationsverket med att nästan 350 000 personer söker asyl i Sverige.46 Vid sidan av det kommer också många anhöriginvandrare hit. En förändring behövs om inte också de nya grupperna ska exkluderas från arbetsmark-naden. Varför är då det svenska samhället ovanligt dåligt på att klara integrationen? Det enkla svaret är att arbetsmarknadens strukturer


45. I skrivande stund beviljar Sverige runt en femtedel av alla beviljade asylansökningar i Europeiska unionen. Källa: Eurostat (2014b).

46. Dagens Industri (2015).



inte är särskilt inkluderande för nya grupper. Rigida anställningslagar och en oflexibel och stelbent lönesättning gör det svårt att komma i arbete. Generösa offentliga ersättningar leder till att många fastnar i långvarigt bidragsberoende.47

Reformer som stärker drivkrafterna till arbete behövs för att bryta utanförskapet. Dessutom måste jobben bli fler i takt med att befolk-ningen ökar. Det är framförallt de mindre företagen som står för nya arbetstillfällen i Sverige. Bättre företagsklimat är av det skälet centralt för att klara integrationen. Ekonomerna Li Jansson och Stefan Fölster har visat att de kommuner i Sverige som har bättre företagsklimat, enligt Svenskt Näringslivs index, mycket riktigt är bättre på att hålla ned arbetslösheten. De nya jobb som företagen skapar gynnar framförallt personer med ursprung i andra delar av världen. De två ekonomerna räknar med att 50 000 fler personer med utomeuro-peiskt ursprung skulle kunna komma i arbete om företagsklimatet förbättrades.48

Personer med utländskt ursprung kan också bidra till ett lyft för företagandet. Att driva eget är en viktig väg in i samhället för grupper som annars riskerar utanförskap. Det perspektivet har länge lyfts fram i internationell forskning.49 Det finns flera skäl till varför företagande är relevant för grupper med utländskt ursprung.

47. Se till exempel Sanandaji (2011) samt Bergh (2013).

48. Fölster och Jansson (2011). Det är viktigt att hålla i sinnet att beräkningen är några år gammal. Antalet personer med utländskt ursprung har snabbt ökat sedan dess. Därför kan ännu fler idag förväntas komma i arbete tack vare bättre företagsklimat.

49. Redan 1986 drog som exempel en studie om den amerikanska arbetsmarknaden slutsatsen att det fann ”en stark positiv inverkan på assimilering av nivån på egenföretagande”. Källa: Borjas (1986).

65


I en internationell jämförelse kartläggs hur goda möjligheterna är för personer med utländsk härkomst att komma i arbete. Sverige står ut som ett land med ovanligt stora hinder för integrationen. Bland dem som har högre utbildning i Sverige är arbetslösheten hela åtta procentenheter högre hos utlandsfödda än inrikesfödda individer. I det genomsnittliga rika landet är skillnaden hälften så stor. Bland dem som har låg utbildningsnivå är skillnaden i arbetslöshet över tio procentenheter i Sverige. I det genomsnittliga rika landet är gapet som jämförelse 2,7 procent.

Källa: OECD (2012a).



En anledning är att företa-gande kan vara alternativet till arbetslöshet. De företag som personer med utländsk bakgrund driver brukar ofta vara personalintensiva. Ifall företagen lyckas väl kan de skapa arbetstillfällen för breda grupper.50 Vid sidan av att ge möjlighet till försörjning är företagande också en plattform för att knyta sociala kontakter och förbättra språkkunskaper. Genom att driva eget kan indi-vider med utländsk bakgrund

både få en inkomst och en möjlighet att etablera sig i samhället.51 Samtidigt är personer med utländskt ursprung en heterogen grupp. Benägenheten att driva företag skiljer sig baserat på bland annat kulturellt ursprung och vistelsetid.

Redan idag startas en femtedel av de nya företagen i Sverige av person-er som antingen själva är födda utomlands eller har två utlandsfödda föräldrar.52 Till en början upplever dessa företag ofta stora utmaningar. Trots det blir de i regel med tiden relativt framgångsrika. I en studie jämför forskarna Lina Andersson och Mats Hammarstedt enskilda näringsidkare (småföretagare som inte driver aktiebolag) med ursprung i Mellanöstern, Grekland och Etiopien med dem som är födda i Sverige. Det visar sig att företagarna med utländskt ursprung har lägre nettoresultat än de infödda. Trots det anställer den förra

50. Kloosterman och Rath (2004).

51. Min (1984).

52. SCB (2014) och egna beräkningar. Personer med utländskt ursprung är ingen heterogen grupp. Omfattande skillnader finns i benägenheten att starta företag och ursprungsland. De som har ursprung i Turkiet är som exempel ovanligt benägna att driva egna små och medelstora företag.

”De företag

som personer med utländsk bakgrund driver

brukar ofta vara personalin-tensiva. Ifall företagen lyckas

väl kan de skapa arbetstill-fällen för breda grupper”

67


gruppen fler personal. Därför har de också högre omsättning.53 I en annan studie visas att företag som drivs av personer med utländskt ursprung växer snabbare än företag som drivs av personer med svenskt ursprung.54 Med tiden lyckas många företagare med utländskt ursprung samla på sig de kunskaper, ekonomiska resurser och nätverk som behövs för framgång. Företagande är vägen till den integration som fungerar så bristfälligt i resten av samhället.

Bättre förutsättningar för personer med utländskt ursprung att driva företag är en väg att bekämpa utanförskapet i Sverige. Det är också ett smart recept för att få fart på tillväxt och jobbskapande. Tyvärr tror många politiker att man kan stimulera till företagande bland grupper med utländskt ursprung genom olika former av bidrag. Resultatet riskerar bli att omfattande tid och resurser investeras i verksamheter som i slutändan inte lyckas.55 Dessutom kan politiken vara diskriminerande, i de fall där åtgärderna bara riktas till personer med utländskt ursprung.

Det är klokare att verka för genomgripande förbättringar av före-tagsklimatet. De komplicerade regelverk som utgör stora hinder för företagare med svenskt ursprung kan som exempel vara ännu besvärligare att hantera för personer med annat språk än svenska som modersmål. Om möjligheterna för företag att få lån överlag blir bättre kan i synnerhet företagare med utländskt ursprung få stärkta möjligheter. Nyckeln till integration är bättre företagsklimat. Därför finns goda skäl att verka för övergripande förbättringar. Särlösningar behövs inte. Redan idag är det så att regelförenklingar i synnerhet gynnar företagare med rötter i andra delar av världen.

53. Det är viktigt att komma ihåg att studien fokuserar på just företagare med enskilda firmor. Därmed exkluderas företagare med högre inkomster och större kapitalinvesteringar, då dessa i regel driver aktiebolag. Källa: Andersson, och Hammarstedt (2011).

54. Efendic, Anderssson och Wennberg (2012).

55. Shane (2009)



Statligt kapital för tillväxt?För många småföretag utgör bristen på kapital ett återkommande problem. Det gäller vid start och expansion av företag, men också vid tillfälliga svackor. Särskilt bekymmersamt blir det för tjän-steföretag, som har svårt att belåna fysiska tillgångar för att få tag på kredit. Företagare med utländsk bakgrund upplever också stora utmaningar. Anledningen är att personer som är födda utomlands ofta har mindre egendom som kan fungera som säkerhet, har svagare sociala nätverk och dessutom kan mötas av diskriminering.

Flera statliga bolag och stiftelser har fått i uppdrag att förbättra tillgången på kapital för företagen. Totalt har tio miljarder kronor i statliga medel avsatts för det ändamålet. Offentliga aktörer som Inlandsinnovation, Fouriertransform och Almi Invest har som uppgift att utnyttja pengarna till att få fart på företagandet. Ofta finns en målsättning att gynna en viss typ av företag, till exempel verksamheter i norra Sverige. Åtminstone i teorin skulle satsningarna kunna bli ett lyft för företagsamheten. Men som Riksrevisionen har funnit i en granskning går ofta pengarna till företag som redan har tillgång till privata investeringar.

69


De statliga investeringarna är inte tillräckligt effektiva och det finns indikationer på att de tränger undan privat riskkapital. Riksrevisionen fann att riskkapital stod för mindre än en procent av nystartade företags behov av kapital. Att ”egen finansiering”, via privata eller lånade medel, stod för en dominerande del av nystartades finansieringsbehov tolkades av myndigheten som ”Entreprenörens ovilja att mista kontroll över sitt företag”.56 Tänk om det istället är så att offentligt riskkapital inte tillför kompetens till företaget eller att processen är onödigt krånglig?

Det satsas också omfattande statliga resurser på att främja innova-tionsdriven tillväxt i företagen. Mellan 2006 och 2010 betalades till exempel runt en halv miljard kronor ut genom programmen Vinn nu och Forska & Väx. Syftet var att stimulera innovativa små och medelstora företag. En utvärdering som Tillväxtanalys nyligen genomförde var dock mycket kritisk till programmen. De statliga satsningarna nådde inte sina mål att stimulera tillväxten, främja produktiviteten eller öka andelen högutbildade anställda.57 Att satsa statligt kapital på detta vis är uppenbarligen inte det bästa sättet att stimulera till nya och växande företag. Kanske borde mera fokus läggas på att uppmuntra till privata investeringar, något som kan bli möjligt genom reformer av finansmarknader och mera förmånliga skatteregler.

56. Riksrevisionen (2014).

57. Tillväxtanalys (2014).

71

Sverige behöver en jämställd företagarlinje


Sverige har länge varit ett föregångsland när det kommer till jäm-ställdhet på arbetsmarknaden. Redan i mitten av 1900-talet var merparten av alla kvinnor i arbetsför ålder sysselsatta i Sverige.58 Idag är Sverige det enda medlemsland i Europeiska unionen som uppnår målsättningen om att ha en sysselsättningsgrad på 75 procent bland båda könen (figur 6). I en jämförelse mellan OECD-länderna präglas Sverige, tillsammans med de fyra andra nordiska länderna Finland, Norge, Island och Danmark, av de lägsta skillnaderna i sysselsättning mellan män och kvinnor.59

Dessutom är attityden till kvinnors karriärer unikt jämställd bland den svenska allmänheten.60 Ett exempel är en global undersökning som ställde frågan om män borde ha större rätt till arbete än kvinnor, i de fall där det finns brist på jobb. Andelen som svarade ja på den frågan i Sverige var lägre än alla andra inkluderade länder.61 Ett annat exempel är att allmänheten i Sverige tror mer på kvinnors förmågor och drivkrafter att bli chefer än i något annat land i Europeiska unionen.62 Sett till attityder och kvinnors deltagande på arbetsmark-naden har Sverige alltså utmärkta förutsättningar för att ha många kvinnor i ledande ställning.

58. Arbetskraftsundersökningarna (AKU).

59. OECD (2012b).

60. European Social Survey (2010).

61. World Values Survey 2004-2008.

62. Europeiska kommissionen (2011).



Figur 6. Kvinnors sysselsättningsgrad i EU.

Sver

ige

Dan

mar

k

Finl

and

Ned

erlä

nder

na

Tysk

land

Öst

errik

e

Stor

brita

nnie

n

Cype

rn

Estla

nd

Lita

uen

Lett

land

Port

ugal

Slov

enie

n

Fran

krik

e

EU 2

7

Luxe

mbu

rg

Tjec

kien

Belg

ien

Bulg

arie

n

Irlan

d

Pole

n

Slov

akie

n

Rum

änie

n

Span

ien

Ung

ern

Italie

n

Gre

klan

d

Mal

ta

80

60

40

20

Källa: Välfärd (2013).

Mycket riktigt så har också många kvinnor lyckats etablera sig på ledande positioner inom politiken och den offentliga sektorn. Även andelen kvinnor bland företagens styrelser är högt jämfört med omvärlden.63 Givet allt detta så skulle man kunna tro att Sverige har många kvinnor som når toppen av näringslivet. Så är dock inte fallet. I själva verket har Sverige relativt få kvinnor på ledande ställning i näringslivet.

Det är något som nyligen lyftes fram i en rapport av Stiftelsen AllBright, som verkar för mer diversifierade ledningsgrupper. Där kan vi läsa: ”Det finns få länder i världen där det pratas så mycket om jämställdhet och görs så lite för att uppnå den som i Sverige. Framförallt har jämställdhetsdebatten enbart handlat om andelen kvinnor i börsbolagsstyrelser och fokuserat på kvotering som enda metod. För en konstruktiv utveckling av styrelser, företag och i förlängningen hela samhället måste rekryteringsbasen av kvinnor utökas och jämställdhetsdebatten lyftas från att bara handla om kvotering till att även omfatta chefsuppdrag”.64

63. Läs vidare i Sanandaji (2014).

64. Stiftelsen AllBright (2013).

73


OECD skrev 2012 i en analys om svenska kvinnors kar-riärmöjligheter: ”Kvinnor är koncentrerade till färre yrken än män, framförallt i servicesektorn, och är mindre sannolika att nå upp till ledande chefspositioner”.65

Den internationella samarbet-sorganisationen räknar med att kvinnor utgör ca 31 procent av de högre cheferna i Sverige. Detta är någon procentenhet lägre än OECD-snittet. I USA, det OECD-land som klarar sig bäst, är andelen ca 43 procent.66 Det mått som OECD använder inkluderar dessutom personer som har chefspositioner i offentlig sektor och politiken.

Resultaten blir annorlunda om vi fokuserar på chefer i privat sektor. En offentlig studie från Tyskland uppskattade år 2010 andelen kvinnor som var chefer i små och stora företag i olika EU-länder. I Sverige uppgick andelen enbart till 26 procent. Det är betydligt lägre än EU-snittet på 33 procent.67 Störst blir skillnaden om vi tittar på vd:ar, alltså höga chefer. Knappt 11 procent av vd:arna i Sverige är kvinnor, baserat på data som Europeiska unionens statistikmyn-dighet samlade in mellan 2008 och 2010. Det kan jämföras med det genomsnittliga EU-landet där vart fjärde vd är en kvinna. I Öst- och Centraleuropa är i snitt var tredje vd en kvinna.68

65. OECD (2012c).

66. OECD (2012d).

67. Tyska federala myndigheten för familjeärenden, äldre, kvinnor och ungdomar (2010).

68. Sanandaji (2014).

”Det finns få länder i världen där

det pratas så mycket om jämställdhet och görs så

lite för att uppnå den som i Sverige”



Varför har då Sverige så få kvinnor i toppen av näringslivet? En viktig anledning är att Sverige har ett konstant underskott på kvinnor som driver eget. Färre än 30 procent av samtliga som försörjer sig som företagare i Sverige är kvinnor.69 Få kvinnor är företagare och de som är det expanderar sällan sina verksamheter. En rad ekonomiska strukturer sätter stopp för kvinnors företagande.

Den första strukturen är att bristen på konkurrens i välfärden minskar möjligheterna till att driva eget i de branscher där många kvinnor arbetar. En annan är att socialförsäkringarna är utformade för att passa anställda snarare än företagare. I en statlig offentlig utredning från 2008 riktas fokus på det faktum att såväl arbetstagare som företagare får tillbaka mindre förmåner i form av ersättningar från socialförsäkringarna än vad de betalar in till systemen. Samtidigt finns en stor skillnad mellan företagare och anställda. Medan arbet-stagarna i genomsnitt får tillbaka hela 88 procent av inbetalningarna till föräldraförsäkringen är motsvarande siffra för företagare bara 49 procent. Inom arbetslöshetsförsäkringen får arbetstagare tillbaka 46 procent av sina inbetalningar, jämfört med enbart 15 procent bland företagare.70

Denna diskriminerande struktur gör det mindre lockande att vara företagare överlag. Framförallt minskas benägenheten till företagande bland kvinnor. Anledningen är att kvinnor i genomsnitt förlitar sig betydligt mer på socialförsäkringarna än män. En tredje struktur är

69. Eurostats databas.

70. Näringsdepartementet (2008).

”Varför har då

Sverige så få kvinnor i toppen av näringslivet? En viktig anledning är att Sverige har ett kroniskt underskott på kvinnor

som driver eget”

75


att kvinnor oftare verkar inom tjänstesektorn än i industrin. I Sverige hämmar dock höga skattekilar och rigida strukturer på arbetsmark-naden framförallt tjänstesektorns utveckling.

Figur 7 Andel kvinnliga företagare

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

34

32

30

28

26

24

22

20

RUT och ökad konkurrens i

välfärden

Sverige

Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, UK

EU-28

Källa: Eurostats databas och egna beräkningar.Lägg in pil som visar reformer som RUT, etc.

Det intressanta är att den förra regeringen började reformera en del av de hinder som finns i vägen för kvinnors företagande. RUT-avdraget infördes som exempel och företagande inom välfärden blev vanligare. Resultaten lät inte vänta på sig. Som visas i figur 7 hade Sverige dess-förinnan fallit allt mer efter resten av Europa sett till andelen kvinnor bland företagarna.

Denna andel sjönk nämligen trendmässigt i Sverige medan den ökade i övriga Europa. Trenden bröts tack vare Alliansens reform-er. Införandet av RUT-avdraget samt ökad konkurrens i välfärden gav effekt. Andelen kvinnor bland företagarna ökade äntligen och



började närma sig resten av Europeiska unionen. Det finns goda skäl att fortsätta på denna företagarvänliga linje, som i synnerhet främjar kvinnors företagande. Därför är det beklagligt att den nya regerin-gen vill begränsa RUT samt begränsa eller rentav på sikt avskaffa möjligheten till företagande inom välfärden. Det vore långt smartare att istället vidareutveckla den jämställda företagarpolitik som redan har gett tydliga resultat.

77


Skattekil beskriver den totala effekten av skatter på ett köp. Säg som exempel att Anna erbjuder sig att hjälpa Fridas son med läxorna, för en viss ersättning. Frida jobbar lite extra för att ha råd med denna tjänst. Då måste hon först betala arbetsgivaravgift på sin inkomst och sedan inkomstskatt. Därefter betalas moms vid köp av tjänsten. Tills sist måste också Anna betala arbetsgi-varavgift och skatt. För varje 100-lapp som Frida tjänar så går runt 80 kronor till Skatteverket, medan Anna bara får behålla 20 kronor. Resultatet av denna höga skattekil är att den privata tjänstemarknaden i Sverige länge i stor utsträckning var svart, vilket framförallt missgynnade de kvinnor som jobbade i sektorn. Dessutom blev det svårt att köpa tjänster som avlastade hemarbetet. Detta drabbade i synnerhet karriärkvinnor, som i regel möter en stor utmaning med livspusslet. RUT-avdraget infördes för att motverka de orimliga skattekilarna. Avdraget, som i praktiken är en riktad skattesänkning, ledde snabbt till att tjänstemarknaden utvecklades samt att svarta tjänster blev vita.

Källa: Skatteverket (2011).

79

Nyckeln till glesbebodda kommuners överlevnad


Vi lever i en tid som präglas av fortsatt snabb urbanisering. De ekon-omiska och sociala framstegen har i stor utsträckning kommit att koncentreras till storstäderna. Tack vare sin stora, och i regel rika, befolkning har tätbefolkade kommuner utvecklade marknader där olika tjänster och varor kan marknadsföras. Marknadernas storlek gör det möjligt för specialiserade företag inom olika näringar att växa fram. Dessutom drar storstäderna nytta av högutbildade befolkning-ar. En utvärdering från Tillväxtanalys når slutsatsen att “Geografisk koncentration är en viktig drivkraft för tillväxt och utveckling i och inom Sveriges regioner.”71

Mindre tätbefolkade delar av landet upplever i regel betydligt sämre utveckling. Som en rapport från SACO uppmärksammat är exempel-vis ungdomsarbetslösheten dubbelt så hög i glesbygdskommunerna som i förortskommunerna till storstäderna.72 Redan innan finan-skrisen slog till noterade en bilaga till Långtidsutredningen 2008 hur tillväxten kommit att fokuseras till kommuner som antingen själva var tätorter eller var belägna inom pendlingsavstånd till andra tätort-er.73 Jobben skapas på samma platser. Drygt 240 000 arbetstillfällen har tillkommit i Sverige mellan 2006 och 2012. Hela 93 procent av denna tillväxt har skett i de fyra storstadslänen Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Uppsala.74 Det kan förklara varför merparten av befolkningsutvecklingen fram tills 2040 förväntas ske i samma

71. Tillväxtanalys (2011).

72. Oscarsson (2013).

73. Statens offentliga utredningar (2007).

74. Svenska Dagbladet (2013).



delar av landet.75

En rapport, som Svenskt Näringsliv publicerade 2011, studerar den förväntade befolkningsutvecklingen i olika delar av landet mellan 2010 och 2035. Slutsatsen är att de flesta kommuner som antingen själva innehåller tätorter eller är förorter till tätorter förväntas öka befolkningsmässigt. Så är också fallet för många kommuner som är tillräckligt nära större städer för att deras invånare ska kunna pendla till jobben som finns där. En negativ befolkningsutveckling förväntas däremot ske i de flesta mindre kommuner som inte befinner sig nära tätorter. Avgörande är inte enbart hur tätbefolkad en kommun är, eller närheten till storstäder; även företagsklimatet spelar roll. Ju bättre en kommuns förutsättningar för företagen bedöms vara, desto mera positiv förväntas befolkningsutvecklingen bli. Det gäller både för tätorter och kommuner med låg befolkningstäthet.76

Många mindre tätbefolkade kommuner dräneras på arbetstillfällen, investeringar, talanger och framtidshopp. Men framtiden är inte huggen i sten. Även i en tid präglad av snabb urbanisering kan glesbebodda delar av Sverige klara sig väl. Vägen dit handlar i stor utsträckning om att stimulera till företagande. I en rapport från Småföretagarnas Riksförbund beräknades nivån på nyföretagsamhet i olika glesbygdskommuner. Nyföretagsamhet räknas fram som andelen av de förvärvsarbetande i respektive kommun som jobbar i nystartade företag. I många glesbefolkade kommuner växer nya företag när de stora arbetsgivarna inte längre kan erbjuda tillräckligt många arbetstillfällen. Eftersom småföretagande ofta kan ha nödvän-dighetsbaserat motiv, så kan man tänka sig att ju större andel som verkar i nystartade företag, desto högre är arbetslösheten. I själva verket pekar sambandet åt andra hållet.77

75. Nilsson (2011).


77. Småföretagarnas Riksförbund (2014).

81


En genomgång av de 110 svenska kommunerna som av Sveriges Kommuner och Landsting definierats för låg befolkningstäthet, visar på betydelsen av förnyelse inom näringslivet. Ju fler som jobbar i nystartade företag, desto lägre är arbetslösheten. Varje procentenhets högre nivå av andelen anställda som verkar i nystartade företag sammanhör med 0,62 procentenheter lägre arbetslöshet. Framförallt är effekten stor på ungdomsar-betslösheten. Varje procentenhets högre nivå av andelen anställda som verkar i nystartade företag sammanhör med 2,2 procenten-heters lägre ungdomsarbetslöshet. Annorlunda uttryckt har de 10 kommuner som har högst nivå av nyföretagsamhet hela 32 procent lägre arbetslöshet och 47 procent lägre ungdomsarbetslöshet än genomsnittskommunen.78

Resultaten pekar på att nya företag i glesbefolkade delar av Sverige spelar en avgörande roll för jobbutvecklingen. Precis som med företagande bland utlandsfödda kan det vara så att nya verksamheter till en början startas för att undvika arbetslöshet. Trots det kan företagen ofta med tiden växa sig framgångsrika. I sammanhanget är det också viktigt att hålla i minnet att många mindre kommuner runtom i landet inte bara har hög arbetslöshet, utan också en känslig situation präglad av beroendet av ett fåtal arbetsgivare. Om en eller ett par stora arbetsgivare skär ned kan sysselsättningen plötsligt

78. Ibid. En förklaring är att de kommuner som förlitar sig på turismnäringen i större utsträckning präglas av höga nivåer av nyföretagsamhet. Sambanden kvarstår dock även när turistkommuner jämförs med varandra, samt när andra grupper av glesbefolkade kommuner analyseras för sig.

”Annorlunda uttryckt har de 10

kommuner som har högst nivå av nyföretagsamhet

hela 32 procent lägre arbet-slöshet och 47 procent lägre

ungdomsarbetslöshet än genomsnittskom-

munen”



rasa. Därmed urholkas grunden för kommunernas ekonomi och den sociala servicen. Man kan uttrycka det som att många mindre tätbefolkade kommuner förlitar sig på gamla strukturer, i form av ett eller ett fåtal gamla företag som står för merparten av kommunens export. Utan dessa företag urholkas kommunernas ekonomier. Nya och växande företag behövs för att skapa förändring.

Visst är det så att mindre tätbefolkade kommuner saknar en del av tätorternas fördelar – i termer av stora marknader och välutbildade befolkningar. Samtidigt har de andra fördelar – som sociala relationer, tillit till grannen, närhet till naturresurser, billig mark, lite lägre lönenivåer samt möjligheter till naturnära turism. Företagare kan skapa nya möjligheter utifrån de fördelar som finns i de glesbebodda delarna av Sverige. Att främja möjligheterna för fler och växande företag är inte bara viktigt för sysselsättningen i stort, utan också en försäkring mot framtida kriser. Ju mer differentierat och lokalt ägt företetagandet är på en ort, desto större marginaler skapas för att klara yttre förändringar.

Hög skatt, närmast obefintlig service Sverige har ett ekonomiskt system där den offentliga sektorn tar in höga skatter och samtidigt lovar en rad olika tjänster. Problemet är att denna modell har börjat krackelera i de mindre tätbebod-da delarna av landet. Många i arbetsför ålder har lämnat dessa kommuner, medan de äldre ofta stannat kvar. Skatterna har höjts för att klara välfärden. Dålig kommunal ekonomi, kombinerat med stora avstånd, leder till att kommunerna har svårt att hantera grundläggande åtaganden som sophämtning och underhåll av offentliga miljöer. De som är anställda och företagare i dessa kom-muner belastas av höga skatter, utan att få likvärdig service som i tätorter i gengäld. Det är en i grunden ohållbar ekvation, inte minst för de företagare som direkt konkurrerar med verksamheter i andra delar av landet.

Konkreta reformer för bättre företagsklimat

87

Konkreta reformer för bättre företagsklimat

Leif Svensson: Så kan vi bli bättre

Det är inte svårt att hitta argument för nyttan av bättre företagsklimat och ökat företagande. Enklare regelverk och mer förmånliga skatter behövs om svenska företagare ska kunna möta den globala konkur-rensen. När de små och medelstora företagen växer skapar de många nya arbetstillfällen. Ju bättre villkor som finns för företagsamhet i en kommun, desto mindre är risken för arbetslöshet. Som vi kan läsa i denna bok finns också många fler goda argument. Bättre företagskli-mat leder till att framförallt personer med utländsk härkomst lättare kommer i arbete. Ju fler som jobbar i nystartade företag, desto lägre är risken för arbetslöshet för framförallt ungdomar.

På Småföretagarnas Riksförbund samlar vi dagligen på oss synpunkter från våra över 21 000 medlemmar. Vi följer också det internationella arbetet med att förbättra företagens villkor. Det är uppenbart att mycket kan bli bättre. Som Nima Sanandaji och Erik Sjölander skriver behöver vi inte heller återuppfinna hjulet. Det räcker bara att titta på smarta åtgärder som införts i andra delar av världen och ta lärdom. Därför avslutas den här boken med konkreta exempel på reformer som kan skapa ett bättre företagsklimat runtom Sverige. Många av reformerna kan införas av kommunpolitiker som vill förbättra före-tagandets villkor. Andra behöver klubbas igenom av riksdagen. En tredje grupp handlar om beslut som fattas på EU nivå och omsätts till konkret politisk handling i Sverige. Våra folkvalda kan på alla nivåer av politiken bidra till förbättring.

Småföretagarnas Riksförbund hoppas att de konkreta exemplen snart kan bli verklighet. Det som är riktigt intressant är att de flesta av förslagen inte är särskilt svåra att driva igenom politiskt. Den



stora merparten har heller inte en blå eller röd politisk färg. I stor utsträckning är reformförslagen lika intressanta för rödgröna som borgerliga politiker att driva igenom. Det stämmer väl med de många möten som vi i Småföretagarnas Riksförbund har haft med folkvalda politiker runtom landet. Det som skiljer mellan dem som driver på förbättringar för de små och växande företagen, och de som inte gör det, är inte politisk färg. Skillnaden är att den förra gruppen har en vilja att förändra och en nyfikenhet att ta till sig nya idéer.

Den som får mersmak på smarta reformer efter att ha läst denna bok får gärna vända sig till Småföretagarnas Riksförbund för fler bra tips. Förbundet driver nämligen framgångsrikt också en rad andra förslag, som till exempel slopande av sjuklöneansvaret – som våra medlemsföretagare menar skulle få dem att anställa betydligt fler. Det är inte så svårt att gå från ord till handling som många tror. Bättre villkor för företagandet kan bli verklighet om politikerna bara vågar ändra lite i systemen. Snart kan vi se ett Sverige där du kan driva ditt företag utan att byråkratin sätter käppar i hjulen. Där du kan få en god lönsamhet utan att behöva jobba 140 procent och där du har ett lika tryggt socialt skyddsnät som anställda har. Fram till dess kommer Småföretagarnas Riksförbund att kämpa för förändring. Börja gärna med att läsa de konkreta reformerna i denna bok, och fortsätt sen till hemsidan för Småföretagarnas Riksförbund för att fördjupa dig mer!

Leif Svenssonordförande Småföretagarnas Riksförbund

89

Reformer på kommunal nivå


Det finns två sorters kommunalpolitiker i Sverige. De som menar att ansvaret för jobben ligger på regering och riksdag, och de som gör sitt bästa för att på lokalt plan skapa förbättring. Visst är det så att många av de beslut som berör näringslivets förutsättningar fattas på statlig nivå. Men även den lokala näringspolitiken spelar roll. I slutändan är det trots allt så att många av de beslut som påverkar företagens villkor fattas av tjänstemän och politiker i landets respektive kommuner. Nya framgångsföretag startas och växer sig starka i de delar av landet där förutsättningarna också på lokal nivå är goda.

Olika rankningar som tas fram av organisationer som Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Landsting har länge visat på omfattande skillnader i den service som företagarna får i olika delar av landet, samt de hinder i termer av regelkrångel och förbud som hämmar tillväxten när den lokala näringspolitiken inte fungerar som den ska. Vad krävs då för att få till stånd ett gott lokalt företagsklimat? Det enkla svaret är attityder och kompetenser. Företagare är männi-skor av kött och blod, som ofta tar stora risker och jobbar hårt för att lyckas med sina verksamheter. Till skillnad mot många löntagare behöver företagare vid sidan av att sköta sin verksamhet också hantera relationer med den offentliga byråkratin. Ju mera positivt och profes-sionellt bemötandet är, desto smidigare fungerar företagarens vardag.

Det är viktigt att de lokala tjänstemännen är inriktade på att hjälpa företagarna lösa de problem som kan uppstå. Alternativet, att ha en skeptisk grundinställning till företagare, är sällan att föredra. Lika viktigt är att tjänstemännen är tillräckligt väl insatta i lagar och regelverk för att smidigt kunna hantera olika ärenden, samt ge



rådgivning till företagarna när så behövs. Enskilda företagare kan vare sig förväntas memorera alla komplicerade lagtexter som finns eller köpa sig dyra advokattjänster för att förstå sig på regelverken. Tjänstemännen som har till uppgift att implementera lagarna och ge rådgivning kring dem måste kunna hjälpa till. Vid sidan av en positiv attityd krävs därför expertis hos tjänstemännen.

Till sist är det viktigt att undvika att politiker och tjänstemän direkt försämrar företagandets förutsättningar, genom att favorisera enskilda verksamheter, driva kommunala bolag utifrån skev konkurrens med skattebetalarnas pengar i ryggen samt genom förbud, ledtider och höga avgifter hindrar nya företag att nå framgång. I följande kapitel nämner vi sex konkreta åtgärder för bättre lokalt företagsklimat. Reformerna handlar om att skapa ett ramverk där den kommunala verksamheten blir ett stöd, snarare än ett hinder, för nya och växande företag.

91


Förenkla administrationen av lokala tillstånd och licenser

Beslut som fattas inom kommuner har ofta en direkt påverkan på framförallt de mindre företagens förutsättningar. Ett konkret exempel är tillståndsprövning. Företag måste ofta söka lokala tillstånd för att driva sina verksamheter. Näringslivets Regelnämnd har i en djup-gående undersökning kartlagt hur lång tid det tar att få tillstånd att driva företag i olika delar av Sverige och vad processen kostar. Det visar sig att omfattande skillnader existerar även mellan närliggan-de kommuner. Vi kan ta fyra kommuner i Skåne som exempel. I Hässleholm behöver det företag som vill få serveringstillstånd vänta i två veckor på svar. I Malmö tar samma process fyra veckor. I Hörby och Burlöv behöver företag å andra sidan vänta hela tolv veckor.79

Företag som ser möjligheten att starta en ny restaurang i vissa delar av Skåne kan alltså få svar inom rimlig tid. I närliggande kommuner kan de behöva vänta i flera månader på att kunna realisera sin affär-sidé. Resultatet är förstås att det blir mindre lockande att starta en ny restaurang i kommunerna med långa ledtider. Säg som exempel att en företagare ser möjligheten att starta upp ett nytt café för att servera turisterna. Om väntetiden är tre månader kommer turistsäsongen att vara över när beslutet väl är framme. Det kan även uppfattas att befintliga krögare, framförallt om de har en personlig relation med de kommunala tjänstemännen, ges fördelar i konkurrensen.

Ovanpå ledtider varierar också de avgifter som företag som söker tillstånd behöver betala. I Malmö kostar det 8 000 kronor att söka

79. Näringslivets Regelnämnd (2013a). Ledtiderna mäts för år 2012.



tillstånd för en ny restaurang, jämfört med 6 300 kronor i Hässleholm. I Hörby var å andra sidan avgiften enbart 2 500 kronor. Avgifter tas också ut av existerande verksamheter där kommuner gör tillsyn. En typisk restaurang i Hörby behöver betala 2 000 kronor i tillsynsavgift. I Malmö krävs företaget däremot på 10 500 kronor.80 Situationen i Skåne är inte unik. Runtom i landet kan man observera omfattande skillnaderna i väntetider för att få tillstånd och i avgifter för tillstånd och tillsyn.81 När avgifter och handläggningstider skiljer sig så pass på ömse sidor om kommungränsen blir resultatet ojämlika förhållanden.

Det är intressant att kommuner överhuvudtaget tar ut avgifter för tillstånd och tillsyn. Räcker inte de resurser som de får via skattsedeln? Behöver företag, vid sidan av att följa regelverken, betala extra för kommunala tillstånd och kommunal tillsyn? I vissa kommuner används avgifterna som extra inkomstkällor för kommuner. I Malmö, där tillsynsavgiften är mycket hög, kan den som exempel tas ut även när ingen tillsyn faktiskt utförs. Avgiften är med andra ord en ren extra skatt som tas ut på vissa former av företag.

I Rättviks kommun tas däremot tillsynsavgift endast ut när faktisk tillsyn sker. Den så kallade ”Rättviksmodellen” bygger på att tillit byggs upp mellan företagare och kommunala tjänstemän baserat på insikten att de har behov att kunna samverka med varandra. Att företagens förutsättningar påverkas av lokala avgifter och handlägg-ningstider har också lyfts fram i omvärlden. Den internationella erfarenheten pekar på att det är viktigt att processen för hantering av tillstånden blir så snabb, transparant och smidig som möjlig.82

Att verka för lägre avgifter och smidig hantering av tillståndsprövning är ett utmärkt sätt att stärka det lokala företagsklimatet också i svensk

80. Ibid.

81. Näringslivets Regelnämnd (2013b).

82. Steer (2006), Washington Policy Center (2013), Investment Climate (2013) och Office of Regulatory Reforms (2014).

93


kontext. Därmed kan lokalpolitikerna direkt påverka förutsättning-arna för företagande i den egna kommunen. Ett första steg är att inte ta ut tillsynsavgifter när tillsyn faktiskt inte utförs. Ett andra steg är att sänka avgifterna. Medan kommunerna bestämmer om hur avgifterna tillämpas är det i grunden riksdagen som bestämmer om de generella ramverken. Reformer på båda nivåer av politiken krävs för att få till stånd större förändring. Ett exempel är att sluta ta avgifter från nystartade företag. Uppstart av företag är nämligen förknippat med en mängd kostnader, varav kommunala avgifter kan vara betydande. Att sluta kräva nya företag på avgifter är ett smidigt sätt att stimulera till nyföretagande. På lång sikt kan kanske avgifterna avskaffas, eller åtminstone minskas till ett minimum, för samtliga företag.

Det är också viktigt med likformighet. Idag är avgifter för tillsyn och tillstånd inte alltid definitiva i kommunerna. Istället kan företagare ofta förhandla om dem. Resultatet blir att företagare som har nära band med kommunala tjänstemän, och kan tala för sig, kan få lägre avgifter. Det vore mera rättvist om samma avgifter alltid togs ut för likartade företag. Inte heller denna reform har en tydlig prägel baserat på den traditionella höger-vänster skalan i politiken. Avgifterna som tas ut på företagen är trots allt ingen betydande kommunal intäkt – däremot är de högst relevanta för framförallt de företag som kämpar på trots låga marginaler.

Vi måste också komma ihåg att många företag verkar över kommun-gränserna. Är det verkligen rimligt att företag behöver söka tillstånd eller licenser för varje enskild kommun som de verkar i? Bortsett undantagsfall vore det rimligt att ett kommunalt tillstånd eller licens ska kunna gälla över hela Sverige. Trots allt handlar kommunala tillstånd ofta om att implementera den lagstiftning som gäller i hela landet. Det skapar underlag för rättvis behandling och minskar kost-naden för företag att etablera sig över kommungränserna.

tumregel

Tillsynsavgifter ska aldrig tas ut om tillsyn faktiskt inte sker. Avgifterna bör vara så låga och transparanta som möjligt. Det ska inte ta mer än någon eller några veckor att få tillståndsprövning. En licens som ges i en kommun ska som regel också kunna användas i andra delar av landet.

97


Överimplementera inte statens beslut

De beslut kring näringsklimatet som fattas av riksdagen verkställs ofta av kommunerna. Ibland bestämmer sig folkvalda eller tjänstemän i kommuner att addera guldkant till regler som är tänkta att vara enhetliga i landet, genom att addera extra lager av krav. Ett hinder i vägen för byggandet av både bostäder och kommersiella fastigheter är som exempel att många kommuner inför särkrav. Det är vanligt att kommuner kräver att exempelvis byggnaders energiförbrukning vid sidan av de regler som redan finns i lagstiftningen dessutom följer ytterligare kommunala regelverk. Resultatet kan bli att de redan höga kostnaderna för byggande drivs upp ytterligare. Dessutom skiljer sig särkraven från kommun till kommun. Den byggnad som är godkänd i en kommun kan bryta mot särkraven i grannkommunen. Därför hämmas möjligheten att utnyttja standardiserad produktion för att sänka byggkostnaderna.83

Ett annat exempel är att kommuner kan tolka regelverken på olika sätt. Svenskt Näringsliv har som exempel lyft fram apoteket ICA Nära Hjärtat i Gånghester utanför Borås. Där har receptfria läke-medel dolts i ett skåp i kassan, vilket gör att kunderna har svårt att se dem. Tidigare hade apoteket placerat läkemedlen en meter från kassan, där personalen hade ständig koll på dem samtidigt som kun-derna enkelt kunde hitta läkemedlen. Denna praxis, som tillämpas i stor del av landet, godkändes dock inte av tillsynshandläggaren i Borås kommun. Föreståndaren för ICA Nära Hjärtat menar att den extra hårda tolkningen av regelverket leder till minskad försäljning av läkemedel med 30 procent. Dessutom framförs att kravet på var receptfria läkemedel ska placeras är nyckfull då den tillämpas annor-

83. Fölster, Grahn och Sjöström (2012).



lunda i renodlade apotek i samma kommun.84

Självklart kan det ibland finnas god anledning till att ställa krav anpassade till den egna kommunen. På det stora hela finns dock en tydlig vinst med att inte addera ytterligare lager av komplikation på den existerande lagstiftningen som är tänkt att gälla i hela riket. Internationellt har det länge uppmärksammats att företagsklimatet kan vinna på att regelverks tillämpning inte försvåras av lokala beslut.85 För visst är det lockande för politiker att sätta sin egen prägel på lagstiftningen, men det är ofta klokt att avstå från frestelsen.


85. Frågan lyftes till exempel redan 1998 fram av Moore och Rose (1998).

tumregelKommuner ska undvika att lägga till extra lager av lokal reglering genom så kallade särkrav, eftersom resultatet blir högre regelbörda samt att fördelen med harmoniserade regelverk går förlorade. Regler ska inte få övertolkas annat än vid tydlig motivering från kom-munal eller regional myndighet.

101


One-stop shops

En reform som framgångsrikt lyft företagandet i andra delar av världen är så kallade ”one stop shops”. Det handlar om att skapa ett kontor, eller hemsida, dit företagare kan vända sig för att sköta en rad olika ärenden samtidigt. One-stop shops gör livet enklare för företagare, snabbar på tillståndsprocesser och gör det möjligt att strömlinjeforma den offentliga byråkratin. För att omsätta idén i svenskt kontext kan kommunala tjänstemän ges i uppgift att ge stöd till företag genom den byråkratiska processen.86 Faktum är att flera svenska kommuner redan har börjat införa “företagslotsar” eller “en väg in” – det vill säga kontaktpersoner som hjälper företagare genom att guida dem bland förvaltningar, blanketter och nämnder.87

One-stop shop kontor kan ha som målsättning att hjälpa företagare hantera såväl kommunala som statliga ärenden. Det första steget är att skapa särskilda kontor dit företagare kan vända sig med olika frågor. Nästa steg är att utbilda de kommunala tjänstemännen, så att de lär sig hjälpa företagare också när det kommer till komplexa regelverk. Ett exempel är reglerna kring miljöprövning. I en studie har tiden att få tillstånd att starta två typiska industriverksamheter – ett sågverk och en ytbehandlingsanläggning – kartlagts. Det visar sig att processen tar mellan elva månader och ett och ett halvt år i första instans. Om överklagande sker kan det förhalas i uppemot fyra år.88

Proceduren är så komplicerad att vanliga företagare har svårt att förstå sig på den. Sveriges Radio har rapporterat att 70 procent av miljöskyddsinspektörerna håller med om att företagen behöver kon-sulthjälp för att förstå sig på de komplicerade miljöreglerna. En klar

86. Principen är tillämpbar också på nationell nivå. Statliga myndigheter kan samordna sitt arbete. Gemensamma hemsidor kan skapas där företagare enkelt kan hantera ärenden som berör olika myndigheter.

87. Näringslivets Regelnämnd (2011a).

88. Skår (2005).



majoritet på 84 procent av inspektörerna menar att det är svårt att överblicka alla regler som finns. 89

Reglerna har alltså blivit så många och så komplicerade att företagarna på egen hand inte kan förväntas hantera dem. Det ideala vore förstås att reglerna blev färre och enklare, men även andra åtgärder behöver vidtas. I det läget finns två alternativ. Antingen förväntar sig offentlig sektor att företag köper tjänster från dyra konsulter för att hantera regelverken. Eller så erbjuder det offentliga den hjälp som krävs för att hantera regelverken. One-stop shops kan fylla den senare rollen. Genom att till exempel stödja företag att följa miljöregler förbättras inte bara företagandets villkor. Det skapar även bättre förutsättningar för att företagen ska kunna följa miljöreglerna på bästa sätt, vilket i sin tur ger miljömässiga vinster. One-stop shops är därför en attraktiv lösning för såväl de politiker som i första hand intresserar sig för före-tagens villkor som för de som prioriterar att reglerna efterlevs.

Genom att fler tjänstemän hanterar frågorna kommer en ökad förståelse för företagares villkor att uppnås. Därmed skapas underlag för konstruktiva arbeten till förenklingar och möjlighet att ta bort onödiga regler och begränsningar. Vid sidan av att hjälpa företagen kan one-stop shops också stödja de företagare som står bakom dem. Idag upplever företagare särskilt stora utmaningar när det gäller att få ersättning vid arbetslöshet, få stöd från socialförsäkringar samt andra lösningar som är mera anpassade för löntagare än de som driver eget. One-stop shops kan genom rådgivning ta på sig den väl behövda rollen som lokala ombudsmän för företagares personliga trygghet.

89. Sveriges Radio Ekot (2006).

tumregelFöretagare ska inte behöva betala dyra konsulter för att kunna förstå sig på lagstiftningen. Istället ska de kunna vända sig till skattefinansierade one-stop shops för att få handledning. Att erbjuda rätt information är en grundläggande offentlig service.

105


Garantier om handläggningstider

Svenska kommunpolitiker kan lära sig mycket om ett litet land vid Svarta havets kust, åtminstone när det kommer till handläggnings-tider. Så sent som 2005 behövde den företagare som ville starta upp en kommersiell lagerlokal i Georgien gå igenom hela 29 olika byråkratis-ka processer, som ofta var tidskrävande och svåra. Landets regering insåg att systemet var orimligt. Därför minskade lagstiftarna antalet processer till tolv stycken, och såg till att de kunde hanteras genom en enhetlig kontaktpunkt med myndigheterna (i princip en one-stop shop). Dessutom infördes en reform som innebar att företagare som inte fick svar om tillstånd efter en viss tid kunde betrakta tystnaden som att projektet var tillåtet, och därmed sätta igång med byggandet. Resultatet var att antalet byggprojekt som startades ökade markant från 463 år 2004 till hela 2 175 två år senare. I en internationell utvärdering noterades att tillståndsprocessen kring byggtillstånd av en lagerlokal var mer effektiv i Georgien än närmast alla Europeiska unionens medlemsländer, inklusive Sverige. 90

I Sverige tar det ofta relativt lång tid att hantera byggprocesser, framförallt om överklagan sker. Processen att få bygglov skiljer sig dessutom starkt åt mellan olika kommuner. Samma tillstånd som tar mellan en och tre veckor att få i Piteå kan ta tio veckor att hantera i Malmö. Överklagan tar tolv dagar att hantera av länsstyrelsen i Kalmar, jämfört med 418 dagar i Norrbottens länsstyrelse.91 Ett smart sätt att få ned handläggningstiderna i allmänhet, och motverka stora lokala skillnader, vore att införa servicegarantier kring hur länge handläggningarna maximalt kan pågå. Dessutom är det viktigt med


91. Näringslivets Regelnämnd (2011b).



regler som gör att tjänstemän inte kan förhala handläggning genom att exempelvis först ta upp en åtgärd som behöver hanteras i en bygg-plan, för att när byggplanen åter skickats in anmärka på en andra åtgärd som kunde ha noterats i den första rundan. Servicegarantier om handläggningstid har redan börjat införas i vissa kommuner, om än i begränsad utsträckning.92 Det finns goda skäl att utvidga dem inom såväl kommuner som statliga myndigheter. Kanske kan rentav Sverige gå lika långt som Georgien, och i vissa ärenden införa regeln att om företagare inte får svar inom en viss tid så kan tystnaden tolkas som att tillstånd har lämnats.

En närliggande fråga handlar om ett alternativ till att behöva vänta på nya eller ändrade tillstånd. De företag som redan har tillstånd för verksamhet som påverkar miljö och vatten behöver inte längre söka helt nya tillstånd när de gör mindre förändringar av verksamheten. Istället kan företagen fortsätta sitt arbete så länge de anmäler ändrin-gen till rätt myndighet.93


93. Systemet fungerar ofta, men är fortfarande alltför beroende av enskilda tjänstemäns kompetens och inställning. Resultaten blir alltså inte förutsägbara och skiftar från tid till annan.

tumregelServicegarantier handlar om att ställa krav på offentliga tjänstemän att hantera ärenden snabbt och tillförlitligt. Inom näringslivet är det inte ovanligt att företag lovar att sköta en service, eller leverera en vara, inom en viss tid. Statliga myndigheter och kommuner kräver att företagare hanterar olika uppgifter och avgifter i tid. Samma krav borde ställas på det offentliga. Ett första steg vore att införa regeln att om mer än 20 arbetsdagar passerat inför beslut i enklare frågor ska beslut anses fattats. På sikt kan gränsen sänkas till 10 arbetsdagar. Myndigheter ska tydligt motivera de fall där undantag från denna regel ska gälla.

109


Tillväxtfrämjande syn på stadsplanering/bygglov

Enbart floden Columbia och en delstatsgräns skiljer städerna Portland i Oregon och Vancouver i Washington åt. Men medan Vancouver upplever snabb tillväxt stagnerar Portland. En viktig förklaring är att lokalpolitikerna i den senare staden tillämpar bland de mest restriktiva reglerna kring bygglov i USA. Nästan hela Portland är indelat i zoner som detaljerat reglerar vad som får byggas där. Staden tillåts inte växa på bredden, då lagstiftningen innebär att bara jordbruksfastigheter som uppfyller specifika krav får byggas i omnejden. Resultatet av de strikta regelverken i Portland är att framförallt personer med lägre inkomster har svårt att etablera sig i staden. Sedan 1990 har befolkningen i Portland ökat med knappt 40 procent, att jämföra med i Vancouver vars invånarantal under samma period närmast fyrfaldigats. 94

Även relativt små ändringar av regelverken för byggande kan ha påtaglig inverkan på utvecklingen. I Nederländerna har forskare till exempel jämfört stadsdelar som planerades före respektive efter andra världskriget. Det som skiljer de två är att stadsplaneringen var betyd-ligt mer flexibel före kriget. Restriktioner för var näringsverksamheter får placeras är betydligt vanligare i de stadsdelar som planerades efter kriget. Denna enkla skillnad i lokala regelverk har omfattande inver-kan på företagsklimatet. Stadsdelarna med restriktiv planering visar sig ha sämre förutsättningar för växande företag. Resultatet är bland annat att konkurrensen minskar, vilket missgynnar konsumenterna.95

Den internationella erfarenheten är högst tillämpbar också i Sverige.

94. The Economist (2013).

95. Beckers och Kloosterman (2011).



Det är inte säkert att företagare som vill etablera sig på en ort eller expandera sin verksamhet får lov, om strikta kommunala detaljplaner står i vägen. Även i de fall då detaljplanerna inte hindrar utvecklingen kan en långsam och i många fall komplicerad process med ansökan om bygglov bli till hinder. Risken är uppenbar att de företagare som har nära relation med politiker och tjänstemän lättare får igenom sin ansökan än de som inte har det, vilket sätter den fria konkurrensen ur spel. Det kan förstås finnas specifika skäl för kommunledningen att förneka bygglov för ett företag, eller bestämma att en viss del av en stadsdel bara får nyttjas för vissa särskilda ändamål, men detta måste motiveras tydligt. Grundinställningen måste vara att underlätta för tillväxt och att driva företag och utveckling. På det stora hela finns tydliga vinster med att hellre fria än fälla.

tumregelSåvida det inte finns starka skäl att hindra nyetabler-ing eller expansion bör bygglov för bostäder liksom affärslokaler godkännas.

113


Se över kommunal drift av näringsverksamhet

I många fall nöjer sig inte kommunledningar med att skapa ett generellt gott företagsklimat samt fokusera på sina kärnuppgifter. Istället grundar de egna kommunala företag som direkt konkurrerar med näringslivet. På vissa håll expanderar offentliga näringsverksam-heter till omfattande proportioner. I Överkalix stod de kommunala bolagen för hela 23 procent av marknadsandelen i det lokala näring-slivet redan innan finanskrisen slog till.96 Kommunen hade tagit över rollen som en central arbetsgivare och därmed närmast rört sig mot en centralekonomisk hållning. När kommuner äger bolag uppstår en märklig situation där de som har den politiska makten över företagan-det också agerar som kapitalister. Risken för tvivelaktiga uppgörelser blir omfattande och ibland kan ren korruption uppstå.

Kanske det mest välkända exemplet är den omfattande korruption-shärva som började nystas upp i Göteborg under 2010. Tre år senare publicerade den granskningskommission som undersökt ärendet sitt sluttänkande ”Tillitens gränser”. Där kunde vi bland annat läsa hur kommunala bolag undantogs från de regelverk som andra verksamheter enligt lag är tvungna att följa.97 Förhållandet gäller sannolikt inte bara i Göteborg. Hur omfattande är då kommunernas näringsverksamheter? Totalt fanns år 2012 hela 1 848 företag som ägdes av kommuner eller landsting runtom Sverige, en uppgång från 1 679 företag år 2008. Nära 67 000 personer var sysselsatta i dessa företag år 2012, jämfört med drygt 62 000 fyra år tidigare. En stor del av företagen är fastighetsbolag eller verkar inom sektorer som

96. Agorelius och Larsson (2006).

97. Amnå, Czarniawska och Marcusson (2013).



energi, miljö och transporter. I vissa fall tränger bolagen ut privata företag. Det finns exempel på kommunala bolag som verkar långt bortifrån det som kan anses vara kommunal kärnverksamhet – som exempel kan nämnas kommunalt drivna hotell och restauranger.98 Även förvaltningar kan bedriva affärsverksamhet i konkurrens med företag, till exempel solarier, kaféer och storkök.

Lockelsen att få direkt makt över näringslivet kan av förståeliga skäl vara stor bland politikerna. Samtidigt pekar erfarenheten på att politisk styrning av företagandet inte är en långsiktigt hållbar modell. Därför är det oroväckande att antalet företag som ägs av kommuner och landsting är så pass många, samt under senare år har ökat. Ett av de bästa sätten att förbättra det lokala företagsklimatet är att verka för tydlig rollfördelning: företagen ska drivas av privata aktörer medan kommunen fokuserar på sin kärnverksamhet. Visst kan det ibland vara så att kommunen har skäl att organisera sin verksamhet i bolags-form. Som regel bör dock inte kommunens verksamhet sträcka sig till att driva kommersiella företag. Ett liknande perspektiv kan förstås appliceras på statliga bolag.

Sociala företag som direkt eller indirekt får kommunalt stöd kan också snedvrida konkurrensen. Syftet med sociala företag är att hjälpa och stödja utsatta människor. Självklart bör goda förutsättningar skapas för att nå dessa viktiga målsättningar. Samtidigt är det problematiskt när sociala verksamheter konkurrerar på privata marknader, och med lönebidrag och andra former av offentligt stöd tränger ut de företag som inte har offentligt stöd i ryggen.


tumregelKommuner och landsting bör, såvida inte särskilt goda skäl existerar, undvika att driva egna bolag. I de fall där offentliga bolag drivs är det viktigt att se till så att de inte får orättvisa fördelar på grund av en nära ställning till offentliga beslutsfattare. Upphandlingar måste ske transparant, så att de offentliga företagen inte gynnas jämfört med andra företag.

117

Reformer på statlig nivå


Riksdag och regering har det ultimata ansvaret för ett gott företag-sklimat runtom Sverige. Det är här besluten fattas om de regler som företagarna måste följa och de skatter som de ska betala in. Det är staten som bestämmer över de stora satsningarna på infrastruktur, utbildning och säkerhet som alla i slutändan har påtaglig effekt på företagens villkor. Den övergripande förändring som behöver ske är enkel: regler och skatter behöver bli mera företagarvänliga. Med företagarvänligt menas inte bara att skatterna sänks och att reglerna blir färre. Det är också viktigt att skatterna blir lättare att förstå och enklare att hantera. På samma sätt bör reglerna skrivas om så att före-tagare – även de som inte är insatta i facktermer eller har svenska som modersmål – enklare kan förstå sig på dem. I vissa fall bör reglerna ändras så att företagare inte längre diskrimineras. Ett exempel är att företagare får lika goda möjligheter som anställda att dra nytta av socialförsäkringssystemen.

Listan på skatter och regler som behöver ändras för att stärka före-tagsamheten kan göras lång. Det är välkänt att arbetsgivaravgifterna, bolagsskatten, ägarskatterna och skatterna på arbete alla påverkar företagens villkor. Som visades i inledningen av denna bok har för-visso typiska företagares totala skattebörda sänkts något i Sverige under de föregående mandatperioderna. Ännu är gapet dock stort till omvärlden. Andra länder, som redan tidigare hade lägre skatt än Sverige, har dessutom sänkt nivåerna i snabbare takt. Istället för att, som den sittande regeringen vill, höja skatterna kraftigt vore det bra om Sverige rörde sig i samma riktning som omvärlden. På samma sätt är det ingen nyhet att reglerna behöver förenklas. Men hur ska vi gå tillväga för att få till stånd reell förändring?



I de kapitel som följer ges sju exempel på förändringar på statlig nivå som kan stärka företagsamheten. Det handlar om att få ett helhetstänk kring reglerna, skapa en systematik för uppdatering av förlegade regelverk, skapa möjligheter för nya företag att startas upp innan företagarna har memorerat lagtexterna samt stärka före-tagarnas rättssäkerhet. Turordningsreglerna behöver moderniseras och socialförsäkringarna anpassas till företagares villkor. Till sist bör skatter och regelverk ändras för att skapa bättre möjligheter för företagare att finna det kapital som behövs för tillväxt. Om dessa idéer blev verklighet skulle Sverige ta ett stort steg mot att bli ett företagsamt land präglat av framtidstro.

119


Regelgiljotinen

År 2008 räknade en statlig myndighet på all den tid och de resurser som företagen behövde lägga på att hantera offentliga regler och direktiv. Det visade sig att kostnaden för att följa byråkratins krav uppgick till hela 98 miljarder kronor per år. En uppdatering som publicerades året därpå kom fram till siffran 100 miljarder kronor per år.99 Det är verkligen inga små summor. Företagarna själva tror starkt på fördelarna med minskad regelbörda. En undersökning från Näringslivets Regelnämnd visar att 94 procent av dem som driver företag anser det vara mycket eller ganska viktigt att regeringen gör det lättare att följa regelverken. En majoritet framför också att en sänkning av regelkostnaderna har mycket eller ganska stor betydelse för att det i framtiden ska gå bra för företagen.100

En av Alliansregeringens främsta målsättningar var just regelfö-renklingar. Regeringen hade som mål att minska kostnaderna för företagens administrativa börda med 25 procent fram tills 2010.101 Det gick tyvärr inte så bra. Utvärderingar visar att målsättningen inte alls nåddes. Näringslivets Regelnämnd noterade till exempel att företagarna själva inte upplevde att regelbördan hade sänkts mellan 2008 och 2009. En noggrann kartläggning visade att kostnaderna hade varit oförändrade mellan 2006 och 2009.102 Den uppföljande rapport som publicerades i slutet av 2011 kom fram till att 21 procent av företagarna upplevde att det blivit enklare att följa de statliga reglerna, medan 9 procent upplevde dem som krångligare. Resterande 71 procent märkte inte av någon egentlig förändring.103

99. Nutek (2009). Den första beräkningen baserades på 2006 års statistik och den andra på 2007 års statistik.


101. Se exempelvis Regeringen (2008).

102. Näringslivets Regelnämnd (2010).




Året därpå publicerade Riksrevisionen resultatet av en annan enkät, där företagare tillfrågades om de upplevde att reglerna som påverkade deras verksamheter förbättrats eller försämrats jämfört med fem år tidigare. Enbart 14 procent svarade att reglerna förbättrats, medan 37 procent svarade att ingen förändring hade skett. Hela 36 procent ansåg att reglerna blivit svårare att följa.104

En skrivelse av regeringen själv uppskattade att företagens årliga administrativa kostnader under perioden 2006 till 2010 minskade från 97 till 90 miljarder kronor netto.105 Riksrevisionen anmärkte dock att regeringen utgick från ett för snävt perspektiv genom att fokusera på enbart de direkta effekterna av regleringar. Enligt Riksrevisionen ger såväl enkätsvar från företagare som forskning inom området stöd för att regelverken också skapar indirekta kostnader. Investeringarna i näringslivet kan till exempel bli färre på grund av regelverken. De indirekta effekterna kan rentav vara mera kostsamma än de direkta.106

Samtliga utvärderingar och forskningsgenomgångar pekar i samma riktning: Krångliga regelverk skapar stora kostnader för näringslivet. Trots ambitiösa målsättningar lyckades inte Alliansregeringen stärka företagandet genom minskad byråkrati. Inte ens regeringen själv bedömde att tillräckligt mycket hände. Ett land som till skillnad mot Sverige lyckats sänka regelbördan betydligt är, som tidigare beskrivet, Sydkorea. Framgångsreceptet var solnedgångsklausuler. Det är ett system där regler ständigt utvärderas och enkelt kan avskaffas om de visas vara föråldrade, eller om de bedöms medföra större nackdelar än fördelar. Eftersom klausulerna redan fanns med i lagstiftningen kunde Sydkoreas regering gå från ord till handling och faktiskt sänka regelbördan betydligt. En väg framåt för Sverige vore att bygga in

104. RiR 2012:6.

105. Regeringen (2010).

106. RiR 2012:6.

121


solnedgångsklausuler i de regleringar som berör företagandet (och för den delen andra aspekter av lagstiftningen).107 En annan möjlighet är att införa den så kallade “regelgiljotinen”.108 Denna princip, som bland annat utnyttjats i Makedonien, innebär att regler utvärderas utifrån tre frågeställningar:

» Är de nödvändiga?

» Är de lagliga?

» Är de företagarvänliga?

Eftersom lagböckerna har tenderat att fyllas på med fler och fler regle-ringar över tiden finns ofta omfattande överlappningar mellan regler. Det medför i sin tur att många regler egentligen inte är nödvändiga, då det område de täcker redan omfattas av en annan regel. Genom att avskaffa dessa regler uppfylls lagens målsättningar, medan företagare får det lättare att hålla koll på aktuella regelverk. En del regler är dessutom i princip inte lagliga, eftersom de står i strid med andra delar av lagstiftningen. Avskaffande eller modifiering av den senare gruppen regler medför att lagarna blir både mer ändamålsenliga och lättare att följa. I det tredje steget ställs frågan om kvarstående regler är företagarvänliga eller inte. Om svaret är nej kan reglerna eventuellt ändras, så att de blir bättre anpassade till företagens villkor.

Självklart kan det vara motiverat med lagar som missgynnar näring-slivet, ifall de medför andra fördelar för samhället. Till exempel finns goda skäl att ha regler som skyddar miljön mot utsläpp. Men det är ändå alltid värt att fråga sig hur målsättningen med regelverken kan nås med minsta möjliga negativa inverkan på företagandet. Därför

107. Dessa klausuler finns redan i viss mån i svensk lagstiftning och EU-lagstiftningen, men har inte spridit sig på samma sätt som i exempelvis Sydkorea.

108. Se exempelvis USAID (2005).



kan det vara smart att införa regelgiljotinen, som en systematisk process att kontinuerligt driva på företagarvänlig lagstiftning. I flera anglo-saxiska länder anges redan vid lagens stiftande när den ska utvärderas för att behållas, justeras eller tas bort. Utvärdering inom 4-5 år är vanliga tidsrymder.

Myndigheter som Näringsdepartementet har redan stora budgetar och många anställda. De borde inom ramen för sina verksamheter enkelt få plats med några personer som jobbar med regelgiljotinen. Denna enskilda reform kan påtagligt lyfta Sveriges företagsklimat. En annan fördel är att enklare regelverk egentligen inte är en fråga om höger eller vänster. Stefan Löfvens regering skulle kunna införa solnedgångsklausuler och/eller regelgiljotinen som en del av näring-spolitiken. Då skulle den rödgröna regeringen lyckas med den övergång mot smartare regelverk som Alliansens företrädare, trots höga ambitioner, inte riktigt lyckades realisera.

”Under flera regeringsperioder har ministrar talat om minskad regelbörda för företagare. Tyvärr märks inte mycket av detta, trots att statliga Tillväxtverket konstat-erar att företag med 10-49 anställda anser regelbördan som det största hindret för tillväxt. En anledning till att antalet regler inte minskar kan bero på att för varje lag som ändras skapas nya föreskrifter som ska granskas av byråkrater.”

Ur Småföretagarnas Riksförbunds Näringspolitiska program

125


Lättbegripliga regelverk och författningar

Det räcker inte med att minska antalet regelverk för att få till stånd bättre villkor för företagande. Utgångspunkten bör vara ett hel-hetstänk kring regelverk snarare än bara regelförenklingar. I teorin finns ett enkelt system med regler i Sverige: Riksdag och regering tar fram de lagar som företag och företagare måste följa för att olika målsättningar ska nås, vilket företagare som följer lagen också gör. Verkligheten ser mycket annorlunda ut. Hur många företagare känner ens till alla regler och förordningar som de ska följa? Hur många har kunskapen att ens förstå reglerna, som formulerats på ett krångligt språk anpassat till dem som har juristexamen? Resultatet är inte bara att det blir svårt för landets företagare att hantera regelverken, utan också att lagarna i praktiken inte alltid följs eftersom kännedomen om dem är begränsad.

De regelverk som riksdag och regering bestämmer om är dessutom bara en del av ekvationen. Vid sidan av dessa finns också författningar och specialregler som myndigheter tar fram. Enskilda företagare måste ofta förhålla sig till krav från flera olika myndigheter samtidigt, kring tillstånd och inrapportering av olika uppgifter. Torghandlare kan till exempel ställas inför en situation där regler hos Elsäkerhetsverket och Arbetsmiljöverket förbjuder användande av kassaregister vid regn, samtidigt som Skatteverket kräver att kassaregister alltid används.

Det är sällan lätt att hålla reda på allt. Försök görs att samordna myn-digheternas arbete.109 Resultatet blir tyvärr ofta utdragna byråkratiska processer. Men det behöver inte alltid vara så. Vi lever i en tid där den moderna informationstekniken gjort att det blivit allt lättare att få tag

109. SOU 2015:33.



på information, paketerat för att vara lättförståeligt för mottagaren. Vid sidan av regelförenklingar bör ett systematiskt arbete påbörjas för att se till så att regelverken, förordningarna, tillstånden och kraven på uppgiftsinlämning blir så enkla som möjligt för företagare att hantera. Det ska vara möjligt att faktiskt förstå sig på reglerna utan att ha juristexamen. Därmed förbättras vardagen för företagare och andra medborgare. Dessutom blir det enklare att följa lagen.

tumregelRegler bör skrivas för folket, inte för experterna. Vanliga företagare bör inkluderas i arbetet med att ta fram nya regelverk och ge sin synpunkt på hur de kan göras mera begripliga för allmänheten. Myndigheter bör bli bättre på att samordna tillstånd, processer för inrapportering av uppgifter och andra företagsrelaterade aktiviteter. Om en regel är motstridig ska den tolkas på det mer företagsvänliga viset.

129


Friår för krångliga regelverk

Under lång tid präglades Mexiko av komplicerade byråkratiska regelverk som hämmade landets utveckling. Den som ville registrera ett företag i landet år 1999 var tvungen att spendera i genomsnitt 67 arbetsdagar för att följa 15 olika administrativa steg. Resultatet var svårigheter för företagen, att många verksamheter sköttes svart och att korruptionen spred sig.110 För att få bukt på problemen genomfördes 2002 en reform som tydligt underlättade uppstarten av företag. Reformen innebar att antalet steg som nyföretagare behövde följa radikalt minskade. Nu behövde den som ville starta upp en verksamhet bara söka ett skattenummer, och i de fall där det krävdes, skapa ett aktiebolag.

Enligt den nya lagstiftningen skulle dessa steg administreras av den offentliga byråkratin inom maximalt tre dagar. Liberaliseringen innebar inte att regeringen slutade ställa andra krav. Istället fick de nystartade företagen tre månader på sig att anpassa sig till olika regle-ringar, som att exempelvis ordna med de anställdas sjukförsäkring. Skillnaden mot tidigare var att företagarna kunde komma igång med sina verksamheter innan alla krav hade uppfyllts, och med tiden anpassa sig till olika regleringar. Dessa nya regelverk inkluderade de flesta verksamheter. Undantag gjordes för exempelvis offentligt ägda bolag, liksom företag som på grund av exempelvis miljöskäl behövde söka speciella tillstånd innan de startade verksamhet. Nu kunde dock ungefär 80 procent av nyföretagarna starta sina verksamheter snabbt och smidigt. 111

110. Djankov m.fl. (2002).

111. Bruhn (2011).



Denna enkla princip skulle också kunna appliceras i Sverige. Lagstiftningen ser idag ut så att stora som små företag, nystartade som gamla, i regel måste följa exakt samma lagstiftning. Den person som startar upp sitt första företag möter ofta en tuff utmaning. Det gäller att lära sig sköta verksamheten, få in kunder och hantera kundrela-tioner samt sköta bokföring och annan administration. Vid sidan av detta måste den nya företagaren också snabbt lära sig att förhålla sig till alla komplicerade regelverk. I praktiken är detta sällan möjligt. Resultatet är att företagare gradvis lär sig de regler som gäller för deras specifika bransch. Egentligen är därför många företagare lagbrytare under sin första tid. Varför inte anpassa lagarna till verkligheten?

I likhet med Mexiko skulle övergångsregler kunna införas, som innebär att företagare under sina första månader och år bara behöver följa ett antal grundläggande regelverk, såvida inte särskilda skäl före-ligger. De mera avancerade regelverken skulle börja appliceras först när företagen hunnit mogna. I kombination med enklare och mera förståeliga regelverk skulle det påtagligt minska regelbördan – samt möjliggöra för fler att följa lagarna på rätt sätt.112

112. Ett annat alternativ är att liksom vissa andra utvecklade ekonomier införa olika sorters regelverk beroende på företagens storlek. Då uppstår dock en problematik kring gränsdragningar. Växande företag skulle dessutom bestraffas med högre regelbörda.

tumregelNystartade företag borde få verka inom en ”frizon” från komplicerade regelverk. Under det första året, borde företagarna enbart behöva anpassa sig till en rad grundläggande regler. Först på längre sikt borde krav ställas på anpassning till mer avancerade regelverk. Undantaget är vissa särskilt viktiga regler kring säker-het, miljöskydd och liknande som bör gälla för samtliga företag oavsett hur länge de varit verksamma.

133


Ökad rättssäkerhet för företagare

Sverige är ett land som gärna stoltserar med sin omfattande rättssäkerhet. Men på ett viktigt område finns det mycket mer att önska: rättssäkerhet för landets småföretagare. Problemet är fram-förallt omfattande när Skatteverket är inblandat. I en rapport från Svenskt Näringsliv kan man läsa att utgångspunkten i svensk rätt är att ”skatt ska betalas oberoende av om skattebeslutet blir föremål för omprövning eller överklagande, dvs. oaktat att skattebeslutet inte har vunnit laga kraft. Den omständigheten att ett beslut om skatt är omedelbart verkställbart kan sägas vara ett avsteg från huvudregeln i svensk förvaltningsrätt att ett beslut inte får verkställas förrän det har vunnit laga kraft.”113

Företag som anser att de felaktigt krävts på extra inbetalning kan ansöka om anstånd. Den undersökning som Svenskt Näringsliv genomfört visar dock att anstånd ofta inte medges. När Skatteverket kräver måste företaget betala in straffavgifter, innan det faktiskt har slagits fast att företagarna har gjort något fel och i många fall utan möjlighet att först pröva ärendet.114 Ett annat problem är att småföre-tagare ofta upplever stora svårigheter att hävda sin rätt i relation till Skatteverket och andra myndigheter. Eftersom de små företagen dessutom tvingas betala in sina av Skatteverket antagna skatteskulder i förväg minskas möjligheten att köpa in den kompetens i form av juridisk ombud som krävs för att driva frågan vidare.

Rimligtvis borde företagare få stöd av det offentliga för att sköta sin rättsliga prövning, något som annars ses som en självklarhet för

113. Höglund, Olofsson och Nörklit (2013).

114. Ibid.



privatpersoner i en rättsstat. Människor anklagade för mord har rätt till offentligt finansierat juridiskt stöd. Hur kommer det sig att före-tagare som Skatteverket anser har betalat in fel skatt eller redovisat denna skatt för fel period inte har det?

”Om man är åtalad för brott har man rätt till offentlig försvarare på statens bekostnad, men är man som företagare misstänkt för att inte ha skött skatteredo-visning eller inbetalning i enlighet med Skatteverkets uppfattning, står inte samhället för något stöd alls. Skatteverkets personal är betald av medborgarna för att vara experter på skattefrågor och borde därför kunna hjälpa företagaren så det blir rätt och riktigt.”


137


Avskaffa turordnings-reglerna i LAS

Globaliseringsrådet var, som tidigare beskrivet, ett kansli inom utbild-ningsdepartementet som tog fram strategier för hur Sverige kunde möta globaliseringens utmaningar och tillvarata dess möjligheter. Rådet, som omfattade många framträdande forskare men inga aktiva företagare, lyfte fram en rad olika åtgärder som skulle kunna förbättra företagsklimatet i Sverige. I sin slutrapport riktade rådet särskilt fokus mot hur ett stelt anställningsskydd minskar dynamiken i ekonomin.115 Företrädarna för Globaliseringsrådet menade att det var särskilt viktigt att avskaffa de så kallade turordningsreglerna i LAS, lagen om anställningsskydd.116 Dessa regler innebär att verksamheter som säger upp personal i första hand måste avskeda de som nyligen har anställts. Ju längre en person har varit anställd på en position, desto starkare skydd har dennes anställning.

Vid en första anblick kan regeln verka rimlig, men det skapar en rad utmaningar. Ungdomar, nyanlända invandrare och andra som nyligen etablerat sig på arbetsmarknaden löper nämligen på grund av regelverken ökad risk för arbetslöshet. Personer med längre erfarenhet kan bli fastlåsta i anställningar. Trots att de egentligen skulle kunna få bättre jobb kan de stanna kvar på sin gamla arbetsplats, för att inte ge upp säkerheten som turordningsreglerna innebär. Dessutom kan lagarna leda till att företagare inte kan säga upp personal som inte gör tillräckligt bra ifrån sig. Det minskar villigheten till att anställa. Som Globaliseringsrådets medarbetare slagit fast är turord-ningsreglerna anpassade till en tid där många jobbade i stora företag och genomförde liknande arbetsmoment. Framtidens ekonomi

115. Braunerhjelm, von Greiff och Svaleryd (2009).




kommer sannolikt domineras av många mindre företag och en miljö där medarbetarnas kompetenser och färdigheter är den viktigaste resursen. Som vi beskrivit tidigare i denna bok är det viktigt att skapa goda förutsättningar för sysselsättning i den moderna ekonomin där tidigare arbetsuppgifter ständigt försvinner medan nya uppkommer. Därför är det viktigt med nya anställningsregler som innebär att kompetens kan premieras före antal anställningsår.117

LAS är en föråldrad lagstiftning med mängder av undantag och spe-cialregler utifrån kollektivavtalsområde. Under lagens ”livstid” har det skapats ett lapptäcke med delar som komplicerat och underminerat lagens grund som trygghet för anställda. Idag utgör lagen ett hinder för nyanställningar, utan att nödvändigtvis ge anställda den trygghet som utlovas. Behovet av förnyelse är stort.

117. Ibid.

”En övergripande reformering av LAS är nödvändig och nya regler måste utformas så att arbetstagarnas kompetens, erfarenhet och personliga förmåga att utveckla verksamheten väger tyngre än antalet anställn-ingsår, vid driftsinskränkningar och omorganisationer. I Småföretagarnas undersökning ansåg 73 procent av medlemmarna att LAS är ett stort hinder för nyanställningar.”


141


Anpassa sjukförsäkringar till företagare

Kvinnors möjligheter till företagande begränsas i Sverige. En betydelse-full anledning är att Sveriges omfattande socialförsäkringssystem utformats så att de framförallt är anpassade för anställda snarare än för företagare. Forskningen visar att detta resulterar i att incitament-en till företagande minskar. Framförallt kvinnor drar sig för att satsa på företagande, eftersom de i större utsträckning än män utnyttjar socialförsäkringarna.118 Ett annat resultat är att många kvinnor som driver företag i Sverige inte vågar satsa på sina verksamheter fullt ut. Istället kombinerar de det med en anställning, eftersom de vill behålla den trygghet i socialförsäkringen som är associerad till fast anställning. Trots att kvinnorna bara utgör mindre än en tredjedel av företagarna i Sverige utgör de uppemot 40 procent av personerna vars huvudsakliga sysselsättning är en anställning men som också deklarerar en företagarinkomst. 119

Entreprenörsbarometern från 2008 visade att 30 procent av männen och 36 procent av kvinnorna ansåg att en nackdel med att vara företagare jämfört med att vara anställd är att det innebär “mindre trygghet jämfört med anställning”. 120 I en konferens om kvinnors företagande som Vinnova anordnade drog fyra svenska forskare slutsatsen att det faktum att ”socialförsäkringssystemet i den svenska välfärdsstaten kopplats till lönearbetet, är en delförklaring till kvinnors val att försörja sig på lönearbete, snarare än som företagare.”121 Under samma konferens noterade tre andra forskare att ”Om det politiska

118. Se exempelvis Ilmakunnas och Kanniainen (2001), Wellington (2001), Audretsch m.fl. (2002) samt Anxo, Ericson och Mångs (2011).

119. SCB (2009).

120. Nutek (2008).

121. Andersson-Skog m.fl. (2011).



målet är att öka kvinnors företagande i Sverige bör policyåtgärder i huvudsak inriktas mot åtgärder som harmoniserar socialförsäkrings-villkoren mellan företagare och anställda”.122 Internationell forskning stödjer att reformer som gör det mera förmånligt för företagare att försäkra sig själva i synnerhet främjar kvinnors företagande.123

Hur ska då systemen reformeras för att bli bättre anpassade till före-tagare? Ett givet svar är att förmåner som gäller för anställda också ska inkludera företagare, så att vi får en likhet inför lagen och minskar diskrimineringen av företagare. Det är anmärkningsvärt att gravid-itetspenningen, en förmån som just påverkar kvinnor, inte betalas ut till företagare på samma sätt som till anställda. Samtidigt är det inte bara viktigt att företagare får rätt till förmåner. En utgångspunkt i reformarbetet bör vara insikten att företagare möter en annorlun-da vardag än anställda. Företagare som är sjuka kan som exempel i många fall inte vara borta från jobbet under längre tid, eller alls, om de inte vill tappa värdefulla kunder och gå med förlust. De kan ha ovanligt stort behov av försäkringslösningar som erbjuder snabba sjukvårdsinsatser och rehabilitering tillbaka till arbete. Därför har företagare stora behov av individuellt anpassade försäkringslösningar.

En konstruktiv reform skulle vara att ge företagare valet att finansiera sina egna försäkringslösningar genom en frivillig möjlighet att stå utanför till exempel sjukförsäkringen. Då sänks företagens egenavgift och det ekonomiska utrymmet kan istället användas till att teckna en individuellt utformad försäkringslösning. En sådan reform skulle förbättra företagsklimatet i Sverige i allmänhet och framförallt uppmuntra kvinnor till att driva eget. Reformen är särskilt angelägen för just mindre företag. Hela 46 procent av Sveriges småföretagare tecknar nämligen privata sjukförsäkringar, trots att de redan betalar

122. Anxo, Ericson och Mångs (2011).

123. Se exempelvis Velamuri (2008) samt Chang (2010). Att genom avdrag stimulera till sjukvårdsförsäkringar har också lyfts fram av Globaliseringsrådets medarbetare. Källa: Dagens Nyheter (2009).

143


för en offentlig försäkring via skattsedeln.124 Det gäller att verka för ett system som ger landets företagare möjligheten att nå trygghet, utan att behöva betala dubbelt.

124. SEB (2010).

”Det är inte ovanligt att företagare, som drabbas av sjukdom eller arbetslöshet, plötsligt inser att det sociala skyddsnätet inte ger den trygghet som man förväntat sig. Utan en rimlig ersättning, både när det gäller sjukdom och arbetslöshet, kan det bli svårt för småföretagaren att driva sitt företag vidare.”


147


Stärk småföretagens kapitalförsörjning

Ett hinder som länge stått i vägen för nya och växande företag är tillgången på kapital. Framförallt företagare med utländsk bakgrund upplever stora utmaningar med att få tag på nödvändigt kapital. För att få bukt med problemet har Tillväxtverket skapat det så kallade ”Finansieringsspelet”. Myndigheten förklarar: ”Finansieringsspelet ger dig inga pengar och skapar inte heller din affärsplan. Finansieringsspelet är ett verktyg som ska användas för att du på ett överskådligt sätt ska lära dig hur det svenska banksystemet fungerar, vad det kräver av dig som egenföretagare och hur du tillsammans med din bank ska kunna skapa en bra plattform för ditt företag. I spelet får du tips och råd i situationer som du kan tänkas hamna i. Allt från köp av andra bolag till vilka dokument du behöver förbereda till ditt möte med banken. Allt du behöver är en dator med internetuppkoppling och sen är du redo för en virtuell resa där dina kunskaper både berikas och sätts på prov.” 125

Kanske är det värdefullt med ett interaktivt spel som kan främja kunskaperna om hur man söker lån. Informativa spel kan dock knap-past vara hela lösningen. I Sverige finns en strukturell utmaning där framförallt tjänsteföretag, som har begränsade fysiska tillgångar, har svårt att få tag på finansiering som kan krävas för tillväxt. Den stora utmaningen förklaras med en rad olika samhällsfenomen. Många inom den breda allmänheten saknar det privata kapital som behövs för att senare i livet satsa på företagande, eller stödja en bekants växande företag. Medelstora företag har svårt att utfärda obligationer för att få tag på finansiering. Höga marginalskatter och kapitalskatter minskar viljan att satsa på nya och växande företag. Pensionspengarna

125. Tillväxtverket (2015a).



investeras nästan enbart i större, eller utländska, verksamheter – sällan mindre företag i Sverige.126 Det finns inte en enskild reform som kan lösa utmaningen med de mindre företagens kapitalförsörjning. Småföretagarnas Riksförbund har därför tre förslag som tillsammans kan bidra till förbättring.

126. Bornefalk (2014).

tumregelGör regler enklare och mer tillåtande för finansiering av etablering och expansion av företag. Det kan ske genom att företag kan få behålla ännu inte skattade pengar i företaget för att förbereda expansion, utan att det beläggs med olika räntor och avgifter. Inte heller behöver regler och namn för detta sparande ändras. Regeln kan användas för egen expansion eller som stöd till nya företag och företagare.

151

Reformer på EU-nivå


De beslut som fattas inom EU påverkar Sveriges politiska vardag, och därmed också företagens villkor. Unionen utgår från flera verktyg som direkt och indirekt influerar företagsklimatet i Sverige. EU kan stifta bindande lagar i form av förordningar och direktiv som medlemsstaterna måste följa direkt eller implementera i den natio-nella lagstiftningen. Ett mjukare verktyg är öppna samordningar, där medlemsstaterna uppmuntras till att genomföra olika åtgärder och samverka med varandra. Förutsättningarna för företagande påverkas även av de skatter som finansierar unionen, samt av hur de medel som spenderas på bland annat strukturfonder och jordbrukssubventioner används.

Många av de nationella lagar som influerar företagarnas vardag beslu-tas till viss del på EU-nivå. Under början av 2014 införde Sverige som exempel ny EU-lagstiftning som bland annat påverkar livsmedels-märkning, avfallshantering och upphovsrätt.127 Unionen påverkar även många av de beslut som fattas på lokal nivå. En kartläggning som publicerades av Sveriges Kommuner och Landsting år 2010 undersöker hur stor del av dagordningspunkterna i kommuner, land-sting och regioner som påverkas av beslut på EU nivå. Det visar sig att hela 60 procent av dagordningspunkterna på olika sätt influeras av EU. Beslut om alltifrån vattenskyddsområde till ombyggnad av stadshotell, arbetsmarknads-åtgärder och valfrihetssystem påverkas direkt och indirekt av unionens regelverk.128

Samtidigt är det sällan så att EU helt bestämmer om företagandets villkor. Snarare tenderar unionen att sätta upp ramverk, som sedan på olika sätt implementeras i Sverige. Denna bok avslutas med fyra

127. Europaparlamentet (2014).

128. Sveriges Kommuner och Landsting (2010).



exempel på företagarvänliga förändringar som berör EU-politiken, men som i grunden handlar om beslut som fattas i Sverige och andra medlemsstater. Förslagen illustrerar hur arbetet för ett bättre företag-sklimat bör ske simultant på olika nivåer av politiken för att få bästa möjliga genomslag. Liksom de förslag kring förbättrat företagsklimat på kommunal och statlig nivå handlar det i stor utsträckning om nya sätt att förhålla sig till företagandets villkor, snarare än enbart specifika åtgärder. De principiella förändringarna kan förhoppnings-vis inte bara under kommande tid, utan också mera långsiktigt, skapa grogrund för ett mera företagarvänligt förhållningssätt i politiken.

153


Överimplementera inte EU:s beslut

Alltfler av de regelverk som styr företagens vardag fattas på EU-nivå. En studie uppskattar att kostnaden av unionens regelverk för näring-slivet i Sverige, för perioden mellan 1998 och 2008, uppgick till över 100 miljarder kronor.129 Självklart kan stora samhällsekonomiska vinster realiseras om smartare regelverk minskar denna kostnad. När det kommer till EU-regler så finns också en annan betydelsefull dimension att betrakta, nämligen hur enhetliga regelverken är mellan medlemsländerna och hur de i praktiken efterlevs. En av grundtankar-na med den inre marknaden är att företag i de olika medlemsländerna ska följa liknande regelverk. Detta underlättar integrationen av medlemsländerna i en gemensam marknad. Problem uppstår om vissa medlemsländer inte genomför beslut som krävs för att öppna upp sina marknader för konkurrens – som med fallet kring hindren för tjänstehandel inom unionen. Problem kan också uppstå om vissa länder är överentusiastiska med att implementera EU-lagstiftning.

Begreppet ”gold-plating” har under senare år blivit populärt för att beskriva hur politiker och tjänstemän kan vilja sätta guldkant på politiska beslut, genom att införa ännu strängare regler än som beslutats om av unionen. Resultatet av lokal överreglering kan bli att företagen hämmas av regelbördan, samtidigt som fördelen med enhetliga regler i unionen uteblir.130 OECD har genomfört en djupgående granskning av hur regelverken i olika Europeiska länder kan förbättras. Den internationella samarbetsorganisationen lyfter fram fördelen med att verka för begränsad regelbörda för näring-slivet, samt att undvika gold-plating.131 Europeiska kommissionen

129. Ambler, Chittenden och Bashir (2010).

130. Davidson Review (2006).

131. Se exempelvis OECD (2010a) samt (2010b).



har själv framfört: ”Det estimeras att 32 % av den administrativa bördan [som lagar och förordningar från EU medför för näringslivet i medlemsländerna] resulterar från att medlemsländerna går bortom det som EU-lagstiftningen kräver (gold plating) och av ineffektivitet i ländernas administrativa procedurer.” 132

De regelverk som unionen beslutar om kan i synnerhet ha stor påverkan på de mindre företagen. Det slår en studie från kommis-sionen fast. Den expertgrupp som genomfört studien drar slutsatsen att ”små företag bär en disproportionerlig regleringsbörda jämfört med större företag: När ett större företag i genomsnitt spenderar en euro per anställd för att följa en reglering kan ett medelstort företag behöva spendera omkring fyra euros och ett mindre företag uppemot tio euros”.133 Egna analyser från Europeiska kommissionen stödjer således perspektivet att smartare regleringar och mindre regelbörda kan förbättra förutsättningarna för näringslivet i stort, och i syn-nerhet för de mindre och medelstora företagen. De visar även att överimplementering av regelverken i medlemsländerna kan hämma utvecklingen dels genom större regelbörda och dels genom att minska fördelarna med gemensamma regelverk.

I Sverige finns ibland en uppfattning att införandet av ovanligt strikta krav, inom exempelvis miljöområdet, är tecken på internationellt ansvarstagande. I själva verket nås målsättningen med liknande regelverk ofta bäst genom att Europeiska unionens medlemsländer utgår från samma krav. Därmed blir det möjligt att undvika mil-jöfarlig verksamhet, utan att snedvridningar uppstår på grund av att vissa medlemsländer ställer högre krav. Sverige kan inspireras av Storbritannien. Där har regeringen identifierat gold-plating som ett hinder för företagsamheten och verkat för att minimera denna företeelse. Under våren 2013 förklarade exempelvis den dåvarande



155


brittiska näringsministern Michael Fallon att regeringen verkar för att ”effektivt avsluta” gold-plating. Fallon förklarade att den brittiska regeringen kräver av sina ministrar att de inför ”enbart det minimum [av lagar] som krävs för att följa varje direktiv”.134 Även Tyskland och Nederländerna har deklarerat liknande inriktningar. Ambitionen att införa regelverken som de är tänkta, snarare än i mer omfattande format, bör också kunna införas i svenskt kontext. Det kan verka lockande att sätta guldkant på regelverken, men att ta ett extra steg är inte alltid entydigt med att vara duktigast i klassen.135

134. BBC News (2013).

135. Gold-plating är inte bara relevant för beslut som fattas på EU-nivå. Fenomenet uppkommer också när myn-digheter i sina föreskrifter tolkar de lagar som riksdagen stiftat mer strikt än de ursprungligen varit tänkta.

tumregelFördelen med harmoniserade regelverk inom Europeiska unionen försvinner när den svenska regeringen sätter guldkant på dem genom att införa ovanligt strikta regler. Reglernas målsättning kan ofta bättre uppnås om de införs som de ursprungligen är tänkta, något som också främjar företagsamheten. Medborgarna bör få en kanal till riksdag och regering för att lyfta fram exempel på gold-plating i svensk lagstiftning. Såvida inte regeringen tydligt kan argumentera för varför överimplementering är rimligt bör regelverken snabbt förändras.

159


Glöm inte bort Small Business Act

Small Business Act antogs av EU:s medlemsländer i slutet av 2008. Initiativet är ett ambitiöst försök att skapa goda förutsättningar för små och medelstora verksamheter i unionen. Small Business Act bygger på tio principer:

» Skapa ett klimat som gynnar småföretagare och familjeföretag och belönar entreprenörskap.

» Se till att ärliga företagare som gjort konkurs snabbt får en andra chans.

» Utarbeta regler som grundar sig på principen om att tänka småskaligt först.

» Göra offentliga förvaltningar lyhörda för de små och medel-stora företagens behov.

» Anpassa offentliga politiska instrument till de små och medelstora företagens behov, så att det blir lättare för dem att delta i offentlig upphandling och få del av statligt stöd.

» Göra det lättare för små och medelstora företag att få till-gång till finansiering och se till att såväl lagstiftningen som affärsklimatet stöder iakttagande av betalningsfrister vid handelstransaktioner.

» Hjälpa små och medelstora företag att bättre utnyttja den inre marknadens möjligheter.



» Stödja kontinuerlig kompetensutveckling och all slags inno-vation i små och medelstora företag.

» Hjälpa små och medelstora företag att omvandla miljöut-maningar till möjligheter.

» Uppmuntra små och medelstora företag att utnyttja växande marknader och stödja dem i detta.136

Small Business Act bygger på grundläggande smarta reformer för att stärka företagens villkor. Det faktum att EU:s medlemsländer har lyckats enas om reglerna ger möjligheten att stärka företagsklimatet inte bara i varje enskilt land, utan i unionen som helhet. Därmed skapas goda möjligheter för företagen att växa på hemmaplan liksom genom att marknadsföra tjänster och produkter till andra medlemsländer. Problemet är bara att viljan till att omsätta prin-ciperna till konkreta förbättringar tycks begränsad. Small Business Act tycks närmast bortglömt i politiska sammanhang. Sverige och unionen som helhet skulle tjäna mycket på om större fokus lades på att skapa goda och enhetliga regelverk för företagande inom EU.

136. Tillväxtverket (2015b).

tumregelEU:s Small Business Act är en utmärkt startpunkt för bättre företagsklimat i Sverige och EU som helhet. Mera företagsvänlig, och harmoniserad, politik kan bli ett stort lyft för Europa. Det avgörande är att råden omsätts i handling och inte som hittills i fagra ord från myndigheter.

163


Använd strukturfonderna klokare

Europeiska unionens budget för 2014 uppgick till motsvarande cirka 1 230 miljarder svenska kronor. Hela 88 procent av utgifterna gick till de två stora utgiftsområdena ”smart tillväxt för alla” (som omfattar stöd till regional utveckling och sysselsättning liksom åtgärder för konkurrenskraft och sammanhållning) och till ”hållbar tillväxt: naturresurser” (som omfattar stöd till jordbruk, fiske och miljö samt till landsbygdsutveckling).137 Det finns goda skäl att se över utgifterna i unionen, vilka direkt och indirekt finansieras av skattebetalarna i medlemsländerna. Vid sidan av att spendera mindre skattemedel finns också omfattande potential att lägga pengarna på klokare verksamheter.

Offentligt finansierad verksamhet har en tendens att medföra olika mer eller mindre omfattande regelverk med tillhörande byråkrati. Ett exempel på detta är jordbrukspolitiken, baserat på omfattande subventioner till bönder. En analys, som publicerats av OECD, noterar att den kostsamma jordbrukspolitiken kan leda till att fler verkar inom jordbruket. Samtidigt skapar den också snedvridande effekter. När jordbrukarnas ekonomiska incitament riktas mot att maximera bidragsinkomsterna leder det till suboptimalt utnyttjande av jordbruksmarken, vilket kan leda till minskad sysselsättning i jordbruket. 138

Europeiska unionens strukturfonder medför också politisk inbland-ning som kan snedvrida konkurrensen. Flertal studier har pekat på

137. Europeiska Kommissionen (2013). Egen beräkning för omvandling till svenska kronor baserat på euro kurs på 9,2 svenska kronor.

138. EU-upplysningen (2014).



att fonderna, trots den omfattande prislappen, inte lyfter tillväxten och sysselsättningen på det sätt som man förväntat sig. De massiva utgifterna har förstås en betydande direkt inverkan på sysselsättning och företagande. Denna effekt tycks dock i stor uträckning motverkas av att den politiska inblandning, som utgifterna innebär, snedvrider förutsättningen för fri konkurrens, vilket i sin tur hämmar utvecklin-gen.139 I en studie som publicerats av Europeiska centralbanken dras följande slutsats om fonderna: ”från ett teoretiskt perspektiv ökar inte ökade utgifter via EU nödvändigtvis den totala sysselsättningen”. Vidare står i samma studie: ”Våra empiriska resultat bekräftar de teoretiska förutsägningarna då totala utgifterna för fonderna inte har några positiva effekter på regionala sysselsättningsnivåer”.140

Det är högst anmärkningsvärt att de massiva skattemedel som spen-deras på strukturfonderna knappt, om ens alls, lyfter den regionala sysselsättningen. Alternativet till dessa omfattande utgifter skulle trots allt kunna vara att sänka skatten på arbete, ägande och företagande runtom unionen.141 Vid sidan av lägre utgifter kan också medlen utnyttjas klokare. Idag bygger jordbrukspolitiken och regionalpo-litiken i stor utsträckning på att hålla existerande strukturer under armarna. Vissa företag, offentliga kluster och lokala myndigheter får bidrag för att hålla på med en viss ekonomisk aktivitet. Resultatet är att stora snedvridningar skapas, då verksamheter styrs mer utifrån målet att behålla eller öka bidragsinkomsterna snarare än att bli konkurrenskraftiga på den fria marknaden. Nya och mindre företag kan ha svårare att få tillgång till medlen än större och äldre verksam-heter, som hunnit bygga upp kontakter med beslutsfattare och lärt sig hur man på bästa sätt kan söka bidrag.

139. Se till exempel Santos (2008) samt Lall (2009).

140. Mohl och Hagen (2011).

141. Framförallt via den indirekta effekten att de nationella avgifterna till unionen kan minskas, vilket kan översättas till lägre skattetryck.

165


Ett alternativt sätt att spendera medlen vore att rikta in dem på åtgärder som i allmänhet är gynnsamma för företagen och medbor-garna i ett land, region eller ort – utan att gynna vissa aktörer före andra. Ett exempel är investeringar i transportinfrastruktur, som kan gynna samtliga företag och individer i en region, och dessutom skapar bättre möjligheter till handel med andra regioner. Ett annat exempel är investeringar i utbildning eller grundforskning som kan gynna samhället i stort.

Målsättningen med regional utveckling kan behållas genom att medlen ges till forskning och utbildning inriktad på branscher som exempelvis jordbruk, fiskodling och skogsbruk; det vill säga branscher som är relevanta för framförallt mindre glesbefolkade delar av landet. Medlen kan även nyttjas till utbildningar som stärker de kompetenser som efterfrågas av det lokala näringslivet i dessa regioner. Kort och gott finns mycket att göra för att de europeiska skattebetalarnas pengar spenderas klokare.

tumregelDe medel som spenderas av Europeiska unionens struk-turfonder bör satsas på infrastruktur, grundforskning och andra projekt som gynnar samhället i stort. Idag går pengarna ofta till att hålla enskilda verksamheter under armarna, vilket snedvrider konkurrensen och skapar bidragsberoende. Pengarna kan användas för att stimulera innovationer och infrastruktur i stället för en bagarstuga i varje by eller omfattande byråkrati på länsstyrelser och Tillväxtverket.

169


Öppna upp EU:s tjänstesektor

En av grundpelarna i Europeiska unionen är den inre marknaden. Det fria flödet av varor som sker inom unionen spelar en viktig roll för ett handelsberoende land som Sverige. Idag går cirka 70 procent av den svenska exporten till andra medlemsländer, som i sin tur bidrar med cirka 80 procent av det som importeras till Sverige.142 Europeiska unionen har också frihandelsavtal med flertal länder som inte är med-lemmar i unionen. Medan förutsättningarna för fritt utbyte är goda i Europa när det kommer till varor är däremot handel med tjänster betydligt svårare. I slutet av 2006 antog unionen det så kallade tjän-stedirektivet, som syftar till att främja friare utbyte av tjänster mellan medlemsländerna. Ännu idag präglas dock Europeiska unionen av omfattande hinder för export och import av tjänster. En anledning är att direktivet inte är tillräckligt ambitiöst när det kommer till att riva hindren för tjänstehandel. En annan är att medlemsländerna ännu inte tillämpat direktivet fullt ut.

I början av 2012 skrev Sveriges dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt, tillsammans med statsministrarna i Storbritannien, Nederländerna, Italien, Estland, Lettland, Finland, Irland, Tjeckien, Slovakien och Polen, under ett brev som uppmanade till en plan för tillväxt i Europa. Fokus lades på friare förutsättningar för just tjänstesektorn. Statsministrarna framförde: ”Förändringarna borde startas i tjänstesektorn. Tjänster står idag för nära fyra femtedelar av vår ekonomi och det finns ännu mycket som kan göras för att öppna upp tjänstemarknaderna på den skala som krävs.”143


143. The Telegraph (2012). Översättning till svenska.



I teorin står det fritt att marknadsföra tjänster över gränserna. I praktiken kan svenska företag som försöker sälja tjänster till andra EU-medlemmar stöta på en rad olika hinder. Ett exempel är krav på att företaget som säljer en viss tjänst måste ha sitt säte i det aktuella landet. Ett annat är att företagen kan förbjudas att sälja vissa tjänster om de har verksamhet i fler än ett land samtidigt. I vissa fall kan tjänsteföretag krävas på att ha en viss etableringsform för att verka i ett specifikt land. Till och med företagarens bosättningsort eller medborgarskap kan utgöra hinder för marknadsföring av tjänster till andra EU-länder. Mindre direkta hinder kan vara krav på ekonomis-ka garantier och försäkringar i det land där tjänsten säljs, även för företag som möter kraven i sina egna hemländer. Dessa hinder kan slå hårt mot utvecklingen i svenska tjänsteföretag som vill expandera på den europeiska marknaden.

Europeiska kommissionen har också lyft fram ett annat hinder mot fritt utbyte av tjänster. Hela 800 olika ekonomiska aktiviteter i unionen kan betraktas som ”reglerade yrken” i ett eller fler av medlemsländerna. Det innebär till exempel att en svensk fotograf, som fått i uppgift att dokumentera ett företags verksamhet, inte nöd-vändigtvis kan fotografera ett event som sker i ett annat medlemsland. Anledningen är att medlemsländerna kan ställa specifika krav på fotografer, vilket i praktiken stänger ute konkurrens från omvärlden.144 Tjänstedirektivet har under senare tid minskat på de hinder som står i vägen för tjänstehandel. Därmed beräknas detta ha bidragit till att unionens samlade BNP höjts med 0,8 procent. Det motsvarar cirka tusen miljarder svenska kronor per år. Vidare liberaliseringar av tjän-stemarknaden kan leda till ytterligare tillväxteffekter, motsvarande en höjning av unionens samlade BNP med mellan 0,65 och 2,31 procent. Det handlar alltså om en ytterligare vinst på uppemot tre tusen miljarder svenska kronor om året.145


145. Se sammanställning och beräkningar i Booth m.fl. (2013). Egna beräkningar för omvandling till svenska kronor.

171


Europeiska kommissionen verkar för närvarande med att se över de hinder som finns för import och export av professionella tjänster mellan medlemsländerna. Eftersom dessa tjänster motsvarar ca nio procent av unionens samlade ekonomi förväntas fritt utbyte påta-gligt kunna bidra till stärkt konkurrenskraft.146 En övergång mot fri tjänstemarknad skulle inte enbart gynna svenska företags exportmö-jligheter. Det skulle dessutom stimulera svenska företag att i större utsträckning börja samarbeta med aktörer i andra medlemsländer.

I synnerhet de mindre och medelstora företagens förmåga att konkur-rera stärks om hindren för tjänstehandel minskas till ett minimum, eller helt avskaffas. De komplicerade kraven är nämligen i regel lättare att hantera för större företag. En anledning är att större företag just på grund av sin storlek automatiskt tenderar att nå upp till strikta krav på försäkringar och eget kapital. En annan anledning är att de större företagen vanligtvis har råd att anställa jurister att hjälpa dem navigera kring krånglig byråkrati.

Till sist har större företag en reell möjlighet att öppna nya kontor i länder dit de exporterar tjänster. De handelshinder som kan utgöra onödiga kostnader för de stora företagen kan helt stänga ute många mindre och medelstora aktörer från att exportera. Till sist är mark-naden för offentliga tjänster ovanligt reglerad. I den mån företagande tillåts inom välfärden är det vanligtvis endast inhemska företag som tillåts konkurrera.147 I viss mån kan även dessa tjänster öppnas upp för konkurrens inom unionen. Det skulle ligga i linje med Europeiska unionens målsättning att stärka de mindre företagens förutsättningar att ta del av offentliga upphandlingar.

146. EUbusiness (2013) samt EurActiv.com (2013).

147. Sundstrand (2015).

tumregelDen inre europeiska marknaden stimulerar till konkur-rens och utbyte. Sverige och resten av Europeiska unionen kan tjäna mycket på att den fria konkurrens som redan finns för varor också börjar omfatta tjänster.

175

Referenser

Referenser

Agorelius, J. och F. Larsson (2006). ”Osund konkurrens – kommunalt företagande för miljarder”, Svenskt Näringsliv.

Alesina, A., S. Ardagna, G. Nicoletti och F. Schiantarelli (2005). ”Regulation and investment”, Journal of the European Economic Association, 3;4:791-825.

Allabolag.se. Information om företaget Mojang AB inhämtades 2014-11-18 och gäller för bokslutet från december 2013.

Ambler, T. F. Chittenden och A. Bashir (2010). ”Counting the Cost of EU Regulation to Business”, Eurochambres.

Amnå, E., B. Czarniawska och L. Marcusson (2013). ”Tillitens gränser”, Granskningskommissionen i Göteborgs Stad.

Andersson, L. och M. Hammarstedt (2011). ”Invandrares egenföretagande − trender, branscher, storlek och resultat”, Ekonomisk Debatt 2:31–39.

Andersson-Skog, L., T. Pettersson, H. Strömberg och J. Svanlund (2011). “I välfärdsstatens skugga – Företagandets genuskaraktär 1950–2005”, Konferensdokumentation Kvinnors företagande – forskning, politik och praktik, Resultat från 10 forskningsprojekt, Vinnova, 2011-09-02.

Anxo, D., T. Ericson och A. Mångs (2011). “Företagare på lika villkor – arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor”, Konferensdokumentation Kvinnors företagande – forskning, politik och praktik, Resultat från 10 forskningsprojekt, Vinnova, 2011-09-02.

Arbetskraftsundersökningarna (AKU).

Arnold, J.M., G. Nicoletti och S. Scarpetta (2011). ”Does anti-competitive regulation matter for productivity? Evidence from European firms”, Discussion paper No. 5511 Forschungsinstitut zur Zukunft der Arbeit.

Audretsch, D.B., R. Thurik, I. Verheul och S. Wennekers (red.) (2002). “Determinants and policy in a European-U.S. Comparison”, Kluwer Academic Publishers.

Baumol, W.J. (2002). ”The Free-Market Innovation Machine: Analyzing the Growth Miracle of Capitalism”, Princeton University Press.

BBC News (2013). “Minister says UK ‘gold plating’ of EU laws has stopped”, 2013-04-24.

Beckers, P. och R.C. Kloosterman (2011). ”Business Spaces Between Entrepreneurs and Opportunities. The Impact of the Local Built Environment and Zoning Regulations on Businesses in Dutch Cities”, Maastricht University och United Nations University.



Bergh, A. (2013). “Labour-market integration of immigrants in OECD-countries: What explanations fit the data?”, ECIPE occasional paper nr. 4/2013.

Booth, S., C. Howarth, M. Persson och R. Ruparel (2013). “Kick-starting growth:

How to reignite the EU’s services sector”, Open Europe.

Borjas, G. J. (1986). “The self-employment experience of immigrants”, NBER Working Paper nr. 1942.

Bornefalk, A. (2014). ”Företagandet och kapitalförsörjningen - Hur näringslivet kan klara stramare bankregler”.

Bouwman, H., H. De Vos och T. Haaker (2008). ”Mobile Service Innovation and Business Models”, Springer.

Branstetter, L.G., F. Lima, L.J. Taylor och A. Venâncio (2013). “Do Entry Regulations Deter Entrepreneurship and Job Creation? Evidence from Recent Reforms in Portugal”, The Economic Journal, 124;577:805-832.

Braunerhjelm, Pontus, Camilo von Greiff, Helena Svaleryd (2009). “Utvecklingskraft och omställningsförmåga – En globaliserad svensk ekonomi”, Slutrapport från Globaliseringsrådets kansli.

Bruhn, M. (2011). “License to Sell: The Effect of Business Registration Reform on Entrepreneurial Activity in Mexico”, Review of Economics and Statistics 93;1:382–386.

Chang, M.L. (2010). “Shortchanged - Why Women Have Less Wealth and What Can Be Done About It”, Oxford University Press.

Dagens Industri (2015). ”Migrationsverket ber om miljarder”, 2015-02-28.

Dagens Nyheter (2009). ”Inkompetens ska kunna leda till uppsägning”, 2009-05-16.

Dagens Nyheter (2014). ”Microsoft köper Minecraft för miljarder”, 2014-09-15.

Dagens Nyheter (2015). ”Tio år senare har varannan mindre än 13 000 i månaden”, 2015 03 04.

Davidson Review (2006). ”Final Report – Implementation of EU legislation”.

Djankov, S., R. La Porta, F. Lopez-de-Silanes och A. Shleifer (2002). ”The Regulation of Entry”, Quarterly Journal of Economics 118;1:1-37.

Djankov, S., C. McLiesh och R.M. Ramalho (2006). ”Regulation and growth”, Economics Letters, 92;3:395-401.

Doing Business. Data hämtad från Doing Business databas. Tillgång till elektricitet är ett nytt mått som används i

177

Referenser

Doing Business, och som inte inkluderar hela den studerade perioden. Ett mått på företagsklimatet som exkluderar denna nya parameter har utnyttjats, för att få jämförbara siffror över hela perioden 2006 till 2014.

Doing Business (2007). “Doing Business 2008 - Comparing Regulation in 178 Economies”.

Doing Business (2011). “Economy case studies: Korea: Better Regulation and Improved Competition”, del av “Doing Business 2012 - Doing Business in a More Transparent World”.

Doing Business (2014). “Doing Business 2015 – Going Beyond Efficiency”.

Dreher, A. och M. Gassebner (2013). “Greasing the Wheels? The Impact of Regulations and Corruption on Firm Entry”, Public Choice 155;3–4:413–432.

Efendic, N., F.W. Anderssson och K. Wennberg (2012). “Tillväxt i företag ledda av

personer med utländsk härkomst i Sverige”, SCB.

Ekonomifakta (2013), Hinder för jobb, 2013-10-17. Hämtad 2014-11-22 från: http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2013/Oktober/Hinder-for-jobb.

Entré (2014). ”Svenska innovationer i retrospektiv: Småföretagen allt viktigare”, nr 3.

Ettlie, J.E. och S.R. Rosenthal (2011). ”Service versus Manufacturing Innovation”, Journal of Product Innovation Management, 28;2:285-299.

EU-upplysningen (2014). ”EU:s inkomster och utgifter”, sidan www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-budget/EUs-inkomster-och-utgifter/ var senast uppdaterad 2014-06-12 när den senast besöktes 2015-03-11.

EUbusiness (2013). ”Evaluating national regulations on access to professions”, 2013-10-02.

Europaparlamentet (2014). ”Ny EU-lagstiftning 2014: regler som påverkar din vardag”, Artikel publicerad 2014-01-07.

EurActiv.com (2013). ”EU seeks to break barriers for qualified professionals”, 2013-10-03.

European Social Survey (2010). Svar på frågan ”Women should be prepared to cut down on paid work for sake of family”.

Europeiska kommissionen (2007). “Models to reduce the disproportionate regulatory burden on SMEs: Report of the Expert Group”.

Europeiska kommissionen (2009). “Action Programme for Reducing Administrative Burdens in the EU Sectoral Reduction Plans and 2009 Actions”.



Europeiska kommissionen (2011). “Women in decision-making positions”, Special Eurobarometer 376.

Europeiska kommissionen (2013). “One trillion euro to invest in Europe’s future – the EU’s budget framework 2014-2020”, pressmeddelande 2013-11-19.

Eurostat (2014a). “2014 SBA Fact Sheet Sweden”.

Eurostat (2014b). “Asylum decisions in the EU28”, Eurostat News Release, 2014-06-19.

Eurostats databas. Andel kvinnor bland företagarna.

Farndale, E., H. Scullion och P. Sparrow (2010). ”The role of the corporate HR function in global talent management”, Journal of World Businesss, 45;2:161-168.

Felstead, A., D. Gallie, F. Green och H. Inanc (2012). “Skills at work in Britain : first findings from the Skills and Employment Survey 2012”, LLAKES.

Fonseca, R., P. Lopez-Garcia och C.A. Pissarides (2001). ”Entrepreneurship, start-up costs and employment”, European Economic Review, 45;4:692-705.

Frey, C.B. och M.A. Osborne (2013). ”The Future Of Employment: How Susceptible Are Jobs To Computerisation?”, working paper.

Fölster, S. (2012). ”Sverige har blivit en fet katt – Ekonomiska konsekvenser av reformtröttheten”, Svenskt Näringsliv.

Fölster, S. (2014). “Vartannat jobb automatiseras inom 20 år - utmaningar för Sverige”, Stiftelsen för strategisk forskning.

Fölster, S. och L. Jansson (2011). “Hur påverkar företagsklimatet integration och förvärvsarbetande?”, Ekonomisk Debatt, 2;39:6-19.

Fölster, S., G. Grahn och L. Sjöström (2012). ”Släpp strypgreppet kring nya bostäder – förutsättning för jobb och tillväxt”, Svenskt Näringsliv.

GameSpot (2014). ”Minecraft Console Sales Pass PC, Series Nears 54 Million Copies Sold”, 2014-06-25.

Globaliseringsrådet (2009). “Bortom krisen – om ett framgångsrikt Sverige”.

Heyman, F., P.-J. Norbäck och L. Persson (2013). ”Jobbdynamiken i svenskt näringsliv 1990 till 2009 : teori och empiri”, Institutet för Näringslivsforskning, IFN Policy Paper nr 60.

179

Referenser

Höglund, M., L.O. Olofsson, K.-J. Nörklit (2013). ”Anstånd i skattemål – hur tveksamt ska det vara?”, Svenskt Näringsliv.

Ilmakunnas, Pekka och Vesa Kanniainen (2001). “Entrepreneurship, Economic Risks, and Risk Insurance in the Welfare State: Results with OECD Data 1978-93”, German Economic Review, 2,3:195-218.

Investment Climate (2013). “Uganda Embarks on Licensing Reforms to Reduce Costs for Small Businesses”.

Jantz, B. och S. Veit (2010). “Sunset Legislation and Better Regulation - Empirical Evidence from Four Countries”, Bertelsmann Stiftung.

Kaplan, D., E. Piedra och E. Seira (2011). “Entry Regulation and Business Start-Ups: Evidence from Mexico”, Journal of Development Economics 95:1501–1515.

Kloosterman, R. och J. Rath (2004). “Immigrant Entrepreneurs: Venturing Abroad in the Age of Globalization”, Berg.

Kolko, J., D. Neumark och M.C. Mejia (2013). ”What do business climate indexes teach us about state policy and economic growth?”, Journal of Regional Science, 53;2:220-255.

Korea National Statistical Office (KNSO).

Lall, S. (2009). “Shrinking Distance Identifying priorities for territorial integration”, Världsbanken.

Liang, C.Y.C., R.D. McLean och M. Zhao (2011). ”Creative Destruction and Finance: Evidence from the Last Half Century”, International Conference of the French Finance Association (AFFI), maj 2011.

Lund Business Review (2014). “Innovationerna var fler, billigare och nyare förr”, 2014 03 03.

Miles, I. (2008). “Patterns of innovation in service industries”, IBM Systems Journal, 47;1:115-128.

Min, P. G. (1984). “From White‐Collar Occupations to Small Business: Korean Immigrants’ Occupational Adjustment”, The Sociological Quarterly, 25;3:333-352.

Mohl, P. och T. and Hagen (2008). ”Does EU Cohesion Policy Promote Growth? Evidence from Regional Data and Alternative Econometric Approaches”, Centre for European Economic Research.

Mohl, P. och T. Hagen (2011). ”Do EU structural funds promote regional employment?”, European Central Bank, Working Paper Series No. 1403.

Moore, A.T. och T. Rose (1998). “Regulatory Reform at the Local Level: Regulating for Competition, Opportunity, and Prosperity”, Policy Study nr. 238, Cato Institute.



Nicoletti, G. och S. Scarpetta (2003). ”Regulation, productivity and growth: OECD evidence”, Economic policy, 18;36:9-72.

Nilsson, Å. (2011). ”Befolkningsprognos för Sverige 2011-2040”, Demografikonsulten.

Näringsdepartementet (2008). “Trygghetssystemen för företagare”, SOU:2008:89, Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen för företagare.

Näringslivets Regelnämnd (2010). “Regelindikator 2009 – NNR utvärderar det statliga regelförenklingsarbetet i Sverige”.

Näringslivets Regelnämnd (2011a). “Regelbarometern 2011 – Företagens syn på regeringens regelförenklingsarbete”.

Näringslivets Regelnämnd (2011b). “Långa handläggningstider - färre investeringar och jobb”, regelbloggen, 2011-08-24.

http://regelbloggen.nnr.se/?p=251

Näringslivets Regelnämnd (2013a). ”Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner 2012 -Skåne län”.

Näringslivets Regelnämnd (2013b). ”Regelförenkling på kommunal nivå - En undersökning av kommunal tillståndsgivning och tillsyn 2012”. Rapporter för olika län finns tillgängliga på http://www.nnr.se/kommuner2013

Näringslivets Regelnämnd (2014). “Effektivare regelverk med fokus på tillväxthinder i Sverige”.

Nutek (2008). ”Entreprenörskapsbarometern 2008”.

Nutek (2009). “Årsbok 2009”.

OECD (2010a). ”Better Regulation in Europe: Sweden 2010.”

OECD (2010b). “Better Regulation in Europe: United Kingdom 2010.”

OECD (2012a). “Indicators of integration of immigrants and their children”. Data inhämtades 2014-08-07 från interaktivt verktyg som finns tillgängligt på: http://www.oecd.org/migration/integrationindicators

OECD (2012b). ”Gender Equality in Education, Employment and Entrepreneurship: Final Report to the MCM 2012”.

OECD (2012c). “Closing the Gender Gap Act Now - Sweden”.

181

Referenser

OECD (2012d). “OECD Week 2012 - Meeting of the OECD Council at Ministerial Level Paris 23-24 May 2012”.

OECD (2014). “OECD Economic Surveys Korea”.

Office of Regulatory Reforms (2014). ”Findings of the 2014 Small Business Survey”, Rode Island Office of Management and Budget.

Oscarsson, E (2013). ”Ungdomsarbetslöshet - Mått, orsaker och politik”, SACO.

PricewaterhouseCoopers och Världsbanken (2007-2014). Olika upplagor av publikationen ”Paying Taxes” samt ”The Regional Picture”.

PWC (2014). “Företagares vardag 2014”.

Regeringen (1991). ”Regeringsförklaring 4 oktober 1991”.




Regeringen (2006). ”Regeringsförklaringen 6 oktober 2006”.

Regeringen (2008). ”Budget för 2009: Fler i arbete - tryggad välfärd”.



Reuters (2011). “South Korea to Reduce Corporate Tax for Mid-sized Companies: Nair & Co.”, 2008-11-29.

Riksrevisionen (2014). ”Statens insatser för kapitalförsörjning - i senaste laget”, RIR 2014:1.

RiR 2012:6. “Regelförenkling för företag – regeringen är fortfarande långt från målet”, Riksrevisionen.

Sanandaji, N. (2011). “Från fattigdom till framgång: om iranska invandrare som lyckas, och om svensk integrationspolitik som inte gör det”, Timbro.

Sanandaji, N. (2014). ”Jämställdhet ur ett europeiskt perspektiv”, Sanandaji Analys och Opinion.



Sandström, C. (2013). “Facit and the displacement of mechanical calculators”, IEEE Annals of the History of Computing, 35;3:20-31.

Santos, I. (2008). “Is Structural Spending on Solid Foundations?”, Bruegel Policy Brief.

SCB (2009). ”Kombinatör – att arbeta på två ställen”.

SCB (2014). ”Nystartade företag efter näringsgren och svensk eller utländsk bakgrund 2011”, i Excel filen ”Entreprenörskap och företagande”, senast uppdaterad 2014-06-04.

Schumpeter, J. (1942). “Capitalism, Socialism and Democracy”, Harper.

SEB (2010). ”SEB:s Företagarpanel om sjukförsäkringar: Privata sjukvårdsförsäkringar växer bland småföretagarna”, 2010-08-16.

Shane, S. (2009). “Why encouraging more people to become entrepreneurs is bad public policy”, Small business economics, 33;2:141-149.

Sjöö, K. (2014). “Innovation and transformation in the Swedish manufacturing sector, 1970-2007”, doktorsavhandling, Lunds Universitet.

Skatteverket (2011). “Om RUT och ROT och VITT och SVART”.

Skår, N. (2005). ”Fem års erfarenheter av miljöbalken”, Svenskt Näringsliv.

Småföretagarnas Riksförbund (2014). “Kommuner som går mot strömmen”, Rapport 2014:1.

SOU 2015:33. “Uppgiftslämnarservice för företagen”, Betänkande av Uppgiftslämnarutredningen, 2015.

Statens offentliga utredningar (2007). ”Plats för tillväxt”, Bilaga 2 till Långtidsutredningen 2008, SOU 2007:25.

Steer, L. (2006). “Business Licensing and One Stop Shops in Indonesia”, Business Environement.

Stiftelsen AllBright (2013). ”Två steg framåt, ett steg tillbaka”.

Sundstrand A. (2015). ”Kollektivavtal och kollektivavtalsvillkor i offentlig upphandling”, Konkurrensverkets uppdragsrapport 2015:2.

Svenska Dagbladet (2013). ”Jobblinjen gäller inte hela Sverige”, 2014-04-15.

Svenskt Näringsliv (2011). ”Kommunernas befolkningstillväxt år 2010-2035”.

183

Referenser

Svenskt Näringsliv (2013). ”Regeringen satsar på minskat regelkrångel”, 2013-12-04. Fanns tillgänglig senast 2015-04-04 på följande sida:

http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/regelkrangel/regeringen-satsar-pa-minskat-regelkrangel_574855.html

Sveriges Kommuner och Landsting (2010). ”EU i lokalpolitiken – En undersökning av dagordningar från kommuner, landsting och regioner”.

Sveriges Radio Ekot (2006). ”Byråkrati kostar företagen stora pengar”, 2006-07-31.

Sydkoreas ministerium för strategi och finans (2008). “Deregulation Measures for Improving Business Environments - during 6 months of Lee Myung-bak Administration”, presentation 2008-08-28.

Sydsvenskan (2013). “Rörigt system möter skånska innovatörer”, 2013-12-20.

Taalbi, J. (2014). ”Innovation as Creative Reponse. Determinants of Innovation in the Swedish Manufacturing Industry, 1970-2007”, doktorsavhandling, Lunds Universitet.

The Economist (2013). ”Biking and hiking, but no parking - Are Oregon’s strict planning rules stifling growth?”, 2013-07-27.

The Telegraph (2012). ”David Cameron and EU leaders call for growth plan in Europe: full letter”, 2012-02-20.

Tillväxtanalys (2011). ”Regional Tillväxt 2011 – en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner”.

Tillväxtanalys (2014). ”Företagsstöd till innovativa små och medelstora företag - en kontrafaktisk effektutvärdering”.

Tillväxtverket (2015a). ”Finansieringsspelet”.

Tillväxtverket (2015b). ”Small Business Act”. Fanns tillgängligt senast 2015-04-04 på följande sida:

http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/foretagsutveckling/cosme/eusnaringspolitik/smallbusinessact.4.3c4088c81204cca906180006304.html

Tåhlin, M. (2007). ”Överutbildningen i Sverige : utveckling och konsekvenser”, i Olofsson, J. (red.) ”Utbildningsvägen – vart leder den? : om ungdomar, yrkesutbildning och försörjning”, SNS förlag.

Tyska federala myndigheten för familjeärenden, äldre, kvinnor och ungdomar (2010). “Women in Executive Positions - Barriers and Bridges”.

USAID (2005). “The Regulatory Guillotine Strategy - Preparing the Business Environment in Croatia forCompetitiveness in Europe”.



Velamuri, M.R. (2008). “Taxes, Health Insurance and Women´s Self-Employment”, MPRA Paper No. 15731.

Välfärd (2013). ”Ekonomiskt oberoende – långt kvar för EU:s kvinnor”, 2013-05-27, SCB.

Washington Policy Center (2013). ”Tax and Licensing Reform Bills Would Improve Our Business Climate”.

Wasylenko, M. och T. McGuire (1985). ”Jobs and taxes: the effect of business climate on states’ employment growth rates”, National Tax Journal, 38;4:497 511.

Wellington, Alison J. (2001). “Health Insurance Coverage and Entrepreneurship”, Contemporary Economic Policy, 19;4:465-478.

World Values Survey 2004-2008.

185

Referenser

Documents

Jakten på Företagsamhet - Så kan Sverige hamna i topp